Succé

Transcription

Succé

Denna tidning är en annons från Europeiska Socialfondens processtöd Spel
Foto: Hassela Helpline
annons
annons
Utveckla
välfärden
med Europeiska
socialfonden
dropouts
När ungdomar hamnar
utanför
4
Politiker tycker:
Eva
Nypelius
(C)
16
Anders
Teljebäck
(S)
22
Språksatsning gav bättre
äldre-
omsorg
10
Lärarnas kompetens gör
Foto: Hans Alm
skillnad 20
– Socialfonden ger
extra kraft till den
svenska välfärden
Åsa Lindh,
Generaldirektör,
Svenska ESF-rådet 2
Hassela
Movement
S
u
c
c
émö
projekt i Mal 28
Distribueras med Dagens Samhälle november 2013
2
annons
inledare
●●● socialfonden
i siffror
Konsten att lyfta sig själv i håret
– Socialfonden ger
extra kraft till den
svenska välfärden
O
m du arbetar med kompetensutveckling på jobbet
eller med stöd till människor som står utanför arbetsmarknaden så erbjuder Europeiska socialfonden
möjligheter att pröva nya metoder och samverkansformer.
I den här tidningen har vi samlat exempel på utvecklingsarbete inom Socialfonden, i form av både framgångar och
svårigheter. Här finns röster och åsikter från deltagare,
verksamhetsledare och politiker.
➜ Europeiska socialfonden är EU:s
gemensamma verktyg för att skapa
fler och bättre jobb i Europa. I Sverige har Socialfonden för 2007–2013
en total budget på 6,2 miljarder kronor, där minst lika mycket tillkommer
i nationell medfinansiering.
➜ Arbetet är uppdelat i två olika
programområden
• Programområde 1 (PO 1) avser
projekt som ökar kompetensen hos
arbetstagare och egna företagare.
• Programområde 2 (PO 2) avser
projekt för personer som står långt
ifrån arbetsmarknaden. 3,6 miljarder
kronor har avsatts för PO 1, och 8,4
miljarder kronor för PO 2.
➜ Statistik en viktig del av
uppföljningen.
Varje år gör ESF-rådet årligen tillsammans med Statistiska Centralbyrån
en sammanställning av hur medlen används, dels genom statistik
och dels genom exempel. Skriften
”Socialfonden i siffror – Projektens
deltagare och nytta” ger på detta vis
en spännande inblick i Socialfondens
verksamhet.
➜ Över 2 100 projekt har
beviljats stöd
Från 2008 till och med mars 2013
har över 2 100 projekt beviljats stöd.
• Den kommunala sektorn har beviljats mest pengar för kompetensutveckling (29 procent), följt av den
privata sektorn med 26 procent.
• Inom PO 2 har 40 procent av
pengarna gått till den kommunala
sektorn, 22 procent till ideella organisationer och 15 procent till statliga
sektorn.
Socialfonden har öppnat nya vägar till sysselsättning för
arbetslösa och långtidsjukskrivna. Vi har erbjudit kompetenslyft för anställda och medverkat till en ny syn på arbetsplatslärande. Under åren 2007–2013, kommer nära en halv
miljon människor i Sverige att ha deltagit i satsningar inom
ramen för Socialfonden. Några av dessa personer finns med
i tidningen. Jag vill särskilt lyfta fram det arbete som görs
för unga, i och utanför skolan – vilket utgör ett särskilt tema
i tidningen.
Men Socialfonden handlar inte bara om att individen ska utvecklas, minst lika viktigt är att vi börjar tänka i nya banor
i arbetslivet, förändrar attityder, strukturer och regler. Från enskilda arbetsπ Framöver kommer
platser och lokala organisationer till
Europeiska socialfon- regional och nationell politik. Framöden att tillsammans
ver kommer Europeiska socialfonden
med andra delar i EU:s att tillsammans med andra delar i EU:s
stödsystem i ännu hö- stödsystem i ännu högre grad verka
för att uthålligt utveckla välfärd och
gre grad verka för att
uthålligt utveckla väl- arbetsliv. Bättre samverkan mellan aktörer och stödsystem är
färd och arbetsliv
viktigt. Det finns många hinder
för utvecklingsarbetet – att förändra tröga system inifrån kan vara som att lyfta sig
själv i håret. Socialfonden kan ge den extra kraft som
gör det möjligt.
Övriga
12 %
Landsting
10 %
Kommun
37 %
Ideella
organisationer
19 %
Privat
22 %
Det är en ganska stor spridning på
vilka ägare som finns i projekten.
Kommunala sektorn inklusive
landsting är ändå den klart dominerande ägaren och tyder på att
det finns ett stort engagemang
och intresse för socialfondens
insatser både gällande kompetensutvecklingsinsatser för anställda och insatser för att minska
utanförskapet.
Ytterst är vi på det sättet en del av Europas sätt att lösa
globala utmaningar för hållbar utveckling och inkluderande tillväxt. Med starka projektägare, lärande och
goda idéer hoppas jag att Europeiska socialfonden även
i fortsättningen ska kunna medverka till fler och bättre
jobb i Sverige.
Svenska ESF-rådet
Åsa Lindh, generaldirektör,
Svenska ESF-rådet
➜ Är en statlig myndighet under
Arbetsmarknadsdepartementet med
uppgift att förvalta Socialfonden och
Integrationsfonden i Sverige.
Foto: Hans Alm
www.activemediapartner.com
PRODUCERAD AV: Active MediaPartner Nordic AB
redaktion: Per-Åke Hultberg & Samuel Hultberg
Texter: Johanna Senneby, Lars Bergström, AnnaKarin Florén, Owe Ivarsson, Per-Åke Hultberg och
Samuel Hultberg
FORMGIVNING: Camilla Lindmark
REPRO: Bildrepro Sthlm AB
TRYCK: Mittmedia Print
FÖR BILAGOR KONTAKTA:
Active MediaPartner Nordic AB,
Ulf Malmström tel. 073-789 02 30
ulf.malmstrom@activemediapartner.com
Denna tidning är framtagen av:
Processtödet Spel, som finansieras av Europeiska Socialfonden.
Kontakt: Owe Ivarsson, tel. 070-663 75 25
owe@europaforum.se
www.spl.nu
www.esf.se
annons
aniAra – Ett enormt klätterträd
där alla får plats i dess stora grenar
Mitt i Hallsberg, på Västra Storgatan finns kulturrummet aniAra,
en verksamhet som är till för unga
vuxna personer som haft svårt att
ta sig in på den vanliga arbetsmarknaden. Alla deltagare har
någon form av funktionsnedsättning, dock främst neuropsykiatriska
sådana.
Deltagarna på aniAra erbjuds en chans att
öka sin självkänsla, stärka självförtroendet
och utvecklas som individer. Med hjälp av
kreativtskapande får deltagarna möjligheten att uttrycka sig och visa att man är någon som kan något. Den sociala samvaron
med andra personer som själva har erfarenhet av att vara ”udda” och utanför, är också
viktig för den personliga utvecklingen. ”Ja,
det är möten mellan vi människor som är
stora grejen liksom”, säger Oscar, ”alla förstår varandras situation på något sätt.”
Enligt deltagarna är miljön på aniAra
lugn och trygg, stillsam och stressfri. ”Vi
skapar, umgås och mår bra” säger Karin,
”aniAra är min harmoni, mitt andningshål. Jag får måla och dela med mig av det
jag kan med andra och också lära mig nya
saker varje dag.” Fredrik håller med Karin
och tillägger, ”Jag gör saker jag varken kunnat, eller velat göra tidigare, och får numera
massor med idéer till nya projekt.”
Projekt Transit
Annika säger, ”Det är bra att komma
upp på morgonen och veta att man ska
komma hit. Det betyder mycket att ha något bättre att göra än att sitta framför TV:n
hela dagen!” Hon berättar att man kan
sy, snickra, måla, rita, väva, skulptera och
mycket annat. Annika har även vid ett par
tillfällen gjort succé genom att spela och
sjunga sina egen komponerade låtar för
kompisarna på aniAra.
Robin H. och Mathilda tycker det är
mycket roligt att alla får ställa ut det man
producerar i huset. Sedan starten i september 2012 har det blivit ett 20-tal utställningar som gjort att samtliga deltagare kunnat
visa vad de kan för Hallsbergsborna, för genomresande och även för de många spontanbesökarna till aniAras lokaler.
Efter att ha intervjuat alla deltagare har
undertecknade kommit fram till att aniAra
kan bäst sägas vara ett litet frö, som med
mycket kärlek och omsorg kan växa och
frodas till något stort, typ ett enormt klätterträd där alla får plats i de stora grenarna,
och som förhoppningsvis gör världen till
en något bättre plats.
Robin Johansson – Fredrik Danielsson
– Christofer Reinholds
Projekt Transit finansieras av ESF och pågår i sin nuvarande form fram till sista december
2013. Projektägare är Activa och projektet är verksamt i södra Örebro Län. Målsättningen är
att skapa en modell för övergång skola – arbetsliv. Ett åttiotal samtidigt pågående deltagare
erbjuds ett individuellt och långsiktigt stöd enligt metoden Supported Employment och några
deltagare erbjuds också möjligheten till utlandspraktik. Som en del av projektets verksamhet
har den ekonomiska föreningen Aniara startats.
”Jag
gör saker jag
varken
kunnat,
eller
velat
göra tidigare,
och får
numera
massor med
idéer till
nya projekt.”
Utlandspraktik
En av författarna till artikeln om aniAra
är Robin Johansson. Han är även en av
sju stycken funktionsnedsatta ungdomar
som under vecka 42 fick åka till Landshut i södra Tyskland på en månadslång
utlandspraktik.
Syftet med resan är att ungdomarna
genom utomlandspraktik ska kunna få nya
erfarenheter och kunskaper om hur det är
att arbeta utomlands, att kunna integrera
med nya kulturer och att bygga ”fastare
broar” mellan olika länder.
Fredrik
Robin gör praktik tillsammans med en
annan projektdeltagare på ett samlingscenter som heter Bürgerhaus (Medborgarhuset). Huset är till för barn och vuxna som
på ett eller annat sätt har svårt att komma
in i det tyska samhället. Där kan de få hjälp
med allt ifrån läxor, till språkkurser, eller få
vara med i skaparverkstäder och dylikt.
”Det är
bra att
komma
upp på
morgonen och
veta
att man
ska
komma
hit.”
Två av de övriga ungdomarna praktiserar på Knogler Handelsträdgård, och lär
sig hur man sköter blommor
och allmän växtvård.
En annan ungdom är
på Georg Rost Bilverkstad där han
sysslar med bilrekonditionering,
däckbyten och
enkel mekanik.
De kvarvarande
ungdomarna lär
sig bland annat
laga mat och servera
kunder på Restaurang
Jugendheim.
Annika
3
4
annons
dropouts
Så minskas avhoppen i Åre
– del i Sveriges största dropout-projekt
En stor andel ungdomar avslutar aldrig gymnasiet med
fullständiga betyg.
Projektet PlugIn under ledning av SKL
är Sveriges största
med fokus på den
gruppen elever.
Med 200 miljoner
kronor socialfondsmedel ska antalet så
kallade dropouts
minskas rejält.
E
n av de medverkande regionerna är Jämtlandsregionen där fem kommuner
genom projektet fått 20 miljoner
kronor för att förebygga avhopp i
skolan. Julia Arvidsson går i trean
på Åre Gymnasium och Johanna
Bogfors är den lärare som ansvarar för undervisningen i PlugIn.
– En del tycker att det är jobbigt att vara helklass, andra har
läs- och skrivsvårigheter eller
drogproblematik. Vissa behöver
bara extra uppmärksamhet eller
har svårt att få tummen ur. Här
kan de ta igen sina icke-godkända
betyg eller plugga så att de ligger i
14,1
procent av EU:s ungdomar mellan 16 och 24
gick inte ut gymnasiet
med fullständiga gymnasiebetyg år 2010.
■ Anledningarna
till avhopp från skolan är väldigt varierande. Skoltrötthet, ambitioner och elevens socioekonomiska bakgrund är påverkande faktorer.
Foton: Loa Bie
fas med sina klasskamrater, säger
Johanna Bogfors.
Julia Arvidsson sköter alla sina
studier från Johannas rum. Efter
gymnasiet vill hon plugga vidare,
drömmen är att bli psykolog eller
skolkurator.
– Då måste jag ha fullständiga
gymnasiebetyg. Om inte PlugIn
hade funnits hade jag nog hoppat
av, det var lite som räddaren i nöden, säger hon.
En tredjedel av de som börjar
gymnasiet, slutför aldrig sina
studier och antalet arbetssökande hos Arbetsförmedlingen med
bara grundskolekompetens har
nästan fördubblats de tre senaste
åren. Detta enligt SKL:s studie
”Motverka studieavbrott” från
2012. Låg utbildningsnivå går
hand i hand med destruktiva livsmönster och att få ett jobb utan
fullständiga gymnasiebetyg idag,
är svårt.
Att minska avhoppen från skolan är även ett av målen i Europa
2020, EU:s strategi för smart och
hållbar tillväxt. Strax under tio
procent av Sveriges ungdomar
mellan 16 och 24 gick inte ut gymnasiet med fullständiga gymnasiebetyg år 2010. Motsvarande siffra
för EU totalt är 14,1 procent – en
siffra som ska sjunka till under tio
procent.
PlugIn som är Sveriges största projekt med fokus på dropouts har
siktet inställt på en andel betydligt
under EU:s tioprocentsmål. Målgruppen är elever över 16 år som
löper störst risk att hoppa av gym-
●●● Projektfakta PlugIn
➜ Är med 200 miljoner kronor Sveriges
största samverkansprojekt för att minska
avbrott från gymnasiet.
➜ Leds av Sveriges kommuner och landsting, SKL.
➜ Är ett samverkansprojekt med Göte-
nasiet och att få tillbaka dem som
redan gjort det. Dessa elever ska
då få möta nya metoder och arbetssätt, som att arbeta i mindre grupper. En annan att skapa system för
att lättare samverka mellan olika
aktörer på både lokal, regional och
nationell nivå. Samarbete mellan
skolor, socialtjänst och arbetsförmedling är centralt.
Johanna Bogfors på Åre Gymnasium är hoppfull. Om vi ska vara en
av Sveriges bästa skolor, behöver
vi flexibelt lärande, menar hon.
– Projektets erfarenheter ska
sprida sig till övriga lärare som nu
börjar upptäcka att PlugIn inte är
ett hot, utan en resurs och möjlighet. Tanken är att projektet ska
vara så bra att skolan inte har råd
att avvara det. ●
π Projektets erfarenheter ska sprida sig till övriga lärare som nu börjar
upptäcka att PlugIn inte
är ett hot, utan en resurs
och möjlighet.
■ Johanna
Bogfors, ansvarig lärare
för undervisningen i PlugIn.
●●● PlugInnovation
borgsregionens kommunalförbund, Region Jämtland, Regionförbunden i Kalmar
län och södra Småland, Region Västerbotten och Region Östsam. Ett sextiotal kommuner i dessa regioner har också anslutit
sig till projektet.
➜ Är en nationell, digital plattform för att
motverka avbrott från gymnasieskolan.
Syftet är att på ett ställe samla kunskap
som är central för personer som arbetar
för att motverka avbrott och främja närvaro i skolan. ➜ PlugInnovation utvecklas inom ramen
för projektet PlugIn.
➜ På websidan pluginnovation.se samlar
Johanna Bogfors, statistik,
ansvarig lärare
de olika PlugIn-delprojekten
för undervisningen
i PlugInsom
metoder, forskning
och innovationer
rör studieavbrott.
300 miljoner på dropouts
Nästan en tredjedel av de ungdomar som påbörjar gymnasiet
fullföljer inte sin utbildning. Socialfonden har därför satsat 150
miljoner kronor på åtta projekt på
så kallade dropouts.
Unga som inte har fullföljt sin
skolgång eller har en ofullständig
gymnasieexamen har uppmärksammats på många håll de senaste
åren. Situationen har försämrats
över tiden, en trend som håller i
sig. Utvecklingen är inte kopplad
till någon konjunktur eller annan
tillfällig händelse och situationen
är liknande i hela Europa.
Europeiska
kommissionens
strategi EU 2020 har som ett mål att
andelen ungdomar som inte fullföljer sin skolgång ska vara under 10
procent. Under en rad år har Socialfonden därför finansierat försöksverksamhet och stött insatser som
berör tusentals lärare och elever.
Målet är att förändra och förbättra
utbildningssystemen så att färre
ungdomar hamnar i utanförskap.
Efter upphandling har Svenska
ESF-rådet tilldelat åtta kommuner,
utbildningsanordnare och ideella
föreningar 150 miljoner kronor
för att genomföra utvecklingsinsatser i syfte att minska antalet
ungdomar som hoppar av skolan.
Motsvarande belopp tillkommer
i medfinansiering, vilket gör att
upphandlingen totalt omfattar 300
miljoner kronor. ●
Socialfondens åtta dropout-projekt:
diefrämjandet i Östergötland.
➜ Innovationssystem dropouts Projektägare: Jämtlands
läns gymnasieförbund.
➜ Rätt väg ut Projektägare:
Medlefors folkhögskola.
➜ Plug in Projektägare: Sveriges Kommuner och Landsting
(SKL).
➜ VBU Vägval framtid Projektägare: Västbergslagens
utbildningscentrum.
➜ Ungdomskraft Projektägare:
Gotlands kommun.
➜ Vetlanda dropouts Projekt
ägare: Vetlanda kommun.
➜ Stödinsatser för unga i
Östergötland Projektägare: Stu-
➜ Nätverket Projektägare:
Föreningen Furuboda.
annons
5
coaching
projektet
I SANDVIKEN/HOFORS
, projektledare,
Fyra av personerna bakom framgången i Coachingprojektet är Anders Johansson
peut.
KBT-tera
rn,
Falkerho
Suzanne
och
coach
Berg,
Henrik
gog,
Helena Johansson, hälsopeda
6
DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN EUROPEISKA SOCIALFONDENS PROCESSTÖD SPEL
ANNONS
DROPOUTS
Depression, ångestproblematik, svåra hemförhållanden och en misstro mot skolsystemet
– anledningarna till att unga hoppar av skolan
är många och varierande. Att skolorna inte har
kompetens och resurser att hantera psykiska
problem är problematiskt, menar Mats
Johnsson och föreslår skatteväxling
mellan kommun och landsting.
När ungdomar
hamnar utanför
ag har under hela mitt yrkesverksamma liv arbetat med
ungdomar som inte kommer
till skolan. Genom alla tider har
det funnits cirka 25 procent som
vi inte kan fånga upp, säger Mats
Johnsson.
Under sina 43 år inom skola har
Mats Johnsson gått från speciallärare på högstadium, via gymnasielärare till utbildningschef.
Som rektor på sin nuvarande
arbetsplats Västbergslagens utbildningscentrum har han byggt
upp introduktionsprogrammet
– ett gymnasieförberedande
program
för
de elever som
saknar
eller
inte har fullständiga betyg.
– Det är inte
■ Mats Johnsbegåvning hos
son, rektor på
eleverna som
Västbergslasaknas, de är
gens Utbildbara inte i form
ningscentrum.
Foto: Anna att ta emot vad
Bertilsson, VBU skolan har att
erbjuda, som
mer matte och
svenska. Det hjälper inte att utöka ämneskunskaperna om eleverna inte ens kan ta emot dem,
säger han.
J
Mats Johnsson beskriver deltagarna i ESF-projektet Vägval
framtid, som att de är i dåligt
skick psykiskt, fysiskt och socialt. Många har blivit isolerade
och tappat kontakten med både
jämnåriga och vuxenvärlden.
De lider inte sällan av ångest,
depressioner och har föräldrar
som inte orkar med.
– I skolan finns ingen hjälp
mot detta att tillgå. Många har
varit på Vuxen- eller Barn- och
ungdomspsykiatrin och vänt. De
har inte fått den hjälp de behöver,
10
Drygt tio miljoner
kronor har möjliggjort ESF-projektet
”Vägval framtid”.
bland annat för att vården inte är
kopplad till skolan och den verklighet de befinner sig i, säger
Mats Johnsson.
Det är här gruppen hamnar utanför. Det är också här projektet
Vägval framtid kommer in i bilden. Av de 25 procent som faller
bort under skolperioden, är runt
10 till 15 procent riktigt svåra fall,
som riskerar att hamna helt utanför samhället om de inte får
hjälp.
– Idag har vi ett system där
olika instanser sköter sina delar.
Jag tror inte längre på samverkan mellan dessa. Under alla mina år har ordet samverkan gått
som ett mantra under chefsträffar avsedda att lösa problemen
för dessa elever.
Mats Johnsson menar att det dock
satt väldigt få spår i form av konkret vardagssamarbete. Därför
tror han att det är dags för en
skatteväxling mellan landsting
och kommun för att säkerställa
att dessa ungdomar får resurser.
– Den behandling som de här
eleverna behöver måste skötas
av personal med både lärarkompetens och kunskap inom KBT
eller psykoterapi. Hjälpen måste
också finnas där ungdomarna är,
alltså i skolan och i hemmen.
Drygt tio miljoner kronor har möjliggjort projektet. En spottstyver
i jämförelse med vad Vägval
framtid, tjänar åt kommunen
i uteblivna kostnader för de 57
elever som hittills gått igenom
projektet.
– Man brukar räkna med att
den här gruppen unga kostar
runt 2 miljoner per person och år
om man tar in exempelvis familjeboende och sjukvård. Många
av ungdomarna har dessutom
■ – Idag har vi ett system där olika instanser sköter sina delar. Jag tror inte längre på samverkan mellan dessa. Under alla min
dessa elever menar Mats Johnsson, rektor på Västbergslagens Utbildningscentrum. På bilden ungdomar från VBU:s verksam
π Hjälpen måste också
finnas där ungdomarna
är, alltså i skolan och i
hemmen.
autism, som kostar landstinget
massor att hantera.
En stor del av problematiken
ligger i att ingen har helikopterperspektiv på de resurser som
läggs på dessa individer på olika
håll, ingen ser hur mycket de
egentligen kostar.
– Men jag tror att politiken
börjar förstå att den här gruppen är ett stort samhällsproblem.
För att kunna lösa det behöver vi,
förutom mer pengar, också lärare som vill fortbilda sig inom
psykiatri, organisationsförändringar som ger skolan mandat
att arbeta behandlande och en
förändrad inställning i skolorna
– vi skuldbelägger eleverna när
det egentligen är skolan och övriga myndigheter och institutioner som behöver förändras för
att kunna möta deras behov, avslutar Mats Johnsson. ●
●●● FAKTA PROJEKT VÄGVAL FRAMTID:
(VBU INSATSER FÖR UNGDOMAR)
➜ I Ludvika och Smedjebacken finns det cirka
400 ungdomar mellan 16 och 24 år som varken
jobbar eller studerar. Vägval framtid syftar till att
erbjuda stöd till dessa, som i sin tur ska kunna
leda till teoretisk utbildning, yrkesutbildning och
jobb. Projektet pågår till juni 2014.
➜ Projektägare är Västbergslagens utbildningscentrum i samarbete med Ludvika kommun,
Smedjebackens kommun, Arbetsförmedlingen,
Försäkringskassan, Finsam och Polisen.
Avhopp i skolan –
– Kommunerna har ett uppföljningsansvar för gymnasieskolan
och de signalerar till oss i projektet om en ungdom inte orkar med
studierna och stannar hemma.
Det är då vi kommer in.
Det säger psykoterapeuten GunBritt Lindblad på Västerbergsslagens utbildningscentrum i
Ludvika, som tillsammans med
rektor Mats Johnsson är ansvarig
för det uppmärksammade socialfondsprojektet Vägval framtid.
Projektet ingår i Socialfondens
satsning att motverka dropouts i
skolan och syftar till att erbjuda
stöd till ungdomar mellan 16 och
24 år som varken jobbar eller
studerar. Förhoppningen är att
det ska kunna leda till teoretisk
utbildning eller yrkesutbildning
som kan leda till jobb.
I Ludvika och Smedjebacken i
annons
7
FKG09 och Start 11
- kompetensutveckling
i samverkan
Fakta FKG09 / Start 11:
Projekttid: 1juni 2009-15 sept 2011 / 1 sept 2011-31 mars 2014
Budget: 26 Mkr / 20,4 Mkr
Antal unika utbildade t o m 1 okt 2013: 3 700 st
Antal använda utbildningsplatser t o m 1 okt 2013: 11 820 st
Ingela Håkansson, Malin Sahlsten och Stefan Håkansson
Det stora kompetensutvecklingsprojektet inom fordonsindustrin
Start 11 går nu in slutskedet. Om sex månader avslutas projektet
som har sitt ursprung i svallvågorna efter fordonskrisen 2009.
na år har ordet samverkan gått som ett mantra under chefsträffar avsedda att lösa problemen för
mhet.
Foto: Micke Öst
