Årets Bergsprängare 2011

Transcription

Nr. 1 Maj 2012 - 26. årgång
SprängNytt
Årets
Bergsprängare
2011
SprängNytt 1/2012
1
Norra Sverige
Regionchef Ola Sällström
070-398 35 90
ola.sallstrom@orica.com
Mellersta Sverige
Regionchef Lars Frändberg
070-603 56 79
lars.frandberg@orica.com
Södra Sverige
Regionchef Bernt Wernby
070 -651 36 30
bernt.wernby@orica.com
Sprängtekniker
Tekniskt ansvarig Sverige:
Ola Andersson
070-467 95 64
ola.andersson@orica.com
Norra Sverige:
Jan Johansson
070-398 15 13
jan.johansson@orica.com
Mellersta och Södra Sverige:
Lars Persson
070-671 85 69
lars.persson@orica.com
Joakim Östlind
070 -493 38 92
joakim.ostlind@orica.com
SprängNytt 1/2012
2
Kära läsare,
välkommen till ett nytt ”sprängfyllt” nummer av SprängNytt!
För det första skulle jag vilja passa på att gratulera Jan
Johansson, Voglers, till priset
som Årets Bergsprängare
2011. Jan har gett ett stort
bidrag till bergbranschen
och varit med att utveckla
den i positiv riktning, stort
GRATTIS.
Vår
Euromastersatsning
fortsätter i positiv riktning.
Jag kan rapportera att våra
nya bulkstationer i UpplandsVäsby och Kungsbacka i stort
sett är färdigställda och nu
pågår rekrytering av personal
som skall ta hand om våra
kära kunder runt om i dessa
regioner.
På tal om personal så har
vi som vanligt ett antal personalporträtt i tidningen. I detta nummer kan du läsa om Thommy Gustafsson,
vår ambulerande sprängarbas. Thommy är känd av många som laddtekniker
men har nu tagit ett nytt kliv i karriären. En annan kändis vi presenterar är Donald Jonsson VD på Nitro Consult som håller på att byta till nya
fräscha lokaler i Kilaberg, där även vi på Orica kommer att placera vår
Stockholmspersonal. Det kommer att bli jättebra att sitta tillsammans och
utbyta erfarenheter. Du kan också läsa om Rebbecka Hauffe, som är Nitro
Consults nya chef i Stockholm. Christer Kanto, tidigare VD är tillbaka
från Tyskland och tar nu hand om tändmedelsfabriken i Gyttorp, och
slutligen kan du läsa om Peter Reinders som verkligen brinner för våra
elektroniksprängkapslar.
SprängNytts reportrar har också varit ute och besök några av våra kunder. Mases Spräng, SMA Mineral, Cementa/Heidelberg, Bilfinger Berger,
Scandrock och Skanska berättar om sina erfarenheter och idéer i det här
numret.
Hoppas att du får trevlig läsning och så vill jag passa på att önska dig en
riktigt trevligt vår och sommar.
Innehåll
Orica kontakter
s. 2
Ingemars hörna
s. 3
Orica går i takt med branschen
s. 4
Rebecca Hauffe, Nitro Consult
s. 8
Orica Mining Services har hittat hem
s. 10
D. J. 33 år med Nitro Consult
s. 12
Trångt och trevligt på BK s. 13
Årets Bergsprängare 2011
s. 14
Det mullrar i Sundsvall
s. 18
Säkrare salvor med Senatel™
s. 22
Euromaster™ kommer till Sverige
s. 26
Slutprodukten är det samma
s. 32
Hyr en sprängarbas!
s. 34
Jag hinner inte vara med.....
s. 36
Mer energi i Euromaster™
s. 38
Tändmedelsfabriken i de norra skogarna s. 40
Geniet bakom NONEL
s. 47
Inte bara produkterna som räknas
s. 50
EBS tryggar historiska byggnader
s. 54
Bergslagen, i hjärtat av svensk industri s. 58
Ett stycke levande historia
s. 60
Ingemar Haslinger
Commercial Manager Sweden
SprängNytt 1/2012
3
Mases Spräng & Mark AB
Orica går i takt
med branschen
– Det är viktigt för Orica att gå i takt med såväl små som medelstora
och stora företag i branschen, framhåller Oricas regionchef för Mellansverige, Lars Frändberg – här på vandring tillsammans med Mats
Eriksson i Rättvik.
SprängNytt 1/2012
4
Mases Spräng & Mark AB
Mases Spräng & Mark AB i Rättvik är ett av alla små och medelstora företag i bergssprängningsbranschen i Sverige. Mängder av infrastrukturprojekt och byggprojekt är beroende
av deras kompetens.
Det gör Mats Eriksson, som driver Mases Spräng & Mark AB, och hans kollegor runt om i
landet till viktiga aktörer för Sveriges utveckling.
Även en skogsskördare kan användas för borrningsuppdrag. Mats Eriksson har utrustat sin skördare så att den ger
längre räckvidd vid borrning än övriga maskiner.
Text och foto: Tommy Hellström
Idag är Mases ett begrepp i branschen,
i första hand i Dalarna. Men Mats Eriksson och hans anställda får förfrågningar även från andra regioner, både
för större och mindre projekt. De
spränger för vägar, grunder, avlopp
och andra projekt. Företaget har
vuxit successivt sen Mats registrerade en enskild firma 1995. Tidigare
var han anställd, och fick genom
arbetsgivarens försorg utbildning i
dåvarande Nitro Nobels regi 1989.
– Det var en väldigt bra utbildning
där teori varvades med praktik och vi
fick lära oss att borra och att spränga
även i relativt känsliga miljöer, minns
han.
Startade eget
Så småningom ville Mats Eriksson
testa om det bar att driva egen verksamhet. Han investerade i en handborrmaskin och tog uppdrag i bygden. Jobben blev allt fler, och snart
behövde han expandera. År 2005
var omfattningen så stor att det var
dags att ombilda den enskilda firman
till aktiebolag. Idag har han sex anställda och Mases Spräng & Mark AB
arbetar regelbundet med både små
och stora projekt i hela Dalarna, såväl sprängningar som markarbeten
av olika slag.
– Mases Spräng & Mark AB är ett
av många företag som är viktiga
för oss i Orica. De har en stark förankring där de har sin huvudsakliga
verksamhet, och företag i den här
storleken finns över hela landet.
SprängNytt 1/2012
5
Med Mats Erikssons konstruktion går borrning för fundament till vindkraft verk snabbt och effektivt med bibehållen
hög precision. (Foto: Privat.)
De har oftast mycket hög kompetens och jobbar inte sällan som underentreprenörer till de stora företagen, konstaterar Lars Frändberg som
är chef för Region Mitt inom Orica
Mining Services.
Det är ett ömsesidigt intresse att
ha bra kommunikation och trygga
leveranser av spräng-medel. Mats
Eriksson berättar att kontakterna
med Orica är goda och att de veckovisa leveranserna fungerar friktionsfritt. Efter mer än 15 år i branschen
har han förbrukat stora mängder av
Oricas produkter i projekt av skiftande art och storlek.
Alltid på tå
– Det här är ett spännande jobb på
många sätt. I den här branschen
går det aldrig slentrian i någonting.
Man måste vara på tå hela tiden och
beräkna sprängningarna rätt för att
undvika vibrationsskador och annat
som kan gå fel, säger Mats Eriksson
och berättar om några av de uppdrag hans företag haft:
– Vi var med och sprängde för artisthus, avloppstank och kablar när
SprängNytt 1/2012
6
Logistiken är viktig för Mases Spräng & Mark AB. Varje vecka får han leveranser av
sprängmedel från Orica.
Dalhalla byggdes 1995. Det var ett
spännande uppdrag, och det är roligt att ha varit med om att skapa
den arenan.
På uppdrag av Peab sprängde
Mats och hans gubbar för snökanoner och vatten och avlopp i Sälen.
Det var ett ganska stort jobb som
sträckte sig över tre km med fyra
meters bredd.
– På senare tid har det blivit en hel
del projekt för vindkraftsindustrin.
Vi spränger och borrar för fundament och har varit med som underentreprenörer för nästan hundra
vindsnurror. Det är ett område som
växer. Bara i Dalarna finns tillstånd
för mellan 200 och 300 vindkraftverk, men matarledningarna är
för klena så utbyggnadstakten har
bromsats av den anledningen, säger
han.
– Förra hösten och början av vintern hade vi ett större jobb i Idre när
vi sprängde för utbyggnad av systemet med snökanoner. Det var lite
tufft, för det var ett jobb som kom
igång sent när vintern redan var på
väg. Det är inte ovanligt att vi har
uppdrag i väglöst land, och det ställer krav på både personal, fordon
och övrig utrustning, betonar Mats.
dra maskinerna.
– Man får hålla på och greja och
hitta egna lösningar, konstaterar
han.
En stor utmaning för de mindre
företagen är att hålla sig uppdaterade på ständiga förändringar i regelverket, men Mats menar att det
är ett problem som man ofta delar
med beställarna.
– De har inte lika mycket kunskap
om borrning och sprängning som de
hade förr. De borde lära sig lite mer om
berg. Då skulle de kunna skapa tidsplaner som håller även för sprängningsjobbet. Det är inte ovanligt de saknar
förståelse för att det måste planeras in
tid för både för- och efterbesiktning i
samband med sprängning. Se det om
ett tips till Orica att ordna kurser för beställare, säger Mats Eriksson med glimten i ögat.
Uppfinningsrik
Han är en man med idéer och uppfinningsrikedom, och det är inte
ovanligt att det visar sig i den utrustning han använder. En konstruktion
som bär Mats Erikssons signatur har
underlättat och effektiviserat jobbet
med vindkraftverk.
– Jag har konstruerat en snurra
för maskinen när vi borrar för vindkraftsfundament. Med den kan vi
ställa in borrvinkeln rätt för det första hålet, och sedan enkelt rotera
utrustningen till varje nytt borrhål
med bibehållen exakt borrvinkel.
Den är fjärrstyrd med radiokontroll
och gör att arbetet går mycket smidigt.
Konkurrenter har upptäckt konstruktionen och vid några tillfällen
har Mases Spräng & Mark lånat ut
den till andra företag.
Borrar med skogsskördare
Idag har Mats Erikssons företag fyra
borriggar. Med en av hans konstruktioner kan han dessutom sätta
en borr på en skogs-skördare, vilket
ger en större räckvid än med de an-
Mats Eriksson ser varje dag som en spännande utmaning. Det går aldrig
slentrian i jobbet som bergssprängare, säger han.
SprängNytt 1/2012
7
Rebecca Hauffe
Regionchef
Nitro Consult
Text och foto: Annica Bray
2012 blir ett nytt kapitel i
Nitro Consults historia på
många sätt. I varje fall om
Rebecca Hauffe, får rätt i
sina visioner.
– Vi satsar stenhårt på att
arbeta med våra framtida
mål och med att hitta framtidens personal, berättar
hon. Det gäller för människor
utanför bolaget att hålla koll
på oss för Nitro Consult kommer att fortsätta expandera.
Vi har en stor passion för
det vi gör och det kommer
garanterat att bli synligare i
våra framtida projekt.
SprängNytt 1/2012
8
Rebecca Hauffe tror på framtiden för Nitro Consult och laddar för
framtida rekryteringar.
Rebecca Hauffe är relativt ny på sin
tjänst som Regionchef på Nitro Consult men trots det känns det som att
hon redan har hunnit sätta sig in i
det mesta som händer på företaget.
– Det är kanske inte så konstigt,
förklarar hon, jag hade en hel del att
göra med Donald Jonson, som är vd
här, innan jag började min anställning. Rebecca Hauffe upptäckte under sin studietid att rekrytering var
något hon trivdes med, därför var
det naturligt för henne att söka sig
till bemanningsbranschen efter hennes HR-studier i Lund. Hon jobbade
inom några olika företag med både
rekryteringsförmedling och bemanning av kvalificerade tjänster.
Profil för tänkt tjänst
– Jag hjälpte Nitro Consult att hitta
lite personal och en dag behövde
Donald Jonson sätta ihop en profil
för en tänkt tjänst som regionchef.
Profilen innehöll krav och önskemål
om en teknisk bakgrund, gärna civilingenjör och mycket sälj. När jag
sen fick frågan om jag inte själv
skulle söka tjänsten tyckte jag inte
att det var lämpligt men Donald
insisterade eftersom han ansåg att
tjänsten ändå skulle fokusera mest
på personal och där hade jag ju min
tillhörighet. Jag slängde mig utanför
min trygghetszon, in i en helt annan
bransch. Det var både härligt och
spännande. En riktig utmaning som
jag inte ångrar en sekund att jag
tog, berättar Rebecca Hauffe. Min
arbetsbeskrivning har jag fått vara
med och skriva ihop och den bygger
mycket på min egen bakgrund.
Företag med djupa kunskaper
Nitro Consult har funnits sedan
1969 och grundandes via Nitro Nobel, numera Orica Mining Services.
Företaget har djupa kunskaper inom
berg-, spräng- och vibrationsteknik
med insikten att bergsprängning
ska utföras både försiktigt och skonsamt, för omgivning och kvarstående berg. Företagets konsulter anlitas
ofta som byggledare, spräng- och
vibrationsexperter för många olika
uppdrag, Citybanan, Norra länken
för att bara nämna några och över
alla dessa anställda styr nu Rebecca
Hauffe.
– Ja, jag ser mig faktiskt ganska
mycket som personalchef, för där är
jag bäst. Det är viktigt att man har
personalen med sig, och att man
bryr sig om dem. Den tekniska biten
behärskar företaget redan bra och
därför behövs mina kunskaper på
ett annat plan, fortsätter Rebecca
Hauffe. Nu ska vi fylla på med kompetens och se över organisationen.
Skapa nya mål
En av insatserna företaget gör är att
anordna workshops med hela personalen för att skapa nya mål och
visioner.
– I framgångsrika företag är personalen med och forma målen, fyller Rebecca Hauffe i. Vi kommer att
diskutera vad vi tror att marknaden
kommer att efterfråga och fundera
på hur vi ska behålla vår bredd. Jag
är helt övertygad om att vi kommer
att fortsätta expandera. Vår flytt,
även om det inte är så långt, kommer att blåsa nytt liv i företaget. Det
är kul när det händer nya saker och
det ger energi. Framtiden ser väldigt
ljus ut, och många söker sig till oss
av många anledningar. Vi har väldigt
gott rykte och inte så många konkurrenter. Främst är det nog ändå
alla våra spännande projekt som
lockar, avslutar Rebecca Hauffe.
