Läs Den sociala tryggheten (pdf)

Transcription

guiden
för bättre
vardag
Den sociala tryggheten
ms-förbundets publikationer
den sociala tryggheten
Finlands MS-förbunds publikationsserie nr 38
1:a upplagan 2013
ISBN 978-952-9797-73-8 (pdf)
Arbetsgrupp:
Jurist Anu Aalto, juris kandidat
Kommunikationschef Minna Heikkilä, filosofie magister
Organisationsplanerare Marketta Kerminen-Tolvanen, fysioterapeut
Specialplanerare Marju Toivonen, politices magister
Rehabiliteringssocialarbetarna vid Masku neurologiska rehabiliteringscenter och
socionomerna vid MS-rådgivningsbyrån i Helsingfors
Handboken baserar sig dels på Järjestöjen sosiaaliturvaopas (www.sosiaaliturvaopas.fi), en handbok om sociala förmåner som har getts ut av ett antal organisationer tillsammans, och dels på social- och hälsovårdslagstiftningen.
Ombrytning: Milla Rauma
Illustrationer: Mari Oksanen
Översättning: Kurt Kavander
Finlands MS-förbund rf
Vaihemäentie 10
PB 15, 21251 Masku
tel. (02) 439 2111
tiedotus@ms-liitto.fi
www.facebook.com/msliitto
www.ms-liitto.fi
Den sociala tryggheten © Finlands MS-förbund rf 2013
Innehåll
När du behöver vård och omsorg
hälsocentralsbesök, sjukhus- och tandvård................... 7
hemtjänst, hemsjukvård och hemvård............................... 8
FPA:s sjukvårdsersättningar
ersättning för kostnader för privat hälsooch sjukvård.........................................................................10
ersättning för läkemedelskostnader.............................. 10
ersättning för resekostnader........................................... 12
Rehabilitering
rehabiliteringsplan............................................................. 15
att söka sig till rehabilitering......................................... 15
rehabilitering inom den offentliga vården................... 16
rehabilitering via företagshälsovården........................ 16
rehabilitering via fpa.......................................................... 16
rehabilitering via organisationer.................................... 18
yrkesinriktad rehabilitering............................................. 19
försörjning under rehabiliteringsperioder.................... 19
Stöd för sysselsättning
allmänt................................................................................. 22
stöd till arbetsgivare......................................................... 22
stöd till anställda............................................................. 24
samordning av pension och lön ....................................... 25
sjukeller invalidpension som lämnas vilande
2010–2013............................................................................... 25
Studier
yrkesvägledning.................................................................. 27
läroanstalter...................................................................... 27
studier i form av yrkesinriktad rehabilitering............. 27
Handikappbidrag och vårdbidrag
ansökan om handikappförmåner....................................... 30
handikappbidrag för vuxna................................................ 30
vårdbidrag för pensionstagare......................................... 31
Försörjning
sjukdagpenning.................................................................... 34
partiell sjukdagpenning..................................................... 34
pensioner............................................................................... 35
folkpension........................................................................... 35
sjukpension............................................................................ 36
delinvalidpension................................................................ 36
förvärvsarbete vid sidan av sjukeller
invalidpension...................................................................... 37
garantipension..................................................................... 37
utkomststöd......................................................................... 38
Beskattning
ansökan om skatteavdrag................................................. 40
avdrag för nedsatt skattebetalningsförmåga.............. 40
invalidavdrag....................................................................... 40
hushållsavdrag................................................................... 41
Rörelsemöjligheter
rabatter och hjälp i samfärdsmedel................................. 43
taxiresor och färdtjänst................................................... 44
egen bil................................................................................... 45
Boende och självständigt liv
allmänt bostadsbidrag....................................................... 50
bostadsbidrag för pensionstagare................................... 50
kommunala tjänster i hemmet.......................................... 51
rätt att välja hemkommun................................................ 54
hjälpmedel............................................................................. 54
ombyggnadsarbeten och redskap i hemmet..................... 55
redskap som underlättar vardagen................................. 56
reparationsunderstöd till åldringar och
funktionshindrade.............................................................. 56
serviceboende....................................................................... 56
personlig assistans............................................................. 58
tolkningstjänster............................................................... 59
dagverksamhet..................................................................... 59
Klientens och patientens ställning och rättsskydd
patient inom hälso- och sjukvården................................ 61
klient inom socialvården................................................... 62
intressebevakningsfullmakt............................................. 64
sökande av ändring............................................................. 64
anmärkning och klagomål
inom den kommunala vården och omsorgen.................. 66
MS-förbundet till din tjänst
vägledning och rådgivning............................................... 68
rehabiliteringstjänster...................................................... 70
boendetjänster..................................................................... 70
6
När du behöver vård
och omsorg
(Socialvårdslagen, hälso- och sjukvårdslagen, lagen och
förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården)
Socialvårdstjänsterna finns till för att du ska kunna bo hemma
och klara dig i vardagen. Hemkommunen ska också ordna
nödvändiga hälsovårdstjänster för invånarna.
7
hälsocentralsbesök, sjukhus- och
tandvård
Hälsocentralen kan ta ut en engångsavgift för högst tre läkarbesök per
kalenderår. Alternativet till engångsavgifter kan vara en årsavgift. För
jourbesök kan hälsocentralen ta ut en jouravgift. På hälsocentralerna är
till exempel besök hos hälsovårdare samt laboratorie- och röntgenundersökningar gratis.
För tandvård betalar du en grundavgift och en separat avgift för själva
undersökningen eller behandlingen.
Om du är yngre än 18 år behöver du inte betala någon avgift för de
öppenvårdstjänster som hälsocentralen tillhandahåller; detta gäller till
exempel besök på läkarmottagning och tandvård.
Sairaalahoidosta maksu voidaan periä poliklinikkakäynnistä, päiväkirurgisesta toimenpiteestä ja vuodeosastohoidosta hoitopäivältä. Sairaalan poliklinikkakäyntimaksu peritään myös alle 18-vuotiaalta.
Personer under 18 år betalar vårddygnsavgift för högst sju dygn per
kalenderår.
För seriebehandling och rehabiliterande behandling, till exempel fysioterapi, betalar du en separat avgift för varje behandling. Avgiften kan
dock tas ut för högst 45 behandlingsbesök per kalenderår.
Läkarintyg inom primärvården är avgiftsfria om intygen anknyter till
vård eller behandling. Övriga läkarintyg är avgiftsbelagda.
För avgifterna inom den offentliga hälsovården finns ett avgiftstak
per år. Efter att du har nått upp till avgiftstaket får du öppenvårdstjänster
antingen helt gratis eller till nedsatt pris. Du ska själv hålla reda på när
taket har nåtts. Hör dig på hälsocentralen eller sjukhuset för om du kan
få ett kort för uppföljning av avgifterna. Om de avgifter som du redan
har betalat har nått över avgiftstaket, kan du anhålla om att få tillbaka
avgifterna i efterskott. Avgiftstaket gäller per person, men avgifter som
har betalats för familjemedlemmar under 18 år kan räknas in i de avgifter
som någondera vårdnadshavaren har betalat.
Långvarig slutenvård ordnas för den som inte kan ges nödvändig heldygnsvård hemma eller i en servicebostad. Personer i långvarig slutenvård betalar en avgift som baserar sig på inkomsterna. Avgiften kan uppgå
till högst 85 procent av patientens nettoinkomster. Om patienten har en
8
make som bor i samma hushåll och som har lägre inkomster, kan avgiften
uppgå till högst 42,5 procent av makarnas sammanlagda nettoinkomster.
Ett visst minimibelopp av nettoinkomsterna måste kvarstå till patientens
eget förfogande.
hemtjänst, hemsjukvård och hemvård
För tillfällig hemtjänst och hemsjukvård tar kommunen ut en avgift per
besök. För fortlöpande hemtjänst och hemsjukvård betalar servicemottagaren en månadsavgift, som beror på mängden och typen av tjänster,
inkomsterna och familjens storlek. Också makens inkomster beaktas när
mottagarens betalningsförmåga fastställs.
Vissa kommuner har infört servicesedlar. Med hjälp av en sedel kan
du skaffa hemvårds- och sjukvårdstjänster av privata vårdgivare.
Om du har en långtidssjukdom som du kan behandla hemma får
du förbrukningsartiklar via sjukvården. Förbrukningsartiklarna ingår
i ett vårdbeslut, och behovet av sådana ska utredas i vårdplanen. Som
förbrukningsartiklar betraktas till exempel vårdutrustning för diabetiker,
förbandsmaterial, stomiprodukter, blöjor och sängskydd. För att du ska
få den vårdutrustning som behövs för uppföljning av vården och sjukdomen ska den behandlande läkaren ha fastställt ditt individuella behov.
Du börjar få vårdutrustning om läkaren bedömer att behovet är
långvarigt, vanligtvis minst tre månader. Hälsocentralen ger ut artiklarna vanligen för tre månaders behov per gång. I samband med överlämningen bedöms alltid om artiklarna är nödvändiga och ändamålsenliga.
Hälsocentralen följer upp distributionen och användningen individuellt.
Vårdartiklarna kan antingen hämtas på hälsocentralen eller så levereras
de hem till exempel i samband med hemsjukvårdens besök. Artiklarna
är avgiftsfria, vilket betyder att du inte behöver betala någon självrisk,
expeditionsavgift eller andra avgifter.
9
FPA:s
sjukvårdsersättningar
(Sjukförsäkringslagen och sjukförsäkringsförordningen)
Om du anlitar privat hälso- och sjukvård ersätter
Folkpensionsanstalten (FPA) en del av sjukvårdskostnaderna.
Dessutom ersätter FPA resekostnader som uppstår i samband med
såväl offentlig som privat sjukvård.
10
ersättning för kostnader
för privat hälso- och sjukvård
Om du anlitar en privat läkare eller tandläkare betalar du alltid en viss
självrisk för läkar- eller tandläkararvodet, kostnaderna för själva tandvården och kostnaderna för undersökningen och behandlingen. FPAersättningen grundar sig på ersättningstaxor. FPA ersätter endast en viss
procent av taxan för en privat läkares arvode och för själva undersökningen och behandlingen.
För exempelvis expeditions-, operationssals-, vårddygns- eller poliklinikavgifter eller avgifter för förebyggande vård på privata inrättningar
får du ingen FPA-ersättning över huvud taget. Du kan dock ansöka om
ersättning för arvoden för läkarutlåtande som har utfärdats av privatläkare, om läkaren har utfärdat utlåtandet för läkemedelsersättning eller
sjukdagpenning, och för intyg som FPA har bett att få.
ersättning för läkemedelskostnader
Du kan ansöka om FPA-ersättning för läkemedel, bassalvor och kliniska
näringspreparat som en läkare har ordinerat för behandling av en sjukdom, men alla receptbelagda läkemedel ersätts inte av FPA. Du kan få
direktersättning för läkemedel för högst tre månaders tid per inköp på
apoteket. FPA ersätter inte kostnaderna för läkemedel som har ordinerats för att upprätthålla hälsotillståndet eller förebygga sjukdom.
11
Ersättningsgrupper
Grundersättningen för receptbelagda läkemedel är 42 procent. Merparten av de receptbelagda läkemedlen hör till denna ersättningsgrupp. Om
du lider av en svår och långvarig sjukdom kan du ansöka om specialersättning för läkemedelsbehandlingen. Till ansökan ska du bifoga ett Bläkarutlåtande. En del dyra läkemedel är begränsat grundersättningsgilla.
I sådana fall kan du få grundersättning endast om du lämnar in en ansökan och ett B-läkarutlåtande till FPA.
