FIXA KRYSSET OCH VINN ETT ÄVENTYR
Transcription
FIXA KRYSSET OCH VINN ETT ÄVENTYR
FIXA KRYSSET OCH VINN ETT ÄVENTYR Förra gången vi hade med ett korsord i Bruket Magazine var det många som ville vara med och tävla. Så nu kör vi igen. Fatta pennan, lägg pannan i djupa veck och lös vårt kluriga kryss. SMARTA TIPS I VÅRA BROSCHYRER Vi på Brukspecialisten vill gärna dela med oss av den gedigna kunskap vi samlat på oss under åren. Därför ger vi regelbundet ut broschyrer med olika teman där du får handfasta tips och inspiration. Du hittar broschyrerna i våra butiker och på vår hemsida: brukspecialisten.se/broschyrer ETT KUNDMAGAZINE FRÅN BRUKSPECIALISTEN. NUMMER ETT 2012 FRÅN STRÅHATTSFABRIK TILL TIDNINGSHUS LINJALEN PÅ HISINGEN DAGS FÖR SÄKRARE BYGGBRANSCH Lyckas du hitta rätt lösning har du chans att vinna ett äventyr värt 1 000 kronor från Live it.se. Du får ett presentkort och kan själv välja vilken aktivitet du vill göra – från whiskeyprovning till att köra en Ferrari. Namn: Företag: Telefon: Rätt svar skickas senast den 30 april till: Brukspecialisten, Blixtgatan 4-6, 424 35 Angered Obs! Märk kuvertet ”Korsord”. Hemadress: NYTT BRUK PÅ KUNGLIGA SLOTTET Spana in våra tre senaste temabroschyrer som handlar om Putsade fasader, Massiva väggar och Tegel. ANSVARIG UTGIVARE: Jacob Lundin. Ägare: Anders Henriksson, Brukspecialisten. EN NY STADSDEL I SUNDBYBERG MEDARBETARE DETTA NUMMER: Malin Husár – Baxna.se och Brukspecialisten. GRAFISK FORM: Voodoo Industries. FOTOGRAFER DETTA NUMMER: Andreas Olsson/AO Foto och Fisheye Foto. NÄSTA NUMMER AV ARTIKELSERIE – DEL 2: OM TEGELBRUK OCH MURSMÄCKOR STENAR MED SJÄL KOMMER HÖSTEN 2012 KONTAKTA GÄRNA BRUKET MED TIPS OCH IDÉER: INFO@BRUKSPECIALISTEN.SE ELLER BRUKSPECIALISTEN ATT. BRUKET GULLBERGS STRANDGATA 34 411 04 GÖTEBORG VD:N HAR ORDET | NY KALKFÄRG V | 6 MILJÖSMARTA TIPS | VINN ETT ÄVENTYR! | KORSORD Har du någon särskild inriktning? – Jag kan en del om det mesta men har blivit lite av en expert på tegelrenoveringar och gamla fasader. Vissa kunder kallar mig till och med ”Mr Tegel”! Vad är det som lockar med gamla tegelfasader? – Det är roligt och utmanande att försöka efterlikna det gamla så mycket som möjligt. Det är mycket av ett detektivarbete eftersom jag får snoka runt en hel del ibland för att hitta rätt form och nyans som passar. Man lär sig mycket historia också, om gamla byggnader och den tidsepok de kommer från – det är väldigt intressant. Lycka till! – Tack. Ålder: 39. KORT FA KTA OM LJUPCE MITROVS KI Familj: Dottern Daniella 10 år. Bor: I Backadalen, Göteborg. Sysslar med: Började som truckförare på Brukspecialisten för åtta år sedan men är numera säljare. Gör på fritiden: Är mest med min dotter, tränar lite på gym och jobbar ibland extra med musiksystem åt olika beställare i Göteborg. 02 Vi lever just nu i ett trendbrott. Beställare, entreprenörer och arkitekter efterfrågar allt mer massivt byggande. Murade massiva väggar och fasadmaterial av puts eller tegel. Fuktdebatten i putsade fasader har mynnat ut i en uppsamling kring de traditionella tjockputs-konstruktionerna. När vi äntligen kan enas om hur en säker putsad fasad skall byggas, finns återigen vägen fri för mycket trevligare diskussioner. Vi möts dagligen av kunder som arkitekter, konsulter, beställare och enterprenörer som upplever en renässans i putsade fasader och tegel. Längtan att åter bygga med tegel är mest påtaglig. Runt om i Sverige pågår en mindre revolution i sättet att arbeta med tegel på kommande fasader. Det sätter extra höga krav på oss som totalleverantör av fasader, men det är sporrande att kunna presentera tekniska lösningar så att arkitektur och teknik kan mötas. Efter att ha breddat vårt utbud med tegel är vi numer även exklusiv återförsäljare av Gamle Murstens produkter. En unik tegeltillverkare som återvinner kalk- murade tegelsten, och ger framtida byggnader både patina och framtidstro. Läs mer i reportaget längre fram. Sen måste jag i dessa tider med nya kungligheter även slå ett slag för det projekt som pågått på just slottet. Läs om hur vi tillsammans med vår leverantör Målarkalk har levererat första etappen i en större renovering av Kungliga Slottet. Här används ett helt rent hydrauliskt kalkbruk från det franska kalkbrottet St. Austier. En högklassig produkt för både slott och koja! Ta er även tid att läsa om två typiska projekt för Brukspecialisten, Kvarterat Linjalen i Göteborg samt Ursvik i Stockholm. Två rejäla arbetsplatser där vår närvaro, kunskap och logistik har varit en del i ett lyckat slutresultat. Hoppas nu på en fortsatt härlig vår! 6 Ö SM PS BRUK TILL SLOTT OCH KOJA! J VD:N HAR ORDET du har jobbat hos Brukspecialisten i Göteborg sedan 2004 – vad är den största skillnaden med att jobba här i dag jämfört med när du var nyanställd? – Att vi är så många fler. Då var vi bara fem, nu är vi dubbelt så många här i Göteborg. Det gör att