förbättringsforum
Transcription
förbättringsforum
förbättringsforum Monterings av Wise, Swegons system för behovsstyrd ventilation. 38 VERKSTÄDERNA 11 2013 P Swegon arbetar långsiktigt med Lean Swegon i Tomelilla startade sitt lean-arbete redan 2008. I september 2011, ett drygt år efter att produktionschefen Ingvar Hagström började på företaget blev de antagna av Produktionslyftet. Deras lean-satsning är spännande då de arbetar lika brett som långsiktigt för att etablera tankesättet. TEXT & FOTO: SVEN JANBRINK S wegon utvecklar och producerar utrustning för inomhusklimat. I Tomelilla, där de varje år tillverkar fler än 600 000 produkter för distribution världen runt, började Swegon sitt Lean-arbete för några år sedan och sökte till Produktionslyftet när möjligheten erbjöds för företag som kommit en bit på vägen. Med hjälp av en delaktig personal har Swegon lyckats förbättra sin produktion och ökat sin leveranssäkerhet till 98 procent. Ingvar Hagström kom från Kiviks Musteri våren 2010. Där hade han arbetat med Lean i flera år i ett Lean-nätverk som drivits av Lars Danielsson, en av Produktionslyftets Lean-coacher. – Jag ville se hur det var att arbeta med Lean i tillverkningsindustrin och se hur jag kunde dra nytta av mina erfarenheter från en processindustri, säger Ingvar. Lyckat lean-arbete Swegon i Tomelilla med sina cirka 130 anställda inledde sitt Lean-arbete redan sommaren 2008. Fram till hösten 2009 hade de bland annat infört 5S, pulsmöten varje vecka (Kaizen) och orderlös registrering (Kanban). En stor del av arbetet har varit att komma ifrån opersonliga datasystem och istället göra arbetet mer visuellt. – Det är fascinerande att enkla Kanbankort kan konkurrera ut avancerade dataprogram, Nu saknas aldrig material och det blir inte heller för mycket som tar upp utrymme, berättar Ingvar Hagström. Swegon Tomelilla avslutade sitt deltagande i Produktionslyftet tidigt i våras. Det som har hänt sedan dess är att man kommit en bit längre med det mesta. Kanban till exempel, där har man börjat avrop hos en leverantör med hjälp av Kanban-kort. – Vi skickar Kanban-kort till leverantören som skickar tillbaka dem tillsammans med det beställda materialet. Förbättringsgrupper nästan överallt Arbetet var mycket lyckosamt och de noterade bra effekter inom materialförsörjning P Bilden visar pallar för internt Kanban.” Swegon har börjat med avrop hos en leverantör med hjälp av Kanban-kort. Man skickar Kanban-kort till leverantören som skickar tillbaka dem tillsammans med det beställda materialet. VERKSTÄDERNA 11 2013 39 förbättringsforum Produktionschefen Ingvar Hagström visar anläggningen i Tomelilla där allt är snyggt, prydligt och väl uppmärkt. De har minskat lagerytorna markant men enligt Ingvar finns det mer att göra. P och inledde även ett större arbete med fabrikslayouten, som var i slutskedet när Ingvar började. Cirka ett år efter att företaget intensifierat sin Lean-satsning genom att anställa Ingvar ökades således frekvensen i Leanarbetet. Samarbetet med Lars Danielsson, som anlitats som externt stöd, utökades och de inhämtade erfarenheter från de nätverk där både Lars och Ingvar medverkat. Bland annat genomförde de en Lean-introduktion med Lego-spel för alla anställda. Swegon hade redan inlett en satsning på förbättringsgrupper. Det fanns en farhåga att grupperna kortsiktigt skulle påverka produktionen negativt, varför de till en början arbetade med en pilotgrupp för att få en utförlig utvärdering. Ingvar startade ytter- Ett viktigt verktyg i förbättringsarbete. Ingvar Hagström presenterar foldern: ”Principer och metoder – Lean