docUnderrättelse- och spaningsinformation till Polisen
download 
Report Transcription
Underrättelse- och spaningsinformation till Polisen
Underrättelse- och spaningsinformation till Polisen Hantering av forensiska uppslag SKL Rapport 2011:01 Författare Ricky Ansell, Per Brolund, Johan Dahlqvist, Karin Grafström, Carina Högberg, Ulf Jonsson, Göran Kidfelt, Birgitta Kindstrand, Lennart Kjellander, Börje Rubensson, Lotta Törnqvist, Eva Wettborg, Christer Widemalm. Kontaktperson Ricky Ansell Statens kriminaltekniska laboratorium - SKL 581 94 Linköping Tfn 010-562 81 19 E-post ricky.ansell@skl.polisen.se Utgivare Statens kriminaltekniska laboratorium - SKL 581 94 Linköping www.skl.polisen.se Tfn 010-562 80 00 vx E-post skl@skl.polisen.se ISBN 978-91-89110-37-3 © Statens kriminaltekniska laboratorium – SKL Upplaga Mars 2011, 200 ex Tryck Roland Offset AB, Linköping, 2011 i Förord Traditionellt levererar forensiska laboratorier tekniska undersökningar med en sådan hög kvalitet att de kan användas såväl i utredningsarbetet som vid domstolsförfarandet och ge grund för en god rättsäkerhet. Att fortsätta med att möta våra uppdragsgivares krav på tillräckligt korta handläggningstider och kvalitetssäkrade resultat har varit vår huvudsakliga inriktning under lång tid. Ingendera av dessa mål är till fullo uppfyllda utan kräver ett fortgående förbättringsarbete. Men den tekniska utvecklingen ger nu också möjligheter att bredda vår inriktning för att leverera mer information till, framförallt, utrednings- och underrättelseprocessen. Det är en information som inte har det höga resultatvärde att det normalt kan/ska användas i domstolsprocessen men som kan tillföra utredningen annan värdefull information – det som i England kallas Forensic intelligence och som i Sverige nog bäst kan översättas med en kombination av spaningsinformation och underrättelser. Information som till sin natur oftast inte kan få ett sådant resultatvärde att vi kan redovisa det med ett för SKL normalt utlåtande där vi graderar resultatvärdet i SKL:s utlåtandeskala. Skälen kan t.ex. vara att materialet/spåret i sig självt inte är tillräckligt unikt i förhållande till andra liknande material och spår eller att vi idag saknar metodik som kan se och detektera de olikheter som finns. Vår ambition att i framtiden kunna leverera mer spanings/underrättelse -information till utredningsprocessen kräver ett gott samarbete med polismyndigheterna och att vi har en gemensamt beslutad och kommunicerad arbetsprocess som säkerställer att värdet av informationen tolkas på rätt sätt, att värdet av det arbete som vi gör idag även fortsättningsvis innehar samma förtroende i rättsprocessen. Projektets syfte har därför varit att dels identifiera de möjligheter som finns till ytterligare information och dels föreslå en arbetsprocess som fungerar mellan SKL och Polismyndigheterna och som säkerställer de behov som finns både avseende rättsäkerhet och förtroende för resultaten. Liselotte Nielsen Sundberg biträdande chef SKL 2010-08-31 ii iii Sammanfattning Internationellt har intresset väckts för att vidga utnyttjandet av forensisk information. Utvecklingen har gått från att traditionellt enbart stödja den juridiska processen med underlag till förundersökningen och som processmaterial, till att använda information som stöd i det polisiära underrättelse- och spaningsarbetet. Den information som framkommer vid forensiska undersökningar skulle på ett mer effektivt sätt kunna bidra till att utreda och lösa brott, genom att information ges tidigare i det polisiära arbetet. Möjligheterna bedöms vara mycket stora och en vidgning av synen och ett faktiskt utökat användande av forensisk information ses av vissa som ett regelrätt paradigmskifte. Synen på det enskilda forensiska laboratoriet kan i och med ett vidgat utnyttjande komma att påverkas, då redovisning sker av såväl regelrätta kvalitetssäkrade analysresultat och resultatvärderingar av dessa (avsedda för den juridiska processen) och annan i vissa fall mer osäker information (avsedd att bidra i det polisiära underrättelseoch spaningsarbetet). Verksamheten vid SKL:s fyra operativa enheter, dvs. Biologienheten, Droganalysenheten, Dokument- och informationsteknikenheten samt Kemi- och teknikenheten, har inventerats för att identifiera ärende- och undersökningstyper som skulle kunna ge information som kan levereras i form av forensiska uppslag, och sådana som redan idag levereras till polisen. Det finns många möjligheter att ta fram information och att hantera olika typer av information. Redan idag finns flera olika databaser och register på SKL där sådan information kan hanteras eller redan hanteras. Bästa möjliga utfall kan dock bara uppnås med stöd av en ämnesöverskridande databas på SKL, där ärenden kan kopplas samman med hjälp av information från olika undersökningstyper. Rapporten innehåller även underlag för en struktur med former och processer, som syftar till att SKL på ett mer aktivt och effektivt sätt ska kunna leverera underrättelseoch spaningsinformation till polisen. I strukturen ingår: - att ett nytt begrepp har myntats och definierats; forensiska uppslag - att en utlåtandemall har skapats avsedd för redovisning av forensiska uppslag - att handläggarroller, former för granskning och redovisning har klargjorts - att någon slutsatsskala inte ska användas, inte heller någon form av viktning av den framtagna informationen - en möjlig mottagarstruktur inom polisen - att hantera sekretessfrågan på SKL - att det ge ett grundförslag för den interna SKL-frågan om behörigheter (inom KUB) för att avge forensiska uppslag I första hand avser de forensiska uppslagen gälla grova brott eller brott kopplade till grov organiserad brottslighet (GOB), men det finns även potential att kunna bidra med uppslag till utredning av omfattande seriebrottslighet av mängdkaraktär. Forensiska uppslag är fortfarande i sin linda på SKL. Potentialen att bidra med information är omfattande, men det krävs interna fortsättningsprojekt för att utveckla frågan till regelrätt och balanserad funktion. iv v English summary Internationally, interest has been brought to broaden the use of forensic information, moving from the tradition to support only the legal process with evidentiary input in statements, to also using and delivering information in support of the police intelligence and investigative work. The information derived from forensic examinations could contribute more effectively to crime investigations and to solve crimes by providing information as intelligence earlier in the police processes. The potential to provide forensic intelligence is estimated to be very large and a broadened use of forensic information is to be viewed upon as a veritable paradigm shift. The image of a particular forensic laboratory may be affected if it reports a wider range of information, not only limited to the usual quality assured analysis results and the forensic evaluation of these results (intended for the legal process) but also including other information which may be less certain (intended for the police intelligence and for aiding the investigation). The activities of SKL's four operative units, Biology Unit, Drugs Unit, Forensic Document & Information Technology Unit and Chemistry & Technology Unit, have been reviewed to identify cases and techniques that could provide information reportable as forensic intelligence, already today delivered to the police. Obviously, there are many potential opportunities to obtain intelligence and to deal with various types of intelligence. Today, there are several different databases and registers in which SKL can handle, or have handled, such information. The best possible outcome can only be achieved with the support of a multidisciplinary database at SKL, where cases can be linked by using information from different disciplines. The report also provides a basis for structure, forms and processes aiming at a more active and effective way for SKL to deliver forensic intelligence to the police. The structure includes: - To coin and define a new term; “forensiska uppslag” - A statement template for reporting forensic intelligence - Clarification of expert roles, forms for the internal review of reports and reporting procedures - No ordinal scale is to be used in reports, and in general no other form of weighting of the intelligence - A possible receiver structure within the police - To clarify secrecy issues at SKL - To provide a proposal for the SKL internal issue of the experts authority in order to report forensic intelligence The major focus of forensic intelligence will apply to serious crime cases or crimes linked to serious organised crime (GOB). In addition, there is also a potential to contribute to forensic intelligence in extensive series of volume crime cases. Forensic intelligence is still in its infancy at SKL. The potential to contribute information is substantial, but it will require internal follow-up projects in order to develop it into proper and balanced functions. vi vii Innehållsförteckning 1 1.1 1.1.1 1.1.2 1.2 1.2.1 1.2.2 1.2.3 Inledning .................................................................................................1 Mål............................................................................................................1 Projektmål ................................................................................................1 Effektmål ..................................................................................................1 Bakgrund ..................................................................................................1 Hantering av "överskottsinformation"........................................................2 Befintliga uppslag .....................................................................................2 Omvärlden................................................................................................3 2 Projektets genomförande ......................................................................5 3 3.1 3.2 Nytt begrepp och ny definition..............................................................7 Begrepp....................................................................................................7 Definition av begrepp................................................................................8 4 4.1 4.1.1 4.2 4.2.1 4.2.2 4.2.3 4.2.4 4.2.5 4.2.6 4.3 4.3.1 4.3.2 Spanings- och underrättelseprocessen inom polisen ........................9 Underrättelseledd polisverksamhet nationellt ..........................................9 Tre delprocesser ......................................................................................9 KUT - Kriminalunderrättelsetjänst.............................................................10 Inhämtningssektionen...............................................................................11 SUR - Särskild undersökning ...................................................................11 KUR – Nationellt kriminalunderrättelseregister.........................................11 EIS – Europols informationssystem..........................................................11 Informationsvärdering...............................................................................11 Informatörshantering ................................................................................12 Polismyndigheterna i Stockholms och Västra Götalands län – hantering av befintliga forensiska besked från SKL idag ..........................12 Västra Götaland .......................................................................................12 Stockholm.................................................................................................13 5 5.1 5.2 5.3 5.4 5.4.1 5.4.2 5.4.3 5.4.4 5.4.5 5.4.6 5.5 5.5.1 5.5.2 5.5.3 5.5.4 5.6 5.6.1 Uppslag efter undersökningstyper – en inventering...........................15 Befintlig spaningsinformation och uppslag ...............................................15 Befintliga kopplingar i vanliga ärenden .....................................................17 Begränsning av forensiska uppslag?........................................................18 Biologienheten..........................................................................................19 DNA-register (K42) ...................................................................................19 DNA-screening .........................................................................................20 Partiella profiler och icke godkända resultat .............................................21 Blandbilder och konditionering av resultat ................................................22 Familjesökningar ......................................................................................22 Biogeografiskt ursprung och utseendemässiga karaktärer.......................24 Dokument- och informationsteknikenheten ..............................................26 Dokument .................................................................................................26 Sedlar .......................................................................................................27 Handstil ....................................................................................................28 Skimmerutrustning....................................................................................28 Droganalysenheten ..................................................................................30 Klassificering av amfetamin för spaningsändamål (N21 eller N91) ..........30 viii 5.6.2 5.6.3 5.6.4 5.6.5 5.6.6 5.6.7 5.6.8 5.6.9 5.6.10 5.6.11 5.6.12 5.6.13 5.7 5.7.1 5.7.2 5.7.3 5.7.4 5.7.5 5.7.6 5.7.7 5.7.8 5.7.9 5.7.10 5.7.11 5.7.12 5.7.13 5.7.14 5.7.15 5.7.16 5.7.17 5.7.18 5.7.19 5.7.20 5.7.21 Klassificering av brunt heroin för spaningsändamål (N22) .......................31 Klassificering av cannabisharts för spaningsändamål (N23) ....................31 Spaningsinformation narkotika (N20) .......................................................32 Narkotikajämförelse..................................................................................32 Tabletter ...................................................................................................32 Tablettdatabas..........................................................................................32 Alkohol......................................................................................................33 Giftundersökningar, GHB och dopningsmedel .........................................33 Nya droger................................................................................................33 Materialtyper - nya forensiska uppslag .....................................................34 Förpackningar ..........................................................................................34 Geografiska områden ...............................................................................35 Kemi- och teknikenheten ..........................................................................36 Fap-registering av kulor och hylsor...........................................................36 Udda ammunition .....................................................................................36 Hemtillverkad ammunition ........................................................................37 Udda vapen ..............................................................................................37 Hemtillverkade vapen ...............................................................................37 Trender vapen/ammunition.......................................................................38 Typ av fotanglar........................................................................................38 Typ av verktyg ..........................................................................................38 Typ av förfalskade mynt ...........................................................................39 Skospår och typ av skor ...........................................................................39 Typ av tyg/textilt ursprung ........................................................................39 Plomberingar ............................................................................................39 Typ av emballage .....................................................................................39 Sedelskyddsfärg .......................................................................................39 Spräng (sprängämnen, anordningar mm.)................................................40 Tändsatsrester .........................................................................................40 Sotundersökningar ...................................................................................40 Anordningar/modus ..................................................................................40 Fingeravtrycksundersökningar/jämförelser...............................................41 Likartade material.....................................................................................42 Samma misstänkt i olika ärenden utan annan koppling............................43 6 Hur uppkommer/tas informationen fram ..............................................45 6.1 Typer av information.................................................................................45 6.1.1 Information som produkt...........................................................................45 6.1.2 Preliminär information – förhandsbesked .................................................46 6.1.3 Icke kvalitetssäkrad information ...............................................................46 6.2 Extern förfrågan eller internt uppkommet .................................................46 6.2.1 Ärendeexempel (internt uppkommet inom ett ärende)..............................47 6.2.2 Ärendeexempel (internt uppkommet mellan ärenden)..............................48 6.2.3 Ärendeexempel (externt uppkommet inom/mellan ärenden) ....................48 6.3 Befintlig redovisning av kopplingar i sakkunnigutlåtanden .........................48 7 7.1 7.2 7.3 Användning av forensiska databaser och register för att finna kopplingar mellan ärenden......................................................................51 Befintliga databaser och register ................................................................51 Behov av nya lokala (ämnesvisa) databaser ..............................................54 Övergripande databas för att göra ämnesmässigt korsvisa kopplingar ......54 ix 7.3.1 7.3.2 7.3.3 7.3.4 Koppling mellan ärenden..........................................................................54 Koppling inom ett ärende: uppslag genom "sammanvägning" .................55 Ämnesövergripande databas....................................................................56 Ytterligare utnyttjande av databaser.........................................................57 8 8.1 8.2 8.3 Viktning av framtagen information .......................................................59 SKL:s utlåtandeskala................................................................................59 Viktning av uppslag eller inte....................................................................59 Viktning på sikt .........................................................................................61 9 9.1 9.2 Beställarkoder ........................................................................................63 Beställarkoder för forensiska uppslag.......................................................63 Befintliga beställarkoder ...........................................................................64 10 10.1 10.2 10.3 10.4 10.5 10.6 10.6.1 10.6.2 Redovisningsformer...............................................................................65 Skriftlig eller muntlig redovisning ..............................................................65 Redovisningsform, papper eller digitalt.....................................................66 Egna diarienummer (nytt SKL-ärende) .....................................................66 Tidigare varianter på besked/utlåtande ....................................................68 Ny utlåtandemall för forensiska uppslag...................................................70 Annan användning av redovisningsformen forensiska uppslag................73 Personlistor ..............................................................................................73 Ovanliga fynd och nya tekniker ................................................................74 11 11.1 11.2 11.3 11.4 11.5 11.6 11.7 11.8 11.9 11.10 Mottagare av forensiska uppslag..........................................................75 Mottagare för befintliga uppslag ...............................................................76 Mottagare efter hur informationen kommer fram ......................................77 Organisation för mottagande av forensiska uppslag på polismyndigheterna ..................................................................................78 Dialog inom polismyndigheten..................................................................79 Stockholm, FA-teamets funktion...............................................................80 Västra Götaland .......................................................................................81 Sekretess vid Polisen ...............................................................................82 Sekretess vid SKL ....................................................................................83 Hantering av mottagarfrågan i övriga landet.............................................84 Kompetenser vid mottagande grupper .....................................................85 12 12.1 12.2 12.3 12.4 Riskbedömning ......................................................................................87 Inledande hearing och projektupptakt ......................................................87 Mottagarfrågan .........................................................................................88 Risker för enskild ......................................................................................88 Synen på SKL ..........................................................................................89 13 Pilotärenden............................................................................................91 14 14.1 14.2 14.3 Sammanfattande diskussion.................................................................93 Nytt begrepp och ny definition ..................................................................93 Uppslag efter undersökningstyper – en inventering..................................93 Användning av databaser/register för att finna kopplingar mellan ärenden ....................................................................................................94 Viktning av framtagen information ............................................................94 Beställarkoder ..........................................................................................94 Redovisningsformer..................................................................................95 Ovanliga fynd och nya tekniker ................................................................95 14.4 14.5 14.6 14.7 x 14.8 14.9 14.10 14.11 14.12 14.13 14.14 Mottagare av forensiska uppslag..............................................................95 Sekretessfrågan .......................................................................................96 Riskbedömning.........................................................................................96 Pilotärenden .............................................................................................97 Behörighetsfrågan på SKL .......................................................................97 Resursbehov och kompetenskartläggning................................................97 Beslut om införande av forensiska uppslag ..............................................98 15 Slutsatser ................................................................................................99 Källförteckning ....................................................................................................101 Bilagor ……………………………………………………………………………..........105 xi Ordlista, förkortningar Arrayteknik DNA-analystekniker i mikroformat som medger analys av en mycket stor uppsättning markörer. AFIS Automated Fingerprint Identification System. CHAIN Collaborative Harmonised Amphetamine Initiative. Ett EU-finansierat projekt för profilering av narkotika. CHEDDAR Establishment of a harmonised, practical cooperation procedure, through efficient database networking, for the exchange of profiling information between forensic laboratories. Ett EU-finansierat projekt för profilering av narkotika. CNAC Coins National Analysis Centre. Varje EU-land har ett nationellt analyscenter för mynt. I Sverige har SKL ansvaret. Styrs av EU-kommissionen. CODIS Combined DNA Index System, den mjukvara som används i DNA-registren. DUR2 (DurTvå) Datoriserad utredningsrutin med tvångsmedel. EDPS European Drugs Profiling System. Ett EUfinansierat projekt för profilering av narkotika. ENFSI European Network of Forensic Science Institutes. Ett organ med s.k. monopolstatus inom EU, med arbetsgrupper inom olika forensiska discipliner, och där SKL har representation i de allra flesta. EWS Early Warning System FIPO Finanspolisen. Haplotyp Erhållna DNA-resultat från område av arvsmassan som bara har en uppsättning, exempelvis mitokondriellt DNA och X- respektive Ykromosomen. DNA-resultat från områden med dubbel uppsättning kallas DNA-profil, exv. områden på de övriga kromosomerna. HOBIT Polisiärt registerstöd: Händelse- och Brottsinformationstjänsten. IBIS Integrated Ballistic Identification System, mjukvara för sökning och jämförelse av kulor och hylsor. International Drug Profiling Database. En internationell databas för att lagra analysdata och resultat från undersökningar av narkotikabeslag. IDPD (INTERNATIONAL) xii KUB Internt system på SKL för kompetens, utveckling och behörighet. KUT Kriminalunderrättelsetjänst. NADiS Nätverket för den Aktuella Drogsituationen i Skandinavien. NAC National Analysis Centre. Varje EU-land har ett nationellt analyscenter för sedlar (I Sverige har SKL ansvaret). Styrs av Europol och Europas centralbanker. NFA Nationella fingeravtrycksavdelningen (RKP). pmf Polisens Multifrågor. Sökfunktion mot flera olika register som ersatte WIPS-systemet under våren 2010. PUM Polisens underrättelsemodell RAR Rationell anmälningsrutin, polisens ärendehanteringsrutin för brottsanmälningar. RUC Regionala underrättelsecenter SamO-KUT Samordnande kriminalunderrättelsetjänst. SMT-CT98-2277 Development of a harmonised method for the profiling of amphetamines. Ett EU-finansierat projekt för profilering av narkotika. SubQA-nivå Analysresultat som av olika skäl inte uppnår uppsatta kvantitativa eller kvalitativa krav i kvalitetssystemet. SURFA Programvara; särskild undersökning, utredning, registrering, förundersökning och analys. TEACH Training in Efficient Amphetamine Comparison using a Harmonised method and sustainable database. Ett EU-finansierat projekt för profilering av narkotika. Träffmottagare Myndighetsvisa GroupWise-brevlådor för mottagande av träffrapporter från DNA-registren. Varje myndighet beslutar vem som handhar aktuell brevlåda. xiii 1 Inledning 1.1 Mål 1.1.1 Projektmål Projektmålen * är: - att inledningsvis genomföra en hearing med polisen från storstadsmyndigheterna inklusive RKP, därefter följt av - att utarbeta former och processer för hur SKL ska ta fram och lämna underrättelse- och spaningsinformation till polisen - att genom ett mindre antal pilotärenden, där man tar fram och levererar underrättelse- och spaningsinformation, praktiskt pröva handläggningsprocesser och redovisningsform gentemot polismyndigheterna i Stockholm och Västra Götaland 1.1.2 Effektmål Effektmålet * är att SKL i framtiden ska kunna leverera forensisk underrättelse- och spaningsinformation till polisen. Dels till pågående utredningar i syfte att driva dessa framåt, dels som uppslag för att eventuellt påbörja nya utredningar. 1.2 Bakgrund Under en längre tid har SKL haft en vision att väsentligt utöka möjligheten att lämna uppslag till polisens underrättelse- och spaningsverksamheter från fler ämnesområden än vad som sker idag. Uppslag som på olika sätt kan användas inom den polisiära underrättelse- och spaningsverksamheten och bidra till att grova brott eller brott kopplade till grov organiserad brottslighet kan klaras upp. Intentionen ligger också i linje med RPS kriminaltekniska strategi från 2007 1 där det fastslås att forensisk underrättelseverksamhet/analys är en framgångsfaktor och att samverkan mellan kriminalteknisk kompetens och underrättelseledd verksamhet ska utvecklas: "Kriminalteknisk spaningsinformation ökar möjligheten att klara upp brott. Samverkan mellan kriminalteknisk kompetens och underrättelseledd verksamhet ska utvecklas. Polisens kriminalunderrättelseverksamhet ska ges tillgång till en samlad information om brottsplatsundersökningarnas resultat. Sammanställningar av resultat och analyser av kriminaltekniskt arbete ska samordnas och tillföras underrättelseverksamheten på ett effektivt sätt. Systemstöden ska samordnas för analys och beredning av ärenden utan känd gärningsman." * 1 Projektmålen mm återfinns i sin helhet i projektdirektivet/kontraktet i Bilaga 1. Kriminalteknisk strategi med handlingsplan, Rikspolisstyrelsen 2007. 1 1.2.1 Hantering av "överskottsinformation" Frågan om SKL:s hantering av "överskottsinformation" har beretts av stabschef Barbro Jönsson vid Polismyndigheten i Västra Götaland (Bilaga 3.). I beskedet avges följande slutsats: "Det finns ingen lagreglering som särskilt berör hanteringen av den överskottsinformation som uppkommer i SKL:s arbete. Denna hantering får i stället anpassas efter allmänna regler om förundersökning och kriminalunderrättelsearbete. Utan att gå in i detalj på dessa regler kan konstateras att det finns inga formella hinder mot att använda uppgifterna såväl i kriminalunderrättelsearbete, förutredning som förundersökning. Om uppgifterna leder till förundersökning skall detta naturligtvis dokumenteras som alla andra uppgifter som finns i ärendet. Har uppgifterna slutlig betydelse för utgången i ärendet skall de ingå i protokollet, annars i slasken. I sammanhanget kan noteras att uppgifterna normalt sett inte kan betraktas som så känsliga som t.ex. överskottsinformation från en teleavlyssning eller källinformation." 1.2.2 Befintliga uppslag Sedan ett antal år levererar SKL systematiskt uppslag till polisens underrättelse- och spaningsarbete när det gäller exempelvis narkotikaprofilering, sedelförfalskningar och DNA-registerträffar. De rutiner som byggts upp för de olika områdena skiljer sig dock väsentligt åt. SKL befinner sig internationellt i framkant när det gäller profilering av amfetamin. Efter tio års målinriktat arbete, huvudsakligen inom ramen för EU-finansierade projekt 1, finns nu ett europeiskt system för profilering av narkotika. Än så länge omfattar systemet enbart amfetamin, men det pågår ett EU-finansierat projekt, EDPS, som syftar till en utvidgning av systemet till drogen MDMA (3,4-Metylendioximetamfetamin). Målsättningen är att systemet i framtiden även ska omfatta annan narkotika som metamfetamin, heroin och kokain. De forensiska verktyg som används är en harmoniserad metod för profilering av amfetamin samt en internationell databas, IDPD, för att lagra analysdata och resultat från undersökningar av narkotikabeslag. Genom användandet av dessa verktyg genereras forensisk spaningsinformation som tillsammans med polisinformation kan ge ökad kunskap om den illegala marknaden och dess nätverk samt amfetaminets spridning/distributionsvägar och ursprung/källor. Beslag som bedöms ha gemensamt ursprung rapporteras som spaningsinformation till polisen i form av forensiska länkar. Spaningsinformation lämnas även med avseende på heroin och hasch. SKL undersöker alla förekommande valutor med avseende på äkthet. Vid varje undersökning kontrolleras även möjligheten att sammankoppla falska sedlar som har ett gemensamt ursprung och gruppera dessa med beteckningar, s.k. indikativ. Vidare undersöks vilken typ av utrustning som använts för att framställa de falska sedlarna samt om någon del av denna utrustning är möjlig att spåra. 1 SMT-CT98-2277 (1999-2003), CHEDDAR-projekten (JAI/2003/AGIS/122 och JAI/2004/AGIS/162; 2004-2005), TEACH-projektet (JLS/2005/AGIS/151; 2005-2007) och CHAIN-projektet (JLS/2006/AGIS/128; 2006-2008). 