ERSÄTTNINGSGRUPPER
Grundersättning
42 % av priset på läkemedlet
Lägre specialersättning
72 % av priset på läkemedlet
Högre specialersättning
100 %. Självrisken per läkemedel vid ett och
samma inköp är 3 euro.
Kostnaderna för receptbelagda läkemedel har ett kostnadstak per år. När
du har nått taket betalar FPA ersättning för resten av priset på läkemedlet,
och du betalar själv bara en självrisk på 1,50 euro per läkemedel vid ett
och samma inköp. Du kan lämna in ansökan om ersättning för de kostnader som har överstigit taket för läkemedelskostnader till FPA också
i efterskott. Läkemedel som FPA inte betalar ersättning för räknas inte
med i taket för läkemedelskostnader.
Elektroniska recept
Med elektroniska recept, s.k. eRecept, avses elektroniskt utfärdade recept som läkaren sparar i en databas, receptcentret. I receptcentret sparas
de elektroniska recepten tillsammans med de expedieringsuppgifter som
apoteken har antecknat i 2,5 år.
Av läkaren får du en patientanvisning med uppgifter om det ordinerade läkemedlet, som underlättar apoteksbesöken. För att du ska få sjukförsäkringsersättning måste du alltjämt visa upp ditt FPA-kort på apoteket.
Den som är myndig kan kontrollera sina egna uppgifter i receptcent-
12
ret på adressen www.kanta.fi genom att logga in med sina personliga
nätbankskoder eller ett chipförsett ID-kort. Systemet med elektroniska
recept införs stegvis i olika områden.
ersättning för resekostnader
Du kan ansöka om FPA-ersättning för resor till läkare, läkarordinerade
undersökningar och behandlingar på hälsocentral, sjukhus eller privat
läkarstation och rehabilitering. Du kan få ersättning för resor till en privat hälso- och sjukvårdsenhet endast om du får FPA-ersättning också
för själva undersökningen eller behandlingen. Vanligen får du ersättning
för färden till närmaste undersöknings- eller vårdenhet enligt billigaste
färdmedel. FPA ersätter också resor med egen bil eller taxi om ditt hälsotillstånd eller trafikförhållandena så kräver.
För att du ska få ersättning för en resa med allmänt färdmedel till offentlig hälso- och sjukvård eller FPA-rehabilitering räcker det med att du
lämnar in en ansökan om reseersättning. Om du anlitar taxi eller något
annat specialfordon eller om resan är längre än 50 kilometer ska du till
ansökan bifoga kvittot och vårdplatsens motivering till fordonsbehovet.
För resor till offentlig hälso- och sjukvård kan en vårdanställd utfärda
ett intyg över att du behöver taxi eller specialfordon. Intyget kan gälla
per resa eller tills vidare.
Om vårdpersonalen har ansett att du behöver en följeslagare ersätts
också följeslagarens resekostnader. Följeslagaren ska då ansöka om ersättning i ditt namn.
För att du ska få ersättning för resor till öppen- eller slutenvårdsrehabilitering som betalas av FPA måste du ha ett rehabiliteringsbeslut från
FPA. Till ansökan om reseersättning ska du bifoga ett deltagarintyg som
har utfärdats av serviceproducenten.
Du kan också få ersättning för resor till exempelvis anpassningsträningskurser som ordnas av organisationer, om du har sökt dig till kursen med stöd av en skriftlig läkarremiss som rekommenderar detta. Ett
annat villkor är att kursprogrammet omfattar vård, behandling, undersökning eller vårdhandledning som ges av en läkare eller någon annan
13
vårdanställd (sjukskötare, hälsovårdare, barnmorska, fysioterapeut, laboratorieskötare, specialtandtekniker eller psykolog). Till ansökan om
reseersättning ska du bifoga kursprogrammet och ett deltagarintyg där
det anges vilken läkare som har utfärdat remissen för anpassningsträningskursen och en kopia av rehabiliteringsbeslutet.
För resor på grund av sjukdom eller rehabilitering betalar du en självrisk per enkelresa. Resekostnaderna har ett årligt avgiftstak. Om du under ett kalenderår når över avgiftstaket, ersätter FPA den överstigande
delen helt och hållet.
Resekostnaderna kan bestå av dina egna, en följeslagares eller en familjemedlems kostnader. Ansök om ersättning inom sex månader från
det att resan har betalats.
Genom att underteckna en fullmakt kan du befullmäktiga taxichauffören att för din räkning ansöka om reseersättning med stöd av sjukförsäkringen. Då betalar du endast självrisken för resan. Fullmaktssystemet
kommer att ersättas av ett direktersättningssystem under åren 2011–2013.
Det innebär att du ska beställa resor som ersätts av FPA via en särskild
beställningscentral. Du visar upp ditt FPA-kort för taxichauffören och
betalar endast självrisken för resan. Spara det intyg över rätten att anlita
taxi som du har fått från hälso- och sjukvården. FPA kan begära det efteråt. Om du beställer en resa på något annat sätt än från den särskilda
beställningscentralen ska du först betala hela resan själv och därefter ansöka om reseersättning via FPA.
Beställ resan via beställningsnumret i ditt eget sjukvårdsdistrikt
genast när du har fått reda på mottagningstiden eller senast före kl. 16
dagen före resan. Ring beställningsnumret också i brådskande fall. Du
kan be om att få en taxi från din egen hemkommun. När du ringer upp
beställningsnumret ska du ange dina personuppgifter och bl.a. eventuella hjälpmedel. Flera passagerare kan åka i samma taxi.
Svårt funktionshindrade som får medicinsk rehabilitering har dock
rätt att anlita en från tidigare bekant taxi: då beställs resorna direkt via
taxichauffören, varvid resorna inte heller samordnas. Närmare information om direktersättningssystemet ges av FPA.
14
Rehabilitering
(Hälso- och sjukvårdslagen, lagen och förordningen
om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner
och rehabiliteringspenningförmåner, förordningen om
medicinsk rehabilitering, arbetspensionslagarna, lagen om
handikappförmåner, lagen och förordningen om service och stöd på
grund av handikapp)
Rehabiliteringen har som mål att bevara och förbättra arbetsoch
funktionsförmågan och möjliggöra ett så självständigt liv som
möjligt. Rehabilitering ordnas av exempelvis den offentliga hälsooch sjukvården, FPA och arbetspensionsanstalterna.
15
rehabiliteringsplan
Om du behöver rehabilitering ska en skriftlig rehabiliteringsplan göras
upp; planen anger hur rehabiliteringen ska genomföras. För vissa förmåner krävs en rehabiliteringsplan enligt lag. Rehabiliteringsplanen är
viktig i synnerhet när man planerar en långtidssjuks framtid. Planen görs
upp i samråd mellan dig som rehabiliteringsklient, de anhöriga och rehabiliteringspersonalen.
Efter behov ska rehabiliteringsplanen ändras eller uppdateras. Rehabiliteringsklienten ska ha en klar uppfattning om hur planen framskrider
och vem som bär ansvaret för de olika etapperna.
REHABILITERINGSPLAN
Rehabiliteringsplanen ska redogöra för rehabiliteringsklientens
nuläge och egna föresatser och för de delmål, rehabiliteringsformer och rehabiliteringsmetoder genom vilka målen ska nås. Rehabiliteringsresultaten och rehabiliteringsbehovet ska följas upp och
utvärderas.
att söka sig till rehabilitering
Initiativet till rehabilitering kan tas av klienten själv, social- och hälsovården, företagshälsovården, FPA, ett försäkringsbolag eller arbetsoch
näringsbyrån. Om du ansöker om rehabilitering ska du foga ett B-läkarutlåtande till ansökan. Om du ansöker om FPA-rehabilitering för personer med en svår funktionsnedsättning ska du dessutom foga en skriftlig
rehabiliteringsplan till ansökan.
16
rehabilitering inom den offentliga vården
Hälsocentralerna och sjukhusen svarar för medicinsk rehabilitering som
är direkt sjukvårdsrelaterad. Som medicinsk rehabilitering betraktas till
exempel hjälpmedelstjänster, fysioterapi, rehabiliteringshandledning
och slutenvårdsrehabilitering.
Det är i huvudsak den offentliga vården som ansvarar för rehabiliteringen av rehabiliteringsklienter som inte har svåra funktionsnedsättningar och för rehabiliteringen av svårt funktionshindrade personer över
65 år.
rehabilitering via företagshälsovården
Företagshälsovården spelar en viktig roll i utredningen av rehabiliteringsbehovet och arbetsförmågan liksom i hänvisningen till rehabilitering.
Arbetsförmågan bedöms exempelvis genom arbetsprövning och arbetstidsändringar. Under vissa förutsättningar ordnar arbetspensionsanstalterna yrkesinriktad rehabilitering för anställda som av hälsoskäl riskerar
att förlora arbetsförmågan under de närmaste åren.
rehabilitering via fpa
FPA ordnar och ersätter medicinsk rehabilitering för svårt funktionshindrade som är yngre än 65 år. För andra är medicinisk rehabilitering
behovsprövad. FPA ordnar och ersätter också yrkesinriktad rehabilitering för personer med nedsatt funktionsförmåga. FPA-rehabiliteringen
har som mål att upprätthålla och främja rehabiliteringsklientens arbetsoch funktionsförmåga.
Om du har fått sjukdagpenning i över 60 dagar ska FPA utreda rehabili-
17
teringsbehovet och efter 150 dagar med sjukdagpenning informera dig
om olika rehabiliteringsmöjligheter.
Om du ansöker om FPA-rehabilitering ska du till ansökan bifoga en
rehabiliteringsplan som har gjorts upp av en läkare inom den offentliga
vården. Planen ska ange rehabiliteringsbehovet, sjukdomen eller skadan
och vilka besvär denna orsakar.
Medicinsk FPA-rehabilitering för svårt funktionshindrade
Den som ansöker om medicinsk FPA-rehabilitering för svårt funktionshindrade ska till ansökan bifoga en skriftlig rehabiliteringsplan från den
offentliga vården. Rehabiliteringsplanen ska redogöra för sjukdomen
eller skadan, begränsningarna i funktionsförmågan, rehabiliteringens innehåll, mål och medel, rehabiliteringsklientens motivation och tidigare
rehabiliteringsresultat. Om det är nödvändigt att en anhörig deltar i en
rehabiliteringskurs ska detta anges i rehabiliteringsplanen.
Medicinsk FPA-rehabilitering för svårt funktionshindrade kan bestå
av perioder med intensiv och individuellt planerad sluten- eller öppenvårdsrehabilitering som grundar sig på specialkompetens. När en klient
med en svår funktionsnedsättning fyller 65 år övergår ansvaret för att
ordna rehabilitering från FPA till hälso- och sjukvården i klientens hemkommun.
18
FPA-rehabilitering enligt prövning
FPA ordnar och ersätter rehabilitering enligt prövning i huvudsak för
personer i arbetsför ålder som har en skada eller sjukdom som inverkar
menligt på arbetsförmågan. Rehabilitering enligt prövning kan i vissa fall
beviljas personer över 65 år som inte arbetar.
Rehabilitering enligt prövning kan bestå av exempelvis en period av
slutenvårdsrehabilitering eller en anpassningsträningskurs. Som rehabilitering enligt prövning kan betraktas också arbetsunderlättande hjälpmedel såvida arbetsgivaren eller hälso- och sjukvården inte har ansvar för
att skaffa sådana. Om du ansöker om rehabilitering enligt prövning ska
du bifoga ett B-läkarutlåtande till ansökan.
FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MEDICINSK REHABILITERING FÖR SVÅRT
FUNKTIONSHINDRADE
•
•
•
•
Om du har en sjukdom, ett lyte eller en skada som gör det
mycket svårt att klara av vardagssysslorna hemma, i skolan, i
arbetslivet och i andra livssituationer utanför den offentliga
slutenvården betraktas du som svårt funktionshindrad.
För att få rehabilitering krävs att du på grund av de besvär
som sjukdomen, lytet eller skadan orsakar behöver rehabilitering i minst ett års tid.
Ett ytterligare villkor för att få rehabilitering är att du får
antingen höjt eller högsta handikappbidrag eller höjt eller
högsta vårdbidrag för pensionstagare.
Du ska dessutom vara yngre än 65 år.
rehabilitering via organisationer
Patient- och handikapporganisationerna anordnar anpassningsträning
och rehabiliteringskurser. Rehabiliteringen finansieras av FPA, Penningautomatföreningen RAY och den offentliga vården. Närmare information om rehabilitering via organisationer och om ansökan till sådan ges
av organisationerna och FPA.
19
yrkesinriktad rehabilitering
Om din arbetsförmåga är väsentligt nedsatt på grund av en sjukdom eller
skada kan du få yrkesinriktad rehabilitering.
Yrkesinriktad rehabilitering av personer i arbetslivet och personer
med funktionsnedsättning som har arbetat en längre tid (cirka fem år)
ordnas av arbetspensionsanstalterna. Rehabiliteringsformerna innefattar
till exempel arbetsprövning, arbetsträning och omskolning. Om du ansöker om yrkesinriktad rehabilitering ska du bifoga ett läkarintyg och en
rehabiliteringsplan till ansökan.
FPA ordnar och ersätter yrkesinriktad rehabilitering för sådana personer med funktionsnedsättning som har en kort eller splittrad arbetshistorik. Dessutom förutsätts att personens arbetsförmåga och inkomstmöjligheter är väsentligt nedsatta eller att personen riskerar att förlora arbetsförmågan på grund av en sjukdom eller funktionsnedsättning.
