docSVD Bilaga 2012-11-21
download 
Report Transcription
SVD Bilaga 2012-11-21
ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS November 2012 Med dagstidningens räckvidd och facktidningens fokus LADDA NER TIDNINGEN (PDF) LÄS TIDNINGEN I DIN IPAD ELLER IPHONE. LADDA NER APPEN FRÅN QIOZK! Nr. 7 MEDICINSK TEKNIK 2 TIPS Äldrevården Projekt testar smarta boenden för äldre. ”Sömnlös i Stockholm” Teaterpjäs uppmärksammar sömnapné. FOTO: DAVID PLAS MODERN BILDBEHANDLING REVOLUTIONERAR DIAGNOSARBETET Lennart Philipsson: Vår styrka är vår kompetens att göra kliniska prövningar på våra sjukhus. Från idé till färdig produkt Erfarna och effektiva konsulter! Uppsala Stockholm Linköping Karlstad Lund 2 · NOVEMBER 2012 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET UTMANINGAR Framtidens vård är att sätta patienten främst, inte köpa den senaste och mest avancerade tekniken, bara för att det går. FOTO: STAFFAN LARSSON VI REKOMMENDERAR Sätt patienten i centrum T illverkarnas ingenjörskonst löper efter sina egna utvecklingsmål där konstruktörerna har sin syn på hur patientflödet ser ut. Det går sällan i takt med sjukvårdens utvecklingsmål, vilket leder till att de flesta utrustningarna på våra sjukhus har funktioner som aldrig används. Verksamheter i vården, måste tillsammans med upphandlare, diskutera hur en utrustning passar in i patientflödet och hur vi får ut det mesta av den för att tillgodose patientbehov och nytta. Vi som försöker planera in ny utrustning i sjukvården märker snart att det kan vara andra bevekelsegrunder än att sätta patienten först som styr upphandlingsarbetet. Organisation, personliga intressen och behandlingsintäkter, tenderar att få fokus. Det bästa för patienten Framtidens sjukvård måste bli kostnadseffektivare på grund av att skatteintäkterna per patient minskar. Jag tror därför att sjukvården kommer präglas av att alla intressenter sätter patienten i fokus, tillsammans planerar patientflödet till det bästa för patienten och dessutom så billigt som möjligt för skattebetalaren. ■ Hur ska vi göra för att sätta patienten i centrum? Framtidens sjukvård kommer att engagera patienterna direkt i vårdarbetet. Begreppet ”vård på distans” tornar upp som ett starkt verktyg när vi ska nå alla patienter på lika villkor och på ett mer kostnadseffektivt sätt. Den här delen av sjukvården har bara börjat, med hypoteser för forskningen som ska leda till ett bättre omhändertagande. Som patient kommer vi i framtiden att sköta om vår kropp via internet i mycket större utsträckning, precis som vi gör med våra banktjänster. Sjukvården har stort ansvar Utvecklingen av patientflöden och utveckling av produkter riskerar att inte följas åt. Här har sjukvården ett stort ansvar att bjuda in tillverkarna för samarbete.För att få den snabbaste utvecklingen måste tillverkarna ges möjlighet att se vårdprocessen på ett så tydligt sätt att de kan optimera sin utrustning på så effektivt sätt att i princip ingen överleverans sker. Det betyder att den avsedda användningen för produkten ligger väldigt nära det avsedda behovet. Eventuell överleverans ska förstås specificeras och någon betalning för denna ska ej ske. Vidare ska tillverkarna dels ges möjlighet att följa patientflödet på nära håll för att dels se hur utrustningen kan användas på bästa sätt och dels att utveckla den egna produkten med mål att optimera patientflödet och patientnyttan för framtiden. Ställ krav Lars Carlsson Verksamhetschef, Medicinsk teknik Karolinska Univeritetssjukhuset. ”Som patient kommer vi i framtiden att sköta om vår kropp via internet i mycket större utsträckning, precis som vi gör med våra banktjänster.” Jag anser att de seriösa tillverkarna måste ställa krav på att vara delaktiga i vården. Tillverkarna ska få en rimlig förklaring när de av någon anledning avvisas. Tiden är förbi när hemlighetsmakeri hos en tillverkare kommer att leda till stora vinster när de med klang och jubel presenterar sina nya uppfinningar. Min uppmaning till alla intressenter: ■ Öka samarbete mellan vård och tillverkare! ■ Se till att tillverkarnas intåg verkligen gynnar utvecklingen i rätt rikting och inte stjäl tid från patienten! ■ Sätt det långsiktiga målet ”Patienten i centrum” när de kortsiktiga besluten tas! Framtidens melodi handlar om förtroende och samarbete, för patientens bästa! SIDA 06 Hans Hebert Tillträdande chef på Skolan för teknik och hälsa. KTH. Forskningsprojekt som är fullt integrerad med vårdsystemets behov. Vi får våra läsare att lyckas! MEDICINSK TEKNIK NR 7, NOVEMBER 2012 Verkställande direktör: Joanna Hansson Redaktionschef: Martin Björinge Affärsutvecklare: Philip Andersson Layout: Daniel Di Meo och Martin Björinge Ansvarig för denna utgåva: Projektledare: Peppe Sjöstrand Tel: 08-510 053 00 E-post: peppe.sjostrand@mediaplanet.com Distribution: Svenska Dagbladet, november 2012 Tryckeri: V-Tab Repro: Bert Lindevall Korrektur: Christian Malmgren Mediaplanet kontaktinformation: Tel: 08-510 053 00 Fax: 08-510 053 99 E-post: synpunkter@mediaplanet.com Vid förfrågningar kontakta: Philip Andersson Citera oss gärna, men ange källan. Mediaplanets affärsidé är att leverera nya kunder till våra annonsörer. Genom intressanta artiklar med hög kvalitet motiverar vi våra läsare att agera. To carve out even the smallest details is essential in medical practice. Surgical Monitors RadiForce L&E-Series Because only people who can obtain a clear picture, and only those who can seperate what is important from what is not, get clear results in medicine. Diagnostic Monitors RadiForce G&R-Series Clinical Review Monitors RadiForce MX-Series Digital Mammography Monitors RadiForce Mammo-Series Forskningssamarbete för att skapa banbrytande genombrott i cancervården Kombinationen av strålbehandling och samtidig magnetresonansavbildning är nästa generations innovation för behandling av cancerpatienter. Philips och Elekta samarbetar för att nå ett genombrott inom cancervården. Forskningssamarbetet syftar till att skapa banbrytande cancervård genom integrering av linjäraccelerator och magnetresonansavbildning (MRI). Det är Royal Philips Electronics, ledande inom medicinska bildhanteringssystem, och det globala medicinteknikföretaget Elekta, pionjär inom neurokirurgi och strålbehandlingssystem, som nu gemensamt skapar en plattform, där de båda teknikerna ska förenas i ett gemensamt behandlingssystem. Tekniken innebär att cancervävnaden identifieras och sedan strålas med högenergistrålar på ett sätt som skonar frisk vävnad runt tumören. Genom realtidsbilder av både tumörer och utsatta organ är det möjligt med ett integrerat MRI-styrt strålbehandlingssystem att få en mer exakt bild av det som ska behandlas och enbart stråla tumören, även när den rör sig i kroppen under behandlingen. Den här metoden ger läkare exceptionella mjukvävnadsbilder under strålbehandlingen och i realtid möjlighet att anpassa behandlingen för att ge en oerhört exakt cancerbehandling. Det här kan komma att revolu- Ökad säkerhet –för både patienter och personal Kärlröntgen, angiografi, hör till läkarens viktigaste verktyg för diagnos och behandling av stroke. Ett problem har dock varit att patienter och personal har utsatts för höga doser röntgenstrålning. Tack vare ett samarbete mellan Philips Healthcare och Karolinska Universitetssjukhuset har nästa generations kärlröntgen med upp till 75 procent lägre stråldos sett dagens ljus. lluraClarity, som den nya röntgentekniken heter, kommer att betyda enormt mycket för personalens arbetsmiljö och för patientsäkerheten. – AlluraClarity är ett resultat av vårt samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset, som är ett av världens ledande centra inom strokebehandling och därför en lämplig samarbetspartner för oss, berättar Johan Sangell, produktspecialist vid Philips Healthcare. Stroke är en vanlig orsak till dödsfall och invaliditet med stora samhällsekonomiska konsekvenser. Vid en stroke vill man snabbt konstatera om det rör sig om en propp eller en blödning. Det görs med en skiktröntgen (datortomografi) eller magnetkamera (MR). Kärlröntgen används sedan vid