kyrkans allmänna tjänste- och arbetskollektivavtal 1998-1999

Transcription

UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL
KYRKANS ALLMÄNNA TJÄNSTE- OCH
ARBETSKOLLEKTIVAVTAL 2010–2012
§1
Avtalets undertecknande
Kyrkans arbetsmarknadsverk samt Förhandlingsorganisationen
för offentliga sektorns utbildade FOSU rf, Kyrkfackets union rf
och Kyrkliga sektorns fackorganisation SVTL rf godkänner
med detta protokoll Kyrkans allmänna tjänste- och arbetskollektivavtal 2010–2012, som bifogas.
§2
Avtalsperioden
Kyrkans allmänna tjänste- och arbetskollektivavtal 2010–2012
är i kraft 1.2.2010–31.1.2013.
Avtalet är därefter i kraft ett år i sänder, om inte en part som
har undertecknat avtalet skriftligen säger upp det minst sex
veckor före utgången av avtalsperioden. Om avtalet sägs upp
ska den uppsägande parten samtidigt lägga fram ett i huvudpunkter upprättat förslag till nytt avtal, om parten önskar ingå
ett sådant. Bestämmelserna i det uppsagda avtalet ska iakttas
också efter uppsägningstidens utgång till dess att ett nytt avtal
har ingåtts, dock så att iakttagandet av dem upphör i förhållande till den uppsägande parten då denna skriftligen har meddelat
att den anser förhandlingarna vara avslutade för sin del.
§3
Tjänste- och arbetskollektivavtalets bilagor
Bilagorna 1–10 till Kyrkans allmänna tjänste- och arbetskollektivavtal 2010–2012 har fogats till avtalet som en del av detta.
§4
Lönerna fr.o.m. 1.4.2010
1. Kyrkans allmänna lönesystem
Grundlönen för full arbetstid för månadsavlönade tjänsteinnehavare och arbetstagare som omfattas av kyrkans allmänna lönesystem justeras med 0,6 procent 1.4.2010.
Minimilönerna för kravgrupperna i kyrkans allmänna lönesystem (KyrkTAK bilaga 4) har justerats med 0,6 procent. Minimilönen för kravgrupp 201 har emellertid justerats med 0,8
procent. En tjänsteinnehavares och en arbetstagares grundlön
för full arbetstid justeras så att den är minst lika stor som kravgruppens minimilön.
De justeringar som gjorts i kriterienivåerna för kravgrupperna i
kyrkans allmänna lönesystem och i tillämpningsdirektivet om
särskild grund berättigar till justering av den uppgiftsrelaterade
lönedelen endast om man vid den årliga översynen av befattningsbeskrivningen konstaterar att uppgiftens svårighetsgrad
har ändrats väsentligt.
2. Kyrkoherdar
Kyrkoherdarnas tjänsterelaterade och individuella grundlön justeras med 0,6 procent 1.4.2010.
I lönesättningen för kyrkoherdar (KyrkTAK bilaga 6) har lönesättningsgruppernas minimilöner, årstillägg samt övriga tillägg
och arvoden justerats.
3. Timavlönade arbetstagare
Den uppgiftsrelaterade grundtimlön som bestämts enligt lönesättningen för timavlönade arbetstagare (KyrkTAK bilaga 8)
justeras med 0,6 % och eventuella personliga tillägg med 0,6 %
från början av den löneperiod som följer närmast efter
1.4.2010.
Lönesättningen för timavlönades grundtimlöner (KyrkTAK bilaga 8) och erfarenhetstilläggen har justerats med 0,6 procent.
Minimitimlönen för lönegrupp T3 har emellertid justerats med
0,8 procent.
Tilläggen i församlingens förteckning över timavlönades arbetsmiljötillägg justeras med 0,6 % från början av den löneperiod som följer närmast efter 1.4.2010.
Ackordlönesättningarna för församlingarnas egna raka ackord
justeras med 0,6 % från början av den löneperiod som följer
närmast efter 1.4.2010.
Andra timlöner än sådana som bestäms enligt lönesättningen
för timavlönade arbetstagare justeras med 0,6 % från början av
den löneperiod som följer närmast efter 1.4.2010.
4. Vissa andra grundlöner, tillägg, tilläggsarvoden och lönetillägg
En sådan annan grundlön som inte blir justerad med stöd av
punkterna ovan justeras med 0,6 procent 1.4.2010.
Sådana tillägg, tilläggsarvoden och lönetillägg som bestäms i
förhållande till en tjänsteinnehavares eller arbetstagares grundlön höjs automatiskt i och med att grundlönen höjs.
Sådana tillägg, tilläggsarvoden och lönetillägg som inte bestäms i förhållande till grundlönen och som inte ska höjas med
stöd av vad som uttryckligen avtalats ovan justeras med 0,6
procent 1.4.2010.
§5
Lönerna fr.o.m. 1.10.2010
1. Kyrkans allmänna lönesystem
Grundlönen för full arbetstid för månadsavlönade tjänsteinnehavare och arbetstagare som omfattas av kyrkans allmänna lönesystem justeras med 0,5 procent 1.10.2010. I kravgrupp 602
är justeringen 0,7 procent.
Minimilönerna för kravgrupperna i kyrkans allmänna lönesystem (KyrkTAK bilaga 4) har justerats. En tjänsteinnehavares
och en arbetstagares grundlön för full arbetstid justeras så att
den är minst lika stor som kravgruppens minimilön.
2. Kyrkoherdar
Kyrkoherdarnas tjänsterelaterade och individuella grundlön justeras med 0,5 procent 1.10.2010.
I lönesättningen för kyrkoherdar (KyrkTAK bilaga 6) har lönesättningsgruppernas minimilöner, årstillägg samt övriga tillägg
och arvoden justerats.
3. Timavlönade arbetstagare
Den uppgiftsrelaterade grundtimlön som bestämts enligt lönesättningen för timavlönade arbetstagare (KyrkTAK bilaga 8)
justeras med 0,5 % och eventuella personliga tillägg med 0,5 %
från början av den löneperiod som följer närmast efter
1.10.2010.
Lönesättningen för timavlönades grundtimlöner (KyrkTAK bilaga 8) och erfarenhetstilläggen har justerats.
Tilläggen i församlingens förteckning över timavlönades arbetsmiljötillägg justeras med 0,5 % från början av den löneperiod som följer närmast efter 1.10.2010.
Ackordlönesättningarna för församlingarnas egna raka ackord
justeras med 0,5 % från början av den löneperiod som följer
närmast efter 1.10.2010.
Andra timlöner än sådana som bestäms enligt lönesättningen
för timavlönade arbetstagare justeras med 0,5 % från början av
den löneperiod som följer närmast efter 1.10.2010.
4. Vissa andra grundlöner, tillägg, tilläggsarvoden och lönetillägg
En sådan annan grundlön som inte blir justerad med stöd av
punkterna ovan justeras med 0,5 procent 1.10.2010.
Sådana tillägg, tilläggsarvoden och lönetillägg som bestäms i
förhållande till en tjänsteinnehavares eller arbetstagares grundlön höjs automatiskt i och med att grundlönen höjs.
Sådana tillägg, tilläggsarvoden och lönetillägg som inte bestäms i förhållande till grundlönen och som inte ska höjas med
stöd av vad som uttryckligen avtalats ovan justeras med 0,5
procent 1.10.2010.
§6
Lönerna år 2011 och 2012
Löneavgörandet för år 2011, som träder i kraft tidigast
1.6.2011, förhandlas fram och avtals senast 28.2.2011. Om
enighet inte nås har parterna rätt att säga upp avtalet så att det
upphör 31.3.2011. Löneavgörandet för år 2012 förhandlas fram
och avtalas senast 29.2.2012. Om enighet inte nås har parterna
rätt att säga upp avtalet så att det upphör 31.3.2012.
§7
Verkställande av kyrkans allmänna lönesystem
Om en tjänsteinnehavares eller arbetstagares grundlön inte har
nått den nivå som församlingen fastställt vid införandet av kyrkans allmänna lönesystem (s.k. grundlön enligt lönesystemet)
justeras grundlönen till denna nivå 1.4.2010.
Församlingen kan införa en sådan prövningsbaserad lönedel
som avses i § 35 i Kyrkans allmänna tjänste- och arbetskollektivavtal efter att verkställighetsförhandlingar har förts i enlighet
med mom. 4 i den nämnda paragrafen. Avtalsparterna är eniga
om att den prövningsbaserade lönedelen är en väsentlig del av
kyrkans allmänna lönesystem. Under avtalsperioden följer parterna upp och främjar ett aktivt införande av lönedelen.
§8
Ersättning för resekostnader
Om det under avtalsperioden på grund av att kostnadsnivån stiger eller sjunker sker väsentliga förändringar i resekostnaderna
med påföljd att resekostnadsersättningarna blir föremål för en
allmän justering, ska de i detta avtal angivna resekostnadsersättningarna ändras på motsvarande sätt.
§9
Arbetsgrupper
Under avtalsperioden arbetar följande arbetsgrupper som parterna tillsatt gemensamt
1) En lönearbetsgrupp följer upp och stöder verkställandet av
kyrkans allmänna lönesystem i församlingarna och lägger
fram förslag till nödvändiga utvecklingsåtgärder.
2) En arbetstidsarbetsgrupp bereder en utveckling av arbetstids- och ledighetsbestämmelserna inom den kyrkliga sektorn, så att bestämmelserna om arbetstid blir tydligare och
mera flexibla än för närvarande. Till arbetsgruppens uppdrag hör också att utreda systemen för allmän arbetstid och
periodarbetstid och att följa upp och främja församlingarnas
arbetstidsförsök för tjänsteinnehavare i andligt arbete.
3) En arbetsgrupp har i uppdrag att utarbeta ett förslag till teknisk revidering av tjänste- och arbetskollektivavtalet, så att
avtalet i fråga om formuleringar och framställningsstruktur
är så klart och lättläst som möjligt (kodifieringsarbetsgruppen). Arbetsgruppen ska lägga fram sitt förslag, så att det
står till förfogande vid förhandling och avtal om det nya
allmänna tjänste- och arbetskollektivavtal för kyrkan som
ingås efter det kollektivavtal som gäller till 31.1.2013.
4) En arbetsgrupp utreder lönesystemen för kyrkoherdar och
ledande tjänsteinnehavare inom ekonomiförvaltningen samt
behoven av och möjligheterna till revidering av dessa system. I utredningen bör uppmärksamhet fästas vid kraven i
ledaruppgifterna, ställningen som arbetsgivarens representant samt ansvarsförhållanden.
§ 10
Vissa tjänstledigheter
Till tjänsteinnehavare och arbetstagare som har beviljats tjänstledighet eller arbetsledighet för deltagande i sammanträden
som hålls av de högsta beslutande organen inom Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU rf,
Kyrkfackets union rf eller Kyrkliga sektorns fackorganisation
SVTL rf ska för sådan ledighet betalas ordinarie/regelbunden
lön, om tjänste- eller arbetskollektivavtalsärenden behandlas
vid sammanträdena.
Sådana högsta beslutande organ som avses ovan är Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU rf:s
vår- och höstmöte, styrelse och delegation för den kyrkliga sek-
torn, Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL rf:s styrelse och representantskap, Offentliga och privata sektorns funktionärsförbund Jyty rf:s förbundsstyrelse, förbundsfullmäktige och förbundsmöte samt Kyrkliga sektorns
fackorganisation SVTL rf:s arbetsutskott, styrelse och representantskap.
§ 11
Matpengar
Som sådan måltidsersättning som avses i § 11 i Kyrkans förtroendemannaavtal ska betalas 23,30 euro för varje kursdag till de
tjänsteinnehavare och arbetstagare som avses i det nämnda avtalets § 3.
§ 12
Ersättning till förtroendemän
Till huvudavtalsorganisationernas förtroendemän betalas för
skötseln av förtroendemannauppgifterna ersättning enligt följande:
1. till huvudförtroendemannen eller den ende förtroendemannen 57 €/mån.
2. om för en huvudavtalsorganisation har valts flera än en
förtroendeman, till andra än huvudförtroendemannen 48
€/mån.
§ 13
Ersättning till arbetarskyddsfullmäktige
Till arbetarskyddsfulläktige betalas för skötseln av uppgiften
ersättning enligt följande:
1. 57 euro/mån. om församlingen har minst 70 000 medlemmar
2. 48 euro/mån. om församlingen har minst 10 000 – under
70 000 medlemmar
3. 27 euro/mån. om församlingen har färre än 10 000 medlemmar.
Ersättning betalas till vicefullmäktige i stället för till arbetarskyddsfullmäktige, om vicefullmäktige enligt ett meddelande
till arbetsgivaren sköter uppgiften som arbetarskyddsfullmäktig
i minst två veckor utan avbrott medan den ordinarie är förhindrad.
Om församlingen har valt fler än en arbetarskyddsfullmäktig
§ 14
betalas varje fullmäktig ersättning enligt punkt 2.
Samarbete för arbetshälsa
De kyrkliga arbetsplatserna står inför många utmaningar till
följd av förändringar i församlingsstrukturerna, personalens åldersstruktur, samhället och arbetsmarknaderna. Parterna följer
med och utvecklar handlingsmönster som främjar effektiv
verksamhet, arbetslivskvaliteten och personalens arbetshälsa.
§ 15
Medlemsavgifter till huvudavtalsorganisationerna och deras underföreningar eller medlemsförbund
Om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren har gett fullmakt till det
innehåller församlingen medlemsavgiften till en huvudavtalsorganisation eller dess underförening eller medlemsförbund
från den lön som ska betalas till den anställda. Församlingen
redovisar innehållna medlemsavgifter till det bankkonto som
huvudavtalsorganisationen uppgett. Huvudavtalsorganisationen
är skyldig att skriftligt ge den information som behövs för innehållning av medlemsavgifter.
§ 16
Förhandlingar under avtalsperioden
Under avtalsperioden kan de parter som har undertecknat detta
avtal förhandla och avtala om löneändringar och ändringar av
andra anställningsvillkor. Avtalsförslag kan läggas fram av
Kyrkans arbetsmarknadsverk, församlingarna och de tjänsteinnehavar- och arbetstagarorganisationer som har undertecknat
detta avtal.
§ 17
Vissa särskilda åtgärder
Om det under avtalsperioden visar sig att någon församlings
ekonomiska situation förutsätter sparåtgärder som det är ändamålsenligt att genomföra genom en ändring av anställningsvillkor som omfattas av avtalet, möts parterna för att se över situationen och eventuellt avtala om nödvändiga åtgärder som
gäller anställningsvillkoren.
§ 18
Förhandlingsförfarande och arbetsfred
I Kyrkans huvudavtal föreskrivs om förhandlingsförfarandet
och arbetsfreden.
Helsingfors den 16 februari 2010
KYRKANS ARBETSMARKNADSVERK
FÖRHANDLINGSORGANISATIONEN FÖR OFFENTLIGA
SEKTORNS UTBILDADE FOSU RF
KYRKFACKETS UNION RF
KYRKLIGA SEKTORNS FACKORGANISATION SVTL RF
DEL I
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
§1
Tillämpningsområde
Mom. 1
Detta avtal tillämpas på tjänster och tjänsteinnehavare inom
den evangelisk-lutherska kyrkan och dess församlingar samt på
sådana arbetstagare inom kyrkan och församlingarna som avses
i lagen om arbetsavtal.
Mom. 2
Vad som i detta avtal sägs om församlingar gäller på motsvarande sätt kyrkostyrelsen, domkapitlen och de kyrkliga samfälligheterna, som nedan benämns arbetsgivaren.
Tillämpningsdirektiv
Bestämmelserna i detta avtal kan tillämpas på tjänster och tjänsteinnehavare samt på arbetstagare i arbetsavtalsförhållande (nedan arbetstagare).
Om det i en bestämmelse inte uttryckligen anges vilken av dessa kategorier den gäller, skall den tillämpas både på tjänsteinnehavare och på arbetstagare.
Obs.
Avtalsbestämmelser om lönesättningen för kyrkoherdar finns i bilaga 6
(lönesättning, kyrkoherdar). Bestämmelser om lönesättningen för timavlönade arbetstagare finns i bilaga 8 (lönesättning, timavlönade arbetstagare).
Mom. 3
Nedan i detta avtal hänvisas till bestämmelser i olika lagar.
Dessa bestämmelser har inte tagits in i detta avtal.
§2
Anställningens början
Mom. 1
Bestämmelser om hur tjänsteförhållanden inleds finns i kyrkoordningen och församlingens tjänstestadga. I fråga om hur arbetstagares anställningsförhållanden inleds gäller dessutom vad
som föreskrivs nedan i denna paragraf.
Obs.
I fråga om tjänsteförhållanden, se 6 kap. 2 § i kyrkoordningen och kap. 2 i
modelltjänstestadgan.
Mom. 2
Arbetstagare anställs av den myndighet eller person som förordnats sköta uppgiften.
Tillämpningsdirektiv:
Utgångspunkten är den att arbetstagare anställs av kyrkorådet eller dess
sektion eller av församlingsrådet. Befogenheten att anställa arbetstagare
kan emellertid genom en instruktion delegeras till något annat förvaltningsorgan, t.ex. till en direktion eller till en tjänsteinnehavare.
Mom. 3
En arbetstagare kan anställas för en högst fyra månaders prövotid, under vilken arbetsavtalet kan hävas av vardera parten.
Obs.
Enligt arbetsavtalslagens 1 kap. 4 § 4 mom. får ett arbetsavtal som ingåtts
för en prövotid inte hävas på de grunder som anges i arbetsavtalslagens 2
kap. 2 § 1 mom. eller på andra osakliga grunder. I fråga om prövotid för
tjänsteinnehavare, se § 10 i modelltjänstestadgan.
Mom. 4
Ett arbetsavtal skall uppgöras skriftligt och däri skall anges åtminstone om det är avsett att gälla en viss tid eller om det annars skall anses vara tidsbestämt eller gälla tills vidare. Arbetstagaren skall dessutom informeras om de omständigheter som
nämns i arbetsavtalslagens (55/2001) 2 kap. 4 §,
Enligt arbetsavtalslagen skall ett arbetsavtal i regel ingås att gälla tills vidare. En förutsättning för att ett arbetsavtal skall kunna ingås för viss tid
är att det föreligger en grund som arbetsavtalslagen godkänner, t.ex. att
det är fråga om ett vikariat eller säsongbetonat arbete. Ett arbetsavtal som
utan laglig grund har ingåtts för viss tid skall anses gälla tills vidare (se
arbetsavtalslagens 1 kap. 3 §).
Enligt arbetsavtalslagens 2 kap. 4 § skall arbetsgivaren informera arbetstagaren om följande anställningsvillkor som det är skäl att ta in också i
arbetsavtalet: arbetsgivarens och arbetstagarens hemort, den tidpunkt då
utförandet av arbetet inleds, giltighetstiden för ett arbetsavtal för viss tid
och grunden för att det ingåtts för viss tid, eventuell prövotid, den plats
där arbetet utförs eller principerna för bestämmande av den, arbetstagarens huvudsakliga arbetsuppgifter, det kollektivavtal som skall tillämpas på arbetet, de grunder enligt vilka lönen bestäms samt lönebetalningsperioden, den ordinarie arbetstiden, hur semestern bestäms samt uppsägningstiden eller grunden för bestämmande av den. Informationsskyldigheten gäller anställningsförhållanden som varar minst en månad.
Endast om anställningsförhållandet är kortare än en månad räcker det med
mindre information om anställningsvillkoren.
När det gäller en arbetstagare som inkallas vid behov skall församlingen
besluta om arbetstagaren är tillsvidareanställd i ett arbetsavtalsförhållande
eller om ett arbetsavtal för viss tid skall ingås för varje arbetspass. Detta
har betydelse för vilka uppgifter som skall anges i arbetsavtalet och likaså
för t.ex. skyldigheten att betala semestersättning då ett för viss tid ingånget anställningsförhållande upphör.
Mom. 5
Arbetsavtalsförhållandet börjar den dag då arbetstagaren enligt
sitt arbetsavtal faktiskt inleder arbetet. Om den första dagen i
kalendermånaden likväl är en sådan helg- eller högtidsdag eller
annan dag som i regel inte är arbetsdag, börjar arbetstagarens
rättigheter vid ingången av månaden, förutsatt att den som utsetts till arbetet har börjat arbeta den första ordinarie arbetsdagen efter de ovan nämnda dagarna.
§3
Uppgifter och uppträdande i arbetet
Mom. 1
Bestämmelser om tjänsteinnehavares uppgifter finns i
kyrkoordningen och/eller i tjänsteinstruktionen. Bestämmelser
om tjänsteinnehavares allmänna skyldigheter finns i kyrkoordningen och församlingens tjänstestadga. Bestämmelser om arbets-tagares uppgifter och uppträdande i arbetet finns nedan i
denna paragraf.
Obs.
I fråga om kyrkoherdars, lektorers och kantorers uppgifter, se 6 kap. 34,
36 och 39 § i kyrkoordningen. Om någon instruktion inte har fastställts
för en tjänst, är tjänsteinnehavaren skyldig att utföra de uppgifter som har
ålagts genom ett annat beslut av vederbörande myndighet eller tjänsteinnehavare.
I fråga om tjänsteinnehavares allmänna skyldigheter, se 6 kap. 3 § i
kyrkoordningen och kap. 4 i modelltjänstestadgan.
Mom. 2
En arbetstagare anställs för de uppgifter som nämns i arbetsavtalet, men är vid behov skyldig att tillfälligt övergå till andra
uppgifter som kan anses vara lämpliga med tanke på arbetstagarens arbetserfarenhet och utbildning.
Mom. 3
En arbetstagare skall på anfordran förete ett godtagbart läkarintyg över sitt hälsotillstånd. Arbetsavtalet förfaller om intyget
inte företes inom utsatt tid.
Mom. 4
En arbetstagare skall utföra tilldelat arbete omsorgsfullt, med
iakttagande av de föreskrifter som arbetsgivaren i enlighet med
sina befogenheter meddelar om sättet för arbetets utförande
samt arbetets art, omfattning, tid och plats. Arbetstagaren skall
undvika allt som står i strid med vad som skäligen kan fordras
av en person i arbetstagarens ställning och som kan åsamka arbetsgivaren skada.
Mom. 5
En arbetstagare är skyldig att iaktta den försiktighet som skyddet i arbetet förutsätter. Arbetstagaren skall till arbetsgivaren
anmäla sådana fel och brister i maskiner och anordningar samt
i arbets- och skyddsredskap som används eller sköts av arbetstagaren, vilka kan medföra risk för olycksfall eller sjukdom.
§4
Anställningens upphörande och permittering
Mom. 1
Bestämmelser om tjänsteförhållandens upphörande och om
permittering av tjänsteinnehavare finns i kyrkolagen.
Obs!
Se bestämmelserna om tjänsteförhållandens upphörande i kyrkolagens 6
kap. 8–8 b § samt om permittering av tjänsteinnehavare i kyrkolagens 6
kap. 6 a och 6 b §.
Mom. 2
Bestämmelser om uppsägning och hävning av arbetstagares arbetsavtal samt om permittering finns i arbetsavtalslagen. I fråga
om arbetstagare gäller dessutom vad som nedan i denna paragraf föreskrivs om anställningens upphörande.
Obs!
Se kap.5–9 i arbetsavtalslagen.
Mom. 3
Uppsägning, permittering eller hävning av anställningsförhållanden verkställs på arbetsgivarens vägnar av den myndighet
som enligt vad som föreskrivs ovan i § 2 mom. 2 har anställt
arbetstagaren.
Mom. 4
Då en arbetstagare har beviljats full sjukpension upphör anställningsförhållandet utan uppsägning och uppsägningstid den
dag då arbetstagarens rätt till sjukpension började. Om arbetsgivaren har fått vetskap om pensionsbeslutet vid en senare tidpunkt, upphör anställningsförhållandet den dag då arbetsgivaren fick vetskapen.
Mom. 5
Då en arbetstagare har beviljats tidsbestämt rehabiliteringsstöd
enligt kyrkans pensionslag, avbryts anställningsförhållandet
utan uppsägning och uppsägningstid den dag då arbetstagarens
rätt till rehabiliteringsstöd började. Avbrottstiden är oavlönad
arbetsledighet. Om arbetsgivaren har fått vetskap om beslutet
om rehabiliteringsstöd senare, avbryts anställningsförhållandet
räknat från den dag då arbetsgivaren fick vetskapen.
Tillämpningsdirektiv mom. 4–5:
Anvisningar om arbetsgivarens möjligheter att av kyrkans centralfond retroaktivt få ersättning för lön (under sjukdomstid) som arbetsgivaren betalt
till tjänsteinnehavaren/arbetstagaren efter att kyrkostyrelsens beslut om
sjukpension eller rehabiliteringsstöd trätt i kraft, har givits i kyrkostyrelsens cirkulär 12/2004.
En arbetstagare som återvänder till arbetet efter att ha fått tidsbestämt rehabiliteringsstöd skall erbjudas sina tidigare arbetsuppgifter. Om dessa
inte längre finns skall arbetstagaren om möjligt erbjudas annat arbete som
lämpar sig för honom eller henne.
Mom. 6
En arbetstagares anställningsförhållande upphör utan uppsägning och uppsägningstid vid utgången av den kalendermånad
under vilken arbetstagaren uppnår avgångsåldern enligt arbetsavtalslagen.
Enligt arbetsavtalslagens 6 kap. 1 a § upphör en arbetstagares anställningsförhållande utan uppsägning och uppsägningstid vid utgången av
den kalendermånad då arbetstagaren fyller 68 år.
Mom. 7
Någon uppsägningstid skall inte iakttas då en arbetstagare har
anställts för en viss tid eller för ett visst arbete. När arbetsperiodens längd i fråga om ett arbetsavtal som måste anses gälla en
viss tid inte har bestämts enligt kalendern, skall arbetsgivaren
dock i god tid underrätta arbetstagaren om att arbetsförhållandet kan förväntas upphöra, om detta beror på omständigheter
som är kända av arbetsgivaren men inte av arbetstagaren.
§5
Uppsägningstider
Mom. 1
I fråga om tjänsteinnehavares uppsägningstider gäller vad som
bestäms i ett separat tjänstekollektivavtal.
Obs.
Se tjänstekollektivavtalet om uppsägningstider för kyrkans tjänsteinnehavare (bilaga 11). Motsvarande bestämmelser ingår också i modelltjänstestadgan (§ 15).
I fråga om grunderna för uppsägning av tjänsteinnehavare, se 6 kap. 8 § 2
mom. och 8 a § kyrkolagen.
Mom. 2
I fråga om uppsägningstiderna för arbetstagare gäller lagen om
arbetsavtal.
Obs.
Se lagen om arbetsavtal 2 kap. 3 §.
DEL II
AVLÖNING
KAP. 2.1.
§ 10
Allmänna bestämmelser
Mom. 1
Bestämmelserna i detta kapitel gäller tjänsteinnehavare och arbetstagare om inte något annat följer av vad som sägs nedan.
Mom. 2
Bestämmelser om arbetstids- och beredskapsersättningar finns i
del VI. Bestämmelser om ersättning för resekostnader finns i
del V och bilaga 9.
§ 11
Totalavlöning
Mom. 1
De löner som avses i detta avtal är totallöner.
Protokollsanteckning:
Naturaförmånsavlöning gäller endast ordinarie tjänsteinnehavare som har
behållit denna rätt med stöd av lagen om upphävande av lönelagen för
den evangelisk-lutherska kyrkan (391/1990). Om avlöning av sådana
tjänsteinnehavare gäller vad som avtalats i Kyrkans allmänna tjänstekollektivavtal 1990 eller i senare tjänstekollektivavtal.
Till totalavlöningen hör inga som helst naturaförmåner, t.ex. bostad eller i
stället för sådan utgående bostadsersättning, garage, bilplats, el eller ved,
och inte heller några andra helt eller delvis vederlagsfria naturaförmåner.
Mom. 2
Till tjänsteinnehavare kan betalas andra än i detta avtal nämnda
lönerelaterade förmåner endast med stöd av ett tjänstekollektivavtal.
Sådana avgifter och lösen som uppbärs hos enskilda och andra betalningsskyldiga för tjänsteinnehavares tjänsteåtgärder och expeditioner,
tillkommer församlingen.
§ 12
Ordinarie lön
Mom. 1
Med ordinarie lön avses lön som bestäms i enlighet med mom.
2 – 5 och regelbundet betalas till tjänsteinnehavare och arbetstagare per löneperiod.
Mom. 2
Den ordinarie lönen till innehavaren av en kyrkoherdetjänst består av grundlön och årstillägg samt annan tilläggslön eller annat lönetillägg som betalas regelbundet som ett fast månatligt
belopp, så som föreskrivs i lönesättningen för kyrkoherdar.
Obs.
Lönesättning, kyrkoherdar, bilaga 6
Mom. 3
Den ordinarie lönen till andra tjänsteinnehavare än kyrkoherdar
om avses i mom. 2 och månadsavlönade arbetstagare består av
en uppgiftsrelaterad lönedel (grundlön), en årsbunden individuell lönedel (årsbunden lönedel) och en prövningsbaserad
individuell lönedel (prövningsbaserad lönedel) samt av annan
tilläggslön eller annat lönetillägg som betalas regelbundet som
ett fast månatligt belopp, enligt vad som föreskrivs i kapitlen
2.2 och 2.4. i denna del.
Obs.
Uppgiftsrelaterad och indivuell lönedel, kap. 2.2.
Övriga tillägg och arvoden, kap. 2.4.
Mom. 4
Den ordinarie timlönen till arbetstagare med tidlön består av
den uppgiftsrelaterade grundtimlönen enligt grundtimlönesättningen eller av annan lönesättningsenlig timlön samt av
tillägg som betalas regelbundet, enligt vad som föreskrivs i
lönesättningen för timavlönade arbetstagare.
Obs.
Lönesättning, timavlönade arbetstagare, bilaga 8.
Mom. 5
Till den ordinarie lönen räknas också vederlagsfri bostad och
därtill anslutna naturaförmåner eller i stället betald
penningersättning. Om värdet av en naturaförmån inte kan
fastställas på annat sätt anses den ha samma värde som vid
förskottsinnehållningen av skatt.
Obs.
Protokollsanteckningen efter § 11 mom. 1.
Mom. 6
Till den ordinarie lönen hänförs inte ersättning för handhavande av en annan tjänsts åligganden vid sidan av den egna tjänsten, tilläggsarvode, specialarvode eller specialersättning för
andra särskilda uppgifter, arbetstidsrelaterad ersättning, arvode
eller ersättning för särskilda arbetsförhållanden eller tidpunkter
och inte heller kostnadsersättning.
Tillämpningsdirektiv mom. 1-6:
Begreppet ordinarie lön har betydelse för tillämpningen av bl.a. följande
bestämmelser i arbetskollektivavtalet: uträkning av lön för kortare tid än
en kalendermånad (§ 15), lönebetalningstidpunkt (§ 17-18), lön under
sjukledighet (§ 71-74), lön under vissa tjänst- och arbetsledigheter (§ 8182, § 91-96), uträkning av månadsavlönade tjänsteinnehavares/arbetstagares timlön i samband med arbetstidsersättningar (§ 203), semesterlön
och semesterpenning ( § 110-111) samt semesterersättning (§ 112).
Vid naturaförmånsavlöning utgör bostaden och därtill hörande elförmån
egentlig lön och skall således beaktas bl.a. vid uträkning av semesterpenning och semesterersättning. Förmånens värde är det som den upptas till
vid förskottsinnehållningen.
Löneperioden är en månad för tjänsteinnehavare och månadsavlönade
arbetstagare. Timavlönade arbetstagare har två eller flera löneperioder per
månad, se § 18 mom. 2.
I tjänste- och arbetskollektivavtal konstateras i allmänhet uttryckligen om
tilläggsarvoden eller lönetillägg hör till den ordinarie lönen.
§ 13
Huvudsyssla
Ett tjänsteförhållande/arbetsförhållande har karaktär av huvudsyssla om tjänsteinnehavarens/arbetstagarens fastställda genomsnittliga veckoarbetstid är minst 19 timmar och denne inte
har något annat arbete eller någon annan anställning som kan
anses ha karaktär av huvudsyssla. En tjänsteinnehavares anställningsförhållande har i andligt arbete karaktär av huvudsyssla då uppgiftsmängden utgör minst hälften av en heltidstjänsts fulla uppgiftsmängd.
Skillnaden mellan huvud- och bisyssla har betydelse närmast vid tillämpning av bestämmelserna om årsbunden lönedel.
§ 14
Avlöningen för deltidsanställda tjänsteinnehavare och deltidsanställda månadsavlönade arbetstagare
En deltidsanställd tjänsteinnehavares/månadsavlönad arbetstagares lön bestäms i enlighet med bilaga 5 som en procentuell
andel av den ordinarie lönen för full arbetstid, i det förhållande
som den deltidsanställdas arbetstid eller uppgiftsmängd underskrider den fulla ordinarie arbetstiden eller uppgiftsmängden.
I bilaga 5 finns löneprocenttal som är färdigt uträknade på lönen för fullt
antal arbetstimmar. Om en deltidsanställds ordinarie arbetstid inte har
fastställts som hela timmar och således innehåller också delar av timmar,
skall löneprocenten räknas ut så att tjänsteinnehavarens/arbetstagarens ordinarie arbetstid divideras med den fulla veckoarbetstiden enligt det arbetstidssystem som tjänsteinnehavaren/arbetstagaren följer. Resultatet avrundas till närmaste hela procenttal så att den första decimalen 1-4 avrundas nedåt till noll medan 5-9 avrundas uppåt till följande hela tal.
En förutsättning för att en deltidsanställd tjänsteinnehavares/arbetstagares
lön skall kunna bestämmas är att man först faställer lönen för full
arbetstid. Detta sker enligt samma principer som när man fastställer lönen
för en heltidsanställd tjänsteinnehavare/arbetstagare.
§ 15
Uträkning av lön för kortare tid än en kalendermånad
Mom. 1
Om en tjänsteinnehavares/månadsavlönad arbetstagares lön
skall räknas ut för en del av en kalendermånad, beräknas daglönen genom att tjänsteinnehavarens/arbetstagarens ordinarie
månadslön divideras med månadens antal kalenderdagar.
Daglönen skall bestämmas närmast i sådana fall då
- månadslönen skall minskas på grund av att tjänsteinnehavaren/arbetstagaren en eller flera dagar har oavlönad tjänstledighet/arbetsledighet,
- lönen har bestämts som månadslön men tjänsteförhållandet/arbetsavtalsförhållandet pågår kortare tid än en månad eller då
- anställningsförhållandet börjar eller upphör under en pågående kalendermånad.
En tjänsteinnehavare anses vara i tjänsteutövning varje dag av en månad
som tjänsteinnehavaren inte är på semester eller tjänstledighet. I fråga om
begreppet tjänsteutövning, se § 13 mom. 3 i modelltjänstestadgan. Se
även tillämpningsdirektivet för § 102 mom. 2. Då en tjänsteinnehavare är
på oavlönad tjänstledighet innehålls lönen för samtliga tjänstledighetsdagar.
Om en arbetstagare har oavlönad ledighet under en period som inkluderar
arbetstagarens veckofridagar, skall den ordinarie månadslönen minskas
med daglönens belopp också för varje sådan dag.
Mom. 2
Om en tjänsteinnehavares tjänsteförhållande eller en månadsavlönad arbetstagares arbetsavtalsförhållande pågår högst 12
kalenderdagar eller om anställningen avbryts eller upphör av
någon orsak som är oberoende av tjänsteinnehavaren/arbetstagaren, så att lön betalas för högst 12 kalenderdagar av en månad, skall lönen med avvikelse från mom. 1 räknas enligt antalet arbetade timmar. Förfarandet är detsamma också då för den
första kalendermånaden av en anställning som börjar eller för
den sista kalendermånaden av en anställning som slutar skall
betalas lön för högst 12 kalenderdagar. Timlönen räknas då ut
med någon av de divisorer som anges i § 203. Till tjänsteinnehavare i andligt arbete betalas emellertid lön på daglönebasis.
Detta gäller också kompensationsdagar för lägerarbetstid och
lediga dagar som flyttats på grund av läger.
Med tjänsteinnehavare i andligt arbete avses sådana tjänsteinnehavare i
andligt arbete på vilka arbetstidslagen inte tillämpas. Ks. Se tillämpningsdirektivet för § 140 mom. 1 samt mom. 4 och 5.
§ 16
Avlöningens början och upphörande för tjänsteinnehavare
Mom. 1
En tjänsteinnehavare som har utnämnts eller förordnats till en
tjänst har rätt till lön räknat från den dag då tjänsteinnehavaren
börjar sköta sin tjänst eller sitt uppdrag eller räknat från den
dag då tjänsteinnehavaren i arbetet har beviljats en förmån av
lönekaraktär. Rätten till lön pågår till den dag då tjänsteinnehavaren upphör att sköta tjänsten eller uppdraget eller då en beviljad förmån av lönekaraktär annars upphör.
Om tjänsteutövningen har bestämts börja på tjänsteinnehavarens ordinarie
lediga dag eller på en helgdag, högtidsdag eller annan ledig dag som infaller månadens första dag, börjar också lönen löpa den dag då tjänsteutövningen har bestämts börja. En förutsättning är emellertid att tjänsteinnehavaren de facto inleder sin tjänsteutövning den första ordinarie arbetsdagen efter den nämnda lediga dagen, helgdagen eller högtidsdagen.
I beslut om förmåner av lönekaraktär, t.ex. om beviljande av årsbunden
lönedel, skall anges det datum fr.o.m. vilket förmånen utbetalas till tjänsteinnehavaren.
Ett tjänsteförhållande upphör den dag som anges i uppsägningen eller då
det skall upphöra efter ett vikariat eller på någon annan grund. Semester
eller tjänstledighet kan således inte beviljas efter att tjänsteförhållandet
har upphört och upphörande senareläggs inte heller till följd av semester,
sjukledighet, moderskapsledighet eller någon annan avlönad tjänstledighet.
Mom. 2
Om en tjänsteinnehavares tjänsteförhållande upphör under en
kalendermånad till följd av att tjänsteinnehavaren på grund av
kroppslyte eller minskade kropps- eller själskrafter har blivit
varaktigt oförmögen att sköta sin tjänst eller till följd av att
tjänsteinnehavaren avlidit, skall till tjänsteinnehavaren eller
dennas rättsinnehavare betalas hela den kalendermånadens lön.
Om en tjänsteinnehavares tjänsteförhållande upphör under en pågående
kalendermånad av någon annan orsak än vad som nämns i denna avtalsbestämmelse, skall den överskjutande delen av lönen återbetalas.
§ 17
Lönebetalning till tjänsteinnehavare
Mom. 1
Ordinarie lön till tjänsteinnehavare betalas för varje kalendermånad den dag som vederbörande församlingsmyndighet har
bestämt, dock senast kalendermånadens 15:e dag. Om den fastställda betalningsdagen infaller på en helgfri lördag, en söndag
eller en annan högtidsdag, skall lönen betalas den närmast föregående vardagen samma kalendermånad. Om betalningsdagen till följd härav skulle förskjutas till föregående kalendermånad, skall lönen dock betalas den vardag som följer närmast
efter betalningsdagen.
Mom. 2
Andra poster än ordinarie lön och arvoden skall betalas i samband med den ordinarie lönen, om inte annat följer av mom. 3
eller tjänstekollektivavtal.
Mom. 3
Om betalningen av lön eller arvode som avses i mom. 2 förutsätter en räkning varav framgår vilka åtgärder som utförts, skall
betalningen ske senast kalendermånaden efter den då räkningen
företeddes.
Mom. 4
En tjänsteinnehavares lön får betalas genom förmedling av en
penninginrättning som tjänsteinnehavaren uppgivit.
Lönebetalningstidpunkten kan genom beslut av vederbörande församlingsmyndighet flyttas högst två kalenderdagar åt gången. Tjänsteinnehavaren skall på något lämpligt sätt höras före beslut om att ändra betalningstidpunkten.
Tillämpningsdirektiv mom. 1-4
Lönebetalningstidpunkten är densamma för både ordinarie och vikarier.
Betalningstidpunkten skall permanent fastställas till en viss dag, t.ex. kalendermånadens 5:e dag. Lönen skall kunna lyftas på den i denna paragraf
angivna betalningsdagen.
I samband med lönebetalningen skall tjänsteinnehavares ges en utredning
