Diabetes typ 2 - 1177.se - Råd om vård från Sveriges

Diabetes typ 2 - 1177.se - Råd om vård från Sveriges

Diabetes typ 2
Sammanfattning
Allmänt
Insulin är ett hormon som reglerar hur mycket socker man har i
blodet. Om man får typ 2-diabetes har kroppens celler blivit
mindre känsliga för insulin, och det insulin som kroppen
producerar räcker inte till. Det gör att man får för mycket socker
i blodet, vilket på sikt kan orsaka att man bland annat får skador
på njurarna, ögonen och nerverna.
Hitta i artikeln
Sammanfattning
Vad händer i kroppen?
Symtom och diagnos
Vård och behandling
Mer information
Det finns flera olika typer av diabetes. Typ 2-diabetes är
vanligast och kommer oftast i vuxen ålder. Sjukdomen kan vara ärftlig, men kan också bero på vilka
levnadsvanor man har. Till exempel kan övervikt, stress och rökning öka risken för att få typ 2-diabetes.
Genom att motionera och äta hälsosamt kan man förebygga och i viss mån behandla sjukdomen.
Symtom
Om man får typ 2-diabetes är det vanligt att man
är trött både fysiskt och psykiskt
blir mer törstig
kissar oftare.
Man kan också få klåda i underlivet och börja se dimmigt. Symtomen kommer ofta långsamt, men en del får
inga symtom alls och då är det svårare att upptäcka sjukdomen.
Behandling
Ett första steg i behandlingen är att man ändrar sina levnadsvanor, främst genom att börja motionera och äta
sund mat. Man bör också sluta röka. Om inte det räcker för att sänka blodsockervärdet kan man behöva
läkemedel för att sänka sockerhalten i blodet och minska risken för följdsjukdomar.
När ska man söka vård?
Om man misstänker att man har typ 2-diabetes kan man kontakta en vårdcentral för att ta ett blodprov. Det
gäller särskilt om man
är överviktig
har sjukdomen i släkten
har blodfettsrubbningar eller högt blodtryck
tidigare i livet har haft graviditetsdiabetes.
Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för råd om vart man ska vända sig.
Vad händer i kroppen?
Diabetes är flera sjukdomar
Diabetes är ett samlingsnamn för flera sjukdomar som har olika orsaker. Gemensamt för alla former av diabetes
är att den som får sjukdomen har för mycket druvsocker, glukos, i blodet. Därför har diabetes tidigare kallats
sockersjuka.
Runt tre av hundra personer i Sverige, mellan 350 000 - 400 000 människor, har diabetes. Av dessa har de allra
flesta, nio av tio, typ 2-diabetes. Sjukdomen kallas även åldersdiabetes.
Insulin bildas i bukspottkörteln
För att kroppen ska fungera behöver man bränsle i form av energi. Energin transporteras i blodet framför allt i
form av druvsocker. Socker i blodet kallas vanligtvis blodsocker.
När man har ätit tar tunntarmen upp socker från maten. För att socker ska kunna tas upp av olika celler i
kroppen, till exempel i muskler och lever, behövs hormonet insulin. Det bildas i bukspottkörteln framför allt
efter att man har ätit. Överskott av socker i blodet tas upp och lagras av cellerna i lever och muskler för senare
behov. Några timmar efter att man har ätit kommer det inte längre socker från tarmarna. Levern kan då släppa
ut lagrat socker i blodet.
Det är viktigt att blodet har rätt koncentration av socker. För hög koncentration skadar kroppens celler. Om
koncentration blir för låg vid behandling med läkemedel kan man bli skakig, svettig och omtöcknad. Det är
ovanligt men man kan bli medvetslös.
Nedsatt glukostolerans - ett förstadium
Typ 2-diabetes kännetecknas av att kroppens olika celler blir mindre känsliga för insulin, och man får så kallad
insulinresistens. Trots att det kommer mer insulin från bukspottkörteln räcker det inte till. Blodsockret tas då
inte upp av kroppens celler, utan i stället ökar halten av socker i blodet och ute i alla kroppens vävnader. När
halten har nått en viss nivå kallas det nedsatt glukostolerans. Det är ett förstadium till typ 2-diabetes. Om
utvecklingen får fortsätta stiger blodsockervärdet ytterligare och når till sist den nivå som kallas typ 2-diabetes.
