AMS 700® med MS Pump®

Information och anvisningar för
patienter som överväger av
®
AMS 700
®
med MS Pump -seriens
uppumpbara penisproteser
Svenska
Kontaktlista :
American Medical Systems, Inc.
U.S. Headquarters
10700 Bren Road West
Minnetonka, MN 55343
U.S.A.
U.S. Toll Free: 800 328 3881
Tel: +1 952 930 6000
Fax: +1 952 930 6157
American Medical Systems Europe B.V.
Haarlerbergweg 23 G
1101 CH Amsterdam Zuid-Oost
The Netherlands
Tel: +31 20 593 8800
Fax: +31 20 593 8830
American Medical Systems Australia Pty.
Unit 31, Building F
16 Mars Road
Lane Cove NSW 2066
Australia
Tel: + 61 2 9425 6800
Fax: + 61 2 9427 6296
American Medical Systems France S.A.S.
19 avenue de Norvège
Les Fjords - Bâtiment Nobel
91953 Courtaboeuf Cedex
France
Tél. : + 33 (0) 1 69 59 97 00
Fax : + 33 (0) 1 69 59 97 29
American Medical Systems Benelux BVBA
Haarlerbergweg 23 G
1101 CH Amsterdam Zuid-Oost
The Netherlands
Tel: +31 20 593 8800
Fax: +31 20 593 8830
American Medical Systems Ibérica S.L.
C/Joaquin Turina 2
Planta primera - Oficina 6
28224 Pozuelo de Alarcón (Madrid)
España
Tel: + 34 91 799 49 70
Fax: + 34 91 715 75 26
American Medical Systems do Brasil
Produtos Urológicos e Ginecológicos Ltda.
Av. Ibirapuera, 2907 Conj. 1212
São Paulo-SP CEP 04029-200
Brasil
Tel: + 55 11 5091 9753
Fax: + 55 11 5053 9709
American Medical Systems Canada Inc.
P.O. Box 461
Guelph, Ontario N1H 6K9
Canada
Tel: +1 519 826 5333
Fax: +1 519 821 1356
American Medical Systems Deutschland GmbH
Voßstr. 20
D-10117 Berlin
Deutschland
Tel.: +49 (0) 30 2064 39 0
Fax: +49 (0) 30 2067 39 99
AMS Sverige AB
Frösundaviks allé 15
169 70 SOLNA
Sverige
Tel: + 46 (0)8 - 624 74 90
Fax: 020 - 160 58 04
Kundtjänst: 020 - 160 58 03
American Medical Systems U.K. Ltd.
Capital Court
Capital Interchange Way
Brentford
TW8 0EX
United Kingdom
Tel: + 44 (0) 20 8996 3100
Fax: + 44 (0) 20 8995 3720
Innehållsförteckning
Ämne
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
Sidan
Allmänna varningar och försiktighetsåtgärder
1.1 Hur säkra är silikonelastomerproteser?
1.2 Kommer protesen att behöva bytas?
1.3 Vikten av handmotorik
1.4 Risken för fel på protesen
1.5 Risken för förändringar i penis eller pung
1.6 Latenta naturliga erektioner blir omöjliga
1.7 En annorlunda erektion
1.8 Penis är inte lika slak efter tömning
1.9 Risken för infektioner
1.10 Vänta med samlag tills läkaren ger klartecken till det
1.11 Erosion
1.12 Smärta
1.13 Migration
1.14 Allergisk reaktion
Vad är impotens?
2.1 Vad händer vid en erektion?
2.2 Impotens är vanligt
2.3 Impotens kan behandlas
Orsaker till impotens
3.1 Psykiska orsaker
3.2 Fysiska orsaker
Är jag impotent?
4.1 Impotenssjälvtest**
Vad händer vid undersökningen?
5.1 Läkarundersökning
5.2 Prover som du eventuellt behöver ta
Behandlingsalternativ vid fysiskt orsakad impotens
6.1 Läkemedel
6.2 Vakuumbaserade erektionsprodukter
6.3 Injektioner
6.4 Vaskulär kirurgi
6.5 Kirurgiska implantat
Beskrivning av AMS penisprotesserie
Vad du kan förvänta under och efter implantationskirurgin?
8.1 Operationsmetoder
8.2 Efter operationen
8.3 Problem som kan uppstå
Bruksanvisning
9.1 Uppblåsning
9.2 Tömning
Felsökning
Sammanfattning
Index
1
1
2
3
3
3
3
3
3
4
4
4
4
4
5
5
6
8
8
9
9
10
11
12
14
14
15
16
16
16
17
17
17
19
21
21
23
24
30
30
31
32
34
36
1.
Allmänna varningar och försiktighetsåtgärder
1.1
Hur säkra är silikonelastomerproteser?
Produkterna i penisprotesserien AMS 700® med MS Pump® är tillverkade av
solid silikonelastomer (en typ av gummi). Varken penisproteser i allmänhet, eller
silikonelastomer i synnerhet, innehåller silikongel. Silikonelastomerer har
använts flitigt i flera olika typer av biomedicinsk utrustning i över 40 år.
Solida silikonelastomerer används också som jämförelsematerial när användningen
av nya material i biomedicinsk utrustning övervägs. Det nya materialet testas för att
se om det är lika biokompatibelt (orsakar lika få problem i levande vävnad) som
silikonelastomerer.
Den vetenskapliga litteraturen innehåller rapporter om komplikationer och
biverkningar hos patienter med implanterbara silikonprodukter. Dessa
komplikationer och biverkningar indikerar allergiliknande reaktioner eller
autoimmunliknande symtom (vid en autoimmun reaktion kan kroppens egna
immunceller angripa några eller många av kroppens egna vävnader av misstag).
Även om dessa reaktioner och symtom har observerats hos vissa patienter finns
det emellertid inga bevis för att de orsakades av silikonelastomerer.
Det kan ibland hända att små partiklar lossnar från silikonelastomerproduktens
yta efter implantationen. Ibland migrerar (förflyttar sig) dessa partiklar till
lymfkörtlar i andra delar av kroppen där de sedan blir kvar (lymfkörtlarna är en
normal del av kroppens försvarssystem mot infektioner). Data från
läkarjournaler tyder dock inte på att partikelmigration har gett upphov till några
negativa effekter på patienternas hälsa.1,2
Fluorsilikon (en silikonvätska) används också som ett smörjmedel mellan de
invändiga silikonelastomer- och textillagren i cylindern för att minska slitage.
Silikonvätskor har länge använts i medicinska produkter, bl.a. för att smörja
injektionssprutor.
1
Barrett DM, O’Sullivan DC, Malizia AA, Reiman HM and Abell-Aleff PC. ”Particle Shedding and Migration from Silicone
Genitourinary Prosthetic Devices”, J. Urol. 146: 319–322. (1991)
2
Reinberg Y, J. Urol. 750: 694–696. (1993)
-1-
1.2
Kommer protesen att behöva bytas?
Det går inte att förutsäga hur länge en implanterad penisprotes kommer att
fungera på en enskild patient. Precis som andra biomedicinska produkter är
penisproteser utsatta för slitage och kommer förr eller senare att sluta fungera.
