5 Solviks nya rektor 8 Tillsammans med familjen

vårt budskap
EFS I VÄSTERBOTTEN | ÅRGÅNG 85 | # 5 | 2012
5 Solviks nya rektor
8 Tillsammans med familjen
11 Kyrkkaffemissionär
2 MEDLEMSKAP ELLER INTE | 3 STJÄRNMANIFESTATION | 6 IDISSLA ORDET
LEDARE
Förändring också för medlem
EFS Västerbotten vill utvecklas och förändras, med föreningstänkande och medlemskap som given utgångspunkt. Det medför att medlemsfrågan bör lyftas fram
och bearbetas. Men är föreningstänkande och medlemsbegrepp en helig ko, eller
kan vi tänka oss att det kan finnas andra, bättre, sätt för delaktighet och numerär
växt inom EFS?
I EFS VÄSTERBOTTENS programförklaring för perioden 2012-2015 är ett av
ledorden Kraft till förändring. Under den
rubriken står det: ”Vi tror att EFS har en
roll att spela i framtidens samhälle och i
Svenska kyrkans utveckling. I det arbetet
är föreningsstrukturen en bas för delaktighet och möjlighet till utvecklingsarbete. Vi
vill aktivt verka för att få fler medlemmar i
EFS. Vi tror att en ökad medvetenhet om
vad EFS-medlemskapet innebär, både för
den enskilde och för rörelsen, bidrar till
utvecklingsarbete…”
MAN HAR VALT (eller tar man det som
en självklarhet?) att utgå från föreningsstrukturen som något man tror på och vill
ha som bas och aktivt verka utifrån för att
få fler medlemmar. Då blir den naturliga
följdfrågan: Men hur ska vi agera för att
medlemsantalet ska öka? Ett dilemma som
hela föreningssverige brottas med.
taget? För yngre generationer kanske ordet
medlem till och med har en negativ klang.
Under en Storsamling i höstas presenterade Paula Öquist sina tankar om
ett differentierat medlemskap i EFS.
Det skulle innebära en uppdelning i 1)
Församlingsmedlemskap – med olika stora
sammanhang man kan ha en gemenskap i,
2) Supportmedlemskap – som mera liknar
aktivitetsgrupper och 3) Sponsormedlemskap – som ekonomiskt verkar för och understöder olika verksamheter.
Hon jämför medlemskapet
LIKSOM för allt annat är det bra att inte
ta något för givet. Vi kan inte utgå ifrån
att alla har fått föreningsliv och medlemskap med modersmjölken eller ens gillar
det, utan vi bör arbeta med dessa frågor
utifrån att vi har ny terräng att vinna; informera, berätta och bjuda in. Det handlar
också om hur vi informerar.
med
t.ex. Facebook,
där
man går med på en
basnivå och sedan kan man ansluta sig till
olika grupper. Man behöver så att säga
inte köpa hela paketet på en gång utan
kan växa in i engagemang och välja utifrån
vad som är lämpligt i ens egen situation
för närvarande.
MEN MAN KAN också fråga sig om
medlemskapet måste se ut exakt som det
gjort tidigare; finns det eventuellt andra
former för det eller behövs det över huvud
I USA FINNS församlingar som helt frångått medlemskap i traditionell mening, i
stället deltar man och engagerar sig utifrån
vad man själv vill och hur det passar ihop
vårt budskap
ORGAN FÖR EFS VÄSTERBOTTEN
ÅRGÅNG 85 | # 5 | DEC 2012
REDAKTION: tfn 090/12 58 75
fax 090/12 58 97, e-post
budskap@efsvasterbotten.se
TRYCK: Tryckeri City, Umeå
2
med församlingens vision och mål. I våra
sammanhang slår en del ibland ett slag
för nätverkande i stället för föreningstänkande.
En nackdel med att frångå föreningsstrukturen är att en hel del pengar i form
av statliga och kommunala bidrag är
kopplade till den och till medlemssiffror,
pengar som man i så fall måste kunna få
in på annat sätt.
MED DALANDE MEDLEMSSIFFROR
och problem med att få människor att
engagera sig i vissa uppgifter är frågan om
hur den kristna gemenskapen ska organiseras en alldeles för viktig fråga för att inte
våga tänka i nya banor. Men förmodligen
handlar det inte i första hand om organisationsformer utan om innehåll. Lever
vi som grenar i Kristusträdet så bär vi
god frukt – och vilka är de människor
som inte vill ta del av det? Om det sedan
kommer att innebära medlemskap i en
förening eller aktivism och engagemang i
andra former är egentligen sekundärt.
KOMMUNIKATIONSRÅDET
Lotten Markström
FRAMSIDA: Familjen Dencker. Läs mer
på mittuppslaget.
REDAKTÖR : Lotten Markström, tfn 090/12 58 75
ANSVARIG UTGIVARE: Kristoffer Hedman, tfn 090/12 58 69
KOMMUNIKATIONSRÅD: Ulrika Bengtsson 070/570 96 26, Lena
Björkman 070/277 20 03, Katarina Eriksson 070/580 73 55, Stefan
Eriksson 070/591 73 44, Stefan Gelfgren ordf. 073/934 46 82, Anita
Lundqvist 072/241 07 54 och Peter Lundström 070/66 77 441.
PRENUMERATION: 180 kr
ANNONSERING: 7,00 kr/mm, stående annons 6,00 kr/mm
BETRAKTELSE
EFS VÄSTERBOTTEN
Distriktskansli i Umeå
Vasagatan 17, 903 29 Umeå
tel. 090/12 58 10, fax: 090/12 58 97
STRÅLAR FRÅN JESU
FÖDELSESYMBOL
E-post: efs@efsvasterbotten.se
fornamn.efternamn@efsvasterbotten.se
Kansliet i Skellefteå
Stationsgatan 18, 931 32 Skellefteå
Tel. 0910/535 46, fax 0910/366 00
Bankgiro 985-2377,
(Plusgiro 6 23 60-3)
Hemsida: www.efsvasterbotten.se
LEDNINGSGRUPP:
DISTRIKTSFÖRESTÅNDARE
Kristoffer Hedman 090/12 58 69
PERSONALCHEF
Monica Andersson 090/12 58 49
EKONOMICHEF
Eva S Bäckström 090/12 58 19
ÖVRIGA:
BARN- & KONFIRMANDKONSULENT
Magdalena Sandberg 090/12 58 10
MUSIK-/SCOUTKONSULENT
Birgitta Bergner 090/12 58 72
UNGDOMSKONSULENT
Johanna Björkman 090/12 58 22
DISTRIKTSKONSULENT (Skellefteå)
Anna-Maria Niemann Björk
0910/535 46
ADMINISTRATÖRER
Lena Jonsson 090/12 58 10
Margita Sundell 090/12 58 10
INFORMATÖR
Lotten Markström 090/12 58 75
IT-SAMORDNARE
Göran Berglund 070/569 84 21
DISTRIKTSSTYRELSEN
Ordf. Astrid Sjöström 070/1770471
astrid.sjostrom@grimsmark.se
V ordf. Marianne Berglund 090/98421
g.marianne.berglund@telia.com
JAG ÅKTE FÖRBI en lysande adventsstjärna i ett fönster i slutet av oktober.
