docFramtidens stad – hållbar utveckling
download 
Report Transcription
Framtidens stad – hållbar utveckling
Nr 2 november 2011 Ett magasin från Combitech AB Framtidens stad – hållbar utveckling Svenskar planerar Kinas framtidsstad Avfall - en värdefull resurs Framtidens mat produceras mitt i storstäderna Redaktionen Nr 2 november 2011 Ett magasin från Combitech AB Ansvarig utgivare Marie Bredberg Redaktionsråd Nr 2-2011 Charlotte Magnusson Göran Carlzon, Erichs Communications Göran Ekberg Oscar Lindroth Framtidens stad – hållbar utveckling Svenskar planerar Kinas framtidsstad Avfall - en värdefull resurs Redaktör Stina Svensson Framtidens mat produceras mitt i storstäderna Nätvariant av OnTime Läs tidigare nummer av OnTime på www.combitech.se/ontime Combitech Linköping Box 15042 583 15 Linköping (Besöksadress: Universitetsvägen 14) Jönköping Box 1017 551 11 Jönköping (Besöksadress: Änkhusgatan 9) Växjö Ljungadalsgatan 2 351 80 Växjö Övriga orter: Arboga, Borlänge, Enköping, Göteborg, Helsingborg, Hässleholm, Jönköping, Kista, Kristianstad, Linköping, Malmö, Norrköping, Norrtälje, Växjö, Sundbyberg, Trollhättan, Uppsala, Västerås, Örebro, Östersund, Oslo, Stavanger. OnTime är en branschtidning som tar upp olika aspekter av teknik och samhällsutveckling. Varje nummer har ett speciellt tema som sätter lite extra fokus på ett utvalt område. Temaintroduktion: Hållbar stadsutveckling 4 Svenskar planerar Kinas framtidsstad 6 ”Fånigt att sätta bussar mot spårvägar – båda behövs” 8 Framtidens mat produceras mitt i storstäderna 10 Gammal teknik för ny metod att ta tillvara solenergi 12 Avfall – en värdefull resurs i framtiden 14 Norra Djurgårdsstaden 16 Info från Combitech 18 E-post info@combitech.se Hemsida www.combitech.se Produktion Erichs Communications AB, Linköping Text där annat ej anges: Göran Carlzon och Kent Olofsson Grafisk design C apo Marknadskommunikation AB Tryck Larsson Offsettryck AB Combitech är ett obundet konsultföretag som med hög kompetens och kontinuitet skapar stor kundnytta genom att tillhandahålla värdefulla och innovativa lösningar som kombinerar teknik, miljö och säkerhet. Kunderna finns inom branscherna försvar, flyg, telekom och säkerhet samt myndigheter med ansvar för skydd av flöden i samhället. Närheten till våra kunder är viktig. Därför finns Combitech på ett 20-tal orter i Sverige och Europa. Vi är runt 900 medarbetare och ingår i Saab-koncernen - ett av världens ledande högteknologiska företag med huvudsaklig verksamhet inom försvar, flyg och rymd. Är det så här framtidens stad ser ut? Vänd blad så får du kanske svaret … TEMAintroduktion Framtidens stad – hållbar utveckling Begreppen ”hållbar utveckling” och ”hållbar stadsutveckling” är högst aktuella och förekommer ofta i den pågående diskussionen om vår gemensamma framtid. Eftersom över 50 procent av värl- • Sociala funktioner som gör staden att- I detta nummer fokuserar vi på den dens befolkning bor i urbana miljöer, och raktiv att bo i såsom kultur, utbildning, ekologiska ”delmängden” i begreppet denna andel förväntas öka, har städernas sjukvård och att tillgodose mänskliga hållbarhet, men delmängderna samver- utveckling en avgörande betydelse för behov. kar givetvis. jordens utveckling. Vad innebär då begreppet hållbar utveckling och hur skapas en hållbar stad? En definition finns i Brundtlandrap- porten1 från 1987 som säger ”En hållbar • Fungerande ekonomi som möjliggör handel och intäkter för samhället och Fysisk planering och arkitektur ska invånarna. bidra till att skapa trivsel och trygghet • Ekologiska funktioner som gör staden för att göra bostadsområden attraktiva. hälsosam att leva i såsom ren luft och Att integrera grönområden för ett rikt utveckling tillfredsställer dagens behov rent vatten, grönstruktur, energieffek- växt- och djurliv har visat sig öka livs- utan att äventyra kommande generatio- tivitet och låga emissioner av förore- kvaliteten för de boende. Här läggs även ners möjligheter att tillfredsställa sina nande ämnen. grunden till resvanor, rörelsemönster och sociala funktioner. Att blanda bo- behov.” Handlingsprogrammet Agenda 21 som antogs av FN i Rio de Janeiro 1992 För att en stad ska vara hållbar krävs att städer med arbetsplatser och service kan betonade vikten av lokalt engagemang alla de tre ”delmängderna” är uppfyllda. minska transportbehovet. Städer med från medborgarna för att uppnå en håll- Det kräver att samhällsplaneraren förstår hög täthet minskar transportbehovet bar utveckling. dagens behov, men även att framtidens jämfört med städer som breder ut sig. behov kan förutses för att maximera Detta synsätt är något som genomsyrar skapligt begrepp som kan brytas ned i so- nyttan av de system och lösningar som exempelvis Swecos arbete med framti- cial, ekonomisk och ekologisk hållbarhet: väljs idag. dens städer i Kina. Hållbar utveckling är ett tvärveten- Energi Vatten/avlopp 4 Transporter Varor/mat OnTime nr 2/11 – Framtidens stad – Hållbar utveckling Energi krävs för stadens alla funktioner. att avfallet skulle kunna transporteras klimat och energi, ekologi och biodiversi- Att skapa energieffektiva byggnader och från andra sidan jordklotet och förbrän- tet, transport och resor samt resurshante- transportsystem är en avgörande fråga för nas här, och ändå skulle en miljövinst ring. I bedömningen premieras attraktiva att uppnå hållbarhet. Om energin dess- uppnås. transportsystem, energieffektiva byggnader, effektiva avfallshanteringssystem, utom kommer från förnybara energikällor är det ännu bättre, något som företaget Säkerhet är förstås också en viktig faktor Cleanergy som beskrivs i det här numret för ett fungerande samhälle. Det är en har lyckats med. Transportsystem behövs givetvis också attraktiva grannskap med mera. Man ska dock akta sig för att tro att förutsättning för såväl flöden av energi en lösning fungerar för alla. Utmaning- och information som för invånarnas arna varierar globalt och lösningar som trygghet och tillgänglighet i samhället. fungerar bra på en plats behöver inte vara optimala i andra delar av världen. o för människor och varor inom staden. Bombardier utvecklar spårburen kollek- Synergier mellan de olika aspekterna tivtrafik, ett transportslag där efterfrågan ovan gör att 1+1 kan bli mer än två. Att- verkar öka. Attraktiv kollektivtrafik och raktiva cykelvägar ger ökat cyklande vilket cykelvägar minskar beroendet av bil minskar buller och luftföroreningar från vilket är positivt på flera sätt, inte bara ur biltrafik och främjar hälsan. Fjärrvärme- miljösynpunkt. Samtidigt verkar det som produktion från avfallsförbränning mi- att inget enskilt transportsystem kan stå nimerar deponeringsbehovet och minkar för alla transporter, det gäller att hitta en behovet av fossila bränslen och därmed optimal kombination. utsläpp av växthusgaser och så vidare. Avfall bör ses som en resurs för återan- Det pågår idag ett arbete med en svensk vändning, återvinning, och energiutvin- standard för hållbarhetscertifiering ning då avfallsmängden minimerats av stadsdelar, HCS. Standarden heter maximalt. Effektiva sorterings- och BREEAM Communities och innehåller insamlingssystem ökar andelen som kan ett antal parametrar för utvärdering av återvinnas och energiutvinnas. På Tek- stadsdelens hållbarhet. I begreppet HCS niska Verken i Linköping energiutvinns inryms utöver miljöaspekter även sociala stora mängder sopor, både svenska och och ekonomiska aspekter. Bedömningen utländska. Miljövinsten är faktiskt så stor tar hänsyn till åtta områden, bland annat Oscar Lindroth är miljöchef på Combitech. Tillsammans med övriga miljökonsulter utvecklar han företagets interna miljöarbete och bistår dess 900 konsulter med att kombinera teknik och säkerhet med miljö. Dessutom jobbar han som miljökonsult i externa uppdrag, bland annat med miljökonsekvensbeskrivningar. Not 1 Our Common Future. En rapport av Världskommissionen för miljö och utveckling på uppdrag av Förenta Nationerna, 1987. Kommissionen leddes av den tidigare norska statsministern Gro Harlem Brundtland. Avfall Säkerhet OnTime nr 2/11 – Framtidens stad – Hållbar utveckling 5 Samhällsplanering i jätteformat Svenskar planerar Kinas framtidsstad Hur skapar man en hållbar stadsutveckling när städernas befolkning ökar med 15-20 miljoner människor varje år? Det är frågan som Kinas ledare ställer sig och en del av svaret kommer från svenska teknikkonsultföretaget Sweco. 