docPolitisk kamp om pingströrelsen
download 
Report Transcription
Politisk kamp om pingströrelsen
Helg Söndagsskolan Helgkrönikan Stort korsord ������������������������ 20–21 ����������������������������������������� 21 �������������������������������������������� 15 Inger vill smitta andra till ett mer tacksamt liv 20–21 Hur visar man kärlek i en självisk värld?16–17 fredag 8 mars 2013 Årgång 68 Nr 39 Pris 14 kr Joel Halldorf: Den kristna tron inte ett projekt. 21 Om du ser att din broders åsna eller oxe har fallit omkull på vägen, skall du inte vända ryggen till utan hjälpa honom att få upp djuret igen. 5 Moseboken 22:4 Foto: FREDRIK SANDBERG, SCANPIX Dagen.se Äldres värdighet inte garanterad ■ Endast en tredjedel av kommunerna som fått statliga pengar för att ta fram värdighetsgarantier för äldrevården har 4–5 faktiskt utformat några. 24 Politisk kamp om pingströrelsen Dokument: Är den svenska pingströrelsens avknoppning i Rwanda kontrollerad av regimen? 10–14 miljoner invånare har Ghana som blivit en katolsk maktfaktor. 6 Bibelverser på toarullar inte populärt ■ Företaget Lambi har dekorerat sina toarullar med bibelcitat. Något 8 de har fått ångra. Insikt 22–23 Eli vill ta bort fördomar mot religiösa ■ När liberaler avfärdar religiösa röster går en central liberal tanke förlorad, skriver Eli Göndör. Familj 24 POSTTIDNING A Predikant med ålderskomplex ■ Eleonor Gustafsson, pastor, fyller 30 – något hon sett fram emot. Ledare 2 Vi är kallade att arbeta för rättvisa både som individer och som kristet kollektiv. DAGEN Foto: Leif Agnestrand 2 opinion DAGEN fredag 8 mars 2013 Ledare Redigering: Lise-Lotte Lindgren Opinionsredaktör: Elisabeth Sandlund 08-619 24 73, elisabeth.sandlund@dagen.se Debattredaktör: Hasse Boström 08-619 24 41, hasse.bostrom@dagen.se Du skall inte ha dubbla vikter i påsen, större och mindre. Du skall inte ha dubbla mått i huset, större och mindre. Rätta och riktiga vikter skall du ha, liksom rätta och riktiga mått. Då får du leva länge i det land som Herren, din Gud, vill ge dig. Herren, din Gud, avskyr var och en som gör orätt i sådana ting. 5 M o s 2 5:1 3 – 1 5 Rättvisa är både enskilt och gemensamt ansvar Vi är kallade att lindra världens vånda i väntan på den nya skapelsen R ätt v i s a ä r e n bristvara i världen. Det är ingen på fakta som att trots de framsteg som gjorts fortskapet. I medeltidens kloster vårdades de sjuka nyhet. Så var det även när Moses mottog instrukfarande 1,4 miljarder människor lever i extrem fatsom ingen annan ville röra vid. För senare seklers tionerna för hur Israels folk skulle leva från Gud tigdom är ett sätt. Att arbeta politiskt för att rika missionärer var det en självklarhet att bygga sjuksjälv med konkreta exempel på rättvisa i vardagsländer som Sverige inte drar ner på biståndsmedhus och skolor samtidigt som de ledde männislivet. Och så såg det ut när Jesus vandrade på jorlen eller använder dem till andra ändamål än för kor till frälsning. I vår tid spelar kristen biståndsden. I den gyllene regeln, att göra mot andra som vilka de är avsedda ett annat. Kristna nationella verksamhet en avgörande roll för att ge människor man önskar att de skulle göra mot en själv, ligger och internationella organisationer har en nyckhopp om en bättre framtid, inte minst tack vare det en tydlig uppmaning. Ingen vill bli orättvist beelroll att spela – men det har också varje enskild finfördelade kontaktnät i mottagarländerna som handlad. Då är vi också som hans lärjungar kallade kristen i de sammanhang han eller hon rör sig. byggts upp under tidens lopp. Den problematiska att var och en agera rättvist mot våra medmännissituationen i pingströrelsen i Rwanda som vi i dag H ä l f t e n av u n d e r n ä r i n g e n i världen kor men också till att som kristet kollektiv har enligt FN-organet UNDP klimatrearbeta för att rättvisan tar över där orättviBibeln | Socialt laterade orsaker. Den globala rättvisesa råder. ansvar | Familjen | Församlingen | frågan har därmed en direkt koppling Det gäller i stort och smått, i vårt eget Mellan östern | Livets gränser | Ekumetill den miljöförstöring som hotar alnära sammanhang, i det svenska samhälnik | Andra religioner | Vård och omsorg las vår tillvaro och som först och allra let och i världen. Barn som upplever att mest påtagligt drabbar dem som redan de blir orättvist behandlade i relation till | | Integration och befinner sig i en svag position. Om den sina syskon växer inte sällan upp till olyckrasism | Mission och evangelisation globala uppvärmningen inte går att stopliga vuxna som har svårt att hitta fotfäste i pa är det den fattiga befolkningen vid Indiska tillvaron. Den senaste tidens diskussion om oceanens stränder som får ta första stöten när konhur fattigdom i Sverige ska definieras får inte leda sekvenserna av den rika världens överkonsumtion skildrar på nyhetsplats blir i det perspektivet extra till att vi förringar det faktum att klyftorna växer, blir tydliga. Till de människor som av politiska skäl smärtsam läsning. något som riskerar att leda till ett destruktivt uttvingas lämna sina hemländer kommer en ström av anförskap för stora grupper. Just i dag, på den inO c k s å på e tt övergripande plan har kristnas enklimatflyktingar att adderas. ternationella kvinnodagen, finns anledning att regagemang stor betydelse för att ge världens fattiga flektera över den bristande jämlikheten mellan O c k s å i m i l j ö f r åg a n har kristenheten ett tudelat befolkning en drägligare tillvaro. Att aldrig förtrötmän och kvinnor som ger upphov till orättvisor baansvar. Det handlar om opinionsbildning och aktas i opinionsbildningen genom att oförtrutet peka serade på kön. tioner på ett övergripande plan men också om perD e r i k t i gt s to r a orättvisorna finner vi på det insonlig reflektion, som resulterar i medvetna åtgärternationella planet. Vår värld, Guds skapelse som der. Området är överväldigande stort och behoven vi är satta att förvalta för hans räkning, lider och av förändring outtömliga. Experterna är sinsemelvåndas. I förtröstansfull väntan på att Han skalan oense om nuläge och prognoser. Det gör att den par ”en ny jord och en ny himmel där ingen egna handlingen, vare sig det rör sig om att inte sorg och ingen klagan och ingen smärta skall slarva med sopsorteringen eller att klimatkompenfinnas mer” (Upp 21:4) är vår uppgift att sera för den årliga charterresan, kan förefalla futtig så gott vi förmår lindra lidandet. Det har och meningslös. När den tanken slår till hjälper kristna i alla tider sett som ett lika naturdet kanske att gnola på Lina Sandells välkända ligt inslag i ansträngningarna att leva ut söndagsskolesång: ”Gör det lilla du kan, gör det sin tro som att sprida det kristna budvilligt och glatt. Snart de dyrbara tillfällen fly!” Dagens mening: Rättvisa Vad tycker du? ? Behöver ditt kristna sammanhang och du själv som kristen fokusera mer på rättvisefrågorna? Vad tycker du? Har kyrkan och kristenheten en roll att spela för att ge hopp när klimatutvecklingen gör människor oroliga och ångestfyllda? ? Frågorna är avsedda som inspiration för enskild reflektion och gemensamma samtal. Illustration: Mattias Käll Obunden på kristen grund ◆ Dagens mening är tolv ledare i tolv viktiga frågor. Tidigare publiceringar: Bibeln 4/1 Socialt ansvar 11/1 Familjen 18/1 Församlingen 25/1 Mellanöstern 1/2 Livets gränser 8/2 Ekumenik 15/2 Andra religioner 22/2 Vård & omsorg 1/3 ◆ För innehållet svarar Dagens ledarredaktion: Daniel Grahn, Elisabeth Sandlund och Hasse Boström. 3 DAGEN fredag 8 mars 2013 Debatt Redigering: Beatrice Harknäs Smedman opinion i n t e r n at i o n e l l a k v i n n o dag e n . Trafficking är ett tydligt tecken på grovt kvinnoförtryck i vårt samhälle men det kan även visas på andra sätt. Enligt en rapport från BRÅ löper en svensk kvinna som växer upp i dag för 23 procents risk för våldtäkt. Det här handlar inte bara om enskilda livsöden, utan är också tecken på en strukturell maktobalans mellan män och kvinnor. Foto: fredrik persson Våga prata om ojämlikheten jenny nilsson, Socionom. Debatt Vi som kyrka har något mycket viktigt att bidra med i samtalet om ojämlikhet och maktmissbruk mellan män och kvinnor, skriver Jenny Nilsson. Men hon ser en tendens till rädsla för att närma sig de frågorna. D e n 2 7 f e b r ua r i 2013 läser vi i Dagens Nyheter om Alexandra. Hon kom till Sverige i hopp om ett bättre liv genom jobb som städerska. Hennes fattiga verk lighet i Bukarest övergick till en slavisk verklighet i Sverige där hon dagligen tvingades att sälja sex till man efter man, ständigt under misshandel och dödshot. Från att ha varit vilken kvinna som helst var Alexandra nu en handelsvara, ett objekt i mäns ögon med en prislapp. Hon blev en handelsvara inom den snabbast växande form av organiserad brottslig het i världen, en handel som år ligen omsätter miljarder. Alex andra var offer för trafficking, människohandel för sexuella ändamål. I dag ä r det Internationella kvinnodagen. Trafficking är en av flera former av grovt kvinno förtryck som framträder i det svenska samhället 2013 och vi ser tyvärr ingen minskning, snarare tvärtom. BRÅ, Brotts förebyggande rådet, utkom i no vember 2012 med en rapport som visade på att en svensk kvinna som växer upp i dag lö per runt 23 procents risk att våldtas minst en gång i livet. Det här handlar inte bara om enskilda livsöden, utan är också tecken på en strukturell makt obalans mellan män och kvin nor. I samhället har dessa under liggande strukturer benämnts. I kyrkan har vi ofta följt livsöde na men mer sällan ställt frågor om vad som lett fram till dem. Jag menar att vi som kyrka, med vår tro på varje människa som Guds skapelse, har något mycket viktigt att bidra med i samtalet om ojämlikhet mellan män och kvinnor. Jag längtar efter att män ska bli mer män och kvinnor ska bli mer kvinnor, men utifrån Guds tanke. J ag h a r i en del kristna sam manhang sett en tendens till rädsla för att närma sig frågor kring ojämlikhet och maktmiss bruk mellan könen. Man kopp lar detta till de mest radikal feministiska åsikterna kring att helt omintetgöra skillnaderna mellan könen. Man tänker att det handlar om vem som lagar mest mat hemma eller vem som tvättar bilen oftast och glöm mer att det också handlar om mäns våld mot kvinnor i nära relationer, hedersrelaterat våld, trafficking, våldtäkter samt an dra former av grovt kvinnoför tryck. Det finns en strukturell ojäm lik maktfördelning mellan män och kvinnor och vi måste öpp na ögonen för detta även om vi inte vågar ta ordet feminism i vår mun. Män tar sig makten över kvinnors kroppar. ”Inte alla” tänker du direkt. Nej, självklart inte, men om vi inte vågar lyfta detta som ett strukturellt problem utan en bart talar om det på individ nivå som en person som tog sig makten över en annan persons kropp, hur ska vi då någonsin komma åt problemet? R a d i k a l f e m i n i s m e n vill ra dera ut könen. Det heter inte längre han eller hon, utan hen. I motsats till detta längtar jag efter att män ska bli mer män och kvinnor ska bli mer kvin nor, men utifrån Guds tanke. Det som från början var ”Man” och ”Kvinna” utifrån Guds kär leksfulla skapelsetanke har i dag kommit att bli ”Man” och ”Kvinna” utifrån en mänsklig social konstruktion formad av alla möjliga slags ideologier och strömningar från olika sam hällsepoker. Gud har skapat alla männis kor med samma värde, oavsett könstillhörighet. Med detta i ryggen behöver vi kristna gå emot det strukturella makt missbruk som uppstått mellan män och kvinnor, och för att göra det behöver vi också kon frontera den förvrängda bild som skapats av vad det är att vara man, vad det är att vara kvinna. Den förvrängda bilden up penbaras på de mest bisarra sätt genom trafficking, men det vi sar sig även i liten skala som ett förklätt och i första anblicken oskyldigt översitteri. Det kan visa sig i ett ”lilla gumman”, en klapp i baken, en granskan de kommentar om en kvinnas kropp. om ett okritiskt reproducerande av vad det är att vara kvinna och vad det är att vara man. Låt oss som församling ta ställning för ett mer jämställt samhälle där det lika människovärdet som vi talar om får lysa starkt, både i mötet med den lilla individen och i mötet med den stora sam hällsstrukturen. Det handlar också Åsikt Läs fler åsikter från läsarna på sidan 26 Vill du debattera? ◆ Debattartiklar och insändare skickas till: debatt@dagen.se Dagen debatt, 105 36 Stockholm Glöm inte att uppge namn, adress och telefon. ◆ För icke beställda manus ansvaras ej. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta texten. 4 nyheter DAGEN fredag 8 mars 2013 Nyhetschef: Rickard Alvarsson och David Wingren 08-619 24 24, nyhetschefen@dagen.se Få kommuner garanterar Äldreministern: Utmaningen är att förankra garantierna hos vårdpersonalen Bara en tredjedel av landets kommuner som 2011 gavs statliga pengar för att ta fram värdighetsgarantier för äldrevården har faktiskt utformat några. – Man kan alltid önska att det ska gå fortare, men jag tycker ändå att takten är godtagbar, säger äldreminister Maria Larsson (KD). gesrapport från Socialstyrelsen framgår alltså att få väl har infört dem. – Mot bakgrund av det grundliga arbete som måste göras i varje kommun tycker jag att takten är enligt plan. Den stora och tidskrävande utmaningen ligger i att förankra värdighetsgarantierna bland äldreomsorgens personal, säger äldreminister Maria Larsson (KD). Syftet med lokala värdighetsgarantier i äldrevården är att förebygga vårdskandaler och göra det tydligt för anhöriga och Maria Larsson. äldre vad de kan förvänta sig av kommunens äldreomsorg. Garantierna kan till exempel handla om möjligheten att välja om en man eller kvinna ska hjälpa till med den personliga hygienen, eller rätten att välja den veckodag man önskar duscha. – Tanken är att dessa ska ge något utöver det som kommunerna ändå är skyldiga att ge enligt lag, säger Anders Berg, utredare på Socialstyrelsen. Men än så länge går det trögt för många kommuner. Ett exempel är Helsingborgs stad som un- ”Kommer göra skillnad” Anders Engström, förbundssekreterare i den kristna pensionärsorganisationen RPG, tycker att det är viktigt att man inte går för fort fram, eftersom garantierna då riskerar att stanna vid pappersprodukter. På sikt kommer garantierna dock att göra skillnad, tror han. – Framför allt bygger det på vilket stöd personalen som arbetar närmast de äldre får. Här är det upp till kommunerna att satsa på bra utbildning. Först då kan insatserna komma de äldre och de anhöriga tillgodo, säger han. Men i dagsläget saknar många kommuner värdighets- och kvalitetsperspektivet i sina upphandlingar om äldrevården, visar en undersökning från Vårdföretagarna och Svenskt näringsliv. Av alla 70 äldrevårdsupphandlingar som kommunerna gjorde under 2011 krävde bara fem procent kundnöjdhet och att exempelvis antalet trycksår på boendet skulle vara få. – Det här visar att kommunerna handlar upp äldreomsorg utan krav på resultat, säger Håkan Tenelius, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna. 290 Så många kommuner finns i Sverige. Drygt 100 av dem har infört värdighetsgarantier för äldreomsorgen. der 2011 fick en dryg miljon kronor för att upprätta en plan för värdegrundsarbetet. Att fastställa några konkreta garantier har man dock inte gjort ännu. Upphandlingsperiod – Vi är mitt uppe i en upphandlingsperiod och vet inte ännu vem som driver hemtjänsten i höst. Därför har det inte funnits någon anledning att införa garantierna förrän de nya avtalen är klara, säger Niklas Sommelius, stabschef på vård- och omsorgsförvaltningen i Helsingborg. 264 kommuner har sedan 2011 deltagit i satsningen på att utforma värdighetsgarantier för äldrevården och omkring nittio har redovisat minst tre garantier för Socialstyrelsen. För detta har de fått dela på närmare hundra miljoner kronor – som en belöning. Men i en lä- Fakta: Exempel på värdig behandling ◆ Personalen som den äldre möter ska alltid ha en tydlig namnskylt. ◆ Möjlighet till avskildhet vid dusch och toalettbesök. ◆ Att dra för gardiner eller persienner innan hjälp med påoch avklädning eller hygien påbörjas. ◆ Att klä av eller på en kroppsdel i taget för att den äldre inte ska känna sig naken, beskådad eller frysa. ◆ Att personalen respekterar att bostaden är den äldres hem och alltid ringer eller knackar på. ◆ Frågar eller berättar innan skåp eller garderober öppnas. Vård tillbaka till kommunen I Norrköping har stadens rödgröna styre på senare år gjort mycket av den privata äldrevården kommunal igen. Ricardo Olivares (V), ansvarig för äldrevården där, menar att när man satt upp kvalitetskrav som en viss personaltäthet har de privata anbudsgivarna försvunnit. – De verkar inte kunna matcha kvalitetskraven. Vi vet att drygt 90 procent av kostnaderna är personalkostnader och det enda de privata entreprenörerna med krav på avkastning kan tjäna pengar på är att minska på personalen. Men när vi ställer krav på personaltäthet kan de inte göra det. Då låter de hellre bli att lämna anbud, säger han. Joakim Lundgren joakim.lundgren@dagen.se 08-619 24 96 m e rvä r d e . Tanken med värdighetsgarantier är att ge de äldre ett mervärde, utöver det som lagen ”Fler kommuner borde SOLNA. Demensboendet Polhemsgården i Solna blev 1997 rikskänt när missförhållanden avslöjades och Lex Sarah – lagen som tvingar personal att anmäla vanvård – kom till i efterdyningarna. I dag drivs boendet i privat regi och har sedan två år tillbaka antagit kommunens värdighetsgaranti. Vårsolens strålar sipprar in i Polhemsgårdens samlingsrum. En grupp äldre på demensboendet har lunchgymnastik och kastar en skumgummiboll mellan varandra. Ur högtalarna strömmar – något oväntat – ”I natt jag drömde”, som ackompanje- Jag tycker att politikerna ger oss tillräckligt stora ramar för att det ska fungera. maith ö st e r m a n mang till träningspasset. – Vi är måna om att det ska vara tryggt och försöker skapa miljöer där de äldre känner igen sig från förr, säger Maith Österman, verksamhetschef. Vinsten går till verksamheten Boendet drivs sedan tre år tillbaka av Förenade Care, ett icke-börsnoterat danskt bolag med verksamhet på ett tjugotal orter i Sverige. Enligt bolaget går vinsten tillbaka till verksamheten varje år. Efter vanvårdsskandalen 1997 – då boendet var kommunalt – har Solna stad börjat med så kallade kvalitetsupphandlingar. Det innebär att kommunen ställer upp ett antal minimi- 5 DAGEN fredag 8 mars 2013 nyheter Redigering: Helena Waern äldrevärdighet I korthet: Sverige Flicka våldtagen i pingstkyrkolokal ■ ■ En 43-årig man åtalas för fem fall av våldtäkt mot barn och ett fall av sexuellt tvång mot en då 14-årig flicka, uppger TV4 Nyheterna Linköping. Flera av övergreppen ska ha skett i lokaler som hör till Pingstkyrkan i en mindre ort i Östergötland. – Mannen står fortfarande med i vårt medlemsregister, men har inte varit aktiv i församlingen på tre år, säger föreståndaren för den aktuella församlingen, till Dagen. Brotten ska ha begåtts under 2005 och 2006. 3 dagen och tt procent minskade koldioxidutsläppen från den svenska vägtrafiken med i fjol, enligt ny statistik från Trafikverket. Nytt nummer minskar tryck på 112 ■ ■ Den 11 mars klockan 8.00 går startskottet för SOS Alarms nya tjänst – informationsnumret 113 13. Tanken är att du ska kunna ringa och få eller lämna information om allvarliga olyckor och katastrofer som inte är akuta. Sådana samtal har tidigare ringts till tt larmnumret 112. Rätt med Dagen Vecka 10 Dagen rättar fel av betydelse och välkomnar läsarnas iakttagelser. Mejla nyhetschefen@dagen.se eller skriv till ”Dagen, Nyhetschefen, 105 36 Stockholm”. Ange sida och artikelrubrik. n Nyheter ........................................ onsdag 6 mars, sid 4 Lärare: Evolutionsteorin är ... kontroversiell Andreasgymnasiet i Solna och LM Engströms gymnasium i Göteborg är inte de enda två kristna friskolorna på gymnasienivå i Sverige. Enligt Skolverket finns det sex godkända friskolor med kristen/konfessionell profil. Lyssna till general Linda Bond redan lovar. Det kan till exempel handla om att få utforma sina måltider själv och att personalen respektera privatlivet. Foto: Jens Kalaene, scanpix foto: joakim lundgren införa kvalitetsanbud” M i l j ö n på Polhemsgården anknyter till svunna tider. Detta för att de dementa ska känna trygghet. Verksamhetschef Maith Österman håller i en skrift från 1947. krav och sätter ett fast dygnspris. Sedan får olika leverantörer konkurrera med vilken kvalitet de kan erbjuda till det fastslagna priset. Det handlar bland annat om personaltäthet på boendet. – Jag tycker att politikerna ger oss tillräckligt stora ramar för att det ska fungera. Min förhoppning är att fler kommuner skulle gå över till kvalitetsanbud och inte bara ta den leverantör som erbjuder tjänsten till lägst pris, säger hon. Värdighetsgaranti Till detta har Solna stad också antagit en värdighetsgaranti, eller kvalitetsdeklaration, som man valt att kalla det. I deklarationen står bland annat att måltiden ska vara en trivsam stund, att den äldre ska få komma ut när han eller hon så önskar och stöd till en meningsfull tillvaro med aktiviteter. Samtidigt menar både Maith Österman och sjuksköterskekol- FRÄLSNINGSARMÉNS VÄRLDSLEDARE Jönköping 9 mars legan Birgitta Fransson att dessa värden redan fanns innan. – Dokumentet som sådant finns egentligen enbart för anhöriga ska kunna se det. När vi såg det konstaterade vi att det är ju redan är så här vi jobbar, säger Birgitta Fransson. Skulle det som hände på Polhemsgården för 16 år sedan kunna hända igen? – Nej, jag har svårt att tänka mig det. Samtidigt ska man inte tro att en värdighetsgaranti gör att inga misstag i vården kan begås. Det beror helt och hållet på vilken typ av kontroll man har av sin egen verksamhet. Där har vi satt vår ribba högt, säger Maith Österman. Joakim Lundgren 15.30 Kungsporten Kungsängsvägen 25, Huskvarna. Stockholm 10 mars 10.00 Frälsningsarmén Templet, Östermalmsgatan 69. www.fralsningsarmen.se 6 DAGEN fredag 8 mars 2013 nyheter Ghana hoppas på sin egen påvekandidat Det västafrikanska landet är på väg att bli en religiös stormakt i den katolska världen Förberedelserna inför påvevalet är i full gång. En av de hetaste kandidaterna är en afrikan: Peter Turkson från Ghana. Oavsett hur det går i konklaven är Ghana på väg att bli en religiös stormakt i Västafrika. ”Fjäder i hatten” – Det skulle bli en ny fjäder i hatten – en stor ära inte bara för Ghana utan för hela den afrikanska kontinenten, säger fader Abbey Quaye. Mindre än 200 år efter de första missionärernas ankomst har Ghana blivit en exportör av kyrkliga ledare till omvärlden, exempelvis till USA där många församlingar har brist på pastorer. Ingen annat land i världen har en större andel av befolkningen som ser sig som religiös – 96 procent enligt opinionsinstitutet WINGallups globala index. Religionen spelar stor roll I Ghana märks det tydligt hur stor roll religionen spelar. Reklamskyltar med propaganda för BURKINA FASO BENIN GHANA ELFENBENSKUSTEN – Det första intrycket man får av honom är att man slås av hans aura av helighet! Han är en Guds man, säger fader Emmanuel Abbey Peter Turkson. Quaye när han berättar om Turkson. Fader Abbey Quaye verkar vid det nationella katolska sekretariatet i Ghanas huvudstad Accra. Han Fader Abbey har arbetat med Quaye. påvekandidaten i stiftet Cape Coast väster om Accra, där Turkson var ärkebiskop. Turkson blev sedan utnämnd till kardinal och överhuvud för konsiliet för fred och rättvisa i Vatikanstaten. – Han är en förenande kraft, som är älskad av alla kyrkorna och även av dem som följer traditionella religioner. Ghana, ett litet land med 24 miljoner invånare, har redan levererat en stor ledare till världsscenen: FN:s förre generalsekreterare Kofi Annan. Ett val av Turkson till påve skulle ge ny berömmelse. Volta-sjön TOGO Accra kten eabu 150 km Guin TT/SGB kyrkoledare, pastorer och helbrägdagörare trängs med spritreklam och andra annonser. ”Gör bättring! Jesus kommer snart”! förkunnar en stor affisch på en gata. Många människor avslutar samtal med vänner med ett ”Gud välsigne dig”. Förste svarta påven? Ändå vore det en stor nyhet om Turkson valdes till påve – han skulle bli den förste svarte ledaren för katolska kyrkan. På 100till 400-talet ska det förvisso ha funnits tre påvar från Afrika, men dessa var från Nordafrika, troligen av berbiskt ursprung. – Men vi är inte bekymrade över om påven är vit, svart eller gul, säger fader Abbey Quaye i Accra. Liknande åsikter som Benedict Turkson har redan orsakat rubriker i världen, med nästan lika konservativa åsikter kring homosexualitet och preventivmedel som sin föregångare, Benedict XVI. Bland annat har han påpekat hur avhållsamhet och trohet är nyckeln till att bekämpa hiv/aids-epidemin i Afrika. Och, om förföljelserna mot homosexuella i flera afrikanska länder, att det vore ”rättvist att ta reda på varför homosexualitet stigmatiseras” på kontinenten. Fader Abbey Quaye försvarar sin gamle läromästare: – Jag vill berömma honom för att han tar upp dessa frågor och tillkännager sina åsikter, så att vi tt sedan kan diskutera dem. va l a f f i s c h i r o m . Turkson från Ghana. Förberedelserna inför påvevalet är i full gång. En av de hetaste kandidaterna är en afrikan: Peter Foto: scanpix Fakta: Religion i Ghana ◆ Enligt en undersökning från 2010 fördelades de troende i Ghana på följan- de sätt: 71 procent av befolkningen bekänner sig till kristendomen.Av dessa utgör pingstvänner och andra karismatiska rörelser 28 procent, protestan- ter 18 procent, katoliker 13 procent och andra kristna rörelser 12 procent. ◆ 18 procent av ghananerna är muslimer. ◆ 5 procent tror på traditionella afrikanska religioner. ◆ Icke-troende: drygt 5 procent. (TT) 7 DAGEN fredag 8 mars 2013 nyheter Redigering: Danne Sundell ”Kyrkan vill framställa sig som en hemtrevlig innebandyförening” Du har fått kritik för att din text innehåller sakfel, hur ställer du dig till det? – Sakfel rättas noggrant av Svenska Dagbladet. I den text som ärkebiskopen var missnöjd med har inget rättats. – I mitt arbete som kolum- nist ingår också att uttrycka åsikter, precis som ärkebiskopen i sitt ämbete får utöva ordets makt. I början av november kritiserade du Svenska kyrkan i New York för att du inte blev insläppt i samband med stormen Sandy. Är du fortfarande lika upprörd? – Upprörd? Kvinnliga journalister arbetar inte så. Jag redogjorde för hur jag kom till kyrkan under rådande force majeure och inte blev insläppt. –Jag använde det som exempel på kulturskillnader mellan Sverige och USA, för att jag tycker att kyrkans bemötande visade på vilken myndighets- och tjänstemannakyrka Sverige har i dag. Och för att ställa frågor om vem kyrkan är till för. – Många blev dock mycket upprörda å mina vägnar. Dina tre senaste krönikor har haft rubrikerna ”Jag borde ha blivit sektledare”, ”Gud har bara lite personalproblem” och ”Det går att svetta sig närmare Gud”. Hur kommer det sig att du så ofta skriver om andlighet och tro? I korthet: Sverige Fler kvinnor blir chefer inom näringslivet ■ ■ Andelen kvinnliga chefer i näringslivet ökar. Men i uppfostras till pojkar. I det arbetet har jag fått lov att förkovra mig i både nutida och forntida religion, och försöka se det från olika vinklar, länder och kulturer. Så brukar jag försöka göra. Hur ser din egen relation till Svenska kyrkan och andra kyrkor/samfund ut? 5 foto: scanpix frågor till: ... Jenny Nordberg, USAbaserad krönikör i Svenska Dagbladet, som har retat upp bland annat ärkebiskop Anders Wejryd genom att skriva om (tidigare) tvångsanslutningar till Svenska kyrkan vid födseln och Svenska kyrkans ekonomi. – Stora frågor intresserar mig: Krig, ekonomi, politik, miljö, bistånd, mänskliga rättigheter. Det är klart att organiserad religion ska vara med där. De tre senaste är nästan en PR-kampanj för andlighet och tro. Någon speciell anledning att det har blivit så mycket av den varan på senare tid? – Jag skriver just nu en bok om flickor i Afghanistan som – Jag är konfirmerad och var länge en stolt medlem av Svenska kyrkan. Det finns otroligt spännande präster där som jag fortfarande gillar. Men som institution undrar jag om den är på väg att stå på öronen under min livstid. – Kyrkan vill framställa sig som en hemtrevlig innebandyförening som dessutom tar hand om hemlösa, när de i själva verket är en av Sveriges mäktigaste och rikaste institutioner, som ägnar mycket huvudbry och resurser åt att bara bevara sin egen existens. Det bekräftas varje gång jag ens nämner kyrkan och möter en synnerligen märklig ”strategi” som tycks gå ut på allmän indignation. – Finns det då ens utrymme för de verkligt stora frågorna, som eventuellt gör kyrkans existens relevant för fler? Får vi andra vara med? johannes Ottestig johannes.ottestig@dagen.se 08-619 24 75 samhället i stort är det obalans i chefsfördelningen i nästan i alla branscher. Bland de nyutnämnda cheferna var 39 procent kvinnor 2012, enligt ny statistik från Svenskt Näringsliv. Det är en lika stor andel kvinnor som i näringslivet totalt sett. – Andelen kvinnor totalt i våra medlemsföretag rör på sig sakta, men andelen kvinnliga chefer ökar mycket snabbare. D, säger Carina Lindfelt, chef för arbetsTT marknadsavdelningen inom Svenskt Näringsliv. Eritreaner mot kidnappningar ■ ■ Hundratals svensk-eritreaner tågade i går till riks- dagen i protest mot regimen i Eritrea. De protesterade mot att eritreaner kidnappas i Egypten och mot den skatt som Eritrea driver in från eritreaner i TT Sverige. Färre väljer fristående gymnasium ■ ■ Efter många års uppgång minskar nu för första gången elevernas intresse för de fristående gymnasieskolorna. Ett trendbrott, konstaterar Skolverket. Statistiken visar också att intresset för yrkesproTT gram minskar. 