Broschyr 5 Långshyttan – Folkärna

Transcription

Broschyr 5 Långshyttan – Folkärna
Dalkarlsvägen
är ett system av stigar och vägar från
övre Dalarna ned till Stockholm. Det har etablerats genom
de säsongsvisa vandringar, herrarbetsvandringar, som från
1s00-talet och fram till början av 1900-talet var en viktig
del av Dalarnas folkhushåll. En del av stigarna är restaurerade, andra är nästan igenvuxna, men efter hela vägen till
Stockholm finns det fortfarande spår av dalfolkets vandringar. Det finns ingen "enda och rätta" Dalkarlsväg, utan
många lokala varianter. Av praktiska skäl har vi valt att
redovisa en variant.
Dalarna var tidigt överbefolkat. Jordbruksfastigheterna
delades vid varje arvsskifte i allt mindre lotter, vilket
tvingade dalfolket ut på arbete. Ett normalt år strax före
1800-talets mitt gick 3 500-4 500 personer på herrarbete,
varav 90 procent från övre Dalarna som då hade 70 000
invånare. Vid missväxt ökade siffrorna. På Dalkarlsvägen
gick också kullor
-
i lika hög utsträckning
som dalkarlar.
Från många hörn av Dalarna drog män och kvinnor iväg
till herrarbete runt den 1 maj. En andra arbetsvandring
kom i september. Den senare berodde på att dalfolket varit
hemma på slåtter och sedan återvände till Stockholm för
höst- och vinterarbete. Det hände att man även gick hem
för att fira bröllop, vara med på husförhör, mantalsskrivning och tingsförhandlingar. Många var på herrar bete 710 månader. Männen arbetade ofta som vedsågare,
snickare och timmermän medan kvinnorna fick arbete
som trädgårdskullor, mursmäckor och roddarkullor. Det
fanns starka band hos dalfolket och de bodde ofta nära
varandra eller tillsammans.
En utförlig vägbeskrivning och alternativa vägar finns på
Dalkarlsvägens hemsida
www.dalkarlsvagen.com
Information: Dalarnas Fornminnes och Hembygdsförbund,
tel 023-76 55 00, fax 023-28358.
Ett projekt av Dalarnas Fornminnes och Hembygdsförbund
med stöd av Länsstyrelsen Dalarnas län. Utgivningsår 2002.
DAl]{ARlS
..
'/
V AGEN X
Foto: Johan Ömant i privat ägo
- dalfolkets historiska vandringsvägar mellan Dalarna och StOckholm
Långshyttan
- Foll<ärna
Sträckningen
i stort: Långshyttan
(O)
"
- Smörhålet
- Galg-
backen - Vikarbyn, Fline (10 km) - Hansbyn - KristinedalMjölnarbo - Borgarhyttan - Garpenberg (23 km) - Hässhyttan - Markusbo - Fransbo - Åsgarn - Stigvägen- Stora
Dicka - Folkärna (44 km).
Vägbeskrivning: Asfaltväg ca 2 km. Grus- och skogsvägar
fram till Fline. Övervägande delen kuperad terräng med vissa
sträckor asfaltbelagda.
Övernattning: Kontakta Turistbyrå Dalahästen i Avesta,
0226-52045, www.ave~ta.se.
8. Borgarhyttan.
husgrunder och
den lilla bäcken
längs kärrvägen
På höger sida av vägen syns lämningar av
hyttruiner. Man har utnyttjat vattenkraften i
som kommer från Rutbosjön. 2 km vandring
till Klöverns rå.
9. Klöverns rå. Sockengräns mellan Husby och Garpenberg.
Vacker stig över Långbro mosse med en numera övertorvad
kavelbro.
.44
10. Avrättningsplats. Sista avrättningen 1743, då en piga
avrättades för att ha dödat sitt barn.
11. Garpenberg. Gruvsamhälle sedan medeltiden. Än idag
bryts guld, silver, koppar, zink och bly. Uppdämda sjöar för
kraft till tidigare vattenhjul och gruvpumpar. Sveriges enda
gruvkapell. Gruvmuseum. Kyrka från 1780-tal. Under kyrkan
gruvgång tillmakad 1747. Medeltida kalkbrott med ugn. På
platsen sällsynta örter. Hembygdsgård.
