SorteraMera - Renhållningen Kristianstad

SorteraMera
N Y H E T S B R E V F R Å N R E N H Å L L N I N G E N K R I S T I A N S TA D
2#2014
Hur fungerade renhållningen
i Kristianstad förr?
Ett ekipage från Christianstads Renhållnings-Aktiebolag hämtar
träbaljor från Österbergska gården vid Västra Boulevarden.
w w w. re n h a l l n i n g e n - k r i s t i a n s t a d . s e
Renhållningens historia
I år är det 400 år sedan Christian IV
anlade Kristianstad. Idag har vi nog
svårt att föreställa oss hur de sanitära förhållandena i Kristianstad såg
ut på 1600-talet och flera hundra år
framåt. Avfallet kastades direkt ut
på gatorna. Latrinet grävdes ner i
gropar på bakgårdarna. Folk och fä
samsades om utrymmet. Någon organiserad renhållning och sophämtning förekom inte. Stanken måste ha
varit olidlig, men det bekom säkert
inte råttorna som vi kan anta levde
gott under dessa omständigheter.
Om förhållandena i Kristianstad var
bättre eller sämre än i andra städer är
svårt att avgöra, men stadens grundare,
Christian IV, bestämde att staden skulle
byggas med ”goda och otadliga hus”
och inte ”simpla kojor”.
Organiserad renhållning
Det första försöket till organiserad
renhållning hade sin grund i en donation
1643 från en major Evert Hellström och
hans maka. Donationen utgjordes av
”de fattigas bodar”, tolv hus på ett rum
och kök, som betraktades som stadens
första ålderdomshem. De som bodde i
husen fick fritt husrum, men var i mån
av krafter skyldiga att ombesörja renhållningen på stadens gator ”så ofta det
omtränger”.
Eftertraktad gödsel
Från 1600-talets mitt fram till 1860
hämtade traktens bönder spillning från
såväl människor som djur från gödselgroparna i staden och fraktade ut på
åkrarna. Gödseln blev så småningom så
eftertraktad att husägarna tog betalt för
varan.
Från 1865 drev fattigvårdsinrättningen
en s.k. pudrettfabrik, där stadens latrin
blandades med torv. Arbetet utfördes
av de intagna på fattigvården. Stanken
orsakade många klagomål från de närboende.
Först 1875 kom en hälsovårdsstadga
som ett försök att förbättra de hygienska
förhållandena. Några snabba dramatiska
förbättringar lyckades dock inte myndigheterna genomdriva.
I stadgan föreskrevs bl.a. att kommunen
skulle se till att ”någon brist i renhållningen inom staden icke må uppstå till följd
av svårigheter att få orenlighetsämnena
avlägsnade”.
Renhållningsbolaget bildas
På 1880-talet uppstod en debatt om
vem som skulle svara för renhållningen.
Det slutade med att 41 fastighetsägare
slog sig samman år 1893 och bildade
Christianstads Renhållnings- AktieBolag.
Nu skulle bolaget organisera sin verksamhet. Boningshus, stall och magasin
uppfördes öster om Sölvesborgs- och
Immelnjärnvägarna.
Vattenklosetternas intåg
1908 blev något av en milstolpe för
stadens renhållningsväsende genom att
de första vattenklosetterna togs i bruk.
Det skedde i den nya höghusbebyggelsen på Östermalm. Ägarna till vattenklosetterna ville naturligtvis inte betala
för latrintömning utan bara för sophämtningen. Bolaget ville då höja taxan för
Ovan: Cirkulär från hälsovårdsnämnden
1896.
Nedan: Personal och transportredskap
1931. I mitten av 1920-talet togs bilen i
tjänst, men hästarna fanns kvar till slutet av
1940-talet.
Annorlunda tömning
Vecka 18 Valborg/1 maj
sophämtning, vilket Östermalmsborna
överklagade hos stadsfullmäktige. Det
slutade med att de som endast hade
sopkärl fick en höjning av taxan med 4
kronor per år.
Ansvarsområdet utökas
Från och med 1910 åtog sig renhållningsbolaget även gaturenhållningen
hos de fastighetsägare som så önskade.
Fattigvårdens engagemang i renhållningen av gatorna upphörde då renhållningsbolaget genom ett avtal med staden
1915 övertog hela gaturenhållningen
mot en ersättning av 8000 kronor per år.
I mitten av 1920-talet slutade man att
samla latrin och sopor i träbaljor, som
man tidigare hade gjort. Istället började
man att använda slutna plåtkärl. Därmed
inleddes också den första ”källsorteringen”. Bolaget skaffade in emaljskyltar
med texten ”Gödselsopor” respektive
”Skräpsopor” som fästes vid respektive
kärl.