86 Så många procent kvinnliga pensionärer får tjänstepension numera. Placerade barn sviks av samhället ■ ■ Barn som omhändertas för samhällsvård uppvisar självskadebeteende och får psykofarmaka i mycket högre grad än andra unga. De klarar också skolan sämre och dör oftare i unga år, visar SocialstyrelTT sens utvärdering. Sveriges Radio ligger i topp ■ ■ Sveriges Radio följt av SVT hamnar överst i Förtro- endebarometern, som lades fram i går i samband med mediedagarna i Göteborg. I botten finns SveriTT gedemokraterna och Migrationsverket. Föräldraskap och gränssättning Om konsten att hitta den goda balansen mellan ramar och kramar. foto: scanpix Ikea stoppar korv i Ryssland ■ ■ Ikea har stoppat försälj- ningen av varmkorv vid varuhusen i Ryssland sedan egna tester visat att lokalt producerad korv innehöll hästkött, meddelar företaget. Två sådana fynd har gjorts TT den senaste veckan. Hot mot försvarets tolkar ■ ■ Försvarsmakten bedömer att det finns risk för att de afghanska tolkarna som arbetat för den svenska styrkan riskerar hämndaktioner. Tolkarna har uttryckt rädsla för vad som ska hända dem när den svenska styrkan tas TT hem. Inbjudan till föräldracafé med Micke Gunnardo. Datum: 12 mars 2013. Tid: 18.30–20.30. Plats: Matsalen i Holsby skola. Föreläsningen är kostnadsfri. Fika 30:-. Micke Gunnardo, Skolkurator och föreläsare Micke Gunnardo föreläser och leder samtal om konsten att vara förälder med gott samvete! Micke är skolkurator och uppskattad föreläsare i ämnet föräldraskap och gränssättning. Han har arbetat med relationer i par och familjer i snart 20 år. Han är fyrabarnspappa och kommer delge allvarliga och roliga exempel från verkliga livet. Mickes hemsida: www.relationsfirman.se 8 DAGEN fredag 8 mars 2013 nyheter Toarullar med bibelverser inte populärt John Staffas, regionchef för Bilda GävleDala, säger att stats bidragskriterierna inte varit helt lättolkade. Foto: Daniel Nilsson, ljusnan Svå r to l k a d e r e g l e r . Bilda blir av med sina bidrag från Ludvika kommun Ludvika kommun kräver pengar tillbaka från Bilda och avstänger studieförbundet från bidrag under tre år. – Har vi gjort fel vill vi givetvis rätta till det, säger regionchef John Staffas till Dagen. 286 000 Kommunen har krävt tillbaka 286 000 kronor i felaktigt utbetalda bidrag. Under en revision i slutet av förra året såg man att Bilda felaktigt fått både kommunala och statliga bidrag för kulturverksamhet på äldreboenden i Ludvika. Kommunen skickade återbetalningskrav och pengarna betalades snabbt tillbaka, men kommunen gick ändå vidare med polisanmälan. Förtroendet för Bilda har fått sig en törn, menar förvaltningschefen Bo Sundqvist, och nu blir förbundet utan bidrag i tre år. Totalt får sju studieförbund i kommunen 1,8 miljoner kronor i bidrag. nal på äldreboenden kompetensutveckling, men sedan har de satt själva igång filmen eller läst boken, säger han. – Tidigare har reglerna sagt att personal inte får vara ledare, och ledare finns inte i kulturprogram, men vi tolkade reglerna så att det var okey att personal medverkade. Ludvika kommun skrev till folkbildningsrådet för att höra om studieförbundet fick använda personal på det sättet, och Bilda valde även att själva ta kontakt för att höra om man tolkat reglerna rätt. Kontroll även i Smedjebacken Även i grannkommunen Smedjebacken pågår en efterhandskontroll av Bildas kulturprogram. Beloppen är betydligt mindre men återbetalning kan komma att krävas. – Bilda har tagit bort 93 av de 106 kulturprogram i kommunen de fått bidrag för. Då är det lätt att räkna ut att det inte blir mycket kvar av det ursprungliga bidraget, säger kulturchefen Anna Falkengren till tidningen. Bildas regionchef John Staffas säger till Dagen att statsbidragskriterierna inte varit helt lättolkade. Nya regler för 2013 är glasklara, och enligt dem har Bilda handlat fel, men tidigare år har de varit svårare att tolka. – Vi har tillhandahållit filmer eller böcker och erbjudit perso- Så många kronor kräver Ludvika kommun tillbaka från studieförbundet Bilda. ”Fortsätter i egen regi” – Där fick vi höra att vi tolkat fel och det tog konsekvensen av och strök den formen av verksamhet 2012. Vi fortsätter dock i egen regi. Vi jobbar ju mycket med volontärer och olika frikyrkor, som har stort engagemang på äldreboenden, och den verksamheten vill vi utvidga. – Ludvika kommun följer statsbidragskriterierna fullt ut, men i och med att det är ett frivilligt för kommunerna att ge bidrag behöver kommunerna inte göra det utan kan sätta upp egna kriterier för bidragen. Vi har också en flora av regler i de olika kommuner där Bilda har verksamhet. Statsbidragskriterierna får för övrigt större eller mindre förändringar varje år. Kerstin Doyle kerstin.doyle@dagen.se 08-619 24 40 Lambi startade tävling på Facebook – toarullarna pryddes med citat från Bibeln Toalettrullar med kristet budskap väcker starka reaktioner i Norge. Efter massiva protester har nu Lambi valt att ta bort bibelverserna. – Det är olyckligt, det var inte på något sätt meningen att sprida religiösa budskap, säger Christina von Trampe, skandinavisk marknadschef på Lambi. I höstas uppmuntrade pappersvarumärket Lambi sina konsumenter att komma med fina, kärleksfulla och poetiska citat på deras Facebooksida. För att företaget tror att folk gärna läser glada budskap när de sitter på toaletten. Facebookanvändare kunde under en period skicka in förslag på kärlkesfulla citat. Runt 40 citat valdes ut och fick dekorera Lambis toapapper. Men på Lambi visste man inte om att citaten ”Kærligheden tror alt, håber alt, utholder alt” och ”Der din skat er, der vil dit hjerte også være” är hämtade från danska Bibeln. Lambirullarna har sålts i Sverige, Norge och Danmark. Men bibelverserna har man inte kunnat läsa på svenska toarullarna, för det var personer från Danmark som skickade in just de förslagen och därför är de enbart citerade på danska. Uppskattat av konsumenter – Våra konsumenter uppskattar kärlekstexterna mycket, det är först och främst därför som det står citat på våra toapapper. Vår avsikt var att förmedla kärlek och vänskap, inte religiösa budskap och vi är hemskt ledsna över dem som har tagit illa upp. Det var ett misstag, vi visste inte att citaten kom ifrån Bibeln. Men vi tycker att citaten var väldigt vackra och det var därför vi tog med dem från början, säger Christina von Trampe. Toarullarna har man kunnat köpa sedan årsskiftet och det var först i början av februari som en norsk journalist hörde av sig till Lambi och sade att det var bibeltexter som stod på toarullarna. Flera norska biskopar och präster har varit kritiska mot att det Fakta: Bibelverser på toalett papper ◆ Bibelverserna som hamnade på Lambis toapapper hämtar vi ifrån 1 Korintherbrevet och Matteusevangeliet. ◆ ”Kärleken bär allt, allt tror den, allt hoppas den och allt uthärdar den”, 1 Kor 13:7 ◆ ”Ty där din skatt är, där kommer också ditt hjärta att vara”, Matt 6:21 Är det lämpligt att ha bibelcitat på toapapper? Svara på Dagen.se har varit bibelverser på toarullar. – Det är dålig smak och visar på avsaknad av respekt. Bibelverser hör inte hemma på toalettpapper, säger Laila Riksaasen, biskop i norska Törnberg till tidningen ”Vårt land”. ”Samhället är fritt” Men Morten Thomsen Höjsgaard, generalsekerterare för danska bibelsällskapet är inte lika negativ. – Det här visar att samhället är fritt, det är högt i tak och att vi inte behöver frukta varandra. Kristendomen har också varit med och påverkat till denna gemenskap, säger han till ”Vårt land”. Men han menar också att alla behöver ansvara för friheten. – Personligen skulle jag aldrig använda heliga skrifter på toapapper, säger Morten Thomsen Höjsgaard. Pressarna stoppade Ursprungsplanen var att producera citaten på papper ända fram till april. Men nu har man stoppat pressarna tillfälligt och nästa vecka kommer Lambi med nya toarullar med kärleksfulla citat. Men då kommer inte bibelverserna att pryda pappret. Trots allt kan Lambi mycket väl tänka sig att ha texter på rullarna igen. – Det är mycket möjligt, men då kommer vi att ha en mycket bättre kontroll, säger Christina von Trampe De bibliska toarullarna har blivit en världsnyhet efter det att den brittiska nyhetsbyrån Reuters snappade upp händelsen. Nättidningar i flera länder har publicerat bilder på toarullarna med bibelverser på. Mikael Hermansson mikael.hermansson@dagen.se 08-619 24 00 9 DAGEN fredag 8 mars 2013 nyheter Redigering: Lise-Lotte Lindgren I korthet: Världen Fä n g s l a n d e . Silvio Berlusconi dömdes till ett års fängelse i går och väntar ytterligare två domar i mars. Domen kan dock överklagas. Foto: Scanpix Berlusconi döms till fängelse ■ ■ Italiens tidigare premiärminister Silvio Berlusconi d e m o l e r a d. Porten till Svenska teologiska institutet i Jerusalem fick svåra skador. Det berömda burspråket, som en gång fungerade som vakttorn, rasade. Steninskriptionen Thabor med hänvisning till Psaltaren 89:13, som markerar att huset ursprungligen kallades Tabors hus, förstördes helt. Foto: Håkan Bengtsson Svensk byggnad i Jerusalem förstörd av grävmaskin ”Ledsamt, men vi hoppas kunna bygga upp den igen” JERUSALEM. En svensk klenod har blivit demolerad. Den berömda porten till Svenska teologiska institutet i Jerusalem fick svåra skador när en grävmaskin backade in i den. – Det är mycket ledsamt men vi hoppas kunna bygga upp den snabbt igen, säger institutets direktor Håkan Bengtsson. Svenska teologiska institutet (STI) är en av Jerusalems mest kända byggnader och korades en gång av en lokaltidning till stadens vackraste hus. Många svenskar har besökt denna muromgärdade oas med dess fina trädgård på Profeternas gata, men nu är själva entrén förstörd. Det pågår stora byggnadsarbeten i närheten och en grävmaskin med en stor borrstång – som skulle borra för en husgrund på andra sidan gatan – backade rakt in i porten i onsdags. Det berömda burspråket, som en gång fungerade som vakttorn, rasade. Steninskriptionen Thabor med hänvisning till Psal- Tabors hus ◆ Svenska teo logiska institu tet (STI) ägs av Svenska kyr kan och är ett studieinstitut med inriktning på teologi och religionsmöte, särskilt mötet mellan kristen dom och ju 1882 var året då den kulturskyddade byggnaden uppfördes. taren 89:13, som markerar att huset ursprungligen kallades Tabors hus, förstördes helt. – Det var verkligen ledsamt att stå där och titta på förödelsen. Många förbipasserande kom fram och beklagade. Det är en kär byggnad för många, Amos Oz skriver om den, säger Håkan Bengtsson, direktor på STI. ”Duktiga hantverkare” – Polisen spärrade av platsen och representanter för kommunens avdelning för bevarande av gamla byggnader kom dit. Vi ska restaurera med hjälp av stadsbyggnadskontoret. Jag hoppas det går fort. – Här finns många duktiga hantverkare och vi ska använda samma firma som renoverade huset häromåret. Allt är doku- dendom, samt på ekumeniska kontakter med kristna ur andra traditioner. ◆ STI ligger i Ta bors hus i cen trala Jerusalem. ◆ Huset upp fördes 1882 och är kulturskyd dat. menterat, så det ska bli återuppbyggt, säger han. Håkan Bengtsson var med en studentgrupp vid Döda havet när man ringde från STI och berättade vad som hänt. Han avbröt turen och åkte tillbaka till Jerusalem, där han möttes av förödelsen. Det är första gången huset skadats sedan det träffades av kulor och granater under sexdagarskriget 1967, enligt Bengtsson. Skadorna inspekterades i går av besiktningsmän, arkitekter och representanter för kommunen. Håkan Bengtsson hoppas att restaureringen inte ska behöva ta mycket längre tid än en månad. Just nu har STI sin internationella kurs med 14 studenter från hela världen. De och andra besökare får tills återuppbyggnaden är klar ta sig in via bilinfarten. Arne Lapidus arne.lapidus@dagen.se 08-619 24 00 ◆ Det är ett av de äldsta utan för den gam la stadsmuren och byggdes av Conrad Schick, en av Jerusa lems stora bygg herrar. har dömts till ett års fängelse för att ha läckt material från en polisavlyssning. Polismaterialet publicerades i en av de tidningar som Berlusconi äger. Berlusconi väntar ytterligare två domar denna månad, bland annat för skattebrott och för att ha haft en sexuell relation med en underårig prostituerad. Troligen slipper Berlusconi fängelse, då ett överklagande innebär att straffet inte verkställs. Dessutom anger italiensk lag att den som är över 75 år, och som dömts till ett kortare straff än två år, inte behöTT ver sitta i fängelse. Berlusconi är 76 år. Pussy Riot-medlem vill bli fri ■ ■ En av de fängslade medlemmarna i den ryska punktrion Pussy Riot, Nadjezjda Tolokonnikova, anhåller om att bli villkorligt frigiven, uppger Tolokonnikovas advokat enligt ryska medier. 23-åriga Tolokonnikova dömdes till två års fängelse för sin delaktighet i den Putin-kritiska protest- Nadjezjda aktion som genomfördes i Frälsar- Tolokonnikova katedralen i Moskva. Advokaten anför flera skäl till varför Tolokonnikova borde bli frigiven, bland annat att hon är mamTT ma till en femårig dotter. Nordkoreanskt hot om kärnvapenattack ■ ■ Bara timmar innan FN:s säker- hetsråd samlas för att besluta om nya sanktioner mot Nordkorea hotar det slutna landet med en kärnvapenattack i ”förebyggande syfte” mot ”fientliga” länder. ”Eftersom USA är på väg att initiera ett kärnvapenkrig kommer vi att använda vår rätt till en före- Kim Jong Un byggande kärnvapenattack,” hette det i ett uttalande från det nordkoreanska utrikesdepartementet. Pyongyang anses dock inte ha kapacitet att nå USA med ett anfall. Nordkorea har anklagat Washington för att använda en gemensam militärövning med Sydkorea som språngbräda för en attack mot landet. Diskussionen om sanktioner kommer efter att Nordkorea genomförde ett tredje atomprov i februTT ari. Stefansmässan – ett brustet halleluja Söndag 10/3 kl 17.45 i Stefanskyrkan, Frejgatan 20 B Predikan av diakon Monika Vikdahl. S:t Johannes ungdomskör med dirigent Lotta Wilund. Stefanskapellet under ledning av Robert Öberg. Präst Annika Björnström. Välkommen på en bit mat kl 15.30-17.30, Frejgatan 31 ö.g. 75 kr. Expedition: 08-508 88 650 www.johannesforsamling-sth.se 10 DAGEN fredag 8 mars 2013 dokument n u. Pingströrelsen i Rwanda har under året skakats av stora inbördes konflikter med både politiska och etniska förtecken. foto: Marc Hofer Foto: leif agnestrand AFRIKA KONGOKINSHASA UGANDA RWANDA 50 km TANZANIA Kigali BURUNDI TT/SGB då . Pastor Yakobo tar första spadtaget till pingstkyrkan i Kigali, Rwanda, september 1977. Till vänster missionären Leif Agnestrand. foto: dagens arkiv DAGEN fredag 8 mars 2013 dokument Redigering: Helena Waern 11 Text: sofie hedman sofie.hedman@ dagen.se 08-619 24 15 Styr Rwandas regim landets pingströrelse? Politisk maktkamp bakom kupp mot samfundets högste ledare Minnet av folkmordet 1994 är ständigt närvarande i Rwanda, också inom de många kyrkorna. Pingströrelsen i landet, som grundades av svenska missionärer, har under året skakats av stora inbördes konflikter med både politiska och etniska förtecken. Mycket tyder på att regimen varit delaktig i den kupp som i höstas avsatte miljonrörelsens ledare Samuel Usabwimana. Under året har röster höjts om att Rwandas regim greppat efter större kontroll av landets pingströrelse, Adepr. Det är samma regim som under ledning av Paul Kagame stödjer rebellgruppen M23:s våldsamheter i grannlandet Kongo-Kinshasa. I december talade Paul Kagame under avslutningsmötet för pingströrelsens konferens på den stora sportstadion i huvudstaden Kigali inför rörelsens pastorer och ledare. Det är första gången något liknande inträffar. Detta är en mångbottnad berättelse om svensk pingstmission, svenska biståndspengar och om en infekterad maktkamp kring rwandisk pingströrelse, där ord oavbrutet står mot ord. Fallit sönder inifrån Samuel Usabwimana befann sig i september 2012 i Frankrike för att ta emot ett pris från FNorganet Unesco för pingströrelsens framgångsrika insatser för att öka läs- och skrivkunnigheten i hemlandet. Så långt är alla källor eniga. Men när det gäller vad som hände i Rwanda under Samuel Usabwimanas frånvaro, då han miste sin post som ledare för den stora pingströrelsen, går berättelserna isär. Enligt den rwandiska tidningen the New Times har pingströrelsen under Samuel Usabwimanas ledning fallit sönder inifrån genom etniska motsättningar och diskriminering. Tidningen har under hösten följt det som kan beskrivas som en kupp i pingstledningen i ett antal artiklar. Varför avsattes den demokratiskt valda ledaren Samuel Usabwimana? I september beskriver the New Times hur pas- Fakta Adepr – pingst rörelsen i Rwanda ◆ Adepr står för Association Des Eglises de Pentecôte du Rwanda. ◆ Rörelsen grundades av svenska pingstmissionärer på 1940-talet och består i dag av omkring en miljon medlemmar. ◆ Adepr beräknar själva att man når ut till omkring ytterligare en miljon rwandier genom sina verksamheter. Samuel Usabwimana, avsatt ledare för pingströrelsen i Rwanda, med sin fru Virginie. torer som upplevt sig orättvist behandlade under Samuel Usabwimanas sexåriga ledning ska ha kontaktat de rwandiska myndigheterna, som tillsatte en kommitté för att utreda förekomsten av orättvisa och så kallad folkmordsideologi – diskriminering baserad på etnicitet – inom rörelsen. När Samuel Usabwimana kom hem från sin Frankrikeresa hade kommittén agerat och avsatt honom. – Vi kommer inte att förbli tysta gällande det faktum att kyrkan är etniskt delad. Kyrkan kommer inte att ge efter i kampen mot det ledarskap som planterat dessa korn, sa pastorn Modeste Uwabinfura som utsetts till att leda kommittén, strax efter att Samuel Usabwimana blivit avsatt från sin post, till tidningen. Samuel Usabwimana ersattes snabbt av en interimsledning med Jean Sibomana i toppen. Jean Sibomana har tidigare lett rörelsen under en Vi komlång period efter folkmer inte mordet och fram till mitatt förbli tys- ten av 2000-talet. Men artiklarna i the ta gällande New Times beskriver det faktum hur Samuel Usabwimana att kyrkan är till en början var ovillig att lämna sin post. etniskt delad. – Trots att jag och mitt M o d e st e team officiellt är de nya U wa b i n f ura , ledarna nekades vi tillpa sto r i A d e p r träde till kontoren under morgontimmarna, men tack vare en intervention från myndigheternas håll löste vi konflikten. Nu vill vi lägga det gamla bakom oss och upprätta kyr- kans integritet, sa interimledaren Jean Sibomana. Senare böjde sig Samuel Usabwimana, välsignade det nya ledarskapet och accepterade förändringen. Allt enligt samma tidning. Den engelskspråkiga tidningen the New Times uppger att man är privatägd, men människorättsorganisationen Human Rights Watch har beskrivit tidningen som styrd av den rwandiska staten. Pressfriheten i Rwanda är minimal, och landet rankas på plats 161 av 179 i Reportrar utan Gränsers index över pressfrihet för 2013. Så långt alltså statskontrollerad medias version av konflikterna i Adepr under hösten 2012. Grundades för 70 år sedan Adepr grundades för omkring 70 år sedan av svenska missionärer, och banden mellan den svenska och rwandiska pingströrelsen är sedan dess mycket starka. I dag består Adepr av en miljon människor, och rörelsen räknar själv med att man når ut till ytterligare en miljon genom sina verksamheter. Det är omkring tjugo procent av Rwandas befolkning och en potentiell politisk maktfaktor i landet, som till ytan inte är större än Småland. Adepr är också PMU:s samarbetspartner i Rwanda och en av de största och viktigaste aktörerna gällande svenskt bistånd till det rwandiska civilsamhället. Varje år förmedlar PMU, Pingstmissionens utvecklingssamarbete, omkring tre miljoner kronor till projekt som Adepr driver. Enligt rwandisk media har staten ingripit för att stoppa etniskt baserad diskriminering inom Adepr. Men att Samuel Usabwimana skulle ha drivit en folkmordsideologi under sina omkring sex år vid makten håller inte PMU med om. Så snart nyheten om att Samuel Usabwimana hade avsatts nådde Sverige kontaktade PMU Adepr. – När vi fick reda på händelserna kontaktade vi Adepr direkt och sa att vi stoppar våra utbetalningar tills vi vet vad som hänt. Vi och berörda svenska församlingar skrev ett brev till Adepr och skickade en kopia till de rwandiska myndigheterna, för att visa att vi ser vad som händer och är måna om att saker går rätt till. Ur PMU:s perspektiv är det viktiga att vår partner styrs på ett demokratiskt sätt i enighet med sin konstitution och att partnerprojekten fungerar. Nu uppstod frågan om på Vänd 12 DAGEN fredag 8 mars 2013 dokument Styr Rwandas regim landets pingströrelse? P i n g s t pa s to r s ko n f e r e n s Rwanda, 2012. President i Gitarama, foto: leif agnestrand Paul Kagame. foto: Sean Kilpatrick Maktkampen de senaste åren vilka grunder man byter Fortsättning ut en demokratiskt vald ledare, säger Niclas Lindgren som är direktor för PMU. Svenskt besök Sedan kuppen i september har representanter för PMU och svensk pingströrelse varit på besök i regionen vid två tillfällen för att reda ut vad som egentligen hänt i pingsttoppen i Rwanda. Den bild man från PMU:s håll nu förmedlar kring händelseförloppet skiljer sig delvis från den som beskrivs i rwandisk media. Men alla Dagen ... vi har talar med är överens om stöttat att de rwandiska myndigSamuel heterna varit inblandade i Usabwimana regimskiftet i någon mån. Alla är också överi hans sätt ens om att situationen i Rwanda är så känslig att försöka att ingen kontakt bör tas hålla rent i från Dagens håll med pingstkyrpersoner i Rwanda som är aktiva i Adepr. Därför kan. saknar denna berättelse b e rt k a r l s s o n , röster inifrån Adepr. p i n g st fö r s a m l i n g e n i e s k i l st u n a I november var flera representanter för PMU och Pingst FFS i Tanzania för att delta i ett nätverksmöte för pingstvänner från hela regionen. Då passade bland annat pingstledarna Pelle Hörnmark och Niklas Piensoho, tillsammans med PMU:s direktor Niclas Lindgren, på att möta den nya ledningen för Adepr som också fanns på plats. Men redan i oktober beslöt alltså PMU att stoppa sina utbetalningar till Adepr tills man fått klarhet i vad som skett i ledningstoppen. I januari besökte Niclas Lindgren, Pelle Hörnmark och den tidigare missionären Bert Karlsson Rwanda för att samtala med representanter för Adepr. Niclas Lindgren. Bert Karlsson. Gunilla Nyberg Oskarsson. Bert Karlsson är nu på uppdrag av Pingstkyrkan i Eskilstuna samordnare av det bistånd som betalas ut till landet. Han säger att bakgrunden till ledarskiftet i september delvis uppstått i konfliktfyllda avskedanden som Samuel Usabwimana gjort i de egna pastorsleden under sin tid som ledare för pingströrelsen. Men han tillbakavisar bestämt att