Stadsstigar i Esbo

Stadsstigar i Esbo
ESBOVIKEN
Esboviken
sboviken var en viktig sjöväg redan på medeltiden. Den förenade Kungsvägen med havet vid Esbo kyrka och utgjorde en farled för bondeseglation. På 1870-talet spred sig
villabebyggelsen från Helsingfors utmed Esbos kust och förde med sig en livlig båttrafik. Under en sommarseglats 1889 besöktes Sökö udd av Alexander III med sällskap i tre
lustjakter ledsagade av två krigsskepp. Under förbudstiden (1919–32) användes viken av
spritsmugglare.
Närheten till det arrenderade Porkala lamslog utvecklingen under åren 1944–56. Då akademikern Alvar Aalto fick i uppdrag att planlägga Esbovikens östra strand (1963), föreslog han
genast att även den västra stranden skulle höra till samma helhet. Planerna på en tvillingstad
med 120 000 invånare, som skulle kallas Finlands Budapest, förverkligades dock aldrig.
Vid sidan om den gamla villa- och herrgårdskulturen verkar i dag ett modernt stadssamhälle med 23 000 invånare, som utvecklas till ett av Esbos fem stadscentra.
Stensvik-stigen
Esbovikens centrum-stigen
Läns
iväylä
Väste
Marinsatama
Marishamnen
Marinsatama
rlede
n
Kive
nlah
den
Marihamnen
tie
Kivenlahti
Stensvik
n
de
an
str
iv ks
o
Es b
Espoonlahti
Esboviken
Koulumäki
Skolbacken
nv
ka
äy
lä
Sö
onl
Espo ahd
en
tie
en
viksvä
Esbo
u
So
E
Maininki
Dyningen a
nt
ra
en
hd
a
Kipparinmäki
l
n
Skepparback
oo
sp
Ylä-Soukka
Övre Sökö ntie
o
tan
kar
Ylä
uk
an
Ra
Ristiniemi
Korsnäs
gen
Soukka
nta Sökö
tie
Sö
k
ö Strandväg e n
Soukanranta
Sökö strand
Larsvik-stigen
sv ä
So
Laurinlahti
Larsviken
ård
n
ede
köl
Krattivuori
Skrattberget
erg
Öv
Ala-Soukka
Nedre Sökö
Sökö-stigen
Stadsstigarna är planerade för promenader, och längs stigarna kan det finnas skogssträckor och backar,
som under alla förhållanden inte lämpar sig för rörelsehindrade eller där det inte är möjligt att ta sig fram
exempelvis med sittvagnar eller hjälpmedel.
2
ESBOVIKENS CENTRUM
(ca 4 km)
Kive
nlah
dent
ie
Es
a
at
u
11
k
Sö
im
.k
Ru
or
Larsvikstigen
v äge
viks
Lars
B Backe
n
Förbindelsestig
onlahden
po
tie
Es
Keulaku
ja
5
2 • Lippulaiva (Flaggskeppet)
Köpcentret Lippulaiva som blev färdigt 1994
är planerat av Heikki Koskelo. I dag har centret 35 affärer, ett postkontor och en av sta-
3
jan
6 Opetta
Genväg
En rymlig affärsgata med torg bildar kärnan
i både Esbovikens och samtidigt själva storområdets centrum. Esbovikens centrum är
Asuntosäätiös tredje projekt i Esbo efter
gamla Hagalund och Meri-Kivenlahti (Havsstensvik).
Rehto
8
4
Sökö-stigen
1 • Esboviksgatan
n
9
3
de
j.
nk
de
lah
on
po
Es
ri k j
öle
vägen
10
iks
v
bo
s
E
j.
orink
Reht
M
. ere
nk
ulk
ija
nk
Ruo . atu
19
äylä
2
18
nv
Souka
u
at
19
12
ntie
Maenrik sa
i nk
n.
nr
19
.
sg
vik
bo
Es
ar
u
os
K
pp
kj.
rin
a
ipp
Espoonlahti
Esboviken
1
i raali
n
13
to t.
.
i- kj
er un
M arh
k
Am
16
.
nk
de
lah
B
e
ahd 17
Ki
on l
po
s
E
vägen
p u is
t
on
un
po
av
Es
kr
aa u
M olk
p
n
nr a
Martinsilta
Mårtensbro
Vä sterleden
ak
ä
v
gs
in
yn
Stensv
iks
15
ap
p
n
ge
n
de
an
r
t
ss
vik
o
b
Ul
Stensvikstigen
14 Län
siväylä
dens samservicepunkter. Förslaget att bygga
ut köpcentret godkändes i november 2004.
3 • Esbovikens simhall
Osmo Sipari ritade simhallen redan på
1970-talet, men den blev färdig först 1983
efter invånarnas långvariga protestkampanjer. Simhallen har en 50 meters bassäng, en
barnbassäng och 400 sittplatser. I hallens
utrymmen finns möjligheter till mångsidiga
aktiviteter, allt från gym till sammanträdesrum och bastu på beställning.
4 • Esbovikens idrottspark
7 • Kauko Räsänens ateljéhus
Skulptören och konstnärsprofessorn Kauko
Räsänen bor i huset han själv ritat och byggt.
I ateljéhuset finns fem ateljéer, och lokalerna
hyrs även ut till unga konstnärer.
8 • Esbovikens
regionbrandstation
Regionbrandstationen blev klar 1979. Tidigare hade stora centralbrandstationer grundats, men nu började man åter bygga mindre
enheter närmare kunderna. Brandstationen
har över 30 anställda. Som reserv för den
ordinarie brandkåren verkar Sökö Sommarö
FBK VPK, grundad 1949.