2008 fick Sweco i uppdrag att skapa – Principen är: tänk spår – bygg buss. ett planeringsunderlag för en helt ny Så vi har separata stråk för högka- stad, Caofeidian, som ska byggas 20 mil pacitetsbussar som ska ha en väldigt sydost om Peking. Staden ska fungera hög turtäthet. I och med att bussarna som ett komplement till ett närliggande färdas i egna filer blir framkomligheten industriområde och i ett första skede stor och det går snabbt och smidigt att handlar det om att skapa en plan för färdas med bussar i staden. Skulle det en 30 kvadratkilometer stor stad som sedan behövas mer kapacitet i framti- ska rymma upp till 400 000 invånare år den går det enkelt att bygga spår och få 2020. in spårbunden lokaltrafik också, säger En av hjärnorna bakom planen är Ulf Ulf Ranhagen. Ranhagen, chefsarkitekt vid Sweco vid KTH Samhällsplanering och miljö. Tufft att uppnå klimatneutral stad Och han pekar på blandningen av olika Energianvändningen i en stad är förstås – Det kan ju till exempel hända att det stadsfunktioner som en av nycklarna till en av de stora miljöbovarna, speciellt om sker ett genombrott med solceller och då att få en hållbar stad. mycket av energin produceras i kolkraft- ska vi givetvis vara beredda att öka ande- verk. För att få en klimatneutral stad len solenergi i första hand för elproduk- arbetsområden utan tanken är att bostä- krävs det först och främst energieffektiva tion säger Ulf Ranhagen. der, arbetsplatser och handelsområden byggnader och system vilket minime- ska blandas i möjligaste mån. Det gör att rar energibehovet, samtidigt som man avstånden blir korta och att man kan nå maximerar möjligheterna att använda Kan staden producera mer energi än den förbrukar? allt väsentligt via lokaltrafik, cykel eller förnybar energi som vindkraft, geotermi Teknikutvecklingen kan, om det vill sig bara med en promenad, säger han. och sol. Tanken är att en vindkraftspark väl, göra att det går att överträffa dagens med 150-200 vindturbiner ska byggas mål för hur stor andel av energin som och den kommer då att bli en av de ska komma från förnybara källor. Och då största vindkraftsparkerna i Kina. är ändå de målen mycket högt satta. Architects och adjungerad professor – Vi vill inte ha ensidiga bostads- och Sju stadsnoder ska vara helt bilfria Biltrafiken kommer alltså att minime- – Vi tänker oss att 60 procent av – Vårt mål är att den förnybara ras och alla de viktigaste funktionerna energibehovet i Caofeidian ska täckas av energin ska klara åtminstone 95 procent samlas också i sju stadsnoder som ska vindenergi. Resten av behovet täcks till av energibehoven, men om exempelvis vara helt bilfria. Varje nod kommer att största delen av geotermisk energi och solcellstekniken går framåt så är det ha sin egen profil, där en nod kan vara eventuellt spillvärme från ett närlig- inte omöjligt att vi kommer över 100 fokuserad på forskning och utveckling, gande industriområde. Om det går att procent och då skulle vi kunna exportera en annan på handel, en tredje på admi- använda spillvärmen är dock inte klart miljövänlig energi till andra regioner via nistration och så vidare. eftersom det finns lagstiftning i Kina elnätet, säger Ulf Ranhagen. En förutsättning för att det ska gå att som gör det svårt att använda spillvärme Kretsloppstänkandet är också en vik- bli av med bilarna i stadskärnan är för- utanför industriområden, säger Ulf tig del i stadsplaneringen där gråvatten- stås en effektiv kollektivtrafiktrafik och i Ranhagen. och svartvattenverk, biogasanläggning, Caofeidian kommer det, åtminstone till Sedan får man inte glömma att tek- materialåtervinning och kretsloppsva- att börja med, att vara bussar som sköter nikutvecklingen kan göra att planerna ruhus ingår i grundplanen. Hushålls- det mesta av transporterna i ett BRT- måste revideras när det gäller ett så avfallet kan då till exempel skickas till system (Bus Rapid Transit). långvarigt projekt som det här. biogasanläggningen som producerar och 6 OnTime nr 2/11 – Framtidens stad – Hållbar utveckling Den nya staden Caofeidian är planerad i detalj med hjälp av svenska Sweco, men teknikutvecklingen kan göra att de lösningar som planeras idag ändras under resans gång. Ulf Ranhagen uppgraderar biogas till ett rent bränsle inte bra utan det gäller att få omväxling arkitekter får presentera sina visioner. som kan driva bussarna. Ett annat exem- inom en helhet. Ungefär som jazzmusiker Vi har hittills medverkat i gestaltningen pel på kretsloppstänkandet är att närings- kan improvisera inom en given ram för att av byggnader för ett hållbarhetscentrum ämnen som finns i svart- och gråvattnet skapa olika upplevelser av samma melodi. och bebyggelse inom en stadsdel för både kan användas istället för konstgödsel på Swecos uppgift har huvudsakligen de omkringliggande jordbruken. bostäder och arbetsplatser. varit att utveckla planer på en strategisk sättningarna för en stad som människor Kan bli viktig exportgren för Sverige vill bo i. Det märks bland annat på att Det faktum att det redan finns ett stort det finns gott om plats för parker och intresse i Sverige för att skapa hållbara offentliga rum som kan bindas samman i städer tror Ulf Ranhagen kan ge oss en ett nätverk av gröna stråk och kanaler. fördel som vi kan utnyttja i framtiden. Estetiska värden viktiga miljömässigt hållbara våra städer ska Staden är baserad på flera rutnät som vara i Sverige, och klarar vi att leva upp också överlagras för att få en omväxlande till dessa mål så kommer vi att kunna bebyggelse. Strukturen genomkorsas av bibehålla det försprång vi faktiskt har diagonala stråk och i mötet mellan olika inom det här området. Det finns en bra riktningar skapas spännande rumsbild- chans att vi ska kunna använda våra erfa- ningar. renheter för att göra det här till en viktig nivå, men planerna måste skapa förut- – Vi sätter gärna höga mål för hur Stadsplanering som en jazzimprovisation Nu räcker det inte bara med att bygga en – De estetiska värdena är väldigt cen- exportgren för oss i framtiden om vi bara stad som är miljömässigt hållbar. Man trala för att vi ska få en stad som är socialt fortsätter försöka ligga i framkant hela måste få folk att vilja bo i den också. hållbar, och i vår plan har vi sett till att tiden, säger han. o Sweco har därför fokuserat på att få en det finns bra förutsättningar