Projekt i Dalarna vänder trenden
Dalarna finns många ungdomar i
den här åldersgruppen som varken jobbar eller studerar. Vägval
framtid handlar om att fånga upp
dessa och få dem på banan igen.
– Steg ett är kontakt med ungdomen i hemmet och träffa familjen.
Vi försöker motivera dem helt enkelt och om de inte svarar på kallelser, mejl eller telefonsamtal är
ett besök i hemmet det enda som
återstår, säger Mats Johnsson.
– Många kan inte ta sig till skolan på egen hand, inflikar GunBritt Lindblad. Det kan handla om
både mobbning, sociala rädslor eller brist på pedagogiskt stöd. De
har fastnat vid datorn, sover hela
dagarna och är uppe på natten.
Efter knuten kontakt görs en individuell kartläggning och handlingsplan. Att göra familjen delaktig är
mycket viktigt. Vissa ungdomar
behöver kanske bara läsa något
π Steg ett är kontakt med
ungdomen i hemmet och
träffa familjen.
enstaka gymnasieämne medan
andra erbjuds yrkesintroduktion,
praktik eller daglig verksamhet.
Det sistnämnda är det vanligaste,
säger Gun-Britt Lindblad.
– Vi söker upp ungdomar och
vi bryr oss. Vi ger dem trygghet,
skapar relationer och visar att
de duger som de är, men visar
också på möjligheten att utvecklas vidare som person. Utifrån det
försöker vi hitta olika vägar som
ska kunna leda till meningsfull
sysselsättning.
Projektet är på två år och avslutas i juni. Hittills har kontakt
tagits med 75 ungdomar. Målet är
att nå ytterligare 15 innan projekttidens slut. Drygt tio miljoner kronor har möjliggjort satsningen. ●
Då, 2009, drabbades Blekinges företag
inom fordonsindustrin av vikande orderingång. Industrin varslade och Olofströmsregionen drabbades hårt. Industri
och offentliga aktörer samlades och
skapade kompetensutvecklingsprojektet
FKG09 för att via kompetensutveckling säkra tillgången på arbetskraft då
konjunkturen vände. Projektet finansierades till stora delar av EU-medel från
Europeiska Socialfonden.
- När FKG09 tog slut såg vi och
industrin att resultatet av att samverka
när det gäller kompetensutveckling var
enastående, säger Ingela Håkansson,
projektledare för Start 11 och föregångaren FKG09. Företag, som inte tidigare
haft så mycket kontakt med varandra,
fick genom projektet kunskap om varandras verksamheter och alla var vinnare.
Gemensamt formades Start 11 som drog
igång med Region Blekinge som projektägare. Efter ett tag överfördes huvudmannaskapet till Olofströms kommun.
Gemensamt ansvar
för att stärka konkurrenskraften i regionen
I Start 11 sker kompetensutveckling
i samverkan. Företagen möts varje
månad, oftast hos varandra vilket skapar
goda relationer och förståelse för varandras verksamheter. Även företagens
egna resurser har kommit andra till del,
exempelvis har projektets LEAN-utbildning för de deltagande företagen genomförts i Volvos egen SWE-anläggning.
(Simulated Work Environment).
- Detta känns som ett naturligt steg där
vi gemensamt tar ansvar för att stärka
konkurrenskraften i regionen, säger Stefan Håkansson, ansvarig för kompetensutveckling på Volvo Cars i Olofström.
För Ytbehandlingsteknik i Näsum AB har
projekten FKG09 och Start 11 haft stor
betydelse för företagets kompetensarbete.
- Vi har fått möjlighet att genomföra
omorganisationer och kompetensutveckling på ett sätt som vi aldrig klarat själva
utan stödet från EU. Vi satsade en stor
del av pengarna på LEAN-arbetet som
har varit betydelsefullt på många sätt,
det har skapat en större förståelse för
hela flödet genom företaget, förändrat
företagskulturen, bättre medarbetarskap
och ledarskap, berättar Malin Sahlsten,
projektledare på YTAB.
Långsiktigt och
strategiskt arbete
Utöver direkta utbildnings- och kompetensutvecklingsinsatser har man inom
Start 11 tagit ytterligare ett steg genom
att utbilda representanter från de deltagande företagen i att jobba strategiskt
med kompetensförsörjning. Detta byggs
på ytterligare med en utbildning för
processtödjare.
- Att agera i samverkan är en förutsättning för regionens tillväxt, denna
samverkan kan vi bygga vidare på i
framtiden, för att långsiktigt och strategiskt säkra kompetensförsörjningen,
menar Ingela Håkansson.
Visste du att…
…det sedan april 2013 finns en
särskild Lean-lokal i Olofström? Lean
är en av de tyngst vägande utbildningsinsatserna inom Start 11. För att
ytterligare stärka denna satsning har
en investering gjorts av deltagande
företag och Europeiska socialfonden i en särskild lokal, där företag,
kommun, skola med flera kan bedriva
utbildning inom just Lean.
8
annons
En svensk minoritet
Individfokus rätt väg
för romsk inkludering
Trots stora satsningar
har romernas ställning
knappt förbättrats. En
av anledningarna är
att resurserna riktas
fel, menar Rosario Ali
Taikon, projektledaren för Romanè Bucà.
J
ag har vänner som håller
sina barn hemma från skolan för att de vill vara tillsammans om något skulle hända.
Många är oroliga, titta bara på de
politiska strömningarna runt om
i Europa, men också i Sverige med
SD som fjärde största parti, säger
Rosario Ali Taikon.
I samtalet om diskriminering
av romer på arbetsmarknaden
kommer vi oundvikligt in på polisens etniska register av romer.
Rosario Ali Taikon berättar hur
många av de romer som bor i Sverige har flytt från krig, blivit förföljda, varit utsatta för polisiärt
och militärt våld och blivit bortförda från sina hem. De tror att de
är i säkerhet i Sverige.
– Så visar det sig att de finns i
ett register hos polisen, utan att
ha gjort något. 5  000 romers namn,
var de bor, deras skola, relationer
och sexuella läggning. Det raserar
allt vi arbetat för, säger Rosario
Ali Taikon.
Den redan stora förtroendeklyftan
mellan romer och det offentliga
Sverige, har blivit avsevärt mycket större.
– Förut kunde vi säga att ”så
var det förr, men inte längre”. Nu
har vi tagit tio steg tillbaka.
Samtidigt pågår stora offentliga satsningar för att öka romsk
inkludering, både på nationell
och europeisk nivå. Även många
privata aktörer lägger stora summor på olika insatser.
– Situationen har förbättrats
i relation till hur det hade sett ut
om insatserna inte gjorts. Men,
jag tror att man satsar fel, många
regeringar vill inte satsa specifikt
på romafrågan, men det behövs,
annars åsidosätts gruppen återi-
5000
Så många romers namn
finns i ett register hos polisen. Det är uppgifter om var
de bor, deras skola, relationer och sexuella läggning.
■–
Jag tror att man satsar fel, många regeringar vill inte satsa specifikt på romafrågan men det behövs, annars åsidosätts gruppen återigen, menar
projektledaren för Romanè Bucà, Rosario Ali Taikon. Foto: Privat
gen, säger Rosario Ali Taikon.
För diskrimineringen har
ökat, och när främlingsfientliga
partier använder den person som
tigger utanför Ica som propaganda, då ökar diskrimineringen mot
hela gruppen.
– Människor lämnar inte sitt
hemland för att de vill, utan för
att de inte har något annat val. De
har inte mat för dagen, det är det
som gör att de utsätter sig för en
sådan resa.
Rosario Ali Taikon menar att
upp till 90 procent av Sveriges
romer är arbetslösa. Enligt integrationsminister Erik Ullenhag
ligger siffran under 80 procent.
Den är svår att fastställa, bland
annat på grund av att många som
arbetar ofta inte säger att de är
romer.
Vad som ligger bakom den höga arbetslösheten är dock Rosario Ali
Taikon och Erik Ullenhag ense
om; diskriminering, bristande
kontakter mellan arbetsgivare
och romska arbetssökande, bristande utbildning och arbetslivserfarenhet.
För att råda bot på arbetslöshe-
π Romerna är Europas
största minoritetsgrupp
och den grupp som är
mest utsatt på arbetsmarknaden. Det är också
en grupp som idag öppet
fördrivs från länder runt
om i Europa.
ten bland romer har regeringen
lagt 46 miljoner kronor. Nyligen
sköt de till 10 miljoner för att
stärka förtroendet mellan romer
och socialtjänsten.
– Jag tror att en del av problemet ligger i att de resurser
som tilldelas kommunerna inte
är avsedda för verksamhet med
deltagare och att det inte finns
resurser som tilldelas det romska
civila samhället, utan bara offentliga verksamheter, säger Rosario
Ali Taikon.
Projektet Romanè Bucà, som pågår på fyra orter – Eskilstuna,
Uppsala, Stockholm och Sundbyberg – arbetar direkt med individerna, bland annat genom
aktiviteter som utvecklar romer-
nas egna personliga nätverk med
näringslivet och som skapar en
attitydförändring hos arbetsgivarna.
Syftet är att minska avståndet
till arbetsmarknaden för romer,
men metoderna skiljer sig åt och
är anpassade efter de lokala förutsättningarna. Exempelvis går
deltagarna i Sundbyberg en tvåårig utbildning till behandlingsassistent, medan man i Uppsala
arbetar individanpassat.
– Vi kan alltså jämföra och se
vilka metoder som fungerar bäst.
Det vi bland annat ser är att det är
viktigt att ha med romer i exempelvis referensgrupp, styrgrupp
och i projektets personal.
– Vi ser också tydliga resultat
i takt med ökad utbildningsnivå.
De får fler arbetsintervjuer och
praktikanterna får ofta erbjudande om jobb på sina praktikplatser. Men vi måste också
arbeta mot arbetsgivare, det är
viktigt att de känner att det finns
hjälp och stöd om de behöver det,
avslutar Rosario Ali Taikon. ●
●●● fakta romer
➜ Mellan 12 och 16 miljoner
romer bor i Europa, vilket gör
dem till Europas största minoritetsgrupp.
➜ Är enligt European Union
Agency For Fundamental Rights
(FRA), den grupp som tillsammans med somalier är den mest
utsatta om man ser till bland
annat fattigdom, diskriminering,
bostad och arbetsmarknad.
➜ Samtidigt hårdnar klimatet
ytterligare runt om i Europa; barn
i Bulgarien sniffar lim för att inte
känna hunger, Ungern leds av en
nationalistisk regering, Frankrike
driver ut romer ur landet och
det nynazistiska partiet Gyllene
Gryning har platser i det grekiska
parlamentet.
annons
9
Utmaningar och lärlingsjobb – två spår i Helsingborg
Det ena projektet arbetar med intensiv coachning och jagstärkande övningar tillsammans med räddningstjänsten. Det andra
vill skapa en ny utbildningsform för praktiskt lärande i arbetslivet. Helsingborgs stad och några kommuner i nordvästra Skåne
har valt två olika vägar i sina ESF-projekt för arbetslösa ungdomar.
Projekten Stark (Säkerhet, trygghet, arbete, resurs och kompetens) och Hantverksjobb Skåne nordväst, riktar sig båda
till 16–29- åringar som har försörjningsstöd från sina kommuner eller aktivitetsstöd från arbetsförmedlingen.
– Den röda tråden i Stark är jagstärkande övningar i praktik och teori både
på individnivå och i grupp. Under tolv
veckor jobbar vi hårt med att stötta ungdomarna i deras personliga utveckling
och förbereder dem för jobb eller studier,
säger projektledaren Annica Kurtsson.
Läs mer: helsingborg.se/projektstark
facebook.com/projektstark
helsingborg.se/hantverksjobb
Praktiskt lärande på arbetsplatsen
– I Hantverksjobb handlar det om praktiskt lärande i arbetslivet under fem månader. Våra lärlingar lär sig jobbet direkt
på arbetsplatsen av en handledare från
företaget. Vi har också breddat definitionen för vad som är ett hantverksjobb.
Det handlar inte bara om snickare utan
om många olika typer av praktiskt arbete,
berättar projektledaren Maria Hällstig.
Rekryterande företag
Både Stark och Hantverksjobb vänder
sig framförallt till företag och organisationer som behöver rekrytera.
Hittills har 46 (35%)ungdomar i
Stark fått jobb och 38 (29%) gått vidare
till studier.
I Hantverksjobb har till och med september i år 52 ungdomar fullföljt utbildningen. 35 av dem har fått jobb och tre
har gått vidare till studier.
Många har dock hoppat av projektet.
Det finns därför stora utvecklingsbehov
när det gäller metoden under resterande
del av projektet.
Fakta Hantverksjobb
Fakta Stark
Helsingborgs stad/utvecklingsnämndens förvaltning
är projektägare och samarbetar med Bjuvs kommun,
Höganäs kommun, Landskrona stad, Ängelholms kommun, Arbetsförmedlingen, Helsingborgs Hantverksförening, Företagarna i Helsingborg, Bjuv, Höganäs,
Landskrona, Ängelholm, Företagarna SYD och Region
Skåne.
Helsingborgs stad/utvecklingsnämndens förvaltning är projektägare och
samarbetar med Bjuvs kommun,
Höganäs kommun, Landskrona stad,
Arbetsförmedlingen, Nyföretagarcentrum och CSR Syd (Corporate Social
Responsibility).
Projekttid: 2012-02-01 – 2014-06-30
Projektbudget: 19 118 475 kronor
Projekttid: 2011-08-01 – 2014-06-30
Projektbudget: 9 665 801 kronor
www.helsingborg.se
Stockholms stad mot en
evidensbaserad praktik i socialtjänst
– Socialtjänsten ska utvecklas mot en evidensbaserad
praktik, och nyutexaminerade socionomer ska känna sig
trygga och väl introducerade på sina arbetsplatser, säger
Anna König Jerlmyr, socialborgarråd i Stockholms stad.
Å
r 2012 startade ett kompetensutvecklingsprojekt inom den sociala
barnoch ungdomsvården med medel
från Europeiska socialfonden. Socialförvaltningen leder arbetet med att utveckla
en modell för kontinuerlig kompetensutveckling för socialsekreterare och chefer
inom barnoch ungdomsvården, med
syfte att skapa en lärande organisation.
Tillsammans med forskare i Stockholms Socialtjänstakademi har idéer för
en praktiskt tillämpad utbildning mejslats fram. Utbildningen bygger på arbete
med fallbeskrivningar där man sätter ord
på sammanvägningen av kunskapskällorna i den evidensbaserade praktiken.
Dessa fallbeskrivningar ligger till grund
för vidare kompetensutveckling för chefer, socialsekreterare och utförare för
att ge en fördjupad kunskap i hur man i
myndighetsutövningen kan tillämpa den
evidensbaserade praktiken.
– Socialtjänsten måste utvecklas till en
mer lärande organisation med fokus på
kontinuerlig kunskapsuppbyggnad som
tillhandahåller professionella utvecklingsmöjligheter och belönar praktiknära
forskning, driven av de egna medarbetarna, framhåller socialborgarrådet.
För att stödja utvecklingen av en lärande organisation ingår ett ledningsprogram som utgår från Sveriges Kommuner
och Landstings koncept, ”Leda för resultat”.
Projektet har även uppdraget att skapa
ett praktik- och traineeprogram för socionomstudenter med syfte att minska glappet mellan utbildning och yrkeslivet, och
på så vis skapa tryggare och mer erfarna
nyutexaminerade socionomer. Projektet
har arbetat fram programbeskrivningar
för att beskriva vilka kunskaper och färdigheter en trainee bör inhämta och öva
på under sin traineetid för att kunna omsätta teorierna i den evidensbaserade
praktiken till det praktiska arbetet.
stockholm.se
Socialtjänsten
måste utvecklas till en mer lärande organisation
med fokus på kontinuerlig kunskapsuppbyggnad.
➜ Anna König Jerlmyr,
socialborgarråd i
Stockholms stad.
10
annons
äldreomsorg
– Med en åldrande befolkning blir det allt viktigare att
utveckla arbetsplatser som kan stimulera medarbetarnas
kommunikationsförmåga och lärande i arbetet.
Det säger Kerstin Sjösvärd, huvudprojektledare för
ESF-projektet ArbetSam.
Storsatsning på språk gav bättre omsorg
P
rojekt ArbetSam är ett
ESF-projekt inom äldreomsorgen och omsorgen
om personer med funktionsnedsättningar. Projektet har på ett
mycket lyckosamt sätt visat hur
arbetsplatslärande och utbildning kan höja kvaliteten i välfärden.
– Tidigare skickade man i väg
personal på kurser och utbildningar utan att egentligen uppnå
önskat resultat. Det har visat sig
att skolans värld ofta är för långt
från arbetsplatsens verklighet
för att kunskaperna ska bli bestående, säger Kerstin Sjösvärd.
Hon menar att en viktig framgångsfaktor för ArbetSam har
varit samverkan mellan utbildningssystem och arbetsliv.
ArbetSam avlöste det tidigare
projektet SpråkSam, som fokuserade på språket. SpråkSam vände
sig till personal med svenska som
andraspråk. Genom projektet fick
deltagarna möjlighet att utveckla
både sina yrkeskunskaper och sitt
yrkesspråk. ArbetSam är en fortsättning på SpråkSam, men här
har även deltagare med svenska
som modersmål
kunnat
vara
med. I båda
projekten
har
utbildningen
ägt rum på arbetsplatsen och
kursplanen har
anpassats
till
arbetsplatsens
■ Kerstin Sjö
specifika behov.
svärd, huvudprojektledare
för ESF-projekAlla torde vara
tet ArbetSam.
överens om att
äldreomsorgen står inför stora
utmaningar. Behovet av äldreomsorg ökar, och således också behovet av kompetent personal. Högre
krav ställs från de äldre, samtidigt
som samhället har ökade krav
på kvalitet, yrkeskunnande, effektivitet – och inte minst på att
behärska svenska i tal och skrift.
– Målet inom ArbetSam har varit att stärka de anställdas kompetens, i synnerhet de som riskerar
att slås ut på grund av bristande
utbildning och språkkunskaper,
säger Kerstin Sjösvärd.
Det unika med ArbetSam är alltså
att utbildningen har ägt rum på
arbetsplatsen med lärare från
både Komvux och SFI, samt att
hela arbetsplatsen varit engagerad i lärandet. Med hjälp av
engagerade chefer, språkombud
och reflektionsledare har alla på
arbetsplatsen involverats.
– Språk lärs in i ett socialt sammanhang. Både den som ska lära
sig och de som redan kan har ett
ansvar för språkutvecklingen, säger Kerstin.
Men istället för en färdig mall för
utbildningen har man börjat med
att kartlägga behoven på arbetsplatsen och hos de enskilda individerna. Först därefter har lärarna
tillsammans med enhetschefer,
arbetat fram en utbildningsplan.
Det har gjort det möjligt att lyfta
de ämnen som är aktuella på
arbetsplatsen, som till exempel
bemötande, måltidssituationen,
demens eller kommunikationen
och samarbetet med anhöriga.
– Vi har uppnått bra resultat
■ ArbetSams lärare skapar motivation hos deltagarna genom att arbeta med teman som utgår från arbetsvardagen.
Foto: Lars Bergström
när det gäller allt från språkutveckling och yrkeskunskaper till
motivation för fortsatta studier.
Det har visat sig vara ett lyckokast
att kombinera vård- och språkutbildning med verksamhetsutveckling, säger Kerstin Sjösvärd.
Det är inte bara kvaliteten och
kompetensen som höjts. Minst
lika viktigt är att självkänslan,
trivseln och arbetsglädjen har
ökat inom personalgruppen.
– När stämningen på arbetsplatsen
blir bättre får det givetvis positiva
effekter även för omsorgstagarna,
säger Kerstin Sjösvärd.
Även om projektet nu går mot
sitt slut kommer de metoder för
arbetsplatslärande och språkutveckling som utvecklats inom
ArbetSam att leva vidare. Insikten om hur viktigt det är med ett
kontinuerligt lärande i jobbet har
slagit rot inom äldreomsorgen i
kommun efter kommun runt om
i landet. Därför är intresset för
projektet på topp.
– Det finns en förståelse på
Metoderna exporteras till Europa
ArbetSams metoder går nu på
export med hjälp av EU:s Leonardo da Vinci-program. Projektets
metoder ska spridas och anpassas till andra EU-länder i samarbete med utbildningsanordnare
och andra intressenter i England,
Tyskland, Spanien och Belgien.
Det nya projektet drog igång i oktober och är ett av åtta svenska
projekt som beviljats pengar ur
fonden. Men redan innan projekt
starten översattes en stor del av
det material som växt fram ur
projekt ArbetSam. Bland annat
handlar det om en handbok för
lärare och en anpassning av Europarådets språkskala till arbete
inom omsorgen.
– Det känns som ett stort genombrott att ArbetSam blivit
uppmärksammat utomlands och
att det nu får en fortsättning i Europa, säger projektledaren Kerstin Sjösvärd.
Huvudprojektägare för det nya
projektet TDAR, Transfer and development of ArbetSam’s results,
blir Stiftelsen Stockholms läns
Äldrecentrum. Från Sverige kommer även Äldre- och handikappförvaltningen i Lidingö stad och
Arbetsmarknadsförvaltningen i
Stockholms stad att delta. ●
π Det känns som ett stort genombrott att ArbetSam blivit
uppmärksammat utomlands.
●●● om arbetsam
➜ Har uppnått en rad goda resultat: Verksamheter har utvecklats – i
vissa fall revolutionerats. Personalen har höjt sin språk- och yrkeskompetens. Många kursdeltagare
vittnar om ökad självkänsla och
engagemang i arbetet.
➜ Mats Svegfors, tidigare landshövding och chefredaktör på
Svenska Dagbladet, säger att
ArbetSam är något av det intressantaste som hänt på mycket
länge. En framgångsfaktor är det
nära samarbetet mellan vuxenutbildning, SFI och omsorgens olika
verksamheter.
➜ Går nu in i implementeringsfasen med förhoppningen att
ArbetSams metoder ska tas över
av ordinarie verksamheter i kommuner och företag.
alla nivåer för hur viktigt det är
med språkutveckling för vuxna
och vad som krävs för att lära sig
yrket, säger Kerstin, som börjar
skönja en förändrad syn på inlärning och en mer positiv syn på
utbildning.
– Det har varit fantastiskt roligt och inspirerande att få leda ett
så stort och omdanande projekt.
Det jag nu önskar är förstås att ArbetSams metoder blir en självklar
del i det reguljära utbildningssystemet. Att det kommer att ske på
sikt är jag ganska säker på. ●
ArbetSam
➜ Utbildningsprojekt inom äldreomsorgen och omsorgen om
personer med funktionsnedsättningar. Projektet startade år 2011
och går nu mot sitt slut.
➜ Utbildningen har skett på arbetsplatsen där vardagslärande
kombineras med formella utbildningsinsatser från Komvux och
SFI – Svenska för invandrare.
➜ 10–15 anställda i varje grupp har haft lektioner tre timmar i
veckan på betald arbetstid under tre–fyra terminer.
➜ Syftet har varit att utveckla lärande och språkutvecklande
arbetsplatser och att stärka de anställdas kompetens, i synnerhet de som annars riskerar att slås ut på grund av bristande
språkkunskaper och utbildning.
➜ Projektet har utbildat 90 språkombud och lika många reflektionsledare som stöttar och stimulerar språkutveckling och
lärande på arbetsplatsen.
➜ Har inkluderat cirka 90 arbetsplatser i sex kommuner i
Stockholmsregionen, fem stadsdelar i Stockholms stad och fem
privata vårdföretag. Cirka 800 personer har erbjudits skräddarsydda utbildningar som ska höja kompetensen och utveckla
verksamheten. Antalet anställda som berörs av projektet är
dock betydligt högre – 3 500 personer.
➜ Projektägare: Lidingö Stad som driver projektet tillsammans
med Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum.
➜ Har finansierats av Europeiska socialfonden – ESF. Budgeten
är 35,7 miljoner kronor.
11
annons
Arbetslivskontoret
DE FYRA FASERNA I K2-METODEN
1. P
L
AN
ER
IN
G
KR
YT
ER
I
NG
DN
I Södertälje pågår mellan oktober
