FIXA KRYSSET OCH VINN ETT ÄVENTYR

Transcription

FIXA KRYSSET OCH VINN ETT ÄVENTYR
FIXA KRYSSET
OCH VINN
ETT ÄVENTYR
Förra gången vi hade med ett korsord i Bruket
Magazine var det många som ville vara med och
tävla. Så nu kör vi igen. Fatta pennan, lägg
pannan i djupa veck och lös vårt kluriga kryss.
SMARTA
TIPS I VÅRA
BROSCHYRER
Vi på Brukspecialisten vill gärna
dela med oss av den gedigna
kunskap vi samlat på oss under
åren. Därför ger vi regelbundet
ut broschyrer med olika teman
där du får handfasta tips och
inspiration. Du hittar broschyrerna
i våra butiker och på vår hemsida:
brukspecialisten.se/broschyrer
ETT KUNDMAGAZINE FRÅN BRUKSPECIALISTEN.
NUMMER ETT 2012
FRÅN STRÅHATTSFABRIK TILL TIDNINGSHUS
LINJALEN PÅ HISINGEN
DAGS FÖR SÄKRARE BYGGBRANSCH
Lyckas du hitta rätt lösning har du chans att vinna
ett äventyr värt 1 000 kronor från Live it.se.
Du får ett presentkort och kan själv välja vilken
aktivitet du vill göra – från whiskeyprovning
till att köra en Ferrari.
Namn:
Företag:
Telefon:
Rätt svar skickas senast den 30 april till:
Brukspecialisten, Blixtgatan 4-6,
424 35 Angered
Obs! Märk kuvertet ”Korsord”.
Hemadress:
NYTT BRUK PÅ
KUNGLIGA
SLOTTET
Spana in våra tre senaste temabroschyrer
som handlar om Putsade fasader, Massiva
väggar och Tegel.
ANSVARIG UTGIVARE:
Jacob Lundin.
Ägare:
Anders Henriksson, Brukspecialisten.
EN NY STADSDEL I SUNDBYBERG
MEDARBETARE DETTA NUMMER:
Malin Husár – Baxna.se och Brukspecialisten.
GRAFISK FORM:
Voodoo Industries.
FOTOGRAFER DETTA NUMMER:
Andreas Olsson/AO Foto och Fisheye Foto.
NÄSTA NUMMER AV
ARTIKELSERIE – DEL 2:
OM TEGELBRUK OCH MURSMÄCKOR
STENAR MED SJÄL
KOMMER HÖSTEN 2012
KONTAKTA GÄRNA BRUKET MED TIPS OCH IDÉER: INFO@BRUKSPECIALISTEN.SE ELLER
BRUKSPECIALISTEN ATT. BRUKET GULLBERGS STRANDGATA 34 411 04 GÖTEBORG
VD:N HAR ORDET | NY KALKFÄRG V | 6 MILJÖSMARTA TIPS | VINN ETT ÄVENTYR! | KORSORD
Har du någon särskild
inriktning?
– Jag kan en del om det mesta
men har blivit lite av en expert
på tegelrenoveringar och gamla
fasader. Vissa kunder kallar mig
till och med ”Mr Tegel”!
Vad är det som lockar med
gamla tegelfasader?
– Det är roligt och utmanande att
försöka efterlikna det gamla så
mycket som möjligt. Det är mycket
av ett detektivarbete eftersom
jag får snoka runt en hel del ibland
för att hitta rätt form och nyans
som passar. Man lär sig mycket
historia också, om gamla
byggnader och
den tidsepok de
kommer från –
det är väldigt
intressant.
Lycka till!
– Tack.
Ålder: 39.
KORT FA
KTA OM
LJUPCE
MITROVS
KI
Familj: Dottern Daniella 10 år.
Bor: I Backadalen, Göteborg.
Sysslar med: Började som
truckförare på Brukspecialisten
för åtta år sedan men är
numera säljare.
Gör på fritiden: Är mest med
min dotter, tränar lite på gym
och jobbar ibland extra med
musiksystem åt olika
beställare i Göteborg.
02
Vi lever just nu i ett trendbrott. Beställare,
entreprenörer och arkitekter efterfrågar
allt mer massivt byggande. Murade massiva väggar och fasadmaterial av puts eller
tegel. Fuktdebatten i putsade fasader har
mynnat ut i en uppsamling kring de traditionella tjockputs-konstruktionerna. När vi
äntligen kan enas om hur en säker putsad
fasad skall byggas, finns återigen vägen fri
för mycket trevligare diskussioner. Vi möts
dagligen av kunder som arkitekter, konsulter, beställare och enterprenörer som upplever en renässans i putsade fasader och
tegel.
Längtan att åter bygga med tegel är mest
påtaglig. Runt om i Sverige pågår en mindre
revolution i sättet att arbeta med tegel på
kommande fasader. Det sätter extra höga
krav på oss som totalleverantör av fasader,
men det är sporrande att kunna presentera
tekniska lösningar så att arkitektur och teknik kan mötas. Efter att ha breddat vårt utbud med tegel är vi numer även exklusiv
återförsäljare av Gamle Murstens produkter.
En unik tegeltillverkare som återvinner kalk-
murade tegelsten, och ger framtida byggnader både patina och framtidstro. Läs mer i
reportaget längre fram.
Sen måste jag i dessa tider med nya
kungligheter även slå ett slag för det projekt
som pågått på just slottet. Läs om hur vi tillsammans med vår leverantör Målarkalk har
levererat första etappen i en större renovering av Kungliga Slottet. Här används ett helt
rent hydrauliskt kalkbruk från det franska
kalkbrottet St. Austier. En högklassig produkt för både slott och koja!
Ta er även tid att läsa om två typiska projekt
för Brukspecialisten, Kvarterat Linjalen i Göteborg samt Ursvik i Stockholm. Två rejäla
arbetsplatser där vår närvaro, kunskap och
logistik har varit en del i ett lyckat slutresultat. Hoppas nu på en fortsatt härlig vår!