Därför ska de inte betraktas som livstidsimplantat. Andra faktorer kan leda till
betydligt snabbare funktionsfel på protesen. Diskutera alla förändringar i
protesens funktion som du märker av med läkaren.
Produktslitage eller andra mekaniska problem, t.ex. oönskad fyllning eller
tömning eller svårigheter eller oförmåga att fylla eller tömma protesen kan leda
till ytterligare operation för att avlägsna eller byta ut den.
Eftersom det inte är möjligt att förutsäga hur länge en implanterad penisprotes
kommer att fungera hos enskilda patienter har American Medical Systems
(AMS) sammanställt tre uppsättningar med data om avlägsnanden och
revisionsoperationer för att ge dig en bättre uppfattning om hur dessa
produkter fungerar under en längre tid.
Den första datauppsättningen är hämtad från en klinisk studie av denna
penisprotes. Dessa data visar att ca 84 % av patienterna som fick ett implantat
inte behövde genomgå någon ytterligare operation (för att avlägsna eller byta
protesen) inom fem år efter den ursprungliga implantationsoperationen.
Den andra datauppsättningen kommer från patientinformationsformulär som
skickas in till AMS av läkare efter operationer på penisproteser där det varit
nödvändigt att byta ut delar. Dessa data visar att ungefär 89 % av patienter som
fick ett implantat inte behövde genomgå ytterligare operationer (för att
avlägsna eller byta ut protesen) inom fem år efter implantationsoperationen.
Den tredje datauppsättningen har hämtats direkt från läkarnas
implantationsjournaler. Dessa journaler innehåller information om alla
operationer, oavsett orsak, som har utförts av en läkare efter den ursprungliga
implantationen. Dessa data visar att ca 82 % av patienter inte behövde
genomgå ytterligare operationer (för att av någon anledning avlägsna eller byta
ut protesen) under fem år efter den ursprungliga implantationen.
-2-
1.3
Vikten av handmotorik
AMS 700 med MS Pump proteserna kräver en viss handmotorik för fyllning och
tömning.
1.4
Risken för fel på protesen
Det finns risk för läckage, blockering eller funktionsfel.
1.5
Risken för förändringar i penis eller pung
Implantation av en penisprotes kan leda till att penis förkortas eller kröks eller
till ärrbildning på penis. Pungdeformation (pumpen buktar ut i pungen) kan
också förekomma.
1.6
Latenta naturliga erektioner blir omöjliga
Implantation av en penisprotes kommer sannolikt att skada eller helt eliminera
eventuell kvarvarande naturlig förmåga till erektion.
1.7
En annorlunda erektion
Med protesen kan det hända att erektionen skiljer sig från din ursprungliga,
naturliga erektion. Det kan röra sig om att penis är kortare, mindre styv, inte lika
bred och att känseln i den försämras. Eftersom protesen inte omfattar ollonet
(glans) på penis kan det hända att den delen är mjuk.
1.8
Penis är inte lika slak efter tömning
När protesen är tömd kan det hända att penisen inte är lika slak som den var
naturligt.
-3-
1.9
Risken för infektioner
Kontakta omedelbart läkare om det förekommer rodnad, svullnad och/eller
hetta runt operationssåret eller dränage från såret eftersom detta kan vara ett
tecken på infektion.
1.10 Vänta med samlag tills läkaren ger klartecken till det
Om du försöker genomföra samlag innan såret har läkt ordentligt löper du ökad
risk för infektion, smärta och kirurgiska komplikationer.
1.11 Erosion
Kontakta omedelbart läkare om huden eller vävnaden över protesen förtunnas.
Det kan vara ett tecken på erosion. Om erosion lämnas obehandlad kan den
förvärras och leda till infektion och vävnadsförlust.
1.12 Smärta
Kontakta läkare om du upplever mycket kraftig smärta eller om den varar längre
än förväntat. Sådan smärta kan vara ett symtom på en medicinsk komplikation
eller ett mekaniskt fel på produkten.
1.13 Migration
Kontakta läkare om ytan på någon del av protesen syns genom huden eller om
du inte kan lokalisera MS-pumpen i pungen. Dessa symtom kan vara ett tecken
på att en del av produkten kan ha förflyttat sig i kroppen eller håller på att röra
sig ut ur kroppen.
-4-
1.14 Allergisk reaktion
Om du har en AMS 700 med MS Pump-protes med InhibiZone® och
uppvisar symtom på en allergisk reaktion, t.ex. utslag, nässelfeber eller
andningssvårigheter ska du omedelbart kontakta läkare. På grund av denna
lindriga risk för allergiska reaktioner måste du informera läkaren om eventuella
allergier du har mot antibiotika före operationen.
2.
Vad är impotens?
Impotens (även känt som manlig erektionsstörning) är oförmågan att bibehålla
en erektion som är tillräckligt styv eller varar tillräckligt länge för att ett samlag
ska kunna genomföras.
Impotens
• är frustrerande
• har fysiska eller psykiska orsaker
• är vanligt.
Impotens
• är inte för tidig utlösning
• är inte låg sexualdrift
• är inte behovet av manuell eller oral stimulans för att få en erektion
• orsakas inte av för mycket sex
• orsakas inte av onani i yngre åldrar
• har inget samband med infertilitet
• är inte ”normalt” oavsett ålder.
-5-
2.1
Vad händer vid en erektion?
För att man ska få en erektion krävs att flera delar av kroppen samarbetar.
Hjärnan skickar ut signaler som styr nerver, hormonnivåer, blodflöde och
muskler som ger upphov till en erektion. Om någonting stör en eller flera av
dessa signaler, eller om någon av del av systemet inte fungerar ordentligt,
kommer penisen inte att bli styv.
Hjärnan styr alla sexuella funktioner,
hela vägen från upphetsning till att
inleda och styra de psykiska
förändringar samt de hormon-, nervoch blodflödesförändringar som leder
till en erektion.
Artärer tillför extra blod till penis som
gör att den blir styv, medan vener efter
samlaget för bort blodet ur penis.
Nervimpulser förmedlar signaler om
upphetsning och känselförnimmelser
till och från penis.
Hormoner, inklusive testosteron, styr
den manliga sexualdriften. Testosteron
utsöndras av testiklarna.
-6-
Den slaka penisen
I penisens skaft sitter två svällkroppskanaler
(corpora cavernosa) som löper över hela
penisens längd och in i bäckenet. Dessa
kanaler är rika på en särskild typ av blodkärl
som innehåller relativt lite blod när penis är
slak (mjuk, avslappnad och inte förstorad).
Utan sexuell stimulans förblir penisen slak.
Den uppsvällda penisen
När hjärnan är sexuellt upphetsad
stimulerar den nervsystemet till att
förstora blodkärlen i svällkropparna så att
de rymmer mer blod. Svällkropparna
absorberar artärblod som en svamp. I det
här läget är penis svullen, men ännu inte
tillräckligt styv och hård för samlag.
Den erigerade penisen
I takt med att svällkropparna fortsätter att
absorbera blod börjar svullnaden utsätta
venerna i penis för tryck. På så sätt fångas
blodet i svällkropparna, vilket gör penisen
styv.
-7-
Svällkroppar
2.2
Impotens är vanligt
De flesta män har emellanåt svårt att få erektion, men ungefär en av tio drabbas
av kronisk impotens.