Den var verkligen fin och spred ett varmt
och mysigt sken, men nog kändes det lite
konstigt med en stjärna så långt före advent. Å andra sidan kan det ju vara så att
den hade hängt uppe väldigt länge efter
förra julen! Det var kanske en åretruntstjärna.
”Jag vill be
om en adventsstjärneväckelse”
ADVENTSSTJÄRNOR fascinerar mig,
eller kanske allra mest det flitiga användandet av dem. I advents- och jultid finns
det i många hus och lägenheter minst en
lysande påminnelse om att Jesus har kommit till oss. Fantastiskt! I det avkristnade
Sverige strålar Jesu födelsesymbol både i
våra hem, på arbetsplatser och i offentliga
lokaler. Pappers- och plåtstjärnor ligger
högt på mysfaktorlistan. Ibland blir jag
lite full i skratt när jag tänker på vilken
kraftig manifestation det är och som folk
medverkar i utan att kanske ens vara medvetna om det.
Jesus, därför att här bor någon som har
mött honom, som fallit på knä och hyllat
honom som den kung han är.
Har du någon adventsstjärna? Vad betyder den för dej?
STJÄRNTYDARNA DE RESTE långt
för att få hylla och välkomna kung Jesus.
Du och jag, vi kan precis där vi är tacka
honom för att han vill bo hos oss, i våra
hjärtan och i våra hem.
Han kommer från eviga fröjder,
han lämnar sin tron av kristall,
sin ära i ljusets palatser
och lägges på strå i ett stall.
Han kommer till jorden att bringa
ett offer på korsträdets stam,
att dö för vårt syndiga släkte
och föra rättfärdighet fram.
Han kommer till sörjande hjärtan,
och livet får annan gestalt.
Han kommer i makt att regera,
tills Gud uti alla blir allt.
Var glad, var glad,
var glad i din Herre och Gud.
Var glad, var glad,
och hylla din konung och Gud.
(Sv. Ps 108: 2, 3, 5)
I MATTEUS EVANGELIUM kan man
läsa om de österländska stjärntydarna och
vad stjärnan betydde för dem: När de såg
stjärnan fylldes de av stor glädje. De gick in
i huset och där fann de barnet och Maria,
hans mor, och föll ner och hyllade honom.
(Matt 2:10-11)
JAG VILL BE OM en adventsstjärneväckelse! Visst vill du också vara med och
be, och på det viset koppla in Jesus i dina
grannars liv? Jag önskar att varje fönster
med en stjärna skulle få betyda: Här finns
KRISTINA ERIKSSON
Pastor i Bjurholmsområdet
3
BOKTIPS
Ps.
TRE PERSONER – alla prästbarn – präglade på ett speciellt sätt den nyevangeliska
väckelsen, ur vilken EFS föddes på 1850talet. De var C O Rosenius, Lina Sandell
och Oscar Ahnfelt, väckelsens trubadur.
AHNFELTS FAR var prost i Skåne och
Oscar hade tänkt gå i faderns fotspår, men
han hade en stor talang för musik och åkte
till Stockholm för att bedriva musikstudier. Där upplevde han en andligt kylig tid,
men en påskgudstjänst i Betlehemskyrkan,
då Rosenius predikade, blev vändpunkten
och därefter slöt han sig till vänkretsen
kring Rosenius. Efter några år som musiklärare kom han att medverka vid möten
och gudstjänster. Övertalad av Rosenius
började han motvilligt också att predika,
självförtroende på den punkten var svagt.
Vartefter kom alltfler kallelser till den
skånske trubaduren och predikanten att
medverka vid möten runt om i landet.
OSCAR AHNFELT var också kompositör
– och en virtuos på sin egenhändigt utformade tiosträngade gitarr. Han gjorde melodierna till många av väckelsens älskade
sånger t.ex. Blott en dag och Med Gud och
hans vänskap. Mycket betydelsefullt var
också hans arbete med att ge ut sångsamlingar, de så kallade Ahnfelts sånger. Där
fanns både egna tonsättningar, inte minst
till Lina Sandells sånger, och andra fina
melodier som han lanserade.
Sånghäftena blev succé. Det första av
de tolv häftena trycktes i otroliga sextio
upplagor! Som kuriosa kan nämnas att
den världsberömda sångerskan Jenny Lind
sponsrade utgivningarna och därför fick
sitt namn på titelsidorna.
JAG TYCKER att en av de vackraste av
Ahnfeldts sånger är melodin till Tänk
när en gång (Psalm 320), skriven av den
norske prästen W A Wexels, när dennes syster hade mist sin man. Vi sjunger
hemlandssångerna sällan numera – kanske
alltför sällan – men denna sång förtjänar
att sjungas inte bara i sorgens tid som en
påminnelse om vad Gud har berett för
sina barn på andra sidan gravens mörker.
TORBJÖRN ARVIDSSON
4
ANSIKTE MOT ANSIKTE: SAMTAL OM KRISTEN TRO
Göran Skytte och Wilfrid Stinissen
Libris förlag 2010
BOKEN KOM för ett par år sedan – och finns nu i
pocketversion. Journalisten Göran Skytte ställer raka frågor till karmelitmunken Wilfrid Stinissen med utgångspunkt från texter ur hans böcker. Det är inte alls tråkigt
utan upplyftande att få följa deras samtal om livet och
tron. Jag tycker särskilt mycket om de första kapitlen i
boken där samtalet kretsar kring Vägen till Gud.
Stinissens syn på nattvarden – eukaristin – berörde mig
också. Göran Skytte tycker att Stinissens texter är som
”glas på glas av klart vatten” och boken ska förstås inte
sträckläsas utan avnjutas i mindre klunkar.
MRS ANGELS TÅRTBAGERI
Gaile Parkin
Libris förlag 2011
MRS ANGEL TUNGARAZA kommer från Tanzania
men bor i Kigali i Rwanda där folkmorden satt djupa
spår. Förutom att ta hand om sina fem barnbarn startar hon ett tårtbageri hemma i sitt kök. Här löser hon
vardagsproblem framför en kopp te och en cupcake och
utformar personliga tårtor till människorna i sin omgivning. Ännu en hyllning till tanten! Hon påminner starkt
om Mma Ramotswe i Damernas detektivbyrå. Författarinnan Gaile Parkin är född och uppvuxen i Zimbabwe
och har bland annat arbetat i Rwanda med flickor och
kvinnor som överlevde folkmordet. En del av händelserna
i boken är baserade på deras berättelser. Finns som pocket.