6
Ö
SM
PS
BRUK TILL SLOTT
OCH KOJA!
J
VD:N HAR ORDET
du har jobbat hos
Brukspecialisten i Göteborg
sedan 2004 – vad är den
största skillnaden med att
jobba här i dag jämfört med
när du var nyanställd?
– Att vi är så många fler. Då var
vi bara fem, nu är vi dubbelt så
många här i Göteborg. Det gör
att det bland annat är lättare för
oss som jobbar här att specialisera oss inom vissa områden
som betong, tegel, puts, våtrumssystem med mera. Och
det är just det vi vill erbjuda
kunderna: spetskompetens.
MIL
HEJ LJUPCE,
WWW.BRUKSPECIALISTEN.SE
TI
WWW.BRUKSPECIALISTEN.SE
A
T
AR
Att jobba inom murbranschen
har i alla tider varit påfrestande
för kroppen och hälsan. Som tur
är går utvecklingen framåt och
det finns i dag en hel uppsjö av
smarta lösningar för en bättre
arbetsmiljö. Här är ett urval.
Fotnot: Du hittar förstås alla dessa produkter hos Brukspecialisten.
SUND SANERI
NG
H IN
SLIPP DAMMET!
ANDAS UT – OC
Trevlig läsning
Anders Henriksson, vd
ar
i som damm
lättfix från Mape
Ultralite S1 är ett
ditionellt fix.
tra
än
re
nd
mi
upp till 90%
PRODUKTNYHET!
MÅLARKALK LANSERAR
NY FÄRGSTANDARD
Målarkalk har arbetet hårt för att ytterligare
förbättra servicen gentemot sina färgkunder.
Från att tidigare kunnat erbjuda 40 standardkulörer breddar man nu till hela 120 olika
standardkulörer. Alla utvalda med omsorg
utifrån att de ska täcka de flesta behov.
har betytt mycket. Vi hoppas och tror att denna
förbättring av utbudet kommer underlätta
för kunder i hela landet på ett liknande sätt,
berättar Daniel Nymberg på Målarkalk.
De nya standardkulörerna finns samlade i
färgkartor, så kallade solfjädrar, med rejäla
färgprover på varje sida, så att man lättare
skall kunna färgbestämma sina ytor. Färgkartorna kommer att finnas för distribution
från alla Brukspecialistens anläggningar.
– Att man sedan ett år tillbaka har kunnat få
sin kalkfärg bruten på plats i Stockholmsbutiken
Arbetet med att ta fram de nya standardfärgerna har pågått under en längre tid.
Man har samlat ihop all den kunskap man
fått från tidigare målningsprojekt för att
hitta en bra mix av vad som ofta efterfrågas
ute på arbetsplatserna. Många av de nya
standardfärgerna finns fortsatt uppmålade
på större färgtavlor för att ytterligare säkerställa ett bra slutresultat.
Isolerande lättviktuppfyllnad från Finja som
minskar mängden damm med upp till 90%. Finns i
en pumpbar variant som går att överspackla
efter 8-12 timmar och en snabbhärdande variant,
Kvick, som går att överspackla inom 1-2 timmar.
MISKT
NO
SPACKLA ERGO
Flex fogfräsm
askin L 1506 VR
-PCB med till
rande dammut
hösug är perfekt
för vanlig fogb
tagning men
särskilt bra vid
ortPC
passar med fö
rdel till Flex sä B-sanering. Den
kerhetsdamm
VC 45L AC m
su
ed automatisk
t filterrengöring gare
tem, men även
ssystill andra indus
marknaden.
tridammsuga
re på
SKÖNT FÖR RYGGEN
LIMMA LUGNT
på
slipper du ligga
ksax från KGC
ling.
Med en nivåstic
före golvspack
r
ko
tic
ås
niv
a
knä för att klipp
ett – med ett
kt två verktyg i
na
Det här är faktis
montera stickor
en
äv
du
n
ka
tillhörande skaft ätare läser av rätt höjd.
erm
stående. En las
75-litersKGC:s flytspackelvagn med tillhörande
blandaren på
tunna är smart. Du monterar bruks
n och det
vagnen, sedan häller du bara i vatte
själv samtidigt
torra bruket. Blandningen sköter sig
med dig
som du kan fortsätta jobba och dra
dig.
vagnen efterhand som du förflyttar
VR Duklim är ett sprillans nytt
enkomponentslim
från Mapei. Det har extremt låga
emissionsvärden,
det vill säga minimalt lite utslä
pp av ohälsosamma
ämnen. Används för monterin
g av tätskiktsfolie.
03
WWW.BRUKSPECIALISTEN.SE
WWW.BRUKSPECIALISTEN.SE
STENAR
MED SJÄL
GAMLE MURSTEN ÅTERVINNER GAMMALT TEGEL
Det är bevisat hållbart, det är bra för
miljön, det är vackert och inte minst
– det har själ.
Det danska företaget Gamle mursten
har gjort det lönsamt att ta vara på ett
fantastiskt byggmaterial. De använder
en unik metod för att återvinna gammalt
tegel maskinellt.
Fördelarna är så många och resultatet
så imponerande att det är svårt att
veta var man ska börja. Men vi tar det
just från början.
I slutet av 1990-talet fick entreprenören
Rudi Rusfort idén till en unik metod
som skulle rensa gammalt tegel på ett
snabbt och effektivt sätt så att det
gick att återanvända i större skala.
Tidigare hade man i alla tider återvunnit
tegel för hand vilket är både kostsamt
och tidskrävande.
Rusfort tog patent på sin unika rensningsmetod och jobbade sedan i flera
år med att utveckla tekniken. Resultatet
talar för sig självt. I dag rensas 5 000
stenar i timmen maskinellt hos Gamle
mursten. Rensningen görs med hjälp
av vibrationer, utan vatten eller kemi-
04
kalier. Den sista kvalitetssorteringen
sker dock alltid för hand.