behandlingen av patienten. Många blir helt återställda Tunna slangar förs från ljumsken via blodkärlen upp till hjärnan. Kontrastvätska sprutas in i blodkärlet och man kan då se förträngningar som kan vidgas eller proppar som kan tas ut. Om patienten behandlas i tid blir resultatet ofta mycket bra; många blir helt återställda. På Neuroradiologiska kliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset utförs varje år cirka 550 diagnostiska kärlröntgenundersökningar och 300 behandlingar, varav cirka 100 är patienter med stroke. Staffan Holmin, Johan Sangell, Tommy Andersson och Michael Söderman, överläkare på Neuroradioligiska kliniken. Den nya lågdosröntgen är resultat av ett samarbete mellan Karolinska universitetssjukhuset och Philips Healthcare. – Vid behandlingar står personalen inne i röntgenrummet och utsätts för strålning hela tiden. Ibland kan behandlingen ta flera timmar och den sammanlagda stråldosen kan bli hög. Men den nya lågdosröntgen minskar stråldoserna med 73 procent, berättar Michael Söderman, överläkare på Neuroradiologiska kliniken på Karolinska Universitetssjukhuset, som har haft ansvaret för den kliniska sidan av forskningsprojektet. – Tidigare har lägre dos av röntgenstrålning automatiskt betytt sämre bildkvalitet, men nu har vi lyckats att kombinera låg strålning med bra bildkvalitet, säger Johan Sangell. – Inför den här studien var vi villiga att acceptera sämre bildkvalitet bara vi kunde minska stråldoserna. Men i dag har vi mycket bra bildkvalitet och ändå väldigt låga stråldoser, konstaterar Michael Söderman. tionera cancervården. Behovet av att koncentrera stråldosen till målet i största möjliga utsträckning och minska exponeringen av frisk vävnad styrs av intresset för patientens bästa. Patienterna måste ges bästa möjliga förutsättningar för att tillfriskna och få en bättre livskvalitet. I utvecklingsprogrammet kommer ett forskningskonsortium att ingå och bestå av ledande cancerkliniker och cancerläkare, däribland University Medical Center Utrecht i Nederländerna. Innovationer med människor i fokus –Hälsovård och sjukvård handlar om människor och vår mission är att förbättra människors liv genom meningsfulla innovationer, säger Christer Byfors, Sverigechef för Philips Healthcare. – GRUNDLÄGGANDE forskning är nödvändig när man utvecklar innovationer. I Norden har Philips en lokal grupp av forskare som samarbetar nära Philips internationella nätverk av forskare. Vi samarbetar med universitetssjukhusen i hela Norden. För oss är det viktigt att samarbetet ökar mellan akademin, industrin och vården, fortsätter Christer Byfors. Det nordiska huvudkontoret ligger i Kista. Utöver ny teknologi utvecklar företaget hela hälso- och sjukvårdssystem. – Vi kan göra hälso och sjukvårdsystem mer effektiva genom att analysera processer, utveckla bättre arbetsflöden för personalen och minska väntetider för patienter. Vi tittar på hela vårdflödet från den prehospitala miljön till sjukhuset och vidare in i hemsjukvården, säger Johan Folkunger, Nordisk Affärsutvecklingschef vid Philips Healthcare. PHILIPS SATSAR MYCKET på tidig diagnostisering och behandling av hjärt-kärlsjukdomar och cancer med stort fokus på optimering av arbetsflöden. Det finns enorma möjligheter att skapa långsiktigt hållbara lösningar som kombinerar förbättrad patienthälsa med minskade vårdkostnader. Det är viktigt att vi samarbetar och skapar synergier, då får vi fram meningsfulla innovationer, säger Johan Folkunger. Christer Byfors och Johan Folkunger. Fakta Philips s Grundat 1891 med huvudkontor i Amsterdam, Holland. s En av världens största privata forskningsorganisationer. s Mer än 1 000 anställda i Norden inom forskning, försäljning, service och tillverkning. sHar skapat mer än 130 000 patent (total FoU). sPhilips återinvesterar drygt 8 procent av sin omsättning tillbaka i FoU. www.philips.se 4 · NOVEMBER 2012 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET NYHETER TIPS 1 Konkurrens sporrar till bättre vård I lokaler från 1870-talet, helt nyrenoverade med bevarade takmålningar och pelare, har den nya vårdcentralen i Söderköping etablerat sig med många nya patienter. – Vi har behållit den ursprungliga känslan i kombination med en modern topputrustad vårdcentral, berättar Petra Andersson, verksamhetschef på Geria vårdcentral. Sedan september 2012 har en ny privat vårdcentral etablerat sig i Söderköping, Östergötland. Med ett äldreboende i Söderköping och ett i Valdemarsvik kändes det naturligt att också etablera en vårdcentral i området. – Vår grundidé handlar om ett bra bemötande, hög kvalitet i allt arbete vi utför och en kontinuitet för patienterna. Vi har inte behövt annonsera efter personal, vi fick spontana reaktioner direkt och har handplockat de bästa. Teamet på Geria Vårdcentral består av sju distriktssjuksköterskor, fyra distriktsläkare, en undersköterska, en vårdadministratör och en sekreterare. I skrivande stund har 2 650 patienter listat sig. Kompetens för bra utrustning – För oss har kvaliteten varit det genomgående viktigaste. Hög kompetens är självklart grunden, men även att patienterna får träffa samma läkare har varit primärt. Härtill kommer också vikten av en bra utrustning, vilket medarbetarna förväntar sig för att kunna SATSA PÅ DEN BÄSTA PERSONALEN Petra Andersson Verksamhetschef på Geria vårdcentral FOTO: PRIVAT garantera säkerhet och ett modernt professionellt diagnostikcentrum. – Det är inte lätt att upphandla den bästa utrustningen, säger Petra Andersson. Därför har vi haft god hjälp av våra läkare och övrig sjukvårdspersonal. Utifrån sin kompetens har de haft önskemål som vi har utgått ifrån och att köpa allt från en leverantör underlättar mycket. Utgångspunkten har varit att varje ansvarig läkare och sjuksköterska kan sitt område och vet vad som behöver köpas in och från vem man får den bästa utrustningen för att i nästa led kunna erbjuda den bästa vården. Säkerhet gynnar patienten – Genom att vi har etablerat oss i de gamla lokalerna i Söderköping, som tidigare har varit både teater och biograf, lockar det självklart många patienter. Och för oss har det handlat om att tvätta bort sjukvårdsstämpeln för att patienterna ska känna sig lugna och trygga när de kommer hit. Att då satsa på hög säkerhet i utrustningen och den bästa personalen är en viktig förutsättning för oss att lyckas, säger Petra Andersson. MARIE LOUISE AARÖE redaktionen@mediaplanet.com Låt oss utrusta din mottagning Vi har kompetensen och produkterna. Medicinkylskåp, undersökningsmöbler och diagnostikutrustning för den moderna vården. www.oscarinstrument.se | Tel. 0303-170 50 BEVARAD CHARM Den nya vårdcentralen i Söderköping har etablerat sig i lokaler från 1870-talet. FOTO: PRIVAT HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET NOVEMBER 2012 · 5 Christian Kinch Vd, Bactiguard Tommy Fürsten Försäljningschef Radiologi, GE Healthcare FOTO: BOSSE JOHANSSON FOTO: INTERNBILD, GE HEALTHCARE Fråga 1: Vad betyder innovationer för hälso- och sjukvården? Otroligt mycket. Vi på Bactiguard satsar mycket på samarbeten mellan sjukvården och akademin för att se hur innovationer kan förbättra vården framför allt för patienten, men också genom att innovationer också kan spara pengar åt vården. Våra produkter som kan förhindra infektioner i vården är en svensk innovation men har varit lättare att få in på sjukhus i till exempel USA och länder i Mellanöstern än i Sverige och det måste underlättas.Många innovationer sparar inte bara pengar utan våra unika katetrar till exempel räddar också liv. Medicintekniska innovationer är en grundförutsättning för en kontinuerlig kvalitets- och produktivitetsförbättring i vården. Ett tydligt exempel är den dosreducering som är möjlig i våra moderna datortomografer, vilket innebär mindre strålningsrisker för patienten. Undersökningen går snabbare och ger dessutom tydligare bilder av kroppen vilket ger bättre patientdiagnoser till en lägre kostnad. Fråga 2: Sverige har en stark historia vad gäller att ta fram medicintekniska innovationer. Hur ska Sverige kunna fortsätta att vara ett föregångsland inom området? Här