utrensningen skulle handla om etniskt baserad diskriminering. – Sedan 2010 har Samuel Usabwimana avlägsnat över hundra personer som enligt honom och styrelsen inte uppfyllde kraven på att vara pastorer. Olämpligheten har bestått i förskingring av pengar eller äktenskapsbrott och så vidare. Men Samuel Usabwimana är en gedigen andlig ledare och vi har stöttat honom i hans sätt att försöka hålla rent i pingstkyrkan. Han har försökt stävja konflikterna sedan folkmordet, men där har han inte lyckats, säger Bert Karlsson. Det är den grupp av pastorer som rensats ut under Samuel Usabwimanas tid som, enligt rwandiska medier, anklagat honom för diskriminering baserad på etnicitet. Men det kallar Bert Karlsson ”tomt prat”. – Avskedandena som genomfördes av Samuel Usabwimana utgjorde en del av anklagelserna mot honom. Det har tolkats som att det fanns etniska skäl till dem. Men det är så långt ifrån Samuels sätt att tänka som man kan komma. Det är helt ogrundat, säger han. Och han får medhåll av Niclas Lindgren. – Det kanske finns det som kan missförstås och misstolkas, men jag tror inte att det finns en sådan agenda. Så känner jag inte Samuel. Han är en god kyrkans man. Samuel Usabwimana tillhör minoritetsgruppen tutsi, den folkgrupp som i huvudsak var folkmordets offer, och interimsledaren Jean Sibomana är hutu. Varken Niclas Lindgren eller Bert Karlsson kan säga säkert om de omkring hundra pastorer som avlägsnats under Samuel Usabwimanas ledning tillhör samma folkgrupp. Men om anklagelserna om diskriminering inom Adepr är fabricerade kvarstår frågan om varför Samuel Usabwimana avsattes. Bert Karlsson anser att kuppen snarare kan tolkas som att den rwandiska regimen vill ha bättre kontroll över de religiösa rörelserna i landet. Och han tror, tvärt emot vad Det finns rwandisk media påstår, att Samuel Usabwimaolika bena lämnade sin post frivilligt i september efter rättelser om kommitténs beslut. varför de Niclas Lindgren och blev av med Bert Karlsson uttrycker sina positio- sig försiktigt gällande vilken inblandning regimen ner. kan ha haft i kuppen, niclas lindgren, men till Sida har PMU d i r e k to r P M U uppgett att regimen i Rwanda försökt ta kontroll över vem som är i ledningen för Adepr. I och med ledarskiftet har många av de hundratalet pastorer som avsatts under Samuel Usabwimanas tid som ledare gått tillbaks till sina gamla poster. Varken Bert Karlsson eller Niclas Lindgren vill spekulera i om det kan innebära att olämpliga ledare återfått sina positioner i och med rockaden. – Det finns olika berättelser om varför de blev av med sina positioner, säger Niclas Lindgren. Bilderna går isär Niclas Lindgren, som mötte många ledare inom Adepr i januari, beskriver stämningen inom rörelsen som god. Han säger att de nuvarande ledarna uttrycker att en konfliktfylld tid nu är över. En insändare i the New Times bekräftar att maktkampen under de senaste åren slitit på rörel- DAGEN fredag 8 mars 2013 dokument Redigering: Helena Waern 13 Fakta: Folkmordet i Rwanda ◆ Folkmordet i Rwanda ägde rum under 100 dagar 1994. Minst 800 000 människor, i huvudsak tutsier men även hutuer som stödde tutsierna, dödades. Hundratusentals tutsier gick samtidigt i exil och den dåvarande tutsieliten störtades. ◆ Vid tiden för folkmordet klassades den rwandiska befolkningen in i tre grupper: hutu, tutsi och twa, framför allt baserat på sociala skillnader, som etnifierats av tidigare kolonialmakter. ◆ De personer som anklagats för de grövsta brotten under folkmordet ställs inför rätta vid ICTR, FN:s Internationella brottmålstribunal för Rwanda. ◆ Paul Kagame blev Rwandas president i mars 2000. I presidentvalet 2010 omvaldes han med 93 procents majoritet för ytterligare en sjuårsperiod. Valobservatörer har dock rapporterat om oegentligheter och trakasserier mot oppositionspartier i samband med valen. ◆ Den nuvarande regimen har instiftat en lag som förbjuder så kal�lade ”folkmordsideologier”, vilket i praktiken innebär att det är tabu att tala om grupperna. Kagameregimen består dock huvudsakligen åter av minoritetsgruppen tutsi. h i sto r i s k t. För att förstå anklagelser om folkmordsideologi inom Adepr måste man gå tillbaka 18 år i tiden till det stora folkmordet. foto: SAYYID AZIM har slitit på miljonrörelsen sen, och att man efter ledningsskiftet strävar efter harmoni. ”Det är en stor skam att Adepr:s ledarskap har haft konflikter under så lång tid. Jag hoppas att den nya interimsledningen ska arbeta hårt för att upprätta harmoni och ömsesidigt förtroende i kyrkan. Sådana här inbördes stridigheter är ogudaktiga och bör inte förekomma bland gudsmän och gudskvinnor”, skriver signaturen Jean Rubika. Men en tidigare svensk missionär med goda kontakter inom den rwandiska pingströrelsen säger att ingen nu högt vågar yttra sitt stöd för Samuel Usabwimana, eftersom han avsatts av regimen. Missionären, som vill vara anonym, hävdar att flera anhängare till Samuel Usabwimana fängslats i kölvattnet av kuppen. Flera Rwandakännare som Dagen talar med beskriver Samuel Usabwimana som en populär ledare och pastor som med stor majoritet vid två tillfällen blivit vald att leda rörelsen. Bilderna av Adepr går återigen isär. Gå tillbaka 18 år För att förstå bakgrunden till anklagelserna om folkmordsideologi inom Adepr måste man gå tillbaka 18 år i tiden till det stora folkmordet. Under hundra dagar våren 1994 dödades fler än 800 000 människor. För att undvika folkmordets upprepande införde den nuvarande regimen 2008 en lag som kriminaliserar folkmordsideologier. Men kritiker menar att lagens definitioner är vaga och tvetydiga, och att regimen använder begreppet i syfte att tysta oliktänkande. Är det detta som har drabbat Samuel Usabwimana? Gunilla Nyberg Oskarsson är doktor i missionsvetenskap, och hon har forskat om pingströrelsen i regionen. Hon bekräftar att regimen med Paul 28 PMUprojekt i Rwanda ◆ Mellan 2004 och 2012 drev PMU 28 Sida-finansierade projekt i landet och förmedlade totalt omkring 24 miljoner kronor i Sidapengar till Adepr. Utöver det har man också egen insamling och totalt uppgår förmedlat bistånd till Adepr till omkring tre miljoner kronor om året. För närvarande är pingstkyrkan i Eskilstuna den svenska församling som ansvarar för biståndet som betalas ut via PMU. Nästa uppslag: Rwandas roll i kriget i Kongo Kagame i ledningen använder anklagelser om folkmordsideologi för att flytta på politiska motståndare. – Lagen används som ett vapen av regimen för att komma åt politiska motståndare. Det sker såväl i den politiska toppen som på gräsrotsnivå. Kagame vill styra också de religiösa organisationer som finns i Rwanda. Ett exempel på detta är hans deltagande och tal vid avslutningen av Adepr:s konferens i december, säger hon. Samtidigt som GuVisst har nilla Nyberg Oskarsson vänder sig mot det det funpolitiserade begreppet nits de som folkmordsideologi menar hon att diskriminekänt sig disring förekommer inom kriminerade pingströrelsen. – Visst har det funnits inom pingstde som känt sig diskrimirörelsen. nerade inom pingströrelgunilla nyberg sen. Det handlar om att o s k a r s s o n, uppleva sig negligerad, fo r s k a r e att inte bli lyssnad till, att en annan folkgrupp som dominerat i landet har fått de ledande positionerna. Att människor i pingströrelsen känt sig diskriminerade på grund av folkgruppstillhörighet finns det all anledning att tro, säger hon. Hon menar att svensk pingströrelse historiskt delvis accepterat statsmaktens premisser för att få fortsätta sitt arbete i regionen. Kagameregimen talar inte om etniska grupper utan framhåller att medborgarna är rwandier och inte hutuer eller tutsier. Men regimens ledning består, liksom Kagame själv, till en majoritet av tutsier, samma folkgrupp som den avsatta pingstledaren Samuel Usabwimana. När regimen avsatt maktmotståndare har det handlat om hutuledare som anklagats för att återuppta ideologier från folkmordet, och åter diskriminera tutsier. En teori kring Samuel Usabwimanas avsättande är att han omgett sig av hutuledare. Detta skulle kunna vara ett skäl till att myndigheterna valt att blanda sig i frågan om vilka som styr Adepr. Men fortfarande kvarstår frågetecken kring pingstkuppen i Rwanda. Mycket, inte minst det faktum att Kagame själv för första gången talade under rörelsens konferens i december, tyder på att Kagameregimen greppar efter större kontroll över miljonrörelsen. Vilka konsekvenserna blir för Adepr och för PMU:s fortsatta arbete i Rwanda kommer förhoppningsvis att få svar vid Adepr:s årsmöte, som hålls i Kigali nästa vecka. Utbetalar bistånd Efter att PMU mött Adepr:s interimsledning i januari beslutade man att återgå till att utbetala bistånd för pågående projekt. I mitten av april väljs en ny pingstledning för Adepr och Niclas Lindgren säger att representanter för svensk Vi hoppingstmission kommer att finnas närvarande för pas inatt observera valet av ny nerligt att ledare. valet går bra Från PMU:s håll avvaktar med att inden 16 mars. leda nyaman biståndsinsatser niclas lindgren till efter valet. d i r e k to r p m u – Vi hoppas innerligt att valet går bra den 16 mars. Vi tror att Adepr behövs för att samhället ska utvecklas på ett bra sätt. Går det inte bra får vi sätta oss i samtal med församlingarna här i Sverige och med Adepr i Rwanda kring biståndet. Det finns ett stort hjärta och engagemang inom svensk pingströrelse för att hjälpa Adepr att utvecklas på rätt sätt, säger NicSofie Hedman las Lindgren. 14 DAGEN fredag 8 mars 2013 dokument Fakta: Styr Rwandas regim landets pingströrelse? Kriget i Kongo-Kinshasa ◆ M23, Mouvement du 23-Mars, är en gerillarörelse i Kongo-Kinshasa, uppkallad efter datumet för undertecknandet av ett fredsavtal mellan den kongolesiska regeringen och upprorsstyrkor 2009. ◆ M23 beräknas i dag ha omkring 1 500 soldater. Rebellerna tillhör huvudsakligen folkgruppen tutsier och har band till regimen i Rwanda och regeringspartiet RPF som tog över makten där efter folkmordet 1994. ◆ Enligt människorättsorganisationen Human Rights Watch har M23 gjort sig skyldiga till en rad människorättsbrott som summariska rättegångar, dödande och våldtäkter av civila och tvångsrekrytering. Enligt intervjuer som HRW genomfört i östra Kongo, där Panzisjukhuset ligger, ska M23 endast under sommarmånaderna 2012 ha dödat 15 civila, skadat 14 och ha våldtagit 46 kvinnor. Minst 13 av dessa var barn. p e n g a s to p p. Sida har avbrutit sina utbetalningar till den rwandiska staten efter att FN-rapporter bevisat Rwandas stöd till rebellgruppen M23 i grannlandet Kongo-Kinshasa. foto: Jerome Delay Rwandas regim anklagas för att stödja kriget i Kongo-Kinshasa Sverige har under året strypt sina utbetalningar av bistånd till Rwanda med anledning av kriget i Kongo-Kinshasa. Allt mindre förmedlas genom den rwandiska staten och allt mer genom civilsamhällets aktörer, som kyrkor och hjälporganisationer. Där är PMU med samarbetspartnern Adepr den tredje största förmedlaren av bistånd. Men samma FN-experter skrev i ett dokument till FN:s säkerhetsråd i slutet av november att man dragit slutsatserna att ”Rwandas regering, i samarbete med allierade i Ugandas regering, har skapat, tränat, rådgivit, stärkt och direkt kommenderat M23:s offensiv”. Dokumentet som läckte till internationella medier i december gällde Rwandas inblandning i M23:s intagande av staden Goma i östra Kongo i slutet av november. Många fruktade då att man stod på randen av ett storskaligt krig i regionen. Sverige ger årligen omkring 180 miljoner kronor i bistånd till Rwanda, men Joakim Molander som är biståndsråd på svenska ambassaden i Kigali menar att det är tveksamt om man kommer att kunna betala ut en summa i den storleksordningen i år. Orsaken till detta är att Sida avbrutit sina utbetalningar till den rwandiska staten efter att FNrapporter bevisat Rwandas stöd till rebellgruppen M23 i grannlandet Kongo-Kinshasa. Men Joakim Molander menar att Sveriges agerande handlar om en politisk markering mot Rwanda och inte om oro för att de svenska biståndspengarna skulle kunna hamna i fel händer. – Alla svenska biståndspengar går i dag direkt till projekt, och det är öronmärkta pengar som inte kan gå till något annat än projektaktiviteter. Avvaktandet med utbetalningar är en politisk markering mot Rwanda av att vi inte vill finansiera aktiviteter som genomförs av den rwandiska staten så länge det finns anklagelser av det här slaget på bordet, säger han på telefon från ambassaden i Rwandas huvudstad Kigali. Konflikten i Kongo Konflikten i Kongo, som inleddes genom en Rwandaledd invasion 1998, har kallats för den dödligaste konflikten som världen upplevt på femtio år, med tre till fem miljoner döda. Dagen har följt utvecklingen nära, inte minst genom rapporter från Panzisjukhuset som drivs med hjälp av PMU och Läkarmissionen. Det fredsavtal som undertecknades av bland annat Rwanda i februari mottogs av många, inte minst på Panzisjukhuset, med skepsis just eftersom rebellgrupperna i Kongo inte alls omnämndes. Redan 2008 drog Sida in sitt så kallade budgetstöd – stöd direkt från stat till stat – till Rwanda med hänvisning till konflikten i Kongo. I somras när FN-rapporten bevisade relationerna mellan M23 och Rwanda stoppades även projektstödet till den rwandiska staten. Och under året har fler tyngre givarländer följt Sveriges exempel och fryst utlovat bistånd. – Det är en väldigt allvarlig ekonomisk knipa som Rwanda befinner sig i. Sverige har valt den hårdaste linjen, vi är de enda som inte betalar ut projektstöd, men Tyskland, Storbritannien och Holland har också avvaktat med utbetalningar eller omfördelat sitt bistånd under året, säger Joakim Molander. De enda svenska biståndspengar som fortfarande betalas ut i dag är så kallade projektpengar som Förnekar stöd Han poängterar att Rwanda själv förnekar att de någonsin skulle ha stöttat M23, och att det inte är klargjort om informationen i FN-rapporten om relationerna mellan M23 och Rwanda från i somras fortfarande gäller. Joakim Molander. Charlotte Ståhl. förmedlas via hjälporganisationer. Enligt Joakim Molander handlar det i dag om cirka 20–30 procent av det totala biståndet till Rwanda, men andelen förväntas öka. Där är PMU och samarbetspartnern Adepr, med sina omkring tre miljoner förmedlade kronor om året, den tredje största aktören efter Plan och funktionshindersrörelsens paraplyorganisation My Right. Charlotte Ståhl är handläggare för PMU på Sida. Hon känner till att PMU:s utbetalningar frystes i september med anledning av oroligheterna inom Adepr:s ledning, och hon säger att den rwandiska staten gärna vill ha insyn i vad frivilligorganisationer gör. – Det är en utmaning att arbeta med civilsamhällets organisationer i Rwanda. Men den komplicerade situationen innebär att det kanske är ännu viktigare att stödja civilsamhället, eftersom det är just civilsamhället som kan få till stånd förändringar och som kan vara en balanserande röst, säger hon. Inflytande på politiken Adepr har en speciell roll och ett potentiellt inflytande i rwandisk politik, eftersom rörelsen samlar en så stor andel av befolkningen. Händelserna under det gångna året tyder nu på att den rwandiska regimen försöker få ett större inflytande över Adepr. Men Charlotte Ståhl menar att PMU hanterat krisen i den rwandiska pingströrelsen på rätt sätt, utifrån den information Sida har fått. – Jag känner till det som PMU meddelat, att regimen i Rwanda vill ha kontroll på vem som är i ledningen för Adepr. Enligt PMU har organisationen verkligen försökt säkerställa att pengarna går dit de ska. Utifrån den information som Sida har, har PMU gjort rätt. Organisationen måste stoppa utbetalningarna tills man har full koll på läget. Men samtidigt är det svårt i en så komplicerad Sofie Hedman kontext. 15 helgkrysset DAGEN fredag 8 mars 2013 Klipp ut sidan och skicka till: Dagen 105 36 Stockholm Märk kuvertet: ”Helgkrysset 8/3”. De tre först öppnade rätta lösningarna belönas med var sin bok eller cd. Om jag vinner vill jag ha: ❑ bok ❑ cd Vi vill ha din lösning senast: 19 mars Namn: _____________________________________________________________________________________________ Adress: ____________________________________________________________________________________________ Postadress: _______________________________________________________________________________________ Krysslösning: 22 februari Vinnare: Marianne Haglund, Nässjö Gun Wettéus, Örebro Ethel-Maria Moberg, Umeå 16 DAGEN fredag 8 mars 2013 helgdagen Redaktör: Therese Peterson 08-619 24 80, feature@dagen.se Galaterbrevet i Bibeln talar om andens nio frukter, egenskaper som ska prägla den som är kristen. Sista delen i vår serie handlar om kärlek, glädje och frid. Lätt som en plätt – eller en livsförvandlande utmaning? Andens frukter i vardagen del 3 av 3 Kärlek, frid och glädje – mer än bara känslor Niklas Piensoho. Att visa kärlek och känna glädje i en värld som är full av ofrid och själviskhet är ingen självklarhet. Men Andens frukter är inte heller något vi förväntas skapa i oss själva. Det handlar inte om att vara duktig. Däremot behöver vi öppna dörren för den helige Ande. Det menar Niklas Piensoho, pastor i Filadelfiakyrkan Stockholm, som också har skrivit boken ”Frid i själen”. – Andens frukter är ett yttre bevis på den helige Andes närvaro i mitt liv. Och det börjar med att du lyssnar i tro till Guds ord. Det handlar inte om något du ska åstadkomma själv, och det är ganska befriande. Visst kan du påverka psyket genom att tänka rätt, men när du lyssnar till Guds ord finns ett moment till närvarande och det är den helige Andes kraft. Vad är egentligen frid? – Ordet har rötter i det hebre- iska ordet shalom som handlar om att saker befinner sig i sitt rätta tillstånd. Ett ord som påminner om balans, säger Niklas. mer eller mindre känslomässig, menar han. Känslor är viktiga för oss, att i hela kroppen få känna att allt är bra. – Men ibland tror jag att vi får nöja oss med en vetskap om frid. Att allt är okej, även om jag känner mig orolig. Han citerar Romarbrevet 5:1. Då vi nu har gjorts rättfärdiga genom tro har vi frid med Gud genom vår herre Jesus Kristus. – Det är ett ganska sakligt konstaterande som inte nödvändigtvis har med känslor att göra. Jag är frälst av nåd och då har jag frid med Gud även om det inte känns så. F r i d e n k a n va r a Hur kan man visa kärlek när det mänskligt sett är omöjligt? – Det beror nog på hur du de- finierar kärlek. Tänker du att kärlek är en stark känsla av tillgivenhet och ömhet, ja då är det ju svårt för att inte säga omöjligt att älska alla människor. Men jag har en känsla av när jag läser Nya testamentet att kär- Det handlar inte om något du ska åstadkomma själv. lek mer är ett praktiskt förhållningssätt, säger Niklas. – I Matteusevangeliet 5 säger Jesus: Ni har hört att det blev sagt: Du skall älska din nästa och hata din fiende. Men jag säger er: älska era fiender och be för dem som förföljer er; då blir ni er himmelske faders söner. Ty han låter sin sol gå upp över onda och goda och låter det 9 Andens nio frukter, som beskrivs i Galaterbrevet 5:22–23, är kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trofasthet, ödmjukhet, självbehärskning. regna över rättfärdiga och orättfärdiga. – Bilden är hämtad från ett jordbrukssamhälle där sol och regn var en förutsättning för skörd. Gud ser till att göra livet praktiskt möjligt för både ond och god, och så tror jag att också vi ska tänka, säger Niklas. Alltså, inte gå omkring och tänka ”åh, vad jag älskar min envisa granne” utan i praktisk handling göra livet lättare för honom. N i k l a s ta r e t t annat Jesus-ord som exempel: Men är din fiende hungrig, ge honom att äta; är han törstig, ge honom att dricka. Då samlar du glödande kol på hans huvud. Låt dig inte besegras av det onda, utan besegra det onda med det goda.(Rom 12:20-21) – Det här är ju jättekonkret. Gör goda gärningar där du kommer åt. Handla på ett kärleksfullt sätt. Hämnas inte, ge inte igen. 17 DAGEN fredag 8 mars 2013 Redigering: Danne Sundell 10 DAGEN onsdag 6 mars 2013 vardag 11 DAGEN onsdag 6 mars 2013 Redigering: Danne Sundell Dagen i morgon: David Rutström ville göra gott – startade sajten God gärning Redaktör: Therese Peterson 08-619 24 80, feature@dagen.se 10 DAGEN torsdag 7 mars 2013 vardag Dagen i morgon: Kärlek och frid. Fina ord, men hur fungerar det i praktiken? 10 Galaterbrevet i Bibeln talar om andens frukter, egenskaper som ska prägla den som är kristen. Vi ska vara fyllda av kärlek, glädje och frid, ha tålamod och självbehärskning, vara ödmjuka och visa vänlighet, godhet och trofasthet. Lätt som en plätt – eller en livsförvandlande utmaning? Ödmjukhet för oss närmare varandra Andens frukter i vardagen del 1 av 3 Andens frukter måste få rötter lillemor Ivansson: det är konkret, enkelt och påtagligt Trädgårdsskötsel har få genvägar. Du måste bereda jorden, plantera, vattna, ge näring för att längre fram på skörda frukt. Så är det även med vår inre trädgård och andens frukter. Men det sköna är att vi inte behöver göra det på egen hand. Vi frågade Lillemor Ivansson, familjestödjare i Brukskyrkan Ursviken, om hur det fungerar. Andens frukter – hur ska jag få dem att fungera i praktiken i mitt liv? – Precis som Paulus skriver pågår det hela tiden en strid inom oss. Det jag vill det gör jag inte, och det jag inte vill det gör jag. Vi vet vad som är bra och vi vill verkligen inte såra våra närmaste. Ändå händer det gång på gång. För att det goda ska vinna måste vi låta Guds Ande ta större plats i vårt liv. Lillemor Ivansson. Läs mer: ◆ ”om godhet”, av Desmond tutu & Mpho tutu (Libris) ◆ ”sonjas godhet – medkänsla i en självupptagen tid”, av owe Wikström (storyside förlag) Hur ger jag den helige Ande mer utrymme då? – Vi måste överlåta oss. Kapitulera. Inte anstränga oss själva för att bli mer goda, vänliga och självbehärskade utan låta den helige Ande forma oss. Det är egentligen väldigt enkelt – och det är väl det som är det svåra. Se till att ta en personlig stund med Gud varje dag, prata med honom. Hämta näring i gemenskapen med andra kristna, till exempel i en cellgrupp. Lovsång är bra växtnäring, både att lyssna till och att delta i. Utmana dig själv att sätta på en lovsångsskiva i stället för tv:n. Men om jag låter Guds Ande styra, då tappar jag ju själv kontrollen? – Det kanske är precis så det ska vara, för att frukterna ska växa i ditt liv. Jag förstår om man tycker att det låter flummigt, att man rentav ser den helige Ande som något skrämmande och hysteriskt. Men det är konkret, enkelt och påtagligt. Umgås mer med den helige Ande så kommer det här växa fram i ditt liv. Men låt det ta tid, din uppgift är inte att skapa frukterna, det gör den helige Ande i dig. Spelar miljön någon roll, vad jag omger mig med? – Absolut. I trädgården pratar man om olika växtzoner och det gäller också vårt inre liv. Vilka förutsättningar ger jag mitt inre liv att blomma? I GABrIeLLA MeLLerGårDH redaktionen@dagen.se 08-619 24 00 Patricia TudorSandahl. Läs mer: ”Den fjärde åldern” av patricia tudor-sandahl (Brombergs) – Jag t r o r at t ödmjukhet är en frukt av hur man lever. Hela tiden har du ett val – vilken tendens hos mig själv ska jag välja, högmodet eller ödmjukheten? Vi misslyckas gång på gång, valet är mitt och behöver göras varje dag. Men om man har valt sin riktning, vet vem man vill vara, så tror jag att det är svårt att fastna i högmod, säger Patricia. Vi måste överlåta oss. Kapitulera. Inte anstränga oss själva. våra nära relationer kan vi skapa goda förutsättningar, en god atmosfär som hjälper andens frukter att mogna. Atmosfären skapas genom ord, hur vi talar till varandra. Vi behöver också göra som Paulus skriver i Efesierbrevet 3. Låta våra rötter tränga djupt ner i Guds kärleks mylla. hetens natur att inte riktigt vara medveten om den skatt man har funnit. Hur vet jag när jag lyckas? Det ligger på något sätt i ödmjuk- – Tacksamhet och generositet har en förmåga att sprida ringar på vattnet, det smittar andra. Så tror jag också att det är med ödmjukheten, att den ger avtryck hos mina närmaste. möter mig med en konkurrerande, aggressiv och hård attityd skulle det kunna vara ett mått på hur jag bemöter andra. – Men om vi släpper vårt kontrollbehov och lyfter blicken från jaget kan vi glädjas åt andras framgång, bortse från våra egna behov till förmån för någon annans och ge andra människor utrymme att vara sig själva. Ödmjukhet hör samman med självrespekt och självkänsla. Patricia citerar en bön av Franciskus av Assisi: Låt mig sträva inte så mycket efter att bli tröstad som att trösta, inte så mycket efter att bli förstådd som att förstå, inte så mycket efter att bli älskad, som att älska. Ty det är genom att ge som man får och genom att förlåta som man blir förlåten. a l lt s å , o m m ä n n i s ko r Gabriella MellerGårDH r i n g a r på vat t n e t. vällrrota otaddee. .””Måtte Måttehan hani isin sinhärlighets härlighetsrikedom rikedomge gekraft kraftoch ochstyrka styrkaåtåter erinre inremänniska människagenom genomsin sinande, ande,så såatt attKristus Kristusgenom genomtron tronkan kanbo boi iera erahjärtan hjärtan vä medkärlek. kärlek.Stå Ståfasta fastaoch ochvar varstadigt stadigtrotade rotadei ihonom honomså såatt attninitillsammans tillsammansmed medalla allade deheliga heligaförmår förmårfatta fattabredden breddenoch ochlängden längdenoch ochhöjden höjdenoch ochdjupet djupetoch och med lärakänna kännaKristi Kristikärlek kärleksom somärärväldigare väldigareän änall allkunskap, kunskap,tills tillshela helaGuds Gudsfullhet fullhetuppfyller uppfyllerer”, er”,skriver skriverPaulus Paulusi iEfesierbrevet Efesierbrevet3:16–19. 