SATSNING PÅ SVERIGE
Den nuvarande vd:n Claus Juul Nielsen
tog över verksamheten 2003 och sedan
dess har en stor fabrik byggts, verksamheten har fått ordentlig fart och
teglet har använts vid en lång rad uppmärksammade bygglösningar över hela
Danmark.
Nu har det blivit dags att börja satsa
på Sverige, och Brukspecialisten ska som
svensk återförsäljare se till att de vackra
stenarna kommer ut på den svenska
marknaden. Fördelen med att gå via
Brukspecialisten är att allt nödvändigt
kringmaterial finns tillgängligt, och
gedigen kunskap.
Så småningom vill Gamle Mursten även
öppna en anläggning i Skåne vilket
gör det enklare att också ta vara på
gammalt svenskt tegel.
UNIK UPPFINNING
– Uppfinningen är unik i världen. Tack vare
den kan man ta vara på ett naturmaterial
som har hög beständighet. De gamla
stenarna ligger helt rätt i tiden eftersom
de förenar tanken om hållbart byggande
med ett miljöperspektiv och kretsloppstänkande, säger Martin Andersson,
tegelansvarig hos Brukspecialisten.
– Det finns också en stor efterfrågan
bland arkitekter och andra inom byggbranschen. De vill ha stenar som ger
liv i fasaden och då är det perfekt att
kunna erbjuda gamla, brända stenar
med naturliga nyansskiftningar och
som är charmigt ojämna i kanterna.
Vid anläggningen i Danmark finns en
mottagningsdepå där vem som helst
kan lämna sitt rivningstegel. Gamle
mursten erbjuder också att hämta och
transportera det orensade teglet
direkt från rivningsplatsen. Det enda
kravet är att teglet måste vara murat
med kalkbruk – cementbruk har alltför
hård vidhäftning.
KALKBRUK FRÅN ST. ASTIER
Det visar också hur viktigt det är att
använda kalkbruk även i dag, om man
ska kunna fortsätta återvinna teglet i
framtiden. Gamle mursten rekommenderar därför det hydrauliska kalkbruk
från St. Astier som säljs av Målarkalk i
Genom att återanvända
de gamla tegelstenarna tillförs
ett stycke historia till ett nytt hus.
Ofta vet man nämligen från
vilken gammal byggnad
stenen kommer ifrån.
Skåne – ett bruk som också finns hos
Brukspecialisten.
– Teglet som tas om hand och sedan
säljs som nytt är ofta runt 100 år eller
ännu äldre. Tiden har inte påverkat
kvalitén, tvärtom är åldern en garanti
på att detta är ett beständigt material
och vi kan ge samma garantier som för
nytt tegel. Vi har till exempel en frostgaranti
på tio år, påpekar Martin Andersson.
Ett annat argument som talar för det
återvunna teglet är att man slipper den
koldioxidprocess som nyproduktion
av tegel innebär. Martin Andersson vill
dock poängtera att den gamla stenen
inte ska ses som en konkurrent till nyproduktion, utan snarare hjälper till att
argumentera för att vi ska fortsätta
tillverka tegel.
– Att använda hundraårigt tegel i dagens
nyproduktion av byggnader bevisar ju
att detta är ett beständigt byggmaterial.
Därför bör vi absolut fortsätta tillverka
och bygga mer med tegel i framtiden.
Men då är det också viktigt att det
porösare kalkbruket används så man
kan få loss det från stenarna.
K O R T FA K TA
GAMLE MURSTEN
•Verksamheten ligger i danska
Svendborg.
•Brukspecialisten är exklusiv svensk
återförsäljare
•Kan leverera alla typer av tegel.
• Rensar 5 000 tegelstenar/h.
•2 000 rensade stenar skonar
miljön från ett ton koldioxid utsläpp.
•Priset ligger runt 8 kr per sten
(jmf 4-12 kr för nyprod. sten).
Läs mer och se vackra referensbilder på: www.gamlemursten.dk
05
WWW.BRUKSPECIALISTEN.SE
WWW.BRUKSPECIALISTEN.SE
HÄR BYGGS
EN NY
STADSDEL
I SUNDBYBERG
K O R T FA K TA
STORA URSVIK
Nybyggnationen i Ursvik ställde höga krav på ett komplett putssystem med hög
kvalité och systemgaranti. Lösningen blev Finjas Iso-Plus. Brukspecialistens Jörgen Österlind
i gul hjälm samtalar med murarna Björn Jernebring och Janne Vesterberg från Söderberg & Kruus.
K O R T FA K TA
ISO-PLUS
Stora Ursvik är en helt ny stadsdel
som växer fram i Sundbyberg utanför
Stockholm. När allt väntas stå klart
2020 kan cirka 11 000 personer bo här.
I området uppför NCC just nu några gula
flerbostadshus där Finjas fasadsystem
Iso-Plus bär upp ytterväggarna.
På ett stort öppet fält i utkanten av
Sundbyberg tycks olika huskroppar
nästan ploppa upp som svampar ur
jorden. Överallt råder det byggarbetsplats med allt från baracker, maskiner
och lyftkranar till byggnadsställningar
och halvfärdiga huskroppar.
Radhus, parhus, villor och flerfamiljshus
kommer att blandas i området. De hus
06
som NCC just nu uppför är ganska
klassiska, enkla fyravåningshus med
utanpåliggande balkonger. Söderberg
& Kruus är underleverantör och står för
uppförandet av de putsade fasaderna.
Två av deras murare, Björn Jernebring och
Janne Vesterberg, har nyss målat klart
det första huset som fått en kycklinggul
färg och de är nu inne på den andra av
totalt fyra huskroppar. Den totala fasadytan ligger på cirka 10 000 kvm.