Nitro Consult AB
Sandviksgatan 26 A
972 36 Luleå
Tel: 0920-22 41 40
Nitro Consult AB
Box 32058
126 11 Stockholm
Besöksadress: Kilabergsvägen 8
Tel: 08-681 43 00
Fax: 08-681 43 36
Mail: stockholm@nitroconsult.se
Nitro Consult AB
Kaptensgatan 22
749 35 Enköping
Tel: 0171-44 18 30
Mail: enkoping@nitroconsult.se
Nitro Consult AB
Gyttorp
713 82 NORA
Tel: 0587-850 00
Mail: karlstad@nitroconsult.se
Nitro Consult AB
Stigs Center 2B
422 46 Hisings backa
Tel: 031-742 30 80
Fax: 031-742 30 98
Mail: goteborg@nitroconsult.se
Nitro Consult AB
Nygatan 93
602 34 Norrköping
Tel: 011-18 10 05
Fax: 011-18 10 64
Mail: norrkoping@nitroconsult.se
Nitro Consult AB
Arvid Nilssonsgatan 17
371 33 Karlskrona
Tel: 0455-168 46
Fax: 0455-230 27
Mail: karlskrona@nitroconsult.se
Nitro Consult AB
Björneborgsgatan 29
854 60 Sundsvall
Tel: 060-17 19 40
Fax: 060-17 19 43
Mail: sundsvall@nitroconsult.se
Nitro Consult AB
Box 2027
653 39 Karlstad
Infanterigatan 35 D
Tel: 054-18 90 60
Fax: 054-10 17 50
Mail: karlstad@nitroconsult.se
Nitro Consult AB
Aktörgränd 16
903 64 Umeå
Tel: 090-13 28 40
Fax: 090-13 28 48
Mail: umea@nitroconsult.se
SprängNytt 1/2012
9
Orica Mining Services
har hittat hem
Den som kan sin historia vet att Alfred Nobel 1864 startade sitt första företag i Vinterviken
och här tillverkades sedan sprängmedel fram till 1920-talets början då produktionen flyttades
till Gyttorp. Nu är det nya tider och Orica Mining Services återvänder genom att öppna en
bulkstation och ett försäljningskontor i Stockholm.
– Cirkeln är sluten, säger Lars Frändberg, Orica. Vi har hittat hem igen, för här på Kilabergsvägen
i Hägersten, i det här huset fanns det sista kontoret innan uttåget ur Stockholm.
Visserligen hade Alfred Nobel tillsammans med sina bröder redan
1863 genomfört det första större
sprängningsuppdraget i S:t Petersburg. Han fortsatte sedan experimentera med sprängämnen hemma
i Stockholm. Han höll till på Heleneborg på Söder men efter en svår
olycka där sex människor omkom
förbjöds all tillverkning av nitroglycerin inom stadens område. Alfred
Nobel lät sig inte nedslås utan fortsatte sin tillverkning på en pråm ute
i Bockholmssundet för att sedan
flytta till Vinterviken.
Alfreds bror förolyckades
– Vid olyckan förolyckades Alfreds
bror Emil, berättar Lars Frändberg.
SprängNytt 1/2012
10
Hanteringen med ren nitroglycerin
var farlig och Vinterviken låg väl
avskilt på den tiden, sen har staden krupit närmare. Vi vandrar runt
bland hus och spränggropar och
Lars Frändberg fortsätter berätta hur
Alfred Nobel byggde sitt imperium
genom att åka runt i världen och
starta fabriker i flertalet länder. Han
fortsatte också förfina och utveckla
sprängämnet så 1867 kunde han
slutligen ta patent på gurdynamiten
och sprängtändaren i Sverige, England och Amerika.
– Dessvärre inträffade flera större
explosioner i de olika fabriksbyggnaderna, men snabbt som ögat byggde Alfred Nobel upp allt igen och
fortsatte sitt arbete.
Vi vandrar runt i Vinterviken och
tittar på rester efter knådhus och
packhus. Lars Frändberg berättar att
knådning och rullning ursprungligen
gjordes för hand.
Produktionen upphörde
– Nitroglycerin ab köpte sin konkurrent Gyttorps Sprängämnes ab,
vilket ledde till att all produktion
i Vinterviken upphörde 1921 och
1935 flyttade hela huvudkontoret
till Gyttorp, berättar Lars Frändberg.
Själv har han jobbat på företaget i
två omgångar. Förra gången 19912001, hade företaget ett försäljningskontor just i det hus de nu
flyttar in i. Vi har gått hela varvet,
fortsätter Lars Frändberg. Nu händer
För att finnas närmare kunderna öppnar nu Orica ett kontor i Stockholm. Här jobbar Ola Andersson, Fabian Olsson
och Lars Frändberg.
det så mycket i Stockholm att vi måste
finnas på plats. Vi öppnar en bulkstation i de norra delarna och sen har vi
ett regionkontor här. Det känns jätteinspirerande att vara tillbaka på gammal
mark. Vi flyttar in i nyrenoverade lokaler med Ola Andersson som Technical
Teamleader, mig som Regionchef för
Mellansverige och Fabian Olsson som
sköter avtalsfrågor och prissättningen.
Vi har äntligen hittat hem igen, avslutar
Lars Frändberg.
Lennart Eriksson, Förrådsföreståndare
Upplands-Väsby
Lars Frändberg kan sin historia, här visar han Sprängnytts reporter runt i Nobels
fotspår och poserar framför minnesmärket i Vinterviken.
SprängNytt 1/2012
11
33
år med
Nitro Consult
En av de mest kända profilerna inom sprängbranschen
i Sverige är Donald Jonson. I 33 år har han varit Nitro
Consult trogen.
– Då var företaget tio år och sedan dess har både jag
och bolaget funnits här på Kilabergsvägen i Hägersten,
berättar Donald Jonson som i dag är vd för bolaget. När
jag började här var det Nitro Nobels huvudkontor och
vd på den tiden var Lennart Bylock. Han satt i den delen
av byggnaden dit vi tillsammans med Orica Mining Services
ska flytta.
– Det känns mycket bra att Orica
nu flyttar in med oss, tillägger Donald Jonson. Det är så många stora
projekt på gång, som norra länken,
tvärbanan och citybanan och där
berörs vi tillsammans. Vi flyttar visserligen inte så långt, men de nya
lokalerna blir större vilket ger oss
möjlighet att expandera. Vi har nyanställt och ska anställa ännu fler.
Vi har ett väldigt starkt varunamn
och har specialiserat oss inom konsultbranschen. Trots att vi ägs till
100 procent av Orica är vi ett helt
oberoende konsultbolag som inte
säljer en enda av deras produkter.
Den delen står de själva för.
Företaget har tre ben
Precis som dynamittillverkningen i
Gyttorp har delar av sitt ursprung i
Alfred Nobels industrier har också
Nitro Consult det.
– Vi har haft några olika ägare
SprängNytt 1/2012
12
som Kema Nobel, Bofors som integrerade oss i Nobel industrier, men
slutligen förvärvade Orica oss. Vi har
fortsatt jobba som en konsultavdelning för spräng- och vibrationsteknik och självklart också med bergsdelen.
Donald Jonson förklarar att företaget har tre ben. Berg, spräng och
vibrationsteknik där utredningar, riskanalyser, miljöfrågor mm ingår.
– Det känns fantastiskt skoj att det
händer mycket här. Dels att vi växer
men också att Orica nu kommer
tillbaka till Stockholm. Det är långt
från Gyttorp hit. Personligen tycker
jag det här skulle ha gjorts mycket tidigare, men nu blir det ändå av. Det
blir bra tycker jag, bra för allihop,
fortsätter Donald Jonson.
Väljer fritt
- Vi är visserligen ett Orica ägt
bolag, men väljer ändå fritt våra
samarbetspartners. Det är därför
extra bra att våra ägare har en bra
känsla för teknik. De kan det här
med elektroniksprängkapslar vilket
gör dem till ett naturligt val i vårt
arbete med försiktig sprängteknik.
Dave Kay från Oricas huvudkontor
i Australien arbetade här ett år och
fick lära känna oss samtidigt som vi
fick se vilka fantastiska produkter
Orica har. Vår styrelse finns runt om
i världen och det kommer vi snart
också göra som företag.
Donald Jonson avslutar med att
konstatera att företagens utveckling ligger helt rätt i tiden.
– Orica Mining Services tror på en
stor expansion för det egna bolaget
i Sverige och globalt för dotterbolaget Nitro Consult. Orica och vi vill
mycket och har kunskapen, avslutar
Donald Jonson.
Trångt och trevligt på BK
För 57:e gången i ordningen anordnades Bergsprängningskommitténs
diskussionsmöte. Antalet deltagare ökar för varje år och för många är
just den här dagen helig.
– Speciellt gruvindustrin i norr är snabba med sina anmälningar, berättar
Eva Rydén, Kanslichef Bergsprängningskommittén. Redan i augusti startar hon sitt arbete för att ge medlemmarna en så bra dag som möjligt.
Många intressanta föreläsningar och ett festligt avslut på dagen hade
hon fått ihop även i år. Kröningen av årets bergsprängare ger en extra
glans till festen.
Text: Annica Bray
Trängseln bland montrarna på Älvsjömässan var stor när Sprängnytt anlände till platsen. Plötsligt tömdes mässhallen på människor för det var dags
för nästa föreläsning. Det är tydligt att
den som besöker BK-dagen verkligen
vill passa på att höra vad som händer
i branschen.
En välavvägd mix
Föreläsningarna består av en välavvägd
mix från stora spännande projekt till
nyskapande och utmanande frågor.
– Vi försöker få till en spridning, dels
bland våra olika typer av medlemsföretag från gruvan till tillverkningsindustrin, men vi ser också till att ha en
bredd när det gäller olika typer av projekt, berättar Eva Rydén.
Den här gången fanns bland annat representanter från Veidekke på
Foto: Annica Bray/Kjell Duberg
plats och berättade om projektering
och uppförande av inklädnad och kulvertvägg vid Norra Lånken, som är ett
av Europas största vägtunnelprojekt.
Ett annat väldigt aktuellt ämne rörde
kärnkraften, och möjligheterna till en
ny svensk exportvara – kärnkraftsverk
i bergrum. Programmet var gediget
men gav ändå möjlighet till det nödvändiga minglet där nya och gamla
bekanta träffas och där affärer påbörjas och avslutas. Människor cirkulerade
mellan montrarna och utställarna hade
fullt upp i pauserna.
Ett festligt avslut
Till mässan och föreläsningarna var
det drygt 550 personer anmälda
och till den högtidliga avslutningen i
Grands Vinterträdgård kom i år 465
personer. Kön ringlade lång när det
Oricas monter på årets diskussionsmöte var välbesökt och Ola Andersson, Fabian
Olsson, Johan Håkansson, Ingemar Haslinger, Anton Lind och Hreidar Gestsson
försökte hinna med de intressanta förläsningarna och träffa de andra besökarna.
Eva Rydén
Kanslichef BK
väl var dags att sätta sig till bords. De
flesta hade kommit i god tid för att
hinna mingla runt lite innan middagen. En middag som avslutades med
den sedvanliga glassbomben. Under
kvällen delades det prestigefyllda priset Årets Bergsprängare ut, detta år
till Jan Johansson Voglers Sverige ab.
Det bjöds på underhållning och som
vanligt ett högtidligt välkomnande
av Örjan Wolff som är styrelseordförande för Bergsprängningskommittén. Han öppnade med en skål och
en önskan om en trevlig kväll, och
det verkade de flesta ha. Glädjen
stod högt i tak och här och där spontandansade publiken mellan borden.
När det var dags att gå hem började
anmälningar för 2013-års tillställning
strömma in.
BK:s ordförande Örjan Wolff öppnade
sedvanligt med en skål och en önskan
om en trevlig kväll.
SprängNytt 1/2012
13
Jan Johansson, VD för Voglers kan numera också titulera sig Årets Bergsprängare, här är han tillsammans med Lars Frändberg
från Orica Mining Services på besök vid bergtäkten i Gladökvarn.
Text: Annica Bray
Foto: Annica Bray/Kjell Duberg
Från dikesgrävare till
Årets Bergsprängare
Med siktet inställt på att bli matros råkade Jan Johansson säga ja när en kompis frågade
om han inte kunde hjälpa till att gräva ett dike för hand. Från den dagen har hans liv
kretsat kring Voglers och drömmen om en karriär till sjöss har bytts ut mot en egen fritidsbåt. Sjöräddningssällskapet tillhör Jan Johanssons vardagshjältar därför tvekar han inte
en sekund när han vid utmärkelsen Årets Bergsprängare ska skänka bort 10 000 av årets
prissumma på 70 000.
SprängNytt 1/2012
14
Glädjen och förvåningen är stor när
Jan Johansson får klart för sig att
han utsetts till Årets Bergsprängare
2011.
– Jag går ju inte omkring och bär
dynamit dagligen dags, så jag var
helt övertygad om att jag var borträknad, förklarar Jan Johansson.
Årets vinnare har funnits länge i
branschen. Efter att han muckat
1982 hade han tänkt sig en karriär
ute till sjöss men livet ville annorlunda med honom. När han i början av
1983 hjälpte en kompis med dikesgrävning blev han erbjuden ett jobb
av hans kompis pappa, Allan Vogler
och sen var han fast.
Expanderade i Estland
Voglers hade precis köpt ett lokalt
bergsprängningsföretag och expanderat det genom att köpa en större
borrmaskin. Sen dess har det mest
gått uppåt för företaget som i dag
har cirka 45 bergtäkter och Jan Johansson är både delägare och produktionschef.
–1996 startade vi verksamhet i Estland. Det krävdes en hel del av oss,
inte för att starta men för att komma in med sprängämnen. Med den
bakgrund landet hade var de misstänksamma och det krävdes mycket
för att komma på rätt våglängd med
myndigheterna, vi lyckades bra och
företaget expanderade snabbt. Vi
hade 30-35 man anställda, grävmaskiner och annan utrustning. Landet
var oerhört expansivt och hade en
enorm framtidstro. 2008 kom de
med i EU och då gick luften ur landet, berättar Jan Johansson.
Galna beslut
Jan Johansson är en av eldsjälarna
bakom BEF och han berättar att tankarna på den föreningen startades
någonstans under slutet av 90-talet.
Detta för att fylla det tomrum som
uppstod när NitroNobel såldes till
norrmännen. De hade tidigare fungerat som ett sammanhållande nav i
Ingemar Haslinger från Orica förärar en lycklig Jan Johansson med ett av alla priser som Årets Bergsprängare får.
SprängNytt 1/2012
15
branschen men efter försäljningen
fanns det plötsligt ingen som tog
parti för bergarbetarna. Till slut blev
det en enorm brist och den konkurrens som uppstod mellan alla entreprenörer gjorde att yrket urvattnades och statusen blev lägst av alla.
Det var då som Klas Vogler och Jan
Johansson bestämde sig för att göra
någonting åt situationen och BEF
såg sitt ljus.
– I dag fattas det inte ett myndighetsbeslut utan att vi har fått lämna
våra åsikter och tänka till, säger Jan
Johansson.
Lyssnar på oss
Jan Johansson har varit inblandad i
många projekt, breddningen av inseglingsrännan i Norrköpingshamn
är ett exempel.
– Det uppdraget passade oss som
handen i handsken, berättar Jan Johansson. Vi har några personer runtom i världen som hjälper till med specialprojekt av det slaget. För tillfället
har vi en kille som jobbar med att
ta fram en speciell sorts sten för att
täcka en gasledning mellan Ryssland
och en japansk ö, och till hösten tror
vi att vi får ett nytt spännande uppdrag i Brasilien, där finns vi redan i
dag. Vi arbetar med ett holländskt
företag som är mycket skickliga på
arbeten där vatten möter land. Det
är extra roligt att de tror på oss och
till och med går kurs hos oss. De har
till exempel byggt palmöarna utanför Dubai, säger Jan Johansson.