3:16–19. Foto:scanpix scanpix lära Foto: Foto: scanpix ”Tacksamhet och generositet har en förmåga att sprida ringar på vattnet, det smittar andra. Så tror jag också att det är med ödmjukheten”, säger Patricia Tudor-Sandahl. n ä r h e t. ”I tillit och förtröstan på Gud utvecklas Andens frukter i oss som en egenskap snarare än en prestation”, säger familjeterapeuten Magnus Lerman. Foto: scanpix Galaterbrevet i Bibeln talar om andens frukter, egenskaper som ska prägla den som är kristen. Vi ska vara fyllda av kärlek, glädje och frid, ha tålamod och självbehärskning, vara ödmjuka och visa vänlighet, godhet och trofasthet. Lätt som en plätt – eller en livsförvandlande utmaning? lilla barnet får med sig byggstenar för att skapa goda relationer. Och som troende har vi samma relation till Gud som barnet till föräldern. – d e t ä r i mötet med Guds Du som Andens frukter formas i oss. När vi möter Gud i en nära relation skapas de andliga egenskaper vi behöver för att möta vår medmänniska. Men loppet är inte kört för den som haft en dålig start, för Magnus Lerman. relationen till Gud kan vi alltid utveckla, och egenskaper som tålamod och självbehärskning kan växa till i oss. – I tillit och förtröstan på Gud utvecklas Andens frukter i oss som en egenskap snarare än en prestation. o c h I n t e s ä l l a n bottnar bristande självbehärskning i en stukad självkänsla, menar Magnus Lerman. – Det är först när vi har fått som vi kan ge, varit nära som vi kan separera, varit beroende som vi kan bli självständiga, och för att vända på det hela: Barn som lämnas ensamma blir beroende, barn som separeras för tidigt blir klängiga, barn som inte blir hörda blir självupptagna, otåliga och intoleranta. Vad händer i oss när vi brister i självbehärskning? Hur påverkar det mig och mina nära relationer? – När behärskningen brister finns det en orsak. En reaktion 9 andens nio frukter, Gal 5:22–23, är kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trofasthet, ödmjukhet, självbehärskning. på en oförrätt är rimlig och konstruktiv när den har rätt proportioner och är begriplig. Sådant skadar inte relationer, det fostrar dem. Däremot, menar Magnus, kan relationer fara illa av omotiverade känslostormar. När oförrätten påminner oss – i känslan – om en tidigare oförrätt som gjort ont, då blir vi små igen. Ont läggs till ont och reaktionen blir överdriven – Det i oss som gör ont omvandlas till aggressivitet och attack. Har vi en stukad självkänsla kan ilskan komma snabbare. 11 DAGEN onsdag 6 mars 2013 Redigering: Danne Sundell Dagen i morgon: David Rutström ville göra gott – startade sajten God gärning Ödmjukhet för oss närmare varandra Andens frukter i vardagen del 1 av 3 Sann ödmjukhet har varken med självförringande eller med underkastelse att göra. Det menar Patricia Tudor, psykoterapeut och författare. – Ödmjukhet för mig är att vara jordnära, leva i verkligheten och i vetskapen om att jag är en bland många andra, varken bättre eller sämre. Att veta att min tid på jorden är begränsad och att det därför är viktigt att göra vad jag kan av mitt liv, säger hon. I boken ”Den fjärde åldern” beskriver hon balansen mellan högmod och ödmjukhet. Hur högmodet finns inom oss alla och ofta hänger samman med en svag självkänsla, samtidigt som ödmjukheten också finns inom oss. Hur vi alla består av paradoxer och motsägelser. Andens frukter måste få rötter lillemor Ivansson: det är konkret, enkelt och påtagligt Trädgårdsskötsel har få genvägar. Du måste bereda jorden, plantera, vattna, ge näring för att längre fram på skörda frukt. Så är det även med vår inre trädgård och andens frukter. Men det sköna är att vi inte behöver göra det på egen hand. Vi frågade Lillemor Ivansson, familjestödjare i Brukskyrkan Ursviken, om hur det fungerar. Andens frukter – hur ska jag få dem att fungera i praktiken i mitt liv? – Precis som Paulus skriver pågår det hela tiden en strid inom oss. Det jag vill det gör jag inte, och det jag inte vill det gör jag. Vi vet vad som är bra och vi vill verkligen inte såra våra närmaste. Ändå händer det gång på gång. För att det goda ska vinna måste vi låta Guds Ande ta större plats i vårt liv. Lillemor Ivansson. Läs mer: ◆ ”om godhet”, av Desmond tutu & Mpho tutu (Libris) ◆ ”sonjas god- het – medkänsla i en självupptagen tid”, av owe Wikström (storyside förlag) Hur ger jag den helige Ande mer utrymme då? – Vi måste överlåta oss. Kapitulera. Inte anstränga oss själva för att bli mer goda, vänliga och självbehärskade utan låta den helige Ande forma oss. Det är egentligen väldigt enkelt – och det är väl det som är det svåra. Se till att ta en personlig stund med Gud varje dag, prata med honom. Hämta näring i gemenskapen med andra kristna, till exempel i en cellgrupp. Lovsång är bra växtnäring, både att lyssna till och att delta i. Utmana dig själv att sätta på en lovsångsskiva i stället för tv:n. Men om jag låter Guds Ande styra, då tappar jag ju själv kontrollen? – Det kanske är precis så det ska vara, för att frukterna ska växa i ditt liv. Jag förstår om man tycker att det låter flummigt, att man rentav ser den helige Ande som något skrämmande och hysteriskt. Men det är konkret, enkelt och påtagligt. Umgås mer med den helige Ande så kommer det här växa fram i ditt liv. Men låt det ta tid, din uppgift är inte att skapa frukterna, det gör den helige Ande i dig. Spelar miljön någon roll, vad jag omger mig med? – Absolut. I trädgården pratar man om olika växtzoner och det gäller också vårt inre liv. Vilka förutsättningar ger jag mitt inre liv att blomma? I hetens natur att inte riktigt vara medveten om den skatt man har funnit. Hur vet jag när jag lyckas? Patricia TudorSandahl. Läs mer: ”Den fjärde åldern” av patricia tudor-sandahl (Brombergs) – J ag t r o r at t ödmjukhet är en frukt av hur man lever. Hela tiden har du ett val – vilken tendens hos mig själv ska jag välja, högmodet eller ödmjukheten? Vi misslyckas gång på gång, valet är mitt och behöver göras varje dag. Men om man har valt sin riktning, vet vem man vill vara, så tror jag att det är svårt att fastna i högmod, säger Patricia. Vi måste överlåta oss. Kapitulera. Inte anstränga oss själva. våra nära relationer kan vi skapa goda förutsättningar, en god atmosfär som hjälper andens frukter att mogna. Atmosfären skapas genom ord, hur vi talar till varandra. Vi behöver också göra som Paulus skriver i Efesierbrevet 3. Låta våra rötter tränga djupt ner i Guds kärleks mylla. GABrIeLLA MeLLerGårDH redaktionen@dagen.se 08-619 24 00 Det ligger på något sätt i ödmjuk- – Tacksamhet och generositet har en förmåga att sprida ringar på vattnet, det smittar andra. Så tror jag också att det är med ödmjukheten, att den ger avtryck hos mina närmaste. a l lt s å , o m m ä n n i s ko r möter mig med en konkurrerande, aggressiv och hård attityd skulle det kunna vara ett mått på hur jag bemöter andra. – Men om vi släpper vårt kontrollbehov och lyfter blicken från jaget kan vi glädjas åt andras framgång, bortse från våra egna behov till förmån för någon annans och ge andra människor utrymme att vara sig själva. Ödmjukhet hör samman med självrespekt och självkänsla. Patricia citerar en bön av Franciskus av Assisi: Låt mig sträva inte så mycket efter att bli tröstad som att trösta, inte så mycket efter att bli förstådd som att förstå, inte så mycket efter att bli älskad, som att älska. Ty det är genom att ge som man får och genom att förlåta som man blir förlåten. Gabriella MellerGårDH r i n g a r på vat t n e t. vällrrota otaddee. .””Måtte Måttehan hani isin sinhärlighets härlighetsrikedom rikedomge gekraft kraftoch ochstyrka styrkaåtåter erinre inremänniska människagenom genomsin sinande, ande,så såatt attKristus Kristusgenom genomtron tronkan kanbo boi iera erahjärtan hjärtan vä medkärlek. kärlek.Stå Ståfasta fastaoch ochvar varstadigt stadigtrotade rotadei ihonom honomså såatt attninitillsammans tillsammansmed medalla allade deheliga heligaförmår förmårfatta fattabredden breddenoch ochlängden längdenoch ochhöjden höjdenoch ochdjupet djupetoch och med lärakänna kännaKristi Kristikärlek kärleksom somärärväldigare väldigareän änall allkunskap, kunskap,tills tillshela helaGuds Gudsfullhet fullhetuppfyller uppfyllerer”, er”,skriver skriverPaulus Paulusi iEfesierbrevet Efesierbrevet3:16–19. 3:16–19. Foto:scanpix scanpix lära Foto: Foto: scanpix ”Tacksamhet och generositet har en förmåga att sprida ringar på vattnet, det smittar andra. Så tror jag också att det är med ödmjukheten”, säger Patricia Tudor-Sandahl. Gud är alltid trofast – men hur är vi då? Dagen i går Del 1: Ödmjukhet, tålamod och självbehärskning Därför är tålamod och självbehärskning nödvändigt i nära relationer Andens frukter är egenskaper som utvecklas genom hela livet när vi öppnar oss för tillit och förtröstan, inte minst i relationen till Gud. – Att omge sig med personer där man vågar vara nära, hängiven och beroende gör det möjligt att möta andra och sig själv. Argheten som vill skydda oss mot faror blir mindre nödvändig, säger Magnus Lerman, familjeterapeut och diakon. Han förklarar hur redan det lilla barnet får med sig byggstenar för att skapa goda relationer. Och som troende har vi samma relation till Gud som barnet till föräldern. – d e t ä r i mötet med Guds Du som Andens frukter formas i oss. När vi möter Gud i en nära relation skapas de andliga egenskaper vi behöver för att möta vår medmänniska. Men loppet är inte kört för den som haft en dålig start, för Magnus Lerman. relationen till Gud kan vi alltid utveckla, och egenskaper som tålamod och självbehärskning kan växa till i oss. – I tillit och förtröstan på Gud utvecklas Andens frukter i oss som en egenskap snarare än en prestation. o c h I n t e s ä l l a n bottnar bristande självbehärskning i en stukad självkänsla, menar Magnus Lerman. – Det är först när vi har fått som vi kan ge, varit nära som vi kan separera, varit beroende som vi kan bli självständiga, och för att vända på det hela: Barn som lämnas ensamma blir beroende, barn som separeras för tidigt blir klängiga, barn som inte blir hörda blir självupptagna, otåliga och intoleranta. Vad händer i oss när vi brister i självbehärskning? Hur påverkar det mig och mina nära relationer? – När behärskningen brister finns det en orsak. En reaktion 9 andens nio frukter, Gal 5:22–23, är kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trofasthet, ödmjukhet, självbehärskning. på en oförrätt är rimlig och konstruktiv när den har rätt proportioner och är begriplig. Sådant skadar inte relationer, det fostrar dem. Däremot, menar Magnus, kan relationer fara illa av omotiverade känslostormar. När oförrätten påminner oss – i känslan – om en tidigare oförrätt som gjort ont, då blir vi små igen. Ont läggs till ont och reaktionen blir överdriven – Det i oss som gör ont omvandlas till aggressivitet och attack. Har vi en stukad självkänsla kan ilskan komma snabbare. Ibland räcker det med vanlig obetänksamhet för att trigga en attack. Ilskan maskerar det sårbara, behövande i oss. Och i stridens hetta är det lätt att missförstå det som ligger bakom och möta arghet med arghet. Men kan det inte vara farligt att bli för självbehärskad? – Att ge utlopp för känslor kan kännas skönt och befriande i stunden, men det är inte läkande i sig. Men tålamod och själv- behärskning får inte komma i vägen för nödvändiga förhandlingar i relationer som behöver förändras, säger Magnus. Läkande kräver bearbetning, som att försöka minnas händelser kopplade till min upplevelse. Att då låta känslorna löpa amok gagnar inte den bearbetningen. – Det är viktigt att säga ifrån så länge det gagnar saken, men att bara lufta känslor i sig har inget egenvärde, säger Magnus Gabriella MellerGårDH Stanna upp och säg hej! Att vara trofast i dagens samhälle är att gå mot strömmen. Men kanske är det först då vi finner källan? Trofasthet är inget modeord i dag. Det används knappt i vanligt tal. I samhället talas det däremot om trohet och otrohet. Att vara trofast handlar om uthållighet, att stå fast i sin målsättning, även när det blir svårt. Och motsatsen till trofast, ja det blir helt enkelt att vara trolös. B i B e l n h a r m yc k e t att säga om Guds trofasthet. Att Gud är trofast i allt han säger och kär- desmond tutu: Vi är skapade för godhet Bibeln lär att vänlighet och godhet besegrar ondska. Och trots att han sett så mycket mänsklig grymhet tror Desmond Tutu att Gud har lagt ned godhet i varje människas väsen. Det är inte lätt att tro på människans godhet i en värld är full av ondska. Apartheidsystemet i Sydafrika höll landet i ett järngrepp, den svarta befolkningen plågades, diskriminerades, fängslades och dödades. Fortfarande lider människor av förtryck. Och trots att han sett ondskan i dess mest vidriga former sitter där en leende svart man som menar att godheten alltid kommer att segra. ja , ä r k e b i s ko p emeritus, Desmond Tutu, menar att Gud har lagt ned godhet i varje människas väsen – vi är skapade för godhet. Godheten är nyckeln till mening och till sann, varaktig lycka. Boken ”Om godhet”, skri- Andens frukter i vardagen del 2 av 3 Desmond Tutu. Läs mer: ◆ I boken ”Sonjas godhet” skriver Owe Wikström om behovet av ny barmhärtighet, medlidande och uppoffrande kärlek. ven tillsammans med dottern Mpho, förklarar hans starka hopp och tro. äV e n p r o f e s s o r n o c h läkaren Stefan Einhorn har skrivit godhet i boken ”Konsten att vara snäll”. För honom är det samma sak. I tidningen Modern Psykologi uppmanar han till att utöva snällhet i praktiken, och att börja i det lilla. Säga hej till folk på bussen, tacka servitrisen för lunchen och se folk i ögonen när du pratar. Större utmaningar är att verkligen se och bekräfta sin medmänniska. Och att vara god och trevlig mot sina vänner är väl en sak, men hur ska man klara av att följa Jesu exempel att vara vänlig även mot kollegan som sprider elaka rykten och grannen som bara lägger sig i och klagar? Är det över huvud taget möjligt utan Guds hjälp? Kanske behöver vi fundera över vad Guds trofasthet kan lära oss? leksfull i allt han gör, att hans trofasthet räcker ända upp till skyarna, och även om vi är trolösa förblir han ändå trogen, för han kan inte förneka sig själv. k a n s k e B e h öv e r v i fundera över vad Guds trofasthet kan lära oss? Och att fundera över vad innebär det att vara trofast i ett samhälle som inte förespråkar lojalitet till något, varken till jobb, bank, relationer eller elbolag. Där det allt handlar om vad kan jag få ut av det här. 9 GAbriellA MellerGårDh f ö r r Va r m e d k ä n s l a och omsorg ett ideal, menar religionspsykologen och författaren Owe Wikström. Att kunna flytta fokus från sig själv var ett tecken på mänsklig mognad. I dag ger individualism och självcentrering hög status. Vi plöjer den ena självhjälpsboken efter den andra – men vad händer med den osjälviska omsorgen om andra människor? Vad händer inom oss när självförverkligandet står i centrum? När vårt behov av att ge snarare har ersatts av habegär? o m e n m ä n n i s k a vill finna sitt livs mening, då skall hon börja i den yttre världen; besöka den sjuka släkting hon aldrig hälsat på, ringa till den ensamma som ingen vill låtsas om, söka upp just dem som ofta kallas tråkiga och ointressanta. Hos dem finns början till det andliga livet. GaBriella MellerGårD andens nio frukter, Gal 5:22–23, är kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trofasthet, ödmjukhet, självbehärskning. b ö r ja i d e t l i l l a . Stefan Einhorn, som skrivit om godhet i boken ”Konsten att vara snäll”, uppmanar oss att öva på snällhet i praktiken: säg hej till folk på bussen, tacka servitrisen för lunchen och se folk i ögonen när du pratar. Foto: scanpix m å lg å n g . Att vara trofast handlar om uthållighet, att stå fast i sin målsättning även när det blir svårt. Foto: scanpix DavidRutström Rutströmstartade startadeFacebookgruppen Facebookgruppen God Godgärning: gärning:Jag Jagtror trorGud Gudgav gavmig migidén idén David Därför är tålamod och självbehärskning nödvändigt i nära relationer Andens frukter är egenskaper som utvecklas genom hela livet när vi öppnar oss för tillit och förtröstan, inte minst i relationen till Gud. – Att omge sig med personer där man vågar vara nära, hängiven och beroende gör det möjligt att möta andra och sig själv. Argheten som vill skydda oss mot faror blir mindre nödvändig, säger Magnus Lerman, familjeterapeut och diakon. Han förklarar hur redan det DAGEN onsdag 6 mars 2013 vardag Redaktör: Therese Peterson 08-619 24 80, feature@dagen.se Galaterbrevet i Bibeln talar om andens nio frukter, egenskaper som ska prägla den som är kristen. I dag tittar vi närmare på orden vänlighet, godhet och trofasthet. Lätt som en plätt – eller en livsförvandlande utmaning? n ä r h e t. ”I tillit och förtröstan på Gud utvecklas Andens frukter i oss som en egenskap snarare än en prestation”, säger familjeterapeuten Magnus Lerman. Foto: scanpix Sann ödmjukhet har varken med självförringande eller med underkastelse att göra. Det menar Patricia Tudor, psykoterapeut och författare. – Ödmjukhet för mig är att vara jordnära, leva i verkligheten och i vetskapen om att jag är en bland många andra, varken bättre eller sämre. Att veta att min tid på jorden är begränsad och att det därför är viktigt att göra vad jag kan av mitt liv, säger hon. I boken ”Den fjärde åldern” beskriver hon balansen mellan högmod och ödmjukhet. Hur högmodet finns inom oss alla och ofta hänger samman med en svag självkänsla, samtidigt som ödmjukheten också finns inom oss. Hur vi alla består av paradoxer och motsägelser. 11 DAGEN torsdag 7 mars 2013 Redigering: Danne Sundell Redaktör: Therese Peterson 08-619 24 80, feature@dagen.se Ibland räcker det med vanlig obetänksamhet för att trigga en attack. Ilskan maskerar det sårbara, behövande i oss. Och i stridens hetta är det lätt att missförstå det som ligger bakom och möta arghet med arghet. Men kan det inte vara farligt att bli för självbehärskad? – Att ge utlopp för känslor kan kännas skönt och befriande i stunden, men det är inte läkande i sig. Men tålamod och själv- behärskning får inte komma i vägen för nödvändiga förhandlingar i relationer som behöver förändras, säger Magnus. Läkande kräver bearbetning, som att försöka minnas händelser kopplade till min upplevelse. Att då låta känslorna löpa amok gagnar inte den bearbetningen. – Det är viktigt att säga ifrån så länge det gagnar saken, men att bara lufta känslor i sig har inget egenvärde, säger Magnus Dagen i onsdags Del 1: Ödmjukhet, tålamod och självbehärskning Gabriella MellerGårDH Facebook-initiativet att uppmuntra till vänlighet och goda gärningar har uppmärksammats av närmare 100 000 personer. – Det jag försöker föra fram är direkt inspirerat av Bibeln, säger David rutström. Det var för fyra år sedan, efter en gudstjänst i Allhelgonakyrkan, som tanken tog fart. David satt vid kyrkkaffet och pratade med några vänner om betydelsen av goda gärningar. Tänk om man kunde starta en facebookgrupp där medlemmarna lovar David Rutström att göra ett antal goda gärningar varje dag? Eller en god gärning? Eller åtminstone ha ambitionen att vilja göra gott för andra? – Utifrån det samtalet gick jag hem och startade fb-gruppen God gärning, berättar David. f o r u m e t b l e V e n plats för utbyte av goda idéer om vad man kan göra för sin medmänniska och gruppen växte ganska snart till över tusen medlemmar. Som den kommunikatör inom sociala medier som David är skapade han ett varumärke av namnet och därefter en fb-sida där han dagligen lägger ut små goda budskap som kan väcka till eftertanke och bidra till goda samtal. Fb-gruppen God gärning har i dag över 3 000 medlemmar och Fb-sidan med samma namn har över 98 000 gillamarkeringar. God gärning har också blivit en app för smartphones. God gärning finns även på sajten godgarning.net – Jag ville bidra till något positivt i världen, att vi tillsammans kan göra världen till en lite bättre plats. Och jag tror verkligen att det är oerhört viktigt för oss som kristna att finnas ute på sociala medier och möta människor där de finns, säger David. h a n b r i n n e r f ö r att få ut evangeliet med hjälp av internet och sociala medier. Och hans dagliga bön och bibelläsning är livsnerven i arbetet. David berättar hur han får tankar och idéer i bönen som han direkt tar vidare, till exempel ut på God gärning. – Väldigt mycket av det jag försöker föra fram är direkt inspirerat av Bibeln, jag försöker bara formulera det på ett sätt så att dagens moderna människa bättre ska kunna förstå och ta till sig meningen, säger David. Ett exempel är parafraseringen från Ordspråksboken: Hellre enkel mat serverad med kärlek än påkostad utan. Varför tror du att God gärning har fått ett sådant genomslag? – Många känner nog att de verkligen vill göra gott. Alla är vi människor som består av både goda och mindre bra egenskaper, men genom God gärning kan man bejaka det som är positivt. 98860 så många gillade God gärning på Facebook den 6 mars. För honom handlar vänlighet om så mycket mer än att bara le och klappa folk på ryggen. – Vänlighet kan vara att ta ställning för en person som är utsatt, till exempel på jobbet. Vänlighet är att gå emot strömmen och reagera på saker som är fel, ta ställning för den som är svag. Jag är kristen och för mig är tron en avgörande faktor i mitt liv och för det jag gör, säger David. Därför får inte heller vänligheten bli ytlig och klämkäck, menar han. Vi behöver bli mer lika Jesus. – Du kan inte skratta bort sådant som är djupt problematiskt. Att vara vänlig handlar också om att lyssna och vara delaktig i människors svårigheter. Arbetet med God gärning har gett många exempel på vänlighet praktiskt uttryckt i människors vardag. Allt ifrån att öppna dörren för någon i rullstol till att skänka pengar eller besöka någon ensam. Men det finns också risker. – Det man får akta sig för i ett sånt här forum är självgodheten, titta vad duktig jag är. Det gäller att vara noga med hur man uttrycker sig, säger David. Är det så att vänlighet smittar? – Det tror jag verkligen. De små orden, ett leende eller en vänlig blick, det har så stor betydelse. När vi möts av det blir vi så otroligt uppmuntrade och glada. GAbriellA MellerGårDh redaktionen@dagen.se 08-619 24 00 Dagen i går Del 2: Vänlighet, godhet och trofasthet Därför påverkar din själ hela kroppen Vi behöver Andens frukter i vårt liv, både för våra nära relationer och för vår egen skull. Hur vi mår i själen påverkar nämligen hela vår kropp. Den vetskapen fanns inom medicinsk forskning redan innan Jesu födelse. Vi frågar Björn Ogéus, överläkare vid en psykosomatisk enhet, författare och kristen: Vad händer i vår kropp om vi förvägras kärlek, glädje och frid? foto: scanpix Är det skillnad på glädjen som kommer från Gud och en allmän lyckokänsla? – Djupast sett har ju varje andetag sitt upphov i Gud. Vi är skapade till glädje. Glädje är en Det som kan göra skillnad är ditt sätt att tala och tänka om livet. konstruktiv känsla, både för mig och för den som drabbas av den. Den tillför energi och kraft. Men kan man välja glädje? – Nja, jag tror att man känner det man känner. Det du kan göra är att bearbeta dina tankar, som det står i Romarbrevet 12:2: Anpassa er inte efter denna världen, utan låt er förvandlas genom förnyelsen av era tankar. Det som faktiskt kan göra skillnad är ditt sätt att tala och tänka om livet, säger Niklas. Som kristen tror man också att den helige Ande påverkar människors tankar. Att det finns en Gudsnärvaro i ord som påverkar vårt sätt att tänka och därmed vårt sätt att reagera och känna. Världen blev till genom ett ord från Gud och så fungerar det än i dag, menar Niklas. När Guds ord får verka i oss skapas någonting. – Och då är frågan – vilka ord tillåter jag mig att lyssna på och därmed påverka mina tankar och känslor? Kanske behöver vi göra som Paulus i 2 Kor 10:5: Jag bryter ner tankebyggnader och allt som trotsigt reser sig mot kunskapen om Gud, jag gör varje tanke till en lydig fånge hos Kristus. Gabriella Mellergårdh redaktionen@dagen.se 08-619 24 00 Lästips: ◆ ”Det nya vinet – om Andens frukter”, av Wilfrid Stinissen (Artos i samarbete med Libris förlag) ◆ ”Andens frukter & gåvor”, av Daniel Alm och Johnny Foglander (GospelMedia och Livets ords förlag) – Rädslan är kärlekens motpol, du kan inte uppleva kärlek och glädje om du är rädd. Då upplever du i stället tomhet, sorg och isolering. – Ofta påverkas självkänslan, jag börjar tro att jag är mindre värd och blir styrd av omvärlden på ett onaturligt sätt. Om jag inte möts med den kärlek jag behöver tar rädslan över. – Vi har svårt att styra över våra känslor. Däremot är det lättare att påverka vårt tankeliv. Kan man göra kärleksfulla saker även om känslan inte är med fullt ut? Agera som om du vore glad och nästan lura kroppen att må bra? Tänka goda, positiva tankar och därmed påverka våra känslor? – Man kan göra det till viss del, och ibland kan det vara klokt och vist. Men jag tror aldrig att du kan uppleva verklig frid utan försoning med det som har gjort dig illa, och utan att försonas med dig själv. Ibland kan det vara det allra svåraste, att inte spela osanna roller inför sig själv, säger Björn. – För att tanken ska förändra dig måste du först komma i kontakt med sanningen, och därmed kärleken. B j ö r n a r b e ta r m yc k e t med människor som upplevt ett trauma och försöker hjälpa dem att försonas med det man varit med om. – Och just det kan beskrivas som frid. En balans, ett inre lugn. Vågorna har lagt sig efter den storm man varit med om, säger Björn. Björn Ogéus. Fakta: Psykosomatik ◆ Psykosomatik är läran om hur psykologiska faktorer, både medvetna och omedvetna, kan ge upphov till sjukdom och fysiska besvär. At t k r o p p o c h själ hänger samman beskriver Björn som en trappa med ett tydligt flöde mellan stegen. Vår andlighet (inre övertygelse, etiska och existentiella frågor) påverkar vårt själsliv med känslor och personlighet. Och själen påverkar kroppen. Är du rädd, orolig eller ledsen – allt sådant känns i kroppen. På samma sätt påverkas hela kroppen av kärlek och glädje. – Din kropp blir fri, upprymd, kreativ. Du upplever värme, gemenskap och trygghet, ja en hel arsenal av känslor. Kärlek och glädje hör ihop, säger Björn. H a n f ö r k l a r a r o c k s å hur kärleken rör sig inom oss i tre nivåer. – Det finns kärlek som handlar om kroppen, den goda beröringen, om erotik och oxcytocin, kroppens eget må-bra-hormon. Vi kallar den kärleken eros. – Så finns också kärleken på det själsliga planet där den framför allt uttrycks genom vänskap. Vi kallar den kärleken phileos. – På det andliga planet finns en allomfattande meningsskapande kärlek som ger oss ett sammanhang. Vi kallar den kärleken agape. Agape är det grekiska ordet för självutgivande kärlek som används i Nya testamentet både för att beskriva Gud och för att förklara den kärlek som vi ska visa både Gud och varandra. Gabriella Mellergårdh 18 DAGEN fredag 8 mars 2013 helgdagen Så förändrade klubbslaget kyrkkartan Beslutet fattades i Betelkyrkan. Huvudaktörer: ◆ Jakob Byström, 56, ordförande i SBS:s styrelse och redaktör för dess tidning, Weckoposten, riksdagsman. Ett klubbslag i Betelkyrkan på Malmskillnadsgatan förändrade samfundskartan i Sverige. De svenska baptisterna försökte hantera den stökiga pingstväckelsen genom att skilja sig från den. Konsekvenserna av den strategin har påverkat svensk kristenhet sedan dess. Innan splittringen ◆ Svenska Baptistsamfundet var på uppgång och hade 54 000 medlemmar i januari 1913. Filadelfiaförsamlingen hade 438 medlemmar. 