Hela utvecklingen fram till sjukdomen typ 2-diabetes tar flera år.
Sjukdomens orsaker
Den exakta orsaken till att typ 2-diabetes uppstår är inte känd, men förutom att sjukdomen oftast är ärftlig kan
de levnadsvanor man har påverka risken att man ska få den.
Allt för mycket och onyttig mat kombinerat med brist på motion gör många människor överviktiga. Då får man
oftare insulinresistens och typ 2-diabetes. Rökning medför också ökad risk att få typ 2-diabetes.
Om man är utsatt för höga krav och samtidigt har liten möjlighet att själv påverka sin situation ökar mängden
av stresshormonet kortisol i blodet. Ute i vävnaderna omvandlas det till kortison som ökar bukfetma och
minskar insulinkänsligheten i musklerna.
Hur vanlig är sjukdomen?
Typ 2-diabetes blir allt vanligare världen över i takt med att levnadsstandarden ökar. Världshälsoorganisationen
WHO räknar med en fördubbling av antalet fall från början av 2000-talet fram till år 2025.
I Sverige har 350 000 till 400 000 personer typ 2-diabetes. Ökningen är avsevärt lägre i Sverige än i större delen
av världen, men däremot lever allt fler länge med typ 2-diabetes. Med stigande ålder ökar risken att få
sjukdomen.
Möjligheter att själv förebygga sjukdomen
De flesta som får typ 2-diabetes har långsamt fått allt sämre insulinkänslighet i främst muskler och lever.
Försämringen kan pågå i över tio år. Det är viktigt att vara medveten om att man hela tiden har möjlighet att
bromsa den här utvecklingen genom att sluta röka, röra på sig mer, stressa mindre, gå ner i vikt och äta
sundare.
Om sjukdomen försämras
Om man har typ 2-diabetes brukar blodsockervärdet långsamt öka med åren. Den här försämringen av
sjukdomen beror på att kroppens celler blir mindre känsliga för insulin, men också på att bukspottkörtelns
produktion av insulin minskar. Bukspottkörtelns förmåga att bilda insulin skadas om man har för högt
blodsockervärde under lång tid.
Hur snabbt försämringen går varierar mellan olika personer. Det beror på vikt, kost, motion, eventuell stress
och rökning men även på ärftlighet.
Komplikationer i stora blodkärl
Den allvarligaste konsekvensen av att ha typ 2-diabetes är att man snabbare får åderförfettning i pulsådrorna.
Det kan då uppstå en förträngning av pulsådern som gör att blodflödet minskar. I hjärtat kan det leda till
kärlkramp, och i benen till så kallad fönstertittarsjuka.
En annan fara med åderförfettning i pulsådror är att det där lättare bildas små blodproppar. De kan helt stoppa
blodflödet och ge upphov till hjärtinfarkt. Om det fastnar en propp i en pulsåder i hjärnan kan man få en
stroke. Det är framför allt hjärtinfarkt och stroke som ökar risken att dö för tidigt när man har typ 2-diabetes.
Det finns ett samband mellan typ 2-diabetes och högt blodtryck, bukfetma och en skadlig sammansättning av
blodfetterna. De här tillstånden förekommer ofta tillsammans hos samma person och kallas då metabolt
syndrom. Det medför kraftigt ökad åderförfettning och risk för hjärt-kärlsjukdomar.
Komplikationer i små blodkärl
Det finns även risk för att man kan få komplikationer i små blodkärl. De är sällan livshotande på samma sätt
som komplikationerna i stora blodkärl kan vara. Men de kan leda till skador på ögats näthinna, njurskador och
skador på nerver som kan ge känselnedsättning, oftast i fötter och ben. Dessutom kan män ibland få sexuella
problem i form av impotens.