Första sopbilarna
1925 blev ett nytt märkesår. De två
äldsta hästarna var utslitna och det beslöts att ersätta dessa med en bil. Både
hästar och bilar användes parallellt till
slutet av 1940-talet.
Genom en motion i stadsfullmäktige
1946 aktualiserades frågan på nytt om
stadens övertagande av renhållningsbolaget. Bolaget förekom dock politikerna
och skrev till staden och erbjöd ett övertagande. Överlåtelsen ägde sedan rum
påföljande år. Ett nytt skede i renhållningsbolagets historia inleddes.
I samband med att staden övertog
renhållningsbolaget inleddes mekaniseringen på allvar. En rad nya bilar och en
sopmaskin inköptes och stallet byggdes
om till maskinhall.
Förändrade konsumtions- och
levnadsmönster
Efter andra världskriget ökade den
materiella standarden kraftigt – något
som direkt kunde avläsas i form av mer
avfall. Konsumtion och levnadsmönster
ändrades. Nu gällde snabbköpsbutiker
och färdigpackat. ”Slit- och slängmentaliteten” medförde att mängden sopor på
kort tid fördubblades.
Detta ställde Renhållningen på hårda
prov. Nya effektivare fordon och rationel-
Uppställning vid ett nyinskaffat fordon. Fr h: Gustav Leverén med
dottern Laila, Axel Svensson, Axel Sjögren, Curth Kjellberg, Joel
Svensson och Helmer Nilsson.
la arbetsmetoder infördes i rask takt för
att kunna hålla det växande sopberget
under kontroll.
Bilar togs fram som kunde pressa samman soporna. 1967 ersattes de tunga
plåttunnorna av sopsäckar. Olika former
av lyftanordningar utvecklades för att
klara de allt större sopbehållarna.
En ny lag trädde i kraft 1968 som medförde att kommunens renhållningsskyldighet utvidgades till att omfatta även
landsbygden och inte enbart tätorterna.
Det ledde till många krav från fastighetesägare om dispens från den obligatoriska hämtningen.
Bekymret med grovsopor, som uppstod
till följd av ökad konsumtion, löstes i mitten av 1970-talet genom att containrar
ställdes upp på försök på strategiska
platser i kommunen.
Antalet containrar växte snabbt och
bolaget satsade på olika transportsystem för att klara de vidgade uppgifterna.
Omlastningsstationer uppfördes i Åhus,
Tollarp, Degeberga och Arkelstorp.
I kommunen fanns sedan 1966 ett
särskilt bolag för industrirenhållningen –
Industrirenhållning AB. Efter riksdagsbeslutet om kommunalt renhållningsmonopol köptes Industrirenhållningsbolaget av
Kristianstads Renhållningsbolag 1976.
Nytt miljötänk
Avfall och miljö blev en fråga som alltmer
kom i fokus från slutet av 70-talet. En
rad miljöorganisationer riktade uppmärksamheten på det resursslöseri och den
risk för förgiftning av naturen som det
växande avfallsberget utgjorde. Debatten om våra begränsade resurser tog
fart.
Vagnparken uppställd på Långebro
under senare delen av 1970-talet.
För Kristianstads Renhållnings AB
innebar det ett ökat ansvar både för
hantering av avfallet och information till
allmänhet och företag om vikten av att
sortera sitt avfall.
gen tillvara på den här möjligheten att
bli av med sitt miljöfarliga avfall på ett
miljöriktigt sätt. Från 1986 och framåt
har årligen 40-50 ton miljöfarligt avfall
samlats in.
Det började med insamling av returpapper från kontor, förvaltningar, industri och handel. Till en början sköttes
insamlingen av ett fristående företag,
men från 1982 kom ansvaret att ligga på
Renhållningsbolaget. Samtidigt utvidgades insamlingen av returpapper till att
även omfatta hushållen. Till sin hjälp tog
bolaget ideella föreningar som samtidigt
fick en möjlighet att förstärka kassan.
Samma år inleddes också en kampanj
för insamling av batterier. Ett stort antal
batteriholkar sattes upp. Affärerna
fick speciella insamlingsrör. Även glas
började nu samlas in med hjälp av s.k.
glasigloos.
Insamling av farligt avfall
Nästa steg blev att ta hand om hushållens miljöfarliga avfall. I augusti 1986
startade den första kampanjen. Två
specialutrustade insamlingsbilar körde
runt i kommunen och stannade till på
ett 30-tal platser. Hushållen tog verkli-
Martin tömmer ett kärl med trädgårdsavfall. Idag sker det med en
sidlastare - en sopbil med robotarm. På så vis har vi förbättrat
arbetsvillkoren för våra anställda.
Återvinningscentralerna och biogasanläggningen byggs
1990 byggdes den första återvinningscentralen i Kristianstad. Den byggdes i
Tollarp. 1991 stod nästa återvinningscentral klar, denna gång i Åhus. Sortering av förpackningar och tidningar
infördes i mitten på 90-talet.