Impotens kan vara förkrossande för dem som drabbas. Olyckligtvis kan det även
vara en fråga som är svår att tala om. Det första steget är dock att söka
professionell hjälp. Om din läkare regelbundet behandlar impotensproblem kan
du vara säker på att alla frågor du ställer antagligen har ställts av andra
patienter tidigare.
2.3
Impotens kan behandlas
I mer än hälften av alla fall av impotens är orsaken fysisk. Det kan röra sig om
diabetes, blockerade artärer, hormonproblem eller andra orsaker. I andra fall
kan orsaken vara psykisk, t.ex. resultatet av stress eller depression. Dessutom
kan i många fall fysiska orsaker ge upphov till psykiska biverkningar.
Att diagnostisera orsaken är första steget mot att rekommendera en
behandling. Läkaren begär fram en omfattande sjukdomshistoria för patienten
samt utför en läkarundersökning och laboratorietester för att avgöra om
impotensen har fysiska eller psykiska orsaker.
Den goda nyheten är att det finns behandlingar att tillgå och ofta mer än ett
alternativ. Det kan röra sig om allt från sexuell rådgivning eller
äktenskapsrådgivning till medicinsk behandling och operationer. Läkaren kan
fastställa vilken behandling som lämpar sig bäst för dig. Flertalet
impotensproblem kan behandlas framgångsrikt.
-8-
3.
Orsaker till impotens
3.1
Psykiska orsaker
Depression kan leda till energibrist och en minskad sexualdrift. Det kan i sin tur
leda till att man emellanåt inte kan få erektion. Om det händer är det inte
ovanligt att man blir än mer deprimerad, vilket kan leda till impotens. I så fall är
det första steget att behandla depressionen.
Stress kan också leda till att man emellanåt inte kan få erektion. Stress kan
orsakas av situationen på jobbet, äktenskapsproblem, privatekonomiska
svårigheter eller andra faktorer. Precis som vid depression lägger oförmågan att
få erektion ytterligare sten på bördan genom att stressen ökar, vilket då kan
leda till impotens.
Prestationsångest (rädsla för att misslyckas om man försöker ha samlag)
drabbas de flesta män emellanåt av. Om det händer upprepade gånger kan det
leda till en oförmåga att få erektion och i förlängningen till impotens.
Vilseledande information och myter om sexualitet och om hur män ska eller
inte ska kunna ”göra det” vid en viss ålder kan leda till ångest och stress, vilket
kan leda till impotens.
I syfte att behandla psykiska orsaker kan det hända att läkaren rekommenderar
dig att söka behandling hos en utbildad psykolog, psykiatriker, sexteurapeut
eller äktenskapsrådgivare. Rådgivning kan ofta hjälpa till att lösa psykiska
problem som orsakar impotens eller ingå som ett led i den rekommenderade
behandlingen. Det kan hända att du och din partner bör gå på rådgivning
tillsammans.
Även om problemet är fysiskt kan det ge upphov till psykiska biverkningar.
Därför kan rådgivning även ingå som ett led i den rekommenderade
behandlingen av fysiska problem.
-9-
3.2
Fysiska orsaker
Diabetes kan ge skador på nerver eller blodkärl som styr blodflödet till penis.
I vissa fall kan det hjälp att hålla diet och blodsockernivå under kontroll, men
permanenta skador på dessa nerver och kärl kan leda till kronisk impotens.
Hjärt-kärlproblem, t.ex. åderförkalkning, kan minska blodflödet till penis. Det
gör det svårt att få eller bibehålla en erektion. I andra fall kan venerna som
håller blodet i penis under erektionen vara skadade. I så fall varar inte
erektionen tillräckligt länge för att hinna genomföra ett samlag. Impotens kan
också förekomma om nerverna som styr blodflödet till penis skadas på grund
av blodbrist.
Trauma (skada) eller bäckenoperation, inklusive canceroperation i området
kring prostatan, urinblåsan, tjocktarmen eller ändtarmen kan orsaka impotens.
Vid canceroperationer är kirurgens främsta mål att avlägsna hela
cancersvulsten. Nerver och blodkärl som styr erektion kan ligga nära
cancervävnaden och skadas i samband med försöket att operera bort cancern.
Neurologiska störningar som ryggmärgsskador kan orsaka impotens.
Ryggmärgen är kroppens sambandscentral för nervimpulser, hjärnans signaler
och blodflödet. När ryggmärgen skadas på vissa ställen når signalerna inte fram
till nerverna i penis, vilket leder till impotens.
Läkemedel kan leda till impotens genom att de stör nervimpulser eller
blodflödet till penis. Dessa läkemedel omfattar vissa receptbelagda medel mot
högt blodtryck, depression och en rad andra tillstånd. Ibland kan ett byte av
läkemedel eller en dosjustering minska risken för impotens.
FÖRSIKTIGT! Du ska aldrig byta mediciner som du tar utan att läkaren har
gett sitt tillstånd till det.
- 10 -
Alkoholism förändrar hormonnivåerna och kan leda till permanenta
nervskador med impotens som följd. Den här formen av impotens kan vara
reversibel, beroende på hur allvarliga nervskadorna är.
Hormonproblem är sällan orsak till impotens, men vissa sjukdomar – t.ex.
njursvikt och leversjukdomar – kan ändra balansen för de hormoner som styr
erektioner.
4.
Är jag impotent?
Om du, efter att ha läst det här, fortfarande undrar över om du är impotent eller
ej och vad orsaken i så fall kan vara, kan följande ge dig en fingervisning om du
ska kontakta en urolog, d.v.s. en läkare som specialiserar sig på behandlingen av
problem som är förknippade med urinvägarna. I allmänhet kan man säga att
om du svarar ja på någon av de första sex frågorna bör du gå till en urolog som
är specialiserad på behandlingen av impotens.
Om din läkare inte regelbundet behandlar impotensproblem kan du be att få
en remiss till en urolog som specialiserar sig på att diagnostisera och behandla
impotens.
Visa svaren från självtestet nedan när du besöker urologen. Dessa uppgifter är
värdefulla för läkaren när han eller hon ställer en diagnos.
Det viktigaste är dock att påpeka att kronisk impotens inte är ett problem som
du ska behöva leva med, eller att den kommer att försvinna av sig själv. Det är
viktigt att beställa tid hos en läkare så snart problemet är uppenbart. Det är
viktigt eftersom du då eventuellt kan undvika de psykiska problem som kan
förvärra besväret. Glöm inte att impotens nästan alltid kan behandlas.
- 11 -
4.1
Impotenssjälvtest**
Nuvarande sexuell förmåga
1.
Har du nyligen haft några svårigheter att få erektioner?
2.
Uppstår problemet minst tre gånger av fyra när du försöker ha samlag?
Sexuell förmåga – långsiktig utveckling
3.
Har du haft svårt att regelbundet få erektion i mer än en månad?
4.
Börjar morgonstånd och spontana erektioner förekomma mer sällan?
5.
Tar det mycket längre tid att få en erektion jämfört med tidigare?
6.
Har det blivit svårare att ha samlag i vissa ställningar?
Sjukdomshistorik
7.