det bland annat är lättare för oss som jobbar här att specialisera oss inom vissa områden som betong, tegel, puts, våtrumssystem med mera. Och det är just det vi vill erbjuda kunderna: spetskompetens. MIL HEJ LJUPCE, WWW.BRUKSPECIALISTEN.SE TI WWW.BRUKSPECIALISTEN.SE A T AR Att jobba inom murbranschen har i alla tider varit påfrestande för kroppen och hälsan. Som tur är går utvecklingen framåt och det finns i dag en hel uppsjö av smarta lösningar för en bättre arbetsmiljö. Här är ett urval. Fotnot: Du hittar förstås alla dessa produkter hos Brukspecialisten. SUND SANERI NG H IN SLIPP DAMMET! ANDAS UT – OC Trevlig läsning Anders Henriksson, vd ar i som damm lättfix från Mape Ultralite S1 är ett ditionellt fix. tra än re nd mi upp till 90% PRODUKTNYHET! MÅLARKALK LANSERAR NY FÄRGSTANDARD Målarkalk har arbetet hårt för att ytterligare förbättra servicen gentemot sina färgkunder. Från att tidigare kunnat erbjuda 40 standardkulörer breddar man nu till hela 120 olika standardkulörer. Alla utvalda med omsorg utifrån att de ska täcka de flesta behov. har betytt mycket. Vi hoppas och tror att denna förbättring av utbudet kommer underlätta för kunder i hela landet på ett liknande sätt, berättar Daniel Nymberg på Målarkalk. De nya standardkulörerna finns samlade i färgkartor, så kallade solfjädrar, med rejäla färgprover på varje sida, så att man lättare skall kunna färgbestämma sina ytor. Färgkartorna kommer att finnas för distribution från alla Brukspecialistens anläggningar. – Att man sedan ett år tillbaka har kunnat få sin kalkfärg bruten på plats i Stockholmsbutiken Arbetet med att ta fram de nya standardfärgerna har pågått under en längre tid. Man har samlat ihop all den kunskap man fått från tidigare målningsprojekt för att hitta en bra mix av vad som ofta efterfrågas ute på arbetsplatserna. Många av de nya standardfärgerna finns fortsatt uppmålade på större färgtavlor för att ytterligare säkerställa ett bra slutresultat. Isolerande lättviktuppfyllnad från Finja som minskar mängden damm med upp till 90%. Finns i en pumpbar variant som går att överspackla efter 8-12 timmar och en snabbhärdande variant, Kvick, som går att överspackla inom 1-2 timmar. MISKT NO SPACKLA ERGO Flex fogfräsm askin L 1506 VR -PCB med till rande dammut hösug är perfekt för vanlig fogb tagning men särskilt bra vid ortPC passar med fö rdel till Flex sä B-sanering. Den kerhetsdamm VC 45L AC m su ed automatisk t filterrengöring gare tem, men även ssystill andra indus marknaden. tridammsuga re på SKÖNT FÖR RYGGEN LIMMA LUGNT på slipper du ligga ksax från KGC ling. Med en nivåstic före golvspack r ko tic ås niv a knä för att klipp ett – med ett kt två verktyg i na Det här är faktis montera stickor en äv du n ka tillhörande skaft ätare läser av rätt höjd. erm stående. En las 75-litersKGC:s flytspackelvagn med tillhörande blandaren på tunna är smart. Du monterar bruks n och det vagnen, sedan häller du bara i vatte själv samtidigt torra bruket. Blandningen sköter sig med dig som du kan fortsätta jobba och dra dig. vagnen efterhand som du förflyttar VR Duklim är ett sprillans nytt enkomponentslim från Mapei. Det har extremt låga emissionsvärden, det vill säga minimalt lite utslä pp av ohälsosamma ämnen. Används för monterin g av tätskiktsfolie. 03 WWW.BRUKSPECIALISTEN.SE WWW.BRUKSPECIALISTEN.SE STENAR MED SJÄL GAMLE MURSTEN ÅTERVINNER GAMMALT TEGEL Det är bevisat hållbart, det är bra för miljön, det är vackert och inte minst – det har själ. Det danska företaget Gamle mursten har gjort det lönsamt att ta vara på ett fantastiskt byggmaterial. De använder en unik metod för att återvinna gammalt tegel maskinellt. Fördelarna är så många och resultatet så imponerande att det är svårt att veta var man ska börja. Men vi tar det just från början. I slutet av 1990-talet fick entreprenören Rudi Rusfort idén till en unik metod som skulle rensa gammalt tegel på ett snabbt och effektivt sätt så att det gick att återanvända i större skala. Tidigare hade man i alla tider återvunnit tegel för hand vilket är både kostsamt och tidskrävande. Rusfort tog patent på sin unika rensningsmetod och jobbade sedan i flera år med att utveckla tekniken. Resultatet talar för sig självt. I dag rensas 5 000 stenar i timmen maskinellt hos Gamle mursten. Rensningen görs med hjälp av vibrationer, utan vatten eller kemi- 04 kalier. Den sista kvalitetssorteringen sker dock alltid för hand. SATSNING PÅ SVERIGE Den nuvarande vd:n Claus Juul Nielsen tog över verksamheten 2003 och sedan dess har en stor fabrik byggts, verksamheten har fått ordentlig fart och teglet har använts vid en lång rad uppmärksammade bygglösningar över hela Danmark. Nu har det blivit dags att börja satsa på Sverige, och Brukspecialisten ska som svensk återförsäljare se till att de vackra stenarna kommer ut på den svenska marknaden. Fördelen med att gå via Brukspecialisten är att allt