Värdig vinnare
Att Jan Johansson är en hyllad berg-
sprängare hördes på jublet från
publiken när vinnaren annonserades på den årliga BK-avslutningen i
Vinterträdgården på Grand i Stockholm. Alla verkade rörande överens
om att han var en värdig vinnare av
det prestigefyllda priset. Förutom
äran fick vinnaren både blommor
och tavlor. Nytt för i år var att Orica
Mining hade höjt prissumman till 70
000 kronor, och öronmärkt 10 000
till välgörenhet, sen var det upp till
pristagaren att bestämma vem som
skulle få den delen.
– Sjöräddningssällskapet gör ett
fantastiskt jobb och helt utan statlig
stöttning, säger Jan Johansson, och
det går väl hand i hand med hans
egna engagemang och envisa kamp
med att få till förändringar och förbättringar för alla bergsprängare.
Där satt signaturen. Plötsligt var Jan Johansson 60 000 rikare, och inte nog med det, han fick dessutom 10 000 som
han valde att skända till Sjöräddningssällskapet.
SprängNytt 1/2012
16
Fakta
Årets Bergsprängare
Jan Johansson tillsammans med sambon Anette Broman blev kungligt firade
som sig bör i samband med utmärkelsen Årets Bergsprängare. Det är ett
pris fyllt med prestige, så vad passar bättre till än ett glas bubbel och en vit
limousine?
Namn: Jan Johansson
Ålder: 50 år
Företag: Voglers Sverige AB
Hemmahörande i: Lidköping
Juryns motivering:
En pionjär inom många områden
med en gedigen och mycket bred
kompetens. Han betraktas av alla,
kunder, kollegor, konsulter och
myndigheter som en diplomatisk
men ändå ytterst handlingskraftig
person som sätter bergsprängarens
säkerhet i fokus samtidigt som han
arbetar för att höja yrkets status.
Många var det som ville dela glädjen med Jan Johansson, från vänster Bernt
Wernby, Ingemar Haslinger, Jan Johansson, Donald Jonson och Lars Frändberg.
SprängNytt 1/2012
17
Det mullrar i
Sundsvall
Stefan Petterson från Orica jobbar febrilt med att fylla på bulkmedel. Det är många hål som ska fyllas
och fler siter som ska besökas.
SprängNytt 1/2012
18
Det mullrar rejält söder om Sundsvall. Det är den nya E4:a dragningen som är i fullfärd
att genomföras. Bara i Nolby ska 100 000 kubikmeter berg sprängas bort. Till det kommer
allt annat som ska sprängas och byggas på den 17 kilometer långa sträcka som PEAB har
entreprenaden på.
– Det är a och o att man känner sig trygg vid sprängarbeten, säger Simon Knudsen,
sprängbas Scandrock. Orica Mining Services har varit i branschen längst när det gäller
bulkning, de vet vad de sysslar med.
Det är mycket som ska göras men nu och då behöver sprängarbasen Simon Knudsen, i mitten, stanna upp och
diskutera det fortsatta arbetet.
Det är alltså Peab som har uppdraget att bygga den nya E4-sträckningen Myre–Skönsmon söder om
Sundsvall. Kontraktet är värt till 1,1
miljarder kronor och företaget ska
förutom 17 kilometer väg också
bygga 3 trafikplatser och 25 broar.
Satsningen E4:a Sundsvall är ett av
landets största pågående infrastrukturprojekt. Totalt är det 20 kilometer
väg som ska byggas. Av det är 17
km ny motorväg. Här ska 36 broar
byggas och sammanlagt kommer
notan att hamna kring 4,6 miljarder.
Får gärna gå snabbare
När Sprängnytt besöker arbetsplatsen vid Skönsmon är det tidig mor-
gon, men det hindrar inte att aktiviteten vid vägbygget är i full gång.
Enligt kontraktet ska den sträcka
PEAB ansvarar för vara färdigställd i
oktober 2015, men arbetet får gärna
gå snabbare ändå och därför lockar
Trafikverket med en rejäl bonus för
varje vecka projektet tidigareläggs.
Det är många företag inblandade
som underleverantörer åt PEAB,
Sprängnytt träffar Simon Knudsen
från Scandrock. Han är sprängbas
för trafikplats Skönsmon och berättar med inlevelse om sitt uppdrag.
– Just här ska det bli en trafikplats
och vi lägger ner stor möda på att
få till en snygg bergsskärning. Sammanlagt tror jag att vi kommer att
frakta bort ungefär en miljon ton av
berget här, resten återanvänder vi
som kross, berättar Simon Knudsen.
Många sysselsätts
Det är många företag som sysselsätts i arbetet med den nya sträckningen. När Oricas bulkbil rullar in
på siten tar grabbarna först en kopp
kaffe men sen är det bråttom att fylla borrhålen med bulksprängmedel.
Under det arbetet hinner jag träffa
representanter från olika företag.
Här finns Linus Nordström från Slipexperten i Sundsvall som får rycka in
vid lite olika jobb, men som först och
främst ser till att hålla borrkronorna
välslipade. Marcus Theland från
SprängNytt 1/2012
19
Som ett månlandskap ser det ut i Skönsmon men i framtiden
ska här finnas både en trafikplats och en ny bredare E4:a.
Det blir många hål som ska iordningsställas och kontrolleras men
arbetet flyter smidigt och alla entreprenörerna vet exakt vad det är
just de ska göra.
Mining Services har varit i branschen längst
”närOrica
det gäller bulkning, de vet vad de sysslar med.
Simon Knudsen, sprängbas Scandrock.
Innan det är dags att starta igen är det gott med en kaffekopp och lite paus, från vänster Ola Persson, Stefan Petterson
båda Orica och längst till höger Oskar Winkler sprängarbas från Scandrock.
SprängNytt 1/2012
20
Scandrock finns också på plats och
tar bland annat hand om en av bor�riggarna. Han berättar att en av företagets ägare är Johan Rosén som
blev Årets Bergsprängare 2003. Ola
Persson och Stefan Pettersson från
Orica börjar vara klara med sitt arbete. Just då dyker Oskar Winkler upp.
Han har huvudansvaret för sprängningarna både här och i Nolby.
Laddning nummer två
Oricas laddningsbil följer Oskar
Winkler till Nolby. Det är fortfarande tidigt på dagen, men snart
är det lunch. Det verkar dock inte
de andra fundera över utan det är
dags för laddning nummer två. Vid
Nolby upprepas proceduren. Först
tar Oricas personal en kopp kaffe
med sprängarbasen som nu är Oskar Winkler, ”Skar” Peter Andersson dyker också upp. När kaffet
är urdrucket är det dags att ladda
igen. Här ska cirka 100 000 ton
berg sprängas bort för att ge plats
för E4:an, materialet krossas och används i bygget. Det är djupa raviner
och många stora maskiner igång när
Sprängnytt är på plats. Arbetet flyter
otroligt effektivt och alla verkar känna alla, trots att Sprängnytts reporter ser många olika företagsnamn
och emblem på kläder och bilar. Det
stämmer det Scandrocks sprängbas
Simon Knudsen sa:
– Vi kanske verkar många, men
branschen är liten och jag har jobbat i princip i hela Sverige.
Det är många underleverantörer
på plats, men självklart har PEAB
viktiga nyckelpersoner, som här
Daniel Olsson, på plats för att se
till att allt blir rätt.
Stefan Petterson fick en hektisk dag i Sundsvallstrakten. Han jobbar egentligen i
Nora men när det behövs förstärkning rycker han självklart in för kunderna.
SprängNytt 1/2012
21
Oricas regionchef, Bernt Wernby, tillsammans med Patrik Hemmingsson och Ulf Öström. Alla tre är mycket nöjda med Senatel.
Orica Mining Services har nu lanserat Senatel™ Powerfrag™ på den svenska marknaden.
Det är ett helt nytt, sprängkapselkänsligt emulsionssprängämne, en vit plastisk massa,
med stor sprängverkan.
– Det är mångsidigt och har ett lugnt förlopp under sprängningen, säger sprängarbasen
Ulf Öström vid Skanskas bergtäkt Vikan i Göteborg.
Bakom utvecklingen av Senatel™ ligger Orica Mining Services kontinuerliga arbete med att öka säkerheten vid
sprängningsarbeten.
– Senatel™ har tagits fram i första
hand för att man inte ska behöva använda nitroglycerinbaserade sprängämnen. Det ger en avsevärt högre säkerhet och arbetsmiljö, betonar Bernt
Wernby som är regionchef för Orica i
södra Sverige. Han säger att det är en
produkt som kan användas såväl som
bottenladdning och pipladdning som
topptändare.
– Enklare än så kan det inte bli, kon-
SprängNytt 1/2012
22
staterar han.
Den här dagen, en gråkall februaridag med isande vind från väster och
regn som hänger i luften, är Bernt på
besök vid bergtäkten Vikan. Ulf Öström, en veteran i branschen som använt alla olika typer av sprängmedel
som förekommit de senaste 50 åren,
och hans kollega Patrik Hemmingsson
har påbörjat laddning med Senatel™.
Det är inte en vanlig sprängning som
ingår i den löpande produktionen. Här
ska ett stycke berg skjutas bort för att
ge bättre framkomlighet till på området .
– Det är en ganska liten salva, ungefär 2,5 ton sprängmedel i 80 hål,
förklarar Ulf Öström.
– I de första raderna använder vi
Senatel™ genomgående. De övriga
kommer teamet från Orica och laddar
med bilen. Där har vi en slang Senatel™ i varje hål, och resten laddas från
bilen, säger han.
Bernt Wernby skär av en slang Senatel™ och visar den plastiska massan.
– Titta här, säger han. Konsistensen är helt annorlunda jämfört med
den produkt som användes tidigare.
Den var kladdig och sämre att han-
tera på många sätt. Senatel™ gör
jobbet både enklare och säkrare.
Bernt berättar att hans erfarenheter
från de tester som tidigare gjorts
med det nya sprängmedlet är genomgående positiva, bland annat
har han testat detonationshastigheten hos Senatel™.
– Det har fungerat alldeles utmärkt och höll en väldigt stabil
detonationshastighet genom hela
laddpelaren, säger han.
Vattenbeständigt patronerat
sprängämne
Kan användas som både botten och pipladdning då det är
sprängkapselkänsligt
Kan användas både ovan jord
och under jord
Ger utmärkt fragmentering
Minimerar rök- och gas utveckling efter detonation
Har god vattenbeständighet
med minskad negativ miljöpåverkan
Eliminerar de hälso- och säker
hetsrisker som nitroglycerin medför
Bra packningsgrad
Slitstarkt och hållbart ytskikt
Patrik Hemmingsson och Ulf Öström laddar med Senatel™
Laddning pågår. Här används både Senatel™ Powerfrag™ och sprängmedel från laddtrucken.
SprängNytt 1/2012
23
Arkivfoto, Orica Germany
24
SprängNytt 1/2012
SprängNytt 1/2012
25
kom
Orica håller på att etablera en ny flotta
laddtruckar för bulkladdning i de nordiska
länderna.
Sverige och Finland har fått sina första
laddtruckar och fler är på väg.
Euromaster™. Lär dig namnet. Denna bil befinner
.
De har kört i nästan tre timmar när
de svänger in i Cementa´s stora
kalkbrott i Skövde, mitt emellan
mellan Vänern och Vättern. En helt
ny lastbil, full av uppgraderad laddteknologi från Orica, kör de slingrande vägarna upp tillsammans
med en eskortbil. Båda startade
från Oricas huvudkontor i Gyttorp,
där fyra män fick kliva upp mycket
tidigt för att vara på plats vid gaten
klockan 08.00
– Vi spränger varje torsdag, förklarar gruvchefen Fredrik Cullberg (37).
SprängNytt 1/2012
26
Tillsammans med sprängarbasen
och två medhjälpare följer han den
blå-vita jätten med blicken.
– Vi brukar skjuta tre till fyra salvor på 22-28 borrhål, men idag har
vi bara skjuta två salvor.
De två salvorna fördelas på två
olika pallar i kalkbrottet. En lägre
pall består av 10 hål med en pallhöjd på 17 meter, och den övre 26
borrhål á 15 meter. Det skulle resultera i ca.1700 kubikmeter (ca 3700
ton) respektive 3800 kubikmeter
(ca 8500 ton) av sten.
Många nya fördelar
Cementa är en av de första stora företag som besöks av Euromastern.
Samtidigt som de får en fullvärdig
produkt, har Cementa gått med på
att hjälpa Orica att testa och fullända
den nya laddtrucken. Några barnsjukdomar har det varit, men ingen så betydande att inte gruvchefen varit nöjd.
– Vi körde den första salvan med
Euromastern strax före jul förra året
och ser redan att laddningen går
snabbare med den här bilen, säger
Fredrik.
mmer till Sverige
r sig ofta på vägarna under de kommande åren.
– Den nya tekniken ger oss en
möjlighet att optimera fragmenteringen som vi inte hade tidigare. Nu
kan vi räkna med att spara pengar i
krossanläggningen. Vi behöver inte
använda så mycket energi för att
krossa stenen som tidigare.
Euromaster kommer i framtiden arbeta parallellt med de befintliga laddtruckarna från Orica.
Sprängämnet, Centra Gold GT, är
fortfarande blandat på bilen, men
till skillnad från de välkända SMEtruckarna är Euromastern lättare att
Text och foto: Einar Gjærevold
använda, från hantering av råvaror
fram till laddning i hålet. Det finns
färre pumpar och andra kontrollenheter som kan behöver underhållas
och regleras. Samtidigt skiljer sig
Euromastern från SSE- truckarna på
det sättet att den kan leverera flera
typer av produkter, beroende på vad
kunden vill ha eller sprängningsarbete kräver.
Men innovationen har mer att
erbjuda: den kan lätt modifieras så
att den kan ladda med två slangar
och den kan även nyttja differentie-
rad laddning. Det senare innebär att
operatören kan ge bottenladdningen en högre densitet/energi samtidigt som pipladdningen får en lägre
densitet/energi. Allt som allt ger Euromastern en ännu större flexibilitet
och en tillförlitlig kvalitetskontroll
vid sprängning.
Långa avstånd
I slutet av februari, har Orica totalt fem operativa Euromaster™
på marknaden. Två är stationerade
i Finland, tre i Sverige. Den första
SprängNytt 1/2012
27
Euromastern är Oricas nya tillskott till flottan av laddbilar. Det finns en hel del förväntningar på bilen. Stationschef
Stefan Petterson drar laddslangen för dagens första uppdrag.
SprängNytt 1/2012
28
laddbilen kom till Skellefteå i slutet
av september förra året och när våren är över kommer alla laddtruckar
att vara fördelade på bulkstationer
runt om i landet: Skellefteå, Stockholm och Göteborg.
– Flottan kommer troligen att stärkas ytterligare med tiden, avslöjar
stationsföreståndaren i Gyttorp, Stefan Petterson (34).
– Låt oss först se hur konceptet
fungerar och sedan kommer vi att
utveckla det ytterligare.
Operatörer i Gyttorp har en stor
yta för att täcka. Aktionsradien är
30 mil, vilket ger en operativ yta på
60 mil i diameter.