varav framgår lönens storlek samt eventuella tillägg och belopp som innehålls för olika ändamål.
Obs.
Betalning av semesterlön, betalning av semesterpenning och betalning av
semesterersättning se § 117.
§ 18
Lönebetalning till arbetstagare
Mom. 1
Lön till månadsavlönade arbetstagare betalas en gång i månaden i efterskott på månadens sista vardag. Om månadens sista
vardag är en lördag skall lönen dock betalas föregående vardag.
Mom. 2
Lön till timavlönade arbetstagare betalas två gånger i månaden
eller, om så avtalas mellan arbetsgivaren och arbetstagaren, en
gång i veckan. Medan arbetsförhållandet pågår förfaller lönen
till betalning senast den sjunde arbetsdagen efter löneperioden.
När anställningen upphör skall lönen betalas senast anställningens sista
dag (se arbetsavtalslagens, 2 kap. 14 §).
Mom. 3
Om en arbetstagares lön medan arbetsförhållandet pågår eller
då det upphör förfaller till betalning på en helgdag, självständighetsdagen, första maj, julaftonsdagen eller midsommaraftonsdagen eller på en helgfri lördag, anses den närmast föregående vardagen som förfallodag.
Mom. 4
En arbetstagares lön får betalas genom förmedling av en penninginrättning som arbetstagaren anvisat. Betalnings- eller giroordern skall i så fall sändas i så god tid att lönen kan beräknas stå till arbetstagarens förfogande på förfallodagen.
Mom. 5
Anmärkningar som gäller lönens belopp skall riktas till arbetsledningen inom en vecka från betalningsdagen.
Avtalsparterna rekommenderar att till arbetstagaren i samband med lönebetalningen alltid ges en utredning varav framgår lönebeloppet, eventuella
lönetillägg samt innehållningar för olika ändamål.
Obs. 1
Enligt arbetsavtalslagens 2 kap. 16 § 2 mom. skall arbetsgivaren på arbetstagarens begäran utan dröjsmål ge denne ett löneintyg varav framgår
beloppet av den lön som betalts till arbetstagaren samt de grunder på vilka
lönen bestämts.
Obs. 2
Betalning av semesterlön, betalning av semesterpenning och betalning av
semesterersättning se § 117.
§ 19
Andra allmänna bestämmelser om arbetstagare
Mom. 1
Då en arbetstagare är tillfälligt förhindrad att utföra sitt ordinarie arbete, eller annars vid behov, är arbetstagaren skyldig att
utföra också annat arbete. Om det andra arbetet är lägre avlönat
skall till arbetstagaren betalas lön som motsvarar det egna yrket
eller arbetet. Om det andra arbetet är högre avlönat skall till arbetstagaren betalas den högre lönen under den tid som arbetstagaren utför det andra arbetet.
Sådant annat arbete som avses i momentet skall vara lämpligt för arbetstagaren med beaktande av hans eller hennes yrke och arbetserfarenhet.
T.ex. en gravgrävare kan enligt det som sägs i momentet vara skyldig att
leda ett begravningsfölje från jordfästningskapellet till graven, trots att
detta inte uttryckligen nämns i arbetsavtalet.
I sådana fall då arbetsgivaren och arbetstagaren avtalar om annat arbete i
stället för att arbetsgivaren utnyttjar sin rätt att enligt arbetsavtalslagen
(55/2001) permittera eller säga upp arbetstagaren, bestäms lönen med avvikelse från momentet i enlighet med de lönebestämmelser som gäller arbetet i fråga. T.ex. om arbetsgivaren med en barnledare avtalar om begravningsplatsarbete i stället för att permittera arbetstagaren, bestäms arbetstagarens lön som månads- eller timlön för sommararbetare på begravningsplatser.
Mom. 2
Då en arbetstagare inte kan utföra sitt arbete till följd av avbrott
på grund av regn, kyla eller något annat naturhinder, skall under denna tid om möjligt ordnas annat arbete för arbetstagaren.
När det är fråga om ett sedvanligt naturhinder skall lön inte betalas till en
arbetstagare som av den orsaken är förhindrad att utföra sitt arbete. Om
arbetsplatsen däremot har drabbats av en eldsvåda, ett exceptionellt naturhinder eller av en motsvarande händelse som inte beror på parterna i
arbetsavtalet, skall till arbetstagaren för den tid som arbetet är avbrutet
betalas ordinarie lön, likväl för högst 14 dagar (se även arbetsavtalslagens
2 kap. 12 § 2 och 3 mom.).
KAP. 2.2.
UPPGIFTSRELATERAD OCH INDIVIDUELL LÖNEDEL
(Tillämpningsdirektiv för detta kapitel finns i bilaga 1.)
§ 30
Mom. 1
Bestämmelserna i detta kapitel gäller tjänstelöner samt löner
till tjänsteinnehavare och fullt arbetsföra arbetstagare som fyllt
17 år, om inte annat följer av mom. 2.
Mom. 2
Detta avtal tillämpas inte på kyrkoherdar och timavlönade arbetstagare och inte heller på tjänsteinnehavare som företräder
församlingen såsom arbetsgivare och vars lön Kyrkans arbetsmarknadsverk har bestämt i enlighet med 5 § 2 mom. i lagen
om kyrkans tjänstekollektivavtal. Bestämmelser om lön i kyrkoherdetjänster och till innehavare av kyrkoherdetjänster finns
i bilaga 6 (lönesättning, kyrkoherdar) och i bilaga 8 (lönesättning, timavlönade arbetstagare).
Obs.
Kyrkans arbetsmarknadsverk och huvudavtalsorganisationerna har med
stöd av 5 § 2 mom. i lagen om kyrkans tjänstekollektivavtal genom ett avtal som undertecknades 28.9.2007 kommit överens om begränsning av
tjänstekollektivavtalets bindande verkan. Avtalet gäller de avtalsmässiga
anställningsvillkoren för sådana ledande tjänster och tjänsteinnehavare
inom ekonomi- och personalförvaltningen vilka företräder församlingen
såsom arbetsgivare.
Mom. 3
Vad som i detta avtal föreskrivs om uppgifter gäller utöver arbetstagare i arbetsavtalsförhållande också tjänster och tjänsteinnehavare.
Obs.
Tillämpningsdirektiv för kapitlet i tjänste- och arbetskollektivavtalets
bilaga 1.
§ 31
Lönedelar och lönegrunder
Obs.
Tillämpningsdirektiv för kyrkans allmänna lönesystem, bilaga 1, kap. 1.1.
En tjänsteinnehavares/arbetstagares ordinarie lön består av en
uppgiftsrelaterad lönedel (grundlön), en årsbunden individuell
lönedel (årsbunden lönedel) och en prövningsbaserad individuell lönedel (prövningsbaserad lönedel) samt av annan tilläggslön eller annat lönetillägg som betalas regelbundet som ett fast
månatligt belopp.
§ 32
Grundlön
Obs.
Tillämpningsdirektiv för kyrkans allmänna lönesystem, bilaga 1, kap.
1.1–1.2 och 2.1.
Mom. 1
Den uppgiftsrelaterade lönedelen bestäms på basis av svårighetsgraden i tjänsteinnehavarens/arbetstagarens arbetsuppgifter
och av tjänste- och arbetskollektivavtalets indelning i kravgrupper. Arbetsuppgiftens svårighetsgrad bedöms med hjälp av
kravkriterier för kravgrupperna och befattningsbeskrivningen
för uppgiften.
Befattningsbeskrivningen görs upp vid ett samtal mellan chefen och den
anställda, och på samma sätt görs en årlig översyn då eventuella förändringar uppdateras.
Obs.
Indelning i kravgrupper, bilaga 2.
Blankett för befattningsbeskrivning, bilaga 3.
Mom. 2
En arbetsuppgift placeras i den kravgrupp som den på grund av
sin svårighetsgrad hör till. Minimilönen i en kravgrupp är tjänsteinnehavarens/arbetstagarens grundlön, om den inte på basis
av arbetsuppgiftens svårighetsgrad (kravdel) eller av någon
uppgiftsrelaterad särskild grund bestäms till ett högre belopp
än kravgruppens minimilön. Grundlönen kan endast av en särskild uppgiftsrelaterad grund bestämmas så att den uppgår till
minimilönen i följande kravgrupp eller till ett högre belopp.
Obs.
Minimilöner i kravgrupperna, bilaga 4.
Protokollsanteckning 1:
Grundlönens kravdel, som baserar sig på befattningsbeskrivningens allmänna beskrivning och kravkriterienivån samt en eventuell särskild
grund, ska anges separat i euro.
Med en uppgiftsrelaterad särskild grund avses sådana speciella krav som
arbetsorten eller arbetsmiljön innebär och som inte beaktas i kriterierna
för arbetsuppgiftens svårighetsgrad. Förekomsten av sådana faktorer konstateras i samband med bedömningen av arbetsuppgiftens svårighetsgrad
och de beaktas när grundlönen bestäms.
Domkapitlet ger en församlingspastor ett tjänsteförordnande. Församlingens behöriga myndighet beslutar om den uppgiftsrelaterade lönen för
tjänsten. Om domkapitlet i tjänsteförordnandet anger lönen, ska det före
förordnandet be församlingen meddela lönen och samtidigt ge församlingen tillfälle att enligt KO 6:33,1 ge ett utlåtande om personen.
§ 33
Årsbunden lönedel
Obs.
1.3.1. och 2.2.1.
Mom. 1
Till tjänsteinnehavare/arbetstagare betalas årsbunden lönedel
på basis av anställningsförhållanden som avses i § 34. Denna
lönedel beräknas på tjänsteinnehavarens/arbetstagarens grundlön som följer:
Tid som berättigar
till årsbunden
lönedel
4 år
6 år
8 år
10 år
13 år
Den årsbundna lönedelens andel av
grundlönen
3 %
7 %
11 %
15 %
18 %
Mom. 2
Rätten till årsbunden lönedel inträder i början av månaden efter
att den därtill berättigande tjänstgöringstiden fullgjorts. Församlingens behöriga myndighet kan enligt prövning besluta betala en 3, 7, 11, 15 eller 18 procents årsbunden lönedel på
grundlönen redan innan tjänsteinnehavaren/arbetstagaren kan
räkna sig till godo tjänstgöringstid som motsvarar den procentuella andelen.
Mom. 3
Grunderna för beräkning av årsbunden lönedel skall tas upp vid
verkställighetsförhandlingar i enlighet med § 2 mom. 3 i
Evangelisk-lutherska kyrkans huvudavtal.
Obs.
Med anställningsförhållande avses tjänste- eller arbetsavtalsförhållande.
§ 34
Tid som berättigar till årsbunden lönedel
Obs.
1.3.1. och 2.2.1.
Mom. 1
Till årsbunden lönedel berättigar den tid som tjänsteinnehavaren/arbetstagaren efter fyllda 17 år
a) har varit anställd i huvudsyssla hos en församling,
b) har varit anställd i huvudsyssla hos en annan arbetsgivare
inom motsvarande bransch eller i arbetsuppgifter som är till
väsentlig nytta för skötseln av den nuvarande tjänsten/de
nuvarande arbetsuppgifterna eller
c) har varit anställd i bisyssla hos arbetsgivare som avses ovan
i arbetsuppgifter som är till väsentlig nytta för skötseln av
den nuvarande tjänsten/de nuvarande arbetsuppgifterna.
Tjänstgöring i enlighet med värnpliktslagen och verksamhet som självständig företagare eller yrkesutövare kan bedömas i enlighet med detta
moment om tjänstgöringen eller verksamheten är till väsentlig nytta för
skötseln av den nuvarande tjänsten/de nuvarande arbetsuppgifterna.
Mom. 2
När den tid som berättigar till årsbunden lönedel beräknas skall
endast fulla månader beaktas. Som en full månad räknas också
minst 30 dagars oavbruten tjänstgöring. Kontinuiteten i tjänstgöringstiden avbryts inte av att tjänsteinnehavaren/arbetstagaren flyttar från en anställning till en annan, om den mellanliggande tiden inte är längre än tre kalenderdagar. Endast ett av
flera samtidiga anställningsförhållanden beaktas.
Mom. 3
Anställningsförhållandens karaktär av huvudsyssla eller bisyssla fastställs i enlighet med kyrkans tjänste- och arbetskollektivavtal då arbetsgivaren är en församling. Annars tillämpas i detta avseende de bestämmelser som arbetsgivaren har iakttagit
vid respektive tidpunkt.
Mom. 4
Tillförlitlig skriftlig utredning skall läggas fram över andra anställningar än hos den egna församlingen eller kyrkliga samfälligheten samt över eventuell annan tid som berättigar till årsbunden lönedel. Årsbunden lönedel betalas på basis av en sådan utredning retroaktivt tidigast från början av det kalenderår
som utredningen avser.
§ 35
Prövningsbaserad lönedel
Obs.
1.3.1. och 2.2.1.
Mom. 1
Till en tjänsteinnehavare/arbetstagare kan om församlingens
behöriga myndighet så beslutar betalas en prövningsbaserad
lönedel i euro, med beaktande av tjänsteinnehavarens/arbetstagarens yrkeskompetens, arbetsresultat och arbetets kvalitet
samt förmåga att hantera verksamhetsmiljön. Efter att den behöriga myndigheten bedömt arbetsprestationen på skalan normal, god och utomordentlig beslutar den om arbetsprestationens betydelse för den prövningsbaserade lönedelen samt hur
mycket som anvisas för ändamålet. Den prövningsbaserade lö-
nedelen uppgår till högst 10 % av minimilönen i kravgruppen.
Mom. 2
Den myndighet som är behörig i ärendet bestämmer längden på
bedömningsperioden för den prövningsbaserade lönedelen. Perioden ska vara minst sex månader och högst ett år, om det inte
finns särskilda skäl att förlänga den.
Om en arbetstagare under de två senaste åren varit säsonganställd sammanlagt minst 6 månader i församlingens park- och trädgårdsarbete och
arbetsavtalet förnyas för följande vegetationsperiod bestäms arbetstagarens rätt till prövningsbaserad lönedel efter att det pågående anställningsförhållandet har fortgått i 14 kalenderdagar.
Mom. 3
Olika grupper av tjänsteinnehavare/arbetstagare ska behandlas
jämlikt i fråga om prövningsbaserad lönedel. En tjänsteinnehavare/arbetstagare ska på begäran underrättas om motiveringen
till sin prövningsbaserade lönedel.
Mom. 4
Införandet av den prövningsbaserade lönedelen i församlingen
och beräkningsgrunderna för lönedelen ska tas upp vid verkställighetsförhandlingar i enlighet med 2 § 3 mom. i Kyrkans
huvudavtal.
§ 36
Interimistisk eller tillfällig skötsel av tjänsteuppgifter
Obs.
2.1.2.
Mom. 1
Det som i § 32–35 föreskrivs om en tjänsteinnehavares lön
gäller också interimistiska tjänsteinnehavare som sköter alla
uppgifter som hör till en tjänst och uppfyller behörighetsvillkoren för tjänsten. Om en interimistisk tjänsteinnehavare sköter
samtliga tjänsteuppgifter men inte har den behörighet som förutsätts för tjänsten, kan tjänsteinnehavarens grundlön bestämmas till ett högst 15 % lägre belopp än minimilönen i kravgruppen enligt § 32.
Mom. 2
Till en präst som tillfälligt förordnas sköta en annan tjänsts
uppgifter vid sidan av sin egen tjänst, kan betalas en skälig ersättning som domkapitlet bestämmer.
Obs 1.
Ersättningen bestäms i samråd med församlingen.
Obs 2.
Andra tjänsteinnehavare än präster, se § 38.
Mom. 3
Utan hinder av vad som föreskrivs i mom. 1 kan till en interimistisk innehavare av en prästtjänst eller kantorstjänst som får
pension enligt kyrkans pensionslag betalas arvode för skötseln
av tjänsteuppgifterna enligt den i församlingen gällande förrättningsarvodestaxan.
§ 37
Lön i samband med överföring till en annan tjänst
Om en tjänsteinnehavare har förordnats interimistiskt sköta en
annan tjänst i samma församling, kyrkliga samfällighet eller en
därtill hörande annan församling och därför utan ansökan har
beviljats tjänstledighet från sin egen tjänst, skall § 36 iakttas.
Tjänsteinnehavaren har dock rätt till minst den ordinarie lön
som skulle betalas för den egna tjänsten.
Om tjänsteinnehavaren på egen ansökan förordnas att interimistiskt sköta
en annan tjänst i samma församling, kyrkliga samfällighet eller en därtill
hörande annan församling, skall på lönen uteslutande tillämpas bestämmelserna i § 36. Detsamma gäller arbetstagare som sedan tidigare är anställd hos samma församling, kyrkliga samfällighet eller en därtill hörande annan församling och som har fått oavlönad ledighet från sin egen anställning efter att ha förordnats till interimistisk tjänsteinnehavare.
§ 38
Förändringar i lönegrunderna
Obs.
2.1.4.
Mom. 1
Om en uppgifts svårighetsgrad förändras väsentligt ska den i
enlighet med § 32 fastställda kravgruppen och grundlönen ändras i motsvarande mån. Det är motiverat att ändra grundlönen
också när det har skett en väsentlig förändring i någon annan
sådan särskild grund som avses i § 32. Om förändringarna är
tillfälliga är beslutet om ändring av grundlönen i kraft en viss
tid.
Mom. 2
Ett sådant ändringsbeslut som aves i mom. 1 fattas av församlingens behöriga myndighet. Förändringens eventuella inverkan på lönen bedöms med hjälp av befattningsbeskrivningen.
Utöver tjänsteinnehavaren/arbetstagaren själv kan också en företrädare för denne uppmärksamma arbetsgivaren på att en arbetsuppgift förändrats.
Obs.
Befattningsbeskrivningen, se protokollsanteckningen efter § 32 mom. 1.
Mom. 3
Om inget annat särskilt beslutas har en tjänsteinnehavare/arbetstagare rätt till högre grundlön från början av månaden
efter den då förändringen konstaterades. Om en arbetsuppgift
genom arbetsgivarens åtgärder ändras så att dess svårighetsgrad sjunker väsentligt och varaktigt, ska detta beaktas i grundlönen med iakttagande av den uppsägningstid som ska tillämpas på tjänsteinnehavaren/arbetstagaren.
Mom. 4
En tjänsteinnehavares/arbetstagares eventuella prövningsbaserade lönedel ska omprövas då kravgruppen eller grundlönen justeras med anledning av att arbetsuppgifterna förändrats. Prövningsbaserad lönedel ska betalas i enlighet med prestationsnivån före förändringen till dess att det varit möjligt att bedöma
hur tjänsteinnehavaren/arbetstagaren klarar arbetsuppgifterna
efter förändringen. Den prövningsbaserade lönedelen kan sänkas när prestationsnivån vid två bedömningar med minst en
månads mellanrum har konstaterats ligga betydligt under tidigare nivå.
KAP. 2.3
UPPHÄVT
§ 40 – 55
Upphävda
KAP. 2.4.
ÖVRIGA TILLÄGG OCH ARVODEN
§ 60
Tillämpningsområdet för bestämmelserna om övriga tillägg
och arvoden
Bestämmelserna i detta kapitel gäller tjänsteinnehavares och
månadsavlönade arbetstagares övriga eventuella tillägg och
arvoden. Bestämmelser om andra eventuella tillägg och
arvoden till innehavare av kyrkoherdetjänst finns i bilaga 6 (lönesättning, kyrkoherdar) och i bilaga 8 (lönesättning, timavlönade arbetstagare).
§ 61
Lägerföreståndararvode/föreståndartillägg
Mom. 1
Till tjänsteinnehavare som har utsetts till program- och säkerhetsansvarig lägerföreståndare skall i föreståndartillägg betalas
17,21 euro från 1.4.2010 och 17,30 euro från 1.10.2010 för
varje oavbrutet lägerdygn. En förutsättning är dessutom att
minst 18 personer deltar i lägret. Av särskild anledning kan föreståndartillägg betalas om minst 10 personer deltar i lägret. I
detta antal räknas inte in tjänsteinnehavare och arbetstagare
som deltar i lägerarrangemangen och inte heller andra avlönade
eller mot arvode anställda ledare.
Mom. 2
Föreståndartillägg kan för ett och samma läger betalas endast
till en tjänsteinnehavare/arbetstagare. Om någon programansvarig och säkerhetsansvarig föreståndare inte har utsetts, betalas inget föreståndararvode. För läger som varar högst 12 timmar betalas inget föreståndararvode.
Tillämpningsdirektiv mom. 1-2
Beslut om betalning av föreståndartillägg skall fattas på förhand, t.ex. i
samband med att lägerplanen fastställs. En särskild anledning att betala
föreståndartillägg då deltagarantalet understiger 18 kan anses vara bl.a. att
det är fråga om specialgruppers läger som kan vara väsentligt mera krävande att leda än församlingens övriga läger. Hjälpledare som får arvode
räknas inte som lägerdeltagare. Föreståndartillägg betalas också för utfärder i församlingens regi, om förutsättningarna för betalning av tillägget i
övrigt är uppfyllda.
§ 62
Sammanträdesarvoden
Mom. 1
Till tjänsteinnehavare som utom sin ordinarie arbetstid eller på
sin lediga dag i minst en halv timme är närvarande vid sammanträde som avses i mom. 2 i egenskap av sekreterare, före-
dragande, sakkunnig eller annars med stöd av lag, förordning,
reglemente eller instruktion, kan enligt vederbörande församlingsmyndighets prövning betalas sammanträdesarvode. I § 64
föreskrivs om sammanträdesarvodets maximibelopp.
Sammanträdesarvode kan betalas till en tjänsteinnehavare endast om denne är skyldig att vara närvarande vid sammanträdet. Med närvaroskyldighet kan jämställas den situationen att tjänsteinnehavaren är närvarande på
ett organs uttryckliga, protokollförda begäran. Undantag görs i detta avseende för kyrkorådets ordförande. Till ordföranden kan betalas arvode för
deltagande i kyrkorådets ekonomisektions sammanträde även om ordföranden inte har närvaroskyldighet utan endast närvarorätt.
Mom. 2
Sammanträden som avses i mom. 1 hålls av
1) kyrkofullmäktige, gemensamma kyrkofullmäktige, kyrkorådet, församlingsrådet eller gemensamma kyrkorådet,
2) en direktion som har tillsatts av kyrkofullmäktige eller
gemensamma kyrkofullmäktige,
3) kyrkorådets ekonomisektion,
4) en sektion inom gemensamma kyrkorådet,
5) en kommission som har tillsatts för kyrkorådets ekonomiförvaltningsärenden,
6) en kommission som har tillsatts av gemensamma kyrkorådet,
7) en sådan valnämnd för prästval eller församlingsval som
avses i kyrkolagens 8 kap., samt av
8) kapellrådet.
Förteckningen över de församlingsorgan för vilkas sammanträden kan betalas sammanträdesarvode är uttömmande.
När en kommission som avses i punkt 5 tillsätts är det skäl att uttryckligen konstatera om den tillsätts för ekonomiärenden eller verksamhetsärenden eller eventuellt för andra typer av ärenden. Arvode kan betalas
endast för sammanträden som hålls av en kommission som tillsatts för
den först nämnda typen av ärenden. Som exempel kan nämnas kommissioner som har tillsatts för byggnadsprojekt, tjänstearrangemang, ADBfunktioner, församlingsinternt samarbete, planering av begravningsplatser
eller för liknande ändamål. Däremot kan sammanträdesarvoden inte betalas för sammanträden som hålls av kommissioner som behandlar t.ex.
gudstjänstfrågor, diakoniärenden, söndagsskolarbete, ungdomsarbete,
kyrkomusik o.dyl.
Bestämmelserna om sammanträdesarvoden gäller i tillämpliga delar också
kyrkostyrelsen, domkapitlen och andra kyrkliga förvaltningsorgan. De
gäller inte stiftsfullmäktige, synodalmötet, biskopsmötet eller kyrkomötet.
Bestämmelserna om sammanträdesarvoden gäller endast tjänsteinnehavare. De skall inte tillämpas på mötesdeltagare med förtroendemannastatus.
Tjänstekollektivavtalets bestämmelser om sammanträdesarvoden skall
inte tillämpas på tjänsteinnehavare i förtroendemannaställning. I en sådan
ställning är t.ex. en tjänsteinnehavare som väljs till medlem av kyrkorådet
eller gemensamma kyrkofullmäktige. Förtroendemän har rätt till sammanträdesarvode enligt vad kyrkofullmäktige, gemensamma kyrkofullmäktige
eller representantskapet särskilt beslutar.
Mom. 3
Om en tjänsteinnehavares ordinarie arbetstid inte är bestämd
anses tjänsteinnehavarens arbetstid enligt denna paragraf börja
klockan 8.00 och sluta klockan 16.00.
Mom. 4
Sammanträdesarvode betalas inte till tjänsteinnehavare som får
arbetstidsersättningar för sammanträdestiden.
Avsikten är att sammanträdesarvode skall betalas till tjänsteinnehavare
som arbetstidsbestämmelserna inte tillämpas på. Sådana tjänsteinnehavare
som arbetstidsbestämmelserna tillämpas på och som deltar i sammanträden på tjänstens vägnar får däremot lön för sammanträdestiden och denna
räknas som arbetstid. Se även § 140 mom. 1 och 3 samt § 194 mom. 2 och
§ 202.
§ 63
Sammanträdesarvode/särskild lön eller särskilt arvode
Om det har bestämts att särskild lön eller särskilt arvode betalas för sådana sammanträdesrelaterade uppgifter som inte kan
anses höra till en tjänsteinnehavares tjänsteåligganden, skall till
tjänsteinnehavaren inte betalas sammanträdesarvode enligt § 62
eller arvode enligt § 65.
§ 64
Sammanträdesarvodets belopp
Mom. 1
Sammanträdesarvodet kan fastställas till högst 30,20 euro från
1.4.2010 och 30,35 euro från 1.10.2010.
Sammanträdesarvodets belopp bestäms av församlingen. Eftersom ärendet har samband med budgeten fattas beslutet i allmänhet av kyrkofullmäktige.
Mom. 2
Till den som under den längsta tiden har fungerat som ordförande för sammanträdet och till sammanträdets sekreterare betalas arvodet förhöjt med 50 %.
Mom. 3
Sammanträdesarvoden som avses i mom. 1 och 2 skall ökas
med 25 % för varje full timme efter de första tre timmarna.
Om ett sammanträde pågår över tre timmar skall sammanträdesarvodet
betalas förhöjt med 25 % för varje full timme efter de första tre timmarna.
Om sammanträdesarvodet har fastställts t.ex. till 20 euro är förhöjningen
5 euro per timme. Om sammanträdet pågår i fyra timmar betalas 25 euro i
sammanträdesarvode. Ordförandens eller sekreterarens sammanträdesarvode är i så fall 37,50 euro.
Mom. 4
Sammanträdesarvode betalas för sammanlagt högst två sammanträden som har hållits under ett och samma dygn.
Mom. 5
Om ett förvaltningsorgan håller flera än ett sammanträde under
ett och samma kalenderdygn, anses de när sammanträdesarvodet räknas utgöra ett enda sammanträde, om inte tiden mellan sammanträdena är längre än sex timmar.
§ 65
Sekreterararvode i vissa fall
Till tjänsteinnehavare kan för uppgifterna som sekreterare för
ett sammanträde, då uppgifterna utförs utom tjänstetid och
utanför ett sådant sammanträde som avses i § 62, enligt prövning av vederbörande förvaltningsorgan betalas en i församlingen eller den kyrkliga samfälligheten fastställd ersättning
om högst 20,15 euro från 1.4.2010 och 20,25 euro från
1.10.2010 per arbetstimme, under förutsättning att sekreteraruppgifterna inte kan anses höra till tjänsteinnehavarens tjänsteåligganden.
För erhållande av särskild timersättning förutsätts
1) att uppgifterna inte kan anses höra till tjänsteinnehavarens tjänsteåligganden,
2) att sekreteraruppgifterna utförs utom tjänsteinnehavarens tjänstetid och
utanför ett sammanträde,
3) att det är fråga om sekreteraruppgifter i ett sådant organ som avses i §
62 mom.
4) att sekreterarens timersättning vederbörligen har fastställts och att anslag har anvisats för ändamålet,
5) att vederbörande förvaltningsorgan, vanligen kyrkorådet, i det aktuella
fallet har ansett att timersättning vid behov kan betalas för sekreteraruppgifterna och
6) att vederbörande organ ger sin sekreterare rätt att helt eller delvis sköta
sekreteraruppdraget utom tjänstetid.
Det bör observeras att till de organ som avses i punkt 3, dvs. för vilkas
sammanträden kan beslutas om betalning av sekreterararvode, inte hör
t.ex. kyrkorådets ekonomisektion eller en kommission som tillsatts för
kyrkorådets verksamhetsärenden.
Vederbörande organ skall granska och godkänna sin sekreterares arvodesräkning.
Det rekommenderas att sekreteraruppdrag om möjligt sköts som tjänstearbete.
§ 66
Undantag från bestämmelserna i § 62-65
Bestämmelserna i § 62-65 tillämpas inte på tjänsteinnehavare
som har rätt men inte skyldighet att närvara och yttra sig vid ett
sammanträde.
Utan hinder av vad som föreskrivs i denna paragraf har kyrkorådets ordförande rätt till arvode för deltagande i kyrkorådets ekonomisektions
sammanträde.
§ 67 – 69
Upphävda
DEL III TJÄNSTLEDIGHETER OCH
ARBETSLEDIGHETER SAMT
VISSA AVBROTT I TJÄNSTGÖRINGEN OCH ARBETET
KAP. 3.1.
SJUKLEDIGHET
§ 70
Beviljande av sjukledighet
Mom. 1
En tjänsteinnehavare/arbetstagare som på grund av sjukdom
eller kroppsskada är arbetsoförmögen och således förhindrad
att sköta sin tjänst/sitt arbete har rätt till sjukledighet för denna
tid.
Mom. 2
Bestämmelser om beviljande av tjänsteinnehavares sjukledighet, om ansökningsförfarandet och om tjänsteinnehavares skyldighet att utreda grunden för sin sjukledighet finns i tjänstestadgan och i kyrkostyrelsens beslut om semester, tjänstledighet och tjänstefri tid för präster, lektorer och kantorer.
Obs.
Se § 36 i modelltjänstestadgan samt 3 och 4 § i kyrkostyrelsens beslut om
semester, tjänstledighet och tjänstefri tid för präster, lektorer och kantorer.
Mom. 3
En tjänsteinnehavare/arbetstagare som inte har något lagligt
hinder ska utan dröjsmål underrätta sin närmaste chef om sin
sjukdom och visa ett godtagbart läkarintyg över sin arbetsoförmåga. Tjänsteinnehavaren/arbetstagaren kan utan läkarintyg beviljas högst tre dagar sjukledighet, om någon annan
tillförlitlig utredning som arbetsgivaren godkänner visas över
arbetsoförmågan. Av särskilda skäl kan arbetsgivaren för en
begränsad tid besluta att sjukledighet kan beviljas utan krav på
läkarintyg också för en längre tid än tre dagar, om någon annan
tillförlitlig utredning som arbetsgivaren godkänner visas över
arbetsoförmågan.
För att få sjukledighet ska tjänsteinnehavaren/arbetstagaren vara oförmögen att utföra sitt arbete och visa detta med ett läkarintyg, om inte
annat följer av de bestämmelser som nämns i obs-punkten under mom. 2
eller av mom. 3. Om sjukledighet beviljas utan krav på läkarintyg ska det
finnas en annan tillförlitlig utredning över arbetsoförmågan som arbets-
givaren godkänner, till exempel ett utlåtande av företagshälsovårdaren.
Beviljande av sjukledighet för längre tid än tre dagar utan läkarintyg
förutsätter exceptionella omständigheter. Detta kan till exempel vara ett
allmänt hälsohot på grund av en omfattande epidemi eller en pandemi. En
läkare som har skrivit ett retroaktivt läkarintyg måste kunna motivera
detta.
Sjukledighet beviljas i regel enligt läkarintyg. Läkarintyget är emellertid
endast ett sakkunnigutlåtande från vilket vederbörande myndighet kan
avvika av motiverad anledning. En sådan orsak kan vara t.ex. att
tjänsteinnehavaren/arbetstagaren har arbetat trots att han eller hon enligt
läkarintyget är arbetsoförmögen.
Om det finns skäl att misstänka ett läkarintygs godtagbarhet, kan
arbetsgivaren på sin egen bekostnad låta tjänsteinnehavaren/arbetstagaren
undersökas av en läkare som arbetsgivaren anvisat.
Sjukledighet beviljas för den tid som arbetsoförmågan pågår, dock inte
längre än till tjänste-/arbetsavtalsförhållandets sista dag.
Om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren insjuknar under en arbetsdag och
måste lämna arbetsplatsen före arbetsdagens slut, ska denna inte räknas in
i sjukledigheten. Om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren efter att ha
insjuknat en arbetsdag inte alls kommit till arbetet, börjar sjukledigheten
med den dagen.
§ 71
Lön för sjukdomstid
Mom. 1
Om inte annat följer av § 73-75 eller 83 har en tjänsteinnehavare/arbetstagare rätt att under ett och samma kalenderår för sådan sjukledighet som avses i § 70 få sin ordinarie lön för sammanlagt 60 kalenderdagar, under förutsättning att tjänsteinnehavarens/arbetstagarens anställningsförhållande till församlingen omedelbart före sjukledighetens början har pågått minst
60 kalenderdagar. Om under ett och samma kalenderår beviljas
över 60 kalenderdagar sjukledighet, skall för den överskjutande
delen betalas med en tredjedel reducerad lön för sammanlagt
120 kalenderdagar. För därpåföljande sjukledighet kan dessutom enligt prövning betalas högst hälften av den ordinarie lönen
för högst 185 kalenderdagar.
Om arbetsavtalet för en arbetstagare som under de två senaste åren varit
säsonganställd i församlingens park- och trädgårdsarbete förnyas för följande vegetationsperiod, bestäms arbetstagarens rätt till sjuklön på så sätt
att de fulla månader som han eller hon varit i arbete de två föregående
åren beaktas utan förhöjning efter att det pågående anställningsförhållandet har pågått i 14 kalenderdagar.
För betalningen av lön för en tjänsteinnehavares/arbetstagares sjukdomstid saknar det betydelse om sjukledigheten under ett kalenderår är oavbruten eller om sjukledighet beviljas i flera repriser. För kalenderårets första
60 sjukledighetsdagar betalas i varje fall full lön och därefter med en tredjedel reducerad lön för 120 kalenderdagar.
Lön för sjukdomstid betalas enligt ordalydelsen också i situationer då
sjukledigheten utan avbrott fortsätter ”över” ett årsskifte in på följande
kalenderår: räknat från början av det följande året skall åter betalas full
lön, som efter att sjukledigheten har fortgått 60 dagar in på det nya året
reduceras med en tredjedel.
Med lön avses i denna paragraf penninglön. En tjänsteinnehavare/arbetstagare vars avlöning inkluderar naturaförmåner har rätt att få dessa oavkortade så länge löneförmåner för sjukdomstid betalas.
En förutsättning för betalning av full lön under sjukledighet är att tjänstgöringen eller anställningen redan har börjat, dvs. att tjänsteinnehavaren/arbetstagaren har inlett arbetet före insjuknandet. Å andra sidan betalas lön under sjukledighet högst så länge som anställningsförhållandet
fortgår, även om arbetsoförmågan skulle fortsätta också efter denna tid.
En förutsättning för betalning av lön för sjukdomstid är vidare att tjänsteinnehavaren/arbetstagaren iakttar sjukförsäkringslagens bestämmelser om
dagpenning. Om församlingen till följd av tjänsteinnehavarens/arbetstagarens försummelse går miste om en förmån som enligt sjukförsäkringslagen tillkommer församlingen, skall tjänsteinnehavarens/arbetstagarens
löneförmåner minskas med motsvarande belopp.
Mom. 2
Om en tjänsteinnehavares/arbetstagare anställningsförhållande
före sjukledighetens början har pågått kortare tid än 30 kalenderdagar, har han eller hon rätt att för sjukledigheten få hälften
av sin ordinarie lön för sammanlagt 14 kalenderdagar. Om
tjänsteinnehavarens/arbetstagarens anställningsförhållande före
sjukledighetens början har pågått 30-59 kalenderdagar har han
eller hon rätt att få sin ordinarie lön för sammanlagt 14 kalenderdagar.
Den omständigheten att de förutsättningar som sammanhänger med tiden
i arbetet (karenstiden) uppfylls under en sjukledighet berättigar inte till
tillämpning av de i denna paragraf angivna lönebetalningstiderna på en
sådan del av sjukledigheten som infaller efter karenstiden.
Om en deltidsanställd tjänsteinnehavare/arbetstagare arbetar t.ex. 3 dagar
i veckan skall i de 14 kalenderdagar som avses i detta moment utöver arbetsdagarna räknas in också de övriga kalenderdagar som ingår i sjukdomstiden (lediga dagar och dagar på vilka inte har antecknats arbete).
Mom. 3
För sjukledighet betalas inte lön efter att över 365 kalenderdagar sjukledighet i en följd har beviljats i en eller flera repriser.
Sjukledigheten anses ha pågått utan avbrott om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren inte mellan sjukledigheterna har återgått i
tjänst/arbete för minst 30 kalenderdagar. För överskjutande tid
efter 365 kalenderdagar kan av särskild anledning enligt prövning betalas högst hälften av den ordinarie lönen. Ett sådant
beslut kan fattas för högst tre månader i sänder.
Obs.
Timavlönade arbetstagares lön för sjukdomstid, se § 74.
Om en tjänsteinnehavare/arbetstagare under en sjukledighet eller mellan
två separata sjukledigheter är på semester eller tjänstledig, anses det vara
fråga om en oavbruten sjukledighet förutsatt att tjänsteinnehavaren/arbetstagaren inte har återgått till tjänstgöringen/arbetet för en tid av minst 30
kalenderdagar. Om den som har en lång sjukledighet emellanåt håller semester eller annan tjänstledighet eller arbetsledighet än sjukledighet, innebär detta inte att det blir fråga om separata sjukledigheter, men den
mellanliggande tjänstledigheten, arbetsledigheten eller semestertiden förbrukar inte möjligheten att få lön för sammanlagt 365 kalenderdagar, utan
skall lämnas obeaktade vid beräkningen. På motsvarande sätt skall permitteringstid lämnas obeaktad vid beräkningen av 365 kalenderdagar. Det
är skäl att observera att en tjänsteinnehavare/arbetstagare har rätt till sjuklön för 180 kalenderdagar, om inte församlingen beslutar att därutöver betala lön för i § 71 mom. 1 angivna 185 kalenderdagar enligt prövning.
Arbetsoförmågan kan orsakas av samma sjukdom eller olika sjukdomar.
§ 72
Upphävd
§ 73
Lön för sjukdomstid: arbetsolycksfall, arbetsrelaterad
sjukdom eller yrkessjukdom
Mom. 1
Om en tjänsteinnehavares/arbetstagares arbetsoförmåga beror
på ett olycksfall i tjänsten (arbetsolycksfall), en yrkessjukdom
eller våld som tjänsteinnehavaren/arbetstagaren har utsatts för
på grund av tjänstgöringen/arbetet, skall för sådan sjukledighet
betalas den ordinarie lönen för 120 kalenderdagar och därefter
med en tredjedel reducerad lön för högst 120 kalenderdagar.
Därefter betalas hälften av lönen för högst 125 kalenderdagar,
varefter av särskilda skäl enligt prövning kan betalas högst
hälften av lönen. Ett sådant beslut kan fattas för högst tre kalendermånader i sänder. Den rätt till löneförmåner under sjukdomstid som följer av detta moment minskas inte av den
omständigheten att till tjänsteinnehavaren/arbetstagaren under
samma kalenderår har betalts lön för sjukdomstid med stöd av
§ 71 mom. 1. Med stöd av detta moment betald lön för sjukdomstid minskar inte heller tjänsteinnehavarens/arbetstagarens
rätt till lön för sjukdomstid enligt § 71 mom. 1.
Sjukledighet som har beviljats till följd av olycksfall i arbetet, yrkessjukdom eller våld som tjänsteinnehavaren/arbetstagaren har utsatts för i
tjänsten/arbetet skall behandlas separat från ”vanlig” sjukledighet. Vanlig
sjukledighet minskar således inte i något avseende den rätt till lön under