nödvändigt kringmaterial finns tillgängligt, och gedigen kunskap. Så småningom vill Gamle Mursten även öppna en anläggning i Skåne vilket gör det enklare att också ta vara på gammalt svenskt tegel. UNIK UPPFINNING – Uppfinningen är unik i världen. Tack vare den kan man ta vara på ett naturmaterial som har hög beständighet. De gamla stenarna ligger helt rätt i tiden eftersom de förenar tanken om hållbart byggande med ett miljöperspektiv och kretsloppstänkande, säger Martin Andersson, tegelansvarig hos Brukspecialisten. – Det finns också en stor efterfrågan bland arkitekter och andra inom byggbranschen. De vill ha stenar som ger liv i fasaden och då är det perfekt att kunna erbjuda gamla, brända stenar med naturliga nyansskiftningar och som är charmigt ojämna i kanterna. Vid anläggningen i Danmark finns en mottagningsdepå där vem som helst kan lämna sitt rivningstegel. Gamle mursten erbjuder också att hämta och transportera det orensade teglet direkt från rivningsplatsen. Det enda kravet är att teglet måste vara murat med kalkbruk – cementbruk har alltför hård vidhäftning. KALKBRUK FRÅN ST. ASTIER Det visar också hur viktigt det är att använda kalkbruk även i dag, om man ska kunna fortsätta återvinna teglet i framtiden. Gamle mursten rekommenderar därför det hydrauliska kalkbruk från St. Astier som säljs av Målarkalk i Genom att återanvända de gamla tegelstenarna tillförs ett stycke historia till ett nytt hus. Ofta vet man nämligen från vilken gammal byggnad stenen kommer ifrån. Skåne – ett bruk som också finns hos Brukspecialisten. – Teglet som tas om hand och sedan säljs som nytt är ofta runt 100 år eller ännu äldre. Tiden har inte påverkat kvalitén, tvärtom är åldern en garanti på att detta är ett beständigt material och vi kan ge samma garantier som för nytt tegel. Vi har till exempel en frostgaranti på tio år, påpekar Martin Andersson. Ett annat argument som talar för det återvunna teglet är att man slipper den koldioxidprocess som nyproduktion av tegel innebär. Martin Andersson vill dock poängtera att den gamla stenen inte ska ses som en konkurrent till nyproduktion, utan snarare hjälper till att argumentera för att vi ska fortsätta tillverka tegel. – Att använda hundraårigt tegel i dagens nyproduktion av byggnader bevisar ju att detta är ett beständigt byggmaterial. Därför bör vi absolut fortsätta tillverka och bygga mer med tegel i framtiden. Men då är det också viktigt att det porösare kalkbruket används så man kan få loss det från stenarna. K O R T FA K TA GAMLE MURSTEN •Verksamheten ligger i danska Svendborg. •Brukspecialisten är exklusiv svensk återförsäljare •Kan leverera alla typer av tegel. • Rensar 5 000 tegelstenar/h. •2 000 rensade stenar skonar miljön från ett ton koldioxid utsläpp. •Priset ligger runt 8 kr per sten (jmf 4-12 kr för nyprod. sten). Läs mer och se vackra referensbilder på: www.gamlemursten.dk 05 WWW.BRUKSPECIALISTEN.SE WWW.BRUKSPECIALISTEN.SE HÄR BYGGS EN NY STADSDEL I SUNDBYBERG K O R T FA K TA STORA URSVIK Nybyggnationen i Ursvik ställde höga krav på ett komplett putssystem med hög kvalité och systemgaranti. Lösningen blev Finjas Iso-Plus. Brukspecialistens Jörgen Österlind i gul hjälm samtalar med murarna Björn Jernebring och Janne Vesterberg från Söderberg & Kruus. K O R T FA K TA ISO-PLUS Stora Ursvik är en helt ny stadsdel som växer fram i Sundbyberg utanför Stockholm. När allt väntas stå klart 2020 kan cirka 11 000 personer bo här. I området uppför NCC just nu några gula flerbostadshus där Finjas fasadsystem Iso-Plus bär upp ytterväggarna. På ett stort öppet fält i utkanten av Sundbyberg tycks olika huskroppar nästan ploppa upp som svampar ur jorden. Överallt råder det byggarbetsplats med allt från baracker, maskiner och lyftkranar till byggnadsställningar och halvfärdiga huskroppar. Radhus, parhus, villor och flerfamiljshus kommer att blandas i området. De hus 06 som NCC just nu uppför är ganska klassiska, enkla fyravåningshus med utanpåliggande balkonger. Söderberg & Kruus är underleverantör och står för uppförandet av de putsade fasaderna. Två av deras murare, Björn Jernebring och Janne Vesterberg, har nyss målat klart det första huset som fått en kycklinggul färg och de är nu inne på den andra av totalt fyra huskroppar. Den totala fasadytan ligger på cirka 10 000 kvm. BEPRÖVAT SYSTEM – Det har funkat bra hittills men vi fick ta en paus i februari när det var som kallast, säger Björn Jernebring samtidigt som han plockar fram rollern och doppar den i en annan gul nyans av Beckers silikatfärg. Finjas fasadputssystem Iso-Plus är ett beprövat system som passar utmärkt för den här typen av byggnader. Det är en tjockputs som består av glasfiberarmerat putsbruk och ger en stark och tålig fasad. Innanför ligger en mineralullsisolering. Ytan är i det här fallet spikriven vilket ger en jämn och enhetlig struktur. All leverans av Finjas produkter