– Vi täcker hela Sverige, från Östersjön till norska gränsen, eller från
Stockholm till Töcksfors, och så
långt norr och söder. Så vi talar om
långa avstånd. När det är fullbokat,
är vi på väg nästan varje dag. Att arbeta i 12-13 timmar är inte ovanligt,
men vi är alltid två förare som turas
om att köra.
Sex andra Oricastationer täcker
resten av landet. Bastuträsk i norr
servar en liknande region som Gyttorps, medan Gotland, Göteborg,
Ljungaverk, Aneby och Lönsboda
och tar hand om mindre områden,
som i sin tur har flera täkter i västra
och södra Sverige.
Robust maskin
Vintern är snöfattig, men kall i Skövde.
En isande vind från öst drar genom
Våmbsdalen och stenbrottet, och fortsätter bortom de västgötska slätterna
mot Bohuskusten.
Liksom de existerande laddenheterna, är Euromastern byggd med tanke
på det krävande klimatet i Norden.
Men som det anstår en mer modern
bil, är den också utrustad för att förhindra frysning och värmeförluster.
Fabriksenheten är delvis isolerad och
har ett värmesystem, medan processenheten använder glykol vid behov..
Dessutom är de mekaniska system
förenklade. Det finns färre pumpar
och färre enheter som behöver startas
och stängas av.
Det finns dock dubbla kontroller för
flöde och dosering, och mätare överallt så att operatörerna kan kontinuerligt övervaka och säkerställa kvaliteten
på det producerade sprängämnet.
Hög flexibilitet
En dryg halvtimme behöver perso-
Cementa AB:s kalkstensbrott i Våmbdalen i Skövde är ett av Sveriges största dagbrott. Här avfyras tre till fyra salvor varje torsdag.
Joakim Persson, Orica operatör från Gyttorp, laddare.
nalen från Cementa och Orica för
att ladda den första salvan, innan
de snabbt går vidare till nästa pall i
kalkbrottet.
Stefan Petterson tror att den nya
Laddtrucken har många fördelar
jämfört med traditionella SSE bilar.
Större laddningskapacitet är en.
– De gamla lastbilarna har en nyttolast på 10-11 ton. Med Euromastern
SprängNytt 1/2012
29
Gruvchef Fredrik Cullberg är före detta sprängarbetsledare, och gillar att vara med på arbetet med laddning och koppling.
- Skall man utveckla och förbättra arbetet måste man vara med på utförandet, menar han.
Operatör Jonas Östlund från Orica känner
berget på Cementa och har en bra ”koll”
på laddningen.
SprängNytt 1/2012
30
kan vi ladda 14 ton, och vi kan pumpa upp till 150 kg per minut.
– I Euromastern tillsätter vi diesel
till våra AN-prills (pellets av ammoniumnitrat), vilket inte görs på de
andra enheterna. Mixen av detta
blir ANFO, som därefter blandas
med matrisen. På detta sätt dopar vi
produkten, och får en mer optimalsyrebalans för alla produktvarianter.
Medan vi tidigare var låsta till ett fåtal recept, har vi nu större flexibilitet
och kan variera ANFO-inblandning i
matrisen från 0 till 30 procent, beroende på bergets egenskaper.
En mer effektiv blandning har
också en miljömässig fördel i att Euromastern ger mindre kväveutsläpp.
Dessutom blir det mindre spill på
berget vid start och avstängning.
brottet nästan mitt i staden, med tät
bebyggelse och 34 000 invånare på
alla sidor. Närmaste granne är Våmbs
Kyrka, ett arv från 1100-talet. Det
unika läget ställer särskilt stränga krav
på utsläpp och vibrationer vid sprängning.
– Vi är inte tillåtna att överskrida ett
vibrationsvärde på 4 mm / sek, förklarar Cullberg.
I området runt den medeltida kyrkan är gränsen satt ännu lägre, endast
3 mm / sek. Dessutom har vi en övre
gräns på 100 Pascal (Pa) med avseende
på luftstötvåg.
Hittills har Cementa lyckats hålla sig
inom gränserna och det kan komma
till hands, för politiska krafter vill ha
det traditionsrika, men allt för centrala
stenbrottet avlägsnat.
Gruvdrift mitt i stan
Det finns inte många gruvarbetare
som med gott samvete kan sticka
iväg och fika på kaféer över vägen
på lunchen, men det kan de på Cementa. Under årens lopp har Skövde
vuxit sig större så att idag ligger dag-
Låsfjädrar smartare än förväntat
Införandet av Euromastern innebar att
Cementa började använda spärrfjädrar
under laddningen. Fredrik Cullberg
medger att den extra kostnaden togs
emot med skepsis i början, men det
blev uppenbart att spärrfjädrarna var
bra att ha.
– När vi använder spärrfjädrar behöver vi inte vänta och se hur mycket
sprängämnet gasar, eller justera avladdningen om det skulle gasa för
mycket. Således kan vi gå snabbare i
processen med att börja koppla ihop
salvan.
Fredrik Cullberg har arbetat i stenbrottet sedan 2005. Först som ersättare för sprängarbetsledaren och de
senaste tre och ett halvt åren som gruvchef. Under hela denna period Orica
varit en leverantör av sprängämnen
och tändmedel.
– Det är ett samarbete som fungerar
mycket bra, sade han. - Valet av leverantör sker genom centrala förhandlingar, men vi blir alltid tillfrågade på
förhand och då är det helheten som
räknas. Vad sägs om tillgång, tillförlitlighet och backuplösningar? Med
Orica har vi en öppen dialog och aldrig
ett problem.
Euromastern skall också komma till
Norge de närmaste åren, men exakt
när det kommer att hända, och var
de skall stationeras, har ännu inte fastställts.
Stationsföreståndaren Stefan Petterson från Orica (vänster) och gruvchef Fredrik
Cullberg Cementa AB är glada att detta goda samarbete har pågått i många år.
Cementa AB Heidelberg
Cementa AB är Sveriges enda cementtillverkare och täcker nästan hela den svenska marknadens behov av byggcement,
snabb cement och murcement. Företaget driver tre kalkbrott och tillhörande produktionsanläggningar, Skövde (Västra
Götalands län), Slite (Gotland) och Degerhamn (Öland).
Cementa AB ägs av Heidelberg Cement Group, som är en av världens största tillverkare av byggmaterial i cement, betong, ballast
och förtillverkade betongelement. Gruppen omsätter ca. 83 miljarder kronor per år och har 46 000 anställda i 50 länder.
Etablerad: 1871
Ägare: Heidelberg Cement Group
Huvudkontor: Stockholm
Fabriker: Skövde, Slite (Gotland),
Degerhamn (Öland)
Anställda: 425 (97 i Skövde)
Omsättning: 1,3 miljarder kronor
Prod.kapacitet:
Prod.kapacitet:
2000 ton per dag/
2000
tonton
perper
dag/
600 000
år (Skövde).
600 000 ton per år (Skövde).
SprängNytt 1/2012
31
• Byggd på Scania plattform av SiPro AS
efter Oricas ritningar och specifikationer.
• Lastkapacitet: 14 ton.
• Pumpkapacitet: Upp till 150 kg / min.
• Kan utrustas med dubbla laddlinjer.
• Kan utrustas för differentierad laddning.
• Dubbla kontroller på utflödet och
dosering.
• Frostskydd.
Chef Marknad Sverige, Ingemar Haslinger:
Slutprodukten är det samma
Varför introducerar ni EUROMASTER™
bilar?
Euromaster är egentligen bara en
konceptförändring där slutprodukten är densamma för både Euromastern och traditionella SME-truckar.
Euromastern har dock många moderna hjälpmedel som ger förbättrad processtyrning och möjligheter
för ökad kvalitetskontroll.
Hur många bilar kommer anskaffas?
Vi har beställt fyra bilar av detta slag
i Sverige. Efter att du besökte Cementa i januari, har vi redan fått den
fjärde bilen på plats.
Var är de stationerade?
Kundernas behov är lite olika runt
om i landet. Vi introducerar konceptet där vi ser ett behov av det. Det
som först och främst styr valet av
koncept, är var salvan befinner sig
SprängNytt 1/2012
32
i förhållande till vårt råvarustation.
Eftersom detta egentligen bara är
två olika sätt att producera samma
explosiva ämne, har det mindre betydelse vilken bil vi kommer med.
Är det dyrare för kunden att ladda
med en Euromaster™ än en traditionell laddbil?
Det är lika billigt med båda.
Gör Euromaster™ det mer lönsamt
att spränga stora, men mindre ofta
salvor i framtiden?
I allmänhet är det nästan alltid mer
lönsamt att spränga stora salvor.
Euromastern kan leverera 14 till 15
ton sprängämne, mot 10-11 ton på
våra traditionella små och medelstora SME-bilar. Men vi kan också
ansluta ett släp på SME-bilarna, så
jag skulle säga att det är ”hugget
som stucket”.
Ingemar Haslinger, Chef Marknad Sverige
3800
3800 ton
ton urgammalt
urgammalt berg
berg går
går ii luften.
luften. Bara
Bara några
några hundra
hundra meter
meter ifrån
ifrån kulturarv
kulturarv och
och tätort.
tätort.
SprängNytt 1/2012
33
Räddningen när något händer i en slimmad organisation
Hyr en
sprängarbas!
Det finns tillfällen då man önskar att det gick
att hyra en sprängarbas, exempelvis om en
nyckelperson i den egna personalstyrkan blir
sjuk. Och visst går det.
Slå en signal till Orica Mining Services och
boka in Thommy Gustafsson!
De allra flesta företag har varit med om det mer än en gång:
Plötslig och oväntad sjukdom kullkastar alla planer. I en del fall
går det att lösa genom att disponera om resurserna tillfälligt.
I andra sammanhang är det svårare – bland annat när någon
med särskild kompetens plötsligt är frånvarande. Sprängarbasen är ett typexempel. Han kan inte ersättas av vem som helst.
Drömmen för många som planerar en verksamhet är att kunna
hyra en specialist tillfälligt. Just när det gäller att hitta en sprängarbas med kort varsel behöver lösningen inte vara längre bort än
närmaste telefon. Ett samtal till Orica Mining Services kan räcka
för att en kompetent sprängarbas ska kunna hoppa in och ta
hand om ett projekt som är i fara.
– Det kan inte bli enklare. Oricas laddoperatörer kommer till
platsen och laddar. Jag grusar och spränger och tar hand om
allt pappersarbete, ser till att det finns en tydlig borr- och tändplan och att alla journaler förs på ett korrekt sätt, säger Thommy
Gustafsson.
Skärpta regler, ökade krav
Regelverket för hantering av sprängämnen och kraven på
kompetensutveckling gör det successivt mer komplicerat för
framförallt de mindre företagen att hålla den egna personalen
uppdaterad. Hos Orica ingår detta som en självklar del av verksamheten. Här finns alltid personal med rätt kompetens.
Thommy Gustafsson ser inga begränsningar när det gäller vilken typ av uppdrag det kan handla om – allt från stora projekt
och sprängningar i bergtäkter till mindre insatser för att bereda
plats för en husgrund. Erfarenheten och kunskaperna finns –
och de är gedigna. Thommy har arbetat i företaget i 34 år, varav
de senaste 20 åren inom laddservice. Han varit sprängarbas på
konsultbasis i många olika sammanhang genom åren.
– Det har ju förekommit att ordinarie sprängarbas varit
sjuk, och det får inte stoppa produktionen. Då har jag hoppat in några dagar, säger han.
– Jag tycker det är inspirerande att vara ute och arbeta
hos kunderna. Jag är ingen innemänniska, och vill inte tillbringa mina dagar framför en dator eller vid ett skrivbord.
Jag trivs ute på fältet, och även med att gå från ett projekt
till ett annat.
SprängNytt 1/2012
34
Att hyra: Thommy Gustafsson, sprängarbas vid Orica, går in
som sprängarbas hos kundföretag vid behov.
Ständigt i rörelse
Thommy har varit i rörelse i alla år. När han började hos dåvarande Nitro Nobel i Gyttorp jobbade han först med interna
transporter och levererade sprängämnen till företagets magasin
på olika platser. På tidigt 1980-tal började han som laddare, och
har i den egenskapen varit verksam i de mest skilda miljöer –
praktiskt taget från urskog till tättbefolkade områden i storstan.
Han har gedigna kunskaper om hela branschen, om sprängmedel och hur borr- och tändplaner ska se ut för bästa möjliga resultat med minsta möjliga risker. Det har gett erfarenheter som
också lett till internationella uppdrag.
– Ja, jag har fått vara med om ett par intressanta jobb utomlands. Bland annat har jag fått vara med om att starta en sprängämnesfabrik i Bulgarien och en bulkstation i Norge, säger han.
– Det har varit en fantastisk resa att se utvecklingen av sprängmedel. Framförallt hoppas jag att elektroniksprängkapslarna
kommer att slå igenom ordentligt. De är väldigt bra, inte minst
i tättbebyggda områden där de underlättar när det gäller att
minimera vibrationer, understryker Thommy Gustafsson.
Inledningsvis är Thommy ensam sprängarbas att hyra, men
utbildning pågår och under året kommer han att få sällskap av
två kollegor som har mångårig erfarenhet som laddare.
Vi utvecklar
morgondagens teknik
och löser dagens
utmaningar
Orica Sweden AB
Gyttorp
713 82 Nora
Tel. 0587 850 00
Fax. 0587 255 35
info.gyse@orica.com
www.oricaminingservices.com
SprängNytt 1/2012
35
”Jag hinner inte vara
med varje gång”
Oricas sprängarbas räddningen
Martin Berntsson Zetterholm på NCC ser
stora fördelar med att hyra sprängarbas
från Orica Mining Services.
Micke Johansson och Thommy Gustafsson arbetar med
att förbereda sprängningen.
SprängNytt 1/2012
36
– Det är en stor fördel att hyra en sprängarbas, säger Martin Berntsson Zetterholm.
Han är platschef för 15 bergtäkter och mobila krossar inom NCC i Småland och Östergötland, och anlitar Orica Mining Services tjänster sedan ett år tillbaka.
– Om jag inte haft tillgång till en inhyrd sprängarbas skulle jag behöva
vara med själv vid varje salva. Och det
hinner jag inte. Nu vet jag att det sköts
professionellt utan att jag är på plats,
säger Martin Berntsson Zetterholm.
De 15 bergtäkterna som han basar
över producerar närmare 1,3 miljoner
ton årligen, som används i de projekt
NCC är involverad i inom regionen.
De är spridda på ett stort geografiskt
område, och Martins närvaro skulle
inte bara vara tidskrävande utan också medföra att han skulle tillbringa
mycket tid på vägarna – tid som han
nu kan använda på ett mer produktivt
sätt.
Täta kontakter
– Jag har täta kontakter med Thommy Gustafsson på Orica och vi diskuterar detaljerna för varje salva, hur
mycket vi ska ladda och annat som
har betydelse. Kommunikationen
mellan oss fungerar alldeles utmärkt
och jag är trygg med att veta att allt
sköts på ett professionellt sätt, poängterar han.
