Sviktpacemakern hälsoekonomiskt lönsam

16 · DECEMBER 2010
HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN
N MEDIAPLANET
NYHETER
TIPS
5
Sviktpacemakern
hälsoekonomiskt lönsam
SE FÖRDELARNA
FÖRDE
ÖRDE
ÖR
DEL
LARNA
LAR
LA
RN
MED TEKNIKEN
■ Fråga: Varför får inte fler
hjärtpatienter en sviktpacemaker?
■ Svar: Det kan bero på att
många inte känner till fördelarna med tekniken, säger Cecilia
Linde, professor och verksamhetschef vid hjärtkliniken KU.
Hjärtsvikt innebär att hjärtat inte
orkar pumpa runt allt det blod som
kroppen behöver.Sjukdomen drabbar två till tre procent av befolkningen och de vanligaste orsakerna är antingen en gammal hjärtinfarkt, eller att hjärtmuskeln är
försvagad. Patienter med hjärtsvikt kan ordineras blodkärlsvidgande, vattendrivande och blodtryckshämmande medicin. Många
hjärtsviktpatienter blir i stort sett
symptomfria med mediciner, men
vissa behöver fler åtgärder. Mellan
10 och 20 procent av patienterna
har nytta av en så kallad sviktpacemaker.
– Sviktpacemakern hjälper hjärtat att slå i rätt takt, berättar Cecilia Linde. Signalöverföringen till
vänster hjärtkammare kan ibland
vara försenad och då hamnar höger och vänster hjärtkammare i
otakt. En sviktpacemaker kan bidra till att rätta till detta.
En gammal uppfinning
Pacemakern är en gammal uppfinning som förhindrar långsam
hjärtrytm med elektriska signaler via en elektrod i höger kammare och en i höger förmak. 1996 kom
sviktpacemakern. Den har utöver
en elektrod i höger kammare och
förmak också en vänsterkammarelektrod. Oftast innehåller sviktpacemakern också en defibrillatordel som upptäcker och behand-
2
1
Cecilia Linde
Professor och verksamhetschef vid hjärtFOTO: STEFAN ZIMMERMAN
kliniken KU
3
Sviktspacemakern
1. Högerförmakselektrod 2. Högerkammarelektrod 3. Vänsterkammarelektrod
lar livshotande hjärtrusningar.
Sviktpacemakern innehåller även
en övervakningsdel som hela tiden
registrerar värden hos patienten
som har med hjärtsvikt att göra.
Undersökningar har visat att mellan tre och fyrahundra patienter
per miljonen invånare skulle be-
höva få en sviktpacemaker inopererad. Ändå är det bara ett femtiotal som får det.
Krävs fingerfärdighet
– Det finns en stor underbehandling här, säger Cecilia Linde. Det
kan bero på att kunskapen om me-
toden är ofullständig. Många tror
att sviktpacemakern är dyrare och
besvärligare än vad den egentligen
är.
Pacemakeroperationer utförs på
45 olika platser i landet men det är
bara omkring en tredjedel av dessa som även opererar in sviktpacemakers. Rent tekniskt krävs det
nämligen lite mer fingerfärdighet
att få sviktpacemakern på plats.
Det är också lite svårare att ställa
in den och det krävs tätare uppföljning efter ingreppet, så visst blir
det dyrare att sätta in en sviktpa
cemaker, jämfört med en vanlig
pacemaker. Å andra sidan gör den
stor nytta för patienten och de allra flesta mår mycket bättre.
– Nyttan med sviktpacemakern
överväger helt klart kostnaden,
säger Cecilia Linde. Att sätta in
sviktpacemakers är en besparing
i slutändan eftersom vi på så sätt
håller patienterna borta från sjukhuset.
FOTO: JOHAN
GOTTFRIES
KRONISKT TRÖTTHETSSYNDROM
Virus tros ligga
bakom kronisk
trötthet
För ett år sedan upptäckte amerikanska forskare
att ett virus kan ligga bakom sjukdomen ME/CFS,
kroniskt trötthetssyndrom.
Upptäckten kan öppna vägen för
ny forskning med behandling
av antivirala medel för de drabbade.
Runt 40 000 svenskar beräknas lida av sjukdomen myalgisk
encefalomyelit, Chronic Fatigue
Syndrome. Utmärkande för ME/
CFS är influensaliknande symptom och stor utmattning.