för att få en stad som är både socialt och rumsligt bra gestaltning av staden. Exakt hur be- hållbar. byggelsen ska se ut ska inte vi bestämma Att till exempel ha monoton bebyggelse genom hela staden vore till exempel utan det sker via redan påbörjade processen att ordna arkitekttävlingar där olika OnTime nr 2/11 – Framtidens stad – Hållbar utveckling 7 Bombardier om framtidens transporter ”Fånigt att sätta bussar mot spårvägar – båda behövs” Biltrafiken är ett av de största miljöproblemen i många större städer. Den spyr ut koldioxid, kväveoxid, cancerframkallande ämnen och en mängd olika föroreningar som följer med smältvattnet och förorenar naturen. Att minska biltrafiken är därför en prioritet för dem som vill ha miljömässigt hållbara städer, och i praktiken handlar det i dagsläget om att fokusera mer på buss eller spårtrafik. Bussar finns i alla städer, men – Det är nästan lite fånigt att sätta bussar liksom biltrafiken bidrar de till föro- mot spårvägar för målet måste ju vara reningarna om än inte i lika hög grad. att få bort biltrafiken ur städerna och Spårvagnar å andra sidan går på el som då behövs både spårväg och buss för att kan framställas på miljövänligt sätt och kunna erbjuda ett tillräckligt bra alter- det får plats många fler passagerare i en nativ till bilen. Faktum är att jag tror att spårvagn än i en buss. Så varför finns det det kommer att behövas fler bussar även då inte fler spårvägar i Sveriges städer? om man bygger spårvägar. Spårvagnarna Frågan går till Rolf Alm som är chef kommer då att ansvara för att snabbt för systemdivisionen på Bombardier, ett transportera många människor mellan kanadensiskt företag som bland annat olika uppsamlingsplatser och därifrån tillverkar spårvägssystem. fortsätter de sedan med buss fram till – Det finns ett stort intresse för slutdestinationen, säger han. spårvägar, men eftersom de flesta städer Rolf Alm, Bombardier som hade spårvägar lade ner dem på Tidtabellerna behövs inte 1950- och 1960-talen så måste de bygga Nu har väl ingen stad i Sverige lyckats få upp infrastrukturen från grunden och bort biltrafiken helt ur stadskärnan så ten ska sedan också gälla som biljett på det kostar förstås mycket i ett initial- frågan är vad som behövs för att kollek- lokaltrafiken, och med spårvagnar som skede. Därför vill många kommuner ha tivtrafiken ska kunna rå på bilarna? går i separata stråk går det snabbt att få statsbidrag för att komma till skott och det är inte så lätt att få, säger han. – Till att börja med måste det finnas en hög turtäthet. Zürich kan tjäna som in många människor till staden utan att de behöver ha med sig bilen. ett bra exempel och där går spårvagnar- Spårvägar och bussar får olika roller na var sjätte minut hela dagarna vilket Strömmen kommer från gatan gör att det inte behövs några tidtabeller. Ett problem med spårvägar kan vara att Ett billigare alternativ är förstås att Alla vet att det ändå kommer en ny vagn det krävs kontaktledningar som hänger bygga ut den befintliga busstrafiken snart och det är väldigt viktigt om man i luften. Det ser inte särskilt snyggt ut och skapa så kallad Bus Rapid Transit, ska få folk att lämna bilen hemma. och börjar man dra trådar kors och tvärs För de som bor utanför staden kan i en vacker stadskärna lär protesterna stråk där de inte behöver trängas med det ändå vara nödvändigt att ta bilen, komma som ett brev på posten. Dess- bilar. Bussleverantörerna är förståeligt men då gäller det att de inte behöver bättre börjar det nu dyka upp lösningar nog stora förespråkare för detta och de åka ända in i stadskärnan. Det måste som gör att kontaktledningarna inte pekar gärna på vilka fördelar bussar har snabbt och smidigt gå att ta sig till en behövs i alla lägen. jämfört med spårvägar. parkering med gott om lediga platser BRT, där bussarna färdas i sina egna Rolf Alm tycker att det är att fokusera på fel sak. 8 – Vi har utvecklat ett system där vi direkt när man svänger av in mot staden använder induktion istället. Strömför- från den stora vägen. Parkeringsbiljet- sörjningen kommer då från gatan och OnTime nr 2/11 – Framtidens stad – Hållbar utveckling förutom att det ser snyggare ut försvinner också risken med att spårvagnarna blir stående för att någon kört på en ledningsstolpe eller rivit ner en kontaktledning, säger Rolf Alm. Sedan gäller det också att tänka efter var man ska dra spåren. Idag finns det väldigt mycket under gatorna. Här finns vattenledningar, avloppsrör, elledningar, fiberkablar med mera. Ofta ligger de under körbanan och drar man då ett spår rakt över dem kan det gå illa. Blir det exempelvis en läcka i ett vattenrör måste hela spårvagnslinjen stängas av medan marken grävs upp och röret repareras. Därför krävs det en del planering innan man bestämmer sig för var spåren ska dras och förmodligen kommer det att krävas en del omdragningar av rör och ledningar. – I Bergen lade de nya spår. Där började de med att flytta rör och ledningar in under trottoaren, i de fall de låg där spåren skulle gå. Dessutom passade de på att installera en vakuumsug som sög iväg hushållssoporna så att det inte behövde köra stora sopbilar inne i staden lika ofta, säger Rolf Alm. Kräver bättre samarbete av tjänstemännen Det här kräver att stads- och trafikplanerarna samarbetar bättre än de gör på många ställen idag. Ett exempel på det kan vara att det nu är populärt att bygga små villasamhällen som ligger som små öar runt en väg som går runt i en slinga. Vägen är inte anpassad för att ta hand om busstrafik vilket gör att de flesta får långt att gå för att komma till bussen och det Turtätheten är avgörande för att människor ska välja kollektiva transportmedel. Någon tidtabell ska inte behövas, enligt Rolf Alm på Bombardier. gör då att de väljer bilen istället. På de ställen där trafik- och stadsplanerarna har samarbetat från början kan som idébärare och visa att de långsiktiga vägsföreträdarna, men Rolf Alm tror att lösningen istället bli att en ren bussgata fördelarna är större än de kortsiktiga det går åt rätt håll och att vi kommer att eller spårväg går rakt igenom området så utmaningarna i form av initialkostnader få se mer spårtrafik under de närmaste att alla har nära till en hållplats. och spårläggning, säger Rolf Alm. tio åren. Här kan Bergen också tjäna som ett Kräver modiga politiker – Göteborg, Norrköping och Stock- exempel. Innan spårvägen byggdes där holm lär fortsätta bygga ut sina spårvägar var opinionen klart emot en spårväg, men och om tio år kommer säkert Malmö, när den väl var byggd hade opinionen Lund och kanske även Helsingborg och svängt helt. Det krävs starka politiker för Linköping att ha egna spårvägar. Det tigt projekt och det krävs modiga och att kunna stå emot opinionsstormar. finns även fler städer som visar intresse så långlivade politiker som kan fungera Så det finns en del utmaningar för spår- spårvägarna är på frammarsch. o Sedan finns det också en politisk utmaning med att bygga spårväg. – Att bygga spårväg är ett långsik- OnTime nr 2/11 – Framtidens stad – Hållbar utveckling 9 Så kan transporterna minimeras Framtidens mat produceras mitt i storstäderna Vad har en Nordamerikansk indianstam, en svensk uppfinnare från Katrineholm och en idealist som vill förbättra världen gemensamt? Jo, de är alla viktiga kuggar i framtidens matproduktion. Låter det flummigt och med aningen skakiga