Mer på 1177.se
Kärlkramp
Kärlkramp i benen
Stroke – slaganfall
Symtom och diagnos
Vanligt att man blir törstigare och kissar mer
När man får typ 2-diabetes kan symtomen vara olika svåra. Många vet inte om att de har sjukdomen eftersom
man ofta inte har några symtom alls.
Ett vanligt symtom på typ 2-diabetes är att man blir trött, både mentalt och i kroppen. Ett annat symtom är att
man blir törstigare och kissar mer. Det beror på att socker läcker över till urinen när det når en viss mängd i
blodet. Socker suger upp vatten från kroppen och mängden urin ökar, vilket även ökar törsten. Andra symtom
kan vara klåda i underlivet och dimsyn.
Man har samma symtom om sjukdomen förvärras. Det kan inträffa till exempel vid infektioner. Man kan också
få högre koncentration av socker i blodet utan att man får några särskilda symtom alls.
Blodsockervärdet mäts i ett blodprov
Mängden socker i blod anges numera i enheten millimol per liter i blodplasman (mmol/l). Det kallas
plasmaglukos eller P-glukos. I vanligt tal säger man ofta bara blodsocker.
För att ta reda på om man har diabetes måste blodsockervärdet mätas i ett blodprov. Om man misstänker att
man har typ 2-diabetes bör man se till att få provet taget. Det gäller särskilt om man är överviktig eller har nära
släktingar med sjukdomen, eftersom risken då är större för att få typ 2-diabetes. Har man tidigare haft
graviditetsdiabetes eller har blodfettsrubbningar eller högt blodtryck bör man också få sitt blodsockervärde
mätt.
Det finns tre sätt att mäta blodsockervärdet:
Vanligast är att ett blodprov tas efter att man har fastat i minst åtta timmar. Två faste-p-glukos över eller
lika med 7 mmol/l tagna två olika dagar ger diagnosen diabetes.
Man kan också ta ett blodprov för att mäta P-glukos utan att man har fastat. Om blodsockervärdet då är
över 12,2 mmol/l och man har tydliga diabetessymtom anses man ha diabetes. Om det inte finns symtom
ska två prover tagna vid två olika tillfällen vara över 12,2 mmol/l för att man ska få diagnosen diabetes.
Ett tredje sätt att ta reda på om man har diabetes är att göra ett glukostoleranstest. Då fastar man i åtta
timmar och dricker sedan en lösning med socker. Blodprov tas omedelbart före drycken och två timmar
efteråt. Är P-glukos då 11,1 eller högre har man diabetes.
Ibland upptäcks socker i urinprov. Då får man lämna blodprov för att läkaren ska kunna avgöra om man har
diabetes.
De här proverna visar om man har diabetes, men inte vilken typ av diabetes det är. Om man är över 40 år, har
viss bukfetma och typ 2-diabetes i släkten är det nästan alltid typ 2-diabetes. Hur sjukdomen utvecklas första
året ger också vägledning. Om man har typ 2-diabetes ökar blodsockret oftast långsamt under flera år. Ibland
kan det behövas ytterligare blodprover för att avgöra vilken typ av diabetes man har.
Ytterligare undersökningar görs
Efter att man har fått diagnosen typ 2-diabetes görs det ytterligare undersökningar för att andra tillstånd som
också ökar risken för åderförfettning ska kunna upptäckas och behandlas. Blodtrycket mäts och två - tre
månader efter att man har fått diagnosen tas ett blodprov för att undersöka blodfetternas sammansättning.
Man blir också noggrant undersökt av läkare både när man har fått diagnosen diabetes och vid de uppföljande
återbesöken som man brukar göra minst en gång om året. Oftast går man till en läkare på sin vårdcentral. Det
är även vanligt att man har kontakt med en distriktssköterska eller en särskild diabetessjuksköterska på sin
vårdcentral.
Undersökningar vid återbesök
Flera olika undersökningar kan ingå när sjukdomen följs upp hos läkare och sjuksköterska:
Blodtrycket mäts.
Hjärtat undersöks med EKG för att upptäcka till exempel tecken på åderförfettning i kranskärlen, det vill
säga de pulsådror som leder blodet till hjärtmuskeln.