BEPRÖVAT SYSTEM
– Det har funkat bra hittills men vi fick
ta en paus i februari när det var som
kallast, säger Björn Jernebring samtidigt som han plockar fram rollern och
doppar den i en annan gul nyans av
Beckers silikatfärg.
Finjas fasadputssystem Iso-Plus är ett
beprövat system som passar utmärkt
för den här typen av byggnader. Det är
en tjockputs som består av glasfiberarmerat putsbruk och ger en stark och
tålig fasad. Innanför ligger en mineralullsisolering. Ytan är i det här fallet
spikriven vilket ger en jämn och enhetlig
struktur. All leverans av Finjas produkter
sker genom Brukspecialisten i Stockholm
där Jörgen Österlind är platschef.
GOTT SAMARBETE
– Det är jätteroligt att få vara med och
leverera material till ett så här stort
projekt, säger han och klättrar upp på
byggnadsställningen där murarna arbetar
för tillfället.
– Vi har haft ett par bra projekt tillsammans
med Söderberg & Kruus tidigare. Nu
hoppas vi att även NCC blir nöjda och
att vi kanske kan samarbeta mer med
dem också framöver.
Just det här projektet ska stå klart om
ungefär ett år. Men byggnationen i hela
området sker etappvis. Stora Ursvik
kommer så småningom, först på 2020talet, att vara en komplett stadsdel.
Den ska utöver olika typer av bostäder även
bestå av skolor och annan kommunal
och kommersiell service.
Fasadputssystemet Iso-Plus från
Finja består av speciellt anpassade
fiberförstärkta putsbruk i B- och Ckvalitet. Det har unika infästningar
som ger en fasad med lång och
säker livslängd.
Systemet består av isoleringsskivor, infästningar av olika slag,
armering av svetsat ståltrådsnät,
fiberförstärkt putsbruk samt ytskikt i olika strukturer. Det finns
även en mängd olika kulörer att
välja mellan.
Läs mer om Iso-Plus på:
www.finja.se
•Stora Ursvik är det största bostads projektet i Storstockholm sedan
början av 1990-talet.
•Planerna för den nya stadsdelen
startade redan i början av 2000 talet och det första huset, ett
radhus, stod klart hösten 2006.
•Vid årsskiftet 2011/2012 hade
fler än 1 000 personer flyttat in i
hittills cirka 500 färdigbyggda
bostäder.
•Hela projektet ska stå klart i
början av 2020-talet. Då väntas
antalet invånare ha tiodubblats,
till cirka 10 000.
•Totalt ska fler än 5 000 bostäder
byggas samt flera kommersiella
och kommunala verksamhetslokaler.
Läs mer på: www.ursvik.se
07
WWW.BRUKSPECIALISTEN.SE
WWW.BRUKSPECIALISTEN.SE
BRUKSPECIALISTEN FRÅGAR:
”Vad skulle du bygga
ditt drömhus i för material?”
Mats Pettersson, delägare Murbiten
Tegel & Puts, Göteborg:
– Det är givetvis tegel, det finns inget
annat som slår det. Det är ett material
som alltid har fascinerat mig, bland
annat eftersom det har en historia
från många tusentals år tillbaka och
det åldras vackert. Precis som många
andra upplever jag tegel som tryggt och
mysigt.
Sofia Wäborg, projektutvecklare på
Skanska Nya Hem i Skåne:
– Tegel, absolut. Det känns väldigt
naturligt och underhållsfritt, och så är
det väldigt fint. Det passar också bra
här nere i Skåne och ihop med dansk
arkitektur som jag gillar. Just nu håller
vi faktiskt på att bygga ett eget hus,
men av olika anledningar valde vi lättbetong med putsad fasad som också
känns som ett bra val.
Pelle Grönberg, praktikant NCC
Stockholm:
– Tegel, självklart. För att det andas,
det är stryktåligt, underhållsfritt, det
brinner inte och ger inte några allergier.
En annan bra grej är att tegel ger en
bra akustik – för självklart skulle jag ha
en del tegelväggar inomhus i mitt
drömhus också, om jag hade råd.
BRUK FÖR
KUNGLIGT BRUK
Det Kungliga slottets fasad håller på att falla sönder.
För snart ett år sedan påbörjades Sveriges mest omfattande
fasadrenoveringsarbete – och det väntas pågå i 22 år.
Allt bruk i den första etappen kommer från Målarkalk och har levererats av Brukspecialisten i Stockholm.
Vårens tegelnyheter är här.
FINJA ÄDELPUTS
NU ÄNNU BÄTTRE
Med hjälp av ny teknik är produkten nu
utfällningsreducerad och mera motståndskraftig
mot eventuella kalkutfällningar. Detta utan att
påverka charmen med ett levande naturmaterial
där fasadens kulör varierar beroende på
väderstreck, putsstruktur och årstid.
Stenen på bilden är B411, Atlantis.
08
www.strojertegl.dk
Läs mer på www.finja.se
09
WWW.BRUKSPECIALISTEN.SE
WWW.BRUKSPECIALISTEN.SE
Platschefen Anders Liberg från SH bygg, sten och anläggning AB och Anders Drakes från Puts & Plattsättning AB.
Den nordöstra flygeln, som vetter mot
Kungsträdgården, är täckt med byggnadsställningar och väderskydd. Ett
omgivande plank hindrar obehöriga från
att ta sig in och störa de som arbetar.
Där innanför har under det senaste
året cirka 100 sockelstenar bytts ut. Stora
mängder NHL-bruk från Målarkalk,
som levereras genom Brukspecialisten
i Stockholm, har gått åt för att fylla ut
alla hålrum bakom sockelstenarna.
Nu har man flyttat sig uppåt och fokuserar på den putsade delen på slottets
fasad. Här renoveras just nu de vackra
utsmyckningarna av gotländsk, spröd
sandsten som framför allt omger de
höga fönstren.
SKYDDANDE NÄT
Stenarbetena är i flera fall så illa däran
att de helt måste bytas ut. Det har till
och med gått så långt att stora delar
av slottet har täckts in av skyddsnät.