framtidsutsikter? Möt Plantagon, med en högst realistisk affärsplan och anläggningar på gång i flera kinesiska megastäder och … Linköping. Anläggningen har en mycket spek- som börjar nerifrån och transporterar takulär form, som en stor genomskinlig uppåt (eftersom växterna behöver mer glasglob. Faktum är dock att det inte och mer ljus allteftersom de växer). Åkes alltid kommer att se ut så. Den optimala innovation gick ut på att flytta odlings- formen varierar beroende på lokala lådorna en i taget, istället för att flytta ljus- och klimatförhållanden. Närmare hela transportbandet med alla lådor ekvatorn till exempel, kan andra former samtidigt. Under odlingslådorna kilar vara att föredra. det därför en liten maskin som flyttar – Formen väljs för att maximera solinstrålningen. Här hos oss är en öppen lådorna en och en. – Det är det som är själva innovatio- helix (som en glob) optimal, men i tät- nen, egentligen hur enkelt som helst. byggda storstäder med höga skyskrapor Det, tillsammans med formen på helixen som skymmer solen från sidan kan en som släpper in mer ljus än en vanlig annan form vara bättre, men det beror byggnad, är tanken bakom Plantagon. som sagt på de lokala förhållandena. För att göra verklighet av detta kan vanlig enkel och tillförlitlig teknik använ- Så fungerar det i praktiken das. Det är därför det ser så spektakulärt I praktiken handlar det om en stor ut, men ändå är realiserbart och går att grönsaksodling på höjden. Svenske räkna hem för kunder i större städer innovatören Åke Olsson från Katrine- redan idag. holm studerade automatiserade växthus i Holland, i form av enorma övertäckta Payoff-tid på fem år i Singapore fält med transportband fyllda med Faktum är att flera storstäder i Asien odlingslådor. I ena änden av transport- visat intresse. Anläggningar är på väg att banden planteras grödorna. Sedan rör de byggas i såväl Singapore som i kinesiska sig i snigelfart mot andra änden av fältet Shanghai och Wuxi. där de slutligen skördas. – Anläggningen i Singapore hade – Anläggningen som projekteras – Effektiv odling, men oerhört just nu i Linköping är en demoanlägg- ytkrävande, konstaterar Hans Hassle. platsen vi först erbjöds. Det här är ren ning, förklarar Plantagons vd Hans Åke Olsson tänkte att det skulle gå att affärsverksamhet och vi ville helt enkelt Hassle. På sikt hoppas vi kunna skapa ett göra en spiral av hela. På så sätt kan man ligga så nära centrum som möjligt. Center of Excellence inom urban agri- producera samma mängd grönsaker på culture i Linköping, det finns inte någon en avsevärt mindre yta. annanstans i världen. Men det är lång blivit först ut, men där tackade vi nej till Därför kan det bli den svenska demoanläggningen i Linköping som blir först Problemet är bara att om man vill ut. Inom två år ska den vara färdigbyggd väg dit, till att börja med koncentrerar vi odla i jord så blir det väldigt tungt. och fullt fungerande. Projekten i de oss på själva demoanläggningen. Särskilt om man ska göra det i spiralform kinesiska städerna har också kommit 10 OnTime nr 2/11 – Framtidens stad – Hållbar utveckling Varför behövs Plantagon över huvudtaget? Plantagon i siffror • Demoanläggningen i Linköping kommer att uppta en yta av 1 500 kvadratmeter. Den odlingsbara ytan blir ca 4 000 kvadratmeter. • I anläggningens ”footprint” ingår då även kontor och lokaler i form av uthyrningsbar yta. Tanken är nämligen att det ska bli en mötesplats där konsumenter kan komma och köpa färska grönsaker direkt från producenten och samtidigt uträtta fler ärenden. De kommersiella anläggningarna kommer dock att vara betydligt större. • Den största som har räknats på har en yta av ungefär 100 000 kvadratmeter. Den blir då ungefär lika stor som Globen i Stockholm. Volymen ökar exponentiellt mot ytan på marken. I Linköping motsvarar ytan ungefär en vanlig villatomt. Men om man istället skalar upp det till markytan av en fotbollsplan kan fem, sex anläggningar försörja en hel stad på 1 miljoner invånare med grönsaker. • Idag är förhållandet markyta:odlingsbar yta 1:10. Plantagon utvecklar dock metoden ytterligare och hoppas kunna presentera lösningar som ger ett avsevärt bättre förhållande. Det skulle i så fall möjliggöra mindre anläggningar, vilket innebär att varje stadsdel i megastäderna skulle kunna ha en egen grönsaksodling. Fortfarande lönsam i förhållande till alternativ markanvändning. • En anledning för att försöka uppnå det är att transporterna då skulle minska ytterligare. Det är då vi kan uppnå de största miljövinsterna, konstaterar Hans Hassle. – Man räknar med att vi kommer att vara nio miljarder människor på jorden år 2040. Det är en ökning med närmare 50 procent från idag. Redan idag använder vi mer än 80 procent av jordens odlingsbara yta. Det är bara att räkna. Antingen förädlar vi grödorna och går vidare med genmanipulationen, eller så börjar vi odla på höjden. Förmodligen måste vi gå båda vägarna, spår Hans Hassle. långt, så det som på bild ser ut som en spektakulär framtidsvision kan inom kort vara verklighet. – Till skillnad från andra, mer svävande idéer inför framtiden är vi lönsamma redan från början. Så måste det vara, för vi konkurrerar om ytan med kontorskomplex och skyskrapor och det kan vi bara Lyons (professor, välkänd rådgivare till hjälpa till med att hitta vettigare sätt att motivera med bra lönsamhet. I Singapore FN och amerikanska regeringar, återkom- tjäna pengar. Indianstammarna drog in visar affärsmodellen på en realistisk mande talare vid World Economic Forum stora pengar på kasinoverksamhet och återbetalningstid på fem år på investe- i Davos och… indianhövding) uppdraget skattebefriad tobak, men ville hitta alter- ringen. Det är ytterst konkurrenskraftigt att hitta miljövänliga investeringar för nativa och mer miljövänliga intäktskällor för vilken verksamhet som helst. Irokesförbundets medlemmar. att investera i. Jag kom då att tänka på – Jag arbetade under en lång pe- Åke Olssons innovation, som jag stött på Irokeserna sökte alternativa investeringar riod tillsammans med Oren Lyons. Vi några år tidigare. Det är ursprunget till att gjorde föreläsningar tillsammans kring Plantagon skapades och nu har möjlighet Var kommer då indianstammen in i his- värderingsfrågor inom näringslivet. En att bli en av lösningarna för framtidens torien? Jo, Hans Hassle fick genom Oren dag ställde han en fråga, ifall jag kunde matproduktion i storstäderna. o OnTime nr 2/11 – Framtidens stad – Hållbar utveckling 11 Svenska Cleanergy en del av lösningen Gammal teknik för ny metod att ta tillvara på solenergin Idag står solenergin för mindre än 1 procent av världens elproduktion, men enligt International Energy Agency kommer den siffran att ha ökat till åtminstone 20-25 procent 2050. Det kräver då att kostnaderna sjunker och att tekniken utvecklas, och här drar ett svenskt företag sitt strå till stacken. Enkelt uttryckt fungerar en Stirlingmo- santa är förstås hur mycket el man får tor så att en gas inuti en cylinder hettas ut för varje investerad krona. Det är här upp så att trycket ökar och pressar ut en som Anders Koritz menar att Cleanergys kolv. När luftströmmen stängs av kyls system verkligen kan visa sin styrka. toppen av cylindern ner, kolven sugs – Jag var på en internationell sol- uppåt av det vakuum som skapas och så energimässa i februari i år och bland kan processen upprepas. PV-leverantörerna