sjukledighet som har beviljats till följd av ett olycksfall i arbetet. Om en
tjänsteinnehavare emellertid har fått lön för sjukdomstid till följd av ett
arbetsolycksfall eller av någon liknande orsak, har han eller hon därutöver
rätt att under kalenderåret få de i § 71 mom. 1 nämnda löneförmånerna
oavkortade.
Rätt till lön för sjukdomstid uppkommer separat för varje arbetsolycksfall, arbetsrelaterad sjukdom eller yrkessjukdom.
Mom. 2
Det arbetsolycksfall, den arbetsrelaterade sjukdom eller den
yrkessjukdom som är orsak till arbetsoförmågan enligt mom. 1
skall ha uppkommit på ett sådant sätt att det enligt lagen om
olycksfallsförsäkring (608/1948) anses vara fråga om ett
olycksfall i arbete eller enligt lagen om yrkessjukdomar
(1343/1988) om en yrkessjukdom. Bestämmelserna i detta
moment tillämpas inte då enligt lagen om olycksfallsförsäkring
inte skulle betalas ersättning. Om olycksfallsförsäkring inte beviljas till fullt belopp, skall i detta moment avsedd lön minskas
till den del den överstiger i § 71 avsedd lön.
§ 74
Timavlönade arbetstagares lön för sjukdomstid
Mom. 1
Till en timavlönad arbetstagare betalas sjuklön för sådana i kalenderdagar fastställda perioder som avses i § 71 och 73. Som
sjuklön betalas den enligt ordinarie arbetstid uträknade ordinarie timlön som skulle ha betalts till arbetstagaren om han eller
hon hade varit i arbete. Om anställningsförhållandet har pågått
färre än 60 kalenderdagar, skall iakttas vad som föreskrivs i §
71 mom. 2.
Mom. 2
Om en i 1 mom. avsedd arbetstagares lön inte kan fastställas så
som avses i mom. 1 skall sjuklönen baseras på medeltimförtjänsten som räknas ut så att arbetstagarens under den föregående löneperioden förtjänade inkomster i tids- och prestationsavlönat arbete jämte eventuella tillägg, efter att övertids- och
söndagsförhöjningar dragits av, divideras med det sammanlagda antalet fullgjorda arbetstimmar under samma löneperiod.
Med föregående löneperiod avses i regel en två veckors period mellan två
lönedagar före sjukledigheten. Om arbetstiden under denna löneperiod av
någon tillfällig orsak varit ovanligt kort, skall medeltimförtjänsten beräknas enligt lönen och arbetstiden för den fulla löneperioden närmast för
denna löneperiod.
Mom. 3
Om arbetstagarlönerna undergått allmän förhöjning efter uträkningen av den ovan avsedda medeltimförtjänsten och om någon
ny medeltimförtjänst inte ännu har räknats ut, skall medeltimförtjänsten justeras i överensstämmelse med den allmänna förhöjningen.
§ 75
Delaktighet i sjukdomens uppkomst
En tjänsteinnehavare/arbetstagare som uppsåtligen eller genom
grov vårdslöshet ådragit sig en sjukdom, ett lyte eller en skada
eller förhindrat sitt tillfrisknande har inte rätt till lön enligt § 71
och 73.
§ 76
Pensionsbesluts inverkan på lön för sjukdomstid
Utan hinder av det ovanstående fortgår rätten till lön för sjukdomstid högst till dess att tjänsteinnehavaren/arbetstagaren börjar få pension enligt kyrkans pensionslag eller tidsbestämt rehabiliteringsstöd.
En tjänsteinnehavare/arbetstagare kan inte samtidigt få både lön för sjukdomstid och pension enligt kyrkans pensionslag. Till den som får deltidspension betalas emellertid lön under sjukledighet som komplement till
deltidspensionen. Rätten till lön under sjukledighet upphör räknat från
början av den månad då pensionen börjar betalas.
§ 77
Arbetsgivarens rätt till dagpenningar och vissa ersättningar
I § 83 finns bestämmelser om arbetsgivarens rätt till dagpenningar och vissa ersättningar.
KAP. 3.2.
FAMILJELEDIGHETER
§ 80
Beviljande av familjeledighet
Mom. 1
En tjänsteinnehavare/arbetstagare har rätt till familjeledighet
enligt vad som bestäms i 4 kap. (55/2001) i arbetsavtalslagen,
om inte annat följer av mom. 2. De familjeledigheter som avses
i 4 kap. i arbetsavtalslagen är moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps-, föräldra- och vårdledighet, partiell och
tillfällig vårdledighet och frånvaro på grund av trängande familjeskäl.
Enligt 4 kap. 1 § i arbetsavtalslagen har en arbetstagare rätt till ledighet
under en sådan moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenningsperiod som avses i sjukförsäkringslagen (364/1963). I fråga
om dessa perioder och de förmåner som betalas enligt sjukförsäkringslagen, se 2 kap. i sjukförsäkringslagen.
I de bestämmelser i arbetsavtalslagen som gäller vårdledighet, partiell
vårdledighet eller tillfällig vårdledighet avses med barn arbetstagarens
eget barn eller något annat barn som varaktigt bor i arbetstagarens hushåll, dvs. adoptivbarn, makens eller sambons barn eller barn som har placerats eller varaktigt vårdas i familjen.
I bestämmelsen om frånvaro på grund av trängande familjeskäl (4 kap. 7
§ i arbetsavtalslagen) ingår ingen uttömmande definition av familjebegreppet. Enligt lagens motivering avses dels ett antal människor som under familjeliknande förhållanden bor i samma hushåll, dels dessas nära
anhöriga i upp- eller nedstigande led.
Syftet med lagens 4 kap. 7 § är att ge arbetstagare rätt att vara frånvarande
från arbetet i plötsligt uppkomna, oförutsedda situationer. Bestämmelsen
är avgränsad till att gälla sådana av sjukdom eller olycksfall orsakade
oförutsedda och tvingande situationer som en arbetstagares familj kan
råka ut för. Bestämmelsen förutsätter inte att den tvingande situation som
berättigar arbetstagaren att vara frånvarande från arbetet orsakas av att
någon av arbetstagarens familjemedlemmar har insjuknat eller råkat ut för
ett olycksfall – också någon annan persons insjuknande eller olycksfall
kan berättiga till frånvaro. Till exempel om en arbetstagares barn vårdas
hemma av en person som inte hör till familjen kan vårdarens insjuknande
berättiga arbetstagaren att tillfälligt vara frånvarande från arbetet, till dess
att arbetstagaren lyckas ordna dagvården på något annat sätt. Detta är fallet också till exempel om det i arbetstagarens bostadshus har skett en
olycka eller ett olyckstillbud, exempelvis en vattenskada eller eldsvåda.
En förutsättning är då att arbetstagaren på grund av skadan måste vara
frånvarande från arbetet. Frånvaron bör vara tillfällig.
Mom. 2
I fråga om tjänsteinnehavare vilkas arbetstid inte bestäms i
timmar ges partiell vårdledighet enligt mom. 1 så att tjänstledighet beviljas i samma förhållande som tjänsteinnehavarens
med den partiella vårdledigheten sammanfallande arbetsskyldighet utgör av den fulla arbetsskyldigheten. Ifall arbetsgivaren
och tjänsteinnehavaren inte kan enas om hur mycket arbetsskyldighet som sammanfaller med den partiella vårdledigheten,
skall partiell vårdledighet beviljas genom att tjänsteinnehavaren ges en arbetsdag tjänstledighet i veckan och genom att
tjänsteinnehavarens arbetsskyldighet minskas med 20 %. I fråga om de detaljerade arrangemangen i samband med partiell
vårdledighet gäller i övrigt vad som bestäms i 4 kap. 4 § 1–2
mom. i arbetsavtalslagen.
Mom. 3
Den som ansöker om moderskapsledighet skall om möjligt
samtidigt meddela arbetsgivaren om utnyttjande av faderskapsledighet, när ledigheten börjar, hur länge den varar och hur den
delas upp och den som ansöker om moderskaps- eller faderskapsledighet skall om möjligt meddela arbetsgivaren motsvarande uppgifter om föräldraledighet.
En anställds helhetsplan för familjeledigheterna är inte bindande, utan
tidsgränserna och grunderna för ansökan och eventuell ändring av olika
ledigheter bestäms av lagstiftningen.
§ 81
Lön under familjeledighet
Mom. 1
Till en tjänsteinnehavare/arbetstagare som har beviljats familjeledighet enligt § 80 betalas inga löneförmåner, om inte annat
föreskrivs nedan i denna paragraf.
Mom. 2
Om inte annat följer av § 82 och 83 har en tjänsteinnehavare/arbetstagare som beviljas moderskapsledighet enligt § 81
rätt att få sin ordinarie lön för de 72 första vardagarna, under
förutsättning att tjänsteinnehavarens/arbetstagarens anställningsförhållande till församlingen omedelbart före moderskapsledighetens början har fortgått minst 60 kalenderdagar.
Moderskapsledighet skall enligt arbetsavtalslagen anmälas till arbetsgivaren senast två månader före den planerade ledighetens början. Se arbetsavtalslagen 4 kap. 3 a §.
Mom. 3
Om inte annat följer av § 82 och 83 har en tjänsteinnehavare/arbetstagare som beviljas föräldraledighet enligt § 80 för
vård av ett adoptivbarn rätt att få sin ordinarie lön för den tid
under vilken till tjänsteinnehavaren/arbetstagaren enligt sjukförsäkringslagen betalas föräldrapenning, dock högst för 72
vardagar, under förutsättning att tjänsteinnehavarens/arbetstagarens anställningsförhållande till församlingen omedelbart
före föräldraledighetens början har pågått minst 60 kalenderdagar.
Den i mom. 2–3 nämnda perioden om 72 vardagar börjar löpa samma dag
som moderskaps- eller föräldrapenningsperioden också i det fall att tjänsteinnehavaren/arbetstagaren då har någon annan tjänstledighet/arbetsledighet. Sålunda omvandlas t.ex. redan beviljad annan tjänstledighet/arbetsledighet inte till moderskapsledighet, även om rätten till moderskapspenning eller föräldrapenning skulle börja under en tidigare beviljad tjänstledighet/arbetsledighet (den s.k. tidsprioritetsprincipen). Lön
under moderskaps- eller föräldraledighet betalas därför inte för den del av
föräldrapenningsperioden som löper samtidigt som tidigare beviljad annan tjänstledighet/arbets-ledighet.
En tjänsteinnehavare/arbetstagare har dock med anledning av en ny graviditet rätt att avbryta en tidigare beviljad vårdledighet från den tidpunkt
då rätten till moderskapsledighet enligt arbetsavtalslagen börjar och på det
sätt som närmare föreskrivs i lagrummet. Under den nya moderskapsledigheten betalas enlig paragrafen lön för de 72 första vardagarna.
Obs.
Se arbetsavtalslagen 4 kap. 3 a §.
De 72 första vardagarna av moderskaps- och föräldraledigheten är avlönade. I övrigt är dessa ledigheter oavlönade. Till kategorin avlönade vardagar räknas alla de 72 första vardagarna, oberoende av om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren varit i arbete alla dessa dagar. Som vardagar betraktas, till åtskillnad från vad som är fallet vid räknandet av semester,
också t.ex. julaftonen, påsklördagen och midsommaraftonen, om dessa infaller på andra dagar än söndagar. Avlönade är å andra sidan också söckenhelger inom den period som omfattar 72 vardagar.
Enligt de ovan nämnda principerna fastställs längden av den period under
vilken moderskapsledigheten och föräldraledigheten är avlönad. Lön betalas för hela denna tid, oberoende av vilket slags dagar den innehåller.
Om lön skall betalas för en del av en kalendermånad, sker uträkningen enligt bestämmelserna i § 15.
Obs.
Timavlönade arbetstagares lön under moderskapsledighet och lön under
föräldraledighet för vård av adoptivbarn, se § 82.
Mom. 4
Om inte annat följer av § 82 och 83 har en tjänsteinnehavare/arbetstagare som beviljas tillfällig vårdledighet enligt § 80
för vård av ett plötsligt insjuknat barn under 10 år rätt att få sin
ordinarie lön räknat från början av den tillfälliga vårdledigheten, likväl för högst två arbetsdagar.
Om en tillfällig vårdledighet innehåller tjänsteinnehavarens/arbetstagarens sedvanliga eller i fridagsplanen angivna lediga dagar, skall dessa
inte beaktas vid räknandet av de två avlönade arbetsdagarna. Om de lediga dagarna emellertid är flera än två, skall de överskjutande dagarna dras
av från de avlönade tjänstledighets-/arbetsledighetsdagarna. Om en anställds barn insjuknar under pågående arbetsdag räknas denna dag inte
som en avlönad frånvarodag och den räknas inte heller in i de fyra kalenderdagar som en tjänsteinnehavare/arbetstagare enligt arbetsavtalslagens
4 kap. 6 § har rätt att vara frånvarande på grund av tillfällig vårdledighet.
Mom. 5
När partiell vårdledighet enligt § 80 beviljas en tjänsteinnehavare som arbetstidsbestämmelserna tillämpas på, eller när sådan ledighet beviljas en arbetstagare, skall tjänsteinnehavarens/arbetstagarens ordinarie lön för denna tid minskas i samma förhållande som den förkortade arbetstiden står till den fulla ordinarie arbetstiden.
Mom. 6
När partiell vårdledighet enligt § 80 beviljas en tjänsteinnehavare vars arbetstid inte bestäms i timmar, skall tjänsteinnehavarens ordinarie lön för denna tid minskas i samma förhållande
som tjänsteinnehavarens med vårdledigheten sammanfallande
arbetsskyldighet utgör av den fulla arbetsskyldigheten.
Obs.
Uträkning av daglön, se § 15. Beviljande av partiell vårdledighet, se § 80
mom. 2.
§ 82
Räknande av timavlönade arbetstagares lön under familjeledighet
Mom. 1
Till en timavlönad arbetstagare betalas lön enligt § 81 för sådana i § 81 nämnda kalenderdagar som annars vore arbetstagarens arbetsdagar. Till arbetstagaren betalas den enligt § 81 för
ordinarie arbetstid räknade ordinarie timlön som skulle ha betalts till arbetstagaren om han eller hon hade varit i arbete.
Om bland de kalenderdagar som avses i § 81 finns en söckenhelg för vilken söckenhelgsersättning skulle ha betalts om arbetstagaren varit i arbete, får arbetstagaren sådan ersättning också för en söckenhelg som ingår i
en period som avses i § 81. Söckenhelgsersättning, se § 201.
Med lön som räknats enligt ordinarie arbetstid avses arbetstagarens ordinarie lön, utan söndags-, kvälls-, nattarbets- eller motsvarande tillägg.
Mom. 2
En timavlönad arbetstagares lön under familjeledighet som avses i § 81 skall räknas enligt vad som i § 74 föreskrivs om timavlönade arbetstagares lön för sjukdomstid.
§ 83
Arbetsgivarens rätt till dagpenningar och vissa ersättningar
Mom. 1
För att få rätt till löneförmåner under sjuk-, moderskaps- eller
föräldraledighet skall en tjänsteinnehavare/arbetstagare iaktta
vad bestäms eller föreskrivs om dag-, moderskaps- eller föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen.
Mom. 2
En tjänsteinnehavare/arbetstagare som under moderskapsledighet eller föräldraledighet får lön enligt § 81, är skyldig att tillställa arbetsgivaren de uppgifter och utredningar som behövs
för sökande av moderskaps- och föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen, om inte arbetsgivaren förfogar över dem.
Mom. 3
Dag-, moderskaps- och föräldrapenningar enligt sjukförsäkringslagen tillfaller, till den del de motsvarar lönen, församlingen för sådan sjuk-, moderskaps- eller föräldraledighet under
vilken löneförmåner har betalts till tjänsteinnehavaren/arbetstagaren.
Om dagpenningen överstiger tjänsteinnehavarens/arbetstagarens lön, skall
skillnaden mellan dagpenningen och lönen betalas till tjänsteinnehavaren/arbetstagaren.
Mom. 4
Om en tjänsteinnehavare/arbetstagare får eller vore berättigad
att få olycksfalls- eller annan ersättning på grund av någon annan obligatorisk försäkring än sjukförsäkringen, tillfaller denna
ersättning församlingen till den del den motsvarar lönen för
den del av en sjukledighet för vilken löneförmåner har betalts
till tjänsteinnehavaren/arbetstagaren. Som ersättning betraktas
härvid utbetald olycksfallspension, dagpenning och livränta
men inte vård eller därmed jämförbara kostnader och inte heller i stället för livränta betald engångsersättning, menersättning
eller i 20 § lagen om olycksfallsförsäkring avsedda tillägg och
ersättningar. Denna bestämmelse gäller emellertid inte olycksfallspension och livränta som inte har samma ursprung som
den ifrågavarande sjukledigheten.
Ersättningar som utgår på grund av en försäkring som betalts av tjänsteinnehavaren/arbetstagaren själv tillfaller inte församlingen, även om denna
skulle betala lön för sjukdomstid.
Momentets sista mening skall tillämpas t.ex. då en tjänsteinnehavare/arbetstagare har skadat sig i eget eller en tidigare arbetsgivares arbete och
till följd därav lyfter fortlöpande olycksfallsersättning.
Mom. 5
Om församlingen till följd av en tjänsteinnehavares/arbetstagares försummelse eller åtgärd går miste om en förmån som
tillkommer den enligt mom. 3-4, skall tjänsteinnehavarens/arbetstagarens löneförmåner minskas med ett belopp som motsvarar förlusten.
KAP. 3.3.
VISSA ANDRA TJÄNSTLEDIGHETER OCH AVBROTT I
ARBETET
§ 90
Vissa särskilda tjänstledigheter och arbetsledigheter
En tjänsteinnehavare/arbetstagare har rätt att få en dags tjänstledighet/arbetsledighet för att bli vigd till äktenskap, för sin 50eller 60-årsdag, för flyttning till en annan bostad och för deltagande i uppbåd enligt värnpliktslagen, när dessa infaller på en
arbetsdag. Samma rätt har en tjänsteinnehavare/arbetstagare
vars nära anhörig avlider eller jordfästs på en arbetsdag. För
dessa dagar har tjänsteinnehavaren/arbetstagaren rätt till sin ordinarie lön.
Men nära anhörig avses tjänsteinnehavarens/arbetstagarens make/sambo,
barn och föräldrar samt makens/sambons barn och föräldrar liksom även
tjänsteinnehavarens/arbetstagarens bröder och systrar.
Förteckningen i protokollsanteckningen är uttömmande. Tjänsteinnehavarens/arbetstagarens deltagande t.ex. i sin förra makes/sambos eller dennes
föräldrars begravning berättigar inte till en dags avlönad tjänstledighet/arbetsledighet. Med bror och syster avses också halvbror och halvsyster samt adoptivbror och adoptivsyster.
Sådana i paragrafen nämnda dagar som infaller på en ledig dag eller under semester berättigar inte till en motsvarande ledig dag vid någon annan
tidpunkt.
Chefen ska i så god tid som möjligt underrättas om en i paragrafen avsedd
enstaka ledig dag och dess orsak.
§ 91
Vissa hälsovårdsrelaterade tjänstledigheter och arbetsledigheter
Mom. 1
En tjänsteinnehavare/arbetstagare som är havande har rätt att
under arbetstid utan förlust av löneförmåner genomgå medicinska undersökningar, om det är nödvändigt att dessa utförs
under arbetstid.
Havandeskapsundersökningar skall om möjligt alltid genomgås utanför
arbetstiden. Det är i allmänhet möjligt för havande kvinnor att besöka
moderskapsrådgivningar utanför arbetstiden. I den mån som undersökningarna förutsätter uppsökande av enheter för specialiserad sjukvård,
t.ex. moderskapspolikliniker och avdelningar på förlossningssjukhus,
måste besöken däremot förläggas till dagtid. Den tid tjänsteinnehavaren/arbetstagaren har varit ledig från arbetet hänförs inte till arbetstiden
då arbetstidsersättningarna räknas ut. Om undersökningen inklusive restiderna infaller under tjänsteinnehavarens/arbetstagarens ordinarie arbetstid, förlängs arbetstiden inte av denna orsak.
Mom. 2
En tjänsteinnehavare/arbetstagare har rätt att få nödvändig ledighet från arbetet eller tjänstledighet för sådan hälsoundersökning, fortsatt undersökning eller kontroll som arbetsgivaren föreskrivit samt för de resor som är nödvändiga i samband därmed. Tjänsteinnehavaren/arbetstagaren har rätt till sin ordinarie
lön för denna tid samt till resekostnadsersättning enligt § 120130. För tjänsten/arbetet förutsatta lagstadgade samt i reglemente och instruktion föreskrivna kontroller jämställs med
ovan nämnda kontroller.
I fråga om andra hälsoundersökningar och –kontroller än sådan som avses
i mom. 1 och 2 skall arbetsgivaren i varje enskilt fall överväga om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren skall ges oavlönad tjänstledighet/arbetsledighet
för ändamålet eller eventuellt åläggas att arbeta in den arbetstid som använts.
§ 92
Arbetshandledning och tidig rehabilitering
Mom. 1
Om arbetsgivaren bestämmer att en tjänsteinnehavare/arbetstagare ska ges arbetshandledning, har tjänsteinnehavaren/arbetstagaren rätt att få ledigt från arbetet medan arbetshandledningen pågår. Tjänsteinnehavaren/arbetstagaren har för denna
tid rätt till sin ordinarie lön och till ersättning för reskostnader
enligt § 120–130.
Mom. 2
Till en tjänsteinnehavare/arbetstagare som har beviljats tjänstledighet/arbetsledighet för tidig rehabilitering kan enligt prövning betalas en del av lönen eller hela lönen för sammanlagt
högst 30 kalenderdagar per kalenderår, när rehabiliteringsansökan har gått via FPA (Folkpensionsanstalten). Den mot lönen
svarande delen av rehabiliteringspenningen som FPA eventuellt betalar för rehabiliteringstiden tillkommer församlingen för
den tjänstledighet/arbetsledighet för vilken tjänsteinnehavaren/arbetstagaren har fått löneförmåner.
När en rehabiliteringskurs eller ett individuellt rehabiliteringsprogram
förutsätter frånvaro från arbetet kan tjänsteinnehavaren/arbetstagaren beviljas tjänstledighet/arbetsledighet. Rehabiliteringen kan ske också medan
tjänsteinnehavaren/arbetstagaren har semester, är permitterad eller har
annan ledighet.
Tjänstledigheten/arbetsledigheten kan enligt momentet vara avlönad endast i det fall att ansökan har gått via FPA. Enligt momentet kan lön betalas för sammanlagt högst 30 kalenderdagar tjänstledighet/arbetsledighet
per år. I detta maximiantal beaktas samtliga tjänstledigheter/arbetsledigheter som under ett kalenderår har beviljats för tidig rehabilitering.
Emellertid beaktas inte tjänstledigheter/arbetsledigheter som beviljats på
grund av sjukdom eller av andra orsaker.
Frågan om en tjänstledighet/arbetsledighet ska vara avlönad avgörs av
den behöriga församlingsmyndigheten.
§ 93
Reservövningar, försvarskurser och befolkningsskyddsutbildning
Tjänsteinnehavare/arbetstagare som har inkallats till reservövning, försvarskurs eller befolkningsskyddsutbildning med stöd
av 6 § 2 mom. befolkningsskyddslagen (438/1958) skall för
den tid reservövningarna, försvarskursen eller befolkningsskyddsutbildningen varar få sin ordinarie lön minskad med beloppet av reservistlönen eller motsvarande ersättning.
Paragrafen tillämpas inte på den som inkallats till frivilliga övningar vid
försvarsmakten (värnpliktslagen 7 § 3 mom; 452/1950). Det bör observeras att reservens repetitionsövningar (värnpliktslagen 7 § 1-2 mom;
452/1950) är obligatoriska, oavsett om den inkallade på förhand har meddelat sig vara villig att delta i övningarna eller inte. Frivilliga övningar vid
försvarsmakten är däremot inte obligatoriska och en kallelse till sådana
behöver inte hörsammas. En kallelse av det sistnämnda slaget kan således
inte jämställas med en kallelse till reservövningar.
En tjänsteinnehavare/arbetstagare som fullgör sin värnplikt får under denna tid inga löneförmåner från församlingen. Detsamma gäller vapenfri
tjänst och civiltjänst.
§ 94
Utbildningstid
Kyrkans personalutbildningsavtal innehåller bestämmelser om
lön och andra förmåner under utbildningstid.
Kyrkans personalutbildningsavtal gäller utbildning som församlingen
ordnar eller skaffar för sina anställda. I fråga om utbildning för förtroendemän, se även § 11 i förtoendemannaavtalet. I fråga om utbildning för
arbetarskyddsfullmäktige, se Kyrkans samarbetsavtal § 17.
§ 95
Skötsel av offentliga uppdrag
Mom. 1
Om en tjänsteinnehavare/arbetstagare beviljas tjänstledighet/arbetsledighet för ett offentligt uppdrag som det inte är möjligt
att vägra ta emot, skall till tjänsteinnehavaren/arbetstagaren betalas den del av den ordinarie lönen som överstiger den lön
som betalas för det offentliga uppdraget eller den andra tjänsten.
Enligt huvudregeln (kommunallagen, 38 §; 365/1995) kan man inte vägra
ta emot ett kommunalt förtroendeuppdrag. Undantag görs i fyra fall, nämligen
1)
när det är fråga om medlemskap i fullmäktige,
2)
om personen i fråga har fyllt 60 år,
3)
om personen i fråga under de fyra närmast föregående åren har innehaft samma förtroendeuppdrag eller ett förtroendeuppdrag i
samma organ eller innehaft kommunala förtroendeuppdrag i sammanlagt åtta år, eller
4)
om personen i fråga har någon annan giltig orsak att vägra ta emot
uppdraget.
De ovan nämnda principerna tillämpas också när ett kommunalt organ
väljer företrädare till statliga förtroendeuppdrag, t.ex. nämndemän till
tingsrätten.
Mom. 2
Till en tjänsteinnehavare/arbetstagare som är förhindrad att
sköta sin tjänst/sitt arbete på grund av ett kommunalt förtroendeuppdrag, betalas inga löneförmåner för denna tid.
Momentet tillämpas då det är fråga om ett kommunalt förtroendeuppdrag
som vederbörande kan vägra men inte har vägrat ta emot. Momentet gäller också statliga förtroendeuppdrag till vilka ett kommunalt organ har utsett en företrädare. Se mom. 1, tillämpningsdirektivet.
§ 96
Lön under annan tjänstledighet
Mom. 1
Under annan tjänstledighet än sådan som nämns ovan i detta
avtal skall hela lönen innehållas, om inte kyrkans arbetsmarknadsverk av någon särskild anledning på församlingens framställning beslutar annorlunda.
Mom. 2
Om en tjänsteinnehavare har beviljats tjänstledighet
a. för att representera Finlands evangelisk-lutherska kyrka i
hemlandet eller utomlands, eller
b.
för deltagande i ett för kyrkans gemensamma behov inrättat organs sammanträde eller arbete,
kan vederbörande församlingsmyndighet besluta att till tjänsteinnehavaren betalas den ordinarie lönen under tjänstledigheten
för sammanlagt högst 30 kalenderdagar per kalenderår.
Kyrkans utrikesråd har beslutat att som representation av kyrkan utomlands skall betraktas företrädande av kyrkan vid möten, konferenser och
motsvarande evenemang utomlands. Med representation i hemlandet avses företrädande av kyrkan vid möten, konferenser och motsvarande evenemang i hemlandet, när detta sker på initiativ av kyrkomötet, biskopsmötet, kyrkostyrelsen eller domkapitlet.
Med deltagande i ett för kyrkans gemensamma behov inrättat organs sammanträde eller arbete avses deltagande i kyrkomötets, biskopsmötets,
kyrkostyrelsens, domkapitlets eller av dessa tillsatta utskotts, permanenta
kommissioners, kommittéers, arbetsgruppers eller andra motsvarande organs sammanträden eller arbete.
Mom. 3
Om tjänsteinnehavaren utan giltig orsak har uteblivit från
tjänstgöringen betalas inga löneförmåner.
§ 97
Lön under avstängning från tjänsteutövning
Mom. 1
Om en tjänsteinnehavare med stöd av 6 kap. 9 § 1 mom. 1-2
punkten eller 2 mom. kyrkolagen har avstängts från tjänsteutövning, skall tjänsteinnehavarens hela avlöning innehållas för
denna tid.
Mom. 2
Om en tjänsteinnehavare genom en domstols laga kraft vunna
utslag inte ådöms eller genom disciplinärt förfarande inte påförs strängare straff än varning eller om avstängnings- eller
uppsägningsbeslutet upphävs, skall den innehållna lönen betalas till tjänsteinnehavaren.
Mom. 3
Om disciplinärt förfarande, åtal eller domstolsförfarande har
förfallit på grund av att tjänsteförhållandet upphört, skall den
interimistiskt innehållna lönen dock inte betalas ut i det fall att
tjänsteinnehavaren har gjort sig skyldig till en sådan gärning,
ett sådant beteende eller en sådan underlåtenhet att tjänsteinnehavaren på grund därav hade kunnat ådömas eller genom disciplinärt förfarande hade kunnat påföras ett strängare straff än
varning.
§ 98
Lön under arbetsstrid
Tjänsteinnehavares lön och andra ekonomiska förmåner under
strejk eller lockout bestäms enligt 18 § lagen om kyrkans tjänstekollektivavtal (968/1974).
DEL IV SEMESTER
§ 100
Rätten till semester och tillämpningsområdet för semesterkapitlet
Mom.1
Tjänsteinnehavares och arbetstagares rätt till semester bestäms
enligt detta kapitel.
Bestämmelserna i detta kapitel ersätter bestämmelserna i semesterlagen,
om inte nedan särskilt föreskrivs något annat.
Mom. 2
För en tjänsteinnehavare/arbetstagare som samtidigt har flera
anställningar hos församlingen skall semesterförmånerna bestämmas som om vederbörande hade endast en anställning. På
motsvarande sätt skall förfaras då tjänsteinnehavaren/arbetstagaren samtidigt arbetar hos två eller flera församlingar i en
kyrklig samfällighet som har fullständig ekonomisk gemenskap
eller hos en kyrklig samfällighet och samtidigt hos en församling som hör till denna.
Om en person hos en församling samtidigt sköter två arbeten som avlönas
på olika grunder (t.ex. barnledare och vaktmästare), skall semesterförmånerna bestämmas så att de båda anställningarna behandlas som ett enda
anställningsförhållande. På motsvarande sätt skall en person som samtidigt är anställd hos två eller flera församlingar inom en kyrklig samfällighet som har fullständig ekonomisk gemenskap, ges semesterförmåner på
så sätt att anställningarna behandlas som ett enda anställningsförhållande.
Mom.3
En församlingspastor som utan egen ansökan på domkapitlets
förordnande direkt har förflyttats till en annan församling, har
rätt att få sin enligt mom. 1 eller 2 intjänade semester i den församling där församlingspastorn tjänstgör vid den tidpunkt då
semestern ges.
§ 101
Grundbegrepp
De i detta avtal använda semesterrelaterade termerna har följande innebörd:
Ett kvalifikationsår är den period som börjar 1.4 och slutar
31.3.
Ett semesterår är det kalenderår under vilket kvalifikationsåret
slutar.
En semesterperiod är den period som börjar 2.5 och upphör
30.9.
En full kvalifikationsmånad är en kalendermånad som berättigar till semester.
Semesterdagar är sådana enligt § 104 intjänade semesterdagar
som förbrukas då semester ges enligt § 105.
Semestertid är en som semester definierad period som utöver
semesterdagar kan innehålla också andra dagar.
Semester som har fallit ut/inte har fallit ut. Semestern faller
ut då kvalifikationsåret upphör, dvs. 31.3. Efter denna tidpunkt
kan semestern ges. Semestern faller inte ut om semesterersättning betalas före 31.3. eller om semestern i undantagsfall ges
redan före detta datum (se t.ex. § 111 mom. 1 och § 114).
§ 102
Fulla kvalifikationsmånader
Mom. 1
För en heltidsanställd tjänsteinnehavare/arbetstagare samt för
en sådan deltidsanställd tjänsteinnehavare/arbetstagare i vars
anställningsförhållande gäller en bestämd arbetstid, är en full
kvalifikationsmånad en sådan kalendermånad av kvalifikationsåret före semesterperioden under vilken tjänsteinnehavaren/arbetstagaren har varit i arbete minst 35 arbetstimmar eller
14 arbetsdagar utan andra avbrottstider än de som nämns i §
103. Dessutom förutsätts att anställningen utan avbrott har
fortgått minst 16 kalenderdagar under den till semester berättigande kalendermånaden.
Detta moment tillämpas inte på tjänsteinnehavare i andligt arbete. Om
dessa finns bestämmelser i mom. 2 (se även § 140 mom. 1, 4 och 5).
För uppkomsten av semesterrätt gäller två villkor. För det första skall det
undersökas om någotdera av villkoren 35 arbetstimmar eller 14 arbetsdagar är uppfyllt för varje kvalifikationsmånad. I synnerhet för en deltidsanställd tjänsteinnehavare/arbetstagare kan olika villkor uppfyllas för olika
månader. Det andra villkoret för att semesterrätt skall uppkomma är alltid
att anställningsförhållandet under varje kalendermånad har pågått minst
16 kalenderdagar. Detta har betydelse framförallt i fråga om visstidsanställningars inledande och avslutande månader. Syftet med detta villkor är
att anställningsförhållandet skall ha fortgått över hälften av en månad (16
kalenderdagar). I fråga om sammanräkning av ofullständiga inledande
och avlutande månaders dagar, se § 111 mom. 2. När det gäller beräkning
av semesterrätt och semesterersättning i anställningsförhållanden som inte
pågår en enda hel kalendermånad, se § 111 mom. 2 och 3.
Exempel:
Församlingen har heltidsanställt sommararbetare på sin begravningsplats
för tiden 6.6-14.8. Semesterrätt uppkommer för juni och juli. Under båda
månaderna uppfylls båda villkoren, dvs. anställningsförhållandet pågår
minst 16 kalenderdagar och antalet arbetstimmar uppgår till minst 35 eller
antalet arbetsdagar till minst 14. För augusti uppkommer ingen semesterrätt trots att arbetstimmarna överstiger 35, eftersom anställningsförhållandet inte pågår i minst 16 kalenderdagar den månaden.
Mom. 2
För en tjänsteinnehavare i andligt arbete är en full kvalifikationsmånad med avvikelse från mom. 1 en sådan kalendermånad under vilken tjänsteinnehavaren har varit i arbete minst 14
arbetsdagar eller minst ¾ av sina ordinarie arbetsdagar, utan
andra avbrottstider än de som avses i § 103. Dessutom förutsätts att anställningen utan avbrott har fortgått minst 16 kalenderdagar under den till semester berättigande kalendermånaden.
Detta moment gäller tjänsteinnehavare i andligt arbete, dvs. präster och
kantorer samt tjänsteinnehavare i sådana uppgifter som nämns i kyrkans
arbetstidsförordning (se 140 § 1, 4 och 5 mom.).
Exempel 1:
En heltidsanställd församlingspastors tjänsteförhållande upphör 18.7, då
han går i pension. Den sista månaden har han arbetat 12 dagar. Det för
uppkomsten av semesterrätt uppställda villkoret att anställningsförhållandet skall ha fortgått 16 kalenderdagar är uppfyllt. Däremot uppfylls inte
villkoret att månaden skall innehålla 14 arbetsdagar. Då församlingspastorn emellertid har arbetat alla sina ordinarie arbetsdagar (eller varit frånvarande sådana dagar som enligt § 103 jämställs med arbetade dagar, t.ex.
på semester) får han semesterrätt för anställningsförhållandets avslutande
månad, eftersom han varit i arbete alla sina 12 arbetsdagar. För uppkomsten av semesterrätt skulle det i detta exempel ha räckt att han varit i arbete
endast nio arbetsdagar (3/4 av sina ordinarie arbetsdagar) och även i det
fallet hade de tre frånvarodagarna inte enligt § 103 behövt vara jämställbara med arbetade dagar. Endast om antalet icke jämställbara dagar hade
varit fyra eller flera skulle semesterrätt inte ha uppkommit.
Exempel 2:
Arbetet och lönen i en deltidstjänst som ungdomsarbetsledare utgör 70 %
av arbetet och lönen i motsvarande heltidstjänst. Det har bestämts att
tjänsteinnehavaren varannan vecka skall arbeta 4 arbetsdagar och varannan vecka 3 arbetsdagar. Varje månad kommer sålunda att innehålla
minst 14 arbetsdagar och rätt till semester uppkommer på denna grund.
Exempel 3:
Arbetet och lönen i en deltidstjänst som ungdomsarbetsledare utgör 60 %
av arbetet och lönen i motsvarande heltidstjänst. Det har bestämts att
tjänsteinnehavaren varje vecka skall arbeta 3 arbetsdagar. Det genomsnittliga (kalkylerade) antalet arbetsdagar blir ca 12,5 per månad och i praktiken, beroende på vilken kalendermånad det är frågan om samt hur de lediga dagarna är placerade, 12-14 per månad. Eftersom varje månad inte
kommer att innehålla 14 arbetsdagar tillämpas ¾ -regeln. Det kalkylerade
antalet arbetsdagar blir ¾ * 12,5 = 9,4 som efter avrundning uppåt blir 10.
Semesterrätt uppkommer för en kvalifikationsmånad under vilken antalet
arbetsdagar uppgår till minst 10. Om antalet arbetsdagar under en månad
blir färre än 10 och tjänsteinnehavarens frånvarodagar inte med stöd av §
103 jämställs med arbetade dagar, är det fråga om en ofullständig kvalifikationsmånad.
Exempel 4 (deltidspension/deltidstillägg): färre än 14 ordinarie arbetsdagar per månad - arbetsmängden varierar från en månad till en annan:
En deltidspensionerad kaplan får 50 % av lönen för motsvarande heltidstjänst. Arbetet har periodiserats som heltidsarbete i tre veckor, alternerande med tre veckor utan arbetsuppgifter. Det kalkylerade antalet arbetsdagar är sålunda i medeltal 2,5 per vecka, men beroende hur arbetet läggs
upp kommer antalet arbetsdagar per månad i praktiken att variera så att
det vissa månader är i medeltal 15 och andra månader i medeltal ca 6. Antalet arbetsdagar är 15 då en hel treveckors period infaller under en kalendermånad. På motsvarande sätt blir antalet arbetsdagar ca 6 då en treveckors pensionsperiod plus en dryg vecka arbete infaller under en kalendermånad. I medeltal genomsnitt uppgår antalet arbetsdagar per månad
till ca 11.
För att det skall vara fråga om en full kvalifikationsmånad skall antalet
arbetsdagar utgöra minst ¾ av det fulla antalet, vilket beroende på arbetets månatliga periodisering blir antingen ¾ * 15 = 12 eller ¾ * 6 = 5. Decimalerna avrundas uppåt, dvs. i detta fall till 12 och 5. Om antalet arbetsdagar någon månad blir färre än nämnda 12 eller 5 och eventuella
frånvarodagar inte med stöd av § 103 jämställs med arbetade dagar, är det
fråga om en ofullständig kvalifikationsmånad.
Frånvarodagar räknas till godo enligt § 103, likväl endast i den mån som
det i frånvarodagarna enligt § 103 ingår sådana med arbetade dagar jämställda dagar som skulle ha varit den deltidspensionerade tjänsteinnehavarens arbetsdagar.
Exempel 5 (deltidspension/deltidstillägg): arbetet har ordnats så att det