2012 och juni 2014 ett stort strategiskt
arbetsmarknadsprojekt medfinansierat
av Europeiska socialfonden.
Projektägare är arbetslivskontoret,
Södertälje kommun.
.
4
IL
TB
3. U
Total budget: 72 mkr
Offentlig finansiering: 41 mkr
ESF-finansiering: 31 mkr
Projektägare: Södertälje kommun,
arbetslivskontoret
Kontaktuppgifter:
lena.lago@sodertalje.se
IN
E TA
G
2. R
E
FAKTA: K2
B L E RI
N
G
Målet är att 50 % av målgruppen ska
nå egen försörjning genom projektet.
Från utanförskap till innanförskap
Det är tidig morgon
i projekt K2:s lokaler
i stadsdelen Hovsjö i
Södertälje.
n Företagare från Södertälje har samlats
för att diskutera hur mångfald i arbetslivet
kan utveckla deras affärer. Här blandas
stora och små företag men här sker också
ett möte mellan kulturer. I möteslokalen
har de typiskt svenska företagarna slagit
sig ner vid scenen.
Men var är företagarna med utländsk
bakgrund som Södertälje har så många av?
Under den första programpunkten
smyger de sig in, slår sig ner längst bak i
lokalen, avvaktande, med viss distans.
När Tommy Söderberg, den gamla landslagstränaren för svenska fotbollslandslaget
som nu arbetar med integrationsfrågor för
ICA-förbundet, börjar prata händer något.
Söderberg pratar om vikten av att samla
laget, om att vinna är något man gör tillsammans, om att ett lag består av personer
vars individuella talanger erkänns. Då reser
sig företagarna längst bak i lokalen och
sätter sig med de andra företagarna framme
vid scenen. Deras förflyttning illustrerar
på ett konkret sätt hur två olika grupper
av företagare från Södertälje samlas kring
en gemensam utmaning; hur medborgare i
Södertälje som befinner sig i ett utanförskap
kan bli en resurs för företagen i Södertälje.
K2 handlar om att skapa möten med
potentiella arbetsgivare och erbjuda dem en
metod att pröva kompetensen hos enskilda
samhällsmedborgare som de annars inte sett
som en resurs. Deltagarna i projektet ges i
sin tur möjlighet att få en lärlingsanställning
hos de arbetsgivare som K2 samarbetar
med. Företagen grupperas i olika branschspår där K2 har identifierat vilka krav de
olika branscherna har i sina rekryteringar.
Under lärlingsanställningen får deltagarna
därför kompletterande utbildning en dag i
veckan för att bli anställningsbara i respektive bransch. Projektet säkerställer i samarbete med Arbetsförmedlingen och andra
utbildningsaktörer att den lärlingsanställde
efter avslutad lärlingsanställning har den
kompetens som arbetsgivarna kräver.
K2: HUVUDMÅL
• Genom K2 anställer
företag lokalt och
regionalt i högre
utsträckning
målgruppen och
ser dessa som en
resurs i företagets
växande.
• Målgruppen verkar
från en tryggare
arena och ser en
hållbar yrkeskarriär.
• Genom K2 har
intressenterna fått en
ökad medvetenhet
kring utanförskapets
mekanismer.
• Genom K2 har
sociala klausuler
blivit en naturlig del
vid all kommunal
upphandling.
den svenska arbetsmarknaden. Sex av
åtta deltagare har efter sin tid som
lärlingsanställda på ICA Maxi fått jobb.
Andra framgångsrika samarbeten berättar samma historia. Lidl har sex lärlingsanställda som redan är garanterade jobb
när de slutar i november. Genom att ge deltagare bussförarutbildning har alla lärlingar
på Nobina fått jobb. Nio av tolv har fått jobb
på Grekiska Kolgrillen och åtta av elva kommer att få jobb på städföretag. K2 har också
i samarbete med lokala företagare anordnat
en trädgårdsutbildning där 21 personer får
möjlighet att etablera sig som odlare och
försäljare av ekologiska grönsaker.
Genom att utgå från företag med rekryte-
ringsbehov och erbjuda dem K2-metoden
som en modell för praktik och kompetensutveckling bidrar K2 till att skapa nya vägar
in för samhällsmedborgare som står långt
från arbetsmarknaden. Eller som de sa den
där morgonen uppe i Hovsjö, att kunna gå
från utanförskap till innanförskap genom
att göra företag och människor delaktiga.
ICA Maxi i Södertälje är ett av de företag
som samarbetar med K2 kring sin kompetensförsörjning. Resultatet av samarbetet
kan läsas som en berättelse om en väg in på
FÖR MER INFORMATION,
KONTAKTA:
lena.lago@sodertalje.se
12
annons
äldreomsorg
På Bromma utförarenhet har tio utlandsfödda personliga
assistenter läst vård- och omsorgskunskap samtidigt med svenska som andraspråk. Resultatet har inte låtit vänta på sig.
– Från en nästan obefintlig dokumentation dokumenterar idag
alla. Deltagarna har blivit mer självsäkra och professionella, säger
Sanna Selling, gruppchef.
Förut drog sig
Najla Elkhabir för
att kontakta sin
chef. Nu ringer hon
gärna om det är
något hon behöver
veta eller reda ut.
Vård- och svenskutbildning
satte fart på dokumentationen
B
romma utförarenhet för
personligt stöd har 135
anställda. 75 procent av
de personliga assistenterna har
annan härkomst än svensk. De
gör alla ett mycket bra jobb, men
samtidigt kan språkbristen sätta
käppar i hjulet. Speciellt tydligt är
det när det gäller kravet på dokumentation.
– För mig som inte har svenska
som modersmål är det svårt att få
bokstäverna på rätt plats. Det är
också svårt att veta vad man kan
skriva och vad man inte får skriva, säger Najla Elkhabir.
Liksom många av hennes utlandsfödda kollegor har hon ofta hittat
ursäkter för att slippa att skriva.
Men efter att Najla tillsammans
med nio kollegor deltagit i projekt
ArbetSam lossnade det. I projektet fick deltagarna läsa vård- och
omsorgsgymnasiets kurs i specialpedagogik samtidigt som de
arbetade med svenska språket en
halv dag i veckan.
Kursen fokuserade dels på de
diagnoser som brukarna har, dels
på dokumentation.
Vårdläraren samarbetade med en
lärare i svenska som andraspråk.
Språkläraren belyste och redde ut
de språkliga svårigheterna.
– Vi fick jättebra stöd. Därför
känns det inte alls lika ångestfullt
att dokumentera nu, säger Najla.
I det dagliga arbetet får Najla
och
hennes
kollegor också stöd av ett
språkombud.
Vid behov samlas en grupp på
kontoret för att
gå igenom alla
klottriga
daganteckningar
■ Sanna Selling,
i block och på
gruppchef på
Bromma utförar postit-lappar.
enhet.
Gruppen dis-
Notiser!
342
Så många miljoner kronor har Arbetsförmedlingen fått till projekt.
■ 75 procent av de personliga assistenterna i Bromma är födda utomlands. För att underlätta studierna för deltagarna arbetade vårdlärare och SFI-lärare
tillsammans under lektionerna. Foton: Lars Bergström
kuterar vad som ska föras över
i dokumentationen och hur man
ska formulera sig.
– Att dokumentera är nödvändigt för att vi ska kunna se händelser och mönster. Det är så vi
upptäcker om någon insats är felaktig, säger Sanna.
Sanna har också blivit medveten
om hur hon själv använder språket. Ofta utrycker hon sig med
byråkratiska uttryck, som till exempel i verksamhetsplanen. Men
målgruppen är inte alltid politiker och tjänstemän. Planen riktar
sig ju lika mycket till medarbetarna. För att den ska vara begriplig
π Att dokumentera är
nödvändigt för att vi ska
kunna se händelser och
mönster. Det är så vi upptäcker om någon insats
är felaktig.
tog Sanna hjälp av enhetens två
språkombud.
Lika viktigt som den skriftliga förmågan är det talade språket. Kristina Engberg är en av enhetens
två reflektionsledare. Varannan
vecka leder hon reflektionssamtal där assistenterna får öva
”vårdsvenskan”, det fackspråk
som används för att lösa problem
och ge individuell omsorg.
I samtalen kan deltagarna koppla
skolans kunskap till egna erfarenheter.
– Att vara personlig assistent
är ett enmansarbete. Det finns
mycket som är oklart: Är brukarens bostad ett hem eller en
arbetsplats? Hur förhåller man
sig till en anhörig som också är
vårdare? Frågorna är många och
ofta finns det inget rätt eller fel.
Därför behöver vi tid att prata
med varandra. I samtalen upptäcker vi möjligheterna, säger
Kristina. ●
Arbetsförmedlingen har fått mest
● Bland projektägarna är Arbetsförmedlingen den
organisation som fått mest pengar till projekt, 342
miljoner kronor. Därefter följer Stockholms stad
med 212 miljoner och Försäkringskassan med 183
miljoner kronor. Flest beviljade projekt har Göteborgs Stad med 31 stycken på totalt 182 miljoner
kronor.
● Projekten har nått rätt målgrupper
– I Programområde 1 är målet att nå 240 000
deltagare, varav 205 000 med inriktning mot kom-
petensutveckling för att möta nya krav i arbetslivet, 20 000 i projekt som syftar till att motverka
diskriminering samt 15 000 i projekt med syfte att
öka kunskapen om hur långtidssjukskrivningar kan
undvikas. Samtliga dessa mål har uppnåtts.
– I Programområde 2 är det totala deltagarmålet
75 000, varav minst 15 000 deltagare ska vara
utrikes födda, 15 000 ungdomar och 10 000 långtidssjukskrivna. För PO 2 är samtliga deltagarmål
uppnådda utom målet för långtidssjukskrivna.
ArbetSam på
Kvalitetsmässan
➜ Onsdag 20 november,
kl. 10.40–12.00, seminarium 72.
Mellan kl. 13.00 och 16.00
samma dag kan du möta oss
och få material från projektet i
ESF:s monter. Mer info: www.
kvalitetsmassan.se
➜ ArbetSams slutkonferens
äger rum torsdag den 12 december i Stockholm. Konferensen
vänder sig till dig som är beslutsfattare eller chef inom utbildning
och vård- och omsorg.
Mer info: www.lidingo.se/arbetsam
Utrikes födda vanligt
bland projektdeltagarna
● Nästan 365 000 personer har deltagit
eller deltar i socialfondsprojekten. Det
är något fler kvinnor än män, 54 mot 46
procent. Bland kompetensutvecklingsprojekten är andelen utrikesfödda jämförbart med andelen i riket. Men i projekt
för ökat arbetskraftsutbud är andelen
utrikes födda överrepresenterade. Det
gäller dock inte för de yngsta deltagarna.
Bland ungdomar är i stället inrikes födda
överrepresenterade.
annons
13
Målchans för
Färre byten och färre avhopp i gymnasieskolan. På två år har satsningen
VINNA bidragit till att vända en negativ trend och hjälpt ungdomar till
en tryggare framtid.
- Vi har i flera år pratat om antalet avhopp och att de måste minska, men
det är först nu det har hänt. Det säger
Mikael Cederberg, förbundschef för
Jämtlands Gymnasium, apropå satsningen VINNA.
Läsåret 2012/2013 nästan halvera-
des antalet avhopp jämfört med året
före. Läsåret 2013/2014 ser det ut att
bli betydligt färre byten vilket sannolikt också betyder färre avhopp. Mikael Cederberg konstaterar att VINNA
hittills lyckats väldigt bra:
- De resurser som satsats och insatserna som genomförts har helt klart
haft en positiv påverkan. Projektet i
sig har också bidragit till att vi har haft
ett ökat fokus på frågan inom organisationen.
VINNA startade våren 2012 med
syfte att testa olika metoder och modeller för att minska risken för avhopp
inom gymnasieskolan. Målsättningen
är att bygga en nationell modell för
hur skola och samhälle tillsammans
kan arbeta med frågan. En stor del av
insatserna har riktats mot de inackorderade eleverna och de elever som
pendlar till skolan. Tillsammans med
studieförbund och näringsliv har VINNA ordnat aktiviteter på fritiden. På
VINNA-verkstan får eleverna strukturerad handledning och individuella
studieplaner där exempelvis studiebesök och praktik kan ingå. Nyligen
påbörjades ett försök med Wide, en
virtuell idélåda på nätet för ökad elevdemokrati och elevinflytande. Arbetslag och mentorer har fått träna på bemötandet och arbetet med att utveckla
metoder för ökad samverkan mellan
skola, näringsliv och arbetsmarknad
har påbörjats.
www.vinna-ostersund.se
Utmaning som metod
Motala kommuns ESF- projekt MODD står för Motivation Omvärld Delaktighet Demokrati och är en utveckling av Ung Resurs, en sektorövergripande samverkan
mellan socialtjänst, skola och arbetsmarknad. Största
medfinansiären är Samordningsförbundet och start
var augusti 2012.
Utvecklingsprogrammet vänder sig
till personer 16–30 år som vill utmana sig själva och upptäcka att man
kan mer än vad man tror.
Drygt 80 procent av ungdomarna
som startat i MODD har inte avslutat gymnasiet, många inte grundskolan. Behoven är mångfacetterade
och ungdomen har ofta levt i många
år utan regelbunden aktivitet och
struktur.
Genomsyrande
perspektiv
i
MODD är ”vad kan du göra för andra
och andra för dig”.
Under 24 veckor uppdelat i tre steg
jobbar ungdomarna i mindre grupper om max 20 personer, två mentorer per steg. Varje steg avslutas med
en utmaning på lokal, nationell eller
transnationell nivå för att stretcha
sin bekvämlighetszon och definiera
sin egen utmaning i utmaningen.
Steg ett ”du fixar det” fokus på aktivitet som stärker, motiverar, ökar
hälsa och välbefinnande.
Steg två ” vi fixar det” utåtriktat
nätverkande aktiviteter mot före
ningar för att bidra i olika volontära
insatser. Kunskap om arbetsmarknad, utbildning, socialt entreprenörskap inhämtas på olika sätt.
Steg tre ” jag fixar det” praktisk
orientering där man får prova på
folhögskolestudier och arbetsliv.
För att synliggöra ungdomarnas icke
formella lärande under projekttiden
använder sig MODD av EU:s åtta
nyckelkompetenser och en utveckling av ”youthpass” som kompetensbevis. Då många av ungdomarna har
dålig erfarenhet av sin skoltid och sin
förmåga att lära sig har processen
fram till kompetensintyget en stark
effekt på självförtroende och självkänsla. Dokumentet delas ut under
högtidliga former inför mentorer och
styrgrupp då den unge fullföljt sin
planering i MODD.
Utmaning som metod är inspirerad
av ”adventure based theraphy” men
med mycket individuell prägel. Den
största utmaningen vid projektslut kan för någon vara att våga åka
buss, klappa en orm eller prata inför
grupp.
Utmaning i steg ett brukar oftast
handla om liknande.
Utmaningen i steg två har varit att
vistas och sova ute i naturen i stuga
eller tält, ofta utan mobiltäckning.
Utmaningen i steg tre genomförs
oftast hos partnerorganisationen
Cesvot i Florens, då en grupp unga
var åttonde vecka åker ner sju dagar
för att bidra på en agriculturale samt
renovera en fritidsgård.
Drygt 50 ungdomar har avslutat
MODD, många har gått vidare mot
gymnasie- och folkhögskoleutbildning, en del mot Arbetsförmedlingen och en del behöver mer utredning
och stöd för att hitta sin väg.
Samordningsförbundet
Motala-Vadstena
Drygt 50
ungdomar
har avslutat MODD.
Utmaningen
i steg två har
varit att vistas
och sova ute
i naturen i
stuga eller
tält, ofta utan
mobiltäckning.
www.motala .se/modd
14
annons
vinjett
Modersmål
Antalet personer som inte kan läsa och skriva på sitt modersmål, ökar. Även om forskningen kan visa framgångsrika metoder för att arbeta med gruppen, räcker resurserna sällan. Samtidigt är språk den enskilt viktigaste faktorn för lyckad integration.
Börja med modersmålet är rät
S
FI, svenska för invandrare, är inte utvecklat för
människor som inte kan
läsa och skriva, säger Leonora
Lippig-Singewald, projektledare
för ett av Etablering Stockholms
delprojekt. ”Rätt steg” som det heter, arbetar med att förkorta vägen till arbete eller vidare studier
för dem som kommer till Sverige
utan att kunna läsa eller skriva
på sitt modersmål. Ofta har de
hamnat mellan stolarna.
Leonora
Lippig-Singewald
menar att problembilden är komplex. Bland annat skulle de SFIlärare som arbetar med gruppen
behöva bli bättre på läs- och skriv
inlärning för vuxna. Det finns
heller inte så mycket kunskap
om hur man arbetar med den här
problematiken. Den forskning
π Vi har fokus på individen och tydliga mål som
underlättar undervisningen när eleverna befinner sig på olika nivåer.
som finns pekar på att, ska man
lära sig läsa och skriva, då bör
man börja på sitt modersmål, säger hon. Men få skolor i Sverige
har de resurser som krävs.
Genom ESF-projektet Etablering
Stockholm kunde Leonora Lippig-Singewald och den skola hon
arbetat på sedan 2007, SFI Västerort, utveckla kompletterande
metoder för att snabba på vägen
till arbete för elever som går SFI:s
studieväg 1. De har mellan noll
och fem års skolgång från hemlandet. – Vi arbetar framförallt kommunikativt och är ett komplement till SFI med inriktning mot
praktiskt vardags- och arbetsliv
i språkinlärningen. Vi har fokus
på individen och tydliga mål som
underlättar undervisningen när
eleverna befinner sig på olika nivåer, förklarar hon. Kommunikativ kompetens i svenska, att kunna berätta om sina
färdigheter för arbetsgivare i
CV och intervju, och att ha
grundläggande
datakunskap är
några av målen.
Här behövs modersmålsstöd.
Lärarna verkar
■ Leonora
även som menLippig-Singewald, projekttorer och vägleledare för ett
dare. av Etablering
– På JärvaStockholms
fältet där skolan
delprojekt.
har sitt upptag”Rätt steg”
ningsområde
har somalisktalande personer haft störst behov,
så vi började med att fokusera på
dem. Det finns i och för sig inget
mervärde i att fokusera på en etnisk grupp, det är utbildningsbehovet och språkutvecklingen i sig
som har varit viktig.
Fyra femtedelar av projektdeltagarna är kvinnor, alltså de som
sällan får utbildning i sitt hemland. 60 procent kunde varken
skriva eller läsa på sitt moders-
mål då de började på SFI. Att
dessa kvinnor och män inte lär
sig svenska får inte bara samhälleliga konsekvenser. – Vuxna invandrare som inte
lär sig språket förlitar sig på att
deras barn tolkar som då får ett
ansvar de inte ska behöva ta. Det
blir lite av en upp- och nervänd
värld, föräldrarna förlorar auktoritet och det blir svårare för
dem att vägleda barnen, ge dem
tips om utbildningsmöjligheter
och ta del av information från
skolan, myndigheter och samhället.
För att korta vägen till arbete,
jobbar projektet med att koppla
samman SFI med samhälle och
arbetsmarknad. Med hjälp av
modersmålsstödjare kan de diskutera djupare vad deltagarna
anser sig behöva för att komma
snabbare framåt. – Om vi hade jobbat på svenska hade det varit svårt att ha ett
innehåll mot hälsa, samhälls- och
arbetsliv, eftersom man som ny-
anländ inte har orden att beskriva vad man vill och behöver på
det nya språket. Genom att jobba
med termerna på svenska och på
modersmålet parallellt kopplar
vi innehållet till deras egna behov, säger Leonora Lippig-Singe
wald. Projektet har utan tvekan varit
framgångsrikt. Nu arbetar man
vidare med att implementera
det i ordinarie verksamhet. Men
att jobba på det här sättet, i samverkande team med en mindre
elevgrupp och en extra modersmålslärare, kostar pengar. Ändå
menar Leonora Lippig-Singewald att det här är framtidens
sätt att arbeta.
– Nu för tiden handlar allt om
pris. De som pressat priserna mest
vinner upphandlingarna. Ingen
granskar kvaliteten. Vi måste
vända båten, i synnerhet de här
människorna måste få adekvata
målgruppsanpassade insatser tidigt, annars riskerar det att kosta
mer i framtiden. ●
Sociala företag
– en dörröppnare till arbetslivet
Rieada Ibrahem och Akhter Aref är två av dem som driver Café
Tellus, ett socialt företag som startat genom Coompanion.
Sedan Rieada kom från Irak år 2000 har hon studerat SFI och
varit mammaledig.
– Min dotter är så stolt när hon berättar att hennes mamma
jobbar på kafé, säger Rieada. 2012 startade företaget och nu är
fyra av kvinnorna anställda.
– Vi bestämmer tillsammans och hjälper varandra. Om någon
måste vara hemma för att barnen är sjuka, ställer vi andra upp.
Vi har blivit som en familj, säger Ahkter.
I Coompanions inkubator för socialt företagande, Sfinx, får Tellus
och de andra nya företagen bland annat utbildning, mentor, affärsidé, lokal, stöd av hälsopedagog och hjälp med styrelse. Sedan
starten i december 2012 ryms ett tiotal affärsidéer, som kommit
olika långt, i Sfinx.
– Det är ofta en lång väg från idé till etablering av sociala företag.
Det behövs en tillräckligt bra affärsidé och mycket stöd till dem
som ska starta. De går oftast från en position långt ifrån arbetsmarknaden. Förutom inkubatorn, använder vi därför franchising,
säger Sven Bartilsson, koordinator på Coompanion Göteborgsregionen. Vi jobbar med social franchising eftersom sociala
företag har sociala mål – att skapa arbete för dem som inte har.
Le Mat B&B
Christian Lindström
arbetar på Le Mat
B&B i Göteborg.
Sedan tidigare
finns Le Mat även i
Karlstad och ett Le
Mat planeras även i
Luleå, med hjälp av
social franchising.
Genom social franchising kan de som vill starta ett socialt företag
använda en affärsidé som redan är beprövad och få del av de
erfarenheter och det nätverk som behövs för den specifika idén.
På det viset sänks tröskeln.
Sfinx och social franchising är effektiva metoder för att ge sociala
företag en trygg start. Det sparar mycket pengar att människor kan
lämna försörjningsstödet och andra bidrag. Men framförallt innebär
det att fler människor blir delaktiga i arbete och gemenskap under
trygga och värdiga former, säger Sven Bartilsson.
Coompanion Göteborg
www.goteborgsregionen.coompanion.se
goteborg@coompanion.se
031 - 744 01 60
annons
15
ätt väg
●●● fakta
Rätt steg
➜ Projekt att förkorta
vägen till arbete eller vidare studier för dem som
kommer till Sverige utan
att kunna läsa eller skriva
på sitt modersmål. ➜ Under projektets
två första år hade 81
personer varit inskrivna
och inskrivningstiden
hade nästan halverats i
jämförelse med riksgenomsnittet.
➜ Bland annat hade 12
gått vidare till arbete och
15 till SFI c-nivå, varav
fyra gick vidare till yrkesförberedande kurser.
Dessutom har åtta, av
totalt 13 i Stockholms
stad, fått SFI-bonus för
att ha klarat både a- och
b-nivån inom ett år.
■ Den
forskning som finns visar att om man ska lära sig läsa och skriva, då bör man börja på sitt modersmål.
Foto: istockphoto.com
16
annons
Politikern
➜ Eva
Nypelius
(C) 51 år
● Kommun/regionpolitiker på Gotland.
Regionstyrelseledamot
för Region Gotland och
ersättare till förbundsstyrelsen för Sveriges
Kommuner och Landsting.
● Ordförande i Temagrupp Entreprenörskap och företagandes
strategiska styrgrupp,
som drivs av arbetsgivarföreningen KFO
och finansieras av Europeiska Socialfonden.
Mer flexibilitet i
strukturfonderna
Fondöverskridande
projekt och samordnad administration
för strukturfonderna
är de två viktigaste
delarna för att bättre
kunna nyttja socialfondsmedel, menar
kommunpolitikern
Eva Nypelius (C).
V
i har träffats för att prata
om Socialfonden, social
ekonomi och politik. Eva
Nypelius har varit politiker sedan unga år och har så länge hon
kan minnas haft ett stort intresse