där låg det vedertagna värdet för produktionskostnaden på Anders Koritz Solstrålarna reflekteras av en spegelparabol 1,40 kronor per kilowattimme. Med vår I Cleanergys lösning värms den varma krona per kilowattimme, säger han. änden av motorn upp av solstrålar lösning har vi potential att ligga runt en Nu går den tekniska utvecklingen som koncentreras och reflekteras av en inom PV-området snabbt och den spegelparabol. Stirlingmotorn driver stenhårda konkurrensen driver också När man pratar om solenergi tän- sedan en elgenerator och märkligare än ner priserna så produktionskostnaderna ker säkert de flesta på solpaneler, men så är det inte att skapa el med sol och en för PV har sjunkit en bit sedan februari, Cleanergy i Åmål har en helt annan idé Stirlingmotor. men Anders Koritz tror att Cleanergy om hur vi kan ta tillvara på solens strålar. Vad är det då som gör att den här me- Företagets affärsidé bygger på att an- toden kan konkurrera med traditionella vända en Stirlingmotor för att omvandla solpaneler? solvärme till el. kan behålla sitt försprång. – Man ska komma ihåg att vi är i ett väldigt tidigt skede än. Vi levererar bara – Den stora skillnaden mellan vår demoinstallationer och när vi kommer lösning och solpaneler (PV) är att vi upp i industriell produktion har vi po- att en motor som uppfanns 1816 skulle har en betydligt högre verkningsgrad. tential att ligga runt 60 öre per kilowat- sitta inne med en del av lösningen på Medan en normal PV-anläggning har en timme, säger han. dagens klimat- och energiproblematik, verkningsgrad från sol till el på runt 15 men så är det enligt Anders Koritz vd på procent kommer vi upp i 25-30 procent. Cleanergy. Nu finns det i och för sig PV-system som Konkurrera med andra energislag utan subventioner Nu kanske det låter lite märkligt i labbmiljö ska klara en högre verk- Då börjar också Cleanergy kunna produ- det finns ett väldigt stort intresse för ningsgrad, men bland de kommersiellt cera el på en kostnadsnivå där solenergin solenergi, men det är svårt att få ner tillgängliga systemen är 15 procent en kan konkurrera med traditionella ener- produktionskostnaderna till en nivå där rimlig siffra, säger Anders Koritz. gisorter, utan att behöva subventioner. – Klimatdebatten har gjort att det går att konkurrera med de traditionella energisorterna. Vi är övertygade om att vår lösning ska kunna klara det, säger han. 12 Något som är ett måste för att solenergin Mer el för varje investerad krona Att ha en hög verkningsgrad är i och för sig trevligt, men det riktigt intres- på allvar ska kunna ersätta annan mindre miljövänlig elproduktion. Ett annat måste är förstås bra tillgång OnTime nr 2/11 – Framtidens stad – Hållbar utveckling på solsken. Det har vi inte så mycket av behöva bygga en ny fabrik. Var den ska att potentialen är att om 5 år ha en indu- här uppe i Sverige så den stora markna- ligga är inte klart, men Kina är väl ingen striell produktion med en ny högvolyms- den för Cleanergys solenergilösning lig- helt orimlig gissning. En utmaning här fabrik som kan producera 20 000 enheter ger utomlands. Framför allt är det i Kina blir att garantera att kvaliteten inte varje år. Vi kommer helt enkelt att vara som förutsättningarna verkar goda. försämras när volymerna går upp och en ett etablerat svenskt industriföretag som del av produktionen flyttas utomlands. bidrar till en mer hållbar energiförsörj- trovärdiga när de säger att de vill ställa Speciellt som en del av komponenterna ning i världen, säger han. o om till förnyelsebar el, och det händer säkert kommer att produceras i lågkost- väldigt mycket där inom det här området, nadsländer för att hålla ner kostnaderna. säger Anders Koritz. Inga beslut är dock ännu fattade kring – Kina är ett av de länder som är mest detta. Från demo till skarpt läge beskärda del av den marknaden, men Bidra till en mer hållbar energiförsörjning de stora installationerna ligger fortfa- Så kommer då Cleanergy kommer att fin- rande i framtiden. Fast inte så långt in i nas kvar i Sverige i framtiden? Cleanergy hoppas givetvis att få sin framtiden. – Just nu levererar vi mindre demoan- – Absolut. Vår strategiska utveckling kommer alltid att ligga kvar i Sverige läggningar. Det är ett nödvändigt första för det är här vi kan hitta den helhets- steg för att visa att vi kan leverera det vi kunskap vi behöver. Sedan är det väldigt lovar och det ger oss också möjlighet att viktigt att kunna ha en del av produktio- trimma in hela produktionsprocessen nen tillsammans med utvecklingen så den innan vi ökar produktionsvolymerna. strategiska produktionen kommer också Men jag räknar med att de första volym- att ligga kvar i Sverige, säger Anders beställningarna ska komma under 2012 Koritz. och då är det dags att börja producera i mer industriell skala, säger Anders Koritz. För att klara av att hantera det förväntade volymbehovet kommer Cleanergy Hur tror han då att det kommer att se ut för Cleanergy om fem år? – Vi är väl medvetna om alla utmaningar vi har framför oss när det gäller att Hur fungerar en Stirlingmotor? Vilka möjligheter finns att utnyttja det mikroklimat som bildas mellan solpaneler och husfasader? Läs svaren och hitta fler intressanta länkar på www.combitech.se/ontime bygga ett nytt industribolag, men vi tror OnTime nr 2/11 – Framtidens stad – Hållbar utveckling 13 Tekniska Verken letar avfall utomlands Avfall – en värdefull resurs i framtiden Ser du framför dig hur den snabbt ökande konsumtionen leder till växande sopberg och en allt mer ohanterlig situation i framtiden? Då är det kanske dags att tänka om. Redan idag finns det avfallsmäklare som handlar med sopor och snart får vi kanske vår första avfallsbörs, på samma sätt som vi idag har en nordisk elbörs. Avfall går från att vara ett problem till att bli en del av lösningen. – Avfall har ofta en högre andel en del av lösningen kan vara att hitta Den optimala miljövinsten görs förstås utvinningsbar metall än malm som häm- användningsområden för värmen även om inget avfall produceras från början, tas upp ur gruvor. ”Landfield mining” under sommaren. Till en del görs det eller åtminstone så lite som möjligt. Men är redan idag ett begrepp, konstaterar redan idag genom att värma upp pooler att nå hela vägen är nog en utopi, tror Magnus Hammar, miljö- och utveck- och badanläggningar, men det förslår Magnus Hammar. lingsingenjör på Tekniska Verken i inte långt. – Dit kommer vi aldrig att nå. För allt du ser omkring dig är faktiskt blivande Linköping, som blivit kända för att ligga – Fjärrkyla är något vi kommer att se långt framme i utvecklingen när det gäl- mer av i framtiden, som fjärrvärme fast avfall. Varenda pryl, kläder, hus och ler avfallshantering. Det innebär också tvärtom. För att producera kylan kan maten vi äter, allt kommer någon gång att avfall från närområdet inte täcker vi använda en del av energiöverskottet. att bli avfall i en eller annan form. Det behovet. Men på längre sikt vore det också bra att gäller bara för oss att hantera det på ett kunna lagra värmen och hämta upp den så smart sätt som möjligt. o Faktum är att det rullar mer än 3 000 lastbilar per år från Norge med sopor igen när det blir kallare. Det pågår för- till Linköping. Tillsammans transpor- sök med detta, bland annat på Arlanda terar de ungefär 100 000 ton avfall, eller flygplats. Så det är inte något som ligger en