Martin beställer laddbilen och
sprängarbasens tjänster en vecka
före planerad sprängning. Thommy
Gustafsson och laddoperatörerna
kommer på morgonen och utför sitt
arbete. Några dagar senare får Martin Berntsson Zetterholm sprängjournalen från Thommy.
– Enklare kan det inte vara.
Laddar 200 hål
Den här dagen, en av de sista i februari, har Thommy med sig laddoperatörerna Jonas Östlund, Görgen
Funke och Micke Johansson och den
nya laddtrucken, Euromaster, till en
bergtäkt i närheten av Tranås. Gänget
laddar 200 hål med totalt cirka 14
ton sprängmedel innan Thommy kan
trycka på knappen och förvandla berget till sten som går vidare till kross.
Borrningen har utförts av NCC:s egen
personal. Thommys ansvar börjar med
laddningen och upphör när han fått
in alla data som han för in i sprängjournalen.
– Samarbetet med Martin fungerar mycket bra, konstaterar Thommy
Gustafsson – sedan drar han vidare till
nya uppdrag. Nästa dag i Bergslagen,
därefter väntar Bohuslän. Samma
arbetsuppgifter hela tiden – ändå är
ingen dag den andra lik.
Jonas Östlund sitter i laddtrucken och styr laddningsarbetet därifrån.
Euromaster™ har avancerad datorstyrning av processen.
Görgen Funke ingår i teamet som laddar
och förbereder salvan.
Micke Johansson arbetar med laddning
ute på fältet.
SprängNytt 1/2012
37
”Det fungerar alldeles utmärkt”
Mer energi i Euromaster™
Kalksten i stora mängder. Varje år bryts 400 000 ton vid SMA:s kalkbrott i rättvik.
Lars Frändberg från Orica diskuterar sprängämnen med Roland Johansson och Marcus Labba.
Vid SMA Minerals kalkbrott i Rättvik utvinns 400 000 ton kalk varje år. Företaget levererar
det mesta till järn- och stålindustrin, och det är viktigt att produktionen löper friktionsfritt.
– Vi köper sprängmedel från Orica Mining Services och nu har vi skjutit de första salvorna
som laddats med Euromaster™. Det fungerar alldeles utmärkt, säger sprängarbasen
Roland Johansson.
Roland har varit med länge. Han har
arbetat vid kalkbrottet sedan 1983
och har kunnat följa utvecklingen av
sprängmedel.
– När jag började här fanns det
inte bulksprängmedel. Det var patronerat. Och jag fick bära ut det på
pallen, ungefär 100 kg till varje hål.
SprängNytt 1/2012
38
Det var tufft, berättar han.
Med den erfarenheten i bagaget välkomnar han den nya tidens
produkter. Att förbereda en salva
har inte bara blivit lättare – det går
också mycket snabbare än förr. Men
han kände först en liten tveksamhet
när Orica aviserade att Euromaster™
med SSE-sprängmedlet skulle lanseras.
Lika snabbt som förr
– Gasningstiden är längre, och
det gjorde mig lite bekymrad. Men
man hade löst det problemet med
en liten propp som vi sätter i hålet.
Den håller nere gasningstiden. Det
visade sig att hela processen fram till
att vi kunde skjuta salvan inte krävde
mer tid än när vi använde SME, säger
Roland Johansson.
Marcus Labba, sedan ett år bergsprängare och den som arbetar sida
vid sida med Roland, håller med:
– Jag tycker till och med att det
gick lite snabbare, säger han.
– Dessutom upplevde jag att det
är mer energi i SSE än i SME, säger
Roland.
Kraftig lutning
Kalken här i Siljansringen, den drygt
fem mil stora kratern som bildades
efter ett meteoritnedslag för 360
miljoner år sedan när Sverige låg
under ett tropiskt hav, ligger inte i
horisontella lager. Till följd av meteoritnedslaget som tryckte undan sedimenten kom dessa att resas uppåt. Det som hände för 360 miljoner
år sedan påverkar därför arbetet för
Roland och Marcus.
– Lutningen är kraftig. Det gör att
borrhålen också lutar 23 grader. Det
är extremt mycket, säger Roland.
Roger Hampus svarar för transporterna från kalkbrottet i Rättvik.
Den stora utmaningen i arbetet
vid kalkbrottet är att sprängningarna
ska ge bra fraktioner. Det påverkar
den fortsatta förädlingsprocessen,
både ifråga om tid, energiförbrukning och slitage på utrustning. En
rad faktorer medverkar till om fraktionerna blir bra – antalet borrhål,
borrhålens storlek och lutning, bergets egenskaper, energin i sprängmedlet.
Viktig kundkontakt
Den här dagen är Lars Frändberg,
som är regionchef för Mellansverige
inom Orica Mining Services, på be-
sök i kalkbrottet. Han betonar hur
viktigt det är att hålla en nära kontakt med såväl små som medelstora
och stora kunder, och att följa upp
resultatet av salvorna.
– Våra kunder finns inom skiftande områden med olika förutsättningar, beroende på många olika
omständigheter – stora och små företag, som arbetar med olika bergarter. Men oavsett hur stora eller små
de är, så har de en sak gemensamt:
Samtliga har behov av bra sprängmedel och en hög servicenivå från
oss som leverantör. Det tar vi alltid
på största allvar, säger han.
En gråkall dag på vandring i kalkbrottet, Marcus Labba, Roland Johansson och Lars Frändberg.
SprängNytt 1/2012
39
TÄNDMEDELSFABRIKEN
Ledstjärna med rötter
Foto: Orica Sweden AB
Öster om Karlstad och väster om Stockholm. Mitt inne i storskogen i Bergslagen ligger Orica Mining
hittar vi en handfull byggnader med inbördes lång avstånd till varandra; verkstäder, laboratorier, ko
delen (Västra) sker produktion av emulsionsmatris. På Östra produceras tändmedel. Och det är tän
Den 1. januari 2012 övertog Christer
Kanto (61) som ny platschef på TMfabriken.
– Det var en fantastisk känsla
den förste dagen, berättar han
SprängNytt 1/2012
40
för Sprängnytt. – Jag kom liksom
”hem”. Den välkomsten jag fick,
kommer jag aldrig att glömma.
Kanto blir rörd när han tänker tillbaka på sin förste arbetsdag. Nästan
200 anställda hade mött upp för att
applådera nya chefen in till fabriken.
Han hade varit saknad.
För Kanto är inte vem som helst
i Orica-systemet. I vintras kom han
I DE NORRA SKOGARNA
g Services största fabriksanläggning i Europa. Här är säkerheten hård. På ett 80 hektar stort område
ontor, testfaciliteter och två fabriker. Fabrikerna är placerade i var sin ända av området. På den västra
ndmedel (TM) det skall handla om här.
från en stationering vid Oricas huvudkontor i Troisdorf, Tyskland, men
veteranen har arbetat i Orica och
det tidigare Nitro Nobel/Dyno Nobel
ända sedan 1984. I löpet av dessa
28 år har Kanto haft flera roller i
verksamheten;
licenskoordinator,
projektledare, exportchef, verkställande direktör (VD), och Europachef.
I grunden av den imponerande me-
ritlistan ligger en utbildning som
kemi-ingenjör, men det är först och
främst i den kommersiella sektorn
som Christer Kanto har haft de flesta av sina arbetsdagar.
SprängNytt 1/2012
41
Christer Kanto är ny chef for Oricas tändmedelsfabrik i Gyttorp. Veteranen känner fabriken och människorna här
som få andra, och blev varmt välkomnad då han tog över från nyår.
Fabriker över hela världen
Orica Mining Services opererar idag
13 tändmedelsfabriker över hela
världen – i Australien, Filippinerna,
Kina, Indien, Chile, Brasilien, Kanada, USA, Sydafrika, Tyskland och
Sverige. Fyra av dem är av ”modell
större”. Den ena ligger i Gyttorp.
Härifrån strömmar elektriska och
icke-elektriska tändmedel ut till hela
Europa, Afrika, Amerika, Latin Amerika och Asien. Produktionen går
dygnet runt, sju dagar i veckan, hela
året.
Fabriksanläggningen har långa
traditioner i Gyttorp, faktiskt ända
sedan Alfred Nobels tid på 1800-talet. Det var här det icke-elektriska
tändsystemet Nonel blev uppfunnet
på slutet av 1960-talet, ett system
som revolutionerade bergsprängarbranschen.
Likväl, historiens vingslag gav
ingen garanti för att fabriken skulle ligga i Gyttorp då Orica övertog
det ärevördiga Dyno Nobel år 2006.
Fabriken var en av två viktiga tändSprängNytt 1/2012
42
medelsfabriker i Europa. Den andra
låg i Troisdorf i Tyskland.
– Varför valde Orica att samla produktionen på ett så avsides liggande
ställe som Gyttorp i stället för i centrala Europa?
– Man vill ju alltid forsöka att
koncentrera verksamheten och
hämta ut synergieffekter där man
kan, svarar Christer Kanto. – Både
Troisdorf och Gyttorp drevs mycket kostnadseffektivt. Troisdorf låg
mer centralt placerat, men det var
flera saker som gjorde att avgörandet föll till Gyttorps favör. Vi hade
investerat mycket i ny teknologi, inte
minst genom utvecklingen av NPEDteknologin (Non-Primary Explosive
Detonator). Och medans Troisdorf fokuserade mest på elektriska sprängkapslar, producerade vi huvudsakligen icke-elektriska tändmedel, Nonel
(Exel). Dessutom hade vi stor produktionskapacitet: Vi hade också byggt
upp två slangproduktionslinjer och
har fortsatt plats till en tredje, om det
skulle uppstå behov.
Ekvatorn runt 8 gånger om året
En gång, i ”guldåldern” på 1950och 60-talet, sysselsatte sprängämnesindustrin i Gyttorp runt 1300
människor. Idag är arbetsstyrkan
mer beskedlig. 260 personer arbetar
i TM-fabriken. Men produktionen
har ökat mångfalt. Varje år tillverkar
en av världens mest avancerade fabriker mer flera hundra miljoner meter Exel-slang. Det motsvarar nästan
8 gånger runt ekvatorn.
I dag är inte Orica längre ensamma om att erbjuda icke-elektriska
tändare, men de flesta producenterna levererar bara slang med två
lagers isolation. Orica är en av mycket få som tillverkar tre-lagers slang.
Tre lager isolation gör slangen mer
robust, samt att den tål extrema
belastningar. Exel-slangen ska tåla
höge och låga temperaturer, den ska
kunna stå i vatten i flera månader,
och den ska tåla att bli hållen och
dragen i.
Oricas slangar är välkända för
den höga kvaliteten. Så genomgår
då också produkten noggrann testning före den sänds ut på marknaden, och produktionsprocessen blir
ständigt forbättrad, säger Christer
Kanto.
– Vi har en hel del ”förbättringsprojekt” på gång, både stora och
små. Men först och främst handlar
det om många ständiga förbättringar. Vi behöver inte alltid investera i
stora maskiner för att jobbet ska göras bättre, det räcker ofta med att vi
hittar de små åtgärderna som ständigt gör oss bättre.
Den muntra fabrikschefen har satt
telefonen på ljudlös, men från PCn
plingar det in epost i en jämn ström,
ändå är det långt efter kontortid. Så
är det att jobba i ett globalt företag
med avdelningar i alla tidszoner.
Till hela världen
Tändmedelsfabriken i Gyttorp producerar det mesta själv, från hylsor till sprängkapslar och tändtråd.
Sprängämnena till kapslarna hämtas
faktiskt från en fabrik i Karlskoga.
Också granulatet till plastslangarna
kommer från en extern leverantör,
men annars är fabriken självförsörjande. Elektriska och icke-elektriska
system produceras i olika maskiner.
Alla standardprodukter görs i de
helautomatiska produktionsmaskinerna, medans specialprodukterna –
till exempel extra långa slangar, körs
i de manuella.
Den största kundgruppen för Orica Mining Services är otvivelaktigt
entreprenörerna som jobbar underjord och i de stora dagbrottena, speciellt i Australien, Asien och Kanada.
I Europa utgör Norden huvuddelen
av marknaden, också här är underjordsprojekten de största kunderna,
med Boliden, NCC och Skanska i
spetsen.
Tändmedelproduktionen säljs direkt till kunden via huvudlagret i
Åkernäs.
- Vad tillverkas mest, färdiga produkter eller halvfabrikat?
- Det är fördelat på omkring 50/50.
Vi exporterar färdiga produkter till
alla de företag vi har i Europa, dvs.
Danmark, Norge, Finland, Island,
Estland, Polen, Tjeckien, Slovakien,
Bulgarien, Tyskland, Belgien, England, Irland, Spanien och Portugal,
samt Ghana och Japan. Dessutom
exporterar vi färdiga varor till företag
som vi inte äger i Frankrike, Italien
- Om vi hade
snurrat all Exel-slang
som Oricas svenska
tändmetelsfabrik hat
tillverkat runt jorden
skulle vår planet ha sett ut som ett garnnystan.
och Irland. Halvfabrikat går till Orica
fabriker i USA, Kanada, Chile, Zambia, Korea, Ryssland och Kazakstan.
- Det måste finnas en logistisk utmaning?
- Det är en ganska komplex logistik, för det är inte bara att skicka
iväg dessa produkter. Vi talar om
små sprängladdningar, och som
kräver olika tillstånd och godkännanden. Därför är det en ganska
stor apparat kring detta. Vad gäller
sprängämnen och sprängkapslar så
Christer Kanto
handlar det om att hitta ett bra sätt
att sprida energi. Utan ett bra distributionssystem, hjälper det inte även
fast produkten är bra. En bra logistikavdelning är avgörande.
Alltid back-up
Oricas tillverkningssystem följer
en obligatorisk princip: Om en
fabrik får driftstopp, skall det alltid finnas en reservlösning. Målet
är att kunderna alltid ska få den
produkt som beställts, i tid.
Christer Kanto står på god fot med arbetarna ”på golvet” i tändmedelsfabriken.
Här med (f.v.) Michaela Wallin och Monica Andersson.
SprängNytt 1/2012
43
ra Sverige och i norra Finland. Också
här i Bergslagen återöppnas många
små gruvor igen.
Det känns bra för tändmedelsproducenten, som med över 300 anställda är den klart störste arbetsgivaren i Nora kommun. 90 procent av
medarbetarna bor innanför en radie
av 15 kilometer från fabriken.
Är det lönefrågor eller et tekniskt tema som diskuteras här, mån tro? F.v.: Christer
Kanto, Thomas Granskog och Jannick Schwenke.
I Gyttorp snurrar produktionsapparaten dygnet runt. Ibland måste det
tyvärr slås igen om det exempelvis
blir åskväder. Men det finns alltid en
beredskap: Den består i första hand
av ett stort lager med reservsprängkapslar. Alternativt kan produkter
flygas in från Oricas fabriker i utlandet. Den närmaste ligger i Brownsburg i Kanada, men varorna kan lika
gärna hämtas från fabrikene i Chile,
Kanada eller Australien.
– Vi har ett stort nätverk av magasin, säger Kanto. – Exel-slangar är
dessutom lätta att frakta runt, för
de är klassade som plast och kan tas
med i vilket flyg som helst.