5 • Espoonlahden koulu ja
lukio (Esbovikens skola
och gymnasium)
or
int
ie
Opp ilaantie
nt.
med inlärningssvårigheter.
Idrottsparken är känd för sina friidrottstävlingar i synnerhet bland kastgrenarnas anhängare. Dessutom finns
där Esbos enda bobollsplan, en street
basket-plan samt en sandkonstgräsplan
med uppvärmning. I parken finns även
en ishall och simhall.
I dalens berggrund finns bland annat en malmmineralisering som kallas för ”Sökös malm”, som bland annat innehåller zinkglans, blyskimmer
och svavelkis.
Osmo Sipari ritade skolbyggnaden
som på sin tid var den största och
modernaste i Finland. Den blev färdig
7
1975 och var den första skolbyggnaden speciellt planerad att bli en klasslös skola. Själva skolan inledde verksamheten 1923 i Helsingfors under
namnet Helsingin suomalainen yksityislyseo
(Helsingfors finska privatlyceum). När antalet barn i Helsingfors centrum började minska flyttades skolan till Sökö i Esbo, där befolkningsökningen vid den tiden var kraftig. I
det nuvarande högstadiet och gymnasiet går
över tusen elever.
9 • Esbo handelsinstitut
Espoonlahden kauppaoppilaitos (Esbovikens
handelsläroverk) grundades 1974 och sammanslogs med Espoon kauppaoppilaitos
(Esbo handelsläroverk) 1997. Handelsläroverket verkar som huvudavdelning för handelsutbildningen på andra stadiet i Esbo.
Totalt har handelsläroverket 1100 studerande spridda på åtta utbildningsprogram.
På handelsläroverkets gård finns Kauko
Räsänens bronsskulptur Sukkula från 1983.
10 • Esbovikens ishall
Esbovikens konstisbana blev färdig år 1983.
Kort därefter började man tala om takläggning, som verkställdes 1996. I ishallen Forum
finns platser för 550 åskådare. I hallen finns
även möteslokaler och ett kafé. I samband
med ishallen finns en träningshall.
6 • Koulumäen koulu
(Skolbackens skola)
I Koulumäen koulu ges specialundervisning åt elever med inlärningssvårigheter
eller försenad utveckling. Skolan verkar som
resurscentrum för lärare i allmän undervisning och annan professionell personal i
utbildningsområdet rehabilitering för elever
11 • Hirvivaara
På hälsostationen, som blev klar 1995, finns
4
en del av Helena Pylkkänens serie Hirvivaara.
Hon skapade konstverken på 1980-talet
genom att hugga i olika stenmaterial.
projektplanen för en ersättande skola 2004.
16 • Ulappatori (Fjärdtorget)
Affärscentret i funkisstil stod klart 1990 och
det är ritat av Bror Söderman.
12 • Ny bebyggelse
Jukka Turtiainen (Amiralsbacken) och Petri
Rouhiainen (stadsplansutkastet och resten av
storkvarteret) ritade tillsammans ett storkvarter, vars strukturella grundidé var en stadsmur som skydd mot trafikbuller. Inne i området har ett stort grönområde bevarats.
17 • Affärshuset
Ankkuri (Ankaret)
Timo och Tuomo Suomalainen planerade
affärshuset som blev klart 1986. Gångtrafiken
är planerad att ske diagonalt över tomten.
Ena sidan av gångstigen består av natur, den
andra av själva byggnaden. De små detaljerna,
som pergolorna, ger ett mjukt intryck.
13 • Amiralsbacken
Efter kriget låg försvarets elektrotekniska
forskningsanstalt uppe på backen. Förmodligen gjordes där i verkligheten spaningar i
riktning mot Porkala arrendeområde, vilket
gav upphov till namnet Tutkamäki (Radarbacken). Den gamla kyrkovägen löpte över
backen ännu på 1940-talet.
18 • Kyrkan
Timo och Tuomo Suomalainen ritade Esbovikens kyrka som blev klar 1980 och byggdes
ut 1997. Kyrkan har ett innertorg som man
kan gå igenom under kyrkans öppettider.
I salen och entrén finns sten som brutits på
platsen. Bland annat salens takstolar i trä bidrar till en havsnära atmosfär. Takstolarna
har lämnats synliga, eftersom arkitekterna
ville att besökarna skulle kunna se hur salen
är byggd. År 1990 lyftes kyrkskeppet Alma på
plats. Kalevi Saari har byggt det och modellen bygger på en galeas från 1880-talet.
Espoonlahden seurakunta (Esbovikens
församling) stiftades 1975 och har 34 200
medlemmar.
14 • Västerleden
Södra Esbos huvudled är en av Finlands
livligast trafikerade vägar: varje dag korsar
67 000 fordon Helsingforsgränsen och även
här trafikerar över 27 000. Den första Västerleden kallades Jorvasvägen och öppnades
1937. Den ändrades till motorväg 1965.Västerledens tredje skede blev färdigt 1995.
I genomskärningen av berget som omger
Västerleden kan man se mörkröda granater,
varav de största är över 5 cm stora. Granaterna bildades för 1800 miljoner år sedan,
samtidigt som det omgivande berget.
19 • Skepparbacken
Stadsplanen för Skepparbackens halvöppna
kvarter har ritats av Bror Söderman. Asuntosäätiö planerade parkens nordvästliga byggnader precis efter att energikrisen bröt ut
1973. De sydöstliga byggnaderna är ritade
av Keskus-Sato.