fjärdedel av den totala mängd som jättelångt in i framtiden, men vi har förbränns i anläggningen. Resten av själva inte kommit dit ännu. Hur går det till att utvinna metaller ur askan när avfallet förbränts? behovet täcks mestadels av sopor från avfall och under de kallaste perioderna Målet ett fullständigt kretslopp utan förluster fossila bränslen som olja och kol. Själva förbränningen skapar i sin tur närområdet, returflis i form av rivnings- – Det är ett generellt problem som vi måste lösa inför framtiden, säger Magnus Hammar. Energiinnehållet i soporna också avfall, i form av aska, något som hittills varit ett problem. – Men askan är egentligen en resurs är ungefär en fjärdedel jämfört med olja. som kan användas till mycket. Vi får allt Om vi skulle bygga en så stor förbrän- bättre metoder för att ta tillvara på me- ningsanläggning att vi kunde klara även tallerna, som kan betinga ett stort värde. köldtopparna utan fossila bränslen Det är i sig en viktig faktor eftersom de skulle vi ha en jätteanläggning som stod kommersiella krafterna då bidrar till att vi nästan helt oanvänd på sommarhalvåret. blir bättre på att återvinna. Det som blir Det skulle ge underhållsproblem och över efter avskiljningen använder vi redan innebära en enorm kapitalbindnings- idag som ett utmärkt fyllnadsmaterial till kostnad. vägar och parkeringsplatser. Utvecklings- Avskiljningen sker i flera steg där de största metallbitarna avskiljs med mekaniska processer såsom magnetavskiljning och virvelströmsseparering. De finaste fraktionerna kan sedan avskiljas genom en kombination av starka syror och elektrolys, där egentligen är det en väldigt enkel princip bakom. Metalljonerna, efter att askan lösts upp i syra, ”fångas” upp på elektroderna och sedan kan tas tillvara. Genom elektrolys laddas elektronerna i metallerna och blir magnetiska. De kan sedan avskiljas från den övriga askan. projekt är också på gång för att hitta an- Lagra värmen och plocka fram den på vintern vändningsområden inom byggindustrin. Målsättningen är ändå att helt komma att vi ska kunna uppnå ett fullständigt ifrån behovet av fossila bränslen och kretslopp, där inget går till spillo. 14 Det yttersta målet för framtiden är förstås OnTime nr 2/11 – Framtidens stad – Hållbar utveckling Förutom import från Norge pratas det också om att transportera sopor med båt från Italien. Och det är inga små mängder vi pratar om. Hur kan detta vara miljömässigt försvarbart? – Långa transporter till trots utgör vartenda lastbilslass en ren miljövinst, säger Magnus Hammar. Om soporna istället deponeras på en soptipp ger de med tiden ifrån sig metangas som har 21 gånger starkare negativ påverkan på växthuseffekten än den koldioxid som skapas när vi förbränner soporna. Miljöpåverkan är så stor att avfallet skulle kunna transporteras från andra sidan jordklotet till Linköping och ändå vara bra för klimatet. – Vi har räknat på att vi skulle kunna importera sopor från Kina och ändå göra en miljövinst, berättar Magnus Hammar. Men även om vi skulle kunna göra det så är det förstås bättre om vi i första hand kan hämta avfallet på närmare håll, för att hålla utsläppen från transporterna nere. Det är också något av en övergångslösning vi pratar om. För i framtiden kommer naturligtvis även andra länder och större städer att ha förbränningsanläggningar där de kan ta hand om de egna soporna. Att vi ligger långt framme i Sverige beror främst på att vi har ett så kallt vinterhalvår. I sydligare länder finns helt enkelt inte samma behov av att skapa stora mängder värme genom förbränning. Där är inte fjärrvärmen utbyggd och då saknas den kommersiella drivkraft som vi har här. – För att ytterligare minimera utsläppen i framtidens samhällen behövs också teknik som vi inte har tillgång till ännu, konstaterar Magnus Hammar vidare. Idag krävs det stora förbränningsanläggningar för att både få en bra ekonomi och tillräcklig rökgasrening. Idealet är när vi kan uppnå samma miljövinster med mindre, mer lokala anläggningar och fortfarande vara lönsamma, men där är vi inte idag. Kanske jobbar vi med helt annan teknik då, vem vet, avslutar Magnus Hammar. OnTime nr 2/11 – Framtidens stad – Hållbar utveckling 15 Byggs för att klara kommande klimatförändringar Norra Djurgårdsstaden ska bli energipositiv Att bygga ut städer på det sätt som man gjorde under större delen av 1900-talet duger inte om man ska få hållbara städer. Nu gäller det att ta ett helhetsgrepp på miljöfrågorna och det är precis vad Stockholms stad tänker göra med utbyggnaden av Norra Djurgårdsstaden. Enligt en prognos som Stock- gårdsstaden ska då omfatta 236 hektar, som finns i huset kan återanvändas. holms stad gjort så kommer Stockholm vilket motsvarar ett halvt Södermalm. Kroppsvärme, datorer, belysning, spisar och andra hushållsapparater genererar att växa med 121 100 personer under det förstås värme och i ett passivhus kan den öka stadens miljöpåverkan, men frågan Inte bara energineutral, utan energipositiv är hur stor denna blir. På Stockholms Här ska 10 000 nya bostäder och 30 000 tem så att spillet minimeras. stad är man fast besluten att minimera nya arbetsplatser skapas. Målet är att Kombinerar man detta med solceller och den miljöpåverkan som expansionen stadsdelen inte bara ska bli energineu- vindkraft går det att få plushus. Det vill innebär och då spelar Norra Djurgårds- tral utan rent av ge ett positivt bidrag säga hus som producerar mer energi än staden en viktig roll. och här kommer husens utformning att de förbrukar. Smarta elnät gör det sedan spela en viktig roll. möjligt att sälja överskottselen. här decenniet. Det kommer förstås att Norra Djurgårdsstaden är namnet på en miljöstadsdel som ska komma värmen återföras in i husets värmesys- Tanken är att det ska finnas många att omfatta Hjorthagen, Värtahamnen, passivhus. Det är extremt välisolerade Matavfallet driver bussarna Frihamnen och Loudden. 2025 planeras och lufttäta byggnader där ventilatio- Ett kretsloppstänkande genomsyrar ock- hela projektet vara klart och Norra Djur- nen kontrolleras så att den värmeenergi så planerna. Näringsämnen ska utvinnas 16 OnTime nr 2/11 – Framtidens stad – Hållbar utveckling ur avloppsvattnet för att sedan återföras till jordbruksmark och allt matavfall ska bli till biogas. Gas som kan användas för att driva miljövänliga bussar, vilket bidrar till att skapa miljöeffektiva transporter. Att verkligen få till klimatsmarta transporter är förstås ett måste om Norra Djurgårdsstaden ska nå målet att bli en hållbar stadsdel. En viktig del i trafiklösningarna är att Spårväg City ska byggas ut och kopplas samman med Lidingöbanan. Spårvagnarna ska fungera som en grundstomme i trafiken och ge de boende tillgång till täta transporter både inom stadsdelen och in till city. Gång- och cykelbanor i kombination en hållbar stadsdel, men det är inte tekni- exempel har operan visat intresse för att ken som är den största utmaningen. ha föreställningar i en av gamla gasklock- med effektiv kollektivtrafik ska ge så bra – Den största utmaningen tycker jag transportmöjligheter att bilen förhopp- är att inte tappa greppet om helheten. Att ningsvis blir ett andrahandsalternativ. hela tiden fokusera på att målet är just nadstyper är viktigt för att Norra Djur- Att planerarna hoppas att många boende den trivsamma, vackra stadsdelen där gårdsstaden ska bli den typ av stadsdel