Stenstycken har nämligen tidigare trillat
ner, men lyckligtvis har ingen skadats.
Eftersom det för tillfället inte bryts någon
sandsten på Gotland måste utbytessten sökas på annat håll. I det här fallet har
man valt att hämta ny sten från Tyskland.
– Det är dels Oberkirchensten, dels
Rorschachersten, berättar platschefen
Anders Liberg från huvudentreprenören
SH bygg, sten och anläggning AB samtidigt som han visar in oss i ett litet
provisoriskt stenhuggeri nere på marken.
Här utformas exakta kopior av konsoler
och fönstersidostycken med mera –
om än i en något annan färgskiftning
än originalstenen. Uppe på byggnadsställningarna ser vi hur fint de nya
bitarna kommer på plats, men vi ser
också de djupa skadorna som uppstår
i den putsade fasaden runtomkring.
UTMANING LAGA FASADEN
Det är här Anders Drakes och hans
medarbetare från Puts & Plattsättning
AB kommer in i bilden. Och förstås,
kalkbruk från Målarkalk.
Allt bruk som används är i grunden St.
Astier, sedan blandas olika varianter
beroende på användningsområde. Till
fasaden används till exempel NHL 3,5
1:2 med lite tillsatt glimmer och 4 mm
stenkross för att få rätt struktur, enligt
Daniel Nymberg från Målarkalk. Allt är
baserat på hur det såg ut innan. Men
det är en rejäl utmaning att lappa fasaden
eftersom putsen har kommit att skifta i
en massa olika brunröda nyanser och
strukturer på grund av tidens tand.
– Det grundpigmenterade bruket skickas
till oss från Målarkalk, sedan gör vi den
slutliga ”kryddningen” på plats med
olika jordpigment kombinerat med
andra pigment.
Anders Drakes räknar upp ljusocker,
engelskt rött, grönjord, bränd och
obränd umbra samt bensvart.
– Dessa används för att anpassa brukens
kulör till befintliga putskulörer och rätt
skiftning i varje enskilt parti, säger Anders
Drakes som visar oss runt utanför slottet.
OKLART OM KULÖRVAL
Det gäller bland annat att tänka på att
brukets kulör inte kan bedömas innan
den är helt torr, och dessutom att den
mörknar något med åren. Så varför inte
putsa om hela fasaden för att återskapa
en och samma nyans överallt?
– Jo, så småningom lär det bli så, men
putsen på etapp I anses vara i såpass
gott skick att det räcker med att lappa
och laga efter stenbytena. Arbetet
som utförs nu kan således komma att
blir ett test för vilken kulör man till slut
ska ha på slottet, förklarar Anders Drakes.
Frågan har redan stötts och blötts genom
åren, och åsikterna är många – från att
så noga som möjligt försöka återskapa
den tegelröda originalfärgen till att
helt byta färg till gult, så som slottet
såg ut under stora delar av 1700- och
1800-talen. Alla ansvariga och inblandade
experter ska få säga sitt så ett slutligt
svar lär dröja.
Och som sagt, nu är det ”bara” 21 år kvar
tills vi lär få se det slutliga resultatet.
Anders Drakes, en av ägarna till Puts & Plattsättning AB,
visar håligheterna i slottets fasad som måste lagas
med kalkbruk efter att stenarbetena blivit klara.
Hans företag har stor kunskap och lång erfarenhet
av att renovera gamla fasader. ”En av våra styrkor är
att vi kan lappa och laga utan att det märks”, säger han.
Längst till vänster:
I det provisoriska stenhuggeriet formas nya kopior
av de utsmyckningar som bland annat omger slottets
höga fönster. Stenen kommer från Tyskland.
10
K O R T FA K TA
KUNGLIGA SLOTTET
Arkitekten Nicodemus Tessin
d.y. fick i slutet av 1600-talet i
uppdrag att rita och bygga
Stockholms slott. Detta efter att
det tidigare slottet på samma
plats, Tre Kronor, brunnit ner.
• 1697–1709 uppfördes en del av
slottet. Fasadens originalfärg
var ljust tegelröd och hörn kedjornas sandsten ströks med
vit oljefärg.
•1727–1771 gjordes resten av
slottet klart. Under den här
perioden målades hela slottet
gult enligt tidens rokoko-mode.
•Vid slutet av 1800-talet gjordes
en stor renovering. Då togs den
gula färgen bort, sten fick se ut som
sten och putsen målades i den
ursprungliga tegelröda färgen.
Den har under åren mörknat
och ser i dag snarare brun ut.
•9 500 m2 fasad är täckt av sten.
• 11 000 m2 fasad täcks av puts.
Källor: Statens fastighetsverk och
Wikipedia.
11
WWW.BRUKSPECIALISTEN.SE
WWW.BRUKSPECIALISTEN.SE
KV LINJALENS STAMRENOVERING GICK
REKORDSNABBT
»...Två år är fruktansvärt snabbt för så
många lägenheter...«
NYA VÅTRUM I ÖVER 400 LÄGENHETER
Det har varit ett stort jobb som utförts
på extremt kort tid. Över 400 lägenheter
stamrenoverades med nya våtutrymmen i kvarteret Linjalen på Hisingen i
Göteborg. Det tog knappt två år.
– Två år är fruktansvärt snabbt för så
många lägenheter, säger Magnus Albaeus
och pustar ut.
Det här jobbet har han roddat tillsammans med Henrik Carlberg. De är
två av totalt fyra delägare i FC Mureri
och just denna typ av jobb är lite av
deras specialitet.
FC Mureri utmärker sig med att de fixar
allt från underarbete till sista handen. I
det här fallet har de till exempel byggt
upp badrummen från gjutning av golv
och puts på väggarna till plattsättning.