Den amerikanska forskaren
Judy Mikovits har i omfattande
studier upptäckt att ett mänskligt retrovirus, XMRV, kan vara
orsaken till ME/CFS. Resultaten
har nyligen redovisats vid Läkarstämman i Göteborg.
Nya europeiska riktlinjer
FAKTA
■ När man har hjärtsvikt orkar
inte hjärtat pumpa ut tillräckligt med blod för att förse kroppens celler med syre och näring. Sjukdomen kan bero på att
hjärtmuskeln skadats av en eller flera hjärtattacker eller att ett
långvarigt högt blodtryck har
tröttat ut den.
■ När hjärtat sviktar reagerar bland annat hjärnan, binjurarna genom att frisätta stresshormoner som ska hjälpa hjärtat att pumpa vilket leder till att
pulsen ökar. Andra symptom på
hjärtsvikt är till exempel trötthet,
andnöd, och svullna ben.
■ Man brukar skilja på akut
och kronisk hjärtsvikt. Akut
hjärtsikt kan exempelvis inträda
vid en hjärtinfarkt och den som
drabbas behöver uppsöka sjukhus. Den som drabbas av akut
hjärtsvikt kan dock återhämta
sig.
■ Kronisk hjärtsvikt går ännu
inte att bota, men med mediciner kan de flesta bli mycket
bättre. Vissa patienter har också
nytta av en sviktpacemaker.
■ Medelåldern för diagnosticerad hjärtsvikt är 75 år och
mellan två och tre procent av
befolkningen är drabbad.
Nyligen ledde Cecilia Linde en stor
vetenskaplig studie på hjärtsviktspatienter, den så kallade REVERSE-studien. Den visade att även
patienter med lindrig hjärtsvikt
bör få en sviktpacemaker, vilket
har lett till nya europeiska riktlinjer.
– Sviktpacemakern har både
minskat sjukligheten och förbättrat överlevnaden hos patienterna,
säger Cecilia Linde. Det har visat
sig att särskilt kvinnor har nytta
av behandlingen. Samtidigt är det
kvinnorna som oftast underbehandlas.
BENEDIKTA CAVALLIN
Investera i dig själv och öka din livskvalité.
Satsa på en rehabilitering i varmt,
behagligt klimat, god mat och en miljö
som är både stimulerande och rofylld.
– Den här forskningen är komplicerad och kräver avancerad
teknik. Nu måste vi gå vidare
för att säkerställa dessa resultat
också i Europa.Det har ännu inte
gjorts och kommer att ta minst
ett år, säger Carl-Gerhard Gottfries, professor vid Gottfrieskliniken som behandlar ME-sjuka.
– Mikvoits fynd har gett nytt
hopp till patienterna med ME/
CFS. Bättre diagnosmetoder, behandling och kanske också ett
vaccin skulle kunna komma ut
av dr Mikovits resultat, säger
Jonas Blomberg, professor i klinisk virologi,Uppsala universitet.
Lider du av
utmattning och
sjukdomskänsla?
STROKE OCH TRAUMATISKA
HJÄRNSKADOR
Vi erbjuder två och tre veckors intensivrehabilitering på
4-stjärnigt hotell Thalasia Spa i Alicante, Spanien.
Där får du ett personligt rehabiliteringsprogram utarbetat
av medicinsk expertis verksam på Karolinska Institutet.
Rehabiliteringen sker under överinseende av
svensk medicinsk personal.
Resultaten ska säkerställas
redaktionen@mediaplanet.com
REHABILITERING
Carl-Gerhard
Gottfries
Professor vid
Gottfrieskliniken
som behandlar
ME-sjuka
Har du ständigt ont i
kroppen, halsont eller
huvudvärk? Förvärras
dina symtom efter
ansträngning?
Vill du boka eller har du frågor kan du maila till
info@enrichedlife.se eller ringa oss på 08-663 33 49.
Din familj är välkommen att följa med.
Läs mer på www.enrichedlife.se.
Avresor: 25 mars 2011, två och tre veckors rehabilitering.
1 april 2011, två veckors rehabilitering.
Tel: 08-663 33 49 info@enrichedlife.se www.enrichedlife.se
– Du kan ha ME/CFS
Jämför dina symtom
med kriterierna för
ME/CFS på
www.rme.nu
Kontakta oss: info@rme.nu
Tel: 031-15 58 99
Box 11037
404 21 GÖTEBORG