struntar i bilen helt och hållet visas av att människor vill bo - inte de smarta teknis- som planerarna vill se. det bara ska finnas 0,5 parkeringsplatser ka lösningarna även om vi givetvis vill se per lägenhet. Annars brukar det vara sådana också, säger Anna-Stina Bokander, arbetar vi såklart med hela skalan, från normalt med krav på en parkeringsplats arkitekt på stadsbyggnadskontoret. byggnader till den övergripande struktu- per lägenhet i nybyggda områden. Förhoppningen är att Norra Djur- orna medan operahuset renoveras. Just att få en blandning av olika bygg- – För att skapa en trivsam stadsdel ren av parker och offentliga rum. Det är Cyklister däremot hoppas planerarna gårdsstaden ska bli ett område där det är även viktigt att få social och kommersiell få se mycket av för det ska finnas hela 2,2 nära till allt så att transporterna kan mi- service i rätt omfattning och på rätt plats. cykelparkeringsplatser för varje lägenhet. nimeras, samtidigt som hela stadsdelen Målet är att uppnå en levande stadsdel, I kombination med många cykelbanor blir ett område man verkligen vill stanna med en blandning av funktioner och olika kan Norra Djurgårdsstaden bli något av kvar i. Här kan planerarna kombinera typer av bebyggelse, säger Anna-Stina ett cykelparadis i Stockholm. vacker miljö med hållbar utveckling ge- Bokander. De som ändå vill ha bil ska uppmunt- nom att utnyttja det som redan finns. åtminstone köpa elbilar eftersom det ska arkitektur med hög kvalitet är hållbar är Ny stadsdel måste klara klimatförändringar finnas laddstolpar i hela området. Något ju gasverksområdet. Här har vi en fantas- Allt detta är viktigt för att bygga en håll- som om det inte finns kan göra att många tisk arkitektur i ett beständigt material bar stad, en det finns en annan sak som drar sig för att skaffa en elbil. som går att återanvända! Och man vill kanske är ännu viktigare. ras att använda sig av bilpooler eller – Ett mycket talande exempel på att verkligen återanvända det, säger Anna- Svårast att inte tappa greppet om helheten Stina Bokander. Så det finns en hel del tekniska lösningar Opera i den gammal gasklocka som ska göra Norra Djurgårdsstaden till På gasverksområdet ligger som namnet – Det långa perspektivet! Man måste alltid fråga sig om det man gör också är bra på sådär 100 års sikt, säger Anna-Stina Anna-Stina Bokander Bokander. I Norra Djurgårdsstaden märks det antyder det gamla gasverket som byggdes på att stadsdelen är planerad för att klara på 1890-talet. Här finns en rad gamla ökad nederbörd, varmare klimat och vackra byggnader som har ett stort kul- högre havsnivåer. Bland annat kommer turhistoriskt värde. Mest framträdande är grönstrukturen i området vara viktig både de två stora gasklockor i tegel. för den ekologiska mångfalden och för att De gamla byggnaderna ska bevaras jämna ut vattenflödena. Så förhoppning- och byggnationerna runt omkring ska en är att Norra Djurgårdsstaden långt in i anpassas så att de passar in i området. framtiden ska kunna stå som ett exempel Hela gasverksområdet är tänkt att fungera på vår tids byggnadskonst, precis som som ett offentligt rum för restauranger, Gamla stan än i dag kan låta människor service, kultur och idrott. Exakt vad som fascineras över den medeltida stadsbygg- ska finnas där är inte helt klart, men till nadskonsten. o OnTime nr 2/11 – Framtidens stad – Hållbar utveckling 17 nyhEtEr från Avhandling för ökad trafiksäkerhet Combitecharen Patrik Jonsson lade i början av oktober fram sin licentiat avhandling om intel ligenta nätverksbaserade sensorer för ökad trafik säkerhet. Att få större kännedom om aktuellt och kommande väglag ger möjlighet att förbättra snöröjning och halk bekämpning samt varna trafikanter vid hastiga förändringar i väglaget. Forskningen är ett sam arbete mellan Combitech, Trafikverket och Mittuni versitetet. Att ha koppling till forskningen är viktigt för Combitech och i dagsläget har ett 25tal medarbetare avlagt doktors eller licentiat examen. Combitech expanderar i Norge Sedan en tid tillbaka har Combitech verksam het i Norge, som står inför en stark expansion. Ett tiotal personer arbetar idag på våra kontor i Oslo och Stavanger där vi erbjuder ett brett utbud av tjänster till nya och befintliga kunder. Som vd för Combitech AS har Mikael Krusenberg 1utsetts. 8 : Faktaruta ubåtar och h underhåller dra erar, bygger oc Kundprojekt: Kockums tru teknik. An Kockums kons ancerad smyg ssystem med av -systemet, ubåt ng örlogsmarina rli Sti e nd t luftoberoe rk samheten Ve m. te produk ter är de ys ss ing m och minröjn a. räddningssyste och i Karlskron almö, på Muskö M i ige er Sv i finns ine Systems. ar M pp ru nK i Thysse Kockums ingår Höga krav på kommunikation under vattnet När ubåtstillverkaren Kockums i Malmö ska upphandla kommunikationssystemen till nya ubåten A 26 har Combitechs specialister hjälpt till att designa de tekniska kravspecifikationerna. KocKums i malmö arbetar just nu med att konstruera nästa ubåtsgeneration, A 26, på uppdrag av Försvarets Materielverk. Den nya generationens ubåt innebär att ubåtens roll som informationsinhämtare förstärks, samtidigt som smygtekniken förfinas. Den är gjord för att kunna verka effektivt i Östersjön och i andra grunda vatten. Stora krav ställs därför på kommunikations systemen ombord. De måste klara den trånga, fuktiga undervattensmiljön med högt tryck som ubåten verkar i, samtidigt som ubåtens kommunikationsförmåga jämfört med tidigare ubåtar ökar. Kommunikationen sker också via ultraljud, det vill säga ljudvågor under vatten. Även miljökraven är hårda, liksom säkerhetskraven där kommunikationssystemet måste kunna fungera även efter en sprängning. – Combitech har erkänt duktiga specialister på sambandssystem. Dessutom har de labbmiljöer där vi kan testa utrustning i verkligheten enligt för svarets krav. Och när man anlitar en konsult som resursförstärkning får man indirekt kontakt med Combitechs övriga experter på köpet. KonsultErnas roll undEr förändring. Kockums har i dagsläget ett flertal konsulter inne i verk samheten. Ibland handlar det om att möta upp till fälliga toppar genom resursförstärkning. Men lika ofta handlar det om att anlita specialistkompetens för kortare utredningar på områden där man inte själv har djup kompetens. Men Jens Lagerstedt ser framför sig en något ändrad inriktning i framtiden. – Utvecklingen går mot att konsulterna inte behöver sitta i våra lokaler, utan vi kan lägga ut arbetspaket som de genomför som åtaganden. Då är det bra att konsulterna har en kort startsträcka. I Combitechs fall handlar det om att de har en lång erfarenhet av försvars relaterad verksamhet och har de säkerhetsklassningar som krävs, avslutar Jens Lagerstedt. ExpErtEr på sambandsKommuniKation. På va pensektionen på Kockums, där Jens Lagerstedt är gruppledare, arbetar man med allt som rör intern och extern kommunikation. Det handlar om såväl tal som text och krypterad som okrypterad information. Här pågår just nu ett intensivt kravställningsarbete inför upphandling av ubåtens kommunikations system. Kockums har därför tagit hjälp av konsulter från Combitech för att göra den tekniska krav specifikationen på kommunikationssystemen. på bildEn. Jens Lagerstedt, Att valet föll på några av Combitechs gruppledare vapensektionen, 80 kommunikationskonsulter förklarar Jens Kockums Lagerstedt så här: OnTime nr 2/11 – Framtidens