Ladda ner (pdf)

Pingst.se
n NYHETER n REPORTAGE n UNDERVISNING n RECENSIONER n KRÖNIKOR n FOLK
NR 2 JUNI 2014
NY DIREKTOR
BÖRJAR TILL HÖSTEN
UNG INSPIRATION
FÖR MISSION I EGYPTEN
VÄGEN TILLBAKA
TILL MENINGSFULLT LIV
MANUEL
månar mångfalden
RÅDSLAG
MED FOKUS
PÅ FRAMTIDEN
LÖFTET
OM ANDEN
GÄLLER DIG
LEDARE
Pingst.se
MEDLEMSTIDNING FÖR
PINGSTRÖRELSEN
REDAKTION
Ansv. utgivare
Redaktör
Layout
Medarbetare
Pelle Hörnmark
Ulrika Ramstrand
Pierre Eriksson
Kerstin Klason
Daniel Röjås
Gabriella Mellergårdh
Robert Granlöf
Maria Levander
Elisabeth Hammarberg
Noomi Lind
Mikael Stjernberg
Johan Hesselstrand
Daniel Alm
Omslagsbild Ulrika Ramstrand
Redaktionsråd Ulrika Wadskog
Maria Levander
Noomi Lind
Mattias Celinder
Roger Svanell
KONTAKTA OSS
Växel
Redaktör
E-post
Webbplats
Postadress
Besöksadress
Tryckeri
Produktion
08-608 96 00
08-619 25 39
ulrika.ramstrand@
pingst.se
www.pingst.se
Pingst – fria
församlingar
i samverkan
Pingst.se
Box 15144
167 15 Bromma
Gustavslundsvägen 18
167 51 Bromma
V-TAB,
Västerås
Pingst – fria
församlingar
i samverkan
ANNONSER
För annonsering i tidningen kontakta
Ulrika Ramstrand
ulrika.ramstrand­@pingst.se
08-619 25 39
eller
Magnus Wahlström
magnus.wahlstrom@pingst.se
08-619 25 46
ADRESSÄNDRING
Alla eventuella adres­s­ändringar
lämnas till din församling.
Församlingar som har frågor kan
vända sig till:
E-post info@pingst.se
Pingst.se ges ut av Sveriges pingst­
församlingar genom riksföreningen
Pingst – fria församlingar i samverkan
2
Framtiden
V
id vårt senaste Rådslag pratade vi
om framtiden för pingstförsamlingarnas gemensamma arbete.
Att nu och då ägna sig åt framtiden är inspirerande och nödvändigt. ”Utan
vision blir folket tygellöst”, säger Ordspråksboken. Det betyder att utan en framtidstanke
är det svårt att hitta motivation och styrning i
det vi gör i dag, man går lätt vilse.
Det är naturligtvis en mängd saker vi inte
kan veta om morgondagen. Sidas överraskande beslut om PMU denna vår är ett sånt
exempel. Men Corrie Ten Boom, en ung
kvinna och författare som har skrivit om sin
familjs motståndskamp under Andra världskriget, skriver i en orolig och utmanande
tid att ”man behöver inte vara orolig för en
okänd framtid om man har en känd Gud”.
På Rådslaget gjorde vi några enkla värderingsövningar för att lyssna till församlingarnas
representanter. Slutsatserna är att församlingarna önskar
att Pingst fortsätter
vara mer präglat av
entreprenörskap
än förvaltarskap,
att
initiativkraften
är
viktig och
att vi har
ett stort samhällsengagemang. Det blev också
tydligt att vi aktivt bör arbeta med en kultur
som undanröjer hinder för unga och kvinnor
att utvecklas. Vår osynliga norm verkar vara
begränsande för att nå vår fulla potential som
rörelse.
JAG TOG VID RÅDSLAGET tillfället att ge fyra
framtidsutmaningar; Stora städer, Onådda folk, Församlingsplantering och Socialt
engagemang. Vi skapade vår gemensamma
organisation för att nå världen med evangelium i ord och handling. Vi behöver ständigt
påminna oss om detta. Risken är att vi blir
alltför inåtvända och fastnar i ändlösa samtal
om strukturer och organisation.
VÄRLDEN ÄR I FÖRÄNDRING. Dramatiken i
Ukraina, Nordafrika och Syrien, en allt yngre
befolkning, stora städer som blir allt större,
teknikutveckling som skapar nya möjligheter,
en skapelse som håller på att gå sönder, en
tilltagande främlingsfientlighet i Europa och
en globalisering som kryper allt närmare det
lokala.
Nästan hälften av världens folkgrupper har
ännu inte nåtts av evangelium, ca 2,7 miljarder av jordens 7 miljarder, och 35 stora folkgrupper (över en miljon) kan inte läsa Bibeln
på sitt eget språk. Vi blir ständigt påminda
om barnarbetare som lever under slavliknande förhållande, familjer som bor på soptippar
och storstädernas växande slum. Orättvisor,
extrem fattigdom, förföljda bröder och systrar. Stora behov som berör oss, stör oss och
utmanar oss.
DET ÄR VÄL FÖR DETTA Pingst blev till, eller?
Vi fortsätter framtidssamtalet på Nyhem och
Lappis, i seminarier och i korvkön.
Trevlig sommar!
PELLE HÖRNMARK
Föreståndare i Pingst
– fria församlingar i samverkan
PINGST.SE NR 2 2014
INNEHÅLL
6
Framtiden i sikte
Årets Rådslag dominerades av
frågor kring vad Pingst som
organisation ska göra och vara i
framtiden. Ombuden fick bland
annat chansen att tycka till på
samtalstorget.
10
Hjärta för det sociala
Den 1 augusti tillträder Kerstin
Eriksson tjänsten som ny verksamhetsledare för Pingst Socialt. Hon,
som tidigare bland annat varit LPchef, ser fram emot uppdraget och
utmaningen som väntar.
8
”Meningsfullt jobb”
Madeleine Hansson blir i början
av hösten ny direktor för Pingst.
Efter många år i affärsvärlden ser
hon nu fram emot att få jobba i en
verksamhet, som både personalen
och hon brinner för.
”Ta vara på sin broder”
H
ur ska det bli för våra partners? Och för alla dem ute i världen som på olika sätt omfattas av våra gemensamma projekt? Det var frågor som surrade i luften här på vårt storkontor
i Alvik när beslutet som Sida fattat om att inte längre låta PMU
vara ramorganisation blev känt. Jag slogs av att oron framför allt
handlade om hur effekten skulle bli i PMU:s alla samarbetsländer, trots att beslutet, om det blivit så drastiskt som först sades,
hade lett till omfattande förändringar här också.
Jag tänker att det fokuset måste bero på att PMU:s dna framför allt handlar om hjärta, uppdrag och om att ”ta vara på sin
broder”. Läs mer om PMU och Sida-bidrag på uppslag 12–13.
Även här på hemmaplan finns det de som mår väl av andras
stöd. Jag tänker inte minst på människor, som av olika skäl hamnat långt från arbetsmarknaden, och där vägen tillbaka inte bara
är lång utan också mycket krokig. Och då blir jag så glad av att
ta del av några exempel på hur kyrka och samhälle kan samverka
för att förändra människors livsvillkor till det bättre. I den här
tidningen finns två exempel på sådana arbeten, ett i Nässjö och
ett i Linköping, se sidorna 16 till 21.
Hjärtat, uppdraget och viljan att ”ta vara på sin broder” finns i
pingstförsamlingarnas dna också, tänker jag.
PINGST.SE NR 2 2014
14
Ny chans för Abalem
Stöd från en kvinnogrupp och mikrolån genom PMU har gett änkan
Abalem från Burkina Faso nytt
framtidshopp och också möjlighet
att försörja och betala skolgången
för de fem barnen.
16
Väg tillbaka till liv och jobb
Origo Resurs samarbetar bland
annat med flera Pingstkyrkor runt
om i Sverige för att erbjuda rehabilitering för människor långt från
arbetsmarknaden. Pingst.se har
besökt Nässjö och Linköping.
Upprättade människor, som vet om sina rättigheter, att de är värdefulla och viktiga, att de
duger, att de räknas, behövs över hela världen.
EN NÄTVERKSDAG KRING integrationsfrå-
gor i våras satte fokus på vår mångkulturella
svenska verklighet och församlingens uppdrag i denna. Som ett litet inspel till detta
får du i det här numret möta Manuel
Henriques, som i tidiga tonår kom hit
som flykting. Han, som varit en av tillskyndarna till nätverksdagen, berättar
om sin resa in i Sverige, församlingen och
till att i dag vara församlingspastor i Solna.
Och jag tänker att vi, med betydligt
längre historia än Manuel bakom oss här
i Sverige, behöver se till att det i vårt dna
finns mod att möta mångfalden. Det
handlar väl i grunden om hjärta, uppdrag
och att ”ta vara på sin broder”, eller?
ULRIKA RAMSTRAND
3
SVERIGE
”Församlingen klarar
Manuel Henriques drömmer
om församlingar där mångfald
råder och där det inte är mer
dramatiskt att det finns olika
språkgrupper än att det finns
verksamhet anpassad för
olika åldrar och intressen.
I höst har Manuel Henriques
jobbat i Solna pingstförsamling
i tio år. Först som ungdomspastor, och sedan några år tillbaka
som föreståndare.
Han är en av ledamöterna i
den Nationella styrgruppen för
Pingst och har där bland annat
drivit integrationsfrågor, något
som känns naturligt och självklart för honom, som har bakgrund i ett annat land än Sverige.
Samtidigt är han lite rädd för
att uppfattas som den som förväntas uttala sig för alla invandrare, men säger sen att det kanske ändå är en roll han ibland får
lov att axla.
Tidigare i våras var han en av
tillskyndarna till och medverkande i en nätverksdag för församlingar som vill jobba med
integrationsfrågor.
– Det kändes bra, konstaterar
han. Det var ett steg i rätt riktning och jag är nöjd med den
början. Jag tycker vi har bra förutsättningar här i Sverige för att
arbeta med de här frågorna, vi
behöver bara bli lite mer medvetna, jobba lite mer strukturerat.
Blir missförstådd
När vi träffas för att prata
vidare om de här frågorna inser
jag att Manuels historia skulle
kunna sett väldigt annorlunda
ut, i alla fall om han skulle ha
fastnat i och odlat det utanförskap och den bitterhet han
kände av som nyanländ hit och
under de första åren här. Och
fortfarande, trots många år här,
i Sverige, hör det där med att bli
missförstådd till en del av vardagen.
– Jag är lite mer rakt på än vad
svenskar brukar vara, konstaterar han och skrattar till lite.
4
Manuel kom som flykting till
Sverige från Chile via Argentina med sin familj 1987. Då var
han 13 år. Manuel hade nyligen
blivit frälst och letade efter en
Pingstkyrka i det nya landet. I
Kungälv, där familjen hamnade
efter ett antal transitboenden
på olika flyktingförläggningar
runt om i landet, hittade han
till slut en sådan kyrka och där
fanns till och med en spansktalande grupp. Manuel gick dit,
men upplevde att den levde ett
helt eget liv, att den och den
svenska församlingen rörde sig i
två helt olika världar. Så Manuel
började gå på svenska ungdomssamlingar och försökte engagera
sig, men kände att han hela tiden
hamnade i periferin.
– Jag blev ofta missförstådd
och ibland utskälld, säger han,
och jag blev faktiskt lite bitter.
Hela familjen blev frälst
Men, förmodligen på grund
av Guds nåd, fastnade han inte
i den känslan. Och efter några
år i Sverige blev hela hans familj
frälst och de döptes allihop i
början av 90-talet.
– För mig var det avgörande
att jag hittade ett sammanhang,
säger han.
Han tycker att det finns
många likheter mellan att
komma som nykristen och som
nysvensk till en församling.
– Det handlar om att ta till
sig ett nytt liv och ett nytt språk
i båda fallen, säger han. Och det
finns många stereotypa bilder
både av vad det innebär att vara
invandrare och att vara kristen.
”Bryr sig folk om en?”
Han bedömer att det nog tar
ungefär fem år innan man känner sig hemma i ett nytt sammanhang.
– Man undrar om man är välkommen, om folk bryr sig om
mig, om någon förstår mig, om
jag kan prata med någon.
– Du vet vi pratar ofta integration, men menar assimilation, att alla ska bli lika och uppföra sig likadant.
INTEGRATION – INTE ASSIMILATION. Manuel Henriquez drömmer om en
pers behov. Det tilltalar inte Manuel. Det
han vill se, i församlingarna och
i samhället, är mångfald.
– Ingen kan göra anspråk på
att få ha det precis just så som
han eller hon vill. Vi är olika,
uttrycker oss olika, talar olika
språk, sjunger olika slags sånger, ber på olika sätt och i församlingen behöver det finnas
utrymme för det.
– Det är väl inte konstigare
att det finns grupper för spansktalande än att vi anpassar samlingar för barn, ungdomar eller
äldre, men ändå är del av samma
församling.
En del av församlingen
Det senare är viktigt enligt
Manuel. Han vill till exempel
inte upplåta sin kyrka till en
språkgrupp, som inte ville vara
en del av församlingen. För
mångfalden kräver att man är en
del av något, att de olika grup-
perna är en del av församlingen,
och att de finns med i ledningen
etcetera.
Växa tillsammans
Det är också viktigt att det
finns någon i församlingsledningen som jobbar med de här
frågorna, menar han.
– Då har vi möjlighet att i de
olika grupperna växa tillsammans.
Och bli en grupp, ett sammanhang, som orkar leva med
att alla inte är exakt likadana,
tänker likadant, uttrycker sig
likadant.
– Vi borde helt sluta tänka ”vi
och dom”, menar Manuel Henriques, som tycker det är dags att
avdramatisera hela mångfaldstänkandet.
– Låt olika kulturer få finnas
parallellt i en församling. Det
klarar den.
ULRIKA RAMSTRAND
PINGST.SE NR 2 2014
mångfald”
församling där mångfald råder och där verksamheten är inriktad efter olika grupFOTO: ULRIKA RAMSTRAND
Nätverksdag om integration
Nätverksdagen med rubriken
”Vi – det nya Sverige” för
församlingar som arbetar med
integration som Pingst inbjöd
till i april samlade ett 60-tal
deltagare från många olika
platser i landet.
Samlingen fick flyttas från
Pingstkontoret i Alvik till Filadelfiakyrkan i Stockholm på
grund av det stora intresset.
Deltagarna fick först lyssna
till ett seminarium om rasism,
människosyn och delaktighet under rubriken ”Främling
för alltid?”, som hölls av Ulrica
Tackerudh och Birgitta Hägg
från New Connexion i Avesta.
På eftermiddagen var rubriken Integration – assimilation –
inkludering och då medverkade
Manuel Henriquez, Hans-Eric
PINGST.SE NR 2 2014
Bylund och Andreas Wessman.
De inledde med att dela med
sig av sina erfarenheter. Manuel
Henriquez av att komma till
Sverige som ung tonåring och
försöka hitta en plats att känna sig hemma på. Hans-Eric
Bylund och Andreas Wessman
berättade om hur de i sina respektive församlingar, i invandrartäta Botkyrka och i Malmö,
arbetar med frågor kring integration och inkludering.
– Det är inte förenligt med
kristen tro att vara främlingsfientlig, sa Hans-Eric Bylund till
exempel. I Tredje Moseboken
står det till och med att vi ska
älska invandraren.
– Vår grund är alla människors lika värde, det värde som
Gud ger varje människa.
UR
HALLÅ DÄR ...
… Andreas Wessman, föreståndare i församlingen
Europaporten i Malmö.
Du jobbar i en mångkulturell stad. Hur märks det i din
församling?
– Vi har många olika språkgrupper som möts varje vecka.
Romani, engelska, franska,
spanska, filippinska, vietnamesiska är språk som finns
representerade med egna samlingar. Därutöver finns många
fler nationaliteter med i den
svenskspråkiga gudstjänstgemenskapen.
– Ungefär hälften av den
totala gudstjänstfirande församlingen har ett annat
modersmål än svenska.
Hur viktiga är integrationsfrågorna för er i församlingen?