;--/
//
/
/
/
Vo
2324'å
12. Hässhyttan, vid Gruvsjön medeltida kopparhytta.
Märklig bro av lagda stenblock.
,-<,
I ,
~~
"yrRber"'8t
\ >1\
I
\\
Dall{arlsvägen
är inte markerad eller skyltad. För att
vara säker på att hitta rätt bör man ta med en bra karta, till
exempel Gröna kartan skala 1:50000. Sträckan Långshyttan - Folkärna finns på kartbladen 13G Hofors SV, 12G
Avesta NV, 12G Avesta NO (liten del) och 12G Avesta SO.
Vissa sträckor följer inte de äldre vägsträckorna, bland
annat därför att de ofta är desamma som dagens hårt
trafikerade bilvägar.
Allemansrätten
Att få vandra i skog och mark utan att behöva fråga om lov
är en förmån som få andra länder har en motsvarighet till.
Men vi får inte uppträda hur som helst. Vi måste visa
hänsyn till växtlighet, djur och människor. Gå inte vid sidan
av stigar och vägar där de går nära bebyggelse,genom
odlade marker eller över skogsplanteringar. Det är vår
skyldighet att respektera den frihet allemansrätten ger!
Sevärdheter
1. Långshyttan. Brukssamhälle. Hyttdrift vid Långshytteån känd
sedan 1400-talet. Sevärda är bergsmansgården Bengtsgården från
1700-talet, numera hembygdsgård, mulltimmerhyttan och
Modellkammaren - museum för järnhanteringens utveckling.
13. Garpenbergs herrgård. Område med talrika rester av järnoch kopparhyttor, vask- och stampverk, hjulgrav och smedjor
vid Garpenbergsån. Vacker stenbro från 1813. Herrgården,
byggd 1801, var tidigare Dalarnas största privatbostad för
bruksägarna. 1915-1997 skogshögskola, numera konferensverksamhet.
14. Fransbo äng. Öppen ängsmark, sydost om Garpenbergs
herrgård, med många sällsynta arter av vår flora.
3. Galgplatsen. Husby sockens gamla avrättningsplats. Sista
avrättningen ägde rum 1803.
15. Åsgarn. Öppet landskap med rester av hytta från 1500talet. Bergshammare 1603. Hyttan blåstes sista gången 1855.
Återstår lämningar i ån samt en slagghög. Tack vare våtmarkerna och lövinslaget finns här ett rikt fågelliv.
4. Fline bygdegård. Ligger i Vikarbyn. Invigdes 1982 och var då
den först helt nyuppförda bygdegården i Sverige på 25 år.
16. Stigvägen. Namnet på den ridstig som förband Mälardalen med Dalarna och Kopparberget i Falun.
5. Hansbyn. Här bedrev vid 1900-talets början Klosters AB ett
omfattande jordbruk. Det berättas att ett betydande antal
vandrare hade sina nattkvarter på logen.
17. Stora Dicka. Kulturlandskap med gravfält.
2. Smörhålet. Här går den gamla kärrvägen upp mot Knivsåsen.
6. KristinedaI. En i början av 1800-talet anlagd by på Hansbyjord. Här bodde många hantverkare som arbetade åt Klosters
AB. Åkermarken på närmare 30 hektar igenplanterades på 1950talet. En naturvårdsgrupp har arbetat med området. Bl a finns
här en modell, som visar hur byn såg ut en gång i tiden.
7. Mjölnarbo. Vid Klosteråns utlopp i Flinesjön har funnits en
kvarn ända in på 1900-talet. Tidigare fanns även en såg. Några
bostadshus låg längs vägen. Grusväg mot Borgarhyttan.
18. Folkärna. Den ståtliga treskeppiga nyklassicistiska kyrkan
invigdes 1853. Av den föregående medeltidskyrkan återstår
det kraftiga tornet från 1400-talet, ett av de bäst bevarade
medeltidstornen i Dalarna. Det är rikt dekorerat med tegelblinderingar och reliefer, varav en föreställer S:t Olof. Altarskåpet är tillverkat på 1490-talet i Antwerpen. Tolvmansgården i Karlbo är Erik Axel Karlfeldts födelsegård. Hans grav
finns på kyrkogården. Hembygdsgård med unikt pressglasmuseum finns i Lund. Namnet Lund kan ha samband med en
offerlund. Närheten till gravfältet vid Stora Dicka kan också
peka på detta.