15 • Mårtensbro
Den före detta Sammalvuon koulu är nuförtiden ett svenskspråkigt daghem och en skola
med 350 elever. Ett beslut om att riva byggnaden har gjorts, och stadsfullmäktige godkände
5
STENSVIK (ca 4 km)
Vanha Jorvak
sen
tie
Läns
iväylä
7
t.
po
iju
16
Ty
rs
B
21
17
20
Förbindelsestig
1 • Tegelfabriken
nar. Företaget hade 218 anställda, av vilka 58
var kvinnor. Stensvik utvecklades till ett helt
industrisamhälle med mångsidig service. På
området byggdes en fabrik, ett huvudkontor
och bostäder för arbetstagarna. Dessutom
byggdes ett mejeri, ett bageri, en ramsåg, en
kvarn och en smedja. Även en lanthandel
upprättades. Från Tyskasgårdens goda lerjord
Stensviks lantliga miljö fick nytt liv då den
ryskfödde köpmannen Teodor Tschetschulin år 1861 grundade en tegelfabrik på det
ställe där affärscentret ligger i dag. Tack vare
att Helsingfors byggdes utvecklades tegelfabriken snabbt till ett storföretag. 1890
producerades hela 2,9 miljoner tegelste-
6
lto
Aa
kj.
ky
rs
Ty
i
or
vu
ky
rs
Ty
19
nllo k i
A a erk
m
K
S
Aa
llo
a
rt
ivi
er
M
18
B Backe
Aa
n
llo
M
er
iva
lka
m
a
M
er
Sjö
en
str
kä
.
yn
ti
en
m
m
ö
tr
24
ss
av
H
tia a
15
o
llokk
Aa
Me
re
np
eil
i
.
14
22
sg
13
amnet Stensvik har funnits sedan
medeltiden, då Stensvik bara var
en liten by. Den finska översättningen Kivenlahti (Stenviken) är felaktig,
eftersom ”sten” inte syftar på klippor
och berg utan på ”Sten”, en lokal fiskares efternamn. Hans revir var Stensvik,
och den korrekta finska översättningen
borde vara Steninlahti.
År 1540 bestod Stensviks by av fem
gårdar. 1571 kvarstod Antas, Heus och
Tyskas. Invid byn låg hanseaternas och
herrgårdsroddarnas handelsled Esboviken. En byväg ledde till Esbo kyrka.
1
v ik
12
Ris
2
3
ns
11
23
Aa
llo
nh
uip
pu
Vi
lkk
u
Valo
e
St
lku
po
an
m
ta
isa
er
M
5
4
Stensvik
svägen
Meri
iju
po
iju
po
6
Vä
ök yran ta
ar
M
.
10
Kiven
lahden
tie
an
m
ta
a
ins
Kivenlahde
nk
Marinsatama
Marishamnen
Hy
9
kyr anta
8
3 • Herrgårdens vällingklocka
löpte en miniatyrjärnväg som
via fabriken ledde ända ner
till hamnen.
Under de decennier det
tog att bygga Helsingfors unäster
lede
der 1800-talet användes stora
n
mängder tegel från Stensvik.
n
Den mest kända byggnaden
som är byggd av tegel från
.
k
allokon
Stensvik är Uspenskikatedrai
k
Jäl
len på Skatudden.
i
.
Teglen från Stensvik känk
v
s
n
i
25 ning
ain
netecknades av bokstaven
y
M
D
S med krona. Verksamheten
lades ner år 1939. De sista
teglen med StensviksstämKivenlahti
peln hittades i tegelfabrikens
Stensvik
n
i
yn
D
källarförråd på 1980-talet.
Stensvik herrgårds vällingklocka är i dag ett
landmärke för Stensviksgatan.
4 • Ankaret
Det bastanta ankaret på Stensviksgatans
västra sida symboliserar Stensviks havsnära
atmosfär och påminner om Esbovikens sekellånga skeppstrafik.
m
ai n
in k
5 • Evighetseken
i
På vänstra sidan om gågatan som löper från
Ljusbojen mot båthamnen finns en ek, som
härrör sig från Stensvik herrgård.
e
ait
nt
6 • Klibbalslunden
Efter bebyggelsen dyker gångvägen in i en
klibbalslund där näktergalen trivs.
n
ta
ga
iks
sv
en
St
2 • Kahvi-Kaisa
(Kaffe-Kajsa)
7 • Gamla Jorvasvägen
Hur Jorvasvägen skulle löpa var inte självklart från första början. Konkurrerande
alternativ var Alberga, Granö och Drumsö.
Det sistnämnda valdes bland annat på grund
av den ökade sysselsättningen byggandet av
ett flertal broar skulle föra med sig. Den
första Västerleden, som vid den tiden hette
Jorvasvägen, öppnades 1937 och byggdes om
till motorväg 1965.
Gång- och cykelvägarna längs Esbos
stränder är en enhetlig farled för lättrafik utmed stranden ända från Stensvik till
Tarvaspää.
on
ko
hin
a
.
s
apa
.sa
M
n
nr
su
o
Pu
Stensviks tegelfabrik byggde huset till skola för arben
de
tarbarnen 1881, och skolan
an
str
s
verkade ända till 1940-talet.
vik
o
b
Es
Sedan 1992 har Kahvi-Kaisa
tjänat som Kivenlahti–
Larsvik-stigen
ie
Stensvik ry:s och Hyökyurit
k
k
An
vuoren Lapsiteatteris Invånarkafé och Teaterhus. Det andra trähuset
på Kahvi-Kaisas gård tjänade ursprungligen
som lärarnas bostad, sedan som hem för inspektorn på Stensvik herrgård och därefter
som postkontor. I årtionden har församlingen bedrivit barnklubbsverksamhet i Postilla.