EN TID FÖR MIRAKEL
Karen Thompson Walker
Norstedts 2012
EN LÄTTLÄST OCH VACKER BOK som handlar om
Julia som växer upp i det soliga Kalifornien. En dag meddelar myndigheterna att jordens rotation har saktat in. Vi
får följa Julias tankar och upplevelser när hon växer upp i
skuggan av att insaktningen fortsätter och dygnen blir allt
längre. Boken ger en svindlande känsla av vår utsatthet på
en planet i ett oändligt universum och hur fantastiskt livet
och naturen är. Författarinnan som debuterar med En tid
för mirakler är född och uppvuxen i Kalifornien och bor
nu i New York.
Senaste om Klippen
KLIPPENKAMRATERNA hade sitt årsmöte i början av oktober. Då kunde konstateras
ett nettoresultat för 2011 på 130 000 kronor, pengar som behövs för planerat nybygge
på fjällgården. Johan Holmgren, Nils Lindqvist och Jan-Erik Wikström omvaldes samtliga till styrelsen. Närmaste arrangemang i Klippen är Fjällväg 2013 i februari. Årsmötet
2013 kommer att hållas i Stöcke i oktober.
Folkhögskolan som en öppen och utvecklande mötesplats – så har Solvik varit och skall förbli, även med ny rektor.
Dan Lundsten – Solviks nya rektor
Dan Lundsten är den nya
rektorn på Solviks folkhögskola
och kommer att tillträda sin
tjänst från första januari 2013.
Vårt Budskap har fått en pratstund med Dan och berättar
lite om vem han är.
Dan Lundsten folkhögskollärare och
socionom med rötterna i Byske blir Solviks
folkhögskolas nya rektor.
– DET ÄR VIKTIGT och intressant vad
EFS vill med sin skola, säger Dan
Lundsten om sina tankar för Solviks
folkhögskola.
Han ser fram emot att få utveckla Solvik
– inte bara utifrån vad folkbildningsrådet,
det omgivande samhället, kursdeltagarna
eller personalen vill – men även utifrån
huvudmannens intentioner. Dan ser
därför gärna att den kristna profilen blir
synligare på skolan framöver. Kanske inte
på samma sätt som tidigare i historien,
men på ett sätt som möter behoven i
dagens samhälle.
– Folkhögskolan ska vara en mötesplats
där man växer och utvecklas, får lära sig
nya färdigheter och blir tagen på allvar,
poängterar den nya rektorn.
En sådan mötesplats tycker han att
Solvik på ett enastående sätt har varit för
många människor och under många år,
något han givetvis vill arbeta vidare med
men också sätta sin personliga prägel på.
FOLKHÖGSKOLLÄRARE, socionom
och mentalskötare är de yrkesutbildningar
Dan Lundsten har, och jobberfarenhet har
han bland annat från handikappomsorg,
psykiatri och skola. Lägg därtill erfarenhet av att ha arbetat som verksamhetschef
för socialtjänsten i en mindre kommun,
känner Solvik sedan tidigare (gjorde sin
folkhögskollärarpraktik på Solvik där han
även i unga år varit elev) och det börjar
framstå som att det finns potential för
ett gott jobb med den efterträdande på
rektorsposten efter Staffan Berglund. Via
bekanta blev Dan blev tipsad om att söka
tjänsten. Han tillträder från nyår men har
under hösten haft möjlighet att sätta sig
in i skolans verksamhet i och med att han
nyligen avslutat en visstidsanställning.
DAN ÄR 48 ÅR GAMMAL och bosatt i
Vebomark, där familjen haft ett hus sedan
20 år tillbaka, även om man tidvis bott
och arbetat på annat håll. Familjen består
av frun Barbro, sex barn och tre barnbarn.
Ursprungligen kommer han från Byske
och kommer nu att flytta tillbaka dit tillsammans med frun och de yngsta barnen.
– Det ska bli härligt att få tillfälle att
fiska i de fina fiskevatten som finns i
Byske, säger Dan och avslöjar därmed ett
av sina intressen.
Han gillar också konst och musik, spelar
gitarr och komponerar för skojs skull
digital musik i datorn. Även ett läsintresse
finns och hans bokhyllor är fyllda av
många böcker utgivna av EFS, även om
han själv inte varit aktiv inom rörelsen.
Han har sin kristna bakgrund i både Frälsningsarmén och Pingstkyrkan.
LOTTEN MARKSTRÖM
5
Gudomlig läsning av Bibeln
Hur har du det med bibelläsningen? Det är en fråga vi sällan ställer eller får.
Och om vi fick den skulle många av oss rodna lite, då bibelläsningen inte
riktigt blir av som vi skulle önska. Orsakerna till det kan variera och resultatet
kan vi spekulera om, men då vi inte via egen läsning ger oss själva möjlighet
att låta Gud möta oss genom sitt Ord, begränsar vi umgänget med honom
och hans påverkan på vårt liv.
DET FINNS MÅNGA sätt att närma sig
Bibeln och läsa den. En del tycker att en
färdig bibelläsningsplan är det bästa, andra
vill känna större frihet. Numera är de
flesta läskunniga och kan ha tillgång till en
egen Bibel, vilket är en stor frihet men det
ger också den enskilde ett större ansvar.
PÅ SENARE ÅR har begreppet Lectio divina dykt upp allt oftare och det används
som en metod att på nytt ta sig an Bibelns
texter. Lectio divina, eller gudomlig läsning, är ett meditativt sätt att läsa Bibeln
och har ursprungligen en koppling till
andlig vägledning och klosterliv (både
benediktinskt och jesuitiskt), men rötterna
finns i judendomen.
Håkan Holmlund.
HUR HAR DU UPPLEVT LECTIO
DIVINA? Frågan ställs till Håkan
Holmlund, som har ett långt liv som
yrkesverksam präst bakom sig och
som efter pensionen varit deltagare i
en Lectio Divina-grupp.
– Enbart positivt! Det är ett bra
sätt att komma in i bibelordet och
så kan man låta bibelordet tala till
en själv. Det är så för alla i gruppen,
även för dem som är i början av
trons väg. Ingen får ge kommentarer
på det man väljer att dela för andra
och det blir en personlig upplevelse.
6
Inom Lectio divina finns fyra olika moment i läsningen: lectio, meditatio, oratio
och contemplatio. Det handlar om att äta
ordet: först ta en bit, tugga på den, känna
efter smaken och slutligen smälta den och
låta näringen tas upp av kroppen.
Innan man börjar läsa Bibeln enligt detta rekommenderas man att först komma
i ett lugnt tillstånd – ”Bli stilla och vet att
jag är Gud” (Ps 46:10) – t.ex. genom att
be om den Helige Ande.
ENLIGT TRADITIONELL SED läses texten flera gånger, varje gång med lite olika
fokus. Det handlar om att lyssna till det
inre budskap som finns i texten och som
förmedlas genom den Helige Ande, inte
att analysera texten. Bibeltexten behandlas
som det Levande ordet, som tas emot,
tuggas och blir ett med människan.
Även Luther knöt an till detta genom
att rekommendera läsaren att inför
textläsning ur Bibeln fråga sig vad texten
betyder för en själv. Genom att läsa texten
flera gånger och reflektera över hur den
kopplar till vårt eget liv så kan vi finna en
väg framåt, mot ett svar. Denna process
benämner han ett idisslande hjärta.