– Naturligtvis mycket viktiga. Vi har valt en strategi då
vi låter de språkgrupper som
vill fira egna gudstjänster. Det
ställer höga krav på oss att
arbeta med sammanhållningen på andra sätt. Vi har en
gemensam gudstjänst i månaden, gemensamma pastorsmöten då vi talar vision och
strategi. Målet är ett gemensamt barn- och ungdomsarbete. Vi strävar efter att på sikt
ha ett ledarskap som på alla
nivåer speglar den församling
vi är.
Vad är den största utmaningen i arbetet?
– Att skapa en genuin ”vikänsla”. Alla församlingar
strävar naturligtvis efter en bra
gemenskap. I en så mångfacetterad församling som vår blir
den utmaningen ännu större.
Det är också en utmaning att
skapa personliga möten över
gränser. Vi kan ganska lätt
forma en formell integration.
Individens personliga informella
integrationsengagemang är svårare att påverka.
Hur har ni lyckats hittills,
tycker du?
– 
Medelbra kanske. Det
finns mycket att vara stolt
över och som vanligt mycket
att arbeta vidare med. Jag är
glad över vår generositet gentemot olika språkgrupper i
Malmö. Samtidigt önskar jag
att integrationen var tydligare
på ledarnivå och att fler medlemmar levde och tänkte integration.
Hur tror du det ser ut om,
säg, fem år?
– Då har vi en styrelse som
på ett bättre sätt speglar vår
gudstjänstfirande gemenskap.
Likadant med ledningsgrupperna för de olika verksamheterna. Jag hoppas att vi har
fler cellgrupper som målmedvetet har arbetat med integrationen.
Har du några råd till andra
som jobbar i liknande sammanhang?
– Håll ögonen öppna efter
människor som öppnar sina
hem och skapar nya gränsöverskridande gemenskaper.
Bygg relationer och se något
positivt i alla kulturkrockar
som uppstår. Ha tålamod och
inse att du också har fördomar
och gör allt för att bekämpa
dem.
Vad tyckte du om nätverksdagen kring integrationsfrågor som hölls tidigare i vår?
– 
Det var mycket uppmuntrande att så många ville
komma. Det är ett bevis för att
de här frågorna är högaktuella
i våra församlingar. Det fanns
ett engagemang som gav mig
energi. Det var också viktigt
att vi vågade lyfta frågan om
rasism. Tyvärr existerar den i
våra församlingar.
ULRIKA RAMSTRAND
5
SVERIGE
Med sikte
på framtiden
”Jesus tillhör alla människor i hela världen”
Vad ska Pingst göra och vad
ska Pingst vara i framtiden?
Det var frågor som dominerade årets Rådslag, där de
formella inslagen snabbt
avklarades. I stället avsattes
gott om tid för presentationer
av rapporter, nya idéer och
strategiska tankar och samtal
om vägen framåt.
Pelle Hörnmarks visionstal
pekade också framåt och
lyfte än en gång upp Pingsts
uppdrag att presentera Jesus
för världen.
Rådslaget hölls för andra året
i rad på hotell Clarion Sign i
centrala Stockholm och inleddes med positiva redovisningar i
bolagsstämma för Pingst förvaltning. Även Pingst – fria församlingar i samverkan redovisar ett
mycket gott resultat för 2013.
De drygt 300 ombuden röstade för alla valberedningens
förslag och redan efter ett par
timmar kunde framtidsdiskussionerna dra igång. Först ut var
presentation av ett förslag till en
ny missionsorganisation, men
innan dess gavs information om
att Sida sagt upp ramavtalet med
PMU. (Se artikel på sid 12–13.)
Ny direktor välkomnades
Under Rådslaget avtackades
direktor Peo Larsson även om
han jobbar några månader till.
Samtidigt välkomnades och presenterades Pingsts nya direktor
Madeleine Hansson, som börjar
i augusti (se sidan 8–9). Även
Pingsts Socialts nya verksamhetsledare Kerstin Eriksson blev
högtidligen välkomnad (se sid
10–11).
6
görelse för den rapport om jämställdheten i Pingströrelsen, som
Anethe Carlson och Jenny Bergh
under förra året arbetade fram
på uppdrag av Pingst ung. Innehållet i den har tidigare redovisats i nummer 4/2013 av Pingst.
se.
Informella hinder
VÄGEN FRAMÅT. Verksamhetsledarna summerar intrycken från
samtalstorget. I fredagskvällens gudstjänst,
som avslutades med nattvard
ledd av Johanna Bode, predikade föreståndare Pelle Hörnmark.
I år lyfte han att det finns ett
därför som svar på frågan varför
Pingst existerar. Och detta därför är Jesus.
”Evangeliet är unikt”
– Vi får inte glömma bort varför vi driver ett samfund. Evangeliet är helt unikt. Jesus tillhör
alla människor i hela världen,
men alla tillhör inte Jesus, sa han
bland annat.
Han lyfte särskilt några områden, där det finns mycket att
göra. Det handlade om Stora
städer, om Onådda folk, om
Sociala insatser och om Församlingsplantering.
– Förstår vi vilken dynamik
det finns i Jesusnamnet? Vi
behöver förkunna det i den här
världen. Glömmer vi bort det
FOTO: ULRIKA RAMSTRAND
blir allt det vi gör meningslöst.
Pelle Hörnmarks predikan
spelades in och ligger nu på
www.tvinterplay.se, där alla som
vill fritt kan ta del av den.
Anledning att se framåt
Pingst – fria församlingar i
samverkan har funnits i cirka tio
år och därmed finns det anledning att se framåt, konstaterade
Pelle Hörnmark inledningsvis på lördagen. Vad ska vi ha
gemenskapen till och hur ska vi
använda det goda vi har, var frågor som ställdes.
Ingrid Svanell presenterade en
exposé över olika insatser som
Pingst initierat och drivit under
de gångna åren, till exempel
Tillsammansambassadörsutbildning, Pastorsakademin, Träning
för tillväxt, Ny i tjänst, Församlingsplanteringskurs och Pingst
ledarutveckling.
Ombuden fick också en redo-
– Det finns inga formella eller
teologiska hinder för kvinnor i
Pingströrelsen idag, konstaterade Anethe Carlson. Men det
finns informella hinder och det
handlar om att normen för en
ledare är så smal (en vit man
mellan 30 och 50 år) att nästan
inga motsvarar den.
Hon menade att det är en
människorätts- och kallelsefråga att alla människor får rätt
att utvecklas utifrån sin potential och att det är en fråga som
påverkar den framtida tillväxten.
Det är något som Esterakademin, som nu drar igång, kommer att jobba med.
Dopsamtal i god ton
Ulrik Josefsson gav en rapport och reflektion från de tre
samtalsdagar omkring dop och
medlemskap som hållits under
vårvintern. En sammanfattning
av dagarna fanns i förra numret
av Pingst.se.
– Samtalen hölls i god ton
och i en vilja till samhörighet,
vilket jag tycker ger goda förutsättningar för vägen framåt. Det
handlar INTE om någon ändrad
dopsyn i Pingströrelsen, utan
om olika hantering av begreppet
medlemskap.
– Vi får nog vänja oss vid att
leva med lite olika lösningar, sa
PINGST.SE NR 2 2014
BÖNERING. Pingst tillträdande direktor Madeleine Hansson fick förbön inför sitt kommande uppdrag. NYA FÖRSAMLINGAR. Representanter för några av de 10 nya
församlingar som välkomnades till Pingst under Rådslaget.
FOTO: ULRIKA RAMSTRAND
HERRENS BORD. Johanna Bode ledde nattvarden på lördagskvällens
gudstjänst. FOTO: ULRIKA RAMSTRAND
FOTO: ULRIKA RAMSTRAND
han. Vi förenas i vad vi är snarare än vad vi tycker.
Lämna synpunkter
Precis som under de två tidigare Rådslagen fick alla deltagare
sedan möjlighet att vandra runt
mellan verksamhetsområdenas
olika stationer och lämna muntliga och/eller skriftliga synpunkter, punktmarkera att-satser,
PINGST.SE NR 2 2014
ställa frågor etcetera. Under ledning av Daniel Alm gavs deltagarna sedan möjlighet att också
i storplenum lämna synpunkter
eller ställa frågor.
Vad händer efter PLU? undrade Samuel Folke och efterlyste
regionala uppföljningar. Stefan
Beimark menade att balansen
mellan det nationella och regionala är bra som den är nu. Ingrid
Öhlén önskade mer engagemang
för missionen och Curt Karlsson
efterlyste ännu bredare sociala
insatser.
Mer påverkan önskas
Sammanställningen av kommentarerna från åsiktstorget
gav vid handen att det som görs
och planeras gillas, men också
att många önskar mer inslag
av påverkan, på samhälle och
omvärld. Något som fick Pelle
Hörnmark att lova att till nästa
Rådslag, som hålls 8 – 9 maj 2015,
ta fram en strategi för hur Pingst
ska jobba med påverkansfrågor.
Årsmötesordförandena
Andreas Ardenfors och Christina Hellström kunde sedan förklara årets Rådslag avslutat.
ULRIKA RAMSTRAND
7
SVERIGE
Madeleine tar
”Vill jobba med
det jag brinner för”
Madeleine Hansson blir
direktor för Pingst efter sommaren. Hon ser fram emot
att få jobba i en verksamhet
som både hon och personalen brinner för och känner är
meningsfull.
Vi träffas i Södertörnkyrkan i
Huddinge, där Madeleine Hansson har sin arbetsplats sedan
några månader tillbaka. Hon
möter mig i svart förkläde och
ber mig vänta några minuter
medan hon talar med kocken
om lite ändringar i dagens konferenslunch.
Några sympatiska ord till dem
som arbetar i kyrkans café hinner hon också med. De är lite
ledsna idag därför att frysen gått
sönder och de inte kommer att
kunna ha caféet öppet. Men lite
kaffe till oss kan de fixa och vi får
alltså hela stället för oss själva.
Vill byta inriktning
Madeleine Hansson har arbetat i finansbranschen i princip
hela sitt yrkesliv, sen hon var 18
år. Hon har varit administrativ
chef och haft både personal- och
budgetansvar i många år, exempelvis på Carnegie Investment
Bank AB och på Alfred Bergs
Fondkommission AB.
– Jag tycker finansbranschen
har varit jätterolig att jobba i,
men samtidigt är det inget jag
brinner för längre. Jag kände
mig färdig med den och har i
några år befunnit mig i en process där jag längtat efter att byta
inriktning och få jobba med
något som känns mer meningsfullt. Frågorna ställdes också på
sin spets när människor nära
mig drabbades av sjukdom och
det blev ännu tydligare att de val
man gör i livet är viktiga.
Början till karrärlappkastet
blev att söka tjänsten som kon8
ferenschef i hennes hemförsamling i Huddinge.
– Församlingen tog över verksamheten vid årsskiftet och min
uppgift är att få fart på den och
få det att fungera. Jag tycker det
är jättekul.
Uppmanades söka
När direktorsjobbet på Pingst
annonserades ut var hon först
inte inställd på att söka det eftersom hon precis börjat ett nytt
jobb.
– Men jag blev uppmanad att
göra det och skickade iväg en
ansökan i alla fall och la det hela
i Guds händer. Och det har löst
sig, steg för steg och nu ser jag
fram emot det som väntar, säger
hon.
När vi träffas är nyheten om
att Sida sagt upp ramavtalet med
PMU fortfarande färsk och det
är osäkert vilka konsekvenser
det kommer leda till, så när jag
frågar Madeleine hur hon känner inför sitt väntande nya jobb,
säger hon:
– Ända fram tills beskedet i
förra veckan kände jag ett lugn
inför mitt nya uppdrag, men
nu funderar jag liksom många
andra på vad detta kommer att
innebära. Mitt intryck är att det
här är en arbetsplats där personalen gillar både sitt jobb och sin
arbetsgivare och det är ju så jag
vill att det ska fortsätta. Jag vill
därför jobba för att personalen
får ha kvar känslan av att man
gör ett meningsfullt arbete.
God inblick i rörelsen
Madeleine börjar på Pingst i
mitten av augusti och går parallellt med avgående direktorn
Peo Larsson några veckor innan
ansvaret fullt ut blir hennes.
Hon inser att hon inte är ett
känt namn i pingströrelsen i
Sverige, men säger att hon kän-
ÖVERLÄMNING. Madeleine Hansson och Peo Larsson kommer att gå dubbelt i
över som direktor i mitten av september. ner till och har god koll på och
inblick i rörelsen. Inte minst
genom ett eget gediget engagemang i den, alltsedan barnsben.
– Jag är uppvuxen i Huddinge
söder om Stockholm och har alltid varit en del av Pingstkyrkan
där, säger hon.
Engagerad i församlingen
Numera heter kyrkan Södertörnkyrkan, och är en nybyggd
kyrka precis vid Huddinge pendeltågsstation. Kyrkan inrymmer
café, second handbutik, idrottshall, konferenscenter och ett
antal bostäder. Madeleine är en
av församlingstjänarna i kyrkan,
som är en del av Filadelfiaförsamlingen i Stockholm. Hon sit-
ter i barn- och familjerådet, har
genom åren lett barnkör, varit
söndagsskollärare, och startat en
gospelkör. Just nu sjunger hon
själv i en mindre grupp som heter
Visa Gospel, går Tillsammans
ambassadörsutbildning och deltar i pingst ledarutveckling.
Kort sagt, hon befinner sig
mitt i det som är pingströrelsen
i Sverige.
– Jag tror det är viktigt att
informera ännu mer till församlingarna vad Pingst centralt kan
bidra med, säger hon.
Gift med Tomas
Madeleine är gift med Tomas,
som är kommunalråd i hemkommunen. De har tre barn,
PINGST.SE NR 2 2014
över efter Peo
”Roligaste resan i mitt liv”
– Jag har trivts väldigt bra
och varit med på en av de
roligaste resorna i mitt liv.
Det har varit fantastiskt.
Så summerar Peo Larsson
åren som direktor på Pingst.
Till hösten lämnar han över
till Madeleine Hansson efter
sex och ett halvt år i Pingströrelsens tjänst.
några veckor innan Madeleine Hansson tar
FOTO: ULRIKA RAMSTRAND
nygifta Therese, 26, och så Stephanie, 24, och Isak, 14, som
båda ännu så länge bor hemma
i villan i Huddinge.
Engagemang tycks vara den
här familjens signum och när jag
frågar Madeleine vad de gör om
det blir någon fritid, så har hon
många förslag.
– Jag gillar att fixa i trädgården, vi har en stuga på Gräsö,
där vi också har en liten båt,
och så gillar jag och min man att
göra motorcykelutflykter och att
resa till olika länder.
Nyligen var de i Vietnam och
i alperna.
– Sen promenerar jag, cyklar
gärna och tränar på Friskis.
ULRIKA RAMSTRAND
PINGST.SE NR 2 2014
Peo Larsson tillträdde tjänsten
som direktor direkt efter Trettonhelgen 2008. Parallellt har
han hela tiden också varit vd
för Dagengruppen AB, som
numera heter Pingst förvaltning
AB. Första avtalet han skrev på
gällde för tre år och han trodde
inte att det skulle bli så mycket
längre, men där kom han alltså
att tro fel.
När Peo Larsson slutar i början
av hösten gör han det ett år efter
uppnådd pensionsålder. Men,
även om han slutar som direktor kommer han att finnas kvar i
Pingströrelsens centrum, som vd
på Pingst förvaltning året ut (och
sedan troligen kapitalförvaltare
där) och som föreståndare för
Pensionsstiftelsen.
Vill inte vara helt ledig
Något som han ser fram emot,
för tanken att vara helt ledig är
inte direkt lockande. Nu blir det
i stället uppdrag i omfattningen
två, tre dagar i veckan, och alltså
goda möjligheter att hinna vara
på smultronstället på Öland, och
att resa en del.
– Vi har till och med bokat
långsemester i Spanien, säger
han, och skrattar lite. Min fru
tror dock att jag kommer åka
fram och tillbaka några gånger
och hon har nog rätt.
Året innan Peo började på
Pingst, 2007, hade varit tufft,
men många uppsägningar, brist
på eget kapital, och det var
minst sagt en något sargad organisation han kom till.
MOT NYA MÅL. Peo Larsson
slutar som direktor för Pingst i
början av hösten. Nu kan det bli
tid för långsemester i Spanien,
men uppdragslös blir han inte. Han
fortsätter förvalta pengar för Pingst
förvaltning och får uppdraget som
föreståndare för Pensionsstiftelsen.