Har du någon gång fått veta att du har någon form av hjärtsjukdom, i
synnerhet åderförkalkning, perifer cirkulationsinsufficiens eller högt
blodtryck?
8.
Har du någon gång opererats för hjärtsjukdom eller andra hjärt- och
kärlbesvär?
9.
Har du någon gång fått veta att du har förhöjda kolesterolvärden?
10.
Har du någonsin allvarliga smärtor i benen när du är ute och går?
11.
Tar du receptbelagda läkemedel för andra problem?*
12.
Har du någon känd glandulär störning, i synnerhet diabetes?
13.
Har du någon neurologisk störning, t.ex. MS (multipel skleros) eller
epilepsi?
- 12 -
14.
Har du någon gång genomgått en större operation i bäckenområdet, i
synnerhet en operation som omfattar prostata eller tjocktarmen?
15.
Har du någon gång råkat ut för en skada i bäckenområdet, ryggen,
ryggmärgen eller huvudet?
16.
Har du någon gång genomgått strålningsbehandling för ett problem i
bäckenområdet?
17.
Har du någonsin råkat ut för priapism (en erektion som varar längre än
vanligt och blir smärtsam)?
Livsstil
18.
Röker du nu eller rökte du tidigare under en längre period?
19.
Dricker du stora mängder alkohol eller har du fått diagnosen alkoholism?
20.
Har du använt narkotika, i synnerhet kokain?
21.
Använder du ofta receptfria läkemedel?
22.
Är du kraftigt överviktig?
Om det kan fastslås att du är impotent och att denna impotens har fysiska
orsaker kan läkaren erbjuda ett flertal behandlingsalternativ. Det kan bland
annat röra sig om hormonbehandling, injektioner, vakuumprodukter,
penisimplantat eller vaskulär kirurgi.
* FÖRSIKTIGHETSÅTGÄRD! Du ska aldrig byta mediciner utan att läkaren har gett
sitt tillstånd till det.
** Frågorna i självtestet är tagna från ”Love Again, Live Again” av Steven Morganstern, MD, och Allen Abrahams, PhD, och har
redigerats med författarnas tillstånd.
- 13 -
5.
Vad händer vid undersökningen?
5.1
Läkarundersökning
Läkaren kommer att ställa flera frågor för att få en uppfattning om när och
under vilka omständigheter som du upplever tecken på impotens. Därefter
kommer läkaren att genomföra en fullständig läkarundersökning. Syftet med
undersökningen är att fastställa huruvida blodkärl, nerver och vävnader i penis
fungerar normalt.
Det kan hända att läkaren börjar med att känna efter
pulsen i penis och det omgivande bäckenområdet. Det
ger en indikation på om blodtillförseln till penis är
tillräcklig.
Läkaren måste också utföra en rektal undersökning för
att kontrollera att du inte har prostatit (svullen prostata).
Prostataproblem kan minska blodflödet till och känseln i
penis. Prostatit kan även ge obehag vid samlag.
Läkaren kommer också att söka efter fysiska avvikelser
som induratio penis plastica (en krökt och smärtsam
erektion som orsakas av ärrvävnad inuti penis). Läkaren
kommer också att kontrollera din sjukdomshistorik med
avseende på tidigare skador på eller operationer i
bäckenområdet som kan ha gett upphov till nervskada.
- 14 -
5.2
Prover som du eventuellt behöver ta
För att bekräfta diagnosen kan andra prover hjälpa till att identifiera hormonella
avvikelser, fastställa blodflödesproblem och utesluta psykiska problem.
Blod- och urinprov
Dessa prover används för att mäta hormonnivåer, kolesterol och triglycerider
(för att upptäcka åderförkalkning) samt kontrollera lever- och njurfunktioner.
Det kan även hända att läkaren ber om ett blodsockerprov för att kontrollera
om du har diabetes.
Studier av blodflödet till penis
Ytterligare tester kan utföras för att se hur effektivt blodet flödar till penis. Vid
ett sådant test ges en injektion som ökar blodflödet till penis direkt, utan att
nerverna i penis stimuleras. Om blodkärlen i penis är friska kommer denna
injektion att ge en erektion.
Sömnövervakning
De flesta män får en erektion minst 3–4 gånger per natt
medan de drömmer. Om du inte får erektion nattetid kan
det hända att nerv- eller blodtillförseln till penis är
otillräcklig för att du ska få erektion. Det kan hända att
läkaren ber dig mäta erektionerna nattetid hemma med
hjälp av ett enkelt test som han eller hon tillhandahåller.
- 15 -
6.
Behandlingsalternativ vid fysiskt orsakad impotens
Beroende på diagnosen kan den rekommenderade behandlingen vara antingen
medicinsk eller kirurgisk. Som medicinsk behandling räknas allt från att helt
enkelt bara byta ut vissa receptbelagda läkemedel till hormonbehandling,
antidepressiv behandling och användning av produkter eller
självinjektionsbehandling för att åstadkomma erektioner. Kirurgisk behandling
omfattar vaskulär kirurgi och implantat. Läkaren diskuterar de alternativ som är
lämpliga vid behandlingen av impotens i ditt fall liksom riskerna och fördelarna
med respektive alternativ.
6.1
Läkemedel
Genom att ändra receptbelagda läkemedel eller justera
dosen kan man påverka biverkningarna, vilket kan vara
orsaken till impotensen. Hormonbehandling kan
rekommenderas om du lider av hormonbrist. Antidepressiva
läkemedel kan vara ett första steg i behandlingen om du har
fått diagnosen allvarlig klinisk depression. Läkemedel som
ökar blodflödet till penis för att hjälpa till att åstadkomma
erektioner finns också att tillgå.
6.2 Vakuumbaserade erektionsprodukter
Dessa anordningar placeras runt penis utvändigt och
suger in blod i penis genom att ett vakuum skapas.
Därefter placerar du (eller din partner) en konstriktionsring
(ett gummiband) runt penisroten för att hålla kvar blodet
i penis tills dess att samlaget har genomförts.
- 16 -
6.3
Injektioner
Genom att injicera läkemedel direkt i penis före samlag
kan man också åstadkomma en erektion. Om du i
samråd med läkaren väljer det här alternativet kommer
du att få lära dig hur du utför injektionerna själv.
6.4
Vaskulär kirurgi
För ett fåtal män kan vaskulär kirurgi komma ifråga för att förbättra blodflödet
till penis. Läckande vener kan också åtgärdas genom operation. I fall där
artärblockering minskar blodflödet till penis rekommenderas en arteriell bypass
förbi blockeringen.
6.5
Kirurgiska implantat
Penisimplantat, eller proteser, kan vara ett alternativ som varar längre för ett
antal män med impotens, i synnerhet för de som har prövat psykisk och andra
medicinska behandlingar utan framgång. Implantat har hjälpt över 300 000
män att återfå ett aktivt sexliv. Många studier visar att flertalet patienter och
deras partner är mycket nöjda med resultatet.
Implantaten är helt dolda inuti kroppen. Implantatet måste manipuleras av dig
eller din partner före samlag för att penis ska bli tillräckligt styv för att samlag
ska kunna genomföras. Manipulation kan också vara nödvändig efteråt för att
återställa implantatet till ett avslappnat tillstånd (göra det slakt).