DEN HÄR FORMEN av bibelläsning kan
göras enskilt eller i grupp. När man läser
ensam kan man skriva ner sina tankar i en
andlig loggbok, men om man deltar i läsningen i en gemenskap kan de närvarande
dela sina tankar med varandra. Texter som
rekommenderas är framför allt evangelietexter, psaltarpsalmer, kortare gammaltestamentliga berättelser eller någon profettext; till exempel utifrån kommande
söndags texter.
I BOKEN Ett andra varv med Frälsarkransen kopplas Lectio divina-läsning dessutom ihop med användande av Frälsarkran-
Bilden är hämtad från Wikipedia.
sen, och då ges förslag på lämpliga texter
att läsas. Enligt förslaget i den boken läser
ledaren först texten rakt igenom och sedan
en gång till i långsamt tempo, då man ska
lyssna efter ett ord eller en fras som man
fastnar för. Efter att ha delat detta med
varann, utan kommentarer, läses texten ytterligare en gång (långsamt) och man uppmanas att lyssna efter om det finns något i
texten som berör ens liv just nu. Därefter
igen en delning av de tankar man fått och
texten läses en sista gång. Nu handlar det
om att försöka höra en inbjudan/något jag
skall göra eller pröva. Det ges möjlighet
att dela det och man avslutar med bön.
UTIFRÅN TRON på att Gud bor i oss och
verkar genom den Helige Ande, är denna
form av bibelläsning ett enkelt sätt att
låta Ordet bli levande i vårt eget liv. Det
som krävs är endast en Bibel och vår egen
närvaro.
LOTTEN MARKSTRÖM
Efter många år som präst i
Vasakyrkan är det dags för
Torbjörn Arvidsson att lämna
över stafettpinnen till Senitha
Olsson, som kommer från en
tjänst som utvecklingskonsulent åt EFS Västerbotten.
En kommer, en annan går, men båda verkar
lika glada över det. Senitha Olsson tar
över som präst i Vasakyrkan efter Torbjörn
Arvidsson.
Prästbyte i Vasakyrkan
DET HAR HUNNIT GÅ ett tag sedan
Senitha Olsson välkomnades till tjänsten
som ny präst i Vasakyrkan och Torbjörn
Arvidsson avtackades efter många år i
kyrkan.
Senitha har avslutat sina år som utvecklingskonsulent för EFS Västerbotten och
är glad över att igen få gå in i församlingstjänst.
– Det ska bli roligt att få ha en mer
kontinuerlig kontakt med människor,
säger hon.
FÖR HENNE KÄNNS det nya jobbet
annorlunda men naturligt. Hon har ju
funnits med i Vasakyrkan i tio års tid,
både som medlem, suttit i styrelsen och
också haft deltidsvikariat på prästtjänsten.
Det har gett henne god inblick i arbetet,
så startsträckan nu blir inte lång.
Även om hon har arbetat med utvecklingsfrågor under många år är det
inget särskilt hon nu tänkt förverkliga i
Vasakyrkan.
– Jag kommer att arbeta utifrån den
vision som årsmötet står bakom och som
styrelsen också följer i sitt arbete. Bland
annat kommer det att innebära att arbeta
för ökad delaktighet i gudstjänsten, även
om jag idag inte vet hur, berättar Senitha.
NÄR TORBJÖRN ARVIDSSON började som präst i Vasakyrkan 1997 tänkte
han inte att han skulle stanna där så länge.
De senaste åren har han känt att det är
dags att gå in i nya uppgifter och nu blev
det också praktiskt möjligt. Han går in i
en treårig projekttjänst som kretspräst för
olika föreningar kring Umeå.
– Jag har alltid trivts med att ha gudstjänster och möten och nu får jag mer
tid för det och behöver ägna mig mindre
åt planeringsarbete. Det känns bra, säger
Torbjörn, och tillägger att han också trivts
väldigt bra i Vasakyrkan.
– Det är det roligaste och finaste jobb
jag haft i livet!
SOM KRETSPRÄST kommer han också
att få ägna sig en del åt utvecklingsarbete
och framtidsfrågor i föreningarna, men
det är något han inte hunnit sätta sig in i
så mycket ännu. Först måste han ju se hur
det fungerar idag, och det kan se ganska
olika ut i olika föreningar.
Torbjörn har inte arbetat i någon av de
kretsar han nu kommer att ha som sitt arbetsområde, men han har besökt de flesta
av föreningarna. Hans fösta prästtjänst var
i Robertsforskretsen, och han trivs väldigt
bra i bönhusen på landsbygden.
BÅDE TORBJÖRN OCH SENITHA
verkar glada över sina nya tjänster. Det
skulle kunna kännas lite svårt att gå in i en
tjänst efter någon som varit länge på sin
post, men Senitha tycker det är okey att
ta över efter Torbjörn i ”hans” kyrka. Hon
känner inte några förväntningar på att
hon skulle behöva vara som han.
– Det finns stor acceptans i Vasakyrkan
och jag har aldrig märkt att någon tyckt
att man måste vara på ett visst sätt, säger
Senitha, som också råkar vara den första
kvinnliga huvudprästen i Vasakyrkan.
Och föreningarna som får Torbjörn som
kretspräst tar emot honom med öppna
armar, så han kan med trygghet gå in i sin
nya tjänst de år han har kvar till pensionen.
Text och bild:
LOTTEN MARKSTRÖM
7
Emma och Johannes Dencker berättar om hur de gjort för att få mer tid tillsammans med varandra och barnen.
De vill ha tid tillsammans
De är som alla andra familjer, och ändå inte. Paret Dencker har valt att vara föräldralediga samtidigt för att få mer tid för hela familjen tillsammans, och det genom att resa bort.
JAG TRÄFFAR Emma och Johannes
Dencker en vardag förmiddag i början av
november. Johannes har nyss kommit hem
från Liten och stor i Grisbackakyrkan och
Emma ska jobba senare under dagen med
en kvällsföreställning; hon är violinist på
Norrlandsoperan. Ettåriga Majken sover
i vagnen och Ebbe, 4 år, är på förskolan
– ett ovanligt lugn i en småbarnsfamilj. Vi
sätter oss i köket i hyreslägenheten som
utgör ena ändan av ett av Umeås äldsta
hus på Grisbacka, några kvarter från kyrkan där Johannes har sin tjänst som präst.
Just nu är han föräldraledig.
FRÅN MARS TILL JULI i år var både
Johannes och Emma föräldralediga samtidigt, en för vartdera barnet. De hyrde
ut sin lägenhet och bilade ner till Skåne,
där de hade fått hyra hus av kompisar i
8
Höganästrakten. De ville få tid tillsammans, med varandra som vuxna och som
familj, och också komma närmare sina
egna föräldrar. Båda är från västra Skåne
och flyttade till Umeå 2006-2007. De har
bägge arbeten som innebär både kvällsoch helgjobb och som periodvis kräver
stort engagemang, vilket innebär risk för
att man nästan aldrig hinner ses. Därför
har Johannes gått ner i arbetstid (80 %)
sedan han blev pappa.