för att vara med och utveckla samhället. Hon är idag ledamot i Gotlands regionstyrelse, suppleant
i SKL:s styrelse och sedan drygt
ett år tillbaka ordförande i Temagrupp Entreprenörskap och företagandes strategiska styrgrupp.
– Jag vill bygga ett samhälle
som är bra för alla och centern är
det parti som har den bästa politiken för hela landet. Olika delar av
Sverige behöver olika lösningar,
det tycker jag att Centerpartiet
fångar på ett bra sätt, säger hon.
3
Socialt företagande
har ben i minst tre departement; näringsliv,
arbetsmarknad och
utbildning.
Som kommunpolitiker kommer
Eva Nypelius i kontakt med de
allra flesta frågor, men skolpolitik ligger henne extra varmt om
hjärtat. Likaså social ekonomi, en
fråga hon började arbeta med för
många år sedan då hon var ordförande i Kooperativ utveckling
på Gotland. Något hon nu fortsätter att arbeta med genom sin
ordförandepost i Tema Entreprenörskap och företagandes strategiska styrgrupp.
– Samtidigt som de sociala
företagen blir fler och fler, och
engagerar fler och fler, finns
mycket okunskap kvar. Politiker
och tjänstemän vet inte hur de
kan driva på utvecklingen genom
exempelvis upphandling med sociala krav.
Den sociala ekonomins största problem är att det saknas strukturer.
Att få in upphandlingsutredningens skrivningar i kommunernas
policydokument är en milstolpe,
men det är också en fråga om samordning.
– Socialt företagande har ben
π Jag vill bygga ett samhälle som är bra för alla /…/
Olika delar av Sverige behöver olika lösningar.
– För att kunna utnyttja socialfondsmedel på bästa sätt krävs mer flexibilitet i strukturfonderna, säger gotländska centerpolitikern Eva Nypelius. Foto: Johanna Senneby
■
i minst tre departement; näringsliv, arbetsmarknad och utbildning. Här är det lätt att hamna i
stuprörstänkande, därför måste
vi hitta ett tydligare samarbete
mellan departementen för att få
till strukturer som exempelvis
lagstiftning för socialt företagande, menar Eva Nypelius.
Människor som står långt ifrån
arbetsmarknaden behöver extra stöd för ta sig tillbaka. Men
inte bara individuellt – det handlar lika mycket om att de olika
systemen, främst inom Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, ska klaffa. Här behövs
också strukturer som fungerar
lika över hela landet.
– För att undersöka och skapa
dessa strukturer kan Socialfonden vara bra. Vi har flera framgångsrika projekt som drivs av
Arbetsförmedlingen,
Försäkringskassan och Finsam – där de
hittar gemensamma lösningar
som underlättar vägen tillbaka
för människor som står utanför
arbetsmarknaden.
Men, för att kunna utnyttja socialfondsmedel på bästa sätt krävs
mer flexibilitet i strukturfonderna. Exempelvis är det inte
hållbart att ha pengar kvar i ett
program som inte kan användas,
betonar Eva Nypelius.
– Man skulle också tjäna både
tid och pengar på att samordna
administrationen för strukturfondsprojekten, samt kunna ha
fondöverskridande projekt som
att bygga en väg med regionalfondsmedel, och anställa människor i ett socialfondsprojekt.
Den flexibiliteten skulle underlätta för projektägare att arbeta
proaktivt. Ett annat förslag Eva
Nypelius har är att ge blivande
projektägare en chans att påverka utlysningarna och därmed
göra projekten mer behovsbaserade.
– Jag tror att behovsbaserade
projekt har lättare att stärka och
förändra de sociala systemen.
Det skulle också göra fonden mer
flexibel. Bara inom nuvarande
programperiod har vi gått ige-
nom två lågkonjunkturer och det
påverkar ju självklart behoven.
Den ekonomiska krisen som svallat över Europa har Gotland
klarat relativt bra. Näringslivsutvecklingen har fortsatt och
arbetslösheten har inte skenat i
väg.
– Men vi har en hög ungdomsarbetslöshet och många unga
som flyttar ut. Det är bra att de
tar chansen att lära sig nya saker, men förhoppningen är att de
ska komma tillbaka och då är ett
gott företagsklimat, attraktiva
arbetsplatser och goda kommunikationer jätteviktigt.
Kompetensutvecklingsprojekt är
därför något Eva Nypelius gärna
ser mer av i framtiden.
– Ledare, tjänstemän och
människor som arbetar i sociala
företag, alla behöver kompetensutveckling om vi ska kunna
skapa ett attraktivt samhälle och
erbjuda utveckling i arbetslivet
för de i familjebildande åldrar,
inte bara 55-plussarna. ●
17
annons
– Ungas väg till arbete
Unga in är ett nationellt metodutvecklingsprojekt som vänder sig till unga 16-24 år som inte arbetar, studerar eller har
någon känd planering, det vill säga ungdomar utanför alla
system. Syftet med projektet är att möta unga på deras arenor och inkludera dem i arbete och studier samt att säkerställa strukturer och arbetssätt utifrån målgruppens behov
och förutsättningar. En majoritet av ungdomarna i målgruppen har haft problem i skolan och är så kallade NEET. Många
av dem har funktionsnedsättningar såsom psykiska och/
eller neuropsykiatriska problem, ibland i kombination med
missbruk.
Exempel på identifierade framgångsfaktorer är:
•
Multikompetenta arbetslag bestående av olika funktioner från
Arbetsförmedlingen och kommunerna.
•
Uppsökande verksamhet genom anställda unga marknadsförare
med bakgrund från liknande miljöer som målgruppen.
•
Långsiktiga och förtroendefulla arbetsgivarrelationer.
•
Holistiskt arbets- och förhållningssätt som utgår från målgruppens
behov och förutsättningar.
Projektet pågår 2012-06-01 - 2014-05-31 och finns i
Stockholm, Göteborg, Malmö, Gävle och Skellefteå. Projektägare är Arbetsförmedlingen och projektet medfinansieras
av Europeiska Socialfonden och berörda kommuner. Ett nära
samarbete är etablerat med kommunerna, SKL, Polisen och
ideella organisationer samt olika arbetsgivare som t ex ICA
AB, Max Hamburgerrestauranger AB och Swedbank AB.
Implementeringen av Unga in är påbörjad i ordinarie Arbetsförmedling genom Jobbgarage som är etablerat i Tensta sedan juni 2013.
Unga_in_annons_ESF.indd 1
2013-11-04 11:46:13
Kommuner som lockar
Hur skapar man en attraktiv arbetsplats? En arbetsplats som lockar när det blir
konkurrens om arbetskraften? Det har regionförbundet Östsam, i samarbete
med ett antal kommuner i Östergötland, försökt ta reda på i projektet
Kompetensväxeln.
R
egionförbundet Östsam har tillsammans med Boxholm,
Kinda, Linköping, Mjölby, Motala, Söderköping, Åtvidaberg och Tranås kommuner gjort en kraftsamling kring
de frågorna i det ESF-finansierade projektet Kompetensväxeln,
Kompetensförsörjning inför generationsväxling.
Våren 2012 genomfördes en enkät bland kommunernas medarbetare för att ta reda på vad de tyckte var bra respektive mindre
bra med kommunerna som arbetsgivare. Kommunerna fick
positiv respons när det gällde sådant som arbetsmiljö och hälsa,
lyhördhet inför förändringar i omvärlden och förmågan att ta
vara på människors erfarenhet och kompetens. Däremot tyckte
de anställda att kommunerna var sämre på ledarskap, verksamhetsutveckling och i att utveckla lärande arbetsmiljöer.
Under 2013 har därför en rad olika utbildningar, med fokus på
det som de anställda tyckte att kommunerna kunde bli bättre i,
genomförts inom ramen för Kompetensväxeln.
Drygt 600 medarbetare, chefer och nyckelpersoner har vidareutbildats, och kommunerna
kommer nu att fortsätta arbetet, var och en för
sig, med att sprida och vidareutveckla projektresultaten.
Målet är att kommunerna ska vara hälsosamma, kreativa, meningsfulla och jämställda arbetsplatser som lockar morgondagens arbetskraft när
dagens medarbetare går i pension.
Vill du veta mer?
”Svenska k
står inför st ommuner
o
ringar i sam ra förändb
den pågåen and med
rationsväxlinde genedet är viktig gen, och
t
rustade för att vi står
att möta
dessa.”
Peter Ingess
on
kommunchef ,
i Motala
Se www.ostsam.se under rubriken ”Vi arbetar med” och
därefter ”Kompetensförsörjning och företagande” och ”Kompetensväxeln”.
18
annons
näringsliv
– Det behövs strukturer för lärande på arbetsplatsen och en politik som stödjer det, säger IF Metalls
ordförande Anders Ferbe, och tar upp frågan med anledning av fackförbundet som projektägare i ESF.
– Vi behöver system för
arbetsplatslärande till industrin
Loket som drar
välfärdståget
K
unniga människor inom
industrin är en bristvara
och branschen är på god
väg att dräneras på ung arbetskraft efter varselvågornas frammarsch. Samtidigt saknas system
för kompetensutveckling av människor i anställning, både från företagens och IF Metalls sida.
– Människor på arbetsplatsen
måste få möjlighet till kompetensutveckling i jobbet. Det gör dem
bättre klädda i omställningsprocesser och vi kan bygga starkare
företag. Konkurrensen är stenhård, och ska svenska företag
klara sig behöver de kunskap,
■ Anders
Metall. Ferbe, ordförande IF
Foto: Denny Lorentzen
Ett trettiotal representanter för IF
Metall och personer kopplade till
de ESF-projekt som förbundet
driver, var i september samlade
i IOGT-huset i Stockholm för att
diskutera de erfarenheter de fått
under åren som projektägare och
hur de ser på framtiden. Industrins betydelse för svensk ekonomi är stor. Enligt Anders Ferbe
står branschen indirekt för en
fjärdedel av jobben i Sverige. Något som förnekas av statsminister
Fredrik Reinfeldt.
– Han säger att industrin är
på väg bort. Jag menar att den är
loket som drar välfärdståget och
vi behöver en politik som stödjer
strukturer för lärande på arbetsplatsen. Vi ska inte konkurrera
med låglönejobb, utan med högt
kunnande hos produkter och
hos människor, betonar Anders
Ferbe.
Att hantera framtida kompetensförsörjning är en av förbundets centrala frågor de kommande
tio till femton åren. Här måste IF
Metall ligga i spetsen och Socialfondsmedel kan hjälpa dem på
traven.
– I ESF-projekt kan vi undersöka hur vi ska skapa arbetsplatser
och organisationer som ger människor utveckling och där lärandet blir en del av arbetet.
π I ESF-projekt kan vi
undersöka hur vi ska
skapa arbetsplatser och
organisationer som ger
människor utveckling
och där lärandet blir en
del av arbetet.
Kompetensutveckling av människor i anställning är i sig inte en
fråga på förbundets bord, utan
snarare en del av arbetet med att
stärka medlemmarnas ställning
på marknaden. Därför anser Anders Ferbe att förbundet har ett
ansvar för att skapa strukturer
■ Vi
ska inte konkurrera med låglönejobb, utan med högt kunnande hos produkter och hos människor.
för kompetensutveckling och lärande på arbetsplatsen även utanför Socialfondsprojektens ramar.
– Att få till en partnerskapsö-
verenskommelse kring kompetensutveckling är en del av vår
långsiktiga strategi. Våra avtal
är för svaga på den punkten och
vi vill få till ett stödsystem, exempelvis en bank där företag och
individer kan plocka ut pengar för
kompetensutveckling. ●
Kompetenskortet hittar luckorna
Sedan 2011 har Bygg- och järnhandlarnas branschförening
drivit socialfondsprojektet Kompetenskort som utvecklat en
programvara med samma namn.
Med applikationen kan chefer
planera kompetensutvecklingsinsatser tillsammans med den
anställde.
– Målet är att en betydande del
av våra medlemmar snart ska
använda sig av kompetenskortet
i sina kompetensutvecklingssatsningar, säger Bygg- och järnhandlarnas vd Ulf Gustafsson,
som menar att föreningens medlemmar behöver tänka mer strategiskt kring kompetensutveckling.
Till deras hjälp har branschföreningen alltså utvecklat programvaran Kompetenskort som hittar
personalens kompetensluckor, utbildningar att fylla dem med och
snart en lathund till arbetsplats-
■–
Vi ska utveckla formerna för
arbetsplatslärande och göra lathundar som kan hjälpa företagen
på traven – framförallt få in arbetsplatslärande i strukturerna så att
kunskapen får ett sammanhang
och inte bara blir lösryckta aktiviteter, säger Bygg- och järnhandlarnas
vd Ulf Gustafsson.
Foto: Sveriges Bygg- och
järnhandlareförbund
lärande. Allt för att branschen
ska bli mer attraktiv, kunna öka
lönsamhet och konkurrenskraft
samt öka fokuseringen på kompetensfrågor.
– Under 2000-talet har vår
bransch blivit alltmer konkurrensutsatt. Det som skiljer fackhandlarna från lågpriskanaler är
att våra medarbetare är välutbildade, det är där konkurrenskraften ligger, men då måste de också
vara välutbildade i verkligheten,
poängterar Ulf Gustafsson, som
arbetat inom bygg- och järnhandeln sedan 80-talet. Inom utbildning har han engagerat sig under
nästan hela sitt yrkesverksamma
liv.
– Kompetenskortet underlättar
för företagen att jobba välstrukturerat, säger han och berättar att
han under åren lagt märke till att
det som särskiljer framgångsrika
företag, är ofta att de arbetar målmedvetet och strukturerat med
just kompetensutveckling.
I programmet finns 78 branschspecifika kompetenser och beskriv-
ningar av dess innehåll. När det
är dags för utvecklingssamtal kan
chefen plocka ut de kompetenser
som är intressanta i sammanhanget.
På en skala från ett till fyra anger
chefen hur viktiga olika kompe-
tenser är, exempelvis behöver en
butikssäljare kanske ha en fyra i
sälj, men bara en tvåa i ekonomi.
Programmet hittar sedan vilka
luckor som behöver fyllas och kan
tillsammans med den anställde
lägga upp en utvecklingsplan. ●
●●● fakta
➜ Alla Bygg- och järnhandlarnas
750 medlemsföretag kommer
att få tillgång till dataprogrammet Kompetenskort efter projektets slut år 2014. Idagsläget
deltar sju stora företag; Beijer,
XL Byggpartner, Fredells, Flinks,
Wirströms, SMC och Woody
Huddinge. Tillsammans har de
runt 700 anställda.
➜ Samtliga företag har en
representant som kallas "utvecklingsmotor", ofta personer
med tyngre poster som vd eller
HR-chef. Det vill säga personer
som har mandat att förändra
organisationerna. I rollen
som utvecklingsmotor ska de
implementera processen i sin
verksamhet och sprida den till
andra organisationer.
annons
19
hållbart
arbete
”Hållbart Arbete”, ett projekt som
lyfter små och medelstora företag
Sedan 2011 bedriver IF Metall Stockholms län, med stöd av Europeiska
Socialfonden, ett projekt för kompetensutveckling där ett 30-tal företag
deltar.
kompetensutveckling och det är klart
att det är intresseväckande. Det är inte
troligt att man genomfört dessa utbildningar utan projektets stöd.
Mycket fokus ligger idag på stora och
multinationella företag. Vi är övertygade om att små och medelstora företag
är Sveriges tillväxtmotorer.
”Vi hade inte haft möjlighet att genomföra den här utbildningsinsatsen utan
projektets hjälp. Möjligen hade vi satsat
på ett nytt affärssystem, men det hade
inte blivit samma insats för kompetensutveckling inom produktionen.”
Stora företag har resurser för att förnya
utveckling och tillverkning för överlevnad och fortsatt tillväxt. Det är svårare
i ett litet företag, därför har IF Metall
Stockholms län tagit på sig ägarrollen för utvecklingsprojektet Hållbart
arbete.
Några synpunkter om projektet från
deltagande företag:
”Projektet Hållbart arbete har bidragit
till att vi kan behålla vår position och ta
ytterligare marknadsandelar.”
Klas Samuelsson vd Frohe AB
För Wernedal & Co AB har projektet
inneburit en utmärkt möjlighet till
Christer Larsson på Wernedal & Co AB
Hans Högman Produktionschef
Dentatus AB
”Jag tror inte att vi hade tagit de kliven
kompetensmässigt eller stolthetsmässigt bland våra mekaniker om vi inte
gjort den här insatsen.” John Rönnmark,
ledarutbildningen varit en av de bästa
kurser han har gått på, vilket gjorde att
han fick ökad kännedom om hur man
fungerar som människa och att alla
människor är olika, vilket gör att man
måste bemöta dem på olika sätt. Hans
uppfattning var att fler borde få tillfälle
att gå kursen.
Jörgen Rigert skyddsombud Schneider
Electric Buildings AB
”I samband med att vi flyttar blir det
möjligt att pröva den nya arbetsorganisationen. Då får vi nytta av den
kompetensutveckling man genomgått
under de två år som projektet Hållbart
arbete pågått.”
Björn Fredblad , Villeroy & Boch
Gustavberg AB
HR-ansvarig på Din Bil Sverige AB
”För vår del har det inneburit att vi
kunnat förbättra kompetensen i data,
arbetsmiljö såväl bland chefer generellt
som övrig personal.”
Jessica Lindblad, Villeroy & Boch
Gustavsberg AB
Skyddsombudet poängterar att hand-
Kontaktperson:
Cintra Löthén, koordinator
Tel. 08-534 816 21
E-post: cintra.lothen@ifmetall.se
Hemsida:
www.hallbartarbete.se
Bild från AB Kontaktpressning.
Kort om Hållbart arbete
• Projektet pågår från första augusti
2011 till 30 juni 2014.
• Ägare: IF Metall Stockholms län.
• Finansiär: Europeiska Socialfonden
(ESF).
• Beviljat medel från ESF: 29,7 miljoner SEK.
• Drygt 30 deltagande företag med
sammanlagt ca 2 400 anställda.
• Målet med projektet är: att stärka
företag och anställda, genom insatser för arbetsorganisation och
kompetensutveckling.
Ett projekt som gjort
skillnad och lever vidare
efter projekttiden
ESF-projekt Sigrid i Gävleborg,
Dalarna och Värmland kommer
under tre år ha 2 500 deltagare.
De flesta av dem har haft det
riktigt besvärligt att få fotfäste
på arbetsmarknaden. Arbetslöshet eller sjukskrivning i många
år, avhopp från skolan redan på
högstadiet kan vara orsaken.
Inkludering är lönsamt
I ett öppnare Värmland påverkas attityder och insikter om resurser och
kompetens hos varje människa. Att
jobba aktivt med inkludering är viktigt
och riktigt ur ett humanitärt perspektiv. Det är en samhällsekonomisk vinst
med hög återbäring. Områden med
lyckad mångfaldspolitik har högre tillväxt, bättre befolkningsutveckling och
lägre arbetslöshet än platser där man
Marcus Lindberg, handledare, står här med en av våra unga praktikanter, Sanna Andersson. Hon har C-kort och har
Foto: Susanne Jobs
kört lastbil på Dagab i Dalarna. reser murar. Vi har ambassadörer ute i
kommunerna, som skapar möten mellan människor, synliggör olikheter och
vidgar innanförskapet.
Kostnadseffektiv matchning
Näringslivet FalunBorlänge har inom
projekt Sigrid stöttat arbetslösa att
komma ut i arbetslivet, via arbetspraktik. De är en stor företagsorganisation,
cirka 600 medlemsföretag som har bra
koll på det lokala näringslivet och bra
kontakter och ingångar i branscherna.
Arbetet sker i samarbete med Arbetsförmedlingen i Falun, Borlänge, Säter,
Gagnef, Leksand och Rättvik. Resultatet visar att över hälften gått vidare till
arbete eller studier, nyckeln är närhet
och enkelhet. Vi utgår ifrån individen.
Vi skapar möjligheter för människor
och företag på ett kostnadseffektivt
sätt och bidrar till bilden av en attraktiv arbetsmarknadsregion.
Samhällsekonomiska vinster
Genom att skapa mötesplatser, kon-
ferenser, informella möten och seminarier har 4:e resursen lyckats koppla
ihop många av de aktörer som är berörda i processen. Ökad grundkunskap om funktionsnedsattas situation
på arbetsmarknaden, förståelse för de
nationalekonomiska konsekvenserna
om vi inte agerar och en vilja att göra
hela regionen – Gävleborg – till ett gott
exempel med innovativa lösningar,
kan göras med utbildning, kultur och
näringsliv i privat, offentlig och ideell
sektor.
20
annons
utbildning
vinjett
I den idylliska polkagrisstaden Gränna ligger Ribbaskolan med 575 elever från förskoleålder upp till årskurs 9. Lite förvånande kanske att Ribbaskolan var en av de
skolor som hade sämst studieresultat i Jönköpings kommun.
Kompetens som kollektiv
egenskap i skolan
D
e låga studieresultaten
var anledningen till att
Barn- och ungdomsnämnden i kommunen för ett par
år sedan valde Ribbaskolan som
modellskola, när socialfondsprojektet 3O – en modell för kollektiv
kompetensutveckling på arbetsplatser skulle starta.
Det berättar projektledaren
professor Tomas Kroksmark,
Högskolan i Jönköping, som är
projektägare till 3O.
– Vi ställde som krav att hela
personalen, nästan hundra personer, skulle delta i projektet,
fortsätter han. Det var ett så tydligt budskap att när två av de tre
rektorerna inte ville vara med,
fick de arbetsuppgifter på andra
håll i kommunen och ersattes
av två nya. Att den högsta skolledningen var så tydlig i sitt engagemang gav en bra grund för
projektets genomförande.
3O
3O står för Omnia omnes
omnibus, som är latin
och betyder ”Allt till alla
överallt.”
3O är en modell för kollektiv kompetensutveckling förlagd till arbetsplatsen. Den vilar på tre ben;
input, bearbetning och integrering, som tillsammans ska bära
upp den kollektiva, hållbara och
integrerade kompetensutveckling som är målet med 3O.
– Genom högskolestudier i
pedagogik och i samarbete med
etablerade forskare arbetar projektdeltagarna med att grunda
skolverksamheten i vetenskapligt tänkande, i projektet kallat
samproduktion av kunskap.
På arbetsplatsen bearbetas den
nya kunskapen i grupper om
runt sju deltagare där fritidspedagoger och lärare blandas.
Bearbetningen syftar ytterst till
förståelse för de nya kunskaperna och hur de ska kunna omsättas i skolans arbete. Att denna
verksamhet är förlagd till arbetsplatsen är bärande för modellen
3O, enligt Tomas Kroksmark, eftersom det ger en bra grund för
att omvandla teori till praktik.
Lärarnas ökade kompetens ska
skapa en mer attraktiv skola och
i förlängningen göra eleverna
mer attraktiva på arbetsmarknaden. Ett mål är att samtliga
projektdeltagare ska nå en magisterexamen i lärande genom
projektet och forskarkompetensen ska underlätta för dem att
utveckla undervisningen.
Samtidigt som projektdeltagarna har arbetat heltid, har de
tillsammans tagit 2092,5 högskolepoäng. Många har därigenom
blivit kvalificerade för att delta
i kompetensutveckling på forskarnivå inom högskolan.
– Men det viktigaste resultatet
hittills är kanske en tydlig positiv trend för elevernas betyg, och
att andelen elever som är behöriga för gymnasiet efter årskurs
nio har ökat, avslutar Tomas
Kroksmark. ●
■ Lärarnas
ökade kompetens ska
skapa en mer attraktiv skola och i
förlängningen göra eleverna mer
attraktiva på arbetsmarknaden.
Det är ett av målen med projektet
3O. På bilden projektledare Tomas
Kroksmark, professor vid Högskolan i Jönköping. Foto: Patrik Svedberg
●●● projektfakta
➜ 3O står för Omnia omnes omnibus, som är latin och betyder
”Allt till alla överallt.” Det är en
modell för kollektiv kompetensutveckling förlagd till arbetsplatsen. Den vilar på tre ben; input,
bearbetning och integrering,
som tillsammans ska bära upp
den kollektiva, hållbara och integrerade kompetensutveckling
