Tentamen i Nationalekonomi för Aktuarier ht2011

Tentamen i Nationalekonomi för Aktuarier ht2011
Onsdag 19 oktober 2011
Mårten Larsson
Hjälpmedel: skrivdon och linjal
Betygsgränser: A 90 – 100, B 75 – 89, C 60 – 74, D 55 – 59, E 50 – 54
Försök att besvara frågorna på det utrymme som ges i tentan, räcker det inte till får såklart
annat papper användas.
___________________________
DEL I
Fråga 1. Ge en kort förklaring (gärna tillsammans med ett kort exempel) för innebörden av
följande begrepp. (20 p)
a) Inkomstseffekten
Den komponenten i förändring av efterfrågad kvantitet som uteslutande beror på en förändrad
reell inkomst i samband med en prisförändring på varan.
Inkomsteffektens tecken avgör huruvida en vara är Normal (+)-tecken, eller inferiör (-)tecken.
b) Monopolistitk konkurrens
Många företag som säljer en vara som kan ges differentierad karaktär. T.ex. jeans, tandkräm
osv... Det finns inga hinder för in- och utträden på marknaden så resultatet kommer att bli
nollvinst på lång sikt.
Det finns alltid stordriftsfördelar på en monopolistisk konkurrensmarknad. Företagen
konkurrerar om kunder via marknadsföring, eller FoU.
c) ”Moral Hazard”
Individuellt beteende kan inte observeras av båda parter i ett avtal. Detta medför att ena
partens beteende kan påverkas av kontraktets undertecknande. T.ex. kan en försäkringstagare
som tecknat försäkring bli mer oaktsam än vad han eller hon egentligen är/skulle vara utan
den tecknade försäkringen.
d) Välfärdsförlust
Marknadsaktivitet som skulle ha realiserats på en perfekt konkurrensmarknad kommer inte till
stånd på grund av att t.ex. marknadsformen hindrar detta. Kvantiteten sålda varor blir mindre
och säljs till ett högre pris än vad som skulle ha varit fallet under perfekt konkurrens.
vgv.
e) Paretoeffektiv allokering
En allokering under vilken ingens situation kan förbättras utan att detta sker på bekostnad av
andras situation vad avser t.ex. välbefinnande.
f) Nashjämvikt
En Nashjämvikt är ett utfall ifrån vilket ingen aktör unilateralt har incitament att avvika från
sin strategikombination. Exempel på Nashjämvikter kan vara vinsmaximering under perfekt
konkurrens där P=MC ger producerat q för varje enskilt företag.
g) Penningpolitik (Monetary Policy)
Riksbankens ekonomiska politik som avser att upprätthålla antingen prisstabilitet eller
växelkursens värde. Penningpolitikens agerande beror på växelkursregimen.
h) Automatiska stabilisatorer (Automatic Stabilzers)
Stabiliserar delvis konjunktursvängningar utan aktiva ingripanden. Till exempel kommer
skatter att fungera konjunktursvängningsdämpande då skatteintäkterna blir höga i
högkonjunkturer och således begränsar konsumtionsutrymmet, samtidigt som de kan
upprätthålla konsumtionen genom antingen G eller transfereringar i lågkonjunkturer.
i) ”Capital deepening” (Kapitalfördjupning)
Kapital per arbetare, talar om hur kapitalintensiv produktionen är i en ekonomi är. I Solowmodellen är det kapitalintensiteten som bestämmer produktionsresultatet per capita. Denna
kan ökas genom nettoinvesteringar – dvs. högre sparkvot.
j) Politiska konjunkturcykler
En tendens att frisera t.ex. arbetslöshetsstatistiken inför valår. Detta får till följd omotiverade
politiska satsningar som sätter ekonomins långsiktigt stabila utveckling ur spel. Detta kan
skapa inflation och kostsam reglering mellan valåren. Politiska konjunkturcykler kan delvis
motverkas av en självständig centralbank.
vgv.
DEL II Utredande kortsvarsfrågor (40 p)
Fråga 2. Försäkringsmarknaden
a) Varför finns det en marknad för försäkringar?
U
U(M)
U(EM)
EU
”Lotteri” med
50/50 risk att
”vinna” M1
istället för M0.