utförs alternerande månader:
Vi antar att en deltidspensionerad kaplans arbetsskyldighet är 50 % av
tjänstens fulla arbetsskyldighet. Om arbetet undantagsvis har ordnats så
att den deltidspensionerade kaplanen arbetar alternerande månader, anses
semesterrätt uppkomma också för månader då tjänsteinnehavaren på
grund av deltidsarrangemanget inte arbetar alls. Det bör emellertid observeras att semestern i en situation som denna skall fördelas jämnt mellan
de månader då tjänsteinnehavaren arbetar respektive inte arbetar.
§ 103
Dagar som likställs med arbetade dagar
Antalet kalendermånader som berättigar till semester räknas så
att med arbetade dagar likställs sådana arbetsdagar då tjänsteinnehavaren/arbetstagaren har
1)
hållit semester eller sparledighet,
2)
varit frånvarande från arbetet på grund av sjukdom eller
olycksfall, om till tjänsteinnehavaren/arbetstagaren under
tjänstledigheten/arbetsledigheten har betalts löneförmåner
med stöd av tjänste- eller arbetskollektivavtalet,
3)
varit frånvarande från arbetet på grund av särskild moderskapsledighet, moderskaps-, faderskaps eller föräldraledighet i enlighet med arbetsavtalslagens 4 kap. 1 §, tillfällig vårdledighet i enlighet med arbetsavtalslagens 4
kap. 6 § eller på grund av tvingande familjeskäl i enlighet
med arbetsavtalslagens 4 kap. 7 §,
Detta moment gäller inte vårdledighet. Av sådan ledighet likställs
enligt punkt 9 högst 30 kalenderdagar med arbetade dagar.
4)
varit frånvarande från arbetet i enlighet med lagen om
studieledighet (273/1979), likväl sammanlagt högst 60 kalenderdagar under ett kvalifikationsår,
5)
varit frånvarande från arbetet för att högst 60 kalenderdagar i sänder delta i arbetsrelaterad utbildning eller i sådan
läroavtalsenlig teoretisk undervisning som avses i lagen
om yrkesutbildning (630/1998),
6)
varit frånvarande från arbetet på grund av permittering,
dock högst 42 kalenderdagar i sänder,
7)
varit frånvarande från arbetet på grund av medicinsk rehabilitering, när sådan ges på ordination av läkare på en
av myndighet godkänd rehabiliteringsanstalt eller i en annan fysikalisk undersöknings- eller behandlingsenhet på
grund av yrkessjukdom eller arbetsolycksfall i syfte att
återställa eller upprätthålla arbetsförmågan, dock inte flera
än sammanlagt 75 dagar under kvalifikationsåret, likväl så
att om ett sådant förhinder fortgår utan avbrott efter kvalifikationsårets utgång anses sammanlagt högst 75 dagar av
rehabiliteringstiden utgöra dagar som likställs med tjänstgöringsdagar,
8)
varit frånvarande från arbetet av någon annan orsak, om
frånvaron har berott på arbetsgivaren eller en offentlig
myndighets förpliktande bestämmelse eller om församlingen enligt lag har varit tvungen att oavsett tjänsteinnehavarens/arbetstagarens frånvaro betala lön för en sådan
dag, samt då tjänsteinnehavaren/arbetstagaren
9)
varit frånvarande av någon orsak som inte nämns ovan,
till den del som frånvaron under kvalifikationsåret inte har
överstigit sammanlagt 30 kalenderdagar och förutsatt att
tjänsteinnehavaren/arbetstagaren under kvalifikationsåret
har arbetat minst 22 arbetsdagar hos vederbörande församling. Ytterligare en förutsättning är att tjänsteinnehavaren/arbetstagaren inte samtidigt tjänar in semester på
grund av någon annan tjänstgöring. Om en tjänstledig-
het/arbetsledighet som avses i denna punkt fortgår utan
avbrott efter kvalifikationsåret, skall såsom likställda med
tjänstgöringsdagar/arbetade dagar emellertid beaktas sammanlagt högst 30 kalenderdagar.
Bestämmelserna i denna punkt kan tillämpas endast på frånvaro av
någon orsak som inte nämns i punkterna 1-8.
Om tjänstledigheten/arbetsledigheten utan avbrott fortsätter in på
följande kvalifikationsår skall 30 kalenderdagar inte börja räknas på
nytt vid ingången av det nya kvalifikationsåret.
§ 104
Semesterns längd
Mom. 1
Semesterns längd bestäms som arbetsdagar, utgående från antalet sådana fulla kvalifikationsmånader som avses i § 102 samt
den till årsbunden lönedel berättigande tidens eller anställningsförhållandets längd.
Mom. 2
Semesterns längd bestäms enligt tabellerna i mom. 4, rad A
(semester), om inte något annat följer av mom. 3
Mom. 3
Semesterns längd bestäms enligt tabellerna i mom. 4, rad B
(semesterersättning), när
1)
det är fråga om att betala semesterersättning eller att ge
tjänsteinnehavaren/arbetstagaren semester som inte har
fallit ut, eller när
2)
tjänsteinnehavaren/arbetstagaren till följd av avbrott i
tjänstgöringen/arbetet har fullgjort färre än 6 arbetsdagar
under semesterårets semesterperiod.
Punkt 1 i detta moment skall tillämpas närmast när det är fråga om att betala semesterersättning. Den skall emellertid tillämpas också i sådana undantagsfall då intjänad semester som inte har fallit ut, i stället för semesterersättning ges som semester medan en visstidsanställning pågår eller då
den upphör. En sådan situation kan uppkomma t.ex. då en säsongarbetare
i undantagsfall ges intjänad semester som inte har fallit ut, som semester
och inte i form av semestersättning, medan anställningsförhållandet pågår
eller då det upphör. På motsvarande sätt skall förfaras när en tillsvidareanställning upphör och semester som inte har fallit ut ges i form av semester i stället för semesterersättning. I båda fallen bestäms längden av
den semester som inte har fallit ut enligt tabellerna i mom. 4, rad B.
Observera dessutom att om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren när anställningsförhållandet upphör har semester som fallit ut och som ges i
form av semester, skall denna semesterandels längd bestämmas enligt
tabellerna i mom. 4, rad A. Om emellertid semesterersättning betalas också för semester som har fallit ut, skall semesterersättningen bestämmas
utgående från tabellerna, rad B.
Punkt 2 i detta mom. skall tillämpas t.ex. då tjänsteinnehavaren/arbetstagaren till följd av en lång sjukledighet eller föräldraledighet är frånvarande från arbetet hela semesterperioden eller då antalet arbetsdagar under
semesterperioden understiger 6. I så fall bestäms semesterns längd undantagsvis enligt rad B. Även om rubriken för rad B anger att denna skall tilllämpas när det är fråga om semesterersättning, skall den undantagsvis tilllämpas också när det är fråga om sådant avbrott i arbetet som avses i
punkt 2.
Obs.
Semesterersättningen till en timavlönad arbetstagare skall inte räknas ut
med tillämpning av tabellerna i mom. 4, rad B. I ett sådant fall bestäms
semesterersättningen enligt § 114, om semestern inte kan ges som semesterdagar innan anställningen upphör eller, då anställningen fortgår, innan
den nya semesterperioden börjar.
Mom. 4
För en tjänsteinnehavare/arbetstagare bestäms semesterns
längd på följande sätt:
1)
Antalet semesterdagar framgår av tabell 1, då tjänsteinnehavaren/arbetstagaren före utgången av det kvalifikationsår som föregår semesterperioden kan räkna sig till godo
minst 15 år som berättigar till årsbunden lönedel. Från
denna tid dras av eventuell strejk och olovlig frånvaro.
Tabell 1 tillämpas alltid också på ordinarie innehavare av
kyrkoherdetjänst.
Tabell 1
A Semester:
Antal semesterdagar
B Semesterersättning:
Antal semesterdagar
2)
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
3
6
9
12
15
18
21
24
27
30
33
38
3
5
8
10
13
15
18
20
23
25
28
30
Antalet semesterdagar framgår av tabell 2, då anställningen i vederbörande församling före utgången av kvalifikationsåret som föregår semesterperioden utan avbrott har
fortgått minst ett år eller då tjänsteinnehavaren/arbetstagaren kan räkna sig till godo minst 3 år för årsbunden
lönedel. När det undersöks om anställningen hos församlingen har fortgått minst 1 år utan avbrott skall inte beaktas sådan tid då tjänsteinnehavaren/arbetstagaren har fullgjort värnplikt i aktiv tjänst, vapenfri tjänst eller civiltjänst.
Tabell 2
A Semester:
Antal semesterdagar
Antal semesterdagar
3)
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
3
5
7
9
12
15
18
20
22
24
26
3
5
7
9
11
13
15
17
20
21
24
12
29
25
I andra fall bestäms längden av tjänsteinnehavarens/arbetstagarens semester på följande sätt:
Tabell 3
A Semester:
Antal semesterdagar
Antal semesterdagar
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
2
4
5
7
9
10
13
15
17
19
21
23
2
4
5
7
9
10
12
14
15
17
19
20
Mom. 5
Tjänsteinnehavarens/arbetstagarens semester skall alltid vara
minst så lång som semesterlagen föreskriver.
Mom. 6
En tjänsteinnehavare/arbetstagare som är anställd i bisyssla och
som på grund av sin ordinarie arbetstid eller arbetsmängd inte
tjänar in semester för en enda kvalifikationsmånad, har rätt till
ledighet i enlighet med tabell 3. För den lediga tiden betalas i
enlighet med § 115 mom. 1 semesterersättning som räknas på
lönen för det avslutade kvalifikationsåret, med undantag av lön
för övertidsarbete och nödarbete.
En sådan tjänsteinnehavare/arbetstagare i bisyssla som avses i momentet
har rätt att få mot semesterlagens 8 § svarande ledighet i enlighet med
semestertabell 3. Bestämmelsen gäller i praktiken sådana i bisyssla anställda tjänsteinnehavare/arbetstagare som regelbundet arbetar färre än 7
timmar i veckan. För en så kort ordinarie arbetstid tjänar de inte in någon
semester alls. Bestämmelsen förverkligar EU:s arbetstidsdirektiv enligt
vilket alla arbetstagare skall ha rätt till fyra veckors ledighet.
Ledighetens längd bestäms i enlighet med semestertabell 3 beroende på
hur många månader tjänsteinnehavaren/arbetstagaren arbetat under det
avslutade kvalifikationsåret. Ledigheten är inte över huvud taget beroende
av hur mycket semester arbetstagaren har tjänat in utan av hur länge
arbetet varat. En förutsättning är att arbetstagaren meddelar arbetsgivaren
sin önskan att ta ut ledighet. På förfarandet när ledighet ges och tas ut
tillämpas i övrigt vad som i detta avtal föreskrivs om semester.
Mom. 7
När anställningsförhållandet upphör bestäms tjänsteinnehavarens/arbetstagarens semesterrätt för det sista ofullständiga kvalifikationsåret
1) enligt semesterrätten för det föregående kvalifikationsåret
eller, om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren inte då ännu
var i församlingens anställning,
2) enligt den till årbunden lönedel berättigande tiden vi den
tidpunkt då anställningsförhållandet började.
Den allmänna principen är den att semesterrätten inte växlar under ett
kvalifikationsår och att semesterrätten i sådana fall då anställningsförhållandet upphör under ett kvalifikationsår skall fastställas utgående från den
tidpunkt då kvalifikationsåret blev fullt. I säsongarbete eller annat tidsbestämt arbete är det vanligt att anställningar börjar och slutar under ett kvalifikationsår. I sådana fall bestäms semesterrätten i samband med betalningen av semesterersättning i enlighet med den tid som tjänsteinnehavaren/arbetstagaren kunde räkna sig till godo för årsbunden lönedel vid den
tidpunkt då anställningsförhållandet började.
§ 105
Dagar som förbrukar semesterdagar
Mom. 1
Alla de i semestern ingående ordinarie arbetsdagarna förbrukar
semesterdagar, om inte annat följer av mom. 2-6. Likväl kan
högst 5 semesterdagar åtgå under en full kalendervecka eller
under motsvarande en vecka lång period.
Normalt har tjänsteinnehavare och arbetstagare 5 arbetsdagar och 2 lediga
dagar per vecka. Eftersom endast arbetsdagarna förbrukar semesterdagar
motsvarar en normal vecka således 5 semesterdagar. Observera att det
från semestersynpunkt inte längre har någon betydelse om arbetsdagar
och lediga dagar infaller på vardagar eller helgdagar. I de undantagsfall
som nämns i mom. 2-6 kan emellertid en vecka förbruka också något annat antal semesterdagar.
I det fall att för tjänsteinnehavaren/arbetstagaren har antecknats lediga
dagar som arbetstidsersättning under semestertiden, förbrukar dessa inte
semesterdagar. Semesterdagar förbrukas inte heller i det fall att för en
tjänsteinnehavare i andligt arbete på motsvarande sätt har antecknats flyttade lediga dagar (§ 173 mom. 2-3) eller kompensation för lägerarbetstid
(§ 181).
Mom. 2
Om följande dagar (s.k. "söckenhelger") infaller inom en fastställd semesterdel förbrukar de inte semesterdagar, förutsatt att
de infaller måndag-fredag:
1)
2)
3)
4)
5)
långfredagen
annandag påsk
Kristi himmelsfärdsdag
midsommaraftonen
nyårsdagen, trettondagen, första maj, självständighetsdagen, julaftonen, juldagen eller annandag jul, när dessa inte
infaller på en lördag eller söndag.
Söckenhelg är inte ett entydigt begrepp i språkligt hänseende. Söckenhelger är för det första de kyrkliga högtidsdagar som nämns i 4 kap. 3 § i
kyrkolagen. Dessutom avses ofta även andra högtidsdagar, t.ex. första
maj, midsommarafton och julafton, som inte till sin karaktär är helgdagar
utan vardagar. I detta avtal avses med söckenhelger de dagar som räknas
upp i punkterna 1-5. Dessa dagar förbrukar inte semester då de infaller
under en fastställd semesterdel. Det är emellertid skäl att observera att de
söckenhelger som nämns i punkt 5 är s.k. rörliga söckenhelger. Det har
avtalats att de inte förbrukar semesterdagar då de infaller måndag-fredag.
Däremot förbrukar de semesterdagar om de i kalendern infaller på lördag
eller söndag och dessutom normalt är tjänsteinnehavarens/arbetstagarens
arbetsdagar. Detta motsvarar den söckenhelgspraxis som följer av arbetstidsbestämmelserna (§ 165). Dessutom är det skäl att observera att påsklördagen och midsommarlördagen förbrukar semester om de normalt är
tjänsteinnehavarens/arbetstagarens arbetsdagar.
Som semester fastställs alltid en viss i kalenderdagar angiven tidsperiod,
som utöver arbetsdagar kan innehålla lediga dagar. Om en söckenhelg infaller under den fastställda perioden och dessutom måndag-fredag förbrukar den inte semesterdagar. Frågan om en sådan söckenhelg som infaller
måndag-fredag normalt vore arbetstagarens lediga dag eller arbetsdag inverkar inte på saken. En söckenhelgs minskande inverkan på förbrukningen av semesterdagar fastställs kalkylmässigt (exempel 1 och 2).
Observera å andra sidan att frågan om en lördag eller söndag förbrukar
semester måste avgöras helt beroende på om dessa dagar under en normal
arbetsvecka vore arbetsdagar eller inte. Om en rörlig söckenhelg infaller
på en lördag eller söndag minskar den inte förbrukningen av semesterdagar.
Om en hel kalendervecka (eller en annan lika lång oavbruten period) har
fastställts som semester förbrukar en inom kalenderveckan måndagfredag infallande söckenhelg inte semesterdagar. Det har i detta avseende
ingen betydelse om söckenhelgen normalt vore tjänsteinnehavarens/aretstagarens arbetsdag eller lediga dag. Söckenhelgens inverkan fastställs
kalkylmässigt.
Inte heller då en kortare period än en vecka fastställs som semester och
en söckenhelg (må-fr) infaller "inom" denna period, förbrukar den semesterdagar. I samband med semesterdel som är kortare än en vecka är det
emellertid inte skäl att fastställa en söckenhelg som semesterdelens första
eller sista dag.
Exempel 1:
Arbetstagarens lediga dagar är måndag och tisdag. För arbetstagaren fastställs hela självständighetsdagsveckan (må-sö) som semester. Självständighetsdagen infaller på arbetstagarens lediga dag, tisdagen, dvs. mellan
måndagen och fredagen. Självständighetsdagen förbrukar inte semester,
vilket konstateras på följande sätt: 5-1=4. Veckan förbrukar 4 semesterdagar.
Exempel 2:
Annars samma som föregående exempel men arbetstagarens lediga dagar
är lördag och söndag. Hur arbetsdagarna och de lediga dagarna infaller
har ingen betydelse då det är fråga om hela semesterveckor. Då söckenhelgen "inom" semesterdelen infaller må-fr åtgår också i detta fall 4 semesterdagar.
Exempel 3:
Första maj infaller på en lördag (således inte mellan måndag och fredag).
Första maj påverkar inte räknandet av semester i något avseende. En hel
semestervecka förbrukar på normalt sätt 5 dagar. (En söckenhelg som infaller på en lördag eller söndag inverkar inte heller förkortande på arbetstiden för arbetstagare som omfattas av arbetstidsbestämmelserna; jfr exempel 4).
Exempel 4:
Arbetstagarens lediga dagar är lördag och söndag. Första maj infaller på
en onsdag. Arbetstagaren beviljas semester måndag och tisdag. Två semesterdagar förbrukas. I detta fall har första maj ingen betydelse för räknandet av semester, eftersom första maj faller utanför den fastställda semestertiden.
Det är en helt annan sak att första majdagen förkortar veckoarbetstiden
för arbetstagare som omfattas av de allmänna arbetstidsbestämmelserna
med 7 timmar 39 minuter, då den inte räknas in i semestertiden. Vid tilllämpning av bestämmelserna om ämbetsverksarbetstid skulle första maj
ha varit en avlönad ledig dag. För tjänsteinnehavare i andligt arbete inverkar första maj (en söckenhelg) däremot inte förkortande på veckans
arbetsskyldighet.
Mom. 3
Om den ordinarie arbetstiden i periodarbete som avses i § 162
under en avbruten arbetstidsperiod har fastställts i enlighet med
§ 164, förbrukas semesterdagar enligt vad som föreskrivs nedan:
1)
En full kalendervecka i periodarbete
En i semestertiden ingående full kalendervecka förbrukar
5 semesterdagar, som emellertid minskas av de dagar som
avses ovan i mom. 2 (s.k. söckenhelger)
2)
En ofullständig kalendervecka i periodarbete
En i semestertiden ingående ofullständig kalendervecka
förbrukar semesterdagar enligt följande:
Semestertid,
kalenderdagar
Semesterdagar
förbrukas
1
1
Veckans arbetstid
i timmar
(se § 164)
31
2
1,5
28
3
2
24
4
3
16
5
3
16
6
4
8
Vid tillämpningen av tabellen förbrukar de i semestertiden
ingående dagar som avses ovan i mom. 2 (s.k. söckenhelger) emellertid inte semester.
Mom. 4
Om en deltidsanställd, i annat periodarbete än sådant som avses
i mom. 3 arbetande tjänsteinnehavares/arbetstagares ordinarie
arbete har ordnats så att det genomsnittliga antalet arbetsdagar
blir färre än 5, skall i semestertiden räknas in arbetsdagar och
lediga dagar samt arbetstid och ledig tid i det förhållande som
också annars råder mellan dem. Härvid skall de i semestern ingående andra dagarna än de ordinarie veckofridagarna anses
som arbetsdagar, med undantag för de dagar som avses ovan i
mom. 2 (s.k. söckenhelger).
Detta moment tillämpas på deltidsanställda tjänsteinnehavare/arbetstagare
som iakttar systemet med allmän ordinarie arbetstid eller ämbetsverksarbetstid samt på tjänsteinnehavare som inte iakttar någon bestämd arbetstid
samt på s.k. självständiga och ledande tjänsteinnehavare som enligt arbetstidslagen anses stå utanför tillämpningsområdet för arbetstidsbestämmelserna (se § 140, tillämpningsdirektiv). Om det i en sådan tjänsteinnehavares/arbetstagares semestertid ingår söckenhelger som nämns i
mom. 2, förbrukar dessa inte semesterdagar.
Exempel 1:
En deltidsanställd kanslist arbetar regelbundet 19 timmar per vecka under
tre dagar (må, ti och on). En vecka semester förbrukar 5 semesterdagar
(må-fr). Också torsdagen och fredagen anses i detta fall som semesterförbrukande dagar, eftersom arbetet hade kunnat organiseras också som fem
dagar i veckan. Lördagen och söndagen anses däremot som lediga dagar.
Som semestertid antecknas hela kalenderveckan må-sö, men lördagen och
söndagen förbrukar inte semesterdagar.
Om semester undantagsvis ges som enstaka dagar är det i ett sådant fall
som avses i exemplet skäl att se till att senast då tre enstaka, på arbetsdagar infallande semesterdagar har givits skall utöver dem antecknas två
semesterdagar på en arbetsfri torsdag och fredag. På så sätt förverkligas
den allmänna principen att också för en deltidsanställd förbrukas 5 semesterdagar per semestervecka.
Exempel 2:
En deltidsanställd församlingsmästares arbetstid är 19 timmar i veckan.
Församlingsmästaren arbetar alternerande veckor så att varannan vecka är
arbetsvecka (38 timmar) och varannan ledig (0 timmar). Om semester beviljas för en hel arbetsvecka skall som semestertid antecknas både en arbetsvecka och en ledig vecka. Vardera veckan förbrukar i så fall 5 semesterdagar, sammanlagt 10 semesterdagar. Semester kan inte beviljas enbart
för en arbetsvecka eller för en ledig vecka.
Om arbetstagaren i exemplet på motsvarande sätt beviljas mindre än en
vecka, t.ex. 2 dagar semester under en arbetsvecka, skall på en ledig
vecka antecknas samma antal semesterdagar, dvs. i detta fall 2 dagar vilket innebär att sammanlagt 4 semesterdagar förbrukas.
Mom. 5
Om en tillsvidareanställd timavlönad arbetstagare som inkallas
vid behov tjänar in semester, skall en sådan arbetstagare ges
semester på så sätt att till semestertiden hänförs arbetsdagar
och lediga dagar samt arbetstid och ledig tid i samma förhållande som det kalkylerade antalet sådana dagar. De vardagar
som semestern omfattar betraktas härvid som arbetsdagar med
undantag för lördagar samt de arbetstidsförkortande dagar som
avses i mom. 2.
Detta moment tillämpas på arbetstagare med arbetsavtal som gäller tills
vidare och som innebär att arbetet skall utföras på de tider som församlingens verksamhet förutsätter (arbetstagare som inkallas vid behov). Typiska arbetsuppgifter som hör till denna kategori är t.ex. timavlönad husmor och avbytare för fastighetsskötare.
En arbetstagare som avses i detta moment kan tjäna in semester för vissa
kvalifikationsmånader. Semestern ges då på normalt sätt så att semestertidpunkten antecknas i semesterordningen. För semestertiden skall i stället
för semesterlönen betalas motsvarande semesterersättning i enlighet med
§ 113 mom. 3.
Mom. 6
Antalet arbetsdagar som räknas som semesterdagar skall avrundas till närmaste hela tal så att 0,5 avrundas uppåt. Om
samma kvalifikationsårs semester ges i två eller flera delar som
avrundas skall slutresultatet bli detsamma som om avrundningen hade gjorts på summan av semesterdelarna, så som föreskrivs ovan.
Mom. 7
En full kalendervecka eller motsvarande lång period kan förbruka högst 5 semesterdagar.
I undantagsfall kan den ordinarie arbetstiden fördelas så att tjänsteinnehavaren/arbetstagaren arbetar sex dagar per vecka. En full semestervecka
förbrukar då 5 semesterdagar. Observera att semestertiden i ett sådant fall
skall bestämmas så att i den räknas in en hel kalendervecka eller motsvarande lång period. Härvid räknas en sjätte arbetsdag in i semestertiden,
men dras inte av från semesterdagarna.
§ 106
Bestämmande av semestertidpunkten
Mom. 1
Arbetsgivaren bestämmer tidpunkten för semestern så att minst
65 % av den under kvalifikationsåret intjänade semestern förläggs till semesterperioden (2.5–30.9) och återstoden till tiden
efter semesterperioden, om inte annat följer av mom. 2. Semestern får inte bestämmas så att den väsentligen påverkar tjänsteinnehavarens/arbetstagarens ordinarie arbetstid medan arbetet
pågår.
Mom. 2
På grund av att arbetsuppgifterna är säsongbetonade eller av
någon annan motiverad anledning som påverkar placeringen av
arbetsuppgifterna under året kan det bestämmas att semester
ges med avvikelse från mom. 1. Med tjänsteinnehavaren/arbetstagaren kan också avtalas att semestern skall ges med avvikelse från mom. 1. Semestern skall emellertid ges före utgången av september det kalenderår som följer efter semesteråret.
Semestertiden kan enligt det nu avtalade systemet antecknas börja och
sluta förutom på en vardag också på en söndag eller någon annan helgdag. Om en tjänsteinnehavare/arbetstagare vars lediga dagar är lördag och
söndag har två veckor (10 arbetsdagar) semester, kan semestertiden antecknas börja på en måndag och sluta två veckor senare, så att semesterns
sista dag är en söndag (t.ex. en kanslist). Om t.ex. en präst eller församlingsmästare har måndag och tisdag som sina ordinarie lediga dagar kan
man förfara på exakt samma sätt, dvs. så att semestern börjar med en ledig dag (må) och slutar med en söndag. Detta innebär att semestern fastställs som fulla kalenderveckor medan måndagen och tisdagen veckan efter semestertiden på normalt sätt är prästens/församlingsmästarens lediga
dagar. Observera att fastställandet av semestern inte påverkar antalet semesterdagar som förbrukas utan endast tjänstgöringsskyldigheten under
semestertiden. Under semestern har en tjänsteinnehavare ingen tjänstgöringsskyldighet, men under lediga dagar kan sådan skyldighet uppkomma
när det är fråga om oundgängliga och brådskande tjänsteuppgifter (se KO
6:14 §).
I sådana fall då lediga dagar infaller mitt under en kalendervecka är det
ändamålsenligt att förlägga semestern så att den börjar dagen efter de
lediga dagarna och slutar med den sista semesterveckans lediga dagar.
Om de lediga dagarna är t.ex. torsdag och fredag börjar semestern
sålunda med lördagen och slutar med den sista semesterveckans fredag.
Parterna är eniga om att ifall semesterns längd är minst 23 arbetsdagar är
det skäl att ge en del av semestern på vintern, utanför den egentliga semesterperioden.
Om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren har beviljats en längre tjänstledighet/arbetsledighet, kan semestern, dock inte avlönad moderskapsledighet,
på begäran av tjänsteinnehavaren/arbetstagaren ges under tjänstledigheten
eller arbetsledigheten. I ett sådant fall avbryts tjänstledigheten/arbetsledigheten av semestern.
Intjänad semester kan helt eller delvis ges redan under kvalifikationsåret,
om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren så önskar och vederbörande församlingsmyndighet anser det vara ändamålsenligt.
Syftet med den sista meningen i paragrafens mom. 1 är att tjänsteinnehavarna/arbetstagarna skall bli likabehandlade när semestrarna bestäms. Om
en tjänsteinnehavare/arbetstagare normalt har 5 arbetsdagar måndagfredag får semestern inte bestämmas så att den omfattar endast måndagfredag, utan hela kalenderveckan skall räknas som semestertid och således förbruka 5 arbetsdagar semester. Om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren inkallas till arbete lördag eller söndag, förbrukar den kalenderveckan
4 semesterdagar.
När det är fråga om periodarbete innebär bestämmelserna om tilläggsoch övertidarbete under avbrutna arbetsperioder att motsvarande problem
inte uppstår.
Mom. 3
Semesterdelar som förläggs inom och utanför semesterperioden
skall ges sammanhängande, om inte annat avtalas med tjänsteinnehavaren/arbetstagaren.
Mom. 4
Innan semestertidpunkten bestäms skall tjänsteinnehavaren/arbetstagaren beredas tillfälle att framföra sin åsikt om den.
Tjänsteinnehavaren/arbetstagaren skall underrättas om semestertidpunkten om möjligt en månad, likväl senast 2 veckor innan semestern eller en del av den börjar, om inte annat avtalas
med tjänsteinnehavaren/arbetstagaren.
§ 107
Sparande av semester
Mom. 1
Minst 15 semesterdagar av hela semestern skall hållas som semester. Av övriga semesterdagar har tjänsteinnehavaren/arbetstagaren rätt att spara högst 10 semesterdagar och hålla dessa
som sparledighet under den följande semesterperioden eller
därefter. Därutöver kan tjänsteinnehavaren/arbetstagaren spara
högst 5 semesterdagar, om så avtalas mellan tjänsteinnehavaren/arbetstagaren och arbetsgivaren.
Tjänsteinnehavaren/arbetstagaren skall på våren, i samband med att semesterordningen fastställs, meddela arbetsgivaren hur många arbetsdagar
han eller hon vill spara. Om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren har rätt till
färre än 15 semesterdagar kan ingen semester sparas över huvud taget.
Om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren vill spara fler än 10 semesterdagar
skall han eller hon utverka arbetsgivarens samtycke i samband med att
semesterordningen fastställs.
Mom. 2
Efter att semesterordningen har fastställts kan parterna inte avtala om att spara flera semesterdagar än det antal för vilket till
tjänsteinnehavaren/arbetstagaren betalas semesterersättning.
Efter att semesterordningen har fastställts kan semesterdagar i regel inte
längre sparas. I undantagsfall kan semesterdagar emellertid sparas ännu
till utgången av september kalenderåret efter semesterperioden, t.ex. på
grund av en lång sjukledighet eller någon annan långvarig tjänstledighet,
om parterna är eniga om saken. Parterna kan emellertid inte avtala att flera innestående semesterdagar skall sparas än det antal för vilket till tjänsteinnehavaren/arbetstagaren betalas semesterersättning (=antalet semesterdagar på semestertabellens rad B minskat med antalet redan uttagna
semesterdagar). Alternativt kan man förfara på det sättet att tjänstledigheten avbryts och tjänsteinnehavaren/arbetstagaren tar ut sin semester före
utgången av september, om parterna är eniga om saken.
Exempel:
Arbetstagaren har enligt semestertabell 1 rätt till 38 arbetsdagar semester
för 12 månader (se semestertabell 1, rad A). Av dessa har arbetstagaren
redan hunnit hålla 25 semesterdagar. Arbetstagaren insjuknar i mars året
efter semesterperioden och sjukledigheten fortsätter till årets slut. Arbetstagaren ber att på grund av sjukdom få spara de 13 semesterdagar som
han inte kunnat hålla. Semesterersättning kunde emellertid betalas för fem
av dessa dagar, nämligen för 30 semesterdagar enligt semestertabell 1 rad
B, minus de 25 semesterdagar som arbetstagaren redan hållit. Av de
outtagna 13 semesterdagarna kan 5 sparas. De återstående 8 dagarna
(skillnaden mellan rad A och rad B) kan sålunda inte sparas och för dem
betalas inte heller semesterersättning.
Mom. 3
Sparade semesterdagar skall ges som sparledighet senast det
femte kalenderåret efter att de har tjänats in, vid en tidpunkt
som tjänsteinnehavaren/arbetstagaren och arbetsgivaren avtalar. Om tjänsteinnehavarens/arbetstagarens arbetstid undergår
en väsentlig förändring eller om arbetstagaren blir permitterad
tills vidare, skall till tjänsteinnehavaren/arbetstagaren för varje
innestående sparledighetsdag betalas en ersättning som räknas
på den ordinarie lön som gällde före förändringen.
§ 108
Flyttning av semester
Mom. 1
Om en tjänsteinnehavare/arbetstagare när semestern, en semesterdel eller en sparledighet börjar är arbetsoförmögen till följd
av sjukdom, förlossning eller olycksfall, och om sjukdomen eller olycksfallet inte har vållats under sådana omständigheter
som enligt arbetsavtalslagens 2 kap. 11 § 2 mom. utgör hinder
för betalning av lön, skall de outtagna semester- eller sparledighetsdagarna flyttas till en senare tidpunkt, om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren före semesterns eller semesterdelens
början eller när det lagliga hindret upphört, utan obefogat
dröjsmål ber att semestern skall flyttas. Tjänsteinnehavaren/arbetstagaren har motsvarande rätt att få semestern eller en
semesterdel flyttad, om man då den börjar vet att tjänsteinnehavaren/arbetstagaren på grund av sjukvård eller därmed jämförbar vård kommer att vara arbetsoförmögen under den ifrågavarande tiden.
Mom. 2
Om tjänsteinnehavarens/arbetstagarens arbetsoförmåga till
följd av sjukdom, förlossning eller olycksfall börjar under semestern eller sparledigheten och utan avbrott pågår över 7 kalenderdagar, skall den överskjutande delen av tiden för arbetsoförmågan inte räknas som semester, om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren utan ogrundat dröjsmål ber om detta. Arbetsgivaren kan kräva att tjänsteinnehavaren/arbetstagaren visar
upp ett läkarintyg eller någon annan tillförlitlig utredning över
sin arbetsoförmåga.
Mom. 3
Semester eller ledighet som har flyttats enligt mom. 1–2 skall
om möjligt ges före utgången av september, likväl innan följande semesterperiod börjar. När flyttningen av semestern har
skett av orsaker som nämns i mom. 1 och 2 skall en anmälningstid på minst 3 dagar iakttas innan den flyttade semestern
börjar.
Mom. 4
Om det av något vägande skäl är nödvändigt att flytta tidpunkten för semestern skall tjänsteinnehavaren/arbetstagaren underrättas om ändringen om möjligt minst 2 veckor innan semestern eller en del av den börjar. Av synnerligen vägande skäl
kan tidpunkten för semestern flyttas eller semestern avbrytas
utan iakttagande av någon 2 veckors anmälningstid. I båda fallen skall tjänsteinnehavaren/arbetstagaren beredas tillfälle att
bli hörd innan beslutet fattas.
§ 109
Allmän bestämmelse om semesterlön, semesterersättning
och semesterpenning
Mom. 1
Tjänstelöner/månadslöner
1)
Tjänsteinnehavares/månadsavlönade arbetstagares semesterlön bestäms i enlighet med § 110, om inte annat följer
av punkt 2.
2)
För tjänsteinnehavare/månadsavlönade arbetstagare vars
arbetstid varierar enligt ett fastställt system eller vars arbetstid enligt ett permanent tjänsteförordnande eller enligt
ett arbetsavtal är så kort att endast en del av kalendermånaderna av denna orsak är fulla kvalifikationsmånader,
bestäms lönen i enlighet med § 111.
3)
Tjänsteinnehavares/månadsavlönade arbetstagares semesterersättning bestäms i enlighet med § 112.
Mom. 2
Timlöner
1)
Tjänsteinnehavares/månadsavlönade arbetstagares semesterlön bestäms i enlighet med § 113, om inte annat följer
av punkt 2.
2)
Om en timavlönad arbetstagare har anställts tills vidare
men ingen exakt arbetstid har bestämts eftersom arbetsmängden varierar (arbetstagaren inkallas vid behov) bestäms arbetstagarens semesterlön i enlighet med § 111.
3)
Timavlönade arbetstagares semesterersättning samt semesterlön för semester som inte har fallit ut bestäms i enlighet med § 114,
4)
Semesterersättning för en anställning under vilken semester inte har tjänats in bestäms i enlighet med § 115.
Mom. 3
Semesterpenning räknas ut i enlighet med § 116.
Mom. 4
I § 117 föreskrivs om tidpunkten för utbetalning av semesterlön och semesterpenning samt om betalning av semesterersättning och semesterpenning till dödsbon.
§ 110
Tjänsteinnehavares/månadsavlönade arbetstagares semesterlön
Mom. 1
Tjänsteinnehavare/månadsavlönade arbetstagare betalas ordinarie lön under semester och sparledighet.
En tjänsteinnehavares/månadsavlönad arbetstagares semesterlön bestäms i
regel på basis av den ordinarie lönen vid den tidpunkt då semestern börjar
varje semesterdel, dvs. på semesterns första dag. På den som har månadslön då semestern börjar tillämpas bestämmelserna om månadsavlönade.
Bestämmelser om betalning av semesterlön till timavlönade arbetstagare
finns i § 113 och 114.
Mom. 2
En månadsavlönad tjänsteinnehavare/arbetstagare i bisyssla
som i enlighet med sitt tjänsteförhållande/arbetsavtal arbetar så
få dagar och ett så litet antal timmar att en eller flera kvalifikationsmånader varje kvalifikationsår på grund av detta arbetstidsarrangemang blir ofullständiga, har rätt att få procentbaserad semesterlön i enlighet med § 111.
Momentet gäller i praktiken situationer där den ordinarie veckoarbetstiden är 7 eller 8 timmar. (I situationer där en månadsavlönad arbetstagares
ordinarie veckoarbetstid är endast 1–6 timmar tillämpas däremot enbart
semesterersättningsbestämmelserna i § 115, eftersom semesterrätt inte
uppkommer för någon månad.)
Semesterdagar som tjänsteinnehavaren/arbetstagaren har tjänat in för månader som innehåller minst 35 arbetstimmar eller minst 14 arbetsdagar
ska på normalt sätt ges som semester. Som semesterlön betalas semesterersättning enligt procentsatserna i § 114 mom. 1 (se exemplet efter § 111
mom. 2).
Om arbetstagaren enligt arbetsavtalet normalt skulle tjäna in semester för
varje månad men av någon tillfällig orsak (t.ex. studieledighet eller vårdledighet) inte tjänar in semester för varje månad, ska semesterlön eller
semesterersättning på normalt sätt betalas för de fulla kvalifikationsmånaderna i enlighet med mom. 1. I så fall betalas inte semesterersättning
för de ofullständiga kvalifikationsmånaderna.
Mom. 3
Om en timavlönad arbetstagare under ett kvalifikationsår har
övergått till månadslön, betalas som semesterlön/semesterersättning arbetstagarens ordinarie månadslön vid den tidpunkt
då semestern börjar.
Mom. 4
För tjänsteinnehavare/arbetstagare i vars ordinarie arbetstid ingår söndagsarbete, kvällsarbete eller nattarbete, ska till semesterdaglönen adderas ett tillägg beräknat på de penningersättningar som betalts för dessa arbetstider. Semesterlönen höjs då
med ett procenttal som fås genom beräkning av hur många procent de ersättningar som betalts för söndagsarbete, kvällsarbete