BÄTTRE HELHETSTÄNK
Att stå för helheten har sina fördelar
eftersom det blir lättare att passa in
arbetets olika moment. Efterhand som
vissa delar blir klara kan man snabbt
köra vidare med nästa, och slipper
vara beroende av andra hantverkare från
någon annan firma.
Christer Ehrenholm från Mapei var
med på ett tidigt stadium och utförde
fuktsäkerhetsprojektering för att säkra
vilken typ av material som skulle behövas.
Magnus Hallström från Brukspecialisten
samt plattsättaren Jesper Hertzman,
delägarna Magnus Albaeus och
Henrik Carlberg från FC Mureri.
I detta projekt användes det
nya lättfixet Ultra Lite S1 flitigt.
Dammreducerande upp till 90%
12
– Vi dokumenterade väggarnas uppbyggnad för att se vad de skulle tåla i
fuktbelastning inifrån och ut. Sedan
gjorde SP alla beräkningar, och utifrån
det kunde vi presentera vilka produkter
från Mapei som uppfyllde kraven bäst,
berättar Christer Ehrenholm.
Till exempel har det snabbhärdande
slipsatsbruket Mapecem Pronto använts
på golven. Vidare har bland annat Primer
G använts som vidhäftningsprimer och
som lättfix valdes Ultralite S1 som minskar
dammet upp till 90 procent. Under
arbetets gång visade det sig även att
ett foliebaserat tätskikt, Mapeis VRsystem, behövde användas på vissa
skivkonstruktioner. Brukspecialisten har
stått för all leverans av bruk, puts och
fog från Mapei.
Plattsättaren Jesper Hertzman håller
med. Och han tycker att det som gjort
störst intryck på honom är ändå alla
olika människor han mött.
KUNNIGA HANTVERKARE
– Det har funkat jättebra och killarna
som har utfört arbetet har kunnat sin
sak. De har alla genomgått steg 3-utbildning för tätskiktsbehörighet hos
Mapei vilket innebär att de är behöriga
i enlighet med Byggkeramikrådets
regler, säger Christer Ehrenholm.
– I efterhand tänker jag ändå på det
som ett väldigt roligt jobb. Trots vissa
problem har vi kunnat fixa allt och det
känns jättebra.
En av besvärligheterna med jobbet
har varit att storlek och planlösningar
har varierat stort mellan olika toaletter
och badrum. Ibland har det exempelvis
funnits fönster att ta hänsyn till, ibland
inte. Och radiatorerna har haft olika
och inte alltid så smidiga placeringar.
Dessutom har ytmaterialen varierat
mellan var och vartannat våtrum eftersom lägenhetsinnehavarna fick välja
från ett ganska stort standardutbud.
Samtidigt har vissa lagt till några kronor
och gjort extra tillval för att sätta en egen
prägel på sina toaletter och badrum.
”ETT VÄLDIGT ROLIGT JOBB”
– Att hålla ordning på alla leveranser har
varit ett pussel men det har ändå flutit
på hyfsat bra, säger Magnus Albaeus.
– Jag har nog varit inne i varenda en
av de över 400 lägenheterna, och man
slås av hur många olika människor det
finns. Vissa har varit väldigt trevliga,
några har varit hemskt pratsjuka och
andra har varit lite svårare att hantera,
säger Jesper och ler.
K O R T FA K TA
KVARTERET
LINJALEN
Kv Linjalen ligger på Hisingen i
Göteborg. Bostadsrättsföreningen
Linjalen fyllde 40 år förra året och
den omfattar 420 lägenheter samt
ett antal gemensamma lokaler.
Efter projektering hösten 2009
inleddes stambytet och våtrumsrenoveringen i början av
2010. Arbetet blev klart knappt
två år senare.
Totalentreprenör var Peab Sverige
AB och en av de större underleverantörerna var FC Mureri,
och Brukspecialisten stod för
leveransen av Mapeis produkter.
13
WWW.BRUKSPECIALISTEN.SE
WWW.BRUKSPECIALISTEN.SE
I detta nummer av Bruket tittar vi lite närmare
på en bortglömd yrkesgrupp, mursmäckorna,
som var hårt slitande kvinnor på byggena
under 1800-talet.
Vi gör även en kort historisk tillbakablick
på tegelbruken. En gång kryllade det av tegelbruk i Sverige men i dag finns knappt några kvar.
Ända sedan medeltiden har man slagit tegel
i Sverige men det var först på 1600-talet
som tegelbruken började dyka upp allt mer.
Under den här tiden låg tegelbruken framför
allt i nära anslutning till de gods och herrgårdar
som skulle uppföras. När byggnaderna sedan
stod klara fortsatte ofta godsherrarna att
utnyttja de anlagda bruken och sålde teglet
vidare till städerna.
Vid 1800-talets mitt var det inte längre bara
kyrkor och pampiga herresäten som uppfördes
i sten. Nu byggdes plötsligt flerbostadshus
av sten i framför allt de större städerna som
Malmö, Lund, Helsingborg, Göteborg, Norrköping och Stockholm. En starkt bidragande
orsak till den ökade stenanvändningen var den
nya byggnadslagen från 1874 som förbjöd ny
stadsbebyggelse i trä på grund av brandrisken.
Murarna gick på högvarv. Och för att få det
hela att gå så snabbt som möjligt krävdes
en lång rad hantlangare – en som gjorde bruk,
en bruksbärare, en tegelbärare, och vid
putsning en bruksgörare.
LAVMOR BLANDADE BRUKET
Redan från 1600-talet tror man att kvinnorna
var en vanlig syn vid byggena. Men från
1800-talet vet man med stor säkerhet att det
ofta var kvinnor som tillverkade murbruket
och hon som ansvarade för tillredningen
kallades åltmor eller lavmor. Kalk och vatten
blandades nämligen i en stor träbalja som
kallades för lave. I en mindre lave tillsattes
sedan sand för att få färdigt murbruk.