1994 påbörjades insamlingen av matavfall i kommunen och två år senare togs
den nybyggda biogasanläggningen i
Karpalund i drift. Nu nyttjades matavfallet för att göra miljövänlig biogas och
biogödsel.
Renhållningens roll idag
Tidigare var Renhållningens huvudsakliga uppgift att hämta och transportera
osorterade sopor. Idag har ansvaret
utvidgats betydligt. Bolagets huvuduppgift är att samla in och omhänderta
hushållsavfall med bästa miljö- och
kundnytta, i första hand genom återanvändning och återvinning.
Det är Renhållningen som leder arbetet
med källsortering i Kristianstads kommun – en viktig uppgift för att minska
mängden avfall, skona miljön och ta
tillvara våra begränsade naturresurser.
Vi har fokus på att minska avfall genom
information och förhoppningen är att
Kristianstadsborna ska bli bättre på att
Den första återvinningscentralen
byggdes 1990 i Tollarp och så här
ser den ut idag.
återanvända t.ex. möbler, kläder och
leksaker i stället för att slänga dem.
Under de kommande åren kommer vi att
bygga om och förbättra samtliga våra
återvinningscentraler och även bygga
nya.
Merparten av Renhållningens sopbilar
drivs idag med biogas och vi har optimerat alla våra körturer för att minska
miljöpåverkan och för att arbetsmiljön
för våra anställda ska vara så bra som
möjligt.
Bolaget arbetar aktivt med att kontinuerligt utveckla verksamheten för att ge
kunderna hög service med inriktning på
ekonomi, miljönytta och ökad tillgänglighet.
Det är en spännande framtid för Kristianstad och dess miljö, som vi alla kan
vara med och påverka!
Viktig information om
tömningar i vecka 18
I tömningsschemat som skickades ut i början av
året har vecka 18 fallit bort. Eftersom torsdagen
den 1 maj är en röd dag kommer vi att tömma
kärlen tidigare. Ställ därför ut dina sopkärl 2 dagar
före din ordinarie tömningsdag och låt dem stå
kvar tills de är tömda. Vi beklagar att informationen
inte kom med på tömningsschemat.
Säsong för
trädgårdsavfall
Våren är här igen och med den börjar det
också växa i trädgården. Gräsmattor ska
klippas, träd och buskar beskäras och ogräs
rensas. Det blir en hel del trädgårdsavfall som
måste tas omhand på lämpligt sätt.
För dig som har abonnemang för trädgårdsavfall
är det nu dags att åter ställa ut kärlet för att få det
tömt. Trädgårdsavfallet töms med en så kallad
sidlastare – ett fordon med en robotarm på sidan
som kör fram till kärlet, lyfter upp det och tömmer
innehållet i lastbilen, för att sedan ställa tillbaka
kärlet på samma plats.
Att tänka på
För dig som kund innebär detta att du inför varje
tömning behöver se till att kärlet är placerat på
tomtgränsen senast kl. 06.00 på tömningsdagen
med kärlets handtag vänt bort från gatan, d.v.s.
med kärlets framsida mot gatan. Mellan kärlet och
gatan måste utrymmet vara fritt från staket och
andra föremål. Låt kärlet stå kvar tills det är tömt.
Vi värnar om våra anställda
Kärl med trädgårdsavfall är ofta tunga och väger
ibland över 100 kg. Varje dag tömmer samma renhållningsarbetare flera hundra trädgårdsavfallskärl.
Med sidlastaren förbättras arbetsmiljön avsevärt,
då tömningen av kärlen sker automatiskt.
Öppettider på våra
Återvinningscentraler
Snårarp, Tollarp och Åhus
Måndag–fredag 9–18
Lördag 9–15
Arkelstorp
Onsdag 9–18
Lördag 9–15
Degeberga
Tisdag och torsdag 15–19
Återvinningscentralerna är stängda
på söndagar, helgdagar, midsommarafton, julafton och nyårsafton,
men öppna enligt ordinarie öppettider på skärtorsdag, påskafton och
pingstafton. De är också öppna på
trettondagsafton och valborgsmässoafton, om dessa dagar inte infaller
på en söndag.
Adresser och telefonnummer till
återvinningscentralerna finns på
vår hemsida: www.renhallningenkristianstad.se
Kundtjänst
Tfn: 044-13 54 00
Måndag-fredag 9–15
Lunchstängt 12–13
Renhållningen Kristianstad
Bruksgatan 5
291 59 Kristianstad
E-post: renhallningen@kristianstad.se
Sveriges äldsta renhållningsbolag
- ett framtidsföretag!
w w w. re n h a l l n i n g e n - k r i s t i a n s t a d . s e