Tidigare fanns där även Stensvik herrgårds
ladugård, där inkvarterades de kineser som
kom för att bygga Helsingfors land- och sjöfästning (1914–17).
8 • Gränsen till det
arrenderade Porkala
Enligt vapenstilleståndet som knöts i Moskva
19.9.1944 var Finland tvunget att arrendera
Porkalaområdet till Sovjetunionen som mili-
7
tärbas i 50 år. Till det arrenderade området
hörde även mindre delar av Esbo kommun,
och 8 300 invånare evakuerades på tio dagar.
Jorvasvägens gränsbom låg där bron som
leder till Kyrkslätt börjar. Bron stängdes för
genomfartstrafik. Från år 1947 fick kustbanans tåg mot ersättning åka genom Porkala med förtäckta fönster.
I Porkala fanns som mest 30 000 sovjetsoldater. Flottan och den pansarstödda
armén härskade över arrendeområdet.
Avtalet om att returnera Porkala och
förlänga vänskaps-, samarbets- och biståndspakten undertecknades i Kreml 19.9.1955
och de ryska styrkorna avlägsnade sig
22.1.1956.
sommaren var den ett rekreationsområde
för folket på Stensvik herrgård och arbetarna
på tegelfabriken. Vintertid finns i dag på
stranden även en täckt vak samt ett omklädningsrum för vinterbadare.
9 • Stadssilhuetten
14 • En konstgjord udde
År 1961 köpte Asuntosäätiö Stensvik herrgård. Som grund för Stensviks stadsplanering låg akademikern Alvar Aaltos förslag till
Sydvästkustens generalplan som blev färdig
1966. Stadsplanen för Stensvik fastställdes av
inrikesministeriet 1971.
Stensviks stadssilhuett består enligt professor Heikki von Hertzens vision av Meritorni (Havstornet), de två bostadshusen Marintorni och de två bostadshusen Merimari.
Vid Kyrkslätts bro lever den sällsynta
skalbaggen stora natebocken (macroplea
pubipennis).
Enligt den ursprungliga Stensviksplanen skulle en konstgjord udde byggas ut framför Sjöspegeln. På denna skulle finnas ett kapell, en
badinrättning och ett kasino. Planerna ändrades senare bland annat för att undvika ökad
trafik till området. Skärgårdsbåtarna till Esbo
skärgård avgår från Sjöspegelns brygga.
12 • Stensvik tegelfabriks hamn
I ändan av nuvarande Sjöstranden låg tegelfabrikens hamn och ångbåtshamnen.
13 • Meritorin koulu
(Meritori skola)
Skolan är ritad av Aarne von Boehm och den
stod färdig 1987. I likhet med bostadshusen
smälter skolan in i gatumiljön tack vare sin
skala och sina detaljer.
15 • Sjötorget
Tidningen Uusi Suomis riksomfattande miljöpris 1991 tilldelades designern Bror Söderman
för hans strandpatio. Området domineras av
ett torg som vetter mot havet. Mitt på torget
finns en kompass som visar vädersträcken.
10 • Marinsatama
16 • Meritorni (Havstornet)
Hamnen Marinsatama har hundratals båtplatser. Precis som Ljusbojens bostadstorn
har hamnen namngetts efter Mari och hennes torp som befann sig nära bostadshusen
Marintorni.
Finlands tillsvidare högsta bostadshus (70 m)
har 22 våningar. Havstornet planerades av
Simo Järvinen och det stod färdigt 1999.
17 • Amfibostäderna
11 • Badstranden
Stenviks Amfi planerades av Simo Järvinen
och Heikki Koskelo, och bostadshusen blev
Stensvik har en naturlig sandstrand. Om
8
färdiga 1986. De terrasserade husen stiger
från stranden upp mot toppen på Svallberget
och påminner om antikens amfiteater.
trafiktunnel som går under Svallberget.
22 • Sjögången
Den lilla gånggatan som leder från Meriusva
skola till Sjötorget är delvis täckt. I övre
ändan av Sjögången finns Stensviks bibliotek,
som inledde sin verksamhet 1983. Esbovikens
äldsta ungdomsgård inledde sin verksamhet i
Stensvik 1980.
18 • Bränningsberget
Berget består av granit, som är av god och
jämn kvalitet. Från dess sydvästliga spets har
man en strålande utsikt över Esboviken. Med
sina stenrösen och sittplatser är Bränningsberget ett av ungdomens favoritställen.
23 • Meriusvan koulu
(Meriusva skola)
19 • Servicehuset Merikartano
Espoon Lähimmäispalveluyhdistys ry upprätthåller ett servicehus med 112 hyreslägenheter och dementihemmet Merihelmi (Havspärlan). Arkitekt Erkki Salmi har planerat
Merikartano.
Skola är planerad av tekniska centralen och
blev färdig 1979.
På skolans plats fanns tidigare Stensvik
herrgårds huvudbyggnad. Byggnaden blev klar
1864, och den var byggd i trä och hade två
våningar. Herrgården grundades 1861 genom
att gårdarna Antas och Tyskas sammanslogs.
Då Porkala var arrenderat användes herrgården av staben för Esbovikens gränsbevakningssektion. På herrgårdens sydvästra sluttning fanns brädfodrade, utgrävda jordhålor,
där man bodde ännu halvvägs in på 1960talet. Herrgårdens huvudbyggnad revs 1977.
20 • Meripuisto
Professor Timo Penttilä ritade Meripuisto,
som då den invigdes var den första offentliga
byggnaden i Stensvik. I dag används byggnaden
av kongress- och kurscentret Merihotelli.