och nattarbete under det föregående året utgör av den ordinarie
lön som betalts under det föregående kvalifikationsåret. Tillägget till semesterlönen betalas samtidigt som semesterpenningen
i juni. Den semesterersättning som ska betalas när anställningsförhållandet upphör beräknas på de arbetstidsersättningar och
den ordinarie lön som betalts under det kvalifikationsår då anställningsförhållandet upphör. Förhöjningen är högst 35 %.
Rätten att få ett tillägg till semesterlönen avgörs enligt situationen vid den
tidpunkt då semestern inleds. Något tillägg görs därmed inte om personen
i fråga när semestern inleds har en tjänst/befattning i vars ordinarie arbetstid inte ingår arbete av det slag som avses ovan. Med avvikelse från det
som sägs ovan har den anställda rätt till tillägg, om han eller hon på grund
av arbetets säsongkaraktär utför arbete som berättigar till tillägg på andra
tider än då semestern inleds.
I förhöjningsprocenten beaktas inte arbetstidsersättningar i form av ledig
tid. Inte heller beaktas sådana mot ovan nämnda penningersättningar svarande tillägg som eventuellt betalts under semester, tjänstledighet/arbetsledighet eller andra avbrott. Till den ordinarie lön som betalts
under kvalifikationsåret räknas också den ordinarie lön som betalts under
sjukledighet och semester.
Exempel:
Arbetstagaren har fått 25 800 € i ordinarie lön under det avslutade kvalifikationsåret. Dessutom har arbetstagaren under samma tid fått 310 € i ersättningar för helgdagsarbete, kvällsarbete och nattarbete under ordinarie
arbetstid. (Ytterligare har i samband med övertidsarbete betalts motsvarande ersättningar, men dessa beaktas inte i detta sammanhang.) Ersättningarna utgör 1,2 % av den ordinarie lönen. Semesterlönen höjs med
denna procentsats. Höjningen görs så att man på den kalkylerade semesterlönen beräknar ett tillägg på 1,2 %, vilket betalas i samband med semesterpenningen i juni. Arbetstagarens regelbundna månadslön (ordinarie
lön) är 2 150 €/mån. och semesterrätten 38 semesterdagar (semestertabell
1). Semesterns kalkylerade längd är 1,77 månader (per månad i snitt ca
21,5 semesterdagar -> 38 / 21,5 = 1,77). Tillägget är (1,2 % * 2 150 €) *
1,77 = 45,67 €.
§ 111
Procentbaserad semesterlön
1 mom.
Till tjänsteinnehavare/arbetstagare betalas procentbaserad semesterlön om
a) tjänsteinnehavarens/arbetstagarens ordinarie arbetstid är
baserad på ett permanent tjänsteförordnande eller på ett arbetsavtal och är så kort att endast en del av kalendermånaderna av denna orsak är fulla kvalifikationsmånader,
b) tjänsteinnehavarens/arbetstagarens ordinarie arbetstid under
olika årstider varierar enligt ett permanent system, eller om
c) arbetstagaren har anställts tills vidare på timlön, men någon
exakt arbetstid inte har avtalats eftersom arbetsmängden
varierar (arbetstagaren inkallas vid behov).
Paragrafen tillämpas på alla typer av anställningsförhållanden då för
arbetet inte har bestämts någon ordinarie och permanent veckoarbetstid
eller då arbetstiden är så kort att arbetstagaren inte tjänar in semester för
varje månad. Syftet med den procentbaserade semesterlönen är att semesterlönens belopp inte påverkas av semesterns placering.
Momentets punkt a avser i praktiken tjänsteinnehavare och arbetstagare
vars ordinarie veckoarbetstid är 7–8 timmar. I § 115 föreskrivs om semesterersättning till tjänsteinnehavare/arbetstagare vars ordinarie arbetstid är kortare än så.
Mom. 2
Till tjänsteinnehavare/arbetstagare som avses i mom. 1 skall
som semesterlön betalas semesterersättning i enlighet med procentsatserna i § 114 mom. 1 för varje kalendermånads lön under kvalifikationsåret inklusive tillägg, med undantag för lön
som betalts för övertidsarbete och nödarbete.
Storleken av den semesterersättning som betalas som semesterlön utgör,
beroende på vilken semestertabell som enligt § 114 mom. 1 tillämpas på
arbetstagaren, 9,0 %, 11,5 % eller 13 % av lönen för samtliga kvalifikationsmånader jämte tillägg, med undantag för lön som betalts för övertidsarbete och nödarbete. Procentbaserad semesterlön betalas dels på lönen för fulla kvalifikationsmånader, dels på lönen för månader under vil-
ka arbetstagaren inte har tjänat in semester. För uträkningen av semesterpenningen är det emellertid skäl att göra skillnad mellan å ena sidan de
kvalifikationsmånaders lön för vilka semester har tjänats in och å andra
sidan de månaders lön för vilka ingen semester har tjänats in (färre än 14
arbetsdagar eller 35 arbetstimmar), eftersom semesterpenningen till en
sådan arbetstagare enligt § 116 mom. 3 skall betalas endast på lönen för
fulla kvalifikationsmånader.
Procentbaserad semesterlön betalas i samband med att semestern tas ut.
Om den tas ut i flera delar skall det avtalas med arbetstagaren i hur stora
poster semesterlönen/semesterersättningen betalas. Det rekommenderas
att semesterlönen i samband med varje semesterdel så exakt som möjligt
betalas enligt den lönenivå som arbetstagaren skulle ha om han eller hon
arbetade under denna tid.
Exempel:
En städare är sedan flera år församlingsanställd. Arbetstiden är 8 timmar i
veckan och månadslönen 18 % av lönen i kravgrupp 302. Städaren tjänar
in semester för 9 månader, vilket innebär att städaren de månaderna får
räkna sig till godo minst 35 arbetstimmar. På städaren tillämpas
semestertabell 2 och semesterrätten är sålunda 22 dagar. Städaren har
förtjänat 3 988,85 € under det avslutade kvalifikationsåret (exklusive
lönen för övertidstimmar och nödarbetstimmar). Av den sammanlagda
lönen har städaren förtjänat 3 005,45 € under de 9 månader för vilka han
tjänat in semester och 983,45 € under de 5 månader för vilka han inte
tjänat in semester. Semesterlönen bestäms i enlighet med den procentsatser för semesterersättning som framgår av § 114 mom. 1 och semesterpenningen i enlighet med § 116 mom. 3 som följer:
Den procentbaserade semesterlönen och semesterpenningen för 9
månader
11,5 % x 3 005,45 € = 345,62 €. (semesterlönen)
50 % x 345,62 € = 172,81 € (semesterpenningen)
Den procentbaserade semesterlönen för 5 månader (eftersom ingen
semesterrätt uppkommit betalas inte semesterpenning)
11,5 % x 983,45 € = 113,09 €
Mom. 3
Om en i mom. 1 avsedd timavlönad tjänsteinnehavares/arbetstagares lön för en full kvalifikationsmånad har varit mindre än
normalt på grund av att tjänsteinnehavaren/arbetstagaren under
den månaden har haft oavlönad arbetsledighet eller om tjänsteinnehavarens/arbetstagarens lön har varit nedsatt till följd av
sjukledighet, skall semesterlönen för en sådan månad räknas på
basis av den kalkylerade lönen, vars belopp fås genom att lönen för de tre föregående, lönemässigt normala månaderna räkas ihop och summan divideras med tre.
§ 112
Tjänsteinnehavares/månadsavlönade arbetstagares semesterersättning när anställningsförhållandet upphör
Obs.
Denna paragraf tillämpas i stället för § 110 då semesterersättning för outtagna semesterdagar betalas till en tjänsteinnehavare/månadsavlönad arbetstagare. Detta gäller semesterersättning både för semester som har fal-
lit ut och semesterersättning för semester som inte har fallit ut. Semesterersättning betalas vanligen då en visstidsanställning upphör i säsongbetonade arbeten, men kommer i fråga också då en tillsvidareanställning upphör. Undantagsvis tillämpas paragrafen också då anställningsförhållandet
fortsätter, i sådana fall då semestern inte i enlighet med § 106 mom. 2 kan
ges före utgången av september efter semesteråret och betalas i form av
semesterersättning (se även exemplet under § 107 mom. 2).
Betalning av semesterpenning i samband med semesterersättning, se §
116 samt § 117 mom. 3 och 5.
Mom. 1
En tjänsteinnehavare/arbetstagare har då anställningen upphör
rätt till semesterersättning för outtagna semesterdagar som avses i § 104 mom. Semesterersättningen räknas ut genom att den
ordinarie månadslönen vid den tidpunkt då anställningsförhållandet upphör divideras med 20,83 och multipliceras med det
antal semesterdagar som anges på rad B i tabellerna i § 104
mom. 4, efter att de redan hållna semesterdagarna först har
dragits av.
Exempel:
En tjänsteinnehavare/arbetstagare har rätt till 38 dagar semester (§ 104
mom. 4, tabell 1, rad A). Då anställningen upphör 31.8 har tjänsteinnehavaren/arbetstagaren hållit 27 dagar av det föregående kvalifikationsårets
semester (38 semesterdagar). Därvid betalas semesterersättning för sammanlagt 16 semesterdagar: 3 arbetsdagar från det föregående kvalifikationsåret (från semesterrätten som enligt rad B är 30 arbetsdagar dras av
de 27 arbetsdagar som tagits ut) samt 13 arbetsdagar som har intjänats för
fem av det löpande kvalifikationsårets månader och inte fallit ut (tabell 1,
rad B). (För den semester som fallit ut har semesterpenningen betalts redan i juni. För semester som inte fallit ut betalas enligt § 116 mom. 1 för
5 månader sammanlagt 30 % av månadslönen i semesterpenning (=5 * 6
%).)
Om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren hade tagit ut t.ex. 32 dagar av det
föregående kvalifikationsårets semester skulle semesterersättning betalas
för 13 arbetsdagar. Från det föregående kvalifikationsåret skulle inte ha
återstått semester att ersätta enligt tabell 1, rad B. Å andra sidan skulle
överskridningen (2 semesterdagar) av semesterrätten enligt tabell 1, rad B
(30 semesterdagar) inte återkrävas från semesterersättningen.
Mom. 2
Om de kalendermånader då anställningen började och upphörde är ofullständiga kvalifikationsmånader, men tjänsteinnehavaren/arbetstagaren under dem har varit i arbete sammanlagt
minst 35 arbetstimmar eller 14 arbetsdagar och anställningen
under den inledande och den avslutande månaden har fortgått
sammanlagt minst 16 kalenderdagar utan andra avbrottstider än
de som avses i § 103, och om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren
inte under denna anställning har fått semester eller semesterersättning, skall denna tid då semesterersättningen bestäms räknas som en full kvalifikationsmånad.
Detta moment tillämpas endast då anställningsförhållandet har börjat
samma kalenderår som den upphör eller kalenderåret innan. Momentet
har betydelse då semesterpenningens belopp bestäms. Semesterpenning
betalas endast på semesterlönen/semesterersättningen för sådana månader
då tjänsteinnehavaren/arbetstagaren har tjänat in semester. Se även tilllämpningsdirektivet för § 113 mom. 4.
Ett längre anställningsförhållande kan under en kalendermånad börja
och/eller upphöra på så sätt att den första och den sista månaden är ofullständiga kvalifikationsmånader. På motsvarande sätt kan en anställning
vara kortare än en månad men sträcka sig in på två kalendermånader. I
sådana fall skall den första och den andra månadens arbetstimmar eller
arbetsdagar räknas ihop. Rätt till semester anses uppkomma om de två
följande förutsättningarna uppfylls samtidigt:
1)
antalet arbetsdagar under den första och den andra månaden uppgår
till sammanlagt minst 14 eller antalet arbetstimmar till sammanlagt
minst 35 och
2)
anställningsförhållandet under båda sammanräknade månaderna
sammanlagt varit i kraft minst 16 kalenderdagar.
Om dessa förutsättningar inte är uppfyllda betalas ingen semesterersättning för ofullständiga inledande och avslutande månader.
Mom. 3
Om en tjänsteinnehavares/arbetstagares anställningsförhållande
inte pågår en enda full kalendermånad men tjänsteinnehavaren/arbetstagaren det oaktat med stöd av mom. 1-2 tjänar in
semester, betalas semesterersättning beroende på hur många av
hela kalendermånadens dagar anställningsförhållandet har pågått. Om anställningsförhållandet i sin helhet pågår längre än
en kalendermånad betalas full semesterersättning för varje månad som berättigar till semester.
Obs.
I fråga om den inverkan som avstämningen av semesterersättningen har
på semester-penningen, se tillämpningsdirektivet till § 116 mom. 1.
Exempel mom. 2–3:
Exempel 1:
En heltidsanställning pågår 6–24.7, dvs. 19 kalenderdygn. Semesterrätt
uppkommer då anställningsförhållandet har pågått över 16 kalenderdagar
och arbetstagaren har arbetat över 35 timmar. Om anställningsförhållandet inte pågår ett enda helt kalenderdygn skall semesterersättningen avstämmas mot anställningstiden. Semesterersättningen utgör 19/31 av den
fulla semesterersättningen. Också semesterpenningen avstäms med
samma relationstal, (se § 116 mom. 1, tillämpningsdirektivet).
Exempel 2:
En heltidsanställning pågår 22.7–9.8, dvs. 19 kalenderdygn. Båda kvalifikationsmånaderna är ofullständiga, eftersom anställningsförhållandet inte
under någondera månaden pågår i 16 dygn. Med stöd av mom. 2 skall
emellertid de i juli och augusti arbetade dagarna sammanräknas, varvid
motsvarande kalkylerade semesterrätt som i exempel 1 uppkommer.
Semesterersättningen och semesterpenningen räknas på samma sätt som i
exempel 1. Som divisor används den månads arbetade kalenderdagar
under vilken den större andelen av anställningsförhållandet infaller (juli).
Exempel 3:
En heltidsanställning pågår sammanlagt över en månad, men inte en enda
full kalendermånad: 3.7–10.8. Semesterrätt uppkommer för juli men inte
för augusti. Eftersom anställningsförhållandet i sin helhet pågår över en
månad skall full semesterersättning och semesterpenning betalas för en
månad. Augustidelen av anställningsförhållandet, dvs. den del som överstiger en månad, berättigar inte till ytterligare semesterersättning.
Exempel 4:
En heltidsanställning pågår 3.7–20.8. Båda månaderna är i sig fulla kvalifikationsmånader. Eftersom anställningsförhållandet emellertid inte har
pågått en enda full kalendermånad, skall semesterersättningen och semesterpenningen för två månader avstämmas mot månadernas sammanlagda
antal kalenderdagar: (29+20)/(31+31).
Om ett anställningsförhållande innehåller en hel kalendermånad, t.ex. pågår 3.6–20.8, behöver någon avstämning inte göras, utan semesterersättning för samtliga i sig fulla kvalifikationsmånader betalas till fullt belopp.
Det skall i så fall konstateras vilka månader som är fulla kvalifikationsmånader och dessutom om en sådan "kalkylerad" full kvalifikationsmånad skall beaktas som har bildats enligt mom. 2. För dessa månader betalas full semesterersättning och semesterpenning. För ofullständiga kvalifikationsmånader betalas i ett fall som detta ingen semesterersättning. För
avstämningen har avtalats en sådan gränsdragning att om ett anställningsförhållande inte har pågått en enda hel kalendermånad, skall avstämning
alltid göras. Efter att anställningsförhållandet har pågått en hel kalendermånad görs inte längre någon avstämning.
Mom. 4
Till en interimistisk tjänsteinnehavare som avses i § 36 mom. 2
och 4 och som under ett kvalifikationsår på förordnande av
domkapitlet eller vederbörande församlingsmyndighet vid sidan av sin egen tjänst har skött åligganden som hör till en annan tjänst under en längre tid än två månader utan avbrott, skall
i semesterersättning betalas 9,0 % av den ersättning eller det
arvode som betalts till den interimistiska tjänsteinnehavaren eller förfallit till betalning. Semesterersättningen betalas i samband med lönebetalningen, efter att förordnandet att sköta den
andra tjänsten har upphört.
Mom. 5
För ett anställningsförhållande under vilket en arbetstagare inte
tjänar in semester ens i enlighet med mom. 2, skall semesterersättning således betalas i enlighet med § 115.
§ 113
Timavlönade arbetstagares semesterlön för semester som
har fallit ut
Mom. 1
Om inte annat följer av mom. 2–3 skall till en timavlönad, tillvidareanställd arbetstagare betalas semesterlön som räknas i
procent på den semester som har fallit ut. Semesterlönen bestäms i enlighet med den nedanstående tabellen som procentuell andel av den under kvalifikationsåret före semesterperioden
för fulla kvalifikationsmånader utbetalda lönen jämte tillägg,
med undantag av lön för övertidsarbete och nödarbete:
Alternativ
semesterrätt
§ 104
mom. 4
tabell 1
§ 104
mom. 4
tabell 2
§ 104
mom. 4
tabell 3
1
2
3
4
5
6
7
8
9
13,0
13,0
13,0
13,0
13,0
13,0
14,0
14,0
14,0
15,0
15,5
16,5
11,5
11,5
11,5
11,5
11,5
11,5
11,5
11,5
11,5
11,5
12,0
12,5
9,0
9,0
9,0
9,0
9,0
9,0
9,0
9,0
9,0
9,0
9,0
9,5
10
11
12
Detta moment tillämpas också på ett sådan långvarig visstidsanställning i
vilken semester har fallit ut och även ges som semester.
Den ovanstående tabellens hänvisningar till tabellerna 1–3 avser de tre
semesterrättsalternativen i § 104 mom. 4. Sifforna i den ovanstående tabellens kolumner anger semesterlöneprocenten beroende på antalet kvalifikationsmånader för vilka arbetstagaren har tjänat in semester. I praktiken blir det närmast fråga om att tillämpa procentkolumnen som gäller
för 12 fulla kvalifikationsmånader. Det kan bli aktuellt att tillämpa de övriga kolumnerna om arbetstagaren inte har tjänat in semester för en eller
flera kvalifikationsmånader. Observera att lönen för ofullständiga kvalifikationsmånader inte över huvud taget tas i beaktande när semesterlönens
belopp bestäms procentuellt.
Semesterlön som avses i detta moment betalas inte för semester som inte
har fallit ut då den ges i form av semester. Här avses särskilt situationer
där till en säsongarbetare som semester ges semesterdagar vilka har tjänats in innan anställningen upphörde men vilka inte har fallit ut. Se § 114
och tillämpningsdirektivet.
Exempel:
En timavlönad arbetstagare har för 12 månader tjänat in 38 arbetsdagar
semester i enlighet med § 104 mom. 4. Det under kvalifikationsåret intjänade lönebeloppet (inklusive semesterlön samt kvälls-, natt- och söndagsersättningar, likväl med avdrag för övertidslön) uppgår till 15 783,60 €.
Semesterlönens totalbelopp är 16,5 % * 15 783,60 € = 2 604,29 €. Lönen
per semesterdag (arbetsdag) är 2 604,29 € / 38 = 68,53 €. Semesterlön betalas för varje semesterdel beroende på hur många semesterdagar (arbetsdagar) som ingår i den.
Mom. 2
Om en i mom. 1 avsedd timavlönad arbetstagares lön för en
full kvalifikationsmånad har varit mindre än normalt på grund
av att arbetstagaren under den ifrågavarande månaden har haft
oavlönad arbetsledighet eller om arbetstagarens lön har varit
nedsatt till följd av sjukledighet, skall semesterlönen för en sådan månad räknas på basis av den kalkylerade lönen, vars belopp fås genom att arbetstagarens lön för de tre föregående, lönemässigt normala månaderna räknas ihop och summan divideras med tre.
Exempel:
En heltidsanställd arbetstagare har i mars haft 10 dagar ledighet utan lön
och förtjänar därför denna månad mindre än normalt. Eftersom antalet arbetade timmar överstiger 35 får arbetstagaren emellertid rätt till semester,
trots att antalet arbetsdagar understiger 14. För mars månad räknas den
kalkylerade lönen ut så att lönerna för december, januari och februari räknas ihop och summan divideras med 3. Det bör dessutom observeras att i
enlighet med mom. 1 skall lön för övertidsarbete och nödarbete dras av
från lönerna för december-februari.
Mom. 3
Om en arbetstagare under kvalifikationsåret övergår från månadslön till timlön, skall semesterlönen i enlighet med mom. 1
och 2 räknas ut procentuellt på summan av de under kvalifikationsåret intjänade timlönerna och månadslönerna jämte tillägg,
med undantag av lön för övertidsarbete och nödarbete.
Detta moment skall tillämpas då arbetstagaren i början av kvalifikationsåret har arbetat som tjänsteinnehavare/månadsavlönad arbetstagare och
senare under samma kvalifikationsår har blivit timavlönad. I samband
med ändringen kan också arbetstiden ha förkortats.
§ 114
Timavlönade arbetstagares semesterersättning samt semesterlön för semester som inte har fallit ut
Obs.
Denna paragraf skall tillämpas i stället för § 113 då
1)
semesterersättning betalas till en timavlönad arbetstagare för outtagna semesterdagar. Detta gäller semesterersättning både för semester som har fallit ut och semesterersättning för semester som
inte har fallit ut. Betalning av semesterersättning är vanligast när
visstidsanställningar upphör i säsongbetonade arbeten, men kommer
i fråga också i samband med tillsvidareanställningar, eller då
2)
semester som har tjänats in men inte fallit ut, i undantagsfall ges i
stället för semesterersättning när en visstidsanställning upphör. En
situation av det slag som avses i denna punkt kan uppkomma t.ex.
då en timavlönad säsongarbetstagare ges intjänad semester som inte
har fallit ut, i form av semester och inte i form av semesterersättning medan anställningen pågår.
Procentsatserna i mom. 1 skall dessutom tillämpas i sådana fall som
nämns i § 111 mom. 1, dvs. då semesterlönen betalas som procentbaserad
semesterlön.
Mom. 1
Till en timavlönad arbetstagare skall, om inte annat följer av
mom. 2 och 3, betalas semesterersättning eller för semester
som inte har fallit ut semesterlön, utgående från de fulla kvalifikationsmånadernas lön jämte tillägg, med undantag av lön för
övertidsarbete och nödarbete, som följer:
Semesterrätt
semesterrätt enligt § 104
mom. 4, tabell 1
mom. 4, tabell 2
mom. 4, tabell 3
Semesterlönens/semesterersättningens belopp
13,0 %
11,5 %
9,0 %
När semesterersättningen/semesterlönen räknas ut beaktas endast lönen
för sådana under kvalifikationsåret före semesterperioden infallande månader för vilka arbetstagaren har tjänat in semester. Semesterersättning
betalas inte på lönen för ofullständiga kvalifikationsmånader, om inte annat följer av mom. 4
När semesterersättningen/semesterlönen räknas ut skall samtliga löneposter beaktas, med undantag av lön för övertidtimmar och nödarbetstimmar.
Varken grundlönen för övertidstimmar jämte övertidsförhöjning eller beredskapsersättning skall således beaktas då semesterlönen räknas ut. Däremot skall övriga löneposter som hänför sig till den ordinarie arbetstiden,
såsom söndagsersättning, kvällsersättning och nattersättning, semesterlön
och sjuklön, beaktas i sin helhet när semesterlönen räknas ut. I paragrafens mom. 2 finns en undantagsbestämmelse för den situationen att lönen
för en till semester berättigande månad tillfälligt är nedsatt t.ex. till följd
av en oavlönad arbetsledighet eller en lång sjukledighet. Dessutom ingår i
mom. 3 en undantagsbestämmelse för sådana fall då arbetsdagarna eller
arbetstimmarna under en anställnings första och sista ofullständiga månad
kan räknas ihop till en full kvalifikationsmånad.
Beträffande tidpunkten för utbetalning av semesterlönen i sådana fall då
semestern ges i flera än en del, se § 117 mom. 2
Detta moments procentsatser för semesterersättning tillämpas undantagsvis också i sådana tillsvidareanställningar som avses i § 111 mom. 1 och i
långvariga visstidsanställningar. De nämnda paragraferna skiljer sig i
praktiken från detta moment i det avseendet att procentbaserad semesterlön som i de nämnda undantagssituationerna betalas i stället för semesterlön räknas ut också på lönen för kvalifikationsmånader under vilka inte
har tjänats in semester.
Mom. 2
Om en i mom. 1 avsedd timavlönad arbetstagares lön för en
full kvalifikationsmånad har varit mindre än normalt på grund
av att arbetstagaren under den månaden har haft oavlönad arbetsledighet eller om arbetstagarens lön har varit nedsatt till
följd av sjukledighet, skall semesterlönen för en sådan månad
räknas på basis av den kalkylerade lönen, vars belopp fås genom att arbetstagarens lön för de tre föregående, lönemässigt
normala månaderna räknas ihop och summan divideras med 3.
Exempel:
En heltidsanställd arbetstagare har i mars haft 10 dagar ledighet utan lön
och förtjänar därför denna månad mindre än normalt. Eftersom antalet arbetade timmar överstiger 35 får arbetstagaren emellertid rätt till semester,
trots att antalet arbetsdagar understiger 14. För mars månad räknas den
kalkylerade lönen ut så att lönerna för december, januari och februari räk-
nas ihop och summan divideras med 3. Det bör dessutom observeras att i
enlighet med mom. 1 skall lön för övertidsarbete och nödarbete dras av
från lönerna för december-februari.
Mom. 3
Om en arbetstagare under kvalifikationsåret övergår från månadslön till timlön, skall semesterlönen i enlighet med mom. 1
och 2 räknas ut procentuellt på summan av de under kvalifikationsåret intjänade tim- och månadslönerna jämte tillägg, med
undantag av lön för övertidsarbete och nödarbete.
Detta moment skall tillämpas då arbetstagaren i början av kvalifikationsåret har arbetat som tjänsteinnehavare/månadsavlönad arbetstagare och
senare under samma kvalifikationsår blivit timavlönad. I samband med
ändringen kan också arbetstiden ha förkortats.
Mom. 4
Om de kalendermånader då en timavlönad arbetstagares anställning började och upphörde är ofullständiga kvalifikationsmånader, men arbetstagaren under dem har varit i arbete sammanlagt minst 35 arbetstimmar eller 14 arbetsdagar och anställningen under den inledande och den avslutande månaden
har pågått sammanlagt minst 16 kalenderdagar utan andra avbrottstider än sådana som avses i § 103 och om arbetstagaren
inte under denna anställning har fått semester eller semesterersättning, skall denna tid då semesterersättningen bestäms räknas som en full kvalifikationsmånad.
Detta moment tillämpas endast då anställningen har börjat samma kalenderår som den upphör eller kalenderåret innan. Momentet har betydelse
då en timavlönad arbetstagares semesterpenning bestäms. Semesterpenning betalas endast på semesterlönen/semesterersättningen för sådana
månader då arbetstagaren har tjänat in semester. Se även tillämpningsdirektivet för § 111 mom. 2.
§ 115
Semesterersättning till tjänsteinnehavare/arbetstagare som
inte tjänat in semester för en enda kvalifikationsmånad
Mom. 1
För ett anställningsförhållande under vilket en tjänsteinnehavare/arbetstagare inte tjänar in någon semester alls, betalas i
semesterersättning 9,0 % av varje månadslön, med undantag av
lön för övertidsarbete och nödarbete. Om anställningen före utgången av kvalifikationsåret utan avbrott har fortgått i minst ett
år, uppgår semesterersättningen till 11,5 %.
Mom. 2
När en tjänsteinnehavares/arbetstagares rätt till semesterersättning fastställs enligt denna paragraf beaktas inte arbetsdagar eller arbetstimmar för vilka arbetstagaren har fått rätt till semesterersättning enligt § 112 mom. 2 och § 114 mom. När semes-
terersättningen räknas ut beaktas inte lönen för dessa arbetsdagar och arbetstimmar.
En arbetstagare har varit heltidsanställd 15.8–3.9 samt arbetat deltid 18.9
(5 timmar). Till arbetstagaren betalas för anställningen 15.8–3.9 semesterersättning (samt semesterpenning) enligt § 114 mom. 4, eftersom de på
två kalendermånader fördelade anställningsperioderna sammanlagt utgör
16 kalenderdagar och sålunda berättigar till semester. Antalet arbetstimmar överstiger 35. För arbetet en dag 18.9 betalas 9,0 %:s
semesterersättning utan semester-penning.
§ 116
Semesterpenning
Mom. 1
En tjänsteinnehavares/månadsavlönad arbetstagares semesterpenning räknas utgående från den ordinarie lönen för kvalifikationsårets mars månad, om inte annat följer av mom. 4. Semesterpenningen utgör för varje full kvalifikationsmånad
1) 6 % i de fall som avses i § 104 mom. 4 punkt 1,
2) 5 % i de fall som avses i § 104 mom. 4 punkt 2,
3) 4 % i de fall som avses i § 104 mom. 4 punkt 3.
Beräkningsgrunden är den ordinarie månadslön som de facto har betalts
till tjänsteinnehavaren/arbetstagaren i mars. Om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren t.ex. en del av mars har skött sig egen tjänst/sitt eget arbete
och återstoden av mars enbart en annan tjänst/ett annat arbete och följaktligen fått två slags lön för denna månad, skall semesterpenningen räknas
ut på den sammanlagda ordinarie lönen för skötseln av båda.
Om en tjänsteinnehavares/arbetstagares arbetstid eller arbetsmängden för
en tjänsteinnehavare i andligt arbete har förändrats under kvalifikationsåret, skall semesterpenningen räknas ut separat för varje period med avvikande arbetstid eller arbetsmängd (se exempel 3). Om arbetstiden eller
arbetsmängden ändras mitt under en månad, skall semesterpenning betalas enligt den arbetstid eller arbetsmängd som överväger under den månaden.
Om semesterersättningen har avstämts enligt § 112 mom. 2 och 3, skall
semesterpenningen avstämmas på samma sätt.
Exempel 1:
En tjänsteinnehavare har rätt till semester i enlighet med § 104 mom. 4
punkt 1 och har tjänat in semester för alla 12 kvalifikationsmånader. Semesterpenningen räknas ut på följande sätt: 12 * 6 % * mars månads ordinarie lön = 72 % av mars månads ordinarie lön.
Exempel 2:
En tjänsteinnehavare som har rätt till semester i enlighet med § 104 mom.
4 punkt 2 har till följd av vårdledighet tjänat in semester för endast 8 kvalifikationsmånader. Semesterpenningen räknas i detta fall ut på följande
sätt: 8 * 5 % * mars månads ordinarie lön = 40 % av mars månads ordinarie lön.
Exempel 3: övergång till deltidsarbete
En heltidsanställd tjänsteinnehavare deltidspensioneras vid årsskiftet. Lönen utgör 50 % av heltidslönen räknat från 1.1. Tjänsteinnehavaren heltidsarbetar 9 månader och deltidsarbetar 3 månader av kvalifikationsåret.
Rätt till semester uppkommer i enlighet med § 104 mom. 4 punkt 1. Semesterpenningen räknas ut i två delar:
1)
9 mån. * 6 % * december månads lön = 54 % av den ordinarie heltidslönen för december (eftersom december är den sista månaden
som tjänsteinnehavaren heltidsarbetade läggs lönen för denna månad till grund)
2)
3 mån. * 6 % * mars månads lön = 18 % av mars månads deltidslön.
Semesterpenningarna för de separata perioderna räknas därefter ihop till
den slutliga semesterpenningen.
Mom. 2
En i § 113 mom. 1 avsedd tillsvidareanställd och timavlönad
arbetstagares semesterpenning för semester som har fallit ut
skall beräknas på lön som bestämts i enlighet med § 113 mom.
1. Semesterpenningen utgör
1. 6,5 % av kvalifikationsårets lön i de fall som avses i § 104
mom. 4 punkt 1,
mom. 4 punkt 2,
mom. 4 punkt 3.
Detta moment tillämpas också på långvariga visstidsanställningar, då semester som har fallit ut ges som semester.
Obs.
De procentsatser för semesterpenning till timavlönade arbetstagare som
avses i detta moment skiljer sig från motsvarande procentsatser för tjänsteinnehavare och månadsavlönade arbetstagare, eftersom den underliggande lönen beräknas på olika sätt för timavlönade respektive månadsavlönade.
Exempel:
En timavlönad arbetstagares lön med arbetstidsersättningar och tillägg har
under kvalifikationsåret (lön för övertidstimmar och nödarbetstimmar inte
medräknad) uppgått till 19 650 €. Arbetstagaren har rätt till semester enligt semestertabell 1 för samtliga 12 månader.
Semesterlönen är enligt § 113 mom.
16,5 % * 19 650 € = 3 242,25 €
Semesterpenningen är
6,5 % * 19 650 € =1 277,65 €
Observera att om någon av anställningsmånaderna undantagsvis är en
ofullständig kvalifikationsmånad, betalas på denna månads lön varken
semesterersättning eller semesterpenning.
Mom. 3
För andra timavlönade arbetstagare än sådana som avses i
mom. 2 samt för tjänsteinnehavare/arbetstagare som avses i §
111 mom. 1 utgör semesterpenningen 50 % av den enligt § 114
uträknade semesterlön eller semesterersättning som betalas för
en full kvalifikationsmånad.
För säsongarbetare och andra visstidsanställda timavlönade arbetstagare
räknas semesterpenningen på basis av den enligt § 114 fastställda semesterersättning som skall betalas när anställningen upphör.
Exempel (se även exemplet under § 111 mom. 2):
En säsongarbetare på en begravningsplats är visstidsanställd i 6 månader.
På arbetstagaren skall tillämpas semestertabell 2. Arbetstagaren har under
anställningsförhållandet förtjänat 8 127 € (utan lön för övertidstimmar
och nödarbetstimmar). Enligt § 114 utgör semesterersättningen 11,5 % av
beloppet, dvs.
11,5 % * 8.127 € = 934,60 €
Semesterpenningen utgör 50 % av semesterersättningen:
50 % * 934,60 € = 467,30 €
Mom. 4
Om ett oavlönat avbrott i tjänstgöringen/arbetet infaller under
mars månad skall semesterpenningen enligt mom. 1 räknas utgående från den ordinarie månadslön som tjänsteinnehavaren/arbetstagaren skulle ha förtjänat om tjänstgöringen/arbetet
mars under månad hade fortgått utan avbrott. Om anställningen
har upphört före den tidpunkt då mars månads lön utbetalas,
skall semesterpenningen räknas utgående från den ordinarie
månadslönen för den sista fulla arbetade månaden före den
månad då anställningsförhållandet upphörde.
Mom. 5
Semesterpenning betalas inte för semestern eller en del av semestern, om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren omedelbart före
semesterns eller semesterdelens början eller omedelbart efter
dess slut olovligen eller utan giltigt skäl har varit frånvarande
från tjänstgöringen/arbetet. Semesterpenning betalas inte heller
om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren inte iakttar uppsägningstiden, om tjänsteinnehavaren har blivit avsatt från sin tjänst, om
tjänsteinnehavaren/arbetstagaren häver en visstidsanställning
utan vägande skäl eller om anställningsförhållandet hävs.
§ 117
Betalning av semesterlön, semesterersättning och semesterpenning
Mom. 1
En tjänsteinnehavares/månadsavlönad arbetstagares semesterlön och lön under sparledighet skall betalas ut den sedvanliga
lönebetalningsdagen eller, på tjänsteinnehavarens/arbetstagarens begäran, innan semestern eller ledigheten börjar.
Mom. 2
En timavlönad arbetstagares semesterlön samt semesterersättning som i enlighet med § 112 eller § 113 mom. 4 betalas i
stället för semesterlön och lön under sparledighet skall betalas
ut före början av varje del av semestern eller ledigheten, om
inte annat avtalas med arbetstagaren. Om semestern ges i flera
delar skall för varje semesterdel betalas en mot denna svarande
andel av semesterlönens sammanlagda belopp.
Exempel:
En timavlönad arbetstagare har rätt till 29 arbetsdagars semester (§ 104
mom. 2 tabell 2). Under det föregående kvalifikationsåret uppgick arbetstagarens lön enligt § 113 mom. 1-3 till 15 198,64 €. Semestern beviljas i
tre perioder: 20 arbetsdagar (4 veckor) på sommaren och därefter två separata perioder (en hel vecka och en period på 4 arbetsdagar).
För fastställs semesterlönens totalbelopp samt lönen per semesterdag.
Semesterlönens totalbelopp är 15 198,64 € * 12,5 % = 1 899,83 € och lönen för en semesterdag är 1 899,83 € /29 = 65,51 €. Sommarens semesterlön räknas ut genom att lönen per semesterdag multipliceras med antalet
semesterdagar (20). Semesterlönen för den del av semestern som hålls på
sommaren blir således 65,51 € * 20 = 1 310,20 €. För den första vintersemestern betalas 65,51 € * 5 = 327,55 € och för den andra perioden
65,51 € * 4 = 262,04 €.
Mom. 3
Semesterpenningen betalas i samband med juni månads lön,
om inte arbetsgivaren på tjänsteinnehavarens/arbetstagarens
begäran tidigarelägger utbetalningen.
Mom. 4
I sådana fall som avses i § 115 mom. 1 betalas semesterlönen
den dag då anställningsförhållandet upphör eller, om anställningsförhållandet är i kraft tills vidare, enligt vad som avtalats
med arbetstagaren, likväl senast före semesterperiodens utgång.
Mom. 5
När ett anställningsförhållande upphör betalas semesterersättningen och innestående semesterpenning ut den dag då anställningsförhållandet upphör.
Mom. 6
När anställningen upphör på grund av att tjänsteinnehavaren/arbetstagaren avlider skall semesterpenningen och semesterersättningen betalas till dödsboet.
DEL V
ERSÄTTNINGAR
§ 120
Ersättning för resekostnader
Mom. 1
Ersättning för resekostnader betalas, om inte annat följer av
mom. 5, för resor som en tjänsteinnehavare/arbetstagare enligt
förordnande gör för att sköta sina tjänsteuppgifter/arbetsuppgifter utanför tjänstestället/arbetsstället (nedan tjänsteresor). Resor mellan bostaden och tjänstestället/arbetsstället (arbetsresor) ersätts inte, om inte annat följer av mom. 6.
Med tjänsteresa avses dels tjänsteinnehavares tjänsteresor, dels arbetstagares motsvarande resor.
Med tjänsteställe/arbetsställe avses ett fast verksamhetsställe, på eller från