138 hade döpts 1912. ◆ En svensk av 104 var baptist. 100 D e n 2 9 a p r i l 1913 beslutade baptisternas Stockholmsdistrikt att skilja Stockholms sjunde baptistförsamling, Filadelfia, från sin gemenskap. Beslutet rev djupa och bestående sår i svensk kristenhet. Det har sagts att baptisterna ville bli av med de stökiga pingstvännerna, och det må vara sant. Men den angivna orsaken var att Filadelfia hade öppnat sitt nattvardsbord för andra än reguljära baptister. Den frågan ska inte underskattas, för baptisterna hade fått betala ett högt pris när de dukade sitt nattvardsbord i hemmen i mitten av 1800-talet. I år är det hundra år sedan Filadelfia i Stockholm skildes från Baptistsamfundet. En troendedöpt som inte tillhörde en baptistförsamling fanns helt enkelt inte då. På 1910-talet fanns ännu människor som mindes den tiden. 1 9 1 3 f r u k ta d e s amfundsledarna stor oreda genom att uteslutna skulle kunna delta i nattvarden utan att göra upp med sin synd, och att medlemmar i barndöparförsamlingar skulle få tillträde till nattvardsbordet, vilket då var uteslutet. Att Fi- ladelfia påpekade att vem som helst inte alls fick delta i nattvarden, utan bara kända personer som genom dopet har iklätt sig Kristus hjälpte inte. Inte heller att Lewi Pethrus hade använt denna praxis redan i Lidköping, och att den förekom i flera församlingar. J o h n O n g m a n f ö r s ö k t e under åren som följde efter uteslutningen att medla mellan Filadelfia och samfundet. Men samfundsledarna ville inte ha tillbaka Filadelfiafolket, och Lewi Pethrus lanserade med framgång en teologi om full och härlig frihet från samfundsväsendet. Forskning tyder på att detta synsätt föddes hos Pethrus i den här processen. Ordvalet var ofta aggressivt och uppfattades som ett ohemult dömande av andra troende, för att citera Svenska Morgonbladet. Håkan arenius hakan.arenius@dagen.se 08-619 24 00 Filadelfiasalen invigdes 1911. 1904 1889 1904-1906 Levi Petrus (så skrevs namnet då) gick tre terminer på Betelseminariet, men återvände inte till studierna sedan ett hundratal kommit till frid med 1889 bildas sam- Gud i Kristianstad. arbetsorganisation Det var inte ovanSällskapet Svenska ligt att studier avBaptistmissionen. bröts på det sättet. Foto: Arkivbild 1907 Pastor Carl Hedeen i Elim, Stockholms femte baptistförsamling, 1910 9 – 11 februari hålls Sveriges anblir andedöpt. dra frikyrkomöte i Immanuelskyrkan 1909 Annandag jul invigs Filadelfia- i Stockholm under ledning av bapsalen på Uppsalagatan 11 i Stock- tisten Jakob Byström. holm. 23 december förklarar Filadelfiaförsamlingen enhälFiladelfia tas in i 1911 I januari väl30 augusti bildas ligt att man inte Stockholms sjunde komnas Lewi Peth- baptisternas ditänker ändra sig, striktsförening. baptistförsamling, rus som pastor i och ber sedan att Filadelfia. En ny Filadelfia, av ett tidning, Brudgum- 1912 Baptisternas få bli lämnad i fred 30-tal personer. Jakob Byström är mens röst, startar Stockholmsdistrikt för att med all kraft med Carl Hedeen, utser en kommitté kunna verka för ordförande. De flesta baptistpas- O L Björk och Lewi för att tala Filadel- syndares frälsning och församlingens Pethrus som utgi- fia till rätta i natttorerna i staden tillväxt. vardsfrågan. vare. deltar. ◆ John Johansson, pastor och ordförande i baptisternas Stockholmsdistrikt. John Johansson Nu gick det hål i botten på samfundet, och det glider nog ut flera församlingar innan det kan täppas till. R ö st i m ä n g d e n e f t e r b e s lu t e t at t s k i l ja F i l a d e l f i a , Sto c k h o l m, f r å n SBS Så hette samfundet ◆ SBS = Sällskapet Svenska Baptistmissionen, senare Svenska Baptistsamfundet. Källor: ”Svensk baptism 1848 – 1948” (Baptistmissionens Bokförlag 1948), ”Svenska Baptistsamfundet 1887-1914” av Gunnar Westin (1965), ”Framgångstid med dubbla förtecken” av David Lagergren (Libris 1989), ”Pingströrelsen. Händelser och utveckling under 1900-talet” (Libris 2007) 1907 1913 27-29 april Stockholmsdistriktets årsmöte diskuterar nattvardsfrågan och beslutar att skilja Filadelfia från distriktet. Den 10 juni konfirmeras beslutet av baptistsamfundets årskonferens. 1909 19-21 juni hålls baptisternas europakongress i Stockholm. 10 september deltar Pethrus i invigningen av Örebro Missionsskolas nya lokaler. 19 DAGEN fredag 8 mars 2013 helgdagen Redigering: Danne Sundell helgquiz Foto: scanpix Söndagens tema är Livets bröd. Så då handlar förstås frågorna om vad Bibeln har att säga om Konstruktör: Elisabeth Sandlund bröd. 1 I hur många dagar skulle israelerna äta osyrat bröd under påskhelgen? 1) rus, 29, pastor i Filadelfiaförsamlingen, Stockholm. Pingströrelsens förste ledare. John Ongman ◆ Carl Hedeen, 50, pastor i Elimförsamlingen, senare Gilead. Banade väg för pingstväckelsen i Stockholm. Carl Hedeen O L Björk, 40, pastor i Elim, Stockholm. Redaktör. Uppges vara landets förste andedöpte pastor. Foto: scanpix Filadelfia uteslöts på grund av nattvarden Pingstväckelsen kom till Sverige 1907 och drabbade Elimförsamlingen i Stockholm med kraft. Enligt pressen var människor som berusade. En man påstods ha begått självmord efter att ha besökt Elim. Pressen krävde att polis och läkare skulle ingripa, om inte samfundsledarna gjorde det. Ledarna i sin tur, förklarade med hänvisning till församlingens självständighet att de ingenting kunde göra. När de senare försökte ta upp frågan i sin konferens teg Elimfolket och hävdade att ingen hade med församlingens inre liv att göra. Elim fick alltså hållas. upprepade sig mönstret i den nya Filadelfiaförsamlingen med en viss ung ledare. Nu tänkte man inte göra om misstaget. Men församlingen hade framgång och hade varken tid eller lust att lyssna. Ett helt år levde den med uteslutningshotet utan att agera. I det avgörande mötet med diT vå å r s e n a r e 1910 1911 Senare samma månad döper han den norske pingstledaren T B Barratt, sedan John Ongman vägrat döpa honom eftersom han inte tänker bli medlem i en baptistförsamling. 1912 1913 1914 Pethrus är en av talarna i Filadelfias i Örebro stora höstkonferens. 1915 Pethrus startar en bibelskola sedan Ongman vägrat sända ut evangelister som 2) Tio 2 Vad gäller beträffande bröd som matoffer enligt de regler som Moses föreskriver? 1) De ska vara syrade och bakade på siktat mjöl. x) De ska vara osyrade och bakade på osiktat mjöl. 2) De ska vara osyrade och bakade på siktat mjöl. 3 Vem är det som får heligt bröd att äta av prästen eftersom det inte finns något annat att tillgå? 1) Saul x) David 2) Elia 4 Foto: scanpix Vem var det som höll sig vid liv tack vare att korparna kom med bland annat bröd till honom? 1) l e da r e . Filadelfiaförsamlingen i Stockholms första äldste- och diakonkår 1912. Från vänster i främre raden byggmästare BA Bengtsson, grosshandlare JA Engzell, pastor Lewi Pethrus och förman A Leander. Bakre raden från vänster: Köpman Arnold Andersson, posttjänsteman Erik Jederblom, skräddarmästare Oskar Rydberg, järnvägstjänsteman Aron Eriksson och målarmästare John Brandéli. Foto: Ur boken ”Lewi Pethrus i närbild” striktet ställde just ingen upp för Filadelfia, inte ens vännerna från Elim. F r å n att f ö r s ta dagen ha talat om att söka det bästa sättet att åstadkomma samförstånd vände Lewi Pethrus andra dagen och angrep skarpt baptisterna för deras villfarelse i samfundsfrågan. I ryggen hade han för- 1914 inte tillhör en baptistförsamling. Pethrus startar tidningen Evangelii Härold sedan O L Björk avböjt att låta de fria församlingarna få en egen avdelning i Brudgummens 1915 samlingens bönemöte som varit dagen innan, under rubriken: Herre led oss rätt. Redaktör Edhelberg på Svenska Tribunen menade att beslutet gick i trötthetens tecken, många hade troppat av. Han menade också att klubban hade fallit innan någon kommit sig för att begära votering, trots en del nejröster. Men beslutet var fattat. 1916 röst. Björk och Ongman medverkar i tidningen. 1916 Ongman gör ett misslyckat försök att skapa en förlikning mellan samfundet och Filadelfia. 1919 Elia x) David 2) Elisha 5 Vem eller vilka är det som Paulus uppmanar att arbeta lugnt och stilla och äta sitt eget bröd? 1) Kvinnorna i Korint. x) Timotheos. 2) De i Thessaloniki som lever utan ordning. Jättekul att ha alla rätt, men som söndagsskollärare kändes det som att jag hade koll. Marina Andersson, barnpastor i Gränna fick 5 rätt. Hur många fick du? 1919 SBS: s årskonferens antar med 136 röster mot 135 ett förslag från bland andra Ongman om att baptistförsam- lingarna ska öppna nattvardsbordet även för troende och döpta som inte tillhör någon distriktsförening. Foto: privat Rätt svar 1 : X. Läs till exempel 2 Mos 13:7 2 : 2. Läs 3 Mos 2. 3 : X. Läs 1 Sam 21 4 : 1. Läs 1 Kung 17:6 5 : 2. Läs 2 Thess 3:12 man, 68, pastor i Filadelfia, Örebro. Med i SBS:s styrelse. Portalgestalt i svenska pingstväckelsen. ◆ Lewi Peth- x) Sju F r åg a F r åg a F r åg a F r åg a F r åg a ◆ John Ong- Fem 20 DAGEN fredag 8 mars 2013 helgdagen söndags- skolan du undrar vi förklarar Följ Tobias genom fastan Tobias Herrström är präst. Han bor i Hammarkullen utanför Göteborg och leder där kommuniteten Oikos. Varje vecka delar Tobias med sig av några personliga tankar, en andlig övning samt ett bibelord. Herre och Mästare över mitt liv! Tag bort ifrån mig lättjans, modlöshetens, maktlystnadens och de tomma ordens ande. Skänk mig, Din tjänare, kyskhetens, ödmjukhetens, tåla- Tacksamhet – men varför då? Tacka alltid Gud, står det i Bibeln. Men ska man krysta fram tacksamhet även de dagar då livet kan kännas genommörkt? ” Tac k a H e r r e n t y han är god”, sjungs det i Taizesången. Genom hela Bibeln talas det om tacksamhet och visst har vi som Guds barn mycket att vara tacksamma över. Men det där med att alltid vara tacksam kanske ibland kan kännas lite krystat. Vem orkar det? Bibelläraren och pastorn Björne Erixon pekar på en rad exempel ur Bibeln där tacksamheten föregås av lidande av olika slag. – Tacksamhet och klagan är ofta ihopvävt i Bibeln. Många psaltarpsalmer inleds med klagan över Guds frånvaro och tystnad för att sedan bli en lovsång över hur Gud gripit in i situationen. Det verkar vara ett grundtema genom hela Bibeln. F i l i p p e r b r e v e t, s om brukar kallas ”glädjens brev” är skrivet från en fängelsehåla, Uppenbarelseboken riktar sig till en väldigt utsatt grupp människor, men är ändå full av lovsång. Predikaren kan ses som en dysterkvist, men lär oss att vara tacksamma för Guds gåvor, som mat och dryck. Björne radar upp flera exempel på när tacksamhet hänger ihop med svårigheter. – Det är ofta i kontrasterna som tacksamheten växer fram. I krig, missväxt och död blir Guds ingripande mer tydligt och där ur föds tacksamheten. han ett liv där allt tycks flyta på. Man är frisk, har allt man behöver och stöter inte på några större motgångar. Men blir allt självklart S o m m ots ats n ä m n e r Björne Erixon. – Tacksamhet får inte bli en religiös grej som vi måste leverera, säger Björne Erixon, bibellärare. finns risken att det blir svårare för tacksamheten att få näring. – Därmed inte sagt att vi ska önska oss mer svårigheter, säger Björne Erixon. Varför vissa har svårare än andra att vara tacksamma beror också på att vi är olika som människor menar han. Vissa har lättare att se ljust på saker medan andra grottar ner sig i både det ena och det andra och förstorar upp bekymren. Björne vill o ckså understryka Fredrik Portin. att tacksamhet inte är något som ska krystas fram av egen kraft, det är när vi söker Gud som klagan kan vändas till tacksamhet. – Man får komma ihåg att det främst varken handlar om yttre omständigheter eller om att fixa något på egen hand -– det handlar om glädjen i Gud. Varför verkar Bibeln lyfta fram detta som ett ideal? – Det är knepigt. Det får inte bli ett krav som sänker oss, i stället får vi försöka hjälpa varandra att hitta en grundpunkt i Gud där man kan nära sin tacksamhet. Annars blir det en religiös grej man ska leverera. Är du alltid tacksam? – Nej, jag kan ha svårt med det och skäms över att jag ofta har för små perspektiv. Det är lätt att undervisa utifrån vad Bibeln säger, men svårare att leva efter det. D e n f i n s k e p r ä st e n och doktoranden i livsåskådning och gudstjänstliv, Fredrik Portin, känner tacksamhet när han umgås med sin familj. Han har skrivit ett par betraktelser i fin- ska Kyrkpressen på temat och har funderat en del kring tacksamhet. – Tacksamhet är inte alltid lätt, något vi kan känna med automatik. Det går inte att greppa genom att läsa om det i en bok, Det får inte bli ett krav som sänker oss. även om boken heter Bibeln. Inte heller om någon kommer fram till oss och säger att ”du ska vara tacksam” kan vi krysta fram det. Det är i den egna kontexten tacksamheten kan frodas. När Fredrik Portin lever med dem han står nära, och i den gudstjänstfirande församlingen, förstår han vad tacksamhet är. – I gudstjänsen får vi öva oss i att visa tacksamhet inför varandra och inför Guds ansikte. Det kanske låter krasst, men jag tror att det är något man kan behöva öva sig i. N ä r v i i n t e själva har kraft att känna tacksamhet får församlingen, och Jesus själv, lyfta fram tacksamheten åt oss, menar han. – Som en gammal dam sa efter att ha varit trogen kyrkan hela livet: ”Nä, nu orkar jag inte tro längre, nu får församlingen göra det åt mig”. På samma sätt tror jag det kan fungera med tacksamhet inför Gud. Josefin Lilja josefin.lilja@dagen.se 08-619 24 47 bibeln om tacksamhet ◆ Efesierbrevet 5:20 ”Tacka alltid vår Gud och fader för allt i vår herre Jesu Kristi namn.” ◆ Psalm 92:2: ”Det är gott att tacka Herren, och att lovsjunga ditt namn, du den högste.” ◆ 1 Tessaloniker- Helgens bibeltext från Johannesevangeliet 6:24–35 brevet 5:18: ”Tacka Gud under alla livets förhållanden. Detta är Guds vilja med er i Kristus Jesus.” ◆ Psaltaren 118:1 ”Tacka Herren ty han är god. Ty hans nåd varar evinnerligen.” När folket nu upptäckte att Jesus inte var där och inte heller hans lärjungar steg de i båtarna och for över till Kafarnaum för att leta efter Jesus. De fann honom där på andra sidan sjön och frågade honom: ”Rabbi, när kom du hit?” Jesus sva- 21 DAGEN fredag 8 mars 2013 helgdagen Redigering: Danne Sundell modets och kärlekens Ande. O, Herre och Konung! Låt mig se mina synder och inte döma min broder och syster, Ty välsignad är Du i evigheters evighet. Amen. ◆ Fastan är inte främst avstånds- tagande utan frigörelse till nya möjligheter. Det som innan syntes vara ”sakernas tillstånd” får ett annat perspektiv när vi ser att ett annat liv är möjligt. Fastan är på så vis både motstånd och förkultur. Fastebönen här intill fångar kärnan, och när vi nu befinner oss mitt Avstå makt i fastan är det kanske där vi bör ha vårt fokus. Kanske har din fasta liksom min börjat utmana dig: ”inte gör det nått att sluta fasta Tobias, det är ju ändå bara en god rutin”. Och så visar sig anledningen till varför fastan är viktig. Det finns det av mig som inte vill öva sig, och det är denna röst jag hör. ◆ Genom andra män- niskors felsteg mot oss får vi makt över dem, använd den makten till att öva dig i försoning och förlåtelse, alltså avstå rätten för barmhärtighetens skull. Foto: scanpix E f r a i m sy r i e r n s fa st e b ö n Tobias tips: Ge inte upp fastan glädje i finkan ◆ Filipperbrevet, som brukar kallas ”glädjens brev” är skrivet från en fängelsehåla. ”Gör er inga bekymmer, utan när ni åkallar och ber, tacka då Gud och låt honom få känna alla era önskningar.” Fil 4:6 Foto: Privat inger om sin grundtacksamhet: ◆ Romarbrevet 1:21 ”Fastän de kände Gud, så varken prisade de honom som Gud eller tackade honom. Istället blev deras tankar tomma, och mörkret sänkte sig över deras oförståndiga hjärtan.” ”Ger en bättre attityd” Oavsett hur hon mår eller känner sig har Inger Forsell en grundtacksamhet inom sig. Hon tror att det är något som kan smitta av sig på andra. För sju år sedan fick Inger Forsell besked om att hon hade en stor skada på hjärnan som skulle göra henne svårt dement på kort tid. Sju år senare kan både hon och läkarkåren konstatera att hon varken blivit förvirrad, oempatisk eller personlighetsförändrad som det sades. – Jag känner tacksamhet varje morgon jag vaknar för att jag är normal, konstaterar Inger Forsell, nybliven pensionär och bosatt i Norsjö. H o n t r o r tac k s a mh e t är något som smittar av sig på omgivningen och som gör något med oss som medmänniskor. – Har man tacksamhetens glasögon på sig tror jag att man får ett rikare, mer glädjefyllt liv. Jag tror att det ger en bättre attityd mot människor vi möter också. Man förväntar sig gott från andra. Hon nämner barnen, barnbarnen, hälsan och det nybyggda timmerhuset bland sådant hon känner tacksamhet över. Men det som väger tyngst handlar om tacksamheten att få tillhöra Jesus och känna frid med Gud. – Den grundglädjen och tacksamheten finns djupt där inne, även när jag är ledsen och besviken. I n g e r h a r p r ec i s som alla andra mött prövningar i livet, som när ena dottern fick en obotlig sjukdom som hon sedan helades ifrån. Men det finns knep på hur man kan öva sig i tacksamhet, menar hon. – Jag tror inte man ska vara tacksam för alla livets förhållanden, men i alla livets förhållanden. Att ta en stund med Gud varje dag och tänka på vad man är tacksam över är bra. Och att emellanåt påminna sig om vad man har varit tacksam över genom livet, vad Gud har gjort i min familj, i min släkt. Det finns alltid saker man kommer på och man inser sitt beroende av Gud. Josefin Lilja Inför helgen Joel Halldorf, teol dr, lärare på Teologiska högskolan Stockholm Fastan speglar det kristna livet M i d fa s to s ö n dag e n . V i är halvvägs nu; mitt i fastan. Några av oss gick kanske ut hårt, med hängivna löften om vad vi skulle avstå ifrån för att ägna mer tid åt bön. I början kändes det enkelt och självklart: Att avstå var befriande, och bönen ren glädje. Men nu har den första tidens entusiasm lagt sig. Vi har kanske kompromissat en del och upprätthåller endast med möda vår askes. För många är denna erfarenhet av fastan en spegelbild av det kristna livet. Vi minns en period då hängivenheten var enkel och självklar. När vi var ivriga bedjare och oförfärade vittnen. Även om vi nu ler lite åt vår ungdomliga naivitet, så är samtidigt den tidens fromhet måttstock för oss – en Den kristna en som vi känner att vi inte tron är inte längre lever upp till. Men det var nödvändigt ett projekt. att den tidens fromhet gick under. Det var bra att den gjorde det – om vi drar rätt slutsatser av det. Kanske tänker vi att hängivenhet är naivt, eller att kristet lärjungaskap inte kan förenas med huslån, karriär och småbarn. Det är fel slutsatser. Den slutsats vi bör dra är att den kristna tron inte är ett projekt. Det är inte som när man når ett säljmål på jobbet, eller när man lyckas gå ner i vikt. T r o n ä r e n vandring med livets bröd som färdkost. Det kan, som för israeliterna, vara en ökenvandring – men det är aldrig en ensamseglats. Vi reser tillsammans med Guds folk. Frikyrkans styrka har varit att slå vakt om det personliga – personlig bön och personlig bibelläsning – men när denna betoning kantrar blir tron ett individuellt projekt. Då luras vi att tro att det räcker med en bibel och en bönevrå för att bli frälst. Det är den typen av föreställningar som bör gå under när ungdomens entusiasm och tilltron till den egna förmågan når vägs ände. N ä r I s r a e l s f o l k vandrar genom öknen mättar Gud dem med manna från himlen. Det är genom att höra till folket som de får del av livets bröd, även om var och en måste gå ut och hämta sin del. Så är det också med oss. Gud skänker livets bröd till kyrkan. Jag får del av brödet för att mitt tält finns i gudsfolkets tältläger. Att jag går ut och samlar brödet beror inte på min egen kadaverdisciplin, utan på att jag tillhör en gemenskap som delar denna vana. Det handlar alltså inte så mycket om personliga beslut som om att socialiseras in i en gemenskap som är bärare av frälsande vanor. Vi går till kyrkan på söndagar, vi fastar innan påsk, vi ger bort våra pengar. Det är så jag får del av den färdkost som ger mig styrka när krafterna tryter, och som hjälper mig att orka hela vägen. Foto: scanpix rade: ”Sannerligen, jag säger er: ni söker inte efter mig därför att ni har fått se tecken utan därför att ni åt av bröden och blev mätta. Arbeta inte för den föda som är förgänglig utan för den föda som består och skänker evigt liv och som Människosonen skall ge er. Ty på honom har Fadern, Gud själv, satt sitt sigill.” De frågade då: ”Vad skall vi göra för att utföra Guds verk?” Jesus svarade: ”Detta är Guds verk: att ni tror på honom som han har sänt.” De sade: ”Vilket tecken vill du göra, så att vi kan se det och tro på dig? Vad kan du utföra? Våra fäder åt mannat i öknen, så som det står skrivet: Han gav dem bröd från himlen att äta.” Jesus svarade: ”Sannerligen, jag säger er: Mose gav er inte brödet från himlen, men min fader ger er det sanna brödet från himlen. Guds bröd är det bröd som kommer ner från himlen och ger världen liv.” De bad honom då: ”Herre, ge oss alltid det brödet.” Jesus svarade: ”Jag är livets bröd. Den som kommer till mig skall aldrig hungra, och den som tror på mig skall aldrig någonsin törsta. Veckans bibelord Midfastosöndagen Tema: Livets bröd Gamla testamentet: Andra Mosebok 16:11–18 Epistel: Första Petrusbrevet 2:1–3 Evangelietext: Johannesevangeliet 6:24–35 Psaltaren: Psalm 107:1–9 22 Foto: Scanpix insikt Redaktörer: Inger Alestig 08-619 24 51, Urban Thoms 08-619 24 91 insikt@dagen.se DAGEN fredag 8 mars 2013 Jag vill möta honom och förlåta honom för det han gjort, vad som än har hänt. På så sätt kan jag finna ro med det här. Den ihjälskjutna sydafrikanska fotomodellen Reeva Steenkamps farbror, Mike Steenkamp, säger till CNN att han vill möta pojkvännen som skjöt henne, Oscar Pistorius. Kulturdebatt Ompröva bilden av Ett liberalt demokratiskt samhälle kan inte nonchalera religionens inflytande eller avfärda Den allt tydligare närvaron av religiösa uttryck i det offentliga har startat debatter om religionens plats i politik och samhälle. I allt väsentligt illustrerar utfallen mot religionens närvaro att ideologiskt sekulära argument är en relik från upplysningen. At t va r a f ö r frihet och demokrati blev under upplysningen synonymt med att vara emot kyrkan samtidigt som religion ordnades under begrepp som maktutövning, vidskepelse och psykisk ohälsa. Förhållningssättet från ideologiskt sekulärt håll tydliggjordes exempelvis 2008 då sju lärare vid den naturvetenskapliga fakulteten vid Lunds Universitet protesterade mot att Per Eriksson föreslogs som rektor för universitetet. Protesten ifrågasatte huruvida Eriksson kunde stå på tillräckligt vetenskaplig grund trots sin kristna tro. Ett annat exempel är då tidningen Metro (21/2-12) hävdade att det med religionen är som med sprit och sex; hade den uppfunnits nu hade den förbjudits. Åsikten att världen skulle bli bättre utan religion lutar sig ofta mot religiösa uttryck som är direkt samhällsfientliga och som gärna av bland annat media presenteras som om de vore normerande för religionsutövning i allmänhet. Uppfattningen är också ofta, att eftersom religion och dess varierande uttryck både har stagnerat och är homogena, är det ett hot mot sekulär demokrati. Således har ideologiskt sekulära perspektiv skapat en teoretisk skiljelinje som går mellan vad som kan anses vara sekulärt och vad som kan anses vara religiöst. Resultatet är att argument som vilar på religiösa föreställningar ifrågasätts inte på grund av sitt innehåll utan på grund av sitt religiösa ursprung. I n o m r e l i g i o n s f o r s k n i n g e n f r a m t r ä d e r en bild av religiositet som tydligt skiljer sig från den ideologiskt sekulära föreställningen om både religion och religionsutövning. Som inom andra forskningsfält ägnar sig även religionsforskningen allt mer åt individers vardag för att bättre förstå beteende och sammanhang. Uppfattningen är att förståelsen för enskilda individers förhållningsätt till sin egen vardagslivsreligiositet bättre förklarar religionens utveckling och roll eller plats i människors liv, än tidigare fokus på religiös tillhörighet eller organiserad kollektiv religionsutövning. Insikten i religionens värde och betydelse för varje enskild individ visar att människors religiositet varken säger något om deras förmåga att fungera i samhället, deras bildning eller deras politiska ambitioner. En tydlig förändring är att vad som tidigare ansetts vara självklara religiösa kollektiv i allt större utsträckning individualiseras. Motståndet mot att av andra tillskrivas någon religiös tillhörighet eller gemenskap uttrycks bland annat genom det personliga anspråket på att själv få definiera den religiösa identitetens sammansättning och uttryck. Fakta: Eli Göndör ◆ Artikelförfattaren är fil.dr. i religionshistoria med inriktning mot islamologi och Mellanöstern. ◆ I april publicerar Timbro hans antologi ”Religionen i demokratin – ett politiskt dilemmas återkomst”. Individualiseringen av tidigare religiösa samfund och tillkomsten av religiösa gemenskaper med ny innebörd breddar möjligheten för religionens användningsområden. Både religiösa symboler, klädsel och byggnader, som moskéer, kyrkor eller synagogor, slöja eller andra huvudbonader och klädedräkter, kan fylla sin funktion i formandet av personliga religiösa uttryck. Dessa kan också ses som en positionering mot majoritetssamhällets förväntningar eller krav. I ett sådant sammanhang kan religion ses som ett portabelt fosterland. Ö k a d l ä s ku n n i g h e t o c h bildning leder till individuella texttolkningar som utgår från personliga behov av trygghet och sammanhang i vardagen och en frigörelse från religiösa auktoriteters åsikter. Resultatet är idémässig decentralisering av vad som tidigare ansetts vara självklara religiösa kollektiv eller normerande religiöst beteende. Församlingens medlemmar är helt enkelt inte längre styrda av en fast auktoritet med bönehuset som avgränsat utövningsterritorium. Det förklarar kristendomens, islams och judendomens anpassningsvilliga tolkningar av Bibeln och Koranen. Kvinnliga rabbiner och präster är iögonfallande exempel på hur bibliska texter tolkas in i samtidens behov och normer. Liknande utveckling går att finna inom islam. Allt fler muslimer menar exempelvis att Koranen anbefaller kvinnor att studera. I vissa fall är tolkningarna långt ifrån problemfria ur ett sekulärt liberalt demokratiskt perspektiv. Icke desto mindre har utvecklingen även bidragit till politisering av religion eller religiosifiering av politik. Nya religiösa gemenskaper skapas som både bryter mot tidigare konventioner och engagerar sig politiskt i frågor som direkt är förknippade med människors vardag men också kan ges politisk karaktär. Exempel är Judar för israelisk palestinsk fred (JIPF), Unga muslimer mot antisemitism eller riksförbundet Ekumeniska grupperna för kristna homo- och bisexuella (EKHO). D e n m o d e r n a r e l i g i o s i t e t e n s möte med sekulära demokratier innebär att ett gammalt dilemma gör sig påmint. Å ena sidan försöker sekulära demokratier upprätthålla principen om religionens plats i civilsamhället, tydligt avskild från den politiska sfären. Å andra sidan bygger demokrati sin legitimitet på bland annat stora antal eller stora grupper, och på liberala principer om åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Det kan förstås som en outtalad invit till religiösa grupper att organisera sig för att värna sina intressen. 