krävs det ett krafttag från politiker, men också ett intresse från vården och akademin för att vi ska skapa de bästa förutsättningarna. Det finns många fantastiska uppfinningar och intressanta medicintekniska lösningar i Sverige som aldrig får chansen på grund av byråkrati och brist på kapital och ska vi fortsätta få fram företag som Elekta, Getinge och mitt eget bolag krävs samverkan och en bra både politisk och ekonomisk miljö för att innovationerna ska ha en bra grogrund. Jag tycker att det både nu och i framtiden, är viktigt att kliniker och forskare får möjlighet att bedriva omfattande forskning i Sverige, för att på så sätt kunna bidra med sitt kunnande och nya idéer när ny medicinsk teknik utvecklas. Fråga 3: Hur ser du på utveckling inom patientsäkerhet? I Sverige dör 1 500 människor varje år i vården till exempel på grund av vårdrelaterade infektioner, det skulle inte behöva vara så om vi brydde oss mer i Sverige om patientsäkerheten. Det är inte acceptabelt tycker jag att vi har färre som dör i trafiken än på våra sjukhus. Det här kan vi ändra på, men då krävs just de samarbeten jag betonat mellan näringsliv, vård och akademi. Vi jobbar på Bactiguard med Karolinskas Innovationsplatsen och det är ett fantastiskt samarbete för att förbättra vården för svenska patienter, så goda exempel finns men det borde bli fler. Nyckeln till ökad patientsäkerhet är kunskap. Inom vår utbildningssatsning GE Healthcare Academy är just ett av målen att öka patientsäkerheten, genom att årligen erbjuda fler än 100 kliniska och tekniska utbildningstillfällen kring användning av våra medicintekniska produkter . Fråga 4: Hur ska vi få vården att bli effektivare så att den räcker till oss alla? 9 procent av alla sjukhuspatienter i Sverige drabbas i dag av en vårdrelaterad infektion, kostnaden för att hantera dessa infektioner har uppskattas till 3,7 mdr. Med våra lösningar kan en betydande del av dessa infektioner undvikas och därmed stora resurser frigöras. Jag övertygad om att innovationer inom medicinsk teknik och förbättrad informationsteknologi i vården kommer att vara grunden till en mer effektiv vård. Hos oss arbetar vi sedan många år med konceptet ”healthymagination” vars syfte är att utveckla innovationer som hjälper läkare och vårdgivare att leverera högkvalitativ sjukvård, till en lägre kostnad, till ännu fler människor. FOTO: THINKSTOCK FOTO: THINKSTOCK FOTO: THINKSTOCK 6 · NOVEMBER 2012 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET NYHETER FOTO: THINKSTOCK FOTO: STAFFAN LARSSON KTH STH FOTO: THINKSTOCK MISSSA INTE! KOMPETENS Samarbete i teknisk vårdvetenskap Framtidens vård blir allt mer teknikintensiv, vilket ökar kraven på sjuksköterskors teknikkompetens. BRED UTGÅNGSPUNKT. ”Ett av våra aktuella forskningsprojekt inom medicinsk teknik är inriktat på medicinsk avbildning”, säger Hans Hebert, tillträdande skolchef på Skolan för teknik och hälsa, KTH. Forskning i gränsområdet mellan teknik och medicin Skolan för teknik och hälsa vid KTH forskar och undervisar kring medicinsk teknik utifrån en bred utgångspunkt som omfattar forskning på såväl makrosom mikronivå. SHOWCASE Verksamheten är bland annat inriktad på teknisk forskning inom hälsa och sjukvård. Tyngdpunkten i forskningen är medicinsk teknik, logistik, design och ergonomi som begränsar och förebygger skada samt främjar hälsa. Den gemensamma nämnaren för forskningen vid Skolan för teknik och hälsa är att i ett brett perspektiv främja hälsa och förebygga ohälsa. Fokus på teknisk utveckling – Vi har en bra grundläggande infrastruktur med närhet till den kliniska verksamheten och grundläggande medicinsk forskning på Karolinska institutet, säger Hans Hebert, tillträdande skolchef på Skolan för teknik och hälsa, KTH. På avdelningen för medicinsk teknik bedrivs forskning med fokus på teknisk utveckling av nya metoder och förbättring av befintliga metoder för effektivare, säkrare och billigare diagnostik,monitorering och behandling i sjukvården. – På området medicinska bildgivande system bedriver vi ett flertal projekt inom bland annat ultraljudsavbildning, transmissionsavbildning och emissionsavbildning. Samtliga forskningsprojekt utgår från en relevant klinisk frågeställning som är fullt integrerad med vårdsystemets behov, säger Hans Hebert. – Skolan har också fått en donation av paret Jonasson på 70 miljoner kronor för infrastruktursatsningar inom bildområdet. Patientsäkerhet Patientsäkerhet är ett nytt forskningsområde under uppbyggnad på Skolan för teknik och hälsa. En professur på området har tillsatts och fokus i forskningen kommer i mångt och mycket att ligga på ett systemtänkande som möjliggör smidiga patientflöden mellan vårdens olika specialistenheter. Ytterligare ett forskningsområde är omgivningsfysiologi, som undersöker hur kroppens fysiologi påverkas av extrema förhållanden vid exempelvis dykning eller kraftiga accelerationspåkänningar. – Ett av våra aktuella forskningsprojekt inom medicinsk teknik är inriktat på medicinsk avbildning. I EU-projektet 3MiCRON utvecklar forskarna ett nytt kontrastmedel som kan användas till flera olika avbildningsmetoder, däribland ultraljud och MR-avbildning,säger Hans Hebert. Ska reducera antalet skador Avdelningen för neuronik (neuroengineering) är ett tvärvetenskapligt samarbete mellan medicinsk och teknisk kompetensinom klinisk neurovetenskap. Avdelningens övergripande målsättning är att reducera antalet skador mot huvud, nacke och det centrala nervsystemet samt att utveckla tekniska innovationer för kliniska behandlingar inom neurokirurgi. Ett av avdelningens aktuella forskningsprojekt startade 1996 och syftar till att utveckla bättre skydd mot skall- och hjärnskador till följd av ett yttre våld. Projektet har resulterat i doktorsavhandlingar, ett avknoppat bolag och ett antal patent. Dess övergripande syfte är att påverka lagstiftande organ att förbättra testmetoder för hjälmar. Det breda anslaget i skolans forskning resulterar i forskningssatsningar som ser till såväl makro- som mikroperspektivet när man tar sig an övergripande folkhälsofrågor, exempelvis den åldrande befolkningen. En av våra främsta styrkor Ett forskningsprojekt vid en av skolans två centrumbildningar, Centrum för hälsa och byggande, syftar till att testa och utvärdera teknik för morgondagens smarta äldreboenden. I ett antal fullskaliga lägenheter i Haninge testar man teknik som många av landets fastighetsbolag och kommuner visat intresse för. På mikronivå bedrivs ett forskningsprojekt som på molekylär nivå undersöker hur man kan lindra patienters besvär i samband med inflammation och smärta. – En av våra främsta styrkor är förmågan att ta oss an ett forskningsområde ur såväl makro- som mikroperspektiv. Vår tvärvetenskapliga utgångspunkt ger oss den möjligheten, säger Hans Hebert. Hälso- och sjukvård har många beröringspunkter och gemensamma nämnare med medicinsk teknik, biotekni och arbetsvetenskap. KTH:s och Röda Korsets högskola har därför inlett ett samarbete som bland annat ska resultera i inrättandet av en professur med inriktning mot teknisk vårdvetenskap. – Ingenjörs-och sjuksköterskeyrket kräver båda förmåga till analys och problemlösning och förmåga att medverka i, organisera och leda modernt hälsoarbete. För oss handlar det bland annat om att förstärka vår grundutbildning genom att förse våra sjuksköterskestudenter med den teknikkompetens som krävs för att vara attraktiva på framtidens arbetsmarknad, säger Tommy Löfgren, rektor på Röda Korsets högskola. Viktigt med teknikstöd Professurstjänsten delas mellan KTH och Röda Korsets Högskola och utlystes hösten 2012. –Teknikstöd för undervisningen av blivande sjuksköterskor behöver utvecklas. Simuleringar i anslutning till den verksamhetsförlagda delen av undervisningen är ett viktigt inslag i sjuksköterskeutbildningen. Tekniken i utbildningen finns i dagsläget framför allt i simuleringsövningarna, vilka fta är väldigt uppskattade bland studenterna, säger Tommy . ANNIKA WIHLBORG ANNIKA WIHLBORG redaktionen@mediaplanet.com redaktionen@mediaplanet.com MORGONDAGENS MEDICINTEKNISKA INNOVATÖRER ”Vår verksamhet omfattar utveckling inom det tvärvetenskapliga området mellan teknik och medicin i en vid bemärkelse. Forskningen vi bedriver främjar hälsa och förebygger ohälsa”. ”Medicinsk teknik är en spännande utbildning där vi studerar i en miljö i gränslandet mellan medicin och teknik. Jag vill utveckla morgondagens medicinteknik. Det räddar liv”. Björn-Erik Erlandsson, tillträdande vice skolchef KTH Skolan för teknik och hälsa Sofia Nordgren, student Medicinsk teknik KTH Läs mer om utbildning och forskning på KTH Skolan för teknik och hälsa: www.kth.se/sth Världsledande molntjänst för företag med höga krav I en värld där alla talar om delade miljöer erbjuder det svenska företaget Idenet någonting mer. De kallar sina tjänster för Enterprise Cloud vilket signalerar att de inte bara erbjuder hosting utan faktiskt integrerar fullt ut med kundens miljö. Samtidigt bibehåller de eller till och med höjer de befintliga säkerhetsnivåerna. Idenet är en svensk hosting- och outsourcingleverantör specialiserad på kunder som vill ha lösningar som håller höga nivåer vad gäller säkerhet, funktion och integration. Men för att indikera att de går steget längre än konkurrenterna kallar de sina tjänster för Enterprise Cloud. Under året har flera nya kunder fått upp ögonen för Idenet och deras tjänster. Ett exempel är Kammarkollegiet vars upphandling kring hosting-tjänster Idenet nyligen vann i tävling med många andra aktörer. Kammarkollegiet rankade Idenet allra högst i sin ramavtalsupphandling, framför många globala jättar. – Vi är stolta att ha vunnit den svenska statens förtroende i Kammarkollegiets upphandling. Det innebär att vi nu har ramavtal med i stort sett hela den offentliga sektorn i Sverige. Dessutom validerar det oss som en Hosting-leverantör av rang även för företag inom den privata sektorn. Det är självklart extra kul att ha kommit före multinationella jättar som IBM såväl som alla lokala skandinaviska leverantörer. Ett komplett driftskoncept En av orsakerna till att Idenet lyckats så bra är deras målsättning att kunderna ska få molntjänster med en hög grad av integration, tillgänglighet och prestanda samtidigt som kostnadsbilden blir attraktivare än om kunden skulle sköta driften i egen regi. Resultatet blir en stabil och produktiv ITmiljö till en förutsägbar och låg kostnad. – Vi levererar en molntjänst som fungerar som en naturlig förlängning av kundens egen it-miljö. Det kallas då Enterprise Cloud och det blir alltså ingen separat ö med molntjänster utan Idenet kan integrera sina molntjänster helt och hållet med kundens övriga miljö, förklarar Per Werngren. omfattande nätverk för samarbete och en god geografisk täckning. – Vi har specialiserat oss på Microsoftbaserade lösningar vilket gör att vår personal har väldigt hög kompetens på dessa lösningar. Vi arbetar också väldigt nära Mer än moln med Microsofts huvudkontor i Redmond Nu är det inte bara molntjänster som Idenet vilket gör att vi kan vara snabbt ut med ny kan leverera. Företaget har även en högt teknik, fortsätter Per Werngren. kvalificerad Service Desk som ger support på svenska, engelska och finska. Idenet kan Verksamhet dygnet runt då ta hand om all it-relaterad support och Större delen av Idenets kunder är idag medarbetarna behöver bara ringa ett num- svenska bolag, men 20 procent av verksammer för att få hjälp, vare sig det handlar om heten kommer från dessa kunders systerspeciella applikationer, internetkommuni- och dotterbolag ute i världen. Det finns kation, garantiärenden eller alla de vanliga därför bemanning dygnet runt på Idenet supportfrågor som dyker upp. och var kunden än befinner sig så finns det – Gemensamt för våra kunder är att de alltid hjälp att få. Så om ni vill ha en komvill optimera sin IT-budget och öka mog- plett molntjänst med hög kvalitet till rimlig nadsgraden i sin IT-infrastruktur. Vårt kostnad finns det mycket som talar för att koncept för IT-drift bygger på att en stor ni genast ska kontakta Idenet. del av arbetet utförs av vårt Service Desk till en fast och konkurrenskraftig månadskostnad, berättar Per Werngren, VD på Idenet. Nära partnerskap med Microsoft Idenet är även aktiva medlemmar i föreningen IAMCP (International Association of Microsoft Channel Partners) både nationellt samt internationellt. I föreningen finns knappt 4 000 medlemmar i 40 länder med tonvikt på Nordamerika och Europa. Alla medlemmar är specialister inom ett fåtal områden och alla har förbundit sig att iaktta föreningens etiska kod. Detta ger ett Tel: 08-522 90 100 Epost: info@idenet.com Adress: Norra Stationsgatan 93, SE 113 64 Stockholm Per Werngren, VD, Idenet per@idenet.com 8 · NOVEMBER 2012 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET INSPIRATION Fråga: Hur ska den medicintekniska utvecklingen stimuleras? Svar: Bland annat måste vi bli bättre på att samarbeta. I dag sker mycket av utvecklingen i stuprör inom landstingen, universiteten och företagen. Medicinteknik – ett område fullt av möjligheter LEDARE TILL LEDARE MEDICINTEKNIK Medicintekniska produkter får en allt större betydelse inom hälso- och sjukvården och har på många sätt förändrat arbetet. Ett exempel är den avancerade bildbehandling som sjukvården har tillgång till i dag. För bara några decennier sedan var röntgenbilder det enda sättet att få en bild av patientens inre utan att behöva operera. I dag finns flera avancerade tekniker, så som exempelvis skiktröntgen och MR där även blodkärl och vävnader avbildas. – Modern bildbehandling har revolutionerat diagnosarbetet. Läkaren får ett helt annat kunskapsmaterial att utgå ifrån och behöver inte gissa lika mycket, konstaterar Lennart Philipson, ordförande i Svensk förening för Medicinsk Teknik och Fysik. Förbättrade möjligheter Ny laboratorieteknik har även förbättrat möjligheterna att diagnostisera sjukdomar utifrån blod- och urinprov, med mera. Medicinteknik används inte bara i diagnosskedet. En lång rad innovationer har också förändrat behandlingsmetoderna. Cancervården har till exempel fått tillgång till helt nya verktyg för kirurgi och strålbehandling. Mindre och mer användarvänliga dialysapparater har gjort att många dialyspatienter numera kan få sin vård i hemmet och slipper uppsöka sjukhus flera gånger i veckan. – Hemvård är ett viktigt utvecklingsområde, säger Lennart Philipson. Inte minst med tanke på att människor i allmänhet trivs bättre och möjligen tillfrisknar snabbare, om de får vistas hemma och inte på sjukhus. Här spelar medicinteknik ofta en central roll. Innovationsarbetet har tappat fart Sverige kan stoltsera med en lång och framgångsrik medicinteknisk tradition. Såväl pacemakern som kuvösen och ultraljudet uppfanns huvudsakligen i Sverige, men på senare år tycks det svenska innovationsarbetet ha tappat fart. Lennart Philipson menar att ett förbättrat samarbete mellan olika intressenter skulle kunna vara en lösning på det problemet. – I dag arbetar högskolan, företagen och landstingen ofta var för sig,säger han. Om vi i stället utgick från hur behovet ser ut och därifrån tillsammans definierade en lösning skulle arbetet bli effektivare. Var och en av dessa tre aktörer bidrar ju också med helt olika resurser. Grovt förenklat kan man säga att industrin har pengarna och marknadskännedomen, akademin har forskningsbakgrunden och sjukvården har patienterna och den praktiska erfarenheten. Det är glädjande att notera att flera sådana integrationssatsningar pågår i Sverige. I faktarutan beskrivs satsningen Nationellt Forum för PROFIL Lennart Philipson ■ Befattning: Forskningsdirektör vid Örebro läns landsting. Är även docent inom medicinteknik och ordförande i Svensk förening för medicinsk Teknik och Fysik ■ Familj: fru och två utflugna barn ■ Bor: Örebro ■ Fritidsintressen: Att spika på sommarstugan, åka båt, laga mat, röra på sig och umgås med familj och vänner. Medicinteknik (NFMT). Kombinationsprodukter är ett annat område med stor potential. Redan i dag finns till exempel spiraler som avger hormoner och blodkärlsstent som innehåller ett läkemedel som ska förhindra blodproppar.Fördelen med den här typen av medicinering