FOTO: ULRIKA RAMSTRAND
– Mitt uppdrag var att skapa
god stämning, rationalisera och
ordna hyresgäster till eller sälja
huset i Flemingsberg, säger Peo,
som konstaterar att det genom
åren varit något av hans lott att
komma till företag i kris och försöka räta till det hela.
Måste ha sund ekonomi
Pingst är ju organiserat som
en ideell förening utan syfte att
tjäna pengar, men ekonomin
måste självklart ändå vara sund
och i balans, säger han.
– Det är många att ta hänsyn
till i den här typen av organisation, förutom medarbetare, församlingar, församlingsanställda,
partners i många olika former
och så vidare, konstaterar Peo.
Alltså på många sätt väldigt
annorlunda än i en företagsvärld
där huvudsyftet är att tjäna
pengar.
Han har uppskattat samarbetet med föreståndare Pelle
Hörnmark och de andra i ledningsgruppen väldigt mycket
och när jag ber honom summera
vad som sticker ut från åren funderar han lite.
– 
Avtalet med försäljningen
av Duvan i Linköping var en stor
grej, och att få vara med på resan
till Fullt utbyggt Pingst har också varit spännande.
Och så försäljningen av fastig­
heten i Flemingsberg förstås.
Som blev en riktig nagelbitaraffär, därför att en kraftledning
i närheten ställde till det för
köparnas planer på att göra om
lokalerna till skola. Men, om än
några månader försenat, så blev
det till slut ett avtal och faktiskt
också en skola i lokalerna.
Andra saker han nämner
är den positiva Second handutvecklingen och att det stora
minuset i det egna kapitalet nu i
stället är ett rejält plus.
Smolket i bägaren precis nu i
avslutningen är förstås beskedet
från Sida att inte längre ha PMU
som ramorganisation.
– 
Nej, det är ingen rolig
avslutning, men vem vet, det
kanske finns någon mening med
det också, konstaterar han.
Ny chef för Pingst Socialt
Roligt är däremot att chefstillsättningen på Pingst Socialt är
klar. En tjänst som Peo Larsson
själv innehaft tillfälligt ovanpå
allt annat sedan Hans Wikström
slutade i slutet av förra året. Den
1 augusti börjar Kerstin Eriksson
den tjänsten. Hon har tidigare
varit chef för LP-verksamheten,
men får nu ett något utvidgat
arbetsområde (se artikel sidan
10).
Nu, när det börjar dra ihop
sig till avslut är Peo förundrad
över att tiden går så fort.
– Ja, jag fattar inte att det bara
är fyra år kvar tills jag blir 70!,
utbrister han.
Även om han blivit högtidligen avtackad på Rådslaget så
kör han för fullt tills nya direktorn är på plats och varm i kläderna.
ULRIKA RAMSTRAND
9
SVERIGE
Bra år för Pingst
förvaltning
n 
Pingst förvaltning AB
redovisar ett resultat på
nästan 8,3 miljoner för
2013, efter att projektmedel använts till olika projekt
inom Pingst.
Under året som gått har
Pingst förvaltning bidragit
bland annat till Pingst Pastor, Pingst ledarutveckling,
Akademi för ledarskap och
teologi, Institutet för pentekostala studier, tidningen
Dagen, barnsatsningar och
Sport for Life.
Årets bolagsstämma fastställde att överskottet också
i fortsättningen ska användas
till olika projekt som Pingst
driver.
En extra bolagsstämma
kommer att hållas den 18
oktober för att samtala vidare
kring kapital och avkastning i
bolaget.
Stabil ekonomi
också för Pingst
n Pingst redovisar närmare
fyra miljoner plus för 2013
i driftresultat och ett ändamålsresultat på plus 2,8 miljoner.
Det egna kapitalet ligger
nu på 27 miljoner plus, vilket
kan jämföras med 19 miljoner minus per den 12 december 2007.
Tio församlingar
välkomnade
Pingst Socialt får
Kerstin Eriksson ser
fram emot nya jobbet
– Det ska bli väldigt roligt!
Och en utmaning förstås! Men
jag gillar att ha lite att bita i.
Det säger Kerstin Eriksson
som den 1 augusti tillträder
tjänsten som verksamhetsledare för Pingst Socialt.
Kerstin Eriksson efterträder
Hans Wikström, som slutade
sin tjänst i höstas. Fram till dess
att Kerstin Eriksson börjar sin
anställning fungerar Pingsts
direktor Peo Larsson som chef
för verksamhetsområdet. På
årets Rådslag blev hon välkomnad in i nya tjänsten.
Kerstin Eriksson känner väl
till arbetet hon går in i. Inte
minst därför att hon tidigare
varit chef för LP-verksamheten
och även jobbat i gamla LP-stiftelsen.
– Men jag gillar att uppdraget
är bredare nu än tidigare, säger
hon. Det är alltså inte exakt
samma jobb som jag kommer
tillbaka till.
Numera utgör ju LP-verksamheten en del av verksamhetsområdet Pingst Socialt som
också innefattar diakonalt arbete
och PHV. Pingst Socialts uppdrag är att på kristen grund ge
människor stöd, rehabilitering
och omsorg, samt att stödja församlingar och enskilda som vill
engagera sig i socialt och diakonalt arbete.
Startade Famna
De erfarenheter som Kerstin
Eriksson skaffat sig under sju
års arbete på Famna kommer
säkerligen att komma väl till
pass i hennes nya uppdrag. Hon
var med och startade Famna för
tio år sedan. Famna vill i samverkan med regering och riksdag, departement, myndigheter,
landsting och kommuner skapa
bättre villkor för den vård och
sociala omsorg som bedrivs av
idéburna organisationer som
återinvesterar vinsten.
Ser tillväxtområden
– Jag har sett och ser tillväxtoch utvecklingsområden, har
lärt mig mycket och sett vad som
går att göra och hoppas nu att
kunna bidra med de kunskaperna, säger Kerstin Eriksson.
– Det ska bli jättespännande
att få vara med och bygga upp
något nästan från början, säger
hon.
Pingst Socialt sjösattes i och
med beslutet om Fullt utbyggt
Pingst som togs för två år sedan
n Under Rådslaget välkom-
nades tio nya församlingar i
Trossamfundet Pingst.
Det handlar om Korskyrkan i Götene, United i Göteborg, Jesus Kristus Nyckel
till Himlen i Stockholm
(fransktalande församling),
Pingstförsamlingen i Torsby,
Framtidskyrkan i Gottne/
Mellansel, Korskyrkans församling i Filipstad-Hällefors,
Centrumkyrkan i Sjöbo,
Västkustkyrkan i Strömstad, Pingstförsamlingen i
Mörlunda och Fjällkyrkan i
Kiruna.
UR
10
VÄLKOMMEN. Peo Larsson och Pelle Hörnmark välkomnar Kerstin
Eriksson under Rådslaget.
FOTO: ULRIKA RAMSTRAND
TILLBAKA SOM CHEF. Kerstin Eriksson
verksamhetsledare för hela Pingst Socialt.
och har alltså ännu inte riktigt
satt sig
– Det jag vet är att det finns
väldigt många duktiga medarbetare som jag får vara lite spindeln i nätet till.
Hon ser några utmaningar
framför sig.
– Ja, för det första att se och
inventera det som redan finns,
lyfta och synliggöra det. Det
finns mer än man tror och en
stor potential. Vi har ett väldigt
arv att ta tillvara på.
– Och sedan att utifrån detta försöka sy ihop det vi vill
göra, utifrån de resurser vi har.
Och också våga tänka nytt och
annorlunda. Det viktiga är att
vara relevanta för vår tid.
Kerstin Eriksson är civilekonom i botten och har jobbat i
idéburen verksamhet hela sitt
PINGST.SE NR 2 2014
ny chef
Pingststyrelsen
efter Rådslaget 2014
Sören Eskilsson,
ordförande,
Stockholm
Bengt Adaktusson,
vice ordförande,
Järfälla
Pelle Hörnmark,
föreståndare,
Jönköping
Pernilla Olsson,
ordförande
styrgr. Nationell,
Västerås
Peter Kammensjö,
ordförande
styrgr. Inter­
nationell, Göteborg
Dan Salomonsson,
ordförande
styrgr. Social,
Uppsala
Thomas
Wilhelmsson, ordf
styrgr. Utbildning,
Vrigstad
Jacob Frankner,
ordförande
Pingst Ung,
Västerås
Urban Ringbäck,
Göteborg
Malin Sjöberg
Åkesson, Umeå
Maria Fälth,
Upplands Väsby
återvänder den 1 augusti som chef för LP-verksamheten, men blir dessutom
FOTO: ULRIKA RAMSTRAND
liv. Förutom LP och Famna har
hon jobbat på Ljus i öster och i
Filadelfiaförsamlingen i Stockholm som administrativ chef. En
period har hon också tillbringat
som teckningslärare i barndomens missionsland Burundi.
Hennes pappa var den kände
missionsmannen Åke Boberg,
också mångårig rektor på Kaggeholms folkhögskola.
Ideella engagemang
Livet har bestått och består av
mycket arbete förstår jag. Liksom
faktiskt en stor del av fritiden
som Kerstin till exempel lägger på
flera ideella styrelse­engagemang,
som kan handla om familjehem,
Eurasienmission, nyföretagande
eller drogfrågor.
Hon är också ordförande i
samordningsgruppen angående överenskommelsen mellan
PINGST.SE NR 2 2014
regeringen och SKL om idéburna organisationer.
Hon och maken Bosse bor
i ett kedjehus i Älvsjö i södra
Stockholm. De har tillsammans
fyra barn, alla utflugna, och nio
barnbarn.
– Det är jätteroligt att vara
mormor, säger hon.
Fritiden lägger hon gärna på
att vara med i LP-arbetet, som
hon tycker ger sådan glädje.
Maken Bosse är föreståndare
för LP ABC och Tingvalla, så det
faller sig naturligt att hon också
finns med där.
Tiden räcker inte riktigt till
numera, men annars har hon ett
stort intresse för att utöva konst,
teckna, rita och måla. Musik är
också ett stort intresse.
– 
Nu koncenterar jag mig
mest på familjen, säger hon.
ULRIKA RAMSTRAND
Valberedning för Rådslaget 2015
Roger Stenzelius, sammankallande, Huddinge
Nenna Åström, Örnsköldsvik
Håkan Sjöholm, Halmstad
Josef Pansell, Norrtälje
Anette Runsteen, Göteborg
Marica Reid, Sollentuna
11
SVERIGE
MBT firar
30-årsjubileum
I sommar kan MBT,
Missionärsbarnsträffen,
fira att man uppnått den
aktningsvärda åldern av
30 år. Under alla dessa år
har missionärsbarn genom
träffarna fått möjlighet
att nätverka och utbyta
erfarenheter.
Under 1980-talet började
missionärsbarnens
identitetskonflikt att uppmärksammas och behovet av en
särskild mötesplats för dem.
Hösten 1983 samlades ett
antal missionärsbarn på en
församlingsgård utanför Västerås och på sommaren därefter, 1984, hölls det första
lägret för missionärsbarn på
Björkenäsgården.
Stöd för missionärsbarn
Lägret vill vara ett stöd
för missionärsbarn, föräldrar, församlingar och organisationer i samband med
utresa, tid utomlands och
hemkomst, något som lokala
hemförsamlingar ofta har
svårt att erbjuda.
Träffarna har sedan dess
hållits på sommartid. Under
några år, då deltagarantalet
blev runt 400 hölls träffarna
på Viebäcks folkhögskola,
men nu är man tillbaks på
Björkenäsgården igen.
MBT är ett ekumeniskt
läger med Pingst som huvudman och ekonomiskt stöd
från enskilda församlingar,
samfund och secondhand
butiker.
Missionärsbarnsträffen
har en egen hemsida, www.
mbt.se Där finns mer information om tankarna bakom
MBT, lägren och anmälningsmöjlighet.
ULRIKA RAMSTRAND
12
PMU frågande
till Sidas kritik
PMU:s kallelse att bekämpa
orättvisorna i världen står
fast, oavsett Sidas rambeslut.
Nu följer en tid av strategiskt
arbete för att hitta riktningen
för framtiden. Det framhöll
PMU:s direktor Niclas Lindgren under Rådslaget.
Då presenterades också en
ny struktur för Pingst Internationellts missionsarbete, som
bland innebär ett förslag om
att ersätta regionråden med
aktionsnätverk.
Den 11 april fick PMU besked
per telefon om att Sida beslutat
säga upp ramavtalet med PMU,
ett beslut som kom oväntat.
Efter ett par uppföljande samtal med Sida fick PMU den 8 maj
besked om att PMU kommer att
få en utfasningsperiod på tre och
ett halvt år och därmed möjlighet
att kunna ställa om verksamheten. Sida menar att PMU därefter har möjlighet att söka medel
genom Svenska Missionsrådet.
”God internkontroll”
Under Rådslaget ägnades en
del tid under fredagen åt denna
fråga. På plats fanns PMU:s revisor Jonas Grahn från PWC, som
tog tillfället i akt att kommentera att Sida anser att det finns
brister i den interna kontrollen
och redovisningen.
– Vi anser att PMU har en
mycket god internkontroll och
känner inte alls igen oss i den
beskrivning som Sida ger, sade
han. När verksamheten förändras gäller det att hänga med och
PMU har stått inför tuffa utmaningar, men under de senaste
åren har en enorm mängd åtgärder vidtagits för att få rätsida på
det som släpat efter.
När Pelle Hörnmark, föreståndare för Pingst, välkomnade
PMU:s direktor Niclas Lindgren upp på podiet, var det med
orden:
STÅR FAST. PMU:s direktor Niclas Lindgren konstaterade på
Rådslaget att PMU:s kallelse inte förändrats, oavsett Sidas beslut.
FOTO: ULRIKA RAMSTRAND
– 
Nu behövs du mer än
någonsin och vi är mycket glada
att det är du som håller i ratten
på denna skuta.
Själv framhöll Niclas Lindgren att orsaken till att PMU
fortsätter sitt arbete, är den starka kallelse som finns att verka i
en värld som ännu är orättvis.
– Vi tycker inte heller att Sidas
kritik håller och ifrågasätter
deras argument, sade han. Men
vi har dialog med dem för att
komma fram till varför våra bilder inte överensstämmer.
Strategiskt arbete
För Pingst och PMU ligger nu
en tid av strategiskt arbete framför.
– Det har sagts att när en storm
piskar upp vattnet så syresätts det
och nu har vi ett gyllene läge att
bestämma hur vi vill bygga vårt
arbete framåt. Världen är fortfarande orättvis och vår kallelse har
inte förändrats, sade Niclas Lindgren och fortsatte:
– Sedan vi berättade för våra
samarbetspartner om Sidas
beslut, och att det delvis skulle
bero på att vi primärt arbetar på
individnivå, och utan att uppnå
tydliga samhällsresultat, så har
det rasat in omkring 60 brev,
varav många från myndigheter
i andra länder, som ger en helt
annan bild av oss. Den visar att
vi inte har något att skämmas
för, och att vi uppnår fantastiska
resultat på många platser.
Nytt missionsarbete
Under Rådslaget presenterades också förslaget att bygga
om strukturen för framtida missionsarbete inom Pingst Internationellt, som svar på dagens
utmaningar.
De regionråd som i dag finns
ska enligt förslaget ersättas med
aktionsnätverk samt fem regionledare i fält och fem i Sverige.
Dessutom ska en årlig missionskonferens införas.
– Vi måste få missionen att
lyfta igen, menade Palle Waern,
direktor för ICBI.
Tanken med aktionsnätverken är att lättare kunna fokusera
insatser, få större flexibilitet och
snabbhet och mer handlingskraft, samt att inspirera och
utmana fler individer och församlingar till missionsarbete.
Rådslag beslöt att ge Pingst
Internationellt i uppdrag att
arbeta vidare på detta spår.
NOOMI LIND
ULRIKA RAMSTRAND
PINGST.SE NR 2 2014
PÅVERKAN. Fridsro Disability Rights, FDR, på Sri Lanka har arbetat brett och nära ihop med myndigheterna och socialtjänsten för att förbättra
livet för människor med funktionsnedsättningar i landet. FOTO: MIKAEL STJERNBERG
”Arbetet ger effekt”
Efter Sidas beslut om att inte
förnya PMU:s ramavtal har
reaktionerna från samarbetsländerna varit många. Brev
från myndigheter och lokala
partner har strömmat in, med
exempel på hur arbetet tillsammans med partner runtom
i världen ger stor effekt, ända
upp på politisk nivå.