sker genom Brukspecialisten i Stockholm där Jörgen Österlind är platschef. GOTT SAMARBETE – Det är jätteroligt att få vara med och leverera material till ett så här stort projekt, säger han och klättrar upp på byggnadsställningen där murarna arbetar för tillfället. – Vi har haft ett par bra projekt tillsammans med Söderberg & Kruus tidigare. Nu hoppas vi att även NCC blir nöjda och att vi kanske kan samarbeta mer med dem också framöver. Just det här projektet ska stå klart om ungefär ett år. Men byggnationen i hela området sker etappvis. Stora Ursvik kommer så småningom, först på 2020talet, att vara en komplett stadsdel. Den ska utöver olika typer av bostäder även bestå av skolor och annan kommunal och kommersiell service. Fasadputssystemet Iso-Plus från Finja består av speciellt anpassade fiberförstärkta putsbruk i B- och Ckvalitet. Det har unika infästningar som ger en fasad med lång och säker livslängd. Systemet består av isoleringsskivor, infästningar av olika slag, armering av svetsat ståltrådsnät, fiberförstärkt putsbruk samt ytskikt i olika strukturer. Det finns även en mängd olika kulörer att välja mellan. Läs mer om Iso-Plus på: www.finja.se •Stora Ursvik är det största bostads projektet i Storstockholm sedan början av 1990-talet. •Planerna för den nya stadsdelen startade redan i början av 2000 talet och det första huset, ett radhus, stod klart hösten 2006. •Vid årsskiftet 2011/2012 hade fler än 1 000 personer flyttat in i hittills cirka 500 färdigbyggda bostäder. •Hela projektet ska stå klart i början av 2020-talet. Då väntas antalet invånare ha tiodubblats, till cirka 10 000. •Totalt ska fler än 5 000 bostäder byggas samt flera kommersiella och kommunala verksamhetslokaler. Läs mer på: www.ursvik.se 07 WWW.BRUKSPECIALISTEN.SE WWW.BRUKSPECIALISTEN.SE BRUKSPECIALISTEN FRÅGAR: ”Vad skulle du bygga ditt drömhus i för material?” Mats Pettersson, delägare Murbiten Tegel & Puts, Göteborg: – Det är givetvis tegel, det finns inget annat som slår det. Det är ett material som alltid har fascinerat mig, bland annat eftersom det har en historia från många tusentals år tillbaka och det åldras vackert. Precis som många andra upplever jag tegel som tryggt och mysigt. Sofia Wäborg, projektutvecklare på Skanska Nya Hem i Skåne: – Tegel, absolut. Det känns väldigt naturligt och underhållsfritt, och så är det väldigt fint. Det passar också bra här nere i Skåne och ihop med dansk arkitektur som jag gillar. Just nu håller vi faktiskt på att bygga ett eget hus, men av olika anledningar valde vi lättbetong med putsad fasad som också känns som ett bra val. Pelle Grönberg, praktikant NCC Stockholm: – Tegel, självklart. För att det andas, det är stryktåligt, underhållsfritt, det brinner inte och ger inte några allergier. En annan bra grej är att tegel ger en bra akustik – för självklart skulle jag ha en del tegelväggar inomhus i mitt drömhus också, om jag hade råd. BRUK FÖR KUNGLIGT BRUK Det Kungliga slottets fasad håller på att falla sönder. För snart ett år sedan påbörjades Sveriges mest omfattande fasadrenoveringsarbete – och det väntas pågå i 22 år. Allt bruk i den första etappen kommer från Målarkalk och har levererats av Brukspecialisten i Stockholm. Vårens tegelnyheter är här. FINJA ÄDELPUTS NU ÄNNU BÄTTRE Med hjälp av ny teknik är produkten nu utfällningsreducerad och mera motståndskraftig mot eventuella kalkutfällningar. Detta utan att påverka charmen med ett levande naturmaterial där fasadens kulör varierar beroende på väderstreck, putsstruktur och årstid. Stenen på bilden är B411, Atlantis. 08 www.strojertegl.dk Läs mer på www.finja.se 09 WWW.BRUKSPECIALISTEN.SE WWW.BRUKSPECIALISTEN.SE Platschefen Anders Liberg från SH bygg, sten och anläggning AB och Anders Drakes från Puts & Plattsättning AB. Den nordöstra flygeln, som vetter mot Kungsträdgården, är täckt med byggnadsställningar och väderskydd. Ett omgivande plank hindrar obehöriga från att ta sig in och störa de som arbetar. Där innanför har under det senaste året cirka 100 sockelstenar bytts ut. Stora mängder NHL-bruk från Målarkalk, som levereras genom Brukspecialisten i Stockholm, har gått åt för att fylla ut alla hålrum bakom sockelstenarna. Nu har man flyttat sig uppåt och fokuserar på den putsade delen på slottets fasad. Här renoveras just nu de vackra utsmyckningarna av gotländsk, spröd sandsten som framför allt omger de höga fönstren. SKYDDANDE NÄT Stenarbetena är i flera fall så illa däran att de helt måste bytas ut. Det har till och med gått så långt att stora delar av slottet har täckts in av skyddsnät. Stenstycken har nämligen tidigare trillat ner, men lyckligtvis har ingen skadats. Eftersom det för tillfället inte bryts någon sandsten på Gotland måste utbytessten sökas på annat håll. I det här fallet har man valt att hämta ny sten från Tyskland. – Det är dels Oberkirchensten, dels Rorschachersten, berättar platschefen