är att läkemedlet verkar där det behövs och inte påverkar hela kroppen i lika hög utsträckning. – För att utveckla den typen av produkter krävs det förstås ett samarbete mellan läkemedelsindustrin och den medicintekniska industrin, säger Lennart Philipson. Framstående position På senare tid har många läkemedelsbolag valt att flytta sin forskning och utveckling från Sverige. Den trenden syns ännu inte lika tydligt när det gäller medicinteknisk FOU. Här har Sverige fortfarande en framstående position, men vill vi behålla den framöver gäller det att ligga i, menar Lennart Philipson. – Vår styrka är vår stora kompetens, samt möjligheten att göra goda kliniska prövningar vid våra sjukhus, säger han. Men globaliseringen innebär att Sverige måste konkurrera med hela världen. Vi kan inte räkna med att området medicinteknik kommer att vara förskonat från den trenden. GE Healthcare ��������������������������������������������� ��������������healthymagination ����������������������������������������������������������� ���������������������������������������������������������� ������������������������������������������������������������ ������������������������������������������������������������� ����������������������������� ������������������������� ���������������������� © 2012 General Electric Company – All rights reserved BENEDIKTA CAVALLIN redaktionen@mediaplanet.com FRÅGOR & SVAR ■ Andra och tredje oktober arrangerades Medicinteknikdagarna i Lund. Tomas Jansson, ordförande i programkommittén, vad innehöll programmet? – Vi hade fyra parallella föreläsningssejourer och ett 50-tal utställare. Fokus låg till stor del på innovation. Vissa föreläsningar hade en kopp- HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET NOVEMBER 2012 · 9 Nytt nationellt forum för medicinteknik Nu får Sverige en arena och en röst för intressenter inom medicinteknik. Nationellt forum för Medicinteknik (NFMT) blir en oberoende plattform. ■ Här kommer samtliga intressenter kunna samverka för att ge patienter och brukare säkrare och mer effektiv vård, med hjälp av medicinteknik. Sjukvårdens kostnader i västvärlden ökar snabbare än BNP och det är en utveckling som inte är långsiktigt hållbar. Innovationer inom det medicintekniska området kan medverka till förbättringar, även ekonomiska sådana, inom svensk sjukvård. Medicinteknisk forskning och innovationsverksamhet kan även bidra till en höjd patientsäkerhet genom att utveckla bättre och effektivare verktyg för diagnostik och terapi. Samverkan mellan vård,industri och akademi är centralt i NFMT:s filosofi. Parter i NFMT är i dag: DISKUTERAR FRAMTIDEN MTF:s ordförande Lennart Philipson diskuterar medicinteknikens framtid med EUkommissionens Laurent Selles. FOTO: DAVID PLAS ling till det kliniska arbetet, andra var mer forskningsinriktade eller riktade mot industrin. ■ Varför arrangerar ni Medicinteknikdagarna? – Tanken är att arrangemanget ska erbjuda kontaktytor mellan vården, akademin och industrin. Dessa tre aktörer sitter på olika ty- per av kompetens och därför är det väldigt stimulerande att utbyta erfarenheter. Medicinteknikdagarna är ett forum där vi kan fånga upp problemställningar som ibland i sin tur kan leda till nya projekt. Dessutom ger dagarna en bra överblick av den utveckling som pågår i Sverige. ■ Vem är det som är arrangör? – Medicinteknikdagarna arrangeras av Svensk förening för Medicinsk Teknik och Fysik (MTF) i samarbete med ett antal andra partners. I år arrangerades mötet tillsammans med bland annat Lunds universitet och Region Skåne, Vetenskapsrådet, Vinnova och Stiftelsen för strategisk forskning. – Arrangemanget ambulerar och i fjol var vi i Linköping. Medicinteknikdagarna har arrangerats sedan 2004. ■ Vad händer nästa år? – Det vi vet är att nästa år arrangeras Medicinteknikdagarna i Stockholm, men vad programmet kommer innehålla och vilka som ska vara med vet vi inte än. ■ Akademin – genom ett stort antal forskningscentrumbildningar inom medicinteknik ■ Industrin – som representeras av branschorganisationen Swedish Medtech ■ Vården – i dag representerat av flera landsting och Svensk Förening för Medicinsk Teknik och fysik (MTF). Samtal pågår för att knyta samtliga forskande landsting direkt till NFMT. Det är Vinova som inom ramen för sin satsning på Strategiska innovationsprogram gett Centrum för teknik i medicin och hälsa (CTMH) i uppdrag att koordinera bildandet av ett nytt nationellt forum för utveckling av området medicinteknik. Visste du att Uppsala universitet varje år kompetensutvecklar nära 1 000 ST-läkare, AT-läkare och sjuksköterskor? Avdelningen för uppdragsutbildning erbjuder ett stort antal utbildningar inom det medicinska området. Samtliga utbildningar är utvecklade i samarbete med kliniskt verksamma specialister för att vi ska kunna erbjuda dig vidareutbildning av högsta kvalité. Våra läkarkurser är granskade och godkända av IPULS. Besök vår webbplats och ta del av hela utbudet! www.uu.se/uppdragsutbildning AVDELNINGEN FÖR uppdragsutbildning DIVISION FOR Contract Education 10 · NOVEMBER 2012 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET NYHETER God sömn är en bra förutsättning för gott liv Sömnapné är en så vanlig sjukdom att den betraktas som en folksjukdom. Tyvärr är det många drabbade som är ovetande om att de bär på sjukdomen. Fyra viktiga risker En felaktig föreställning är att denna sjukdom bara drabbar män. Sjukdomen börjar tidigare i livet hos män men blir lika vanlig hos kvinnor i samband med klimakteriet. Kvinnor tror man har skydd via könshormoner, men jämställs sedan med männen. – I vår läkarutbildning finns inte sömnapné med, därför vill jag gärna uppmuntra mina kollegor att tänka på detta när man får patienter som sover dåligt, är UNDVIK ATT SOVA PÅ RYGG den kan hjälpa till med operationer, vilka blir allt färre, en speciell bettskena, antiapnéskena, som skjuter fram underkäken och ökar marginalen för att andas normalt när musklerna slappnar av under sömnen. Det tredje alternativet är CPAP,en liten kompressor som ger övertryck så att halsen inte kolapsar. Effekten blir att den önskevärda djupsömnen kan öka. HÄLSA Nu uppmärksammas sömnapné, andningsstillestånd under sömn, på många olika sätt. Bland annat genom teaterpjäsen ”Sömnig i Stockholm” som visas på Play house Teater i Stockholm. – Snarkning kan vara det första symptomet på sömnapné, berättar Richard Harlid, Aleris Fysiolog Lab, med bakgrund som anestesi- och intensivvårdsläkare. Med många andningsuppehåll störs sömnen och livskvaliteten förändras på många sätt. Den akuta delen handlar om att man presterar sämre både i trafiken och i sitt arbete, olycksrisken ökar. Sedan finns det andra negativa inverkningar som sämre minne och mindre lust för sex. Med andra ord ett tristare liv. 2 TIPS Väcka opinion med nytt grepp SÖMNAPNÉ Oavsett yrke behöver vi vår nattsömn för att fungera på ett bra sätt, berättar Mi Ridell i samtal med läkaren Richard Harlid. FOTO: THINKSTOCK Det finns även en risk, ännu inte bevisad, kopplad till diabetes. Det finns fyra viktiga risker att uppmärksamma. Att vara man, att vara överviktig, anatomin i halsen samt livsstilen med alkohol, rökning och sömnmedel. Enklast är att påverka livsstilen genom att undvika att sova på rygg, försöka ligga på en normal viktkurva och minska på alkohol, rökning och sömnmedel.Sjukvår- Projekt Expertpanel Teaterpjäs Just nu pågår projektet ”Sömnig i Stockholm” som sätter strålkastarljuset på folksjukdomen sömnapné. Många engagerade människor arbetar med att sprida information, sätta upp en teaterpjäs om hur sjukdomen drabbar i vardagen och rentav kan utsätta både den sjuke och omgivningen för livsfara. Efter föreställningen samlas en expertpanel på scenen för att diskutera frågor som rör sjukdomen sömnapné. Varför blir inte fler diagnostiserade? Hur kan den uppmärksammas mer inom sjukvården och av politikerna samt vad man kan göra för att förbättra situationen för de drabbade och anhöriga. För att uppmärksamma sömnapné Den 22 november är det premiär för teaterpjäsen Sömnig i Stockholm på Playhouse Teater. Bakom pjäsen ligger Mi Ridell som är moderator för denna pjäs samt känd skådespelserka. Pjäsens huvudmål är att lyfta fram vanliga problem med sömnapnè. uppe och kissar ofta på natten och är mycket trötta på dagen samt behandlas för högt blodtryck. En annan varningssignal är också övervikt. 