Benens pulsådror undersöks genom att läkaren känner på pulsen i fötterna eller mäter blodtrycket i
anklarna. På det sättet går det att upptäcka om åderförfettning har orsakat förträngning av pulsådrorna.
Genom att undersöka hur patienten uppfattar en stämgaffel som sätts mot skelettet i framfoten får läkaren
en bra uppfattning om det finns någon nervskada. För att göra ett grövre test av känseln kan läkaren
använda en tunn plastpinne. Kroppens längsta och därmed känsligaste nervtrådar går till fötterna. Här visar
sig eventuell påverkan på nervsystemet först.
Huden på fötterna kontrolleras, bland annat för att upptäcka små sår.
Ögonen undersöks med ögonbottenfotografering med vissa mellanrum. Det går då att upptäcka tidiga
förändringar på näthinnan som man själv inte märker. Man kan då få förebyggande behandling med laser
för att förhindra försämring.
Övriga rutinprover är vikt, midjeomfång, urinprov för test av små mängder protein för att upptäcka
begynnande påverkan på njurarna. Man får också lämna blodprov för test av socker, HbA1c, njurfunktion
och blodfetter.
För att följa hur blodsockerhalten ändras under sjukdomen och hur behandlingen fungerar används ett
blodprov som mäter HbA1c. Det visar den genomsnittliga blodsockerhalten två-tre månader bakåt i tiden.
Ett HbA1c-värde under 67 mmol/mol är vanligt i början av sjukdomen, och det stiger oftast längre fram i
sjukdomsförloppet.
Mer på 1177.se
HbA1c
P-Glukos – blodsocker
Vård och behandling
Minska risken för följdsjukdomar
Diabetes ökar risken för åderförfettning, särskilt i kombination med högt blodtryck, rökning eller höga halter av
kolesterol. När man får behandling för typ 2-diabetes är målet att man ska bli fri från symtom och att risken
för komplikationer ska minska. Det kan man uppnå genom att hålla blodsockervärdet så bra som möjligt främst
i början av sjukdomen. Men ännu viktigare är att vidta andra åtgärder som gör att åderförfettningen går
långsammare, som att behandla förhöjt blodtryck.
En effektiv åtgärd är fysisk aktivitet. Att förbättra sina matvanor och att sluta röka har också stor betydelse.
Om man är överviktig är viktminskning en del i behandlingen. Även en blygsam viktnedgång på några få kilo
har effekt på blodfetter, blodsockervärde och blodtryck. Det är bättre att gå ner lite i vikt och stanna där än att
gå ner mycket och gå upp igen.
Motion har stor betydelse
Att man motionerar har mycket stor betydelse för att förebygga och behandla typ 2-diabetes. Det är särskilt
viktigt att börja röra på sig om man tidigare inte alls har ägnat sig åt någon fysisk aktivitet.
Motion är det effektivaste sättet att öka känsligheten för insulin. Motion gör att socker tas upp snabbare i
kroppen efter att man har ätit. Då kan skadliga mängder socker i blodet undvikas. Fysisk aktivitet är även bra
för bland annat blodtrycket, blodfetterna och skelettets kalkhalt. Det har visat sig att regelbunden motion när
man har typ 2-diabetes minskar risken för hjärtkärlsjukdomar.
Effekten på insulinkänsligheten av ett motionspass, till exempel en rask promenad eller cykling 30 till 40
minuter, finns kvar i upp till två dygn. Helst bör man motionera dagligen eller de flesta av veckans dagar. Om
man tränar lite hårdare och längre tid gör träningen ännu mer nytta. Om fler muskelgrupper används kan man
träna lite mer. Stavgång ger till exempel bättre effekt än en vanlig promenad. Man väljer den motionsform som
passar bäst för en själv.
Vad ska man äta?
Vi vet att den mat man äter har stor betydelse både för att förebygga och behandla typ 2-diabetes. Tyvärr finns
det inte bra vetenskapliga undersökningar som visar exakt hur den bästa maten ska vara. Men en hel del
kunskap finns och det kan vara bra att prata om sin kost med en dietist eller en sjuksköterska för att få
personliga råd.