De kvinnliga hantlangarna, mursmäckorna,
hade till uppgift att bära bruket i träämbar
eller hinkar till muraren. Det gjordes med ok på
axlarna och varje lass vägde cirka 60 kilo.
Turerna gick på vindlande träställningar upp
längs husen men man delade upp arbetet i
olika lag för att slippa bära så långt. Första
laget gick från laven en våning upp, andra
laget bar bruket ytterligare en våning och
så vidare. Den sista turen var minst populär
eftersom händerna brändes av kalken när
14
ämbaren tömdes.
ANSÅGS OANSTÄNDIGA
Under byggboomen på 1880-talet fanns
det omkring 200 verksamma mursmäckor i
Stockholm där det byggdes som mest vid
den här tiden. De flesta var inflyttade från
andra delar av landet. Deras anseende var
lågt – de var outbildade grovarbetare och
många var ogifta eller ensamstående mödrar
vilket gjorde att de utsattes för antydningar om
osedligt leverne. De arbetade tolv timmar per
dag, sex dagar i veckan och tjänade i slutet av
1800-talet väldigt lite – cirka 14 öre i timmen.
Efter sekelskiftet minskade andelen kvinnliga
arbetare på byggena, framför allt sedan det
så kallade gemensamhetsackordet infördes
för bruksbärningen. Det innebar bland annat
att de olika arbetsmomenten prissattes,
och ersättningen delades mellan arbetarna
i arbetslaget. Detta gav bättre förtjänst än
tidigare, förutsatt att alla orkade hänga med
i lagets arbetstakt. Följden blev att männen
inte gärna hade kvinnor i laget. Den sista
yrkesverksamma mursmäckan i Stockholm
slutade 1922.
ALLT FÄRRE TEGELBRUK
Så vad hände med tegelindustrin då? Jo, dess
höjdpunkt infann sig runt 1900. I Sverige tillverkades det 1905 omkring 400 miljoner sten.
Antalet tegelbruk i landet var då runt 500 och
bara i Skåne fanns det drygt 100 tegelbruk.
Sedan skedde en successiv nedgång för
tegelanvändningen och så småningom tog
betongen över allt mer. I slutet av 1960-talet
fanns det endast 100 tegelbruk totalt i landet
och drygt tio år senare hade de minskat till
25. I dag återstår endast ett större tegelbruk
med industriell tillverkning: Wienerbergers
tegelbruk i Enköping.
15
WWW.BRUKSPECIALISTEN.SE
WWW.BRUKSPECIALISTEN.SE
»...det är alltid lika kul att få vara med och lösa
de olika problem som man ofta ställs inför...«
L
L
TID
U
TI
S
FR Å
IK
BR
N
A
ATT
H
Å
SF
R
T
S
NIN G
H
S
Mitt i centrala Malmö, i det vackra
gamla S:t Gertrudkvarteret, pågår ett
ganska komplicerat renoveringsarbete.
Ett hus från början av 1800-talet ska
fräschas upp samtidigt som det görs
om till en modern tidningsredaktion.
Beställare är Skånska Dagbladet som
också äger fastigheten. De flyttar nu sin
verksamhet från en del av fastigheten
som uppfördes på 1930-talet, till en
annan äldre del som byggdes i början
av 1800-talet.
Till hösten ska det ”nya” tidningshuset
vara inflyttningsklart. Då kommer
Skånska Dagbladet att kunna breda ut
sig på tre våningsplan på mellan 500
och 600 kvadratmeter vardera – i
lokaler som till stor del ska bestå av
öppna kontorslandskap.
BLOCK OCH BRUK FRÅN FINJA
Brukspecialisten levererar en stor
mängd lättklinkerblock med olika
dimensioner och tjocklek från Finja.
De används bland annat för att bygga
upp nya innerväggar både i källarplanet
och på våningarna ovan jord. Dessutom
levererar man olika sorters mur- och
putsbruk som också kommer från Finja.
– Vi kör ut flera ton block och bruk en till
två gånger i veckan. Och leveranserna lär
pågå ett bra tag till, berättar Göran Fors
som är platschef för Brukspecialisten i
Malmö.
Han syftar bland annat på att fasadputsen på det nya tidningshuset också
16
ska bytas ut nu framåt vårkanten eftersom den gamla är i så dåligt skick. Än
har man inte bestämt sig för exakt vilken
struktur och nyans som ska väljas,
men troligen kommer den nuvarande
ockragula kulören att bytas ut mot en
grön nyans.
Kjell Olausson som är platschef och
arbetar för Byggnadsfirman Otto
Magnusson berättar att det en gång i
tiden låg en gammal stråhattsfabrik
här. Och att konstruktionen är ganska
udda för ett så här stort hus: korsvirkesstomme med murade väggar emellan.
DÅLIGA BJÄLKLAG
Under årens lopp har dessutom flera
olika om- och tillbyggnader ägt rum,
men nu är det alltså dags att ge alltihop
en rejäl ansiktslyftning från grunden.
Ett arbete som måste ske med stor
hänsyn till kulturvärdet.
– Den absolut svåraste delen i det här
projektet hittills har varit de gamla
bjälklagen. Vi måste nämligen byta ut
stora delar av dem eftersom det var så
dålig bärighet och gammalt bruk
emellan, säger Kjell Olausson.
En annan utmaning har varit att gräva
ut i källaren, dels för att skapa högre
höjd dels för att göra en djup hissgrop
under de bärande väggarna.
– Men det är ett jätteroligt jobb med
många bra idéer från arkitekten. Jag
har ju nästan bara jobbat med gamla
hus genom åren och det är alltid lika
kul att få vara med och lösa de olika
problem som man ofta ställs inför i
sådana här projekt, säger Kjell Olausson.
K O R T FA K TA
S:T GERTRUD
I MALMÖ
Kvarteret tillhör en av de stora
sevärdheterna i Malmö med
många vackra hus från olika
tidsepoker – från medeltid till
nutid. Här går det att få en tydlig bild
av hur de välbärgade borgarnas hem
såg ut under flera århundraden.