Målet för den yrkesinriktade rehabiliteringen är att bevara eller
förbättra arbetsoch förvärvsförmågan. I praktiken kan yrkesinriktad
rehabilitering bestå av bl.a. utredningar av rehabiliteringsbehovet och
rehabiliteringsmöjligheterna, arbetsoch utbildningsprövning, yrkesutbildning och arbetsträning. Arbets- och näringsbyråerna ordnar yrkesinriktad rehabilitering i huvudsak för sådana personer med funktionsnedsättning som är eller riskerar att bli arbetslösa. Rehabiliteringen kan
bestå av till exempel yrkesvägledning eller arbetskraftsutbildning. För
personer med funktionsnedsättning ska bedömning av arbetsförmågan
samt arbetsoch utbildningsprövning ordnas efter behov.
försörjning under rehabiliteringsperioder
Rehabiliteringspenning som tryggar försörjningen under en rehabiliteringsperiod kan ansökas via FPA. Rehabiliteringspenning betalas om målet för rehabiliteringen är att du ska komma in på arbetsmarknaden, kunna fortsätta arbeta eller återgå till arbetslivet. Om rehabiliteringen ersätts av ett försäkringsbolag svarar bolaget också för försörjningen under rehabiliteringsperioden.
20
Om du är 16–67 år gammal och deltar i rehabilitering har du rätt till rehabiliteringspenning via FPA för den tid som du är förhindrad att arbeta.
För att du ska kunna få rehabiliteringspenning krävs att du har fått ett
rehabiliteringsbeslut. FPA kan betala rehabiliteringspenning också till
anhöriga som deltar i anpassningsträning och familjerehabilitering. Rehabiliteringspenningen omfattar en självrisktid på 0–30 dagar som varierar
enligt rehabiliteringen och de sociala förmåner som du har haft före rehabiliteringen. Under självrisktiden kan du inte få rehabiliteringspenning.
Rehabiliteringspenningen är i regel lika stor som den sjukdagpenning
som FPA betalar ut. Du kan få rehabiliteringspenning för högst sex dagar
per vecka. Rehabiliteringspenningen räknas som skattepliktig inkomst.
För att trygga den yrkesinriktade rehabiliteringen och främja sysselsättningen av funktionshindrade ungdomar i åldern 16–19 år kan FPA bevilja
rehabiliteringspenning för unga. Villkoret är då att en sjukdom, ett lyte eller
en skada väsentligt försämrar arbetsförmågan eller yrkesvalsmöjligheterna.
Kommunen ska göra upp en personlig studie- och rehabiliteringsplan
som sökanden sänder in till FPA. Om planen omfattar en examen betalas
rehabiliteringspenningen oavsett ålder tills utbildningen har avslutats.
Under perioder av yrkesinriktad FPA-rehabilitering uppgår rehabiliteringspenningen till 75 procent av arbetsinkomsterna och minst till
rehabiliteringspenningens minimibelopp. Om du får rehabiliteringspenning till minimibelopp kan du dessutom få skattefri ersättning för
uppehälle enligt prövning. Ersättningen ger dig kompensation för extra
kostnader, till exempel resekostnader, som uppstår på grund av att du
deltar i rehabilitering. Ersättning för uppehälle betalas under perioder
av rehabilitering företrädesvis inom öppenvården.
Arbetspensionsanstalterna betalar rehabiliteringspenning för perioder av aktiv yrkesutbildning. Rehabiliteringspenningens storlek räknas så
att din kalkylerade invalidpension höjs med 33 procent. Om du vid sidan
av den yrkesinriktade rehabiliteringen delvis fortsätter att förvärvsarbeta
kan du få partiell rehabiliteringspenning.
Om du till exempel under väntan på rehabilitering eller för tiden
mellan två rehabiliteringsperioder varken får sjukdagpenning eller arbetslöshetsdagpenning kan arbetspensionsanstalten bevilja dig rehabiliteringsunderstöd enligt prövning. Arbetspensionsanstalten kan bevilja
dig ersättning också för andra kostnader som orsakas av rehabiliteringen,
såsom rese- eller studiekostnader.
21
Stöd för sysselsättning
(Lagen om offentlig arbetskraftsservice, lagen om
omställningsskydd, lagen om sociala företag, lagen om
främjande av sjukpensionärers återgång i arbete, lagen om
kollektivavtal, arbetsavtalslagen, lagen om företagshälsovård,
arbetarskyddslagen, lagen om likabehandling, lagen om
integritetsskydd i arbetslivet)
Personer med en funktionsnedsättning eller långtidssjukdom
kan få många slags stöd för sysselsättning och fortsatt arbete.
Stödåtgärderna kan riktas till både arbetsgivare, anställda och
praktikanter.
22
allmänt
Om du har en funktionsnedsättning och söker arbete kan den arbetsgivare som anställer dig få lönesubvention och ekonomiskt stöd för arrangemang som hänför sig till arbetsförhållandena. Arbets- och näringsbyråerna liksom den offentliga vården erbjuder olika tjänster för arbetslösa arbetssökande med en funktionsnedsättning eller långtidssjukdom.
Som stöd för rehabiliteringsplaneringen kan arbetsoch näringsbyrån
ordna såväl undersökningar för bedömning av arbetsförmågan, arbetsoch utbildningsprövning som arbetsträning. Om du är arbetssökande
och riskerar att förlora arbetsförmågan kan du ha rätt till yrkesinriktad
FPA-rehabilitering. I så fall kan du via FPA få stöd för arbetsprövning
eller till exempel för studier till ett nytt yrke.
Som anställd kan du erbjudas olika tjänster via företagshälsovården
och arbetspensionsanstalterna, som har i uppgift att stöda de anställdas
arbetsförmåga och förebygga arbetsoförmåga. Företagshälsovården ordnar efter behov ett s.k. trepartssamtal där företagshälsovården, arbetsgivaren och du som anställd tillsammans kan diskutera olika lösningar som
kunde hjälpa dig att fortsätta arbeta. Arbetsgivaren kan få ekonomiskt
stöd för arrangemangen. Arbetspensionsanstalterna ordnar yrkesinriktad rehabilitering, till exempel arbetsprövning i olika arbetsuppgifter
på arbetsplatsen.
stöd till arbetsgivare
Lönesubvention
Arbets- och näringsbyrån kan bevilja lönesubvention till en arbetsgivare
som på den öppna arbetsmarknaden anställer en icke sysselsatt arbetssökande med funktionsnedsättning. Subventionen kan beviljas för arbete i arbetsavtalsförhållande eller läroavtalsutbildning. Lönesubvention
kan beviljas för deltidsarbete av hälsorelaterade skäl, men i övrigt måste
arbetstiden uppgå till minst 85 procent. Lönesubventionen består av en
23
grunddel och en tilläggsdel, som uppgår till 60–90 procent av grundstödet. Arbetsgivaren ska alltid ansöka om lönesubvention innan ett anställningsförhållande ingås.
Arbets- och näringsbyrån klargör på begäran arbetsgivarens rätt till
lönesubvention och fattar besluten från fall till fall. Om du söker arbete
på egen hand kan arbetsoch näringsbyrån bevilja dig en lönesubventionssedel som du kan visa upp som bevis på att arbetsoch näringsbyrån
kan bevilja arbetsgivaren lönesubvention.
Stöd för anpassning av arbetsförhållandena
Det är i första hand arbetsgivaren och i vissa situationer FPA och försäkringsbolagen som ansvarar för anpassningen av arbetsförhållanden.
Om du är funktionshindrad eller långtidssjuk ska arbetsgivaren på arbetsplatsen vidta skäliga anpassningsåtgärder för att du ska kunna stanna
kvar i arbetet och kunna sysselsättas. När det bedöms vad som är skäligt
beaktas i synnerhet kostnaderna för åtgärderna, arbetsgivarens ekonomiska ställning och möjligheterna att få stöd av offentliga medel eller från
annat håll. FPA svarar dock för dyra och avancerade personliga hjälpmedel som en svårt funktionshindrad person behöver för att kunna arbeta.
Stöd för specialarrangemang på arbetsplatsen
Arbets- och näringsbyrån kan på ansökan bevilja en arbetsgivare stöd för
specialarrangemang för de yttre förhållandena på arbetsplatsen, såsom
för anpassning av maskiner, redskap och metoder och för hjälp som ges
av en kollega. Arbetsgivaren ska ansöka om stödet antingen när anställningsförhållandet börjar eller senare för att främja den anställdas möjligheter att klara sig i arbetet. Till ansökan ska arbetsgivaren bifoga ett läkarutlåtande och företagshälsovårdens eller arbetarskyddsmyndighetens
bedömning av stödets nödvändighet. Arbetsgivaren kan också ansöka
om särskilt stöd för specialarrangemang i fråga om hjälp som ges av en
kollega.
Stödet för specialarrangemang uppgår till högst 2 500 euro per anställd. För svårt funktionshindrade är stödet högst 3 500 euro. Stödbeloppet för anskaffning av nya maskiner, anordningar eller möbler kan
vara större om de faktiska kostnaderna överstiger maximibeloppen. För
24
hjälp som en kollega ger i ett nytt arbete kan arbetsgivaren få 250 euro
per månad i ett år. För hjälp som en kollega ger en svårt funktionshindrad
person är stödet 350 euro per månad i två år.
Stöd till företagare och yrkesutövare
Om du har en sjukdom eller funktionsnedsättning kan FPA bevilja dig
näringsstöd för att grunda företag och skaffa arbetsredskap. Om du redan
är företagare kan du få stöd för anskaffning av arbetsredskap, om redskapen behövs på grund av sjukdomen eller skadan och redskapen kommer
att användas av dig personligen. Stödet uppgår till högst 80 procent av
det godkända kostnadsförslaget och högst 17 000 euro.
Om du som företagare omfattas av arbetspensionsrehabilitering kan
du också hos din arbetspensionsanstalt ansöka om näringsstöd för arbetsplatsarrangemang och till exempel maskiner och anordningar som
underlättar arbetet.
stöd till anställda
Rehabiliteringspenning för en period av yrkesinriktad rehabilitering betalas vanligen till den anställda. Om arbetsgivaren betalar dig lön under
exempelvis en arbetsprövningsperiod betalas rehabiliteringspenningen
till arbetsgivaren.
Svårt funktionshindrade anställda kan ansöka om stöd i form av hjälpmedel via FPA, om det är fråga om dyra hjälpmedel och nödvändiga
tekniska specialapparater. Den som på grund av en svår funktionsnedsättning inte längre klarar av att ta sig till och från arbetet med egen bil
eller kollektivtrafik kan ansöka om färdtjänst via kommunens handikappservice. Svårt funktionshindrade personer har också rätt till en personlig
assistent i arbetet eller studierna.
25
samordning av pension och lön
Om du får folkpension kan du vid sidan av pensionen ha inkomster som
når upp till garantipensionsbeloppet utan att det påverkar pensionen.
Om du får invalidpension eller partiell invalidpension enligt arbetspensionslagarna har du rätt att ha löneinkomster som motsvarar minst garantipensionsbeloppet beroende på din individuella inkomstgräns.
sjukeller invalidpension som lämnas
vilande 2010–2013
Om du får sjukeller invalidpension och överskrider inkomstgränsen kan
du ansöka om att pensionen lämnas vilande. Du kan lämna pensionen
vilande i 3–24 månader utan avbrott. Under den tid pensionen lämnas vilande berörs du inte av några som helst inkomstgränser. Om inkomsterna
däremot sjunker under inkomstgränsen fortsätter pensionen till samma
belopp som tidigare utan att arbetsförmågan behöver bedömas på nytt.
Om du som sjukeller invalidpensionstagare har beviljats vårdbidrag för pensionstagare får du högsta handikappbidrag under den tid du
lämnar pensionen vilande.
För arbete vid sidan av pensionen eller för den tid du lämnar pensionen vilande tjänar du in ny pension enligt 1,5 procent av årsarbetsinkomsten. Du kan senare anhålla om att den nyintjänade pensionen läggs
till ålderspensionen.
26
Studier
(Lagen om offentlig arbetskraftsservice, lagen om stöd för
skolresor för studerande i gymnasieutbildning och yrkesutbildning,
lagen om vuxenutbildning, arbetspensionslagarna, lagen
om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och
rehabiliteringspenningförmåner)
Man kan drabbas av en sjukdom redan innan man har valt yrke.
I så fall är det skäl att i yrkesplaneringen och valet av studieplats
beakta de utmaningar som sjukdomen medför
27
yrkesvägledning
Arbets- och näringsbyråerna ger yrkesvägledning, och på arbetsförvaltningens webbplats finns olika yrkesvalstest. På arbetsoch näringsbyrån
kan du också boka tid till en yrkesvalspsykolog som hjälper dig att kartlägga dina individuella styrkor och din lämplighet för olika områden.
Närmare information finns på adressen www.mol.fi.
läroanstalter
De flesta som lider av någon sjukdom klarar av att studera vid vanliga
läroanstalter. Enligt lagen om likabehandling ska utbildningsanordnarna främja likabehandling så att funktionshindrade och studerande med
olika behov kan antas till utbildning och klara sig i studierna. Specialarrangemang kan vidtas i fråga om till exempel prov- och undervisningssituationer, hjälpmedel, material och tjänster.
Den yrkesinriktade specialundervisningen finns till för studerande
som behöver särkilt stöd eller särskilda arrangemang på grund av till
exempel en sjukdom eller skada. Specialundervisning kan anordnas också vid vanliga yrkesläroanstalter. I sådana fall utarbetas en individuell
plan för hur undervisningen ska anordnas för studeranden. Närmare information om specialläroanstalter finns på adresserna www.edu.fi, www.
studieinfo.fi och www.valteri.fi.