21 • Svallberget
Stensviks Hornorkester var tegelfabrikens
orkester som uppträdde på fester och framförde konserter ungefär där Svallbergets
teater nu finns.
På Svallberget byggdes på initiativ av professor Heikki von Hertzen en sommarteater
med scen och läktare år 1983. Hyökyvuoren
lapsiteatteri (Svallbergets barnteater) inledde
sin verksamhet 1985. På Svallberget finns också en invånarpark som har byggts av Esbo stad.
Parken erbjuder ledda och fria aktiviteter för
barn och barnfamiljer. Lokalen som blev klar
2005 kan användas av invånare och föreningar
för möten, evenemang och fester.
Övre och nedre Stensvik förenas med en
24 • Kiinteistö Oy Merisilta
Fastighetsbolaget Merisilta blev klart 1987
och ritades av Timo Vormala.
25 • Mainingin koulu
(Maininki skola)
Mainingin koulu är den första skolan i Finland som planerades till grundskola. Osmo
Lappo och Juhani Westerholm ritade byggnaden, som blev färdig 1974. Nyheter var specialklassrummen, t.ex. ett av-klassrum, ett rum
för elevkåren samt glasväggar mellan klassrummen. Skolan har en väderstation, som
donerades av Vaisala 2001.
9
LARSVIK (ca 3 km)
ku
si
Ank r in var
Esboviksvä
ge
n
ie
im
or
Ru
6
ja
ku
Keula
r
Kou akuja
a
Haara
ku j
7
ägen
viksv
Lars
B
Nä
kki
ontie
12
Me
re
nn
e id
Krattivuorentie
Laurinlahde
nkj.
13
11
s
Pyr
Ristiniementie
i
att
Kr
Kratti
kuja
14
8
Nä k i
1
ar i
9
10
tökj.
Laurinlahti
Larsviken
gen
äsvä
n
s
r
Ko
n ka
Espoonlahdentie
2
B Backe
tu
ka
hen
5
4
3
Esbovikens centrumMe stigen
re
nk
ulk
ijan
.k
Kipparinmäki
Skepparbacken
.
rn
un
os
Pu
Stensvikstigen
an
ina
str
oh
s
k
k
n
vi
llo
bo
Aa
Es
n
de
s
apa
.sa
M
ri
uo
yv
rsk
Ty
ja
ku
ky
rs
y
T
B
Sökö-stigen
Förbindelsestig
1 • Larsviks båtklubb
Under det kalla kriget gick den så kallade heta linjen Washington-Moskva mellan
stormakternas ledare genom Finland och
gick ner i havet där den nuvarande hamnens
södra gräns går. Kabeln avlägsnades i samband med muddrandet av viken.
Att åka båt har alltid varit en viktig del av
larsviksbornas liv – även då Porkala var
arrenderat 1944–56. Då var man tvungen
att ansöka om tillstånd att åka båt, och endast roddbåtar med registerplåtar var tillåtna
på Esboviken.Viken muddrades och den förmultnande stranden fylldes år 1987. Följande
år togs nya bryggor i bruk. Klubben byggdes
på talko och den blev klar 1989.
2 • Villa Larsvik
Statsrådet Konstantin Saurén lät 1905 bygga en vinterbonad stockvilla på Stensvik
10
7 • Larsviksvägen
gårds marker, som han ägde. Samtidigt byggdes bland annat ett stall, ett vagnslider och
ett spannmålsmagasin. Senare byggdes villans östra del ut, och hela byggnaden fick en
andra våning (villans nutida exteriör är planerad av Jarl Eklund). Den skyddade byggnadshelheten är nästintill funktionalistisk, men
fönstren och trapporna i nedre våningen går
i tydlig jugendstil. Numera är villan privatägd
och den sanerades under åren 1978–79.
Larsviks villasamhälle föddes år 1938, när
markens dåvarande ägare, Nordiska Föreningsbankens verkställande direktör och juris
doktorn Alexander Frey styckade upp området i 99 tomter.
År 1977 rätade man ut och breddade Larsviksvägen för att uppfylla Esbos urbaniseringskrav. Sedermera har gatan gjorts smalare tack
vare föreningen Laurinlahti Yhdyskunta ry:s
skrivelser om ökad trafiksäkerhet. De olika
husen vid gatan har sin egen prägel.
8 • Bostadsaktiebolaget
Majakumpare
Bostadsaktiebolaget Majakumpare blev färdigt år 1971 och tilldelades ett italienskt
arkitekturpris 1978. Bröderna Timo och
Tuomo Suomalainen ritade ett parhus för
eget bruk. Utöver detta hör ytterligare ett
hus till bostadsaktiebolaget. Förutom Tempelplatsens kyrka har bröderna bland annat
ritat Esbovikens kyrka och det hus som numera tjänar som Laurea campus. Typiskt för
deras arkitektur är fria former, varma material, flärdfrihet samt anpassning till den
omgivande miljön.
3 • Gång- och cykelvägarna
längs Esbos stränder
En enhetlig farled för lättrafik som följer
stranden ända från Stensvik till Tarvaspää.
4 • Kivenkolo (Stenlyan)
I Larsviks invånarlokal fungerar bland annat
en eftermiddagsklubb för skolbarn samt ett
centrum för frivilligt arbete. Kivenkolo kan
på förhand reserveras för kvälls- eller veckoslutsbruk.
9 • Bostadsaktiebolaget
Merenneito
Merenneito, som ritades av Timo och Tuomo
Suomalainen, blev färdigt 1983.