2 Möjligheterna att sammankoppla falska sedlar varierar beroende på framställningsmetod och eventuell förekomst av imitationer av säkerhetsdetaljer. I vissa fall begränsas kopplingarna till sedelnumret. Oavsett möjligheter att ange ett indikativ eller koppling med sedelnummer listas alltid tidigare ärenden där aktuell förfalskning förekommit i SKL:s utlåtande. Spaningsinformation och underlag till polisen för att bedöma bland annat omfattning och spridning av falska sedlar är således lätt tillgängligt och enkelt att bidra med. Särskilt goda möjligheter att gruppera Eurosedlar till specifika indikativ finns då det internationella samarbetet inom EU är mycket väl utbyggt inom detta område och sökning efter andra falska sedlar med samma ursprung sker i en EU-gemensam databas. Uppslag i form av DNA-registerträffar mellan spår i ouppklarade brott (så kallade spårspår träffar) är att betrakta som befintlig spaningsinformation och som i stor omfattning redan levereras till polisen. Dessa redovisas idag som träffrapporter, elektroniskt med digital signatur och med graderade slutsatser till s.k. träffmottagare på polismyndigheterna. Även den DNA screening som genom provtagning av ”annan” för jämförelse med ett avgörande DNA-spår genomförs i utredning av grova brott ses som befintlig spaningsinformation. Också dessa undersökningar redovisas med graderade slutsatser, men i form av sakkunnigutlåtanden. 1.2.3 Omvärlden Vid databassökningar efter litteratur i form av böcker och vetenskapliga artiklar visar det sig att det är relativt svårt att få fram relevant litteratur som inriktar sig på forensiska spaningsuppslag specifikt. Merparten av publikationerna framförallt de i bokform rör övergripande polisiärt underrättelse- och spaningsarbete och inte vad den kriminaltekniska laboratorieverksamheten, forensiken, egentligen skulle kunna bidra med. Begränsningen av tillgänglig litteratur och information kan till del förklaras av att den inte är allmänt öppen och tillgänglig och till del för att applikationen är relativt ny. Samtidigt kan konstateras att projektet ligger väl i tiden och frågan är mer aktuell än tidigare 1,2,3. Huvuddelen av de forensiskt inriktade publikationerna rör övergripande strategier och möjligheter och i den mån det rör ett specifikt ämnesområde berörs främst arbetet med narkotikaprofilering som spaningsinformation och så kallade ”familial searches” i DNAdatabaser. Den sistnämnda har uppmärksammats i såväl vetenskaplig som allmän media på grund av de etiska frågeställningar som följer av metoden. Merparten av de vetenskapliga publikationerna har en gemensam nämnare i Universitetet i Lausanne, Schweiz och är kopplade till en enskild person; professor Olivier Ribaux. Forensisk vetenskap har traditionellt sett definierats som, och varit avgränsad till, användandet av vetenskap för frågeställningar vars ofta viktade svar används som stöd vid rättskipningsprocessen. Synen har, vilket också framgår av litteraturen, gradvis förändrats under senare år. Från olika håll väcks nu i ökad omfattning tanken på att använda forensisk vetenskap på ett bredare sätt. Mer av den information som tas fram vid forensiska undersökningar av olika typer av brottsplatsspår kan genom att spridas till andra mottagare även bidra med underlag till polisiärt underrättelse- och spaningsarbete, utredningsarbete 1 Forensic Intelligence: an initial overview, CEPS Research Preview, 2009. Intelligence-led crime scene processing. Part I: Forensic intelligence, Forensic Sci Int, 2010. 3 Concepts and possibilities in forensic intelligence. Forensic Science International, 2006. 2 3 och andra analysarbeten och informationsprocesser. Synsätt och modeller kring detta har publicerats och detta kan läsas specifikt från respektive referens 1,2,3,4. Det är också så att brottsplatsundersökning i mångt och mycket tidigare styrts av vad som ska/behöver bevisas och att det redan vid en brottsplatsundersökning och brottsplatsanalys finns möjligheter att i större omfattning, än vad som oftast är fallet idag, arbeta med undersökningar som ger input (primärt) till spanings- och underrättelsearbetet 5. Eftersom relevant referenslitteratur är relativt sparsamt tillgänglig kommer upprättandet av en ny struktur på SKL att i stora delar baseras på egen kunskap och erfarenhet tillsammans med det underlag som framkommer i samråd med de polisrepresentanter som deltar i projektgruppen eller styrgruppen. En kontinuerlig dialog och samverkan med mottagaren om såväl utformningen, tolkningen, hanteringen och nyttan med levererad information är mycket viktigt inte bara i detta skede utan även senare för att utforma och vidareutveckla denna verksamhet på bästa sätt. 1 Forensic Intelligence: an initial overview, CEPS Research Preview, 2009. Intelligence-led crime scene processing. Part I: Forensic intelligence, Forensic Sci Int, 2010. 3 Concepts and possibilities in forensic intelligence. Forensic Science International, 2006. 4 The contribution of forensic science to crime analysis and investigation: Forensic intelligence. Forensic Science International, 2006. 5 Intelligence-led crime scene processing. Part II: Intelligence and crime scene examination. Forensic Science International, 2010. 2 4 2 Projektets genomförande En framgångsfaktor för ett projekt som detta är en tät samverkan mellan de som lämnar och de som ska ta del av den framtagna informationen. Projektet har därför genomförts i nära samarbete med deltagare från polisen. Projektet inleddes med en övergripande hearing på SKL den 16 juni 2009 med representation från RPS samt polismyndigheterna i Västra Götaland, Skåne, Stockholm och Östergötland. Hearingen syftade till att inledningsvis skapa en ökad förståelse för polismyndigheternas behov av forensisk information i underrättelse och spaningsverksamheten, ge en bild av SKL:s möjligheter att bidra med ytterligare information, diskutera arbetsrutiner samt eventuella risker och kriterier för ärenden. Den genomförda hearingen har avrapporterats i form av en delrapport (Bilaga 2). Projektet har därefter i huvudsak genomförts i form av arbetsmöten, dels med en arbetsgrupp med deltagare från SKL, polismyndigheterna i Västra Götaland och Stockholm samt RKP, dels genom en intern SKL-arbetsgrupp. Den interna SKL-gruppen har träffats vid ett flertal tillfällen under projektets gång. Den stora arbetsgruppen har träffats vid fem tillfällen under 2009 och 2010, med start i oktober 2009. Arbetsgruppens deltagare besitter tillsammans en omfattande forensisk och polisiär kompetens och erfarenhet. Arbetsgrupperna har bemannats av: Ricky Ansell Verksamhetsexpert, Biologienheten, SKL, projektledare Per Brolund Forensiker, Ljud- & bildgruppen, Dokument- och Informationsteknikenheten, SKL Johan Dahlqvist Förste forensiker, Vapengruppen, Kemi- och teknikenheten, SKL Karin Grafström Förste forensiker, Jämförelsegruppen, Droganalysenheten, SKL, projektsekreterare Carina Högberg Forensikeraspirant, Jämförelsegruppen, Droganalysenheten, SKL Göran Kidfelt Förste forensiker, Fingeravtrycksgruppen, Kemi- och teknikenheten, SKL Birgitta Kindstrand Förste forensiker, Grova brott, Biologienheten, SKL Lennart Kjellander Kriminalinspektör, GMP, RKP, Stockholm Josefin Moberg Gruppchef, Jämförelsegruppen, Droganalysenheten, SKL, projektsekreterare Börje Rubenson Kriminalkommissarie, LKP, Västra Götaland Ulf Jonsson Kriminalinspektör, Utredningssektionen, RKP, Stockholm Liselotte Törnqvist Kommissarie, Tekniska roteln, Västra Götaland Eva Wettborg Kriminalinspektör, FA-teamet, Tekniska roteln, Stockholm Christer Widemalm Kriminalinspektör, Tekniska roteln, Stockholm Josefine Moberg lämnade projektet i januari, och Per Brolund lämnade i april. 5 Projektets styrgrupp har bestått av: Tore Olsson Laboratoriechef, SKL Christina Bertler Verksamhetsexpert, SKL Mats Hägg Chef, Tekniska roteln, Skåne Robert Kalmendal Enhetschef, Kriminalavdelningen, Östergötland Björn Lidö Sektionschef, PoA, RPS Liselotte Sundberg Biträdande laboratoriechef, SKL Cecilia Svärd Handläggare, PoA, RPS Ricky Ansell Verksamhetsexpert, Biologienheten, SKL, sammankallande Björn Lidö ersattes under april av Cecilia Svärd. Styrgruppen har sammanträtt vid fyra tillfällen under projektets gång. 6 3 Nytt begrepp och ny definition 3.1 Begrepp Spaningsinformation och underrättelseinformation är sedan länge vedertagna begrepp inom den polisiära verksamheten. I vissa sammanhang används de två mer eller mindre som synonyma begrepp. Den information som avses att lämnas från SKL passar inte riktigt in i något av de två . En första tanke var att skapa någon form av hybrid innefattande de två begreppen. En hybrid blir allt för lång och därmed inte praktiskt hanterbar, dessutom med risken att innebörden också missförstås. I RPS Kriminaltekniska strategi 1 används uttrycken Forensisk underrättelseverksamhet, Kriminalteknisk underrättelseverksamhet och Kriminalteknisk spaningsinformation. På engelska används i många sammanhang ”Forensic Intelligence”, ett begrepp som inte heller riktigt passar in på vad som avses i detta sammanhang. Det finns dessutom ingen bra svensk översättning av det begreppet. Det är således på sin plats att ett nytt begrepp skapas för att täcka in den information som avses och för att särskilja det från de vedertagna polisiära begreppen. Att använda sig av ordet forensisk ger en särskiljning från de polisiära begreppen och visar med tydlighet ursprunget och vilken inriktning som avses med informationen. De förslag på begrepp som framkommit under arbetet listas i tabell 3.1. Bland förslagen är uttrycket ”Forensiska uppslag” det som vunnit störst gehör. Benämningen är tilltalande bland annat för att den är kort och koncis, ny och med ordet "forensisk" tydliggörs ursprunget. Tabell 3.1. Sammanställning över framkomna förslag på benämning av begrepp. Forensiska uppslag Forensisk information Forensiska länkar/länkning Forensiskt utredningsuppslag Forensiskt analysuppslag Forensisk underrättelseinformation Forensisk spaningsinformation Forensiskt spaningsuppslag Forensiskt tips Forensisk kunskap Forensisk sidoinformation Kriminaltekniska uppslag Kriminalteknisk spaningsinformation 1 Kriminalteknisk strategi med handlingsplan, Rikspolisstyrelsen 2007. 7 3.2 Definition av begrepp Begreppet ”Forensiska uppslag” kan definieras enligt följande: Med ”Forensiska uppslag” avses information som inte faller inom ramen för den sedvanliga ärendehanteringen på SKL men som genom att redovisas bidrar till det polisiära underrättelse- eller spaningsarbetet i syfte att bidra till uppklaring av (i första hand) grova brott eller brott kopplade till grov organiserad brottslighet. Forensiska uppslag kan utgöras: - av kopplingar mellan ärenden/spår/material inom eller mellan olika ämnesområden. Kopplingar kan framkomma på SKL exempelvis via databaser eller handläggarerfarenhet eller utifrån en jämförande undersökning utförd på extern förfrågan, - av överskottinformation som framkommer vid en undersökning men inte har med den aktuella frågeställningen att göra, - av undersökningar som tillhandahålls av SKL, likt en traditionell undersökning, men där resultatets kvalitetsnivå inte är tillräckligt hög för att resultatet kan redovisas i ett utlåtande och användas som processmaterial (vidare i rapporten kallat "subQA"). - trender, eller tillvägagångssätt inom brott, nya preparat mm. Begreppet är varken enkelt eller i alla lägen entydigt. Vad som utgör ett forensiskt uppslag eller inte påverkas av flera olika faktorer. Det påverkas av exempelvis typ av information, när informationen uppkommer, när i en process den levereras, vem som efterfrågar den och hur den används. 8 4 Spanings- och underrättelseprocessen inom polisen I syfte att öka förståelsen och betydelsen av forensiska uppslag, och hur de hanteras i exempelvis mottagarledet, ges en kortfattad beskrivning av spanings- och underrättelseprocessen inom polisen och på viss detaljnivå hur hanteringen ser ut idag inom polismyndigheterna i Stockholm och Västra Götaland. 4.1 Underrättelseledd polisverksamhet nationellt * Polisens underrättelsemodell har tillkommit för att inrikta polisverksamheten så att polisens aktiviteter mot brott, ordningsstörningar och otrygghet har rätt utformning, kommer vid rätt tidpunkt och sätts in med rätt resurs. Underrättelseledd polisverksamhet är inte synonymt med kriminalunderrättelsetjänst eller kriminalunderrättelseverksamhet. Underrättelseledd polisverksamhet kan istället beskrivas som en modell för ledning och styrning av all polisverksamhet där beslut om inriktning, prioritering och genomförande av polisiär verksamhet baseras på underrättelser och annan relevant kunskap. 4.1.1 Tre delprocesser Modellen har tre olika delprocesser: - Ledning och styrning - Kriminalunderrättelseverksamhet - Planlagd operativ verksamhet I polisens underrättelsemodell avses med underrättelse: bearbetad och analyserad information avsedd att utgöra underlag för beslut och åtgärder. Underrättelser kan utgöras av allt från strategiska rapporter om brottslighetens utveckling över tid till operativa analyser med mycket detaljerade upplysningar om kriminella nätverk eller enskilda personer som begår brott. Till underrättelser kan man också räkna undersökningar om den brottslighet som endast framkommer vid trygghetsmätningar. Resultat och överskottsinformation från olika vetenskapliga arbeten samt kriminaltekniska undersökningar (såsom DNAundersökningar) kan även de vara till stöd vid enskilda brottsutredningar eller påvisa kopplingar mellan brottsplatser. Dessa informationskällor utgör en viktig länk i kriminalunderrättelsearbetet. * Texten i avsnitten 4.1 och 4.1.1 har sitt ursprung i material från RPS publicerat på IntraPolis. 9 Genomföra Planera Följa upp Utvärdera Besluta Beställa Inrikta och prioritera Planera Inhämta Delge Analysera Bearbeta Figur 4.1. Den s.k. PUM-åttan. I underrättelseprocessen ingår att planera vilken information som behövs för arbetet. Därefter ska informationen hämtas in med hjälp av olika metoder och bearbetas för att skapa överblick. Genom analys länkas uppgifter samman och sammanhang, nätverk och skeenden värderas. Resultatet blir ett underlag för beslut om prioritering och ledning av planlagd operativ polisverksamhet. För att lösa kriminalunderrättelsetjänstens behov finns ett antal sinsemellan fristående register, analysverktyg och tillfälliga databaser. 4.2 KUT - Kriminalunderrättelsetjänst I stort kan sägas att KUT arbetar med utrednings-, strategisk och underrättelseanalys. Här kan utredningsrotlar och operativ verksamhet inom polismyndigheterna bl.a. få hjälp med specifik information avseende grov brottslighet, kriminella individer eller extrema ideologiska grupperingar. Man kan också få hjälp med hotbildsbedömningar samt skyddsåtgärder för utsatta personer. Rotlarna ser till viss del olika ut över hela landet men grundprincipen är densamma. Över landet finns regionala kutar och inom länsmyndigheterna finns utöver de s.k. länskutarna även lokala kutar. 10 4.2.1 Inhämtningssektionen Inhämtningssektionen är länskriminalpolisens mottagare och förmedlare av intern och extern information rörande brottslingar och brottsliga fenomen. Inhämtningssektionen analyserar information på kort och lång sikt, samt bevakar kända grupperingar som av ekonomiska, politiska eller andra skäl kan befaras begå brott. Analysresultaten redovisas exempelvis som: - Sammanställningar - Lägesrapporter - Strategiska rapporter - Operativa rapporter - Telefonanalyser - Hot- och riskanalyser - Omvärldsanalyser För att lösa kriminalunderrättelsetjänstens behov finns ett antal sinsemellan fristående register, analysverktyg och tillfälliga databaser. 4.2.2 SUR - Särskild undersökning SUR är ett tillståndspliktigt och tidsbegränsat register som ger rätt att lagra information och/eller hantera personuppgifter i en databas för kartläggning, där personerna i fråga inte behöver vara misstänkta för brott. Uppgifterna i en SUR kan endast registreras/läsas av ett begränsat antal behöriga till just den specifika SUR:en. 4.2.3 KUR – Nationellt kriminalunderrättelseregister KUR är ett tillståndspliktigt register där personer, organisationer, bilar, fastigheter, telefonnummer m.m. kan läggas in. I princip har endast personal vid de olika KUT-rotlarna i landet tittarbehörighet. 4.2.4 EIS – Europols informationssystem Huvudsyftet med Europols informationssystem (EIS) är att stödja Europol och Europols nationella enheter i kampen mot den internationella organiserade brottsligheten med snabba hänvisningar till de uppgifter som medlemsländerna och Europol innehar. 4.2.5 Informationsvärdering All insamlad information behöver värderas. Information som inkommer till polismyndigheten via tips och dylikt värderas enligt en nationell skala (4x4-metoden), vilken värderar källan och informationen var för sig, se tabell 4.1. 11 Tabell 4.1. 4x4 modellen för värdering av information. Källa Information A Tillförlitlig 1 Sann B Vanligen tillförlitlig 2 Informationen känd av källan personligen C Vanligen inte tillförlitlig 3 Informationen inte känd av källan personligen men styrks av andra uppgifter X Tillförlitligheten kan inte bedömas 4 Sakriktigheten kan inte bedömas 4.2.6 Informatörshantering Informatörshanteringen är en del av underrättelsetjänsten. Där målsöker, värvar och driver man aktivt informatörer samt bedriver förspaning. Där behandlas också information, för att t.ex. lyfta ärenden och arbeta förebyggande och man utgör ett stöd i olika ärenden och utredningar. 4.3 Polismyndigheterna i Stockholms och Västra Götalands län – hantering av befintliga forensiska besked från SKL idag Länskriminalpolisens tekniska rotlar (LT) bedriver kriminalteknisk/forensisk verksamhet. Utöver brottsplatsundersökningar med säkring av tekniska spår genom s.k. fälttekniker, ansvarar man också för kriminalteknisk beredskap. Rotlarna består av olika sektioner: fält-, laboratorie-, bombskyddssektion. Inom laboratoriesektionen ryms finger-, spår- samt dokumentations/fotoundersökningar. Sakkunnigutlåtanden och analysbesked samt DNA-träffrapporter från SKL redovisas idag till de som på polismyndigheterna begärt/beställt undersökning av forensiskt material. Sedan några år tillbaka skickas dessutom en kopia av SKL:s digitala DNA-träffrapporter till en funktionsbrevlåda på varje länspolismyndighet. Träffrapporter avseende "registertopsningar" skickas enbart till denna brevlåda. Arbetet med analys av dessa träffar ser dock olika ut på de båda myndigheterna. Uppslag såsom drogklassificeringar, information avseende sedelförfalskningar och skimmers har en annan hantering. Informationen tas emot av beställaren, SamO-KUT, RKP/KUT (drogklassificeringar) eller FIPO (sedlar och skimmers). 4.3.1 Västra Götaland I Västra Götaland går samtliga DNA-träffar till Tekniska rotelns expedition. Därifrån skickas träffen till berörd utredare, utredande avdelnings funktionsbrevlåda samt forensiska analytikern på KUT. Forensisk analys, KUT Västra Götaland, är för närvarande under utveckling och hör organisatoriskt till KUT. Där analyseras utifrån kriminaltekniska spår, tidsperiod och 12 geografiskt område, ärenden för att om möjligt hitta samband mellan brott och olika brottsplatser. Analyser görs även som ovan för att utröna om känd gärningsman utfört ytterligare brott i anslutning till det brott den misstänks för. Redovisning görs t.ex. via underrättelserapport till aktuellt distrikt/område. 4.3.2 Stockholm Forensiskt Analysteam, FA-teamet, hör organisatoriskt till Tekniska roteln. På FA-teamet analyseras utifrån kriminaltekniska spår, tidsperiod och geografiskt område, ärenden för att om möjligt hitta samband mellan brott och olika brottsplatser. Analyser som dessa görs även för att utröna om känd gärningsman utfört ytterligare brott i anslutning till det brott den misstänks för. Resultat av analyser redovisas som förslag på åtgärder till respektive utredningsavdelning. Målet med arbetet är att utöka användandet av kriminaltekniken för att effektivisera kriminalpolisverksamheten, korta genomströmningstiderna och öka brottsuppklarningen. Arbetet bedrivs bland annat genom analys av DNA-träffrapporter (ca 1.500 under 2009), SKL-utlåtanden, brottsplatsundersökningsprotokoll, RAR, DUR2, HOBIT, skospårsdatabas (ca 3.000 spår under 2009), skodatabas, TekPro, Forensisk Analysbank, verktygsspår, modus osv. Vidare pågår ett kontinuerligt samarbete med tekniska rotelns specialistkompetenser, utredare i länet samt KUT. FA-teamet har även ett samarbete med andra polismyndigheter i landet samt med SKL. Brott Spår skickas in från tekniker, lokus, patrull på plats eller utredare i länets åtta polismästardistrikt eller från FA-teamet. Ärendesamordnare En grupp i varje distrikt SKL •Kopia på träffrapporten går till samordningarna med information om vad FAteamet gör/inte gör i ärendet •Om annan än lokus eller tekniker säkrat spår som givit träff skickas feedback Forensiskt analysteam Tekniska roteln • Ärendeanalys •Ofta förs diskussion om vad som kan göras direkt med utredaren i ärendet samt dialog med teknikern KUT OLG Figur 4.2. Den nu gällande hanteringen av DNA-träffar inom PM Stockholm som ett exempel på mottagande och hantering av forensiska uppslag från SKL (OLG: operativ ledningsgrupp, LOKUS: lokalbrottsplattsundersökare). 13 14 5 Uppslag efter undersökningstyper – en inventering I projektdirektivet anges uppgiften "Identifiering av de ärendetyper som kan leverera denna information …". Identifieringen har utförts genom att först inventera de former av uppslag/spaningsinformation som levereras redan idag (avsnitt 5.1 och 5.2), kort ta upp om begränsningar när och hur de forensiska uppslagen ska användas (avsnitt 5.3) och sedan för varje operativ enhet gå igenom även de ärendetyper som skulle kunna lämna information (avsnitt 5.4 - 5.7). 5.1 Befintlig spaningsinformation och uppslag Vid enhetsvisa genomgångar av spaningsinformation som levereras sedan tidigare framkommer ett flertal olika produkter, några av dem med en specificerad s.k. "beställarkod" vid SKL 1. Det är mer eller mindre uppenbart att det rör sig om uppslag, inom ramen för projektdirektivet och den definition projektet gett de forensiska uppslagen. Att SKL levererar spaningsinformation och uppslag är ingenting nytt! Noterbart är att de olika uppslagen har utvecklats och formats mer eller mindre oberoende av varandra och således skiljer de sig åt avseende rutiner, interna kompetenskrav (KUBnivå), utlåtandeformer och mottagare. Resultatet av inventeringen listas kort i följande tabeller och beskrivs utförligare under avsnitt 5.4 - 5.7. Tabell 5.1 (a-d). Befintliga spaningsrelaterade produkter från SKL:s olika operativa enheter. Tabell 5.1a. Biologienheten. Enhet Typ av undersökning eller uppslag Beställar kod KUBnivå Redovisningsform Mottagare Biologienheten Registerträffar mellan person och spår, eller spår och person Ingår i K42 från KUB4 Träffrapport* Uppdragsgivare samt träffmottagare på berörda myndigheter Registerträffar mellan två eller fler DNA-spår från olika brottsplatser Ingår i K42 från KUB4 Träffrapport* Uppdragsgivare samt träffmottagare på berörda myndigheter Registerträffar mellan två eller flera personer Ingår i K42 KUB5 Träffrapport* Uppdragsgivare samt träffmottagare på berörda myndigheter 1 SKL:s produktkatalog med aktuella beställarkoder återfinns såväl på IntraPolis (sök på "Beställningskatalog") som på webben: https://www.skl.polisen.se/For-rattsvasendet/Bestalla-undersokning/ 15 DNA-screening - från KUB5 Sakkunnigutlåtande Uppdragsgivare * Träffrapporter är en variant av sakkunnigutlåtanden med angivna slutsatser som skapas automatiskt efter att träffar erhållits i DNA-registren. Manuell granskning sker innan träffen redovisas digitalt. Tabell 5.1 b. Droganalysenheten Enhet Typ av undersökning eller uppslag Beställar kod KUBnivå Redovisningsform Mottagare Droganalysenheten Spaningsinformation narkotika: Undantaget amfetamin, brunt heroin och cannabisharts (se N21-N23 nedan). N20 från KUB5 Klassificerings- Uppdragsgivare information Klassificering av amfetamin för spaningsändamål: N21 Klassificering ger enbart spaningsinformation. Eftersökning av länkar i databas innehållande tidigare analyserade material. Kan även utföras mellan begärda material. KUB5 Klassificerings- Uppdragsgivare och information SamO-KUT Klassificering av brunt heroin för spaningsändamål: Klassificering ger enbart spaningsinformation. Eftersökning av länkar i databas innehållande tidigare analyserade material. Kan även utföras mellan begärda material. N22 KUB5 Klassificerings- Uppdragsgivare och information RKP/KUT Klassificering av cannabisharts för spaningsändamål: Klassificering ger enbart spaningsinformation. Eftersökning av länkar i databas innehållande tidigare analyserade material. Kan även utföras mellan begärda material. N23 KUB5 Klassificerings- Uppdragsgivare för information begärd undersökning CHAIN projektet, klassificering av amfetamin för N91 spaningsändamål: Klassificering ger enbart spaningsinformation. Eftersökning av länkar i databas innehållande tidigare analyserade material. Utförs på beslag ≥500 gram, tullbeslag och beslag av särskilt internationellt intresse. KUB5 Klassificerings- SamO-KUT och information RKP/KUT CHAIN projektet, verifiering av länkar: Verifiering av länkar. Utvärdera länkar som föreslås från andra laboratorier inom CHAIN projektet. Klassificering av amfetamin för spaningsändamål. Klassificering ger enbart spaningsinformation. N92 KUB5 Klassificerings- RKP/KUT information Information om inskickade beslag av ecstasyliknande tabletter. - KUB 3 Sammanställning i Excelfil 16 RKP/KUT som vidarebefordrar till Europol Tabell 5.1 c. Dokument- och informationsteknikenheten. Enhet Typ av undersökning eller uppslag Beställar kod KUBnivå Redovisningsform Mottagare Dokument- och informationsteknikenheten Skimmers I11, I12, I13 KUB5 (annan befattning) Sakkunnigutlåtande FIPO/ Uppdragsgivare Sedlar D11 KUB6 Sakkunnigutlåtande, Databas, Excelfil FIPO/ Uppdragsgivare Dokument D15 KUB5 Sakkunnigutlåtande Uppdragsgivare Tabell 5.1 d. Kemi- och teknikenheten. Enhet Typ av undersökning eller uppslag Beställar kod KUBnivå Redovisningsform Mottagare Kemi- och teknikenheten Fap-registrering/FAP träffar V11 från KUB5 Sakkunnigutlåtande Uppdragsgivare samt träffmottagare på berörda myndigheter. Tändsatspartiklar ** V24 från KUB5 Sakkunnigutlåtande Uppdragsgivare Sotundersökningar ** B00 från KUB5 Sakkunnigutlåtande Uppdragsgivare ** Undersökning som idag redovisas med ett sakkunnigutlåtande men som helt eller delvis bör redovisas som forensiska uppslag. 5.2 Befintliga kopplingar i vanliga ärenden I den vanliga ärenderutinen genomförs idag regelmässigt jämförelser avseende möjliga kopplingar mellan olika ärenden och den genomförda jämförelsen redovisas i ett sakkunnigutlåtande till den som begärt jämförelsen. Det som redovisas uppnår alltid ställda kvalitetskrav för respektive undersökningstyp. Det är flera olika undersökningstyper där kopplingar mellan ärenden genomförs på detta sätt. Mer om redovisning av gjorda kopplingar beskrivs under avsnitt 6.3. 17 5.3 Begränsning av forensiska uppslag? Syftet med projektet är att skapa en struktur för att 1: "… bättre nyttja alla de resultat som erhålls vid SKL:s undersökningar på ett effektivare sätt i polisens utredningsarbete …" och därmed "… att på ett mer aktivt sätt än idag leverera underrättelse- och spaningsinformation vid grova brott.". Av olika skäl finns det anledning att diskutera i vilka fall det kan vara aktuellt med information levererat som forensiska uppslag och eventuella begränsningar i den hanteringen. Utgår man från vad som levereras redan idag till polisen (se avsnitten ovan) ser man snabbt och utan att behöva gå in i detalj, att det inte finns någon enkel eller gemensam struktur avseende vad som levereras eller inte och eventuella begränsningar. Vilka ska i så fall utgångspunkterna vara ifråga om eventuella begränsningar? Ska forensiska uppslag alltid levereras när så är möjligt eller bara för vissa brottstyper, är det någon skillnad på om det rör en extern förfrågan, eller då informationen uppkommer internt på SKL (se kapitel 6)? Ett uppenbart fokusområde för forensiska uppslag är grova brott såsom mord, väpnade rån och våldtäkter, i den mån det kan handla om upprepade gärningar. Ett annat uppenbart område är brott relaterade till grov organiserad brottslighet (GOB). Ett stort antal olika brottstyper kan i det fallet komma ifråga. Det intressanta i sammanhanget begränsningar i hur och när forensiska uppslag ska användas, är att det mycket väl kan visa sig vara ett mindre grovt brott som är det som öppnar upp och möjliggör en koppling mellan två eller flera grova brott. Med andra ord kan begränsningar medföra att möjliga kopplingar till ett, eller mellan olika, grova brott omöjliggörs. Utifrån detta kan sägas att SKL med de forensiska uppslagen i första hand avser att bidra med information som leder utredningen av grova brott framåt, men att det i den mån det kan ses som bidragande också gå via mindre grova brott för att finna kopplingar till eller mellan grova brott. Finns ett bra metodstöd och väl inarbetade rutiner att tillgå är det givetvis inget i sig som hindrar att forensisk information nyttjas även för mindre grova brott i stora serier 2, eller som det redan görs idag vid SKL i DNA-registerverksamheten. Det kan därför vara rimligt att utgå från att forensiska uppslag också bör vara ett möjligt verktyg i större brottsserier där teknisk bevisning från forensiska undersökningar bedöms vara vanligt förekommande eller i de fall det går att utveckla ett bra metodstöd för en större eller mindre grupp av ärenden eller typ av information. 1 Från projektdirektivet. Inference structures for crime analysis and intelligence: the example of burglary using forensic science data. Forensic Sci Int, 1999. 2 18 5.4 Biologienheten DNA-resultat från analyser av biologiska spår har blivit en allt viktigare del i den tekniska bevisningen. Teknikerna kring undersökning och analys av biologiska spår och DNA har successivt utvecklats och förfinats, men det går i det här sammanhanget att konstatera att mer av värde finns att hämta för att bidra till det polisiära arbetet och i en förlängning till en ökad brottsuppklaring! Vetenskapligt eller på annat sätt publicerade uppgifter kring DNA-information som verktyg i underrättelse- och spaningsarbete är i princip obefintligt, om man bortser från publikationer kring DNA-register, familjesökningar och till viss del DNA-screeningar. Som exempel kan nämnas Interpols handbok över utbyte av DNA-information 1 som enbart har en avgränsad och sekretessbelagd sektion över hanteringen av DNAscreeningärenden. När det gäller DNA och Forensiska uppslag gäller det att inledningsvis börja med att ta tillvara och utnyttja den befintliga informationen som finns i enskilda analysresultat eller i grupper av resultat samt DNA-information tillgänglig i databaser (CODIS). På sikt kan nya tekniker och ny kunskap inhämtas och användas. Exempel på det förstnämnda är att på ett annat sätt än idag utnyttja den information som finns på subQA-nivå avseende exempelvis partiella DNA-profiler och icke godkända DNA-resultat, men som i nuläget inte till fullo kommer utredningarna tillgodo. Så kallade Familjesökningar (Familial searches) och undersökningar avseende möjligt Biogeografiskt ursprung (Biogeographical ancestry) och utseendemässiga karaktärer (Physical traits) är exempel på det sistnämnda. 5.4.1 DNA-register (K42) DNA-register har rent praktiskt varit i bruk i Sverige sedan 2000. Lagen tillkom 1998 och trädde ikraft 1 april 1999. en förändrad lagstiftning trädde i kraft 1 januari 2006. De tre registren (Utredningsregistret, DNA-registret och Spårregistret) 2 levererar uppslag i form av träffar mellan person och spår, mellan spår och person, mellan olika spår mot spår och person mot person. De första två uppslagen kopplar person till ett brottsplatsspår antingen genom att en person som registrerats i Utredningsregistret ger träff mot sedan tidigare registrerat spår, eller att ett nytt brottsplatsspår som registreras i Spårregistret ger träff mot person sedan tidigare registrerad i Utredningsregistret eller DNA-registret. Spår-spår visar på en möjlig koppling mellan olika brottsplatser och länkningarna kan vid efterföljande utredningsarbete leda brottsutredningarna framåt. Träffar mellan personer med olika namn (men med överensstämmande DNA-profil) eller mellan personer med samma namn (men avvikande DNA-profiler) kan utgöra alias eller oklara identiteter och vara möjliga uppslag om att två eller fler personer använder sig av samma identitet eller att en person använder sig av olika identiteter. Via en så kallad pmf-förfrågan kan polisen se om en viss persons DNA-profil finns i registren. DNA-profiler som finns i Utrednings- eller DNA-registret användas för manuell 1 Interpol Handbook on DNA data exchange and practice: Recommendations from the Interpol DNA monitoring expert group, 1st edition 2001. 