En av anledningarna till att Sida
inte vill förnya ramavtalet med
PMU är att man anser att arbetet inte ger tillräckligt stor effekt
på strukturell nivå. Men många
myndigheter i fält menar tvärtom att arbetet resulterat både i
mobilisering av människor för
deras rättigheter och i politiska
beslut och lagändringar.
Några exempel;
arbete att partnern genom sina
projekt har en betydande inverkan på samhället och bygger
kapacitet såväl på civil nivå som
på regeringsnivå.
c I KENYA
arbetar PMU:s partner FPFK bland annat med
påverkansinsatser mot våld och
exploatering av barn. Ministeriet
för social trygghet och service,
framhåller FPFK:s insats i mobiliseringen av nyckelpersoner för
formandet av rådet Area Advisory Council, som spelar en viktig
roll för skydd av barn.
”Det är genom initiativ som
detta som vi kan fortsätta att
nätverka och förbättra våra refereringsmekanismer för skydd av
barn” skriver man bland annat.
PINGST.SE NR 2 2014
c I PAKISTAN arbetar PMU
tillsammans med en nationell
NGO med att främja minoritetsspråkens betydelse. I ett läge när
myndigheterna själva saknar de
resurser som behövs är partnern
den ”enda organisationen som
har den kapacitet och erfarenhet som behövs för att bistå den
offentliga sektorn” framhåller
man från utbildningsväsendet.
c I FILIPPINERNA
c PMU:s
c I YEMEN, där PMU genom
sin lokala partner arbetar med
utbildning i mänskliga rättigheter och träning av ungdomar,
uttrycker Ministeriet för planering och internationellt sam-
digheterna och socialtjänsten för
att förbättra livet för människor
med funktionsnedsättningar i
Sri Lanka, främja och försvara
funktionsnedsatta personers rättigheter och uppmuntra deras
deltagande för en inkluderande
utveckling i landet.”
partner Fridsro i SRI
LANKA har många år arbetat för
funktionsnedsatta individers rättigheter. Myndigheten för social
service i landet, skriver att Fridsro Disability Rights, FDR, ”arbetat brett och nära ihop med myn-
har PMU
genom partnern TMPI (Team
Mission Philippines) medverkat till att 40 000 mangyaner
registrerats som medborgare i
sitt eget land. Så här skriver man
från utbildningsdepartmentet i
Oriental Mindoro:” Den utbild-
nings- och hälsoservice som
TMP bidragit med har påtagligt
förändrat livet för ursprungsbefolkningen, för de kan nu ha
yrken som förbättrar deras livsvillkor väsentligt.”
c Brev
som kommit visar också
på den viktiga roll PMU tillsammans med sina partner spelar i
länder präglade av korruption,
politiska oroligheter och konflikt. Den federala anti-korruptionsmyndigheten i ETIOPIEN
skriver:
”ECFE , Evangelical Churches
Fellowship of Ethiopia, har tagit
fram och använt utbildningsmaterial inom anti-korruption
och etik och manualer inom gott
ledarskap för undervisning av
människor över hela landet. Hittills har man spridit etikutbildning bland miljontals individer,
vilket ger dem insikt i att korruption och oegentligheter måste bekämpas genom människors
samordnade insatser.”
NOOMI LIND
13
VÄRLDEN
”Jag vill ge mina
barn en bra framtid”
Mikrolån har gett änkan Abalem nya möjligheter
Abalem lämnades ensam med
fem barn och stöttes bort
av sina närmaste. Men en
kvinnogrupp för änkor och ett
mikrolån gav nytt framtidshopp. I PMU:s sommarkampanj står Burkina Faso i fokus
och pengar samlas in till
insatser för att öka möjligheterna till försörjning.
När Abalem Silvis man dog lämnades hon ensam med fyra barn
att försörja, och gravid med det
femte. I hennes samhälle anklagas ofta en änka för makens död,
och mannens familj tog därför
avstånd från henne. Sin egen
familj och de egna föräldrarna
hade hon lämnat i samband med
sitt giftermål.
– Jag hade inget arbete och
inget stöd från familjen, berättar hon när vi möts i samband
med en träff för änkor som
anordnas inom ett av de projekt som PMU:s partner EADBF i Burkina Faso (Église des
Assemblées de Dieu, Burkina
Faso) driver.
Jobbade dygnet runt
Efter makens död började en
svår tillvaro för Abalem. För att
försöka få ihop pengar till familjens uppehälle slet hon hårt nästan dygnet runt med de sysslor
hon kunde hitta; att städa och
’
AVTAL. Abalem har lärt sig att
skriva och läsa i gruppen för
änkor.
FOTO: ELISABETH HAMMARBERG
tvätta kläder åt andra, sopa gator
och göra rent toaletter.
– För att barnen skulle kunna Extra utsatta i fokus
Situationen i landet återspeggå kvar i skolan gick jag upp
klockan ett på natten och bör- las i de projekt som drivs av
jade arbeta, berätEADBF, i samtar hon.
arbete med PMU
Att sömn är en
och Södertälje
bristvara för henpingstförsamPg 90 00 50-6,
ne syns i ögonen
ling. Insatser för
märk ”starta eget”
där hon sitter i sin
alfabetisering
SMS:a STARTAEGET100
färglada klänning
och miljön, ökatill 72980 för att ge
de möjligheter
tillsammans med
100 kr, eller gå in på
till försörjning
de övriga änkorwww.pmu.se/stodar­
na. Under samtasamt tillgång till
betet
let blir betydelsen
sanitet är viktiga
av stödet från
inslag.
de övriga kvinnorna i gruppen
Projekten fokuserar ofta på
tydligt. Att känna att man inte grupper som är extra utsatta
är ensam i sin situation, att det såsom änkor och personer med
finns fler som går igenom lik- hiv och aids. Särskilda insatser
Ge en gåva!
FAKTA Burkina Faso
Yta: 274 200 km2
Antal invånare: 16 460 141
Grannländer: Mali, Benin,
Togo, Ghana och Elfenbens­
kusten
Huvudstad: Ouagadougou,
1 627 000 inv.
Befolkning: Halva befolk­
ningen är under 15 år.
14
nande saker och möjligheten att
stötta varandra är viktiga delar
av projektet enas de om.
Burkina Faso, som ligger i
Sahelområdet strax söder om
Sahara, är ett av världens allra
fattigaste länder. Värst är läget
i de torra områdena i norr, där
två tredjedelar av familjerna
lever i fattigdom. På grund av
klimatförändringarna har det
blivit allt vanligare med torka.
Knappt 29 procent av den
vuxna befolkningen kan läsa
och skriva. Endast en procent
av landsortsbefolkningen hade
tillgång till sanitet enligt en uppskattning 2010.
Ekonomi: 3 av 4 burkinier bor
på landsbygden och försörjer
sig på jordbruk.
Språk: Franska och ett antal
inhemska språk.
Religion: Muslimer ca 50
procent, inhemska religioner
ca 31 procent, kristna ca 18
procent, övriga ca 1 procent
Kampanj på
konferenser
n PMU finns på plats under
Nyhems- och Lapplandsveckan. Där berättar personalen
mer om hur PMU stöder människors möjlighet att bygga
upp sin försörjning och pengar
samlas in till olika insatser.
finns också för att öka föräldrars
möjligheter att låta sina barn gå
i skola.
Lär sig läsa och skriva
Abalem tillhör sedan en tid en
grupp för änkor i byn där hon
bor. Förutom att lära sig läsa och
skriva får deltagarna gå kurser i
exempelvis tvåltillverkning eller
grisuppfödning, för att kunna
bli självförsörjande. De träffas
regelbundet och stöttar varandra
i den situation de lever i och får
också insikt om sina egna och
sina barns rättigheter.
Genom projektet har Abalem
fått tillgång till mikrolån och har
köpt en frysbox. Nu säljer hon
is och vatten, och får därmed
ihop mer pengar till barnens
skolgång. Hon kan också lägga
undan lite pengar till sjukvård
och mediciner om någon av dem
blir sjuk. Även om hon arbetar
hårt och känner sig trött, så har
familjen fått större trygghet och
hon vågar planera för framtiden.
Lån ger självständighet
Under resan i Burkina Faso
möter jag många liknande berättelser, människor som berättar
om vilken skillnad ett lån på
mellan 25 000 och 50 000 CFA
(350 – 650 svenska kronor) har
gjort i deras liv.
De berättar om hur de har
kunnat starta upp en verksamhet som ger dem som kvinnor –
för det är mest kvinnor vi möter
– en självständigare ställning
och möjlighet att betala för mat,
skola, läkarvård och mycket
annat som de tidigare inte haft
pengar till.
– Allt jag gör är för mina
barns skull, säger Abalem. Jag
vill kunna ge dem en bra uppväxt och en meningsfull framtid.
ELISABETH HAMMARBERG
PINGST.SE NR 2 2014
STÖRRE TRYGGHET. I bygruppen för änkor får Abalem stöd och hjälp på olika sätt och också tillgång till mikrolån. Det har hjälpt henne att
köpa en frysbox och kunna sälja is och vatten och ha råd att skicka sina fem barn till skolan. FOTO: ELISABETH HAMMARBERG
PINGST.SE NR 2 2014
15
REPORTAGE
TILLBAKA
till liv och jobb
Livsnära samtal, meningsfulla arbetsuppgifter och personligt
stöd. I Pingstkyrkan i Nässjö välkomnas människor för arbetslivsinriktad rehabilitering i Origo Resurs verksamhet. Här hittar
människor vägen tillbaka till livet.
Mötet med Maria är omtumlande. Hon strålar
som en sol där bakom kassan i kyrkans café, men
säger utan att tveka en sekund:
– Hade jag inte haft det här hade jag inte levt
idag.
När hon första gången kom i kontakt med
projektet hade hon varit sjukskriven i 2,5 år och
led av posttraumatisk stress. Hon gick från sängen till soffan och hade inte ens varit utanför dörren på nio månader. Gunnel Lorentzon Karlsson som är verksamhetsledare på Origo Nässjö
minns:
– Första tiden när du kom hit var du högröd
i ansiktet, satt längst fram på stolen och var så
stressad. Jag glömmer aldrig första samtalet, jag
trodde inte att du skulle orka stanna här eftersom du mådde så dåligt, säger Gunnel.
Men rehabiliteringsprogrammet med terapeutiska samtal, personligt stöd och möjligheten att
få göra det hon verkligen tyckte om har hjälpt
Maria tillbaka till livet.
DÅ HADE HON INGEN A-kassa och ingen sjuk-
penninggrundande inkomst. Nu är hon på
banan igen efter ett år i rehabilitering på Origo.
Maria är nämligen den första som blev anställd
av Origo Resurs i Nässjö efter genomgången
rehabilitering. I dag jobbar hon halvtid i köket
och i caféet i en utvecklingsanställning.
16
– Det är ju en
trygghet att inte
ha piskan att producera i ett visst
tempo. Jag kan
må dåligt, jag får
gå undan, säger
Maria.
Gunnel instämGunnel Lorentzon Karlsson,
mer:
verksamhetsledare.
– Ute i samhället
finns det väldigt få sådana här ”snälla” arbetsplatser att tillgå där man har en omsorg om individen så att klimatet nästan blir likt en familj.
Det är okej att bryta ihop här, vi kan hantera
den ohälsan. Här får man träna sig att finnas i ett
socialt sammanhang och bryta sin isolering. Man
behöver inte prestera till hundra procent som på
en vanlig arbetsplats. Det räcker att man kommer hit. Målet är att prestera hundra procent av
varje individs egen förmåga. Och då växer man
som människa.
Origo Resurs är en ideell förening och ett socialt företag som valt att samarbeta med föreningar
och församlingar som bryr sig om folk. I dag
finns man på flera platser runt om i landet, men
Origo Nässjö – som här samarbetar med Pingstkyrkan och hyr in sig i deras lokaler – har den
mest omfattande verksamheten.
PINGST.SE NR 2 2014
VÄNDPUNKT. Maria hade levt under stark psykisk press
PINGST.SE NR 2 2014
hela sitt liv och mådde oerhört dåligt när hon kom till Origo
Nässjö. Idag har hon fått en utvecklingsanställning på halvtid
i Pingstkyrkans café. FOTO: GABRIELLA MELLERGÅRDH
17
LÄKANDE. Terapeutiskt måleri och terapeutiska samtal var en viktig läkande faktor för Laura, men ännu mer har kärleken och respekten i bemötandet från personalen betytt. ”Varje morgon möts jag av goa kramar och ett ”vad roligt att se dig”. Det har jag aldrig varit med om tidigare på en
arbetsplats” säger hon. FOTO: GABRIELLA MELLERGÅRDH
Personerna som ingår i rehabiliteringen
får förutom individuellt stöd och gruppsamtal även en meningsfull sysselsättning,
så som bakning och servering i kyrkans café,
lokalvård, men också skapande i textil och
färg. Flera män har kommit in i programmet
den senaste tiden och då har aktiviteterna
vidgats till att även omfatta praktiskt arbete
med måleri och snickeri.
ORIGO NÄSSJÖ HAR också ett rehabilite-
ringsarbete för nysvenska kvinnor. Där får
man lära sig svenska under enkla former
samtidigt som man syr, bakar och lagar mat
som en del i rehabiliteringen. Det byggs
sociala nätverk. Relationer växer. Och pastor
Niclas Wiktorell är lyrisk:
– Det här är så fantastiskt. Evangelium
handlar om att Gud älskar alla människor,
men den kärleken måste gestaltas på något
sätt. Vårt samarbete med Origo blir vår möjlighet att vara Guds kärleksfulla händer som
når ut till människor vi annars aldrig skulle
nå.
GUNNEL LORENTZON KARLSSON som är
verksamhetsledare för Origo i Nässjö är
medlem i församlingen och Origos verksamhet är byggd på kristna grundvärderingar.
– Vi genomför en professionell rehabilitering, men i en kristen miljö, säger Gunnel.
Och just den här varma miljön betyder
18
nästan allt. Laura kom till Origo för nästan
ett år sedan efter att ha varit sjukskriven
i flera års tid. Oro, ångest och depression
överskuggade glädjen i livet och hon var helt
övertygad om att det inte fanns ett enda
arbete som hon någonsin skulle klara.
– Det som förvånade mig när jag kom hit
var att det inte alls kändes som på vanliga
arbetsplatser. Jag behövde inte hålla upp en
fasad hela tiden. Det allra mest betydelsefulla
har varit den kärlek och respekt jag har fått
uppleva i relationerna här. Den finns hos
’’
När man själv
har tappat hoppet är det obetalbart
att få finnas i ett sammanhang där någon
tror på mig och vägrar
att släppa den tron,
trots att jag själv inte
har den.
hela personalstyrkan och den känns till och
med i luften! säger Laura.
Förutom omtanken har hon tydligt upplevt att det finns ett ställföreträdande hopp
hos personalen.
– När man själv har tappat hoppet är det
obetalbart att få finnas i ett sammanhang
där någon tror på mig och vägrar att släppa
den tron, trots att jag själv inte har den, säger
Laura.
– Idag vågar jag till och med tro på att det
kan finnas en plats för mig i arbetslivet.
FÖR HENRIK PÅGÅR EN liknande resa. När
vi kommer på besök är han i kyrkans förrådsutrymmen och målar gradänger som
ska användas till en utomhusscen. Han kom
till Origo Nässjö i början av året efter ganska
lång arbetslöshet.
– För fem år sedan gick jag in i väggen.
När det gjordes en utredning visade det sig
att jag hade diagnoser och det gjorde att jag
gick ner mig ännu mer, lustigt nog. Jag trodde
att det skulle bli en lättnad att få en förklaring
till varför jag alltid har känt mig annorlunda,
men det blev bara värre, berättar Henrik.
För honom handlar det om att lära sig
leva med diagnoserna. Att acceptera och förhålla sig till dem. Till exempel har han svårt
att inse sina begränsningar.
– Jag älskar att arbeta och ta i med kroppen men känner inte när jag själv tar slut.