– Vi är väldigt glada över att vi gjorde
det här. Det är mycket värt, och betyder
mycket för familjerelationerna, säger
Johannes.
Emma håller med och tillägger:
– Barnen har också fått en bra relation
till varandra och så har Ebbe fått mer
erfarenhet av Skåne.
Även om tiden i Skåne också blev
vardag – med dålig nattsömn och en hel
drös olästa böcker – så vill de för andra
rekommendera att resa bort tillsammans,
om det är möjligt.
– Det var skönt att lämna sitt eget och
flytta in i någon annans bostad, att få
vila från egna grejer men också att längta
tillbaka. Man inser att det är mycket man
kan klara sig utan, säger Emma.
NÄR DE FÖRSÖKER hitta något negativt med den gemensamma långledigheten
så är det enda de kommer på att det tagit
lång tid att komma tillbaka in i förskolelivet. De var också tvungna att säga upp
Ebbes förskoleplats innan de åkte, vilket
var en chansning.
– Förskolan styr ganska mycket över oss
föräldrar och våra val så vi inte vågar vara
borta längre tid, konstaterar Emma.
Båda uppskattar förskolan och hur vi
har ordnat det i Sverige, men de tror också
att barnen mår bra av att vara med sin
mamma och pappa. Johannes vill gärna
uppmuntra föräldrar att dela på föräldraledigheten så mycket som möjligt och att
lita på att de är bra för sina barn.
ATT BÅDA ÄR föräldralediga samtidigt
och reser bort är inget man blir rik på
ekonomiskt, men det är rikt på annat sätt.
Om familjen hade skaffat hus och haft
stora lån hade de inte kunnat välja detta.
Under vistelsen i Skåne jobbade de lite
grann för att dryga ut sin kassa.
– Vi har medvetet valt ett billigare boende för att kunna vara lediga tillsammans
säger Johannes.
REDAN NÄR DE enbart hade ett barn
och Ebbe var ett år valde Emma och
Johannes att vara föräldralediga tillsammans. Då åkte de iväg en månad mitt i
vintern till Zanzibar utanför Tanzania,
och tillbringade också en vecka i Dar es
Salaam, där Johannes bodde under fem år
av sin barndom.
– Vi har båda rest mycket tidigare och
ville tro att det går att resa även med barn,
berättar Johannes.
Den gången var ledigheten mer av
semester med sol, värme och bad, än vistelsen i Skåne. Fast i våras hann de också
med en utlandsresa, en veckas charter till
Egypten. Att resa med barn öppnar upp
för kontakter på ett annat sätt än när man
enbart är vuxna på resan. Men visst kan
det kännas lite extra spännande att allt ska
funka medger Emma.
– Fast egentligen är det konstigt att man
funderar över hur ens eget barn ska klara
sig utomlands. Tänk på alla barn som
lever där! säger Johannes på sitt lugna sätt.
Kanske bidrog den skånska blomsterprakten till att familjen Dencker lämnade Västerbotten
under vårvintern och flyttade ner till Skåne för en långledighet tillsammans.
Majken och Ebbe har fått mycket tid tillsammans med sina föräldrar och också fått lära
känna deras hemtrakter.
PARET DENCKER har inga konkreta
planer för framtida ledighet och resande,
men något kan vi säkert vänta oss.
– Vi vill absolut göra något igen, men vi
vet inte i vilken form, avslutar Emma.
Text:
LOTTEN MARKSTRÖM
Bild:
DENCKERS FAMILJEALBUM
LOTTEN MARKSTRÖM
När båda är föräldralediga samtidigt blir det också lättare att hinna göra något med barnen.
9
DISTRIKTSINFORMATION
Vinter-Klippen
KALENDER 2012
DECEMBER
JANUARI
FEBRUARI
8/12 Styrelsemöte Salt Västerbotten, Skellefteå
14/12 LUFF, ungdomsgudstjänst i Vasakyrkan, Umeå
14/12 The Life, ungdomsmöte i EFS-kyrkan, Skellefteå
28/12-1/1 Livskraft Norr, läger på Strömbäcks fhsk, Umeå
11-13/1 Musikledarforum i Lötenkyrkan, Uppsala
26/1 Styrelsemöte EFS Västerbotten, Robertsfors
31/1-3/2 Fjällväg, läger för unga vuxna, Klippen
9/2 Kördag, Skellefteå
16-17/2 Scoutledardagar/-forum i Malå
2-6/3 Sportlovsläger, Klippen
6-10/3 Sportlovsläger, Klippen
Vänner-snö-gemenskap-lägerGud-mat-lekar-skidor. Allt det
finns på EFS-fjällgård i Klippen.
FJÄLLVÄG 2013
EFS Västerbottens kansli håller stängt 22/12-6/1.
31 januari-3 februari, för åldern 20-35+
SPORTLOVSLÄGER 1
2-6 mars, ålder: från åk 8 och uppåt
GÅVOMEDELSRAPPORT
SPORTLOVSLÄGER 2
6-10 mars, ålder: från åk 8 och uppåt
PÅSKLÄGER FÖR ALLA 1
Lägre gåvomedelsprognos 2012
27-31 mars, för alla åldrar
Insamlade gåvor oktober 2012:
Budgeterade gåvor oktober 2012:
31 mars-4 april, för alla åldrar
641 000 kr
505 000 kr
UNDER OKTOBER MÅNAD har 618 000 kr skickats in från föreningar och
23 000 kr från enskilda givare. Totalt insamlade gåvor på 10 månader är drygt
5,4 miljoner vilket betyder att vi ligger 264 000 kr under budget för samma
period. Det återstår 2,6 miljoner för att nå vårt gåvomedelsmål på 8 miljoner.
November och december är mycket viktiga insamlingsmånader i vårt distrikt
och jag hoppas att du och din förening vill bidra med det ni kan så att vi kan
fortsätta med den verksamhet vi vill ha i EFS Västerbotten.
Tack för din gåva!
EVA S BÄCKSTRÖM
090/12 58 19
eva.s.backstrom@efsvasterbotten.se
BANKGIRO NR 985-2377,
BANKKONTO SEB 5329-10 188 69
(gäller även Salt)
PÅSKLÄGER FÖR ALLA 2
Se www.efsvasterbotten.se/kalender/
Valberedningsarbetet
VALBEREDNINGEN för EFS Västerbotten har träffats en första gång, men än
finns det möjlighet att påverka. Föreningarna uppmanas att skicka in sina förslag
på lämpliga kandidater till styrelsevalet
nästa år. Skicka förslagen till Herbert
Lundberg, Ladstigen 38, 931 64 Skellefteå
eller mejla till herbert.lundberg@telia.com
Även till riksstyrelsen har valberedningsarbetet dragit igång och förhoppningsvis
kommer det vid nästa årsmöte att finnas
kandidater från Västerbotten. Skicka in
förslag på styrelsekandidater för EFS riks
till Anita Lundqvist i Boliden. Henne
når du på telefon 072-2410754, 0910713154 eller via mejl på adressen
anita.lundqvist@svenskakyrkan.se
Bidrag till lokaler
FÖRENINGAR som behöver söka statligt
bidrag till anpassning av gudstjänstlokaler
kan hitta information om detta på vår
webbplats www.efsvasterbotten.se/dokument/gavor-och-bidrag
Mer information finns på SST:s hemsida www.sst.a.se (Nämnden för statligt
stöd till trossamfund).