M0
M1
Människor har en tendens att vilja
undvika risk. Detta brukar kallas
riskaversion och innebär att det
finns en betalningsvilja för att
säkert få ett utfall som motsvarar
medelvärdet av de möjliga
utfallen. Försäkringstagaren har
en konkav nyttofunktion, dvs.
avtagande marginalnytta med
avseende på pengar/
konsumtionsmöjligheter.
(3p)
M
b) Redogör grafiskt för en individs preferenser för försäkring av sina
konsumtionsmöjligheter vid sjukdom/personskada.
Konsumtion
när frisk
premie
Konsumtion
vid sjukdom
Vid väldigt låga
konsumtionsmöjligheter i händelse
av sjukdom är
individen villig att
avstå från mycket
konsumtion i friskt
tillstånd för att
försäkra sig om sin
nödtorft i händelse av
insjuknande. Ju större
denna nödtorft vid
sjukdom är desto
mindre är individen
villig att offra från sin
friska konsumtion.
c) Vad utmärker en aktuarisk försäkring? Vad har den för konsekvenser?
Under vilka antaganden föreställer vi oss sådana? Redogör noga eventuella
förutsättningar för ditt svar.
(4p)
vgv.
(3p)
Fråga 3. Efterfrågan för en vara på en marknad kan beskrivas av P = 80 - Q. Marknaden
kännetecknas av monopol och produktionskostnaderna består endast av en rörligkostnad om
20 SEK/enhet.
a) Beräkna marknadsjämvikten och ange jämviktspris och jämviktskvantitet.
Visa i diagram och bestäm storleken på konsument- och
producentöverskottet.
P
KÖ
50
PÖ
MC
MR
30
KÖ=450
Q
PÖ=900
En reglering bestående av ett pristak införs på marknaden. Antag att detta sätts till 30 SEK.
b) Redogör för vad som händer på marknaden. Åskådliggör och beräkna
storleken på konsument- och producentöverskott. Vilka problem kommer att
uppstå
P
KÖ
30
PRISTAK
PÖ
MC
MR
50
Q
vgv.
Fråga 4.
a) Bestäm med utgångspunkt från följande individs indifferenskurvor
efterfrågefunktionen för äpplen. Individens fruktbudget (för vilken endast
äpplen och päron är av intresse) är 100 SEK och priset på päron är vid tillfället
10 SEK. Är äpplen en inferiör vara för individen här i fråga. Motivera ditt svar.
QPÄRON
10
U1
U0
PÄRPLEN
10
20
U2
30
QÄPPLEN
10
5
3
2
DÄPPLEN(P)
QÄPPLEN
b) Är äpplen en inferiör vara för denna individ. Motivera ditt svar.
NEJ, vid ökad inkomst så kommer konsumenten att öka sin konsumtion av äpplen, detta kan
avläsas ur diagrammet genom att isolera inkomsteffekten från U0 till såväl U1 som U2 .
vgv.
Fråga 5. På en privat marknad för varor med kollektiva attribut kommer resursallokeringen
inte att fungera fullt ut effektivt.
a) Vad karakteriserar en kollektiv vara?
Icke rival och icke exkluderbar
b) Varför fungerar inte resursallokeringen effektivt enligt den ”vanliga”
marknadsmodellen?
Snålskjutsincitament försvårar produktionsfinansieringen.
c) Kollektiva varor leder till ett såkallat marknadsmisslyckande. Redogör för
ytterligare två sådana visa och beskriv varför de ger upphov till
välfärdsförluster.
Externa effekter
- produceras för mycket eller för lite av varan på grund av att det
inte finns något pris kopplat till externaliteten.
Asymmetisk information - marknaden kollapsar på grund av att t.ex. alla bra varor trängs
undan av de dåliga.
vgv.
DEL III Svara utförligt (40p)
Fråga 6. På en marknad som i utgångsläget befinner sig i långsiktig jämvikt faller plötsligt
konsumenternas förväntningar på framtida inkomster. Detta får till följd att de konsumerar
mindre. Ekonomins efterfrågan AD: = C + I + G + X – IM.
C = c0 + β (Y – T)
Y – BNP
I = I(r)
X = X(E,Y*)
IM = z Y
β – konsumtionsbenägenhet
r – ränta
E – växelkurs, Y* – BNP i utlandet
z – importbenägenhet
a) Beräkna ekonomins multiplikator.