23 Redigering: Jakob Ihfongård Bronk till Gullbranna med Big Daddy Wilson ■ Svenska gruppen Bronk med bröder- na Sven Lindvall (bas) och Per Lindvall (trummor) samt gitarristen Staffan Astner och musikern och låtskrivaren Peter Hallström är klar för sommarens Gullbrannafestival. Till Gullbranna har de med sig amerikanske bluesprofilen Big Daddy Wilson och jazzvokalisten Ida Sand. Gruppen blir ett av toppnamnen på GF:s finalkväll lördag den 6 juli. religiositet det som något förknippat med svagsinta människor Foto: Urban thoms DAGEN fredag 8 mars 2013 Dogge delar sina visioner ■ Hur får vi ett bättre sam- hälle? På söndag 18.30 diskuterar rapparen Dogge Doggelito frågan med politikern Kristina Axén Ohlin i ett offentligt samtal i Centrumkyrkan i Sundbyberg. Kvällen är en del i kyrkans satsning på goda samtal under rubriken ”På tal om tro”. Cd-recension DDDDD Golden Resurrection ”One voice for the Kingdom” (Dolittle) Omöjligt att missförstå ■ Är det några som med besked kan övertyga omgivningen om vad de tror på så är det de blytunga herrarna i Golden Resurrection. ”One voice for the Kingdom” är en lång lovprisning med feta symfoniska syntmattor och smattrande trummor i ett rasande tempo. Christian Liljegren, bandets frontfigur, basunerar ut de raka texterna och ingen kan missförstå på vad och vem man tror. Tommy ReinXeed lyckas vara både tydligare och bitvis snabbare än Yngwie Malmsteen som måste anses vara en av de första i denna spännande neoklassiska metal. Influenser av både Bach och Vivaldi, javisst, och använder man gitarr i stället för violin så imponerar det på både vanliga musikdiggare som musikexperter. Bandet grundades 2008 och anses vara en av de ledande bland de som tydligast hämtar inspiration från de klassiska kompositörerna. Låtarna ”Heavenly metal” samt ”Moore Lord” tillhör favoriterna och i dessa kommer ReinXeeds klarhet och naturliga sväng bäst fram. De nytillkomna medlemmarna Fridhagen och Jansson ser ut att vara ett bra tillskott. ”One voice for the Kingdom” är ett fräscht komplement i skivlitteraturen. Golden Resurrections missionsuppdrag har bara börjat. Peter Stolpestad KYRKAN - MER ÄN EN BYGGNAD?! i n d i v i d u e l l r e l i g i o n . Både religiösa symboler, klädsel och byggnader, som moskéer, kyrkor eller synagogor, slöja eller andra huvudbonader och klädedräkter, kan fylla sin funktion i formandet av personliga religiösa uttryck, skriver Eli Göndör. Foto: Alexandre Nunes Ingen kan förbjuda politiker att vara religiösa. Huruvida en religiös politiker styrs av rationella idéer med samhällets bästa för ögonen, eller av apokalyptiska förställningar om jordens undergång och Messias ankomst, vet bara denne själv. Men i någon mening är politik och religion sammanblandat i samma stund som en religiöst övertygad person får politiskt ansvar. Ur ett liberalt Inte heller kan perspektiv är religiösa samdet orimligt att fund hindras att engagebetrakta religiösa från ra sig i civilsammänniskor som hället inom ramen för sådant ett kollektiv. de anser ligger i den religiösa kallelsen. Religiösa samfunds engagemang för olika samhällsfrågor kan lätt förstås som politiska initiativ. E t t l i be r a lt de m o k r at i s k t samhälle kan inte nonchalera religionens inflytande eller avfärda det som något förknippat med enbart outbildade eller svagsinta människor. I samma stund som sekulära liberala röster avfärdar eller försöker förhindra religiösa röster i samhället, går en central liberal tanke förlorad: varje individs rätt till att få göra sin röst hörd och förverkliga sig själv utifrån sina personliga föreställningar och värderingar. Ur ett liberalt perspektiv är det dessutom orimligt att betrakta religiösa människor som ett kollektiv med en homogen uppfattning och föreställningsvärld. Ur ett intellektuellt perspektiv är det därtill omöjligt att se religion som en stagnerad företeelse. I n t e i n åg ot fall är det självklart att religiositet eller religiös övertygelse, såväl i grupp som på det individuella planet, också innebär en totalitär, antiliberal eller odemokratisk hållning med anspråk på politisk makt. Vardagslivsforskningens fokus på individen visar hur var och en formar sin vardagslivsreligiositet utifrån vardagens behov och möjligheter. Tolkningen av texter görs individuellt utifrån det egna behovet och den personliga förståelsen. Religion eller religionsutövning blir således alltid resultatet av dess utövare vid varje givet tillfälle. Samtalen mellan de sekulära och det religiösa försvåras inte minst av att den ideologiskt sekulära bilden av religiositet är stagnerad. För att möjliggöra ett fruktbart samtal mellan sekulärt och religiöst vilar det således på ideologiskt sekulära omgivningar att ompröva sitt förhållningsätt till religion så att den anpassas vardagslivsreligiosiEli Göndör tetens samtida verklighet. En inspirationsdag med Graham & Jackie Cray från anglikanska kyrkan i England Den anglikanska kyrkan i England ligger kanske tio år före oss i sitt krismedvetande. De har tvingats till drastiska nedskärningar och förändringar. Det har resulterat i ett spännande förändrings- och förnyelsearbete med namnet ”Fresh Expressions”. Den röda tråden i det här arbetet är att kristna inte ”går till kyrkan – de är kyrkan”. Välkommen till en inspirationsdag med fokus på Guds mission, lärjungaskap och om att återerövra vår ”missionskallelse”. Graham Cray är biskop och leder sedan många år, på ärkebiskopens uppdrag, deras förnyelsearbete ”Fresh Expressions”. Han har, bland mycket annat, många års erfarenhet av ett kreativt församlingsarbete i York. Jackie Cray har bl. a. under en längre tid arbetat med barn- och familje- arbete i anglikanska kyrkan på nationell nivå och är engagerad i ledarskapsträning och olika diakonala projekt. Hon är nu präst i Maidstone. Föreläsningarna är på engelska, möjlighet till simultantolkning finns! Torsdag 25 april kl. 09.30 – 16.30 i Smyrnakyrkan, Haga Kyrkogata 2, Göteborg För program och anmälan gå in på: www.svenskakyrkan.se/goteborgsstift eller: www.svenskakyrkan.se/torslanda-bjorlanda Eftermiddagens seminarier: Per Eckerdal, Birgitta Larsson, Ann Thörnblad, Ulrica Stigberg, Andreas Nordanstig, Daniel Petrén och George Keczan. EXTRA LL Onsdag 24 april kl. 18.30 – 21.00 i Smyrnakyrkan VÄ TEMAK EN TRO SOM GÖR SKILLNAD - Graham & Jackie Cray Arr: Svenska kyrkan i Torslanda-Björlanda, Göteborgs stift, Sensus & Libris förlag 24 familj Redaktör: Kerstin Doyle 08-619 24 40 familj@dagen.se DAGEN fredag 8 mars 2013 Dagens bibelord ■ Om du ser att din broders Vanlig enkel medmänsklighet hör ihop med – just det – vår mänsklighet. Civilisationers och traditioners fernissa är ovidkommande, liksom om vi rör oss i åsnors eller bilars värld. När vår nästa behöver hjälp ska han få det, inte skrattas ut eller röstas bort. Ko m m e n ta r : åsna eller oxe har fallit omkull på vägen, skall du inte vända ryggen till utan hjälpa honom att få upp djuret igen.5 Moseboken 22:4 Internationella kvinnodagen Jubilaren Hon har sett fram emot att bli äldre ”Jag vet att jag vill fortsätta att ge mig till pastorstjänsten” Eleonore Gustafsson, pastor i Ryttargårdskyrkan, har länge längtat efter att få fylla 30. På måndag slår hennes önskan in. – Jag blev pastor när jag var 26 och har alltid fått höra att jag är så ung. H o n g i c k f ö r s ta året på gymnasiet när hon bara visste det: ”Jag ska predika!” – Jag kände att jag skulle predika, det var mitt kall. Men jag landade inte i pastorstjänsten förrän 2009 när jag började verka som pastor. Jag visste att jag hade undervisningens gåva, men såg mig nog inte som en herde till en början, säger Eleonore Gustafsson. Då hade hon ändå predikat till och från under tio års tid. Det var en uppgift hon kände sig helt bekväm med. Även fast hon ofta fick höra från pastorskolleger och andra att hon var så ung. Hon var bara 26 år när hon fick anställning som pastor i Ryttargårdskyrkan (EFK) i Linköping. – Jag har haft lite komplex över det faktiskt så jag har sett fram emot den här dagen då jag fyller 30, svarar Eleonore på frågan om hon känner av någon 30-årskris. I n n a n h o n b l e v anställd som pastor levde hon under två år kommunitetsliv på Bjärka Säby som ligger utanför Linköping. Där följde volontärerna en given rytm med tideböner, arbetstimmar och tystnad på kvällarna. Helgerna var också reglerade med endast en timme på lördagen avsatt för internet och telefonsamtal. Å r e n dä r ä r något som fortfarande inspirerar Eleonore, trots att pastorslivet inte erbjuder sådana rutiner som hon då hade. – Det jag framför allt har med mig är tidegärden. Jag ber inte alla böner varje dag, men nå- Eleonore Gustafsson Aktuell: Fyller 30 år den 11 mars. Bor: Linköping. Familj: Mamma, pappa, lillebror. Gör: Pastor i Ryttargårdskyrkan. Gillar: ”Att läsa romaner och teologisk litteratur, gärna om spiritualitet. Berättelser, se på film.” Firar: Äter middag tillsammans med några vänner. Avskyr: Jag vill inte avsky något, det är inte gångbart. Men ledsen kan jag bli när människor krånglar till det eller när man inte är trogen.” Äter gärna: Mat som andra har lagat. l i v e t ä r e n va n d r i n g . Innan Eleonore blev pastor levde hon kommunitetsliv på Bjärka Säby utanför Linköping. ”Det jag har med mig därifrån är synen på att livet med Gud hela tiden är en vandring”, säger hon. Foto: Josefin Lilja Jag har haft lite komplex över det faktiskt så jag har sett fram emot den här dagen då jag fyller 30. E l eo n o r e s o m s va r på f r åg a n o m h o n h a r n åg o n 3 0 -å r s k r i s Snabba ❍❍ Väst ❍❍ Öst ❍❍ Fika ❍❍ Mat ❍❍ Predika ❍❍ Själavårda gon blir det dagligen. Jag har också med mig synen på andlig mognad, att livet med Gud hela tiden är en vandring. Till sin hjälp har man kyrkoåret och andaktslivet. Den rytmen har jag med mig. Vad gör du om tio år? – Av dessa tio år har jag lärt mig att man inte kan sia om framtiden. Men jag vet i alla fall att jag vill fortsätta ge mig till detta, till pastorstjänsten. Det är det enda jag hoppas på. ❍❍ Jeans ❍❍ Klänning ❍❍ Skönlitteratur ❍❍ Teologi Bjärka Säby Josefin Lilja josefin.lilja@dagen.se 08-619 24 47 Till minne T L Osborn Vi lärde känna T L och Daisy Osborn i början av 1990-talet då de besökte församlingen Arken i Kungsängen. Något år efter Daisys bortgång besökte T L oss ensam. Vi pratade inte särskilt bra engelska på den tiden, ändå blev vi inbjudna som talare till Osborns stora internationella konferens om Biblisk jämställdhet. T L Osborn var unik. Han predikade i över 100 länder och kunde samla över 300 000, samtidigt fick han varje individ att känna sig viktigast i världen. När han var på Arken försvann han helt plötsligt under ett möte. Han hade gått iväg för att uppmuntra en person. Han kunde säga: ”Inser du inte att du är unik? Det finns en plan med ditt liv. Du är viktig för Gud. Gud behöver just dig.” Han var verkligen Jesus-lik och han älskade Jesus. Han var trogen kallelsen han fick som femtonåring och Jesus var centrum i hans förkunnelse. T L och Daisy var övertygade om att Gud utväljer både män och kvinnor till tjänst i sitt rike. De trodde att de båda var utrustade och gav oss ett levande exempel på detta. Tillsammans planerade de stora kampanjer, gav stöd till cirka 30 000 pastorer och författade böcker. De gick ut överallt för att predika evangeliet och be offentligt för fysiska mirakel. De utmanade icke-kristna att komma och se om budskapet var sant eller inte. De var en förebild och hade stora, generösa hjärtan. Deras sätt att tala till och om varandra var så vackert. Det fanns ingen konkurrens, bara djup tacksamhet över varandras gåvor. Deras dotter Ladonna Osborn beskrev sin barndom under sitt besök i Arken så här: ”Jag var bara två år gammal när jag ville bli predikant och be för de sjuka. Vi reste med familjen och satte upp plattformar på öppna fält. Dessa plattformar blev heliga platser där Guds under demonstrerades bland lidande människor.” T L Osborn fick ett långt liv. Han vandrade med Gud hela vägen. Han lämnade livet på jorden stilla i familjens kärleksfulla famn. Unga förkunnare och evangelister behöver lära av T L Osborns böcker och samlade artiklar. Han var en enkel, ödmjuk och anspråkslös person och samtidigt en troshjälte. Linda och Gunnar Bergling, Församlingen Arken 25 DAGEN fredag 8 mars 2013 Redigering: Lise-Lotte Lindgren Döda Födda Välkommen vår älskade MELKER Edvin och Ellens lillebror Anna och Björn Eriksson BB Stockholm 24 januari 2013 Wilma Sandiya Vår kära Fotograf: Hanna Maxstad Vår älskade Caroline och Simon lindblads dotter. Vårt första barnbarn Wilma Sandiya lindblad Föddes den 23e december 2012 vikt 3350g och längd 48cm Britt-Marie & Allan Karlström, Katrineholm Födelsedagar Arne Widholm * 26 november 1927 har stilla insomnat i sitt hem, omgiven av familjen Trägsta, Hallen 27 februari 2013 MARGIT Urban och Solweig Kerstin och Kenneth Torgny och Eva-Maria Ulla och Anders Anna och Niclas Barnbarn med familjer Herren är min herde, mig skall intet fattas, han låter mig vila på gröna ängar, han för mig till vatten där jag finner ro Psalt. 23:1-2 ■ 75 år Karin Persson Växbo, Bollnäs, 9/3 ■ 40 år Bromölla den 3 mars 2013 ROLAND och INGER Viktoria och Robert Gabriel Lovisa Fredrik och Charlotta Ludvig Melker "Herren är min herde, ingenting skall fattas mig" Psalm 23 Begravningsgudstjänsten äger rum inom familjen. Ett varmt tack till personalen på Lagunen, Skeppet för god och kärleksfull omvårdnad. Vi alla som känt Dig och vet hur Du var önskar så att Du bland oss fanns kvar Men nu när Du gått dit vi alla ska gå med glädje vi minns allt det na ändå. Grattis Vår älskade Bror och Morbror Dan Larsson * 5/12 1948 somnade idag in stilla och fridfullt för att vakna i paradiset. Huskvarna den 18 februari 2013 Inger, Daga-Karin, Gunlög, Rigmor med familjer Linda, Martina med familjer Övrig Släkt och vänner Pingstförsamlingen Tenhult Danne, vi älskade Dig så mycket Du var en Guds gåva till oss. Begravningsgudstjänsten äger rum lördagen den 16 mars kl.12.00 i Tenhults Pingstkyrka. Efter akten inbjudes till minnesstund i Pingstkyrkans församlingsvåning. O.s.a. senast den 13/3 till Ankarbergs Begravningsbyrå tel. 036-710 250. Minnesgåvor till Pingstkyrkans missionsarbete förmedlas genom Begravningsbyrån. Ett varmt tack till Personalen på gruppboendet Tormenåsgatan 15, Huskvarna för kärleksfull omvårdnad. ■ Elsa Gustafs- son, Hägersten, fyller 5 år i dag. Denna roliga och soliga tjej önskas en likadan dag med grattis- och hurrakram från farmor Gun-Britt. ■ Grattis till vår hästtjej Linnéa Olovsson i Töreboda som fyller 8 år den 9 mars. Kramar från mamma, pappa och Johannes. Dagens namn iskt namn. Asaguden Tors maka hette Siv, och den ursprungliga betydelsen är brud eller hustru. * 13 november 1919 har stilla insomnat. Begravningen äger rum i kretsen av de närmaste. Andreas Wallin, djurskötare, Visby, 14/3. ■ S i v är ett nord- Ellen Ericson Fredag 8 mars Siv Dagen för 50 år sedan: Proposition om högertrafik inlämnad till riksdagen ■ Den väntade propositionen om övergång till högertrafik lämnas i riksdagen på fredagseftermiddagen. Eftersom kommunikationsminister Skoglunds förslag inte torde innehålla någon lagtext kommer det att remitteras till statsutskottet. Om inget oförutsett inträffar räknar man med att frågan kan komma upp i kamrarna vid månadsskiftet april–maj. Du var vår klippa och trygghet Du fanns alltid där med råd och kloka ord Din generositet och omtanke om oss var enorm Tack för allt Du gjort för oss Vi älskar Dig Nyförlovade? Sprid nyheten i Dagen! Det nns djup i Herrens godhet, och dess gränser ingen ser. Det nns värme i hans domslut, mer än någon frihet ger. Det nns underbar förlossning i det blod som göts en gång. Det nns glädje bortom graven och en framtid full av sång. Du saknas oss Sorgtack till Er alla som på olika sätt hedrat minnet av vår älskade mormor Esther Lindblom vid hennes bortgång. Jocke och Tomas med familjer Min älskade Make vår käre Pappa Svärfar och Morfar Georg Bertilsson * 4 juli 1928 har i dag stilla insomnat och flyttat till sitt himmelska hem. Djupt sörjd och saknad av oss, broder, släkt, vänner och Filadelfiaförsamlingen. Vara den 3 mars 2013 ANNA-LENA Gunilla och Sten Jenny Dan Du friden har funnit från sjukdom och smärta Men lever dock alltid hos oss i vårt hjärta. Tack för allt. Begravningsgudstjänsten äger rum i Pingstkyrkan, Vara tisdagen den 19 mars kl. 11.00. Efter akten inbjudes till minnesstund på Nordpolen. Svar om deltagande önskas senast den 15 mars till Begravningsbyrån, tel. 0512-100 59. Tänk på Vara Filadelfiaförsamling, bg. 869-6940. Silverbröllop? Annonsera er högtidsdag i Dagen! Manusstopp Familj: Senast kl 16.00 två dagar före önskad publicering. Kundcenter 08–619 24 60 annons@dagen.se 26 åsikt Redaktör: Hasse Boström 08-619 24 41, debatt@dagen.se DAGEN fredag 8 mars 2013 Redigering: Lise-Lotte Lindgren Men ett samfunds namn ska man leva med länge, det måste man väga in. c a r l- H e n r i c Ja k t lu n d, f r å n dag e n. s e / b lo g g a r Mest läst på Dagen.se 7 mars De hoppas på ett äkta samtal om frikyrkan Nya kyrkan har hittat sitt namn 3 ) Ex-medlem i Westboro: Så överlevde jag sekten 4 ) Felix Engström fann svaret på sitt inre rop 5 ) ”Vi behöver berätta om Jesus i tro och handling” 1) 2) Ödmjukhet bra i dopfrågan B i b e lto l k n i n g . De teologer som svarat mig har inte riktigt förstått vad i Bibeln jag ifrågasätter. Jag vill inte ta bort hela Gamla testamentet, skriver ”70-årig pingstsyster”, som drog igång samtalet om svårtolkade stycken i Bibeln. Foto: Gene J Puskar, scanpix Är även grymma texter Guds ofelbara ord? ”70-årig pingstsyster” fick många reaktioner på sin debattartikel (14 feb). Här svarar hon: Tack alla ni som har svarat på mina tankar om hur Gud är! Jag tror att vi är många särskilt i min åldersgrupp som vuxit upp med en kultur där vi inte fått ifrågasätta vare sig Bibeln, Gud eller församlingen. Ofta har vi burit på våra tankar i ensamhet. Det kan upplevas som att det först är Jonas Gardell med flera som fört fram dessa tankar, men jag tror att jag har burit dem långt innan han föddes. För mig tog det många år innan jag kunde lita på att Gud var god. Liksom signaturen ”Gräsrotskristen ” upplever jag också att de teologer som svarat mig inte riktigt förstått vad i Bibeln jag ifrågasätter. Jag vill inget hellre än böja mig för en god och kärleksfull Gud! Jag vill inte ta bort hela Gamla testamentet! Dä r f i nn s m ä n g d e r av underbara texter och även jag upplever att Gamla och Nya testamentet hänger ihop. Jag har Jag vill inget hellre än böja mig för en god och kärleksfull Gud! heller inga problem med att Gud ingriper mot ren ondska. Ibland tycker jag till och med att han dröjer för länge med att skipa rättvisa. Även i dag drabbas oskyldiga människor och små barn dör. Jag brukar då försöka tänka, att Gud i sin himmel gottgör, de som lidit orättvist på jorden, men om flertalet människor dessutom hamnar i helvetet och går förlorade när de dör, blir det mycket svårt, att hålla fast vid tron på att Gud är god. D e o r d i Gamla testamentet som jag vänder mig emot är när Gud ber människor gå ut och mörda i hans namn, uppmanar föräldrar att se till att deras uppstudsiga söner blir stenade, dömer oskyldiga flickor till livslångt äktenskap med våldtäktsmän, eller när Gud bjuder att unga orörda flickor ska delas ut som stridsbyte. Jag upplever att Jesus tydligt går emot allt detta även om han också säger att han inte kommit för att upphäva lagen utan för att fullborda den. Jesus försvarar sina lärjungar som bryter ax på sabbaten. Fadern springer i glädje sin uppstudsige son till mötes och Jesus säger till äktenskapsbryterskan:” Inte heller jag dömer dig.” Jag har aldrig hört en predikan om de texter i Gamla testamentet jag citerat. I den mån krigen används i predikotexterna tolkas de bildligt. Jag har däremot många gånger hört att hela Bibeln är Guds ord, och att vi måste läsa som det står, tro som det står och göra som det står. Samtidigt tog de flesta unga män avstånd från krigstjänst och hänvisade till budordet ”Du skall inte dräpa”. Tillsammans med ”Gräsrotskristen” efterlyser jag ett ärligt svar från teologerna. Anser ni verkligen att även dessa grymma texter är Guds ofelbara ord? Hur går det i så fall ihop med: ”Du skall inte dräpa” och med att Gud är kärleksfull och god? 70-årig pingstsyster Dagens fråga (6 mars) Är det en mänsklig rättighet att få barn? Ja11 % Nej85 % Vet inte 4% ◆ Antal svarande på Dagen.se: 640 Att inte kunna bli förälder kan upplevas orättvist, men knappast en av människor skapad orättvisa. Just därför kan föräldraskap inte vara en rättighet. I så fall kanske jag vill ha höga bananpalmer i trädgården. På något sätt ska man väl kunna få fram frukten oavsett klimat. Annat vore väl orättvist ...? k v i n n a 3 8 Ja , v i s s t va r tvångsdopen som skedde i mitten av 1800-talet ett övergrepp. Det som skedde då har ingen betydelse för den ekumenik som vi har i dag där vi tonar ned att det finns olika uppfattningar i dopfrågan. Men pingstpastorn Sigvard Svärd (5/3) är säker på sin sak då han menar att i och med att barnen tillhör Guds rike behöver de inte döpas. Var dopet av Jesus också en överloppsgärning eftersom han väl också tillhörde Guds rike? Jesus påstår också att Guds rike finns inom oss, och eftersom han säger det till fariséerna så gäller väl det både döpta och odöpta? Det finns en jämförelse mellan omskärelse och det kristna dopet som blir svår att förstå om det inte är barndop som avses. Dopet kal las till exempel ”omskärelsen genom Kristus” i Kol 2:11. Det kanske är lämpligare att hänvisa till Paulus i dopfrågan eftersom han bevisligen döpte till skillnad från Jesus. Arvssynd är ett begrepp som sällan berörs vid de barndop som förekommer i dag. Men visst är det märkligt att spädbarn som definitivt känns oskyldiga till allt ont som sker i världen efter några år växer upp till en självisk individ som stjäl ur kakburken trots att de innerst inne vet att det är fel. Varifrån kommer synden hos barnen? Vi har olika traditioner som gör oss blinda för de bibelställen som pekar på samband som strider mot vår egen uppfattning. Jag tror att vi alla ska vara ödmjuka och erkänna att det finns stöd för olika uppfattningar i dopfrågan. Per Sundin, kyrkvärd och ledamot i kyrkorådet i Själevad Från kollegerna Kvinnans kropp blir ett medel ■ Kvinnans kropp blir en handelsvara även utan betalning. Systemet med surrogatmoderskap lägger sig obehagligt nära gamla patriarkala föreställningar om kvinnans värde kopplat till kroppen, tjänandet, förmågan att ge liv. Den nedröstade minoriteten i Statens medicinsk-etiska råd anser att surrogatmoderskap strider mot människovärdesprincipen, därför att kvinnans kropp blir ett medel för att uppnå ett mål. Det argumentet är Kyrkans Tidning 7 mars svårt att bestrida. Barnets intressen och bästa glöms bort ■ Enligt majoriteten av Smers ledamöter be- höver man ”ta ställning till de värdeförskjutningar som sker i samhället”. Vad är det för värdeförskjutningar som skall tas hänsyn till när det gäller surrogatmödraskap? Skall barn inte längre ha rätt till sin mamma och pappa? Är människovärdet inte längre absolut utan är kvinnor och barn numera att anse som objekt eller handelsvaror? Surrogatmödraskap är, och kommer alltid att vara, ett brott mot mänskliga rättigheter. Ruth Nordström, Världen idag, 4 mars Vill du debattera? ◆ Debattartiklar och insändare skickas till: debatt@dagen.se | Dagen debatt, 105 36 Stockholm Glöm inte att uppge namn, adress och telefon. ◆ Redaktionen förbehåller sig rätten att korta texten. 