10
DISTRIKTSLEDNINGEN
Mission är att gå över gränser
Nya testamentet berättar om hur Paulus och hans medarbetare
tillsammans med Guds Ande arbetade för att nå vidare med
budskapet om Jesus Kristus. Mycket är annorlunda idag jämfört
med då, men annat är lika. En likhet är att mission ofta innebär
att gå över gränser. Det handlar om geografiska gränser, men
också om kulturella och lokala gränser som kan finnas i en stad
eller by.
PAULUS GJORDE tre långa missionsresor. Han gjorde återbesök till församlingar
han tidigare grundat, men åkte också till
nya platser. En dag sa den heliga Anden
åt honom att gå över gränsen till det som
idag är Europa. Han kom då med sina
medarbetare Silas och Timotheos till
Filippi i norra Grekland. En dag träffar
de några kvinnor vid ett böneställe, och
den allra första som tar emot evangeliet är
den kvinnliga småföretagaren Lydia som
handlade med fina tyger (Apg 16:12-15).
Direkt därefter döptes hon och alla i hennes hus.
SOM KRISTNA FÅR VI stå tillsammans,
män och kvinnor. Så är det inte i alla
kulturer. I den muslimska gemenskapen är
det männen som styr, kvinnorna är för sig
själva. På bilder från fredagsböner världen
över ser vi endast knäböjande män i stora
skaror. Vid en muslimsk begravning
deltar männen, medan kvinnorna stannar
hemma. Men vid en kristen begravning,
till exempel i Iringa, Tanzania, följs män
och kvinnor åt, även de muslimska kvinnorna är välkomna. Självklart står också
män och kvinnor tillsammans i alla de
härliga körerna i kyrkorna. Men det som
är så självklart för oss, är inte självklart för
alla i världen.
LYDIA ÄR ett tidigt exempel på att
Guds Ande vill använda både kvinnor och män i sina församlingar. Det är
glädjande att tänka på att kvinnor också
mycket tidigt i EFS historia fick stora och
viktiga uppdrag, såväl i missionen som på
hemmaplan. Lina Sandell blev anställd
som redaktör på EFS
expedition redan för
150 år sedan!
barn och unga i vårt eget land, fast en del
av oss känner att vi numera är för gamla
för ledarskap i tonårsgrupper och på läger.
Men att gå till rätt kaffebord, för att möta
en obekant person som har kommit till
kyrkan kan de allra flesta av oss. Om vi
vill! Det är inte ärskilt svårt. Det handlar
mest om vår vilja att
se andra än de käraste
vännerna, och om vi vill
att fler ska få ett hem i
kyrkan/bönhuset. Jag
tror, helt ärligt, att om
fler av oss insåg att det
är en viktig uppgift att
vara kyrkkaffemissionär,
så skulle vi få se ökande
medlemsantal i kyrkor
och bönhus!
”det är en
viktig uppgift att vara
kyrkkaffemissionär”
MEN DE GRÄNSER vi behöver gå
över är inte enbart
geografiska, kulturella
eller mellan män och
kvinnor. Det finns
gränser mycket nära
oss. Bill Hybels, pastor
i Chicago, predikade
en gång om att evangelisation kan vara
att gå tvärsöver ett rum, to walk across the
room. Därför att ibland finns vi, ett tryggt
kristet gäng, bokstavligt eller bildligt i ena
änden av lokalen. I den andra finns de vi
egentligen borde prata och umgås med. Så
kan det vara i kyrkan, men även på en personalfest, en studiedag eller något annat.
Det är så lätt att slentrianmässigt välja det
trygga hörnet i stället för att se den arbetskamrat eller helt obekante som vi borde ta
kontakt med och visa öppenhet emot.
Har du öppna ögon när du kommer
till kyrkfikat eller föräldramötet? Märker
du om där finns människor som gärna
vill att du sätter dig tillsammans med
dem? Alldeles för ofta sitter nya gudstjänstbesökare för sig själva, medan
innegängen i kyrkan myser med
varandra över kaffekopparna. Varför
skulle dessa nya komma tillbaka till
våra gudstjänster, om ändå ingen av
oss bryr sig om att de är där?
VISSA UPPGIFTER ÄR stora och
svåra. Att vara missionär i Tanzania
eller Etiopien kan inte så många
av oss. Flera kan vara ledare för
EN DEL UPPGIFTER kan kännas för
svåra för oss, men genom EFS kan jag
ändå vara med och stödja våra systerkyrkor och missionärer när de går över
viktiga gränser med evangeliet. Jag kan
också fortfarande stödja vår barn- och
ungdomsverksamhet även om jag själv
inte är ledare. För det behövs alltid pengar,
förböner och uppmuntran. Ibland kan det
också handla om praktiska saker, som en
påse bullar eller att jag lånar ut min bil till
scouterna eller tonårsledarna en kväll. När
jag ger mina gåvor till EFS i Västerbotten
eller till min egen EFS-förening, så går
det ju bland annat till lokal mission bland
barn och unga.
Så kan jag på olika sätt vara med och nå
vidare med evangeliet, både här hemma
och utomlands. Därför är jag glad för
EFS.
TORBJÖRN ARVIDSSON
(Texten är ett utdrag ur ett längre bibelstudium som hölls på EFS Västerbottens
konferens tidigare i år. Hela bibelstudiet
finns att läsa på www.efsvasterbotten.se)
11
KATARINAS KRUMELURER
Om att jämföra sig med andra
HAR NI HÖRT TALAS OM den nya
Facebook-sjukan? Inte? Var glad i så fall,
för det är ingen trevlig åkomma! Själv tror
jag att jag måste ha drabbats av en släng
av den. Normalt sett är jag inte särskilt
hypokondrisk av mig, men nu tycker jag
mig se symtom hela tiden!
Till exempel upplever jag att jag måste,
bara måste, besöka Facebook både bittida
och sent och ideligen däremellan. För någon kan ju ha gjort något nytt inlägg i sin
offentliga dagbok och det vill jag verkligen
inte missa!
SAMTIDIGT TYCKER JAG att det är
ganska obehagligt. Alla andra är ju så duktiga! Många skriver tiotals inlägg per dygn
och berättar vad de gör hela tiden. Och
det är inte lite de hinner med varenda dag!
De läser bra böcker och ser spännande
filmer. De lyssnar på intressanta radioprogram och hittar roliga och faktaspäckade
webbsidor på nätet. De promenerar och
löper långa intrikata rundor, som de
bokför med någon listig app i sin smarta
telefon, så att de kan visa hela världen en
karta över exakt hur de har rört sig under
motionsstunden.