2 För detaljerad information av DNA-registren hänvisas till Polisdatalagen och befintlig information på SKL:s sidor på Intrapolis. 19 jämförelse i ärenden där det redovisats icke registrerbara DNA-resultat, såsom blandbilder och icke fullständiga DNA-profiler, se nedan. Informationen från en pmf-förfrågan (om NN finns i registret) kan även användas för att bedöma att det inte föreligger någon träff mot ett visst registrerat DNA-spår (hade det varit en träff hade detta redovisats med en träffrapport). Föreligger några oklarheter kan en manuell jämförelse mellan personens DNA-profil och ett registrerat DNA-spår genomföras. Finns en längre lista av intressanta personer i ett ärende med ett befintligt registrerat DNAspår är en manuell pfm-förfrågan inte ett effektivt verktyg och en längre lista kan alternativt speglas mot registret genom en script-styrd sökning i syfte att utröna om aktuella personer finns i DNA-registren eller inte. Syftet kan då vara att klargöra vilka som inte förekommer i registren och därmed kan vara aktuella att topsas i ärendet (som annan) för jämförelse mot det aktuella brottsplatsspåret. I ett annat perspektiv kan en sådan lista utgöra underlag för att se om kända kriminella förekommer i DNA-registren eller inte. Information som sedan kan användas vidare. 5.4.2 DNA-screening Tidigare genomfördes DNA-screening utifrån provtagningar på frivillig grund. Ett förfarande som var ifrågasatt. Hanteringen skiljde sig även åt i olika delar av landet. I och med modifieringen av Polisdatalagen 2006 sågs även reglerna kring kroppsbesiktning och DNA-provtagning över och justerades 1. I och med denna ändring möjliggjordes provtagning av salivprov av "annan" än skäligen misstänkt med syftet att genom DNAanalys underlätta identifiering vid utredning av brott. Den framtagna DNA-profilen kan sedan inte användas till annat ändamål, men möjligheten öppnar upp för DNA-screening. Interpol gör i sin handbok en distinktion mellan "Mass DNA screen" kontra "Intelligence led DNA screen". Där den förstnämnda sägs vara en mindre selektiv metod som leder till ett stort antal provtagningar, medan den andra baseras på någon form av urval och ett mer strukturerat tillvägagångssätt i att avgöra vilka individer som ska provtas. Det är uppenbart att det är en glidande övergång mellan de två begreppen och de kan i praktiken hanteras som mer eller mindre synonyma begrepp. Rent erfarenhetsmässigt kan dock noteras att det i DNA-screeningärenden ofta blir träff mellan provtagen person och det intressanta brottsplatsspåret relativt fort inom mindre än några tiotal prover (polisen har på annan grund ringat in rätt person bland ett fåtal kandidater), eller så blir det en mer utdragen process med ett mycket stort antal, hundratals eller fler provtagningar. Också detta sannolikt en återspegling av utredningsarbetet. DNA-screen genomförs i första hand med regelrätt DNA-profilering med autosomala STRmarkörer och direktjämförelse. Screeningen kan utvidgas från enbart direktjämförelser till möjlig koppling till släkting genom att kombinera den med analyser av Y-kromosomala STR-markörer eller mitokondriell DNA-analys (den senare en resurskrävande analys). Med dessa komplement kan en uteslutning med själva DNA-profiljämförelsen till trots, ändå en potentiell släktskapskoppling ses, då Y-kromosomala haplotypen eller mitokondriella haplotypen överensstämmer med brottsplatsspåret. En överensstämmelse med Y-kromosom haplotypen visa på en möjlig koppling till en manlig släkting på fädernet 2, medan en överensstämmelse med den mitokondriella haplotypen visa på en 1 Rättegångsbalken 28 kap 12b§. DNA-based prediction of human externally visible characteristics in forensics: Motivations, scientific challanges, and ethical considerations. Forensic Sci Int: Genetics, 2009. 2 20 möjlig koppling till en släkting på mödernet. En uppenbar begränsning är att många har samma haplotyper på grund av släktskap på kortare eller längre håll och det kan komma att visa sig att tillämpningen inte ger avsedd filtrerande verkan. Det är svårt att bedöma det egentliga värdet av att genomföra dessa kompletterande analyser. 5.4.3 Partiella profiler och icke godkända resultat Många DNA-analyser renderar vad som kallas en partiell eller icke fullständig DNA-profil, vilket betyder att inte alla av de undersökta markörerna ger slutsatsgrundande resultat. Detta innebär inte att de icke godkända markörerna rakt av saknar information, snarare är det så att information väl kan finnas där men att den inte når uppsatta kvalitativa och kvantitativa krav. Den informationen används idag inom ärendet på så vis att uteslutningar kan styrkas med hjälp av sådana resultat och att överensstämmelser vid jämförelse mot person ska stämma även med de resultat som inte är godkända. I registersammanhang är det dock annorlunda och partiella DNA-resultat kommer inte alltid till sin rätt. Risken för slumpmässiga träffar ökar med antalet registrerade poster i ett DNA-register och den ökar också med minskat antal markörer på de DNA-profiler som registreras. Med detta som grund använder de allra flesta länder så kallade markörgränser, ett kravmått för när ett DNA-resultat kan registreras eller inte. Det vanliga är att man nyttjar sig av fem-, sex- eller sju-markörsgränser för registrering. I Sverige används femmarkörsgräns för grova brott och sju för volymbrott. I och med Prüm-avtalet och utvecklandet av nätbaserade system för internationella sökningar mellan olika DNAregister har det dock snabbt visat sig att antalet slumpmässiga träffar dyker upp redan vid sju markörers resultat och att antalet slumpmässiga träffar sedan stiger markant med minskat antal markörer. För löpande automatiska sökningar mellan olika DNA-register rekommenderar exempelvis ENFSI ett minsta antal markörer (i nuläget sju markörer). Givetvis kan partiella profiler med resultat i få användbara markörer registreras i Spårregistret, men de bör i registerhanteringen särskiljas från övriga registrerade spår och framförallt bör de redovisas annorlunda exempelvis såsom ett Forensiska uppslag snarare än att redovisas som en sedvanlig träffrapport (dock bör det i träffrapporten/uppslaget tydliggöras att möjligheten finns att avge ett regelrätt sakkunnigutlåtande eftersom det finns ”godkända” analysresultat för spåret ifråga). Näraliggande är de analysresultat där viss information finns men inga av de undersökta markörerna når de uppsatta gränsvärdena. Dessa profiler kan i princip sökas och registreras i Spårregistret, men en eventuell framtida träff måste utredas internt och kan enbart redovisas i form av ett Forensiskt uppslag. För att kunna göra detta praktiskt hanterbart behöver Spårregistret utökas till att innehålla två index 1, ett för de spår med det ursprungliga syftet och resultatkrav och ett nytt index för de spår som kräver särskild hantering vid träff. Att lägga upp rutiner för att löpande och på manuell basis söka denna typ av resultat mot DNA-registren är inte praktiskt gångbart. 1 Ett projekt för detta finns beskrivet, men tidplan för ett genomförande saknas. 21 5.4.4 Blandbilder och konditionering av resultat Vissa analysresultat visar på DNA från mer än en person, så kallade blandbilder. Blandbilder är ingen homogen resultattyp och komplexiteten varierar stort mellan olika blandbilder och möjligheten att utvärdera dem påverkas därefter. Blandbilder som läggs in i Spårregistret kommer att ge fler slumpmässiga träffar än motsvarande DNA-profiler och antalet träffar ökar än mer för partiella blandbildsresultat. Registrering av blandbilder ställer således särskilda krav för att inte choka systemet med en allt för stor mängd falska och därmed ointressanta träffar. Fram till idag har endast enstaka blandbilder registrerats i spårregistret, men möjligheten finns att registrera fler om resurs tillförs för att hantera utredningen av de träffar som uppkommer. Under förutsättning att resultaten är över en viss gräns kan dessa träffar redovisas med regelrätta träffrapporter istället för som forensiskt uppslag. Partiella resultat (med uppsatt markörgräns) bör dock hanteras såsom beskrivits ovan. För vissa blandbilder finns träff mot en person för del av blandningen. Överensstämmelsen kan gälla en för brottet misstänkt gärningsman, men i många fall överensstämmer del av DNA:t med målsägaren själv (vanligt i exempelvis sexualbrott). I Spårregistret får inte ligga DNA-resultat som kan hänföras till person 1. Möjligheten finns dock att försöka att tolka blandbilden utifrån dess bidragande komponenter något som ibland kallas ”DNA mixture deconvolution” eller ”conditioning” om man kan utgå från att en DNA-profil i blandningen är given. Detta kan även användas för att skapa en DNA-profil (eller flera om resultatet är komplext) som sedan kan registreras. Risken för slumpmässiga träffar blir mindre, samtidigt som det finns en risk att den tolkade DNA-profilen inte stämmer med verkligheten. Under förutsättning att resultaten är kompletta kan träffar mot tolkade blandbilder redovisas med regelrätta träffrapporter. Partiella resultat (med uppsatt markörgräns) bör dock hanteras såsom beskrivits ovan. Samma förutsättningar och behov som beskrivs ovan gäller för att i praktiken kunna nyttja blandbilder och konditionerade resultat till Forensiska uppslag. 5.4.5 Familjesökningar Familjesökning baserar sig på att nära släktingar till del har överensstämmande arvsmassa. Då två DNA-profiler i ökande omfattning ser lika ut ökar sannolikheten att de kan vara nära släktingar. I DNA-registersammanhang kan detta utnyttjas på så vis att ett viktigt DNA-spår som inte ger träff vid sökning i Utrednings- och DNA-registren söks på nytt, men med sänkta krav på överensstämmelse (man tillåter ett givet antal mismatch vid sökningen). Engelska Forensic Science Service, FSS som redan 2002 var först ut med att genomföra familjesökningar, har tidigare visat att sannolikheten för att det kan vara en nära släkting såsom ett helsyskon kan vara stor redan vid 12-14 allelers överensstämmelse (av 20). Antalet överensstämmande alleler är dock bara ett första steg eftersom påvisade allelers vanlighet påverkar sannolikheten för att det rör sig om släktskap eller bara beror av slump. En familjesökning genererar ofta en träfflista med flera tänkbara kandidater och det behöver inte nödvändigtvis vara den med flest överensstämmelser som ger bäst beräknat värde och är en släkting 2. För att säkerställa robustheten i en träff vid en familjesökning kan och bör den erhållna träffarna följas upp med beräkningar för att få ett ”värde” på den 1 2 Se Polisdatalagen om DNA-registerverksamhet. Effectiveness of familial searches, Sci Justice, 2008. 22 Andel aktuella släktskapsrelationen. Att bara nyttja antalet överensstämmande alleler är med andra ord för trubbigt. Ett beräknat värde behöver nödvändigtvis inte redovisas till uppdragsgivaren. Ett annat sätt att minska träfflistan är att undersöka spåret och aktuella personer också avseende Y-kromosomalt DNA 1. Eftersom det Y-kromosomala DNA:t är lika för alla manliga släktingar på fädernet ska det erhållna analysresultatet vara överensstämmande och är det inte det kan personen avföras från listan. Eftersom DNAproven, till skillnad från i Storbritannien, inte sparas i Sverige utan kastas kort efter det att DNA-profilen tagits fram kommer som regel någon Y-kromosomal DNA-analys inte att kunna utföras i efterhand. Obesläktad 0 2 Syskon 4 6 8 10 12 14 16 18 20 Antal gemensamma alleler Figur 5.1. Förhållandet (statistiskt simulerat) mellan antalet observerade gemensamma alleler i analyssystemet SGM Plus (10 STR-områden, 20 alleler) för obesläktade individer och helsyskon (modifierad efter Cowen och Thomson 2008). Familjesökningar bör vara avgränsade till släktrelationerna förälder - barn eller helsyskon. Detta för att risken för en träff av slumpen och inte släktskap får en allt för stor inverkan redan för halvsyskon och således än mer för kusiner. Det är i sammanhanget också viktigt att påpeka att en nära släkting kan finnas i DNAregistret utan att den personen kommer med i träfflistan vid en familjesökning; bara för att man har stor del av arvsmassan gemensam med en nära släkting behöver det inte innebära att de är så pass lika på de områden som undersöks vid en DNA-profilering. En sökning kan därför aldrig bli heltäckande även om graden av täckning kan justeras. En ökad grad av täckning kommer som en konsekvens även att generera ett ökat antal felaktiga träffar. Den aktuella DNA-profilens ovanlighet kommer också att påverka hur stort antalet felaktiga träffar blir. Hela metodiken bygger på att den okända gärningsmannen har kriminella släktingar som finns i ett DNA-register, men som kanske inte har något som helst att göra med det aktuella fallet. Det finns etiska och andra invändningar mot användningen av information 1 A likelihood ratio approach to familial searching of large DNA databases, FSI Gen, Suppl Series 2008. 23 av det här slaget, bland annat ifrågasätts om metoden verkligen kan anses innefattas av ”principle of proportionality” 1, 2 och om metoden överträder gränsen för grundläggande mänskliga rättigheter 3. Även påverkan på familjer som blivit involverade har diskuterats 4. Hanteringen är inte reglerad i svensk lag. Familjesökningar genomförs idag i ett fåtal länder, Storbritannien, Nederländerna 5, Nya Zeeland och i vissa delstater i USA. För att i praktiken kunna genomföra familjesökningar måste för det första utbildning ske för att kunna utföra sökningarna på ett korrekt sätt och för att kunna genomföra sannolikhetsberäkningar på de aktuella släktskapen. För det andra måste ställning tas om familjesökningar är förenlig med befintlig lagstiftning. 5.4.6 Biogeografiskt ursprung och utseendemässiga karaktärer Utredningsmässigt skulle skapandet av en ”forensisk fantombild” kunna ringa in eller bidra till att minska en population av möjliga misstänkta till en i bästa fall hanterbar mängd. Felriskerna bedöms dock i nuläget som betydande, teknikerna och nödvändig information finns inte tillgängliga fullt ut. Hanteringen är dessutom inte reglerad i svensk lag. Det finns även etiska invändningar mot användningen av information av det här slaget. Bara alla de olika namn som med tiden framkommit för att undvika känsliga ord som "ras", ”etnicitet”, ”befolkningsgrupp” och liknande är ett tecken på detta. Idag finns tillgängliga och sökbara databaser över förekomsten av haplogrupper och dess haplotyper för såväl mitokondriellt DNA [www.empop.org] som för Y-kromosomalt DNA [www.yhrd.org/index.html]. Dessa databaser kan användas för att påtala en frekvens (vanlighet) av en given haplotyp, och som en inriktning att se var en viss haplotyp eller haplogrupp kan förekomma geografiskt sett. Dessa databaser är dock långt ifrån representativa och den information man kan få fram måste därför tas med en ”nypa salt” då den inte är säkerställd. När det gäller biogeografiskt ursprung och utseendemässiga karaktärer har under senare år kunskaperna kring den informationen i vår arvsmassa ökat samtidigt som utvecklingen av arraytekniker gör att det är möjligt att med relativt enkla medel genomföra ett mycket stort antal DNA-analyser på en relativt liten mängd utgångsmaterial. Genom att analysera olika områden i olika delar av arvsmassan kan man bilda sig en uppfattning över ett möjligt biogeografiskt ursprung. Mänskligheten blandar dock sina gener över befolkningsgränser och det är oklart hur tydlig eller säker en analys av det här slaget skulle kunna vara. Kunskapen och möjligheterna kring utseendemässiga karaktärer har sammantaget inte kommit riktigt lika långt som den som rör biogeografiskt ursprung. Till utseendemässiga karakteristika som kan vara av intresse hör exempelvis ögonfärg, hårfärg, hudfärg, kroppsform, längd. I grunden egenskaper som också utgår från vad man skulle kunna kalla 1 Nuffield Council on Bioethics, The forensic use of bioinformation: Ethical issues, 2007. Using relative’s DNA cracks crime, but privacy questions raised, CNN Justice, 18 nov 2009. 3 Finding criminals through DNA of their relatives, Science, 2006. 4 Social and ethical issues in the use of familial searching in forensic investigations: Insights from family and kinship studies, J Law, Med & Ethics, 2006. 5 I Nederländerna väntar man fortfarande på att lagen om familjesökningar ska gå igenom. NFI är dock förberedda rent tekniskt och praktiskt för att kunna starta omgående. De förväntas få ett flertal förfrågningar om familjesökning i gamla olösta grova brott (källa: Kees van der Beck, NFI juni 2010). 2 24 sedvanliga vittnesuppgifter om hur någon person man sett ser ut och som vore direkt applicerbart för att vaska fram kandidater och avfärda andra. När det gäller dessa karaktärer är det ytterst sällan så enkelt som att en gen står för en egenskap, dvs. flera gener bidrar till exempelvis karaktären längd (den mest påverkande genen bidrar med mindre än 5% av en persons längd). Ett aber som är av vikt att påpeka i sammanhanget är att flera av dessa karakteristika är sådana som vi till vardags också påverkar i vår iver att se annorlunda ut (hårfärg, färgade kontaktlinser osv.). ? Figur 5.2. Med analystekniker som finns tillgängliga idag finns begränsade möjligheter att bedöma ett potentiellt biogeografiskt ursprung. Framtida analyser kommer att ge mer tillförlitlig information. Det finns etiska invändningar mot användningen av den här typen av information särskilt vad avser de metoder som pekar på visst biogeografiskt ursprung 1. När teknikerna väl kan komma ifråga måste det avgöras om användandet i dessa sammanhang är förenligt med befintlig svensk lagstiftning. 1 Nuffield Council on Bioethics, The forensic use of bioinformation: Ethical issues, 2007. 25 5.5 Dokument- och informationsteknikenheten Verksamheten på Dokument- och informationsteknikenheten är indelade i tre olika grupper; Bild- och ljudgruppen, Datagruppen samt Dokumentanalysgruppen. Dokumentanalysgruppen levererar redan spaningsinformation vad gäller framförallt sedelundersökningar, som är ett bra exempel där spaningsinformation från SKL fungerar. Även vid undersökningar av andra typer av förfalskade dokument, såsom pass, körkort, ID-kort, resecheckar etc. kan spaningsinformation vara aktuellt. Beträffande jämförande handstilsundersökningar bör möjlighet finnas för att avge ett Forensiskt uppslag av subQAtyp. Datagruppens verksamhet är främst inriktad på utvecklingsverksamhet för att ta fram verktyg eller på annat sätt stödja polisens IT-undersökare. Frågeställningarna i de ärenden som handläggs är i regel udda, komplexa och/eller nya vilket medför att man sällan stöter på kopplingar mellan olika ärenden. En mer återkommande ärendetyp är undersökning av skimmerutrustning där det finns spaningsinformation att leverera i form av kopplingar mellan olika skimmerkonstruktioner, vilket också till viss del görs redan idag. Det dominerande bildmaterialet i bild- och videoundersökningar är från övervakningsfilmer där bankrån eller liknande har spelats in. Ofta utförs rånen av olika konstellationer som utför fler än ett rån vilket skulle kunna innebära att man utifrån bildmaterialet upptäcker kopplingar mellan olika rån på SKL. Dock är kopplingarna mellan rånen i regel väldigt svaga, det är sällan som samma kläder etc. används i två olika rån. Dessutom är det långt ifrån alla rån som kommer in till SKL för undersökning. Vad gäller ljudundersökningar så är ingen av de undersökningar som tillhandahålls av sådan typ att det finns några kopplingar mellan olika ärenden. Allmänt kan sägas att det redan idag finns några undersökningstyper på enheten där spaningsinformation levereras, några redan fullt utvecklade medan vissa kan utökas och/eller förbättras. Dock har det inte vid inventeringen framkommit några potentiellt nya typer av undersökningar men en generell möjlighet att lämna Forensiskt uppslag i form av subQA-typ skulle öppna upp en möjlighet för samtliga grupper på enheten. Grupperna stöter ibland på udda och speciella frågeställningar där man kan säga något men inte med tillräcklig säkerhet för ett regelrätt sakkunnigutlåtande/analysbesked. 5.5.1 Dokument Vid undersökningar av förfalskade dokument stöter man ibland på dokument som har förfalskats på samma eller liknande sätt. I regel införlivar man falska handlingar och sorterar dessa i gruppens närarkiv efter handling och nationalitet. På detta sätt kan handläggaren gå igenom tidigare ärenden och hitta eventuella kopplingar. Dessa redovisas sedan i utlåtandet i det aktuella ärendet, ingen naturlig mottagare finns för denna information (förutom uppdragsgivaren i det aktuella ärendet). Det händer dock att en enskild polis utreder en viss handling och denna kan då få uppgifter om andra undersökta handlingar av samma förfalskningstyp. Systemet med närarkivet ordnat på detta vis är fullt tillräckligt anser gruppen. Dock kan det vara svårt att fånga upp kopplingar över olika nationella handlingar, t. ex. förfalskade viseringar som kan finnas i olika nationers resehandlingar. Då det blir ett stort antal 26 handlingar av samma typ och land kan det vara tidsödande att gå igenom alla tidigare undersökningar eftersom dataregister inte förs över detaljlikheter. Gruppen använder idag bl.a. ett kommersiellt informationssystem som heter EDISON. Där lägger företaget som äger systemet in information om olika länders äkta handlingar men även kända förfalskningar. Ett nytt system, FADO, är under uppbyggnad. Systemet administreras av EU och kommer att ersätta EDISON. Gruppen får även information på andra sätt om kända förfalskningstyper. Om en förfalskning som är inne på SKL för undersökning överensstämmer med en internationellt känd förfalskning anges detta i utlåtandet. 5.5.2 Sedlar SKL lämnar redan i dagsläget spanings- och underrättelseinformation vid sedelundersökningar med hjälp av två olika databaser, SKL:s sedelregister och Eurodatabasen. Alla sedlar som misstänks vara falska skickas till SKL för analys och registrering. Figur 5.3. Två av världens mest förfalskade valutor; amerikanska Dollarn och Euron. Professionella ligor riktar i första hand in sig på stora valutor som kan spridas över stora geografiska områden. Ligorna har stora resurser och imiterar säkerhetsdetaljerna på ett mycket skickligt och bedrägligt sätt. Något som gör att det krävs stor kunskap om sedlarnas säkerhetsdetaljer för att upptäcka att en sedel inte är äkta. De tryckmetoder som används medger att stora volymer kan produceras på kort tid. Just nu är Euron, följt av amerikanska dollarn de mest förfalskade valutorna. Det finns tusentals förfalskningstyper bara på euron. På tredje plats kommer förfalskning av kinesiska sedlar. Förfalskningar klassas enligt olika fastställda indikativ och förs in i databaserna. Ett indikativ är en beskrivning på en viss typ av förfalskning och är oftast så pass starkt att man med stor säkerhet kan säga att de falska sedlarna med samma indikativ har samma ursprung. Indikativen är antingen nationellt eller internationellt fastställda. 27 Sedelregistret är en nationell databas, upprättad av SKL, innehållande alla svenska förfalskade sedlar. De fem senaste träffarna mot registret rapporteras i utlåtandet i aktuellt ärende. Utredaren kan även få tillgång till samtliga träffar om så önskas genom en Excel-fil via GroupWise. Euro-databasen är en internationell databas innehållande alla förfalskade Euro-sedlar och mynt. Varje EU-land har ett nationellt analyscenter för sedlar (NAC) och mynt (CNAC). Regeringen har utsett SKL som nationellt analyscentrum för både sedlar och mynt 1. FIPO samordnar det operativa arbetet och har läsrättigheter till både sedelregistret och Eurodatabasen. 5.5.3 Handstil Spaningsinformation sker redan idag till viss del muntligt i samband med besök från utredare där de vill ha en vägledning vem av ett begränsat urval som har skrivit en omstridd skrift. Spaningsinfo i handstilsundersökningar är främst aktuellt då referensmaterial eller omstritt material inte är tillräckligt för ett utlåtande. I spaningsskedet kan det vara svårt att skaffa fram mer referensmaterial. 5.5.4 Skimmerutrustning Skimming utförs bland annat på uttagsautomater; ATM:er 2, betalterminaler; POSterminaler 3, och tankautomater. Ändamålet med skimmerundersökningar på SKL är oftast att funktionsbeskriva skimmerutrustningen och/eller att tanka ur eventuell information sparad i minnet. P.g.a. resursbrist har en begränsning införts att det måste finnas en misstänkt gärningsman i utredningen för att en mer djuplodande undersökning ska utföras. I övriga fall utförs endast en dokumentation och kontrollering av elektronikkonstruktionen på den insända skimmern, bl.a. för jämförelse med andra utrustningar. Undantag kan göras då nya typer av konstruktioner dyker upp eller då ärendet är av annat speciellt intresse. En skimmerutrustning är i regel en avancerad elektronisk konstruktion med viss hantverksmässig prägel 4. Ibland dyker man på skimrar som mer eller mindre påminner om varandra vilket kan tyda på samma källa. Dessa kopplingar rapporteras i dagsläget i utlåtandet i aktuellt ärende och/eller via kontakt med FIPO som har lite av en samordningsroll. I dagsläget upptäcks kopplingarna främst via handläggarerfarenhet men planer finns att bygga upp en databas på SKL. 1 Regeringsbeslut 2001-12-20, att SKL ska utgöra nationellt analyscentrum för falska eurosedlar och mynt, dvs. NACSE och CNACSE (Protokoll 25 vid regeringssammanträde, ju2001/8269/PÅ). 2 Automatic teller machine. 3 Point of sale. 4 Diving into magnetic stripe card skimming devices, Digital Evidence and Electronic Signature Law Review, 2008. 28 5 4 3 5 4 3 1 2 2 1 2 2 Figur 5.4. Bilderna visar komponenterna i två skal till betalterminaler där utformningen är i det närmaste identisk vad gäller placering och komponentval. Båda utrustningarna har kontaktdon (1) för knappsatsen, möjlighet att ladda batterierna (2), utrustning för trådlös överföring (3), samt mikroprocessorer (4). Enda skillnaden är valet av avkodningskrets (5) för magnetspårsinformation. Man har valt att använda delar från två olika kommersiella kortläsare. Även knappsatserna i de två skimrarna visar på samma konstruktion med mikrobrytare i en matris. Det kan även noterats att skalen har liknande blommönster på insidan. En av terminalerna härrör från ett ärende i Stockholms län den andra från Skåne. 29 5.6 Droganalysenheten På Droganalysenheten finns det möjligheter för forensiska uppslag för så gott som alla materialtyper, till exempel pulver, tabletter, dopningsmedel och växtmaterial. Det kan exempelvis vara information om hur materialen är tillverkade, hur de är förpackade och geografiska spridning. Gemensamt är att det krävs uppbyggnad av databaser. Redan idag levereras spaningsinformation beträffande amfetamin, heroin, hasch och ecstasy-liknande tabletter. SKL har i samarbete med Polisen genomfört flera regionala klassificeringsprojekt både för heroin 1 och amfetamin 2. I samarbete med Underrättelseroteln i Västra Götaland har ett regionalt klassificeringsprojekt för amfetamin genomförts under 2010. 5.6.1 Klassificering av amfetamin för spaningsändamål (N21 eller N91) Vid amfetamintillverkning bildas förutom amfetamin ett stort antal biprodukter. Dessa föreligger i mycket små mängder och bildar tillsammans med föroreningar från utgångskemikalierna en föroreningsprofil. Mängderna av och förhållandena mellan föroreningarna i profilen är beroende av betingelserna vid tillverkningen såsom recept, utrustning, utgångskemikalier och handhavande. Amfetamin som tillverkas under liknande betingelser uppvisar liknande föroreningsprofil, därför kan man genom att jämföra föroreningsprofiler dra slutsatser om samband mellan beslag. Data från amfetaminmaterial som analyseras vid SKL och andra forensiska laboratorier i Europa lagras i en internationell databas (IDPD). Databasen används för sökning mot tidigare analyserade material. Träffarna från databasen bedöms och redovisas i form av länkar och starka länkar, såväl nationella som internationella. Länk innebär att resultaten ger stöd för att amfetaminet i materialen tillverkats vid samma illegala laboratorium, eller vid olika illegala laboratorier under liknande betingelser. Stark länk innebär att resultaten ger stöd för att amfetaminet i materialen kommer från samma tillverkningssats, eller från tillverkningssatser som tillverkats i nära anslutning till varandra vid samma illegala laboratorium. Klassificering av amfetamin, beställarkod N21, utförs på begäran av uppdragsgivaren. Mottagare av klassificeringsresultatet är uppdragsgivaren samt SamO-KUT. Klassificering av amfetamin, beställarkod N91, utförs per automatik på beslag som väger 500 gram eller mer, på tullbeslag och beslag av särskilt internationellt intresse. Mottagare av klassificeringsresultaten är SamO-KUT och för beslag större än 2,5 kg skickas resultaten även till RKP/KUT. I de fall resultaten avses att användas i domstol kan en jämförande undersökning av amfetaminmaterial begäras. Då utförs en mer omfattande undersökning som redovisas i ett sakkunnigutlåtande, beställarkod N31. 1 Klassificeringsprojekt -heroin- i Skåne, 2005-08-26; Klassificeringsprojekt -heroin- i Skåne, Blekinge Göteborg, 2007-10-03. 2 Klassificeringsprojekt Amfetamin i Östergötland 2009:09. 30 5.6.2 Klassificering av brunt heroin för spaningsändamål (N22) Heroin är en semisyntetisk drog där morfin från opium har vidareförädlats. Vid denna tillverkning som är en relativt enkel kemisk modifiering av morfin bildas förutom heroin ett antal biprodukter. I brunt heroin (heroinbas) föreligger dessa i små mängder och tillsammans med substanser som härrör från opiumet samt föroreningar i utgångskemikalier bildar de en föroreningsprofil, som är karakteristisk för varje tillverkningssats. Genom att jämföra föroreningsprofiler kan slutsatser dras om samband mellan beslag. Data för föroreningsprofilerna läggs in i en heroindatabas och kan användas för sökning mot tidigare analyserade material för att hitta länkar. Klassificering av brunt heroin, beställarkod N22, utförs på beslag som väger mer än 20 gram och även mellan särskilt begärda beslag. Klassificeringsinformation redovisas till RKP/KUT och till kontaktperson i det område från vilket aktuellt materialet är inskickat, vilket oftast är Skåne och Västra Götaland. I de fall resultaten avses att användas i domstol kan en jämförande undersökning av heroinmaterial begäras. Då utförs en ny och mer omfattande undersökning som redovisas i ett sakkunnigutlåtande, beställarkod N32. 5.6.3 Klassificering av cannabisharts för spaningsändamål (N23) Vid tillverkning av cannabisharts (hasch) präglas ofta kakorna med stämplar (se figur 5.5). Stämplarna förekommer antingen som intryckningar i kakorna eller som guldstämplar. Dessa stämplar fotodokumenteras på SKL och sparas tillsammans med information om materialens färg och mått på kakorna i en databas, haschdatabasen. Då haschkakor med stämpel inkommer till SKL görs en sökning i databasen efter tidigare analyserade material med likadan stämpel. För närvarande finns ingen mottagare för denna information. Sökning efter material med likadan stämpel kan också utföras mellan begärda material. Figur 5.5. Exempel på stämplar. 31 Spaningsinformation om cannabisharts kan också lämnas med avseende på materialens kemiska sammansättning. Metoden grundar sig på att det i cannabisharts finns ett stort antal komponenter, bland annat cannabinoider, som förekommer i varierande mängd. Koncentrationen av dessa komponenter är beroende av frömaterial, växtplats, klimat och tillverkningsmetod för cannabisharts. Tillsammans bildar de en profil som är karakteristisk för ett tillverkningsparti. Genom att parvis jämföra profiler från olika cannabishartsmaterial kan man göra uttalanden om samhörighet. Spaningsinformation baserad på denna metod utförs i dagsläget endast mellan begärda material. Data beträffande materialens kemiska sammansättning läggs in i en databas, RapSim, och i framtiden kan det bli möjligt att söka i denna efter liknande material för att hitta länkar. I de fall resultaten avses att användas i domstol kan en jämförande undersökning av materialen begäras. Då utförs en ny och mer omfattande undersökning som redovisas i ett sakkunnigutlåtande, beställarkod N33. 