studier i form av yrkesinriktad
rehabilitering
Om en sjukdom begränsar ditt yrkesval eller tvingar dig att byta bransch
kan du ansöka om utbildning i form av yrkesinriktad rehabilitering. Unga
kan söka till yrkesinriktad rehabilitering via FPA. Rehabiliteringspen-
28
ning via FPA kan beviljas för att hjälpa den sökande att slutföra oavslutade studier eller att delta i ny yrkesutbildning. Närmare information ges
av FPA. Anställda kan hos arbetsgivarens pensionsförsäkrare ansöka om
yrkesinriktad rehabilitering i form av stöd för omskolning..
29
Handikappbidrag och
vårdbidrag
(Lagen och förordningen om handikappförmåner)
Handikappförmånerna stöder funktionshindrade och
långtidssjuka personers förmåga att självständigt klara sig i
vardagen.
30
ansökan om handikappförmåner
Du kan ansöka om handikappförmåner via FPA. Till ansökan ska du
bifoga ett C-läkarutlåtande eller annat läkarutlåtande som beskriver det
funktionshinder som din sjukdom eller skada medför och ditt behov av
hjälp, handledning eller tillsyn.
handikappbidrag för vuxna
Om du har fyllt 16 år, har en sjukdom eller en funktionsnedsättning och
arbetsförmågan är nedsatt i minst ett år kan du få handikappbidrag för
vuxna. Handikappbidrag beviljas för att underlätta vardagen, arbetet eller
studierna. Din funktionsförmåga anses vara nedsatt om en sjukdom försämrar din förmåga att reda dig själv, sköta nödvändiga hushållssysslor
eller klara av dina arbetsuppgifter eller studier. Dessutom ska sjukdomen
eller skadan i sig medföra särskilda kostnader samt orsaka men, behov av
hjälp, handledning eller tillsyn eller särskilda kostnader som kan bedömas på medicinska grunder.
Handikappbidraget är skattefri inkomst och kan beviljas personer
som arbetar eller studerar eller får partiell sjukpension.
SÄRSKILDA KOSTNADER
Med särskilda kostnader avses nödvändiga extra kostnader som
orsakas av en sjukdom eller skada. De kan bestå av sjukvårds- och
läkemedelskostnader, kostnader för hushållsarbeten, hemtjänst
och hemsjukvård liksom extra resekostnader. Kostnaderna måste
omspänna minst sex månader.
31
Handikappbidrag enligt tre olika storlekar
Om en sjukdom eller skada orsakar dig väsentliga besvär och fortlöpande
särskilda kostnader kan du ha rätt till handikappbidrag med grundbelopp. Du kan dock inte få handikappbidrag med grundbelopp enbart på
grund av besvär eller enbart på grund av särskilda kostnader. De särskilda
kostnaderna ska uppgå till minst samma belopp som handikappbidraget
med grundbelopp per månad.
Om du på grund av en sjukdom eller skada orsakas betydande besvär
och betydande särskilda kostnader eller behöver regelbunden handledning eller tillsyn eller en annan persons hjälp för att sköta personliga rutiner, hushållsarbete eller ärenden utanför hemmet varje vecka kan du ha
rätt till höjt handikappbidrag. Med personliga rutiner avses bl.a. på- och
avklädning, skötsel av personlig hygien, rörelsemöjligheter och sociala
kontakter. Du kan få höjt handikappbidrag på basis av enbart särskilda
kostnader, men de ska då uppgå till minst samma belopp som bidraget.
Om du har en svår funktionsnedsättning har du rätt till det högsta
handikappbidraget. Du kan få bidraget även på basis av betydande särskilda kostnader, med kostnaderna ska då uppgå till minst samma belopp
som bidraget månatligen.
Om du får partiell invalidpension innebär det att du delvis arbetar
eller att du står till arbetsmarknadens förfogande. I så fall har du inte rätt
till vårdbidrag för pensionstagare, men kan däremot få handikappbidrag.
vårdbidrag för pensionstagare
Vårdbidrag för pensionstagare beviljas för att stöda sjuka och funktionshindrade personers möjligheter att bo och få vård hemma. Dessutom kompenserar bidraget de särskilda kostnader som sjukdomen eller funktionsnedsättningen orsakar. Funktionsförmågan ska vara nedsatt i minst ett år.
Du anses ha nedsatt funktionsförmåga om en sjukdom försämrar din
förmåga att reda dig själv, utföra de nödvändiga hushållsarbetena eller
uträtta ärenden utanför hemmet. Vidare ska sjukdomen orsaka ett regelbundet behov av hjälp, behov av handledning eller tillsyn eller särskilda
kostnader.
32
Du kan få vårdbidrag för pensionstagare om du har fyllt 16 år, bor i Finland och har pension eller motsvarande inkomst. Vårdbidraget är skattefri inkomst.
Storleken på vårdbidraget för pensionstagare
Om du behöver hjälp med dina personliga rutiner eller handledning
och tillsyn i detta avseende minst varje vecka har du rätt till vårdbidrag
med grundbelopp. Med personliga rutiner avses bl.a. på- och avklädning, skötsel av personlig hygien, rörelsemöjligheter och sociala kontakter. Om du behöver hjälp, handledning och tillsyn enbart i hushållsarbeten eller uträttande av ärenden har du inte rätt till vårdbidrag. Du
kan få vårdbidrag med grundbelopp också på basis av enbart särskilda
kostnader, om kostnaderna i genomsnitt uppgår till samma belopp som
vårdbidraget med grundbelopp per månad.
Om du i ett flertal personliga rutiner dagligen behöver tidskrävande
hjälp eller handledning och tillsyn har du rätt till höjt vårdbidrag. Du
kan få höjt vårdbidrag också på basis av särskilda kostnader om du har en
sjukdom som medför särskilda kostnader till ett betydande belopp och
beloppet är minst lika stort som bidraget per månad.
Om du behöver en annan persons hjälp och tillsyn dygnet runt har
du rätt till det högsta vårdbidraget. Du kan få bidraget också på basis av
särskilda kostnader, om kostnaderna uppgår till minst samma belopp
som bidraget per månad. Vårdbidraget är skattefri inkomst.
33
Försörjning
(Sjukförsäkringslagen och sjukförsäkringsförordningen, folkpensionslagen och folkpensionsförordningen, arbetspensionslagarna,
lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete, lagen
om garantipension, lagen om utkomststöd)
Om du på grund av en sjukdom, ett lyte eller en skada drabbas av
övergående eller permanent arbetsoförmåga tryggar sjukdagpenningen eller pensionen din ekonomi.
Om sjukdagpenningen, pensionen eller tillgångarna inte räcker till
för att täcka de dagliga utgifterna kan du få utkomststöd.
34
sjukdagpenning
Om du är 16–67 år, arbetsoförmögen på grund av sjukdom och har arbetat i minst tre månader före sjukskrivningen kan du ansöka om sjukdagpenning via FPA.
Du har rätt till dagpenning efter en självrisktid på tio dagar. Om du
har arbetat mindre än tre månader före sjukskrivningen är självrisktiden 55 dagar. Dagpenningen är en skattepliktig inkomstrelaterad förmån
som betalas för vardagar. Sjukdagpenningens storlek bestäms vanligen
utgående från den årsarbetsinkomst som har fastställts i beskattningen.
FPA får beskattningsuppgifterna direkt via skattemyndigheten.
Du kan få sjukdagpenning även om du saknar arbetsinkomster helt
och hållet. Då får du sjukdagpenning till minimibelopp.
Sjukdagpenning betalas i allmänhet för högst 300 dagar. Den betalas
för vardagar, dvs. från måndag till lördag. Sjukdagpenningen utgör skattepliktig inkomst.
Om din rätt till sjukdagpenning upphör men arbetsoförmågan fortgår, ska du ansöka om sjukeller invalidpension. Om sjukdagpenningsperioden har löpt ut och du inte har beviljats pension är det bäst att du för
att trygga försörjningen anmäler dig som arbetssökande hos arbetsoch
näringsbyrån. Detta gäller även om ditt anställningsförhållande fortfarande är i kraft.
partiell sjukdagpenning
Om du är 16–67 år och tidigare har arbetat heltid kan du via FPA få partiell sjukdagpenning som stöd för att återgå till arbetet och kunna fortsätta arbeta. Om du ansöker om partiell sjukdagpenning och inte har fått
sjukdagpenning tidigare har du en självrisktid. I övriga fall tillämpas inte
någon självrisktid. Du kan börja arbeta deltid först efter självrisktiden,
och arbetstiden måste minska med 40–60 procent från tidigare.
Den partiella sjukdagpenningen motsvarar hälften av sjukdagpen-
35
ningen. Du kan få förmånen för minst 12 och högst 72 vardagar. Den
partiella sjukdagpenningen utgör skattepliktig inkomst.
pensioner
Det finska pensionssystemet består av ett arbetspensionssystem och
ett folkpensionssystem. Arbetspensionen tillväxer enligt dina arbetsinkomster. Folkpensionen är avsedd som ett minimiskydd. Den tryggar
försörjningen om du inte har tjänat in någon arbetspension alls eller om
din arbetspension är liten.
Folkpensionen betalas ut av FPA och arbetspensionerna av arbetspensionsanstalterna. Lämna in ansökan om pension till FPA eller den
arbetspensionsanstalt där du är försäkrad.
Förmånerna inom vartdera systemet omfattar bl.a. ålderspension,
sjukpension (invalidpension inom arbetspensionssystemet), arbetslöshetspension och familjepension. Pensionssystemen skiljer sig från varandra. Ålderspensionen gör det möjligt för dig att lämna arbetslivet på
deltid eller helt och hållet när du har nått en viss ålder.
folkpension
Du kan få folkpension om du bor i Finland och inte får någon arbetspension alls eller om din arbetspension är liten. Större arbetspension innebär
mindre folkpension. Dessutom beror folkpensionens storlek på den tid
som du har bott i Finland mellan 16 och 65 års ålder.
Om du är pensionerad kan du via FPA få barnförhöjning för barn
under 16 år. Barnförhöjning kan beviljas om du får folkpension, invalidpension på basis av arbetsavtals- eller tjänsteförhållande, delinvalidpension eller arbetslöshetspension. Barnförhöjningen betalas för dina egna
eller makens barn om barnen är under 16 år och bor i samma hushåll
som du själv.
36
sjukpension
Om du är 16–65 år gammal och på grund av en sjukdom, ett lyte eller en
skada inte klarar av att försörja dig kan du få sjukpension via FPA. Sjukpensionen enligt folkpensionssystemet betalas till ett fast belopp, men
om du har andra pensionsinkomster blir sjukpensionen mindre. Om du
har arbetat och är 18–62 år gammal kan du få invalidpension enligt arbetspensionssystemet. Invalidpensionen grundar sig på hur länge du har
arbetat och hur stora dina inkomster har varit.
Inom vartdera systemet kan pensionen bestå av sjukpension (invalidpension inom arbetspensionssystemet) som beviljas tills vidare eller
rehabiliteringsstöd som beviljas i form av tidsbegränsad sjukpension (invalidpension). När du ansöker om pension bedöms din arbetsförmåga på
basis av ett läkarutlåtande. I bedömningen beaktas också din ålder, ditt yrke, din utbildning, din boningsort och dina möjligheter att få arbete som
motsvarar din yrkeskunnighet. Inom arbetspensionssystemet omvandlas
invalidpensionen till ålderspension när du fyller 63 år. Sjukpensionen för
folkpensionstagare omvandlas till ålderspension när du fyller 65 år.
INVALID- ELLER SJUKPENSION OCH REHABILITERINGSSTÖD
Invalid- eller sjukpensionen kompenserar dig för inkomstbortfall
under långvarig arbetsoförmåga. Rehabiliteringsstödet är en
invalid- eller sjukpension som beviljas för en bestämd tid. Du kan
få rehabiliteringsstöd under den tid dina möjligheter att återfå
arbetsförmågan utreds eller medan du deltar i rehabilitering.
delinvalidpension
Du kan få delinvalidpension endast med stöd av arbetspensionslagarna.
Delinvalidpensionens storlek beror på hur länge du har arbetat och hur
stora dina förvärvsinkomster har varit.
37
Du kan få delinvalidpensionen om du trots en sjukdom klarar av att
fortsätta förvärvsarbeta. Du kan också få delinvalidpension om du är arbetslös men alltjämt arbetsför. Då kan du vid sidan av delinvalidpensionen få arbetslöshetsdagpenning till sänkt belopp.
Du kan få delinvalidpension tills vidare eller i form av partiellt rehabiliteringsstöd för en begränsad tid. Beloppet motsvarar hälften av den
fulla invalidpensionen. Om du vill kan du ansöka om ett förhandsbeslut
om din rätt till delinvalidpension; beslutet gäller i nio månader.
förvärvsarbete vid sidan av sjukeller invalidpension
Om du får sjukpension kan du vid sidan av pensionen tjäna minst ett
belopp som motsvarar garantipensionsbeloppet per månad utan att det
påverkar din löpande pension. Om du får invalidpension enligt arbetspensionslagarna kan du tjäna till och med mer. Det exakta beloppet anges i pensionsbeslutet.
Om inkomsterna överstiger gränsen kan du lämna pensionen vilande
för minst tre månader och högst två år. Om du har lämnat din pension
vilande börjar du få pension på nytt efter det att du slutar arbeta eller
förvärvsinkomsterna understiger den ovan angivna gränsen.
garantipension
Garantipensionen tryggar en minimipension för alla som bor i Finland.
Ansökan om garantipension ska lämnas till FPA. Pensionens storlek beror på dina övriga pensioner. Däremot påverkar inte familjeförhållandena dess storlek. Dina förvärvsinkomster, kapitalinkomster eller tillgångar