vilket en tjänsteinnehavare/arbetstagare regelbundet sköter till tjänsten/arbetet hörande uppgifter eller förvarar sina arbetskläder eller arbetsredskap
eller där tjänsteinnehavaren/arbetstagaren får sina arbetsinstruktioner. För
en tjänsteinnehavare/arbetstagare som till följd av arbetets rörliga karaktär
inte har något sådant ställe anses bostaden som tjänsteställe, om tjänsteinnehavaren är skyldig att bo i en anvisad tjänstebostad. Också någon
annan fast adress kan anses som tjänsteställe. Om förhållandena har
undergått varaktig förändring skall tjänstestället omdefinieras eller ett nytt
avtal ingås om en arbetstagares arbetsställe.
Mom. 2
Som resekostnader anses de extra utgifter som orsakas av en
tjänsteresa. Som ersättning för dem betalas till tjänsteinnehavaren/arbetstagaren resekostnadsersättning, inrikes och utrikes
dagtraktamente och nattresepenning samt lägerdagtraktamente
och logiersättning.
Mom. 3
En tjänsteresa bör göras inom så kort tid och till så låga totalkostnader som möjligt, med beaktande av att tjänsteresan och
tjänsteinnehavarens/arbetstagarens uppgifter blir ändamålsenligt fullgjorda.
Tjänstestället bestäms/arbetsstället avtalas utgående från det verksamhetsställe i församlingen där tjänsteuppgifterna/arbetsuppgifterna vanligen utförs. Om inget verksamhetsställe kan fastställas skall något av de verksamhetsställen utses till tjänsteställe/avtalas som arbetsställe, där tjänsteinnehavaren/arbetstagaren i vilket fall som helst tidvis skall sköta sina
tjänsteuppgifter/arbetsuppgifter. Bostaden kan betraktas som tjänsteställe
endast om den har anvisats tjänsteinnehavaren. Kyrkorådet eller ett annat
i detta avseende behörigt organ skall särskilt fastställa tjänstestället/avtala
om arbetsstället för varje tjänsteinnehavare/arbetstagare.
Tjänstestället ändras när tjänsteinnehavaren varaktigt har börjat arbeta
någon annanstans. I motsvarande situation skall med arbetstagaren avtalas
om ändring av arbetsstället. En flyttning till ett annat arbetsställe/tjänsteställe anses varaktig om den fortgår eller är avsedd att fortgå längre än en
månad.
Ett tjänstereseförordnande kan ges av en förman eller följa av arbetsordningen, en instruktion eller någon annan permanent föreskrift. Tjänsten/arbetet kan också vara av en sådan karaktär att resor förutsätts. En
förutsättning för ersättning är i så fall att förmannen anser att tjänsteuppgifterna/arbetsuppgifterna förutsätter en viss resa och godkänner den som
en tjänsteresa. Det är skäl att på förhand förvissa sig om att så är fallet, i
synnerhet om resan inte uppenbart är av sedvanligt slag.
En tjänsteresa börjar och slutar i allmänhet på tjänstestället/arbetsstället.
Den kan också börja och sluta i bostaden, om en ändamålsenlig skötsel av
uppgifterna förutsätter det. För tjänsteresor som tjänsteinnehavaren/arbetstagaren gör med egen bil betalas också då ersättning i första hand med
tjänstestället som utgångspunkt. Endast ifall en tjänsteresa bli kortare från
bostaden än från tjänstestället ersätts den enligt den faktiska längden. Detta gäller både resor som börjar och resor som slutar i bostaden.
Tjänsteresor skall göras på det för församlingen förmånligaste sättet och
församlingen är inte skyldig att betala större kostnader. Det är skäl att
tjänsteinnehavaren/arbetstagaren vid behov på förhand frågar arbetsgivaren om ersättningsgrunderna för tjänsteresor. Vid bedömningen av en
tjänsteresas totalkostnader skall dels beaktas resekostnadsersättningen och
dels också dagtraktamentet samt logi- eller hotellersättningen. Arbetsgivaren kan efter en helhetsbedömning av kostnaderna i samband med en
tjänsteresa besluta betala resekostnadsersättning enligt något annat alternativ än det billigaste fortskaffningsmedlet. En sådan situation kan uppkomma t.ex. om tjänsteinnehavaren inte anlitar det billigaste fortskaffningsmedlet men i stället sparar arbetstid eller kostnader för inkvartering
eller dagtraktamenten.
Mom. 4
Om en tjänsteinnehavare/arbetstagare arbetar på ett tjänsteställe/arbetsställe till vilket har ordnats transport genom arbetsgivarens försorg, har tjänsteinnehavaren/arbetstagaren rätt att
anlita sådan transport.
Mom. 5
Vad som föreskrivs i mom. 1–3 gäller barnledare endast i den
mån som barnledaren under sin arbetsdag måste förflytta sig
mellan olika arbetsställen. För resor mellan barnledarens bostad och arbetsstället betalas ingen ersättning
Detta moment tillämpas endast på barnledare som regelbundet arbetar på
två eller flera arbetsställen. Om en sådan barnledare gör en tjänsteresa till
ett exceptionellt arbetsställe eller om barnledaren har endast endast ett
ordinarie arbetsställe, skall på barnledarens tjänstresor tillämpas mom. 14.
Till en barnledare betalas resekostnadsersättning för de under en arbetsdag gjorda resorna mellan olika arbetsställen. Den tid som under en
arbetsdag har använts för sådana direkta förflyttningar som avses här skall
räknas som barnledarens arbetstid.
För resor mellan bostaden och arbetsstället betalas inte ersättning. Ersättning betalas inte heller i det fall att återfärden till bostaden sker från ett
annat arbetsställe än det som barnledaren reste till från sin bostad. Om en
barnledare under en och samma dag gör flera resor mellan bostaden och
arbetsstället, är alla dessa resor arbetsresor som inte berättigar till
ersättning.
Om en barnledares arbetsställe ligger avlägset eller trafikförbindelserna
annars är exceptionellt besvärliga och om det på orten inte finns någon för
uppgiften lämplig barnledare, är det möjligt att till ett sådant ställe genom
vederbörande församlingsmyndighets beslut ordna transport på
församlingens bekostnad. I stället för att ordna transport kan församlingen
också betala ersättning för allmänna fortskaffningsmedel eller någon
annan skälig ersättning. Den tid som används för sådana arbetsresor
räknas emellertid inte som arbetstid.
Exempel:
bostad
arbetsställe
arbetsställe
arbetsresa som inte berättigar till ersättning
direkt förflyttning mellan arbetsställen ersätts
Mom. 6
Om en tjänsteinnehavare/arbetstagare måste resa till ett tjänsteställe eller förrättningsställe för uppdrag av utryckningsnatur
eller på grund av någon annan motsvarande plötslig händelse,
skall ersättning betalas för resorna från bostaden till tjänstestället eller förrättningsstället och tillbaka.
Med uppdrag av utryckningsnatur eller motsvarande plötslig händelser
avses oförutsedda händelser som förutsätter att tjänsteinnehavaren/arbetstagaren omedelbart reser till tjänstestället eller förrättningsstället t.ex. på
grund av brand- eller inbrottslarm från en fastighet eller för brådskande
själavårdsuppdrag.
Restid som avses i detta moment skall räknas som arbetstid. I § 173 mom.
3 föreskrivs om tjänsteinnevarare inom det andliga arbetet och rätten att
flytta lediga dagar på grund av nödvändiga och brådskande tjänsteuppdrag.
§ 121
Resekostnader som ersätts
Mom. 1
Resekostnadsersättning betalas för de färdbiljett-, platsbiljett-,
sovplatsbiljett- och transportkostnader som uppkommer under
en tjänsteresa samt för därmed jämförbara omedelbara kostnader som har samband med den egentliga resan.
Nödvändiga kostnader är sådana av tjänsteinnehavaren/arbetstagaren betalda avgifter som direkt har samband med resan. Till ersättning berättigar
däremot inte t.ex. premier för försäkringar som tjänsteinnehavaren/arbetstagaren tecknat. Bilparkeringsavgifter ersätts enligt verifikat, likväl för
högst tre dagar per tjänsteresa.
Mom. 2
Till en tjänsteinnehavare/arbetstagare som har gjort en tjänsteresa med ett fordon i sin ägo eller besittning betalas resekostnadsersättning i enlighet med bilaga 9. För resor som gjorts på
något annat sätt ersätts de betalda avgifterna, dock högst enligt
vad anses skäligt.
Mom. 3
Om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren låter en person som gör
en tjänsteresa för samma församling åka i sin bil eller om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren på grund av sina tjänsteuppgifter
måste koppla en släpvagn till sin bil eller föra med sig maskiner eller anordningar som väger över 80 kilogram, höjs kilometerersättningen med det belopp som anges i bilaga 9.
Tjänsteinnehavaren/arbetstagaren är skyldig att förete verifikat eller annan utredning över en tjänsteresa och kostnaderna i samband med den,
t.ex. platsbiljetter och tillförlitlig utredning över parkeringskostnader. Om
tjänsten/arbetet förutsätter dagliga eller annars regelbundna tjänsteresor,
skall tjänsteinnehavaren/arbetstagaren föra kördagbok som möjliggör
kontroll av de körda sträckorna. Rätt till ersättning för användning av eget
fordon för tjänsteresor förutsätter att församlingen har givit sitt tillstånd.
Antalet med bil körda kilometrar räknas från början av varje kalenderår.
§ 122
Inrikesdagtraktamente
Mom. 1
Inrikesdagtraktamente betalas för tjänsteresor som sträcker sig
längre än 15 kilometer från tjänsteinnehavarens/arbetstagarens
bostad eller tjänsteställe/arbetsställe, beroende på utgångspunkten, och som samtidigt sträcker sig längre än 5 kilometer både
från bostaden och från tjänstestället/arbetsstället.
Mom. 2
Inrikesdagtraktamente bestäms per resedygn och betalas enligt
det i bilaga 9 fastställda beloppet
1) som partiellt dagtraktamente när tjänsteresan har varat
över åtta timmar eller när den har varat över sex timmar
och mer än tre timmar av resan har infallit klockan 16.00
– 7.00, och
2) som heldagtraktamente när tjänsteresan har varat över 12
timmar.
Förutsättningen att mer än tre timmar av resan skall ha infallit klockan
16.00 – 7.00 gäller endast sådana över sex timmars resor som nämns i
punkt 1. Den gäller inte resor som tar över åtta timmar i anspråk.
Mom. 3
När en tjänsteresa har varat över ett resedygn och den tid som
använts för resan överskrider det sista resedygnet med mer än
två timmar, berättigar överskridningen till ett nytt partiellt dagtraktamente. När överskridningen är större än 12 timmar berättigar den till ett nytt heldagtraktamente.
En förutsättning för att rätt till inrikesdagtraktamente skall uppkomma är
dels att tjänsteresan sträcker sig längre än 15 kilometer från utgångspunkten, dvs. från tjänstestället/arbetsstället eller bostaden, dels att resmålet
ligger över 5 kilometer från antingen bostaden eller tjänstestället/arbetsstället, beroende på var resan har inletts. Dagtraktamente betalas således
inte t.ex. en 20 kilometers resa som inletts med bostaden som utgångspunkt, om resans mål ligger endast 4 kilometer från tjänstestället/arbetsstället. Någon förutsättning för betalning av dagtraktamente finns inte heller om resan från tjänstestället/arbetsstället till målet är kortare än 5 kilometer, även om returresan direkt till bostaden skulle överstiga 20 kilometer. Ytterligare en förutsättning för att rätt till dagtraktamente skall uppkomma är att tjänsteresan har varat den tid som nämns i mom. 2. Med resedygn avses en över 24 timmar lång period som börjar när tjänsteinnehavaren/arbetstagaren lämnar sitt tjänsteställe/arbetsställe eller sin bostad
och slutar när tjänsteinnehavaren återvänder till tjänstestället/arbetsstället
eller sin bostad. När tjänsteinnehavaren/arbetstagaren efter en avslutad
tjänsteresa gör en ny tjänsteresa, inleder denna också ett nytt resedygn.
En tjänsteresa anses emellertid inte ännu avslutad om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren återvänder till sitt tjänsteställe/arbetsställe endast för att
lämna eller byta arbetsredskap, få nya arbetsinstruktioner eller i något
jämförbart syfte eller för skötsel av kortvariga tjänste-/arbetsuppgifter,
förutsatt att tjänsteinnehavaren/arbetstagaren omedelbart därefter fortsätter sin tjänsteresa. En förutsättning för att en tjänsteresa fortsätter oberoende av besök på tjänstestället/arbetsstället är att besöket sker på order av
arbetsgivaren eller av någon annan arbetsrelaterad, nödvändig orsak.
§ 123
Utrikesdagtraktamente
Mom. 1
Utrikesdagtraktamente skall betalas för minst 10 timmars tjänsteresor till utlandet. Om kortare tid än 10 timmar används för
en sådan tjänsteresa skall dagtraktamente betalas i enlighet med
de bestämmelser och eurobelopp som gäller för inrikesdagtraktamente.
För båtseminarier samt för konferens- och utbildningskryssningar betalas
dagtraktamente enligt de bestämmelser och eurobelopp som gäller inrikesdagtraktamente.
Mom. 2
Utrikesdagtraktamente bestäms per resedygn och betalas för
varje resedygn högst till det belopp som fastställs i bilaga 9 och
minst till beloppet av inrikesdagtraktamentet.
Mom. 3
När den tid som har använts för en tjänsteresa, vid återkomsten
till Finland överskrider det senaste fulla resedygnet med mer än
två timmar, skall hälften av utrikesdagtraktamentet betalas för
det senast avslutade resedygnet. När överskridningen är större
än 10 timmar betalas ett fullt utrikesdagtraktamente för det senast avslutade resedygnet. För ett helt eller partiellt resedygn
som börjat efter återkomsten till hemlandet tillämpas bestämmelserna om inrikesdagtraktamente.
Utrikesdagtraktamente bestäms enligt det land eller område där ett resedygn i utlandet avslutas. Om ett resedygn avslutas ombord på ett fartyg
eller flygplan bestäms dagtraktamentet enligt det land eller område som
fartyget eller flygplanet senast lämnat eller som det först anländer till efter
avfärden från Finland.
Vederbörande församlingsmyndighet bestämmer utrikesdagtraktamentets
storlek i samband med beslutet om tjänsteinnehavarens/arbetstagarens
resa. Utrikesdagtraktamentets storlek kan också fastställas genom ett generellt beslut som tillämpas på alla utrikesresor, om inte särskilt beslutas
annat.
§ 124
Nedsatt dagtraktamente
Om en tjänsteinnehavare under ett resedygn har fått eller kunnat få fri eller i biljettpriset ingående kost, betalas inrikes- och
utrikesdagtraktamente för ett sådant resedygn nedsatt med 50
%.
Med kost avses två fria måltider under ett resedygn. Ett partiellt dagtraktamente nedsätts om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren får en kostnadsfri
måltid. Som måltid betraktas inte sedvanlig frukost, dags- eller eftermiddagskaffe. Dagtraktamentet nedsätts inte om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren bjuds på mat hos en anhörig eller bekant, utan något samband
med tjänsteresan.
§ 125
Lägerdagtraktamente
Mom. 1
Lägerdagtraktamente betalas i stället för inrikes- och utrikesdagtraktamente för sådana tjänsteresor i form av läger eller utfärder som tar över 12 timmar i anspråk.
Mom. 2
Lägerdagtraktamentet är lika stort som ett inrikes heldagtraktamente och betalas för varje oavbrutet lägerdygn. Om en tjänsteinnehavare/arbetstagare får måltider som bekostas av församlingen, skall från dagtraktamentet dras av ett belopp som motsvarar beskattningsvärdet.
Mom. 3
Till en tjänsteinnehavare/arbetstagare som har utsetts till lägerföreståndare med program- och säkerhetsansvar skall utöver
lägerdagtraktamentet betalas föreståndartillägg som avses i §
61.
Mom. 4
När en tjänsteresa har varat över ett lägerdygn och den för resan använda tiden överskrider det sista lägerdygnet med mer än
12 timmar, berättigar överskridningen till ett nytt lägerdagtraktamente.
Lägerdagtraktamente skall betalas för sådana av församlingen ordnade läger och utfärder, under vilka en tjänsteinnehavare/arbetstagare förordnas
sköta undervisnings-, övervaknings- och andra uppgifter. Lägerdagtraktamente skall betalas också för den tid som åtgår till lägerresor. Läger kan
förläggas t.ex. till kurs- eller lägercenter eller hållas i terrängen utanför
tätbebyggelse. Utfärder kan ordnas till orter i hemlandet eller utlandet och
företas bl.a. med buss eller cykel.
Med ett lägerdygn avses en sådan högst 24 timmar lång period som inleds
när tjänsteinnehavaren/arbetstagaren lämnar sitt tjänsteställe/arbetsställe
och avslutas när tjänsteinnehavaren/arbetstagaren återvänder till tjänstestället/arbetsstället eller bostaden. Rätten till lägerdagtraktamente är inte
beroende av hur långt från tjänsteinnehavarens/arbetstagarens tjänsteställe/arbetsställe eller bostad lägret hålls eller hur långt därifrån utfärdsmålet
ligger. Om emellertid avståndsförutsättningarna för inrikesdagtraktamente
inte uppfylls, betraktas lägerdagtraktamente till åtskillnad från andra dagtraktamenten som beskattningsbar inkomst (avståndsförutsättningarna, se
§ 122 tillämpningsdirektivet).
Dagtraktamente betalas inte för läger som hålls på tjänstestället/arbetsstället eller i bostaden. Lägerdagtraktamente betalas inte heller för läger
eller utfärder som pågår 12 timmar eller kortare tid. För sådana läger eller
utfärder betalas inte heller annat dagtraktamente.
Om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren får eller har möjlighet att under lägret eller utfärden få måltider som bekostas av församlingen, skall församlingen enligt skattestyrelsens beslut om anstaltsbespisning dra av kostförmånens penningvärde från lägerdagtraktamentet (4,28 € per måltid
1.1.2010–30.6.2010 och 3,96 € per måltid 1.7.2010–31.12.2010). Per lägerdygn görs avdrag för högst två måltider. Antalet måltider för vilka avdrag görs är inte beroende av antalet lägerdygn som berättigar till lägerdagtraktamente.
I specialfall kan för måltider som församlingen bekostar under ett läger
eller en utfärd också per måltid uppbäras ett lägre belopp, dvs. 3,42 euro
(år 2010) som kostförmånens penningvärde, om den tjänsteinnehavare/arbetstagare som utsetts till övervakare förutsätts vara närvarande under hela måltiden för att övervaka lägerdeltagarna. En förutsättning för att
det lägre beloppet skall uppbäras är att församlingsmyndigheten eller
förmannen på förhand för varje måltid har beslutat vem eller vilka som
skall fungera som övervakare och efter lägret för löneräkningen upprättar
skriftlig rapport varav det framgår att den på förhand uppgjorda planen
faktiskt har följts.
§ 126
Nattresepenning
Mom. 1
Nattresepenning betalas för ett sådant till dagtraktamente berättigande resedygn varav över 12 timmar har använts för en
tjänsteresa, förutsatt att minst fyra timmar har infallit klockan
21.00 – 7.00 och att tjänsteinnehavaren/arbetstagaren skulle ha
haft rätt till logi på församlingens bekostnad men inte utnyttjat
denna möjlighet.
Nattresepenning betalas t.ex. då tjänsteinnehavaren/arbetstagaren övernattar hos släktingar.
Mom. 2
I nattresepenning betalas det belopp som anges i bilaga 9.
Mom. 3
Nattresepenning betalas inte om till tjänsteinnehavaren/arbetstagaren betalas logiersättning eller särskild ersättning för sovplats på tåg eller hyttplats på båt och inte heller då tjänsteinnehavaren till följd av att församlingen ordnat gratis logi slipper
betala övernattningskostnader.
§ 127
Logiersättning
Mom. 1
Logiersättning betalas för en tjänsteresa under vilken tjänsteinnehavaren/arbetstagaren utanför sin hemort har varit på resa
klockan 21.00 – 7.00 i minst fyra timmar och har varit tvungen
att övernatta.
Mom. 2
I logiersättning betalas högst det belopp som anges i bilaga 9.
Av särskild orsak kan logikostnader ersättas enligt en inkvarteringsrörelses verifikat, trots att de överstiger det i bilagan fastställda maximibeloppet.
Logiersättning betalas utöver dagtraktamentet mot ett till reseräkningen
bifogat, av en inkvarteringsrörelse utfärdat eller något annat tillförlitligt
verifikat. Ersättning betalas endast för rumspriset. Måltider ersätts inte.
Om inkvarteringsrörelsen har debiterat också för tjänsteinnehavarens/arbetstagarens måltider, skall dessas andel framgå av räkningen.
Om församlingen ordnar logi som uppfyller skäliga krav, skall detta utnyttjas. Om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren inte utnyttjar ordnat logi,
skall i ersättning betalas endast det belopp som församlingen skulle ha betalt för logi på det ifrågavarande stället.
En särskild orsak till överskridning av logiersättningens maximibelopp
kan t.ex. vara att det på orten finns endast logi som överskrider kostnadsgränsen eller att arbetsgivaren har beställt inkvarteringen på förhand.
§ 128
Särskilda ersättningar för utrikesresor
I samband med utrikes tjänsteresor ersätts utöver nämnda kostnader dessutom enligt verifikat följande kostnader:
1) flygfältsskatt,
2) pass- och visumavgifter samt nödvändiga läkemedels- och
vaccinationsavgifter,
3) premier för resgodsförsäkring upp till ett högsta försäkringsbelopp om 984,12 euro från 1.4.2010 och 989,04
euro från 1.10.2010 samt för engångsresenärförsäkring
som tjänsteinnehavaren/arbetstagaren tecknar för en högst
31 dagars tjänsteresa och som berättigar till kostnadsersättning för under resan inträffat sjukdomsfall, olycksfall
eller annullerad eller avbruten resa, eller en högst 59,05
euros premie från 1.4.2010 och en högst 59,35 euros
premie från 1.10.2010 för resenärförsäkring som tjänsteinnehavaren tecknar för ett helt år,
4) hyra för förvaringsfack i samband med hotellinkvartering,
samt
5) övriga jämförbara, obligatoriska avgifter.
§ 129
Reseförskott
En tjänsteinnehavare/arbetstagare har rätt till reseförskott för
en tjänsteresa.
§ 130
Reseräkning
Mom. 1
En räkning över resekostnaderna skall inlämnas till församlingen inom två månader efter resans slut, vid äventyr att rätten
till ersättningar enligt detta avtal förfaller. Av särskild orsak
kan det bestämmas att räkningen skall företes inom en kortare
tid.
Vederbörande församlingsmyndighet kan på ansökan ge tillstånd till betalning av ersättningar enligt detta avtal, även om
räkning inte har företetts inom utsatt tid.
Mom. 2
Mom. 3
Till reseräkningen skall bifogas verifikat över uppkomna resekostnader, då verifikat har kunnat fås.
Efter den för inlämnande av räkning utsatta tiden förlorar tjänsteinnehavaren/arbetstagaren sin rätt till ersättningar enligt detta kapitel. Rätten till
ersättning för faktiska, skäliga kostnader i samband med tjänsteutövning
preskriberas emellertid enligt tjänstestadgans bestämmelser om preskription av förmåner (modelltjänstestadgan § 44). För arbetstagare preskriberas rätten till ersättning för kostnader som baserar sig på arbetsförhållandet enligt de allmänna bestämmelserna om fordringars preskription (10
år/preskriptionsförordningen 1 §).
§ 131
Tjänsteinnehavares rätt till ersättning för flyttningskostnader
Mom. 1
Då en tjänsteinnehavare är skyldig att om förhållandena det
kräver på församlingens bekostnad flytta till en annan tjänstebostad eller bostad, anses de verkliga och skäliga kostnaderna
för flyttning av bohag som sådana flyttningskostnader vilka berättigar tjänsteinnehavaren till ersättning från församlingen.
Mom. 2
Med avvikelse från mom. 1 har en församlingspastor, som utan
egen ansökan enligt domkapitlets förordnande flyttar till en annan församling, rätt att av den mottagande församlingen få ersättning för de verkliga och skäliga kostnaderna för flyttning av
personer och bohag.
§ 132
Av arbetsgivaren ordnad transport till och från arbetsplatsen
När övertidsarbete börjar eller slutar vid en sådan tidpunkt att
tjänsteinnehavaren/arbetstagaren inte har möjlighet att använda
allmänna fortskaffningsmedel, skall församlingen ordna transport mellan arbetsplatsen och hemmet eller ersätta de faktiska
resekostnaderna, om detta kan anses vara skäligt med beaktande av arbetsresans längd.
DEL VI BESTÄMMELSER OM
ARBETSTID OCH LEDIGHET
KAP. 6.1.
§ 140
Mom. 1
I fråga om församlingens tjänsteinnehavares och arbetstagares
arbetstid och ledighet gäller vad som föreskrivs i denna del (del
VI).
Olika grupper av anställda
I denna paragraf föreskrivs närmare om tillämpning av tjänste- och arbetskollektivavtalets bestämmelser om arbetstid och ledighet på olika
grupper av anställda i församlingen. Församlingens anställda kan enligt
arten av deras anställningsförhållanden grovindelas i tre grupper, dvs.
tjänsteinnehavare som utför andligt arbete, arbetstagare som utför andligt
arbete samt andra tjänsteinnehavare och arbetstagare än sådana som utför
andligt arbete. Med arbetstidsbestämmelserna som utgångspunkt kan de
anställda dessutom indelas i två grupper, dvs. anställda som arbetstidslagen tillämpas på och anställda som arbetstidslagen inte tillämpas på. Dessa två indelningar är delvis motstridiga.
Med tjänsteinnehavare i andligt arbete avses tjänsteinnehavare som
tjänstgör vid religiösa förrättningar (arbetstidslagen 2 § 1 mom. 2 punkten) samt tjänsteinnehavare som direkt utför förkunnelse-, fostrings-, undervisnings-, missions- och diakoniarbete (kyrkans arbetstidsförordning
23.1.1998/33). Med arbetstagare i andligt arbete avses arbetstagare som i
undantagsfall har anställts för andliga arbetsuppgifter i arbetsavtalsförhållande i stället för tjänsteförhållande. Huvudregeln är den att personer som
skall utföra andligt arbete anställs i tjänsteförhållande. Undantag utgör i
detta avseende sommararbetstagare och praktikanter som det ofta kan
vara ändamålsenligt att anställa för andliga arbetsuppgifter i arbetsavtalsförhållande. Barnledare skall inte anställas i tjänsteförhållande.
I det följande granskas först paragrafens momentindelning och därefter
momentvis vilka grupper de enskilda bestämmelserna gäller.
Paragrafens uppbyggnad
Mom. 2 och 3 i denna paragraf gäller andra tjänsteinnehavare och arbetstagare än sådana som utför andligt arbete, medan mom. 4 och 5 gäller
tjänsteinnehavare i andligt arbete och mom. 6 arbetstagare i andligt arbete.
Mom. 2 i denna paragraf gäller tjänsteinnehavare och arbetstagare som utför annat än andligt arbete och lyder under arbetstidslagen, medan mom. 3
gäller tjänsteinnehavare som inte lyder under arbetstidslagen. Mom. 4
gäller tjänsteinnehavare i andligt arbete. På dem tillämpas inte arbetstidslagen. Mom. 6 gäller arbetstagare i andligt arbete. På dem tillämpas
arbetstidslagen. Mom. 5 kompletterar mom. 4 med en bestämmelse om
församlingspräster.
Momentens innehåll
Bestämmelserna i denna del (del VI), utom § 173, 181 och 182, tillämpas
på merparten av församlingens tjänsteinnehavare/arbetstagare (mom. 2).
På tjänsteinnehavare som avses i paragrafens mom. 3 och inte lyder under
arbetstidslagen (t.ex. tjänsteinnehavare som hör till den högsta ledningen
eller arbetar i sitt hem eller liknande) skall inte tillämpas bestämmelserna
i denna del (del VI).
På sådana tjänsteinnehavare i andligt arbete som avses i mom. 4-5 och
som inte lyder under arbetstidslagen (i tjänsteförhållande anställda kantorer och tjänsteinnehavare som direkt utför förkunnelse-, fostrings-, undervisnings-, missions- och diakoniarbete) skall bestämmelserna i denna del
(del VI) tillämpas endast till den del så föreskrivs närmare i mom. 4-5.
På samtliga arbetstagare i andligt arbete, också på barnledare, skall tilllämpas bestämmelserna i denna del (VI) likväl med vissa begränsningar
som anges i mom. 6.
På sådana under arbetstidslagen lydande, självständigt arbetande tjänsteinnehavare/arbetstagare (andra självständiga tjänsteinnehavare/arbetstagare än personer som hör till den högsta ledningen eller arbetar i sitt hem
eller liknande) skall tillämpas samtliga bestämmelser i denna del (del VI),
i fråga om arbetstidsersättningar likväl med de begränsningar som avses i
§ 202, i fråga om arbetstagare i andligt arbete även med de ovan nämnda
begränsningar som avses i mom. 6.
Mom. 2
På församlingens tjänsteinnehavare/arbetstagare skall tillämpas
bestämmelserna i denna del (del VI), med undantag av § 173
(ledigheter för tjänsteinnehavare i andligt arbete), § 181 (lägerarbete för tjänsteinnehavare/arbetstagare i andligt arbete) och §
182 (kompensation för lägerarbetstid), om inte annat följer av
mom. 3-6.
Detta moment tillämpas på de flesta av församlingarnas tjänsteinnehavare
och arbetstagare. De lyder under de normala arbetstidsbestämmelserna.
Till denna kategori av tjänsteinnehavare/arbetstagare hör t.ex. de som utför kansliarbete och kyrkobetjäningsarbete, fastighets- och begravningsplatsarbete samt barnledarna med undantag för lägerarbete (se mom. 6).
Mom. 3
På sådana tjänsteinnehavare i annat än andligt arbete som avses
i 2 § 1 mom. 1 och 3 punkten arbetstidslagen (605/1996) och
på vilka arbetstidslagen enligt de nämnda lagrummen inte skall
tillämpas, skall inte heller tillämpas bestämmelserna i denna
del (del VI).
Enligt 2 § 1 mom. 1 punkten arbetstidslagen skall arbetstidslagen inte tilllämpas på arbete som till följd av de uppgifter som hör till arbetet och arbetstagarens ställning i övrigt skall anses innebära att arbetstagaren leder
en sammanslutning (gäller även offentliga samfund och inkluderar därmed kyrkan och församlingarna) eller en självständig del därav eller sköter en självständig uppgift som direkt kan jämställas med sådant ledande.
Utgångspunkten är den att lagrummet gäller såväl tjänsteinnehavare som
arbetstagare. Det moment som det här är fråga om gäller emellertid endast
tjänsteinnehavare, eftersom det inom den kyrkliga sektorn inte finns ar-
betstagare i sådana positioner som avses i lagen. Jfr mom. 6.
Enligt lagens motivering skall gränsdragningen, när det gäller att avgöra
vem lagen skall tillämpas på, göras närmast utgående från följande kriterier: tjänsteinnehavarens/arbetstagarens faktiska uppgifter och dessas karaktär, tjänsteinnehavarens/arbetstagarens fullmakter och faktiska ställning inom organisationen, anställningsvillkor i förhållande till de underlydandes, särskilda sakkunskap och med arbetsledningsbefogenheter jämförbara självständiga beslutanderätt samt organisationens storlek. I fråga
om anställningsvillkoren, i synnerhet lönen, är det skäl att observera att
dessa för att tjänsteinnehavaren/arbetstagaren skall kunna anses höra till
den kategori som arbetstidslagen inte tillämpas på skall vara klart bättre
än de underlydandes anställningsvillkor och motsvara de anställningsvillkor som gäller för personer i ledande ställning.
Gränsdragningen skall i sista hand baseras på en helhetsbedömning. Det
bör observeras att tjänsteinnehavarens/arbetstagarens benämning inte har
någon avgörande betydelse för gränsdragningen.
Inom den kyrkliga sektorn hör endast större kyrkliga samfälligheters ledande tjänsteinnehavare och den högsta ledningen i större församlingar
till den kategori som lagen inte skall tillämpas på. I fråga om ekonomiförvaltningen är det skäl att observera att endast större församlingars ekonomidirektörer och ekonomichefer torde kunna undantas från lagens tilllämpningsområde. Lagen skall däremot tillämpas på medelstora och
mindre församlingars ekonomichefer. Det bör observeras att den s.k. mellanledningen i samtliga fall hör till lagens tillämpningsområde.
Enligt 2 § 1 mom. 3 punkten arbetstidslagen skall lagen inte heller tillämpas på arbete som tjänsteinnehavaren/arbetstagaren utför i sitt hem eller
annars under sådana förhållanden att det inte kan anses vara arbetsgivarens uppgift att övervaka hur den tid som används till arbetet disponeras.
Denna bestämmelse om hemarbete är sällan tillämplig i församlingarna.
Arbetstidslagen är däremot tillämplig i sådana fall då arbetsgivaren är
skyldig att på förhand fastställa tidpunkterna för tjänsteinnehavarens/arbetstagarens dagliga arbete, samt i sådana fall då tjänsteinnehavaren/arbetstagaren är skyldig att meddela när han eller hon inleder och avslutar sitt dagliga arbete och arbetsgivaren har en faktisk möjlighet att
övervaka hur den dagliga arbetstiden disponeras.
Mom. 4
På sådana tjänsteinnehavare i andligt arbete som arbetstidslagen inte tillämpas på och som inte avses i mom. 5 skall av bestämmelserna i denna del (del VI) tillämpas endast § 173 (ledigheter för tjänsteinnehavare i andligt arbete), § 181 (lägerarbete för tjänsteinnehavare/arbetstagare i andligt arbete) och §
182 (kompensation för lägerarbetstid).
Tjänsteinnehavare som avses i detta moment är kantorer i tjänsteförhållande och tjänsteinnehavare som avses i 1 § kyrkans arbetstidsförordning
(tjänsteinnehavare som direkt utför förkunnelse-, fostrings-, undervisnings-, missions- och diakoniarbete). Arbetstagare som utför andligt arbete omfattas alltid av arbetstidsbestämmelserna (se mom. 6).
Mom. 5
I fråga om församlingsprästers tjänstefria tid gäller vad som
bestäms särskilt.
Med församlingspräst avses en präst som i en församling innehar en prästtjänst som är inrättad för alla de former av församlingsarbete som nämns i
kyrkoordningens II avdelning. I fråga om församlingspräster gäller tjänstekollektivavtalet om tjänstefri tid för församlingspräster 2003 (bilaga
13).
Av detta avtals arbetstidsbestämmelser tillämpas endast § 181 och 182 på
församlingspräster.
Mom. 6
På arbetstagare i andligt arbete tillämpas bestämmelserna i
denna del (VI) som följer:
1) i fråga om lägerarbete tillämpas i stället för § 195-201 (arbetstidsersättningar) § 181 (lägerarbete som utförs av tjänsteinnehavare/arbetstagare i andligt arbete),
2) i fråga om annat arbete än lägerarbete skall på dem tillämpas
a. alla arbetstidsersättningar som nämns i § 195-201,
om uppgiftens svårighetsgrad understiger kravgrupp
601
b. arbetstidsersättning enligt § 194 och 202, om uppgiftens svårighetsgrad motsvarar kravgrupp 601 eller
högre.
Detta moment tillämpas på arbetstagare i andligt arbete, inte på tjänsteinnehavare. Arbetstagare som avses i detta moment utför innehållsmässigt
direkt sådant förkunnelse-, fostrings-, undervisnings-, missions- och diakoniarbete som avses i arbetstidsförordningen för kyrkan (33/1998). Till
åtskillnad från tjänsteinnehavare som utför denna typ av arbete (se mom.
4-5) skall på arbetstagare enligt arbetstidslagen tillämpas arbetstidsbestämmelserna. Till denna kategori hör närmast barnledare, missions- och
söndagsskolsekreteare, sommarteologer och sommarkantorer samt teologi-, ungdomsarbetsledar- och diakonipraktikanter som antällts i arbetsavtalsförhållande.
Mom. 7
På tjänsteinnehavare/arbetstagare som lyder under arbetstidslagen skall utöver denna bilaga tillämpas följande av arbetstidslagens bestämmelser, om de ärenden som dessa gäller inte
är reglerade genom något annat tjänste- eller arbetskollektivavtal: 7 § (periodarbete, arbetstagare i arbetsavtalsförhållande), 9
§ 2 mom. (på kollektivavtal baserad ordinarie arbetstid), 14 § 1
och 3 mom. (exceptionell ordinarie arbetstid), 15 § (förkortad
arbetstid), 18 § (arbetstagarens samtycke och tjänsteinnehavarens skyldighet att utföra mertids- och övertidsarbete), 19 §
(maximiantalet övertidstimmar), 20 § (inledande och avslutande arbete), 21 § (nödarbete), 26 § (nattarbete), 27 § (skiftarbete
och nattskift i periodarbete), 29 § (dygnsvila), 33 § 1 mom.
(söndagsarbete), 36 § (dispens), 37 § (arbetstidsbokföring)
samt de särskilda stadgandena i 8 kap. (tid för väckande av talan, stadgandenas tvingande natur, straffstadganden mm.).
Mom. 8
Bestämmelsen i mom. 7 innebär inte att arbetstidslagens bestämmelser har tagits in i detta avtal.
Obs.
På arbetstagare som inte har fyllt 18 år skall dessutom tillämpas lagen om
unga arbetstagare (998/1993).
§ 141
Principen om effektivt utnyttjande av arbetstiden
En tjänsteinnehavares/arbetstagares arbetstid bestäms enligt arbetsuppgifternas art och mängd samt med beaktande av arbetstidens effektiva utnyttjande och vad som förutsatts vid fastställandet av avlöningen.
KAP. 6.2.
TID SOM INRÄKNAS I ARBETSTIDEN
§ 150
Arbetstiden
Mom. 1
I arbetstiden inräknas den tid som används för arbete samt den
tid under vilken tjänsteinnehavaren/arbetstagaren är skyldig att
stå till arbetsgivarens förfogande på arbetsplatsen.
I arbetstiden räknas in också arbete som utförs annanstans än på tjänstestället/arbetsplatsen för arbetsgivarens räkning och enligt dennes uppdrag.
Mom. 2
I följande specialsituationer iakttas vad som bestäms i punkterna 1-4.
1)
Vilotider: I arbetstiden räknas inte in dagliga vilotider, om
tjänsteinnehavaren/arbetstagaren under dem obehindrat
får avlägsna sig från arbetsplatsen.
2) Restid: I arbetstiden räknas inte in tid som har använts för
resa, om inte resan samtidigt skall betraktas som en egentlig arbetsprestation.
I arbetstiden räknas inte in arbetsresor mellan bostaden och arbetsplatsen.