som är målet med 3O.
➜ Genom högskolestudier i
pedagogik och i samarbete med
etablerade forskare arbetar pro-
jektdeltagarna med att grunda
skolverksamheten i vetenskapligt tänkande, i projektet kallat
samproduktion av kunskap.
➜ Högskolan för lärande och
kommunikation i Jönköping är
projektägare.
➜ Samarbetspartner är Gränna
rektorsområde, Högskolan för
lärande och kommunikation,
Jönköping, samt Skol- och barnomsorgsförvaltningen i
Jönköpings kommun.
■ Tack
vare projektet 3O har eleverna på Ribbaskolan i Jönköpings
kommun fått bättre betyg och andelen elever som är behöriga för
gymnasiet efter årskurs nio har
ökat. Personerna på bilden har
inget samband med artikeln. Foto: istockphoto.com
Det är vi pedagoger som gör skillnad
Eleverna får en annan
möjlighet att nå kunskapskraven och vi har
fått ytterligare bevis på
att det är vi pedagoger
som gör skillnad.
Det skriver Anna Franklin och Erica Karlsson, lärare på Ribbaskolan
och deltagare i projektet 3O.
Krönika I början av projektet
3O – en modell för kompetensutveckling på arbetsplatser – hade
våra elever relativt låga studieresultat, främst högstadieeleverna.
Många elever uttryckte också en
otrygghetskänsla, vi pedagoger
upplevde dock vår kompetens som
tillfredsställande.
Politikerna i Jönköpings kommun ansåg att Ribbaskolan passade bra som modellskola för
projektet. Personalens ökade
kompetens skulle kunna öka måluppfyllelsen hos eleverna, skapa
en skola med höga förväntningar
på eleverna och en trygg skol
miljö. En stor bidragande faktor
till att projektet sjösattes var den
nya skollagen som kräver att undervisningen ska ske på vetenskaplig grund.
En annan tanke som projektledaren, professor Tomas Kroksmark
hade, var att vi pedagoger som arbetar runt eleverna själva skulle
äga forskningen och bedriva den
inom vår egen verksamhet. I början kände vi i personalgruppen
en stor osäkerhet kring projektet
– skulle vi orka arbeta heltid och
därtill studera 50 procent? Vi båda
kände ändå att studierna skulle
kunna bidra till något bra och
under åren har vi varit positiva
till projektet.
Modellskolan bygger på studier
inom pedagogik. Föreläsare och
forskare har föreläsningar på
skolan men vi studerar via Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping. På grund av
åldersspannet hos oss pedagoger
varierade behörighetsgraden när
vi började, men har under åren
jämnats ut.
Vi har läst ett antal olika kurser, där det ingått aktuell kurslitteratur. Utifrån denna har vi
■ – Vi ser den ständiga utvecklingen som en tillgång som gör vår arbetsplats mer kreativ och orädd, skriver Anna Franklin och Erica Karlsson,
grundskollärare på Ribbaskolan och deltagare i projektet 3O.
Foto: Stephanie Rajha
fördjupat oss i egenvald forskning kring det område vi valt att
fördjupa oss i. Vi har gjort flera
olika studier, bland annat en om
vad elever i årskurs sju har för
förväntningar på sin skolgång och
en om läsförståelsen hos elever i
årskurs ett. Under studierna har
vi prövat nya observationsformer
som skuggning, filmning och intervjuer.
Vi upplever att många av oss har
tagit till sig av ny kunskap och
omsatt detta i praktiken. Eftersom
vi studerar vår egen praktik, lär
vi oss mycket av oss själva och om
våra elever. Vi har möjlighet att
hitta problemområden och sedan
med hjälp av litteratur, forskning
och kollegor hitta strategier för att
öka lärandet. Vi upplever att vi har
fått ett driv i skolutvecklingen och
ett tydligt fokus på lärandet.
Alla är inte
förändring
kan, trots
med både
bekväma med denna
men de flesta av oss
stor arbetsbelastning
jobb och studier, se
annons
21
Möta individen där den är
Syftet med projektet Norrsken är bland
annat att erbjuda deltagarna individuellt
anpassade insatser som ska underlätta för
dem att börja arbeta igen. Nycklarna till det
framgångsrika resultatet är enligt projektledare Ylva Lindström, tid, tillgänglighet,
psykologiutredningar och samverkan.
psykisk ohälsa, kan man inte tvinga till
något. Man måste enligt Ylva, möta personen där den befinner sig.
Deltagarna har erbjudits praktik på företag i kommunerna. Eftersom projektet
varit framgångsrikt har Norrsken blivit
förlängt med ett år.
– Människor som står långt från arbetsmarknaden, många med psykisk ohälsa
behöver tid på sig att ta sig tillbaka i
arbete. Vi har låtit det ta tid och vi har
varit tillgängliga, det har hänt att vi har
hämtat deltagare i hemmet och följt dem
till aktiviteterna i projektet.
Deltagarna har fått tid att växa i
projektet. Gruppen som står långt från
arbetsmarknaden, ofta människor med
FAKTA Ett projekt byggt på tid, tillgänglighet och
samverkan. » Enligt deltagare, arbetsgivare och
projektmedarbetare är Norrsken ett lyckat projekt.
» Åtta av tio deltagare, som fullföljt sin handlingsplan,
har börjat jobba eller utbilda sig.
sverigestidskrifter.se
Unik utbildning samlar branschen
Under de senaste åren har konsumenternas medievanor och annonsörernas mediestrategier förändrats. Det har påverkat förlagens annonsintäkter. Därför ansökte Sveriges Tidskrifter om EU-bidrag för att öka
kompetensen hos annonssäljarna så att förlagen ska klara en nödvändig
omställning inför framtiden. Projektet Mediakompetens startade hösten
2012. Totalt utbildas cirka 400 mediesäljare i tidskriftsbranschen till diplomerade flerkanalsäljare under två år. Alla som har sin arbetsplats inom
Stockholms län var välkomna att kostnadsfritt påbörja utbildningen.
Vid frågor kontakta:
Maria Trenter
070-662 64 49
stora vinster med projektet. Exempelvis har måluppfyllelsen hos
eleverna ökat och diskussionerna
inom kollegiet är på en annan nivå
där lärandet står i fokus. Vi upplever båda två en mycket mer stabil
grund att stå på rent vetenskapligt. Detta ger en trygghet både i
undervisningen och i diskussioner med kollegor och föräldrar.
Vår forskning har gett oss effektiva
verktyg för att uppnå lärande hos
eleverna. Ett konkret exempel är
arbetet med den formativa bedömningen. Den har satt fokus på vad
vi vill att eleverna ska lära sig och
hur de ska nå dit. Arbetet handlar
om att konkretisera kunskapskraven för eleverna för att tydliggöra
vad det är de ska lära sig. Vi har
också blivit bättre på att mer regelbundet ta reda på var eleverna
befinner sig i förhållande till kunskapskraven.
Studierna har också gjort de flesta
på vår arbetsplats mer motiverade. Vi har ett nytt driv och en önskan om att hela tiden bli bättre på
vår profession. Vi ser den ständiga
utvecklingen som en tillgång som
gör vår arbetsplats mer kreativ
och orädd.
π Eftersom vi studerar
vår egen praktik, lär vi
oss mycket av oss själva
och om våra elever.
Men den stora vinsten i hela
projektet är att nästan alla deltar. Det hade varit omöjligt om
enbart några stycken hade gått
utbildningen. När vi gör detta
tillsammans får det mycket större
genomslagskraft och vi kan stötta
och hjälpa varandra i motgångar.
Studierna har också gett oss samhörighet och en helt annan stolthet över vår skola som vi inte hade
när vi startade.
Nu bedriver vi undervisning på
forskning och beprövad erfarenhet. Det ger eleverna en annan
möjlighet att nå kunskapskraven.
Genom studierna har vi fått ytterligare bevis på att det är vi pedagoger som gör skillnad och vi båda
känner en större yrkesstolthet.
Anna Franklin, grundskollärare 1–7,
anställd på Ribbaskolan i snart nio år.
Erica Karlsson, grundskollärare
4–9, anställd på Ribbaskolan i snart
åtta år.
22
annons
Politikern
➜ Anders
Teljebäck
(S) 56 år
● Kommunalråd och
ordförande i Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden i
Västerås stad.
● Var under ESF:s
förra programperiod
statssekreterare på Näringsdepartementet,
satt i Socialfondens
övervakningskommitté och var med under
det förberedande arbetet inför nuvarande
programperiod.
● Arbetade med
socialpolitiska frågor
som pressekreterare
vid Socialdepartementet under Göran Perssons tidiga del vid
makten.
25
Ett av Västerås mål är
att de som inte klarat
sin gymnasieexamen
på vanlig väg, ska ha
fullständiga gymnasiebetyg innan de fyllt
25 år.
Koppla ihop
strukturfonderna
– Jag förstår inte vitsen med att springa
efter projektpengar.
Se strukturfonderna
istället som en helhet.
D
et föreslog den socialdemokratiske
politikern
Anders Teljebäck (S) redan för sju år sedan, ett önskemål
som kvarstår än idag. Efter att
ha suttit i Socialfondens övervakningskommitté och varit med
under det förberedande arbetet
inför nuvarande programperiod,
vet han vad han talar om.
– Jag minns att vi pratade
mycket om att koppla ihop Regional- och Socialfonden. Vi försökte
hitta ett sätt att samverka och se
fonderna som en helhet istället för
att dela upp dem så strikt.
– Exempelvis kan man i byggprojekt finansierade av Regionalfonden, tänka sig att anställa
personer som står långt från arbetsmarknaden – alltså deltagare i socialfondsprojekt, säger
Anders Teljebäck och menar att
Socialfonden bör ses som en del
av arbetsmarknadspolitiken och
även kopplas till de nationella
strategierna för regional utveckling.
Ett problem som han pekar på är
det faktum att Länsstyrelsen samordnar regionalpolitiken och även
har det regionala utvecklingsansvaret. Det gör det svårare att
arbeta strategiskt med att koppla
samman strukturfonderna.
Västerås, där Anders Teljebäck
numera är kommunalråd, har hög
arbetslöshet, över 10 procent, och
runt 1 800 arbetslösa ungdomar.
Detta trots att förutsättningarna
talar till stadens fördel; bra läge i
Mälardalen, egen högskola, flera
närliggande universitet och ett i
grunden starkt näringsliv.
– Det är därför svårt att peka
på någon enskild anledning till
den höga arbetslösheten, säger
Anders Teljebäck, som trots allt
ser ljust på framtiden. Det går att
komma till rätta med arbetslösheten och svaret stavas gymnasieutbildning.
Ett av stadens mål är därför att de
som inte klarat sin gymnasieexamen på vanlig väg, ska ha fullständiga gymnasiebetyg innan de fyllt
π Insatserna måste vara relevanta. Om man har fel
utbildning ska man få erbjudande om arbetsmarknadsutbildning tidigt.
■–
Om staden är delägare i ett framgångsrikt projekt måste vi vara beredda att gå in med egna resurser för att
kunna permanenta verksamheten, säger Anders Teljebäck (S). Foto: Johanna Senneby
25 år. Ett annat är att alla arbetssökande ungdomar ska få insatser
inom ramen för ett ungdomskontrakt mellan kommunen och de
unga.
– Insatserna måste vara relevanta. Om man har fel utbildning
ska man få erbjudande om arbetsmarknadsutbildning tidigt, säger
Anders Teljebäck som anser att
Alliansen misskött sig i kampen
mot arbetslösheten.
– Jag påstår inte att det var bra
när vi satt vid regeringsmakten,
men vi hade idéer. Nu är insatserna någon slags förvaring, alltså
garantier utan innehåll.
Anders Teljebäck målar upp en bild
av de system som nu är överfulla,
och som inte alls är skapade för
dagens volymer.
– När jag var statssekreterare
vid Näringsdepartementet hade
vi aktivitetsgarantin med 40 000
inskrivna, det tyckte alla var en
stor sak. Idag är det 100 000 inskrivna i jobb- och utvecklingsgarantin och 40 000 är i fas 3, säger
Anders Teljebäck och tillägger att
arbetsmarknadsinsatser är statens angelägenhet, men när det
ser ut som det gör, har kommunen
inget annat val än att kliva in.
– Västerås stad lägger till 80
miljoner på arbetsmarknadsinsatser i år och 95 miljoner nästa.
Jag tycker inte att det i grunden
är en kommunal kompetens, men
vi har ett ansvar för ungdomarna
och andra utsatta grupper på arbetsmarknaden.
Ett exempel är Ung resurs som ger
ungdomar möjlighet att under
sex månader arbeta halvtid i
Västerås stad och samtidigt läsa
upp sina gymnasiebetyg. Staden
driver även ett flertal socialfondsprojekt. Ett lyckat exempel är Nuevo, ett samverkansprojekt med
flera närliggande kommuner,
som syftar till att leda till jobb och
egen försörjning för unga arbetslösa. Jobbpunkt Väst, som drivs
av det kommunala bostadsbolaget Mimer, är ett annat.
– För dem handlar det inte bara om att deras hyresgäster ska
kunna betala hyran, de vill också
att bostadsområdet ska utvecklas
och jobbar med många lokala arbetsgivare, bland annat ICA-lagret, berättar Anders Teljebäck.
I frågan om implementering
av socialfondsprojekt har An-
ders Teljebäck klara åsikter och
menar att varje ägare måste ta
sitt ansvar
– Om staden är delägare i ett
framgångsrikt projekt måste vi
vara beredda att gå in med egna
resurser för att kunna permanenta verksamheten.
Han har också klara uppfattningar
om varför så få projekt implementeras, och hur det kan förbättras.
Han poängterar vikten av att
projektägare inte bara ska vara
idérika för att det finns pengar
att hämta.
– Jag tror att man måste ta avstamp i själva idéerna. Om de är
bra, ska det finnas pengar. ESF
måste vara lite hårdare där och
tänka mer strategiskt, säger Anders Teljebäck och tillägger med
ett visst mått av självkritik:
– Vi borde göra mer. Det kanske
beror på okunskap att vi inte är
mer på hugget, men för mig har
det aldrig handlat om att springa
efter projektpengar. Man sköter
sitt med sina pengar, och visst
kan man bli bättre, men projektet
måste ha sitt ursprung i en idé.
Därefter kan man titta på hur det
ska finansieras, avslutar han. ●
23
annons
ESF-projekt gör
skillnad i Karlskoga
En annan målsättning är att få
till stånd ett nytt arbets- och förhållningssätt avseende arbetet
med försörjningsstöd och arbetsmarknad.
Interncoach kartlägger och
gör handlingsplan tillsammans
med deltagaren medan externcoacher rekryterar företag och
följer upp deltagaren på arbetsplatsen.
Statistiken* visar att, av de som
uppbär försörjningsstöd och har
deltagit i projektet, har hittills
45 procent erhållit arbete eller
påbörjat utbildning. Det är ett
mycket framgångsrikt resultat.
De deltagare som får arbete
tycker det är positivt att det ”händer något” och att det ”händer
snabbt” De har också fått ökat
självförtroende. De är positiva
till att vi följer upp hur det går för
dem och att de får visa upp ”sitt”
företag och sin arbetsinsats.
Målsättningen, att få till stånd
ett nytt arbets- och förhållningssätt hos de medarbetare som arbetar med försörjningsstöd och
arbetsmarknad, är ett långsiktigt
arbete som pågår.
Vi fokuserar på det som fungerar
hos deltagaren och följer denne i
hela processen. Det innebär att
vi följer deltagaren ut till arbete
och är med i mötet med företaget. Vid eventuella problem försöker vi hitta lämpliga lösningar.
Coachningen centreras till arbete och inte till deltagarens
eventuella hinder.
När projektet nu går in i
slutfasen är det viktigt att
diskussionerna förs om
vad som ska implementeras i ordinarie verksamhet och hur detta ska ske.
Under den tid som återstår ska vi tillsammans
med socialförvaltningen
hitta ett bra sätt att implementera framgångsrika erfarenheter och metoder för
att uppnå målsättningen med
projektet.
Fas 3
JOB 2%
Andra utredningsinsatser
2%
!
Ej avhörd
3%
Flytt till
annan
kommun
12%
Sjukskrivning
3%
Annan aktivitet
IFO/ AF
33%
Jobb 31%
Utbildning
14%
*Se diagram bredvid.
Vår Ramp vidare i livet
Denna typ av verksamhet behövs både i min hemkommun
och resten av Sverige. Innan var jag väl-
digt deprimerad, ingen energi eller motivation
till att göra någonting åt min situation, ung
tjej med en avbruten gymnasieutbildning med
mera. Redan första dagen kände jag ett varmt
välkomnande från gruppen och vägledaren.
Det var det första stället jag varit på där jag
kunde berätta om min bakgrund och mina
hinder utan att behöva skämmas eller oroa
mig för att bli dömd av andra. Tack vare det
kom jag snabbt över det första hindret som
var en mindre social fobi. Det andra hindret
var att jag inte hade en aning om vart jag ville i
framtiden eller hur jag skulle komma dit. Efter
ett par individuella samtal med min vägledare
vågade jag drömma lite om min framtid och
kom fram till vad jag ville bli. Vi gjorde en
målbild tillsammans, hur skulle jag nå dit? Jag
måste börja med att plugga in min gymnasiekompetens. Nu sitter jag här på bussen hem
från min näst sista dag som medverkande
i Ramp. På måndag börjar jag studera på
folkhögskola! Jag kan knappt förstå att jag har
kommit så här långt på bara lite mer än ett
halvår, en nyvunnen viljekraft. Ramp har gett
mig livsglädjen tillbaka, det har ingen annan
arbetsmarknadsåtgärd fått mig att känna.
Deltagare
Deltagarstyrning är vår
gemensamma värdegrund
Deltagarna formar projektet och sin
framtid, projektet formar inte deltagarna.
Att själv våga pröva leder till ett större
eget ansvarstagande, vilket i sin tur leder
till medvetna val för en hållbar framtid.
Mål har uppfyllts: deltagarna upplever sig
ha kommit närmare arbetsmarknaden.
Deltagarstyrning, erfarenhetsutbyte och
samarbete mellan vägledarna i kommunerna är en stor framgångsfaktor och
kommer delvis att implementeras i kommunerna.
Ramp är ett socialfondsprojekt där sex kommuner i Kalmar
och Kronobergs län samverkar. Nybro kommun är projekt
ägare. Projektet riktar sig till de som står långt från arbetsmarknaden. Läs mer på www.rampprojektet.se
”Ska vi bygga ramper
i samhället hela tiden
eller ska vi se till att
deltagarna har sin ramp
med sig inombords för
att använda när de stöter på en svacka?”
Fakta om projektet:
Cirka 500 har deltagit i Ramp under projekttiden
55 % har gått till egen försörjning på hel- eller deltid, i arbete eller studier
85 % upplever att de kommit närmare arbetsmarknaden
47 % kvinnor och 53 % män.
”Vår Ramp vidare i livet” är en bok om Rampprojektet.
Foto: Tomas E Karlsson
Projekt Göra skillnad startade 1 juli 2012. Målsättningen
är att personer som, helt
eller delvis, uppbär försörjningsstöd ska få arbete eller
uppleva att de står närmare
arbetsmarknaden.
24
annons
upphandling
Krokom på Sverigekartan
Sjukhälsotalen bland kommunanställda
i Krokom i Jämtland var bland de högsta i
landet. För att få ner antalet sjukskrivningar
och hjälpa de sjukskrivna tillbaka till arbetslivet, startades 2009 projektet Pilotmodell
för företagshälsovård.
N
ya metoder och modeller
skulle tas fram. Upphandlingar behövde göras av
företagshälsovård,
ledarskapsföretag och rehab. När Krokoms
kommun i dessa upphandlingar
ställde jämställdhetskrav blev
det problem. Frågan var om en
kommun får utgå från ett genusperspektiv och
ställa krav på
tillgänglighet
och jämlikhetsintegrering. Får
en kommun över
huvud taget väga in etiska och
■ Karosociala hänsyn
line Humble,
vid
upphandarbetsmiljö
ling av varor och
konsult inom
Krokoms kom- tjänster?
– Det var en
mun.
jätteviktig fråga
för oss, berättar Karoline Humble, arbetsmiljö
konsult inom
Krokoms kommun. Vad man vis-
ste var att ohälsan bland kvinnor var väldigt ojämställd med
dubbelt så höga ohälsotal bland
kvinnor som bland män. Och ju
längre sjukfrånvaro desto större
andel kvinnor. Ändå har medel
satsats oproportionerligt mycket
på just män.
– För att få en förändring till
stånd var vi tvungna att fokusera
på jämställdhet och genus, men vi
insåg att det var väldigt ovanligt,
säger Karoline Humble.
Inte så förvånande blev fallet därför uppmärksammat över hela
landet. Kravet på jämställdhetskompetens ledde till överklaganden och en process i länsrätten
efter att ett av de förlorande företagen anmälde kommunen. Men
Krokom vann, och fortsatte ställa
jämställdhetskrav.
Kommunen med projektledaren Agneta Sunder var lättad över
att man kunde använda upphand-
ling som verktyg, men ville driva
frågan ännu längre: ”Det räcker
inte längre med vackra formuleringar om vilket jämställdhetsarbete som ska bedrivas”, som hon
uttryckte det.
– Nej, det gäller ju att företagen också kan leva upp till sina
åtaganden. Det visade sig att ett
företag som vann upphandlingen
inte kunna hålla sina löften om
jämställdhetsarbete, berättar Karoline Humble. I kommande upphandlingar av företagshälsovård
har kommunen därför genomfört
intervjuer med de företag som vill
åta sig uppgiften, för att just försäkra sig om att få det man upphandlar.
Så hur gick det sedan med pilotmodellen för företagshälsovård,
med dess olika rehab-program,
chefsutbildning, hälsoombud och
en intern samordnare för företagshälsovården? Dessutom individuell coachning med så kallade
trepartssamtal. Visade det sig
vara verktyg som hjälpte de anställda att ta sig tillbaka in i arbetslivet?
Faktum var att resultatet inte
lät vänta på sig. Krokoms kommun lyckades med att minska
sjuktalen mer än de flesta av landets kommuner fram till 2011. Nu
då, hur ser det ut?
■ På bilden från vänster: Robert Björngard, chef Offerdals hälsocentral,
nuvarande företagshälsovård, Per Sundin Försäkringskassan, Karoline
Humble, arbetsmiljökonsult inom Krokoms kommun och Agneta Sunder,
Foto: Krokom kommun
projektledare.
– Vi har fortsatt stort fokus på
den här frågan men har tyvärr
haft samma utveckling som övriga landet med en ökande ohälsa de
senaste två åren, framförallt psykisk ohälsa. Men nu har vi ändå
en rutin – bland annat ett system
med hälsoombud och en utvecklad företagshälsovård – och vi vet
hur vi ska jobba med sjukskrivningarna. Vi har också utvecklat
ett bättre samspel mellan oss och
övriga inblandade myndigheter.
Så sammantaget har hela den här
processen varit oerhört värdefull,
avslutar Karoline Humble.●
Fotnot: Krokom kommuns Socialfondsprojekt ”Pilotmodell för
företagshälsovård i Jämtlands län”
följdes av forskare från två olika
universitet under ledning av AnnCharlotte Callerstig, Linköpings
universitet samt Angelika Sjöstedt
Landén och Gunilla Olofsdotter, Mittuniversitetet.
ESF-projekt som språngbräda
för regional verksamhetsutveckling
Göteborgsregionens
kommunalförbund (GR)
har stor erfarenhet av
att driva ESF-projekt
och är en av de största
projektägarna i Sverige.
till barn i utsatta situationer och
projekt GRAF där målet är att höja
kompetensen hos personal som
arbetar med att stötta personer med
funktionsnedsättning att komma
i sysselsättning samt att få och
behålla en anställning.
Under pågående programperiod
står man som ägare till totalt
fem projekt samt ett delregionalt
ledarskap av ett nationellt projekt.
Att som kommunalförbund driva
utvecklingsprojekt möjliggör breda
gemensamma satsningar i regionen