Anders Liberg från huvudentreprenören SH bygg, sten och anläggning AB samtidigt som han visar in oss i ett litet provisoriskt stenhuggeri nere på marken. Här utformas exakta kopior av konsoler och fönstersidostycken med mera – om än i en något annan färgskiftning än originalstenen. Uppe på byggnadsställningarna ser vi hur fint de nya bitarna kommer på plats, men vi ser också de djupa skadorna som uppstår i den putsade fasaden runtomkring. UTMANING LAGA FASADEN Det är här Anders Drakes och hans medarbetare från Puts & Plattsättning AB kommer in i bilden. Och förstås, kalkbruk från Målarkalk. Allt bruk som används är i grunden St. Astier, sedan blandas olika varianter beroende på användningsområde. Till fasaden används till exempel NHL 3,5 1:2 med lite tillsatt glimmer och 4 mm stenkross för att få rätt struktur, enligt Daniel Nymberg från Målarkalk. Allt är baserat på hur det såg ut innan. Men det är en rejäl utmaning att lappa fasaden eftersom putsen har kommit att skifta i en massa olika brunröda nyanser och strukturer på grund av tidens tand. – Det grundpigmenterade bruket skickas till oss från Målarkalk, sedan gör vi den slutliga ”kryddningen” på plats med olika jordpigment kombinerat med andra pigment. Anders Drakes räknar upp ljusocker, engelskt rött, grönjord, bränd och obränd umbra samt bensvart. – Dessa används för att anpassa brukens kulör till befintliga putskulörer och rätt skiftning i varje enskilt parti, säger Anders Drakes som visar oss runt utanför slottet. OKLART OM KULÖRVAL Det gäller bland annat att tänka på att brukets kulör inte kan bedömas innan den är helt torr, och dessutom att den mörknar något med åren. Så varför inte putsa om hela fasaden för att återskapa en och samma nyans överallt? – Jo, så småningom lär det bli så, men putsen på etapp I anses vara i såpass gott skick att det räcker med att lappa och laga efter stenbytena. Arbetet som utförs nu kan således komma att blir ett test för vilken kulör man till slut ska ha på slottet, förklarar Anders Drakes. Frågan har redan stötts och blötts genom åren, och åsikterna är många – från att så noga som möjligt försöka återskapa den tegelröda originalfärgen till att helt byta färg till gult, så som slottet såg ut under stora delar av 1700- och 1800-talen. Alla ansvariga och inblandade experter ska få säga sitt så ett slutligt svar lär dröja. Och som sagt, nu är det ”bara” 21 år kvar tills vi lär få se det slutliga resultatet. Anders Drakes, en av ägarna till Puts & Plattsättning AB, visar håligheterna i slottets fasad som måste lagas med kalkbruk efter att stenarbetena blivit klara. Hans företag har stor kunskap och lång erfarenhet av att renovera gamla fasader. ”En av våra styrkor är att vi kan lappa och laga utan att det märks”, säger han. Längst till vänster: I det provisoriska stenhuggeriet formas nya kopior av de utsmyckningar som bland annat omger slottets höga fönster. Stenen kommer från Tyskland. 10 K O R T FA K TA KUNGLIGA SLOTTET Arkitekten Nicodemus Tessin d.y. fick i slutet av 1600-talet i uppdrag att rita och bygga Stockholms slott. Detta efter att det tidigare slottet på samma plats, Tre Kronor, brunnit ner. • 1697–1709 uppfördes en del av slottet. Fasadens originalfärg var ljust tegelröd och hörn kedjornas sandsten ströks med vit oljefärg. •1727–1771 gjordes resten av slottet klart. Under den här perioden målades hela slottet gult enligt tidens rokoko-mode. •Vid slutet av 1800-talet gjordes en stor renovering. Då togs den gula färgen bort, sten fick se ut som sten och putsen målades i den ursprungliga tegelröda färgen. Den har under åren mörknat och ser i dag snarare brun ut. •9 500 m2 fasad är täckt av sten. • 11 000 m2 fasad täcks av puts. Källor: Statens fastighetsverk och Wikipedia. 11 WWW.BRUKSPECIALISTEN.SE WWW.BRUKSPECIALISTEN.SE KV LINJALENS STAMRENOVERING GICK REKORDSNABBT »...Två år är fruktansvärt snabbt för så många lägenheter...« NYA VÅTRUM I ÖVER 400 LÄGENHETER Det har varit ett stort jobb som utförts på extremt kort tid. Över 400 lägenheter stamrenoverades med nya våtutrymmen i kvarteret Linjalen på Hisingen i Göteborg. Det tog knappt två år. – Två år är fruktansvärt snabbt för så många lägenheter, säger Magnus Albaeus och pustar ut. Det här jobbet har han roddat tillsammans med Henrik Carlberg. De är två av totalt fyra delägare i FC Mureri och just denna typ av jobb är lite av deras specialitet. FC Mureri utmärker sig med att de fixar allt från underarbete till sista handen. I det här fallet har de till exempel byggt upp badrummen från gjutning av golv och puts på väggarna till plattsättning. BÄTTRE HELHETSTÄNK Att stå för helheten har sina fördelar eftersom det blir lättare att passa in arbetets olika moment. Efterhand som vissa delar blir klara kan man snabbt köra vidare med nästa, och slipper vara beroende av andra hantverkare från någon annan firma. Christer Ehrenholm från