Under arbetsdagen gjorda resor mellan olika arbetsställen räknas in i arbetstiden.
Av den tid som har använts för en tjänsteresa inräknas i arbetstiden endast
den tid som har använts för utförande av tjänste-/arbetsuppgifter. Den restid som ingår i en tjänsteresa räknas som arbetstid endast om den kan anses som en arbetsprestation. För att restiden skall kunna räknas som arbetstid måste prestationen vara väsentlig och åtminstone i regel fortgå under hela resan. T.ex. transport av en mindre mängd varor med personbil
gör inte restiden till arbetstid. Det gör inte heller under resan gjord läsning
eller förberedelse av skriftligt material som behövs på destinationsorten.
Om den tid som under en tjänsteresa används för tjänste-/arbetsuppgifter
understiger den fastställda dagliga arbetstiden, anses den ordinarie fastställda arbetstiden ha blivit fullgjord om den för arbetet och resan använda sammanlagda tiden är minst lika lång som den arbetstid som fastställts
för den ifrågavarande dagen.
Som arbetstid räknas inte sådan tid utöver den ordinarie arbetstiden som
har använts för resor som berättigar till resekostnadsersättning.
3)
4)
Sammanträden o.dyl.: I arbetstiden räknas inte in deltagande i sammanträden, förrättningar eller evenemang för
vilka betalas sammanträdesarvode eller något annat särskilt arvode.
Utbildning och seminarier: I arbetstiden räknas in tid som
har använts för utbildning, när det är fråga om inskolning
som är nödvändig för att tjänsteinnehavaren/arbetstagaren
skall kunna sköta sina arbetsuppgifter och förutsatt att
tjänsteinnehavaren/arbetstagaren är skyldig att delta i utbildningen. Nödvändig fortbildning berättigar inte till arbetstidsersättningar. I fråga om nödvändig fortbildning
skall i den dagliga arbetstiden räknas in den faktiska tid
som utbildningen har tagit i anspråk, inklusive restid, likväl högst 8 timmar om dagen ifall tjänsteinnehavaren/arbetstagaren iakttar i § 160 (allmän ordinarie arbetstid) eller § 162 (periodarbete) angiven arbetstid och högst
7 timmar 15 minuter ifall tjänsteinnehavaren/arbetstagaren
iakttar i § 161 (ämbetsverksarbete) angiven arbetstid.
Om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren deltar i utbildning och därvid
dels sköter undervisnings- eller andra arbetsuppgifter, dels åtnjuter
undervisning, skall i arbetstiden räknas in endast den för undervisnings- eller andra arbetsuppgifter använda tiden.
I fråga om de ersättningar som betalas för deltagande i utbildning,
gäller vad som bestäms i kyrkans personalutbildningsavtal. I avtalet
definieras också innebörden av begreppen inskolning och nödvändig fortbildning.
I regel berättigar nödvändig fortbildning inte till arbetstidsersättningar. I det fall att tjänsteinnehavaren/arbetstagaren arbetar full
veckoarbetstid och därefter på sin lediga dag deltar i nödvändig
fortbildning, skall till tjänsteinnehavaren/arbetstagaren betalas oförhöjd timlön för utbildningstiden, likväl högst för högst en ordinarie
arbetsdag per ledig dag som använts för utbildning (8 timmar om
allmän ordinarie arbetstid iakttas och 7 timmar 15 minuter om ämbetsverksarbetstid iakttas).
En förutsättning för att deltagande i utbildning skall räknas som arbetstid är alltid att tjänsteinnehavaren/arbetstagaren är skyldig att
delta i utbildningen.
Deltagande i olika sociala evenemang räknas i allmänhet inte in i
arbetstiden, oberoende av om evenemangen har samband med utbildning eller inte. Undantag görs i det fall att tjänsteinnehavaren/arbetstagaren på uppdrag av arbetsgivaren utför arbetsuppgifter
i samband med evenemanget eller tillställningen.
Om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren har ålagts att som arbetsgivarens representant vara närvarande vid ett seminarium, t.ex. delta i en
panel eller i andra jämförbara uppgifter, räknas den sålunda använda tiden som arbetstid. I andra fall kan deltagande i ett seminarium
jämställas med utbildning som i regel inte räknas som arbetstid. Endast tid som används för uttryckliga arbetsuppgifter vid ett seminarium räknas som arbetstid.
Också i vissa andra punkter av detta avtal finns bestämmelser om
tid som skall räknas som arbetstid. Enligt dessa bestämmelser jämställs med arbetstid
1)
av arbetsgivaren föreskrivna, i lag eller bestämmelser på lägre
nivå stadgade hälsoundersökningar under arbetstid (§ 91
mom. 2),
2)
under arbetstid gjorda medicinska undersökningar i samband
med havandeskap (§ 91 mom. 1).
Med arbetstid jämställs också
1)
den återstående delen av en arbetsdag då tjänsteinnehavaren/arbetstagaren plötsligt har insjuknat och gått hem (dagen
före sjukledighet). En sådan avbruten dag minskar inte det antal avlönade sjukledighetsdagar som avses i § 71-74,
2)
på motsvarande sätt, då orsaken till frånvaron är att tjänsteinnehavarens/arbetstagarens barn under 10 år plötsligt insjuknat
(dagen före en två arbetsdagars tillfällig vårdledighet, se § 81
mom. 5).
Obs.
Se även § 151 mom. 2 (beredskap), § 170 mom. 1 (dagliga vilotider) och § 171 mom. 1 (kaffepaus).
§ 151
Beredskap
Mom. 1
Arbetsgivaren kan med en tjänsteinnehavare/arbetstagare
komma överens om att tjänsteinnehavaren/arbetstagaren vid
behov ska vara anträffbar i sin bostad eller någon annanstans,
för att kunna inkallas i arbete. En tjänsteinnehavare får inte
vägra hålla sig i beredskap då denna är nödvändig med hänsyn
till arbetets art och av tvingande skäl.
Mom. 2
Beredskap räknas inte in i arbetstiden. Beredskapens längd och
inplaceringen av beredskapstider får inte oskäligt försämra
tjänsteinnehavarens/arbetstagarens möjlighet att disponera sin
lediga tid.
I beredskap ingår inte arbete. Om en tjänsteinnehavare/arbetstagare som
är i beredskap blir inkallad ska den tid som används för arbete räknas in i
arbetstiden. För denna tid betalas inte beredskapsersättning. I arbetstiden
räknas inte in den tid som tjänsteinnehavaren/arbetstagaren har använt för
att resa till och från arbetsplatsen. Restiden räknas emellertid in i beredskapstiden.
Mom. 3
Till en tjänsteinnehavare/arbetstagare som under en bestämd
tid ska hålla sig i beredskap i sin bostad (bostadsberedskap) ska
för varje sådan beredskapstimme ges en halv timme ledighet
under ordinarie arbetstid. Om detta inte låter sig göras ska ersättningen i stället betalas som en halv timmes oförhöjd lön för
varje beredskapstimme.
Mom. 4
Om en tjänsteinnehavare/arbetstagare ska hålla sig i beredskap
för att vid behov kunna inkallas i arbete (fri beredskap) ska
denna beredskap, beroende på dess art och hur bindande den är,
enligt prövning ersättas med ledighet motsvarande en sjättedel,
en fjärdedel eller en tredjedel av den för beredskap använda tiden. Ledigheten ska ges under ordinarie arbetstid. Om detta
inte låter sig göras ska till tjänsteinnehavaren/arbetstagaren i
stället, enligt en ersättningsgrund som bestämts så som nämns
ovan, betalas en på den oförhöjda timlönen uträknad penningersättning för varje beredskapstimme. Ersättningens storlek bestäms på förhand med beaktande av de begränsningar som beredskapen innebär för tjänsteinnehavaren/arbetstagaren, till exempel områdets storlek och den maximitid som den anställda
behöver för att ta sig till arbetsplatsen.
Tillämpningsdirektiv mom. 4:
Fri beredskap innebär att tjänsteinnehavaren/arbetstagaren ska kunna inkallas i arbete antingen per telefon eller på något annat snabbt sätt. Tjänsteinnehavaren/arbetstagaren ska vara anträffbar på ett ställe som ligger
ungefär lika långt från arbetsstället som den egna bostaden, eller från vilket arbetstagaren kan ta sig till arbetsstället ungefär lika snabbt som från
bostaden.
Tillämpningsdirektiv mom. 3 och 4:
Beredskapsersättningen ska betalas i pengar t.ex. i det fall att ersättning i
form av ledighet skulle innebära att de övriga arbetstagarnas arbetsbörda
ökar oskäligt mycket samt förutsätta mertids- eller övertidsarbete.
Mom. 5
Beredskapen ska meddelas tjänsteinnehavaren/arbetstagaren
minst tre dygn i förväg, förutom i oförutsedda brådskande fall.
KAP. 6.3.
ORDINARIE ARBETSTID
§ 160
Allmän ordinarie arbetstid
Mom. 1
En tjänsteinnehavares/arbetstagares allmänna ordinarie arbetstid är 38 timmar 15 minuter i veckan och 6-8 timmar i dygnet,
om inte arbetstiden har ordnats i enlighet med § 161 (ämbetsverksarbetstid) eller § 162 (periodarbete). När sådan arbetstid
iakttas som avses i detta moment är övertidströskeln per dygn
den för en arbetsdag fastställda ordinarie dygnsarbetstiden, lik-
väl högst 8 timmar, och övertidströskeln per vecka 38 timmar
15 minuter.
Obs.
De dygnsvisa och veckovisa övertidströsklarna, se § 192.
Mom. 2
Den allmänna ordinarie dygnsarbetstiden kan, om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren underrättas på förhand, tillfälligt förlängas till 9 timmar. En permanent förlängning förutsätter en
överenskommelse om saken med tjänsteinnehavaren/arbetstagaren. Veckoarbetstiden skall i så fall utjämnas till i medeltal
38 timmar 15 minuter under en åtta veckors period. När sådan
arbetstid iakttas som avses i detta moment är övertidströskeln
per dygn den för en arbetsdag fastställda ordinarie dygnsarbetstiden, likväl högst 9 timmar, och övertidströskeln per vecka är
38 timmar 15 minuter eller en eventuell annan fastställd ordinarie veckoarbetstid som överstiger 38 timmar 15 minuter.
Mom. 3
Den allmänna ordinarie dygnsarbetstiden fastställs på förhand
enligt ett arbetstidsschema som uppgörs för minst en vecka, eller ifall den utjämningsperiod som avses i mom. 1 eller 2 täcker
en längre tid än en vecka, för en minst lika lång tid i sänder.
Obs.
När allmän ordinarie arbetstid iakttas skall tjänsteinnehavaren/arbetstagaren ges en minst elva timmars oavbruten dygnsvila, enligt vad som
bestäms i 29 § arbetstidslagen.
För varje tjänsteinnehavare som lyder under arbetstidslagen skall bestämmas (se § 23 och 24 i modelltjänstestadgan) och för varje arbetstagare skall avtalas om ett tillämpligt arbetstidssystem samt på förhand fastställas en arbetstid inom arbetstidsschemat.
§ 161
Ämbetsverksarbetstid
Mom. 1
För en tjänsteinnehavare/arbetstagare som huvudsakligen utför
ämbetsverks- eller annat kansliarbete är den ordinarie veckoarbetstiden 36 timmar 15 minuter och dygnsarbetstiden 7 timmar 15 minuter. Den ordinarie veckoarbetstiden kan också
ordnas så att den blir i medeltal 36 timmar 15 minuter under en
tid av högst 52 veckor, likväl så att den är minst 32 timmar 30
minuter och högst 38 timmar 15 minuter i veckan.
Obs.
De dygnsvisa och veckovisa övertidströsklarna, se § 192.
Sådana arrangemang som avses i momentets andra mening kan tillämpas
t.ex. för utjämning av säsongvariationer i arbetsmängden eller för förkortning av sommararbetstiden. Införandet av systemet påverkar inte de
dygnsvisa eller veckovisa övertidströsklarna. Vid prövningen av huruvida
bestämmelserna om ämbetsverksarbetstid skall tillämpas på en tjänsteinnehavare/arbetstagare måste arten och karaktären av tjänsteinnehavarens/arbetstagarens arbete tillmätas betydelse snarare än hur stor andel av
arbetet som utförs under kansliförhållanden.
Mom. 2
Om det förutsätts för att service skall kunna erbjudas eller för
att den övriga verksamheten skall kunna ordnas på ett ändamålsenligt sätt och om arrangemangen inte kan genomföras
genom gradering av arbetstiderna, kan dygnsarbetstiden för en
tjänsteinnehavare/arbetstagare i ämbetsverks- eller annat kansliarbete, med avvikelse från vad som bestäms i mom. 1, en eller
två dagar i veckan förlängas till högst 9 timmar, utan att den i 1
mom. angivna veckoarbetstiden därvid överskrids. Dygnsarbetstiden under kalenderveckans övriga arbetsdagar blir i motsvarande mån kortare, dock minst 5 timmar. När arbetstid som
avses i detta moment iakttas är övertidströskeln per dygn 8
timmar eller någon annan fastställd ordinarie arbetstid per
dygn.
Mom. 3
Den ordinarie dygnsarbetstiden fastställs på förhand i ett arbetstidsschema som uppgörs för minst en vecka, eller ifall den
utjämningsperiod som avses i mom. 1 eller 2 täcker en längre
tid än en vecka, för en minst lika lång tid i sänder.
Obs.
När ämbetsverksarbetstid iakttas skall tjänsteinnehavaren/arbetstagaren
ges en minst elva timmars oavbruten dygnsvila, enligt vad som bestäms i
29 § arbetstidslagen.
§ 162
Periodarbetstid
Mom. 1
En tjänsteinnehavares arbetstid kan med avvikelse från § 160
ordnas så att den under en tvåveckors period är 76 timmar 30
minuter eller under en treveckors period 114 timmar 45 minuter. Med tjänsteinnehavaren kan avtalas att den i detta moment
avsedda perioden är fyra veckor. I så fall uppgår den ordinarie
arbetstiden till 153 timmar.
Arbetstiden per dag och vecka kan bestämmas på ett för skötseln av uppgifterna inom periodarbetstiden ändamålsenligt sätt. Härvid skall emellertid beaktas vad som nedan föreskrivs om vilotiderna per dag och vecka.
Se § 170-172.
Mom. 2
Vad som föreskrivs i mom. 1 gäller också arbetstagare, till den
del som det är fråga om arbete av det slag som avses i 7 § arbetstidslagen.
I 7 § arbetstidslagen avses arbete vid församlingarnas lägercentra som
håller öppet dygnet runt samt arbete på vårdanstalter och andra motsvarande anstalter.
Mom. 3
Den ordinarie dygnsarbetstiden fastställs på förhand i ett arbetstidsschema som uppgörs för minst en i mom. 1 angiven utjämningsperiod i sänder.
Obs.
I periodarbete skall tjänsteinnehavaren/arbetstagaren ges en minst nio
timmars oavbruten dygnsvila, enligt vad som bestäms i 29 § arbetstidslagen.
Arbetstidsschemat skall så långt som möjligt uppgöras på förhand. Om
detta emellertid är svårt på grund av att församlingsverksamheten är oregelbunden, kan arbetstidsschemat kompletteras senare, likväl så snart som
möjligt.
§ 163
Deltidsarbete
Den ordinarie arbetstiden för en deltidsanställd tjänsteinnehavare/arbetstagare bestäms eller avtalas på grundval av arbetsuppgifternas mängd. Deltidsarbete kan ordnas på ett ändamålsenligt sätt inom ramen för de i § 160-162 angivna timantalen
per dag, vecka eller period, så att arbetstiden förläggs antingen
till alternerande dagar eller endast till vissa dagar.
Denna paragraf tillämpas då en tjänst/uppgift sköts på deltid. Arrangemanget kan baseras på uppgiftsmängden eller t.ex. på deltidstillägg eller
på deltidspension. Det kan också baseras på att en tjänst eller ett arbetsförhållande av någon annan orsak ombildas till en deltidsanställning. Arbetstiden kan inom ramen för arbetsskyldigheten ordnas på något ändamålsenligt sätt, t.ex. så att den ordinarie arbetstiden per arbetsdag utgör en
viss andel av motsvarande ordinarie heltidsarbete eller så att tjänsteinnehavaren/arbetstagaren gör fulla arbetsdagar varannan vecka och är ledig
varannan vecka (om arbetsskyldigheten utgör 50 % av motsvarande heltidsarbete).
Deltidsarbete utförs i regel inom ramen för arbetstidsperioder på en
vecka. Om längre arbetstidsperioder tillämpas (närmast i periodarbete)
bör perioderna emellertid inte vara längre än fyra veckor, trots att längre
perioder tillämpas i motsvarande heltidsarbete. Om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren är deltidspensionerad kan sexveckors perioder tillämpas.
§ 164
Arbetstiden under avbrutna arbetstidsperioder
Om arbetstiden för en tjänsteinnehavare eller en arbetstagare
som avses i § 162 har fastställts endast för en del av en sådan
två-, tre- eller fyraveckors period som avses i § 162, skall arbetstiden för den avbrutna arbetstidsperioden, om annat inte
följer av § 196 punkt 1 eller § 198 mom. 1 punkt 1, bestämmas
genom att 38 timmar 15 minuter för varje full kalendervecka
utanför avbrottet adderas till något av de nedan nämnda timantalen för varje ofullständig kalendervecka av en avbruten arbetstidsperiod:
Antal avbrottsdagar
i veckan
Veckans arbetstid
i timmar
1
31
2
28
3
24
4
16
5
16
6
8
Exempel:
För en arbetstagare fastställs en 3 kalenderdagars period semester under
en vecka av en tre veckors arbetstidsperiod. Enligt bestämmelsen om semester i periodarbete (§ 105 mom. 3) förbrukas 2 semesterdagar. För
veckan med 3 avbrottsdagar antecknas 24 timmar arbetstid. För de två
andra veckorna blir arbetstiden 2 x 38,25h = 76,5h. Arbetstiden för hela
arbetstidsperioden blir sålunda 76,5h + 24 h = 100,5 h, som samtidigt anger periodens övertidsgräns.
§ 165
Arbetstidsarrangemang under söckenhelgsveckor
Mom. 1
Söckenhelger inverkar inte förkortande på veckans eller arbetsperiodens arbetstid, om inte annat bestäms nedan.
Mom. 2
Sådana veckor eller arbetsperioder under vilka infaller långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag eller midsommaraftonen, eller nyårsdagen, trettondagen, första maj, självständighetsdagen, julaftonen, juldagen eller annandag jul när
dessa inte är en lördag eller söndag, skall den ordinarie arbetstiden per vecka eller arbetsperiod bestämmas så som framgår
nedan i denna paragraf.
Mom. 3
När allmän ordinarie arbetstid iakttas är den ordinarie arbetstiden per vecka den veckoarbetstid som anges i § 160, minskad
med 7 timmar 39 minuter för varje söckenhelg.
Mom. 4
När ämbetsverksarbetstid iakttas skall från veckans ordinarie
arbetstid för varje söckenhelg som avses i mom. 2 dras av en
tid som motsvarar den för den ifrågavarande veckodagen fastställda arbetstiden.
Mom. 5
När periodarbetstid som avses i § 162 iakttas är den ordinarie
arbetstiden under perioder som innehåller någon av de i mom.
2 nämnda söckenhelgerna 7 timmar 39 minuter kortare än den
annars vore. Om söckenhelgerna är flera skall den ordinarie arbetstiden minskas med 7 timmar 39 minuter för varje söckenhelg.
Mom. 6
När delarbetstid iakttas skall veckans eller någon annan arbetsperiods ordinarie arbetstid för varje arbetstidsförkortande söckenhelg minskas med motsvarande andel av 7 timmar 39 minuter som tjänsteinnehavarens/arbetstagarens deltidsarbete utgör
av den fulla arbetstiden. Om emellertid de dagliga arbetstiderna
är permanent fastställda för vissa veckodagar, skall det timantal
dras av som skulle ha fastställts för en söckenhelgdag ifall en
sådan infallit under veckan.
§ 166
Arbetsdagens kontinuitet
Arbetsdagen skall om möjligt, med de undantag som nämns i §
170, ordnas så att den består av högst två perioder. Undantag
kan göras från denna regel om det är nödvändigt för att församlingens verksamhet skall kunna ordnas på ett ändamålsenligt
sätt eller av någon annan särskild orsak.
De vilotider som avses i § 170 innebär inte att arbetsdagen så som avses i
denna paragraf delas i två perioder.
Vilotid som avses i § 170 (matrast) anses inte på det sätt som avses i §
166 dela arbetsdagen i två perioder. Arbetsskift som är kortare än 4 timmar skall inte användas på arbetsplatsen om inte tjänsteinnehavarens/arbetstagarens behov, en ändamålsenligt organisering av församlingens
verksamhet eller någon annan motiverad anledning förutsätter detta.
KAP. 6.4.
VILOTIDER
§ 170
Dagliga vilotider
Mom. 1
En tjänsteinnehavare/arbetstagare vars dagliga arbetstid är
längre än 7 timmar och vars närvaro på arbetsplatsen inte är
nödvändig för att arbetet skall fortgå, skall under arbetsdagen
ges en halvtimmes rast under vilken tjänsteinnehavaren/arbetstagaren får avlägsna sig från arbetsplatsen. Rasten räknas inte
in i arbetstiden.
Mom. 2
Om så avtalas med tjänsteinnehavaren/arbetstagaren kan den
dagliga rasten utsträckas till en timme.
Enligt arbetstidslagen får den dagliga rasten inte placeras omedelbart i
början eller slutet av arbetsdagen (arbetstidslagen 28 §). Den dagliga rasten skall om möjligt placeras mitt under arbetsdagen, om inte annat föranleds av funktionella skäl.
Mom. 3
Om arbetstiden i en följd fortgår längre än fyra men högst sju
timmar, kan tjänsteinnehavaren/arbetstagaren ges en halv timmes rast under vilken tjänsteinnehavaren/arbetstagaren får avlägsna sig från arbetsplatsen.
Obs.
När allmän ordinarie arbetstid (§ 160) iakttas samt i ämbetsverksarbete (§
161) skall tjänsteinnehavaren/arbetstagaren ges en minst elva timmars och
i periodarbete (§ 162) en minst nio timmars oavbruten dygnsvila, så som
§ 171
Kaffepaus
Mom. 1
Om den dagliga vilotiden har ordnats i enlighet med § 170
skall tjänsteinnehavaren/arbetstagaren under arbetsdagen ges
en 15 minuters kaffepaus, om annat inte följer av mom. 2. Kaffepausen räknas in i arbetstiden. Under kaffepausen får tjänsteinnehavaren/arbetstagaren inte avlägsna sig från arbetsplatsen.
Kaffepausen skall hållas så att arbetet inte störs.
Mom. 2
En timavlönad arbetstagare som arbetar full ordinarie arbetstid,
6-8 timmar per dygn och 38 timmar 15 minuter i veckan, skall
under såväl förmiddagen som eftermiddagen ges en 15 minuters kaffepaus. Dessa pauser skall vid behov ordnas i turer och
även annars så att arbetet inte störs.
§ 172
Ledighet per vecka
Mom. 1
Om annat inte följer av § 173 skall arbetstiden ordnas så att
tjänsteinnehavaren/arbetstagaren en gång i veckan får en minst
35 timmars oavbruten ledighet, som med beaktande av arbetets
art i mån av möjlighet skall placeras i samband med söndagen.
Mom. 2
Veckoledigheten kan ordnas så att den i genomsnitt uppgår till
35 timmar under en 14 dygns period. Ledigheten skall dock
uppgå till minst 24 timmar.
Obs.
När allmän ordinarie arbetstid (§ 160) iakttas och i ämbetsverksarbete (§
161) skall tjänsteinnehavaren/arbetstagaren ges en minst elva timmars och
i periodarbete (§ 162) en minst nio timmars oavbruten dygnsvila, så som
Om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren t.ex. till följd av semester, sjukledighet, tjänstledighet eller någon annan ledighet inte har varit i arbete en
hel vecka och om frånvaron har fortgått minst 35 timmar i en följd, anses
tjänsteinnehavaren/arbetstagaren ha fått sin veckoledighet.
Minimitiden 24 timmar som avses i mom. 2 gäller de båda veckorna inom
14-dagarsperioden var för sig, inte hela 14-dygnsperioden. Under vardera
veckan inom 14-dygnsperioden skall veckoledigheten uppgå till minst 24
timmar och under hela perioden till sammanlagt minst 70 timmar.
Mom. 3
Avvikelse från mom. 1 kan göras
1) om tjänsteinnehavarens/arbetstagarens ordinarie dygnsarbetstid är högst tre timmar,
2) i sådant nödarbete som avses i 21 § arbetstidslagen,
3) om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren tillfälligt behövs i arbete under sin ledighet för att det normala arbetet i församlingen skall kunna fortgå eller
4) om en tjänsteinnehavare enligt förordnande eller en arbetstagare enligt överenskommelse skall hålla sig i beredskap under sin veckoledighet.
Mom. 4
Om en tjänsteinnehavare/arbetstagare tillfälligt behövs i arbete
i sådana fall som avses i mom. 3 punkterna 2-4, skall tjänsteinnehavarens/arbetstagarens ordinarie arbetstid förkortas med
den tid som använts för arbete. Förkortningen skall i sådant periodarbete som avses i § 162 genomföras senast under de två
följande arbetsperioderna samt i annat arbete under den följande kalendermånaden. Om förkortning av någon särskild anledning inte kan ges skall till tjänsteinnehavaren/arbetstagaren i
penningersättning betalas den oförhöjda timlönen för den tid
som använts för arbete.
Till en tjänsteinnehavare/arbetstagare som utöver sin normala arbetsvecka
tillfälligt måste inkallas i arbete under sin veckoledighet skall för det utförda arbetet betalas den ordinarie lönen jämte eventuella arbetstidsersättningar. Därutöver skall till tjänsteinnehavaren/arbetstagaren som ersättning för förlorad veckoledighet ges så mycket ledighet under ordinarie
arbetstid att den motsvarar de utförda arbetstimmarna.
Observera att ersättningen för förlorad veckoledighet inte gäller den andra
lediga dag per vecka som avses i mom. 5. Om denna lediga dag inte kan
tas ut betalas ingen särskild ersättning för den.
Om ersättning för förlorad veckoledighet inte kan ges i form av ledig tid,
skall såsom ersättning för veckoledigheten betalas penningersättning enligt den oförhöjda timlönen för de under veckoledigheten utförda arbetstimmarna.
Mom. 5
Om församlingsverksamhetens speciella karaktär eller tryggandet av förvaltningens effektivitet inte utgör något hinder,
skall en tjänsteinnehavare/arbetstagare under veckan, utöver
den ledighet som avses i mom. 1 och om möjligt i anslutning
därtill ges en minst 24 timmars ledighet.
§ 173
Ledigheter för tjänsteinnehavare i andligt arbete
Mom. 1
Andra präster än församlingspräster som avses i § 140 mom. 5
samt kantorer och tjänsteinnehavare som avses i förordningen
om kyrkans arbetstider skall ges två lediga dagar per kalendervecka, om oundgängliga och brådskande tjänsteuppgifter inte
hindrar detta.
Obs.
I fråga om tjänsteinnehavare som avses i arbetstidsförordningen, se tillämpningsdirektiv under § 140 mom. 3.
Mom. 2
Då en på förhand känd orsak utgör hinder för att ta ut en ledig
dag kan denna, om annat inte förutsätts för att församlingens
verksamhet skall kunna ordnas på ett ändamålsenligt sätt, ges
senare, likväl inom de tre följande kalenderveckorna. Om ledigheten inte kan flyttas skall den ersättas så att för varje sålunda outtagen ledig dag betalas en trettiondedel (1/30) av
tjänsteinnehavarens ordinarie lön.
Obs.
En ny ledig dag som ersättning för en ledig dag som fallit bort på grund
av lägerarbete samt kompensation för lägerarbete, se § 181 och 182.
En förlorad ledig dag kan ersättas med pengar endast av skäl som anges i
mom. 2. Om en ledig dag kan flyttas kan den inte ersättas med pengar.
Mom. 3
Om oundgängliga och brådskande tjänsteuppgifter oförutsett
hindrar hållandet av en fastställd ledig dag kan denna flyttas till
en senare tidpunkt, likväl inom de följande tre kalenderveckorna.
En förutsättning för framflyttning av en ledig dag är att oundgängliga och
brådskande tjänsteuppgifter som kräver omedelbara åtgärder under den
lediga dagen väsentligen hindrar tjänsteinnehavaren att hålla denna.
Tjänsteåligganden kan förutsätta att tjänsteinnehavaren beger sig till ett
tjänste- eller arbetsställe eller annars måste sköta vissa uppgifter under en
så lång tid att den lediga dagen de facto inte kan hållas. Förmannen skall
så snart som möjligt underrättas om oundgängliga och brådskande tjänsteuppgifter. En ledig dag kan flyttas i det fall att förmannen har konstaterat att det finns förutsättningar för en sådan flyttning.
En ledig dag som förlorats på grund av ett oförutsett hinder kan inte ersättas med pengar.
KAP. 6.5.
VISSA ARBETSTIDSARRANGEMANG
§ 180
Flextid
Mom. 1
Församlingar kan införa flexibel arbetstid (flextid) i den mån
det är ändamålsenligt med tanke på deras verksamhet samt med
beaktande av de villkor och med de begränsningar som anges
nedan i denna paragraf. Tjänsteinnehavarnas/arbetstagarnas ordinarie arbetstid ändras inte till följd av att flextid iakttas.
För att flextid skall kunna införas förutsätts ett tillförlitligt system för
kontroll av arbetstiden. Flextid tillämpas närmast på ämbetsverksarbetstid
(§ 161).
Mom. 2
Antalet inom flexgränserna fullgjorda arbetstimmar får inte vid
någon tidpunkt överskrida den i detta avtal angivna fulla ordinarie arbetstiden med mera än 20 timmar eller underskrida den
med mera än 10 timmar (=arbetstidssaldo).
Mom. 3
För tjänsteinnehavarna/arbetstagarna bestäms en fast arbetstid
under vilken de skall vara på arbetsplatsen.
När det är nödvändigt för att församlingen eller ett arbetsställe skall fungera störningsfritt kan vissa tjänsteinnehavares/arbetstagares eller gruppers fasta arbetstid bestämmas vara längre än andras och flextiderna i
motsvarande mån kortare eller också kan det, om nödvändigt, bestämmas
att flextid inte skall iakttas för deras vidkommande.
Mom. 4
För mertids- och övertidsarbete i samband med flextid skall
särskild arbetstidskompensation eller -ersättning betalas endast
om mertids- eller övertidsarbetet har utförts på förmannens uttryckliga förordnande. Sådant mertids- eller övertidsarbete
skall inte beaktas när arbetstidssaldot räknas ut. När ett anställningsförhållande upphör skall underskott i den ordinarie arbetstiden emellertid först fyllas med sådana enligt förordnande utförda mertidstimmar för vilka inte ännu har givits arbetstidskompensation eller -ersättning.
Mom. 5
När ett anställningsförhållande upphör skall från tjänsteinnehavarens/arbetstagarens lön dras av den enligt den oförhöjda timlönen uträknade andelen arbetstimmar som saknas i förhållande
till den fulla ordinarie arbetstiden, om annat inte följer av mom.
4. Arbetstimmar som överskrider den fulla ordinarie arbetstiden ersätts inte.
Mom. 6
Antalet inom flexgränserna intjänade arbetstimmar som överskrider den ordinarie arbetstiden kan minskas genom att tjänsteinnehavaren/arbetstagaren ges ledighet under ordinarie arbetstid, om så avtalas med arbetsgivaren. Ledighet ges i regel
som hela arbetsdagar.
En förutsättning för avveckling av flextidssaldot är att arbetsgivaren samtycker därtill samt att för tjänsteinnehavaren/arbetstagaren inom flexgränserna har uppkommit minst ett mot en ledighet svarande antal timmar utöver den ordinarie arbetstiden (+timmar). Flextiden kan på detta sätt med
arbetsgivarens samtycke användas t.ex. för intjänande av enskilda arbetsdagar.
Avveckling av flextidssaldot är avsett att vara en exceptionell åtgärd som
vidtas endast av särskilda skäl. Arbetstiden skall i första hand planeras
inom flexgränserna samt utgående från andra former av flexibel arbetstid
(utjämningsperioder i samband med olika arbetstidsformer). Avsikten är
att avvecklingsalternativet skall användas då andra former av flexibel arbetstid inte står till buds. Det är inte meningen att avvecklingssystemet
skall fungera som en arbetstidsbank som ger tjänsteinnehavaren/arbetstagaren möjlighet att ta ut deponerad arbetstid för sina personliga behov.
Sådana behov skall tillgodoses inom flexgränserna.
Arbetsgivaren kan ge sitt samtycke till avveckling av arbetstidssaldot efter prövning i enskilda fall, inte generellt. Tillstånd till sådan avveckling
skall alltid ansökas på förhand, om det inte finns något tvingande skäl till
att ansökan görs senare.
§ 181
Lägerarbete för tjänsteinnehavare/arbetstagare i andligt
arbete
Mom. 1
Om ett läger enligt församlingens säsongplan har ordnats så att
en tjänsteinnehavare som utför andligt arbete inte på grund av
sig lägervistelse har kunnat hålla sin regelbundna veckoledighetsdag eller då tjänsteinnehavaren/arbetstagaren har rätt
till två sådana dagar den ena av dem, och om denna lediga dag
inte heller enligt den fastställda ledighetsplanen har kunnat anvisas till någon annan dag under samma kalendervecka, får
tjänsteinnehavaren efter lägrets slut en ledig dag för varje på
detta sätt förlorad veckoledighetsdag.
Ordinarie lediga dagar som infaller under läger kan inte flyttas och hållas
i förskott under någon annan vecka. De kan tas ut andra dagar under
samma kalendervecka eller också enligt vad som föreskrivs i § 182.
Mom. 2
En tjänsteinnehavare skall på grund av oavbrutet lägerarbete
ges kompensation för lägerarbetstiden enligt följande:
en ledig dag för läger som har pågått minst tre fulla lägerdygn,
två lediga dagar för läger som har pågått minst sju fulla
lägerdygn,
tre lediga dagar för läger som har pågått minst nio fulla
lägerdygn,
fyra lediga dagar för läger som har pågått minst elva fulla
lägerdygn,
fem lediga dagar för läger som har pågått minst tretton
fulla lägerdygn.
Mom. 3
När förhållandena under ett veckoslutsläger som i minst 36
timmar utan avbrott har pågått fredags-, lördags- och söndagsdygnet samt den under lägret för arbete använda tiden utgör
särskilt vägande skäl, kan vederbörande församlingsmyndighet
som särskild kompensation för lägerarbetstiden bevilja en
tjänsteinnehavare som under hela den nämnda tiden arbetat på
lägret en ledig dag under ordinarie arbetstid. Den lediga dagen
kan inte ersättas med pengar.
Vid prövningen av förutsättningarna för den lediga dagen skall beaktas
tjänsteinnehavarens möjlighet att annars få tid för rekreation under sina
ordinarie arbetsdagar före eller efter veckoslutslägret.
Mom. 4
Såsom ett fullt lägerdygn som berättigar till kompensation för
lägerarbetstid räknas endast ett dygn då tjänsteinnehavaren har
övernattat under läger-, utfärds- eller internatförhållanden. Om
det sista fulla lägerdygnet överskrids med mer än 12 timmar,
anses överskridningen utgöra ett fullt lägerdygn och således berättiga till kompensation för lägerarbetstid.
En förutsättning för kompensation för lägerarbetstid är att arbetet och
övernattningarna på lägret skett utan avbrott. Om tjänsteinnehavaren på
grund av andra nödvändiga tjänsteuppgifter tillfälligt måste lämna lägret
anses detta inte avbryta kontinuiteten, om tjänsteinnehavaren omedelbart
efter att ha utfört uppgifterna återvänder till lägret. Om tjänsteinnehavaren
övernattar någon annanstans än på lägret avbryts intjänandet av kompensation för lägerarbetstid.
Mom. 5
Ett lägerdygn räknas börja vid avfärden från tjänste- eller förrättningsstället, arbetsplatsen, arbetsstället eller bostaden och
sluta vid återkomsten från lägret.
Mom. 6
Vad som ovan i denna paragraf föreskrivs om läger gäller i tilllämpliga delar också utfärder som församlingen ordnar.
Obs.
Denna paragraf gäller också arbetstagare som avses i § 140 mom. 6.
Mom. 7
Till en arbetstagare i andligt arbete ges som ersättning enligt
mom. 1-6
1) för arbete på läger den enkla timlönen eller motsvarande
ledig tid för varje arbetstimme,
2) en ny ledig dag per förlorad ledig dag eller penningersättning som motsvarar en femtedel av arbetstagarens ordinarie veckoarbetstid,
3) som kompensation för lägerarbetstid lön för 7 timmar 39
minuter eller motsvarande ledig tid för varje sådan dag
som skall kompenseras enligt mom. 2 och 3.
Detta moment tillämpas på både barnledare och andra arbetstagare i andligt arbete, se § 140 mom. 6.
Den mängd arbete som skall utföras på lägret, vilotiderna och arbetsfördelningen mellan olika ledare skall bestämmas på förhand. Arbetstidsersättning med stöd av punkt 1) betalas enligt den för lägret upprättade arbetsskiftsförteckning som avses i § 211.
I stället för en förlorad ledig dag skall i enlighet med punkt 2) som ersättning i första hand ges en ny ledig dag som är en ordinarie arbetsdag. Om
arbetstagarens dagliga ordinarie arbetstid varierar, skall en ersättande ledig dag i första hand förläggas till en sådan arbetsdag då arbetstagarens
arbetstid närmast motsvarar den genomsnittliga dagliga arbetstiden. Om
en ersättande ledig dag inte kan ges inom den tid som nämns i § 182, skall
för den betalas en ersättning som motsvarar en femtedel av arbetstagarens
ordinarie veckoarbetstid.
För lägerarbetstid betalas inga andra arbetstidsersättningar än de som
nämns i detta moment.
§ 182
Kompensation för lägerarbetstid
Sådana lediga dagar som avses ovan i § 181 mom. 1 och 2 skall
ges efter lägrets slut, så snart det är möjligt med beaktande av
församlingens verksamhet och enligt den fastställda ledighetsplanen. Om de lediga dagarna av någon orsak som är relaterad
till församlingens verksamhet inte har kunnat hållas inom två
månader efter lägrets slut, skall för varje outtagen ledig dag betalas en ersättning som motsvarar en trettiondedel (1/30) av
tjänsteinnehavarens ordinarie lön eller arbetstagarens lön för
ordinarie arbetstid.
Obs.
Denna paragraf gäller också arbetstagare som avses i § 140 mom. 6.
Ett schema för läger och lediga dagar borde planeras och fastställas på
förhand i en månadsvis uppgjord plan för hela verksamhetsperioden, med
beaktande av att varje tjänsteinnehavare/arbetstagare skall kunna hålla
sina veckoledighetsdagar och sin intjänade kompensation för lägerarbete.
§ 183
Arbetstidsbank
Om arbetstidsbanken gäller vad som särskilt bestämts om den.
Obs.
Tjänste- och arbetskollektivavtal om arbetstidsbank, bilaga 16 a.
KAP. 6.6.
ÖVERSKRIDNING AV DEN ORDINARIE ARBETSTIDEN
SAMT ARBETSTIDSERSÄTTNINGAR
§ 190
Dygnets, arbetsveckans och arbetsperiodens början
Mom. 1
Ett dygn anses börja klockan 00.00. Söndagar och andra kyrkliga högtidsdagar, självständighetsdagen och första maj anses
dock börja föregående dag klockan 18.00 och sluta vid utgången av det ifrågavarande dygnet, dvs. klockan 24.00.
Mom. 2