Med 13 tändmedelsfabriker spridda över hela klotet, är leveransförmågan på topp. Utöver detta finns
ett flertal monteringsfabriker som
tar emot halvfabrikat. Men varför
exporteras halvfärdiga varor?
– I stället för att skicka färdiga
produkter, har vi valt att placera
sammansättingsmaskiner i enskilda
land, förklarar Kanto. – Det är fördelaktigt av flera skäl. För det första
gör det transporten lättare. För det
andra blir leveranstiden kortare för
kunden, om någon beställer fel och
befinner sig långt från närmaste huvudfabrik. Om en Exel-kapsel skulle
haft en brinntid på 500 millisekunder istället för en sekund, eller om
slangen skulle ha vart 7,2 meter
lång i stället för sex, kan man använda halvfabrikaten för att tillverka
nya och rätt produkter lokalt. För
det tredje är monteringsfabriker välkomna arbetsplatser på många ställen. Speciellt är det många kvinnor
som får jobb på olika fabriker.
SprängNytt 1/2012
44
Skräddarsydda produkter
Även om sortimentet är stort på
Orica, både inom sprängämnen och
tändmedel, händer det att kunderna
behöver skräddarsydda lösningar.
– Vi har ett bra exempel här
hemma, berättar Christer Kanto. –
Sprängkapslar kan som bekant bli
ståendes ganska länge i ett borrhål,
och i Aitik gruvan är vattnet i borrhålen lite surt, så att kapslarna blir
förstörda. Tändarna som ska skickas
dit måste därför vara av koppar som
står emot den sura miljön.
Andra kunder har önskat speciella
färger på Exel-slangarna, och Orica
har försäkt att tillmötesgå även detta. Men med ett produktionstempo
på 400 meter slang i minuten, blir
sådana önskningar snabbt dyra och
svåra att infria.
Ökande export
Konkurransen i sprängmedelsmarknaden har ökat betydligt de senaste
åren, och man måste vara på hugget
för att vara med. Samtidigt har aktiviteten inom gruv- och anläggningssektorn kanske aldrig varit så stor
som nu. Inte minst har gruvindustrin
skjutit fart igen, tack vare höga metallpriser som följd av att Kina tar i
mot mer metall än tidigare.
Afrika är en marknad som växer
snabbt. Där blir det ständigt nya gruvor som öppnas, och TM-fabriken i
Gyttorp har fullt sjå med att försörja
dem med sprängkapslar. Dessutom
växer marknaderna i Kazakstan och
Ryssland. Även i Sverige öppnar det
nya gruvor igen.
– Sverige upplever nästan ett El
Dorado nu, säger Christer Kanto.
– Det satsas stort i gruvorna i nor-
Vände negativ trend
Christer Kanto växte upp i Stripa,
ett litet gruvsamhälle norr om Gyttorp. Hans far var gruvarbetare och
bergsprängare, så Christer Kanto
har kunnat följa utvecklingen i branschen i två–tre generationer. Efter
uppehåll i Norge och Tyskland, och
efter att ha besökt de flesta länder
där Orica är etablerade, är han nu
tillbaka där han började. Han känner fabriksanläggningen utan och
innan, och inte minst, han känner
folket som jobbar där. Vilka mål har
Kanto satt för verksamheten i Gyttorp?
– Det var en del saker som inte
fungerade gott nog internt då jag
kom, svarar han. – Vi behövde få till
en förändring. Bland annat kommunicerade olika grupper dåligt med
varandra. När dialogen är dålig får
du också ett dålig driftsresultat.
Enligt Kanto behövdes det inte så
mycket för att vända trenden. Gamla idéer från både ledning och anställda kom upp på bordet, och den
nya ledaren var öppen för att lyssna
till inputs från bägge sidor. Inom en
månad var organisationsstrukturen
ändrad.
– Jag är snabb med att få kontakt med folk, och kan snabbt bilda
mig en uppfattning av de enskildas
kompetens. Det är inget tvivel om
att det finns folk med mycket kunskap här, men alla var inte placerade
på rätt ställen. Nu har vi stökat om
lite, och det ser ut att gå bra. Det
finns en vilja här nu att vara flexibel
och till att ge allt för fabriken. Folk
får göra det de är bäst på. Inte minst
har vi fått upp humöret.
Ett av de små aktiviteterna som har
haft stor betydelse, är ett enkelt nyhetsbrev som går ut regelbundet, där
medarbetarna kan läsa om hur det går
för fabriken. ”Veckobrevet” har blivit
väldigt populärt.
– Ser du några resultat av omställningen?
– Å ja. Vi får ut större volymer nu.
Det tror jag hänger samman med
den positiva andan.
Saknar karneval
Pling! pling! sjunger PCn. Kvällsmörkret sveper sig runt det gamla Bergslagen, men på den andra sidan av
jorden har någon precis börjat att
jobba.
Fabrikschefen låser om sig och
traskar till parkeringsplatsen. Säger
att han gärna skulle ha varit i Tysk-
land. För där är det karneval just nu,
i slutet av februari.
– Vi kommer att sakna karnevalen, förklarar han. – Vi stortrivdes i
Tyskland, och karnevalen i Köln eller i Bonn var riktigt skoj! Tyskarna
tar karnevalen mycket allvarligt, och
sista måndagen var det ”RosenMontag”. Då har alla ledigt och det
är full fest. Den tyska karnevalen har
inte något latinsk över sig, det liknar
mer en stor ölfest, som tyskarna är
så bra på.
Christer Kanto har gett sig själv ett
år i Gyttorp. I första rundan. Så får
han se.
– Tändmedelsindustrin är inte en lika
sexy business som IT-industrin, men
utan sprängämnen och tändmedel
blir det inga tunnlar och inga gruvor.
Många tänker inte på hur viktiga vi
är för samhällsbyggandet, men all utbyggnad har en kritisk insattsvara, och
det är våran. Annars är det stopp!
Christer Kanto fick mycket uträttat på sina sex år i Tyskland. Han har fina minnen därifrån, inte minst från vinterkarnevalen i Köln och i Bonn. Nästa år skall han vara med igen! Innan dess är karnevalkoppen en trevlig påminnelse.
SprängNytt 1/2012
45
Christer Kanto
1950–
1984
1989
1995
2000
2004 2006
2011
2012
Växer upp i Stripa.
Licenskoordinator på Nitro Nobel, Gyttorp
Exsportchef på Nitro Nobel, Gyttorp
Internationell chef för Dyno Nobel EMEA
VD för Dyno Nobel, Gyttorp
Internationell koordinator för Dyno Nobel, Oslo.
Europachef för Orica Mining Services, Tyskland
Integrationschef för Orica i Belgien och Portugal
Fabrikschef Orica, Gyttorp
Bor tillsammans med Annika i Lindesberg, 30 minuters resväg från Gyttorp. Har två vuxna barn. Är musik-intresserad och en ivrig skidåkare. Har
deltagit i Vasaloppet fem gånger.
Lite sprängämneshistorik
1300–
1858
1862
1864
1865
1867
1874 1881
1888 1890
1896
1902
1915
1917
1921
1935
1947
1954
1965
1968
1971
1986
1998 2000 2006
Gruvor och järnverk etableras i Bergslagen och på platsen som får
namnet Göttorpet (göt = järngjutning).
Krutverket Gyttorps Krutbruk etableras.
Gyttorps Krutbruk börjar att produsera stubin.
Alfred Nobel grundlägger Nitroglycerin Aktiebolaget i Heleneborg,
Stockholm, som världens första kommersiella nitroglycerinproducent.
Alfred Nobel är med och bildar Nitroglycerin Compagniet i Norge.
Företaget startar en sprängämnesfabrik i Bærum.
Nitroglycerin AB bygger ny fabrik i Vinterviken, Stockholm.
Krutbruket utvidgar produktionen og börjar att tillverka nitroglycerin
efter samma patent som konkurrenten Nitroglycerin.
Alfred Nobel tar ut patent på dynamit og produktion startar strax efter.
Krutbruket inför ammoniumnitrat som en ny produkt.
Sprängämnesproducenten Jones, Scott and Co. Etablerar sig i Australien.
Senare går företaget ihop med brittiska kemikalieproducenter och bildar
Imperial Chemical Industries (ICI).
Krutverket byter namn till Gyttorps Sprängämnes Aktiebolag.
Gyttorps Sprängämnes köper upp dåvarande fabriker i Ramsberg och
Nora under 1890-talet.
Alfred Nobel dör.
Gyttorps Sprängämnes inleder prissamarbete med Vinterviken.
Nitroglycerin AB köper Gyttorps Sprängämnes AB, sin värsta konkurrent.
Delar av produktionen i Stockholm flyttas till Gyttorp p.g.a. platsbrist.
Norsk Sprængstoffindustri AS bildas. Sammanslagning av flera
sprängämnesproducenter, bl.a. Nitroglycerin Compagniet.
All tidigare produktion av dynamit flyttas från Stockholm till Gyttorp.
Nitroglycerin AB flyttar huvudkontoret från Stockholm till Gyttorp.
Nitroglycerin AB bygger nya laboratorier och arbetsbostäder i Gyttorp.
Nitroglycerin AB tar en ny fabrik i bruk.
Nitroglycerin AB byter namn till Nitro Nobel AB.
Per-Anders Persson uppfinner ett icke-elektrisk tändsystem, Nonel.
Dyno Industrier ASA stiftas som en sammanslutning av
Norsk Sprængstoffindustri och Grubernes Sprængstoffabriker.
Nitro Nobel AB blir uppköpt av Dyno Industrier ASA.
ICI Australia säljer ut delar av verksamheten och döps om till Orica.
Dyno Industrier blir uppköpt av det svenska investeringsföretaget
Industri Kapital och omstruktureras till Dyno Nobel,
med huvudkontor i Oslo.
Australiska Orica Mining Services köper upp Dyno Nobel.
Källor: Frövi Maskin- & Bruksbanemuseum, Nobelprize.org, Industrimuseum.no, Wikipedia
SprängNytt 1/2012
46
Per-Anders Persson:
GENIET BAKOM NONEL
Vetenskapsmannen Per-Anders Persson skapade en revolution då han uppfann Nonel, det
världsberömda icke-elektriska tändsystemet. Han vigde hela sitt liv åt teknologin bakom
modern fjällsprängning. Insatsen kvalificerar för en plats i nivå med Alfred Nobel.
Arkivfoto, Orica Sweden AB
Per-Anders Persson (1930 - 2001)
Då Nitro Nobel lanserade sitt patent för
icke-elektriska tändare 1968, skapades
en sensation i branschen, inte bara i
Norden, men i hela världen.
Hjärnan bakom idén tillhör Per-Anders Persson (1930-2001), civilingenjör
och forskningschef vid Nitro Nobels
Detoniklaboratorium i Gyttorp, det lilla
industri centrum i mitten av granskogen i djupaste Sverige.
Tills denna tid var det endast elektriska tändare som gällde vid större
salvor. Den elektriska principen var
ett stort steg i sin tid, men de elektriska tändarna var, och är känsliga
för externa elektriska spänningar
som i värsta fall spontant kan antända en salva. Nu kom det äntligen ett
system som inte påverkas av elektriska fält runt högspänningsledningar,
elektriska borriggar eller åska, men
som fungerar felfritt under alla förhållanden, även med vatten och
strömförande berg.
Patentet blev kallat Nonel. Idag
känner vi det som Exel, men principen är densamma, enkelt och komplicerat på samma gång: En tunn,
ihålig plastslang leder en chockvåg
från tändapparaten fram till sprängladdningen i änden. Inne i slangen
finns en plastisk massa kryddat med
högexplosiva partiklar. När dessa antänds startar en serie mikroskopiska
detonationer som går likt en blixt genom slangen med cirka 2000 meter
per sekund och antänder tändpärlan
i andra änden. Tändpärlan startar i
sin tur ett fördröjningselement som
bestämmer när den huvudsakliga
tändaren ska gå av. Huvudtändaren
upprepar sedan processen ut till alla
kopplingsblock och till varje borrhål
på en bråkdel av en sekund.
Eftersom slangsystemet inte använder el eller innehåller metall, reagerar den inte på statisk elektricitet
eller radiovågenergi, och är därför
mycket säkrare att hantera och lagra
än detonerande stubin.
Nonel lanserades 1973 och blev
en omedelbar succé. Eftersom systemet har gått från klarhet till klarhet,
har systemet kopierats av många
andra tillverkare. Idag används uppfinningen både för civila och militära
ändamål, till specialeffekter och fyrverkerier, till krockkuddar i bilar och
SprängNytt 1/2012
47
katapultstolar i stridsflygplan. Men
det är uppfinnaren som heter PerAnders Persson. Vem var han?
Banbrytande forskning
Per-Anders Persson föddes i Helsingborg 1930, men växte upp i Malmö.
Han utbildade sig till civilingenjör
vid Chalmers tekniska högskola i
Göteborg 1953, och fick sitt första
jobb på STAL-Laval Turbin, där han
konstruerade stationära gasturbinmotorer.
Några år senare blev Persson anställd av vapentillverkaren Bofors AB
i Karlskoga, där han arbetade med
ballistiska experiment. Från början
var Bofors ett av Sveriges viktigaste
stålverk, men gick på 1880-talet
över till att tillverka kanoner. På
1890-talet blev fabriken ironiskt nog
övertagen av Alfred Nobel, dynamitens fader och grundare av Nitroglycerin Aktiebolaget.
Men unge Persson ville vidare,
mellan 1959-1961 studerade han
vid University of Cambridge i England, där han tog sin doktorsexa-
men genom utvecklade teorier av
friktionsmekanismer vid höga hastigheter, samt nya metoder för att
mäta friktion vid höga hastigheter.
År 1965 blev Persson dels ansatt
som forskningschef vid Nitro Nobels Detonik-laboratorium, även
som chef för stiftelsen Svensk Detonikforskning (SveDeFo), ett forskningsinstitut som han själv var med
och etablerade. Båda hade sitt
huvudkontor i Vinterviken i Stockholm, där Alfred Nobel grundade
sin första sprängämnesfabrik.
I Vinterviken utfördes banbrytande
forskningsarbeten i hur sprängämnen kunde användas för bergrelaterade arbeten, ett arbete som många
bergsprängare kunnat dra nytta av. I
problemställningen fanns bergfragmentering, skadezonsbegränsning,
tändmekanismer, säkerhet, bergmekanik, datamodeller som kan förutse
sprängämnets effekt på berget, luftstötvåg, vibrationer och mycket mer.
Människor som kände Per-Anders
Persson har beskrivit honom som en
varm social och omtänksam typ, en
person som lätt skaffade sig vänner i
området han älskade. Han hyste stor
tillit och respekt, och var under en
period generalsekreterare i EXTEST,
en internationell arbetsgrupp under 1970-talet som arbetade med
att standardisera testmetoder för
sprängämnen. Han var även styrelseledamot i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien.
Stora utmärkelser
Tändsystemet Nonel, förstärkte Nitro Nobels ställning som det världsledande företaget inom civil bergsprängningsteknik.
Uppfinningen gav Per-Anders
Persson flera priser: Polhemsmedaljen av Svenska Teknologföreningen
(1973), Distinguished Service Award
av Society of Explosives Engineeers
i USA (1980), Svenska Uppfinnares
pris av STU (Styrelsen för Teknisk
Utveckling, 1985) och Nitro Nobelmedaljen (1989).