minskar inte garantipensionen. Inte heller vårdbidraget eller bostadsbidraget för pensionstagare eller stödet för närståendevård påverkar beloppet.
38
Garantipensionen kan minska det allmänna bostadsbidraget och utkomststödet. Om du får enbart deltidspension, delinvalidpension eller
familjepension kan du inte få garantipension.
utkomststöd
Om dina inkomster och tillgångar inte räcker till för de dagliga utgifterna
kan du ha rätt till utkomststöd, som beviljas av kommunens socialbyrå.
Utkomststödet består av grundläggande utkomststöd och kompletterande utkomststöd. Grunddelen ska täcka nästan alla dagliga kostnader
medan det kompletterande utkomststödet är avsett enbart för särskilda
kostnader, såsom sjukdoms- och läkemedelskostnader.
39
Beskattning
(Inkomstskattelagen och inkomstskatteförordningen)
Om du är långtidssjuk kan du få skatteavdrag i
inkomstbeskattningen.
40
ansökan om skatteavdrag
Du kan få skatteavdrag i inkomstbeskattningen. För att få skatteavdrag
ska du som skattskyldig lämna skattemyndigheten en ansökan om avdrag
och efter behov en skriftlig utredning som stöd för anspråket.
avdrag för nedsatt
skattebetalningsförmåga
Om dina inkomster eller tillgångar har minskat väsentligt på grund av
sjukdom, arbetslöshet eller underhållsskyldighet kan du ansöka om avdrag för nedsatt skattebetalningsförmåga. Nedsatt skattebetalningsförmåga som beror enbart på sjukdom kan ge rätt till avdrag om dina och familjens sjukkostnader överstiger 700 euro. Avdragsrätten beror dessutom på
makens inkomster.
Avdraget beror på prövning även om villkoren uppfylls. Den skattskyldigas och familjens sammanlagda sjukkostnader ska under skatteåret
uppgå till minst 700 euro och samtidigt till 10 procent av summan av
förvärvs- och kapitalinkomsternas nettobelopp. Avdraget på förvärvsinkomsterna, från vilka kostnaderna för inkomstens förvärvande har dragits av, uppgår till högst 1 400 euro.
invalidavdrag
Om du har ett bestående men på grund av en sjukdom, ett lyte eller
en skada har du rätt till invalidavdrag. Invaliditetsgraden ska uppgå till
minst 30 procent. Om invaliditetsgraden är 100 procent får du fullt invalidavdrag. När du ansöker om avdraget för första gången ska du lämna
skattebyrån ett läkarintyg som anger invaliditetsgraden och tidpunkten
för när funktionshindret har uppkommit.
41
Om du får full sjukeller invalidpension anses du ha en invaliditetsgrad
på 100 procent, och om du får delinvalidpension anses invaliditetsgraden
vara 50 procent utan särskild utredning.I statsbeskattningen är det fulla
avdraget 115 euro och i kommunalbeskattningen 440 euro.
hushållsavdrag
I beskattningen kan du delvis dra av vissa kostnader för arbeten som
du låter utföra i ditt hem eller i din fritidsbostad. Detta gäller hushålls-,
omsorgs- och vårdarbete, underhåll och ombyggnad liksom installation,
underhåll och handledning i fråga om data- och informationstekniska apparater. Avdragsrätten gäller också arbete som du som skattskyldig låter
utföra i dina egna föräldrars eller dina svärföräldrars hem eller fritidsbostad. Avdraget beviljas för det år under vilket du har betalat arbetsersättningen eller lönen med lönebikostnader.
I hushållsavdrag kan du dra av 15 procent av den betalda lönen, alla
lönebikostnader och 45 procent av den arbetsersättning som du har betalat till en företagare eller ett företag som har införts i förskottsuppbördsregistret. År 2012 är det maximala hushållsavdraget per skattskyldig 2 000
euro. Självrisken är 100 euro.
Du kan få avdraget endast om det företag eller den företagare som har
utfört arbetet har införts i förskottsuppbördsregistret. Avdraget beviljas
inte om du för samma arbetsprestation har fått till exempel stöd för närståendevård eller en vård- och omsorgssedel via kommunen.
42
Rörelsemöjligheter
(Fordonsskattelagen, bilskattelagen, handikappservicelagen)
Långtidssjukas möjligheter att ta sig fram underlättas av
lagstadgade stödåtgärder och rabatter som olika aktörer beviljar
frivilligt.
43
rabatter och hjälp i samfärdsmedel
Många aktörer inom kollektivtrafiken beviljar pensionärer och rörelsehindrade rabatt. Hur aktörerna omsätter rabatterna i praktiken varierar
betydligt. Inom tåg- och flygtrafiken gäller en lagstadgad plikt att hjälpa
rörelsehindrade passagerare. Övriga aktörer inom kollektivtrafiken ordnar hjälp på det sätt som de önskar.
Bussar
Om du är yngre än 65 år och har full eller tidsbegränsad pension kan du
få 30 procent i rabatt på över 80 kilometer långa enkelresor med buss.
För att få rabatten ska du visa upp ditt FPA-kort med foto, ditt arbetspensionskort eller Matkahuoltos pensionärskort. Om du har fyllt 65 år
får du rabatt genom att visa upp ditt ID-kort.
Rörelsehindrade kan få invalidrabatt inom lokaltrafiken, men praxisen varierar från ort till ort. Närmare information ges av kommunens
trafikverk och bussbolagen.
Tåg, färjor och flyg
Om du är pensionerad kan du få en pensionärsrabatt på 50 procent av
tågbiljettspriset. Den som har fyllt 65 år ska visa upp sitt ID-kort för att
få rabatt. Den som är yngre än 65 år får rabatt om han eller hon visar upp
ditt FPA-kort med foto, sitt arbetspensionskort eller VR:s pensionärskort.
Om du behöver hjälp med att stiga på eller av tåget kan be du om att VR:s
personal hjälper till. Ledsagare får åka gratis. Assistans ska beställas på förhand. Närmare information om tjänsterna för funktionshindrade ges av VR.
Också rederibolagen kan efter behov assistera passagerarna vid ombord- och landstigning. Närmare information ges av rederibolagens försäljningstjänster.
Pensionärer kan få rabatt även på flygresor. Passagerare som behöver
assistans på flygfältet ska med fördel meddela detta på förhand. Närmare information om rabatterna ges av flygbolagen. Angående assistans på
flygfältet kan du begära mer information hos flygbolaget, på flygplatserna
och hos Finavia, som driver flygplatserna.
44
taxiresor och färdtjänst
Svårt funktionshindrade får ersättning för färdtjänst enligt handikappservicelagen, såsom för taxiresor, via kommunens socialvård. Kommunen ska ordna skälig färdtjänst för svårt funktionshindrade som har särskilt svårt att ta sig fram och som på grund av sin skada eller sjukdom inte
kan anlita kollektivtrafik utan oskäligt stor möda.
Vid sidan av resor som är nödvändiga med tanke på arbete och studier ska färdtjänst också ordnas i form av minst aderton månatliga enkelresor på fritiden i boende- och närkommunerna. Du får själv bestämma
hur många av färdtjänstresorna som du företar i boendekommunen och
hur många i närkommunerna. Färdtjänst ska finnas tillgänglig under alla
veckodagar och under olika dygnstider.
Med resor som är nödvändiga med tanke på arbete och studier avses
i regel resor hemifrån till arbets- eller studieplatsen och tillbaka hem.
Kommunen ska ersätta ett tillräckligt antal sådana resor. I lagen fastställs
inget minimi- eller maximiantal.
Färdtjänsten kan vara avgiftsbelagd, men avgiften får motsvara högst
den avgift som betalas för kollektivtrafik på orten eller en annan skälig
avgift. Om du bokar färdtjänst på förhand får taxiföretagaren inte ta ut
någon avgift för förhandsbokningen.
Om du behöver en följeslagare ska du uppge detta när du ansöker
om färdtjänst hos hemkommunen. Följeslagare ska ordnas till exempel
om taxichauffören inte kan ge tillräcklig assistans. Servicen är avgiftsfri.
Närmare information får du av socialvården i din hemkommun.
Kommunen beviljar färdtjänst också med stöd av socialvårdslagen.
Kommunen kan ordna individuell färdtjänst för att du ska klara dig självständigt och kunna bo hemma. Varken socialvårdslagen eller socialvårds-
45
förordningen innehåller närmare bestämmelser om hur färdtjänsten ska
ordnas, och ingen har subjektiv rätt till tjänsten. Det är kommunen som
inom ramen för sin budget slår fast bl.a. kriterierna för rätten till färdtjänst, färdernas antal och de avgifter som ska tas ut för dem. Närmare
information om färdtjänsten får du av socialvården i din hemkommun.
egen bil
Du kan få stöd för att skaffa och använda egen bil.
Stöd för att skaffa bil
Som behovsprövad stödåtgärd enligt handikappservicelagen kan socialvården i din hemkommun ersätta hälften av anskaffningspriset för andra
redskap, maskiner eller anordningar än sådana som hör till den medicinska rehabiliteringen, om du på grund av en skada behöver dessa för
att kunna ta dig fram. Du kan ansöka om ersättning för anskaffning av till
exempel en bil inom ett halvt år från det att kostnaderna har uppkommit.
Kommunens socialvård beviljar i form av handikappservice ersättning för kostnaderna för sådana nödvändiga anpassningar av bilen som
skadan förutsätter. Kostnaderna kan orsakas av till exempel manövreringsanordningar, servostyrning, lyftanordning för rullstol samt motor- och kupévärmare. Närmare information får du av socialvården i din
hemkommun.
Återbäring av bilskatt
Om du är funktionshindrad kan du med stöd av villkoren i bilskattelagen (51
§) få återbäring av den bilskatt som ingår i bilpriset antingen helt eller delvis.
Du kan få återbäring av bilskatt för en bil som för första gången registreras i Finland i följande fall:
1. Du har ett bestående rörelsehinder eller en synskada med en invaliditetsgrad på minst 80 procent och kommer att använda bilen person-
46
ligen. Du behöver inte köra bilen själv. Med rörelsehinder avses skada
eller sjukdom i benen. Av bilskatten återbärs högst 3 770 euro. För en
bil med automatväxel är återbäringen högst 4 980 euro.
2. Du har en invaliditetsgrad på minst 60 procent och bilen fyller ett
väsentligt behov för att du ska kunna sköta din tjänst, ditt arbete eller
dina yrkesutbildningsstudier. Av bilskatten återbärs högst 3 770 euro.
För en bil med automatväxel är återbäringen högst 4 980 euro.
3. Din rörelseförmåga är nedsatt på grund av att du saknar ett ben eller
båda benen eller har bristfällig funktion i benen så att invaliditetsgraden är minst 40 procent och fordonet fyller ett väsentligt behov för att
du ska kunna sköta din tjänst, ditt arbete eller dina yrkesutbildningsstudier. Av bilskatten återbärs 60 procent, dock högst 2 460 euro.
ANSÖKAN OM ÅTERBÄRING AV BILSKATT
Ansök om återbäring av bilskatt skriftligen inom sex månader
från det datum när bilen har registrerats eller vid avbetalningsköp från det datum när du har blivit ensam ägare till bilen. Sänd
ansökan till Södra tulldistriktet under adressen Hangö tull, 10900
Hangö. Du kan också anhålla om ett förhandsbeslut om återbäring av bilskatt innan bilen har registrerats i ditt namn.
Bifoga följande handlingar till ansökan:
• Ett läkarutlåtande (t.ex. B-utlåtande) som så noggrant som möjligt
•
•
•
anger invaliditetens art/invaliditetsgraden och den funktionella
skadan
En tillförlitlig utredning av varför och hur ofta du anlitar bilen
Ett intyg av arbetsgivaren som anger anställningstidens längd, hur
lång väg du har till arbetsplatsen, dina möjligheter att anlita kollektivtrafik och behovet av bil för arbetsresor och skötseln av arbetet
samt ett anställningsintyg som har utfärdats av arbetsgivaren (om
du behöver bil i ditt arbete)
En kopia av ditt eget eller förarens körkort
47
Bilskattelättnad
Tullstyrelsen kan bevilja bilskattelättnad med stöd av bilskattelagen
(50 §). Vid särskilt vägande skäl kan du få tillbaka skatten antingen helt
och hållet eller till en så stor del som bedöms vara skälig. Skattelättnad
har också beviljats dels föräldrar som behöver bil för att kunna transportera ett barn med svår funktionsnedsättning och dels personer med funktionsnedsättning som inte uppfyller villkoren i 51 § i bilskattelagen men
som oumbärligt behöver bil för att kunna ta sig fram.
Du kan ansöka om skattelättnad också på förhand. Kom ihåg att ange att ansökan grundar sig på 50 § i bilskattelagen. När Tullstyrelsen
handlägger ansökan fäster den särskild uppmärksamhet vid arten av den
skada som hindrar eller avsevärt inskränker rörelseförmågan, behovet av
bil, bilens lämplighet och ändamålsenlighet samt familjens ekonomiska
och sociala ställning.
Sänd ansökan till Tullstyrelsen under adressen PB 512, 00101 Helsingfors.
Befrielse från grundskatt för fordon
Det är bilens innehavare som är skattskyldig. Enligt fordonsskattelagen omfattar skatteperioden för en bil en period på 12 månader, som börjar när bilen
registreras för första gången eller på nytt eller när du köper en begagnad bil.
Om du som bilägare i fordonsregistret har en anteckning om återbäring av bilskatt enligt 50 eller 51 § befrias du från grundskatten för
fordon automatiskt.
Om du som bilägare inte har fått bilskatteåterbäring eller bilskattelättnad, men har ett av polisen utfärdat parkeringstillstånd för handikappade måste du däremot separat ansöka om befrielse från grundskatten.