En arbetsvecka och en arbetsperiod börjar vid midnatt mellan
söndags- och måndagsdygnet.
§ 191
Definition av mertidsarbete
Med mertidsarbete avses sådant på arbetsgivarens initiativ utfört arbete som överskrider den för en tjänsteinnehavare fastställda och med en arbetstagare överenskomna, i arbetstidsschemat angivna ordinarie arbetstiden, men inte
1) den i arbete som avses i § 160 (allmän ordinarie arbetstid)
för en arbetsdag fastställda arbetstiden (6-8 timmar) och
inte heller 38 timmar 15 minuter i veckan,
2) i arbete som avses i § 161 (ämbetsverksarbetstid) 8 timmar i dygnet eller 38 timmar 15 minuter i veckan,
3) i arbete som avses i § 162 (periodarbete) 76 timmar 30
minuter under en tvåveckors arbetsperiod, 114 timmar 45
minuter under en treveckors arbetsperiod eller 153 timmar
under en fyraveckors arbetsperiod och inte heller
4) i arbete som avses i § 163 (deltidsarbete) 8 timmar i dygnet eller 38 timmar 15 minuter i veckan.
Mertidsarbete uppkommer oftast i ämbetsverksarbete (§ 161) och deltidsarbete (§ 163). I annat arbete (allmän ordinarie arbetstid och periodarbete,
§ 160 och 162) kan mertidsarbete uppkomma endast under sådana söckenhelgsveckor eller –perioder som avses i § 165 eller under avbrutna
veckor och perioder som avses i § 196 och 198.
§ 192
Definition av övertidsarbete
Med övertidsarbete avses arbete som utförs på arbetsgivarens
initiativ utöver den i enlighet med § 160 (allmän ordinarie arbetstid) bestämda ordinarie dygns- och veckoarbetstiden eller
den i enlighet med § 162 (periodarbete) bestämda arbetstiden. I
ämbetsverksarbete (§ 161) och deltidsarbete (§ 163) är övertidströskeln per dygn 8 timmar och övertidströskeln per vecka
38 timmar 15 minuter, om inte annat följer av § 161 mom. 2
Obs.
Mertids- och övertidsarbete med tjänsteinnehavarens/arbetstagarens samtycke, se 18 § arbetstidslagen. I fråga om tjänsteinnehavare, se även § 27 i
modelltjänstestadgan.
När allmän ordinarie arbetstid och ämbetsverksarbetstid iakttas kan övertidsarbetet räknas antingen per dygn eller per vecka. Med övertidsarbete
per vecka avses sådant utöver den veckovisa övertidströskeln utfört arbete
som inte är övertidsarbete per dygn. I praktiken kan övertidsarbete per
vecka uppkomma endast lördag och söndag. Övertidsarbete ersätts antingen per dygn eller per vecka, men inte på båda sätten. Från veckoarbetstiden dras först av eventuellt övertidsarbete per dygn. Ifall gränsen för
veckoövertidsarbete överskrids också därefter, utgör den överskjutande
delen övertidsarbete per vecka.
I arbete som avses i § 162 (periodarbete) kan uppkomma endast övertidsarbete per period, inte per dygn eller vecka. Observera även att söckenhelger inte sänker arbetsperiodens övertidströskel.
Övertidströskeln är densamma för såväl heltidsanställda som deltidsanställda tjänsteinnehavare/arbetstagare.
§ 193
De allmänna ersättningsgrunderna för mertids- och övertidsarbete
Ersättning för mertids- och övertidsarbete kan betalas endast
om
1) arbetet har utförts enligt ett uttryckligt förordnande som
förmannen har givit för högst tre veckor i sänder,
2) arbetet har utförts på arbetsplatsen eller, enligt förmannens förordnande, någon annanstans och om
3) den för arbetet använda tiden har utretts på ett tillförlitligt
sätt.
En tjänsteinnehavare kan förordnas att utföra mertids- eller övertidsarbete
(se 18 § 4 mom. arbetstidslagen och § 27 i modelltjänstestadgan). Med en
arbetstagare skall överenskommas om mertids- och övertidsarbete (arbetstagarens samtycke, se 18 § 1-3 mom. arbetstidslagen).
Ett förordnande om mertids- och övertidsarbete skall ges på förhand, om
inte annat föranleds av tvingande skäl. Om ett sådant förordnande inte har
kunnat ges på förhand, skall beslut om att eventuellt ge det senare fattas
så snart det inte föreligger något hinder att ge beslutet. Mertids- och övertidsarbete som en tjänsteinnehavare/arbetstagare utför på eget initiativ berättigar inte till ersättning. Ett mertids- eller övertidsförordnande kan ges
för högst tre veckor i sänder. Det kan inte ges som ett permanent förordnande. Förordnandet skall ange vilket arbete som avses samt om möjligt
under hur lång tid och vid vilken tidpunkt arbetet skall utföras.
Om en tjänsteinnehavare/arbetstagare utför mertids- eller övertidsarbete i
sitt hem förutsätts, utöver ett mertids- eller övertidsförordnande, dessutom
förmannens uttryckliga tillstånd att utföra arbetet hemma. Endast i undantagsfall kan det komma i fråga att mertids- eller övertidsarbete utförs
hemma.
§ 194
Begränsning av mertidsersättningar och övertidsersättningar
Mom. 1
Ersättningar för mertidsarbete och övertidsarbete betalas inte
till tjänsteinnehavare/arbetstagare
1) som är i sådan ledande eller självständig ställning som
avses i arbetstidslagens 2 § 1 mom. 1 eller 3 punkten,
Obs.
I denna punkt avsedda tjänsteinnehavare/arbetstagare, se § 140 mom. 3,
tillämpningsdirektivet.
2)
3)
Mom. 2
som enligt förordnande eller överenskommelse sköter
andra uppgifter vid sidan av de egna tjänste- eller arbetsuppgifterna och får särskild ersättning för detta, och inte
heller till
tjänsteinnehavare som har en bisyssla eller annat förvärvsarbete som förutsätter användning av ordinarie arbetstid
samt bisysslotillstånd.
Utöver de begränsningar som nämns i mom. 1 skall arbetstidsersättningar enligt § 202 betalas till tjänsteinnehavare/arbetstagare vars befattning motsvarar minst kravgrupp 601.
Denna dels bestämmelser om arbetstid och arbetstidsersättningar gäller
inte tjänsteinnehavare/arbetstagare som avses i arbetstidslagens 2 § 1
mom. 1 punkten ledande och självständiga och inte heller sådana i arbetstidslagens 2 § 1 mom. 3 punkten avsedda tjänsteinnehavare/arbetstagare
vilkas arbetstidsanvändning inte övervakas av arbetsgivaren. De bestämmelser som nämns ovan gäller inte heller tjänsteinnehavare som avses i §
140 mom. 3 i denna del av kollektivavtalet.
Detta moment gäller andra självständiga tjänsteinnehavare/arbetstagare i
församlingen än sådana som avses ovan. Som sådana betraktas tjänsteinnehavare/arbetstagare vars befattning motsvarar minst kravgrupp 601
och som inte står utanför arbetstidslagens tillämpningsområde. För dessas
vidkommande är rätten till arbetstidsersättningar begränsad. De får
arbetstidsersättningar i enlighet med § 202.
På arbetstagare i andligt arbete, bl.a. barnledare och söndagsskolsekreterare, tillämpas i fråga om annat arbete än lägerarbete alla bestämmelser
om arbetstidsersättningar i § 195–201, om deras befattning inte motsvarar
minst kravgrupp 601. Om befattningen motsvarar minst kravgrupp 601
tillämpas ersättningsbestämmelserna i § 202.
§ 195
Ersättning för mertidsarbete
Mom. 1
En tjänsteinnehavares mertidsarbete ersätts med motsvarande
avlönad ledighet någon annan dag under ordinarie arbetstid.
Om mertidsarbete inte kan ersättas med ledighet betalas till en
arbetstagare oförhöjd timlön för varje mertidstimme.
Mertidsersättning skall betalas i pengar t.ex. om ersättning i form av ledighet skulle leda till en oskäligt ökad arbetsbörda för de övriga tjänsteinnehavarna/arbetstagarna samt till mertids- och övertidarbete.
Mom. 2
Vad som i mom. 1 sägs om tjänsteinnehavare gäller också arbetstagare, likväl med det undantaget att mertidsersättningen
betalas i pengar om det inte överenskoms med arbetstagaren att
den skall ges i form av ledighet.
Exempel på ersättning för mertidsarbete.
En kanslist (ämbetsverksarbetstid). I exemplets kalendervecka ingår en
söckenhelg (fredag).
Övertidströskeln per dag är 8 timmar och övertidströskeln per vecka
38,25 timmar.
Måndag
Tisdag
Onsdag
Torsdag
Fredag
(söckenhelg)
Veckan
sammanlagt
Fastställd arbetstid
för en full kalendervecka
7,25 t
7,25 t
7,25 t
7,25 t
7,25 t
36,25 t
Exempelveckans
ordinarie arbetstid
7,25 t
7,25 t
7,25 t
7,25 t
_
29 t
Under exempelveckan fullgjord arbetstid
8t
8t
8t
8t
8t
40 t
0,75 t
0,75 t
0,75 t
0,75 t
6,25 t
9,25 t
1,75 t
0,875 t
1,75 t
0,875 t
Mertidsarbete
Med övertidsarbete
per vecka jämställd
mertid
- 50 %:s
förhöjningsdel
I ett sådant undantagsfall som avses i exemplet, där mertidsarbete utförs
varje dag från måndag till och med fredag så att den ordinarie veckoarbetstiden 38,25 timmar överskrids (i detta fall 40 timmar) jämställs den
tid som överskrider den ordinarie veckoarbetstiden med övertidsarbete
per vecka. För denna tid (40 – 38,25 = 1,75 timmar) betalas med 50 %
förhöjd arbetstidsersättning. Observera att egentligt övertidsarbete per
vecka kan uppkomma endast lördag och söndag.
I exempelfallet betalas för det på fredagen utförda arbetet också söndagsersättning.
§ 196
Ersättning för mertidsarbete under avbrutna arbetsperioder
Om en tjänsteinnehavare/arbetstagare inte har varit i arbete under en hel i § 162 avsedd arbetsperiod vari ingår en i § 165 angiven arbetstidsförkortande söckenhelg, till följd av att tjänsteinnehavarens/arbetstagarens tjänste- eller arbetsförhållande har
avbrutits eller att tjänsteinnehavaren/arbetstagaren inte har
kunnat vara i arbete på grund av sjukdom eller av något annat
godtagbart skäl, eller om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren har
inlett tjänsteutövningen eller arbetet under en i församlingen
iakttagen arbetsperiod, bestäms ersättningen för mertidsarbete
under en sådan avbruten söckenhelgsperiod på följande sätt:
1.
Om avbrottet i arbetsperioden inte var känt när arbetstidsschemat fastställdes (icke-planerat avbrott i arbetsperioden) och periodens arbetstid har fastställts i enlighet med
§ 165 mom. 5, betalas mertidsersättning för de arbetstimmar vilka har utförts utöver den arbetstid som i arbetstidsschemat har antecknats som avbrottstid.
Obs.
I fråga om övertidsarbete, se § 198. Tilläggsarbete räknas som övertidsarbete till den del som den i § 198 angivna övertidströskeln
överskrids.
2.
Om avbrottet i arbetsperioden var känt innan arbetstidsschemat fastställdes (planerat avbrott i arbetstiden) betalas
mertidsersättning för de arbetstimmar vilka överskrider
den arbetstid som enligt § 164 skall ingå i den avbrutna
söckenhelgsperioden.
Obs.
I fråga om övertidsarbete, se § 198. Tilläggsarbete räknas som övertidsarbete till den del som den i § 198 angivna övertidströskeln
överskrids.
§ 197
Ersättning för övertidsarbete
Mom. 1
Till en tjänsteinnehavare vars ordinarie arbetstid har bestämts
enligt § 160 (allmän ordinarie arbetstid) eller § 161 (ämbetsverksarbetstid) skall som övertidsersättning
1)
för de två första timmarna övertidsarbete per dygn ges en
och en halv timme ledighet under ordinarie arbetstid per
fullgjord övertidstimme samt för varje följande övertidstimme per dygn två timmar sådan ledighet. Om övertidsarbetet inte kan ersättas med ledighet skall till tjänsteinnehavaren för det två första övertidstimmarna per dygn betalas en och en halv gång och för varje följande övertidstimme per dygn två gånger den oförhöjda timlönen.
2)
för de fem första övertidstimmarna per vecka ges en och
en halv timme avlönad ledighet under ordinarie arbetstid
per fullgjord övertidstimme och för de följande övertidstimmarna två timmar sådan ledighet. Om övertidsarbetet inte kan ersättas med ledighet skall till tjänsteinnehavaren för de fem första övertidstimmarna per vecka betalas
en och en halv gång och för varje följande övertidstimme
per vecka två gånger den oförhöjda timlönen.
Mom. 2
Om en tjänsteinnehavare har utfört fem timmar övertidsarbete
per vecka skall också allt därefter utfört övertidsarbete per
dygn ersättas med två timmar ledighet under ordinarie arbetstid
för varje övertidstimme eller, i andra hand, med två gånger den
oförhöjda timlönen.
Mom. 3
Till en tjänsteinnehavare i arbete som avses i § 162 (periodarbete) skall som ersättning för de 12 första timmarna om arbetsperioden är två veckor, för de 18 första arbetstimmarna om arbetsperioden är tre veckor och för de 24 första timmarna om
arbetsperioden är fyra veckor, ges en och en halv timme ledighet under ordinarie arbetstid för varje övertidstimme och för
varje följande övertidstimme två timmar sådan ledighet. Om
övertidsersättning inte kan ges i form av ledighet skall till
tjänsteinnehavaren, beroende på arbetsperiodens längd, för de
12, 18 och 24 första övertidstimmarna betalas en och en halv
gång och för varje följande övertidstimme två gånger den oförhöjda timlönen.
Obs.
Arbetstidsarrangemang under söckenhelgsveckor, se § 165, och arbetstidsarrangemang under arbetsveckor och –perioder som av någon annan
orsak är ofullständiga, se § 164.
Övertidsersättningen skall betalas i pengar t.ex. om ersättning i form av
ledighet skulle leda till en oskäligt ökad arbetsbörda för de övriga tjänsteinnehavarna/arbetstagarna samt till mertids- eller övertidsarbete.
Mom. 4
Vad som i mom. 1-3 föreskrivs om tjänsteinnehavare gäller
också arbetstagare, likväl med det undantaget att övertidsersättningen skall betalas i pengar om det inte överenskoms med
arbetstagaren att ersättningen skall ges i form av ledighet.
Exempel på ersättning för övertidsarbete.
En församlingsmästare (allmän ordinarie arbetstid).
Övertidströskeln per dag är den fastställda ordinarie arbetstiden och övertidströskeln per vecka 38,25 timmar.
Fastställd ordinarie
arbetstid
Fullgjord arbetstid
Utfört övertidsarbete
(ersättning utan förhöjningar)
Övertidsförhöjningar
- 50 %
- 100 %
Övertidsersättningar
sammanlagt
Måndag
Tisdag
Onsdag
Torsdag
Fredag
(söckenhelg)
Veckan
sammanlagt
8t
8t
8t
7,25 t
7t
38,25 t
9t
10,50 t
7,75 t
8,50 t
10,50 t
46,25 t
1t
2,50 t
_
1,25 t
3,50 t
8,25 t
0,50 t
_
1t
0,50 t
_
_
0,625 t
_
1t
1,5 t
3,125 t
2t
1,50 t
4t
_
1,875 t
6t
13,375 t
Övertidsarbetet på måndag och torsdag berättigar till en och en halv gångs
ersättning, eftersom övertidsarbetet underskrider två timmar. Övertidsarbetet på tisdag och fredag berättigar till en och en halv gångs ersättning
för de två första timmarna och till dubbel ersättning för överskjutande 0,5
timme (tisdag) och 1,5 timmar (fredag).
§ 198
Ersättning för övertidsarbete under avbrutna arbetsperioder
Mom. 1
Om en tjänsteinnehavare/arbetstagare inte har varit i arbete under en hel sådan arbetsperiod som avses i § 162 av den anledningen att tjänsteinnehavarens/arbetstagarens tjänste- eller arbetsförhållande har avbrutits eller att tjänsteinnehavaren/arbetstagaren inte har kunnat vara i arbete på grund av sjukdom eller
av något annat godtagbart skäl eller om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren har inlett sitt arbete under en i församlingen
iakttagen arbetsperiod, bestäms övertidsersättningen under en
sådan avbruten arbetsperiod på följande sätt:
1.
Om avbrottet i arbetsperioden inte var känt när arbetstidsschemat fastställdes (icke-planerat avbrott i arbetsperioden) och periodens arbetstid har fastställts i enlighet med
§ 162, betalas övertidsersättning för de arbetstimmar vilka
har utförts utöver sådan arbetstid som i arbetstidsschemat
har antecknats som avbrottstid.
Utgångspunkten är den att några mertids- eller övertidsersättningar
inte betalas om det fastställda arbetstidsschemat kan följas. I annat
fall motsvaras övertidströskeln av den arbetstid som antecknats
utanför avbrottet.
2.
Om avbrottet i arbetsperioden var känt innan arbetstidsschemat fastställdes (planerat avbrott i arbetsperioden) betalas övertidsersättning för arbetstimmar vilka överskrider
den i § 164 angivna ordinarie arbetstiden utanför avbrottet.
Tillämpningsdirektiv punkterna 1 och 2:
När övertidströskeln bestäms skall med arbetstid som antecknats
utanför avbrottet jämställas också arbetstidsersättning som eventuellt ges utanför avbrottet.
Mom. 2
För övertidsarbete som har uppkommit under en avbruten arbetsperiod skall ges ersättning enligt den för varje fullgjord arbetsdag uträknade genomsnittliga arbetstiden. Härvid skall antalet under perioden fullgjorda arbetstimmar divideras med antalet utförda arbetsdagar. Som arbetsdagar anses också lediga
dagar vilka har givits som arbetstidsersättning. För de på detta
sätt uträknade två första genomsnittliga övertidstimmarna skall
en tjänsteinnehavare per övertidstimme ges en och en halv
timme avlönad ledighet under ordinarie arbetstid och för de
följande genomsnittliga övertidstimmarna två timmar sådan ledighet. Om övertidsersättning inte kan ges i form av ledighet
skall till tjänsteinnehavaren för de två första genomsnittliga
övertidstimmarna betalas en och en halv gång och för varje följande genomsnittlig övertidstimme två gånger den oförhöjda
timlönen. Om tjänsteinnehavarens tjänsteförhållande inte fortgår en enda full två-, tre- eller fyraveckors arbetsperiod, skall
övertidsersättningen bestämmas i enlighet med 22 § 3 mom. 2
och 3 meningen i arbetstidslagen.
Mom. 3
Vad som i mom. 2 föreskrivs om tjänsteinnehavare gäller också
arbetstagare, likväl med det undantaget att övertidsersättningen
skall betalas i pengar och det inte överenskoms med arbetstagaren att den skall ges som ledighet.
Exempel på ersättning för övertidsarbete under avbrutna arbetsperioder
(mom. 1 punkt 1):
Husmor vid ett lägercenter. Periodarbete med treveckors arbetsperioder.
Husmor insjuknar under den andra veckan och är sjukledig den andra
veckans torsdag och fredag samt hela den tredje veckan.
fastställd
ordinarie
arbetstid
utfört arbete
övertidsarbete
vecka 1
- måndag
- tisdag
- onsdag
- torsdag
- fredag
8t
8t
8t
8t
8t
9,5 t
9,5 t
9,5 t
8t
11 t
1,5 t
1,5 t
1,5 t
3t
vecka 2
- måndag
- tisdag
- onsdag
- torsdag
- fredag
7t
7t
7t
7t
7t
7t
8,50 t
10 t
-
1,50 t
3t
-
vecka 3
- måndag
- tisdag
- onsdag
- torsdag
- fredag
8t
8t
8t
8t
7,75 t
-
-
Sammanlagt
114,75 t
12 t
Övertidsersättning ges enligt följande:
En division av antalet övertidstimmar (12) med antalet fullgjorda arbetsdagar (8) ger 1,5 genomsnittliga övertidstimmar. Eftersom kvoten är
mindre än 2 skall övertidsersättningen ges som en och en halv gång timpenningen. Om det genomsnittliga antalet övertidstimmar hade varit två
eller större skulle ersättningen för den överskjutande delen ha varit två
gånger timpenningen.
I sådana fall som avses i denna paragrafs mom. 1 punkt 2 är räknesättet
detsamma som ovan.
§ 199
Ersättning för söndagsarbete och arbete dagen före helg
Mom. 1
En tjänsteinnehavare som arbetar på en söndag eller annan
kyrklig högtidsdag, självständighetsdagen eller första maj skall,
förutsatt att arbetet utförs under ordinarie arbetstid, i söndagsersättning ges en timme ledighet under ordinarie arbetstid för
varje fullgjord söndagsarbetstimme eller, utöver den ordinarie
lönen, en timmes oförhöjd timlön för varje fullgjord söndagsarbetstimme.
Om ersättning som avses i denna paragraf ges i form av ledighet skall
denna i mån av möjlighet beaktas redan då arbetstidslistan planeras.
Mom. 2
Om det arbete som har utförts under en sådan arbetsdag som
avses i mom. 1 är mertids- eller övertidsarbete, skall söndagsersättning betalas utöver mertids- och övertidsersättningen.
Mom. 3
Vad som föreskrivs i mom. 1 och 2 gäller också arbete som utförs påsklördagen, midsommaraftonen eller julaftonen klockan
00-18.
Mom. 4
Vad som i § 193 föreskrivs om de allmänna grunderna för mertids- och övertidsersättning samt i § 194 om begränsning av
mertids- och övertidsersättningar, gäller på motsvarande sätt
också ersättningar för söndagsarbete och arbete dagen före
helg.
Mom. 5
Vad som ovan i denna paragraf föreskrivs om tjänsteinnehavare gäller också arbetstagare, dock med det undantaget att ersättning för söndagsarbete och arbete dagen före helg skall betalas i pengar om det inte överenskoms med arbetstagaren att
ersättningen skall ges som ledighet.
Exempel på hur arbetstidsersättningar räknas.
En bokförare (ämbetsverksarbetstid).
Övertidströskeln per dag är 8 timmar och per vecka 38,25 timmar.
må
ti
on
to
fr
Fastställd ordinarie
arbetstid
7,25 t
7,25 t
7,25 t
7,25 t
7,25 t
Fullgjord arbetstid
9t
9,50 t
8,75 t
8,75 t
9,50 t
Tilläggsarbete
Arbetstid som jämställs med övertidsarbete per vecka (50
%:s förhöjningsdel)**
Överarbetstid per dygn
(=ersättning för fullgjorda arbetstimmar)
Överarbetstid per
vecka (=ersättning för
fullgjorda arbetstimmar)
Övertidsersättningar
- per dygn
- 50 %
- 100 %
- per vecka
- 50%
- 100%
0,75 t
0,75 t
0,75 t
0,75 t
0,75 t
3,75 t
0,875 t
0,875 t
1,50 t
5,50 t
Söndagsersättning
Ersättning för förlorad
veckovila
Arbetstidsersättningar
sammanlagt
1t
1,50 t
0,75 t
0,75 t
lö
0,75 t
0,375 t
0,375 t
2t
3t
1,375 t
1,375 t
4t
4t
0,75 t
3,875 t
51,50 t
6t
2,75 t
1t
2,25 t
totalt
36,25 t
2t
0,50 t
sö
3t
1,5 t
1t
2,5 t
1t
4t
4t
4t
4t
14,5 t
29,375 t
** Det förekommer sällan problem när mertidsarbete räknas. I exemplet
är det emellertid fråga om sådana fall där arbete varje dag från måndag till
fredag utförs utöver vad den ordinarie arbetstiden per dag förutsätter.
Samtidigt överskrids övertidströskeln per vecka, dvs. 38,25 timmar (iakttas också i ämbetsverksarbete). I exemplet uppkommer måndag-torsdag
sammanlagt 32 timmar ordinarie arbetstid och mertidsarbete per dygn. Efter 6,25 timmars arbete överskrids på fredagen övertidströskeln 38,25
timmar per vecka. Fredagens mellanskillnad mellan övertidströskeln 8
timmar per dygn och fullgjorda 6,25 arbetstimmar (1,75 t) utgör inte övertidsarbete per vecka, men berättigar till en mot övertidsarbete per vecka
svarande, med 50 % förhöjd arbetstidsersättning (0,875 t). Den på fredagen fullgjorda arbetstiden som överskrider 8 timmar utgör normalt övertidsarbete per dygn.
Observera att övertidsarbete per vecka kan uppkomma endast på lördag
och söndag.
De måndag-fredag fullgjorda arbetstimmarna som överskrider 8 timmar
utgör övertidsarbete per dag. Eftersom övertidsarbetet ingen av de nämnda dagarna överskrider 2 timmar, berättigar samtliga arbetade timmar till
50 %:s förhöjning. Av övertidsarbetet per vecka är de 5 första timmarna,
dvs. de 2 första på lördagen och de 3 första på lördagen, förhöjda med 50
%, medan söndagens sista timme är förhöjd med 100 % (5-timmarsregeln).
Söndagsarbete utförs endast när det är nödvändigt med tanke på kyrkans
heliga handlingar eller församlingens övriga verksamhet och när arbetet
inte kan utföras någon annan dag.
När söndagsarbete utförs under tjänsteinnehavarens/arbetstagarens ordinarie arbetstid och sålunda inte är övertidsarbete, ingår lönen för det under söndagen utförda arbetet i den ordinarie/regelbundna lönen. Utöver
den ordinarie/regelbundna lönen skall ersättning för söndagsarbete ges
som motsvarande oförhöjd ledighet eller som motsvarande oförhöjd timlön för de på söndagen fullgjorda arbetstimmarna. För söndagsarbete betalas sålunda de facto alltid dubbel lön, bestående dels av den odinarie/regelbundna lönen, dels av ersättningen.
Dessutom kan mertids- eller övertidsersättning betalas.
Ledighet som kompensation för söndagsarbete kan ges så att den dagliga
arbetstiden förkortas eller också helt eller delvis som hela arbetsdagar.
Observera att söndagsarbetsersättningar i form av ledig tid inte sänker
övertidströsklarna per dag eller vecka.
Vad som ovan föreskrivs om arbete som utförs på söndag gäller på motsvarande sätt arbete under söckenhelger.
Obs.
Söndagar och söckenhelger räknas börja föregående dag klockan 18 (se §
190 mom. 1).
§ 200
Kvälls- och nattarbetsersättning
Mom.1
Till en tjänsteinnehavare skall för arbete klockan 18-23, som
kvällsarbetsersättning för varje fullgjord kvällsarbetstimme,
ges 10 minuter ledighet under ordinarie arbetstid. Om ersättningen inte kan ges i form av ledighet skall till tjänsteinnehavaren som kvällsarbetsersättning betalas 1,35 euro från
1.4.2010 och 1,36 euro från 1.10.2010 för varje kvällsarbetstimme.
Mom. 2
Till en tjänsteinnehavare skall för arbete klockan 23-07, som
nattarbetsersättning för varje fullgjord nattarbetstimme, ges 20
minuter ledighet under ordinarie arbetstid. Om ersättningen
inte kan ges i form av ledighet skall till tjänsteinnehavaren som
nattarbetsersättning betalas 2,68 euro från 1.4.2010 och 2,69
euro från 1.10.2010 för varje nattarbetstimme.
Mom. 3
Om kvälls- eller nattarbete som avses i mom. 1 och 2 är mertids- eller övertidsarbete, skall mertids- eller övertidsersättning
betalas utöver kvälls- eller nattarbetsersättningen.
Mom. 4
Vad som i § 193 föreskrivs om de allmänna grunderna för mertid- och övertidsersättning samt i § 194 om begränsning av
mertids- och övertidsersättningar, gäller på motsvarande sätt
också kvälls- och nattarbete.
Mom. 5
Vad som i denna paragraf föreskrivs om tjänsteinnehavare
gäller också arbetstagare, dock med det undantaget att kvällsoch nattarbetsersättning skall ges som pengar om det inte överenskoms med arbetstagaren att ersättningen skall ges som ledighet.
§ 201
Timavlönade arbetstagares söckenhelgsersättningar
Mom. 1
Till en timavlönad arbetstagare betalas som söckenhelgsersättning för
1) långfredagen,
2) annandag påsk,
3) Kristi himmelsfärdsdag
4) midsommaraftonen, samt för
5) nyårsdagen, trettondagen, första maj, självständighetsdagen,
julaftonen, juldagen och annandag jul, när dessa infaller på någon annan dag än lördag eller söndag,
lön för 7 timmar 39 minuter uträknad enligt medeltimförtjänsten under den föregående löneperioden, oberoende av om arbetstagaren de nämnda dagarna varit i arbete eller ledig.
Med föregående löneperiod avses den i regel två veckors löneperiod som
föregår söckenhelgen. Om arbetstiden under denna löneperiod har blivit
ofullständig på grund av sjukledighet eller av någon annan tillfällig orsak,
skall medeltimförtjänsten räknas utgående från lönen för sig den närmast
föregående fulla löneperioden.
Obs.
Tidpunkten för arbetstidsersättning, se § 205. Arbetstidsarrangemang under söckenhelgsveckor, för andra än timavlönade, se § 165.
Mom. 2
Söckenhelgsersättning betalas till en arbetstagare
1)
2)
som i enlighet med arbetsskiftsförteckningen varit i arbete
både sin arbetsdag närmast före och närmast efter en
söckenhelg och även sin närmast följande arbetsdag, eller
som i enlighet med arbetsskiftsförteckningen varit i arbete
antingen sin arbetsdag närmast före eller närmast efter en
söckenhelg, om orsaken till frånvaron den ena av dessa
arbetsdagar varit arbetsgivarens tillstånd, permittering,
oavlönad arbetsledighet, repetitionsövningar i reserven eller någon annan jämförbar orsak, eller
3)
vars frånvaro från arbetet både dagen före och dagen efter
söckenhelgen har berott på semester, sjukledighet eller
annan avlönad arbetsledighet.
Obs.
Om anställningsförhållandet börjar omedelbart efter en söckenhelg eller
upphör omedelbart före en söckenhelg, betalas ingen söckenhelgsersättning.
Mom. 3
Om en arbetstagare enligt sitt arbetsavtal arbetar i genomsnitt
mindre än 38 timmar 15 minuter i veckan, betalas söckenhelgsersättning för det antal arbetstimmar som fås när arbetstagarens
genomsnittliga veckoarbetstid divideras med fem.
Mom. 4
Till en arbetstagare som inkallas vid behov skall betalas söckenhelgsersättning om arbetstagaren har varit i arbete den sista
dagen före eller dagen efter söckenhelgen. I söckenhelgsersättning betalas den del av 7 timmar 39 minuters lön som fås då
arbetstagarens genomsnittliga veckoarbetstid under de tre föregående kalendermånaderna divideras med 38,25.
Exempel:
En arbetstagare har varit i arbete dagen före Kristi himmelsfärdsdag. De
tre föregående kalendermånaderna har arbetstagaren varit i arbete sammanlagt 78 timmar. Den genomsnittliga veckoarbetstiden har under denna
tid varit 6 timmar (78 timmar dividerat med 13 veckor). Då 6 timmar divideras med 38,25 erhålls koefficienten 0,157. Söckenhelgsersättningen
räknas ut så att lönen för 7 timmar 39 minuter multipliceras med koefficienten, vilket i detta fall innebär att söckenhelgsersättningen motsvarar 72
minuters, dvs. 1 timme 12 minuters lön.
§ 202
Arbetstidsersättningar till tjänsteinnehavare/arbetstagare i
självständigt arbete samt till vissa arbetstagare i andligt
arbete
Tjänsteinnehavare/arbetstagare som avses i § 194 mom. 2 får
med avvikelse från § 195-201 för mertids- och övertidsarbete
under de förutsättningar som nämns i § 193 och 194 en timmes
arbetstidsersättning för varje fullgjord mertids- och övertidstimme.
En förutsättning för arbetstidsersättning är att mertids- eller övertidsarbetet utförs på förmannens uttryckliga order. En sådan order skall ges i det
enskilda fallet, för högst tre veckor i sänder. I § 205 mom. 2-3 föreskrivs
om arbetstidsersättningar.
§ 203
Uträknande av månadsavlönade tjänsteinnehavares/arbetstagares timlön i samband med arbetstidsersättningar
Mom. 1
I samband med arbetstidsersättningar som avses i § 195-200
räknas timlönen ut så att en heltidsanställd tjänsteinnehavares/arbetstagares ordinarie lön divideras med 163 vid tillämpning av bestämmelserna om allmän ordinarie arbetstid (§ 160)
eller periodarbetstid (§ 162), eller med 152 vid tillämpning av
bestämmelserna om ämbetsverksarbetstid (§ 161).
Mom. 2
En deltidsanställd tjänsteinnehavares/arbetstagares timlön räknas ut genom att lönen för motsvarande heltidstjänst eller heltidsarbete divideras med något av de tal som nämns i mom. 1.
Mom. 3
Olika arbetstidsersättningar räknas ut separat på den oförhöjda
timlönen.
§ 204
Avrundning av arbetstiden med halvtimmes noggrannhet
Den sammanlagda tiden skall vid uträkning av arbetstidsersättningar avrundas till närmaste hel- eller halvtimme. Överskjutande kvarttimme avrundas nedåt och trekvarttimme uppåt.
§ 205
Tidpunkten för arbetstidsersättningar
Mom. 1
Arbetstidsersättning som enligt detta kapitel ges i form av
pengar skall betalas senast kalendermånaden efter den då det
till ersättning berättigande arbetet har utförts eller, om arbetsperioden är längre än en vecka, senast kalendermånaden efter
arbetsperiodens slut. Timavlönade arbetstagares arbetstidsersättningar skall emellertid betalas så som föreskrivs i § 18
mom. 2.
Mom. 2
Sådan arbetstidsersättning i form av ledighet som avses i detta
kapitel skall ges senast vid den tidpunkt som enligt mom. 1
gäller för motsvarande penningersättning. Med tjänsteinnehavarens/arbetstagarens samtycke kan ersättning i form av ledighet dock, när det är motiverat för en ändamålsenlig organisering av arbetet, ges inom de sex följande kalendermånaderna.
Mom. 3
Arbetstidsersättning som avses i § 202 skall ges inom sex månader efter att arbetet har slutförts.
Detta moment gäller tjänsteinnehavare/arbetstagare som arbetar självständigt men hör till tillämpningsområdet för arbetstidsbestämmelserna.
Med avvikelse från mom. 2 är det i sista hand arbetsgivaren som beslutar
om tidpunkten för dessas arbetstidsersättning. Om arbetstidsersättning
inte kan ges inom sex månader efter att arbetet har utförts skall den betalas i pengar, om inte arbetsgivaren och tjänsteinnehavaren/arbetstagaren
avtalar att den skall ges senare som fritid.
KAP. 6.7.
ARBETSTIDSHANDLINGAR
§ 210
Utjämningsschema för arbetstiden
Mom. 1
Om den ordinarie arbetstiden enligt § 160-162 har ordnats så
att den utgör ett genomsnitt skall för arbetet på förhand uppgöras ett utjämningsschema åtminstone för den tid under vilken
den ordinarie arbetstiden utjämnas till det föreskrivna genomsnittet.
Mom. 1 gäller endast arbete som avses i arbetstidslagen. Från utjämningsschemat skall särskiljas den i § 211 reglerade arbetsskiftsförteckningen.
Av utjämningsschemat skall framgå utjämningsperioden och varje veckas
ordinarie arbetstid samt i mån av möjlighet också de lediga dagarna. Om
en arbetsskiftsförteckning kan uppgöras för en hel utjämningsperiod, ersätter förteckningen det utjämningsschema som avses i denna paragraf.
Mom. 2
I samband med utarbetandet eller planeringen av ändringar i
utjämningsschemat för arbetstiden skall arbetsgivaren bereda
förtroendemannen eller, om församlingen inte har någon sådan,
arbetarskyddsfullmäktigen eller, om församlingen inte heller
har någon sådan, tjänsteinnehavarna/arbetstagarna tillfälle att
framföra sin åsikt om saken. En tillräckligt lång tid skall reserveras för att dessa skall hinna bekanta sig med utkastet.
Mom. 3
Tjänsteinnehavarna/arbetstagarna skall i så god tid som möjligt
underrättas om ändringar i utjämningsschemat för arbetstiden.
§ 211
Arbetsskiftsförteckning
Mom. 1
Arbetsgivaren skall för arbete som avses i arbetstidslagen uppgöra en arbetsskiftsförteckning, varav framgår när tjänsteinnehavarens/arbetstagarens ordinarie arbetstid börjar och slutar
samt de dagliga vilotiderna. Arbetsskiftsförteckningen skall
uppgöras för samma period som utjämningsschemat för arbetstiden, om detta inte på grund av utjämningsperioden längd eller
arbetets oregelbundenhet är synnerligen svårt. Arbetsskiftsförteckningen skall dock uppgöras för en så lång tidsperiod som
möjligt. När arbetsskiftsförteckningen uppgörs skall på yrkande av tjänsteinnehavaren/arbetstagaren eller förtroendemannen
på motsvarande sätt iakttas vad som i § 210 mom. 2 bestäms i
utjämningsschemat för arbetstiden.
Tidpunkterna för arbetstidens början och slut samt de dagliga vilotiderna
skall anges med exakta klockslag. Om flexibel arbetstid tillämpas är det
emellertid möjligt att uppgöra en arbetsskiftsförteckning där tjänsteinnehavaren/arbetstagaren inom vissa gränser själv får bestämma de ovan
nämnda tidpunkterna. På detta sätt kan man förfara t.ex. när flextid iakttas.
Obs.
Flextid, se § 180.
Mom. 2
Arbetsskiftsförteckningen skall skriftligen delges tjänsteinnehavarna/arbetstagarna i god tid, likväl senast en vecka före den
i förteckningen angivna periodens början. Därefter får arbetsskiftsförteckningen ändras endast med arbetstagarnas samtycke
eller av grundad anledning.
Arbetsskiftsförteckningen kan efter att den upprättats ändras endast av
vägande skäl, om det är nödvändigt för församlingens verksamhet. Frågan
om ett vägande skäl föreligger skall avgöras från fall till fall. Som ett vägande skäl kan anses t.ex. oförutsedd frånvaro. Ett vägande skäl föreligger alltid då ett tekniskt fel, t.ex. ett räknefel uppdagas i arbetsskiftsförteckningen
Om en ändring i arbetsskiftsförteckningen görs med den berörda tjänsteinnehavarens/arbetstagarens samtycke förutsätts inget vägande skäl.
Mom. 3
Om en tjänsteinnehavare/arbetstagare inte av något tvingande
skäl kan infinna sig i arbete den tid som angivits i arbetsskiftsförteckningen, skall tjänsteinnehavaren/arbetstagaren så snart
som möjligt underrätta sin förman om saken.
DEL VII SÄRSKILDA BESTÄMMELSER
§ 220
Läkarundersökning
Mom. 1
I tjänstestadgan föreskrivs om tjänsteinnehavares skyldighet att
delta i hälsokontroller som arbetsgivaren bestämmer.
Obs.
Se modelltjänstestadgan § 42.
Mom. 2
Arbetstagare är skyldiga att på arbetsgivarens bekostnad genomgå läkarundersökningar eller andra hälsovårdsundersökningar som anses behövliga.
§ 221
Arbetsundersökningar
Metod- och tidsstudier på arbetsplatser bör anses syfta till att
förbättra dels arbetsresultatet och dels arbetstagarnas förtjänster. Av metod- och tidsstudierna eventuellt föranledda förändringar i arbetsarrangemangen får dock inte leda till att arbetstagarna överansträngs eller inverka menligt på deras förtjänstnivå.
§ 222
Skydd i arbete
Mom. 1
Arbetsgivaren skall sörja för att lagen om skydd i arbete och
andra lagar, förordningar och myndighetsföreskrifter som gäller arbetssäkerheten och bekämpandet av yrkessjukdomar noga
iakttas.
Mom. 2
En arbetstagare skall följa arbetsgivarens i detta syfte givna
anvisningar samt använda de skyddsredskap som arbetsgivaren
med stöd av de bestämmelser som avses i mom. 1 ställer till
arbetstagarens förfogande.
§ 223
Förtroendemän och förhandlingsförfarandet
Om förtroendemannasystemet och förhandlingsproceduren avtalas i förtroendemanna- och huvudavtalet.
§ 224
Arbetsfreden och dess tryggande
Om arbetsfreden och dess tryggande avtalas i huvudavtalet.

kyrkans allmänna tjänste- och arbetskollektivavtal 1998-1999

Transcription

Similar documents

Stadgar - SD

Nordiska jaktprovsregler för älghundar

KOLLEKTIVAVTAL mellan TEATERCENTRUM (TC)

Detaljhandelsavtal 2013-2016

Storsjöavtalet

Vad nytt i kollektivavtalen?

Överenskommelse avseende betalning för IVF - IVF

Remissvar: Visselblåsare, Stärkt skydd för arbetstagare som slår

byggavtalet

Läs mer - Svenska Målareförbundet