Mapei var med på ett tidigt stadium och utförde fuktsäkerhetsprojektering för att säkra vilken typ av material som skulle behövas. Magnus Hallström från Brukspecialisten samt plattsättaren Jesper Hertzman, delägarna Magnus Albaeus och Henrik Carlberg från FC Mureri. I detta projekt användes det nya lättfixet Ultra Lite S1 flitigt. Dammreducerande upp till 90% 12 – Vi dokumenterade väggarnas uppbyggnad för att se vad de skulle tåla i fuktbelastning inifrån och ut. Sedan gjorde SP alla beräkningar, och utifrån det kunde vi presentera vilka produkter från Mapei som uppfyllde kraven bäst, berättar Christer Ehrenholm. Till exempel har det snabbhärdande slipsatsbruket Mapecem Pronto använts på golven. Vidare har bland annat Primer G använts som vidhäftningsprimer och som lättfix valdes Ultralite S1 som minskar dammet upp till 90 procent. Under arbetets gång visade det sig även att ett foliebaserat tätskikt, Mapeis VRsystem, behövde användas på vissa skivkonstruktioner. Brukspecialisten har stått för all leverans av bruk, puts och fog från Mapei. Plattsättaren Jesper Hertzman håller med. Och han tycker att det som gjort störst intryck på honom är ändå alla olika människor han mött. KUNNIGA HANTVERKARE – Det har funkat jättebra och killarna som har utfört arbetet har kunnat sin sak. De har alla genomgått steg 3-utbildning för tätskiktsbehörighet hos Mapei vilket innebär att de är behöriga i enlighet med Byggkeramikrådets regler, säger Christer Ehrenholm. – I efterhand tänker jag ändå på det som ett väldigt roligt jobb. Trots vissa problem har vi kunnat fixa allt och det känns jättebra. En av besvärligheterna med jobbet har varit att storlek och planlösningar har varierat stort mellan olika toaletter och badrum. Ibland har det exempelvis funnits fönster att ta hänsyn till, ibland inte. Och radiatorerna har haft olika och inte alltid så smidiga placeringar. Dessutom har ytmaterialen varierat mellan var och vartannat våtrum eftersom lägenhetsinnehavarna fick välja från ett ganska stort standardutbud. Samtidigt har vissa lagt till några kronor och gjort extra tillval för att sätta en egen prägel på sina toaletter och badrum. ”ETT VÄLDIGT ROLIGT JOBB” – Att hålla ordning på alla leveranser har varit ett pussel men det har ändå flutit på hyfsat bra, säger Magnus Albaeus. – Jag har nog varit inne i varenda en av de över 400 lägenheterna, och man slås av hur många olika människor det finns. Vissa har varit väldigt trevliga, några har varit hemskt pratsjuka och andra har varit lite svårare att hantera, säger Jesper och ler. K O R T FA K TA KVARTERET LINJALEN Kv Linjalen ligger på Hisingen i Göteborg. Bostadsrättsföreningen Linjalen fyllde 40 år förra året och den omfattar 420 lägenheter samt ett antal gemensamma lokaler. Efter projektering hösten 2009 inleddes stambytet och våtrumsrenoveringen i början av 2010. Arbetet blev klart knappt två år senare. Totalentreprenör var Peab Sverige AB och en av de större underleverantörerna var FC Mureri, och Brukspecialisten stod för leveransen av Mapeis produkter. 13 WWW.BRUKSPECIALISTEN.SE WWW.BRUKSPECIALISTEN.SE I detta nummer av Bruket tittar vi lite närmare på en bortglömd yrkesgrupp, mursmäckorna, som var hårt slitande kvinnor på byggena under 1800-talet. Vi gör även en kort historisk tillbakablick på tegelbruken. En gång kryllade det av tegelbruk i Sverige men i dag finns knappt några kvar. Ända sedan medeltiden har man slagit tegel i Sverige men det var först på 1600-talet som tegelbruken började dyka upp allt mer. Under den här tiden låg tegelbruken framför allt i nära anslutning till de gods och herrgårdar som skulle uppföras. När byggnaderna sedan stod klara fortsatte ofta godsherrarna att utnyttja de anlagda bruken och sålde teglet vidare till städerna. Vid 1800-talets mitt var det inte längre bara kyrkor och pampiga herresäten som uppfördes i sten. Nu byggdes plötsligt flerbostadshus av sten i framför allt de större städerna som Malmö, Lund, Helsingborg, Göteborg, Norrköping och Stockholm. En starkt bidragande orsak till den ökade stenanvändningen var den nya byggnadslagen från 1874 som förbjöd ny stadsbebyggelse i trä på grund av brandrisken. Murarna gick på högvarv. Och för att få det hela att gå så snabbt som möjligt krävdes en lång rad hantlangare – en som gjorde bruk, en bruksbärare, en tegelbärare, och vid putsning en bruksgörare. LAVMOR BLANDADE BRUKET Redan från 1600-talet tror man att kvinnorna var en vanlig syn vid byggena. Men från 1800-talet vet man med stor säkerhet att det ofta var kvinnor som tillverkade murbruket och hon som ansvarade för tillredningen kallades åltmor eller lavmor. Kalk och vatten blandades nämligen i en stor träbalja som kallades för lave. I en mindre lave tillsattes sedan sand för att få färdigt murbruk. De kvinnliga hantlangarna, mursmäckorna, hade till uppgift att bära bruket i träämbar eller hinkar till