5.6.4 Spaningsinformation narkotika (N20) Beställarkoden avser spaningsinformation av narkotika som inte är amfetamin, brunt heroin eller cannabisharts. Det är udda ärenden utan dokumenterat standardförfarande och metod och kan exempelvis vara kokain eller metamfetamin. En frågeställning kan till exempel vara att uttala sig om med vilken syntesmetod ett metamfetaminbeslag är tillverkat. 5.6.5 Narkotikajämförelse Amfetamin-, heroin- och haschjämförelser är befintliga ärendetyper på Droganalysenheten. Vid handläggning av jämförelseärenden finns det möjlighet att söka i befintliga databaser efter liknande material. I dessa databaser ingår material från begärda jämförelser och material från klassificeringar för spaningsändamål. Det skulle vara möjligt att ge forensiska uppslag om kopplingar till andra material, än de som ingår i den begärda jämförelsen. Information om ovanliga föroreningsprofiler och vissa föroreningar, som är kopplade till utgångskemikalierna, vidareförmedlas oftast inte i dagsläget men är också möjligt att leverera som forensiskt uppslag. 5.6.6 Tabletter Alla ecstasy-liknande tabletter som inkommer till SKL dokumenteras med avseende på utseende, aktiv substans, vikt och mått m.m. Denna information skickas regelbundet till RKP/KUT som vidarebefordrar den till Europol om beslagen är större än 500 tabletter eller om tabletterna har nytt utseende. 5.6.7 Tablettdatabas Trenden på SKL är att inströmningen av tabletter har ökat markant de senaste åren. Alla tabletter som inkommer dokumenteras med avseende på vikt, färg, form och prägling. Handläggarna på SKL har erfarenheten att många tablettyper inkommer under en begränsad period för att sedan upphöra helt eller delvis. I dagsläget finns inte information om tabletter samlat och sökbart på SKL på ett enkelt sätt. Med en tablettdatabas skulle det vara möjligt att snabbt kunna se när falska tabletter är i 32 omlopp, finna information gällande tablettförpackningar och se olika trender för substanser och tablettyper. Exempel på detta skulle kunna vara att ett antal beslag av falska tabletter med samma varumärke finns i tablettdatabasen. De skulle då vara sökbara, spridningen av dem kunna kartläggas, och i förlängningen informationen leda till att säljare och/eller tillverkare identifieras. Denna tablettdatabas skulle polisen kunna ha tillgång till för att söka efter om SKL haft en viss tablettyp tidigare och vilken aktiv substans den då innehöll. 5.6.8 Alkohol Vid jämförelseundersökning av hembränd sprit tittar man på mönstret av finkelalkoholer relaterat till etanolhalten. Data från undersökningen lagras i en alkoholdatabas. I dagsläget används databasen som en av flera parametrar vid begärda jämförelseundersökningar. Ibland uppmärksammar handläggare att det finns material som har till synes identiska finkelmönster där jämförelseundersökning inte har begärts. Idag görs ingen automatisk sökning i alkoholdatabasen efter liknande material men det finns goda möjligheter att använda alkoholdatabasen för forensiska uppslag. För närvarande sparas beslagen av hembränd sprit endast 1 månad på SKL vilket kan försvåra en fullständig jämförelseundersökning som blir begärd i efterhand. 5.6.9 Giftundersökningar, GHB och dopningsmedel Jämfört med andra ärenden på Droganalysenheten följer flertalet giftärenden inte ett återkommande mönster och därför kan de möjliga forensiska uppslagen se annorlunda ut. Det är vanligt förekommande att polisen förser SKL med spaningsinformation i denna ärendetyp för att underlätta undersökningen på SKL. Möjliga forensiska uppslag skulle kunna vara om en substans påvisas där det finns specifika karaktäristika, exempelvis ursprung, restriktioner och/eller handelsförbud. Ett annat område kan vara åtlar vid misstänkt jaktbrott. Det kan vara information rörande exempelvis tillvägagångssätt och påvisad substans där ett visst mönster kan urskiljas. Vid misstanke om illegal tillverkning av GHB och dopningsmedel finns flera möjliga forensiska uppslag, exempelvis utblandningskomponenter, förpackningar, färgämnen samt verktygsspår på tabletter och ampullkapsyler. Sådan information skulle kunna användas till att binda samman färdiga produkter med tillverkningsplats. 5.6.10 Nya droger Vid analys av inkomna material upptäcks nya substanser med kemiskt liknande struktur som redan klassade substanser. I de fall ny struktur fastställs redovisas från SKL den fastställda substansen samt en kommentar om att substansen har kemiska likheter med någon klassad substans. I samband med ärendehanteringen vid SKL redovisas även förekomsten till NADiS. Om den upplevda förekomsten av substansen ökar och detta bekräftas genom statistik från SKL, sker i vissa fall en ytterligare rapportering till NADiS med en sammanställning över antalet förekommande beslag av aktuell substans. 33 I de fall ny struktur ej ännu fasställts redovisas ingen påvisad substans från SKL. I vissa fall informeras uppdragsgivaren muntligen om vilken substans eller vilken substanstyp det skulle kunna röra sig om. Det förekommer också att information ges om att andra pågående ärenden med samma typ av material förekommer i landet. Årligen rapporteras mer täckande statistik över de mest intressanta substanserna till Folkhälsoinstitutet som rapporterar vidare för sammanställning på europanivå. Statistiken från Europa är tillgänglig för SKL via EWS. SKL får genom olika kontakter på nationell och internationell nivå information om nya substanser och SKL bidrar med viss strukturutredning och kemisk sakkunskap till andra forensiska laboratorier. Informationen om nya substanser vidareförmedlas inte i någon större utsträckning i dagsläget, men det finns stora möjligheter att leverera denna information som forensiska uppslag. 5.6.11 Materialtyper - nya forensiska uppslag Handläggare på Droganalysenheten uppmärksammar ibland att det förekommer material med ovanligt utseende (se figur 5.6). Figur 5.6. Exempel på material med ovanligt utseende, cannabis till vänster och hasch till höger. Till de udda och ovanliga materialtyperna hör t. ex. opium i vätska, cannabis pressat till kakor, material med ovanlig färg eller form, ovanliga inblandningsämnen eller ovanlig halt. Idag dokumenteras inte information om material med udda utseende på ett systematiskt sätt. Om sådan information beträffande materialen samlas i en databas finns det möjligheter att söka efter kopplingar såväl inom som mellan ärenden. 5.6.12 Förpackningar För material som inkommer till Droganalysenheten för analys kan ibland mer eller mindre unika förpackningar iakttagas. Det kan exempelvis vara förpackningar för tabletter, pulver, haschkakor och dopningsmedel. Information om förpackningar kan lagras i en databas och visa på kopplingar såväl inom som mellan ärenden. 34 5.6.13 Geografiska områden Ibland kan personalen på Droganalysenheten iaktta att materialtyper, förpackningar, substanser eller doser beredda på olika sätt uppträder i vissa geografiska områden. Informationen finns till viss del samlad redan idag men bearbetas vanligtvis inte. För att i framtiden kunna leverera forensiska uppslag om geografisk spridning behövs att informationen om materialen dokumenteras på ett bättre sätt. 35 5.7 Kemi- och teknikenheten 5.7.1 Fap-registering av kulor och hylsor Den centrala registreringen av vapen, kulor, patronhylsor och patroner som anträffas i samband med brott eller misstänks ha samröre med brott regleras av föreskrifterna i FAP 446-1 vilka är utfärdade av Rikspolisstyrelsen 1. Resultaten kan därför ge utredaren ett nytt spaningsuppslag. Kulor och patronhylsor som anträffas i samband med brott registreras bland annat i spårsökningssystemet IBIS (OCF - "open case file"). Detta spårsökningssystem är tvådimensionellt och är uppkopplat till en server i Danmark. Materialen som registreras i systemet jämförs automatiskt med tidigare i Sverige registrerat material samt även med material registrerat på motsvarande sätt i Norge och Danmark. Vapen som misstänks ha samröre med brott provskjuts och det provskjutna materialen registreras på samma sätt i IBIS som kulorna och patronhylsorna påträffade i samband med brott. På detta sätt kan kulor och patronhylsor från brottsplatser bindas till ett vapen och olika brottsplatser kan länkas till varandra om ett och samma vapen använts vid flera olika tillfällen. De nordiska länderna Sverige, Norge och Danmark är först i världen att ha denna gemensamma databas. Det finns långt framåtskridna planer på att starta en server vid Interpol i Lyon, för ge möjlighet att söka i olika länders ”open case files”. Detta framtida system (som redan är i drift) är tredimensionellt vilket ger operatören en ännu bättre möjlighet att upptäcka överensstämmelser vid jämförelse framför allt mellan kulor. 5.7.2 Udda ammunition När undersökningsmaterialet innehåller udda ammunition i form av ovanliga kalibrar, udda tillverkare eller ovanligt kulmaterial skulle detta kunna betyda samma källa. En viktig informationskälla för vapenundersökare är den referensammunitionssamling med tillhörande databas som finns tillgänglig vid SKL. Ett exempel på detta är polisens övningsammunition som tillgreps vid en transport och sedan började dyka upp i olika undersökningsärenden. Figur 5.7. Patroner med bottenstämpel ”G.F.L. 9mm 08" och svartlackad tändhatt har endast tillverkats och levererats till polisen i Sverige, Finland och Norge. 1 RPSFS 2000:17 FAP 446-1; Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om central registrering och undersökning av skjutvapen, patroner, kulor och patronhylsor. 36 5.7.3 Hemtillverkad ammunition Ammunition som är hemtillverkad är en mycket ovanlig företeelse bl.a. beroende på svårigheten att tillverka patronhylsor. När samma typ av hemtillverkad ammunition finns i olika ärenden bör dessa ärenden länkas samman för att kunna lokalisera en illegal ammunitionstillverkare. Figur 5.8. En egentillverkad patron som funnits i olika ärenden. Patronen är anpassad till vissa omändrade startvapen med ursprungskaliber 8 mm Knall. 5.7.4 Udda vapen När undersökningsmaterialet innehåller vapen från ovanliga tillverkare, udda modeller eller kalibrar skulle detta kunna tyda på samma källa. Den nationella vapendatabas som SKL byggt upp under många år är ett mycket viktigt arbetsverktyg i sådana undersökningar. Huvuddelen av SKL:s referenssamling av vapen finns även tillgänglig för varje polis via IntraPolis, i form av bilder och beskrivningar. 5.7.5 Hemtillverkade vapen Vapen som är hemtillverkade har oftast en säregen konstruktion, och kvalitén på finishen är oftast undermålig. Om likadana hemtillverkade vapen förekommer i flera ärenden bör dessa länkas samman för att kunna eventuellt lokalisera en illegal vapentillverkare. Figur 5.9. Ett exempel av hemtillverkade skjutvapen är de hemtillverkade kulsprutepistolerna från Växjö och Helsingborg. 37 5.7.6 Trender vapen/ammunition Det blir allt mer vanligt att se trender med en viss sorts ammunitionsfabrikat tillsammans med vissa vapentyper bland undersökningsärendena. Detta kan gälla allt från jugoslavisk ammunition i kaliber 7,62 x 39 mm som ofta förknippas med Kalashnikovs, eller Sellier & Bellot's patroner i kaliber 6,35 mm Browning som anträffas tillsammans med omgjorda startvapen med ursprungskaliber 8 mm Knall. 5.7.7 Typ av fotanglar Det skulle kunna vara spaningsinformation att veta i vilka ärenden fotanglar förekommit samt utseendet och konstruktionen hos dessa. Lika utseende skulle kunna tyda på samma ursprungskälla, överensstämmande tillverkningsspår skulle ge en än starkare koppling. Någon databas finns ännu inte. Figur 5.10. Fotanglar - också kallade spanska ryttare - används ibland i samband med rån för att försvåra framkomligheten för efterföljande polis. Utseendet och konstruktionen, i vissa fall med tillverkningsspår, kan utgöra viktig spaningsinformation. 5.7.8 Typ av verktyg När man ser att verktyget inte stämmer med inskickade verktygsspår kan man upplysa om vilken typ av verktyg som kan ha avsatt de omstridda spåren. Exempelvis när man bedömer att bredden på spåret liknar bryt- eller kloänden på en kofot. Tillvägagångssättet som använts vid öppnandet av värdeväskor kan vara information av värde att föra vidare. Någon databas för insamlade verktygsspår från brottsplatser finns inte på SKL och någon jämförelse med verktyg som inkommer i skilda ärenden sker inte annat än på begäran. En sådan databas skulle kunna ge träffar mellan olika brottsplatser. 38 5.7.9 Typ av förfalskade mynt Det förekommer att mynt bearbetas, t ex för att få större diameter, och det kan vara av värde att se samband mellan ärenden där mynt bearbetats på likartat sätt. På samma sätt är det värdefullt att jämföra förfalskningar av mynt. Finanspolisen får en kopia av SKL:s utlåtanden i myntärenden. 5.7.10 Skospår och typ av skor Någon referens- eller skospårsdatabas för insamlade skoavtryck från brottsplatser finns inte på SKL och någon jämförelse med skor som inkommer i skilda ärenden sker inte annat än på begäran. En sådan databas skulle kunna ge träffar mellan olika brottsplatser. Den analysdatabas som utvecklats av FA-teamet i Stockholm skulle kunna vidareutvecklas så att den blir sökbar på såväl nationell som regionalnivå. 5.7.11 Typ av tyg/textilt ursprung Tygrester och brända tygrester innehållande eventuella sömmar, blixtlås och knappar kan i starkare eller svagare grad härledas till ursprungsmaterial. Frågeställningen kan vara: ”Vilken sorts textilt material utgörs materialet av?” ”Har materialet utgjort en jacka av viss modell, en gardin, ett fleecematerial/fleecetröja?” ”Har materialen hört samman/ett gemensamt ursprung?” Informationen kan vara till hjälp vid en eventuell husrannsakan, brandorsaksutredningar, brända rånarkläder där videoövervakning från brottsplats finnes etc. Även ansamlingar av textilfibrer från specifika ytor kan i vissa, relevanta fall härledas till färg och eventuellt också ursprungsmaterial. Det rör sig då ofta om kvalificerade gissningar, eftersom färger för enstaka fibrer kan skilja från färgen på materialet. Spaningsinformationen kan i dessa fall vara – ”Leta efter ett tyg/plagg/filt som helt eller delvis är orangefärgad (ullfibrer)”. 5.7.12 Plomberingar Samma tillvägagångssätt att bryta plomberingar skulle kunna tyda på ett gemensamt ursprung. Någon sådan databas finns ännu inte. 5.7.13 Typ av emballage Samma kombination av emballage eller udda emballagetyper skulle kunna tyda på ett gemensamt ursprung. Någon sådan databas finns ännu inte. 5.7.14 Sedelskyddsfärg Säkerhetsbolaget G4S har börjat använda en blålila sedelskyddsfärg i sina värdeförvaringssystem. Färgen innehåller syntetiskt DNA. Med hjälp av syntetiskt DNA kan en infärgad sedel spåras till en viss värdeväska eller bankkassett. SKL kan undersöka infärgade sedlar och identifiera eventuell sedelskyddsfärg. SKL kan dock inte analysera syntetiskt DNA. För sådana undersökningar anlitas ett externt laboratorium. Kostnaden (5.000 SEK) för analys av syntetiskt DNA faktureras uppdragsgivaren. I många fall när polisen skickar in sedlar för undersökning vid SKL, är brottsmisstanken häleri. Ofta utreds själva rånet av någon annan, kanske i ett annat polisdistrikt. Eftersom undersökningen avseende syntetiskt DNA inte har någon betydelse för häleriutredningarna, 39 och eftersom kostnaden är så hög, undersöks inte sedlarna. Undersökningen skulle dock kunna ge värdefull spaningsinformation till den som utreder rånet. De sedelskyddsfärger som finns på marknaden förändras ständigt. Det innebär att SKL även kan bidra med annan liknande spaningsinformation som i exemplet ovan. 5.7.15 Spräng (sprängämnen, anordningar mm.) Vid undersökning av explosivämnen på SKL upptäcks emellanåt exempelvis en ”ovanlig” typ av krutstubin, ett ”nytt” dynamitsprängämne eller en speciell typ av RSV-laddning. Om dessa explosivämnen inkommer från olika polismyndigheter kan det vara av intresse att förmedla information till berörda parter. Som ett exempel har vit krutstubin tidigare bara förekommit i enstaka ärenden hos SKL. För ett par år sedan började denna typ av krutstubin dyka upp i flera ärenden och vi fick i uppdrag att sammanställa information till utredande myndigheter. Detsamma gäller när SKL för första gången påträffar ett nytt explosivämne eller en blandning, som inte förekommit tidigare. Här kan SKL eventuellt bidra med information i spaningssyfte. SKL kontaktas även emellanåt för att med hjälp av insända bilder fastställa exempelvis typ av sprängkapsel, sprängämne eller krut. 5.7.16 Tändsatsrester Tändsatspartiklar bildas då ett skjutvapen avfyras och dessa sprids som ett fint damm flera meter runt vapnet. Har en person nyligen avfyrat ett skjutvapen förväntar man sig i vissa fall finna många partiklar på dennes händer och kläder. På kläder kan tändsatspartiklar finnas kvar mycket länge, men på händer försvinner partiklarna inom några timmar. Undersökningarna av tändsatspartiklar redovisas idag som sakkunnigutlåtande. I flertalet undersökningar lämnas frågan öppen, t ex på grund av att för få tändsatspartiklar påvisats eller undersökningsmaterialet varit kläder eller att relevant bakgrundsinformation saknas. I dessa fall kan det eventuellt vara intressant att redovisa resultaten som spaningsuppslag. 5.7.17 Sotundersökningar Det finns olika typer av sotundersökningar varav en vanlig typ är undersökning av kläder. Vad gäller sot på kläder är det en direkt fråga om identifiering, som i nuläget presenteras skriftligt i utlåtandet. SKL gör en visuell bedömning, med hjälp av mikroskop, men har inte någon ytterligare bekräftande metod till förfogande. SKL använder uttrycket sotliknande partiklar och redovisar detta i dag som sakkunnigutlåtande, där det vanligtvis blir att frågan lämnas öppen. Undersökning kan däremot visa att det inte är sot, t. ex växtmaterial mm. Negativa resultat har också ett värde för uppdragsgivaren men denna typ av undersökning är mycket tidkrävande men leder som oftast till att frågan lämnas öppen. 5.7.18 Anordningar/modus Tändanordningar kan vara enkla i form av stearinljus, marschaller osv. Ofta förekommer de i kombination med brännbar vätska och fungerar då också som tidsfördröjare (så att den som anlägger branden kan hinna skaffa sig ett alibi). Emellanåt är tändanordningar uppbyggda på specifikt sätt. Under 2009 hade SKL ett sådant ärende. Tändanordningen utgjordes översiktligt av en träkloss med teknisk sprit, batteri, fjädrar och spikar. Såväl materialvalet, tändanordningens uppbyggnad som tillvägagångssättet var det samma i flera butiker. Bränderna skedde i Stockholms/Södertäljetrakten och polisen hade kännedom om de olika brandplatserna. (Konstruktionen fanns beskriven på Internet.) Det är dock mycket ovanligt att SKL ser specifika tändanordningar. 40 5.7.19 Fingeravtrycksundersökningar/jämförelser Fingeravtrycksjämförelser utförs idag på fem platser i landet; vid SKL och NFA samt de tekniska rotlarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Som jämförelsematerial används framför allt daktylogram som ligger i en av databaserna i AFIS. År 2003 byttes standard för fingeravtrycksidentifiering i Sverige. Man gick då från en numerisk standard, där det krävdes tolv överensstämmande detaljer (s.k. Galtondetaljer), till en icke-numerisk standard där det inte krävs något visst antal detaljer för en individualisering. Idag talar man istället om att avtrycket ska innehålla en tillräcklig mängd information. Bytet innebär att man nu utnyttjar något mer av det bevisvärde som finns i säkrade fingeravtryck. Fingeravtrycksjämförelser utförs idag enligt metodiken ACE-V. Först görs en analys (Analysis) där man går igenom avtrycket och tittar på vilken information det innehåller, beträffande första, andra och tredje nivåns detaljer. Första nivåns detaljer är det totala linjeflödet och mönstertyp (virvel, slinga mm), andra nivåns detaljer är de så kallade Galtondetaljerna (t ex avslutande linjer) och tredje nivåns detaljer är porer, linjernas kantstruktur m.m. Efter analysen görs jämförelsen (Comparison) där det omstridda avtrycket jämförs med avtryck/daktylogram från misstänkta. Vid överensstämmelse ser man hur mycket överensstämmande information det finns och att det inte finns några oförklarliga avvikelser. Vid den efterföljande utvärderingen (Evaluation) bedöms den överensstämmande information varefter man beslutar sig för på vilken nivå utlåtandet ska ligga. Slutligen görs en verifiering (Verification). Vid SKL görs en så kallad ”blind verifikation” vilket innebär att en andra handläggare utför stegen ACE oberoende, det vill säga utan att veta något om den första handläggarens resultat. Med tanke på handläggningsförfarandet med två oberoende handläggare kan man i särskilt brådskande fall tänka sig att ge spaningsinformation i form av ett förhandsbesked när den första handläggaren är klar med sin del. Resultaten redovisas på något av de tre följande sätten: individualisering/identifiering, avtrycket hörrör från NN, uteslutning, avtrycket härrör inte från NN, eller avtrycket är inte användbart för individualisering. Det sista innebär att avtrycket inte innehåller tillräckligt mycket information för att man ska kunna göra en individualisering medan en uteslutning i vissa fall kan göras. Man nyttjar alltså inte den graderade slutsatsskala som används vid resultatredovisningen inom andra forensiska discipliner på SKL. Vid bedömningen ”avtrycket är inte användbart för individualisering” avses avtryck med för lite information för en individualisering. I de fall den befintliga informationen/detaljerna överensstämmer med avtryck från en person förmedlas traditionellt sett ingen information om det till utredningen. Det värde den här informationen har skulle i många fall kunna avges som ett forensiskt uppslag och informationen på så sätt kunna användas för att föra den aktuella utredningen framåt. Det finns även möjlighet att använda de här avtrycken för att länka brottsplatser till vandra genom spår-spår-sökningar. I det dagliga arbetet används normalt inte den här möjligheten, även om man har fullgoda fingeravtryck, då resultatet inte står i proportion till den arbetsinsats som krävs. Med den typ av avtryck vi talar om här skulle resultatet i förhållande till arbetsinsats bli så pass lågt att man endast kan använda spår-spår-sökningar i väldigt speciella fall. Slutligen kan man även använda de här avtrycken för att söka i 41 AFIS för att på så sätt få fram ett antal tänkbara kandidater i ärendet. Vid sökningar i AFIS använder man Galtondetaljer och ju färre detaljer man söker på desto större är risken att man missar ”rätt kandidat” på grund av att den inte kommer med på den kandidatlista AFIS presenterar. Det antal kandidater man vill att AFIS ska presentera bestämmer man innan sökningen. AFIS presenterar alltid det antal kandidater man önskar oavsett om ”rätt kandidat” finns där eller inte. De bekymmer man stöter på vid sökning med ett färre antal detaljer är alltså annorlunda än då man söker med partiella DNA-profiler då motsvarande brist på markörer (detaljer) inte leder till att man missar "rätt kandidat", men kan addera ett stort antal felaktiga kandidater. Man måste vara medveten om att överensstämmelser i den här kategorin av avtryck inte kan leda till individualiseringar. Figur 5.11. Ett brottsplatsavtryck som med dagens regler redovisas som "avtrycket är inte användbart för individualisering". Har informationen i avtrycket ett bevisvärde? Mycket talar idag för att man i framtiden kommer att ta steget fullt ut och införa en graderad slutsatsskala även för fingeravtrycksjämförelser. En del av den forskning som bedrivs syftar till att ge underlag för att kunna sätta ett siffervärde på en överensstämmelse, vilket vore ett starkt stöd vid införandet av en graderad skala. Även en del av den kritik beträffande avsaknad av vetenskaplig grund som idag framförs mot fingeravtrycksjämförelser talar för en graderad skala. Vid införandet av en graderad skala motsvarande den som andra forensiska discipliner använder skulle man till fullo kunna utnyttja det bevisvärde som finns i säkrade fingeravtryck. Att börja redovisa information som finns (men som inte är tillräcklig för att nå en individualisering) i form av forensiska uppslag kan ses som ett led i den förändringsprocessen. 5.7.20 Likartade material Bland de undersökningsmaterial som inkommer till fingeravtrycksgruppen för fingeravtrycksframkallning kan ibland mer eller mindre unika material och förpackningsmaterial iakttagas. Det kan exempelvis vara anordningar som används vid en viss typ av brott eller speciellt utformade narkotikaförpackningar. Antalet ärenden vid 42 fingeravtrycksgruppen är inte så stort räknat på landet som helhet, men härrör framför allt från grova brott. Idag finns inget stöd som automatiskt fångar upp länkar av det här slaget. 5.7.21 Samma misstänkt i olika ärenden utan annan koppling Även på jämförelsesidan utgör SKL:s andel av det totala antalet ärenden i landet en relativt liten del, Men eftersom SKL:s fingeravtrycksgrupp huvudsakligen arbetar med grova brott från hela landet kan samma misstänkt dyka upp i ärenden från olika delar av landet. Idag finns inget stöd som automatiskt fångar upp den här typen av kopplingar. 43 44 6 Hur uppkommer/tas informationen fram Den information som tas fram kan klassificeras eller grupperas på olika sätt precis som man kan diskutera på vilka grunder (olika) information framkommer. Det finns ett värde i att fundera vidare kring detta och förklara ståndpunkterna för att i de kommande diskussionerna bättre förstå vad det handlar om och hur informationen som tas fram ska hanteras vidare. Det skulle i sig kunna finnas skäl att utveckla frågan än mer, men det har inte bedömts aktuellt. 6.1 Typer av information I projektdirektivet anges tre olika former av underrättelse- och spaningsinformation sett utifrån ett SKL perspektiv: 1) Information som produkt, t.ex. klassificering av narkotikabeslag som kan ge information om tillverkningsmetod, geografiskt ”tillverkningsområde”, distributionsväg, ”länkar” mellan beslag etc. Metodiken kan nyttjas lokalt, nationellt och internationellt. CHAIN är ett exempel på projekt som levererat denna typ av spaningsinformation. 2) Preliminär information genom förhandsbesked i ett mycket tidigt skede i ett ärende, kanske redan efter en enstaka analys. Informationen är då ännu inte verifierad och resultatet kan komma att ändras. 3) Information när det befintliga materialet inte medger att vi kan få fram en kvalitetssäkrad produkt men där uppgifterna ändå är värdefulla för utredningen. Exempelvis en DNA-analys kan visa att förövaren kan vara släkt med offret eller att förövaren skulle kunna vara ”någon av dessa tre” av flera möjliga. SKL levererar idag information i både kategori 1 och 2 i en begränsad omfattning, medan kategori 3 avses att bli ett helt nytt område för SKL. Den information som lämnas i kategori 2 är i första hand inte ämnad för att användas processuellt utan huvudsakligen i spanings- eller underrättelsearbete. Informationen som lämnas i kategori 1 kan bli aktuell att användas processuellt i ett senare skede. I detta avseende finns en erfarenhet och vissa rutiner både hos SKL och Polisen. För att kunna leverera information i kategori 3 behöver det skapas ny gemensam metodik. Vi bedömer att det till exempel kommer att krävas helt nya handläggningsprocesser och informationsvägar vid såväl SKL som Polisen, samt nya redovisningsformer. 6.1.1 Information som produkt Information som produkt innefattar i praktiken de områden där SKL kommer att kunna lista och ha i de flesta fall klara metoder och rutiner för olika undersökningar som kan generera information som kan vara användbar. Mycket av detta bedöms kunna hanteras regelrätt i kvalitetssystemet, med kvalitetssäkring och i en förlängning ackreditering. Redan idag är metodiken kring narkotikaklassificering en ackrediterad verksamhet. I de fall det är görligt bör målet vara en ackreditering av aktuell verksamhet/område. 45 6.1.2 Preliminär information – förhandsbesked Förhandsbesked, som mycket väl må innehålla värdefull information i underrättelse- eller spaningshänseende (bland annat genom snabb leverans av information), är en preliminär version av ett kommande sakkunnigutlåtande eller analysbesked som av olika anledningar redovisas i förtid, skriftligt eller muntligt. Det kan innebära att vissa undersökningar eller analyser inte är genomförda eller bara till del genomförda, eller att det kvarstår viss resultattolkning eller en medgranskning av ärendet. Informationen kan därför komma att ändras i en slutlig version. Förhandsbeskeden skiljer sig åt i förhållande till vad som primärt avses att ta fram i projektet. Hanteringen av förhandsbeskeden finns dessutom reglerat i SKL:s spelregler sedan tidigare 1. En avgränsning i förhållande till projektdirektivet är med andra ord på sin plats och i samråd med styrguppen har det därför fattats beslut om att inte hantera förhandsbeskeden inom ramen för projektet. 6.1.3 Icke kvalitetssäkrad information En stor del av projektets fokus är, i linje med direktivet lagt på den här punkten. Det har dock varit svårt att bedöma hur pass vanligt (i omfattning) det är med analyssvar eller information som skulle kunna klassas som "subQA", men ändå vara av värde att förmedla vidare till polisen. Det finns dock en uppenbar potential, vilket också framkommer vid den inventering som genomförts (kapitel 5). I den mån det är görligt bör tydliga riktlinjer tas fram hur detta ska hanteras. Även om det inte är möjligt att fullt kvalitetssäkra hanteringen än mindre ackreditera den bör någon form av standardförfaranden och metoder utformas. Givetvis kan analyssvar och information som framkommer enligt den första punkten (information som produkt) även vara av så kallad "subQA"-karaktär och ska följaktligen då hanteras som sådan. 6.2 Extern förfrågan eller internt uppkommet Ett annat sätt att se på de forensiska uppslagen, än formerna beskrivna ovan, är utifrån hur den aktuella informationen och sambanden uppkommer (figur 6.1). Antingen begär uppdragsgivaren en undersökning avseende information inom ett ärende eller kopplingar mellan olika ärenden. Uppdragsgivarens förfrågan springer från någon form av uppgifter eller underlag som finns i utredningen eller annat. En extern förfrågan kan innefatta genomgång av alla utförda forensiska undersökningar, i ett enskilt eller flera ärenden, till genomgång av en enskild ämnesspecifik typ av undersökning i ett ärende. Alternativt så söks information aktivt fram internt på SKL med hjälp av databaser (de databaser som finns idag är inte ämnesöverskridande) eller så ses kopplingar baserat på handläggares erfarenhet, eller framkommer på annat sätt. Sökbara databaser, ämnesvisa och överskridande, diskuteras vidare i kapitel 7. 1 Se SKL:s Spelregler del 1, avsnitt 6.1. 46 Frågan om hur informationen framkommer, eller hur den begärs har viss inverkan i mottagarfrågan vilket behandlas senare i rapporten (se kapitel 11). Det går att lista ett stort antal varianter och exempel på detta. Nedan följer ett par exempel på information internt uppkommet inom eller mellan ärenden. Inom ett ärende ? Mottagare Mellan ärenden Mottagare ? Figur 6.1. Förfrågan om att eftersöka eventuella kopplingar mellan ärenden, eller uppslag inom ett ärende kan komma externt från polisen eller så uppkommer koppling eller uppslag internt på SKL. 6.2.1 Ärendeexempel (internt uppkommet inom ett ärende) Bakgrund: I ett ärende som rör en överfallsvåldtäkt med en för målsägaren okänd man som gärningsman, genomförs undersökningar på SKL där sperma påvisas. Efter vad som framkommit i förhör bedöms eventuell spermaförekomst härröra från gärningsmannen och ingen annan person, varför en DNA-profil kommer att utgöra ett viktigt bevis. Vid utredningen har en för brottet misstänkt gärningsman framkommit, och som provtagits avseende DNA. Personen nekar till brott. Det erhållna analysresultatet från SKL uppnår inte kvalitetskravet för att redovisas som ett regelrätt sakkunnigutlåtande, dock finns ett "subQA-resultat" som kan användas och jämförelsen redovisas som ett forensiskt uppslag. Scenario 1: Det erhållna DNA-resultatet, på "sub-QA nivå", överensstämmer med den misstänktes DNA-profil. Informationen redovisas som ett forensiskt uppslag. Det forensiska uppslaget ligger i linje med den misstanke som framkommit i utredningen. Scenario 2: Det erhållna DNA-resultatet avviker från den misstänktes DNA-profil vilket i sig kan redovisas som ett forensiskt uppslag. Beroende på den informationsmängd som finns tillgänglig kan en spekulativ sökning/registrering i spårregistret vara möjlig. En 47 eventuell träff mot person eller annat brottsplatsspår utifrån denna redovisas som ett forensiskt uppslag.1 6.2.2 Ärendeexempel (internt uppkommet mellan ärenden) Bakgrund: En butik i Malmö råkar ut för ett förmodat inbrott. Senare anträffas en skimmer på en av betalterminalerna. Skimmingutrustningen tas i beslag och skickas in för teknisk undersökning, för att ta fram eventuell lagrad information samt undersökas efter spår såsom fingeravtryck och DNA. Scenario 1: På SKL uppmärksammas att skimmern har en komponent som är säregen och som man sett vid ett tidigare tillfälle eller att man har annan kunskap om den. Informationen redovisas som ett forensiskt uppslag. Scenario 2: På SKL uppmärksammas att den aktuella skimmerns elektroniska konstruktion påminner om konstruktionen för en tidigare undersökt skimmer. Informationen redovisas som ett forensiskt uppslag. Scenario 3: På SKL uppmärksammas att skimmerns skal påminner om ett skal som undersökts vid ett tidigare tillfälle (se de säregna blomtrycken på plåten som använts till skimrarna som presenterades på figur 5.4). Informationen redovisas som ett forensiskt uppslag. Exemplet ovan baseras i nuläget på att kunskapen finns hos berörda handläggare, men principen är densamma om informationen som visar på en möjlig koppling uppkommer med hjälp av sökningar i databaser och register. 