Från 1979 till 1984 var Persson
forsknings- och utvecklingsdirektör
vid Nitro Nobel AB i Gyttorp. Här
gjorde han en stor insats med byggnation av nya fabriker och ny laddutrustning avsedd för bulkemulsioner,
då de nya emulsionssprängämnena
kom på marknaden. Inte minst har
han betytt mycket för Dyno Nobels
SprängNytt 1/2012
48
etableringar vid Sveriges största gruva, Aitik koppargruva utanför Gällivare i Norra Sverige.
Persson spelade också en nyckelroll då Nitro Nobel några år senare
vidareutvecklade den kinesiska teknologin gällande sprängkapslar utan
primärsprängämne (NPED).
Utvandrade till USA
År 1984 flyttade Per-Anders Person
till Socorro i New Mexico, USA, där
han både blev professor i gruvteknik
vid New Mexico Tech (New Mexico
Institute of Mining and Technology),
och forskningsdirektör för ett nyetablerat forskningscenter,Center
for Explosives Technology Research
(CETR).
I New Mexico byggde Persson upp
ett nytt kraftfullt forskningscenter,
Research Center for Energetic Materials (RCEM). Några år senare, år
1992, slogs detta samman med Energetic Materials Research and Testing Center (EMRTC), med Persson
som Chief Scientist.
Per-Anders Persson blev professor emeritus i gruvteknik (Mining
Engineering) vid New Mexico Tech
år 1999. Samma år blev han pensionär, men fortsatte likväl att arbeta
som konsult inom sprängindustrin
och de amerikanska myndigheterna
i många år.
Persson hade ett gott rykte internationellt, och var gästföreläsare
i flera städer, bland annat för försvarsakademien i Yokusuka i Japan,
vid University of Queensland, Australien, och vid University of California, USA. Han var med och skrev
två stora böcker, Detonics of High
Explosives (1970) och Rock Blasting
and Explosives Engineering (1994).
Dessa används vid universitet och
tekniska högskolor runt om i världen
idag.
Akademikern, Malmö-killen och
en av de mest mäktiga figurerna i
Dyno Nobels och Orica Mining Services historia, flyttade aldrig hem till
Sverige igen. Han älskade naturen
och livet i New Mexico, men tyckte
om att segla i Stockholms skärgård
med sin hustru, May, under sommarloven. Segelbåten hade han naturligtvis byggt själv.
Per-Anders Persson dog i Socorro
år 2001, 71 år gammal.
SprängNytt 1/2012
49
INTE BARA
PRODUKTERNA
SOM RÄKNAS
Oricas IS/EBS Produktchef/Marketing Manager, Dr. Peter Reinders, har nyheter i rockärmen, men är först och främst
upptagen med att tillgodose kundbehoven.
Orica Mining Services dominerar marknaden med störst urval av sprängämnen
och tändmedel. Säkerheten kommer alltid först, och snart kommer en helt ny
serie tändsystem.
Från sitt rum på Oricas regionhuvudkontor i Troisdorf, 13 kilometer nordöst om den tyska storstaden Bonn, har
Peter Reinders (46) en bra utsikt. Inte
minst har han bra översikt över allt
Orica Mining Services kan erbjuda av
produkter och tjänster i det verksamhetsområdet som internt kallas EMET,
och som består av Europa, Mellanöstern och Turkiet.
Reinders har varit produktchef för
sprängämnen och sprängtekniska
SprängNytt 1/2012
50
tjänster inom Orica EMET sedan 2010.
Nyligen tog han också över ansvaret
för alla tändmedel.
– Varför blev just du vald till ny produktchef för tändmedel?
– Jag hoppas det har något att göra
med mina kunskaper och erfarenheter
att göra.
Utvecklat i-kon™
Som man frågar, får man svar. Här
kommer därför en snabb summering
av historien om den långa, glasögonbeprydda tysken vid rodret. Peter Reinders utbildade sig till gruvingenjör vid
Aachens tekniska högskola, i delstaten
Nordrhein-Westfalen. Efter examen
blev han anställd på det Geotekniska
Institutet på högskolan, där han forskade inom bergmekanik och beräkning av tunnelstabilitet, ett ämne som
han senere doktorerade inom.
Reinders fortsatte som chefsingenjör på Geotekniska Institutet tills han
år 2000 blev ombedd att vara med i
Precision Blasting Systems, ett samarbetsprojekt mellan Dynomit Nobel och
Orica. Projektet resulterade så småningom i det avancerade, elektroniska
tändsystemet vi i dag känner till som
i-kon™.
År 2001 blev Dynomit Nobel uppköpt av Orica, och Peter Reinders följde
med.
– Jag skulle ha en support-funktion
i anslutning till lanseringen av i-kon™
internationellt. Jobbet förde mig världen runt, och jag kom i kontakt med
alla de olika marknadssegmenten, från
små anläggningsprojekt till tunneldrift,
från krossverk till de största dagbrotten. Något senare blev jag utnämnd
till forsknings- och utvecklingschef för
i-kon™, och började att arbeta med
marknadsföring.
Även om mycket av produktchefens
arbete låter sig göras via e-post och pc
från kontoret, kräver det också att Reinders ofta är på resande fot. Nyligen
besökte han en koppargruva i Polen,
och den sista jobbresan gjorde han till
tändmedelsfabriken i Gyttorp, Sverige.
– Tändmedelsfabriken i Gyttorp är
den viktigaste i sitt slag i EMET, säger
han. – Och tändmedel är den största
produktgruppen vi har i Orica. Den
omfattar elektriska och icke-elektriska sprängkapslar, elektroniska tändare, detonerende stubin, krutstubin,
primers/boosters, och en mängd tillbehör som tändapparater och mätinstrument.
Hela ”paketet” viktig
Enligt Peter Reinders har Orica det bredaste utbudet på marknaden när det
gäller tändmedel och sprängämnen. – Det gör att vi utan tvivel kan tillmötesgå de allra flesta användarkraven
med optimala produkter och sprängningstekniska lösningar.
– Vad kan Orica erbjuda kunderna
som de inte kan få från andra?
– Dom kan troligen få billigare produkter från någon av våra konkurrenter. Men ingen har ett sortiment som
är så komplett och har så hög kvalitet
som vi. Dessutom måste vi tänka på att
det inte bara är produkterna som räknas. Orica erbjuder ett stort paket av
produkter och tjänster. Vi har ett stort
distributionsnätverk och en stödfunktion som har branschens mest avancerade digitala verktyg till förfogande,
därutöver ett globalt nätverk av teknisk
expertis i ryggen.
Dessutom sätter kunderna värde på
pålitlighet och säkerhet. Samhället ställer stränga krav på allt som har med
sprängämne att göra. Oricas säkerhetsvision är ”inga skador på någon,
någonsin”. Det betyder att skador och
olyckor alltid kan undvikas, om vi har
tillräckligt bra rutiner och produkter.
För att utveckla trygga system samarbetar vi tätt med kunderna, och vi ser
hög produktkvalitet som själva nyckeln
till kundernas säkerhet. Den kvaliteten
uppnår vi genom omfattande tester
och ständiga förbättringar. Orica har
mer än 250 forskare och tekniker världen över som arbetar med att utveckla
nya produkter och teknologier som ska
hjälpa kunderna att förbättra sin produktivitet. I fjol investerade vi mer än
40 miljoner AUD (280 miljoner SEK) på
detta arbete.
Trygg flygfrakt
Logistiken är ett kapitel för sig inom
Orica. Det digra nätverket av fabriker,
lager och försäljningsställen skall försörjas och underhållas kontinuerligt,
och leveransfrister skall bevakas. Logistiken är en viktig del av det totala erbjudandet. Peter Reinders är stolt över hur
Orica har löst problemet med flygfrakt.
– Vi är faktiskt den enda producenten i världen som har tillåtelse att skicka
nästan alla våra sprängkapslar som 1,4
S-transport med passagerarflyg.
– Vad betyder det?
– Inom transportsektorn är S-transport ett klassifikationssystem där varorna blir indelade i olika säkerhets- och
samlastningsklasser. Sprängämnesprodukter blir oftast klassifiserade som 1,1
B. Det betyder att de är explosionsfarliga och måste fraktas som speciallast.
Transportmedlen som ska frakta dom
måste ha specialutrustning och uppfylla bestämda tekniska krav, till exempel
i bromssytemet eller egenskaper för
containrarna.
När en vara blir klassificerad som 1,4
S, är det ingen fara för massexplosion
och ingen projektilfara. Om en kapsel
i förpackingen skulle detonera, kommer inte explosionen kunna sprida sig
till de andra. Det kommer heller inte
att komma projektiler som kan skada
passagerarna. Och då kan man skicka
varan med passagerarflyg.
– Hur är det möjligt?
– Först och främst på grund av att
våra NPED-sprängkapslar (Non-Primary
Explosive Detonator) inte innehåller
något primärsprängämne. Den teknologin införde vi 1994, och vi är fortfarande de enda som tillverkar sådana
kapslar. Därmed kan vi ha nästan tio
gånger mindre säkerhetsavstånd mellan våra kapslar jämfört med våra konkurrenter, och därmed kan vi packa tätare och frakta flera kapslar på samma
volym.
Jag glädjer mig
”mycket
åt de nya
tändsystemen. Det
tycker jag alla borde
göra!
Dr. Peter Reinders
Nya produkter på väg
– Har du någon enskild produkt som
du är mer nöjd med än någon annan?
SprängNytt 1/2012
51
i år. Arbetet med att få dom CE-godkända pågår just nu. Detta glädjer jag
mig väldigt mycket åt, och det tycker
jag alla i branschen borde göra!
– Vilka områden känner du är speciellt intressanta i framtiden?
– Först och främst automatiserade
laddsystem för underjordsdrift, system
som kan göra ladd- och sprängarbetet
ännu mer tryggt.
– Här är jag nog inte objektiv, men
jag vill framhäva det elektroniska tändsystemet vi har utvecklat för tunneldrift, eDev™. Det är det första elektroniska systemet som är framtaget
specifikt för att vara lätt att använda
vid en tunnelgavel, och det har några
smarta funktioner, till exempel säkring
mot samverkan av flera hål.
– Har ni några nya produkter på
gång?
– Vi har arbetat med en ny generation elektroniska tändsystem i några
år. Där har vi använt erfarenheter från
dagens system, tillfört ny teknologi och
utvecklat en serie med säkra, mer effektiva och mer användarvänliga tändsystem. Vi räknar med att kunna lansera dessa nya system efter sommaren
SprängNytt 1/2012
52
Track & Trace från 2013
De nya europeiska bestämmelserna
om spårning av sprängämnesprodukter är en av Peter Reinders största utmaningar just nu.
– EUs direktiv nr. 2008/43/EC, som vi
vanligtvis kallar ”Track and Trace”, ska
rullas ut 2013. Direktivet kräver att alla
civila sprängämnen och tändmedel ska
kunna spåras, från och med där de tillverkas ända tills de är förbrukade. Från
och med april nästa år kommer alla
produkter ha sin unika ID-märkning,
och två år senere ska slutbrukaren
kunna dokumentera att varan är förbrukad. Direktivet ger hela industrin en
stor utmaning och kräver betydande
investeringar.
Produktchefen är också sysselsatt
med att kunderna ska kunna säga sin
mening till Orica om vad de gillar, vad
de inte gillar och vad de önskar se för
förändringar.
– I Orica har vi infört en process som
vi kallar Voice of the Customer. Den är
en rutinmässig avlyssning av marknaden som hjälper oss med att fånga upp
kundernas synpunkter och erfarenheter, vilka förväntningar de har och
hur de tycker att vi svarar upp mot de
förväntningarna. Genom Voice of the
Customer gör vi marknadsundersökningar, analyserar kundnöjdhet och arrangerar utvecklingsmöten. Därutöver
håller jag mig löpande uppdaterad på
utvecklingen i branschen genom ordinarie möten, telefonkonferanser och
platsbesök.
Feedback-bas
Vi har också en ”feedback-databas”
där produktions- och marknadspersonalen inom hela EMET-regionen registrerar all feedback på våra produkter
och tjänster. Här vill vi att kunderna ska
komma med kritik, kommentarer, frågor och förslag. Dialog är viktigt, det
hjälper oss att förbättra produkten eller att hitta en annan lösning på ett
problem. Ofta kommer vi långt med
att råda kunden att prova en annan
produkt än den han första hade tänkt
sig. Resultatet kan bli detsamma, eller
bättre.
Feedback-databasen är inte tillgänglig för alla.
– Den är ett internt verktyg som kräver en del förkunskap av den som skall
registrera feedbacken. Om det är något du vill ta upp med oss, ta kontakt
med din närmaste kontaktperson inom
Orica så ser denne till att registrera synpunkterna i systemet.
– Några sista ord till kunderna?
– Tack för att ni använder oss!
Arkivfoto, Orica Germany
SprängNytt 1/2012
53
Elektroniska sprängkapslar
tryggar historiska byggnader
SprängNytt 1/2012
54
Meter för meter växer
tunnelsystemet som ska
bli en del av Citybanan i
Stockholm. Det går åt avsevärda mängder sprängmedel för att skapa
tunneln. Den tyska entreprenören Bilfinger Berger
använder produkter från
Orica – huvudsakligen
Exel™.
– Men när vi närmar
oss känsliga miljöer går
vi över till elektroniska
sprängkapslar, berättar
Marcel Venjakob som är
en av företagets ansvariga arbetsledare.
Marcel Venjakob, Bilfinger Berger
Citybanans tunnel går delvis sex meter under den befintliga tunnelbanan, men framförallt under många
kulturhistoriskt viktiga byggnader.
När detta skrivs den första veckan
i mars närmar sig tunnelbyggarna
Gustav Vasa kyrka och Bilfinger Bergers personal har fått börja lära sig
att använda eDev™, Oricas elektroniska tändsystem för tunnlar.
– Exel™ är en alldeles utmärkt produkt, men de elektroniska sprängkapslarna ger oss bättre säkerhet
och kontroll över hela förloppet och
möjlighet att minimera vibrationerna. Samtidigt är det en helt annan
produkt som kräver utbildning, förklarar Marcel Venjakob.
Sprängtekniker ger instruktion
Det är Oricas sprängtekniker Lars
Persson som lär Venjakobs medarbetare hur de ska använda systemet.
Just den här dagen får sprängarbasen Hans Ronge lära sig hur skannern, som läser in sprängkapslarna
och deras nummer i systemet, fungerar och hur den ska användas.
Ronge ingår i ett skiftlag med elva
personer som driver tunneln under
Vasastan i Stockholm. Han kommer
från Tyskland och hans arbetskamrater som är projektanställda kommer
från både Tyskland, Polen och Österrike. Verksamheten pågår varje dag
mellan klockan 06.00 och 01.00 och
”Tändarna är utplacerade och det är klart för laddning”
SprängNytt 1/2012
55
holm pågår sprängningar för en annan
del av Citybanan, och man planerar att
skjuta samma kväll.
– De vill att jag är på plats och övervakar, berättar Lars.