För att minska risken för att gå upp i vikt kan man följa svenska näringsrekommendationer. Det kan vara bättre
att äta flera små måltider på regelbundna tider i stället för få stora. Tre huvudmål fördelade över dagen och två
till tre mellanmål är exempel på en bra fördelning. Det underlättar för kroppen att hålla blodsockervärdet på en
bra nivå. Det blir också lättare att gå ner i vikt eller behålla en vikt.
Kolhydrater
Energi får man från kolhydrater, som främst är stärkelse som finns i bland annat bröd, pasta, ris och potatis.
Stärkelsen är uppbyggd av långa kedjor av socker. Kedjorna spjälkas snabbt till socker när stärkelsen kommer
ner i tarmen. Det socker som bildas tas upp av blodet och gör att blodsockervärdet stiger.
Grönsaker, nötter och de flesta frukter ger en långsam ökning av blodsockret, vilket är bra. Det beror på att de
innehåller fibrer och kolhydrater som spjälkas långsammare.
Om socker tas upp långsamt räcker insulinet till att föra in socker i lever och muskler. Det innebär att man inte
får skadligt högt blodsockervärde.
Glykemiskt index
Olika livsmedel påverkar blodsockervärdet på olika sätt. Mat som höjer blodsockervärdet långsamt ger en lägre
och jämnare höjning än livsmedel som höjer blodsockervärdet snabbt. Glykemiskt index (GI) är ett mått på hur
snabbt blodsockervärdet stiger av ett visst födoämne. Ju högre värde, desto snabbare blir ökningen av
blodsockervärdet när man äter maten.
När man äter så kallade snabba kolhydrater stiger blodsockervärdet snabbt och det bildas mycket insulin. Efter
ett par timmar har allt socker tagits upp av kroppens celler och blodsockervärdet sjunker då för mycket. Man
blir hungrig igen och på det sättet riskerar man att äta för mycket och gå upp i vikt.
Några exempel på livsmedel som höjer blodsockervärdet långsamt är bönor, ärtor, linser, bröd bakat med hela
korn eller surdegsbröd. Pasta och klibbfritt ris ger en långsammare höjning av blodsockervärdet jämfört med
potatis och ris som klibbar. Värdena för glykemiskt index ska inte användas isolerat, utan man måste ta hänsyn
till hela måltidens sammansättning.
En mindre mängd vanligt socker som ingår i en måltid eller ett mellanmål påverkar inte blodsockervärdet
nämnvärt. Livsmedel med stora mängder socker som läskedrycker, saft, fruktsoppa och kräm kan ersättas med
alternativ med sötningsmedel som inte påverkar blodsockervärdet. Exempel på sådana sötningsmedel är
aspartam, acesulfam K, sackarin och cyklamat.
Fiberrik mat gör att blodsockervärdet ökar långsammare efter måltiden. Fibrer är ämnen i maten som inte tas
upp av tarmen. Det finns olösliga fibrer, exempelvis i vetekli, och lösliga fibrer som till exempel i frukt,
grönsaker och havregryn. De lösliga fibrerna har bäst effekt. De bildar en gelé i tarmen, och det ger ett
långsammare upptag av socker.
Fett
Mat innehåller ofta alltför mycket fett med mycket kalorier som ökar risken för övervikt. Inte bara mängden
utan även kvalitén på fettet har betydelse. Härdade eller delvis härdade vegetabiliska fetter som bör undvikas
finns ofta i margariner, kakor, kex och kaffebröd. Härdade fetter innehåller så kallade transfetter som anses vara
särskilt skadliga.
Man bör äta mindre av mättade hårda fetter från mejeriprodukter och kött och istället äta mer av omättade
mjuka fetter från fet fisk, rapsolja och olivolja. Det sänker blodsockervärdet genom att känsligheten för insulin
ökar. Det gör även att man får en förbättrad sammansättning av fetterna i blodet. Detta kan leda till att risken
för åderförfettning minskar.