6.2.3 Ärendeexempel (externt uppkommet inom/mellan ärenden) I princip kan de två ovan givna exemplen även användas för att illustrera hur förfrågan kan komma från uppdragsgivaren. Inom ett enskilt ärende kan det mycket väl visa sig bli på det viset att en vanlig följdfråga från uppdragsgivaren kommer att röra just eventuella subQA-resultat. Inte minst när det gäller grova brott eller brott kopplade till GOB. För undersökning av eventuella kopplingar mellan ärenden som uppkommer via extern förfrågan förutsätts att det finns någon form av underlag som leder till den jämförande begäran till SKL. 6.3 Befintlig redovisning av kopplingar i sakkunnigutlåtanden Som kort nämnts under avsnitt 5.2 är det inte ovanligt att man i sedvanliga sakkunnigutlåtanden från SKL redovisar jämförelser mellan erhållna resultat från undersökningar i olika ärenden. 1 Denna sökning/registrering aktiveras beroende på direktiv på SKL (att så ska ske vid vissa typer av brott) eller som en extern förfrågan efter att uteslutningen redovisats som ett forensiskt uppslag. 48 Vanligt är att den gjorda jämförelsen redovisas i det sist inkomna ärendet och i vissa fall att jämförelserna redovisas under ett helt eget nytt diarienummer (med hänvisning till de tidigare ärendena). Redovisning sker som regel till den som begärt jämförelsen, men kan även ske till annan part (vanligen de som begärde de ursprungliga undersökningarna). I det senare fallet kan det röra sig om information som inte bör hamna obearbetad i de aktuella förundersökningarna. I de flesta fall genomförs jämförelserna på uppdragsgivarens begäran, men det förekommer att möjliga kopplingar mellan olika ärenden uppmärksammas på SKL internt. Detta är en generellt sett omfattande verksamhet och den berör flertalet av SKL:s olika grupper, exempelvis jämförelser av glasfragment mellan olika ärenden, jämförelser av DNA-resultat mellan olika ärenden och narkotikajämförelser. I dessa ärenden genomförs och redovisas dock inga jämförelser med resultat på subQA-nivå. Vad som är att betrakta som ett resultat att redovisa som ett sedvanligt sakkunnigutlåtande eller som ett forensiskt uppslag är idag inte tydligt, inte heller enkelt att reda ut. Projektgruppen menar att kopplingar som sådana, mellan olika ärenden, alltid utgör en form av forensiska uppslag, dvs. information som kan bidra till det polisiära underrättelseoch spaningsarbetet. Det spelar i det här sammanhanget ingen roll om det rör sig om "fullvärdiga" resultat enbart och/eller resultat på subQA-nivå. För att inte fastna i frågan om den befintliga rutinen att genomföra och redovisa kopplingar mellan ärenden föreslås att idag vedertagna jämförelser mellan ärenden som genomförs ska tillsvidare redovisas som tidigare, men med en kopia till KUT/FA-team eller motsvarande på berörd myndighet. Detta tills SKL utrett frågan vidare och eventuellt beslutar om annat förfarande. Frågan bör ingå som del i en framtida översyn av verksamheten utifrån forensiska uppslag, såsom projektet föreslår. 49 50 7 Användning av forensiska databaser och register för att finna kopplingar mellan ärenden För att finna kopplingar och samband mellan olika ärenden/spår/material är en grundförutsättning att information finns lagrad i databaser och register och att sökningar inom och mellan dessa är möjliga. Enskild handläggare eller grupp av handläggares erfarenhet och minne har inom vissa områden av tradition varit en grund för att påvisa kopplingar, men att förlita sig på en enskild handläggares goda minne och möjlighet att påvisa samband är både ett osäkert och föråldrat sätt att förhålla sig till frågan. En elektronisk hantering av information är i princip avgörande för de mer omfattande ämnesområdena som idag bemannas av ett större antal handläggare, men också med tanke på att informationsmängden som behöver hanteras blir allt större. Även i de fall ett ämnesområde är strikt avgränsat både avseende omfattningen och antalet handläggare kan samma argument vara relevanta men också med perspektivet att en databas bibehåller ett mer objektivt "minne". På SKL finns ett flertal olika register och databaser till stöd för ärendeverksamheten och i flera av dem är sökningar möjliga att genomföra. Vissa register består av fysiska material och referenser i vissa fall utan digital informationshantering, dvs. mer av karaktären arkiv. Sökningar och hantering av data mellan olika databaser och register är inte möjliga i dagsläget. Någon övergripande databas som medger sökningar och möjliga kopplingar över olika ämnesområden finns inte heller upprättat. potentialen med den typen av databas och de begränsningar en avsaknad av en sådan medför diskuteras vidare nedan. 7.1 Befintliga databaser och register Det finns ett flertal olika databaser och register upprättade på SKL. I tabellerna 7.1 a-d anges exempel på olika databaser och register som finns på SKL och kortfattat deras användningsområden. Användningen och tillgängligheten av uppgifter i registren kan vara begränsat. Det gäller även överföring av uppgifter till tredje land. Hanteringen finns vidare beskriven i SKL:s Spelregler 1. Eventuella begränsningar avseende användningen har inte beaktats vid den genomförda inventeringen. 1 Spelreglerna del 1, avsnitt 13.3 bilaga 1. 51 Tabell 7.1 (a-d). En sammanställning och med kort beskrivning över befintliga databaser och register som levererar eller kan vara behjälpliga i att ta fram Forensiska uppslag. Sorterat efter operativ enhet. Tabell 7.1a. SKL övergripande och Biologienheten. Typ av databas/register Kort beskrivning SKL Forum, LIMS, rdb SKL:s ärendehanteringssystem och relationsdatabas Biologienheten DNA-register/CODIS Register med DNA-profiler från skäligen misstänkta; Utredningsregistret och fällda (DNA-registret), samt Spårregistret med DNA-spår i ouppklarade brott. Tabell 7.1b. Dokument- och informationsteknikenheten. Typ av databas/register Kort beskrivning Dokument- och informationsteknikenheten Dokumentarkiv Dokumentanalysgruppen har sina tidigare ärenden (närarkiv) sorterade på land och typ av handling. EDISON Privat databas som innehåller äkta handlingar och kända förfalskningar av internationella handlingar. EURO-databasen Alla falska EURO-sedlar registreras i denna databas som Europeiska Centralbanken administrerar. FIPO har läsrättigheter. FADO Databas som administreras av EU och som antagligen kommer att ersätta EDISON. Innehåller äkta referenshandlingar och kända förfalskningar av internationella handlingar. Sedelregistret Alla falska svenska sedlar registreras i denna databas som SKL administrerar. FIPO har läsrättigheter. Skriftprovsregister Skriftprover från personer som ingått i undersökningsärenden såsom brottsoffer eller misstänkt, eller parter i civilrättsliga tvistemål. Registret gallras inte och innehåller således uppgifter även från avlidna personer. Tabell 7.1c. Droganalysenheten. Typ av databas/register Kort beskrivning Droganalysenheten Alkoholdatabas Nationell databas på SKL för hembränd sprit. Ecstasy Excel-fil för alla beslag med ecstasy-liknande tabletter. Haschdatabas Nationell databas på SKL för information om stämplar på cannabisharts 52 (hasch), kompletterad med en fysisk referenssamling. Heroindatabas Nationell databas på SKL för heroinprofilering. IDPD (INTERNATIONAL) En internationell databas för att lagra analysdata och resultat från undersökningar av narkotikabeslag. RapSim Nationell databas på SKL för cannabisharts. Tabell 7.1d. Kemi- och teknikenheten. Typ av databas/register Kort beskrivning Kemi- och teknikenheten AFIS Nationellt system för arbete med fingeravtryck. Innehåller en databas med fingeravtryck upptagna från personer misstänkta för brott, en separat databas för fingeravtryck från brottsplatser och en med fingeravtryck från asylsökande. Databasen med asylsökande ägs av Migrationsverket och får endast användas för sökning efter särskilt tillstånd. Databaserna gallras enligt speciella regler. Ammunitionsdatabas En fysisk referenssamling och en databas med fakta uppgifter angående ammunition och dess ingående komponenter. Bomdataregister En fysisk referenssamling av systemspår på avlossade kulor och patronhylsor samt en databas innehållande bomdata från provskjutningar av vapen. IBIS Integrated Ballistic Identification System, ett ballistiskt spårsökningssystem som är en gemensam databas för Sverige, Norge och Danmark där spår i kulor och patronhylsor jämförs med material, som tillvaratagits i samband med brottsutredningar. Fap-register Databas beträffande uppgifter om patroner, kulor och patronhylsor som påträffats i samband med brott eller brottsutredning i Sverige. Även uppgifter angående brottets preskriptionstid läggs in i denna databas. Glasdatabas Databas med brytningsindex och andra egenskaper för glasför olika glas. Kan användas för frekvensbedömning av ett glas (dess vanlighet). Diarienummer finns inskrivet och är kopplat till sparade glasfragment. Databas med påvisade flyktiga ämnen Uppgifter från tidigare undersökta material. Textilfibrer/MSP-register Ett referensbibliotek med information om hur vanliga olika spektra/fiberslag är. Vapendatabas En fysisk referenssamling och en databas med faktauppgifter angående vapnen, delar av den finns upplagd på IntraPolis som nationell vapendatabas. 53 7.2 Behov av nya lokala (ämnesvisa) databaser Vid inventering har framkommit att det finns behov av ytterligare ämnesvisa register och databaser. Det som framkommit listas i tabellen nedan. Tabell 7.2. En sammanställning och kort beskrivning över ämnesvisa databaser och register som är önskvärda att upprätta. Typ av databas/register Berörd enhet Kort beskrivning Extra index i Spårregistret/CODIS Bio Nytt index i Spårregistret för registrering av spår som inte uppnår vanliga kriterier eller analyssvar från olika former av specialanalyser. Emballage* Drog/KemTek Register för olika typer av emballage och förslutningar. Plomberingar/brytning av plomberingar KemTek Hemtillverkad ammunition KemTek Hemtillverkade vapen KemTek Skospårsdatabas KemTek Databas över skospår från brottsplatser samt referensdatabas över olika skor. * Ett register över emballagetyper och förseglingar berör mer än en enhet och upprättas ett sådant register bör det därför samordnas. 7.3 Övergripande databas för att göra ämnesmässigt korsvisa kopplingar 7.3.1 Koppling mellan ärenden Som beskrivits tidigare i rapporten förekommer ett flertal olika ämnes- eller områdesspecifika databaser och register på SKL och de används mer eller mindre aktivt till att söka kopplingar eller information. Exempelvis DNA-registret genererar ett mycket stort antal kopplingar mellan två eller fler brottsplatser eller mellan person och en eller fler brottsplatser. Rimligen besitter de olika registren och databaserna en större potential sammantaget än vart och ett för sig. Genom att kombinera olika ämnesområden och bredda möjligheten till kopplingar skulle både fler och mer omfattande kopplingar kunna vara möjliga. Ett teoretiskt exempel beskrivs nedan (figur 7.1). 54 Brottsplats 1 Brottsplats 2 Brottsplats 3 Brottsplats 4 Brottsplats 5 Figur 7.1. Ett exempel på en möjlig länkning mellan flera olika brottsplatser med stöd av information från olika forensiska discipliner kan illustreras med följande exempel med spår som påvisats på fem olika brottsplatser. Länkning kan erhållas med stöd av ”fullvärdiga” analysresultat eller subQA-resultat. DNA-spåren illustrerar även hur två på olika sätt partiella men överensstämmande DNA-profiler (illustrerat med spegelvända trianglar för brottsplatserna 3 och 5) kopplas samman med hjälp av en fullständig DNA-profil (brottsplats 4). Ett eller båda fingeravtrycken skulle kunna vara partiella avtryck. I en utvidgningen av resonemanget kan man tänka sig att det finns vissa vittnesuppgifter om en bil i samband med brottsplats 1 (färg och del av nummerplåt) och andra kompletterande vittnesuppgifter från brottsplats 5 (bilmodell och del av nummerplåt). Genom den forensiska länkningen mellan ärendena sammanförs vittnesinformation till ett användbart uppslag på bilens nummerplåt. Bilägarens DNA, fingeravtryck, skor stämmer med brottsplatsspåren… . De ämnesvisa databaserna SKL tillgår idag skulle i vissa fall kunna utnyttjas mer systematiskt än vad som nu är fallet, men för att kunna ta ett mer omfattande och övergripande tag krävs bevisligen en samordnad ämnesöverskridande databas. En övergripande databas är med andra ord i praktiken direkt avgörande för att överhuvudtaget kunna ta steget från de ämnesvisa kopplingarna som är möjliga idag till att se samband mellan ärenden. 7.3.2 Koppling inom ett ärende: uppslag genom "sammanvägning" För regelrätta forensiska undersökningar som redovisas i sakkunnigutlåtanden genomförs ibland så kallade sammanvägningar av resultat och fynd erhållna för olika undersökningstyper och ämnesområden. En sådan sammanvägning kan resultera i en starkare slutsats än om undersökningsresultaten redovisas var för sig. Det är rimligt att anta att principen med sammanvägningar skulle till del vara genomförbart även i syftet att leverera forensiska uppslag. I detta sammanhang kan man tänka sig ett antal olika möjligheter att "sammanväga" resultat mellan olika typer av undersökningar 55 genomförda i ett och samma ärende exempelvis i syfte att vaska fram en starkare kandidat eller för att sålla bland flera möjliga. I figur 7.1 anges för brottsplats 3 fynd av ett fingeravtryck och ett DNA-spår. Säg att båda spåren skulle vara icke fullgoda partiella resultat. En sökning mot DNA-registren skulle för en partiell DNA-profil kunna ge en kandidatlista med ett större eller mindre antal personer. Söker man personerna på den kandidatlistan mot AFIS kan man senare jämföra de man har tillgång till där med det partiella fingeravtrycket. I vissa fall kan man då man har någon att jämföra mot få en bra match även av ett sämre avsatt spår (fingeravtrycket är inte sökbart men kan användas för en direkt jämförelse) och resultatet skulle kunna svaras ut som ett sakkunnigutlåtande! 1 I de fall fingeravtrycket inte är individualiserbart kan man genom jämförelse och uteslutning få ner antalet möjliga kandidater ytterligare och svara ut som ett forensiskt uppslag. Detta kan då vara användbart i det enskilda fallet eller bli en starkare/tydligare länk i den kedja som presenteras i figur 7.1. Ett förfarande som detta skulle uppenbarligen förenklas om alla som finns inlagda i DNA-registret även förekommer i fingeravtrycksregistret och vice versa (Eventuella juridiska aspekter på att använda personuppgifter uppkomna via ett register för slagningar i ett annat register har inte beaktats.). 7.3.3 Ämnesövergripande databas Utan en övergripande databas begränsas möjligheterna för SKL att på egen hand påvisa möjliga samband trots att informationen finns tillgänglig. Information tillgänglig på SKL skulle i praktiken kunna bli liggande och vara direkt beroende av att uppdragsgivaren efterfrågar en viss specifik undersökning för att eventuella samband skulle framkomma mellan olika ärenden och över ämnesgränserna. Påvisande av möjliga forensiska kopplingar skulle med andra ord, utan en övergripande databas på SKL, bli begränsat till de fall där uppdragsgivaren har tillgång till någon form av uppgift som leder till en förfrågan riktad till SKL. En övergripande forensisk informationsdatabas är en relativt komplicerad fråga, och ligger utanför projektets uppdrag, men någon form av "SKL SUR" eller lösning motsvarande den så kallade Forensiska analysbanken som används vid FA-teamet i Stockholm eller det nyligen introducerade SURFA, skulle kunna vara möjliga systemlösningar. Frågan om en övergripande databas på SKL och eventuellt tillhörande juridiska spörsmål lämnas för separat beredning. 1 Detta synsätt kan givetvis ha högsta relevans i den vanliga ärenderutinen och möjligheten bör beaktas. Ett resultat (oavsett resultatvärde/styrka) kan användas för att tolka eller använda ett annat resultat så att det slutliga bevisvärdet för ett eller flera av fynden blir starkare. Ett exempel skulle kunna vara ett centralt bevismaterial efter ett väpnat rån. Ett fingeravtryck från ett bevismaterial har framkallats och som kan användas för jämförelse mot person, men som inte är sökbart mot AFIS. Det finns inga misstänkta namngivna att jämföra mot. På samma material tas från ett kontaktspår (touch DNA) en DNA-profil fram som vid sökning i DNA-registret ger träff mot person. Bevismaterialet är av sådan beskaffenhet att DNAspåret inte står för sig självt, att det eventuellt kan förklaras ha överförts på sätt som gör att dess bevisvärde minskar eller faller. Kunskap om denna person kan användas för att om personen finns daktad genomföra en jämförelse mot det icke sökbara fingeravtrycket, som i detta resonemang inte kan förklaras på så sätt att det inte kan ges något bevisvärde. Fingeravtryckets placering kan vara direkt avgörande. I och med fingeravtrycket skulle även värdet av DNA-fyndet kunna stärkas. 56 7.3.4 Ytterligare utnyttjande av databaser Bortsett från att forensiska databaser kan användas till att finna kopplingar mellan olika brott inom eller över de forensiska ämnesgränserna kan databaser med forensiska och andra data användas tillsammans för att komma vidare i olika brottsutredningar eller för strategiskt arbete, inom vad som numera kallas "Intelligence led policing"1 (och det finns publicerat ett flertal böcker om). Ett enkelt avgränsat exempel kan röra DNA-profiler i ett spårregister där man visat att om man kopplar information om spårtyp (saliv, blod etc.), aktuell brottstyp, tider och geografisk spridning på de aktuella brotten kan man få fram information som kan användas i det polisiära brottsanalysarbetet för att snabbare eller tydligare se möjliga förändringar och trender. Därigenom kan man tillskansa sig en bättre möjlighet att exempelvis rikta resurser på ett annat sätt än vad som annars hade varit möjligt, utan tillgång till den informationen. Användandet av forensiska analysdata tillsammans med annan data diskuteras mer ingående av bland annat av Walsh et. al (2002) 2, Ribaux och Margot (2003) 3 och Bell (2006) 4 och ligger i linje med arbetet som bedrivs av FA-teamet i Stockholm. 1 Intelligence-led policing, Willan Publishing, 2008. The collation of forensic DNA case data into a multi-dimensional intelligence database. Science & Justice, 2002. 3 Case based reasoning in criminal intelligence using forensic case data. Science & Justice, 2003. 4 Concepts and possibilities in forensic intelligence. Forensic Science International, 2006. 2 57 58 8 Viktning av framtagen information Hur ska SKL förhålla sig till den information som avses skickas? Ska någon form av viktning av analyssvar och framtagen information göras, eller ska någon form av robusthetsmått eller annat som indikerar ett mått av säkerhet tas fram? Vad skulle en viktning av informationen tillföra, risker eller fördelar? Viktningsfrågan är ett ställningstagande och nedan följer en argumentation för hur frågan om viktning eller inte bör hanteras. 8.1 SKL:s utlåtandeskala De analysresultat som ska redovisas som forensiska uppslag ska hanteras med egna rutiner och utanför den sedvanliga ärenderutinen. SKL:s utlåtandeskala som används vid resultatvärderingen ska som regel inte användas för forensiska uppslag utan vara förbehållen ärenden som redovisas som sakkunnigutlåtanden eller kan likställas med ett sakkunnigutlåtande. Undantag från detta förekommer redan idag när det gäller redovisning av befintlig spaningsinformation och kommer sannolikt att finnas även i en framtid. Ett av undantagen är träffrapporterna från DNA-registerverksamheten, där träffarna resultatvärderas och redovisas i linje med utlåtandeskalan. 8.2 Viktning av uppslag eller inte Det kan finnas ett värde i att SKL bidrar med någon form av mått på robusthet eller tillförlitlighet på de forensiska uppslag som avges, om inte annat med syftet att underlätta mottagarens tolkning av informationen. Idag används en typ av viktning då spaningsinformation i narkotikaärenden redovisas. För amfetamin anges viktningen som "länk" eller "stark länk" beroende på hur lika materialens föroreningsprofiler bedöms vara (se avsnitt 5.6). En kommentar kring detta är att det i de fall någon form av viktning anges, är det på sin plats att viktningen också förklaras i respektive utlåtande. En ny typ av viktning annan än den resultatvärdering som görs enligt SKL:s befintliga utlåtandeskalan skulle kunna misstas som en fortsättning på, eller en parallell till den. Det vore också olyckligt om olika värdeord, uttryck eller ordmässigt lika uttryck, men med olika innebörd, kom till användning för att vikta uppslag från olika ämnesområden. Ett användande av värdeord i samband med redovisning av forensiska uppslag skulle kräva någon form av harmonisering och samsyn mellan olika ämnesområden på SKL. Det finns en viss risk att viktade uppslag misstolkas och att de därmed erhåller ett överskattat (eller underskattat) värde. En överskattning är i och för sig möjlig också bara för att informationen kommer från just SKL. Forensiska uppslag avses inte användas som processmaterial (se avsnitt 10). Med en viktning av resultaten bedöms risken kunna öka för att informationen från SKL hanteras eller används på icke avsett sätt. 59 Mot en viktning från SKL:s sida talar även att ett visst enskilt fynd riskerar att underskattas och att det är dess eventuella koppling till annan information i den fortsatta polisiära hanteringen som visar på dess egentliga värde. Just detta har med tydlighet framkommit vid de diskussioner som förts i projektgruppen utifrån exempel på möjliga uppslag och deras värde. För att exemplifiera frågan kan refereras till Kebbel och Hosking som i en nyligen publicerad rapport 1 anger följande exempel där en kombination av olika uppslag både ger kopplingar mellan olika brottsplatser och ger ett mervärde med en mer avgränsad grupp personer som kan vara fortsatt intressanta i utredningen (kombination av uppgifter som leder fram till en begränsad mängd personer av intresse för utredningen, oavhängigt delarnas egentliga "värde"): "Our hypothetical example concerns three burglaries conducted within a relatively close proximity. At two locations (A and B) a partial fingerprint, not eligible for evidentiary purposes but sufficient to identify some points in common, is located. Each fingerprint individually could belong to any of 1,000 people but when common points are combined only 70 potential persons of interest are revealed and only two live locally and can be prioritised for attention. A shoe print was also found at locations B and C and identified as belonging to a specific manufacturer. Can the inference be made, for intelligence purposes, that the three burglaries are linked?" Samtidigt kan det konstateras att det finns rutiner och system inom polisen för att tolka, värdera och i övrigt hantera information som avses användas i spanings- eller underrättelseverksamheten (se avsnitt 4.2). I den mån mottagaren upplever ett behov av att diskutera tillförlitligheten eller innebörden av ett givet forensiskt uppslag kan detta göras i kontakt med ärendets handläggare på SKL. Denna typ av dialog är också något som starkt rekommenderas utifrån vad som framkommit vid de diskussioner i frågan som framkommit under arbetets gång. Det kommer sannolikt att vara svårt att sätta upp standardiserade (och exakta) riktlinjer för vad som kan eller inte kan meddelas till uppdragsgivaren, avseende såväl skriftligt skickade uppslag som vid muntlig kontakt. Detta gäller inte minst frågan om viktning av de fynd eller kopplingar som framkommit. Det får inte heller bli så att alternativet muntligt besked eller att det i en efterföljande dialog kring den information som tagits fram så "smyger det in" en viktning som inte framkommer i ett skriftligt avgivet underlag. Det som framkommer vid ett samtal kommer mottagaren givetvis att hantera och informationen eller tolkningen av den kommer att registreras i SUR eller KUR. Då forensiska uppslag generellt sett ska redovisas utan någon viktning eller användande av utlåtandeskalan ska värdeord inte heller användas för att kompensera upp "värdet" innehållet i beskedet. Det blir upp till varje ämnesområde att se till att värdeord inte smyger sig in i hanteringen. Denna komplexitet förväntas återspeglas i de behörighetskrav som föreligger att få handlägga och redovisa dessa ärenden (se Bilaga 5). 1 Forensic Intelligence: An initial overview, CEPS Research Preview, 2009;21 60 8.3 Viktning på sikt Det kan mycket väl visa sig att en viktning av flera typer av uppslag är möjlig och den rätta vägen att utveckla redovisningsformen för vissa av dem. En viktning av forensiska uppslag generellt sett skulle dock för att inte spreta åt olika håll kräva en gemensam syn på SKL för alla de olika typer av information som kan redovisas som Forensiska uppslag. Framtiden får visa om några eller alla forensiska uppslag skulle vinna på att de ges en viktning och hur denna i så fall skulle utformas för att på ett tydligt vis förmedla det "värde" som avses. 61 62 9 Beställarkoder De allra flesta undersökningar som idag kan genomföras på SKL finns samlade i dokumentet ”Beställningskatalog” som finns tillgänglig för uppdragsgivarna i rapportform och på IntraPolis eller webben 1. Undersökningarna är sorterade efter olika ämnesgrupper och deras undergrupper med hjälp av en bokstavs- och sifferkombination. Beställarkoderna syftar till att underlätta för uppdragsgivaren att se vad som är möjligt att utföra på SKL, att kunna beställa rätt undersökning och genom att använda de olika kortkoderna underlätta hanteringen av den digitala uppdragsbegäran. Korrekt angivna beställarkoder underlättar också hanteringen internt på SKL. I linje med detta är det lämpligt att skapa beställarkoder även för forensiska uppslag. 9.1 Beställarkoder för forensiska uppslag Beställarkoder för undersökningar som avses redovisas som ett forensiskt uppslag måste vara väl kundanpassade. Detta eftersom kravbilden i många fall kommer att vara mer komplicerad än för en vanlig undersökningstyp. Koderna ska inte kunna missförstås, inte heller komma att beställas felaktigt eller på felaktig grund. Rent praktiskt är det inte görligt, i alla fall inte inledningsvis, att skapa koder för alla olika typer av tänkbara forensiska uppslag då det skulle bli en allt för omfattande lista, där de nuvarande beställarkoderna skulle försvinna i mängden. Därför föreslås inledningsvis ett införande av mer övergripande och ämnesrelaterade koder. Dessa kan i sin avgränsning vara mer eller mindre detaljerade (se tabell nedan). Det enklaste är om beställarkoderna utformas så att de i framtiden kan utökas på ett enkelt sätt då nya ämnesområden för uppslag tillkommer. Start på ett nytt tiotal i aktuella nummerserier kan därför vara att föredra. Exempelvis numret 90 kan kopplas till respektive ämnesbokstav och användas till alla forensiska uppslag övergripande (där dessa finns representerade) oavsett ämnesområde, exempelvis ”K90” för forensiskt uppslag avseende Kroppsvätskor/DNA, ”I90” avseende forensiskt uppslag IT-relaterat material etc. Tabell 9.1. Exempel på hur en beställarkod för forensiska uppslag kan presenteras, generellt för ett ämnesområde (B90) eller i mer detalj (K90).Utgångsläget torde vara den generella (översta) varianten. I kursiv stil anges hur man kan markera att beställarkoden kräver beslut på viss nivå. Kod Benämning B90 Beskrivning Forensiskt uppslag, Brand Undersökning där resultatet inte förväntas redovisas som ett sakkunnigutlåtande utan som ett Forensiskt uppslag. Uppdragsgivaren ska ta kontakt med personal på SKL innan material eller förfrågan skickas in. Beslut om förfrågan fattas på FU-ledarnivå eller motsvarande och begäran hanteras av KUT/FA-team eller motsvarande. Beställarkoden gäller enbart grova brott, brott kopplade till dessa eller brott kopplade till grov organiserad brottslighet. 1 Produktkatalogen på IntraPolis sök på: "Beställningskatalog"), på webben: https://www.skl.polisen.se/Forrattsvasendet/Bestalla-undersokning/ 63 Kod Benämning Beskrivning K90 Undersökning där resultatet inte förväntas redovisas som ett sakkunnigutlåtande utan som ett Forensiskt uppslag. Uppslag kan utgöras av kopplingar mellan ärenden, svaga analysresultat, spekulativa blandbildstolkningar, spekulativa DNA-registersökningar eller familjesökningar. Uppdragsgivaren ska ta kontakt med personal på SKL innan material eller förfrågan skickas in. Beslut om förfrågan fattas på FU-ledarnivå eller motsvarande och begäran hanteras av KUT/FA-team eller motsvarande. Beställarkoden gäller enbart grova brott, brott kopplade till dessa eller brott kopplade till grov organiserad brottslighet. Forensiskt uppslag, Kroppsvätskor/DNA En utvidgning då så behövs skulle då kunna vara exempelvis "K91" för familjesökning och "K92" för DNA-screening etc. De nya koderna kan tillföras respektive ämnesdel i beställarkatalogen. För tydlighets skull kan även en egen sida kallad forensiska uppslag tillföras beställarkatalogen. I den förklarande texten bör framgå att kontakt som regel ska tas innan en begäran upprättas och skickas in. Någon undersökning genomförs inte heller utan att en inledande kontakt tagits. Tidigare erfarenheter kring beställarkoderna visar på att risken för en slentrianmässig hantering av koderna, eller en direkt felaktig användning av dem, finns. För att begränsa och också styra användandet finns det skäl att fundera på om det bör tydliggöras från vilken beslutsnivå undersökningen begärs, i så fall förslagsvis genom beslut från högre befattningshavare, eller annan utsedd person (ett exempel på sådan skrivning anges i tabell 9.1 i kursiv stil). Det kan också vara så att det i beskrivningen ska framgå att undersökning endast avser de allra grövsta brotten eller brott kopplat till grov organiserad brottslighet. Det finns en viss liten risk att beställarkoderna för forensiska uppslag blandas samman med de nuvarande övergripande koderna såsom "B00", "E00", "K00" osv., som används då uppdragsgivaren inte ser vilken beställarkod som är tillämpbar, eller då det gäller undersökningar som inte täcks upp i respektive nummerserie. 9.2 Befintliga beställarkoder Sedan tidigare finns beställarkoder avsett för spaningsinformation bland annat för narkotika och för rutinmässig DNA-registerhantering. Dessa koder är sedan länge väl inarbetade och det finns inget skäl att ta bort eller ändra i dessa i nuläget. Beställarkoderna för alla olika typer av forensiska uppslag, befintliga och nya bör dock på sikt ses över och då eventuellt samordnas för att tydliggöra dem och underlätta för beställaren och för SKL. 64 10 Redovisningsformer Formen för redovisning av forensiska uppslag måste gås igenom av flera olika skäl och det är flera olika faktorer som måste beaktas vid dess utformning. De övergripande syftena med utformningen och redovisningen av Forensiska uppslag kan sammanfattas enligt följande: - Informationen som ges ska vara kort och koncis och utformningen ska minimera risken för att informationen under- eller överskattas, eller medför andra missförstånd - Redovisningsformen ska möjliggöra en snabb hantering på SKL - Redovisningsformen ska medge snabb leverans av information och utan onödiga eller tidsfördröjande mellanhänder - Utformningen ska minimera möjligheten att förväxla uppslagen med andra utlåtandetyper från SKL - Redovisningen ska utformas så att risken för att informationen i uppslaget används som processmaterial i domstol, eller används på annat icke avsett sätt, minimeras. Inledningsvis kan också konstateras att de grundläggande handläggningsrutinerna enligt SKL:s spelregler 1 inte ska frångås. Exempelvis ska signaturer på handlingar, granskningsfunktioner, krav på spårbarhet och annan handläggningsformalia skötas på samma sätt, som för vilket ärende som helst. Det är inte kvaliteten och säkerheten kring dessa rutiner som ska sänkas i och med införandet av forensiska uppslag. 