Y = c0 + β (Y − T ) + I + G + X − zY ⇒
Y − β Y + zY = c0 + I + G + X ⇒
Y=
1
1− β + z
( c0 + I + G + X )
Multiplikatorn är:
1
1− β + z
b) Hur kan ekonomisk politik (finans- och penningpolitik) tänkas agera
gentemot konsumenternas förväntat lägre inkomster? Motivera ditt förslag samt
redogör varför konsumenternas förändrade förväntningar är ett problem.
Om man förväntar sig att hamna i lågkonjunktur så kan regeringen gjuta förhoppningar om
ljusare tider genom att öka G vilket via multiplikatorn får fart på ekonomin och kanske även
konsumtenternas förväntningar om framtida inkomster.
Om konsumtenternas lägre förväntningar om framtida inkomster leder till att de konsumerar
försiktigare så kan även riksbanken via ett lägre inflationstryck sänka reporäntan. Vilket
gynnar investeringarna och via multiplikatorn också bidrar till att få fart på ekonomin.
c) Kommer ditt svar i b) påverkas av ekonomins grad av öppenhet gentemot
omvärlden?
Om ekonomin har stor öppenhet mot omvärlden så kommer offentliga satsningar inte ge lika
stora multiplikativa effekter i och med att konsumtionsökningen delvis läcker ut i import av
varor producerade i andra länder.
En räntesänkning kommer att åtföljas av att Svenska kronan deprecierar, vilket är positivt för
den internationella konkurrenskraften och således sannolikt på sikt även ökar exporten.
vgv.
Fråga 7. Globalisering är ett begrepp som beskriver en situation där internationell handel
blivit en allt större andel av BNP i allt fler av världens länder.
a) Vad är det huvudsakliga argumentet för att länder bör handla med varandra?
Motivera ditt svar noga.
Komparativa fördelar leder till att specialisering alltid är att föredra framför egenproduktion.
Om varje land fokuserar på det de är relativt sett duktigast på, dvs. har lägst
alternativkostnader för att producera så kommer det bli ett större total produktion och varje
land kan tjäna på att sälja sitt produktionsresultat och köpa tillbaka det de är mindre lämpade
att producera själva.
b) Beskriv med utgångspunkt i ett land som handlar med omvärlden vilka
välfärdseffekter en tull har för inhemska konsumenter, inhemska
producenter samt staten. Fokusera även på landets samlade välfärdseffekter.
Motivera ditt svar med diagram och i ord.
P
Sinhemsk
världsmarknadspris + tull
A
B
C
D
världsmarknadspris
Dinhemsk
Q
Inhemska konsumenter tappar A+B+C+D i konsumtentöverskott
Inhemska producenter tjänar A
i producentöverskott
Staten i landet som inför tullen får C
i skatteinteckter
Summan blir en välfärdseffekt på B+D som konsumenterna förlorar utan att den kommer
någon annan intressent till del.
vgv.
Specialisering på nationell nivå och internationell handel är välfärdsskapande och
Solowmodellen leder till att fattiga länder kommer ikapp rika länder vad avser BNP/c.
c) Vilken kritik kan man rikt mot de argument som motiverar internationell
handel i uppgift a) och b)?
Specialisering på fel varor kan göra ett land känsligt för fluktuationer i den internationella
efterfrågan. Man kan även föreställa sig att länder som specialiserar sig på kunskapsintensiv
produktion har bättre förutsättningar att möta framtida krav än råvaruspecialiserade länder
eller länder vars främsta fördel är deras billiga arbetskraft.
Det skulle kunna tänkas att det finns argument för att dessa skall skapa sig en skyddad sektor
som de kan utveckla utanför den internationella konkurrensen till dess att den hunnit växa sig
stark.
d) Solowmodellen visar att tillväxten i fattiga länder är högre än i rika länder.
Förklara detta resultat med diagram och i ord. Var noga med att redogöra för
under vilka förutsättningar detta gäller. Påpeka även skäl till att detta resultat
inte alltid behöver gälla.
y(k)
y(k)
nk
sy(k)
Fattigare ekonomier
ligger långt från SS
och har därför en
högre tillväxt via
nettoinvesteringar och
kapitalfördjupning.
Rika ekonomier ligger
närmare SS och har därför
en blygsammare tillväxt.
k
Förutsägelsen om högre tillväxt i fattigare ekonomier gäller inte alltid och detta kan bero på
att fattigare ekonomier ofta har institutionella problem; korruption, bristfälliga äganderätter
och, kanske som följd av detta, även en illa utvecklad infrastruktur.
Lycka till.