Det finns flera olika typer av implantat att välja mellan. De skiljer sig åt i fråga
om hur de fungerar, erektionens naturlighet och antalet implanterade
komponenter. När du väljer en penisprotes bör du ta hänsyn till den
handmotorik som behövs för att använda de olika typerna. Vilken protes som
lämpar sig bäst för dig beror på ditt medicinska tillstånd, din livsstil och
möjligen också de enskilda protesernas pris.
- 17 -
Innan du bestämmer dig för en penisprotes ska du tala med läkaren om de
fysiska, psykiska, kosmetiska och funktionella resultaten av implantationskirurgi.
Se till att du är införstådd med både riskerna och fördelarna med operationen.
Det finns vissa fall där du och läkaren kommer fram till att ett kirurgiskt
implantat inte är ett lämpligt val för dig:
• Riskerna förknippade med operationen är för stora på grund av ditt
medicinska tillstånd.
• Din sjukdomshistorik omfattar tidigare operation(er) som omöjliggör en
implantation.
• Du är nöjd med något av de mindre invasiva behandlingsalternativ som
beskrivs i kapitel 6.
• Du väljer att inte implantera en silikonelastomerprodukt.
• Du vill bevara penisens interna fysiska struktur ifall du någon gång i
framtiden åter upplever en normal erektion.
Utöver diskussionen med läkaren kan det också vara en god idé att diskutera de
olika alternativen med din partner.
- 18 -
7.
Beskrivning av AMS penisprotesserie
AMS 700 med MS Pump består av fyra delar som ansluts med slangar: en
behållare, två cylindrar och MS-pumpen.
Behållaren implanteras i den nedre buken, under muskellagret. Behållaren är
fylld med steril saltlösning.
De två cylindrarna läggs in sida vid sida i corpora cavernosa (svällkropparna) på
penis.
Pumpen placeras i pungen. Den nedre, rundade delen av pumpen är den
s.k. pumpbollen. Den rektangulära övre delen av pumpen kallas för
tömningsblocket. Pumpens olika delar anges i figuren nedan. När du trycker in
tömningsknappen börjar cylindrarna att tömmas. Håll knappen intryckt i ca
fyra sekunder för att tömma cylindrarna helt.
Behållare
Slangar
Tömningsknapp
Tömningsblock
Pumpboll
- 19 -
Det finns tre modeller av den uppumpbara penisprotesen i AMS 700™-serien.
Läkaren väljer rätt modell för dig baserat på din anatomi och sjukdomshistoria.
Penisprotesen AMS 700 LGX® med MS Pump®
Cylindrarna i 700 LGX är avsedda att expandera både i längd och omkrets. Hur
mycket cylindrarna förlängs under användning beror på hur mycket vävnaden i
penis tillåter dem att förlängas och på huruvida du kan fylla cylindrarna helt
eller ej. Det innebär att även om cylindrarna inuti penis blir längre när du fyller
dem med vätska så kan de inte göra penisen längre än den är i nuläget.
FÖRSIKTIGT! Implantation av en penisprotes kan leda till att penis förkortas
eller kröks eller till ärrbildning på penis.
Penisprotesen AMS 700® CX med MS Pump®
Cylindrarna expanderar endast i omkrets och är (i likhet med alla andra AMScylindrar) utformade att motstå ojämn uppumpning.
Penisprotesen AMS 700® CXR med MS Pump®
Cylindrarna i 700 CXR har samma funktioner som 700 CX, men är bättre lämpade
för patienter vars anatomi fordrar kortare och smalare cylindrar.
- 20 -
8.
Vad du kan förvänta under och efter implantationskirurgin?
Implantationen av en penisprotes omfattar en operation som normalt tar
mellan en halvtimme och två timmar. Hur länge man behöver ligga kvar på
sjukhuset beror på ens fysiska tillstånd och den valda protestypen. Läkaren talar
om för dig eller ger dig råd om när du kan börja jobba igen och återuppta
vanliga aktiviteter (med vanliga aktiviteter avses alla typer av aktiviteter som du
kunde utföra innan operationen, t.ex. fysisk träning, arbete och bad i badkar).
8.1
Operationsmetoder
Läkaren ger dig en ingående förklaring av vad som kommer att hända under
operationen och återstoden av sjukhusvistelsen. I allmänhet inleds ingreppet
med provtagning före operation, vilket kan omfatta blod- och urinprov och
administration av antibiotika.
Beroende på ditt fysiska tillstånd och läkarens preferenser får du antingen
lokalbedövning (bedövar endast operationsområdet) eller narkos (du är
nedsövd under operationen). Om operationen ska ske under narkos ska du
avstå från att äta eller dricka i tolv timmar före operationen.
Operationen sker med ett av två tillvägagångssätt och läkaren väljer det som
lämpar sig bäst för dig:
• Penoscrotalt (ett snitt läggs mellan penis och pung).
• Infrapubiskt (ett snitt läggs i den nedre buken, ovanför penis).
Penoscrotal metod
Om läkaren väljer den penoscrotala metoden görs ett snitt i huden mellan
penisen och pungen. Läkaren implanterar vanligtvis cylindrarna, MS-pumpen
och behållaren genom detta enda snitt. Vid enstaka tillfällen gör läkaren också
ett mindre snitt i det nedre bukområdet för att lägga in behållaren.
- 21 -
Vid implantationen av cylindrarna dilaterar (vidgar) läkaren först corpora
cavernosa (de två svällkroppskanalerna i penisskaftet som fylls med blod vid
naturliga erektioner). Därefter mäter läkaren detta område för att välja en
cylinder av lämplig storlek för din anatomi.
När cylindrarna är på plats skapar läkaren ett utrymme i pungen där pumpen
placeras. Pumpen placeras så att det är lätt för dig att komma åt den.
Därefter skapar läkaren ett utrymme för behållaren i buken och ansluter alla
slangar.
Innan läkaren försluter snittet i huden, kontrollerar han eller hon slutligen att
protesen fungerar ordentligt genom att fylla och tömma den.
Infrapubisk metod
Ett snitt görs i huden på den nedre buken. Läkaren lägger in cylindrarna,
pumpen och behållaren genom detta enda snitt. Samma procedur som för den
penoscrotala metoden (som beskrivs ovan) används här.
Penoscrotala och infrapubiska åtgärder
När operationen är klar tömmer läkaren normalt protesen och tejpar fast penis
mot buken. Det kan hända att läkaren för in en kateter (en slags slang) i penis
för att tömma urinblåsan. Katetern avlägsnas innan du lämnar sjukhuset.
Läkaren kan också välja att lägga in en slang i buken för att dränera extra vätska
(blod) från snittstället. Även denna slang avlägsnas normalt inom 12–24 timmar
efter operationen (eller när dränaget upphör).
- 22 -
8.2
Efter operationen
När du åker hem från sjukhuset blir du uppmanad att undvika tätt åtsittande
underkläder. På så sätt minskar du risken för krökning av penis som kan inträffa
under läkningen. När du har tömt blåsan ska du därför också alltid vara noga
med att omsorgsfullt tejpa tillbaka penis mot buken i samma läge (rakt) som
innan du tog av tejpen.