stad – Hållbar utveckling Kundprojekt: Saab Ett ledningssystem med Android-teknik Combitech har utvecklat hårdvara och elektronik till ett ledningssystem för soldater i fält. Systemet bygger på en anpassning av operativsystemet Android, som idag finns i många smarta mobiler världen över. Portable C2 är framtaget av försvars- och säkerhetsföretaget Saab. portablE c2 är Ett samarbEtE mellan Saab Security and Defence Solutions, Saab Training Systems and Simulation och Combitech. Det täta samarbetet har möjliggjort att en prototyp kunde tas fram på kort tid. Combitech har ansvarat för utvecklingen av elektronikhårdvaran med sensorer, processorer, display, drivare, olika kommunikationsinterface och kraftförsörjning, men också drivrutinerna som gör Webb på norska och engelska Nu finns vår webbplats både i en engelsk och norsk version. Du når dem via combitech.se eller via direktadresserna combitech.com eller combitech.no. det möjligt för Android att kommunicera med alla delar i systemet. Tekniken är inbyggd i en väst med tillhörande handenhet. I handenheten finns ett sys tem med moduler för kommunikationer och kartor. Läs en längre artikel på Combitechs webbplats: www.combitech.se/portablec2 Hållbarhet Ett »miljötänk« i allt vi gör Miljö är ett område som inrymmer mycket. På Combitech kombinerar vi teknik, miljö och säkerhet för att bidra till ett mer hållbart samhälle. Målsättningen är att tio procent av våra uppdrag ska ge en positiv miljöpåverkan. inom combitEch finns det en bred miljökompetens, oavsett om det handlar om att utveckla ett system åt en kund eller vara ett stöd i planeringen av infrastruktur. Automationsindustri, energi, försvar, medtech och verk & myndigheter är branscher som har stort behov av konsulttjänster inom miljö- och hållbarhetsarbete. - Miljö är ett område som blir allt viktigare i våra kunders verksamheter och affärsstrategier nästan oavsett bransch. Vi jobbar målinriktat för att hjälpa våra kunder att uppmärksamma miljö- och hållbarhetsaspekter, säger Oscar Lindroth, miljöchef på Combitech. Talangprogram Ett gäng med tolv nyut examinerade ingenjörer påbörjade nyligen Combi tech Talent Program, i samarbete med kunden Saab. Det tvååriga pro grammet ska göra dem erfarna på kortare tid och bygger på metoder och forskning som Combi tech utvecklat med KTH. Rekrytering pågår för fullt till en ny omgång i vår, då också ett program med medtechinriktning kom mer att starta. Läs mer på www.combitech.se/ctp. miljötjänstEr och grEEntEch. Som konsultföretag erbjuder Combitech bland annat rena miljötjänster såsom miljökonsekvensbeskrivningar, miljötekniska marknadsundersökningar och expertstöd vid affärsutveckling och upphandling. Ett uppdrag kan vara att analysera en hårdvara, så att den inte innehåller några miljöfarliga komponenter. Även GreenTech är en växande sektor. GreenTech handlar om att utveckla tekniker/tjänster som minskar miljöpåverkan eller arbeta med kunder som genom sina produkter/tjänster minskar miljöpåverkan. - Vi ska till exempel, på uppdrag av Sweco, ta fram ett styrsystem till den demoanläggning för ett vertikalt växthus som Plantagon bygger i Linköping. Vi har också medverkat i utvecklingen av tidvattenverket Minesto och har bred kompetens inom vindkraftsområdet, berättar David Skyborn, GreenTech-ansvarig på Combitech. OnTime nr 2/11 – Framtidens stad – Hållbar utveckling på bildEn. David Skyborn (t v) och Oscar Lindroth (t h) Sveriges enda ackrediterade ljudlabb På Combitech kombine rar vi teori och praktik. Visste du till exempel att vi har Sveriges enda ack rediterade ljudlabb för att testa och typkontrollera hörselskydd? Labbet är också utsett av EU som ”Anmält organ”, vilket ger rätt till certifiering av hörselskydd. Labbet ligger i Arboga och kan utföra akustiska såväl som mekaniska 1prov. 9 avsändarE Combitech ab Box 15042 583 15 Linköping Porto Betalt Combitech Training Institute: Aktuella kurser .Net för systemutv. i framkant 15-17 nov & 28-29 nov Problemlösning med C++ Effektiv kravhantering MBSE design, kodgenerering & exekvering C - ditt andra språk Linköping 22-23 nov & 6 dec Linköping 22 nov & 7 dec Göteborg 24 nov & 6 dec Stockholm 30 nov-1 dec & 14 dec Linköping Mönster (Design patterns) 6-8 dec Stockholm MBD-Model Based Definition 7-8 dec Linköping Sveriges krishanteringssystem och -ledning 25-26 jan Stockholm www.combitech.se/utbildning »Användbarhet händer inte av sig självt« Tre frågor & tre svar Genom att tänka användbarhet under hela utvecklingsprocessen spar man både tid och pengar. Det menar Aseel Berglund, doktor inom användarcentrerad systemutveckling och affärsutvecklare vid Reality Labs på Combitech i Linköping. händer inte av sig självt, utan man behöver metoder, verktyg och kompetens. Det måste finnas en person i projektet som är ansvarig för användbarheten. – Tänk användbarhet under hela processen. Det räcker inte att pliktskyldigt göra användartester på slutet, utan använd Vad är användarcentrerad utveckling? barhetsfrågorna måste finnas med i hela – En vanlig missuppfattning är att utvecklingsprocessen, redan i kravfasen. användbarhet handlar om användargräns – Bygg prototyper! Tillåt er att snitt. Men det är mer än så. Det handlar experimentera i början av projektet. om ett förhållningssätt – att fokusera Visualisera hur slutresultatet ska bli genom på användaren under hela utvecklings att bygga en enkel prototyp. Det viktiga är att processen. Vem är användaren av produkten skapa en gemensam målbild av slutresultatet. och vilka beteenden har han/hon? Men det är I Reality Labs inom Combitech fokuserar också viktigt att fundera över användningen. vi på just prototyper och har sett vilka aha I vilket sammanhang ska produkten upplevelser det ger hos våra kunder. användas? Finns det andra relaterade system Och slutligen, behovsdriven utveckling eller regelverk som man måste ta hänsyn till? är ett måste. Det är behoven som ska styra Genom att jobba på det här sättet och göra utvecklingen, inte tekniken. rätt från början, sparar man både tid och Vilka trender finns inom användarområdet? pengar. – Medvetenheten om användbarhet Vilka råd kan du ge den som vill bygga ett användbart system? – Jobba systematiskt! Användbarhet 1. 3. 2. 12 mars nästa nummEr utE (cirka) Detta och äldre nummer hittar du som pdf-filer på vår webbplats. Säkerhet krävs för ett fungerande samhälle. Det är en förutsättning för fungerande flöden av bl.a. energi och information samt för invånarnas trygghet och tillgänglighet i samhället. I nästa nummer fortsätter vi genomgången av viktiga pusselbitar i framtidens samhällsbygge och fokuserar på just säkerhetsaspekterna. är större idag än för tio år sedan, så utvecklingen går definitivt åt rätt håll. Användarcentrering kommer starkt inom det agila området, exempelvis i metoder som Scrum. Det känns lovande. En annan trend är att användbarhet blir viktigt också i tjänsteutveckling, inte bara i produkter. Det är ett spännande område som vi bara sett början av. Vi ser också att beställar kompetensen blir viktigare. Beställer man inte användbarhet så får man inte använd barhet helt enkelt. läs mEr på www.combitech.se/realitylabs Kalender: Här möter du Combitech: 16-17 nov Samhällssäkerhet i samverkan, Kistamässan, Stockholm 21-23 nov Internetdagarna, Stockholm 23 nov: Combitechseminarium om Informationssäkerhet, Stockholm combitech.se/ontime