50 procent av dem som lider av sömnapné är överviktiga. – Sker en behandling i tid så minskar också komplikationerna, säger Richard Harlid. Andnings- uppehåll innebär syresänkning som i sin tur ökar arbetet för hjärtat och det kan långsiktigt öka risken för hjärt-kärlsjukdomar. En speciell bettskena TIPS 1 2 3 För att uppmärksamma detta stora problem har en teaterpjäs satts upp, ”Sömnig i Stockholm”, som har premiär i Stockholm den 22 november. – Jag är mycket engagerad i kvinnors hälsa och ingår aktivt i 2,6 miljonerklubben som Alexandra Charles ligger bakom, berättar Mi Ridell, moderator för denna pjäs och känd skådespelare. – Det handlar om att väcka opinion med ett nytt grepp. Kan vi gestalta vardagen för drabbade människor är det lättare att också nå fram med ett budskap. – Pjäsen har som mål att lyfta fram problemen som är så vanliga inte bara hos män utan även bland kvinnor. –När vår sömn rubbas får det följder. Det finns företag som certifierar sina chaufförer mot denna sjukdom. Och oavsett yrke behöver vi vår nattsömn för att fungera på ett bra sätt, avslutar Mi Ridell. MARIE LOUISE AARÖE redaktionen@mediaplanet.com Snarkar du? Får du ofta andningsuppehåll när du sover? Då kanske du har sömnapné - prata med din husläkare för en remiss till undersökning! På sömnapnéverksamheten vid Capio S:t Görans sjukhus har vi över 15 års erfarenhet av utredning och behandling av sömnapné. Vi kan erbjuda både nCPAP och bettskena som behandling. Vi utför alla typer av fysiologiska undersökningar och har ett helt akutsjukhus resurser tillgängliga med specialister inom t.ex. internmedicin och hjärta-kärl. Våra undersökningsmetoder är godkända av kvalitetsinstitutet SWEDAC. Vi har en helhetssyn på dig som patient - vi tar oss tid och vi vill att du ska bli helt nöjd. Kontakt: Adress: Sömnapnéenheten, Fysiologiska kliniken, Capio S:t Görans Sjukhus, Sankt Göransplan 1, Telefon: 08-5870 15 50 www.capiostgoran.se/fysiologi ”Jag är enbart positiv och har redan rekommenderat behandlingen till mina vänner. Behandlingen var smärtfri – jag kände bara lite värme i halsen, och redan första natten märkte min man en jätteskillnad. ’Från ett åskväder till en bris i björkskogen’, var hans spontana kommentar!” Kerstin Dahl-Österling Problem med snarkning ? Snarkar du eller din partner? Det finns hjälp att få! 1XðQQVHQQ\VPÃUWIULEHKDQGOLQJ PHGODVHUIŌUDWWUHGXFHUDVQDUNQLQJ /DVHU&DUHÃUIŌUVWPHGPHWRGHQL 6YHULJH Många patienter upplever en omedelbar förbättring och ökad livskvalitet. Ta steget du också! Ring för mer info, 018-60 22 00. Se övriga behandlingar och aktuella erbjudanden på www.lasercare.se Aleris FysiologLab har mer än 20 års erfarenhet av utredning och behandling av snarkning, sömnapnésyndrom och andra sömnrelaterade sjukdomar. Vår sömnklinik är centralt belägen i Stockholm och här finns också ett av Sveriges modernaste sömnlaboratorier för utredning av sömnstörningar. Vi har avtal med Stockholms läns landsting, patienter från andra landsting kan behöva ett godkännande från sitt hemlandsting. Välkommen att kontakta oss för mer information! Aleris FysiologLab 08-123 195 00 somnklinik@aleris.se www.somnklinik.se Välkommen! LaserCare UPPSALA Smedsgränd 2 B, 1 tr (in på gården), 753 20 Uppsala 018-60 22 00, info@lasercare.se, www.lasercare.se Aleris FysiologLab har avtal med Stockholms läns landsting 12 · NOVEMBER 2012 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET NYHETER PATIENTSÄKERHET Patientsäkerhet är ett nytt forskningsområde under uppbyggnad på Skolan för teknik och hälsa. FOTO: THINKSTOCK Sverige bäst på äldrevård och infektionskontroll ■ Fråga: Hur kan vi bli bättre på att marknadsföra svensk sjukvård utomlands? ■ Svar: : Bland annat genom att ta hjälp av våra kontakter i länder som tidigare fått bistånd, säger Maria Helling, vd för Swecare. SHOWCASE Verksamheten är bland annat inriktad på teknisk forskning inom hälsa och sjukvård. Tyngdpunkten i forskningen är medicinsk teknik, logistik, design och ergonomi som begränsar och förebygger skada samt främjar hälsa. Den gemensamma nämnaren för forskningen vid Skolan för teknik och hälsa är att i ett brett perspektiv främja hälsa och förebygga ohälsa. Relevant frågeställning – Vi har en bra grundläggande infrastruktur med närhet till den kliniska verksamheten och grundläggande medicinsk forskning på Karolinska institutet, säger Hans Hebert, tillträdande skolchef på Skolan för teknik och hälsa, KTH. På avdelningen för medicinsk teknik bedrivs forskning med fokus på teknisk utveckling av nya metoder och förbättring av befintliga metoder för effektivare, säkrare och billigare diagnostik, monitorering och behandling i sjukvården. – På området medicinska bildgivande system bedriver vi ett flertal projekt inom bland annat ultraljudsavbildning, transmissionsavbildning samt emissionsavbildning. Samtliga forskningsprojekt utgår från en relevant klinisk frågeställning som är fullt integrerad med vårdsystemets behov, säger Hans Hebert. Övergripande målsättning – Skolan har också fått en donation av paret Jonasson på 70 miljoner kronor för infrastruktursatsningar inom bildområdet. Patientsäkerhet är ett nytt forskningsområde under uppbyggnad på Skolan för teknik och hälsa. En professur på området har tillsatts och fokus i forskningen kommer i mångt och mycket att ligga på ett systemtänkande som möjliggör smidiga patientflöden mellan vårdens olika specialistenheter.Ytterligare ett forskningsområde är omgivningsfysiologi, som undersöker hur kroppens fysiologi påverkas av extrema förhållanden vid exempelvis dykning eller kraftiga accelerationspåkänningar. – Ett av våra aktuella forskningsprojekt inom medicinsk teknik är inriktat på medicinsk avbildning. I EU-projektet 3MiCRON utvecklar forskarna ett nytt kontrastmedel som kan användas till flera olika avbildningsmetoder, däribland ultraljud och MRavbildning, säger Hans Hebert. Avdelningen för neuronik (neuroengineering) är ett tvärvetenskapligt samarbete mellan medicinsk och teknisk kompetens inom klinisk neurovetenskap. Avdelningens övergripande målsättning är att reducera antalet skador mot huvud, nacke och det centrala nervsystemet samt att utveckla tekniska innovationer för kliniska behandlingar inom neurokirurgi. ”Ett av våra aktuella forskningsprojekt inom medicinsk teknik är inriktat på medicinsk avbildning.” Så väl macro som micro Ett av avdelningens aktuella forskningsprojekt startade 1996 och FAKTA ■ Swecare är en plattform där akademi, privat och offentlig sektor förenas i arbetet med att öka exporten och internationaliseringen av svensk hälso- och sjukvård samt life scence. ■ Swecare stiftades år 1978 av den svenska regeringen tillsammans med hälso- och sjukvårdsindustrin, som en halvstatlig icke-vinstdrivande stiftelse. I dag har Swecare runt 350 företag och organisationer i nätverket. ■ Swecares medlemmar representerar hela hälsooch sjukvårdskedjan – från nystartade företag till universitet, landsting och multinationella koncerner. ■ Swecare fungerar som en dörröppnare för företag och organisationer som letar efter officiella kontakter, affärskontakter eller samarbetspartners. Swecare bistår även svenska departement och myndigheter i dess internationella kontakter och tar emot utländska delegationer på besök i Sverige. ■ Swecare arrangerar också seminarier, nätverksmöten och projekt inom utvalda fokusområden. syftar till att utveckla bättre skydd mot skall- och hjärnskador till följd av ett yttre våld. Projektet har resulterat i doktorsavhandlingar, ett avknoppat bolag och ett antal patent. Dess övergripande syfte är att påverka lagstiftande organ att förbättra testmetoder för hjälmar. Det breda anslaget i skolans forskning resulterar i forskningssatsningar som ser till såväl makrosom mikroperspektivet när man tar sig an övergripande folkhälsofrågor, exempelvis den