10.1 Skriftlig eller muntlig redovisning De forensiska uppslagen bör som utgångspunkt generellt sett alltid redovisas skriftligt. Genom att redovisa uppslagen skriftligt säkerställs att den information som förs vidare utgår från en textmassa som skrivits av den som initialt tagit fram och hanterat informationen på SKL, och inte utgår från någon som muntligt fått informationen i första eller andra led. Det kan finnas fall där det är mer lämpligt att istället redovisa framtagen information muntligt. Då det ligger i sakens natur att ha en tät kontakt med uppdragsgivaren i den här typen av ärenden får man i samband med dessa kontakter avgöra om det i det enskilda fallet av något skäl är bättre att avge informationen muntligt. Muntligt avgiven information förutsätts i dessa fall fullvärdigt dokumenteras i ärendet på SKL (motsvarande underlaget och informationen i ett skriftligt besked). Som tidigare diskuterats (kapitel 8) ska inte heller ett muntligt besked tillföra en viktning av underlaget som inte görs om det redovisas i skriftlig form. 1 SKL:s Spelregler, del 1, avsnitt 6. 65 En muntlig redovisning omfattas i och för sig inte av reglerna kring allmänna handlingar och en muntlig redovisning, i sig och vem den gått till, skulle på så vis kunna bli skyddad. Allt ärendeunderlag, analysresultat, gjorda bedömningar etc. utgör dock "handlingar" i ärendet hos SKL. Krav utifrån kvalitetssynpunkt medför även att spårbarhet kommer att finnas om vad som meddelats till vem, vilket då med automatik kommer att ses som "handlingar" i ärendet på SKL. Muntlig redovisning blir med andra ord inget alternativ för ett skydd (se vidare om sekretess under avsnitt 11.8). Visar det sig framöver att en merpart av uppslagen redovisas muntligt bör hanteringsfrågan tas upp till en förnyad diskussion eftersom upplägget som presenteras i rapporten utgår från att informationen som regel redovisas skriftligt. 10.2 Redovisningsform, papper eller digitalt Det enklaste är om redovisningen endast sker digitalt och om möjligt med digital signatur såsom idag sker med DNA-träffrapporter och Redovisning DNA. För mottagaren skulle det vara en fördel om redovisningen dessutom vore i ett filformat som medger en direkt importering till aktuella datasystem där informationen ska läggas in. Enligt uppgift kommer det i närtid inte kunna vara möjligt att tillföra digitala signaturer till forensiska uppslag eller andra utlåtandeformer eller att använda mer mottagarvänliga filformat. En alternativ redovisningsform är därför att precis som då analysbeskedet Redovisning DNA infördes för biologienhetens volymbrottsärenden under 2004 1, enbart redovisa de forensiska uppslagen som en bifogad kopia i GroupWise till aktuella mottagare och att ett signerat original arkiveras vid SKL:s diarium. Frågan om mottagarvänliga filformat som är kompatibla med de register som polisen hanterar informationen i, eller införande av digitala signaturer får om så bedöms relevant tas upp på nytt i ett senare skede. 10.3 Egna diarienummer (nytt SKL-ärende) Den generella SKL-policyn är ett K-nummer - ett diarienummer, dvs. att nya ärenden (och därmed nya diarienummer) inte skapas om ett befintligt ärende i det aktuella fallet finns pågående på SKL. Undantag genom s.k. delning av ärenden genomförs i vissa sammanhang 2: "Delning av ärende ska ske endast i undantagsfall och då skilda slag av undersökningar ska ske vid olika grupper och på olika material. Andra orsaker till en eventuell delning kan vara spaningsskäl eller att delar i ärendet kommer från olika uppdragsgivare. Om det är sannolikt att det kan inkomma kompletteringar i ärendet, ska delning av ärendet undvikas." I praktiken innebär detta följande för den vanliga ärendehanteringen: Ett nytt diarienummer ges exempelvis då ett ärende avslutats på SKL och det därefter inkommer en ny förfrågan (i vissa fall löses detta genom kompletteringar i det avslutade ärendet). I vissa 1 2 ”Redovisning DNA” en ny redovisningsform från SKL. Kriminalteknik 2004;2:25. SKL:s Spelregler del 1, avsnitt 6.1 (stycke 2.2.3). 66 fall redovisas jämförelser mellan erhållna analysresultat från olika och pågående ärenden under egna diarienummer, men som regel genomförs och redovisas jämförelserna i det ena av dem (om pågående) helt i linje med grundrutinen. Rör jämförelsen resultat i två redan avslutade ärenden sker jämförelsen följaktligen i ett eget (nytt) diarienummer. På drogenheten genomförs narkotikajämförelser i egna diarienummer oavsett om ursprungsärendet är avslutat eller inte. För befintliga uppslag förekommer i dagsläget också olika rutiner avseende diarienummerhanteringen. Några exempel på detta: - Droganalysenhetens klassificeringsinformation ges alltid egna diarienummer. Följs klassificering sedan upp med en regelrätt jämförelse sker detta i ytterligare ett eget nytt diarienummer. - För hanteringen av haschstämplar används ett diarienummer för alla hanterade stämplar under en viss given tid, vartefter ärendet avslutas och ett nytt diarienummer för ändamålet skapas. - DNA-screening, med prover tillvaratagna från "annan", hanteras med egna diarienummer skilda från undersökningsärendet. Ett screeningärende ligger öppet under en viss tid och avslutas sedan med en redovisning och ett nytt diarienummer öppnas. - DNA-registerträffar å andra sidan diarieförs alltid i sökprovets diarienummer. Är sökprovet ett DNA-spår redovisas således träffen i det aktuella ärendet. Är sökprovet en DNA-profil från ett salivprov från person redovisas DNA-registerträffen i person(provs)ärendet *. När det gäller nya forensiska uppslag så kan man välja en striktare eller en mer öppen väg. Antingen utgår man från grundrutinen som anges i spelreglerna, till dess annat beslutats för en specifik kategori av uppslag. Detta utgångsläge innebär i korthet att uppslag som uppkommer på ny extern förfrågan eller internt efter det att ärendet har avslutats alltid ges ett nytt eget diarienummer. Uppkommer informationen under ett pågående ärende via extern förfrågan eller internt uppkommet så sker redovisning under aktuellt diarienummer (men i ett separat utlåtande). Orsaker för en separat hantering som skulle frångå detta skulle i så fall få beaktas från fall till fall, men dagens skrivning i spelreglerna anger att särhantering på grund av spaningsskäl kan vara fullt möjlig. En striktare syn på saken skulle vara att utgå från att forensiska uppslag generellt sett alltid hanteras separerat från standardärenden. Då med egna diarienummer och eventuellt även med en helt egen diarienummerserie (exempelvis 20xx4xxxxxx) och att alla undantag istället är utifrån från det striktare synsättet. En mer strikt syn skulle medföra att rutinerna för befintliga uppslag kommer att behöva ses över mer eller mindre omgående. Givetvis måste mottagarfrågan beaktas i det här sammanhanget. Uppslaget ska skickas till korrekt mottagare. Om redovisning sker under samma diarienummer kommer det att kunna vara en annan mottagare än den som är uppdragsgivare i ärendet och utgör då ett undantag från grundregeln om uppdragsgivare = mottagare av utlåtanden. Här finns också en risk att det blir fel mottagare även om den risken bedöms som liten. * Detta innebär i praktiken att SKL tillför ett ärende information om koppling till annat/andra ärenden eller till person/personer utan att uppdragsgivaren begärt detta. 67 Sekretesshantering och prövning vid en eventuell förfrågan om utlämnande av handling ska i sak inte påverkas av om uppslaget hanterats i ett separat diarienummer eller inte. När helst ett uppslag framkommer vid en extern förfrågan om handling ska det hanteras efter myndighetens beslutade prövningsrutin. Bedömningen är dock att synen på ett enskilt ärende/fall och även SKL:s hantering i stort riskerar att påverkas något mer i det fall det ligger dokumentation om forensiska uppslag i samma ärendemapp som ursprungsärendet redovisat på sedvanligt sätt, mot om uppslag har hanterats med separat diarienummer. Detta eftersom olika uppgifter likväl som olika uppdrag och olika roller hanterats inom ramen för ett och samma ärende/diarienummer på SKL. För en extern betraktare kan det under detta förhållande tolkas som att de olika delarna borde men inte har hanterats åtskilt (se vidare diskussioner i kapitlet 12 avseende riskbedömning). Projektet har efter omfattande diskussioner landat i tron på att det är totalt sett en mer fördelaktig lösningen med separat diarienummerhantering (eller en egen unik diarienummerserie) än att uppslagen redovisas tillsammans med övriga analyssvar under samma diarienummer. Oavsett om det gäller befintliga eller nya forensiska uppslag är det uppenbart att det inom en inte allt för avlägsen framtid bör genomföras en översyn av hur olika typer av forensiska uppslag utformas och redovisas, men också avseende skillnader i diarienummerhantering. Alla skillnader gentemot grundrutin i ärendehandläggningen ska vara medvetna, genomtänkta och förankrade och i detta sammanhang utifrån en nyskapad helhetsbild gällande forensiska uppslag. 10.4 Tidigare varianter på besked/utlåtande Utformningen av forensiska uppslag har tagits fram på SKL av den SKL-interna arbetsgruppen och sedan diskuterats vidare i projektgruppen. De nya beskeden har utformats i linje med nuvarande utlåtandeformer, men med en tydlig markering om att det rör sig om ett forensiskt uppslag. I figur 10.1 och 10.2 visas två olika exempel på utformning av befintliga rapporter för uppslag. Utlåtandet för klassificeringsinformation för amfetamin har strukturellt många likheter med sedvanliga SKL-utlåtanden samtidigt som redovisningen för DNAregisterträffar har en markant avvikande uppbyggnad. 68 Figur 10.1. Exempel på befintlig klassificeringsinformation avseende profilering av amfetamin där det erhållits två kopplingar; en stark länk till ett annat beslag och en länk till ytterligare ett beslag. 69 Figur 10.2. Exempel på en befintlig träffrapport från DNA-registerverksamheten. Ett sökprov (i detta fall ett DNA-spår) har gett träff i registren mot en person (kallat träffprov).Träffen redovisas med en graderad slutsats och SKL:s utlåtandeskala bifogas. 10.5 Ny utlåtandemall för forensiska uppslag Det är å ena sidan bra om utformningen av forensiska uppslag skiljer sig markant åt i förhållande till andra utlåtandeformer från SKL för att det inte ska råda någon tvekan internt på SKL eller hos mottagaren att det rör sig om sådana. Medan det å andra sidan finns en säkerhet i att utformningen och intern hantering bygger på det som handläggarna på SKL sedan tidigare har säkerställda och väl invanda rutiner för. I figur 10.3 visas underlaget till en ny utlåtandemall för forensiska uppslag. I sidhuvudet på den nya redovisningsformen används ”Forensiskt uppslag” på motsvarande sätt som "Sakkunnigutlåtande", "Träffrapport", "Klassificeringsinformation" osv. 70 Figur 10.3. Utkast till utlåtandemall med informationsruta och rubrikval för Forensiska uppslag. Observera att rutans text skiljer sig något från den som anges i figur 10.3.Denna version är något kortare och den som föreslås användas. 71 Rubrikvalen till textmassan följer i stort uppsatta standardrubriker för SKL:s olika utlåtanden; sakkunnigutlåtanden och analysbesked 1. Dvs. de rubriker som används är: Uppdragsgivare, Materialförteckning, Undersökningsmaterial (inkl. Beteckning och Materialbeskrivning), Jämförelsematerial (inkl. Beteckning och Materialbeskrivning), Ändamål, Undersökning och resultat, Handläggning och i förekommande fall Materialhantering. Den rubrik som skulle kunna diskuteras vidare för en eventuell ändring är rubriken "Undersökning och resultat". Även om all information som framkommer vid en analys är något form av resultat, finns en viss risk att just ordet resultat felaktigt borgar för något mer robust än vad som kan vara fallet för forensiska uppslag. Ett alternativ till denna rubrik skulle kunna vara: "Forensiskt uppslag". Det krävs några justeringar för att anpassa det nya utlåtandet efter de förutsättningar och behov som föreligger: - Under rubriken Handläggning anges inte den sedvanliga meningen om vittnesmål (… och eventuell kallelse till rättegång ställs i första hand till …). Meningen justeras till att endast ange kontaktinformation enligt: Eventuella frågor beträffande uppslaget ställs i första hand till titel NN (ärendeansvarig/ansvarig handläggare), direkttelefon 010-562 XX XX. - Beskeden tillförs en röd informationsruta som alltid ska finnas med på varje sida av beskedet (rutan läggs in i sidhuvudet på aktuell mall och kommer då alltid upp automatiskt på alla sidor). Rutan innehåller text som tydliggör att beskedet rör ett forensiskt uppslag avsett för underrättelsearbete och inte är avsett att användas som processmaterial. Exempel på textmassa, en längre och en kortare variant, återges i figurerna 10.3 och 10.4. Den kortare versionen förordas bli den gällande. Den ”röda rutan” är i sig är så pass tydlig att den bör säkerställa det önskade särskiljandet gentemot andra utlåtandeformer. Detta även om beskeden i övrigt i stort utformas som andra utlåtanden från SKL. Observera att detta är ett forensiskt uppslag! Denna information kan användas för underrättelse- eller spaningsändamål men är inte avsedd att användas som processmaterial i domstol. Observera att detta är ett forensiskt uppslag! Denna information kan användas för underrättelse- eller spaningsändamål men är inte avsedd att användas som processmaterial i domstol, i förundersökning, tillhörande slask osv. Figur 10.4. Textruta till alla uppslag som förtydligar att redovisningen utgörs av ett forensiskt uppslag och hur det ska/inte ska hanteras. En kortare och en längre version. Den kortare som bedöms vara den mest gångbara återfinns även i mallunderlaget i figur 10.3. 1 Se SKL:s Spelregler, del 1, avsnitt 6.5 bilaga 1. 72 - Vid redovisning av ett forensiskt uppslag är det i sammanhanget ointressant om redovisningen baseras på resultat av tillräcklig kvalitet eller av subQA-resultat (eller i kombinationer av dessa). Informationen viktas inte och är i det läget inte avsett som något annat än just uppslag. Det kan däremot vara av intresse i en förlängning om det i uppslaget framkommer att det i underlaget finns information som kan stå för sig självt i ett sakkunnigutlåtande eller analysbesked. Resultat av tillräcklig kvalitet skulle kunna särskiljas genom en markering med en "*" och med ett förtydligande i sidfoten om att resultatet skulle kunna vara användbart i ett regelrätt utlåtande. Ett exempel på detta återges i figur 10.5. På topsen S001, rånarluvan G002 och byxorna G006* har DNA påvisats som bedöms komma från en och samma person. *) Det erhållna DNA-resultatet för byxorna G006 kan användas vid en framtida jämförelse mot person eller andra DNA-spår om så begärs. En sådan jämförelse kommer att redovisas med ett sedvanligt sakkunnigutlåtande, med graderad slutsats. Figur 10.5. Ett exempel på redovisning av erhållna resultat i ett "forensiskt uppslag" varav ett av dem senare skulle kunna användas i ett vanligt sakkunnigutlåtande (resultaten för S001 och G002 kan vara på så kallad subQA-nivå medan resultatet för G006 kan vara en partiell eller till och med en fullgod DNA-profil). - För de verksamheter som redan är ackrediterade för leverans av uppslag ska Swedacs logga och angivelser av alla aktuella kvalitetsdokument finnas med i redovisningen. Hit hör exempelvis redovisning av Klassificeringsinformation och DNA-registerträffar. I de fall resultaten som redovisas är utanför ackrediteringens omfattning (exempelvis s.k. subQA-resultat, vissa tolkningar eller annat) och som då inte medges av något av de ackrediterade kvalitetsdokumenten ska Swedacs logga följaktligen inte heller vara med i utlåtandet. Om metodangivelse görs i utlåtandet ska tillföras ett förtydligande att en modifierad tolkning använts såsom "KFM-XX med modifierad tolkning". Det återstår att utreda om: 1) de metoder som ändå använts ska anges eller inte, samt 2) om ISO/IEC 17025 eller alternativt ISO/IEC 17020 medger en ackreditering av hanteringen/standardförfarandet av denna typ av analyssvar, eller om det finns någon annan ISO-standard som gör det. Oavsett resultatet av det sistnämnda ska regelrätta kvalitetsdokument skapas för berörda verksamheter. 10.6 Annan användning av redovisningsformen forensiska uppslag Forensiska uppslag kan vara en aktuell och högst relevant redovisningsform även i andra sammanhang än de som hittills redovisats. 10.6.1 Personlistor I vissa fall kan det vara aktuellt att jämföra personer mot fingeravtryck eller DNA-spår i ett visst ärende, men att jämförelsen redovisas separat från övriga redovisningar i ärendet. 73 Genom att utföra och redovisa dessa jämförelser som ett forensiskt uppslag behöver det inte skyltas i det aktuella ärendet och dess utlåtanden att jämförelserna faktiskt genomförts. Skälen till separat hantering kan vara flera. Exempelvis i syfte att skydda alla eller vissa personer från att "exponeras" i ett visst ärende, eller "exponeras" över huvudtaget, men det kan likaledes vara för att inte visa på polisens strategi i det specifika fallet genom att skylta med det aktuella urvalet av personer. Redan idag genomförs screening med DNA-prover tagna från "annan" med egna SKLdiarienummer både för en enklare hantering av ärendet som sådant, men även för att inte namnge ett stort antal personer (som bevisligen inte avsatt det aktuella DNA-spåret) i själva redovisningen av det aktuella ärendet. En alternativ hantering av frågan skulle kunna vara regelrätta utlåtanden som sekretessmarkeras. 10.6.2 Ovanliga fynd och nya tekniker Forensiska uppslag skulle även kunna vara det bästa alternativet när det gäller att redovisa mycket ovanliga fynd som visar sig vara svåra att värdera eller att de erhållna resultaten på annat sätt är problematiska att hantera. Uppslagshanteringen skulle även kunna användas för redovisning av resultat från tekniker eller metoder som ännu inte är fullt ut beprövade, validerade eller kvalitetssäkrade, men som man tar till därför att mottagaren kan ha en direkt nytta av den framtagna informationen. 74 11 Mottagare av forensiska uppslag Mottagarfrågan har varit en av de stora frågorna i projektet. Synen på vem som ska vara mottagare varierar mellan olika polismyndigheter, något som också framkom redan vid den inledande hearingen. Mottagarfrågan påverkas till viss del också av faktorer som hur informationen kommit fram (efter förfrågan eller internt på SKL). Som ett inledande exempel på hur olika mottagarfrågan lösts på myndighetsnivå kan nämnas de DNA-registerträffar som levereras digitalt till myndigheterna (ca 5.000 träffrapporter under 2009). Idag finns 23 registrerade mottagare av träffrapporter och de varierar1: - Fem mottagare har mailadresser unika för DNA-träffrapporter (en av dessa är kopplad till KUT, en är kopplad till länskrim). - Fyra mottagare har mailadresser direkt riktade till KUT. - Fyra adresser är riktade till tekniska rotlar varav två mottagare utgörs av personliga mailadresser. - Tre mailadresser är riktade till länskrim eller förundersökningsrotlar. - Sju mottagare har övergripande mailadresser riktade till polismyndigheten. KemTek SKL Drog KUT/FA Polisen Bio DokIT Utredare TR Figur 11.1. Mottagarfrågan bör lösas så att komplexiteten, sett som antalet varianter av mottagare för olika typer av uppslag och myndigheter, hålls nere på minst möjliga nivå. Frågan om mottagare måste vara enkelt ordnad. Detta för att minimera risken att ett uppslag skickas till fel mottagare, att den inte kommer fram snabbt nog eller att informationen sprids felaktigt. 1 Uppgifter gällande maj 2010. 75 Denna heterogena mottagarstruktur gäller en i sig relativt omfattande men trots det helt enskild produkt från SKL. Forensiska uppslag kommer potentiellt sett att kunna utgöras av ett stort antal olika produkter i olika omfattning och olika sett över tiden. Det vore kort sagt en orimlighet om denna komplexitet skulle komma att återspeglas i mottagarledet för andra enskilda eller grupper av ämnesområden. Det är utifrån bland annat detta perspektiv därför en rimlig utgångspunkt att man i mottagarfrågan uppnår en så enkel men fortfarande korrekt lösning som möjligt. De övergripande målen i mottagarfrågan borde vara att minimera risken för att informationen inte skickas till rätt mottagare, att undvika onödiga mellanlandningar av informationen i mottagarledet och den onödiga fördröjning detta skulle kunna medföra, samt att mottagarfrågan löses så att det i möjligaste mån underlättar för de som handlägger dessa ärenden på SKL. 11.1 Mottagare för befintliga uppslag Befintliga uppslag presenterades tidigare i kapitlen 5 och 6. I tabell 11.1 nedan listas några av dessa igen men denna gång med kommentarer kring mottagarfrågan. Tabell 11.1. I tabellen listas mottagarledet för befintliga forensiska uppslag såsom de redovisas idag, med kommentar (se även tabell 5.1a-d). Typ av undersökning eller uppslag Nuvarande mottagare Kommentar Ytterligare möjliga mottagare DNAregisterträffar (K42) Stor variation i mottagarledet En översyn kan vara på sin plats i och med införandet av forensiska uppslag och hantering av mottagarefrågan. Alltid till SamOKUT/KUT i berörda myndigheter Klassificering av amfetamin (N21) Uppdragsgivare SamO-KUT Beslagsnummer från andra uppdragsgivare kan finnas med i rapporten. RPK/KUT Klassificering av amfetamin (N91) SamO-KUT RPK/KUT Beslagsnummer från andra uppdragsgivare kan finnas med i rapporten Uppdragsgivare Klassificering av heroin (N22) RKP/KUT och kontaktperson i det område från vilket materialet är inskickat Beslagsnummer från andra uppdragsgivare kan finnas med i rapporten Uppdragsgivare SamOKUT/KUT Klassificering av cannabisharts (N23) - För närvarande ingen utsedd mottagare av informationen. Uppdragsgivaren SamOKUT/KUT RPK/KUT Information om ecstasy-liknande tabletter RKP/KUT som vidarebefordrar till Europol Beslagsnummer och Knr finns med Uppdragsgivaren SamOi SKL:s sammanställning KUT/KUT FAP träffar mellan olika Uppdragsgivaren och tidigare Samtliga Knr från tidigare uppdragsgivare finns med i utlåtandet 76 KUT/FA-team ärenden uppdragsgivare Sedel Uppdragsgivare och FIPO/Europol Samtliga Knr från tidigare uppdragsgivare finns med i utlåtandet KUT/FA-team Dokument Uppdragsgivare Samtliga Knr från tidigare uppdragsgivare finns med i utlåtandet KUT/FA-team Skimmer Uppdragsgivare och FIPO Samtliga Knr från tidigare uppdragsgivare finns med i utlåtandet KUT/FA-team 11.2 Mottagare efter hur informationen kommer fram Vem som rimligen är mottagare av ett uppslag kan till en begränsad del variera beroende på sättet informationen framkommit. Har den framkommit på en direkt förfrågan från uppdragsgivaren eller har det uppkommit "internt" på SKL. Mer om detta återges i tabell nedan och i figur 11.1. Tabell 11.2. Mottagare och redovisningsform efter hur uppslaget har tagits fram eller uppkommit. Exempel Förklaring Mottagare/Redovisningsform På SKL internt uppkommet uppslag inom ett ärende på subQA-nivå eller direkt överskottsinformation. KUT/FA-team eller motsvarande: Forensiskt uppslag. * På SKL internt uppkommet uppslag, koppling mellan två eller flera ärenden (på QA och eller subQAnivå). KUT/FA-team eller motsvarande: Forensiskt uppslag. * I ett ärende begärs jämförelse mot fem andra ärenden, ingen koppling påvisas. Beställaren: Sakkunnigutlåtande eller motsvarande. Gäller också om beställaren I ett ärende begärs jämförelse mot fem andra ärenden, koppling mellan begärt jämförelser mellan de det första och ett eller flera av de fem ärendena (alla mot alla) andra påvisas (på QA och eller subQA-nivå). ** Beställaren och KUT/FA-team eller motsvarande: Sakkunnigutlåtande eller motsvarande. I ett ärende begärs jämförelse mot fem andra ärenden, ingen koppling påvisas till det första ärendet kan göras, men mellan ett eller flera av de andra fem påvisas koppling (på QA och eller subQA-nivå). Det är inte begärt utan upptäcks "internt". ** Beställaren: Negativt besked, Sakkunnigutlåtande eller motsvarande. Extern förfrågan om forensiskt uppslag. Beställaren och KUT/FA-team eller motsvarande: Forensiskt uppslag. KUT/FA-team eller motsvarande: Forensiskt uppslag. * Ej till beställaren (som inte heller begärt informationen); att betrakta som vilket uppslag som helst. ** Ska detta tydliggöras med olika beställarkoder eller ska man helt enkelt inte skilja på dem? Det bör inte vara olika svar enbart beroende på små nyansskillnader i frågan (även om det är en principiell skillnad). 77 ”Vanlig” begäran till SKL från tekniker/handläggare eller utredare Undersökning och analys på SKL Sakkunnigutlåtande eller analysbesked (QA) Forensiskt uppslag (subQA) Den som begärt undersökningen Forensiskt uppslag Överskottsinformation utöver begäran KUT/FA-team eller motsvarande Figur 11.2. Hantering av besked i en "vanlig" begäran beroende på vad som framkommer vid SKL:s undersökning och analys. Härvid uppkomna forensiska uppslag ska som grundregel alltid skickas till KUT/FA-team eller motsvarande. Några exempel presenteras under avsnitt 6.2. 11.3 Organisation för mottagande av forensiska uppslag på polismyndigheterna Inom polismyndigheten hanteras kontinuerligt redan idag ett stort antal uppslag. Olika typer av information bearbetas enligt vad som tidigare beskrivits i denna rapport. Det enda som skiljer ett från SKL skickat uppslag mot andra till polisen inkomna tips och uppslag är att det är forensiskt (kommer från SKL). Likväl ska uppslaget bearbetas, struktureras, kompletteras och registreras, oavsett om det genererats inom eller utom en ursprungligen begärd undersökning. Dessa rutiner gör att uppslaget genom en rad åtgärder bedöms och verifieras för att säkerställa att den är korrekt och komplett och hur informationen ska hanteras vidare. 78 Uppslaget läggs in i en SUR och kan därmed användas som underlag för kommande operativa åtgärder och registreras i ett eller flera av polisens register för återsökning och analys långt senare även i andra ärenden. Resultatet kan exempelvis bli ett underlag för beslut om prioritering i ärendet. Det kan innebära att man driver ärendet framåt i den riktning det pekar, alternativt att man kan avföra personer som tidigare varit intressanta i utredningen. Ett annat resultat kan vara att helt nya personer eller brottsplatser knyts samman med hjälp av dessa uppslag. Förslaget från arbetsgruppen avseende mottagarfrågan för forensiska uppslag avser arbetssätt som redan idag är vedertaget inom kriminal- och KUT-organisation (PUM 8:an, figur 4.1). Som exempel kan nämnas RUC-verksamheterna i landet. Uppslag bearbetas för att se om de kan tillföra eller på annats sätt påverka arbetet med redan pågående förundersökningar, men också för att se om förundersökning ska inledas eller andra åtgärder ska vidtagas. Ett forensiskt uppslag från SKL är, enligt arbetsgruppens sätt att se det, att betrakta som ett rent underrättelseuppslag och ska därför läggas in i SUR. Där registreras, sekretessbeläggs och sparas den rutinmässigt. Informationen blir dessutom sök- och bearbetningsbar långt fram i tiden. Detta fungerar inte på samma sätt om uppslaget mottas av en beställare som handlägger en utredning, eftersom det då måste diarieföras i den aktuella brottsundersökningen. Arbetsgruppens förslag är att forensiska uppslag som generell grundregel alltid ska skickas till KUT/FA-team eller motsvarande. Alternativa mottagare förekommer idag vid redovisning av befintlig spaningsinformation från SKL (exempelvis för DNA-träffrapporter och sedelinformation). Alternativa mottagare ska även i fortsättningen kunna beslutas för vissa specifika typer av uppslag. Kopia på uppslag bör som grundregel alltid gå till KUT/FA-team oaktat ett sådant beslut. 11.4 Dialog inom polismyndigheten När uppslaget inkommer till myndigheten via KUT/FA-team eller motsvarande kommer, enligt redan existerande rutiner, kontakt att tas med de som redan arbetar i ärendet (figurerna 11.3 och 11.4). En sådan kontakt kan gälla att exempelvis informera om att uppslag inkommit och att detta finns att läsa i en SUR. Ett telefonsamtal kan behövas för att diskutera vad som bör göras härnäst i ärendet eller så kan det behövas en gemensam sittning med samtliga inblandade för att fatta beslut i ärendet. I en del fall kan det vara så att förundersökning inte ännu är inledd och då kanske andra beslut behöver fattas om exempelvis vissa spaningsåtgärder. Är det av enklare karaktär, som att det går att använda som det är efter bearbetning i registren och det är mycket annat i utredningen som stöttar uppslaget så kan det skickas direkt till beställaren. Det finns säkerligen fler scenarion avseende detta som kan bli aktuella. Det bästa tillvägagångssättet är att sedvanliga rutiner gällande uppslag följs (oavsett vilken typ av uppslag det gäller). 79 Forensiskt Uppslag KUT/FA-team eller motsvarande Bearbetas Hemligstämplas SUR SKL Dialog g lin p p ko r e Åt FU-ledare Handläggare/ utredare Beställare Figur 11.3. Hantering av forensiska uppslag som skickats till KUT /Forensiskt Analysteam eller motsvarande. Beställare kan vara en tekniker, en utredare i en förundersökning eller en handläggare (ansvarig för handläggning av förundersökning i DUR2). 11.5 Stockholm, FA-teamets funktion Polismyndigheten i Stockholm har redan idag en funktion för mottagande av utlåtanden, analysbesked och befintliga forensiska uppslag (se avsnitt 4.3.1). En vidareutveckling av FA-teamets funktion för att möta de behov som uppkommer vid införande av forensiska uppslag beskrivs vidare i figur 11.4. 80 Brott / Utredning Spår/fynd och material från brottsplatser och utredningar skickas av tekniker, lokala brottsplatsundersökare, patrull på plats eller av utredare till SKL Kontinuerlig kontakt mellan KUT och FA-teamet. Feedback Alla Forensiska uppslag läggs in i en SUR som både FA-teamet och KUT kan arbeta i. Uppslaget hanteras som underrättelseuppslag. KUT SUR Forensiskt Analys-team Tekniska roteln ”Analys” SKL Upprättar ett Forensiskt uppslag som skickas till FA-teamet. Innan information ev. tillförs en förundersökning kontaktas uppslagslämnaren (SKL) för avstämning Resultat av FA-teamets analys läggs in i SUR:en Figur 11.4. En möjlig framtida hantering av forensiska uppslag till Stockholm via FA-teamet (som redan idag har utarbetade rutiner för mottagande och hantering av inkommen information.). 11.6 Västra Götaland Ett underrättelseuppslag från SKL som beskriver exempelvis en ofullständig träffrapport skickas digitalt till Länskriminalpolisens underrättelserotel/forensiska analytiker, samtliga i gruppen ska ha access till brevlådan. Informationen bearbetas i syfte att strukturera, komplettera och systematisera den information som inkommer till kriminalunderrättelsetjänsten. Informationen ska genom en rad åtgärder bedömas, verifieras och registreras för att säkerställa att den är korrekt och komplett. Informationen kan därmed användas som underlag för operativa åtgärder och registreras i ett eller flera av polisens register för återsökning och analys. Resultatet kan bli ett underlag för beslut om prioritering i ärendet. Det kan innebära att man driver ärendet framåt i den riktningen som det pekar eller att man kan avföra personer som tidigare varit intressanta. Informationen läggs in i en s.k. SUR (särskild undersökning) vilket innebär en särskild databas beslut tages av behörig beslutsfattare vid Polismyndigheten. 81 Tillståndet ger rätt att lagra/hantera personuppgifter för kartläggning där personerna i fråga inte behöver vara misstänkta för brott. Uppgifterna i SUR kan endast registreras/läsas av ett begränsat antal behöriga till den särskilda SURen. De forensiska analytikerna delger berörd enhet/utredare muntligt, att det finns information i ärendet. Detta efter beslut av gruppchefen på desken vid Underrättelseroteln. Utredaren kan i sin tur efter att ha fått vetskap om att informationen finns, vid behov, återkoppla till SKL. Info från SKL KUT/ Forensiker Bearbetas Registreras i SUR Delges utredaren Figur 11.5. Den tänkta hanteringen av forensiska uppslag inskickat till polismyndigheten i Västra Götaland. 