5 • Laurinlahden koulu
(Larsvik skola)
10 • Stenrösegrav
från bronsåldern
Skolan planerades av Esbo tekniska central
(Tuula Jussila och Rauno Usko) och den blev
färdig 1983.
Stenrösegraven är välbevarad och försedd
med Museiverkets skylt.
11 • Sjöjungfruvägen 17
6 • Merisaapas (Sjöstöveln)
I en kurva på den gamla landsvägen fanns
ett mjukt ställe, som kallades för Sjöstöveln.
Numera är det ett namn på en gata i Larsvik.
11
Ilkka Salo ritade byggnaden som blev klar år
1981. De internationella arkitekturtidskrifterna har prisat helheten som de sex husen
bildar. År 1988 planerade Salo ett liknande
hus för tomten bredvid.
Skrattberget tjänade tidigare som landmärke
för sjöfarare med Esboviken som destination.
Enligt sägnen fanns det en sjöjungfru på berget som vilseförde sjömännen.
Laurinlahti
Larsvik
Ristinie mentie
13 • Stenrösegrav
från bronsåldern
Mitt bland bebyggelsen, på en låg klippa ligger
en stenrösegrav från bronsåldern. Stenrösegraven härstammar ungefär från 1500–500 år
före Kristus. Stenröset är markerat med en
skylt. Under årens lopp har stenar förts bort
från graven som delvis skadats.
Högre upp på Skrattberget finns även
två andra gravar. Litorinahavet, som föregick
Östersjön, hade en betydligt högre vattenyta
och dagens klippor var på den tiden bara
skär långt borta från fastlandet.
Den 300 år gamla Markus tallen som
ligger intill blev fridlyst år 2004. I Korsnäsvägens bergsskärning kan man finna kvartsfältspatsgnejs. Detta har uppstått genom att
sedimentstenen delvis smultit och sedan
kristalliserats på nytt.
Kr
Krattivuorentie
12 • Namnen som
relaterar till sjöjungfrun
att
i
Larsvikstigen
s
Kor
21
23
22
14 • Commune Bonum
Förutom de styckade tomterna donerade
Alexander Frey även en tomt för föreningshuset, som han kallade Commune Bonum,
avsedd att ”tjäna invånarnas intellektuella utveckling”. Commune Bonum-tomten underhålls fortfarande med talkokrafter.
12
SÖKÖ (ca 5 km)
K
ku art
lm an
a on
-
ra
lah
de
nt
i
30
28
T Trappor
tie
27
6
str
a
ndvägen
aton
ini
M
ukan
So
4
u
5
ögr.
Sök
j.
k
n
a
gen
övä
S ök
S
ökö
ösv.
10
Sök 11
3
kan
u
o
9
S de
ah
ev
nkj.
ore
tie
ta
.
sv
vik
ö
e Sö k
32
12
Ka s t
an
26
2
n k a ari
Soukka
Sökö
n
24
1
ka
uk
25
13
So u
So
isk ntie
Ka akso
la
20
ti e
non
a
t
kar
Ylä
Sou
k
e
n ti
33
tie
kan
Sou
itti
Espoonlahd e
kki
Nä
14
18
n
äge
dsv
r
å
erg
Öv
T
n
ede
köl
Sö
eidont
ie
Sök tråket
ös
16
17
ra
kan
Sou
Me
ren
n
15
20
gen
svä
ä
n
s
nt.
ttaja
Ope
ylä
19
ppil aantie
Esbovikens centrumstigen
7
a it t i
enr
r
o
u
tev
Kas
gen
.
ssk
svä
g
d
r
r
å
u
Daggb e
olk
erg
np
ed
o
n
N
a
31
art
8
K
29
Förbindelsestig
1 • Sökö torg
2 • Sökö servicehus
Viatek planerade torgområdet år 1972. På
det halvslutna torget finns Waves, en helhet
bestående av vattenbassänger och fontäner.
I köpcentret bedrivs torghandel året runt.
I byggnaden intill finns bland annat ungdomscentralen Aleksanteri och Sökö ungdomslokal, där staden ordnar mångsidig verksamhet för ungdomar.
Sököstråket är huvudleden för lättrafik
i Sökö. Leden börjar vid torget och går till
biblioteket via skolan och kapellet.
Till denna öppenvårdsenhet för äldre personer hör en mångsidig servicecentral och
22 servicelägenheter för uthyrning. Servicehusets lokaler kan hyras för privatbruk och
av föreningar.
13
3 • Sökö hälsostation
Hälsostationen betjänar invånarna i Kaitans,
Sökö och Sommaröarna. En del av funktionerna finns på Esbovikens hälsostation.
9 • Flyttblock från Viborg
4 • Soukan koulu
(Sökö skola)
Det stora blocket i viborgitisk rapakivigranit
har kommit hit flytande på ett isberg. Detta
skedde efter den senaste istiden för ca
10 000 år sedan.
Arkitektbyrån Kari Virta planerade Esbos
största grundskola, som stod färdig 1971.
Skolan är den största grundskolan i Esbo:
lågstadiet har drygt 600 elever. I byggnadens
omgivning finns ett massivt finskt urberg.
10 • Harneskytan i berget
Sököbacken 4 och 6. Harneskytor uppkommer när klippblocken rör på sig i förhållande
till varandra, t.ex. under en jordbävning.
5 • Soukan kappeli (Sökö kapell)
Veijo Martikainen planerade kapellet som
blev färdigt år 1978. Ett urberg i Sökö har
öppnats till altarvägg. Kopparkorset som stiger ur jordskorpan mot bergets bakgrund
symboliserar säkerhet i det stormiga livet.
Dopfunten är uthuggen ur röd rapakivigranit
från Taivassalo. Orgeln är tillverkad av
Kangasalan urkutehdas.