Tomelilla”, Swegons produktionssystem. (Personal Leanmöte) I förbättringsgrupperna deltar även arbetsledarna. Grupperna träffas en gång i veckan och diskuterar aktuella problem, vad som kan bli bättre och hur. 40 VERKSTÄDERNA 11 2013 ligare en grupp och idag återfinns de i stort sett över hela företaget, inom såväl produktion som administration. I förbättringsgrupperna deltar även arbetsledarna. Grupperna träffas en gång i veckan och diskuterar aktuella problem, vad som kan bli bättre och hur. Jd]iYkki`e^Xi Det handlar mycket om småförbättringar som tillsammans gör stor skillnad. De som jobbar ute i produktionen kan processen bäst och deras kunskap kan en dator aldrig ersätta. En styrgrupp med fackliga representanter, ledningen och avdelningscheferna stödjer grupperna och står bakom företagets Leansatsning. Styrgruppen fokuserar på långsiktiga mål. Det dagliga arbetet sköts i grupper- Catarina Holstein-Krag på Order & Sales Support berättar om deras förbättringstavla där de kunde redovisa 24 genomförda förslag bara under första halvåret 2012. na. Utvecklings- och produktcheferna har egna förbättringsgrupper och även de har kommit långt. En gång i veckan genomförs ett möte med deltagare från konstruktion och produktionsteknik samt inköpare och produktchef, där de diskuterar olika utvecklingsprojekt utifrån en aktuell pulstavla. Företaget kunde dra nytta av den påbörjade Lean-satsningen inom flera områden, exempelvis kring deras tankar om mål, strategi och affärsidé där en samsyn redan hunnit skapas. Diskussioner hade påbörjats både i styrgrupp och bland förbättringsgrupperna, vilket innebar en stabil grund för arbetet med foldern kring deras produktionssystem, ”Principer och metoder – Lean Tomelilla”. Folder om produktionssystemet Även om Swegons leansatsningar inte är centralt samordnade har Ingvar haft möten med produktionsledarna vid enheterna i både Arvika och Kvänum för att presentera Tomelillas arbete med ständiga förbättringar. Förutom detta träffas platscheferna från enheterna en gång i kvartalet. Enkelhet och tydlighet gäller inom alla områden, från instruktioner till förbättringsförslag inom både konstruktion, tillverkning och administrativa processer på kontoret. Nu har man lanserat ”Principer och metoder – Lean Tomelilla” brett, utbildat alla och arbetar för att alla ska få samma insikt. Swegon fokuserar mycket på värdeflödesanalyser och satsar stort på att samordna processerna på verkstads- och tjänstemannasidan. En enskild produktgrupp har bland annat förändrat beredningsflödet vilket har lett till en halverad ledtid för slutkunden. Layoutförändringar i monteringen och tydligare flöden jobbar man också med. – Vi har börjat jobbat med lean konstruktion, berättar Ingvar Hagström. Platschefen Johan Ericsson, utvecklingschefen och produktchefen har satt igång ett projekt lean i konstruktion. <]]\bk`mXi\jkpie`e^d\[BXkX I slutet av förra året började vi undersöka om vi med hjälp av Kata kunde jobba effektivare och styra bättre, berättar Ingvar Hagström. Vi hade fått en stagnation i antal genomförda förbättringar. Under 2-3 år låg vi kvar på ca 700 genomförda förbättringar per år. Med Kata skulle vi kunna öka antalet genomföranden. Vi fick väldigt positiva resultat av Kata. Det krävde inga stora insatser, men gav stora förbättringar. Kata utgår från en ouppnåbar vision, t ex som Trafikverkets inga skador i trafiken. Vi beskrev vår vision som noll fel, 100 % värdeskapande, ingen negativ belastning på människor och miljö, 100% leveranssäkerhet och att ha produkter och system som inte kräver marknadsföring, installation, service och