muraren. Det gjordes med ok på axlarna och varje lass vägde cirka 60 kilo. Turerna gick på vindlande träställningar upp längs husen men man delade upp arbetet i olika lag för att slippa bära så långt. Första laget gick från laven en våning upp, andra laget bar bruket ytterligare en våning och så vidare. Den sista turen var minst populär eftersom händerna brändes av kalken när 14 ämbaren tömdes. ANSÅGS OANSTÄNDIGA Under byggboomen på 1880-talet fanns det omkring 200 verksamma mursmäckor i Stockholm där det byggdes som mest vid den här tiden. De flesta var inflyttade från andra delar av landet. Deras anseende var lågt – de var outbildade grovarbetare och många var ogifta eller ensamstående mödrar vilket gjorde att de utsattes för antydningar om osedligt leverne. De arbetade tolv timmar per dag, sex dagar i veckan och tjänade i slutet av 1800-talet väldigt lite – cirka 14 öre i timmen. Efter sekelskiftet minskade andelen kvinnliga arbetare på byggena, framför allt sedan det så kallade gemensamhetsackordet infördes för bruksbärningen. Det innebar bland annat att de olika arbetsmomenten prissattes, och ersättningen delades mellan arbetarna i arbetslaget. Detta gav bättre förtjänst än tidigare, förutsatt att alla orkade hänga med i lagets arbetstakt. Följden blev att männen inte gärna hade kvinnor i laget. Den sista yrkesverksamma mursmäckan i Stockholm slutade 1922. ALLT FÄRRE TEGELBRUK Så vad hände med tegelindustrin då? Jo, dess höjdpunkt infann sig runt 1900. I Sverige tillverkades det 1905 omkring 400 miljoner sten. Antalet tegelbruk i landet var då runt 500 och bara i Skåne fanns det drygt 100 tegelbruk. Sedan skedde en successiv nedgång för tegelanvändningen och så småningom tog betongen över allt mer. I slutet av 1960-talet fanns det endast 100 tegelbruk totalt i landet och drygt tio år senare hade de minskat till 25. I dag återstår endast ett större tegelbruk med industriell tillverkning: Wienerbergers tegelbruk i Enköping. 15 WWW.BRUKSPECIALISTEN.SE WWW.BRUKSPECIALISTEN.SE »...det är alltid lika kul att få vara med och lösa de olika problem som man ofta ställs inför...« L L TID U TI S FR Å IK BR N A ATT H Å SF R T S NIN G H S Mitt i centrala Malmö, i det vackra gamla S:t Gertrudkvarteret, pågår ett ganska komplicerat renoveringsarbete. Ett hus från början av 1800-talet ska fräschas upp samtidigt som det görs om till en modern tidningsredaktion. Beställare är Skånska Dagbladet som också äger fastigheten. De flyttar nu sin verksamhet från en del av fastigheten som uppfördes på 1930-talet, till en annan äldre del som byggdes i början av 1800-talet. Till hösten ska det ”nya” tidningshuset vara inflyttningsklart. Då kommer Skånska Dagbladet att kunna breda ut sig på tre våningsplan på mellan 500 och 600 kvadratmeter vardera – i lokaler som till stor del ska bestå av öppna kontorslandskap. BLOCK OCH BRUK FRÅN FINJA Brukspecialisten levererar en stor mängd lättklinkerblock med olika dimensioner och tjocklek från Finja. De används bland annat för att bygga upp nya innerväggar både i källarplanet och på våningarna ovan jord. Dessutom levererar man olika sorters mur- och putsbruk som också kommer från Finja. – Vi kör ut flera ton block och bruk en till två gånger i veckan. Och leveranserna lär pågå ett bra tag till, berättar Göran Fors som är platschef för Brukspecialisten i Malmö. Han syftar bland annat på att fasadputsen på det nya tidningshuset också 16 ska bytas ut nu framåt vårkanten eftersom den gamla är i så dåligt skick. Än har man inte bestämt sig för exakt vilken struktur och nyans som ska väljas, men troligen kommer den nuvarande ockragula kulören att bytas ut mot en grön nyans. Kjell Olausson som är platschef och arbetar för Byggnadsfirman Otto Magnusson berättar att det en gång i tiden låg en gammal stråhattsfabrik här. Och att konstruktionen är ganska udda för ett så här stort hus: korsvirkesstomme med murade väggar emellan. DÅLIGA BJÄLKLAG Under årens lopp har dessutom flera olika om- och tillbyggnader ägt rum, men nu är det alltså dags att ge alltihop en rejäl ansiktslyftning från grunden. Ett arbete som måste ske med stor hänsyn till kulturvärdet. – Den absolut svåraste delen i det här projektet hittills har varit de gamla bjälklagen. Vi måste nämligen byta ut stora delar av dem eftersom det var så dålig bärighet och gammalt bruk emellan, säger Kjell Olausson. En annan utmaning har varit att gräva ut i källaren, dels för att skapa högre höjd dels för att göra en djup hissgrop under de bärande väggarna. – Men det är ett jätteroligt jobb med många bra idéer från arkitekten. Jag har ju nästan bara jobbat med gamla hus genom åren och det är alltid lika kul att få vara med och lösa de olika problem som man ofta ställs inför i sådana här projekt, säger Kjell Olausson. K O R T FA K TA S:T GERTRUD I MALMÖ Kvarteret tillhör en av de stora sevärdheterna i Malmö med många vackra