11 • Cembratallen
Asuntosäätiö donerade en tall med den graverade plaketten ”Yhteistyön merkeissä”
(I samarbetets tecken) till Sökösällskapet.
Före detta hade Sökösällskapet donerat en
sten till Asuntosäätiö. På stenen stod det i
sin tur ”Maisemakaupungin tervehdys puutarhakaupungille” (Landskapsstadens hälsning
till trädgårdsstaden). Sökösällskapet planterade trädet våren 1970 vid sidan av lättrafikleden öster om Sökövägen. Både stenen
och plaketten har sedermera försvunnit, men
tallen står kvar.
6 • Bergsschaktet
Speciellt för berggrunden i Sökö är den
mörka strimma som är yngre än den röda
graniten. Denna kan ses i hela södra Sökö,
bland annat vid västra ändan av Nedergårdsvägen, på Daggbergsstråket. Extra tydligt
syns strimman på bergväggen intill bibliotekets hållplats, på samma sida av vägen som
veteranhuset är beläget.
12 • Atriumhusen
Husen är av samma typ och bildar en helhet
trots att de ligger en bit ifrån varandra. De
ligger i linje med Sökövägen och ritades av
Heikki och Kaija Sirén.
7 • Sökö bibliotek
Biblioteket och arbetarinstitutet bedriver
sin verksamhet i affärshusets översta våning.
Sökö veteranhus är beläget på motsvarande
plats på andra sidan av Sökövägen.
13 • Övergångsstället
Det hävdas att Sökösällskapet under Sökös
första år i hemlighet målade övergångsstället
nattetid. Detta gjordes på grund av att kommunförvaltningen inte fick något till stånd.
8 • Svalgångshusen
Husen som Kaija och Heikki Sirén planerat
har uppmärksammats i flera arkitektpublikationer.
14
14 • Sökö församlingshem YKKI
Sököbornas ”urkyrka”. Här hölls gudstjänsterna innan kapellet blev färdigt. På nyårsdagen 1975 invigde Helsingfors biskop Aimo
T. Nikolainen den övre våningen att användas som kyrkorum och enligt sägnen invigde
han av misstag hela byggnaden.
15 • Hiilimäki (Kolbacken)
Om vintrarna är Kolbacken den största
pulka- och nedförsbacken i närområdet.
År 1995 fann man en stenrösegrav i backen.
ägs fortfarande av släkterna.
När Helsingfors fästning byggdes (1914–
17) lät ryssarna hugga ner alla skogar på området. Då tjänade Öfvergård som sjukhus
för de kinesiska skogsarbetarna. Kinesstigen som förenar Sököängen och Sökösundsvägen har fått sitt namn för att hedra kinesernas minne.
Mellan Öfvergård och Övergårdsvägen
finns en ek som planterades 1870. Den fridlystes år 1975.
19 • Sökövikens skola
16 • Konstparken
Esbo tekniska central (Reijo Ahtiainen) planerade skolan som blev färdig år 1994.
Norr om skolan finns en 300 år gammal
tall som heter Marttis tall och som fridlystes 2004 på initiativ av Martti Tieaho. Söder
om skolan finns en lekpark.
I korsningen mellan Sökörutten och Vänskapsbron finns en konstpark med varierande utställningar.
17 • Vänskapsbron
Urmas Arike från Nõmme i Tallinn planerade
bron som blev klar 1994. Nõmme är Esbos
vänstadsdel. Den Gamla kyrkovägen grenade
sig här från Sökö landsväg mot Esbo kyrka
ännu på 1940-talet. Den kan fortfarande ses
och är nu en led för lättrafik.
20 • Madamsbacken
Madamsbacken har fått sitt namn efter en
madam som bodde på backen. I mitten av
backen fanns en källa som tidigare var viktig
för byn. Nu syns här 1970-talets regionbyggande i huslängor som kontrast till enfamiljshusen uppe på backen i Larsvik.
18 • Söködalens herrgårdar
Sököbyns dal domineras av Soukanpohjan
kartano (Sököbottens herrgård, före detta
Nedergård). På dess stallområde bedriver
Lounaisrannikon Ratsastuskoulu (Sydvästkustens ridskola) verksamhet och lite söderut
finns Öfvergårds herrgård. Husen nämns redan i en karta från år 1540. De äldsta delarna
av båda husens huvudbyggnader är byggda på
1830-talet. Öfvergårds ladugård av sten byggdes år 1872. Sedermera har herrgårdarnas
tomter sålts, men själva stamlägenheterna
21 • Villa Korsnäs
Direktör Bertel Björkman lät bygga villan i
funkisstil på stommen av ett äldre timmerhus år 1935. Jarl Eklund planerade byggnaden, som på senare år genomgått en fullständig renovering. Redan 1872 fanns det en villa
på udden, och den anses vara ett av de äldsta
ställena i Esbo för villor. Villa Korsnäs omges
av ett stort parkområde.
15
22 • Korsnäs
På stranden låg en gemensam bastubyggnad.
Dagens radhusbebyggelse tillkom under
1970- och 80-talen.
Antagligen har platsen fått sitt namn efter ett
kors som funnits på näset, och som restes
till minne av ett skeppsbrott eller en drunkningsolycka. På andra sidan sundet finns tre
öar som kallades för Skottland, England och
Irland.
27 • Klobbens
båthamn och badstrand
Tillväxten i Helsingfors och det ökade intresset av att bygga sommarstugor längs
med Esbos kust bidrog till en regelbunden
ångbåtstrafik till staden redan på 1870-talet.
Vid Sandvikens brygga låg båtarna förankrade över natten.