då flera kommuner deltar i projekten
men precis som för många andra
projektägare ligger en stor utmaning
i implementeringsarbetet.
Projekt SamTidigt involverar sju
kommuner i Göteborgsregionen och
arbetar med att utveckla metoder
för samverkan mellan skola och
socialtjänst. I varje medverkande
kommun finns det en pilotverkstad
som träffas kontinuerligt och arbetar
med case kring riktiga barn. Genom
att arbeta med casekartor har
pilotverkstaden snabbt kunnat få en
gemensam helhetsbild av barnets
situation och behov. Alla vet vad alla
gör och insatserna genomförs med
ett helhetsperspektiv. Arbetssättet
gör att man lär känna varandras
uppdrag och få ett gemensamt
språk över förvaltningsgränserna.
Två projekt som idag drivs av GR är
SamTidigt som riktar sig till personal
inom skola och socialtjänst med
målet att genom ökad samverkan
ge tidiga och samordnade insatser
Utöver pilotverkstäderna har man
även återkommande implementeringskonferenser i varje kommun för
att erfarenheterna och metoderna
inte ska stanna i en liten grupp i
kommunen. SamTidigts arbetssätt är
nytänkande och handgripligt vilket är
en fördel när man ska implementera
de nya metoderna vidare ute i
kommunerna.
På www.samtidigt.eu hittar du
mer information om projektet.
I projekt GRAF ingår fem kommuner
och projektet har förutom olika
kompetensutvecklingsinsatser satsat
på att implementera nya arbetssätt
och metoder med stöd av en
dokumentationsstrateg vars funktion
består i att följa upp deltagare som
genomgått utbildningar och stötta
i arbetet med att sätta upp mål
och ta tillvara de kunskaper som
nya kurser och utbildningar ger.
Tanken är att underlätta arbetet
med att omsätta teori till praktik och
därmed implementera nya arbetssätt
och metoder i de ordinarie
verksamheterna.
Gå in på www.grafprojektet.se
för att läsa mer!
GR som projektägare ser stora
vinster i den här typen av breda,
gemensamma satsningar som
involverar flera kommuner. Dels
skapas en naturlig plattform för
kunskaps-och erfarenhetsytbyte
mellan kommunerna och dels ger
det gemensamma arbetet en
synergieffekt då framgångskoncept
och goda exempel sprids mellan
kommunerna. Tillsammans skapar
detta goda förutsättningar för en
gemensam regional utveckling.
Läs mer om GR: www.grkom.se
25
annons
Människor från de olika målgrupperna stöttar varandra. Unga hjälper de äldre med IT och svenskar hjälper nyanlända från andra kulturer med svenska språket.
UMA – en framgångsfaktor
UMA står för utveckling mot arbete och det
ESF-finansierade projektet drivs på Kristinehamns folkhögskola. Det inleddes 1 mars 2010
och håller på fram till 28 februari 2014.
●
Resultatet är glädjande: 62 procent av
deltagarna som slutat har gått till sysselsättning och när det gäller personer i Fas
3 är motsvarande siffra 79 procent. Här
måste man också ta med i beräkningen
att deltagarna kommer från många olika
målgrupper och har mycket olika bakgrunder och förutsättningar: de kan vara
inskrivna hos Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan eller ha försörjningsstöd
från Kristinehamns kommun.
Vissa deltagare är fullt arbetsföra medan andra har en lång väg att gå innan de
kan komma ut på arbetsmarknaden.
Det finns UMA-deltagare som varit arbetslösa ett år men det finns också de
som varit borta från arbetsmarknaden
i tjugo år – eller kanske aldrig någonsin
haft en anställning. En sak har de gemensamt: de är långtidsarbetslösa och de ska
genom UMA uppleva att de utifrån sina
egna förutsättningar kommer närmare
arbetsmarknaden.
”Inte bara deltagare i projektet får
genom UMA-metoden möjlighet
att utveckla produkter och tjänster. Även företag och privatpersoner vänder sig till UMA och får
hjälp med sina idéer.”
Varför blanda så många olika människor
i ett och samma projekt? Jo, avsikten är
att så många som möjligt ska kunna dra
nytta av UMA-metoden, där produkt- och
tjänsteutveckling speglas över till det individuella arbetssökandet. Därför måste
man också låta många olika människor få
ta del av metoden under projekttiden, så
att den kan utformas för att vara till nytta
för så många som möjligt.
Det är också spännande att se hur människor från de olika målgrupperna stöttar
varandra. Unga hjälper de äldre med IT
och svenskar hjälper nyanlända från andra kulturer med svenska språket.
Samtidigt har de äldre erfarenheter
och kunskaper som de kan överföra till
de unga och utlandsfödda har mycket
att lära infödda svenskar. Detta är några
exempel på alla de glädjande och utvecklande samspel som sker mellan deltagarna.
UMA bygger på produkt- och tjänsteutveckling men de flesta som kommer
till UMA har inte för avsikt att starta eget
företag. De vill komma närmare arbetsmarknaden och egen försörjning på andra sätt och oftast vill man ha en anställning så fort som möjligt. Men det finns
också deltagare som har en affärsidé och
vill utveckla en produkt eller tjänst.
Det är mycket spännande att se hur
dessa idéer utvecklas och tar form. Kanske kommer de inte bara att innebära
försörjning för idégivarna, utan kanske
kommer dessa idéer att generera arbetstillfällen och egen försörjning även för
andra.
Det är också mycket spännande att se
samspelen som uppstår mellan projektet och näringslivet, framförallt de lokala
företagen. Som exempel kan nämnas att
UMA:s deltagare i utbildningssyfte gjort
marknadsundersökningar åt företag i
samband med nyetableringar. Dessa undersökningar har fått beröm av både företag och inblandade banker.
UMA har också med hjälp av deltagare
varit med och gett konsulterande och
praktisk hjälp vid framtagandet av nya
produkter och företagsidéer, som presenterats av externa aktörer. Inte bara deltagare i projektet får genom UMA-metoden
möjlighet att utveckla produkter och
tjänster. Även företag och privatpersoner
vänder sig till UMA och får hjälp med sina
idéer. Detta skapar kontakter mellan de
arbetslösa projektdeltagarna och företagen – som kanske är i behov av att nyanställa och projektet är därmed en utmärkt
rekryteringsbas.
➜ Du kan läsa
mer om UMA på:
www.projektuma.se
26
annons
region blekinge
Att plantera Socialfondsprojektens resultat och erfarenheter direkt i regionens strategiska
planeringsarbete, det var målsättningen för Lisbeth Alhorn, samordnare från Svenska
ESF-rådet i Sydsverige, när hon tog initiativ till ett nätverk för projekt i Blekinge.
Socialfonden måste ta
plats i regionplanerna
S
om samordnare har jag sett,
att det är svårt att nå regionala aktörer. Vi har i första
hand fått förlita oss på de representanter från politiken och kommunerna som suttit i styrgrupper.
För ett lyckat resultat i slutändan
måste Socialfonden vara en aktiv
och pådrivande aktör. Den måste
vara med där det händer, och framförallt nå strategiska beslutsfattare, säger Lisbeth Alhorn och
betonar att Socialfonden måste få
en mer aktiv roll i det regionala
utvecklingsarbetet.
Nätverket består av tio social
fondsprojekt som gick samman
för att lära av varandra och bättre
kunna sprida projektens resultat.
En vanlig erfarenhet är att många
projekt ger intressanta resultat
och lärdomar, men problemet är
ofta att det stannar med det. De
hållbara förändringarna som
man ville uppnå uteblir.
Projekten i nätverket är väldigt olika, berättar Lisbeth Alhorn. Vissa
tillhör programområde 1*, andra
programområde 2*. Även projektägarna är olika, till exempel kommuner och sociala kooperativ.
– En huvudanledning till att
jag bildade nätverket var att få en
samlande kraft för påverkan och
en kanal att föra projektresultaten vidare. Socialfonden kan på
så vis bidra till regional tillväxt.
Vi förstod tidigt att vi måste få
tillträde till Regionstyrelsen. Vi
lärde oss att regionens fokus var
på regionalfonden och att det var
dåligt med kunskaper om Socialfonden i regionledningen.
Enligt Alhorn saknades tydlig
koppling mellan socialfondsprogramment och de regionala strategidokumenten. Här fanns en
viktig uppgift, att påverka strukturer och modeller.
π En huvudanledning till
att jag bildade nätverket
var att få en samlande
kraft för påverkan och en
kanal att föra projektresultaten vidare.
■ Lisbeth
Alhorn, samordnare från
Svenska ESF-rådet i Sydsverige.
Foto: Privat
– När projekten planeras och
skrivs saknas strategiskt tänkande för spridning och påverkan. Man är helt uppe i det egna
projektet, och tänker inte på hur
de ska kunna påverka strategiskt
hållbart och vara med i ett större
sammanhang på längre sikt. Det
har vi lärt oss under programperioden.
I rapporten ”Guldkorn i Blekinge”
presenteras nätverkets arbete.
Syftet med rapporten som tagits
fram av SPeL, är att stödja det
fortsatta arbetet med regionala
lärprocesser för påverkan och utveckling av Blekinge.
– Det finns många fördelar
med att arbeta med nätverk för
resultatspridning. Men det är
en lång process som kräver gott
hantverkskunnande, säger Kicki
Stridh, på SPeL – ESF-rådets processtöd för strategisk påverkan
och lärande.
– Den stora fördelen, poängterar hon, är att nätverkets gemensamma spridning och påverkan
har kunnat förhålla sig till de regionala strategierna för utveckling.
Det har blivit meningsfullt att
rikta spridnings- och påverkansinsatser även högt upp i de beslutande strukturerna. Genom att
framträda som ett nätverk kan
projekten få access i fler forum
än om de framträder enskilt.
Att arbeta med nätverk betyder
dessutom ett ömsesidigt lärande,
påpekar Lisbeth Alhorn. Det är en
bra kunskapsåterföring även för
■ Blekinge
är ett bra exempel på region där erfarenheter och resultat från socialfondsprojekt delas. Idag finns
nätverk som består av tio socialfondsprojekt som gick samman för att lära av varandra och bättre kunna sprida
projektens resultat.
samordnaren. Och Blekinge är ett
bra exempel på att nätverk inte behöver vara tematiska.
– Det viktiga är att man har
en gemensam nämnare och bygger upp en gemensam målsättning, säger Lisbeth Alhorn, som
ser uppbyggnaden av regionala
kompetensplattformar som viktig för att föra kunskap vidare
och kunna användas strategiskt
i olika utvecklingsmodeller och
även vara hållbara in i nästa programperiod.
Kicki Stridh menar, att nätverket i
Blekinge lyckats lösa flera av de
problem som projekt ofta stöter
på i spridningsarbetet, vanliga
brister som svag förankring, låg
beställarkompetens, för liten efterfrågan efter projektens resultat och passiva styrgrupper.
– I Blekinge har projektledarna visat på flera konkreta
praktiska vägar att bättre förankra utveckling genom projekt
i regionens olika strukturer. Det
bådar gott för genomslaget i nästa
programomgång,
Stridh. ●
säger
Kicki
*Fotnot: Programområde 1 avser
projekt som ökar kompetensen hos
arbetstagare och egna företagare.
Programområde 2 avser projekt för
personer som står långt ifrån arbetsmarknaden.
●●● fakta
➜ Analysen i rapporten
Guldkorn i Blekinge baseras på
intervjuer med projektägarna,
projektledarna och några utvärderare i nätverkets tio projekt.
Intervjuerna har genomförts av
Åsa Bengtsson vid Högskolan
i Halmstad. Gerry Andersson
och Mats Holmquist har liksom
Kicki Stridh varit engagerade i
nätverkets arbete.
Notis!
Har socialfonden främjat kommunal arbetsmarknadspolitik?
Sven Jansson, nationell samordnare på
ESF-rådet, tycker att en
Foto: Privat
intressant iakttagelse
i rapporten är kommunernas stora medverkan
i programområde 2. Är
det så, frågar han sig, att
socialfonden främjat en
kommunal arbetsmarknadspolitik som vänder
sig till de som står längst
från arbetsmarknaden?
Kanske en oväntad effekt?
En annan intressant sak,
enligt Sven Jansson, är
att man i 2013 års utgåva av
Socialfonden i siffror gjort
återbesök i ett antal avslutade projekt, och det visar
sig att deras verksamhet
har implementerats. Det
är en nyhet.
– Framgångsfaktorerna för implementeringen
verkar vara väldigt skiftande. Vi kan konstatera
att implementering skett
till följd av såväl för
projekten påverkbara
faktorer, som slumpen
och lyckosamma omständigheter. ●
27
Stockholm
Nässjö
Vaggeryd
N
Logkomp ökar tillväxten
med kompetensutveckling
Jönköping
Göteborg
E4
STAM
BAN
A
annons
Helsingborg
När företagen i Jönköping, Nässjö och Vaggeryd fick chansen att kompetensutveckla
var intresset överväldigande. På två år har 500 deltagare från 40 företag vidareutbildats inom ramarna för ESF-projektet Logkomp.
”Kompetens ger ökad konkurrenskraft och
tillväxt. När individen får utvecklas så utvecklas också företaget”, säger Carl-Gunnar Karlsson som är näringslivschef på
Vaggeryds Näringslivsråd. Tillsammans
med kollegorna på Nässjö Näringsliv och
Destination Jönköping har han initierat det
tvååriga kompetensutvecklingsprogrammet
Logkomp. Internationella Handelshögskolan och Science Park i Jönköping har också
varit aktiva partners i projektgruppen.
DyNamISK reGIoN
Kommunerna bildar en dynamisk region
med många företag inom logistik och tillverkning. Dock har många företag signalerat
kompetensbrist, och med finansiering från
europeiska Socialfonden drogs därför Logkomp-projektet igång. 500 deltagare från 40
olika företag har utbildats i logistik, effektiv
produktion, ledarskap och projektledning.
”Projektet lever också vidare i form av ett
VD-nätverk, ett ledarskapsnätverk och ett
förbättringsnätverk. Klusterbildningen är
ett bevis på att Logkomp har satt i gång en
process ute på företagen som kommer att
ge långsiktigt positiva effekter”, konstaterar
processledare Christer Johansson.
INTerNaTIoNeLL SamVerKaN
Inom ramarna för Logkomp-projektet har
även nya internationella kontakter etablerats.
”ett samarbete med NrW Logistik i
Dortmund innebär att våra företag har
fått en attraktiv möjlighet. Vi har också
etablerat relationer med Dutch Institute
for advanced Logistics i Holland”, säger
Carl-Gunnar Karlsson som ser fram emot
nästa eU-period.
”Jönköping, Nässjö och Vaggeryd är tre
kommuner som bubblar av idéer!”
FAKTA LOGKOMP
PrOjeKTäGAre Vaggeryds Näringslivsråd i samverkan
med Destination Jönköping och Nässjö Näringsliv.
SAMverKAnSPArTnerS Internationella Handelshögskolan Jönköping – Centre of Logistics and Supply Chain
Management, Science Park Jönköping.
FinAnSierinG Logkomp har finansierats av Europeiska
socialfonden.
MedverKAnde 40 företag och 500 medarbetare.
www.logkomp.se
Jönköping, Nässjö och Vaggeryd bildar
ett logistiskt nav i södra Sverige. Kompetensutvecklingsprojektet Logkomp har blivit
framgångsrikt i kommunerna. Nu planerar
projektgruppen för framtiden. Från vänster
Fredrik Göransson, Science Park Jönköping,
processledare Christer Johansson, Codeq,
Carl-Gunnar Karlsson, Näringslivschef
Vaggeryds Näringslivsråd, Agneta Klippvik,
Akka Organisationsutveckling och Patrik
Holst, affärsområdeschef företag Destination
Jönköping.
– Ingen ungdom ska
trilla mellan stolarna!
Arena Ungdom är ett projekt som stöttar sysslolösa
ungdomar i Bengtsfors, Dals-Ed och Åmåls kommun.
Totalt har 370 ungdomar i åldrarna 16 till 25 år deltagit
i projektet, som hittills varit mycket framgångsrikt.
– Över 70 procent av alla ungdomar som varit hos oss
har tagit steget vidare ut i arbetslivet eller till vidare
studier, berättar projektkoordinatorn Ulrika Moberg.
Målet var satt betydligt lägre, så jag tycker vi uppnått
vårt syfte med råge, fortsätter Moberg.
Tanken med Arena Ungdom är att fånga upp arbetssökande ungdomar mellan 16 till 25 år. Genom bland
annat coachning, fysisk träning, studiebesök, föreläsningar
och möjlighet till arbetsträning, praktik och studier ges
ungdomarna inspiration och erfarenhet inför det
kommande arbetslivet och/eller vidare studier.
– Det ska vara meningsfullt att komma till oss. Våra
projektledare och samarbetspartner Arbetsförmedlingen
och Socialtjänsten är verkligen engagerade och brinner
för att nå ut till ungdomarna. Det är vår största styrka
och en stor anledning till att vi nått toppresultat
så här långt, säger Ulrika Moberg.
Genom Arena Ungdom skaffar sig projektets
ungdomar goda kontakter bland aktörer,
myndigheter och näringslivet på orterna.
Något som Ulrika Moberg ser som en viktig
del av projektet.
Ulrika Moberg
– Det gör att såväl ungdomarna som
är projektkoordiföretagarna får upp ögonen och ser vilken
nator för Arena
potential som faktiskt finns där ute.
Ungdom.
Vi möts kring dig
och dina behov!
Mer information om Arena Ungdom
kan du få av Ulrika Moberg,
projektkoordinator.
0532-52 67 15
ulrika.moberg@bengtsfors.se
EUROPEISKA UNIONEN
Europeiska socialfonden
28
annons
Ut i arbetslivet
Hassela Helpline sprunget ur Hasselarörelsen är en ideell förening som arbetar
brett förebyggande mot missbruk och kriminalitet bland unga. Just nu pågår i Malmö
ett mycket intressant och framgångsrikt projekt – Hassela Movement – som hittills
hjälpt närmare 50 unga vuxna ut i arbetslivet.
16–29
Genom Hassela Movement
utbildas killar och tjejer mellan 16 och 29 år till barnoch ungdomscoacher.
■ – Vi vet hur viktigt det är att
reagera tidigt när en ung person
riskerar att hamna utanför, säger
Susanne Johansson, verksamhetschef på Hassela Helpline.
Foto: Hassela Helpline
Unga vuxna utbildas till ungdomscoacher
S
edan 1969 har Hasselarörelsen mött hundratals unga
vuxna som lyckats vända
sina liv från ett utanförskap till
delaktighet och att bli en del av
samhället. 2009 startade Hassela
Helpline sin rådgivningsjour
och har sedan dess också drivit
olika former av
brett
förebyggande projekt
med fokus på att
stötta unga människors positiva
utveckling. Hassela Movement
■ Susanne
är ett exempel.
Johansson,
– Vårt arbete
verksamhetsi Hassela Movechef på Hassela ment handlar
Helpline.
om att stötta
unga in på arbetsmarknaden och i synnerhet
ge den grupp unga som varit på fel
väg och hamnat på behandlingshem eller inom kriminalvården
en andra chans till ett bra liv.
Det säger Susanne Johansson,
verksamhetschef på Hassela
Helpline, som har två basverksamheter, utbildning och
jourrådgivning samt flertalet
uppmärksammade projekt. Socialfondsprojektet Hassela Movement är det senaste i raden.
Här utbildas unga arbetslösa till
barnoch ungdomscoacher för
att arbeta socialt, exempelvis
inom barnomsorgen, skol- och
fritidsverksamheter och idrottsföreningar.
– Vi vänder oss till dem som befinner sig i en arbetslös situation
eller saknar sysselsättning. Det
kan handla om allt ifrån ett långvarigt utanförskap med skiftande
social problematik, till ofullständiga eller inga betyg från skolan.
De har det gemensamt att de alla
står långt från arbetsmarknaden,
berättar Susanne Johansson.
Genom Hassela Movement utbildas killar och tjejer mellan 16
och 29 år till barnoch ungdomscoacher. Coachens roll är att vara
en ledare, förebild och nätverkare
som i sin tur kan påverka andra
unga människor i en positiv riktning. Utbildningen pågår under
åtta veckors tid, åtta timmar om
dagen. Sedan slussas deltagarna
ut till en verksamhet för att göra
praktik i upp till ett halvår.
– De allra flesta får jobb och de
som inte direkt får anställning
hjälper vi till vidare studier eller
utrustar dem med goda meriter
som behövs på en tuff arbetsmarknad.
Projektet startade 2012 och fortsätter fram till juni 2014. Söktrycket är stort. Hittills har 47
färdiga barnoch ungdomscoacher från hela Skåne examinerats och ytterligare 19 coacher
är under utbildning medan 12
deltagare befinner sig i praktik.
Efter projekttidens slut är ambitionen att Movement-arbetet ska
bli en stadig verksamhet i Hassela Helpline och därmed bli en
leverantör av arbetsmarknadsutbildning till kommuner och
Arbetsförmedlingen.
– Movement betyder mycket
mer än vad vi egentligen kan
föreställa oss. För många deltagare är det här första gången
de träffar på ett riktigt jobb. De
kommer in ett sammanhang, blir
självförsörjande och delaktiga
i samhället. Det är en enorm
framgångsfaktor som i sin tur
påverkar både individerna och
samhället positivt, avslutar Susanne Johansson. ●
●●● fakta Hassela Helpline
➜ Hassela Helpline är en ideell
förening som arbetar för att
ungdomar ska känna framtidstro, motivation och styrka att stå
emot mobbning, våld, kriminalitet och droger.
➜ Metoden bygger på engagemang, relationsbyggande,
solidaritet och vuxenförebilder.
Föreningen arbetar med stöd
och råd via telefon, Internet och
fysiska möten samt med utbild-
ning, informationsspridning,
opinionsarbete och behandling
inom detta område. Basverksamheterna är utbildning och
jour.
➜ Sedan januari 2012 driver
Hassela Helpline ett arbetsmarknadsprojekt riktat mot
unga – Hassela Movement – som
finansieras av Europeiska
Socialfonden.
Vi skapar ett kompetenscentrum för vuxna blissare. Där kommer de som använder bliss
att arbeta i ett socialt företag för att utveckla språket, översätta, informera, utbilda och
skapa texter. De samarbetar med forskare och språkutvecklare så att även de som inte
kan använda talspråk får vara med i samhället på lika villkor.
BLISS ett DEMOKRATIPROJEKT
Sunderby Folkhögskola
Sussanne Blomdahl tel 070-626 86 71
Epost: sussanne@sunderby.fhsk.se
Projektet delfinansieras av Europeiska Socialfonden,
Arvsfonden, Norrbottens läns landsting, Försäkringskassan
Luleå och Bodens kommuner och samarbetar med RBU
annons
29
Ett segregerat utanförskap
Att arbetsmarknaden både är köns och kulturellt segregerad är
ett rådande och välkänt problem. Den senaste tidens samhällsutveckling har ökat svårigheterna för individer som står långt
ifrån arbetsmarknaden att nå egen försörjning. ResursCentrum
har mött hundratals individer utanför arbetskraften på grund av
ohälsa, funktionsnedsättning och eller arbetslöshet.
I enlighet med Socialfondsprogrammets
inriktning, att underlätta personers inträde på arbetsmarknaden, har RC visat
att segregering även är en faktum på vägen till egenförsörjning. Metoderna som
tagits fram har bäring på att merparten
av deltagarna haft en komplex problematik och varit i behov av flera parallella
insatser med samverkande aktörer.
Exempel är att påverka strukturer som
befäster att kvinnor fortsätter vara överrepresenterade bland sjukskrivna genom sättet att ställa frågor och fokusera
på arbetslinjen i samma utsträckning
som med män. Att lotsa människor till
rätt försörjning och därmed rätt insats
genom att ge möjlighet till försörjningsstödstagare med ohälsa att övergå från