Protein
Protein eller äggviteämnen finns främst i fisk, kött, ägg, ost och nötter. De ger mättnadskänsla och höjer inte
blodsockret så mycket. Det kan vara bra att öka intaget av dessa livsmedel.
Personer med kraftigt nedsatt njurfunktion bör rådgöra med läkare innan de ökar intaget av protein.
Alkohol
Alkohol är kaloririkt och kan bidra till att man går upp i vikt. Om man behandlas med insulin mot diabetes kan
alkohol vara riskabelt. Leverns förmåga att ge ifrån sig socker kan bli mindre morgonen efter att man druckit
alkohol. Det kan leda till att man får alltför lågt blodsockervärde. Det kallas insulinkänning eller hypoglykemi
och kan vara allvarligt.
Salt
Man bör äta mindre salt eftersom det kan höja blodtrycket. Man ska helst inte salta maten extra på tallriken.
Med tiden vänjer man sig vid mindre salt mat. Ett alternativ kan vara så kallade mineralsalter. Här har natrium
ersatts av kalium och magnesium, vilket inte är lika skadligt. Om njurarna inte fungerar som de ska bör man
rådgöra med läkare om det är lämpligt med mineralsalt.
Sluta röka
Att sluta röka är det i särklass effektivaste sättet att förhindra framtida sjukdom och för tidig död. Den som
slutar röka minskar både risken för att utveckla typ 2-diabetes och för hjärt-kärlsjukdomar. När man slutar röka
kan man gå upp i vikt, och då är det extra viktigt med motion och rätt kost.
Egenkontroller
När man har behandling med insulin får man kontrollera sitt blodsocker själv med ett blodprov i ett finger.
Även om man inte har insulinbehandling kan det ibland vara bra att tillfälligt mäta sitt blodsocker själv.
För att få kunskap om sin sjukdom är det värdefullt att delta i gruppundervisning om typ 2-diabetes.
Medlemskap i Svenska Diabetesförbundet ger också möjlighet att skaffa sig ökade kunskaper.
Regelbunden fotvård
Om man har fått sämre känsel i fötterna är det viktigt att man själv, någon anhörig eller vårdpersonal dagligen
undersöker fötterna, eftersom man får svårare att upptäcka sår som kan vara ingångsport för en infektion.
Försämrad cirkulation i stora eller små pulsådror kan i värsta fall leda till kallbrand och man kan bli tvingad att
få en tå, fot eller ett ben amputerat. Man kan ha nedsatt känsel i fötterna utan att man själv märker det. Det är
därför viktigt att känseln undersöks vid besök i vården.
Tillräckligt rymliga skor kan förebygga att det uppkommer sår. Regelbundna besök hos en fotterapeut är
värdefullt om man inte kan sköta sina fötter själv.
Blodtrycksbehandling
De flesta personer med typ 2-diabetes har även förhöjt blodtryck. Att få behandling för högt blodtryck är
viktigare än att få behandling för högt blodsocker. Ett mål kan vara att blodtrycket ska vara under 130/80,
speciellt om man har en njurskada eller om hjärtats eller hjärnans cirkulation är påverkad. Om blodtrycket bara
är något förhöjt, upp till 140/85, kan det räcka med att man ändrar levnadsvanor till exempel genom att äta
mindre salt, gå ner i vikt och motionera mer. Om detta inte har gett tillräckligt bra resultat inom några månader
kan man behöva behandling med läkemedel. Det blir extra viktigt om det finns annat som också påskyndar
åderförfettningen.
Om man har blodtryck över 140/85 behövs nästan alltid läkemedel för att sänka blodtrycket.
Oftast krävs flera olika läkemedel för att man ska uppnå blodtrycket 130/80. Det är också vanligt att man inte
kan nå det önskade låga blodtrycket trots full behandling.
Behandling av blodfetter
Om man har typ 2-diabetes har man oftast rubbningar i fettsammansättningen i blodet. Fettsammansättningen
blir bättre om man äter sundare, går ner i vikt, motionerar, slutar röka och om blodsockervärdet förbättras.