Tidigare ledde en träbrygga från fastlandet
till Lill-Klobben. På ön fanns en ståtlig ångbåtsbrygga i trä, ett båthus och en badhytt.
På platsen där Soukan Venekerhos (Sökö båtklubbs) paviljong i dag ligger, fanns tidigare
en röd stuga där en fiskevakt bodde. Under
förbudstiden 1919–32 var området en viktig
lastningsplats för smuggelsprit. På Klobbens
norra strand finns en vak för vinterbadare
samt en badhytt.
24 • Sandvikens udde
28 • Staffan
Förr fanns här fiskaren Theodor Holmbergs
gård med tillhörande ladugård, hölada och
lagerutrymme. Nuförtiden är platsen en bas
för surfare. I strandbuskaget har man funnit
den fridlysta dvärgmalen.
Bakom Makkarviken skymtar Staffans ö (ett
stort rött hus) som var vida känd för sina
snickarverkstäder under åren 1886–1932.
Nuförtiden finns Norman Nordbergs båtbyggeri och -verkstad på ön. År 1941 utbildades fjorton unga ester till spanare på ön.
De var aktiva i det sovjetbemannade Estland
och sände underrättelser till Finland.
23 • Lämningarna
av en ångbåtsbrygga
25 • Sökövikens södra strand
Sökösällskapet upprätthåller trädgårdsspalter på området som hyrs ut av Esbo stad.
Bakom dessa finns Perjantaiseuras (Fredagssällskapets) fritidsställe. I närheten av husen
finns en liten kulle som tidigare användes för
att bränna tegel för husens egna behov. I den
lilla bukten fanns en brygga som var gemensam för byns gårdar. Den nuvarande bryggan
upprätthålls av ett privat båtlag.
29 • Kasaberget
Berget har uppenbarligen fått sitt namn
efter eldarna som tändes som varning för
andra byar då spanare närmade sig. Under
vinterkriget fanns det ett utkikstorn på toppen. Lottorna bevakade luftrummet och rapporterade till Helsingfors om iakttagelser av
fiendeplan.
26 • Monte Bello
30 • Villa Miniato
Arkitekt Yrjö Vaskinen byggde fem olikfärgade och roliga sommarstugor i funkisstil på
platsen han kallade för ”den vackra kullen”.
Knut Selin lät bygga den av Eliel Saarinen
ritade Villa Miniato som blev färdig 1904.
16
33 • Torrtallen i Sökö
Arkitektoniskt sett är villan det mest värdefulla bostadshuset i Esbo och representerar samma stil som det nationalromantiska
Hvitträsk, som blev färdigt lite tidigare. Husets fasad, dess fasta inredning, möbler och
naturlandskapet som omger huset bildar en
enhetlig helhet. Man kan se arkitektoniska
influenser från karelianismen, medeltida fästningar och jugend. Det centrala huset utgörs
av en hall i två våningar, som omges av en
läktare. I byggnaden finns flera kakelugnar i
olika storlekar.
Geheimerådet Alfred Nyberg köpte Villa
Selin 1905 och namngav den enligt ett kapell
i den italienska staden San Miniato. Villa Miniato blev grundligt renoverad under åren
1981–83. Nuförtiden är tomten uppdelad.
Den fullständigt rottorra tallen är 450 år
gammal, 20 meter hög och har en omkrets
på 300 cm. Tallen ligger på stadens mark och
den fridlystes år 1969.
31 • Makkarlahti (Makkarviken)
Till minne av Miniatos magnificens står en
rad gamla silverpilar vid vattenbrynet. I närheten fanns tidigare en tennisplan och en
praktfull äppelträdgård. Makkarlahti (Makkarviken) var bybornas badstrand. Nuförtiden finns där en båtbrygga som tillhör en
privat båtklubb.
Gång- och cykelvägarna längs Esbos
stränder är en enhetlig farled för lättrafik
som följer stranden ända från Stensvik till
Tarvaspää.
32 • Sökö invånarpark
Sököområdets invånarpark, “Purtsa”, är
en före detta lekpark som funnits i gröna
Puropuisto (Bäcksparken) i 20 år och är nu
allmänt känd under namnet Puropuisto.
© Esbo stad
Redaktion: Pauli Saloranta
Editering och layout: Onnion
Tryckeri: Libris 12.2005
17
Se och upplev staden.
Broschyrserien Stadsstigar i Esbo ger nya aspekter på en särpräglad
stad av mångfald. Närvarande vid stigarna som löper via stadens
centra är både historien och nutiden, den livskraftiga stadskulturen i
olika former samt en rik natur.
Broschyrserien innehåller sammanlagt 19 stigar i Esbos fem stadscentra, som är Esbo centrum, Alberga, Hagalund, Mattby och Esboviken. Serien Stadsstigar i Esbo är avsedd för nuvarande och tidigare
esbobor, besökare som är intresserade av Esbo och särskilt stadens
nya invånare.
Vi möts på stigarna!
I samarbete med
Esbo stad www.esbo.fi
Nylands förbund www.uudenmaanliitto.fi
Finlands Hembygdsförbund www.suomenkotiseutuliitto.fi
Esbo Stadsdelsföreningars Förbund www.intsys.fi/ekyl
Esbo hembygdsförening www.kulturfonden.fi/esbohembygd
Kivenlahti–Stensvik ry www.intsys.fi/kivenlahti-stensvik
Laurinlahden Yhdyskunta
Sökösällskapet www.intsys.fi/soukka-seura
Espoonlahden seurakunta www.espoonlahdenseurakunta.fi
www.esbo.fi/stadsstigar