Många läkare rekommenderar att man väntar i 4–6 veckor innan man har
samlag så att operationssåret hinner läka.
FÖRSIKTIGHETSÅTGÄRD: Om du försöker genomföra samlag innan
operationssåret har läkt ordentligt löper du ökad risk för infektion,
smärta och kirurgiska komplikationer.
Du kommer antagligen att ha en tid hos läkaren under denna period för att se
till att läkningsprocessen går som den ska. Se till att du diskuterar dessa
möjligheter med läkaren och frågar hur länge efter operationen du bör vänta
innan du har samlag.
Det kan hända att du upplever smärta vid såret/såren i början efter operationen
och när du börjar använda protesen. I de flesta fall upphör smärtan några
veckor efter operationen, men fall av kronisk smärta har rapporterats.
Återhämtningstiden varierar från patient till patient. Läkaren talar om för dig
eller ger dig råd om när du kan börja jobba igen och återuppta vanliga
aktiviteter (med vanliga aktiviteter avses alla typer av aktiviteter som du kunde
utföra innan operationen, t.ex. fysisk träning, arbete och bad i badkar). Läkaren
kommer också att förklara för dig när du kan använda protesen.
Följ bruksanvisningen i kapitel 9 när läkaren talar om för dig att du kan börja
använda protesen.
FÖRSIKTIGHETSÅTGÄRD: Injektionsbehandling av penis (d.v.s. injektioner av
läkemedel mot impotens i penis) kan skada penisprotesen. Använd inte
injektionsbehandling efter det att implantatet har inopererats.
- 23 -
Du kommer att gå på flera besök efter operationen liksom årliga eller
halvårsvisa uppföljningar hos läkaren. Var försiktig, såväl under
återhämtningstiden som efteråt, så att du undviker trauman (skador) i bäckenoch bukområdet. Tänk på att du har fått ett implantat inopererat och välj
aktiviteter med omsorg. Exempel på sådana trauman är säkerhetsbältets
åtstramning vid bilolyckor, tacklingar i kontaktsporter eller att du halkar och
faller omkull på is eller andra hala underlag. Trauma kan skada protesen eller
omgivande vävnad.
FÖRSIKTIGT! Vidta försiktighetsåtgärder för att undvika skador i bäcken- och
bukområdet som kan inträffa i samband med kontaktsporter, halkolyckor på
is o.s.v.
8.3 Problem som kan uppstå
Implantationskirurgi medför samma typer av risker som vid alla andra
operationer, inklusive infektion och de risker som är förknippade med
bedövning och narkos. Observera dessutom att implantationen kan misslyckas.
Det kan t.ex. hända att protesen inte fungerar som den ska. I så fall kan det
krävas ytterligare operation för att avlägsna eller byta ut protesen. Om protesen
måste avlägsnas kan implantationen av en ny protes kompliceras av den tid
som har gått mellan de två operationerna. Diskutera dessa möjligheter med
läkaren.
Infektion
Alla typer av operationer medför en infektionsrisk. Läkaren kommer att försöka
minska risken genom att ge dig antibiotika både före och efter operationen
samt genom att skölja (tvätta av) operationsområdet med antibiotika under
själva ingreppet. Vissa tillstånd ökar risken för infektion:
• Diabetes
• Ryggmärgsskador
• Öppna sår
• Befintliga hudinfektioner i närheten av snittområdet
• Befintlig urinvägsinfektion
- 24 -
Information om effektiviteten hos denna antibiotikabehandling, kallad
InhibiZone® (IZ), ifråga om förhindrande av infektioner, kommer från
patientinformationsformulär (PIF) som skickas till AMS av läkare efter kirurgiska
ingrepp där penisproteser implanteras eller delar av tidigare implanterade
enheter byts ut. Över 43 000 ingrepp har registrerats i AMS PIF-databas sedan IZ
introducerades för drygt sex år sedan. Under denna period behövde ungefär
1,2 % av patienterna med en implanterad IZ-behandlad protes ett andra
ingrepp för att byta ut eller ta bort protesen på grund av infektion. Detta ska
jämföras med patienter med implanterade proteser som inte var IZ-behandlade
(icke-IZ), där ungefär 2,5 % av patienterna behövde genomgå ett andra ingrepp
på grund av infektion.
VARNING! Kontakta omedelbart läkare om du märker av rodnad, svullnad
och/eller hetta runt operationssåret eller dränage från snittet eftersom detta
kan vara ett tecken på infektion.
Om du får en infektion som inte framgångsrikt kan behandlas med antibiotika
kan det hända att läkaren måste avlägsna protesen. Det är inte säkert att det
går att operera in en ny.
Dessutom är det så att om protesen måste avlägsnas på grund av infektion kan
det hända att infektionen lämnar ärr efter sig inuti penis. Denna omständighet
kan också försvåra implantationen av en ny protes.
Allergisk reaktion
Allergiska reaktioner kan förekomma om du är överkänslig för de antibiotika
som användes under implantationen av penisprotesen eller, om du har fått en
protes i AMS 700 med MS Pump-serien med InhibiZone®*, för de antibiotika
som penisprotesen är impregnerad med.
* VARNING! Kontakta omedelbart läkare om du känner av symtom på en
allergisk reaktion såsom utslag, nässelfeber eller andningssvårigheter.
- 25 -
Erosion
Erosion innebär att vävnad intill någon del av protesen ”nöts bort”. Följande
tillstånd kan orsaka erosion:
• Infektion
• Tryck på vävnaden som hämmar blodtillförsel
• Fel storlek på protesen och dess komponenter
• Vävnadsskada
• Felaktig placering av cylinder, behållare eller MS-pump
Erosion förknippad med cylindrarna omfattar vanligtvis följande områden:
• Ollonet (den yttersta delen av penis)
• Urinröret (det rör inuti penis som för ut urin ur kroppen)
• Huden på penis
Pumpen kan erodera genom huden i pungen.
Behållaren kan erodera in i urinblåsan eller tarmen.
Symtom på erosion in i pungen eller penis kan omfatta (efter symtomfrihet)
smärta, hudrodnad, ömhet över den aktuella delen, förändringar i hudens
struktur, dränage och/eller att protesen är synlig genom huden. Erosion in i
urinblåsan kan ge upphov till smärta, ömhet i urinblåseregionen, förändringar i
förmågan att urinera eller att urinen ändrar färg. Mindre än 1,5 % av patienterna
i den kliniska studien drabbades av erosion i någon del av produkten.
VARNING! Kontakta omgående läkare om du märker av smärta, ömhet över
den aktuella delen, förändringar i hudens struktur, dränage eller om du kan
se protesen genom huden. Dessa symtom kan vara tecken på erosion. Om
erosion lämnas obehandlad kan den förvärras och leda till infektion och
vävnadsförlust.
Läkaren måste utvärdera alla eventuella fall av erosion. Ibland kan vävnaden
repareras och det räcker med att endast byta enstaka komponenter. Vid andra
tillfällen måste hela protesen avlägsnas.