Tändaren scannas för att kunna användas i salvan.
enorma mängder berg sprängs och
fraktas bort. Det ska ge plats för dels
en tunnel med dubbelspår för pendeltågstrafiken, dels en servicetunnel och
dessutom flera ventilationstunnlar.
Här kan misstag rättas till
– Vi använder en av ventilationstunnlarna som övningsobjekt för de
elektroniska sprängkapslarna. Den
ligger inte i en känslig miljö, och det
finns utrymme att lära sig att rätta till
fel och misstag, säger Lars Persson.
Det är Lars som gjort tändplanen,
medan Marcel Venjakob utformat
borrplanen.
– Jag är med när de laddar och ser
till att allt blir rätt och sedan ger jag
instruktioner för hur sprängkapslarna
ska skannas in och kopplas samman.
När salvan skjutits har jag gjort mitt
jobb, säger Lars och poängterar att
det för en ny användare behövs flera
”lektioner” innan rutinerna sitter.
Just den här dagen skjuts salvan när
klockan är halv två. Tidigare på dagen
har en annan entreprenör kontaktat
Lars Persson. Under Södermalm i Stock-
Ett värdefullt stöd
Som sprängtekniker vid Orica Mining
Services med många års erfarenhet
har han gedigna kunskaper om hela
processen och om de produkter som
används. Han utgör därför ett värdefullt stöd för sprängarbasen på platsen. Hans Ronge, som är sprängarbas
här i tunnelbygget under Vasastan,
intygar att det är viktigt att Lars Persson är med eftersom det lätt kan bli
fel innan rutinerna sitter.
Risken för vibrationsskador på
byggnaderna i centrala Stockholm i
samband med sprängningar har diskuterats flitigt, och alla åtgärder som
kan minimera vibrationerna vidtas.
Oron är särskilt stor när man passerar
under Gustav Vasa kyrka – en omistlig kulturellt och historiskt värdefull
byggnad.
– Men jag känner mig trygg med
de elektroniska sprängkapslarna från
Orica, framhåller Marcel Venjakob.
Lars Persson, Orica Mining Services, i samtal med personal från Bilfinger Berger
SprängNytt 1/2012
56
Vi har teknik för
effektivare drift
Tid är pengar
Orica Sweden AB
Gyttorp
713 82 Nora
Tel. 0587 850 00
Fax. 0587 255 35
info.gyse@orica.com
www.oricaminingservices.com
SprängNytt 1/2012
57
BERGSLAGEN
I hjärtat av svensk industri
Torgbrunnen i Nora görs av skulptören Emil Näsvall 1958. Reliefer på långsidorna visar viktiga händelser i Bergslagens
historia. Här kan man se hur lastkörare fraktar malm till järnverket..
Sedan medeltiden har de centrala delarna av Sverige varit internationellt kända för sina
mineraliseringar och järnverk. I över sexhundra år så har gruvorna varit en pelare i svenskt
näringsliv.
Bergslagen är namnet på det stora
geografiska området i mitten av Sverige där de flesta av landets gruvor en
gång fanns. Området omfattar delar
av Västmanland, Örebro län, Värmland
och Dalarna – tillsammans många tusen kvadratkilometer.
Här ligger mäktiga skogar och tusentals sjöar och floder, mitt i hjärtat
av Sveriges industri sedan hundratals
år tillbaka.
Bergslagen har länge varit bekant
med gruvdrift, redan innan den stora
industrialiseringen kring järnmalmen
sköt fart i Europa.
Under de susande tallarna gick
malmgångarna kors och tvärs, och
malmen var nästan värd sin vikt i guld.
Värdefullt var också tillgången till det
bränsle och vattenkraft som fanns i
Bergslagen som var nödvändigt för
att kunna bryta malmen och sedan
förädla den. Inte konstigt att gruvdrift
SprängNytt 1/2012
58
och malmsmältning har pågått här sedan människan lärde sig att framställa
järn.
Ett av de första järnverken i Sverige
låg i dagens Hammarby. Där det utvanns järn, och inte bara myrjärn redan på 1100-talet.
På 1300-talet tog järnindustrin på
allvar fart i regionen. Fyrahundra år
senare var Sverige en ledande nation
inom järnindustrin i Europa, tack
vare de rika, nästan fosforfria malmförekomsterna mitt i landet.
Då det brann som värst i masungnen, fanns det antagligen flera
tusen platser där förekom brytning
och gruvor runt om i Bergslagen.
Runt de största och mest lovande,
också bland järnverken, växte det
fram små brukssamhällen och byprivilegier, med egen lagstiftning
och delvis med egen ekonomi – som
Sala, Falun, Säter och Nora.
Blomstrande verksamhet
Livet lekte i Bergslagen. I skär och gruvor hackade och sprängde sig bergbrytarna fram, medan den dyrbara malmen drogs fram på slädar över frusna
sjöar till smälthyttorna. Svavelflammorna lyste konstant och det rakades
i fyrgången så det slog gnistor upp ur
skorstenspiporna och spred sig som en
extra vintergata över Bergslagens kullar.
En del av malmen bearbetades på
plats för tillverkning av verktyg. En del
smältes i bitar som sedan bearbetades
till stångjärn som rengjordes från slagg
och föroreningar i stora mängder.
Men det mesta transporterades till
större järnverk i andra städer – via båtar på älvar och sjöar, över Vänern till
Dalsland i söder och senare vidare via
järnväg till Mälaren i öst, och därifrån
med skepp ut i världen.
Verksamheten gav arbete till många.
Hit kom arbetskraft från hela landet,
även från utlandet, som Danmark,
Tyskland, Nederländerna och Skottland. Lyckojägarna blev kolhackare,
masmästare, bergarbetare, smeder,
och allt möjligt annat. Ofta gick arbetet
i arv från far till son, och både kvinnor
och barn deltog. Det var ett extremt
hårt arbete; skitigt och farligt, i rök och
damm, och ofta bara med det magra
ljuset från karbidlampor och oljelampor.
Från Bergslagen kom råvaran för att
tillverka stångjärn, spik, kanoner, järnvägsräls, pannor, lok, kaminer, grytor,
hästskor, verktyg, sågblad, spottkopp,
gravstenar, slädar, löpare, högafflar,
kofot, spadar och plogar, och allt annat som låg till grund för den framtida
industriella utveckling som format vårt
moderna samhälle.
Bruksdöden
”Järnåldern” pågick i mellersta Sverige
fram till slutet av 1800-talet. Då sekelskiftet närmade sig kom ny teknik,
priserna sjönk och konkurrensen från
utlandet ökade och slog undan bena
för det traditionella sättet att framställa
metaller på.
Trenden drabbade särskilt järnverken
ute i periferin. I stadsområdena levde
det traditionella sättet kvar en liten
stund. Under 1870-talet blev Thomasprosessen införd och revolutionerade
produktionen av järnmalm med att
rengöra det från fosfor. Nu blev även
fosformalmer eftertraktade, och det
lade grunden till Grängesbolaget, som
skulle bli en av de största industrikoncernerna i Sverige under 1900-talet.
Även de stora järnmalmsgruvor i Kiruna, Gällivare i norra Sverige togs i pro-
duktion vid denna tidpunkt.
Under den ekonomiska
krisen på 1920-talet gick
ännu fler gruvor under. De
flesta av dem som överlevde
tvingades ändå ge upp under 1960 - och 70-talet, när
järn och stålkrisen härjade
runt Västeuropa. Den sista
gruvan i Bergslagen, i Grängesberg, stängdes 1989. Idag
ligger den svenska produktionen av järnmalm hos
LKAB-gruvorna i Kiruna och
Malmberget. Men ändå är
de största järn-och stålverk
i Sverige, i Bergslagen och
Värmland, till exempel i Avesta och Hagfors.
Idag ser vi spåren från
”järnåldern” över Bergslagen. Djupt in i skogen hittar vi slaggen och resterna
av gruvor och smältverk. För
dem som är intresserade av
historia finns det mycket att
upptäcka och förundras över.
Alfred Nobel gör entré
År 1858, byggdes en krutfabrik Gyttorp, ett litet ställe vid sjön
Vikern i Bergslagen. Fabriken hette
Gyttorps Sprängämnen AB, som även
snart började producera nitroglycerin och dynamit, sprängämnen som
främst användes i gruvor.
År 1915 köpte Nitroglycerin AB fabriken. Nitroglycerin AB var Alfred Nobels egna sprängmedelfabrik, grundat
1864. Efter en kort tid flyttade företaget hela sin produktion från Vinterviken i Stockholm, till Gyttorp. Här byggdes en ny fabrik, som snabbt blev en
dominerande industri, en stöttepelare i
det gamla gruvsamhället.
Sedan dess har den funnits. Under
1950-talet sysselsatte fabriken 800 arbetare. Trettio år senare hade antalet
ökat till 1600 personer.
Idag ägs fabriken av australiska Orica
Mining Services, och produktionen
koncentreras till de mest avancerade
tändningssätt, t.ex. Exel™ (tidigare
NONEL) - ett system som uppfanns av
de skickliga ingenjörer just i Gyttorp i
1973.
Namnet Bergslagen
Pershyttan utanför Nora är en intakt ”bergmannsby” med rötter som går
tillbaka till 1300-talet.
Det råder oenighet bland historiker
om hur namnet Bergslagen uppstod. Vissa tror att området har tagit sitt namn från det sätt på vilket
gruvdriften organiserades. För varje
nytt projekt som startat, bildades
nya bergslag. Eftersom bergslagen
låg nära och tätt i regionen, uppkom då omkring år 1500 namnet
Bergslagen. Andra tror att namnet
hänvisar till lagen, som tillämpas på
samma område. I varje fall har namnet överförts till alla de stora gruvdistrikt i centrala Sverige.
SprängNytt 1/2012
59
Bergslagen är
en resa värd
Ett stycke
levande historia
Rallaren eller sprängare är en känd signatur för Bergslagen.
Inkomst från hans arbete skapade välstånd i Sverige.
Dagens Bergslagen består av en hel
del och rik natur, men också öppna
landskap, massor av kulturminnen
och mysiga byar. Varje stad har sin
karaktär, men alla har en stor mång-
fald av sevärdheter, aktiviteter och
upplevelser.
Orica Mining Services tändmedelsfabrik är en hörnsten i samhället
Gyttorp vid sjön Vikern, men fabri-
Emil Näsvalls torgbrunn från 1958 är en hyllning till Bergslagens gruvdrift
historia. I bakgrunden ser vi Nora Kyrka, som invigdes 1880.
SprängNytt 1/2012
60
ken är också nära kopplat till resten av regionen. I Gyttorp har det
funnits järnverk och jordbruk sedan
1500-talet. En period under mitten
av 1700-talet smältes till och med
kopparmalm här.
Idag har Gyttorp cirka 620 invånare och tillhör Nora kommun.
Namnet har sannolikt varit Göttorpet, efter det gamla svenska ordet
för gjutning av järn (GÖT). Förutom
Oricas stora fabrik, är Gyttorp kanske mest känd för sin arkitektur.
När du kommer till centrum, kan
du i själva verket få känslan att du
plötsligt transporteras till det lyckliga
1950-talet!
Det var sprängämnesfabriken,
som då hette Nitroglycerin AB, som
engagerade en brittisk arkitekt,
Ralph Erskine (1914-2005), för att
skapa ett nytt centrum i Gyttorp.
Erskine var distinkt modernistisk
och kände sig väldigt hemma i den
social-demokratiska ideal som rådde
i Sverige efter andra världskriget. I
Gyttorp ritade han något helt nytt,
Stora delar av Nora ser fortfarande ut som staden gjorde för över hundra år sedan. De vackra trähusen är skyddade
och prisbelönta.
enkla, snygga hem där arbetarna
kunde bo i ljusa lägenheter med
modern komfort, och där skolor, butiker och kontor var i närheten.
Gyttorp centrum anses vara ett levande exempel på drömmen av det
svenska folkhemmet!
diplomet, ett internationellt pris
för god konservering av byggnader och monument. Tittar du in på
några av de många bakgårdar så får
du en glimt av miljöer där tiden stått
stilla. I staden, med en befolkning på
6400 själar, finns flera butiker som
säljer antikiviteter och krims, här hålls
även en av Sveriges största antik- och
samlaremässor i början av juli varje år.
Skulle du vilja bli mer bekant med
platser i det gamla Bergslagen? Här
är några tips på vad som kan vara
värt att besöka:
Nora
Den gamla gruvstaden fick sina byprivilegier av Gustav Vasa år 1643.
Nora är vackert beläget vid Norasjön
och är en av Sveriges bäst bevarade
trästäder. De flesta huset härrör från
1700- och 1800-talen. Det var en
välmående stad, tack vare intäkter
från gruvdrift. Resa till Nora är som
att kliva in i ett museum, förutom
att allt finns på riktigt. Husen används
fortfarande för butiker, handverksstäder
och hem.
Nora har fått Europa Nostra-
Det finns många och vackra trähus i Nora centrum.
SprängNytt 1/2012
61
Lindesberg
Grundades 1643. Vackert beläget vid
centrum och Lindessjön.
Hällefors och Grythyttan
Grythyttan i Hällerfors kommun hade
byprivilegier år 1641, då silver upptäcktes i området. År 1682 blev platsen av
med sina privilegier.
Kopparberg
Grundande år är okänt, men koppar
upptäcktes först här år 1634. Idag ligger byn i Center av Ljusnarsberg kommun.
Örebro
Även om det ligger vid kanten av Bergslagen, så är Örebro ”huvudstaden” i
Bergslagen. Staden fick sitt byprivilegier år 1401. Idag bor cirka. 107 000
personer här, och staden är administrativt centrum för Örebro län och Örebro
kommun. Här finns även Örebro universitet.
Örebro ligger vid Svartån nära utloppet till sjön Hjälmaren. Läget innebar
att staden var ett naturligt centrum för
handel på medeltiden. Örebro kännetecknas av stora Örebro slott, som påbörjades omkring år 1200, som ligger
på en liten ö i floden.
Pershyttan utanför Nora är en intakt ”bergmannsby” med rötter som går tillbaka
till 1300-talet. Idag är det ett kulturellt centrum och ett levande minnesmärke över
järnframställning i Bergslagen. Här finner vi Sveriges största fungerande vattenhjul,
grovsmedja, smälthytta, och gruvdrift.
Nora Bergslags Veteran-Järnväg. Stationen har återställt interiör från 1930-talet.
SprängNytt 1/2012
62
Läs med om städerna i Bergslagen på
www.bergslagen.se
SprängNytt önskar alla
sina läsare en riktigt
god sommar!
Foto: Einar Gjærevold
SprängNytt 1/2012
63
Retur: Orica Sweden AB
Gyttorp
S-713 82 Nora
Sverige
Sistesiden med adresser og
returadresse
SprängNytt 1/2012
64

Årets Bergsprängare 2011

Transcription

Similar documents

Kurser i sprängteknik April 2015 - December 2015

Polisen - presentationsmall, liggande

Data Integration Definition Problem Lösning Exempel

välkommen till ekomuseum bergslagensbesöksmål

Kurser i sprängteknik November 2013 - April 2014

NONEL System

DBS Gyttorp • Lanserar en ”egen”

Här - Tågkompaniet

JÄRNLADIE S