27 DAGEN fredag 8 mars 2013 annonser Jobbguiden Konserter Önskas hyra Rum/lgh i Helsingborg Skeppsbron Event presenterar Viktoriaskolan – för hela människan nu och i framtiden Peter Hallström, aktuell med det kritikerrosade albumet “Brev från en förlorad son” Viktoriaskolan och förskolan Pärlan i Örebro söker ny ledare Brickebergskyrkans skolstiftelse söker REKTOR tillika FÖRSKOLECHEF Ansökan senast 2013-03-18 För mer information se www.viktoriaskolan.se Sven Lindvall Per Lindvall Staffan Astner Clas Olofsson Gnosjö Missionskyrka PETER HALLSTRÖM söker pastor / församlingsföreståndare (100%) Vår vision är att hitta nya vägar för att nå fler människor i vår bygd med budskapet om Jesu kärlek. Vår församling är en del av Svenska Alliansmissionen och har cirka 350 medlemmar. Vi har ett stort barn- och ungdomsarbete som leds av en ungdomspastor. Vi ser gärna att du har arbetat som församlingsföreståndare tidigare och att du brinner för att möta människor i olika skeden i livet. Vi tror också att du är en person som vill vara en del av samhällslivet och vara känd bland människor både i och utanför församlingen. + GÄSTARTIST (EN AV SVERIGES MEST KÄNDA) Söndag 10/3 kl. 16:00, Wallingatan 32 - 34, Stockholm. Biljetter: 08- 14 35 75, scalateatern.se eller ring Sofia Pettersson 076-8091167. GÖTEBORGS BAPTISTFÖRSAMLING TA B E R N A K L E T Möten MUSIKER ca 60 % PASTOR ca 20 % BARN- OCH UNGDOMSLEDARE ca 20 % Tillträde 2013-08-01 eller enl. ö.k. Sista ansökningsdag är 2013-04-19. Se mer information på www.tabernaklet.se. Bok & Musik Lördag 13 apriL kL. 16.00 Söndag 14 apriL kL. 11.00 för nuvarande och tidigare medlemmar med respektive. (anmälan till Joachim Ling tel 070-8695841) Högtidsgudstjänst predikan Urban Klintenberg. (anmäl dig till efterföljande middag) Borås (Obs! plats) fredag 8 mars EFS-kyrkan, kl 19.30 Tidaholm lördag 9 mars Pingstkyrkan, kl 18.00 Boka Simon! NY BOK Bostad i Jönköping Familj söker bostad i Jönköping med omnejdd från slutet av sommaren då vi flyttar pga studier på pastorsutbildning. Minst 3 rum och kök. Tel 070-597 12 66 Uthyres Lägenhet i Filadelfia Slätte 3 rok i norra Töreboda kommun Se www.algarasfiladelfia.se eller ring Lennart 070-565 61 50 Stuga vid havet Gävle veckor eller dygn. Lugnt läge 300 m t strand. 3 rok. Inglasad veranda. 7 bd. Info: kisystem.se/stuga Tel 070-547 26 52 Hus i Visby, v 26-32 1-planshus, 103 kvm i barnvänligt villaområde. Kök, allrum, v-rum, 3 sovrum. Tel 070-538 97 81 yngve@kristdemokraterna.se Radhus i Roslagen v 27-31 4 rum o kök + gillestuga o trädgård Åkersberga, 3 mil norr om Stockholm. Fina bad o utflyktsmål. Tel 073-981 61 69 Stuga Ö Stranden Halmstad Fräsch nyrenoverad stuga, 6 bäddar. 75 m från havet. Högsäsong 6 000/vecka. 2 v för 10 000. Uthyres hela sommaren. stuga.viggen@yahoo.com Önskar du hyra eller hyra ut? 0708-39 99 30 Annonsera i DAGEN Ring kundcenter 08-619 24 60 eller mejla bokning@adahl.se Tro, hopp & Alpackakärlek Övrigt Eija Olsson Läkaren och kirurgen skriver om livet, om förluster, om sökandet efter tron och hoppet i mörkret, om kärleken som ibland är svår. Djurberättelser blandas med självbiografi, psykologi och teologi. Finns i din bokhandel och nätbokhandel. 70-års jubileum Här kan du Höra Simon: foto: josefin casteryd Kontakta EMMA fONSECA ELOfSON 08–619 24 50 eller emma.elofson@dagen.se Eija Olsson sökes av troende ungt gift par. Minst 30 kvm med närhet till kommunikationer. Från april. Tel 076-313 78 68 Uthyres v-vis sommartid. Tel 070-546 08 77 eller stig.skallak@glocalnet.net l h a d Å n o Sim Dagen.se/jobbguiden sva rs ga ra nt i!* *SVARSGARANTI: 3 annonser med 50% på 2:a och 3:e införandet. Om ni ej fått de svar ni önskar har ni möjlighet att få veckovisa införanden med 100% rabatt. Tro, hopp & Alpackakärlek Boende i Stockholm 2 rok i Visby Pingstförsamlingen i Åsenhöga-Marieholm firar 70-års jubileum Arbetet som musiker, pastor samt barn- och ungdomsledare motsvarar en heltid, vilket kan innebära en heltidstjänst eller en kombination av flera deltidstjänster. Platsannonsera i JOBBguiden Sökes av kristen 3-barnsfamilj. Allt av intresse. Tel 073-372 87 46 Uthyres vår och sommar veckovis eller helger. Tel 076-213 07 22 För mer information: Rekrytera rätt med... Bostad, Jönköping Lgh i centrala Stockholm www.gnosjomissionskyrkan.org Pl ats an no nser a Me D önskas av kristen 59-årig man. Tel 070-738 23 53 Aliberta Skyddat boende ”...ett samhälle som genomsyras av kristna värderingar...” Vi planerar för skyddat boende i kristen regi. Har du behov av detta, ring Debora. Tel 070-243 46 42 28 radio&tv DAGEN fredag 8 mars 2013 Redaktör: Emma Staffansdotter 08-619 24 27, radiotv@dagen.se tv fredag 6.00 Rapport 6.05 Regionala nyheter 6.25 Gomorron Sverige 10.00 Go’kväll (R) 10.45 Debatt (R) 11.30 Antikrundan (R) 12.30 Plus (R) 13.30 Gravid i höga klackar (R) 14.15 Barnläkarna (R) 15.15 Dom kallar oss skådisar (R) 15.45 Byta liv (R) 15.55 Gomorron Sverige 16.25 Lill-Babs i 50 år (R) Underhållning från 8.00 Familjebusiness (R) 9.00 SVT Forum 16.20 Extremsport: Uppdrag Sognefjorden (R) Repris från 4/3. 16.50 Hockeykväll (R) Repris från 7/3. 17.20 Nyhetstecken 17.30 Oddasat 17.45 Uutiset 2004. 17.55 Sportnytt 18.00 Rapport 18.10 Regionala nyheter 18.15 Go’kväll Magasin. Författaren Torgny Lindgren bjuder på en riktig önskemiddag. 19.00 Kulturnyheterna 19.15 Regionala nyheter 19.30 Rapport 20.00 Hela Sveriges fredag Svensk tv-lek från 2013. Del 2 av 10. Annikas lag: Andreas Weise, Josefin Crafoord och Anneli Anhanko. Pers lag: Amy Diamond, Rami Shaaban och Andreas Lundstedt. Programledare: Malin Olsson. Även 12/3 och SVT24 9/3. Amerikansk komediserie från 2009. 18.00 Masterchef USA Alex Polizzi hjälper små företag på ruinens brant. 18.00 Familjebusiness Brittisk dokumentärserie från 2012. Del 5 av 5. Även 10/3 och 11/3. 19.00 Vem vet mest? Svensk frågesport från 2013. Även SVT24 senare i dag. 19.30 Lögnen Turkisk thrillerserie från 2012. Del 41 av 49. Aylin reser till Iran för att leta efter Selim och ta med sig Mehdi tillbaka. Hon försöker nå Simon men misslyckas. Även SVT24 9/3. 20.00 Alla vilda – en dokumentär om Birgitta Stenberg (R) Nyamko Sabuni gästar Skavlans 100:de show. 21.00 Skavlan Svensk-norsk pratshow från 2013. Programmet jubilerar med sitt hundrade avsnitt sedan starten i Sverige. Gäster är bland andra Johan Olsson, Sinéad O’Connor och Nyamko Sabuni. Även 9/3, 11/3. 22.00 Krama mig ¿ ¡¡¡ Svenskt dra- ma från 2005. I rollerna: Henna Ohranen, Dag Malmberg. 23.30 Rapport 23.35 Gas food lodging ¿ ¡¡¡ Amerikanskt drama från 1992. I rollerna: Brooke Adams, Ione Skye. 1.15 Rapport. 1.20 Game of thrones. 2.15 Rapport. 2.20 Plus. 3.25 Debatt. 4.15 Antikrundan. 5.15–6.00 Go’kväll. 6.00 Top model (R) 6.55 Nanny 7.25 Alla älskar Raymond 7.55 Jims värld 8.20 Lyxfällan (R) 9.20 Våra bästa år 10.10 Extreme home makeover 11.05 The real housewives of Beverly Hills (R) 12.05 Masterchef USA 13.00 Lyxfällan 14.00 Project runway 15.00 Top model 16.00 The real housewives of Beverly Hills 17.00 How I met your mother K special. Direkt efter andra världskriget lämnade författaren Birgitta Stenberg Sverige med en enkel biljett ut i Europa. Där levde hon det vilda livet, med bohemer från världens alla hörn. Dessa år och dessa människor formade hennes liv – ett liv utanför normen. Repris från 2012. Även 9/3 och 13/3. Amerikansk realityserie från 2012. Två av kockarna väljs för att delta i finalen. Även 11/3. 22.00 Sportnytt 22.15 Big love Amerikansk dramaserie från 2011. Del 6 av 10. Relationen mellan Bill och Barb blir allt mer spänd. Även 9/3. 23.15 Funny or die (R) Amerikansk komediserie från 2010. Även 9/3. 23.40 Kulturnyheterna 23.55 Fråga kultureliten. 0.40 Min sanning: Inga-Britt Ahlenius. 1.40– 2.40 Familjebusiness. Sportmagasin. 18.00 112 – på liv och död (R) Svensk dokumentärserie från 2012. Del 6 av 48. 19.00 Nyheterna 19.15 Lokala nyheter 19.20 Väder 19.30 Postkodmiljonären Svenskt frågesportsprogram från 2013. 18.55 Keno 19.00 2 1/2 män 20.00 En kväll för världens döttrar Svensk gala från 2013. Direktsändningen från Göteborg sker under ledning av Adam Alsing och Sofia Rågenklint. Under kvällen kommer artistuppträdanden att varvas med reportage från de resor som Plans ambassadörer Kjell Bergqvist, Magnus Samuelsson och Sarah Dawn Finer har gjort. Spirit försvarar arenan i den andra semifinalen. 20.00 Gladiatorerna ¿ ¡¡ Amerikansk romantisk komedi från 2004. Kan den nygifte Reuben, vars brud var otrogen mot honom på deras bröllopsresa, hitta lyckan med sin gamla klasskamrat Polly? I rollerna: Ben Stiller, Jennifer Aniston. 0.20 Chicago fire. 1.20 Mad Dog and Glory. Dramakomedi från 1999. 3.10 Ghost ship. Skräckthriller från 2002. 4.40 Fab 5. 5.30–6.00 Nanny. 18.00 Malibu Country Amerikansk komediserie från 2012. Även 9/3. 18.30 The Neighbors 19.00 Ullared (R) Amerikansk underhållning från 2008. Programledare: Tom Bergeron. Svenskt underhållningsprogram från 2013. Det är dags för den andra semifinalen i Gladiatorerna. På herrsidan möts Martin Agerstig och Johan Nilsson. På damsidan tävlar Linnéa Johansson och Anna Lidholm. Programledare: Gry Forssell. Svensk realityserie från 2013. I stugorna väntar kämparna. Linda besöker andrekämpestugan för att ta reda på vilken gren denne valt till tvekampen. Även 11/3. 22.30 ...och så kom Polly Amerikansk realityserie från 2012. Även 11/3. 20.00 America’s funniest home videos 21.30 Farmen Polly (Jennifer Aniston) rör om i Reubens välordnade liv. 6.05 America’s funniest home videos (R) 6.30–9.00 Vakna med NRJ 9.30 Biggest loser (R) 10.25 Desperate housewives 11.20 Sjunde himlen 12.15 Frisörakuten 13.15 Ellen DeGeneres show 14.10 Familjen Kardashian 14.40 Vänner (R) 15.10 One Tree Hill 16.05 Unga mödrar 16.35 America’s funniest home videos 17.05 Biggest loser Svensk realityserie från 2013. Del 6 av 10. Kjell och Rose-Marie är tillbaka. Som vanligt får RoseMarie handla själv medan Kjell stannar på campingen. Repris från 4/3. Amerikansk komediserie från 2011. Alan och Lyndsey presenterar sina mödrar för varandra. Även 9/3. 21.00–22.00 Aktuellt 21.00 Aktuellt. 21.40 Kulturnyheter. 21.45 Regionala nyheter. 21.55 Nyhetssammanfattning. 5.50 Nyhetsmorgon 10.00 Efter tio 11.35 Hem till gården 12.45 Holby city 14.00 Bygglov (R) 14.55 Pengarna på bordet! (R) 15.55 Vad blir det för mat (R) 16.25 Farmen (R) 17.00 Äntligen hemma (R) 17.55 V75-klubben 22.00 Nyheterna och sport 22.15 Vädret 22.25 Veckans svensk – med Eurojackpot Svensk underhållningsserie från 2013. 23.15 Modern family Amerikansk komediserie från 2011-12. 23.45 Och han älskade dem alla ¿ ¡¡¡ Amerikansk thriller från 1997. I rollerna: Morgan Freeman, Ashley Judd. 2.00 Cursed. Thriller från 2005. 4.00 Kvinnor som mördar. 4.30–5.15 Kvin- nor som mördar. Penny (Kaley Cuoco) behöver ändra sig – tycker Sheldon. 21.00 The Big bang theory Amerikansk komediserie från 2009. Del 3–4 av 23. The gothowitz deviation. Sheldon tycker att Penny stör hans noggrant inrutade liv och han bestämmer sig för att förändra henne. Även 9/3. 22.00 The Matrix ¿ ¡¡¡¡ Ameri- kansk science fiction från 1999. En hacker upptäcker att världen som vi känner den kanske bara är en datorsimulerad fasad, Matrix. I rollerna: Keanu Reeves, Carrie-Anne Moss. 0.40 Fringe. 1.35 The listener. 2.35 Hissen – med Filip & Fredrik. 3.20 Monk. 4.00 Förhäxad. 4.40 Reaper. 5.20–6.05 Gilmore girls. 6.05 Just shoot me. 6.30 Stargate Atlantis. 7.25 Chuck. 8.20 Jims värld. 9.15–10.15 Våra värsta år. 10.45 Simpsons. (R) 11.45 Stargate SG-1. 12.40 Smallville. 13.35 Seinfeld. 14.35 Simpsons. 15.35 Family guy. 16.30 Spin city. (R) 17.00 Speeders. 18.00 Cops. 19.00 Family guy. Animerad komediserie från 2007. 20.00 Simpsons. 21.00 Family guy. 21.30 Game of death. 23.35 NCIS: Los Angeles. 1.35 Seinfeld. (R) 2.35 Jims värld. (R) 3.30 Simpsons. (R) 4.20 Justified. 5.10–5.50 Justified. 6.15 Oprah Winfrey show. (R) 7.15 Drömhem vid havet. (R) 8.15 Våra bästa år. 9.00 En plats på landet. (R) 10.00– 11.05 Antiques roadtrip. (R) 11.35 En plats i solen – borta eller hemma bäst? (R) 12.35 Oprah Winfrey show. 13.25 Celebrity masterchef Australia. 14.25 Antiques roadshow. (R) 15.35 En plats i solen. 16.00 Property ladder. 17.00 Antiques roadtrip. 18.00 En plats i solen – borta eller hemma bäst? 19.00 En plats på landet. Brittisk realityserie från 2011. 20.00 Navy CIS. 21.00 Drömmarnas horisont. 23.45 Law and order. 0.40 Brottskod: Försvunnen. (R) 1.35 Navy CIS. (R) 2.30 Property ladder. (R) 3.30 Real Crime: Lady in the Lake. 4.25 Brottskod: Försvunnen. 5.15–6.00 Law and order. (R) 9.00 En bok, en författare: Affärsaktivisten. (R) 9.30 Europa under press: De goda idéerna. (R) 10.00 Extrem restaurering: Eiffeltornet. (R) 10.52 Duellen: London. (R) 11.00 Stora tänkare: Inom psykologin. (R) 12.00 Döv i skuggan av nazismen. (R) 12.40 Svensk design: Gustavsbergs keramiker. (R) 12.50 Svensk design: Grafisk formgivning. (R) 13.00 Sex, död och meningen med livet. (R) 13.50 Arkitekturens pärlor. 14.00 Världen: Papperslös i USA. (R) 14.54 Duellen: Olja. (R) 15.00 Himmel och jord. (R) 15.30 Pop och politik: Fångenskap. (R) 16.00–19.00 UR Samtiden. 16.00 Ny ljusteknologi visar hur vår hjärna fungerar. 16.20 Frisk som foster. 19.00 En bok, en författare: Kina enligt Cho. Frédéric Cho och Kerstin Danesten vill att vi lär oss mer om landet som snart har världens starkaste ekonomi. 19.30 Antikmagasinet. Astrid Sampe och NK:s textilkammare. (R) 20.00 Naturens mirakelungar. (R) 20.55 Vattenliv. (R) 21.00 Indiska oceanen: Från Madagaskar till Seychellerna. 22.00 Dokument utifrån. (R) 23.00 Afrika. (R) 23.50 Lena reser. (R) 0.00 En bok, en författare: Kina enligt Cho. (R) 0.30– 1.00 Historiska trädgårdar. (R) radio P1 5.29 P1-morgon. 9.30 Ring P1. 10.03 Stil. 11.03 Tendens kvinnodag-special. 11.35 Radioföljetongen. 12.00 Tolvslaget. 12.07 Meddelandetid. 12.10 Vetandets värld. 12.30 Luncheko. 12.55 Väder. 13.03 Kulturnytt. 13.15 OBS. 13.30 Världshistorien. 13.35 Vetenskapsradions veckomagasin. 14.03 Människor och tro. 14.50 Kul- turnytt. 15.03 Sporten. 15.04 Spanarna. 15.45 Ekot. 15.55 Sjöväder. 16.00 Studio ett. 16.45 Ekot. 17.45 Ekot. 18.00 Ekonomieko. 18.07 Kulturnytt. 18.15 Kino firar internationella kvinnodagen. 19.03 Inledning av Andrea Edwards. 19.07 Radioteaterbiblioteket. 20.03 Radioteatern. 20.35 Ring P1. 20.45 OBS. 21.03 Filosofiska rummet. 21.45 Tankar för dagen. 21.50 Väder. 22.10 Radio- sporten. 22.12 Studio ett. 22.55 Dagens dikt. 23.07 Vetandets värld. 23.30 Radiopsykologen. 0.02 Meny. 1.02 Vetenskapsradion Historia. P2 6.00–6.50 SR Sisuradio. 6.50 Klassisk morgon. 8.00 Ekot. 8.02 Klassisk morgon. 8.54 Kulturnytt. 9.00 Ekot. 9.02 Klassisk morgon. 10.00 Ekot. 10.03 Klassisk förmiddag. 13.00 SR på somaliska. 13.30 SR på romani. 14.00 SR på kurdiska. 14.30 SR på arabiska. 15.00 SR på engelska. 15.30 Nyheter. 15.35 Rádio Sápmi. 16.00 Sisu-uutiset. 16.50 Roketti. 17.00–19.00 Rendezvous. 18.07–18.15 Kulturnytt. 19.00 Ekonyheter. 19.03 P2 Live: Internationella kvinnodagen 2013. 22.00 Musik mot midnatt. 0.00–6.00 Notturno. P3 6.05 P3 musik. 6.30 Morgonpasset. 10.02 Pp3. 12.05 Musikguiden i P3 med musikredaktörerna. 12.56 Nisses fredag. 13.02 Korrerapporten. 14.02 Christer: din vän i etern. 16.08 Nisses fredag. 18.03 Musikguiden i P3. 19.03 Sport. 21.03 Musikguiden i P3. 23.07 Hångla. 0.02 Vaken. Med Richard och Peter. P4 5.59 Lokala program. 13.05 Jansson & Wester i P4. 14.57 Kulturnytt i P4. 15.04 Lokala program. 16.45 Dagens eko kvart i fem. 17.00 Norén & Kjellman inför Melodifestivalen. 17.40 Kulturnytt i P4. 18.00 Klartext. 19.06 P4 premiär. 21.03 Sportextra. 21.40 Karlavagnen. 0.02 Vaken. Med Richard och Peter. 29 DAGEN fredag 8 mars 2013 radio&tv tv lördag 6.00 Fråga doktorn (R) 6.45 Sverige (R) 7.15 Uppdrag granskning (R) Repris från 6/3. 8.15 Vintermagasin 9.15 Vinterstudion SPORT 9.15 Vinterstudion. 9.30 Alpint. 10.15 Vinterstudion. 10.30 Alpint. 11.15 Vinterstudion. 12.30 Alpint. 13.15 Skidskytte. 14.15 Vinterstudion. 16.00 Skidskytte. 17.10 Vinterstudion. 17.50 Helgmålsringning Från Storkyrkan i Stockholm. Biskop emeritus Caroline Krook talar om livets bröd inför Midfastosöndagen. 17.55 Sportnytt 18.00 Rapport 18.15 Go’kväll Magasin. Intervju med Peter Harryson. Top Cats uppträder. Även 10/3. 8.00 Rapport 8.03 Morgonpasset i P3 11.00 Rapport 11.05 Agenda (R) 11.50 Älskade pelargoner (R) 11.55 Örter – naturens eget apotek (R) 12.15 Rapport 12.20 Vetenskapens värld (R) 13.20 Alpint Direkt. Världscupen. Damer, storslalom, andra åket. SPORT 14.35 När livet vänder 15.05 Örfilen (R) 16.00 Rapport 16.05 Alla vilda – en dokumentär om Birgitta Stenberg (R) 17.05 Kärlek på hög höjd (R) Repris från 7/3. 18.00 Trigger happy TV (R) Brittisk humorserie. 19.00 Sverige 19.30 Rapport 19.45 Sportnytt 20.00 Melodifestivalen 2013 22.00 Melodifestivalen 2013: Eftersnack Josefine Sundström fångar vinnaren av Melodifestivalen 2013 direkt på scenen i Stockholm. 18.15 Merlin Brittisk fantasyserie från 2012. Del 6 av 13. Även 10/3 och SVT24 14/3. 19.00 Solti – så blir man maestro Musik special. Dokumentär. Historien om den dynamiske Georg Solti. Även 10/3 och 12/3. Amerikansk kriminalserie från 2011. 20.00 The new normal (R) Amerikansk komedi- Brittisk dramaserie från 2013. Del 6 av 10. Även 10/3. 23.00 Suits Amerikansk dramaserie från 2012. Del 6 av 16. Även 10/3. 23.45 Rapport 23.50 Mord i paradiset (R) Brittisk kriminalserie 21.20 Låt den rätte komma in ¿ ¡¡¡ Svensk skräckfilm från 2008. Oskar är 12 år och mobbad. I rollerna: Kåre Hedebrant, Lina Leandersson. Regi: Tomas Alfredson. 23.15 Big love (R) från 2011. Även 11/3. Amerikansk dramaserie från 2010. 0.45 Lill-Babs i 50 år. 2.15 Rapport. 2.20 Brottet. 3.25 Molanders. 4.15 Skavlan. 5.15–6.00 Go’kväll. 0.15 Funny or die. 0.40 Girls. 1.10 Tv-cirkeln: Girls. 1.25–2.25 Familjebusiness. SPORT 15.05 Studio: Bandy. 15.15 Bandy. 16.20 Studio: Bandy 16.30 Sportcentralen Direkt. Sportmagasin. 17.00 Sveriges roligaste klipp (R) 18.00 Vinnare V75 Travmagasin. Redovisning av dagens V75-tävlingar. 19.55 Lotto, Joker och Drömvinsten 20.00 Benidorm (R) Svenskt frågesportsprogram från 2013. Brittisk komediserie från 2010. Del 6 av 6. På Solana all-inclusive resort i Benidorm samlas semesterfirare året om. rad komedi från 2007. Det ambitiösa arbetsbiet Barry B Benson ger sig ut i världen på jakt efter nektar och äventyr. Röster: Anders Lundin, Andreas Nilsson. 17.15 The Big bang theory (R) Amerikansk komediserie från 2009. 18.15 Tonårsliv ¿ Amerikansk komedi från 2004. Lola Cep är en populär tonåring från New York som är van att alltid stå i centrum och få uppmärksamhet. I rollerna: Lindsay Lohan, Adam Garcia, Glenne Headly. Amerikansk underhållningsserie från 2011. 21.00 Pensionärsjävlar på semester Svensk humorserie från 2011. Del 7–8 av 10. 21.00 Come fly with me (R) Brittisk komediserie från 2010. Del 6 av 7. Svenskt matprogram från 2010. Del 8 av 10. Per Morberg beger sig till Reijmyre glasbruk för att bjuda glasblåsarna på mat. Fanny Risberg och Markus Krunegård gästar gänget. 22.00 Pluras kök Spanien Svensk matlagningsserie från 2013. Del 6 av 8. Gäster: Markus Krunegård och Fanny Risberg. Även 10/3. 22.00 Nyheterna 22.05 Vädret 22.15 Rosa pantern 2 ¿ ¡ Amerikansk ¿ ¡¡ Amerikansk kriminalthriller från 2002. komedi från 2009. Mästertjuven Tornadon stjäl kända värdeföremål och Clouseau blir utsedd att ingå i en elitstyrka med detektiver som ska fånga honom. I rollerna: Steve Martin, Emily Mortimer, John Cleese. 1.50 Smoke screen. Kriminaldrama från 2010. 3.25 Bones. 4.10 Fab 5. 5.00–5.25 Ska du säga. 5.35–6.00 0.05 The last legion. Drama från 2007. 2.10 Populärmusik från Vittula. Svenskt drama från 2004. 4.25–5.10 Nanny. Kvinnor som mördar. 23.20 Iskallt mord 6.30 Ska du säga. 7.00 Magnum. 8.00 Knight rider. 10.00 Fear factor USA. 12.00 Falling skies. 14.00 Royal pains. 15.00 Speeders. 16.00 $#*! my dad says. 17.00 Camelot. 18.00 The vampire diaries. 19.00 Simpsons. Animerad komediserie från 1992-93. 20.00 Family guy. Animerad komediserie från 2005. 22.00 Mr Beans semester. 23.50 Ett päron till farsa på semester i Europa. 1.50 Pumpkinhead: Blood feud. 3.30 The beast. 4.20 Fear factor USA. (R) 5.05–5.50 Fear factor USA. (R) 6.00 En plats på landet. 6.55 Rhodes across Italy. (R) 7.55 Törnfåglarna. 8.55 Flipping out. 9.55 En plats på landet. 10.55 Antiques roadshow. (R) 12.10 Gordon Ramsays köksskola. (R) 13.10 Junior Masterchef Australia. 14.10 Celebrity antiques road trip. (R) 15.25 Ruth Watson’s hotel rescue. (R) 16.25 Restoration home. (R) 17.35 Antiques roadshow. (R) 18.45 Dragons’ den. (R) 20.00 Morden i Midsomer. Brittisk kriminalserie från 2006. 22.10 Mördare okänd. 23.15 Law and order Los Angeles. 0.10 Havanna. 3.10 Saving Grace. 4.05 Mördare okänd. (R) 5.00 Law and order Los Angeles. (R) 5.50–7.00 Antiques roadshow. 20.00 America’s funniest home videos 21.30 Vad blir det för mat (R) 20.00 Gershwin, Hancock och Dudamel i skön förening 22.15 Mr Selfridge 13.00 Sportcentralen 14.00 Studio: Bandy 14.10 Bandy Amerikansk komediserie från 2011. Del 19-20 av 24. Alan och Lyndsey presenterar sina mödrar för varandra, medan Jake och Eldridge ber Walden att skjutsa dem till sin gymnasiefest. Från 8/3. tion från 2011. Mr Selfridge (Jeremy Piven) råkar ut för en olycka. Suzanne Sjögren och Mattias Tjernström om dagens sport. 19.00 Nyheterna 19.10 Sporten 19.25 Vädret 19.30 Postkodmiljonären 21.00 2 1/2 män (R) 6.05 Gary 6.30 Förhäxad 7.20 Brothers & sisters 8.10–8.35 Good luck Charlie 9.00 Gilmore girls 10.00 Malibu Country (R) 10.30 The Neighbors (R) 11.00 Gordon’s kitchen nightmares (R) 12.00 Min man kan (R) 13.00 Tunnelbanan (R) 14.00 Hissen – med Filip & Fredrik (R) 15.00 Suburgatory (R) 15.30 Bee movie ¿ Amerikansk anime- serie från 2012. Del 9 av 22. Mindy arrangerar en julfest för sina kollegor som nu äntligen får träffa Josh. Repris från 5/3. 19.55 Brandt rhapsodie (R) Fransk musikanima- Veckans föreställning. Konsert. Keyboardlegendaren Herbie Hancock möter Los Angeles-filharmonikerna under ledning av Gustavo Dudamel. Även SVT24 10/3. SPORT Direkt. Världscupen. Kommentatorer: Staffan Hartvig, Peter Larsson. från 2009. 13.55 Up all night 14.25 Whitney 14.55 Hot in Cleveland 15.25 Happily divorced 15.55 Project runway (R) 16.55 Nashville (R) 17.55 Top model Sverige (R) Från 4/3. 18.55 Keno 19.00 Bones 20.30 The Mindy project (R) Amerikansk komedi- Gwen (Angel Coulby) är fånge i det mörka tornet. 6.00 Barnprogram 7.55 Nyhetsmorgon 11.30 Skidor ¿ Amerikanskt drama serie från 2012. Del 9 av 22. Bryan och David planerar en osedvanlig Thanksgiving tillsammans med Goldie, Shania och Rocky. Repris från 5/3. Svenskt kulturmagasin från 2013. Del 8 av 22. Även 11/3, 12/3. Finalen. Tio bidrag tävlar om att representera Sverige i ”Eurovision song contest”, som avgörs i Malmö i maj. Programledare: Gina Dirawi, Danny Saucedo. Även 10/3. 6.00 Nanny 6.30 Ska du säga 7.00 Alla älskar Raymond 7.30 Jims värld (R) 8.00 How I met your mother (R) 9.00 Pretty little liars 11.00 Top model Australien 12.05 Cinderella pact Ett telefonsamtal förändrar Helens (Kate Hudsons) liv. 22.00 Helens små underverk ¿ ¡¡¡ Amerikansk dramakomedi från 2004. Helen Harris karriär på en av Manhattans hetaste modellagenturer är på uppgång och hon tillbringar tiden på modevisningar och heta klubbar. I rollerna: Kate Hudson, John Corbett. 0.20 Nikita. 1.15 Exit. Svensk thriller från 2006. 3.20 Rude tube. 3.45 CSI. 4.30 United States of Tara. 4.55 Reaper. 5.40–6.05 Is she really going out with him? 9.00 En bok, en författare: Kina enligt Cho. (R) 9.30 Vrakfeber: Ångfartyget Skiftet. (R) 10.00– 16.00 UR Samtiden. 10.00 100 års välfärd – och sen då? Inledning. 10.50 100 års välfärd – och sen då? Välfärdsstaten – ett historiskt perspektiv. 11.50 100 års välfärd – och sen då? Välfärdsmodeller: Sverige och Europa. 12.50 100 års välfärd – och sen då? Den senaste pensionsreformen. 13.15 100 års välfärd – och sen då? Inför pensionen: Trygg eller sviken och osäker. 13.35 100 års välfärd – och sen då? Frågor om att gå i pension. 14.00 100 års välfärd – och sen då? Orkar vi arbeta längre? 14.55 100 års välfärd – och sen då? Ett EU-perspektiv på pensionärerna. 15.40 Unga forskare föreläser. 16.00 Välkommen till vårt kollektiv. (R) 16.22 Duellen: Cirkus. (R) 16.30 Europa under press: De goda idéerna. (R) 17.00 Afrika. (R) 17.50 Lena reser. (R) 18.00 Universums byggstenar. (R) 19.00 Indiska oceanen: Från Madagaskar till Seychellerna. (R) 20.00 Det vilda Latinamerika: Amazonas. (R) 20.55 Reptiler och groddjur. Kortfilm. (R) 21.00 Kapten Cook: Navigatören. 21.55 Jordens skatter. (R) 22.00 Världen: Sarabah – syster Fas kamp. (R) 23.00 Konst som förför – art noveau i Europa. (R) 23.50 Kvinnliga designers. (R) 0.00– 0.55 Familjen Kennedy. (R) radio P1 5.55 Sjöväder. 6.03 Vid dagens början. 6.14 Naturmorgon. 6.55 Landväder. 7.55 Land- och sjöväder. 8.05 Lundströms Bokradio. 8.50 Språkbiten. 9.03 Konflikt. 10.03 Spanarna. 10.45 Världshistorien: Franciska av Rom. 10.55 Obs i veckan. 11.03 Medierna. 11.40 Ekonomiekot lördag. 12.00 Tolvslaget. 12.05 Tekniksafari. 12.30 Luncheko. 12.50 Land- och sjöväder. 12.55 Ekots lördagsintervju: Eva Hamilton. 13.30 Radioteatern: Gas. 14.03 Meny. 15.03 Kropp & Själ: Att bygga en hjärna. 15.55 Sjöväder. 16.03 På minuten. 16.35 Språkbiten. 16.45 Dagens eko. 17.00 Människor och tro: Aborträtten. 17.45 Dagens eko. 18.00 Helgsmål. 18.15 Vetenskapsradion Forum: Från Petrarca till Paris Hilton. 18.40 Ekonomie- kot lördag. 19.03 Ekots lördagsintervju: Eva Hamilton. 19.35 Radioföljetongen: Stål, del 7 av 35. 20.03 Musikmagasinet: Stadens musik, del 1 av 5. 20.50 Världshistorien: Franciska av Rom. 21.03 Naturmorgon. 21.45 Vid dagens slut. 21.50 Land- och sjöväder. 22.05 Konflikt. 23.07 P1 Dokumentär: Nio mil en paus från cancern. 0.02 Radioteaterbiblioteket: Lycko-Pers resa. P2 6.00 Klassisk morgon. 9.00 Ekonyheter. 9.03 Lördagmorgon i P2. 12.00 Ekonyheter. 12.03 Musikmagasinet. 13.00 UR. 14.00 Sisu-uutiset. 14.04 Sisutarinat. 15.00 Nya Klingan. 18.00 Ekonyheter. 18.03 Opera! 19.00 P2 Live opera: ”Otello” av Giuseppe Verdi. 21.20 Klassiskt i P2. 22.00 Kalejdoskop. 0.00–6.00 Notturno. P3 6.03 P3 musik. 8.05 Morgonpasset. 11.03 Institutet. 12.03 Musikguiden i P3 med musikredaktörerna. 13.03 Musikguiden i P3. 14.03 P3 Spel. 16.03 Lilla Al-Fadji. Rapparen Lilla Namo gästar. 18.03 P3 Dokumentär: CIA:s hemliga propagandakrig i Sverige. 20.03 P3 star. 22.05 Musikguiden i P3: Rock. 0.02 Vaken. P4 6.03 Da capo. 7.03 Ring så spelar vi. Med Lisa Syrén. 9.33 Junior i P4. 10.03 Melodikrysset. 11.03 UR: Barnaministeriet dokumentär. 12.03 Knattetimmen. 13.03 P4 extra. 14.03 Sportextra. 16.45 Dagens eko kvart i fem. 18.30 P4 Rock. 19.30 Melodifestivalen 2013. 22.30 Hultling & Röör. 0.02 Vaken. 30 DAGEN fredag 8 mars 2013 radio&tv tv söndag 6.00 Antikrundan (R) 7.00 Minnenas television: Eric Ericson och OD (R) 8.30 Mr Selfridge (R) 9.15 Vinterstudion 9.15 Vinterstudion. 