11.7 Sekretess vid Polisen Inkomna uppslag som läggs in i SUR, KUR och motsvarande blir sekretessbelagda. Till polisen inkomna forensiska uppslag bör förslagsvis "stämplas" som andra uppslag "stämplas" idag. Detta medför inte att informationen inte kan användas, men den kan inte obearbetat föras in som processmaterial. Informationen hamnar alltså inte obearbetad i en förundersökning, i ett förundersökningsprotokoll eller i en slask. Figur 11.6. Utöver svensk offentlighets- och sekretesslagstiftning (OLS) finns ett regelverk med standardvillkor som underlättar informationsutbyte nämligen 3§ Lagen (2000:343) om internationellt polisiärt samarbete. Användningsvillkor är knutna till viss information. Villkoren anges med koder (H0, H1, H2, H3) till vilka förutbestämda anvisningar är kopplade. En mer detaljerad beskrivning av användandet behövs därför inte. Aktuell kod anges på den stämpel som används. H1 = informationen kan användas i underrättelsesyfte men landet som ursprungligen äger informationen måste konsulteras innan informationen får användas som bevismaterial i ett rättsligt förfarande. Annan polismyndighet inom landet måste konsulteras innan beslut fattas om t.ex. husrannsakan där informationen ska användas som beslutsunderlag. Tidigt i projektet uppgav SKL oro över att forensiska uppslag skulle kunna presenteras som bevis i processmaterial och i huvudförhandlingar utan att SKL kontaktats. Genom att 82 samtlig subQA-information hanteras likadant på polismyndigheterna enligt denna rapports förslag, minimeras den risken avsevärt. Arbetsgruppens mening är att informationen i ett forensiskt uppslag är avsett att användas som underrättelseinformation och som obearbetat inte ska/får användas som eller i processmaterial. Med processmaterial avses förundersökning, tillhörande slask osv. Då uppslaget på något sätt ändrar status avseende sekretessdelen (dvs. att det bearbetats), så kan det finnas ett värde i att SKL informeras om detta. Dock ska påpekas att själva ursprungsuppslaget kommer att finnas kvar i SUR som det inkommit. När/om SKL får en förfrågan om att lämna ut informationen bör berörd polismyndighet kontaktas innan beslut om hanteringen testas (för att säkerställa att exempelvis förundersökningssekretess inte längre råder), även om det slutliga beslutet fattas på SKL (se vidare nästa stycke). 11.8 Sekretess vid SKL SKL hänvisar som regel till förundersökningssekretess för pågående undersökningsärenden och lämnar i princip efter prövning bara information om ärendet som inte bedöms falla under förundersökningssekretessen. Förfrågningar efter att ett ärende avslutats på SKL handläggs i de flesta fall i samråd med polis och åklagare eftersom avslutat ärende på SKL inte automatsikt säkerställer att ärendet inte längre innefattas av förundersökningssekretess (FU kan fortfarande vara pågående). Beslut om hantering i det specifika fallet ligger dock på SKL som alltid gör en självständig prövning. Utifrån hur tips hanteras inom polisen har en fråga i projektet varit om det finns motsvarande möjlighet att sekretessbelägga forensiska uppslag på generell basis efter avslutat ärende och därmed inte behöva "skylta" med dem vid en eventuell förfrågan om utlämning av handlingar. Efter vad som framkommit i diskussioner med jurist på RPS så är en generell lösning av det slaget inte görlig. De sekretessbestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) - OSL, som kan tillämpas i SKL:s medverkan i den brottsbekämpande verksamheten är främst: - 18 kap. 1§ (till skydd för det allmännas intresse vid förundersökningar m.m.) - 18 kap. 2§ (underrättelseverksamhet m.m.) - 18 kap. 3§ (myndighet som biträder polismyndigheter m.fl., såsom SKL), - 35 kap 1§ (till skydd för enskilds personliga och ekonomiska förhållanden i förundersökningar, brottsförebyggande verksamhet m.m.). Ett alternativ för att minimera risken för en oönskad spridning av informationen är att använda en så kallad sekretessmarkering. Sekretessmarkering är ett förfarande som ska fungera oavsett om det forensiska uppslaget handläggs under ett eget diarienummer eller tillsammans med annat underlag. 83 Beträffande sekretessmarkering så föreskrivs i 5 kap. 5§ första stycket OSL följande: Om det kan antas att en uppgift i en allmän handling inte får lämnas ut på grund av en bestämmelse om sekretess, får myndigheten markera detta genom att en särskild anteckning (sekretessmarkering) görs på handlingen eller, om handlingen är elektronisk, införs i handlingen eller i det datasystem där den elektroniska handlingen hanteras. Anteckningen ska ange: 1. Tillämplig sekretessbestämmelse, 2. Datum då anteckningen gjordes, och 3. Den myndighet som har gjort anteckningen. Sekretessmarkering utgör således ett stöd för den regelrätta prövningen som ska genomföras i samband med att någon begär ut handlingar/underlag. En sådan prövning görs oavsett tidigare prövning och sekretessmarkering. All prövningen avseende utlämnande av handlingar ska ske i enlighet med SKL:s spelregler 1. Som regel genomförs prövningar av SKL:s generalister eller av annan utsedd person. Spelreglerna kan komma att behöva uppdateras avseende hantering av sekretessmarkeringar, specifikt för forensiska uppslag men kanske även för andra uppgifter där man redan från början vet att informationen är känslig, oavsett förundersökningssekretess eller inte. Den svaghet som kan skönjas med en sekretessmarkering är att vid en förfrågan om utlämnande av handlingar i ett ärende så kommer det i beskedet från SKL att framgå att ett underlag finns på myndigheten och på vilken grund beslutet fattas att underlaget inte lämnas ut. Ett prövningsbeslut kan också överklagas till domstol. I första hand riktas en överklagan om myndighetsbeslut till Kammarrätten, därefter till Regeringsrätten. Båda är förvaltningsdomstolar och en viss uppgifts eventuella nytta det brottsbekämpande arbetet utöver de skyddsvärda intressen som anges i OSL kan inte förväntas vägas in i deras beslut. I vissa fall kan beslut överklagas även till Regeringen. En överklagan blir således en möjlig ingång till dels information att uppgifter överhuvudtaget förekommer, dels en möjlig väg till åtkomst av uppgifter som hos polisen är sekretessbelagda. Forensiska uppslag innefattas av reglerna om partsinsyn (10 kap. 3§ i OSL). Dessa ger en part, och dennes ombud, normalt sett rätt att även ta del av sekretessbelagda uppgifter hos en myndighet för att parten ska kunna tillvarata sin rätt. 11.9 Hantering av mottagarfrågan i övriga landet Rapporten beskriver kort nuvarande funktion och kommande för polismyndigheterna i Västra Götaland och Stockholm avseende mottagande av forensiska uppslag. Mottagarstrukturen för övriga landet bör utformas i linje med utgångspunkten att forensiskas uppslag skickas till KUT, SamO-KUT eller motsvarande, tills som tidigare nämnts något annat beslutats. Befintliga mottagare av de uppslag som skickas redan idag, såsom FIPO, Europol och Interpol, borde kunna kvarstå tillsvidare. En avstämning avseende eventuella kompletterande rutiner eller en harmonisering av dessa och nya uppslag får genomföras vid senare tillfälle. 1 SKL:s spelregler, del 1, avsnitten 6.1 (bilaga 2), 6.2, 6.2 (bilaga 2), 6.5, samt avsnittet 11.1. 84 11.10 Kompetenser vid mottagande grupper Det ligger inte i projektets uppdrag att utreda behovet av kompetenser i mottagarledet, men en kommentar angående kompetensbehovet kan vara på sin plats. Det kan vara nog så problematiskt att tolka analyssvar från SKL i form av analysbesked och sakkunnigutlåtanden och föra över informationen i ett korrekt "format" till utredningen. Detta gäller givetvis också för forensiska uppslag, även om informationen avses användas för annat ändamål. De grupper som tar emot forensiska uppslag bör därför rimligen tillföras kompetens som omfattar kriminalteknik och forensisk analys i syfte att kunna tolka informationen och komplettera befintliga kompetenser inom kriminalutredning och underrättelse/analysarbete i övrigt. 85 86 12 Riskbedömning I uppdragets direktiv ingick från början inte att genomföra någon riskbedömning utifrån ett införande av forensiska uppslag. Efter ett kompletterande styrgruppsbeslut ska frågan om eventuella risker med att införa forensiska uppslag inkluderas i rapporten. Bakgrunden är att ett bredare utnyttjande av forensisk vetenskap genom en utvidgning till att även innefatta delgivande av information i syfte att analysera, utreda och förebygga brott (och inte som tidigare enbart för att stödja den juridiska processen med teknisk bevisning och viktningen av denna) kan ha effekter på såväl synen på SKL och SKL:s oberoende roll som på verksamheten och situationen för den enskilda handläggaren. Det här steget beskrivs i aktuell litteratur i det närmaste som ett paradigmskifte1. Effekterna lär bli olika för olika länder, bland annat beroende på hur landets rättssystemet är uppbyggt och samhällets syn på rättsstaten, polisen och kriminalteknisk verksamhet samt det forensiska laboratoriets organisatoriska tillhörighet 2, men också beroende på hur den här typen av information tolkas och hanteras vidare av mottagaren. Nedan redovisas kortfattat kommentarer kring bedömda risker utifrån olika men delvis omlottliggande perspektiv; de farhågor som uppkom vid den inledande hearingen och projektupptakten, mottagarfrågan, risk för enskild samt synen på SKL:s verksamhet och roll som oberoende part med renommé för att leverera robusta, väl avvägda och viktade undersökningsresultat som processmaterial. En risk som uppkom först i slutet av projektet, och som inte diskuteras vidare nedan, är att ett införande av forensiska uppslag inte får riskera att påverka SKL:s "vanliga" arbete utifrån tillgänglig resurs och handläggningstider. 12.1 Inledande hearing och projektupptakt Vid både den inledande hearingen den 16 juni 2009 och vid projektets upptaktsmöte den 12 oktober 2009 diskuterades frågan om förväntningar och farhågor med att börja leverera uppslag till spanings- och underrättelseverksamheterna. De farhågor som framkom vid dessa tillfällen och också senare under projektets gång har i första hand kretsat kring några få punkter. En farhåga är att uppslagets "värde" felvärderas hos mottagaren. Överskattning på grund av att SKL är avgivaren av uppslagen, alternativt underskattning eller överskattning för att mottagaren inte kan tolka vad som menas. En viktning av informationen i framtagna uppslag förändrar i någon mån riskbilden genom att risken för en överskattning bedöms öka. Detta för att det då kan lämnas olika svar (olika viktning) för samma typ av undersökning, och att detta då också kan misstas som en form av skala liknande den som används i vanliga utlåtandesammanhang. Risken för felvärdering finns, oavsett om uppslagen är viktade eller inte, men sammantaget bedöms den ändå som relativt liten. En annan farhåga som framkom är att den information som ett redovisat uppslag tillför utredningen senare tilldöms ett bevisvärde och att de kan komma att tas med som 1 Intelligence-led crime scene processing. Part I: Forensic intelligence, Forensic Sci Int 2010. Ett forensiskt laboratorium organisatoriskt placerat utanför polisen skulle sannolikt möta avsevärda bekymmer, om det ens vore möjligt att leverera underrättelse- och spaningsinformation till Polisen. 2 87 processmaterial i rätten. Denna risk bedöms generellt sett som relativt liten och med den utformningen av beskeden som föreslås bör det med all tydlighet framgå att informationen inte är avsedd att användas som processmaterial. I det enskilda fallet skulle ett forensiskt uppslag använt som underlag i processmaterialet kunna påverka det ärendet negativt (se exempel nedan!). En tredje farhåga som framkom är att sakkunnigutlåtandena som avges från SKL kan tappa i trovärdighet när också information kommer att redovisas som inte uppnår de kriterier som kvalitetssystemet kräver (även om detta redovisas på annat sätt och helt separat). Även denna risk bedöms som relativt liten (sedan nedan). Mottagarna av de forensiska uppslagen kommer att vara relativt få och uppslagen förväntas hanteras för vad de är och separat från övriga utlåtanden från SKL. En ytterligare farhåga som diskuterats vid hearingen är att uppslagen kanske inte levereras tillräckligt snabbt eller inte når till rätt mottagare. Det är uppenbart att en snabb hantering i många fall är mycket viktig för att uppslaget ska ge bästa möjliga effekt och att informationen också når rätt mottagare för att undvika tidsförluster i mottagarledet. En enkel hantering och en enkel redovisningsform underlättar för att snabba på hanteringen från SKL:s sida. Tydliga mottagare i mottagarledet är också en förutsättning. Dessutom kommer olika ärenden att ha olika förutsättningar och olika behov. Behovet av en snabb hantering eller andra särskilda önskemål i hanteringen kommer att behöva diskuteras utifrån det enskilda fallet. 12.2 Mottagarfrågan Mottagarfrågan ur ett riskbedömningsperspektiv berör inte enbart mottagare utifrån det som redan omnämnts ovan. Frågan handlar även om att forensiska uppslag inte ska levereras till mottagare som inte ska ha tillgång till den aktuella informationen, eller till en mottagare som inte har möjlighet att på rätt sätt tillgodogöra sig den aktuella informationen. Inte heller ska mottagaren vara en "återvändsgränd" så att relevant information som bör komma andra till del inte gör det. Riskerna bedöms som små om mottagarfrågan löses som föreslaget i rapporten. 12.3 Risker för enskild Hur bedöms då riskerna för enskild handläggare som handhar forensiska uppslag, dvs. risken för tjänstefel, disciplinärt ansvar eller regelrätta hot från extern part.? I de fall uppslagen kan regleras med tydliga standardförfaranden motsvarande de som idag finns för klassificeringsinformation och DNA-registerträffar och de hanteras efter detta bedöms risken vara mycket liten för enskild handläggare. Då vissa former av forensiska uppslag inte kommer att kunna detaljstyras och därför kommer att kräva utrymme för erfarenhetsbaserad tolkning finns en viss risk för att avsaknaden av detaljstyrningen medför att tolkning av analyssvar blir för vågad och därmed allt för ”spekulativ” och i värsta fall missvisande, vilket skulle kunna falla tillbaka på enskild, dvs. handläggaren i ärendet. 88 En risk i sig för den enskilde är att kunna hamna i ett tillkrånglat vittnesmål då ett forensiskt uppslag eller information från ett uppslag används på icke avsett vis. Om det aktuella uppslaget dessutom visar sig vara hanterat utanför uppsatta ramar på SKL, ”för vågat” även som uppslag betraktat osv., riskerar detta sänka ärendet som helhet, påverka trovärdigheten för den enskilde handläggaren och för verksamheten på SKL. I ett sådant fall skulle en internutredning kunna komma till stånd för att besluta om eventuell disciplinär åtgärd. Eventuella risker för enskild handläggare utifrån en eventuell extern hotbild är givetvis svårbedömd och någon form av underlag eller stöd i befintlig litteratur har inte hittats. Hotbilden har traditionellt sett varit mycket låg för SKL-anställda och kommer sannolikt så att vara. Det går dock inte att negligera risken för att hotbilden kan komma att förändras, i detta och andra typer av fall om det framkommer att det är en enskild experts tolkning och underlag som är av betydelse och inte något som är vedertaget eller hanterat enligt gängse praxis, gällande standardförfaranden och metoder. Hotbilden kan också komma att skärpas just för att expertens input av information förflyttas och istället ligger i en tidigare och av olika skäl betydligt mer sårbar del i processen. 12.4 Synen på SKL Några av riskerna med införandet av forensiska uppslag är att synen på teknisk bevisning, likväl som synen på SKL och SKL:s oberoende roll kan komma att förändras. Detta gäller såväl utifrån rättsväsendets olika aktörer, som från allmänheten och media. Risken gäller inte minst synen på SKL:s roll som oberoende myndighet och objektiv och opartisk verksamhet. Risken för att synen på verksamheten riskerar att förändras genom ett införande av forensiska uppslag påtalas även i litteraturen och ska inte förringas 1. Det är i det sammanhanget viktigt att påpeka att objektiviteten inte får riskera påverkas i en iver att till polisen redovisa information som leder en spanings- eller utredningsverksamhet i en viss (given) riktning och inte då beakta och föra vidare information som talar i motsatt eller helt annan riktning. En sådan obalans skulle bortsett risken för rättssäkerheten direkt kunna påverka synen på SKL. Risken för att rättsväsendets syn på teknisk bevisning som sådan skulle komma att förändras bedöms som relativt liten. Behovet av teknisk bevisning är i många fall stort och den ses överlag som robust och tillförlitlig; SKL levererar analyssvar och utlåtanden med mycket hög kvalitet. Om forensiska uppslag, däremot skulle hanteras felaktigt, genom att övervärderas, missförstås eller användas felaktigt (exempelvis som processmaterial) finns risk att rättsväsendets syn på teknisk bevisning som sådan påverkas. I det enskilda fallet skulle, som sagts tidigare, som exempel även ett felaktigt åberopande av forensiska uppslag i domstol kunna bli förödande. Det skulle utgöra en uppenbar angreppspunkt från försvarssidan i syfte att misskreditera mer eller mindre av den tekniska bevisningen i ärendet. Risken att synen på SKL påverkas är likaledes svår att bedöma, men bedöms dock i nuläget som relativt liten och begränsad eftersom forensiska uppslag inte ses som någon vanlig utlåtandeform, ska redovisas i ett eget format och på ett eget sätt och att de inte avses att hanteras som processmaterial. Uppslagen som grund är även avsedda att vara 1 Intelligence-led crime scene processing. Part I: Forensic intelligence, Forensic Sci Int 2010. 89 avgränsade till de grövsta brotten och brott som är kopplade till grov organiserad brottslighet. Precis som med synen på teknisk bevisning kan rättsväsendets syn på SKL och SKL:s roll påverkas om uppslagen hanteras felaktigt, på sätt som angetts ovan. pssst! Figur 12.1. Med en inriktning på att ta fram och leverera forensiska uppslag förändras SKL:s roll i praktiken. Samhällets och rättsväsendets syn på SKL kan som en följd komma att ändras och SKL bör diskutera ett förhållningssätt till denna risk (illustration Margareta Moldvik, SKL). Hur allmänhetens och medias syn kan komma att påverkas av ett införande av forensiska uppslag är svårbedömt och troligen också mer nyckfullt, men synen lär på samma sätt bli negativ om uppslagen används på icke avsett sätt. Detta gäller inte minst om den information som lämnar SKL både hanteras fel (exempelvis genom att obearbetat hamna i förundersökningsmaterialet och i rätten) och dessutom visar sig vara överskattat, missvisande eller i värsta fall direkt felaktigt. Sannolikt skulle pendeln svänga åt motsatta hållet om något uppmärksammat fall fick sin lösning genom underlag i forensiska uppslag. Media och allmänhet lär inte ha samma möjlighet till rimlighetsbedömning i frågan som rättsväsendets aktörer bedöms ha. Även om så skulle vara fallet finns ändock alltid risken att media vid ett sådant tillfälle, inte beaktar detta, utan snarare ser en möjlighet att nyttja ”skandalen” i eget medialt syfte. Avslutningsvis kan sägas att i det fall uppslagen skulle visa sig bli en betydligt vanligare redovisningsform än vad som inledningsvis bedömts, och beroende på hur de hanteras i mottagarledet behöver SKL utföra en mer omfattande regelrätt riskbedömning. Det finns också fog för att föreslå en riktad utvärdering med fokus riktat mot just riskbedömning av de forensiska uppslagen, efter viss tids verksamhet. 90 13 Pilotärenden I projektdirektivet har ingått att det under projektets gång skulle genomföras några skarpa ärenden i en pilot för att prova de rutiner som tagits fram. Uppslag till intressanta och relevanta pilotärenden har inte saknats, men det har av praktiska skäl varit svårt att genomföra. För att inte fördröja projektets genomförande fattade styrgruppen beslut om att inte genomföra några pilotärenden inom ramen för projektet. Pilotärenden beslutades läggas som del i de fortsättningsprojekt som ska följa. 91 92 14 Sammanfattande diskussion Det kan inledningsvis konstateras att information från forensiska undersökningar har potential att bidra till utredningen av brott och i en förlängning kunna leda till en ökad brottsuppklaring, genom att man vidgar mottagarfokus till att innefatta även spanings- och underrättelseverksamheten inom polisen. En större del av den framtagna informationen kan då komma till nytta än vad som fallet idag, och den kan även komma till nytta genom att möjlighet skapas till att leverera informationen tidigare i processen. Detta kapitel utgår från de tidigare kapitlen i rapporten summerar som en diskussion vad som huvudsakligen framkommit i projektet. 14.1 Nytt begrepp och ny definition Med begreppet "forensiska uppslag" avses att täcka den information som inte faller inom ramen för den sedvanliga ärendehanteringen på SKL men som genom att redovisas bidrar till det polisiära underrättelse- eller spaningsarbetet som framför allt syftar till uppklaring av grova brott eller brott kopplade till grov organiserad brottslighet. Det är uppenbart att det i vissa fall är och kommer att vara svårt att dra en skarp och tydlig linje mellan vad som är ett forensiskt uppslag och vad som innefattas av de vanliga handläggningsrutinerna. Områdena ligger till del omlott, och när och hur redovisning sker kan avgöra om det ska betraktas som det ena eller det andra. 14.2 Uppslag efter undersökningstyper – en inventering Ett av målen med projektet har varit att identifiera nya intressanta möjliga "spaningsprodukter". Den inventering som genomförts på de fyra operativa enheterna visar med all tydlighet att det finns en stor potential att ta fram och leverera information i form av forensiska uppslag till polisen. Den genomförda inventeringen ger föga förvånande även en lång lista med befintliga undersökningstyper som av olika skäl faller under begreppet forensiska uppslag. Merparten av dessa har redan tidigare setts som spaningsinformation, medan andra varit mindre uppenbara att det rört sig om uppslag. De har tillkommit vid olika tidpunkter, har olika bakgrund och även olika typer av lösningar på sin hantering och handläggning och därmed också sedan länge sina klarlagda kanaler för överföringen av informationen till mottagarledet. Ett uppenbart fortsättningsprojekt är att se över och i görligaste mån samordna den verksamhet som kan klassas som regelrätt forensiska uppslag. 93 14.3 Användning av databaser/register för att finna kopplingar mellan ärenden Den genomförda inventeringen visar att det redan idag finns ett stort antal olika register och databaser tillgängliga på SKL. Vissa används aktivt för att koppla samman olika ärenden andra inte. I vissa fall beror funna kopplingar på en helt manuell hantering som i vissa fall kan bygga på kunnandet hos enskild sakkunnig. Det finns ett visst behov av ytterligare register och databaser för att fånga upp mer information, göra befintlig information digitalt tillgänglig och i vissa fall få informationen samlad oberoende av individ. Utifrån ett strategiskt perspektiv är det dock i första hand en fråga om behovet av en ämnesöverskridande databas. Det är först med tillgång till en sådan övergripande databas som den fulla effekten av tillgänglig information kan nås med ämnesmässigt korsvisa kopplingar (se figur 7.1). 14.4 Viktning av framtagen information Forensiska uppslag ska som grundregel inte redovisas viktade då nackdelarna bedöms överväga de fördelar som ses. Undantag kommer att finnas och förekommer redan idag i exempelvis klassificeringsärenden avseende narkotika och vid redovisning av DNAregisterträffar. Framtiden får visa om grundregeln ska ändras, om några eller alla forensiska uppslag skulle vinna på att de faktiskt ges en viktning och hur denna i så fall skulle utformas för att på ett tydligt vis förmedla det "värde" som avses för informationen/resultatet, med liten risk för överskattning respektive underskattning av informationen. En viktning bör i den mån det är görligt vara synkroniserad för olika undersökningstyper och väl skiljd från den skala som används för den regelrätta ärenderedovisningen från SKL. 14.5 Beställarkoder SKL:s beställarkoder syftar till att underlätta för uppdragsgivaren, samtidigt som korrekt angivna beställarkoder i den digitala uppdragsbegäran underlättar SKL:s interna hantering. I linje med detta är det lämpligt att skapa beställarkoder även för forensiska uppslag. Utgångsläget är att skapa övergripande beställarkoder för respektive ämnesområde, där det bedöms vara möjligt att redovisa information som forensiska uppslag (K90, B90 osv.). Informationen som anges till dessa beställarkoder bör vara av en övergripande karaktär och samtidigt tydliggöra kontaktbehovet, eventuellt aktuella brottstyper samt på vilken nivå beslut om undersökning fattas. För de fall en viss undersökningstyp visar sig bli vanlig som forensiskt uppslag får beslut fattas om en egen beställarkod ska skapas som i mer detalj specificerar vilken undersökningstyp/produkt det rör sig om. Det finns en viss liten risk att beställarkoder avseende forensiska uppslag blandas samman med de övergripande "00-koderna". Rent generellt bör alltid en beställarkod avseende 94 forensiska uppslag (likväl som för "00-koderna") följas av nödvändig information i den digitala begäran. 14.6 Redovisningsformer Forensiska uppslag blir en ny redovisningsform inom ramen för så kallade undersökningsärenden (U-ärenden) tillsammans med andra redovisningsformer som Sakkunnigutlåtanden och Analysbesked. Det ska tydliggöras att utlåtandet rör ett forensiskt uppslag; i utlåtandets sidhuvud samt med en röd ruta med text som återfinns på alla dokumentets sidor (som också tydliggör syftet/användandet av informationen som ges i uppslaget). Uppslagen bör som regel redovisas skriftligt till mottagaren och med e-post (GW). På sikt bör redovisningen ske endast digitalt med elektronisk signatur. Det finns i vissa sammanhang skäl att frångå denna grundregel, något som då det är aktuellt får beslutas i varje enskilt fall. Hanteringen av uppslagen avseende diarienummerhanteringen (dvs. ett eget ärende eller inte) bör ske utifrån den praxis som gäller på SKL idag, även om det också kan komma att förekomma vissa undantag. En utlåtandemall för forensiska uppslag återfinns i bilaga 4 (samt figur 10.3). 14.7 Ovanliga fynd och nya tekniker Redovisningsformen Forensiskt uppslag bör i vissa andra fall kunna vara det bästa alternativet att delge polisen information, snarare än ett sakkunnigutlåtande eller analysbesked. Det kan exempelvis gälla redovisningen av mycket ovanliga fynd som SKL kanske saknar kunskap kring, att fynden av andra skäl visar sig vara svåra att värdera eller att de erhållna resultaten på annat sätt är problematiska att hantera. Uppslagshanteringen skulle även kunna användas för redovisning av resultat från tekniker eller metoder som ännu inte är fullt ut beprövade, validerade eller kvalitetssäkrade, men som är av värde att ta till därför att mottagaren kan ha en direkt nytta av den framtagna informationen. 14.8 Mottagare av forensiska uppslag Mottagarfrågan är central i hanteringen av forensiska uppslag och den har föranlett omfattande diskussioner i projektet. Det är uppenbart att informationen måste nå rätt i mottagarledet, mottagandet ska ske utan fördröjningar, och utan att den delges personer som inte ska eller har rätt att ta del av den. Utgångspunkten i det här underlaget är att mottagare inom respektive polismyndighet i första hand bör utgöras av KUT/FA-team eller motsvarande, samt att hanteringen sker på likartade grunder oavsett polismyndighet. Annan rutin avseende hur SKL skickar uppslag kan vara möjlig om överenskommet mellan SKL och berörd myndighet. Det kan 95 exempelvis visa sig att en viss typ av forensiska uppslag bör ha annan mottagare inom en myndighet för bästa hantering. Mottagarfrågan måste också praktiskt lösas utifrån att vissa uppslag kommer att uppkomma på SKL utan en bakomliggande extern förfrågan, men likväl måste skickas till rätt mottagare. Ju fler varianter att ta hänsyn till desto större blir risken att ett uppslag inte skickas till rätt mottagare och att det fördröjs. Det kan senare visa sig att det behövs en vidareutveckling eller kanske en översyn avseende strukturen för mottagande och den vidare hanteringen av uppslag, och för att säkerställa att hanteringen sker på likartade grunder oavsett mottagande polismyndighet. 14.9 Sekretessfrågan När det gäller frågan om sekretess så hänvisar SKL som regel till förundersökningssekretess för pågående undersökningsärenden, med hänvisning till uppdragsgivaren när det rör ärenderelaterade frågor. Viss avgränsad ärendeinformation i en pågående undersökning kan lämnas ut inom ramen för förundersökningssekretessen. Utöver detta är det sekretessbestämmelserna i OSL: offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) som kan tillämpas i SKL:s medverkan i den brottsbekämpande verksamheten. Hit hör: 18 kap. 1§ (till skydd för det allmännas intresse vid förundersökningar m.m.), 18 kap. 2§ (underrättelseverksamhet m.m.), 18 kap. 3§ (myndighet som biträder polismyndigheter m.fl., såsom SKL), samt 35 kap 1§ (till skydd för enskilds personliga och ekonomiska förhållanden i förundersökningar, brottsförebyggande verksamhet m.m.). För att minska risken för en oönskad spridning av informationen i forensiska uppslag kan så kallad sekretessmarkering användas. Oavsett om uppslaget handläggs under ett eget diarienummer eller tillsammans med annat underlag. Sekretessmarkeringen utgör endast en "flaggning till" den som senare gör sekretessprövningen att materialet tidigare bedömts skäligt att skydda. En begränsning i förhållande till information inlagda i exempelvis SUR eller KUR är att det vid en förfrågan om utlämnande av handlingar i ett ärende så kommer det i beskedet från SKL att framgå att ett underlag finns på myndigheten (och på vilken grund beslutet fattas att underlaget inte lämnas ut). Ett prövningsbeslut kan också överklagas vid domstol. Detta blir således en möjlig ingång till dels information att uppgifter överhuvudtaget förekommer, dels en möjlig väg till åtkomst av uppgifter som hos polisen är sekretessbelagda. 14.10 Riskbedömning En mycket begränsad riskbedömning har genomförts i projektet. I den mån risker finns bedöms de vara relativt små för det enskilda fallet, myndigheten och för enskild handläggare. Objektiviteten får inte riskera att påverkas i en iver att till polisen redovisa information som leder en spanings- eller utredningsverksamhet i en given riktning och därmed inte föra vidare information som talar i motsatt eller helt annan riktning. 96 Den största risken bedöms vara i det enskilda fallet om ett eller flera forensiska uppslag hanteras felaktigt, misstolkas i utredningen eller som processmaterial. Detta kan ge följdverkningar även utanför ärendet i fråga, för enskild handläggare eller för SKL. Efter en viss tids verksamhet bör det genomföras en utvärdering av forensiska uppslag med ett fokus riktat mot just riskbedömning. 14.11 Pilotärenden I projektdirektivet ingick att under projektets gång genomföra några skarpa ärenden i en pilot och prova de rutiner som tagits fram. Uppslag till intressanta och relevanta pilotärenden har inte saknats, men det har av praktiska skäl varit svårt att genomföra några pilotärenden. För att inte fördröja projektets genomförande har det i samråd med styrgruppen fattats beslut om att inte genomföra några pilotärenden inom ramen för projektet. Pilotärenden blir en del i de fortsättningsprojekt som följer på detta. 14.12 Behörighetsfrågan på SKL Behörighetsfrågan är en intern SKL-fråga. Behörigheterna för att handlägga och redovisa forensiska uppslag har sedan tidigare bestämts till att kallas A3-behörigheter. Detta i linje med de tidigare A1- och A2-behörigheterna 1. Behörigheten "A3" definieras som behörighet att redovisa forensiska uppslag inom aktuell ärendetyp där man sedan tidigare har A1- alternativt A2-behörighet eller behörighet att redovisa resultat inom en ärendetyp som endast kan redovisas som forensiskt uppslag. Varje A3-behörighet ska beskrivas i SKL:s KUB-system, generellt och övergripande för aktuella ämnesområden eller där så bedöms användbart och möjligt mer specifikt och i detalj för del eller delar av ett ämnesområde. Placering av A3-behörigheterna efter KUB-nivåer ska avgöras från fall till fall. Den generella utgångspunkten är dock att alla icke specificerade (eller generella) A3behörigheter har som utgångsläge en KUB-nivå 6 placering. En lägre KUB-placering kräver förutom att behörigheten kan specificeras även en viss volym av ärendetypen. Se vidare om behörighetsfrågan i bilaga 5. 14.13 Resursbehov och kompetenskartläggning Projektet har inte tagit sig an någon inventering av vare sig kompetenssäkringsbehov eller hur forensiska uppslag påverkar resursbehovet på SKL i stort eller på respektive operativ enhet. I många fall innebär forensiska uppslag bara varianter på bekant tema och ska då kunna fungera med befintliga kompetensnivåer. Vissa tekniker, å andra sidan kommer att kräva omfattande kompetenssäkring såsom exempelvis familjesökningar (DNA). 