Bifoga en kopia av parkeringstillståndet för handikappade till ansökan. Ansökningsblanketter fås på besiktningsställena, hos polisen och
på adressen www.polisen.fi. Även om du redan har lämnat in ansökan ska
du betala fordonsskatten senast på förfallodagen. Om ansökan godkänns,
betalas skattåterbäringen in på det bankkonto som du har uppgett i ansökan. Sänd in ansökan om befrielse till Trafiksäkerhetsverket Trafi. Befrielsen beviljas den som är skattskyldig för fordonet.
Du kan befrias endast från grundskatten. För dieseldrivna fordon ska
drivkraftsskatten för fordon betalas.
Närmare information om ansökan och beviljande av befrielse får du av Trafi.
48
Parkeringstillstånd för handikappade
Om du är svårt funktionshindrad eller behöver transport kan polisen
bevilja dig parkeringstillstånd för handikappade. Ansök om tillståndet
på en blankett som fås hos polisen. Du kan också skriva ut blanketten på
adressen www.polisen.fi/blanketter.
Parkeringstillståndet för handikappade ger dig rätt till gratis parkering på avgiftsbelagda parkeringsplatser. Tillståndet ger dig också rätt att
parkera på områden där parkering i övrigt är förbjuden. Dessutom ger
tillståndet dig rätt att låta bilen stå längre än tidsangivelsen på en parkeringsplats med en begränsad parkeringstid. Om parkeringen medför
uppenbarliga olägenheter kan polisen uppmana dig att flytta bilen till en
lämplig plats.
Parkeringstillståndet för handikappade ger inte rätt att parkera på
privata områden, såsom i anslutning till affärscentrum. Om du parkerar
på ett sådant område ska du iaktta de befintliga trafikmärkena.
Tillståndet ska finnas framsatt på vindrutans insida under hela parkeringstiden. Tillståndet är individuellt och gäller i alla EU-länder i högst
tio år. Därefter kan tillståndet förnyas.
Parkeringstillståndet för handikappade är avgiftsbelagt. Om du har
beviljats parkeringstillstånd för handikappade kan du också ansöka om
befrielse från grunddelen av fordonsskatten.
Dispens från körkortstillstånd och körrätt
Trafiksäkerhetsverket Trafi kan av särskilda skäl bevilja dig dispens från
ålders- och hälsovillkoren för körkortstillstånd och körrätt. Beviljandet
av dispens prövas från fall till fall på basis av fritt formulerade utredningar och utlåtanden. Besluten är avgiftsbelagda. Närmare information får
du av Trafi.
49
Boende och självständigt liv
(Lagen om bostadsbidrag, lagen om bostadsbidrag för
pensionstagare, socialvårdslagen och socialvårdsförordningen,
lagen om stöd för närståendevård, hälso- och sjukvårdslagen,
lagen om servicesedlar, förordningen om medicinsk rehabilitering,
hjälpmedelsförordningen, lagen och förordningen om service
och stöd på grund av handikapp, lagen och förordningen
om klientavgifter inom social- och hälsovården, lagen om
hemkommun, lagen om understöd för reparation av bostäder,
energiunderstöd och understöd för sanitära olägenheter)
Du kan få ekonomiskt stöd för att bo i ditt eget hem. Du kan
också få hjälpmedel och tjänster för att klara dig i vardagen.
50
allmänt bostadsbidrag
Du kan få bostadsbidrag för boendekostnaderna i en hyres-, bostadsrättseller ägarlägenhet. Bidragets storlek beror bl.a. på hushållets storlek,
boendeutgifterna och inkomsterna. Storleken beror dessutom på hur
stor bostaden är och i vilken kommun den finns.
Bostadsbidraget omfattar en självrisk. Om du har en funktionsnedsättning och behöver skrymmande hjälpmedel kan dessa beaktas när
bidraget fastställs. Du kan ansöka om bostadsbidrag via FPA. Om livssituationen förändras ska du själv meddela FPA om förändringarna. Bostadsbidraget är skattefritt.
bostadsbidrag för pensionstagare
Om du får pension, har låga inkomster och bor i hyres- eller ägarlägenhet
kan du ansöka om bostadsbidrag för pensionstagare via FPA. Bidragets
storlek beror förutom på boendekostnaderna även på familjeförhållandena, familjens storlek samt inkomsterna och tillgångarna. Egen bostad
räknas inte som tillgångar. Om livssituationen förändras ska du själv
meddela FPA om förändringarna. Bostadsbidraget för pensionstagare
är skattefritt.
51
Om du bor tillsammans med ett eller flera barn eller andra personer än
din sambo eller make kan du välja om du vill ansöka om allmänt bostadsbidrag eller bostadsbidrag för pensionstagare.
kommunala tjänster i hemmet
Hemservice
Om du på grund av nedsatt funktionsförmåga, familjeförhållandena, en
sjukdom eller skada eller någon annan motsvarande orsak behöver hjälp
för att klara dig i den normala vardagen kan du få hemservice via kommunen. Som vardagssysslor betraktas till exempel skötsel av personlig
hygien, på- och avklädning samt matlagning. I stödformerna ingår också
måltids-, bastu-, butiks- och städtjänster. Hemservicen kan vara regelbunden eller tillfällig. Kommunen kan ordna en del av hemservicen med
hjälp av servicesedlar. Närmare information får du av socialvården i din
hemkommun.
Hemsjukvård
Hemsjukvården har som mål att också den som lider av en sjukdom ska
kunna bo kvar hemma. Hemsjukvårdspersonalen tillhandahåller olika
hälso- och sjukvårdstjänster i hemmet. Du kan avgiftsfritt få sjukvårdsartiklar och hjälpmedel som underlättar boendet hemma. Om du behöver
fortlöpande och regelbunden hemsjukvård måste du ha en läkarremiss.
Kommunen kan ta ut en månadsavgift för fortlöpande och regelbunden hemservice och hemsjukvård. Avgiften fastställs enligt servicens art
och omfattning, servicemottagarens betalningsförmåga och familjens
storlek. För tillfälligt hjälpbehov tar kommunen ut en avgift per besök.
Hemtjänster mot servicesedel
Servicesedlarna är avsedda att öka dina möjligheter att välja vilka vårdoch omsorgstjänster du vill anlita. Det är kommunen som beslutar om
52
den inför servicesedlar och för vilka tjänster och i vilken omfattning sedlarna kan användas. Kommunen beslutar också om servicesedlarna är
inkomstrelaterade eller lika stora för alla.
Vid fortlöpande regelbunden hemvård är servicesedlarna inkomstrelaterade. Kommunen fattar ett överklagbart beslut om värdet på de inkomstrelaterade servicesedlarna. Du har alltid rätt att neka till en servicesedel; då ska kommunen hänvisa dig till tjänster som ordnas på annat
sätt. Däremot har du inte rätt att kräva att få en servicesedel.
För att du ska kunna få en servicesedel måste du först genomgå en
bedömning av service- och vårdbehovet och få en serviceplan. Kommunen ska redogöra för servicesedelns värde, serviceproducenternas priser,
självrisken och dess uppskattade storlek och avgiften för tjänster som
ordnas på annat sätt. Information om serviceproducenterna, tjänsterna
och priserna ska finnas offentligt tillgängliga på internet eller på något
annat lämpligt sätt. Du kan själv välja den serviceproducent som passar
dig bäst.
Värdet av en servicesedel ska vara skäligt. Du behöver inte betala
någon självrisk för tjänster som också i övrigt är avgiftsfria. Om du får en
servicesedel för anskaffning av ett hjälpmedel för medicinsk rehabilitering ska den räcka till för att du ska kunna skaffa ett normalt hjälpmedel
enligt ditt eget behov.
Självrisken för en servicesedel räknas inte in i det årliga kostnadstaket
för kommunal hälso- och sjukvård. Självrisken för hälso- och sjukvårdstjänster ger inte rätt till ersättning enligt sjukförsäkringslagen. Däremot
ersätts resekostnader enligt sjukförsäkringslagen.
Stöd för närståendevård
Kommunerna tillhandahåller stöd för närståendevård inom ramen för
sina egna anslag. Stödet för närståendevård utgör en helhet som omfattar
dels närståendevård och dels i vård- och serviceplanen särskilt angivna vård- och omsorgstjänster för den vårdbehövande. Stödet för närståendevård omfattar dessutom vårdarvode till närståendevårdaren och
lediga dagar för honom eller henne.
53
Kommunen kan bevilja stöd för närståendevård
• om du på grund av en sjukdom eller skada eller någon annan mots•
•
•
•
•
varande orsak behöver vård eller annan omsorg
om vården kan ges i ditt hem
om en anhörig eller någon annan närstående är beredd att ansvara
för vården med stöd av andra nödvändiga tjänster
om närståendevårdarens hälsa och funktionsförmåga svarar mot de
krav som vården ställer
om ditt hem är lämpligt för tillhandahållandet av vård
om stödet bedöms vara förenligt med ditt bästa och är tillräckligt
med tanke på ditt välbefinnande, din hälsa och din säkerhet.
Stöd för närståendevård söks via kommunen. Om kommunen beviljar
stödet ingår kommunen och närståendevårdaren ett avtal om närståendevård; en vård- och serviceplan ska bifogas avtalet. Närståendevårdaren
står dock inte i anställningsförhållande till kommunen.
Närståendevårdarens vårdarvode utgör skattepliktig inkomst och ger
rätt till arbetspension. Arvodet fastställs enligt hur bindande och krävande vården är. Arvodets storlek bestäms av kommunen. Minimibeloppen
är lagstadgade. Under en vårdmässigt tung övergångsperiod, till exempel
i samband med att den vårdbehövande har skrivits ut från sjukhus, är
arvodet större.
Om den vårdbehövande är beroende av sin närståendevårdare dygnet runt har närståendevårdaren rätt till minst tre lediga dygn per månad.
Under den tiden är kommunen skyldig att ordna avlösarservice.
54
rätt att välja hemkommun
Om du har en långvarig vårdrelation på över ett år utanför din hemkommun har du rätt att välja hemkommun. Rätten gäller om du är placerad i
slutenvård, familjevård eller boende med boendeservice.
hjälpmedel
Syftet med olika hjälpmedel är att underlätta rörelsehindrade eller sjuka
personers möjligheter att klara sig i vardagen, såsom att ta sig fram, klä
på och av sig, sköta sin personliga hygien, kommunicera, ta hand om
hushållsarbetet och studera. Om du behöver något hjälpmedel kan du
själv, dina anhöriga eller en vårdanställd ta initiativ till anskaffningen.
Hjälpmedelsbehovet bedöms av den behandlande läkaren och efter behov av till exempel en ergoterapeut eller fysioterapeut. De behov som
har noterats i hjälpmedelskartläggningarna ska antecknas i vård- och rehabiliteringsplanen.
Som hjälpmedel för medicinsk rehabilitering betraktas till exempel:
• rörelsehjälpmedel, såsom rullstol, käpp, kryckor, rollator och lyfta•
•
•
•
•
nordning
hygienhjälpmedel, såsom duschstol och toaletthöjare
stöd, såsom knästöd, stödkorsett, ankelstöd, handledsstöd och halskrage
hjälpmedel för på- och avklädning och för andra dagliga göromål,
såsom griptång och strumppådragare
hjälpmedel i bostaden, såsom elsäng, uppstigningshandtag, sängbensförlängare, ledstång och sittdyna
syn-, hörsel- och kommunikationshjälpmedel, såsom förstoringsskärm för tv och hörapparat.
55
Det är hälsocentralerna som har ansvaret för de grundläggande hjälpmedlen, såsom kryckor, käppar och rollatorer. Centralsjukhusen svarar i
sin tur för tillhandahållandet av avancerade och dyra hjälpmedel, såsom
elrullstolar, elmopeder och ledarhundar.
Hjälpmedelsutlåningen står till tjänst med rådgivning och handledning, anskaffning och uppföljning av hjälpmedelsanvändningen. Där
utprovas också hjälpmedlen efter ditt behov. Behovet av hälso- och
sjukvårdshjälpmedel utreds gratis. Detsamma gäller utprovning, överlåtelse i användarens ägo eller till användarens disposition, instruering och
uppföljning av användningen samt underhåll.
Den som behöver hjälpmedel kan också vända sig till socialvården.
Kommunen kan ersätta till exempel hjälpmedel som du behöver i samband med fritidsaktiviteter.
ombyggnadsarbeten och redskap i
hemmet
Om du på grund av en skada eller sjukdom är svårt funktionshindrad och
om du för att klara av att leva ett normalt liv måste företa ombyggnadsarbeten i eller skaffa redskap eller anordningar till ditt hem, ska kommunen
ersätta skäliga kostnader för sådana.
Som ombyggnadsarbeten i bostaden betraktas bl.a. anläggning av
ramper och ombyggnad av toalett. Ombyggnadsarbeten betraktas som en
subjektiv rätt, vilket innebär att alla personer med en svår funktionsnedsättning har rätt till kostnadsersättning för sådana arbeten.
Ansök om ersättning inom ett halvt år från det att kostnaderna har
uppkommit. Närmare information får du av den kommunala handikappservicen.
56
redskap som underlättar vardagen
Om du på grund av en skada eller sjukdom är svårt funktionshindrad och
behöver redskap, apparater och anordningar för att klara dig i vardagen,
kan kommunen ersätta kostnaderna för anskaffningen av dessa antingen
helt eller delvis. Ett villkor är att du behöver utrustningen för att kunna ta
dig fram, kommunicera, klara dig på egen hand hemma eller på fritiden
och att utrustningen inte omfattas av den medicinska rehabiliteringen.
Vid ansökan om ersättning ska du redogöra för i vilken mån du behöver redskapet eller anordningen för att du trots din skada eller sjukdom
ska kunna klara dig i vardagen. Ansök om ersättning inom ett halvt år