PINGST.SE NR 2 2014
ENGAGERADE. Varje onsdag eftermiddag är Pingstkyrkans Café öppet, tack vare personer som ingår i rehabilitering hos Origo Nässjö. Flera
av församlingens medlemmar är involverade i Origos arbete, bland annat (fr v) Kerstin Gustavsson, pastor Niclas Wiktorell, Marita Hulth Ottosson,
ungdomspastor Frida Igefjord samt Gunnel Lorentzon Karlsson, verksamhetsledare för Origo Nässjö. ”Vi känner en sådan tacksamhet för att få vara
med i detta” säger de. FOTO: GABRIELLA MELLERGÅRDH
ATELJÉ. Meningsfull sysselsättning är en viktig del i rehabiliteringen.
Lokalerna i Pingstkyrkan har inretts med både syrum och ateljé. Att
arbeta utifrån egen förmåga och egna förutsättningar hjälper människor
tillbaka till livet. FOTO: GABRIELLA MELLERGÅRDH
Men här får han hjälp av människor som
ser och kan säga stopp. Han får också stöd i
en samtalsgrupp.
– När jag började här hade jag inget framtidshopp, jag levde för dagen. Men här har
jag lärt mig att det är viktigt att ha en dröm.
Nu förstår jag att det är viktigt att bygga från
grunden och att ha lite tålamod med sig
själv. Jag börjar komma dit, men det är lång
väg kvar, säger Henrik.
PINGST.SE NR 2 2014
STÖTTAR. Förut kunde Henrik (th i bild) jobba hur mycket som helst,
han kände inte när han själv tog slut. På Origo Nässjö får han stöd av
andra som ser och kan säga stopp. FOTO: GABRIELLA MELLERGÅRDH
Gunnel ger honom en värmande blick.
– Vi kommer att hitta en miljö och ett
arbetsklimat där du kan fungera över tid,
säger hon.
OCH FAKTA ÄR TYDLIGA, det är precis det
som är syftet med det arbete som pågår hos
Origo Resurs och Pingstkyrkan Nässjö. Pastor Niclas säger:
– Det här är något vi gör tillsammans. För
många av dem som kommer hit är vägen
tillbaka så lång för att bryta isolering och
utanförskap. Men vi ser att människor växer, blir starka och återupprättas.
Just nu är 28 långtidssjukskrivna och
arbetslösa inskrivna i rehabiliteringsprogrammen. Dessutom har man ett program
för nysvenskar där upp emot 25 kvinnor har
varit involverade.
GABRIELLA MELLERGÅRDH
19
REPORTAGE
”Man känner sig
värdefull igen”
Under lugna, vänliga och avspända former har tre kvinnor och en man under våren arbetstränat i Pingstkyrkan
i Linköping. De har jobbat med sig själva och sin motivation, med kreativa uttryck, bakat och lagat mat, och också
fått hjälpa till i församlingens café, i kyrkans lokaler och i
trädgården på Bjärka Säby.
När jag dyker upp en onsdag förmiddag
håller gruppen just på att avsluta veckans
pass i kursen Hela Livet, som är en del av
den arbetslivsinriktade rehabiliteringen.
De klipper och klistrar och skriver i sina
livsböcker, som sedan kommer att vara en
påminnelse om det de tagit upp. Hela livetkursen behandlar sådant som självkänsla
och självförtroende, att se sina egna talanger
och resurser, bli vän med tankar och känslor
och få motivation för arbete.
De visar mig en livssnurra de gjort med
olika tårtbitar för olika delar i livet, som
väldigt tydligt åskådliggör hur viktigt det är
med balans mellan olika delar i livet.
– 
Samtalen och gruppdynamiken har
betytt jättemycket och gett mig mycket,
säger en av deltagarna, som vi kan kalla Pia.
HON OCH DE ANDRA TYCKER att vi kan
strunta i att skriva deras riktiga namn här
och därför har alla fått fingerade namn. Men
alla ger de uttryck för både sin glädje och sin
tacksamhet över att ha fått den här chansen.
De har placerats i arbetslivsinriktad rehabilitering på Origo Linköping, underleverantör till Origo Resurs, genom Arbetsförmedlingen. Origo Linköpings huvudman
är pingstkyrkan i Linköping. Deras historier
rymmer perioder av lång arbetslöshet, av
utmattning, utbrändhet och liknande.
– Jag kände direkt att dit ville jag, när jag
såg lappen, berättar Ella, som säger att hon
redan börjat våga utmana sig själv och söka
jobb i sitt gamla yrke som biomedicinsk
analytiker.
– Jag har aldrig haft några kontakter med
kyrkan tidigare, men har fått så positivt
intryck och så bra stöd och hjälp via Maria,
berättar Hasse, som är särskilt glad för de
20
ANSVARAR. Maria Nyman hörde talas om
Origo på Pingst Socials regiondag. Nu håller
hon i arbetet i Linköping.
FOTO: ULRIKA RAMSTRAND
möjligheter han fått att praktisera hos en
byggnadssnickare och närma sig sitt gamla
yrke.
INDIVIDANPASSNING
ÄR ett hedersbegrepp här.
– Här får jag en känsla av att vara värdefull igen, säger Berit, som har en bakgrund
som frisör och hoppas att tiden på Origo ska
hjälpa henne komma på vad hon vill jobba
med i stället.
Pia ser det som att hon fått en chans till
förändring i livet genom det här programmet.
– Grundidén är så bra, för man jobbar
med att bygga upp hela människan, säger
hon.
Hon har tidigare jobbat som elevassistent och har så smått fått börja prova på att
hjälpa till i folkhögskolekurserna i svenska
för invandrare, som hålls i samma korridor
i kyrkan och börjar fundera på om hennes
yrkesframtid kanske kommer att gå åt det
hållet.
MARIA NYMAN ÄR den som håller ihop
programmet. Hon är socialpedagog med
erfarenhet från bland annat behandlingshem för flickor med självskadebeteende.
För drygt ett år sedan åkte hon och 15
till från församlingen till en regiondag som
Pingst Socialt anordnade i Jönköping.
– Vi hade pratat om att vi ville göra något
mer för vår stad, berättar Maria.
På plats i Jönköping fanns företaget Origo
Resurs, som berättade om sitt koncept.
– Då brände det till i mig, säger Maria.
Det här är nånting för vår församling.
Och sedan i höstas är arbetet igång. Reglerna för hur rehabilitering och arbetsträning ska bedrivas och finansieras ändras
hela tiden, så det är en spännande resa, kanske ibland väl spännande.
– Jag tycker det här är jätteroligt, säger
Maria. Inte minst alla spännande samtal
som uppstår. Det händer verkligen något
när man möts.
Programmet erbjuder mer än arbetsträning, eftersom det också innebär meningsfull sysselsättning (det deltagarna tillverkar
i den kreativa verkstaden säljs i kyrkans
café och behållningen går till församlingens
hjälpkassa), social gemenskap och samtal på
djupet.
DET BÖRJAR BLI LUNCHDAGS och jag blir
bjuden på paj, som deltagarna själva gjort.
Vi småpratar och jag frågar vad de hoppas
ska ha hänt om ett år.
Deras svar är ganska samstämmiga. Att
ha fått bättre självförtroende, hittat ett jobb
de trivs med, eller åtminstone kommit på
vad de vill jobba med och våga börja söka
jobb igen.
– Jag hoppas veta hur mycket jag klarar
av och ha fått ett jobb på den nivån, säger
Pia.
ULRIKA RAMSTRAND
PINGST.SE NR 2 2014
LIVSVIKTIGA SAMTAL. Kursen Hela Livet är framtagen av Origo Resurs för att vara en del i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Samtal
kring saker som självkänsla, tankar, motivation och gränssättning ingår i den, liksom tillverkandet av en egen Livsbok. ’ FAKTA
FOTO: ULRIKA RAMSTRAND
Origo resurs
c Origo Resurs bildades 2002 och
är en ideell förening som driver det
sociala företaget Origo Resurs och
Origo Idéa.
c Origo Resurs arbetar med arbets­
livsinriktad rehabilitering för hela
människan och vänder sig till männ­
iskor med svårigheter att komma in
på den reguljära arbetsmarknaden
och som tillsammans med andra vill
arbeta med att återfå arbetsförmåga
och livslust.
c Med en helhetssyn på livet vill man
främja människors hälsa; både fysiskt,
psykiskt, socialt och existentiellt uti­
från hennes egna förutsättningar och i
hennes eget sammanhang.
c Medlemmarna arbetar ideellt och
professionellt med vård, omsorg,
friskvård och rehabilitering.
c Verksamhet bedrivs i Huskvarna,
Eksjö, Nässjö, Lund, Hagaberg, Halm­
stad, Knislinge, Landskrona, Lagan,
Linköping, Mariefred och Stockholm,
ofta i samarbete med kyrkor.
SKAPARVERKSTAD. Ett rum fyllt med färger, tyger, knappar, tråd, penslar, hammare och spik
sätter fart på kreativiteten. Bland annat görs anslagstavlor, som sedan säljs till förmån för församlingens hjälpkassa. FOTO: ULRIKA RAMSTRAND
PINGST.SE NR 2 2014
c Huvudkontoret finns i Huskvarna.
Läs mer på www.origoresurs.se
21
UNDERVISNING
Löftet gäller dig
Daniel Alm skriver: En sann karismatik har inte som främsta signum att få
rätt i en debatt eller att göra moraliska markeringar. En sann karismatisk
erfarenhet är ett dop i kärlek, ett dop i den helige Ande.
J
ag är en av hundratals miljoner
människor världen över som delar
en gemensam andlig erfarenhet.
Vi har tagit emot den helige Andes
gåva, tagit emot Andens dop.
Kanske har du som läser detta
gjort samma erfarenhet, i så fall
vill jag uppmuntra dig att påminnas om
betydelsen av att leva med Anden. Om du
ännu inte tagit emot Andens dop kan det bli
verklighet i ditt liv. Mottagande är det förhållningssätt vi behöver ha i vårt tänkande
runt andliga erfarenheter och kristen tro.
På samma sätt som vi blir kristna av nåd
genom tro, så ges Anden till oss av nåd.
Gåvan är inte moraliskt relaterad men
påverkar vår moral i rätt riktning. Anden
ges till oss för att vi ska få hjälp, inte för att
vi klarar oss själva. Gåvan är inte given för
att vi har ett visst mått av teologisk kunskap,
men Anden ger oss en levande bibelläsning.
Vi får inte gåvan för att vi är tillräckligt kärleksfulla, men gåvan är en fullkomlig explosion av gudomlig kärlek.
Denna andliga erfarenhet har för alltid
påverkat mitt liv och i denna artikel vill jag
lyfta några perspektiv på Andens liv. Aposteln Johannes skriver i sitt första brev: ”Och
detta är hans bud, att vi skall tro på hans
Son Jesu Kristi namn och älska varandra så
som han har befallt oss. Den som håller fast
vid hans budskap förblir i Gud och Gud i
honom. Och att Gud förblir i oss, det vet vi
av Anden som han gav oss.” 1 Johannesbrevet 3:23–24
ANDEN OCH JESUS
”Och detta är hans bud, att vi skall tro på
hans Son Jesu Kristi namn...” När vår mottaglighet för Andens gåva växer blir effekten
ett förhållningssätt där Kristus naturligt är i
centrum. Jesus berättar själv i sitt avskedstal (Johannesevangeliet kapitel 14-17) att
lärjungarna skulle få en annan Hjälpare,
Anden, en person som skulle förhärliga
honom själv.
Jag älskar och högaktar den betoning på
Jesus som kom att bli Pingströrelsens sig22
Daniel Alm är föreståndare i
Pingstkyrkan, Västerås, och ansvarig
för verksamhetsområdet Pingst
Tillväxt och Pingst Pastor.
driver till Kristus och tjänst för honom,
Bibelns röda tråd är frälsning. När människor kommer till Jesus och blir lärjungar, bygger Jesus sin församling med dessa genom
att ge helig Ande.
ANDEN OCH KYRKAN
num när den bröt fram ett drygt sekel tillbaka. Detta skulle med fina ord kunna kallas
pneumatologisk kristocentrism, eller andegiven Jesusfokusering.
Pingstförkunnelsen berättar att Jesus
Kristus är den som räddar, botar och renar,
han är den som ger av Anden, bygger sin
församling och han är den som en dag kommer tillbaka.
Jag tror att detta Jesusbudskap från en
karismatisk församling till sin omgivning
kan sammanfattas i det enda ordet ”Kom”.
En sann pingsterfarenhet är inte kategorisk,
frånstötande eller fyrkantig.
’’
Karismatiken
är inget känslomässigt tillval, inte
heller en extra valbar
meny för religiös konsumtion.
En sann karismatik har inte som främsta
signum att få rätt i en debatt eller att göra
moraliska markeringar. En sann karismatisk
erfarenhet är ett dop i kärlek, ett dop i den
helige Ande. Av detta dop följer en genuin
överlåtelse till honom som gav oss liv och
gemenskap.
Det sägs ibland om pingstvänner att vi
är mer intresserade av soteriologi än ecklesiologi, alltså mer intresserade av frälsningsbudskapet än församlingsbyggandet. I detta
ligger, tror jag faktiskt, en sanning. Anden
”...och älska varandra så som han har befallt
oss.” Jag tror inte att kyrkan i första hand
är formad av sin organisatoriska struktur,
verksamhet eller ens sin lära. Detta innebär inte att aktiviteter, struktur eller lära är
oviktigt, tvärtom. Kyrkan är så värdefull för
oss att den måste få fungera med god teologi
och sund ordning. Men kyrkan är i första
hand definierad av sitt liv, sitt andliga liv.
Det är när pingstdagen kommer som den
första församlingen formas, en församling
som leds av människor med andliga ledargåvor till tjänst och utrustning av församlingen. Den tidiga församlingens andliga
kultur möjliggjorde det Paulus beskriver
som Andens frukter i Galaterbrevet. Den
tidiga kyrkans funktion realiserades genom
andliga nådegåvor. Man kan med fog säga
att kyrkan i sig är karismatisk. Karismatiken
är inget känslomässigt tillval, inte heller en
extra valbar meny för religiös konsumtion.
Kristen tro utlevd i gemenskap förutsätter
och fungerar genom Andens liv.
SJÄLVA ORDET ”KARISMATIK” kommer av
grekiskans ”charis” vars betydelse är ”det
nåden ger”. Karismatiken blir alltså själva
mottagandet och tillämpningen av Guds
nåd i människors liv. Med en sådan betoning på karismatik borde vår vilja till mottaglighet växa, vår törst efter det rena andliga flödet bli större.
I karismatiken får vi del av Guds perspektiv på sin församling men också på en värld
fylld av människor med gudsbehov. Vår
respekt för kyrkan växer med äkta andligt
liv, vår kärlek till omgivningen blir också
genuin och äkta. I en tid som vår behövs
karismatiken som aldrig tidigare, vårt land
är i stort behov av Guds nåd genom evangeliet.
PINGST.SE NR 2 2014
ILLUSTRATION: JOHAN HESSELSTRAND
Helhetsperspektivet i karismatiken är
avgörande inför framtiden. Joels profetia
om den kommande andeutgjutelsen beskriver hur både unga och gamla, män och
kvinnor, tjänare och tjänarinnor får del av
andligt liv, det finns en tydlig teamtanke i
karismatiken.
Låt oss inte ha en överdriven betoning
på personlig kallelse, personliga gåvor, personliga upplevelser och personligt tjänande.
Vi behöver inte mer av en karismatik som
är täckmantel för egna ambitioner eller ett
snedvridet fokus där känslosvall likställs
med andligt skeende.
LÅT OSS I STÄLLET SE DEN enorma rikedo-
men av den miljö, kyrkan, där Andens verk
som helhet kan få sitt uttryck. Detta är inte
en miljö där vår personlighet förminskas
eller där erfarenheter är onödiga, tvärtom
förstärks vår personlighet där äkta gemenskap finns. Det är också så att den bästa av
evangelister är en fungerande, varm och välkomnande kyrka. En återupptäckt och förnyad karismatik kan vara en av de främsta
anledningarna till växande församlingsliv
och uthållig personlig tro.
I en tid när existentiella frågor lyfts fram
och det andliga intresset ökar finns en unik
möjlighet till evangeliets framgång i vårt
land. För att detta ska kunna ske behöver
vi en förnyad församlingssyn och en förPINGST.SE NR 2 2014
nyad glädje att dela evangeliet, denna förnyelse kan komma genom en återupptäckt
karismatik. Om vår öppenhet för andligt liv
förminskas med orsak att ta bort hinder för
sekulariserade människor att ta emot evangeliet, riskerar vi däremot att begå stora misstag.