1 Se SKL:s Spelregler del 2, avsnitt 8.3 bilaga 1 97 Införande av forensiska uppslag innebär en faktisk ambitionshöjning från SKL:s sida och därmed följer normalt ett behov av resurstillskott. ett införande av forensiska uppslag torde inte utgöra något undantag i den frågan. 14.14 Beslut om införande av forensiska uppslag Vem fattar beslut om införande av forensiska uppslag? För att komma fram till en ståndpunkt i den frågan behöver man ta ställning till om lämnande av forensiska uppslag till polisen ligger inom ramen för de uppgifter som SKL ska utföra. I SKL:s instruktion (§2) står följande: "Vid laboratoriet skall utföras laboratorieundersökningar som föranleds av misstanke om brott, samt bedrivas annan verksamhet som står i samband därmed (kriminaltekniska undersökningar). Om laboratoriets utrustning och förhållandena i övrigt medger det, får även andra undersökningar utföras." Forensiska uppslag bedöms därför kunna inrymmas inom ramen för uppdraget som anges i instruktionen. Ett beslut från SKL bör fattas efter ett remissförfarande av denna rapport till de myndigheter som ingår i Forensiska rådet. 98 15 Slutsatser Sammanfattningsvis kan följande slutsatser dras från projektet: • Den genomförda inventeringen visar på att det inom flera olika forensiska ämnesområden finns stor potential att leverera information till polisen i form av forensiska uppslag. • Rapporten presenterar underlag som stödjer ett införande av forensiska uppslag på SKL; handläggningsrutiner, mallar, mottagare, sekretesshantering, beställarkoder och behörighetsfrågor. • Rapporten presenterar hur fingeravtryck som inte bedöms vara användbara för individualisering kan redovisas som forensiska uppslag. Detta kan ses som ett steg i att föra in fingeravtrycksjämförelser på en graderad skala, i linje med redovisningen av alla andra forensiska undersökningar som ges en slutsats. • För att optimera möjligheten till kopplingar mellan olika ärenden och över olika ämnesgränser krävs upprättandet av en övergripande databas och analysverktyg. • Det krävs ett fortsättningsprojekt på SKL för att fullfölja de praktiska detaljerna, för att skapa eller uppdatera nödvändiga kvalitetsdokument på enhets- och SKL-nivå, och genomföra pilotärenden i nära samarbete med polisen, för att slutligen införa forensiska uppslag i den operativa verksamheten. • Det kan komma att krävas en översyn och vidareutveckling avseende mottagande och den vidare hanteringen av uppslag, i syfte att säkerställa att mottagandet sker korrekt och att relevant information förs vidare, samt att hanteringen sker på likartade grunder oavsett polismyndighet. Synpunkter från remissinstanserna kan vara värdefulla i denna fråga. Det kan även vara på sin plats med en utvärdering viss tid efter att verksamheten aktiverats och säkerställa att informationsöverföringen fungerar. • En översyn behöver på sikt genomföras för att harmonisera alla befintliga typer av forensiska uppslag på SKL, inklusive befintlig redovisning av jämförelser mellan ärenden, med nya typer av uppslag och med de förslag till hantering som presenteras i rapporten. 99 100 Källförteckning Artiklar markerade med "*" är inte refererade till i rapporten, men kan vara av intresse för den som vill läsa mer inom ämnet. ”Redovisning DNA” en ny redovisningsform från SKL. R. Ansell, Kriminalteknik, 2004;2:25. Potential use of fingerprint in forensic intelligence: Crime scene linking.* A. Anthonioz, A. Aguzzi, A. Girod, N. Egli, O. Ribaux, Problems of Forensic Sciences, 2002;LI:166–170. Concepts and possibilities in forensic intelligence. C. Bell, Forensic Science International, 2006;162:38–43 Diving into magnetic stripe card skimming devices. J. Bengtsson, Digital Evidence and Electronic Signature Law Review, 2008;5:187-191. Finding criminals through DNA of their relatives. F.R. Bieber, C.H. Brenner, D. Lazer, Science, 2006;312(2):1315-1316. A likelihood ratio approach to familial searching of large DNA databases. S. Cowen, J. Thomson, Forensic Science International: Genetics, Supplement Series, 2008;1:643-645. Effectiveness of familial searches. J.M. Curran, J.S. Buckleton, Science & Justice, 2008:84:164-167. Forensic drug intelligence: An important tool in law enforcement.* P. Esseiva, S. Ioset, F. Anglada, L. Gaste, O.Ribauxa, P. Margot, A. Gallusser, A. Biedermann, Y. Specht, E. Ottinger, Forensic Science International, 167 2007;167:247– 254. Social and ethical issues in the use of familial searching in forensic investigations: Insights from family and kinship studies, E. Haimes, Journal of Law, Medicine & Ethics, 2006; DNA, fingerprinting & civil liberties, summer 2006. DNA-based prediction of human externally visible characteristics in forensics: Motivations, scientific challanges, and ethical considerations. M. Kayser, P.M. Schneider, Forensic Science International: Genetics, 2009;3:154-161. Forensic Intelligence: An initial overview. M. Kebbell, P. Hosking, CEPS Research Preview, 2009;21. Intelligence-led policing. Jerry Ratcliff, Willan Publishing Portland Oregon, USA, 2008. ISBN 9781843923398. 101 Intelligence-led crime scene processing. Part II: Intelligence and crime scene examination. O. Ribaux, A. Baylon, E. Lock, O. Delemont, C. Roux, C. Zingg, P. Margot, Forensic Science International, 2010;199:63–71. Intelligence-led crime scene processing. Part I: Forensic intelligence. O. Ribaux, A. Baylon, C. Roux, O. Delemont, E. Lock, C. Zingg, P. Margot, Forensic Science International, 2010;195:10-16. The contribution of forensic science to crime analysis and investigation: Forensic intelligence. O. Ribaux, S.J. Walsh, P. Margot, Forensic Science International, 2006;156:171–181. Case based reasoning in criminal intelligence using forensic case data. 0. Ribaux, P. Margot, Science & Justice, 2003;43:135-143. Inference structures for crime analysis and intelligence: the example of burglary using forensic science data. O. Ribaux, P. Margot, Forensic Science International, 1999;100:193–210. The contribution of shoemark data to police intelligence, crime detection and prosecution.* B. Rix, Findings 236, 2004, Home Office UK, Research, Development and Statistics Directorate, ISSN 1473-8406. The relationship between deprivation and forensic opportunities with stolen vehicles.* L.L. Smith, J.W. Bond, D. Phil, Journal of Forensic Sciences, 2009;54(5):1077-1080. Using relative’s DNA cracks crime, but privacy questions raised. J. Spellman, CNN Justice, 18 nov 2009. Two items of evidence, no putative source: An inference problem in forensic intelligence.* F. Taroni, S. Bozza, A. Biedermann, Journal of Forensic Sciences, 2006;51(6):1350-1361. Pattern detection in forensic case data using graph theory: Application to heroin cutting agents.* A-L. Terrettaz-Zufferey, F. Ratle, O. Ribaux, P. Esseiva, M. Kanevski, Forensic Science International, 2007;167:242–246. The collation of forensic DNA case data into a multi-dimensional intelligence database. S.J. Walsh, D.S. Moss, C. Kliem, G.M. Vintiner, Science & Justice, 2002;42:205-214. Interpol Handbook on DNA data exchange and practice; Recommendations from the Interpol DNA monitoring expert group. Interpol, 1st edition, Interpol, Lyon Frankrike 2001. 102 The forensic use of bioinformation: Ethical issues. Rapport, Nuffield Council on Bioethics, Cambridge, England, september 2007. ISBN 978904384-16-8. Kriminalteknisk strategi med handlingsplan RPS, Rikspolisstyrelsen 2007. 103 104 Bilagor Bilaga 1 Kontrakt/direktiv Bilaga 2 Delrapport (minnesanteckningar) inledande hearing 2009-06-16 Bilaga 3 PM om överskottsinformation Bilaga 4 Utlåtandemall för forensiska uppslag Bilaga 5 Behörighetsfrågan på SKL 105 106 Underrättelse- och Spaningsinformation till Polisen Dokumentnamn Version Sparad Projektdirektiv/kontrakt 1.0 09-11-09 07:15 Författare Skapad Liselotte Nielsen Sundberg Ricky Ansell Underrättelse- och Spaningsinformation till Polisen Projektdirektiv/kontrakt SKL-övergripande 1(6) Underrättelse- och Spaningsinformation till Polisen Dokumentnamn Version Sparad Projektdirektiv/kontrakt 1.0 09-11-09 07:15 Författare Skapad Liselotte Nielsen Sundberg Ricky Ansell Inledning/bakgrund/syfte I syfte att nyttja alla de resultat som erhålls vid SKL:s undersökningar på ett effektivare sätt i Polisens utredningsarbete ser laboratoriet möjligheter att på ett mer aktivt sätt än idag leverera underrättelse- och spaningsinformation vid grova brott. Redan idag lämnar SKL information som är att betrakta som underrättelseinformation i form av narkotika klassificeringar eller träffrapporter DNA. Men vi erhåller också i samband med olika kriminaltekniska undersökningar resultat som inte uppfyller kraven för att kunna redovisa i form av analysbesked eller sakkunnigutlåtanden inom den normala ärendehanteringen. Dessa resultat har en stor potential att kunna användas mer aktivt som underrättelse- och spaningsinformation, speciellt i samband med förundersökningar i grova brott. Övergripande kan ses tre olika slag av information: 1) Information som produkt, t.ex. klassificering av narkotikabeslag som kan ge information om tillverkningsmetod, geografiskt ”tillverkningsområde”, distributionsväg, ”länkar” mellan beslag etc. Metodiken kan nyttjas lokalt, nationellt och internationellt. CHAIN är ett exempel på projekt som levererar denna typ av spaningsinformation. 2) Preliminär information genom förhandsbesked i ett mycket tidigt skede i ett ärende, kanske redan efter en enstaka analys. Informationen är då ännu inte verifierad och resultatet kan komma att ändras. 3) Information när det befintliga materialet inte medger att vi kan få fram en kvalitetssäkrad produkt men där uppgifterna ändå är värdefulla för utredningen. En DNA-analys kan t.ex. visa att förövaren kan vara släkt med offret eller att förövaren skulle kunna vara ”någon av dessa tre” av flera möjliga. SKL levererar idag information i både kategori 1 och 2 i en begränsad omfattning, medan kategori 3 avses att bli ett helt nytt område för SKL. Den information som lämnas i kategori 2 är i första hand inte ämnad för att användas processuellt utan huvudsakligen i spanings- eller underrättelsearbete. Informationen som lämnas i kategori 1 kan bli aktuell att användas processuellt i ett senare skede. I detta avseende finns en erfarenhet och vissa rutiner både hos SKL och Polisen. För att kunna leverera information i kategori 3 behöver det skapas ny gemensam metodik. Vi bedömer att det till exempel kommer att krävas helt nya handläggningsprocesser och informationsvägar vid såväl SKL som Polisen, samt nya redovisningsformer. 2(6) Underrättelse- och Spaningsinformation till Polisen Dokumentnamn Version Sparad Projektdirektiv/kontrakt 1.0 09-11-09 07:15 Författare Skapad Liselotte Nielsen Sundberg Ricky Ansell MÅL Effektmål Att leverera forensisk underrättelse- och spaningsinformation till Polisen dels till pågående utredningar i syfte att driva dessa framåt, dels som uppslag för att eventuellt påbörja nya utredningar. Projektmål Att genomföra en hearing med Polisen från storstadsmyndigheterna inklusive RKP i syfte att utforma arbetsrutiner för leverans av underrättelse- och spaningsinformation. Att hitta former och processer för hur SKL ska lämna underrättelse- och spaningsinformation till Polisen. Följande ska täckas av projektet: Ø Ø Ø Ø Ø SKL:s definition av underrättelse- och spaningsinformation Identifiering av de ärendetyper som kan leverera denna information och i vilken form. Behörighet/behörigheter inom KUB för att avge denna information En eller flera mallar för redovisning av underrättelse- och spaningsinformation. En process för handläggning av underrättelse- och spaningsinformation där följande ska vara klarlagt: - handläggarroller (en eller två, ärendeansvar) - former för granskning - former för redovisning - slutsatsskala eller ej - underskrifter, arkivsignaturer mm Ø Mottagare inom Polisen Ø Ett mindre antal försöksärenden i en pilot där man tagit fram och levererat underrättelse- och spaningsinformation i syfte att praktiskt pröva handläggningsprocess och redovisningsform mot Stockholm och Västra Götaland. Konsekvenser om projektet inte genomförs Rättsprocessen går miste om information i enskilda utredningar som skulle kunna såväl förkorta utredningen som leda den framåt. Dessutom går man miste om en önskvärd överföring av information som stöd till det polisiära underrättelsearbetet i stort. Leveransobjekt och leveranstidpunkter Leveransobjekt Leveransdatum Hearing och utvärdering av denna 2009-09-15 Process för handläggning 2009-12-30 Koncept för redovisning 2010-01-31 Utvärdering av pilotärenden 2010-03-15 Slutrapport 2010-09-31 3(6) Underrättelse- och Spaningsinformation till Polisen Dokumentnamn Version Sparad Projektdirektiv/kontrakt 1.0 09-11-09 07:15 Författare Skapad Liselotte Nielsen Sundberg Ricky Ansell Milstolpar Milstolpe 1: Styrgruppsmöte efter leverans av utvärdering av hearing, se preliminära tider ovan. Begränsningar Projektet ska, förutom i hearingdelen, koncentreras till samverkan med Polismyndigheterna i Stockholm och Västra Götaland. Övriga Polismyndigheter får anslutas senare förutsatt att det beslutas om en fortsättning på ambitionen att leverera denna information från SKL. Utförande / material och metoder Projektet är ett övergripande SKL-projekt och ska ha representation från samtliga operativa enheter vid SKL. Några av projektmålen har ett direkt beroende till KUB (SKL:s definition av underrättelse- och spaningsinformation samt behörighet/behörigheter inom KUB för att avge denna information) och ska i dessa delar samverka med KUB-projektet. I andra delar finns ett starkt beroende till Bevisvärdesprojektet (processen för redovisning) och i den delen ska samverkan ske mot Bevisvärdesprojektet. Planerad redovisningsform Projektet ska redovisas i form av en delrapport från den utvärderade hearingen samt en slutrapport. Därutöver ska projektledaren till styrgruppen vid varje styrgruppsmöte presentera en lägesbeskrivning för både processen för handläggning och redovisning. Tids- och resursplan Beräknad total tidsåtgång (h) Beräknad totalkostnad (kr) Projektet beräknas påbörjas (datum) Projektet beräknas vara slutfört (datum) 1968 674 800 2009-10-01 2010-09-31 Projektorganisation Roll Namn Styrgrupp Tore Olsson Christina Bertler Liselotte Nielsen Sundberg, Mats Hägg (PM Skåne), Robert Kalmendal (PM Östergötland), och Björn Lidö (RPS) Projektledare Ricky Ansell Projektgrupp Per Brolund (DokIT), Johan Dahlqvist (KemTek), Carina Högberg (Drog), Göran Kidfeldt (KemTek), Birgitta Kindstrand (Bio), Ulf Jonsson (RKP), Lennart Kjellander (RKP), Josefin Moberg (Drog), 4(6) Underrättelse- och Spaningsinformation till Polisen Dokumentnamn Version Sparad Projektdirektiv/kontrakt 1.0 09-11-09 07:15 Författare Skapad Liselotte Nielsen Sundberg Ricky Ansell Martina Nilsson (PM Stockholm), Börje Rubensson (PM Västra Götaland), Lise-lott Törnqvist (PM Västra Götaland) och Christer Widemalm (PM Stockholm). Arbetstid (timmar) Namn Kvartal 4 (2009) Kvartal 1 (2010) Kvartal 2 (2010) Kvartal 3 (2010) Totalt Ricky Ansell (projektledare) 60 60 80 80 280 Per Brolund, DokIT 40 40 40 40 160 Johan Dahlqvist, KemTek 40 40 40 40 160 Carina Högberg, Drog 40 40 40 40 160 Göran Kidfeldt, KemTek 40 40 40 40 160 Birgitta Kindstrand, Biologen 40 40 40 40 160 Josefin Moberg, Drog (sekreterare) 60 60 60 60 240 Ulf Jonsson, RKP 30 30 24 24 108 Lennart Kjellander, RKP 30 30 24 24 108 Martina Nilsson, PM Stockholm 30 30 24 24 108 Börje Rubensson, PM Västra Götaland 30 30 24 24 108 Lise-lott Törnqvist PM Västra Götaland 30 Christer Widemalm, PM Stockholm 30 30 24 24 108 30 24 24 108 Summa 500 484 484 1968 500 Interna kostnader (löner) Specifikation Kostnad (kr) Löner SKL 1280 timmar á 350 kr 448 000 Löner Polisen 648 timmar á 350 kr 226 800 Summa 674 800 Externa kostnader Specifikation Kostnad (kr) Resor, hotell 70 000 Övrigt 20 000 Summa 90 000 5(6) Underrättelse- och Spaningsinformation till Polisen Dokumentnamn Version Sparad Projektdirektiv/kontrakt 1.0 09-11-09 07:15 Författare Skapad Liselotte Nielsen Sundberg Ricky Ansell Beslut .......................................................... Namn (Ricky Ansell) ..................................... Datum .......................................................... Namn (Tore Olsson) ..................................... Datum Revisionshistoria Version 0.1 0.3 0.4 0.5 0.6 Datum Anmärkning Utfört av Delats vid SKL till Roger och Weine Bifogad till minnesanteckningar från hearing Justering projektets titel. Uppdatering av innehållet. Komplettering av tider och personresurs till Styrgrupp och Projektgrupp. 6(6) LNS LNS LNS LNS LNS/RAN Minnesanteckningar från hearing om underrättelse- och spaningsinformation 090616 vid SKL Närvarande: Richard Lilja, RPS Kent Rosengren, RPS Lisa Lundin, RPS Pia Ekström, RPS Gunnar Nord, RPS Lennart Kjellander, RKP Hans Melander, RKP Tore Olsson, SKL Roger Carlsson, SKL Liselotte Nielsen Sundberg, SKL Bengt Nylander, PM i Stockholm Dick Ringström, Västra Götaland Peder Englund, PM i Västra Götaland Leif Rundberg, PM i Västra Götaland Anders Sandholm, PM i Västra Götaland Torbjörn Åhgren, PM i Västra Götaland Per Lidehäll, PM i Skåne Mats Bengtsson, PM i Östergötland Weine Drotz, SKL Kort sammanfattning: Presentation: Presentation av syftet och mål med hearingen och en inblick i SKL:s möjligheter avseende möjligheter till underrättelse- och spaningsinformation, se vidare i bifogad presentation. Myndigheternas syn på hur de vill att SKL ska hjälpa till: Här framhölls att det är viktigt att få denna typ av information men att det inte får försämra för de redan befintliga undersökningar som utförs vid SKL så att handläggningstiderna försämras. Resursfrågan måste tas om hand både vid SKL och vid Polismyndigheterna. Vidare föreslogs att SKL i någon form, t.ex. via beställningskatalogen, ska göra det tydligt för uppdragsgivaren vilka tjänster som kan erbjudas avseende underrättelse- och spaningsinformation. Risker med underrättelse- och spaningsinformation från SKL: Risken att informationen felaktigt tilldöms bevisvärde och att SKL:s vanliga utlåtande, som en konsekvens av detta, förlorar i trovärdighet diskuterades. Man har inom polisen ett bra system för att hantera och bedöma trovärdigheten av underrättelseuppslag och om man skulle kunna hantera information från SKL på samma eller liknande sätt så borde risken för felaktig hantering av informationen kunna minskas. Särskilda områden som behöver utvecklas: Här nämndes olika former av biometrisk information, t.ex. bildjämförelse och röstanalyser som områden som är i behov av spaningsinformation. Bl a nämndes vikten av röstanalyser i utpressningsärenden och i ärenden avseende grova narkotikabrott. Kriterier för de ärenden där resurser inom detta område ska riktas: Insatserna ska framförallt riktas mot de grova brotten, t.ex. de som kommer att hanteras i GOB. Västra Götaland framhöll sin lista över de brott som ska handläggas vid länskrim som en bra definition över grova brott värda den extra resursen. Vidare framhölls att man i sammanhanget inte får glömma bort mängdbrotten. Träffar från DNA- och fingeravtrycksregistren riktar sig i stor omfattning mot dessa brottstyper och är i sammanhanget mycket viktig spaningsinformation för att lösa denna typ av brott. Redovisningsformer: Informationen bör i normalfallet levereras i skriftlig form. Återigen framhölls det system som idag finns för underrättelser som ett väl fungerande system. Vidare diskuterades frågan om att denna typ av information borde finnas i polisens ITsystem på ett bättre sätt än idag, för att t.ex. kunna nås av SURFA. Detta önskemål bör tas med i den fortsatta utvecklingen av PUST och ”RIF-plattformen”. Givare av informationen vid SKL: Här diskuterades vikten av att de personer som får avge information av typen underrättelse- och spaningsinformation vid SKL har rätt kompetens så de rätt förstår att förmedlar en bild av komplexiteten i informationen till mottagaren så att den inte feltolkas eller i felaktigt begränsar utredningen. Mottagare av informationen vid Polisen: Uppfattningen om var informationen ska tas emot inom Polisen divergerar en aning mellan de olika myndigheterna. Man hade ändå en samsyn i att i det aktuella akuta ärendet måste informationen nå utredningen utan mellanlandning. För underrättelsehantering fanns flera idéer. Dels nämndes SamoKUT som ett alternativ och dels nämndes FA-team som en naturlig mottagare av informationen. Ytterligare en idé var att all information ska gå till RKP för att sedan fördelas ut till berörda. Projekt: Ett projekt kommer att genomföras under hösten i syfte att utveckla och prova en process för hur SKL i högre utsträckning än i dag ska kunna leverera underrättelse- och spaningsinformation till Polismyndigheterna. Se vidare i det utkast till direktiv/kontrakt som bifogas. SKL är tacksam för synpunkter (till Liselotte). Två representanter för vardera Stockholm och Västra Götaland samt en representant för RKP inbjöds att delta i projektgruppen. Myndigheterna lovade att samordna så att olika relevanta kompetenser deltar. Vidare inbjöds en representant från vardera Skåne, Östergötland och RPS att delta i styrgruppen. Respektive myndighet bekostar arbetstid och traktamenten medan SKL täcker eventuella kostnader för resor och boende. Svar om deltagande önskas till Liselotte senast den 1/8. Visning: Sist genomfördes en visning av några av de områden där SKL redan idag levererar underrättelse- och spaningsinformation, Chain och Vapen-IBIS samt vidare fingeravtyck där vi skulle kunna göra med än vad vi gör idag. Anteckningar förda av: Liselotte Nielsen Sundberg 1 (2) PM Länskriminalpolisen, staben Barbro Jönsson, stabschef Datum 2010-02-14 Överlämnande av överskottsinformation Fråga har uppstått om när och hur överskottsinformation kan lämnas vidare inom polis/SKL. Hanteringen av överskottsinformation är i svensk rätt i huvudsak oreglerad. Det finns två undantag som tar sikte på sådan information som kommer fram vid hantering av hemliga tvångsmedel. Därvid skiljer sig reglerna för överskottsinformation som kommer fram vid hemlig rumsavlyssning från de som rör övriga hemliga tvångsmedel. I proposition 2004/05:143, Överskottsinformation vid användning av hemliga tvångsmedel m.m., behandlas dels frågan om definition av begreppet överskottsinformation dels regleringen om hur sådan information kan och får hanteras. I avsnitt 4.1 i nämnda prop. betecknas ”överskottsinformation” som att det ”Vid användning av hemliga tvångsmedel kan det komma fram uppgifter som inte har något som helst samband med det brott som legat till grund för tvångsmedelsbeslutet. I avsnitt 6.4 konstateras vidare att det inte är användningen av överskottsinformation i förutredning och underrättelseverksamhet som regleras då det inte anses lämpligt att lagreglera användningen vid dessa verksamheter. Det är i stället frågan om inledande av förundersökning som regleras, avsnitt 6.1. i avsnitt 6.4, s. 40, konstateras vidare att regeringen inte ser anledning att göra skillnad mellan överskottsinformation som kommit fram vid användning av hemliga tvångsmedel, och annan information som de brottsbekämpande myndigheterna har tillgång till. Användningen av överkottsinformation inom ramen för förutredning och kriminalunderrättelseverksamhet begränsades därför inte. Prop. 2005/06:178 handlar om frågor om hemlig rumsavlyssning och hur överskottsinformation därvid skall behandlas. I avsnitt 10.2 läggs fast att överskottsinformationen skall få användas för att utreda brottet endast om Postadress Besöksadress Telefon E-post Box 429 401 26 Göteborg Ernst Fontells Plats Göteborg 031-739 20 00 polismyndigheten.vastragotaland@polisen.se Telefax www.vastragotaland.polisen.se Org.nr Telefon till Polisen 031-739 29 50 202100-0076 114 14 2 POLISMYNDIGHETEN I VÄSTRA GÖTALAND 2010-02-14 det i sig själv hade kunnat leda till ett beslut om hemlig rumsavlyssning. Vissa andra regler gäller för att förhindra brottet. Begreppet överskottsinformation används även i andra sammanhang. Datainspektionen fattade 2006 ett beslut om Vägverkets bildhandtering i samband med försöket med trängselskatt i Stockholm. Inspektionen konstaterade därvid att det fanns risk för att hanteringen kunde omfatta enskilda personer och att denna överskottsinformation inte var förenlig med lagstiftningen om trängselskatt. Slutsatser Det finns ingen lagreglering som särskilt berör hanteringen av den överskottsinformation som uppkommer i SKL:s arbete. Denna hantering får i stället anpassas efter allmänna regler om förundersökning och kriminalunderrättelsearbete. Utan att gå in i detalj på dessa regler kan konstateras att det finns inga formella hinder mot att använda uppgifterna såväl i kriminalunderrättelsearbete, förutredning som förundersökning. Om uppgifterna leder till förundersökning skall detta naturligtvis dokumenteras som alla andra uppgifter som finns i ärendet. Har uppgifterna slutlig betydelse för utgången i ärendet skall de ingå i protokollet, annars i slasken. I sammanhanget kan noteras att uppgifterna normalt sett inte kan betraktas som så känsliga som t.ex. överskottsinformation från en teleavlyssning eller källinformation. Barbro Jönsson, stabschef Forensiskt uppslag Datum Vårt diarienummer Ert datum Er beteckning 1 (1) Observera att detta är ett forensiskt uppslag! Denna information kan användas för underrättelse- eller spaningsändamål, men är inte avsedd att användas som processmaterial i domstol. Polismyndigheten Västra Götaland N.N. Box 429 401 26 GÖTEBORG Uppdragsgivare Polismyndigheten Västra Götaland, Göteborg. Materialförteckning Av materialförteckningen framgår även använd metodik. Undersökningsmaterial Beteckning Materialbeskrivning Uppdragsgivarens beteckning: SKL:s materialnr: Metodik: * Standardförfarande (SF) och metoder (M) ingår i laboratoriets ackreditering enligt ISO/IEC 17025. För förklaring av kortkoderna för använda standardförfaranden och metoder hänvisas till laboratoriets hemsida på IntraPolis eller Internet. Önskas mer information kontakta ärendeansvarig. Ändamål Ändamålet är att utröna om Undersökning och resultat Handläggning Undersökningen har utförts av förste forensiker X.X. och forensiker Y.Y. Eventuella frågor ställs i första hand till förste forensiker X.X., på direktelefon 013-24 xx xx. Materialhantering X.X. Förste forensiker Statens kriminaltekniska laboratorium - SKL 581 94 Linköping l Tel 013-24 14 00 vx l Fax 013-14 57 15 l E-post skl@skl.polisen.se Behörighetsfrågan på SKL Införandet av forensiska uppslag innebär nya ärendebehörigheter i KUB-systemet. Den nya behörigheten har av KUB-förvaltningen beslutats heta ”A3” vilket ligger i linje med de ”A1-” och ”A2”-behörigheter som finns sedan tidigare. Definition av behörigheter Ärendebehörigheter fördelas enligt olika behörighetsgrader1. Med den nya A3-behörigheten skulle aktuellt kapitel i Spelreglerna kompletteras enligt följande: Behörighetsgrad A1 för aktuell ärendetyp innebär behörighet: - att avge sakkunnigutlåtande - att redovisa analysresultat i form av analysbesked eller motsvarande - att vara ärendeansvarig och/eller ansvarig handläggare. Behörighetsgrad A2 för aktuell ärendetyp innebär behörighet: - att redovisa analysresultat i form av analysbesked eller motsvarande - att vara ärendeansvarig och/eller ansvarig handläggare. Behörighetsgrad A3 för aktuell ärendetyp innebär behörighet: - att redovisa forensiska uppslag inom aktuell ärendetyp där man tidigare har A1alternativt A2-behörighet - att redovisa resultat inom en aktuell ärendetyp som endast redovisas som forensiskt uppslag. Behörighetsgrad B för aktuell ärendetyp innebär behörighet: - att självständigt hantera material, utföra praktiska arbetsmoment, utvärdera resultat samt ge förslag till sakkunnigutlåtande, analysbesked eller motsvarande. Personen är fortfarande under upplärning. Behörighetsgrad C för aktuell ärendetyp innebär: - att personen är under upplärning och är behörig att göra olika moment under överinseende. En upplärningsplan ska följas och de olika momenten prickas av vartefter personen behärskar momentet ifråga. Placering av behörigheter efter KUB-nivå Det ligger i sakens natur att redovisningen av forensiska uppslag inte kommer att kunna beskrivas eller regleras i samma utsträckning eller på samma detaljnivå som redovisningen av andra ärendetyper. På den nivå de kan beskrivas ske detta ske. Inslag av ”erfarenhetsbaserad tolkning” kommer i många fall att utgöra en väsentlig del i handläggningen av dessa ärenden oaktat en beskrivning. Graden av ”erfarenhetsbaserad tolkning” är också en av de saker som bör styra vilken KUB-nivå en viss behörighet ska ligga på. Detta motsvarar i grunden de behörigheter eller moment som idag generellt placeras i KUB-nivå 6 och har grader av "fri tolkning" utan metod och standardförfarande (se exempelvis DNA-behörigheten 26621: Övriga udda ärenden utan standardförfarande och metod och DNA-momentet 26641: MG Blandbild nivå III). 1 Se SKL:s Spelregler del 2, avsnitt 8.3 bilaga 1. Kravbilden för att leverera väl avvägda forensiska uppslag förutsätter såväl forensisk som ämnesmässig kompetens och erfarenhet, god analytisk förmåga och ett gott omdöme. Även om de uppslag som avges är (s)vaga ska informationen som lämnar SKL vara väl genomarbetad och inte framtagen på vaga grunder. Befintliga spaningsprodukter, forensiska uppslag Den information som avges redan idag är placerad på olika nivåer i KUB beroende på ämnesområde, innehållet på informationen samt hur informationen tagits fram. Exempelvis träffrapporter DNA (spår-spår) som genereras automatiskt av Forum då CODIS kopplat samman två eller flera brottsplatsspår är behörigheten placerad från KUB-nivå 4. Vissa träffar måste utredas innan de kan rapporteras och beroende på komplexiteten på den utredning som ska genomföras är behörigheten placerad i KUB-nivå 5 eller 6. Spaningsinformation gällande narkotikaklassificeringar för amfetamin, heroin och cannabisharts är placerad i KUB-nivå 5. Spaningsinformation gällande annan narkotika är placerad i KUB-nivå 5 och uppåt beroende på undersökningens komplexitet. Spaningsinformation relaterat till sedelundersökningar är placerat i KUB-nivå 6. Det finns inga skäl att inom ramen för projektet förändra placeringarna av de befintliga behörigheterna. De bör tillsvidare behållas på befintlig KUB-nivå tills en enhetsvis översyn av alla nya och de redan befintliga Forensiska uppslagen kan genomföras. Nya forensiska uppslag Att visa på kopplingar mellan olika ärenden bör vara relaterat till aktuell A1- eller A2behörighet för den aktuella ärendetypen. A3-behörigheten kan dock vara placerad på högre KUB-nivå (men med behörighet för A1 eller A2 för ärendetypen som ett grundkrav). Behörigheten för hanteringen av resultat som ses som osäker, såsom resultat på SubQA-nivå bör generellt sett placeras i KUB-nivå 6 (kan komma att gälla även kopplingar mellan olika ärenden om de funna kopplingarna innefattar subQA-resultat). Helt ”nya” ärendetyper bör inledningsvis placeras i KUB-nivå 6. Framtiden får sedan utvisa om de kan eller ska placeras på annan nivå. Ärendetyper som förblir ovanliga och inte genererar någon större volym bör ligga kvar på KUB-nivå 6, om det inte enkelt går att specificera behörigheten i tillräcklig detalj. Rent praktiskt Kravbilden är i denna stund inte tydlig för någon som helst detaljerad helhetslösning. Alla nya A3-behörigheter föreslås därför inledningsvis placeras på KUB-nivå 6 enligt resonemanget ovan om tolkning utan metod och standardförfarande. En första behörighet A3 forensiska uppslag bör omgående skapas per ämnesområde eller grupp-/enhetsvis. Denna behörighet är avsedd att vara öppen till sitt innehåll. Vartefter som nya uppslag utkristalliserar sig och kan preciseras närmare kan specifika A3-behörigheter skapas. Respektive enhet ansvarar för en översyn över KUB-placeringen av alla befintliga ärendetyper som idag avger spaningsinformation, i syfte att harmonisera nivåplaceringarna i förhållande till vad som framkommer som nya forensiska uppslag i den här rapporten. Behörigheterna "A1" och "A2" ska justeras till den nya "A3". Det kan vara på sin plats med en harmoniserande diskussion mellan enheterna om synen på uppslagen och deras nivåplacering. Varje enhet ansvarar för att uppdatera KUB-dokumentation, verksamhetshandböcker, Palasso etc. Efterhand som det blir tydligt vilka typer av nya orensiska uppslag som är möjliga och de facto aktuella att leverera till polisen bör behörigheter, möjliga produkter, nya specificerade A3-behörigheter etc. ses över på nytt.