9.30 Alpint. 10.15 Vinterstudion. 10.30 Alpint. 11.15 Vinterstudion. 12.30 Skidskytte. 14.00 Vinterstudion. 15.30 Skidskytte. SPORT 16.45 Fotboll: Örgryte–AIK SPORT Direkt. Svenska cupen. Gruppspel. 18.00 Rapport 18.10 Regionala nyheter 18.15 Melodifestivalen 2013 Musikreportage. Dagen efter. Även 11/3. 19.00 Sportspegeln 19.30 Rapport 19.55 Regionala nyheter 20.00 Så ska det låta Svensk musiklek från 2013. Del 12 av 12. Buktalaren Zillah och hennes ständige följeslagare apan Totte debuterar i ”Så ska det låta”. Med sig i laget har de barnfavoriten Mojje. Vid det andra pianot hittar vi den sjungande barnprogramledaren Amy Diamond som i kväll tävlar tillsammans med den mångsysslande ”Så ska det låta”-debutanten Morgan Alling. Programledare: Peter Settman. Även 12/3. 21.00 Brottet Dansk kriminalserie från 2012. Del 5 av 10. Kidnapparen fortsätter att tala om en skuld som måste betalas. Även 16/3 och SVT24 14/3. 8.00 Familjebusiness (R) 9.00 Rapport 9.05 Merlin (R) 9.50 Gå fint i koppel (R) 10.00 Rapport 10.05 Gudstjänst 10.50 Det söta livet (R) 11.00 Rapport 11.05 Fråga kultureliten 11.50 Nybakat till skidåkare (R) 11.55 Örter – naturens eget apotek (R) 12.15 Rapport 12.20 Alpint SPORT 14.30 Grete Waitz – ett lopp för livet (R) 15.00 Min sanning: Inga-Britt Ahlenius (R) 16.00 Rapport 16.05 Solti – så blir man maestro (R) 17.00 UR 18.00 Fotboll: Örgryte–AIK SPORT Direkt. Svenska cupen. Gruppspel. En surikat har lyckats fånga middagen – en skorpion. 19.00 Afrika Brittisk naturserie från 2012. Del 4 av 6. En kall havsström i väster, en varm i öster. Mötet mellan dem skapar de kanske rikaste vattnen i världen. Berättare är David Attenborough. Även 11/3, 15/3 och 16/3. 19.50 Lenas resor 20.00 Babel 22.00 Barnläkarna Brittisk dokumentärserie från 2011. Del 2 av 6. Även 11/3 och 15/3. 23.00 The big C 23.30 Rapport 23.35 Melodifestivalen 2013 1.40 Antikrundan. 2.45 Så ska det låta. 3.45 Sportspegeln. 4.15 Suits. 5.00– 6.00 Uppdrag granskning. från 2013. Maria Montazami går på lägenhetsjakt i Stockholm. Inför visningarna slår hon på charmen för att övertyga maken Kamran att låta henne köpa en lyxlya. 20.00 Bones Svensk reseserie. Del 3 av 16. Ferganadalen i Uzbekistan. Vi följer Lena Haglund på spännande resor. Även 11/3. Barnläkarna tvingas ta livsavgörande beslut. 6.00 Nanny 6.30 Ska du säga 7.00 Better with you 7.30 Up all night (R) 8.00 Whitney (R) 8.30 Hot in Cleveland (R) 9.00 En kväll för världens döttrar (R) 11.30 Baggage 12.00 Extreme home makeover (R) 12.55 Djurakuten (R) 14.55 Gordon behind bars (R) 15.55 TV3 Dokumentär 16.55 Stockholm brinner 17.55 Lyxfällan (R) 18.55 Keno 19.00 Maria & Mindy – best friends forever (R) Svensk realityserie Amerikansk kriminalserie från 2012. Del 10 av 26. Booth och Brennan dammar av sina dansskor och går undercover som deltagare i en tävling i sällskapsdans. De utreder mordet på en dansare som mördades innan sin audition för tävlingen. 21.00 Salt ¿ ¡¡¡ Amerikansk action från 2010. En rysk spion erbjuder CIA vital information: Rysslands president kommer att lönnmördas under sitt kommande besök till New York. Namnet på lönnmördaren: CIA-agenten Evelyn Salt. Salts chef Winter vägrar acceptera att hon är en spion eller dubbelagent men hennes agerande börjar väcka tvivel. I rollerna: Angelina Jolie, Liev Schreiber. Regi: Phillip Noyce. 0.05 Extremsport: Uppdrag Sognefjorden. 0.35 Girls. 1.05–1.35 Hung. Direkt. Världs- 12.35 Sportcentralen 14.00 Studio: Bandy 14.10 Bandy SPORT 15.05 Studio: Bandy. 15.15 Bandy. 16.20 Studio: Bandy 16.30 Sportcentralen 17.05 Vinnare V64 Svensk livsstilsserie från 2013. 19.00 Min man kan Lisa Kelly kör sin lastbil längs bergskedjan Anderna. 18.00 Ice road truckers: Dödens väg (R) Kanadensisk realityserie. 19.00 Nyheterna 19.10 Sporten 19.25 Vädret 19.30 Kalla fakta NYTT Svenskt samhällsmagasin från 2013. Barnhemmet Oasen granskas. 20.00 Familjen Holstein–Gottorp Svensk komediserie från 2013. Del 10 av 10. Det är dags att spela in det årliga programmet ”Året med kungafamiljen” och drottningen vill kontrollera allt. Kungen ska tillkännage prinsessan och Jimmys förlovning. 20.30 Kontoret Svensk komediserie från 2013. Del 8 av 10. Ove har festat hela natten med en av kontorets leverantörer. Snart uppdagas det att han i fyllan gjort en överilad beställning av tvålautomater och han får panik. NYTT Amerikansk thrillerserie från 2013. Del 1 av 15. Jakten efter Carroll leder Hardy till Carrolls före detta fru och hans son. 21.00 Aktuellt 21.15 Agenda 22.00 Sportnytt 22.10 Dokument utifrån 23.10 Kärlek på hög höjd SPORT cupen. 6.05 Gary 6.30 Förhäxad 7.20 Brothers & sisters 8.10–8.35 Good luck Charlie 9.00 America’s funniest home videos (R) 9.25 Gilmore girls 10.20 Greek 11.20 Joey 11.45 Showbusiness 12.45 Cougar town (R) 13.15 Body of proof (R) 14.10 Kourtney & Kim i New York 15.10 Real housewives of New York 16.10 Arrow (R) 17.05 Grey’s anatomy (R) 18.00 Sofias änglar (R) Svensk underhållning från 2013. Del 5 av 8. Programledare: Malin Gramer, Pontus Gårdinger. Även 16/3. 20.00 Gordon’s kitchen nightmares Amerikansk realityserie från 2012. Del 2 av 16. Gordon Ramsay hjälper systrarna Rita och Lisa att få ordning på deras krisande italienska restaurang i Boston. Ramsey tar först itu med de smaklösa recepten på menyn. Även 16/3. 21.00 Get Smart ¿ ¡¡¡ Amerikansk actionkomedi från 2008. Maxwell Smart är en nybörjaragent som alltsom oftast är ute på både hal is. Här ställs han och den vackra Agent 99 mot den ondskefulla organisationen KAOS. I rollerna: Steve Carell, Anne Hathaway, Bill Murray. Regi: Peter Segal. 21.00 The following NYTT Svenskt litteraturmagasin från 2013. Del 1 av 12. Den amerikanska deckardrottningen Elizabeth George gästar studion. Programledare: Jessika Gedin. Även 13/3. Svenskt samhällsmagasin från 2013. Del 9 av 20. Även 11/3, 16/3, 12/3. 5.55 Barnprogram 7.55 Nyhetsmorgon 10.55 Skidor 22.00 Nyheterna 22.05 Vädret 22.10 The following Markus Krunegård åker till Spanien för att spela musik. 23.05 Pluras kök Spanien 0.25 Misstänkt för mord. Kriminalthriller från 1990. 2.55 Eastwick. 3.40 The unusuals. 4.25 Pushing daisies. 5.10 Ska du säga. 5.35–6.00 Nanny. Amerikansk thrillerserie från 2013. Del 2 av 15. Claire besöker Carroll. 23.15 Fotbollskanalen Europa Återblickar på Malin Gramers tidigare säsonger. 23.15 Fråga Olledokumentären (R) Svensk dokumentärserie från 2013. Återblick på på tidigare säsonger. 0.00 Dicte. 1.00 The following. 3.05 Ice road truckers: Dödens väg. 4.10–5.15 Hem till gården. 0.15 CSI. 1.10 Person of interest. 2.10 What’s eating you? 3.05 CSI. 3.50 Kourtney & Kim i New York. 4.35 Reaper. 5.20–6.05 Nikki. Charlotte Engelkes. 15.00 SR Sameradion. 16.00 Sisu-uutiset. 16.04 Urheiluradio. 17.00– 20.00 Jazzradion. 20.00 Elektroniskt i P2: Helheten före delarna. 22.00 Kalejdoskop. 0.00– 6.00 Notturno. Dokumentär: Peter Rätz mc-infiltratören. 16.03 Humorhimlen Lab. 18.03 Verkligheten i P3. Med Shang Imam. 20.03 P3 star. Med Sanna Bråding. 22.05 Musikguiden i P3: Soul. 0.02 Vaken. 6.30 Magnum. 7.30 $#*! my dad says. (R) 8.30 Knight rider. 9.30 Fear factor USA. 11.30 Speeders. 12.00 The vampire diaries. (R) 13.00 Den galna professorn. 15.00 Community. 16.00 Simpsons. (R) 17.00 Family guy. (R) 18.00 Amazing race. 19.00 Face off. Realityserie från 2012. 20.00 How I met your mother. 21.00 2 1/2 män. 21.30 Anger management. (R) 22.00 Grimm. 23.00 Men at work. 23.30 The Exes. (R) 0.00 Franklin & Bash. 1.00 How I met your mother. (R) 2.00 Face off. (R) 2.50 The beast. 3.45 Grimm. (R) 4.30 Men at work. (R) 4.55 Running Russell Simmons. 5.40–6.05 Speeders. 7.00 Tropic of cancer. 8.05 En plats på landet. (R) 8.55 Junior Masterchef Australia. (R) 10.00 En plats i solen. (R) 11.00 En plats på landet. (R) 11.55 Flipping out. (R) 12.50 Monk. 14.50 Antiques roadshow. 16.00 Top chef masters. 17.00 Ruth Watson’s hotel rescue. 18.00 Masterchef USA. (R) 19.00 Gordon Ramsays köksskola. Brittisk matlagningsserie från 2012. 20.00 Morden i Midsomer. 22.10 Dragons’ den. 23.30 Southland. 0.25 Fifth gear. 1.35 Monk. (R) 3.35 Southland. (R) 4.30–5.05 Fifth gear. (R) 5.20–6.14 Rachael Ray. (R) 9.00 Tysk konst. (R) 9.53 Duellen. (R) 10.00–16.00 UR Samtiden: 100 års välfärd – och sen då? 10.00 1913 års pensionsreform. 10.40 Inkomstfördelning bland pensionärer. 11.20 Norges socialförsäkringssystem. 12.25 Samtal om socialförsäkringen. 13.20 Fostret som patient. 13.40 Befruktning i laboratoriet. 13.55 Ägg som handelsvara. 14.10 Välja bland befruktade ägg. 14.25 Ärftlig infertilitet. 14.40 När fostret slutar växa. 15.00 Fostrets tillväxt styr den vuxnes hälsa. 15.15 Så mår provrörsbarnen. 15.30 Frågestund om reproduktionsmedicin. 16.00 Rektorerna: Muffverkstad. (R) 16.30 Rektorerna direkt. (R) 17.00 Det vilda Latinamerika: Amazonas. (R) 17.55 Reptiler och groddjur. (R) 18.00 Kapten Cook: Navigatören. (R) 18.55 Jordens skatter. (R) 19.00 UR Samtiden tema: Minnet av förintelsen. Vad händer när det inte längre finns överlevande kvar som kan vittna om förintelsen? 20.00 Stephen Frys favoritprylar. (R) 20.55 Blommornas värld. (R) 21.00 Vem var Paul Goodman? 21.55 Din plats i historien. (R) 22.00 Antikmagasinet. (R) 22.30 Designtalangerna. 23.00 Universums byggstenar. (R) 0.00– 1.00 Indiska oceanen: Från Madagaskar till Seychellerna. (R) radio P1 6.03 Andliga sånger. 6.45 Vid dagens början. 7.03 Vetenskapsradion Språket. 7.30 Vetenskapsradions veckomagasin. 8.05 Stil. 9.03 Godmorgon, världen! 11.03 Gudstjänst. 12.00 Kaliber. 12.55 Radiokorrespondenterna. 13.25 Världshistorien. 13.30 På minuten. 14.03 Plånboken. 15.03 P1 Dokumentär. 16.03 Kino firar in- ternationella kvinnodagen. 17.00 Filosofiska rummet. 17.40 Radiofynd. 18.00 Medierna. 18.35 Vetenskapsradion Historia. 19.03 Tendens kvinnodag-special. 19.35 Vetenskapsradion Klotet. 20.03 Radioteaterbiblioteket: Mor Courage och hennes barn. 21.02 Efter föreställningen: Framåt och aldrig glömma. 21.35 Obs i veckan. 21.40 Världshistorien: Harriet Tubman. 21.45 Vid da- gens slut. 22.05 Godmorgon, världen! 0.02 P1 Dokumentär. 1.02 Radioteatern. P2 6.00 Klassisk morgon. 7.00 Pyhäaamun miete. 7.08–8.30 Kulttuurisunnuntai. 7.30–7.34 Sisu-uutiset. 8.30 Sisu-uutiset. 8.34 Meän pyhä. 9.03 Söndagmorgon i P2. 12.03 CD-revyn i P2. 14.00 P2 Dokumentär: P3 6.03 P3 musik. 8.05 Christer: Din vän i etern. 11.03 Institutet. 12.03 Digilistan. 14.03 P3 P4 6.03 Country. 7.03 UR Mifforadio: Morgonshow om Miffosofi. 8.05 UR Spelet om hjärnan: Beroende. 8.20 Mannheimer & Tengby. 10.45 Unga Radioteatern: Varannan vecka Lyckogatan 3 av Sofia Fredén, del 1 av 5. 11.03 Svensktoppen. 12.03 Elfving möter Peter Wolodarski. 13.03 P4 extra. 14.03 Sportextra. 15.45 Juniorsporten. 16.45 Dagens eko kvart i fem. 19.30 P4 Dans. 21.03 Da capo. 22.05 Wermelin. 23.05 P4 Musik: Den brittiska soulinvasionen. 0.02 Vaken. 31 DAGEN fredag 8 mars 2013 radio&tv tv måndag 6.00 Rapport 6.05 Sportspegeln 6.25 Gomorron Sverige 10.00 Melodifestivalen 2013 (R) 10.45 Sverige (R) 11.15 Sportspegeln (R) 11.45 The big C (R) 12.15 Skavlan (R) 13.15 Gårdarna runt sjön ¿ ¡ Svenskt drama från 1957. 15.05 Gomorron Sverige 15.35 Familjehemligheter 16.30 VM-rally 2013 9.00 SVT Forum 16.20 Via Sverige (R) 16.35 Gudstjänst (R) Repris från 10/3. 17.20 Nyhetstecken 17.30 Oddasat 17.45 Uutiset 18.00 Adolf Hitler – ondskans förförelse NYTT Brittisk dokumentärserie från 2012. Del 1 av 3. Även 12/3. 18.50 Glömda brott (R) SPORT Höjdpunkterna från Mexiko-rallyt. 17.30 Sverige idag 17.55 Sportnytt 18.00 Rapport 18.10 Regionala nyheter 18.15 Fråga doktorn Amerikansk realityserie från 2009. Även 12/3. 18.55 Keno 19.00 Djurakuten (R) Svenskt hälsomagasin från 2013. 19.00 Kulturnyheterna 19.15 Regionala nyheter 19.30 Rapport 20.00 Drömmen om landet Svensk realityserie från 2013. Del 7 av 8. På bondgården på Öland verkar familjen äntligen hitta en lösning på de oinbjudna vildkatterna. Även 12/3. 21.00 Molanders Svensk dramaserie från 2013. Fanny och Farshad går och bowlar. Även 12/3. 21.45 Nittiotalisterna: Stå på tå Svensk dokumentär från 2013. Tehilla, Ella och Mona är hårt arbetande elever på Kungliga Balettskolan i Stockholm. Även 12/3 och 13/3. 6.00 Top model (R) 6.55 Nanny 7.25 Alla älskar Raymond 7.55 Jims värld 8.20 Lyxfällan (R) 9.20 Våra bästa år 10.10 Extreme home makeover 11.05 The real housewives of Beverly Hills (R) 12.05 Masterchef USA (R) 13.00 Lyxfällan 14.00 Project runway 15.00 Top model 16.00 The real housewives of Beverly Hills 17.00 How I met your mother 18.00 Hell’s kitchen USA Repris från 10/3. Rickard Olsson leder den populära frågesporten. 19.30 Djurakuten 19.00 Vem vet mest? 19.30 Lögnen 20.00 Nashville Turkisk thrillerserie från 2012. Del 42 av 49. Aylin blir arresterad av polisen i Iran, anklagad för mord. Hon hamnar i fängelse. Halil är utom sig av oro för Aylin och tappar kontrollen. Han ser Alev gå igen överallt och Ali blir orolig. Även SVT24 16/3. 20.00 Vetenskapens värld Svenskt vetenskapsmagasin från 2013. Del 9 av 36. Blev Tycho Brahe mördad eller dog han av att urinblåsan sprack? Och hur var det egentligen med hans berömda silvernäsa? Fyrahundra år efter hans död grävdes den världsberömda astronomen upp igen av forskare. Sedan dess har jakten på en urgammal mördare pågått i deras laboratorium. Även 12/3. Svensk realityserie från 2013. Även 12/3. Amerikansk dramaserie från 2012. Del 9 av 22. Rayna föreslår att de ska ta med sig flickorna på turné, men Lamar hotar att avslöja hennes familjehemligheter. Juliette och Sean rymmer för att gifta sig, men alla är inte nöjda. Även 16/3. 21.00 Top model Sverige Svensk realityserie från 2013. Del 8 av 11. Även 16/3. 22.00 Project runway Amerikansk realityserie från 2012. Del 10 av 14. Modeskaparna visar vad de kan när de besöker nöjespalatset Radio City Music Hall och designar kläder till legenderna i Rockettes. Skådespelerskan Debra Messing är gästdomare. Även 16/3. 22.00 Game of thrones Amerikansk fantasyserie från 2012. Även 15/3. 22.55 Bored to death 23.20 Rapport 23.25 Familjehemligheter (R) Även 14/3. 0.20 Mord i paradiset. 1.15 Rapport. 1.20 Barnläkarna. 2.20 Rapport. 2.25 The big C. 2.55 Bored to death. 3.20 Minnenas television: Eric Ericson och OD. 4.50 Sverige idag. 5.15–6.00 Fråga doktorn. Kunskapsdokumentär. I ”konsekvensernas tidsålder” måste vi granska och ifrågasätta hela systemet i vårt nuvarande samhällsbygge. 0.10 Kulturnyheterna. 0.25 Agenda. 1.10–2.10 Familjebusiness. 16.25 Farmen (R) Svensk realityserie från 2013. Del 45 av 50. Repris från 8/3. 17.00 Äntligen hemma (R) Repris från 2012. 18.00 112 – på liv och död (R) Jane (Simon Baker) tvingas kontakta Erica Flynn. 23.00 The mentalist Amerikansk kriminalserie från 2011. 0.00 Sex and the city. 0.35 Navy CIS. 1.30 How I met your mother. 2.25 Jims värld. 2.50 Project runway. 3.35 Sex and the city. 4.05 Bones. 4.50 Oprah Winfrey show. 5.35–6.00 Nanny. 6.05 Gary 6.30–9.00 Vakna med NRJ 9.30 Biggest loser (R) 10.25 Desperate housewives 11.20 Sjunde himlen 12.15 Frisörakuten 13.15 Ellen DeGeneres show 14.10 Familjen Kardashian 15.10 One Tree Hill 16.05 Unga mödrar 16.35 America’s funniest home videos 17.05 Biggest loser 18.00 The middle 18.30 Vänner 19.00 2 1/2 män Amerikansk komediserie från 2007. Del 7 av 19. Även i kväll. 19.30 The Big bang theory Amerikansk komediserie från 2009. Del 15 av 23. Även i kväll. Svensk dokumentärserie från 2012. Del 7 av 48. På Höglandsjukhuset får specialistläkaren Mats in en allvarlig skada till akutmottagningen. Repris från 2012. 19.00 Nyheterna 19.15 Lokala nyheter 19.20 Väder 19.30 Farmen Svensk realityserie från 2013. Del 46 av 50. Finalveckan tar sin början och deltagarna spekulerar kring vad som kommer att hända. Gutta kommer till farmen med ett överraskande besked. Han delar också ut veckans uppdrag. Programledare: Linda Lindorff. Även 12/3. 20.00 Familjen annorlunda 21.00 Dicte Norsk realityserie från 2011. Del 7 av 7. Karina Hollekim är en pionjär inom friåkningen. Även 15/3 och 17/3. 22.45 Systemfel som hotar världen Linda Lindorff leder den svenska realityserien. Svensk dokumentärserie från 2013. Del 7 av 10. Även i natt. 21.00 Aktuellt 22.00 Sportnytt 22.15 Extremsport: Uppdrag Sognefjorden Lena Headey i rollen som Cersei Lannister. 5.50 Nyhetsmorgon 10.00 Efter tio 11.35 Hem till gården 12.45 Holby city 14.00 Tinas trädgård (R) 14.30 Judys domstol (R) 15.00 Bygglov (R) 15.55 Halv åtta hos mig (R) Repris från 2012. Dansk kriminalserie från 2013. Del 7 av 10. Polisen utreder ett mord som man tror har ett sexuellt motiv. Men snart inser de att det handlar om något helt annat, illegal organhandel. Dicte får tips från en intern men frågan är vad mannens agenda är. Även 18/3. 22.00 Nyheterna 23.00 Jenny Strömstedt Svenskt samhällsmagasin från 2013. 0.00 Familjen annorlunda. 1.00 Alcatraz. 2.00 Law & order. 3.00 Lie to me. 4.10–5.15 Hem till gården. Boris anordnar årets upplaga av korvätartävlingen. 20.00 Ullared Svensk realityserie från 2013. Del 7 av 10. Stammisarna Cissi, Gun och Carina har rest i timmar för att komma till sitt kära Ullared. Ola-Conny gillar sitt hår men blir övertalad att gå och klippa sig. Även i natt. 21.00 CSI Amerikansk dramathrillerserie från 2012. Del 14 av 22. En berömd kubansk sångares syster dör under en USA-turné och CSI-teamet utreder. Även 17/3. 21.55 Hissen – med Filip & Fredrik Svensk underhållningsserie från 2013. Del 6 av 8. Sarah Dawn Finer och Magnus Hedman fastnar i Hissen. Även 15/3. 22.55 The Big bang theory (R) Amerikansk komediserie från 2009. 23.25 2 1/2 män (R) 23.55 CSI 0.50 Ullared. 1.50 Dark blue. 2.50 Monk. 3.35 Förhäxad. 4.20 Reaper. 5.00 Gilmore girls. 5.45–6.05 Is she really going out with him? 6.05 Just shoot me. 6.30 Stargate Atlantis. 7.25 Chuck. 8.20 Jims värld. 9.15–10.15 Våra värsta år. 10.45 Simpsons. (R) 11.45 Stargate SG-1. 12.40 Smallville. 13.35 Seinfeld. 14.35 Simpsons. 15.35 Family guy. (R) 16.30 Scrubs. (R) 17.30 My name is Earl. 18.00 2 1/2 män. 18.30 How I met your mother. 19.00 Family guy. 20.00 Simpsons. 21.00 2 1/2 män. 21.30 Anger management. 22.00 The exes. 22.30 Whitney. 23.00 Scrubs. 0.00 How I met your mother. (R) 0.30 My name is Earl. (R) 1.00 Seinfeld. (R) 2.00 Spin city. 2.30 Jims värld. (R) 3.20 Skål. 3.45 2 1/2 män. (R) 4.10 Simpsons. (R) 5.00–5.50 Stargate Atlantis. (R) 6.15 Oprah Winfrey show. (R) 7.15 Drömhem vid havet. (R) 8.15 Våra bästa år. 9.00 En plats på landet. (R) 10.00– 11.05 Antiques roadtrip. (R) 11.35 En plats i solen – borta eller hemma bäst? (R) 12.35 Oprah Winfrey show. 13.30 Celebrity masterchef Australia. 14.30 En plats på landet. 15.30 En plats i solen. 16.00 Country house rescue. 17.00 Antiques roadtrip. 18.00 En plats i solen – borta eller hemma bäst? 19.00 En plats på landet. 20.00 Navy CIS. 21.00 The manor reborn. 22.00 Hustoppen. 23.00 Alla älskar Raymond. 23.30 Brottskod: Försvunnen. (R) 0.30 Navy CIS. (R) 1.30 Country house rescue. (R) 2.30 Försvarsadvokaterna. 3.25 Brottskod: Försvunnen. 4.20 Alla älskar Raymond. (R) 4.50 A cook’s tour. 5.20–6.15 Rachael Ray. 9.00 En bok, en författare. (R) 9.30 Designtalangerna. (R) 10.00 Sex, lögner och teckenspråk. (R) 11.00 Vem var Paul Goodman? (R) 11.55 Din plats i historien. (R) 12.00 Indiska oceanen. (R) 13.00 Tysk konst. (R) 13.52 Duellen: Salt. (R) 14.00 Farväl kamrater! (R) 14.55 Blommornas värld. (R) 15.00 Kortfilmsklubben. (R) 15.25 Türkisch für Anfänger. (R) 15.50 Mitt Sardinien. (R) 16.00 UR Samtiden. 19.00 En bok, en författare: Kamper i handikapprörelsen. 19.30 Rektorerna – om ledarskap. Att leda i motvind. Om att behöva fatta beslut som strider mot ens inre kompass och värdegrund. (R) 20.00 Afrika. (R) 20.50 Lenas resor. (R) 21.00 Världen. 21.53 Underverk i världen. (R) 22.00 Kapten Cook: Navigatören. (R) 22.55 Jordens skatter. (R) 23.00 Naturens mirakelungar. (R) 23.55 Vattenliv. (R) 0.00 En bok, en författare: Kamper i handikapprörelsen. (R) 0.30–1.00 Vrakfeber: Ångfartyget Skiftet. (R) radio P1 5.29 P1-morgon. 5.35 Ring P1. 5.45 Morgonandakt. 5.55 Sjöväder. 6.00 P1-morgon. 9.30 Ring P1. 10.03 Kaliber. 10.35 Tekniksafari. 11.03 Tendens. 11.35 Radioföljetongen. 12.00 Tolvslaget. 12.07 Meddelandetid. 12.10 Vetandets värld. 12.30 Luncheko. 13.03 Kulturnytt. 13.15 OBS. 13.30 Världshistorien. 13.35 Vetenskapsra- dion Forum. 14.03 Romanpriset. 14.50 Kulturnytt. 15.03 Radiosporten. 15.04 Epstein och Nordegren i P1. 15.45 Dagens eko. 16.00 Studio ett. 16.45 Dagens eko. 18.00 Ekonomieko. 18.07 Kulturnytt. 18.15 Romanpriset. 19.03 Radioteatern. 19.35 Radioföljetongen. 20.03 Tendens. 20.35 Ring P1. 20.45 OBS. 21.03 Radiokorrespondenterna. 21.32 Världshistorien. 21.37 Kulturnytt. 21.45 Tankar för dagen. 22.10 Radiosporten. 22.12 Studio ett. 22.55 Dagens dikt. 23.07 Vetandets värld. 23.30 På minuten. 0.02 Tekniksafari. 0.30 Kaliber. 1.02 Epstein och Nordegren i P1. P2 6.00SR Sisuradio. 6.50 Klassisk morgon. 8.00 Ekonyheter. 8.02 Klassisk morgon. 8.54 Kulturnytt. 9.00 Ekonyheter. 9.02 Klassisk morgon. 10.00 Ekonyheter. 10.03 Klassisk förmiddag. 13.00 SR på persiska. 13.30 SR på romani. 14.00 SR på kurdiska. 14.30 SR på arabiska. 15.00 SR på engelska. 16.00 Sisu-uutiset. 16.10 Studio Sisu. 16.50 Roketti. 17.00– 19.00 P2 på hemväg. 18.07– 18.15 Kulturnytt. 19.00 Ekonyheter. 19.03 P2 Live. 22.00 Musik mot midnatt. 0.00–6.00 Notturno. P3 6.05 P3 musik. 6.30 Morgonpasset. 10.02 Pp3. 12.05 Musikguiden i P3. 13.02 P3 Nyheter med Kazmierska. 14.02 Christer. 16.10 Tankesmedjan. 17.05 Carpe Fucking Diem. 18.03 Verkligheten i P3. 18.30 Musikguiden i P3 med gästredaktör Danny Saucedo. 19.30 Musikguiden i P3. 22.03 Musikguiden i P3 med din playlist. 23.07 Ligga med P3. 0.02 Vaken. P4 5.59 Lokala program. 13.05 P4 extra. 14.57 Kulturnytt i P4. 15.04 Lokala program. 16.45 Dagens eko kvart i fem. 17.40 Kulturnytt i P4. 17.45 Barnradion. 18.00 Klartext. 18.10 Sisuradio. 18.15 Sisu-uutiset. 19.00 Sportextra. 21.40 Karlavagnen. 0.02 Vaken. POSTTIDNING A Tipsa Dagen! fredag den 8 mars 2013 Världen växte med breven från Afrika S vensk pingstmission har under många år haft nära kontakter med afrikanska länder: Rwanda, Burundi, Tanzania, Kongo och så vidare. I den pingstförsamling jag själv växte upp fick vi lyssna till missionärsbreven från Rwanda med spännande berättelser om församlingar som Kvinexpanderade, binorbelskolor som na i Afrika gör byggdes och fatskillnad. tiga människor som blev hjälpta. Missionärerna kom hem till Sverige emellanåt, och med sig hade de ibland en afrikan. För mig växte världen. När jag för några år sedan fick besöka Afrika för första gången kändes det nära. M e d t i d e n h a r församlingsrörelserna i de afrikanska länderna växt sig långt större än här hemma i Sverige. De afrikanska syskonen kommer på besök även nu – och det är bara att konstatera att vi har mycket att lära. Samtidigt är inte heller de afrikanska församlingarna förskonade från problem. Vårt Dokument om Rwanda i dag ger inblick i den senaste tidens turbulens, även om det är svårt att få svar på alla frågor. För den som haft långvariga relationer med området är det viktig läsning. Dagen i morgon Foto: privat Tack för i dag Känner du till en nyhet som Dagen borde skriva om? Hör av dig! ■ Nu ger förre fängelsepastorn ut kärleksdikter Mejl: tips@dagen.se Telefon: 08-619 24 24 Sms: 076-538 24 24 Anders Caringer. Spanska judar välkomna tillbaka Flera hundra tusen judar tvingades lämna Spanien under inkvisitionen på 1400-talet. Nu ska ättlingarna få en gräddfil tillbaka. – Under Spaniens försök att återupptäcka sin historia, har detta rört upp mest känslor, sa justitieminister Alberto RuizGallardon när han presenterade lagförslaget. J u da r n a tvingades lämna Spanien under inkvisitionen. Nu är de välkomna tillbaka. foto: Arturo Rodriguez Judarna var en källa till välfärd ... maria Josep e sta n yo l , h i sto r i k e r Innan den så kallade spanska inkvisitionen fanns en av världens största judiska befolkningar i Spanien. Av vad som då var cirka 300 000 så kallade sefarder, finns i dag bara cirka 45 000 kvar. De flesta tvingades att fly landet om de inte valde att konvertera till katolicismen, men de mottogs med öppna armar i det Ottomanska riket. – Sultanen ska ha sagt att han inte kunde förstå att en stor spansk kung som Ferdinand ville bli av med judarna som var en sådan källa till välfärd och ge dem till honom, säger Maria Josep Estanyol, historiker vid Barcelona universitet till BBC. När justitieministern presenterade förslaget till ny lag i november, spreds sig nyheten snabbt till världens sefarder. Den spansk-judiska organisation som ska hantera ansökningar fick in 6 000 förfrågningar redan den första månaden. Det är oklart varför den spanska regeringen väljer att lägga fram lagförslaget just nu. En teori säger att det är ett försök att hjälpa den krisande ekonomin, en annan att man med detta vill blidka Israel efter att Spanien stött Palestinafrågan i FN förra året. Kerstin Doyle Vädret – för fem dagar framåt I morgon Söndag Måndag Tisdag Onsdag Solen upp +25 +20 +15 +10 +5 0 –5 –10 Thomas Österberg, redaktionschef Lördag 12:00 Ansvarig utgivare: Daniel Grahn 105 36 Stockholm Tfn: 08-619 24 00 Fax: 08-619 24 66 E-postadresser: fornamn.efternamn @dagen.se Redaktion Redaktionschef: Thomas Österberg Nyhetschef: Rickard Alvarsson, David Wingren Featurechef, utv. redaktör: Ann Jonsson Opinionsredaktör: Elisabeth Sandlund Söndag 12:00 Måndag 12:00 Marknad Vd: Daniel Grahn Marknadschef: Claes Parsmo Annonschef: Liselotte Skoglund Tisdag 12:00 Kundcenter Prenumeration, utebliven tidning: 08-619 24 20, info@dagen.se Annons: 08-619 24 60, annons@dagen.se Onsdag 12:00 Luleå Stockholm Göteborg Lund 06.14 06.22 06.44 06.37 Luleå Stockholm Göteborg Lund 17.13 17.36 18.02 17.58 Solen ner –15 Prenumeration 12 månader: 1 945 kr 6 månader: 1 050 kr 3 månader: 575 kr Autogiro: 167 kr/månad Tryck: V-TAB, Västerås, 2013 Dagen ansvarar ej för obeställt material. Byt till autogiro 167:Gå över till en enklare betalning av din Dagenprenumeration. Med autogiro slipper du alla fakturor och pengarna dras direkt från ditt konto. /mån ekosmart: 97:-/mån Kontakta vårt kundcenter på info@dagen.se eller ring 08–619 24 20 så skickar vi ett medgivandebrev för autogiro till dig. n y h e t e r f r å n t vå vä r l d a r