Det är vår övertygelse att läran är en
definition av det andliga livet, livet föregår
läran. När människor vill kritisera pentekostal teologi gör man det ibland med
hänvisning till att vi använder oss av Lukas
texter i Apostlagärningarna och att dessa är
mer narrativa, berättande, än instruerande
som till exempel Paulus texter.
ANDEN OCH ORDET
”Den som håller fast vid hans budskap förblir i Gud och Gud i honom. Och att Gud
förblir i oss, det vet vi av Anden som han
gav oss.” Det finns ett förblivande perspektiv över detta med Andens gåva. Det är
något med karismatiken som är dynamiskt,
men också stabilt. Det är en eld som brinner
utan att slockna.
När Martin Luther talar om ”oviljan vid
Guds Ord” som ett av salighetshindren
identifieras ett stort behovsområde. Vi tror
att Anden vill göra bibelordet levande och
aktuellt. Det eviga blir tillgängligt och nutida. När vi läser vår Bibel under bön, gärna
i tungor, ökar möjligheten för gudomliga tilltal. Bönen är vår primära teologiska
aktivitet. Anden fungerar i harmoni med
Ordet. Detta innebär att ett försanthållande
av Bibeln som Guds tilltal inte i första hand
markerar positioneringar, utan ger möjlighet till pågående livsprocesser. Bokstaven
dödar men Anden ger liv, markerar Paulus
i Andra Korintierbrevet.
NÄR PETRUS PREDIKAR på pingstdagen är
det för att beskriva vad Gud gör, ett jättefint
exempel på narrativ teologi. Men ett andligt perspektiv på bibelfördjupning medger
inte slarv och teologiskt ointresse. Tvärtom
ger Anden kärlek till Ordet, respekt för dess
sanningar och ett ansvarsfullt förhållningssätt till alla Guds löften oss givna i den
heliga Skrift. Petrus talar om ett löfte om
Andens gåva vilket gäller också oss i dag
(Apostlagärningarna 2:38–39). I dag döper
Jesus i helig Ande, i dag ger Anden gåvor
och är i full funktion, detta i full harmoni
med de bestående bibeltexterna.
När vi i tro tar emot av Andens gåva öppnas ett livsutrymme av äkta kärlek. Denna
Guds gåva har inte tagit slut, gåvorna har
inte slutat att fungera, frukten växer fortfarande och än i dag kallar Gud människor till
andlig tjänst.
Du är älskad för att också kunna älska,
löftet om Andens gåva gäller också dig!
DANIEL ALM
23
SVERIGE
KRÖNIKA Verksamhetsansvarig har ordet
Än finns
det att göra …
O
m vi kunde krympa världen till en by med 100 människor, och behöll alla proportioner, skulle det i byn bo
59 asiater, 15 afrikaner, 12 européer, 9 latinamerikaner
och invånare från Karribien, och 5 nordamerikaner. Den rikaste
i byn skulle äga 65 gånger mer än de 50 fattigaste tillsammans.
16 byinnevånare skulle inte kunna läsa, räkna och skriva. En
majoritet av de mest utsatta skulle vara flickor och kvinnor. 12
personer skulle vara kroniskt hungriga. 12 skulle bo i slummen.
11 skulle inte ha tillgång till rent vatten, och över 30 skulle inte
ha tillgång till god sanitet. 35 skulle sakna många grundläggande
demokratiska fri- och rättigheter, och till exempel inte få organisera sig, eller tro och uttrycka vad de vill.
Även om man alltid ska ta statistik med en nypa salt säger
den något viktigt. Ibland kan världens orättvisor hamna så långt
bort, och bli så stora att de inte går att ta in. Men i byn blir det
annorlunda. Där blir det din och min granne det gäller. När
vi blickar ut från vår egen välskötta villaträdgård kan vi se den
utsatta och fattiga i ögonen, på nära håll.
VI SITTER NU I DIALOG MED SIDA, som beslutat att PMU inte
längre ska få ha ett direktavtal med myndigheten. Det handlar,
om beslut står fast, om en stor förändring, då vi som svensk
pingstmission haft förmånen att ha detta avtal med Sida sedan
1981. Vi har vant oss vid att svenska skattepengar i hög grad
bekostat vårt stora internationella arbete för rättvisa, rättfärdighet och upprättelse.
Fortfarande återstår mycket att göra i världen, även om det
går åt rätt håll. När Jesus skulle påbörja sin tjänst citerade han
Jesaja: ”Herrens Ande /…/ har smort mig till att predika glädjens budskap för de fattiga, /…/ ropa ut frihet för de fångna och
syn för de blinda, /…/ ge de betryckta frihet.” Detta uppdrag
gav Jesus sedan vidare till sin kropp i världen, församlingen. En
rörelse av människor som skulle vara ljus och salt, hopp och liv,
och som i alla lägen skulle stå för
alla människors frihet, värdighet,
värde och rättigheter.
JAG VILL VARA MED i en folk-
rörelse som ser, känner, lyssnar
och agerar. Som inte låter sig
hindras av eventuellt minskade
anslag från svenska staten,
utan tar sin kallelse i byn
på allvar. En rörelse som
tillsammans med alla
våra fantastiska samarbetspartner
runt
om i världen fortsätter agera för människor i fattigdom och
utsatthet. Det är vår
värld, som Han älskar
så mycket, värd.
NICLAS LINDGREN
direktor, PMU
24
TÄLTMÖTEN. Lappis har friheten i Kristus som årets tema.
FOTO: ROBERT GRANLÖF
Frihetstema på Lappis
Sommarens Lappis har friheten i Kristus som tema och
kommer på olika sätt att ta
upp aspekter på detta. Frågor
som ställs är till exempel på
vilket sätt friheten som Jesus
vunnit åt oss påverkar oss?
Vad är vi fria från och vad är
vi fria till? På fredagen är det
Pingst som håller i seminarierna.
Lappis inleds den 29 juni med
kvällsmöte och grillkväll. Niklas Piensoho, Patric Forsling,
Ulrik Josefsson, Tatta Lennartsson, Peter och Nina Eriksson
och Pelle Hörnmark är några av
årets talare.
Barnens Lappis invigs på
måndagsförmiddagen och sedan
är det flera barnmöten för olika
åldrar parallellt under eftermiddagarna.
Bibelstudium varje morgon
Varje morgon är det bibelstudium i tältet och på eftermiddagarna anordnas varje dag
flera olika parallella seminarier,
som deltagarna kan välja mellan
utifrån intresse och håg. Några
exempel på ämnen som kommer upp: Hållbart ledarskap för
församlingstillväxt, Lärjungaskapande. Ett välkomnande vi
– kulturförståelse och vardagsrasism, Behoven hos unga i Kairo,
Dar es Saalam, Mexico City och
Bangkok.
Pingst ung-galor
n Även i år anordnar Pingst ung
galor både under Nyhemsveckan och Lappis. I samband med
dessa premieras ett antal personer och arbeten tunt om i Sverige. Galorna hålls i år för fjärde
året i rad.
En dag hålls en särskild samling med syftet att uppmuntra
barn – och ungdomsledare.
Och genom hela veckan löper
temat om friheten i Kristus och
olika frågor och aspekter på
detta lyfts. Exempelvis hur vi ska
uppfatta bibeltexterna som talar
om lag kontra nåd. Och kanske
handlar det viktigast av allt om
hur blir vi befriade i en tid som
vår så att vi kan tjäna Gud?
Kreativ zon
Även i år kommer Lappis att
kunna erbjuda en kreativ zon,
där det finns möjlighet att måla,
spela, sjunga, fotografera, filma
etcetera. Allt under ledning av
Dalkarlså folkhögskola.
På fredagen är det Pingst som
står för eftermiddagsseminarierna. Då talar Daniel Alm, Pelle
Hörnmark, Stefan Beimark och
Daniel Sundström på temat ”Så
växer en hälsosam församling”.
Pingsts
musikkonsulent
Samuel Hector bjuder på en
snabbkurs i hur gudstjänstmusiken kan utvecklas i samlingen
”Allt som har liv... - När tron tar
ton En snabbkurs i hur ni kan
utveckla musiken i gudstjänsten
i din församling”.
Och PMU:s direktor Niclas
Lindgren talar om ”Nästa steg
för missionen”.
För mer information och program se www.lappis.se
ULRIKA RAMSTRAND
Pingst ung–galan på Nyhem
hålls den 19 juni klockan 22.00
på kvällen. Utmärkelserna som
delas ut är i kategorierna Hjälte,
Mentor och Pionjär.
Också under Lappis delas priser i samma kategorier ut. Där
hålls galan den 3 juli klockan
22.00.
PINGST.SE NR 2 2014
Digert program på Nyhem
Årets Nyhemsvecka erbjuder
som vanligt deltagarna ett
stort utbud av samlingar och
aktiviteter. På torsdagen är
det Pingsts olika verksamhetsområden som står för
eftermiddagsseminarierna.
Programmet under Nyhemsveckan är som vanligt fullspäckat
och rymmer en hel del parallella samlingar nischade för olika
åldersgrupper. Barnens Nyhem
och ungdomsaktiviteter på Rutan
är mer eller mindre tradition vid
det här laget. Som vanligt är den
första helgen en ungdomsinriktad helg. Under veckan medverkar många olika talare, till exempel Anne Christiansen, AnnJorid Ahgnell, Ulrik Josefsson,
Mikel French, Åsa Molin, Björn
Truedsson, Liselott J Andersson,
Lina Nielsen, Patric Forsling, Lisa
Fredlund, Jacob Franken, Rudy
Nikkerud och Pelle Hörnmark.
Flera musikteam
En rad olika musikteam medverkar, exempelvis under ledning av Gabriel Hagenfors, Niklas Hallman, Isabelle Söderteg,
Ida Möller, Marina Andersson
och Bosse Järpehag.
Tre eftermiddagar blir det,
precis som förra året stort prog­
ram i Nyhemshallen på temat
Tänk själv – tänk tillsammans.
I år kommer det handla om tro
och vetande, tro och politik och
tro och rättvisa.
På torsdagen är det så Pingsts
olika verksamhetsområden, som
erbjuder en rad parallella seminarier. Samtliga med start klockan 15.00.
MYCKET PROGRAM. Årets Nyhemsvecka bjuder på många olika
talare och seminarier. Tillsammans håller i samlingen med titeln ”Familjens
år! – hur svårt kan det va'”. LP/
Pingst Socialt tar upp ”Fairtrade
alkohol? Om inte, hur drabbas
världen och har vi något ansvar?”
Magnus Persson och Daniel
Alm från Pingst Tillväxt håller
i seminariet med titeln ”Sverige
behöver hälsosamma, växande
och nya församlingar”.
Urban Ringbäck och Paulina
och Daniel Brolin medverkar
i seminariet ”Här och nu och i
hela världen! Lärjungaskapande
lokalt och globalt”.
”När tron tar ton”
Pingsts musikkonsulent Samuel Hector presenterar skriften
”Allt som har liv… – när tron tar
ton. Ett verktyg som hjälper församlingen att lyckas bättre med
sång och musik i gudstjänstlivet”.
Anethe Carlson och Marina
Andersson håller i en samling
kring ”Esterakademin, för en
tid som denna – Hållbart ledarskap för församlingstillväxt”.
Utgångspunkten är bland annat
Pingst ungs jämställdhetsrapport.
Vi hjälper till med helheten
Vi hjälper Dig att analysera, upphandla, administrera samt
hålla kontroll på alla Dina placeringar.
Genom vår internettjänst har Du alltid tillgång till en komplett
sammanställning av hela Din balansräkning.
Våra medarbetare:
Fredrik Hübsch, Annelie Werneskog, Michael Edvinsson, Martina Alvarsson,
Karl-Johan Hübsch, Lars Handell, Katrina Karlsson, Niclas Larsson, Annika Andersson
Besök/adress: Södra Strandgatan 13 B, 553 20 JÖNKÖPING
Tel vx: + 46 36 38 70 70
PINGST.SE NR 2 2014
FOTO:ULRIKA RAMSTRAND
”Världens mest förföljda religion” är ämnet för ytterligare ett
seminarium.
Midsommarhelgen är också
den fylld av aktiviteter och samlingar för både stora och små.
Till exempel familjematiné, LPmöte och stort avslutningsmöte i
Nyhemshallen då Pingstföreståndare Pelle Hörnmark predikar.
Under hela veckan kommer
Radio Nyhem att sända program
från området. Alla samlingarna
i stora hallen tv-inspelas också
av ett team lett av Roger Svanell.
Sändningarna kan följas antingen
på www.nyhemsveckan.se eller
på www.tvinterplay.se
Under veckan arrangeras också flera olika nischade samlingar,
som för pastorspar, kvinnor och
ungdomar.
Varje dag erbjuds bön för sjuka och en kväll blir det stor fest
för alla ungdomar på Rutan.
ULRIKA RAMSTRAND
Fotnot: För detaljerat program
och ytterligare information om
medverkande se www.nyhemsveckan.se
Planetshakers och
Israel Houghton
i Nyhemskonserter
n Under årets Nyhemsvecka
hålls två konserter. På den
första medverkar Planetshakers. Den konserten hålls 15
juni klockan 18.30.
Planetshakers från Australien är ett band som varit
tongivande inom ungdomlig lovsång sedan många
år. Bandet, som gett ut ett
25-tal album sedan starten
år 2000, har sin bas i Melbourne. Rörelsen, som är
en del av pingströrelsen i
Australien, har också startat
fem församlingar och flera
verksamheter och konferenser som har haft påverkan på
många människor.
Den andra konserten hålls
den 21 juni klockan 21.00.
Då medverkar Israel Houghton och The new Breed.
Välkänd lovsångsledare
Israel Houghton är en av
världens mest profilerade
lovsångsledare. Tillsammans
med sin grupp New Breed
har han de senaste 20 åren
influerat lovsången över
hela världen. Hans sånger
är mycket använda i församlingar från många olika
kulturer och sammanhang.
Israel Houghton har vunnit 5 Grammy Awards, 13
Dove Awards och ett antal
andra utmärkelser. Han är
lovsångs­
ledare i Lakewood
Church i Houston, USA,
som är en av världens största församlingar med över
40 000 besökare varje vecka.
ULRIKA RAMSTRAND
VISION
EKUMENISKA
fackförbundet
för dig som jobbar
i församling
www.visionekumeniska.se
25
SVERIGE
Coachning för församlingar
En församling kan bli hemmablind och inte se de egna
möjligheterna. Då kan det
vara läge att anlita en församlingscoach, som hjälper till
att tillföra ny energi och nya
tankar.
Pingst erbjuder numera en
sådan tjänst.
Livscoach, jobbcoach, träningscoach, karriärcoach… och nu
också församlingscoach.
Det händer ju att ord och
begrepp blir så trendiga att de
till slut tappar sitt innehåll – och
coach ligger kanhända nära den
gränsen. Den ursprungliga betydelsen av det engelska uttrycket
torde vara tränare, men medan
sportsverige i stor utsträckning
valt att använda den svenska
översättningen har det engelska
uttrycket släppts fritt att använda på diverse områden i övriga
delar av vårt liv.
Därför är förstås den naturliga frågan vad tjänsten församlingscoachning som Pingst nu
NY
!
ÅNG
OMG
erbjuder egentligen handlar om.
– I grunden handlar det om
att vi tror på den lokala församlingen, att den har en funktion
för människor i sin närhet. Från
den övertygelsen vill vi stödja
och vägleda in i en process för
att hitta den egna församlingens
möjligheter, säger Daniel Alm,
som leder arbetet centralt inom
området Pingst Tillväxt.
Mer konkret går det ut på att
tillhandahålla en fräsch blick
utifrån i en situation där man
kanske hamnat i en slags hemmablindhet.
– Det kan gälla olika områden
’
i församlingens arbete – den lilla
gruppen, gudstjänsten, organisation och strukturer.
Ingen krishantering
Daniel betonar dock att det
inte handlar om kris- eller konflikthantering.
– Det har vi andra redskap
för, säger han.
Det handlar inte heller om att
gå in och ta över församlingens
ledning, utan mer om att tillföra
energi och nya tankar.