hus från olika tidsepoker – från medeltid till nutid. Här går det att få en tydlig bild av hur de välbärgade borgarnas hem såg ut under flera århundraden. Äldst är borgmästaren Niels Kuntzes hus från 1500-talet. En av de nyare byggnaderna i kvarteret är det så kallade marmorhuset från mitten av 1930-talet, där fasaden täcks av just marmorplattor. Här låg Skånska Dagbladets lokaler tidigare, men dessa ytor har under det senaste året gjorts om till tio lägenheter med fint läge ut mot Östergatan. Till hösten flyttar Skånska Dagbladet in i grannhuset från början av 1800-talet, som alltså just nu håller på att renoveras. Huvudentreprenör: Byggnadsfirman Otto Magnusson. Arkitekt: Magnus Fernebrant, på Hultin & Lundquist Arkitekter AB 17 WWW.BRUKSPECIALISTEN.SE RA Ö G T T A D E I R T A G R Ö K H Ä S N E H C S AN R B G G Y B på by t! ge g hör t WWW.BRUKSPECIALISTEN.SE Tre hantverkare – en murare, en snickare och en elektriker – diskuterade vem av dem som hade det äldsta yrket. – Jag har det äldsta yrket, skröt muraren. För vi var med och byggde Babylons murar. – Skitsnack, sa snickaren. Vi var med och byggde Noaks ark. – Ni ljuger båda två, sa elektrikern. När vår herre på den sjätte dagen sa ”varde ljus!” så hade vi hela anläggningen klar. Tv. Torbjörn Johansson, avtalssekreterare på Byggnads. Th. Ola Månsson, vd på Sveriges Byggindustrier Mer än 60 personer har omkommit i arbetsolyckor inom byggindustrin de senaste fem åren. Debatten om att förbättra arbetsmiljön ute på byggarbetsplatserna har länge gått varm, och frågan blev en av de avgörande punkterna i årets avtalsrörelse. En undersökning i slutet av förra året visade att varannan byggarbetare är rädd för att gå till jobbet. Och att byggbranschen har långt fler dödsfall än någon annan bransch har kunnat konstateras länge, inte minst genom aktuell statistik från Arbetsmiljöverket. Några av de stora byggjättarna som Peab, Skanska och JM har förbättrat sitt arbetsmiljöarbete, bland annat genom certifiering. Men problemet är ändå svårt att komma åt när de mindre företagen inte alltid uppfyller samma höga krav på säkerhet och arbetsmiljö. Det är nämligen bland många av underleverantörerna som de flesta allvarliga olyckorna sker. 21 DÖDA TVÅ SENASTE ÅREN Bara under 2010 och 2011 dog 21 personer inom byggbranschen. Av dem inträffade hela 13 hos underleverantörer, en fanns i ett bemanningsföretag och en var inhyrd egenföretagare. Endast sex av de döda var alltså anställda direkt hos byggbolagen. Trenden visar också att allt fler farliga jobb läggs ut till 18 underleverantörer, vilket kan innebära en risk för att antalet allvarliga olyckor kommer att öka. Om inte tuffare säkerhetsåtgärder införs på en bredare front, vill säga. Debatten om hur man ska minimera riskerna pågår ständigt, och frågan kom att bli en av de avgörande punkterna när årets avtalsrörelse mellan Sveriges Byggindustrier (BI) och Byggnads blev klart i början av mars. SATSNINGAR PÅ GÅNG Byggnads hade ställt krav på att arbetsmiljöcertifieringen skulle finnas med i avtalet och så blev också fallet till slut. Enligt Byggnads avtalssekreterare Torbjörn Johansson bidrar det till att frågan om en säkrare arbetsmiljö kan göras mer konkret och kan drivas med större kraft. Nu ska bland annat en gemensam arbetsgrupp om arbetsmiljön på byggområdet tillsättas. Sveriges Byggindustrier har redan startat satsningen En säker arbetsplats där vd Ola Månsson ska driva arbetet med en nollvision. – Detta ska vi göra tillsammans med facken och med övriga byggarbetsgivare. Arbetsgivaren har alltid hela ansvaret för arbetsmiljön och facket ska givetvis ha ett inflytande i frågan, sa Ola Månsson i ett pressmeddelande i samband med att byggavtalet blivit klart. Sveriges Byggindustrier och Byggnads satsar nu gemensamt på att förbättra arbetsmiljön ute på byggarbetsplatserna. ORSAKER TILL OLYCKORNA GRANSKAS Just nu pågår en undersökning som bland annat ska granska orsakerna till olyckorna i byggbranschen. Undersökningen har beställts av Sveriges Byggindustrier (BI) och Byggnads. Det forskarna ska titta närmare på är vad löneformer, planering och ledarskap betyder för svåra arbetsplatsolyckor. BI och Byggnads är nämligen inte överens om hur dessa faktorer påverkar riskerna. SKICKA IN DIN BÄSTA MURARHISTORIA TILL: info@brukspecialisten.se, publicerade inlägg får ett presentkort på en upplevelse från Live it.se värd 1000 kronor. ÄR DU EN BRUKSPECIALIST? INNESÄLJARE TILL STOCKHOLM Vi fortsätter att förstärka våra anläggningar! Just nu söker vi en innesäljare med butiksansvar till anläggningen i Stockholm. Läs mer på vår hemsida brukspecialisten.se, eller skicka in din ansökan redan idag till info@brukspecialisten.se. Omkring 9 000 byggnadsarbetare ska få svara på enkätfrågor och ett mindre antal ska djupintervjuas. Forskningsprojektet bedrivs vid Luleå tekniska universitet och väntas pågå i fyra år. 19