Socialtjänsten till Försäkringskassan.
Att anpassa bedömningsinstrument och
metoder för arbetsförmågebedömningar på alla målgrupper eftersom funktionsnedsatta eller språksvaga inte kan
ta del av traditionella bedömnings- och
utredningsmetoder då de inte ger adekvata resultat när de inte förstår språket.
Resultat av RC visar på att dagens metoder inte är anpassade till stora delar av
arbetskraftsreserven vilket är avgörande
om Sverige ska klara utmaningen att
motverka utanförskap och få fler till arbetskraften, i linje med EU:s sysselsättningsstrategi och sammanhållningspolitik
ResursCentrum (RC) projekt
ägare Lycksele Kommun
Samverkande aktörer: AF, FK,
Socialförvaltning och Landsting
Mål: Genom samorganisering och effektivare samarbete mellan aktörer öka antalet självförsörjande i Lycksele kommun
samt ta fram och utveckla nya metoder
för arbetslivsinriktad rehabilitering.
Arbetsterapeut Carin Backlund och en av deltagarna producerar maskeraddräkter
till förskolebarn.
- ett ”pärlbandsprojekt”
kompetensutveckling, samverkan och strategisk påverkan inom funktionshinderområdet i Stockholms län
Tre EU-projekt och ett kommungemensamt forum
Mellan 2002-2006 pågick en av de största enskilda satsningarna i Sverige för att höja
kunskapsnivån hos en yrkesgrupp. Det var projektet Lys, Kompa och Funka som
riktade sig till alla som arbetade inom funktionshinderområdet i Stockholms stad. Mycket
av det som gjordes och erfarenheterna från det projektet låg till grund för att CARPE
startades 2009, ett utvecklings- och samverkansprojekt för kompetensutveckling inom
funktionshinderområdet i 19 kommuner i Stockholms län. Det projektet resulterade i
att Forum CARPE, en kommungemensam funktion för verksamhets- och yrkesutveckling inom 24 kommuner i Stockholm län startades direkt i anslutning till Carpes avslut.
Då startades även projektet CARPE 2 som en fortsättning och en vidareutveckling av det
föregående projektet Carpe. Nu inom 23 kommuner och 2 företag i Stockholms län.
Såväl Forum Carpe som projekt Carpe 2 bygger på resultat av tidigare projekt.
Samverkan
Funktionshinderområdet är litet i varje kommun men samtidigt som det är brett för att
varje enskild kommun ska klara av att fylla kompetensbehovet. Det gör att en samverkan är nödvändig för att kunna genomföra adekvat kompetensutveckling.
Carpes motto är att ta till vara och sprida information och kunskap. I denna anda samverkar både projektet och forumet med olika viktiga aktörer som är intresserade av att
utveckla verksamhetsområdet. För att underlätta strukturell samverkan har Carpe startat ett regionalt och ett nationellt strategiråd. Där deltar Kommunförbundet Stockholms län, Länsstyrelsen, FoU-enheter, brukarorganisationer, Hjälpmedelsinstitutet,
Handisam, Socialstyrelsen och Kommunal. Dessutom har Carpe initierat ett nationellt
Kompetensråd (NKR) med representation från alla regioner. NKR har haft en stor
betydelse för möjligheten att sprida olika regioners utvecklingsarbete nationellt.
Lys, Kompa & Funka 2002-2006
CARPE 2009-2012
Projektägare och administrativt ansvarig är Stockholms stad
Utveckling
Utveckling tar tid och fokus har med tiden, via de olika projekten,
förflyttats från ”konsumtion” av kompetensutveckling till att även
gälla praktiskt användande och spridande av kompetens, det som i
Carpe betecknas som vardagslärande och vardagsutveckling.
Eftersom en hög grad av tillit är nödvändig för att den enskildes
kompetensutveckling ska komma hela gruppen till godo och
därmed gynna den enskilde brukaren, arbetar många arbetsgrupper också med att öka tilliten i arbetsgruppen.
Nytta
Nyttan kan ses på olika nivåer. På individnivå har medarbetare
och chefer stärkts i sin yrkesroll genom påfyllnad av kunskap.
Ökad kunskap om olika funktionsnedsättningar och dess konsekvenser leder till att brukaren får ett förbättrat bemötande.
Flera chefer beskriver en växande självständighet bland brukarna.
Den samverkan som Carpe innebär stärker även verksamheten
på kommunal nivå, framför allt i de kommuner som deltar i projektet eller är med och delfinansierar Forum Carpe, men även i
andra kommuner. Som en deltagare i NKR uttryckte det:
”Det blir en bättre diskussion i vår region/län när det finns en pågående diskussion i landet. Det blir lättare att samla oss lokalt kring
frågor när det finns en viss inriktning på diskussionen i riket och när vi
blir en del i den, det blir inte så lokalt inskränkt.”
CARPE 2 start april 2012 - avslut juni 2014
Forum CARPE start april 2012
www.projektcarpe.se
30
annons
Möjligheter
och mångfald
För tre år sedan startade projektet NoHALC i stadsdelen Norra Hisingen i Göteborg. Projektet arbetar
med deltagare från enheten för ekonomiskt bistånd
och daglig verksamhet samt försäkringskassan för
att dessa ska närma sig arbetsmarknaden.
Företag
Personer på praktik
2012/2013
2012/2013
60
50
Stat
Kommun
40
Privat
SoL/FK
30
LSS
Ekonomiskt Bistånd
20
10
0
Praktikplatser Unika
Anställda
Praktik
Anställda
Resultat 2012/2013.
På NoHALC får alla deltagare samma
bemötande och stöd i förhållande
till arbetsmarknaden, oavsett om det
finns en diagnostiserad funktionsnedsättning eller inte. Målet med projektet
är att göra arbetsmarknaden tillgänglig
för de grupper som tidigare har stått
långt ifrån den och genom detta öka
mångfalden i arbetslivet samt öka deltagarens delaktighet i samhället.
Från vänster Rasmus Ling, Linda Högbacka, Stina Blomqvist och Marielle Paulin.
Projektet arbetar rehabiliterande och
utgångspunkten ligger i ett holistiskt
och ett salutogent förhållningssätt.
Detta innebär att de olika kompetenserna i projektet ser till hela individen
och att fokus ligger på de möjligheter
individen har i förhållande till arbetsmarknaden.
meningsfullhet. Detta innebär bland
annat att: försöka hitta den mest effektiva vägen till arbetsmarknaden, och
på så sätt respektera deltagarens tid.
Låta deltagaren vara subjektet i sin
egen process. Tro på deltagarens
förmåga, bara använda aktiviteter som
deltagaren ser som meningsfulla och
på så sätt skapa motivation. Tillgänglighet genom mötet mellan människor
är en central del i metoden.
Under projekttiden har NoHALC
utvecklat en metod som bygger på
begreppen respekt, egenmakt, tillit och
Målgruppen har främst psykiska eller kognitiva funktionsnedsättningar
vilket gör att vikten ligger vid relations-
byggande som en tillgänglighetsanpassning snarare än fysiska anpassningar på arbetsplatsen.
I kontakten med arbetsgivare vill
projektet visa både på den ekonomiska
vinningen som kommer genom samverkan men även på den sociala statusen
företaget vinner genom att ta ansvar.
Enligt metoden ska både deltagare,
kommun och arbetsgivare vinna på
att samarbeta, och ingången är att all
samverkan är bra samverkan.
www.goteborg.se
Rehabprojekt med tydlig arbetsmarknadskoppling
RehabArena Trelleborg är
ett projekt som drivs av arbetsmarknadsförvaltningen i
Trelleborg, i samarbete med
samordningsförbundet, Arbetsförmedlingen, Region
Skåne och Försäkringskassan. Projektet har varit igång
sedan 2011 och har som
syfte att skapa en långsiktig planering över organisationsgränserna för personer i
behov av arbetsmarknadsinriktad rehabilitering.
M
ed hjälp av samlokalisering, aktiviteter nära kopplade till arbetsmarknaden och stort eget
ansvar för deltagarna att driva sin egen
rehabiliteringsprocess, lyckas projektet få
arbetslösa trelleborgare tillbaka till arbete. Snittiden i offentlig försörjning är hög
för de som deltar i projektet. Av de som
gått direkt från projektet till arbete eller
studier är snittiden i offentlig försörjning
tre år. De som arbetar eller studerar sex
månader efter projektets slut har i snitt
varit i behov av samhället för sin försörjning i sju år. Av den grupp om 84 personer som följts upp sex månader efter sitt
deltagande i RehabArena är 23 procent
självförsörjande idag.
”Vinsterna blir stora när deltagarna får ta ansvar för sin
egen rehabiliteringsprocess
och kopplingen till arbetsmarknaden är tydlig.”
– Vinsterna blir stora när deltagarna
får ta ansvar för sin egen rehabiliteringsprocess och kopplingen till arbetsmarknaden är tydlig. Många projekt arbetar
med att rusta deltagare för arbetsmarknaden, men om inte en reell koppling till
arbetsmarknaden finns, uteblir ofta resultaten, säger Zara Göransson, enhetschef på arbetsmarknadsförvaltningen.
RehabArena är ett samarbete mellan
Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan
och kommunens arbetsmarknadsförvaltning där alla parter arbetar sida vid
sida för att den enskilde enbart ska ha
en planering som är giltig hos alla parter
och risken för att falla mellan stolarna
ska minimeras. Samordningsförbundet
i Trelleborg finns med och arbetar med
att undanröja så mycket hinder för samverkan som möjligt.
– Personer som stått utanför arbetsmarknaden länge oroar sig ofta mycket
för sin ekonomi och denna oro gör att de
har svårt för att fokusera på vägen till arbete. Genom att alla myndigheter befinner sig under samma tak kan vi undanröja detta hinder, uppger Fred Hansen,
arbetsförmedlare i RehabArena.
Vidare uppger Emma Rejdvik, sektionschef på Arbetsförmedlingen, att de
stora vinsterna för deras verksamhet är
ett välfungerande sätt att samarbeta och
att deltagarna får en lugn tillbakaslussning till arbetslivet med gemensamt
stöd från de olika verksamheterna.
Personalen i RehabArena är överens om
att det här är ett bra sätt att arbeta på.
Arbetsmarknadsförvaltningen i Trel-
Personal som jobbar i Rehabarena, från vänster Zara Göransson, enhetschef, Lena
Persson, arbetsmarknadssekreterare, Susanne Otterström, projektadministratör,
Johanna Persson, insatskoordinator samordningsförbundet Trelleborg, Karin Mohlin, handläggare Försäkringskassan och Fred Hansen, arbetsförmedlare (ej närvarande vid fotografering Erika Lidén och Karin Wallin, arbetsmarknadssekreterare).
leborg är generellt sett positiva till samlokalisering och arbetar på detta sätt
med fler målgrupper än de i behov av
rehabilitering. Etableringskontoret som
arbetar med nyanlända invandrare och
Navigatorcentrum är andra exempel på
samverkansarenor som fokuserar på
samplanering och att den enskilde ska
slippa rundgång i systemet.
– Målet är oftast det samma för alla
inblandade och det är att den enskilde
ska kunna arbeta och försörja sig själv.
Trots detta är samverkan svårt, men när
vi sitter tillsammans underlättas kommunikationen och flödet blir mer effektivt, det vinner vi alla på, säger Zara
Göransson.
■ För mer information kontakta enhetschef Zara Göransson, 0410-73 38 49, 0708-81 78 49, zara.goransson@trelleborg.se
annons
31
TEMAGRUPPEN UNGA I ARBETSLIVET
Samarbete för ungas bästa
måste prioriteras
Drygt hundratrettio tusen unga har i
höst klivit över tröskeln till sin första
termin i gymnasiet. En för många
unga avgörande period av utveckling
och framtida livsval tar sin början.
Men för vissa elever utvecklas den
första dagens fjärilar till en skavande
klump i magen. Det kan vara en
klump av oro över att inte passa in,
att inte hänga med i undervisningen
eller att bli trakasserad och utfryst. En
klump i magen som påverkar och stör
och som är svår att låsa in i skåpet när
man går hem på eftermiddagen.
Att unga ska ha verklig tillgång
till inflytande och välfärd har varit
målet för regeringens ungdomspolitik
i nästan tio år. Trots det riskerar var
tionde ung att hamna i långvarigt utanförskap där individens möjligheter
att vara en aktiv medborgare kraftigt
begränsas. För att skapa ett samhälle
där skolan, fritiden och möjligheten
att forma sin egen framtid är lika
självklara för alla unga måste vi hitta
nya lösningar. Samarbete med ungas
bästa som mål måste prioriteras på
alla arenor där unga finns.
Myndigheten Ungdomsstyrelsen
har i en rad utredningar studerat
ungas hälsosituation. De flesta unga
(16-24 år) mår bra men utvecklingen
av ungas psykiska hälsa är oroväckande. Andra grupper i befolkningen
visar en positiv trend mot allt bättre
hälsa medan utvecklingen i gruppen
unga är sämre. Dessutom är symptom
Temagruppen unga i arbetslivet
samlar och sprider erfarenheter från
ungdomsprojekt inom Europeiska socialfonden. Vårt uppdrag är att motverka
strukturella hinder för ungas etablering.
Möt oss på Kvalitetsmässan och
hämta friex av våra rapporter i monter
B07:17, onsdag 9.00-13.00
Du kan också ladda ner eller beställa rapporterna på www.temaunga.se
som nedsatt psykiskt välbefinnande
vanligare bland svenska femtonåringar än bland femtonåringar i andra
länder.
Vissa grupper är särskilt utsatta.
Att avvika från heteronormen kan
räcka för att du ska drabbas av kränkande behandling och sexuella trakasserier i skolan, i hemmet och på fritiden. Diskriminering och kränkande
bemötande är vardag för många unga
homosexuella, bisexuella och transpersoner. Utsattheten skapar rädsla
för att vara öppen med vem man är
och leder till låga förväntningar på de
egna möjligheterna att etablera sig i
samhället.
Även unga med funktionsnedsättning är en särskilt utsatt grupp.
De möter inte bara vuxenvärldens
fördomar om vad de klarar av för
arbetsuppgifter, de måste också ta sig
genom en skola som inte är tillgänglig
och där de kanske inte heller känner
att de passar in.
Bland dessa unga finns mycket kunskap och många erfarenheter som
arbetslivet och samhället i stort idag
går miste om.
Skolverkets senaste siffror visar att
var fjärde elev – ungefär 30 000 personer – fortfarande inte hade avslutat
sina studier fyra år efter att de börjat
gymnasiet.
En otrygg skolmiljö är starkt kopplad till risken att hoppa av gymnasiet.
Ett axplock av våra rapporter:
2013 års uppföljning av unga som varken
arbetar eller studerar - senaste uppföljningen
av målgruppen med statistik från 2011.
10 orsaker till avhopp - 379 unga som inte
fullföljt sina gymnasiestudier har delat med
sig av sina erfarenheter. Vi har frågat om orsakerna till avhopp, vad som kunde ha gjorts för
att förhindra avhopp och deras vision om den
perfekta gymnasieskolan.
Temporära organisationer - Studien beskriver och analyserar hur erfarenheter från
projekten tillvaratagits och implementerats i
ordinarie verksamheter.
Den bilden stärks i en ny studie från
Temagruppen Unga i arbetslivet, där
Ungdomsstyrelsen ingår. I rapporten
10 orsaker till avhopp tillfrågas unga
själva om orsakerna till avbrutna
gymnasiestudier. Nästan 400 unga
delade med sig av sina erfarenheter.
Hela 46 procent svarar att de hoppat av på grund av trakasserier och
mobbning från jämnåriga eller personal i skolan. En flicka som fick sin
adhd-diagnos först efter skolavhoppet
berättar:
”I skolan hamnade jag ofta i situationer där jag kände mig missförstådd och lärarna brydde sig inte
om att jag blev mobbad. Det hade
hjälpt om skolan haft mer fokus på
antimobbing och om lärarna hade
ansträngt sig för att plocka upp
mig i tid så att det inte hann gå så
långt som det gjorde.”
Temagruppen samlar och sprider
erfarenheter från ungdomsprojekt
för att motverka hinder för ungas
etablering. Ett sådant hinder är den
höga andelen avhopp från gymnasieskolan. En gymnasieutbildning är
ingen garanti för ett jobb, men den
som saknar en gymnasieutbildning får
ofta en mycket svag anknytning till
arbetsmarknaden.
För att åstadkomma en bättre situation för unga måste samverkan med
den unga personens behov i centrum
ske mellan fler aktörer. OECD upp-
Orka jobba - Flertalet ungdomsprojekt
varnar för att ohälsa kommer att utgöra ett
hinder för många unga i framtiden. Bland
annat för att kunna komma ut i jobb, och för
att klara en åtta timmars arbetsdag. Därför är
friskvård avgörande för ett lyckat arbete med
målgruppen och bör ingå som en obligatorisk
del i all verksamhet.
Två tomma händer - Entreprenörskap är
en av de metoder som förekommer i arbetet
med arbetslösa unga. Ta del av en bredd av
perspektivpå hur du kan närma dig entreprenörskap i ditt eget arbete.
TEMAGRUPPEN UNGA I ARBETSLIVET
märksammade bristerna i samordning
kring unga i sin senaste granskning
av Sveriges hälsoarbete. En av deras
rekommendationer, för att minska
ungas utsatthet, är att höja kompetensen bland alla professioner som
möter barn och unga så att tecken
på psykisk ohälsa kan upptäckas och
åtgärdas i tid.
Som ny generaldirektör för Ungdomsstyrelsen är ett av mina uppdrag
att synliggöra situationen för unga
i Sverige. Skolavbrott kostar, både i
personligt lidande och för samhället.
Genom Temagruppens arbete med
att följa de verksamheter som arbetar
med unga långt ifrån arbetsmarknaden ser vi vilket stöd dessa unga
skulle ha behövt för att slutföra sina
studier. Det finns dessutom många
goda exempel på kommuner och organisationer i det civila samhället som
bryter ny mark. För att erfarenheterna
från dessa verksamheter ska göra
skillnad behöver samverkan mellan
skola, landsting, socialtjänst, myndigheter, det civila samhällets organisationer och näringslivet i regionen
prioriteras. Att säkerställa samverkan
mellan dem som finns runt våra unga
är ett kostnadseffektivt sätt att bygga
välbefinnande och spara skattemedel.
Alice Bah Kuhnke
generaldirektör
Ungdomsstyrelsen
Kreativa projekt - En beskrivning av projektens former, inriktningar och deltagare baserad på en enkät till samtliga ESF-finansierade
ungdomsprojekt.
Ladda ner på
temaunga.se
32
annons
ESF-projektet
EgenKraft
i Katrineholm och Vingåker
EgenKraft utgår från
individens egen kraft
Viadidakt är en gemensam förvaltning
för vuxenutbildning, integration och
arbetsmarknad i de båda kommunerna
Katrineholm och Vingåker i Sörmland.
Projektet EgenKraft finansieras delvis av
Europiska Socialfonden. Projektledare
Thomas Ronach berättar.
Självförtroende en nyckel till framgång
EgenKraft vänder sig till utrikesfödda
katrineholmare och vingåkersbor med svårighet
att etablera sig på arbetsmarknaden. Ett mål är att
hjälpa deltagarna till ett bättre självförtroende.
Språket är den stora huvudnyckeln till det svenska
samhället och etablering på arbetsmarknaden. Mer
subtilt, men nog så viktigt, är att förhålla sig till
samhällets oskrivna regler och kroppsspråk. Allt
detta övar man mycket genom rollspel där det ofta
är lättare att leva ut i rollen som någon annan.
Två av EgenKrafts projektdeltagare på utflykt ute i den sörmländska skärgården Stendörren utanför Nyköping.
Aktiviteter, utflykter och studiebesök
Realistiska mål
Fyra spår
Läs mer om Viadidakts
projekt EgenKraft på
www.viadidakt.se/egenkraft
Ohälsa och hög frånvaro brottas vi ständigt med,
berättar Thomas, så vi lägger stor vikt vid att
locka till friskvård. Vi har friluftsdagar, åker ut på
landsbygden och ut i naturen. Vi har tränat på den
ideella föreningen Friskis&Svettis. Ute i samhället
får vi bra träningstillfällen till situationer som helt
naturligt uppstår där. Vi har besökt mässor, företag,
och ska nu göra ett studiebesök på Riksdagen.
Utöver det ordinarie projektinnehållets basprogram
väljs ett av fyra spår: Studier, Eget företagande,
Jobb & Praktik, Suggestopedi (en framgångsrik
pedagogik som passar språksvaga, där svenska lärs
ut med hjälp av sång, teater och rollspel
Självförtroende är som sagt en grundsten, och för
att deltagarna ska slippa slås ned av alltför många
upprepade motgångar, ser handledarna till att hjälpa
deltagarna att arbeta mot nåbara mål. Ofta handlar
det om att öppna upp för nya möjligheter och att
kunna se saker utifrån nya perspektiv, avslutar
Thomas Ronach.
Projektet MedUrs bygger på
målet om en hållbar framtid.
MedUrs har utvecklat framgångsrika metoder
för arbetslivsinriktad rehabilitering där
varje individ äger sin egen planering och
har möjlighet att hitta sin väg framåt.
WWW.MEDURS.NU
Projekt Vinna/Vinna – för att utveckla
kompetens och lärande miljöer
Projektet omfattar cirka 600 anställda i
20 organisationer, många inom handel,
service och turism.
Syftet är att höja de anställdas kompetens och öka företagens konkurrenskraft så man får en varaktig och
hållbar utveckling. För att kompetensförsörjningen
ska bli varaktigt har lärandet lyfts fram i projektet,
det vill säga ta tillvara på kunskap och sprida vidare.
Uppföljning visar att företagen kommit igång bra och
genomfört utbildningar som redan gett resultat och
effekter. Sätten att jobba med lärande miljöer är olika
formaliserat i de skilda verksamheterna. En viktig del
av projektet är att utveckla ledarskapet i de deltagande företagen.
Samverkan mellan projektledare, deltagande företag och utbildningsleverantörer har tagit tid och varit
arbetskrävande. Uppföljning visar dock att denna
samverkan haft stort värde. Företagen anser att de
hittills fått ut mycket av genomförda utbildningar. Redan kan kortsiktiga effekter utläsas: Företagen har
ökat in försäljning och merförsäljning. Ökad säkerhet
och trygghet hos de anställda. Företagen har ökat
sitt utbud av tjänster. Man har sparat tid och blivit
effektivare i utförande av uppgifter. Ökad kvalitet i
utförandet av sina tjänster.
Kenth Kronwall
”Vi matchar utbildningar efter företagens faktiska behov”
Örebro har på 100 år förvandlats från en
småstad till Sveriges sjunde största kommun med cirka 140 000 invånare. Staden
växer med cirka 1 500 personer per år,
vilket är ett av de högsta tillväxttalen i
landet.
Örebro Kommun har bestämt sig för att vara riktigt
bra på strategisk kompetensförsörjning till näringslivet. En utmaning som kräver en tydlig inriktning
och ett gemensamt synsätt för att lyckas. En av
aktörerna som fått i uppdrag att utveckla arbetet med
Örebros satsning på detta är CityAkademin – Örebros lärcentra.
Enligt Kenth Kronwall, Chef för Vuxenutbildningen i Örebro Kommun, kräver en allt snabbare
utveckling i vår omvärld ett gott klimat för näringslivet vad gäller möjlighet till innovation och förnyelse.
– Det är en grundförutsättning för att befintliga
företag ska frodas och att nya företag skapas, konstaterar han.
CityAkademin har som en av sina uppgifter att
tillgodose de lokala och regionala behoven av kompetens - utveckling och försörjning i samverkan med
näringslivet, de övriga kommunerna i regionen och
myndigheter.
– För att lyckas med detta arbete krävs en bra