- 26 -
Trauma
Trauma (skada) i höft- eller bukområdet kan leda till skador på antingen
protesen eller omgivande vävnad i penis, pung eller buk. Det kan i sin tur leda
till att protesen slutar fungera och måste bytas ut vid en operation. Minska
risken för skador genom att tänka på följande:
• Undvik kontaktsporter där det finns risk för att du utsätts för tacklingar.
• Vidta extra försiktighetsåtgärder vid promenad på is eller hala underlag för
att undvika att du halkar och faller omkull.
Smärta
Det är normalt att känna lite smärta i penis och pung omedelbart efter
operationen och när du börjar använda protesen för första gången. Ungefär
hälften av patienterna i den femåriga kliniska studien rapporterade smärta till
läkaren efter operationen.
VARNING! Kontakta läkare om du upplever mycket kraftig smärta eller om
smärtan varar längre än förväntat. Sådan smärta kan vara ett symtom på ett
medicinskt tillstånd eller ett mekaniskt fel på produkten.
Vissa patienter har haft kronisk smärta utan att någon medicinsk orsak kunnat
fastställas. Sådana fall är inte vanliga, men förekommer tyvärr. Somliga av dessa
patienter valde att ta bort protesen eftersom smärtan inte försvann.
Migration
Migration innebär att den ena eller båda cylindrarna, pumpen eller behållaren
förflyttar sig i det kroppsutrymme där de ursprungligen placerades.
Migration kan orsaka smärta, psykiska eller medicinska komplikationer eller
leda till funktionsfel på produkten. Det kan hända att migrationen måste
åtgärdas genom operation.
Orsaker till migration omfattar:
• Cylindrar av fel storlek.
• Felaktig placerad MS-pump eller behållare
• För långa eller för korta slangar.
- 27 -
Endast 1 % av patienterna i den kliniska studien hade proteskomponenter som
migrerade.
VARNING! Kontakta läkare om någon del av produkten är synlig genom
huden eller om du inte kan lokalisera MS-pumpen i pungen.
Mekaniska problem
Produktslitage (i samband med användningen av protesen) eller andra
mekaniska problem kan uppstå efter hand. Det kan hända att en operation är
nödvändig för att åtgärda problemet.
Dessa problem kan omfatta oavsiktlig (spontan, d.v.s. utan att du manipulerar
den) fyllning eller tömning av protesen liksom svårigheter eller oförmåga att
fylla eller tömma den.
Om sådana problem uppstår ska du först kontrollera bruksanvisningen för att se
till att du använder produkten korrekt. Kontakta läkare om problemet kvarstår.
Ungefär 10 % av patienterna i den femåriga kliniska studien drabbades av
mekaniska problem. Produkterna i AMS 700 med MS Pump-serien har en ny
spärrventil och parylenbeläggning för att minska mekaniska problem.
Ödem
Ödem innebär att vävnad intill någon del av protesen svullnar upp. Det är
normalt med viss svullnad under läkningsperioden efter operationen. Ungefär
1/3 av patienterna i den kliniska studien rapporterade svullnad.
Blåmärken på eller missfärgning av penis
Det är normalt med viss blånad efter operationen. Ungefär 10 % av patienterna
i den kliniska studien rapporterade till läkaren att de hade blåmärken. Hos
dessa patienter försvann blånaden normalt efter ungefär 13 dagar.
Tydlig rodnad på penis eller pung
Det är normalt med viss hudrodnad runt implantatet. Om rodnaden är ytterst
kraftig ska du dock tala med läkaren om detta. I den kliniska studien
rapporterade mindre än 5 % av patienterna tydlig rodnad till läkaren. Rodnaden
försvann efter i genomsnitt 43 dagar.
- 28 -
Övriga problem
Följande problem förekom hos mindre än 4 % av patienterna i den kliniska
studien: problem vid urinering, ledsmärta, minskad känsel i penis, hematom,
utlösningsproblem, krökning av penis, problem vid operationssåret,
känsellöshet/domningar, stickningar, smärta i den kanal i penis som urin flyter
genom samt smärta eller sveda vid urinering.
Samtliga nedanstående övriga komplikationer och biverkningar drabbade färre
än 1,0 % av patienterna i den femåriga studien: oförmåga att urinera, svaghet,
protesdelar som ”häftar vid” vävnad inuti penis eller pung, feber, yrsel, felaktig
placering av produkten, depression (känsla av sorg eller hopplöshet), celluliter
(svullnad och infektion långt under hudytan), fibros (bildande av fiberliknande
vävnad runt delarna i protesen), hematuri (blod i urinen), nekros (kroppsceller,
vävnad eller hud som dör), onormal sexuell funktion, frekvent urinering (man är
tvungen att gå och kissa ofta), infektion i urinblåsan eller urinröret, förändringar i
penisens yttersta del, hudförtjockning, avföringsläckage (tarmtömningsläckage),
reumatoid artrit (svullnad i muskler eller senor runt leder), muntorrhet,
minnessvårigheter, flintskallighet, diabetes, ögonproblem, huvudvärk, svindel,
bäcken- och ryggsmärta, njurproblem, urinträngning (starkt behov av att gå och
kissa ofta), reaktioner mot solljus och epigastrisk smärta (smärta förknippad med
halsbränna).
Be läkaren förklara om det är något eller några av ovanstående problem som du
inte förstår.
OBS! Alla komplikationsfrekvenser som anges i det här avsnittet grundar
sig på en tidigare modell av AMS uppumpbara penisprotes. På grund av
likheterna i utförande mellan AMS 700 med MS Pump och den föregående
modellen förväntas komplikationsfrekvensen vara jämförbar.
- 29 -
9.
Bruksanvisning
9.1
Uppblåsning
När du kramar ihop och släpper pumpbollen sugs vätska från behållaren genom
pumpen och in i cylindrarna. När cylindrarna fylls med vätska erigeras penis.
1.
Känn efter pumpen i pungen.
2.
Fatta tag i slangen ovanför tömningsblocket
med ena handen och håll pumpen på plats.
3.
Använd tummen och pekfingret på andra
handen för att lokalisera den mjuka, rundade
pumpbollen.
4.
Ge pumpbollen en inledande snabb och bestämd tryckning och släpp
sedan bollen för att aktivera pumpen. Därefter kan pumpbollen kramas
långsammare. När du släpper pumpbollen fylls den på nytt med vätska.
Fortsätt krama ihop och släppa bollen tills cylindrarna fylls med vätska
och erigeras. Det kan ta allt mellan 10 och 25 tryckningar på pumpbollen
för att få en fullständig erektion.
OBS! Tryck inte på tömningsknappen medan
du kramar pumpbollen.
- 30 -
9.2
Tömning
När du håller tömningsknappen intryckt i ca fyra sekunder börjar cylindrarna
tömmas på vätska. Vätskan återförs till behållaren. Släpp tömningsknappen
efter ungefär fyra sekunder. Cylindrarna återgår till det tömda läget och penis
blir slak.
1.
Känn efter pumpen i pungen.
2.
Fatta tag i slangen ovanför tömningsblocket
med ena handen och håll pumpen på plats.
3.
Leta upp den upphöjda tömningsknappen på
tömningsblocket med andra handen.
4.
Det är lättast att trycka på tömningsknappen
genom att placera tummen och pekfingret på
ömse sidor av tömningsblocket.
Tömningsknapp
5.