från det att kostnaderna har uppkommit. Kommunen kan också ställa
redskap, apparater eller anordningar gratis till ditt förfogande.
Kommunen beviljar stödet enligt prövning, vilket innebär att kommunen fastställer ersättningsgrunderna inom ramen för sin budget. Närmare information får du av den kommunala handikappservicen.
reparationsunderstöd till åldringar
och funktionshindrade
Kommunerna och Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet
(ARA) beviljar enligt social och ekonomisk prövning understöd för reparation av åldringars och funktionshindrades bostäder. Närmare information ges av kommunen eller ARA.
serviceboende
Om du behöver mycket hjälp i de dagliga rutinerna, men inte slutenvård, blir
det aktuellt med serviceboende. Serviceboende omfattar alltid både bostad
och boendetjänster. Du svarar själv för bostaden och bostadskostnaderna.
57
Serviceboende innebär att du bor i ditt eget hem och att de tjänster och
stödåtgärder som du behöver ordnas i hemmet, som kan vara en hyres-,
ägar-, delägar- eller bostadsrättslägenhet. Serviceboende kan ordnas i till
exempel vanliga lägenheter, särskilda servicehus, grupphem och boendegrupper. Det väsentliga är att den boende har en egen bostad som lämpar
sig för hans eller hennes behov. Boendetjänsterna kan vara mångformiga
och individuella.
Serviceboende enligt socialvårdslagen
Serviceboende enligt socialvårdslagen ordnas i huvudsak för äldre och
långtidssjuka personer. Klientavgiften för serviceboende bestäms enligt
klientens egna inkomster.
Serviceboende enligt handikappservicelagen
Om du på grund av en sjukdom är svårt funktionshindrad och i vardagen
fortlöpande eller i synnerligen hög grad behöver en annan persons hjälp,
men inte är i behov av slutenvård, ska kommunen ordna serviceboende
för dig.
Serviceboendet omfattar bostad och tjänster som är nödvändiga för
att du ska kunna bo hemma och klara av dina vardagssysslor, såsom hjälp
på grund av rörelsehinder, på- och avklädning, städning och medicinering. Serviceboende kan ordnas i servicehus eller grupphem. Då betalar
du hyra för bostaden på normalt sätt. Personalen på servicehuset assisterar dig i vardagslivet.
Om du är svårt funktionshindrad kan serviceboende också ordnas
i ditt eget hem så att den hjälp som du behöver av en annan person tillhandahålls inom ramen för de kommunala tjänsterna och stödåtgärderna.
För serviceboende i ditt eget hem kan du få till exempel personlig assistans, stöd för närståendevård och ombyggnadsarbeten i bostaden.
I en individuell serviceplan fastslås de boendetjänster och andra
tjänster som du behöver i vardagen. Tjänsterna är avgiftsfria.
58
personlig assistans
Om du är långtidssjuk eller funktionshindrad på grund av en kronisk
eller progressiv sjukdom eller en skada och behöver återkommande hjälp
av en annan person har du rätt till personlig assistans. Denna är avsedd
för att du ska klara av de dagliga sysslorna, ditt arbete eller dina studier,
kunna ha fritidsaktiviteter, engagera dig samhälleligt och upprätthålla
sociala kontakter. Assistans förutsätter att du själv kan fastställa vad assistansen ska omfatta och hur den ska omsättas i praktiken; du ska således själv leda arbetet.
Personlig assistans för dagliga sysslor, arbete och studier ska ordnas i
den omfattning som du behöver. För fritidsaktiviteter, samhälleligt engagemang och upprätthållande av sociala kontakter ska kommunen ordna
minst 30 timmar assistans per månad. Det är kommunen som har ansvar
för att ordna personlig assistans. Tjänsten är gratis för mottagaren.
PERSONLIG ASSISTANS KAN ORDNAS PÅ FÖLJANDE SÄTT:
1.
Enligt arbetsgivarmodell med den hjälpbehövande som arbetsgivare
2. Med servicesedel med vilken den hjälpbehövande kan köpa
tjänsten
3. Som kommunens egen verksamhet
4. Som assistentservice som kommunen köper av en serviceproducent
59
tolkningstjänster
Det är FPA som har ansvaret för tolkningstjänster för personer med hörsel-, syn- och hörsel- samt talskada.
I allmänhet behöver du hos FPA ansöka om rätt till tolkningstjänst
endast en gång. Om du behöver tilläggstimmar, studietolkning, eller
tolkning på en utlandsresa ska du ansöka om dem separat.
Besluten om tolkning fattas av FPA:s Center för tolkningsservice för
handikappade, som också förmedlar tolkar. Närmare information om
tolkningstjänsten får du av FPA:s Center för tolkningsservice för handikappade.
dagverksamhet
Om du har en svår funktionsnedsättning på grund av en skada som omöjliggör arbetsverksamhet enligt socialvårdslagen och om du inte har rätt
till dagverksamhet enligt lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda ska du få dagverksamhet via kommunen.
Dagverksamheten ska då i mån av möjlighet ordnas så att du kan
delta i verksamheten fem dagar i veckan eller mer sällan, om du kan
delta i arbetsverksamhet på deltid eller det finns andra individuella skäl
för detta.
Dagverksamheten är avgiftsfri. Transporter och måltider kan dock
vara avgiftsbelagda.
60
Klientens och patientens
ställning och rättsskydd
(Socialvårdslagen, lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården, handikappservicelagen, lagen om patientens ställning och
rättigheter, patientskadelagen, lagen om intressebevakningsfullmakt, lagen om patientens ställning och rättigheter, förvaltningsprocesslagen, förvaltningslagen, pensionslagarna, lagen om besvärsnämnden för arbetspensionsärenden, lagen om försäkringsdomstolen, lagen om Tillstånds- och tillsynsverket för social- och
hälsovården, sjukförsäkringslagen)
Som klient inom omsorgen och som patient inom vården har du
både rättigheter och skyldigheter. Du kan också söka ändring i och
anföra klagomål över beslut.
61
patient inom hälso- och sjukvården
Patientens rättigheter
Alla patienter har rätt till hälso- och sjukvård av god kvalitet. Vården ska
ordnas och patienterna bemötas så att deras människovärde inte kränks
och så att deras övertygelse och integritet respekteras. En patient har rätt
att förstå och bli förstådd i frågor som hänför sig till vården, och all vård
och behandling ska ges i samförstånd med patienten.
Om en patient vägrar att ta emot den föreslagna vården eller behandlingen ska han eller hon i mån av möjlighet beredas annan vård eller
behandling. Om en myndig patient av någon orsak inte själv kan fatta
beslut om vården eller behandlingen, ska patientens lagliga företrädare
eller en nära anhörig höras för att utreda patientens vilja. Om detta visar
sig vara omöjligt, ska patienten vårdas på ett sätt som kan anses vara förenligt med patientens bästa.
För patientsäkerhetens skull är det bra om du som patient försäkrar
dig om att alla uppgifter om ditt hälsotillstånd är felfria och finns till
vårdgivarens förfogande. Du kan också på förhand uttrycka din vilja i fråga om vård och behandling i form av en viljeyttring (vårdtestamente). I
viljeyttringen fastställer du på förhand vården och behandlingen i det fall
att du på grund av medvetslöshet, ålderdomssvaghet eller någon annan
motsvarande orsak inte själv klarar av att delta i vårdbesluten.
Alla hälso- och sjukvårdsenheter har en patientombudsman som har
i uppgift att hjälpa de patienter som är missnöjda med vården eller behandlingen att reda ut och eventuellt anföra besvär eller klagomål i saken.
Dessutom ger patientombudsmannen allmän information om patientens
rättigheter.
Patientskador
Men och förluster till följd av undersökning, vård och behandling ersätts
på basis av en patientskadeförsäkring. Ersättningarna betalas av Patientförsäkringscentralen. Skadeanmälan kan göras vid personskador, dvs.
sjukdom, kroppsskada eller död, som har orsakats av vård, behandling
eller undersökning. Innan anmälan görs kan det vara till fördel att disku-
62
tera frågan till exempel med den behandlande läkaren eller patientombudsmannen.
Patientskadeanmälan ska lämnas in inom tre år från det att skadan
har inträffat. Av särskilda skäl kan ersättning krävas också senare, men
dock senast inom tio år från vården eller behandlingen. Närmare information ges av Patientförsäkringscentralen.
Läkemedelsskador
Läkemedelsskadeförsäkringen ersätter oväntade biverkningar av läkemedel som har sålts i Finland. Den som ansöker om ersättning ska fylla i
och lämna in en särskild skadeanmälningsblankett till Finska Ömsesidiga Läkemedelsskadeförsäkringsbolaget. Innan anmälan görs kan det
vara till fördel att diskutera frågan till exempel med den behandlande
läkaren eller patientombudsmannen. Närmare information ges av Finska
Ömsesidiga Läkemedelsskadeförsäkringsbolaget.
klient inom socialvården
Serviceplan
Alla former av hjälp, rehabilitering och stöd som en klient inom socialvården behöver för att klara sig i vardagen ska antecknas i en serviceplan.
Planen utarbetas av klienten och socialvården i samråd. En serviceplan
ska utarbetas för alla klienter, förutom om det är fråga om tillfällig rådgivning eller om en plan av någon annan orsak är uppenbart onödig.
Serviceplanen utarbetas i samråd med klienten och efter behov med
klientens anhöriga eller dennas företrädare med respekt för klientens
självbestämmanderätt. Socialvården ska informera klienten om hur avgifterna för de tjänster som ingår i serviceplanen fastställs och om hur
stora de är.
63
Av serviceplanen ska framgå
• vem som har utarbetat planen
• den ansvariga personen
• klientens nuvarande situation inklusive behov samt de tjänster och
•
•
stödåtgärder som klienten får från tidigare
de tjänster och stödåtgärder som klienten måste få samt en detaljerad plan över på vilket sätt och hur ofta dessa ska ordnas
uppgifter om justering av planen, till exempel med vissa intervall
eller när klientens behov eller situation förändras.
Klienten ska vägledas i hur han eller hon kan ansöka om tjänsterna och
stödåtgärderna i serviceplanen. Närmare information om serviceplanen
fås av socialvården i kommunen.
Bedömning av servicebehovet och behandling utan
dröjsmål
I brådskande fall ska behovet av socialtjänster bedömas utan dröjsmål.
Alla som har fyllt 75 år, som har beviljats det högsta vårdbidraget för
pensionstagare via FPA och som betraktas som handikappade enligt
handikappservicelagen har rätt att få en bedömning av servicebehovet.
För övriga personer finns inga utsatta tider. En bedömning av servicebehovet medför inte att tjänsterna beviljas automatiskt, utan det gäller att
ansöka om tjänsterna separat. Närmare information fås av socialvården
i kommunen.
Ansökan och beslut
Oftast ska du ansöka om tjänster och understöd skriftligen. Kommunen
ska behandla ansökningarna utan onödigt dröjsmål och alltid sända sökanden ett beslut med motivering till beslutet. Du kan söka ändring i ett
beslut som du har fått.
Varje kommun ska ha en socialombudsman som har i uppgift att hjälpa socialvårdsklienter som är missnöjda med en tjänst eller ett beslut med
att reda ut och eventuellt anföra besvär eller klagomål i saken. Dessutom
ger socialombudsmannen allmän information om klientens rättigheter.
64
intressebevakningsfullmakt
Genom en intressebevakningsfullmakt kan du på förhand ge en annan
person fullmakt att sköta dina ärenden, om du till exempel på grund av
sjukdom inte längre klarar av att sköta dina ärenden själv. Fullmakten ska
upprättas skriftligen och i närvaro av två vittnen, som genom sina underskrifter bestyrker handlingen. Som fullmaktsgivare kan du själv ange vad
fullmakten ska omfatta. Du kan bevilja fullmaktstagaren rätt att förvalta
dina tillgångar eller ordna din hälso- och sjukvård. Anlita med fördel en
juridisk expert när du gör upp en intressebevakningsfullmakt.
När du som fullmaktsgivare inte längre klarar av att sköta dina egna
ärenden ska fullmaktstagaren be magistraten fastställa fullmakten. Magistraten övervakar fullmaktstagarens agerande i framför allt ekonomiska
angelägenheter. Närmare information om intressebevakningsfullmakten
fås av magistraten.
sökande av ändring
Ett myndighetsbeslut ska alltid delges sökanden. Tiden för sökande av
ändring räknas från och med det att du har fått del av beslutet. Som bilaga till beslutet ska finnas en besvärsanvisning med information om till
vilken myndighet du ska lämna in en eventuell besvärsskrift och om hur
och inom vilken tid beslutet kan överklagas.
I besvärsskriften ska du ange orsakerna till varför du söker ändring
och de handlingar som du åberopar. I besvärsskriften framför du dina
egna krav med motivering. En myndighet kan själv ändra ett beslut som
myndigheten har fattat (rättelse). Innan du besluter dig för att söka
ändring kan du därför med fördel diskutera frågan med den myndighet
som har fattat beslutet. Besvär i frågor som gäller den sociala tryggheten
behandlas i regel gratis. Du kan söka ändring på egen hand utan juridisk