dialog med det enskilda företaget och i Örebro län
finns sju utbildningsmäklare som samverkar regionalt. Deras huvuduppgift är att besöka företagen och
hantera de behov som framkommer, berättar Kenth
Kronwall.
– Målsättningen är att det ska finnas ett utbildningsutbud som motsvarar det företagen faktiskt
efterfrågar, för att underlätta en god kompetensförsörjning på kort och längre sikt, men också att
företaget får möjlighet att kompetensutveckla sina
medarbetare så att man har den kompetens som
behövs för att fortsätta växa.
samma aktiviteter i form av seminarier, workshops,
resor mm.
”Mitt mål och min vision är att Katrinelund Gästgiveri & Sjökrog ska vara det bästa gästgiveriet i
Sverige 2017. Vi har en lång väg kvar, det vet jag,
men det här projektet och den här pusselbiten ger
oss chansen att pusslet skall vara klart då. Stort
tack”.
Roger Hjälm, verksamhetsansvarig
PROJEKT FÖR ÖKAD FRAMGÅNG
Ett exempel på vad som finns i verktygslådan är
kompetensutvecklingsprojekt med finansiering från
Europeiska Socialfonden/ESF.
– Vi på Cityakademin har lång erfarenhet av att
driva större ESF-projekt med flera deltagande företag
och har haft förmånen att jobba med utbildningsinsatser i ca 240 företag, i blandade branscher och storlekar. Cityakademin är projektägare för all administration och coachar företaget/företagaren hela vägen
i planering och upphandling av utbildningsinsatser,
före, under och efter projektets genomförande.
Två av de projekt som rullar just nu är:
Besöksnäringen i Örebro län - ett ESF-projekt för
74 företag med ca 600 deltagare, verksamma inom
besöksnäringen i länet; hotell/boenden, restauranger,
butiker, eventföretag, trädgårdar, sport- och fritidsanläggningar och konferens-anläggningar. Syftet med
projektet är att skapa möjligheter till ökad samverkan
i länet och utbildning på individnivå, vilket görs
genom utbildningsinsatser på företagen samt gemen-
Kompetenslyft för underleverantörer - ett projekt
där 27 företag i Örebroregionen medverkar. Totalt
är det ca 800 medarbetare på små och mellanstora
företag. Flertalet är underleverantörer inom teknisk
tillverkningsindustri. Projektet verkar för att utveckla kompetensen strategiskt inom företagen och
höja medarbetarnas anställningsbarhet. Hittills har
600 medarbetare och chefer utbildats inom Lean,
produktionsstödsystem, ritningsläsning, CAD/CAM,
CNC-maskiner mm.
”Genom projektet har vi ytterligare kunnat bredda
kompetensen inom företaget för att som marknadsledande inom mätteknik driva vår kvalitetsutveckling. Tack vare CityAkademin som projektägare har
vår administration i kompetensutvecklingsprojektet
förenklats, vilket var viktigt för att kunna genomföra utbildningarna”.
Tomas Moqvist, VD Teltek
För mer info se www.youtube.com/cityakademin
annons
PlugInnovation.se
– samlar kunskap för att
förhindra studieavbrott
Just nu pågår ett stort arbete med att utveckla
en webbplats vars mål är att samla relevant
kunskap och erfarenhet som rör studieavbrott.
V
i vill skapa en virtuell samlingsplats för alla
som arbetar för att fler elever ska slutföra sina
studier. Att gå klart gymnasiet är snudd på
livsviktigt, berättar Gunnar Anderzon, SKL.
Plug In är ESF:s enskilt största satsning inom
programmet ”Stödinsatser för unga” och tillika
Sveriges största samverkansprojekt för att motverka
studieavbrott på gymnasiet. I projektet, som ägs av
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), ingår fem
regioner och drygt 55 kommuner. Dessa arbetar lokalt med att pröva olika metoder där en av målsättningarna är att minska antalet studieavbrott. Det är
deras erfarenheter som utgör en av hörnstenarna i
PlugInnovation.se.
Fakta
Vad vet vi?
Trots att utvecklingen av PlugInnovation.se fortfarande pågår för fullt är den redan nu publik, berättar
Lisa Sipari, som är projektledare för webbplatsen
och finns på Göteborgsregionens kommunförbund
● Plug In pågår fram till juni
2015 och riktar sig till ungdomar
över 16 år som funderar på eller
som redan gjort ett studieavbrott
från sina gymnasiestudier
● Målet i Plug In är att halvera
andelen elever som inte fullföljer
sina gymnasiestudier inom fyra
år i de deltagande regionerna..
● Plug In finansieras av EUmedel från ESF-rådet och offentliga medel från samverkande
parter i projektet.
(GR). PlugInnovation är uppbyggd utifrån tre övergripande frågor, förklarar hon. Den första är; vad vet
vi?
För att svara på det samlar vi befintlig kunskap på
området. Det gör vi genom att skapa en forskningsbank som tillgängliggör relevanta studier, rapporter
och vetenskapliga undersökningar som på olika sätt
berör frågan om studieavbrott.
Vad fungerar?
Nästa fråga är; vad fungerar? Vilka är framgångsfaktorerna i arbetet med att motverka studieavbrott?
Varje lokalt delprojekt i Plug In utgör en metodverkstad, i vilken nya metoder för att motverka studieavbrott prövas. Genom att samla, systematisera och
tillgängliggöra deras arbete i en sökbar bank kan alla
som vill söka efter intressanta metoder.
Vad skulle kunna fungera?
PlugInnovation ska inte bara beskriva vad som görs.
● Sveriges Kommuner och
Landsting (SKL) leder och samordnar projektet i samverkan
med Göteborgsregionens kommunalförbund, Region Jämtland,
Regionförbunden i Kalmar län
och Södra Småland, Region
Västerbotten och Region Östsam.
● Drygt 55 kommuner i dessa
regioner har anslutit sig till
projektet.
– Vi ska också säga något om vad som fungerar,
vilket i sin tur förutsätter ett systematiskt undersökande arbete, säger Lisa.
– Vi kommer göra djupstudier, i vilka vi analyserar
några av metodverkstäderna. Utifrån en forskningsbaserad referensram kommer vi belysa varför vissa
insatser verkar fungera. Exempel på dessa kommer
att lyftas fram som lärande exempel, tillsammans
med en analys av vilka faktorer som gjort arbetet
framgångsrikt.
Framtid
– Vi ser att det behövs en fortsatt utveckling av arbetet med att förhindra studieavbrott. Erfarenheterna
från Plug In och från pågående forskning behöver
fortsatt spridning och metodutvecklingen får inte
stanna av. Pluginnovation kommer därför även
efter projektets slut i juni 2015 att behövas som en
samlande plattform. Vi jobbar därför för att hitta en
form för detta, avslutar Gunnar Anderzon, SKL.
33
34
annons
Medlefors folkhögskola – erbjuder människor verktyg som gör skillnad
Medlefors folkhögskola i Skellefteå har under det senaste decenniet drivit ESF-finansierade projekt
som riktar sig till människor som
står långt ifrån arbetsmarknaden.
Just nu genomförs tre projekt,
SPIRA Anställningskompetens,
Rätt väg ut – SPIRA Unga och
SPIRA Integration.
Metoden SPIRA bygger på folkhögskolans möjlighet att kombinera undervisning och handledande insatser. En framgångsfaktor är schemalagda insatser
parallellt med enskilda samtal.
– Våra projekt bedrivs i folkhögskolans
miljö, med vår syn på människan, bildning och samhället. Att det tillhör våra
framgångsfaktorer visar sig tydligt i våra
deltagarutvärderingar som ofta handlar
om deltagarnas stora frihet och den uppbackning de känner, om lusten i att delta
samt om samspelet mellan individ och
grupp, säger Carina.
Struktur och flexibilitet
På Medlefors skapar deltagaren, tillsammans med projektansvarig, en enskild
planering vilket ger deltagaren struktur
Foto: Paulina Holmgren
– Medlefors har utvecklat och utvärderat
SPIRA-metoden för långtidsarbetslösa
och långtidssjukskrivna under en lång
tid och nu har den visat sig vara hållbar för olika målgrupper, säger Carina
Åman, en av projektledarna för SPIRAprojekten.
i vardagen. Samtidigt är det på SPIRA
viktigt med att balansera strukturen med
en stor dos flexibilitet. Deltagarna både
utmanas och stimuleras genom ett generöst schema med fasta ämnen och valbara
aktiviteter.
– Möjligheten att prova nya verksamheter, komma in i nya sociala sammanhang
och känna tillit till sig själv och omgivningen är avgörande för att så småningom hitta sin väg för att närma sig arbetsmarknaden, avslutar Carina Åman.
”Våra projekt bedrivs
i folkhögskolans
miljö, med
vår syn på
människan,
bildning och
samhället.”
www.medlefors.se
SPIRA Anställningskompetens vänder sig till
personer som är långtidssjukskrivna eller långtidsarbetslösa
och som behöver en nyorientering för att återvända till ett
aktivt arbetsliv. Metoden för
att nå dit innefattar individuell
handledning kombinerat med
att valbart schema som erbjuder områden som personlig
utveckling och omvärldsorienterande ämnen, alla med
riktning mot ett aktivt yrkesliv.
Deltagarna har tillgång till individuell handledning under sin
tid i verksamheten. Projektet
har upparbetat ett nära samarbete med företag och företagare i kommunen, vilket gör
att deltagarna erbjuds goda
möjligheter till praktikplatser
vilket är en viktig och bärande
del i projektet.
SPIRA Integration vänder
sig till kvinnor och män med utländsk bakgrund. Huvudmålet
med verksamheten är stärka
deltagarna i deras språkutveckling samt öka kunskapen
om svenskt arbetsliv och
arbetsmarknad, jämställdhetsfrågor och demokratifrågor.
Deltagarna ska få redskap
för att närma sig arbetslivet
och möjligheten till anställning. Projektet använder sig av
samma metod som SPIRA Anställningskompetens, där den
täta personliga handledningen
kompletteras med ett heltidsschema. Viktiga delmoment i
projektet är praktiserande och
olika studiebesök.
Rätt väg ut – SPIRA unga
är den verksamhet som
upphandlats inom området
för Drop-outs. Målgruppen är
unga vuxna upp till 29 år som
saknar fullständiga gymnasiebetyg och inte är aktiva i
studier eller arbete. Det är vanligt att deltagarna inte kommit
fram till vad de vill arbeta med.
Deltagarnas tro på sin egen
förmåga till självständighet
och känslan av delaktighet i
samhället är oftast låg. I SPIRA
unga får deltagarna arbeta
med att stärka sin självkänsla
och sitt självförtroende genom
att arbeta med hälsa ur alla
perspektiv kombinerat med
aktiviteter som både stärker
känslan av och ökar kunskapen om delaktighet i samhällslivet. Målet med arbetet är att
deltagarna ska finna sin väg
mot sin framtid via studier och/
eller arbete.
”LEVEL 2” Projektet delfinansieras
av Europeiska Socialfonden (ESF)
För att möta förändrade krav och efterfrågan på hälso- och sjukvården i Skåne har
Hässleholms sjukhusorganisation kompetensutvecklat medarbetarna i bland annat
ledarskap, samarbete, och teamträning för bättre struktur och tydlighet vilket i sin tur
skapar trygghet, tillit och samtidigt effektiviserar arbetet Vi har utvecklat metoder för
ökad patientsäkerhet och minskad stress och dubbelarbete.
Kompetensutvecklingsområden
inom projektet:
• Produktionsstyrning
• Patientsäkerhet
• Ledarskap
• Matrisorganisation
Beskrivning av den mest genomgripande satsningen inom projektet:
• Patientsäkerhet vid Hässleholms
sjukhusorganisation (HSO) Crew
Resource Management (CRM) är ett
koncept som syftar till att skapa en
hög säkerhetskultur i en organisation.
I konceptet ingår såväl utbildning som
ett systematiskt förbättringsarbete för
att skapa nya säkrare arbetssätt stöttade av säkerhetsverktyg.
• Säker vård skapas i tvärfunktionella
team. Medlemmarna i dessa team
har olika utbildning, ansvarsfördelning och roller. En viktig säker vård
är när personalen vågar och kan
lyfta och hantera säkerhetsproblem i
arbetsgruppen på ett strukturerat sätt.
Dagens vårdutbildningar ger goda
medicinska kunskaper men förbereder
inte vårdens medarbetare för hur de
kan kommunicera och fatta beslut i
komplexa och riskfyllda situationer
Metod för CRM införande
Modellen grundar sig på forskning
och erfarenhet kring förändringsarbete ursprungligen inom flyg- och
rymdindustrin och har nu översatts
och anpassats till svensk sjukvård i ett
samarbete mellan LifeWings, Medical
Management Centrum på Karolinska Institutet och Astrid Lindgrens
Barnsjukhus. Satsningen på säkert
teamarbete innebär såväl utbildning
av all personal , riskinventering och
utveckling och implementering av
skräddarsydda säkerhetsverktyg för
varje verksamhet.
Som i allt förbättringsarbete är
ledningens stöd och aktiva engagemang en absolut förutsättning för att
införandet ska lyckas. I ett första steg
utbildades därför hela ledningen för
HSO. Utbildning av egna instruktörer
ses som förutsättning för att ytterligare
kunna anpassa CRM till vården och de
kliniska miljöer som finns på HSO.
annons
Stockholms läns sjukvårdsområde
satsar på eHälsa
Målet med eHälsa arbetet är att använda tekniken till att göra vården
mer tillgänglig och värdeskapande samt ge möjlighet till delaktighet
för patienter. I målbilden för Framtidens hälso- och sjukvård ska alla
medborgare ha tillgång till sin vårdinformation och kunna vara
medaktör i sin egen vård. Vårdens medarbetare ska ha rätt arbetsverktyg och information tillgänglig.
Utvärdering och resultat
Stockholms läns sjukvårdsområde
bedriver vård inom primärvård,
geriatrik, ASIH, vuxenpsykiatri, barnoch ungdomspsykiatri, habilitering
& hälsa, beroendevård, syncentral,
hjälpmedelscentral. Vi har också
uppdrag inom forskning, utveckling
och utbildning (FoUU) inom alla våra
vårdgrenar samt inom folkhälsa.
Informatik och eHälsa
För att bättre kunna följa upp behandlingsresultat och olika kvalitetsmått
arbetar vi systematiskt med informatik.
Vi skapar därmed förutsättningar till
automatiserad kvalitetsuppföljning i form
av egna ut-datarapporter samt överföring
till nationella kvalitetsregister utan dubbelregistreringar. Vi inför successivt de nationella
ehälsotjänsterna såsom Nationell Patientöversikt och Min journal på nätet. För att
öka möjlighet till delaktighet för patienter
inför vi web-tidbokning och web-skattningar
via Mina vårdkontakter. Genom innovationsarbete har vi startat internetbehandling
inom psykiatri och inför nu successivt
internetbehandlinginomfleraspecialiteter,
till exempel barnoch ungdomspsykiatri,
habilitering & hälsa, beroendevård och
primärvård.
Kompetenslyftet eHälsa
För att realisera de nya arbetssätten med
eHälsa föddes idén om ett Kompetenslyft
för drygt tre år sedan. Efter ansökan till
Europeiska Socialfonden beviljades
47,5 miljoner kr och vi startade upp inom
vår primärvård hösten 2011, efter en
mobiliseringsfas i liten skala våren 2011.
Nätverk
Processhandledare
Utvecklingsledare
Metoden för lärandet sker genom en nätverksmodell och dialogseminarier
Utvecklingsledare inom Kompetenslyftet eHälsa
Efter ett år med projektet ”Kompetenslyftet
eHälsa i primärvården” utökades arbetssättet till alla vårdgrenar från hösten 2012.
Arbetsmetod
Metoden är en nätverksmodell med lokala
utvecklingsledare som leder dialogseminarier
medspecifikatemanpådenegnaenheten.
Alla yrkesgrupper deltar i dialogseminarierna
ochseminariernaupprepasfleragångerså
att alla medarbetare kan vara med vid ett
tillfälle. Seminarierna syftar till gemensamt
lärande kring eHälsa och ger tid för dialog
kring de nya arbetssätten. Utvecklingsledarna
hålls ihop i nätverk med stöd av processhandledare. Både utvecklingsledare och
processhandledare arbetar till största delen
med patientverksamhet och avsätter cirka
20 % av sin arbetstid för Kompetenslyftet
eHälsa.
Processhandledarna tar fram material för
dialogseminarietemat och temat bestäms i
samråd med ledningsgrupper inom respektive vårdgren. Det hela är en kaskadprocess
i ”Lärande organisation” som syftar till att
öka eHälsa-kompetens och verksamhetsutveckling med stöd av eHälsa.
Under den här perioden har 3 600 dialogseminarier genomförts med i snitt åtta deltagare. Totalt har 9 300 unika deltagare
medverkat och vi har nu 150 utvecklingsledare inom eHälsa.
En oberoende lärandeutvärdering
genom EY följer Kompetenslyftet
eHälsa. Resultaten visar att chefer
och medarbetare anser det givande
att delta i dialogseminarierna och att
cheferna har nytta av Kompetenslyftet eHälsa i sitt uppdrag med verksamhetsutveckling.
Karolinska Institutet, Medical
Management Center, har utvärderat
den självskattade eHälsa-kompetensen
hos medarbetare inom primärvården
med en web-enkät. Slutrapporten
visarpåensignifikantökningavupplevd
eHälsa-kompetens hos alla yrkeskategorier.
En web-enkät till alla medarbetare inom
övriga vårdgrenar genomfördes sommaren
2013 och visar på upplevd nytta av dialogseminarierna.
Vi följer återkommande upp effekter efter
dialogseminarierna, bland annat användning av web-tidbokningar, web-skattningar
och systemgemensamma journalmallar för
att studera effektmålen och kunna ge återkoppling till verksamheten.
En kostnads-nyttokalkyl har tagits fram
som visar ekonomisk nytta för verksamheterna med deltagande i dialogseminarier
och nätverk.
Framtiden – vad händer efter
projektets slut?
Vi tror att vår nätverksmodell för eHälsa
är en viktig förutsättning för att våra medarbetare ska kunna möta behov och krav
i Framtidens hälso- och sjukvård och vi
kommer att fortsätta med nätverk och
dialogseminarier även efter projektets slut
den 31 december 2013.
35
annons
annons
Foto: Loa Bie
Anna Johansson biträdande kommunalråd Göteborg
”Hitta metoder så alla
klarar gymnasieskolan”
Vilken annan verksamhet kan fortsätta med 25
procent misslyckanden? Europeiska Socialfonden
(ESF) står för den enskilt största satsningen för att
förbygga avhopp i gymnasieskolan i Sverige. De
finansierar försöksverksamhet för att höja kvaliteten i den svenska skolan som berör tusentals lärare
och elever.
I en rapport har Socialfondens temagrupp Temagruppen Unga i arbetslivet, intervjuat 379 ungdomar om varför de har hoppat av från gymnasiet.
Ungdomarna fick svara på frågorna;
Hur skulle en perfekt gymnasieutbildning vara? Varför slutade du i förtid? Vad hade kunnat förhindra dit
beslut?
Svaren ger en bild av vad det främst är
som gymnasieskolan behöver arbeta
med för att förebygga skolavhopp.
– Den vanligaste orsaken som unga
anger som motiv är mobbning och
socialt utanförskap. Därefter kommer brist på pedagogiskt stöd, säger
Lidija Kolouh, på Temagruppen Unga
i Arbetslivet.
Projekten som finansieras av ESF
arbetar med kompetensutveckling av
skolpersonal på bred front. Insatserna
ska bidra till att öka kvaliteten i skolan. Hur projekten utformats är individuellt utifrån de enskilda skolornas
behov. Sammanlagt har ESF satsat
hundrafemtio miljoner kronor på de
sju så kallade drop-outprojekten.
– Projekten försöker hitta nya metoder för att stötta ungdomar som redan har hoppat av skolan, men också
för att förbättra systemens struktur
för att ungdomar ska orka ta sig igenom skolan. Det är helt klart en kompetensfråga, säger Sven Jansson på
Svenska ESF-rådet.
Göteborgsregionens
kommunförbund
driver två socialfondsfinansierade
projekt, GR SYVO, med inriktning mot
studie- och yrkesvägledare och SamTidig, som riktar sig till socialtjänsten.
– Målsättningen är att alla ungdomar ska genomgå en gymnasieutbildning, och då måste vi hitta metoder
för att skapa förutsättningar för det,
säger Anna Johansson, biträdande
kommunalråd i Göteborg, med ansvar för förskola och grundskola i
kommunstyrelsen.
Hon menar att det finns många områden som skolan kan bli bättre på för
att stödja elever som har det jobbigt i
gymnasieskolan.
– Eleverna behöver vara väl förberedda när de kommer till gymnasiet,
det är viktigt att de inte har glädjebetyg från grundskolan. Studie- och
yrkesvägledarna har också en viktig
roll i att slussa ungdomar till rätt utbildningar. Ungdomar behöver få en
realistisk bild av vad det innebär att
gå på gymnasiet.
Hon tycker också att det behövs bättre
samverkan mellan gymnasieskolan,
socialtjänsten och ungdomshälsan.
– Det händer mycket i ungdomars
liv som inte enbart är kopplat till
kunskapsinhämtningen, här spelar
till exempel kuratorer en viktig roll.
Med samverkan skulle vi upptäcka
elever i riskzonen, i ett tidigare skede.
Det ökar möjligheterna att förebygga
avhopp med extraundervisning eller
studiesocialt stöd. ■
ESF:s seminarieprogram ”Om skolans kvalitet”:
Öppet Hus 19/11
Plats på Scen 19/11
Stora seminariet 20/11
Varför hoppar unga
av skolan?
Erfarenheter från Europeiska socialfonden.
Svenska ESF-rådet bidrar
till kvalitetsutveckling –
finansierar ca 20 procent
av de nominerade projekten till Göta priset.
Så kan vi höja
kvalitén i skolan!
Vilken annan verksamhet kan fortsätta med 25
procent misslyckanden?
Europeiska socialfonden
har under en rad år finansierat försöksverksamhet som
berör tusentals lärare och
elever. Vi har utvecklat nya
lösningar och metoder
som kan öka kvalitén i den
svenska skolan.
Tisdag kl 10.00 – 10.30
➜ Medverkande: Louise
Stiernström Svenska ESFrådet, Lidija Kolouh Socialfondens Temagrupp Unga
i arbetslivet, samt Plug In –
ett nationellt projekt ägt av
SKL som bedrivs i ett 50-tal
kommuner i fem regioner.
Tisdag kl 15.40 – 15.55
Onsdag kl 8.30-9.50
Micael Nord, regionchef
för Västsverige på Svenska
ESF-rådet gästas på scen
av nominerade socialfondsprojekt.
➜ Medverkande: Erfarenheter från tre socialfondsprojekt presenteras: Plug
In – ett nationellt projekt
ägt av SKL som bedrivs i
ett 50-tal kommuner i fem
regioner. Två projekt som
drivs av Göteborgsregionens kommunalförbund –
SYVO och SamTidigt.
• Samtal och kommentarer
kring framgångsfaktorer
och utmaningar med
medverkan av Åsa Lindh,
generaldirektör Svenska
ESF-rådet, Anna Johansson (S) bitr. kommunalråd
Göteborg, Maria Jarl
universitetslektor Göteborgs Universitet samt
Lidija Kolouh Socialfondens
Temagrupp Unga i arbetslivet.
• Moderatorer är
Mats Edman chefred.
Dagens Samhälle samt
Tilda Kinell, projektledare för ESF-projektet
”JobbReady”
➜ Senaste nytt om Socialfonden hittar du på spl.nu och esf.se
Kvalitetsmässan
19–21
november 2013
Plats: Svenska
Mässan i Göteborg

Succé

Transcription

Similar documents

Begreppslista 2015 - Svenska ESF

Erbjudande om handledning - Gudrun Brännberg Konsult AB

Inbjudan ArbetSams slutkonferens 12 december.pdf

här - Nar-Anon

4-dagars forskningsbaserad grundkurs i feedback och samtalsteknik

st 239:- 2275 - Stocka Publishing

Din kontakt med Störningsjouren

Jyry. Ebba Lindahl, Lilli Pauli~, J.Jisa Rehn, Huth

esf-årsinfo - Esbo Segelförening

Verksamhetsberättelse 2013 - Svenska Finlands Sportskytteförbund rf

Kulturbryggan 2011-2012