De gör långresor över världen och
smakar exotiska och vackert upplagda
maträtter som de fotograferar med den
fina telefon-kameran och genast publicerar
på Facebook.
Folk städar sina trädgårdar och renoverar sina hus och lägenheter – som de sedan
inreder med den ena fiffiga lösningen efter
den andra. De tar hand om sina fina och
älskade hästar, hundar och katter. De tävlar i allehanda sporter och lyckas alltid ta
något nytt personrekord, eller kvalificera
sig till någon ny tävling. De sköter om
sina åldrade föräldrar. Sen byter de bil och
partner och reser och hälsar på sina barn
och barnbarn, som alla är lika lyckade
och vackra! Om vännerna inte har barn
och barnbarn ännu, så har de fantastiskt
välformulerade framtidsdrömmar och
världens gulligaste pojk- eller flickvänner.
husdjur, eller tävlar i någon sport. Jag har
ingen fin telefon med smarta appar och
det mest intressanta jag har läst på sistone
är Norran.
Att läsa Norran kan man förresten också
bli stressad av, för även där finns det så
skickliga skribenter som lyckas producera
eleganta och roliga texter, dag efter dag!
Hur bär de sig åt? Och när jag slår på
radion är det likadant! Folk kan tala både
länge och väl om de mest skiftande och
djupsinniga ämnen och jag fattar inte hur
de kan hålla på utan att alla ord tar slut!
FAKTUM ÄR att man kan bli kliniskt
deprimerad av att ha för många duktiga
vänner på Facebook. Jo, det är sant! Det är
det som måste ha drabbat mig. Tror jag.
Eller så är ingenting nytt under solen.
Facebook-sjukan är kanske lika gammal som Ormen? Förr kallades det visst
avundsjuka.
SJÄLV SÅ SITTER JAG BARA HÄR
och blir mer och mer stressad! Jag varken
reser, eller motionerar, eller har något
KATARINA ERIKSSON
Med och utan ord – visor, ved & vänner
Julsånger utan ord
Bergström, Riedel m.fl.
Instrumentallåtar, kända och
okända, med text om ursprung.
49 kr CD
Svenska barnvisor Ljudmodul
Tina Ahlin
Barnviseskatten lättillgänglig som
karaokebok för barnfamiljer.
259 kr
DIN BOK
12
En vän från himlen
Ylva Eggehorn
Illustrerade bibelberättelser återberättade på
ett nytt sätt för barn.
185 kr
Ved
Lars Mytting
En komplett informationskälla om ved; om
hantering och själ.
229 kr
Skolgatan 58 C,
Box 369, 901 08 UMEÅ
tfn 090/77 77 85, www.dinbok.se
Med evig kärlek
Peter Halldorf
Betraktelser för daglig
läsning, följer kyrkoåret.
198 kr
Bästa service och bredd
TILL MINNE
Tre av EFS Västerbottens medarbetare har gått ur tiden. Distriktsföreståndare Kristoffer
Hedman skriver nedan några rader till deras minne.
ELISABETH LINDGREN
EFS VÄSTERBOTTENS mångåriga medarbetare Elisabeth Lindgren avled den 18
juli i år efter en kortare tids sjukdom, cancern tog hennes liv. Elisabeth blev 58 år.
ELISABETH
FÖDDES i
Skellefteå och
efter avklarad
kantorsexamen
påbörjade hon
1976 sin anställning som
församlingsmusiker för EFS Västerbotten i Mobackenkyrkan, Skellefteå, vid knappa 22-års
ålder. Hon gifte sig 1977 med Christer
och de fick fyra barn. Från 1992 fram till
sin död arbetade Elisabeth i Sörböle kyrka.
Som musiker i dessa samarbetskyrkor mellan EFS och Svenska kyrkan har arbetet
bestått i att vara kantor, körledare för både
barn och vuxna, pianolärare samt att finnas med i många barngrupper.
ELISABETH HADE en förmåga att se och
lyfta de människor hon mötte i sitt arbete.
Flera är de körer och projekt som hon har
varit initativtagare till för att ge människor
nya utmaningar och en plats att växa i,
både beträffande sång men också angående delaktighet i församlingen.
SOM EN TON för Elisabeths engagemang finns den sång som flera av körerna
fick sjunga under hennes ledning, Jesus är
vårt liv, av Fride Gustavsson.
I TACKSAMHET till Gud för Elisabeths
liv och gärning och för löftet om att Jesus
uppståndelse ger oss liv.
BIRGER AXELSSON
MISSIONÄREN och prästen Birger
Axelsson, som under många år var verksam
inom EFS, avled den 20 september 2012
i en ålder av 87 år. Han föddes i Antnäs i
Norrbotten och efter genomgångna studier
på Bibelinstitutet i Stockholm och Johannelunds teologiska institut fick han sin
första predikanttjänst i Arjeplog 1949 och
därefter i Älvsbyn 1954.
I ÄLVSBYN träffade han Inez och de gifte
sig 1957. Tillsammans sändes de ut som
missionärer till Tanzania 1961. Tanzania
förblev i cirka tio år arbetsplatsen för
familjen Axelsson, men för alltid platsen
de talade varmt om och flera gånger återvände till för möte med alla vänner och
trossyskon.
VÄL HEMMA
i Sverige igen
arbetade
Birger ett år i
Göteborg men
kom sedan
till Västerbotten 1974, för
tjänst bland
annat i Vasakyrkan i Umeå, samt cirka 10
år i Grisbackakyrkan innan pensionering.
Birger hann dessutom även med en kort
period i södra Sudan med arbete bland
flyktingar.
BIRGER BEHÖLL ända till slutet av sitt
liv ett ivrigt intresse för EFS internationella mission och var en av dess hängivna
förebedjare, samt ordnade tillsammans
med Inez så att många av vännerna i
kyrkan och EFS hemma i Sverige kunde
få god missionskunskap och också möten
med trossyskon från Tanzania.
HANS LIVSVERK vittnar för oss alla om
att i Guds rike blir man aldrig pensionär,
det finns alltid en uppgift. Men det är
viktigt att komma ihåg att i Guds rike är
ingen uppgift för liten eller för obetydlig.
Det kommer inte an på vår duktighet,
utan på Hans godhet och nåd.
I TACKSAMHET till Gud för Birgers liv
och för löftet om uppståndelsens glädje.
HANS WIKLUND
I MÖRKA NOVEMBER får vi beskedet
att Hans Wiklund, en riktig trotjänare
inom EFS Västerbotten gått ur tiden.
Hans var född 1926 i Yttervik utanför
Skellefteå och utbildade sig till folkskollärare.
HAN ARBETADE också
som lärare i religionskunskap
och under 70talet var han
ordförande för
EFS i Västerbotten. Hans
läste sedan teologi och tjänstgjorde under
några år som predikant i byarna söder om
Skellefteå innan han 1979 blev präst i den
då nystartade samarbetskyrkan i Ersmark,
Kågedalen. Där tjänade han sedan fram
till pensionen och var också under en tid
t.f. kyrkoherde.