åldrande befolkningen. Våra främsta styrkor Ett forskningsprojekt vid en av skolans två centrumbildningar, Centrum för hälsa och byggande, syftar till att testa och utvärdera teknik för morgondagens smarta äldreboenden. I ett antal fullskaliga lägenheter i Haninge testar man teknik som många av landets fastighetsbolag och kommuner visat intresse för. På mikronivå bedrivs ett forskningsprojekt som på molekylär nivå undersöker hur man kan lindra patienters besvär i samband med inflammation och smärta. – En av våra främsta styrkor är förmågan att ta oss an ett forskningsområde ur såväl makro- som mikroperspektiv. Vår tvärvetenskapliga utgångspunkt ger oss den möjligheten, säger Hans Hebert. ANNIKA WIHLBORG redaktionen@mediaplanet.com MTAB transporterar och hanterar din medicintekniska utrustning. MTAB har ett modernt och avancerat logistiksystem för att hantera medicinteknisk utrustning. Vi transporterar, ger logistikservice, konfigurerar maskiner och gör tekniska installationer. Stockholm 08 54 600 100 stockholm@mtab.se Göteborg 031 7100 800 goteborg@mtab.se mtab.se • mtab.dk • mtab.no Vi kompletterar eller ersätter din logistik- och installationsavdelning, oavsett storlek och komplexitet på dina produkter. Och vi ser till att maskiner och system kommer till rätt plats i rätt tid. Malmö 040 699 66 00 malmo@mtab.se Hallå där Christian Kinch, VD på Bactiguard, grattis till upphandlingen i Kronoberg och Blekinge. ���������������������������������������������������������������������������������� upphandling och därmed ett viktigt förtroende. I den här regionen har man ���������������������������������������������������������������������������� ������������������������������������������������������������������������������� ska kunna få ned antalet vårdrelaterade infektioner precis som t. ex. Växjö lasarett som ligger långt under riksgenomsnittet. Köpenhamn, Danmark +45 46 73 24 86 copenhagen@mtab.dk Oslo, Norge + 47 23 89 70 20 oslo@mtab.no Men vad är det Bactiguard gör? – Vi bidrar till att antalet vårdrelaterade infektioner minskar och därmed förhindrar vi också spridningen av antibiotikaresistenta bakterier. Med andra ord räddar vi liv samtidigt som vi sparar pengar åt sjukvården. Vår produkt är en extremt tunn antibakteriell coating av ädelmetall som hindrar bakterier att ����������������������������������������������������������������������������� ����������������������������������������������������������������������������� ����������������������������������������������������������������������������� ��������������������������������������������������������������������� ����������������������������������������������������������������������� Är det miljöfarligt? ������������������������������������������������������������������������� ������������������������������������������������������������������������ ����������������������������������������������������������������������������� Hur kan ni rädda liv och spara pengar åt sjukvården? ���������������������������������������������������������������������������� ������������������������������������������������������������������������������ �������������������������������������������������������������������������������� ��������������������������������������������������������������������������������� ����������������������������������������������������������������������������� ����������������������������������������������������������������������������� procent. Det är sådant som får mig att hoppa ur sängen på morgonen. Följ Christian på Twitter @christiankinch 14 · NOVEMBER 2012 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET PERSONLIG INSIKT FOTO: SW EDISH ME DTECH Anna Lefevre Skjöldebrand MISSA INTE! Vd Swedish Medtech, Branschorganisationen för medicinteknik. NYA KRAV Var beredd – direktiven för medicinteknik skärps Vi kan skapa en långsiktigt hållbar vård och omsorg. Men det är viktigt att vården, akademin och de medicintekniska företagen arbetar tillsammans för att nå målet. Med fokus på helheten S tändigt möts vi av nya larmrapporter om den svenska sjukvården och hur den ska kunna möta framtidens vårdbehov. Många äldre och kroniskt sjuka oroar sig för att de inte ska få tillgång till bästa möjliga vård. Föräldrar ställer sig frågan om deras barn kommer att erbjudas den senaste teknologin om de blir sjuka. Vi kan konstatera att Sverige står inför stora utmaningar! Vi blir en allt äldre befolkning samtidigt som trycket ökar på vården då vi både förväntar oss och är i behov av en alltmer högkvalitativ vård. Det är en ekvation som är svår att få ihop då allt färre ska försörja fler. Fantastiska möjligheter Som branschföreträdare för de medicintekniska företagen vill jag därför visa på de fantastiska möjligheter som finns i dag att möta vårdens utmaningar. Framtiden behöver inte nödvändigtvis gå i moll. Det finns många medicintekniska lösningar som kan hjälpa sjukvården att bli mer effektiv och som hjälper patienter snabbare tillbaka ut i livet. Tyvärr möts företagen ofta av argumentet att innovativ medicinteknik är dyrt och fokus vid upphandling landar alltför ofta på lägsta styckepris och inte på den samlade kostnaden för en behandling. Se möjligheterna Då är det viktigt att komma ihåg att trots att vården är så teknikintensiv så står den inte för de största utgiftsposterna i sjukvårdsbudgeten, tvärtom! Man har räknat ut att endast 4,2 procent av hälso- och sjukvårdsutgifterna går till medicinteknik. Med andra ord har vi mycket att tjäna på att använda oss av de innovationer som tagits fram för vården. Men för att göra vården och omsorgen mer kostnadseffektiv måste alla berörda parter sluta upp bakom förändringarna. Vårdpersonalen måste se innovativ medicinteknik som en möjlighet att utveckla vården.De medicintekniska leverantörerna måste kunna tydliggöra värdet av sin teknologi. De som har betalningsansvar ”Vi kan konstatera att Sverige står inför stora utmaningar” måste riva ner de ekonomiska murar som hindrar enskilda kliniker, sjukhus och landsting att investera i den senaste kostnadseffektiva behandlingsmetoden. Vårdenheterna måste arbeta tillsammans för att skapa produktivitet. Det är bara om vi går samman som det är möjligt att skapa förändring. MINA BÄSTA TIPS Totalkostnaden Ta fram upphandlingsmodeller som tittar på totalkostnaden för patienten, eller i alla fall på behandlingskostnaden i stället för att titta på styckepris för produkterna 1 Effektiv samverkan Skapa en mer effektiv samverkan mellan landsting och kommuner så att ”rätt” patienter ligger i sjukhussängarna. Färdigbehandlade patienter mår i de flesta fall bättre av att vistas i hemmamiljö 2 Frigör tid Nyttja de medicintekniska produkter som kan frigöra mer tid för personalen till att lägga på omvårdnad av patienterna. 3 En stor uppdatering av EUförordningarna för medicintekniska produkter och in-vitro diagnostiska produkter är på gång. I september i år presenterade EU-kommissionen en indikation på hur de kommer att se ut. Kraven kommer att antas under 2014–2015. – Det är ett par år kvar tills de nya kraven kommer att slå igenom, men för de medicintekniska företagen är det en klar fördel att redan nu påbörja sitt kvalitetssäkringsarbete för att säkra sin plats på den framtida medicintekniska marknaden, säger Åsa Runnäs, vd på konsultföretaget Symbioteq. Internationell samordning Vid tidigare revideringar av regelverket har man sett stora brister i skillnader i olika nationers och parters tolkning och tilllämpning av de medicintekniska regelverken. På sikt skulle detta kunna påverka målet med såväl produktsäkerhet som fri rörlighet. – Som tillverkare gäller det att förstå och sätta sig in i de nya kraven redan nu så att det inte blir ett hinder för leverans eller försenar en lansering av nya medicintekniska produkter. Krav på QP Ett av de nya viktiga kraven är att det på varje företag måste finnas en QP, en Qualified Person, som ansvarar för och säkerställer att företaget och dess produkter Åsa Runnäs Vd på konsultföretaget Symbioteq FOTO: PRIVAT uppfyller regelverkets krav. Inom läkemedel har krav