Håll tömningsknappen intryckt i ungefär fyra
sekunder och släpp sedan upp den. Cylindrarna
fortsätter att tömmas och penis blir mjuk och
slak.
OBS! Tryck inte på tömningsknappen medan
du kramar pumpbollen.
6.
När cylindrarna har tömts kan du krama penis för att
göra den slakare.
- 31 -
Patient Manual 1000391 Rev (04/07)
10. Felsökning
Tecken och symtom som kan utvecklas efter operation
Symtom
Det går inte att pumpa upp
protesen.
Problem
Åtgärd*
Tömningsknappen är intryckt samtidigt
som pumpbollen kramas ihop.
1. Fatta tag i slangen ovanför tömningsblocket
med ena handen och håll pumpen på plats.
2. Tryck inte på tömningsknappen medan du
kramar pumpbollen.
3. Pumpa upp på normalt sätt.
Pumpbollen fylls inte på nytt och är
veckad eller hopsjunken.
1. Håll tömningsknappen intryckt. Pumpbollen bör
fyllas på nytt.
2. Ge pumpbollen en inledande snabb och
bestämd tryckning för att aktivera pumpen.
Släpp därefter bollen.
3. Tryck inte på tömningsknappen medan du
kramar pumpbollen.
4. Fortsätt krama ihop och släppa bollen på vanligt
sätt för att blåsa upp cylindrarna.
Den första tryckningen på pumpbollen
var inte tillräckligt bestämd eller varade
inte tillräckligt länge för att bollen skulle
aktiveras.
1. Tryck på tömningsknappen med fast hand.
2. Ge pumpbollen en inledande snabb och
bestämd tryckning för att aktivera pumpen.
Släpp därefter bollen.
3. Tryck inte på tömningsknappen medan du
kramar pumpbollen.
4. Fortsätt krama ihop och släppa bollen påvanligt
Tömningsknapp
Tömningsblock
Pumpboll
OBS! Tryck inte på tömningsknappen medan du du
kramar pumpbollen.
sätt för att blåsa upp cylindrarna.
Möjligt mekaniskt problem.
Det går inte att tömma
protesen.
Kontakta läkare.
Svårt att lokalisera tömningsknappen.
Cylindrarna förblir fyllda trots att jag har
hållit tömningsknappen intryckt och
sedan släppt den.
Tömningsknappen hölls intryckt
samtidigt som pumpbollen kramades
ihop.
1. Fatta tag i slangen ovanför tömningsblocket
med ena handen och håll pumpen på plats.
2. Leta upp den upphöjda tömningsknappen på
tömningsblocket med andra handen.
Håll tömningsknappen intryckt längre (minst
fem sekunder).
1. Tryck ihop tömningsblockets sidor i ca fyra
sekunder. Släpp dem.
Kläm ihop tömningsblockets
sidor
2. Håll därefter tömningsknappen intryckt i minst
fem sekunder innan du släpper upp den.
3. Cylindrarna ska tömmas normalt.
Kontakta läkare.
Möjligt mekaniskt problem.
- 32 -
Felsökning (forts.)
Tecken och symtom som kan utvecklas efter operation
Symtom
Problem
Åtgärd*
Smärta. Utsöndringar från
operationssåret. Rodnad, svullnad.
Infektion.
Kontakta läkare.
Cylinderns yta syns genom huden.
Cylindererosion (förknippad med
infektion).
Kontakta läkare.
Magsmärtor.
Pumperosion (förknippad med
infektion).
Kontakta läkare.
Smärta.
Smärta efter operationen.
Kontakta läkare.
Smärta vid samlag.
Kontakta läkare.
Cylindrarna förblir delvis fyllda trots att
jag har hållit tömningsknappen
intryckt och sedan släppt den.
Håll tömningsknappen intryckt längre.
Det finns vätska kvar i cylindrarna.
Krama penis för att göra den slakare.
Vätska har gått in i cylindrarna.
Följ tömningsanvisningarna på sid. 30.
Möjligt mekaniskt problem.
Kontakta läkare.
Cylindrarna har inte fyllts helt.
Följ fyllningsanvisningarna på sid. 29.
Tömningsknappen har oavsiktligt
tryckts in.
Följ fyllningsanvisningarna på sid. 29.
Möjligt mekaniskt problem.
Kontakta läkare.
Penis kröks eller buktar.
Möjligt mekaniskt problem.
Kontakta läkare.
Det går inte att lokalisera pumpen.
Pumpen har flyttat sig.
Kontakta läkare.
Någon del av produkten är synlig
genom huden.
Möjligt mekaniskt problem.
Kontakta läkare.
Smärta, hudreva (öppning), läckage
av kroppsvätskor, blånader.
Trauma.
Kontakta läkare.
Hudutslag eller nässelfeber.
Möjlig allergisk reaktion.
Kontakta läkare.
Andningssvårigheter.
Möjlig allergisk reaktion.
Kontakta läkare.
Protesen är inte tillräckligt slak.
Oavsiktlig fyllning.
Oavsiktlig tömning eller förlust av
styvhet.
*För vidare hjälp med att använda protesen kan du ringa AMS patienttjänst på telefon +1-800-328-3881, ankn. 6261, eller besöka vår webbplats
på www.AmericanMedicalSystems.com.
- 33 -
11. Sammanfattning
Denna sammanfattning är inte avsedd att ersätta de fullständiga anvisningarna
i denna handbok. Läs hela handboken innan du börjar använda protesen.
Den uppblåsbara penisprotesen kräver en viss handmotorik för att kunna fyllas
och tömmas.
Det finns en risk för läckage, blockering eller funktionsfel. Diskutera alla
förändringar i protesens funktion som du märker av med läkaren.
Kontakta omedelbart läkare i händelse av följande:
• Rodnad.
• Svullnad.
• Hetta runt operationssåret eller dränage från snittet (symtom på erosion).
• Om smärtan är mycket kraftig eller varar längre än förväntat.
• Om någon del av produkten är synlig genom huden.
• Om du inte kan lokalisera MS-pumpen i pungen.
- 34 -
- 35 -
12. Index
Ämne
Avsnitt
motorik
avsnitt 1.3
erosion
avsnitt 1.11, 8.3
impotens
avsnitt 2.2–4.1
infektion
avsnitt 1.9, 8.3
samlag
avsnitt 1.10, 8.2
funktionsfel
avsnitt 1.4
migration
avsnitt 1.13, 8.3
buk- eller magsmärtor
avsnitt 1.12, 8.2, 8.3
penisförändringar
avsnitt 1.5
silikonelastomersäkerhet
avsnitt 1.1
- 36 -
- 37 -
0 0 8 6
American Medical Systems, Inc.
U.S. Headquarters
10700 Bren Road West
Minnetonka, MN 55343
U.S.A.
U.S. Toll Free: 800 328 3881
Tel: +1 952 930 6000
Fax: +1 952 930 6157
www.AmericanMedicalSystems.com
American Medical Systems Europe B.V.
Haarlerbergweg 23 G
1101 CH Amsterdam Zuid-Oost
The Netherlands
© 2012 American Medical Systems, Inc.
All rights reserved. Printed in USA.
1004118 (P/N)
1000391 (A/W Rev 01) sv