Äldst är borgmästaren Niels
Kuntzes hus från 1500-talet.
En av de nyare byggnaderna i
kvarteret är det så kallade marmorhuset från mitten av 1930-talet, där
fasaden täcks av just marmorplattor. Här låg Skånska Dagbladets
lokaler tidigare, men dessa ytor
har under det senaste året gjorts
om till tio lägenheter med fint
läge ut mot Östergatan.
Till hösten flyttar Skånska Dagbladet
in i grannhuset från början av
1800-talet, som alltså just nu
håller på att renoveras.
Huvudentreprenör:
Byggnadsfirman Otto Magnusson.
Arkitekt:
Magnus Fernebrant, på
Hultin & Lundquist Arkitekter AB
17
WWW.BRUKSPECIALISTEN.SE
RA
Ö
G
T
T
A
D
E
I
R
T
A
G
R
Ö
K
H
Ä
S
N
E
H
C
S
AN
R
B
G
G
Y
B
på
by
t!
ge
g
hör
t
WWW.BRUKSPECIALISTEN.SE
Tre hantverkare – en murare, en snickare
och en elektriker – diskuterade vem av
dem som hade det äldsta yrket.
– Jag har det äldsta yrket, skröt muraren.
För vi var med och byggde Babylons murar.
– Skitsnack, sa snickaren. Vi var med
och byggde Noaks ark.
– Ni ljuger båda två, sa elektrikern. När
vår herre på den sjätte dagen sa ”varde
ljus!” så hade vi hela anläggningen klar.
Tv. Torbjörn Johansson, avtalssekreterare på Byggnads.
Th. Ola Månsson, vd på Sveriges Byggindustrier
Mer än 60 personer har omkommit i arbetsolyckor inom
byggindustrin de senaste fem åren. Debatten om att förbättra
arbetsmiljön ute på byggarbetsplatserna har länge gått
varm, och frågan blev en av de avgörande punkterna i
årets avtalsrörelse.
En undersökning i slutet av förra året visade att varannan
byggarbetare är rädd för att gå till jobbet. Och att byggbranschen har långt fler dödsfall än någon annan bransch
har kunnat konstateras länge, inte minst genom aktuell
statistik från Arbetsmiljöverket.
Några av de stora byggjättarna som Peab, Skanska och JM
har förbättrat sitt arbetsmiljöarbete, bland annat genom
certifiering. Men problemet är ändå svårt att komma åt när
de mindre företagen inte alltid uppfyller samma höga krav
på säkerhet och arbetsmiljö. Det är nämligen bland många
av underleverantörerna som de flesta allvarliga olyckorna sker.
21 DÖDA TVÅ SENASTE ÅREN
Bara under 2010 och 2011 dog 21 personer inom byggbranschen.
Av dem inträffade hela 13 hos underleverantörer, en fanns i
ett bemanningsföretag och en var inhyrd egenföretagare. Endast
sex av de döda var alltså anställda direkt hos byggbolagen.
Trenden visar också att allt fler farliga jobb läggs ut till
18
underleverantörer, vilket kan innebära en risk för att antalet
allvarliga olyckor kommer att öka. Om inte tuffare säkerhetsåtgärder införs på en bredare front, vill säga.
Debatten om hur man ska minimera riskerna pågår ständigt,
och frågan kom att bli en av de avgörande punkterna när
årets avtalsrörelse mellan Sveriges Byggindustrier (BI) och
Byggnads blev klart i början av mars.
SATSNINGAR PÅ GÅNG
Byggnads hade ställt krav på att arbetsmiljöcertifieringen
skulle finnas med i avtalet och så blev också fallet till slut.
Enligt Byggnads avtalssekreterare Torbjörn Johansson bidrar
det till att frågan om en säkrare arbetsmiljö kan göras mer konkret
och kan drivas med större kraft. Nu ska bland annat en gemensam
arbetsgrupp om arbetsmiljön på byggområdet tillsättas.
Sveriges Byggindustrier har redan startat satsningen En
säker arbetsplats där vd Ola Månsson ska driva arbetet
med en nollvision.
– Detta ska vi göra tillsammans med facken och med övriga
byggarbetsgivare. Arbetsgivaren har alltid hela ansvaret
för arbetsmiljön och facket ska givetvis ha ett inflytande i
frågan, sa Ola Månsson i ett pressmeddelande i samband
med att byggavtalet blivit klart.
Sveriges Byggindustrier och Byggnads satsar nu gemensamt på att
förbättra arbetsmiljön ute på byggarbetsplatserna.
ORSAKER
TILL OLYCKORNA GRANSKAS
Just nu pågår en undersökning som bland annat ska granska
orsakerna till olyckorna i byggbranschen. Undersökningen har
beställts av Sveriges Byggindustrier (BI) och Byggnads.
Det forskarna ska titta närmare på är vad löneformer,
planering och ledarskap betyder för svåra arbetsplatsolyckor. BI och Byggnads är nämligen inte överens om hur
dessa faktorer påverkar riskerna.
SKICKA IN DIN BÄSTA MURARHISTORIA TILL:
info@brukspecialisten.se, publicerade inlägg
får ett presentkort på en upplevelse från
Live it.se värd 1000 kronor.
ÄR DU EN
BRUKSPECIALIST?
INNESÄLJARE TILL STOCKHOLM
Vi fortsätter att förstärka våra anläggningar!
Just nu söker vi en innesäljare med butiksansvar
till anläggningen i Stockholm.
Läs mer på vår hemsida brukspecialisten.se,
eller skicka in din ansökan redan idag till
info@brukspecialisten.se.
Omkring 9 000 byggnadsarbetare ska få svara på enkätfrågor och ett mindre antal ska djupintervjuas. Forskningsprojektet bedrivs vid Luleå tekniska universitet och väntas
pågå i fyra år.
19