Behandling med blodfettsänkande läkemedel ur gruppen statiner bör komma ifråga även om man har ganska
låga blodfetter. Statiner tycks nämligen kunna bromsa åderförfettningen på något annat sätt förutom att
blodfetterna förbättras.
Behandling av övervikt
Förutom att man ändrar sina levnadsvanor kan behandling av övervikt kompletteras med läkemedel som också
bidrar till ett bra blodsockervärde. Vid kraftig övervikt kan en operation som förminskar magsäcken vara ett
altenativ.
Tabletter som sänker blodsockervärdet
När förändringar i levnadsvanor inte räcker till för att man ska få ett bra blodsockervärde kan man behöva
behandlas med läkemedel. Vad som är ett bra blodsockervärde avgörs från person till person. Ofta får man
börja med behandling redan när sjukdomen upptäcks, men det kan också gå många år innan man behöver
medicin.
Metformin används främst om man är överviktig och förbättrar insulinkänsligheten i muskler. Effekten är dock
mindre än om man ökar sin fysiska aktivitet. Medicinen minskar även risken för hjärtinfarkt och stroke. Den
vanligaste biverkningen av metformin är magbesvär. Om man får behandling med metformin och blir magsjuk
med kräkningar och/eller diarréer ska man göra ett uppehåll med metformin tills man är återställd. Har man
dåligt fungerande njurar bör man inte använda detta läkemedel.
Akarbos verkar genom att fördröja upptaget av socker från tarmen till blodet. Det är vanligt med biverkningar i
form av lös avföring och gaser i magen.
Det finns flera läkemedel som ökar kroppens egen produktion av insulin. Till den gruppen hör de så kallade
sulfonureiderna glipizid och glimepirid. De används ofta om man inte är överviktig.
Det finns nyare läkemedel som ökar känsligheten för insulin eller kroppens egen produktion av insulin. Det
saknas fortfarande forskning om hur verksamma de här läkemedlen är mot komplikationer av typ 2-diabetes.
Insulin
För de flesta med typ 2-diabetes blir behandling med insulin förr eller senare nödvändig för att ha ett bra
blodsockervärde. Ibland behövs behandling redan när sjukdomen upptäcks, men oftast dröjer det många år.
Om man behandlas med insulin kan det minska symtomen av för högt blodsockervärde, till exempel att man
går ner i vikt, är trött och kissar mer. En nackdel med insulinbehandling är att man lätt kan gå upp i vikt.
Man tillför kroppen insulin genom injektioner i underhudsfettet till exempel på magen eller låren. Vanligast är
så kallade insulinpennor, där insulin för flera doser finns lagrat.
Det finns insulin som har effekt i ungefär ett dygn, så kallat medellångverkande insulin. Oftast tar man det på
kvällarna och i kombination med tabletter, till exempel metformin.
Man kan även använda en blandning av ett snabbverkande och ett medellångverkande insulin. Den blandningen
tar man före frukost och före middag.
Ett tredje sätt att tillföra insulin är att ta medellångverkande på kvällen och små doser snabbverkande insulin
före varje måltid.
Kan behandlingen ge för lågt blodsockervärde?
Om man behandlas med insulin eller tabletter som gör att frisättningen av insulin från bukspottkörteln ökar kan
blodsockervärdet ibland bli för lågt. Det kallas insulinkänning eller hypoglykemi. Vanliga symtom är svettningar,
skakningar, hjärtklappning, hunger, yrsel, oro, irritation eller koncentrationssvårigheter. Om blodsockervärdet
sjunker ytterligare kan man förlora medvetandet.
Insulinkänningar är ovanliga men kan komma om man äter för lite, kräks eller har diarré, anstränger sig för
mycket fysiskt eller dricker mycket alkohol. När man blir äldre och samtidigt har gått ner i vikt behöver den
blodsockersänkande behandlingen ofta minskas och ibland avslutas helt, annars kan blodsockervärdet bli för
lågt.
Känner man lätta symtom kan man mäta blodsockervärdet för att vara säker på att symtomen orsakas av för
lågt blodsockervärde. Om man har svårare symtom bör man se till att blodsockervärdet höjs utan att först mäta
det.