Inte heller ska det förväxlas
med Naturlig församling (NFU),
som visserligen också använder
FAKTA Församlingscoacher
Ansvariga för
coachprogrammet:
Pelle Hörnmark
Daniel Alm
Församlingscoacher:
Samuel Hector
Magnus Johnegård
Richard Svensson
Roine Swenson
Roland Pettersson
Kostnad:
Total kostnad för församlingen
är 10 000 kronor. Möjlighet
finns för mindre församlingar
att söka SST-bidrag till avgif­
ten vid behov.
handledning i en utvecklingsprocess, men mer riktat till församlingar ”överlag”. Däremot
kan man använda NFU:s analysverktyg i inledningsskedet.
– Församlingscoachning är till
för församlingar som på något
sätt vill komma vidare men har
svårt att hitta öppningarna och
de egna möjligheterna.
Processen löper under ett år
och inleds med att man vänder
sig till just Daniel Alm på Pingst
och meddelar sitt intresse för
den här möjligheten att få stöd
i sitt arbete. Alm gör sedan en
bedömning utifrån församlingens situation och fördelar uppdraget till någon av de coacher
som står till förfogande och som
därefter deltar i församlingens
process. Samtliga coacher arbetar efter en gemensam värdegrund och har tillgång till samma verktygslåda i sitt arbete.
En av coacherna är Richard
Svensson, bosatt i Höör i Skåne.
Han har arbetat i församlingstjänst sedan 1999 och har under
TILLSAMMANS AMBASSADÖRSUTBILDNING
Teori, praktik och konkret handledning för dig som vill arbeta för fungerande relationer i familj och församling.
Utbildningen är upplagd på tre terminer.
Tre dagar vid varje tillfälle:
Kurstillfälle 1: 16-18 oktober 2014
Kurstillfälle 2: 12-14 mars 2015
Kurstillfälle 3: 17-19 september 2015
Ämnen: Relationsstödjande församling, krishantering,
att leda äktenskaps- och föräldrakurser.
Plats: Slottet, Kaggeholms folkhögskola, Stockholm.
Kostnad: 6540:- totalt för alla tre kurstillfällen med del
i dubbelrum och helpension. 7890:- för enkelrum.
Skicka intresseanmälan och rekommendation från din
församling senast 23 juni till info@tillsammans.pingst.se.
Antalet platser är begränsat!
26
PINGST.SE NR 2 2014
MEDSPELARE. Richard Svensson är en av de församlingscoacher
som erbjuds Sveriges pingstförsamlingar. FOTO: PRIVAT
de senaste åren haft en resande
tjänst som bland annat fört
honom till Finland där han fått
möjlighet att stödja församlingar
på det sätt som Pingsts församlingscoachning syftar till och
som gett honom värdefull erfarenhet.
Vill vara medspelare
Richard påpekar att detta
ännu är i sin linda. Hittills har
han haft möjlighet att arbeta
med en församling men vet att
flera är på gång.
– Vi som coacher vill vara
medspelare i församlingens process, förklarar han. Det handlar
varken om att avsätta eller tillsätta medarbetare, inte heller
om att strömlinjeforma församlingar utifrån en viss modell eller
komma med en egen agenda.
– Vår uppgift är att observera,
ställa frågor och komma med
lite nya infallsvinklar, fortsätter
han. Det är församlingens ledarskap som äger processen.
Det han hittills märkt, både
i sitt eget arbete och i de regelbundna kontakterna med de
övriga coacherna är att det finns
ett behov av detta, även om det
kan handla om olika områden i
församlingens liv och verksamhet.
– Det är lätt att man tappar,
eller begränsar det egna perspektivet, och då kan vi komma
in och inspirera och lyfta, säger
Richard.
Den som vill veta mer kan
läsa om hela processen på www.
pingst.se och klicka sig vidare till
Pingst tillväxt.
KERSTIN KLASON
risse om
Här drömde Clatu
att starta ett ga kök.
ruman
Barbro från Stoig
gjorde det möjl t.
jälp. Tillsammans med dig
Vi tror på hjälp till självh
själva ta sig ur fattigdom.
hjälper vi människor att
T
#DUGÖRDETMÖJLIG
Vigselförrättarkurs
När: 2-4 december 2014 Var: Kaggeholms slott
Kontakt: Ingrid Svanell, ingrid.svanell@pingst.se
Sista anmälningsdag 3 november
PINGST.SE NR 2 2014
SMS:a STARTAEGET100
till 72980 för att skänka
100 kr till arbetet
Plusgiro: PG 90 00 50–6,
märk gåvan ”Starta eget”.
27
BÖCKER
Relevant i tiden
N
är jag läst Ulf Christianssons bok, Det
var värt alltihop, hade den väckt en
del tankar och reflektioner. Och jag
övervägde att fylla den här spalten
med några av dem. Till exempel frågan om varför
han, som är i pensionsåldern och tillika både farfar
och morfar, fortfarande får representera ung och
modern musik, medan hans något mer tystlåtna
generationskamrater blir betraktade som sammanvuxna med kyrk­orgeln.
Men så öppnade jag nästa bok i min lilla hög på
skrivbordet. Det var Thérèse Erikssons Möt mig
som jag är. Och hennes budskap drabbade mig
som ett slag i både mage och hjärta.
För medan ljuset allt oftare riktas mot scenen,
för att därifrån göra gudstjänsten och kyrkan attraktiv och ”relevant” för en ung generation, vänder Eriksson sin strålkastare åt ett annat håll. Det
handlar om hur kyrkan genom sitt inre liv, i nära
relationer, kan bli en tillgång för ungdomar. Hennes bok handlar om att möta och bemöta dem som
drivits och driver sig själva in i själv­skadebeteende.
Men jag tänker att det nog handlar om mötet med
de flesta ungdomar i en tid som pressar med krav
och förväntningar men inte förmår att ta hand om
deras energi, gåvor och känslor av utanförskap.
DET ÄR MÅNGA SOM kämpar med sin självbild.
De som ständigt jämför sig med mediernas – och
tyvärr också ofta kyrkoestradernas – bild av de
vackra och lyckade och känner sig som förlorare.
De som förminskar sig själva för varje nej de får på
arbetsmarknaden.
Dessa ungdomar upptäcker vi kanske inte
främst i flashiga scenshower, de upptäcker vi i en
förtroendefull gemenskap som erbjuder tillhörighet, och vi får inte tro att de inte finns mitt i församlingen och i kyrkans närhet.
Författaren har inga patentlösningar men resonerar och uppmanar till uppmärksamhet. Hon
betonar att en del behöver professionell hjälp och
att det finns gränser för vad församling och vänner
kan göra.
Men det som, åtminstone för mig, lyser klart
genom hela boken är det vi faktiskt kan göra: öppna våra ögon, se och skapa en miljö som medverkar till oförställda möten – kanhända också mellan
generationer. Och kanske är det inte svårare än –
eller just precis så svårt – att vi lär oss se på varandra med Guds ögon. Att öva oss i att med hans
blick möta människor omkring oss, att innesluta,
omfamna och respektera.
Jag undrar om inte det vore en relevant kyrka i
tiden. För alla!
KERSTIN KLASON
28
Följ det senaste inom kristna litteraturen
Text: KERSTIN KLASON
Mejla idéer till ulrika.ramstrand@pingst.se
DET VAR VÄRT ALLTIHOP
Ulf Christiansson
Sjöbergs förlag
Rockgruppen
Jerusalems – och
kanske all kristen
rocks – förgrundsfigur, Ulf Christiansson har skrivit
en bok om sitt liv. Titeln kan
ge intryck av det handlar om
ett bokslut efter avslutad
gärning, men innehållet antyder snarare att författaren
fortfarande är på resa.
För är det något boken
bekräftar så är det att författaren ständigt tycks vara
på väg. Hans livsberättelse
präglas av ständiga uppbrott
och nya vägval, men kärleken
till rockmusiken – och till
Gud – har följt med på topparna, i dalarna och in i varje
vägkrök.
Han skriver djupt personligt och öppenhjärtigt – om
än något ostrukturerat – om
sina möten, om sin familj och
om sina egna upplevelser.
Och lyckas man snirkla sig
igenom och förbi det som,
åtminstone för en oinvigd,
framstår som ett sammelsurium av ljudanläggningar,
gitarrmärken, turnéäventyr,
roddare och annat som hör
genren till, så har boken en
hel del att berätta om en
man med stort hjärta, en
evangelists hängivenhet och
– kanske några skulle säga –
en profetisk tjänst.
EVANGELIUM
ENLIGT MARCUS
Marcus Birro
Libris
Poeten och författarna Marcus Birro
har på ganska kort
tid lyckats bli en av
landets mest kända
kristna personligheter. Han meddelar sig
som sådan företrädesvis i
krönikor, där inte minst den
han regelbundet medverkar
med i tidningen Expressen
blivit mest uppmärksammad,
och dessutom gjort honom
till något slags hatobjekt för
en del och, vill jag tro, förbönsämne för många fler.
När han nu samlar sina
tankar om sitt liv tillsammans
med Gud och sin familj, så
känns de igen från hans
krönikor, ofta med poetiska
beskrivningar i formuleringarna. Det handlar om
häpnad över livets under, om
Gudsnärvaro och människors
bemötande. Men också en
ständig medvetenhet om
livets skörhet.
SOM BARNET
I MAMMANS FAMN
Carolina Klintefelt
Argument
Jag skulle kunna
använda ordet ”söt”
för att beskriva den
här boken. För den
är söt. Omslaget
har en hjärtevärmande bild
och både text och bilder inuti
boken lockar fram samma
känsla.
Men att bara kalla den
”söt” vore djupt orättvist.
Författaren, själv mamma till
tre ganska små barn, lyfter
blicken från den egna mammarollen till relationen mellan Gud och hans skapelse
– människan.
Det är enkla och välskrivna
reflektioner, sprungna ur den
vardagliga relationen mellan
mamma och barn. Varje
kapitel inleds med ett bibelcitat som sätter in läsaren i
tankegångarna och tydliggör
Guds modershjärta.
MÖT MIG SOM JAG ÄR
Thérèse Eriksson
Libris
Författaren tar
här upp ett ämne
som kanske inte
alltid är självklart
i kyrkans värld,
nämligen psykisk
ohälsa och i synnerhet hur man som kyrka
kan se på, och agera för
ungdomar med olika former
av självskadebeteende.
Boken bygger på intervjuer
med både anställda och ideella ungdomsledare i olika
kyrkor och på ungdomars
egna berättelser. Boken visar
hur komplex problematiken
kan vara, men också hur
man, som kyrka och församling kan var en stödjande
miljö men – tyvärr – ibland
kontraproduktiv. (Läs också
krönikan här bredvid).
HELHJÄRTAT
Ingemar Helmner
Marcus förlag
Författaren är
en av Sveriges
heltidsevangelister och han reser
gärna runt med
sitt ärende, både
i den geografiska
och i den kyrkliga kartan.
Han är också en regelbundet
återkommande krönikör i
tidningens Hemmets vän och
det är några av hans krönikor
där som samlats i denna bok.
Hans iakttagelser i möten
– inte bara med enskilda
människor – utan också
med församlingar och dess
verksamhet bär texterna. Och
lika tydligt som evangelistens
hjärta visar sig i omsorg om
sökande människor, lika tydlig är han när han riktar pennans udd mot församlingar
och kyrkor som inte längre
förmår ta till vara och svara
på det andliga sökande som
ligger i tiden.
Och det är väl bara som
sig bör. Något annat vore väl
tjänstefel av en evangelist
som vill följa sin kallelse.
DET ÄR FULLBORDAT
David Wilkerson
Sjöbergs förlag
Den här boken,
av den nu
bortgångne
predikanten
David Wilkerson,
är baserad på
predikningar om
det nya förbundet, han hållit
i sin församling, Time Square
Church i New York. Den
innehåller också ett förord av
sonen Gary Wilkerson som
beskriver med vilket allvar
och vilket djup han tog sig an
ämnet om nåden och friheten
i Kristus.
Boken kan betraktas som
en bibelstudiebok och är
försedd med frågor för vidare
reflektioner.
PINGST.SE NR 2 2014
MUSIK
CLAS VÅRDSTEDT
Förlorar jag dig,
förlorar jag allt
David Media
Clas
Vårdstedt
får nog
räknas som
veteran
inom
svensk kristen musik. För 25
år sedan började han turnera
med gruppen Solid. Han
har alltmer ägnat sig åt att
leda människor in i lovsång
och tillbedjan. Han är sedan
länge förankrad i sin lokala
församling i Ryttargårdskyrkan i Linköping där han leder
ett av lovsångsteamen.
Nu släpper Clas sin femte
soloskiva Förlorar jag dig,
förlorar jag allt. Clas har
en tydlig vision med skivan:
”Sånger som berör både tanke och känsla, Jesuscentrerade sånger, Sånger som mitt
i vardagens bekymmer visar
på skäl att lovprisa, sånger
som leder till hunger efter
mer av Jesus”. Efter ett antal
genomlyssningar måste jag
verkligen säga att Clas lever
upp till denna vision. Tonspråker är varmt och innerligt och
Clas bjuder generöst på sin
omfångsrika röst.
Clas är ambassadör för
hjälporganisationen Compassion som hjälper barn i svår
fattigdom. Alla intäkter från
skivan och sångerna går till
detta arbete.
BLANDADE ARTISTER
Du gör allting nytt
David Media
Skivbolaget David
Media
fortsätter
uthålligt
att förse
svensk
kristenhet med nya lovsånger och artister. Enligt
branschorganisationen CCLI
är 65 procent av sångerna
som rapporteras in från församlingarnas gudstjänstliv i
Sverige från David Media. Nu
släpps skivan Du gör allting
nytt (skiva nr 62 i lovsångsabonnemanget Davids Hjärta)
PINGST.SE NR 2 2014
med en unik laguppställning
av kvinnliga sångerskor. En
inbjudan att skriva sånger
gick ut till ett 40-tal kvinnliga
låtskrivare som resulterade i
12 lovsånger, 11 låtskrivare och 10 artister. De
medverkande är: Ida Möller,
Ellen Wingren, Jeanette
Alfredsson (visionsbärare
och koordinator för skivan),
Lina Häger, Linnéa Hagenfors
Rafail, Hanna Ekstedt, Maria
Gustin Bergström, Isabelle
”Belle” Arnfjell, Charlotte
Nordin och Linda Sandgren.
Denna process har resulterat
i en bra helhet med en imponerande bredd av sånger och
röster.
ERIK TILLING
Hel
Erik Tilling Produktion
Erik Tilling
har sedan
skivdebuten
2001 blivit
en av de
tydligaste
profilerna inom svensk kristen musik. Med sånger som
bland annat Göm mig i dina
vingar, S:t Patricks bön,
Du har räddat mig och
När jag ser din himmel har
hans sånger använts brett i
gudstjänstlivet i katedraler,
kyrkor och kapell. Eriks
signum har varit lågmälda
meditativa sånger som berör
på djupet.
På nya skivan Hel har
Erik tillsammans med
producenten David Levinson
producerat en skiva som
har ett modernt sound med
mer syntar och sequenserprogrammeringar. I vissa
stunder doftar musiken både
Kent och Journey. Återigen
använder Erik ett knippe
sångare (bland annat Terese
Fredenwall) som ger bredd
åt det musikaliska uttrycket.
Textmässigt fortsätter Erik
skriva sånger för bön och
tillbedjan men har också med
sånger om det personliga
andaktslivet, vårt ansvar
för skapelsen och om att
vara förälder. Kvaliteten på
melodier och texter är som
vanligt hög.
Följ det senaste inom det kristna musiklivet
Text: DANIEL RÖJÅS
Mejla idéer till ulrika.ramstrand@pingst.se
MICHAEL JOHNSON
På andra sidan av en
storm
Michael Johnson Musik
Michael
Johnson
släpper nu
sitt femte
album På
andra sidan
av en storm. Musikaliskt är
det ett akustiskt sound med
mycket gitarrer och piano.
Det finns också ett spår av
”americana” med pedal steel
och lap steel trakterat av Ola
Gustafsson (Lisa Nilssons
gitarrist). Det finns också
ett lekfullt blås på en del av
spåren.
På andra sidan av en
storm är ett album där
texterna speglar ett obändigt
hopp som bryter igenom i
all hopplöshet en människa
kan känna. I sången Sång
till ett hopp uttrycks detta
med orden: Jag reste mellan nätternas svärta och
dagens milda ljus. Jag blir
heller inte förvånad om den
Oskar Linnros-doftande Hitta
hem kommer spelas på radio
i sommar. Michael har tillsammans med sin producent
Paul Biktor Börjesson lyckats
förnya sig ännu en gång,
med ett sound värdigt Michaels musikaliska hantverk.