I LÄRAR- och predikantrollen kunde
han upplevas som ganska formell, men
han hade också andra sidor. Till exempel
med konfirmanderna ute på havet, där
berättade han historier och skrattade gott.
Som kyrkoherde visade han också omsorg
och ett varmt hjärta, då han kvällstid
kunde ringa upp någon anställd enbart för
att höra hur han eller hon hade det.
SÅ LÄNGE HANS tillsammans med
sin fru Margareta bodde kvar i Ersmark
efter pensionen hörde de till de trognaste
kyrkfolket. Hans höll i symöten, hade ett
stort hjärta för missionen och fanns också
med i bibelstudiegruppen. Där visade han
att han inte alls var främmande för nya
tankar och uttryckssätt. Han kunde vara
riktigt djärv men vilade i en trygg tro på
sin Frälsare.
HANS HAR VISAT mycket kärlek och
omsorg, ibland så konkret uttryckt som i
rökt sik som han fångat på Kågefjärden.
Nu har han lagt ut från kajen för den sista
resan och på andra sidan väntar Han som
gärna tog fiskare i sin tjänst och gjorde
dem till människofiskare.
13
GÖR AVDRAG FÖR
GÅVOR TILL EFS
FRÅN OCH MED den 24 maj 2012 kan
du som privatperson få din inkomstskatt
minskad med upp till 1 500 kronor om
året, när du skänker pengar till EFS och
något av följande tre områden: EFS diakonala mission (eller något projekt inom
den gruppen), Barn i alla länder eller
Johannelunds forskning.
• Gåvan måste vara på minst 200 kronor vid varje tillfälle.
• För EFS är bara gåvor till särskilda
ändamål avdragsgilla.
• Den totala summan måste vara på
minst 2 000 kronor under ett kalenderår
och du får göra avdrag på maximalt 6 000
kronor (inklusive gåvor till andra organisationer).
• Du måste ha fyllt 18 år och betala
skatt i Sverige.
• Vi måste känna till ditt personnummer för att skattereduktion ska kunna ges.
• Efter årsskiftet sänder EFS uppgift till
varje givare samt till skatteverket. Summan på de avdragsgilla gåvor som getts
under året kommer på din deklarationsblankett. Sammanlagda gåvor upp till
6 000 kronor får dras av och skattereduktionen blir högst 1 500 kronor.
• Om du som idag brukar ge 150 kronor i månaden höjer till 200 kronor får du
en skattereduktion på 600 kronor medan
EFS får 2 400 kronor i stället för 1 800
kronor.
(Uppgifterna är från www.efs.nu)
ANNONSER
Skellefteå Begravningsbyrå
Nya Begravningsbyrån
Ombud finns på följande orter:
Bastuträsk 0915-410-31
Boliden 0910-58 07 56
Byske 0912-612 35, 070-251 70 72
Norsjö 0918-105 28
Lövånger 0913-100 36
Telefon (även jour) 0910-100 52
Besöksadress: Nygatan 16, 931 33 Skellefteå, Telefax 0910 - 890 64
www.skellefteabegravningsbyra.se
Västerbotten – Västsverige
Vi löser Era transporter
enkelt och effektivt
Julinsamnling i Bergsbyn
EFS i Bergsbyn ordnade café och samlade
in 1500 kr till Salt Bergsbyns projekt att
skicka jullådor bl.a. till Rumänien genom
Hoppets stjärna.
Vi bygger bara det vi är bra på
Personal- och
organisationssekreterare
till distriktsexpeditionen i Luleå
50-65 % efter överenskommelse.
Tillträde 1 januari 2013. För mer
information se
www.efs.nu/norrbotten
14
- Byggnader för butik, industri och lantbruk
- Vi tar hand om bygget från början till slut
Vi tar allt ansvar. Allt till ett fast pris.
FASTEC NORRA VÄSTERBOTTEN BYGG AB
Häggbärsgatan 47, 934 91 Kåge.
Tel: 0910-72 26 50, fax: 0910-72 25 41 Mobiltel: 070-517 54 97
UTGIVNING VÅRT BUDSKAP 2013
Vårt Budskap kommer ut med 5 nummer 2013. Manus bör vara redaktionen tillhanda senaste en månad innan publiceringsdatum. Annonser, debattsvar och insändare senast två veckor innan utgivning.
Material som inkommer senare publiceras i mån av utrymme.
NÄSTA NUMMER planeras vara ute kring 13 februari 2013.
ELEKTRONISK LAGRING: Vårt Budskap bearbetar och lagrar texter och
bilder elektroniskt. Genom att skicka in material för publicering ger du
också ditt samtycke till att detta lagras elektroniskt. Artiklar som publiceras i tidningen kan också finnas tillgängliga på EFS Västerbottens
webbplats. Där hittar du också ett nyhetsflöde och åsiktsforum.
ANNONSER
VAD TYCKER DU?
Vårt Budskap vill skriva om
sådant som berör, utmanar,
informerar och inspirerar. Har
du förslag på vad vi ska ta upp i
tidningen, eller vill du själv bidra?
Hör av dig till redaktionen med
bilder, artiklar, notiser eller idéer
kring innehållet. Det kan vara ett
brännande debattämne, en intressant person eller tips om vad
som är på gång i din församling/
förening eller i distriktet.
ADRESS: Vårt Budskap,
Vasagatan 17, 903 29 Umeå.
Telefon: 090/12 58 75, E-post:
budskap@efsvasterbotten.se
BEGRAVNINGAR
GRAVSTENAR
BOUPPTECKNINGAR
FAMILJEJURIDIK
SKELLEFTEÅ
Kyrkogatan 8
tel 0910 - 77 74 00
UMEÅ
V Norrlandsg. 18 B
tel 090 - 14 20 80
LYCKSELE
Storgatan 26
tel 0950 - 665 30
Serviceföretaget i jordbrukets tjänst
FÄSTELEMENT
skruvar, muttrar m.m.
GJUTGODS
med maskiner från marknadens ledande leverantörer
Även ett brett sortiment för Villa – Trädgård – Entreprenad
gjutning, bearbetning,
montering
BALANSBLOCK
broms, spärr
VÄXLAR
kugg- och tappväxlar
En servande fackhandel – Din trygghet
www.bostromstraktor.se
www.rofab.se
Vänd Er med förtroende till oss i en svår stund!
Vi gör gärna hembesök – Jour dygnet runt
Alen Begravningsbyrå
Ulf Påhlsson
Begravningar – Bouppteckningar – Gravstenar
Besöksadress: Norrlandsgatan 40, Umeå, tfn 090/434 77
Drottninggatan 29, Vännäs, tfn 0935/123 00
www.alenbegravningsbyra.se
Christina Wendel
Stjärnan från Betlehem leder ej bort, men hem.
15
POSTTIDNING B
vårt budskap
Vasagatan 17
903 29 Umeå
Vare sig Gud kommer till oss ridande på en åsna,
som ett nyfött barn i ett stall eller på något annat vardagligt sätt
är frågan om vi är beredda att ta emot honom.