hjälp.
65
Sökande av ändring inom socialvården
Om du är missnöjd med ett kommunalt socialvårdsbeslut kan du ansöka
om rättelse hos socialnämnden inom 14 dagar från det att du har fått del
av beslutet. Om du är missnöjd också med det beslut som socialnämnden
fattar kan du överklaga detta beslut hos förvaltningsdomstolen inom 30
dagar från det att du har fått del av beslutet. Om du är missnöjd med
ett beslut av förvaltningsdomstolen gällande sådana tjänster eller stödåtgärder som omfattas av skyldigheten att ordna tjänster eller stödåtgärder enligt handikappservicelagen (personlig assistans, serviceboende,
färdtjänst) kan du direkt anföra fortsatta besvär hos högsta förvaltningsdomstolen inom 30 dagar från det att du har fått del av beslutet. Du kan
anföra fortsatta besvär över andra beslut om handikapptjänster endast
om högsta förvaltningsdomstolen beviljar dig besvärstillstånd.
Du kan inte anföra fortsatta besvär över sådana förvaltningsdomstolsbeslut som gäller storleken på avgifter enligt socialvårdslagen.
Sökande av ändring inom hälso- och sjukvården
Om du är missnöjd med ett hälso- och sjukvårdsbeslut ska du i första hand kontakta beslutsfattaren eller dennas chef. Du kan framställa en anmärkning hos vårdenhetens ansvariga chef (chefsläkaren i ett
sjukvårdsdistrikt och överläkaren på en hälsocentral), anföra klagomål
hos regionförvaltningsverket eller föra saken till förvaltningsdomstolen.
Närmare information och råd om hur du kan söka ändring får du av patientombudsmannen.
Sökande av ändring i FPA:s beslut
Om du vill söka ändring i ett FPA-beslut ska du göra det skriftligt inom
30 dagar från det att du har fått del av beslutet. Efter att ha fått besvärsskriften prövar FPA om beslutet kan ändras. Om alla dina krav godkänns
förfaller besvären, varvid FPA ger dig ett beslut om rättelse.
Om FPA inte rättar beslutet hänskjuter FPA besvären och sitt utlåtande i saken till besvärsnämnden för social trygghet. Du kan söka ändring
i nämndens beslut hos försäkringsdomstolen inom 30 dagar från det att
du har fått del av nämndens beslut. Närmare information får du via FPA.
66
Sökande av ändring i arbetspensionsanstalternas beslut
Om du söker ändring i ett beslut som har fattats av en arbetspensionsanstalt och anstalten på basis av din besvärsskrift inte anser sig kunna ändra
beslutet, hänskjuter anstalten besvären med bilagor till besvärsnämnden
för arbetspensionsärenden. Du kan söka ändring i nämndens beslut hos
försäkringsdomstolen. Närmare information fås av arbetspensionsanstalterna och besvärsnämnden för arbetspensionsärenden.
anmärkning och klagomål inom den
kommunala vården och omsorgen
Om du är missnöjd med det bemötande eller den behandling eller vård
som du har fått kan du framställa en skriftlig anmärkning hos de tjänsteinnehavare som ansvarar för vården och omsorgen i din kommun. En
tjänsteinnehavare ska bemöta din anmärkning skriftligen och i bemötandet ange hur frågan har avgjorts och grunderna för avgörandet. Du kan
inte söka ändring i ett bemötande.
Den kommunala vården och omsorgen övervakas av regionförvaltningsverket, som svarar för den praktiska tillsynen och avgörandet av
klagomål. Du kan anföra klagomål hos regionförvaltningsverket över förvaltningsbeslut, den praktiska verksamheten, såsom behandlings- och
vårdåtgärder, eller det sätt på vilket du har blivit bemött. Du ska anföra
klagomål skriftligen. I sitt avgörande kan regionförvaltningsverket ge den
som saken berör en anmärkning eller vägledning om rätt tillvägagångssätt. Klagomål är inget rättsmedel. Närmare information om klagomål
ges av regionförvaltningsverket.
67
MS-förbundet till din tjänst
68
vägledning och rådgivning
Social trygghet, hälsovårdstjänster och stödåtgärder
MS-förbundet står till tjänst med mångsidig vägledning och rådgivning
i samband med de livsomställningar som MS eller en sällsynt progressiv
neurologisk sjukdom för med sig. Norma-rådgivningstjänsterna är gratistjänster som vänder sig till dem som har MS eller en sällsynt neurologisk sjukdom, deras anhöriga och yrkesutövare i branschen.
På det riksomfattande Norma-rådgivningsnumret 040 528 7888 kan
du få svar på frågor om den sociala tryggheten, hälsovårdstjänster och
stödåtgärder. Dina frågor besvaras av förbundets organisationsplanerare
och socionomer. Du kan begära vägledning och rådgivning om det är
något som du funderar över, till exempel hur du ska få hjälp med att klara
av vardagen, kunna röra dig utanför hemmet, kunna bo hemma eller för
att klara dig i ditt arbete eller dina studier.
Du kan också ställa frågor per e-post under adressen norma@msliitto.fi. Frågorna besvaras av MS-förbundets socionomer, organisationsoch specialplanerare och förbundets jurist, som sänder svaret till din
e-post. På MS-förbundets webbplats under adressen www.ms-liitto.fi/kysymyksia finns exempel på rådgivningstjänstens svar på olika frågor (på
finska).
69
Sysselsättning
Specialplaneraren inom sysselsättningstjänsterna kan ge dig individuell
rådgivning exempelvis om du har svårt att hitta arbete, funderar över hur
du kunde förlänga din yrkesverksamma tid eller står inför en pensionering. Rådgivningen kan också omfatta arrangemang av studie- eller arbetsförhållanden, byte av yrke och utredning av olika stöd och förmåner.
Sysselsättningstjänsterna kan anlitas inte bara av personer som har MS
eller en sällsynt neurologisk sjukdom utan också av till exempel arbetsgivarna, de anställda på arbetsoch näringsbyråerna, företagshälsovården
och yrkesutövarna inom vård och omsorg.
Rättsskydd
MS-förbundets jurist kan ge dem som har MS eller en sällsynt neurologisk sjukdom liksom deras anhöriga juridisk hjälp i frågor som anknyter
till sjukdomen. Det kan handla om att anföra besvär eller klagomål på
grund av ett problem i samband med tillgången till en förmån eller tjänst
inom vård och omsorg. Du kan också kontakta juristen om du behöver
hjälp med att göra upp till exempel en intressebevakningsfullmakt.
Motion
Specialplaneraren inom motionstjänster kan hjälpa dig att hitta en lämplig motionshobby och idrottsplats. Du kan kontakta specialplaneraren
också om du observerar brister i till exempel en motionslokals tillgänglighet eller i tillgången till motionsassistent eller färdtjänst.
Sällsynta neurologiska sjukdomar
MS-förbundet fungerar som en paraplyorganisation för de grupper av
sällsynta neurologiska sjukdomar som saknar egna diagnosspecifika föreningar. MS-förbundets specialplanerare med ansvar för sällsynta progressiva neurologiska sjukdomar kan ge dig svar på om det i Finland finns
andra personer med samma sjukdom, om sjukdomen omfattas av något
diagnosrelaterat nätverk och hur du kan få kontakt med en stödperson.
Specialplaneraren kan ge dig information också om sammankomster, temadagar och rehabilitering.
70
rehabiliteringstjänster
MS-förbundets rehabiliteringstjänster omfattar rehabiliterings- och anpassningsträningskurser i grupp, individuell öppenvårdsterapi, öppenvårdsterapi i grupp, rehabiliteringskurser i slutenvård för olika diagnosgrupper och individuell slutenvårdsrehabilitering. Tjänsterna produceras
av Masku neurologiska rehabiliteringscenter och öppenvårdsenheten
Avokuntoutus Aksoni. För mer information om rehabiliteringstjänsterna kan du gå in på webbplatsen www.ms-liitto.fi/kuntoutus (på finska) eller
kontakta MS-förbundets rådgivningstjänst.
boendetjänster
MS-förbundets tre servicehus – Merenpisara i Helsingfors, Pihapihlaja
i Seinäjoki och Satakieli i Villmanstrand – ordnar boendeservice enligt
handikappservicelagen och handikappserviceförordningen, såsom långtids- och korttidsboende, boendeträning, assistentservice och dagverksamhet. Närmare information om boendeservicen finns på webbadressen www.ms-liitto.fi/asumispalvelut (på finska). För närmare information
kan du också vända dig till MS-förbundets rådgivningstjänst eller kontakta servicehuset direkt.
SVAR PÅ FRÅGOR:
www.ms-liitto.fi/kysymyksia
Rådgivningsnumret 040 528 7888 (mån.–tors. kl. 9–12)
E-postadressen norma@ms-liitto.fi
Experterna vid MS-förbundets samtliga verksamhetsenheter kan
nås via telefonväxeln på numret 02 439 2111. Direkt kontaktinformation finns på webbadressen www.ms-liitto.fi/yhteystiedot.
anteckningar
ms-liitto.fi
bilaga 2013
Social- och hälsovårdsbelopp
Hälsocentralsavgifter
Engångsavgift ............................................................ högst 13,80 €
Årsavgift..................................................................... högst 27,50 €
Jouravgift.................................................................... högst 18,90 €
Sjukhusavgifter
Poliklinikbesök........................................................... högst 27,50 €
Dagkirurgiskt ingrepp................................................ högst 90,30 €
Vårddygnsavgift.......................................................... högst 32,60 €
Avgift för seriebehandling
Fysioterapi................................................................. högst 7,50 €
Läkarintyg
För körkort................................................................. högst 40,90 €
Övriga intyg............................................................... högst 33,90 €
Slutenvård
Till patientens eget förfogande.................................. minst 99 €
Hemsjukvård och hemvård, tillfällig
Hembesök av läkare................................................... högst 13,80 €
Hembesök av annan personal.................................... högst 8,70 €
Servicesedel för vård och omsorg
Maximivärde per timme ............................................ 25 €
Minimivärde per timme............................................. 7 €
Årligt avgiftstak inom hälso- och sjukvården................... 636 €
Utkomststöd
Grunddel för ensamboende....................................... 477,26 €/mån
Grunddel för ensamförälder...................................... 524,99 €/mån
Stöd för närståendevård
Minst ......................................................................... 374,51 €/mån
Under en vårdmässigt tung övergångsperiod minst.. 749,01 €/mån
den sociala tryggheten © finlands ms-förbund rf 2013
FPA-ersättningar
Läkemedelsersättning
Tak för läkemedelskostnaderna per år....................... 670 ,00 €
Reseersättning
Självrisk per resa........................................................ 14,25 €/resa
Ersättning för användning av egen bil........................ 0,20 €/km
Årlig självrisk............................................................. 242,25 €
Rehabiliteringspenning
Minimibelopp............................................................ 23,77 €/dag
Ersättning för uppehälle.................................................... 9 €/dag
Lönesubvention
Grunddel.................................................................... 32,46 €/dag
Garantipension.................................................................. 738,82 €/mån.
Sjukdagpenning
Minimibelopp............................................................ 23,77 €/vardag
Handikappförmåner
Handikappbidrag
Handikappbidrag med grundbelopp................ 92,31 €/mån.
Höjt handikappbidrag....................................... 215,40 €/mån.
Högsta handikappbidrag................................... 417,68 €/mån.
Vårdbidrag för pensionstagare
Vårdbidrag med grundbelopp........................... 61,83 €/mån.
Höjt vårdbidrag................................................. 153,91 /mån.
Högsta vårdbidrag............................................. 325,46 €/mån.
Full folkpension
Ensamstående............................................................ 630,02 €/mån.
Person i parförhållande.............................................. 558,83 €/mån.
Tillåtna övriga inkomster vid sidan om full pension.55,62 €/mån.
Gränsbelopp för övriga inkomster efter vilket ingen folkpension betalas
Ensamstående................................................... 1302,30 €/mån.
Person i parförhållande..................................... 1159,88 €/mån.
Tillståndsavgift
Parkeringstillstånd för handikappade....................................... Tillståndsavgift 30 €
den sociala tryggheten © finlands ms-förbund rf 2013

Läs Den sociala tryggheten (pdf)

Transcription

Similar documents

Patientinformation

Tjugo myter om Finlands historia

Invalidpension från Veritas 2015

sociala förmåner - Suomen Syöpäpotilaat ry

Social trygghet, arbetspension och beskattning under

Saima Kanal och Finska Karelen 27-31 maj 2014

regnbågshusets och fyrrystugans medlemsbrev 1/2015

Guiden Mitt i allt

Arméns Materielverk (PDF broschyr, 1.0 MB)

Vem hjälper?

Tulostettava versio

Mitt i allt

Jag heter Ingela Lavin och arbetar som diabetessjuksköterska på

KÄNN DITT SOCIALSKYDD!