funnits sedan många år men inte inom medicinteknik. – Kravet på QP ställer krav på kompetenssäkring. Företagen måste se till att både definiera rollen ”QP” i sin organisation och definiera vilket ansvar och befogenhet som är kopplad till rollen. Livscykeltänk I förslaget tydliggörs också kravet på att klinisk data både ska finnas innan produkten lanseras och fortsätta att samlas in när väl produkten finns på marknaden. – Även om kravet på marknadsuppföljning redan finns i dag så blir det tydligare att det inte räcker med en initial klinisk prövning under utvecklingen. Tillverkaren måste ha en process för att hela tiden samla in bevis och bekräfta produktens kliniska nytta och säkerhet. – Det gäller att uppmärksamma kraven redan nu och förbereda för eventuella förändringar. Man måste arbeta med sitt kvalitetssystem och hitta smarta lösningar i systemet för att uppfylla de nya kraven på ett effektivt sätt, poängterar Åsa Runnäs. MARIE LOUISE AARÖE redaktionen@mediaplanet.com Vill du förändra vården? Arbetar du med att förbättra arbetssätt, organisation, patientsäkerhet eller med något annat förändringsarbete inom sjukvården? Vi hjälper dig från start till mål. Med bred erfarenhet och kunskap om människor och organisationer i förändring skapar vi konkreta positiva resultat. Bland våra många uppdragsgivare inom den offentliga sektorn finns bland andra Inera och SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, som vi arbetat för i projekten med Nationell Patientöversikt och Pascal. Är du nyfiken på vad vi kan göra för dig är du välkommen att ringa oss på telefon 08-556 238 45, skicka ett mejl till kontakt@grandezza.se eller läsa mer på www.grandezza.se. Välkommen! KONTAKT GRANDEZZASEssWWWGRANDEZZASE Transplantationer räddar liv! Det behövs mycket forskning. Stiftelsen Professor Lars-Erik Gelins Minnesfond ger bidrag till transplantationsforskning www.gelinfonden.org Bankgiro: 5417-1889 Svensk förening för Medicinsk Teknik och Fysik (MTF) MTF har som mål att främja Svensk medicinsk teknik inom sjukvård, forskning och industri. En del i detta är de av föreningen årligen arrangerade Medicinteknikdagarna som är en mötesplats där de olika verksamhetsdelarna strålar samman. Kliniskt verksamma medicinska ingenjörer fyller en viktig funktion i arbetet att se till att patienterna kan undersökas och behandlas med en lämplig och säker medicinteknisk utrustning. För att kunna uppfylla sitt uppdrag behövs välutbildade ingenjörer som kan möta vårdens krav och som har ett brett nätverk. Man behöver ingående kunskap om lagar, föreskrifter och standarder med mera. Kraven på kostnadseffektivitet ökar ständigt. MTF har som ambition att stötta ingenjören i detta arbete. Det sker på flera sätt. Kunskapsspridningen sker med kurser, i nätverk och genom presentationer under de årliga Medicinteknikdagarna. Genom Medicinteknikdagarnas unika kombination av forskning, klinisk verksamhet och industri finns möjligheter till ett konstruktivt och utvecklande samarbete. MTF:s certifieringsverksamhet ger ett bevis på ingenjörens kompetens och är ett mål för den enskilde ingenjören att sträva mot. Certifieringen ökar samtidigt ingenjörens ”marknadsvärde” då allt fler hälso- och sjukvårdsgivare i sina rekryteringsannonser anger att en MTF-certifiering är meriterande. MTF har ett vetenskapligt råd som specifikt arbetar med strategiska forskningsfrågor och samverkar med Sveriges medicintekniska industri. Rådet lyfter fram de rika möjligheter som finns för framgångsrik internationell expansion för svensk medicinteknisk industri. Vi i MTF är medvetna om de stora utmaningar som sjukvården i hela den industrialiserade världen står inför när en allt större andel äldre skall beredas vård. Det har internationellt framhållits att medicinsk teknik är en av de få möjligheter som står till buds för att effektivisera sjukvården. Rådet har tillsammans med industrin konstaterat att forskning inom medicinsk teknik är strategiskt viktig för att svensk industri inom området skall kunna utvecklas gynnsamt och för att vi skall kunna utnyttja de nya marknadsmöjligheter som är kopplade till förändringarna i vården. En avgörande faktor som i dag hindrar utvecklingen är att det till stor del saknas nationella program för industriinriktad forskning med fokus på medicinsk teknik. I medicintekniken finns en stor potential för utveckling av svensk forskning, vård och industri! www.mtf.nu Letar du efter en ovanlig byrå *NQBDU$PNNVOJDBUJPO som kan vara ditt kreativa bollplank? Vi hjälper dig kommunicera rätt budskap vid rätt tillfälle och att hitta de kreativa lösningarna som gör skillnad! Impact hjälper dig slå igenom PR/Medierelationer Vi genomför olika PR-aktiviteter och bearbetar media. Vi skriver artiklar och pressmeddelanden och anordnar seminarier för olika målgrupper. Reklam 7JIKÊMQFSEJHBUUGPSNBEJOBJEÏFSUJMMGSBNHÌOHTSJLB CÊSBSFBWEJUUCVETLBQPDIWJMMWBSBEJOTUSBUFHJTLB partner genom hela processen. Medicinska utbildningar Vår långa erfarenhet inom detta segment har gjort oss NBSLOBETMFEBOEF7JIBSCSFENFEJDJOTLLPNQFUFOT TUPSUOÊUWFSLPDIFUUOÊSBTBNBSCFUFNFEWÌSEFO Vill du veta mer eller är du intresserad av att jobba hos oss? Kontakta Marie Ekelund på 08-545 811 51 eller marie@ipct.se impactcom.se tJOGP!JQDUTFt,BSMBWÊHFO4UPDLIPMNt0SHOS Foto: Hans Wretling Pro4u – specialister på förändringsledning vid storskalig IT-implementering När vårdcentralernas och sjukhusens journalsystem är synkroniserade ökar förutsättningarna för en rationell och säker vård. En konsekvens av det enhetliga journalsystemet är att antalet provtagningar minskat sedan olika vårdgivare enkelt kan överblicka varje patients tidigare behandlingar och läkemedelsordinationer från andra vårdinstanser. Det gynnar såväl vårdgivaren som patienten. Konsolidering av journalsystem på Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) Pro4u:s konsult var projektledare för Stockholms läns landstings satsning på ett gemensamt journalsystem. Implementeringen av det förenklade systemet och effektiviseringar av landstingets IT-miljö genererade en årlig besparing på 50 miljoner kronor, vilket motsvarar investeringen i projektet. SLSO sparar 24 miljoner per år på det gemensamma journalsystemet och ytterligare 26 miljoner kronor årligen på en förenklad och centraliserad IT-organisation. I tre års tid arbetade Pro4u:s konsulter med att ersätta 200 journalsystem av 12 olika fabrikat med ett gemensamt. Utöver kostnadsbesparingar resulterade investeringen även i höjd patientsäkerhet, en förbättrad vårdkvalitet samt ett patient- och verksamhetsstyrt journalsystem. – Vi är oberoende managementkonsulter som verkar på kundens sida från start till mål genom att hjälpa dem att välja rätt IT-system och lotsa dem igenom hela implementeringsprocessen, säger Tor Nilsson, vd på Pro4u. Pro4u:s konsulter är specialiserade på, och har mångårig erfarenhet av att generera affärsnytta genom att projektleda implementeringen av verksamhetsövergripande IT-system i bland annat vårdsektorn. Pro4u har framgångsrikt implementerat storskaliga IT-system för bland annat SKL (Sveriges kommuner och landsting) och SLL. (Stockholms läns landsting) Pro4u:s konsulter inom eHälsa har drygt tio års erfarenhet av att arbeta med att öka patientsäkerheten, bidra till smidigare flöden och effektivisera hälso- och sjukvårdens verksamhet med hjälp av IT-system. Pro4u påbörjade upp- www.pro4u.se byggnaden av SLL:s elektroniska arkiv år 2005. Arkivet är nu fullt utbyggt och har lett till en säkrare och effektivare vård. Elektroniskt sjukintyg för Försäkringskassan och vården Pro4u har också varit delaktiga i implementeringen av elektroniskt sjukintyg som ersätter den tidigare pappershanteringen inom sjukvården och på Försäkringskassan. Pro4u:s konsult var projektledare. – Implementeringen ledde till en avsevärd kvalitetshöjning, felmarginalen har minskat och endast några procent av intygen behöver kompletteras, vilket motsvarar en minskning på drygt tjugofem procent. Handläggningstiden har dessutom förkortats markant, säger Roger Kahlbom, affärsområdeschef för offentlig sektor på Pro4u.