support. En fullständigt ouppnåbar vision, men den gav en tydlig riktning. Sedan satte vi delmål för produktionen tre år framåt som var uppnåbara men svåra att nå. Förbättringsgrupperna diskuterar hur vi jobbar idag och hur vill vi jobba om fem veckor för att komma en bit på väg mot visionen. Mycket konkreta mål. Sedan mäter man de genomförda förbättringarna. Det handlar om små, korta förbättringssteg med uppföljning av att man går åt rätt håll. – Vi testade Kata och har fått bra resultat. Men vi har inte haft tillräckligt med personella resurser för att gå vidare, säger Ingvar Hagström. Nu har dock arbetsledarna avlastats med 30% för att kunna jobba mer med detta. Välplanerade och uppdaterade tavlor återfinns runtom i hela anläggningen. I Förbättrings-Kata ryms de verktyg, mallar och rutiner som används i det kontinuerliga förbättringsarbetet. Det som gör detta till Kata är att åstadkomma rutin, så inövad att den sitter i ryggmärgen och som sedan används vid varje problemlösning. Coaching-Kata är den rutin som dagligen används för att coacha medarbetare, förbättringsgrupper eller team i att genomföra experiment som angriper de hinder som står i vägen för att nå vad vi här kallar för organisationens Måltillstånd. Arbetet börjar med att visionen bryts ner till en relevant utmaning, konkret och tidssatt. Detta i sig är ingenting nytt, men de delmål som sätts upp – Måltillstånd – inne- bär stora förändringar i hur företaget eller organisationen tar till sig Lean. För att kunna administrera den kraft och lust som väcks till liv växlas arbetet över till Coaching-Kata. Många har i sitt arbete med att bygga platta organisationer tagit bort förbättringskraften. Att jobba med Kata kräver mer närvaro av ledningen än tidigare och lämpliga coacher måste ges utrymme för att hålla ihop alla de experiment som organisationen vill genomföra. N Fakta Industrins nätverk för ständiga förbättringar FörbättringsForum är den tillverkande in- Fotnot: Förbättringsforum arrangerar en forumträff på Swegon i Tomelilla den 5 december. dustrins nätverk inom området ständiga förbättringar. Avsikten är att vara ett fristående forum för ett systematiskt utbyte Kata – en omvärdering av begreppet Lean Många organisationer och företag ofta har en vagt formulerad och svagt kommunicerad vision, vilket leder till problem när det gäller att få alla medarbetare att dra åt samma håll. Hur ser er vision ut? Hur många i din organisation kan formulera den utantill och vilket beteende är visionen tänkt att stimulera? Här kan Kata utgöra ett starkt stöd för det fortsatta Lean-arbetet! Vid en Lean-konferens i Dallas 2011 höll forskaren, Lean-experten och författaren Mike Rother ett föredrag om Toyota Kata. Mike Rother beskriver en strategi där hela organisationens vision knyts samman med den dagliga verksamheten. Kata är ett japanskt ord som betyder ”inövat mönster” eller ”beteende”. I Lean-termer kan Kata delas upp i två delar: FörbättringsKata och Coaching-Kata. av idéer och erfarenheter inom området. Forumet är helt oberoende av externa finansiärer, organisationer, utbildnings- och konsultföretag. Medlemskapet är kostnadsfritt. FörbättringsForum drivs som ett samarbetsprojekt mellan Centrum för Arbetslivsutveckling, företaget Almlings Agenda och tidningen Verkstäderna. Projektledare: Anders Gullander och Gunilla Almling Hemsida: www.forbattringsforum.se För information: info@forbattringsforum.se I mitten av maj 2012 lanserade Swegon i Tomelilla en skrift om deras produktionssystem, ”Principer och metoder – Lean Tomelilla” för personalen. Forumträffar hösten 2013 VERKSTÄDERNA 11 2013 41