PLANETSHAKERS
Endless Praise
Integrity/David Media
Planetshakers har sina
rötter i en
ungdomsrörelse som
började
som en årlig konferens som
syftade till att utrusta en ung
generation för att beröra sin
omvärld med evangeliet. De
har släppt en stor mängd
skivor sedan 2000 och
fortsätter här på den inslagna
vägen med distade gitarrer,
blyhårda trummor, effektiva
syntmattor och medryckande
körsång. Det är storslagen
arena-rock som utmanar till
ett liv i tillbedjan som har
gett dem en plattform utöver
hela världen.
Musikstil och relevans
U
Under mina år som pastor har jag
mött många åsikter om musiklivet i
gudstjänsterna.
”Det här kan ju överhuvudtaget
inte kallas för musik”, sa en äldre människa till
mig efter en gudstjänst jag hade lett, när några av
mina vänner hade lett lovsånger till bas, gitarr,
trummor och piano. Jag svarade att jag personligen hade uppskattat musiken mycket och att jag
har många skivor med liknande stil hemma som
jag lyssnar på med stor behållning.
Vilken musikstil vi känner oss hemma med
i gudstjänsten säger mer om vår kulturella bakgrund än om vår teologi. Debatterna om musikstilar bottnar oftast i sociologiska faktorer och
personlig smak där sedan argumenten kläs i
teologiska termer. Sånger som vi ser som sakrala
klassiker i dag kritiserades i sin samtid på samma sätt som nutida musik kritiseras i dag. Några
exempel: Stilla Natt – kyrkomusikern Weber
(samtida med sångens tillkomst): ”Detta är vulgär förstörelse i total avsaknad av alla religiösa
och kristna känslor!” Händels Messias sågs först
av många kyrkoledare som vulgär teater!
FÖRSAMLINGENS MUSIKLIV är ingen jukebox
där man kan stoppa i en tia och få ut lite musik i
den stil man vill ha. Frågan vi måste ställa oss är
vilka vi vill kommunicera med.
Församlingen har en kallelse att i varje kultur,
i varje tid och på varje plats kommunicera evangeliet på ett begripligt sätt i sin samtid. En uppgift
som ställer krav på förnyelse. Jag tror att vi behöver se många nya sånger födas för att nå längre.
Det vi kallar bredd i kyrkan är oftast extremt
smalt i relation till det som rör sig i kulturen i det
övriga samhället.
Luther lånade melodi från en samtida poplåt,
när han skrev klassikern Vår Gud är oss en mäktig
borg. Charles Wesley använde sånger från operahus och krogar som han satte text till. Jean Calvin
anställde två sekulära kompositörer för att tonsätta sin teologi. Kreativitet och innovation har
kännetecknat väckelsetider.
Det handlar om att hitta Guds kreativa fingeravtryck i vår gemenskap och att sträva efter en
uppmuntrande och tillåtande miljö. När kreativiteten får flöda kan mycket spännande hända.
DANIEL RÖJÅS
29
FOLK
Kennet Sandström är sedan i
mars anställd i Pingstförsam­
lingen i Klöverträsk.
Markus Hammerin har avslu­
tat sin anställning i Pingstför­
samlingen i Piteå.
Rebecka Berner har avslutat
sin anställning i Pingstförsam­
lingen i Kristinehamn.
Ingvar Holmberg är pastor
på deltid i
pingstförsam­
lingen i Skän­
ninge.
Oscar Svensson är sedan i
februari anställd i Pingstkyrkan
i Jönköping med huvudansvar
för ungdomar.
Bengt Andersson har avslutat
tjänsten som föreståndare i
Smyrna i Mellerud efter 13 år.
Han tillträder den 1 augusti
en tjänst som föreståndare i
Pingstförsamlingen i Lands­
krona.
Josefin Johansson är barn­
ledare i pingstförsamlingen i
Katrineholm sedan i mars.
Följ folk i rörelse
Mejla till ulrika.ramstrand@pingst.se
Morgan Gustafsson är sedan
1 april föreståndare och ord­
förande i Pingstförsamlingen
Livskraft i Göteborg.
Mikael Stenhammar har
börjat som pastor i Sionför­
samlingen i Linköping och som
lärare på Nikodemusinstitutet.
Conny Söder har avtackats
som föreståndare i Kumla och
är nu pensionär.
Jacob Frankner avslutar i som­
mar tjänsten som ungdoms­
pastor i Pingstkyrkan i Västerås.
Görgen Hellman slutar som
föreståndare i Pingstkyrkan
Vetlanda i månadsskiftet juli/
augusti. Han kommer gå in
i en tjänst som enhetschef
för ensamkommande barn i
Vetlanda kommun. Görgen
kommer vara tillgänglig för
enstaka predikobesök eller
bibelstudiehelger från och med
hösten.
Lars-Ivar Nilsson är från och
med första maj pastor och
föreståndare i Härjedalens
pingstförsamling i Sveg. Han
kommer närmast från en tjänst
som teamledare för Skan­
dinaviska Turistkyrkan i Las
Palmas. Han har tidigare varit
föreståndare i flera pingst­
församlingar, bland annat
Värnamo och Trollhättan, samt
haft en central roll i bildandet
av Pingst – fria församlingar i
samverkan.
Mattias och Linnea Sennehed har avslutat sina tjänster i
pingstförsamlingen i Linköping.
Mattias börjar den 1 september
som medarbetare i Europapor­
ten, Malmö, medan Linnea pla­
nerar att börja studera teologi.
Petra Sandell avslutar sin
tjänst som ungdomspastor
i Aspnäskyrkan, Järfälla den
sista augusti och kommer att
studera heltid på ALT.
REKOMMENDATION
Roger och Marie Arnfjell
har arbetat 50 procent som
pastorspar i Bergakyrkan,
Åkersberga under cirka ett års
tid och slutar sin vakanstjänst
sommaren 2014. Roger har
varit ansvarig i olika arbetsupp­
gifter som predikan, Alphakurs­
verksamhet, evangelisation,
själavård och Bergakyrkans
kommunikationsverksamhet
internt och externt.
Både Roger och Marie är
goda förkunnare vilket glatt oss
som församling. Deras önskan
är även att föra ut evangeliet
till människor utanför kyrkan.
Marie är chefredaktör för
tidningen Junia och ordförande
för den kristna kvinnoförening­
en Sisters International. Roger
arbetar aktivt med evangelisa­
tion på Internet med bland
annat jesus.se.
De har arbetat som pas­
torspar inom Pingströrelsen
i mer än 20 års tid. När nu
Roger och Marie slutar vill vi
varmt rekommendera dem.
De står öppna för kallelser till
predikobesök, seminarier och
konferenser. De nås på tel:
Roger, 0733-810638 och Marie,
0707-596745 eller epost: info@
missioninternational.se
FILADELFIAFÖRSAMLINGEN
I STOCKHOLM,
Sören Eskilsson,
vice föreståndare
Läs senaste nytt på www.pingst.se!
En hjälp för dig att ta dig in i tjänsten och bli kvar där
INTRODUKTIONSDAGAR FÖR DIG
SOM ÄR NY I TJÄNST
23 - 25 september på Kaggeholms slott
Frågor och anmälan (senast 8 september) till ingrid.svanell@pingst.se
30
PINGST.SE NR 2 2014
n LP-verksamheten
anordnar också denna sommar läger
både i södra och norra Sverige.
Årets tema är ”Framtidstro och
hopp”.
Lägret på Gullbrannagården
utanför Halmstad hålls mellan
30 juli och 3 augusti. Samtidigt
anordnas ett LP-ung läger för
13-18-åringar på samma plats.
Som vanligt kommer dagarna
att innehålla en mix av mindre
samlingar, gemenskap, aktiviteter, sång i LP-kören och offentliga kvällsmöten.
LP-lägret för norra Sverige
hålls på hotell Lyktan i Arjeplog
mellan 12 och 16 augusti och
har ungefär samma upplägg som
Gullbrannalägret.
Speciella
barnaktiviteter
anordnas på båda ställena.
I år anordnas också ett regionalt LP-läger på lägergården
Drakudden i Bro utanför Stockholm mellan 23 och 26 juli.
SVERIGE
Framtidstro
och hopp på
LP-konferenser
Seminarier, barnmöten, gemenskap, bad och offentliga kvällsmöten utlovas också där.
Betania. Församlingen har bytt
namn flera gånger och på senare
år hetat Märsta Pingstförsamling
Harvest Center och sedan 2011
Hope Church.
Hope Church
blir Hillsong
Samling
för seniorer
n Församlingen Hope Church
i Märsta blev tidigare i våras en
del av Hillsong Church Stockholm.
Märstaförsamlingens
beslut att uppgå i Hillsong föregicks av en lång process med
bön och samtal. Hope churchs
lokaler i Arlandastad har skrivits
över på Hillsong, som nu alltså
kommer att fira gudstjänster
både i centrala Stockholm och i
Arlandastad.
Hillsongs pastor Andreas
Nielsen är entusiastisk över
beslutet.
– 
Jag ser en oerhört stor
potential att nå och beröra
tusentals människor i norra
Stockholm med evangeliet och
kärleken från Jesus, säger han i
ett pressmeddelande.
Pingstförsamlingen i Märsta
grundades 1929 under namnet
n 
Pastorer, missionärer och
evangelister är välkomna att delta i en samling för seniorer som
hålls under Lappis, den 3 juli.
Ämnet för samlingen är
”Brytningstider,
Segertider”
och den leds av Jack-Tommy
Ardenfors och Kent Cramnell.
Förhandsanmälan krävs för deltagande.
Volleybollmatch
för församlingsplantering
n 
Under Lappis anordnas en
volleybollmatch till förmån för
församlingsplantering i Norrland.
Föreståndarna från norra Sve-
rige utmanar medarbetare från
norra Sverige den 4 juli.
En tung match utlovas.
Pingstpastorer
till Jerusalem
n Nästa höst kommer de som
ingår i nätverket Pingst Pastor
få möjlighet att tillsammans
med sina processgrupper under
en vecka studera Bibeln på plats
i Jerusalem. Bibelstudieresan
arrangeras under två veckor,
antingen 7 till 14 eller 14 till 21
oktober. Tanken är att man åker
tillsammans regionalt och med
sin processgrupp.
Under veckan i Jerusalem
kommer deltagarna att få läsa
Bibeltexterna där de skrevs och
där avgörande händelser ägde
rum.
På plats får pastorerna dela
tankar, studera fakta och göra
upplevelser tillsammans.
Researrangemanget
sponsras av Pingst, vilket innebär att
kostnaden per deltagare stannar
på 11 000 kronor.
Det är enkelt att ge kyrkoavgift till sin lokala församling!
1
Läs texten nedan
2
Fyll i dina uppgifter
3
Klipp ut annonsen
4
Skicka i ett kuvert
Skriftligt medgivande
Om man vill stödja sin lokala församling och Pingst
– fria församlingar i samverkan med sin kyrkoavgift
behöver man skicka in ett skriftligt medgivande.
Medgivandet träder i kraft följande kalenderår
och behöver inte förnyas. Vill man ändra vilken
församling som huvuddelen av sin avgift går till kan
man göra det när som helst. När vi har tagit emot
ett medgivande får man en skriftlig bekräftelse.
Detsamma gäller vid alla förändringar som man
vill göra i medgivandet.
Av den summa som fördelas går 70 procent till den
lokala församling som man angett som mottagare.
Återstående 30 procent går till det gemensamma
arbetet i Pingst – fria församlingar i samverkan (t.ex.
utbildning, utveckling och församlingsservice).
Den som vill stödja Pingst – fria församlingar i
samverkan genom kyrkoavgiften och samtidigt vara
medlem i Svenska kyrkan betalar två kyrkoavgifter.
Vill man begära utträde ur Svenska kyrkan anmäler
man det skriftligen till den församling där man
är kyrkobokförd. Detta måste ske senast den 31
oktober.
PINGST.SE NR 2 2014
Församling
Ort
Jag vill att ovanstående församlings ledning meddelas mitt beslut om
kyrkoavgift (uppgiften om kyrkoavgiftens storlek lämnas inte ut).
Efternamn
Förnamn
Gatuadress
Telefonnummer dagtid
Personnummer, 10 siffror
Postnummer och ort
E-postadress
Underskrift
Datum
Underskrift
Medgivandet måste vara Pingst tillhanda senast 31 oktober för att
träda i kraft följande kalenderår.
Skicka medgivandet till:
Kyrkoavgift, Pingst, Box 15144, 167 15 Bromma
31
POSTTIDNING B
IMPONERADE. Petra Thörn och Theodor Österberg försöker få till en antik profilbild. FOTO: MARIA LEVANDER
Inspiration från Egypten
Petra och Theo hade hört om arbetet som
Pingst stöttar i Egypten, men det var en
helt annan sak att se det i verkligheten.
Det menar de efter en Egyptenresa i
våras som gjorde dem taggade att förmedla vad mission är på Hampeveckan.
När Pingsts missionsinspiratör Annelie Lennartsson fick uppdraget att prata om mission
på Hampeveckan resonerade hon: ”Det är
bättre att några ungdomar följer med mig
till Egypten och får se själva, så kan de inspirera tonåringarna på Hampe efter det.” Petra
Thörn och Theodor Österberg från Filadelfia
i Stockholm ville gärna hänga med.
Ungdomarna fick en inblick i hur flera
av Pingsts samarbetspartner gör allt för att
förmedla Guds kärlek genom olika projekt
och medieproduktioner. Efter resan har de
tillsammans med IBRA i Stockholm gjort ett
antal kortfilmer som ska visas under Hampetorpsveckan.
Vad har resan gett er?
Petra: – Vi har träffat så många coola
människor, som är så otroligt hängivna.
– Jag beundrar verkligen hur exempelvis
Bassem (som jobbar med demokratiläger för
barn) har tagit sig an grejer som är viktiga, för
att Jesus vill det, för att människor ska förstå
och sätta värde på varandra och för demokratin. Han jobbar med religionsdialog, utan att
kompromissa med vad han själv tror på.
– Sen var jag så imponerad av Suzy (som
jobbar med ungdomsprogrammet Fruit
salad). Jag frågade henne hur det är att leva
som kristen i Egypten. Hon sa att det inte är
lätt, och hon berättade om exempel på attentat som gjorts mot kristna, men för henne är
det självklart att berätta om Jesus ändå.
– I Sverige kan ju jag vara avskräckt av
tanken på vad folk ska tycka om mig, men
i Egypten blir de inte ens avskräckta av att
någon kan döda dem!
Theo: – Vi har träffat väldigt engagerade människor med ett driv att göra något.
Vi i Sverige kan fega ut trots att vi inte har
mycket emot oss. Men egyptierna är otroligt
modiga och otroligt proffsiga. I kaoset som
råder i Egypten har de världens häftigaste
produktioner och gör så otroligt mycket.
Vad hoppas ni kunna förmedla till ungdomarna på Hampeveckan?
Theo: – Min egen bild av kristen media här
i Sverige var att det är något som man snabbt
zappar förbi. Men i Egypten fick jag se att det
går att berätta om Jesus på ett uppfinningsrikt
sätt, till exempel genom drama, dialog och
frågor. Det kan vara en modell för oss också,
jag får också lust att jobba med media!
– Produktionen Fruit salad har jag själv
hört talas om på Hampeveckan. Men jag
hade inte förstått att det är sådan tät trafik
till deras sajt och att de chattar hela dagarna
med människor och att folk tar till sig budskapet. Så jag skulle vilja förmedla till Hampefolket, att Fruitsalad är inte bara något
man producerar, utan det når människor.
Petra: – Jag hoppas att tonåringarna ska
förstå hur viktigt och väldigt bra arbetet är.
Att de förstår att de här människorna förvaltar pengarna de får på ett jättebra sätt. Det är
människor som offrar så mycket av sig själva
för att följa Jesus. De är verkliga förebilder i
lärjungaskapande.
MARIA LEVANDER
Fotnot: Hampeveckan pågår 30 juni – 6 juli
på Björkenäsgården utanför Odensbacken
och vänder sig till ungdomar från 13 år.