En insulinkänning behandlas genom att man tillför socker i form av druvsockertabletter, eller mat och dryck
som snabbt höjer blodsockervärdet. Om man får svårare symtom kan en injektion med hormonet glucagon
behövas. Det verkar genom att snabbt frigöra socker som finns lagrat i levern.
Bilkörning
Det är sällan typ 2-diabetes gör att man inte är lämplig som bilförare. Undantag är om man har fått
insulinbehandling som medfört upprepade låga blodsockervärden eller om man har fått allvarliga
komplikationer, som till exempel synnedsättning.
Mer på 1177.se
Höga blodfetter
Högt blodtryck
Läkemedel vid högt blodtryck
Rökning och snusning
Mer information
Andra typer av diabetes
Exempel på andra typer av diabetes är:
typ 1-diabetes
graviditetsdiabetes
LADA
diabetes efter bukspottkörtelinflammation
Typ 1-diabetes
Om man får typ 1-diabetes har bukspottkörtelns insulinproducerande celler angripits av kroppens eget
immunförsvar och förstörts. Då kan kroppen inte längre tillverka sitt eget insulin. Insulinbristen som uppstår
leder i sin tur till att sockret stannar kvar i blodet, och för varje måltid som man äter stiger blodsockernivån
något. Upp till 30-40-års ålder är det vanligare med typ 1 än typ 2 diabetes vid nyinsjuknanden, men typ 1
diabetes förekommer i alla åldrar. I Sverige är alla som blir sjuka före vuxen ålder typ 1 och därför kallades
sjukdomen förr barn- eller ungdomsdiabetes.
Graviditet och diabetes typ 2
Gravida kvinnor kan få en övergående form av typ 2-diabetes som kallas graviditetsdiabetes. Den kräver
noggrann behandling under graviditeten. På mödravårdscentralen tas prover för att upptäcka de kvinnor som
får den här typen av diabetes. Efter förlossningen blir blodsockernivåerna normala igen. Kvinnor som har haft
diabetes typ 2 under graviditeten löper en ökad risk att utveckla typ 2-diabetes senare i livet.
LADA
Namnet är en förkortning av det engelska namnet Latent autoimmune diabetes of the adult. LADA är en form
av diabetes som börjar i vuxen ålder och som under ganska kort tid utvecklas till en typ 1-liknande sjukdom
med insulinbrist. Blodsockersänkande tablettbehandling, som vid typ 2-diabetes, kan fungera ett tag. Men efter
några månader upp till ett par år utvecklar den som har LADA insulinbrist. Man behöver oftast få
insulinbehandling tidigt i sjukdomsförloppet. Den som har LADA har inte nedsatt insulinkänslighet och man
får oftast en god effekt av relativt låga doser insulin.
Diabetes efter bukspottkörtelinflammation
En speciell typ av diabetes kan utvecklas efter en bukspottkörtelinflammation om inflammationen blir så
omfattande att de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln skadas. Resultatet blir en typ1-liknande
diabetes som kräver insulinbehandling. Den vanligaste orsaken till bukspottkörtelinflammation är
alkoholmissbruk.
Senast uppdaterad:
2011-09-15
Skribent:
Per Magnusson, läkare, specialist i allmänmedicin, Järpen.
Redaktör:
Ernesto Martinez
Granskare:
Mats Eliasson, professor, Umeå universitet.
Allt innehåll är också bearbetat, granskat och godkänt av redaktionen och redaktionsrådet vid 1177.se.
Synpunkter på innehållet? Kontakta redaktionen
Mer på 1177.se
Graviditet och diabetes typ 2
Läkemedel vid typ 2-diabetes
Diabetes typ 1
Reportage: Diabetes typ 2 - Kjells berättelse
Motion
Artikeln ingår även i:
Tema Stroke
Mer på andra webbplatser
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för
diabetessjukvård(http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerfordiabetesvarden)
Svenska Diabetesförbundet, SD(http://www.diabetes.se)
Folkhälsoinstitutet(http://www.fhi.se)
Livsmedelsverket(http://www.slv.se)