Miljörapport Kiruna avfallsanläggning 2012

Miljörapport 2012
Kiruna Avfallsanläggning
Sammanfattning
Verksamheten vid Kiruna Avfallsanläggning klassas enligt Miljöbalken som en miljöfarlig
verksamhet vilken omfattas av tillståndsplikt och skall därmed varje år lämna en miljörapport
till den tillsynsmyndighet som utövar tillsynen över verksamheten, enligt 26 kap. 20§ Miljöbalken (SFS 1998:808). Miljörapporten är utformad enligt Naturvårdsverkets föreskrift (NFS
2006:9) samt vägledning om Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport. Rapporten avser
kalenderår och består av en grunddel samt en textdel inklusive bilagor.
Kiruna Avfallsanläggning är en B-anläggning som behandlar, mellanlagrar och deponerar avfall. På anläggningen tas avfall emot från hushåll, företag och industrier. Avfallet sorteras för
att hanteras i olika fraktioner. De brännbara fraktionerna går till energiutvinning vid Kiruna
värmeverk och metaller samt övrigt återvinningsbart material går till respektive mottagare.
Endast en mindre del av avfallet deponeras på den inerta deponin. Rökgasreningsprodukter tas
emot från Kiruna värmeverk och det farliga avfallet (flygaska, filterkaka) har deponerats i en
klass 1-deponicell med lakvattenrening medan slagg samt flygaska bio mellanlagras. Från och
med 2009 sker ingen deponering av flygaska i enlighet med gällande EU-lagstiftning utan
askan exporteras till Mo i Rana, Norge.
Under 2012 har fortsatta ansträngningar gjorts med fokus på en förbättrad avfallskvalitet. Avfallskontroller sker löpande för att förbättra kvaliteten på inkommande avfall, och felaktigheter i inkommande avfall återkopplas till kund så långt det är möjligt. Mellanlagring av förorenade massor sker på hårdgjord yta i enlighet med givet tillstånd. Under 2012 har förorenade
massor provtagits och analyserats. Massor klassade som MKM har körts ut och använts i sluttäckningen samt som avjämningsmassor inför kommande sluttäckningar.
Information om mottagning av avfall vid avfallsanläggningen sker löpande mot verksamhetsutövare. Projektet ”Rena Fjäll” med syfte att ytterligare förbättra kvaliteten på inkommande
avfallsbränsle har fortsatt under 2012. Som ett led i Tekniska Verken i Kiruna AB:s (TVAB)
klimatarbete drivs Projekt Sparsam körning. Projektet har fortsatt under 2012.
Avslutningen av den gamla hushållsdeponin har fortsatt under 2012. Den hårdgjorda ytan för
mellanlagring och framtida behandling av förorenade massor/jordar har byggts ut i samband
med sluttäckningen 2012. Utjämningsbassängen har setts över under 2012 och fortsatta åtgärder planeras för 2013. Analysresultaten från lakvattenreningen har inte varit tillfredsställande
under året avseende utsläppen av kväve, vilket bedöms vara orsakat av kort uppehållstid pga
förbikoppling av utjämningsbassängen. Beslut om slutliga villkor för utsläpp till vatten har
fattats av Mark- och miljödomstolen våren 2012.
Ansökan om nytt tillstånd för verksamheten vid Kiruna Avfallsanläggning har upprättats och
lämnats in till Mark- och miljödomstolen i november 2011. Beslut om avslag på denna ansökan kom bolaget till känna den 30 januari 2013.
1
Innehållsförteckning
Grunddel
3
1. Verksamhetsbeskrivning
4
2. Gällande föreskrifter och beslut
7
3. Gällande villkor och föreskrifter med kommentarer
9
4. Företagets beaktande av hänsynsreglerna i miljöbalken
13
5. Drift- och produktionsförhållanden under året
16
6. Råvaror, kemikalier och övriga resurser
22
7. Utsläpp till vatten och luft
23
8. Transporter
27
9. Omgivningskontroll
28
10. Övriga upplysningar
28
11. Underskrift av den ansvarige för verksamheten på platsen
29
Bilagor
1
Årssammanställning av hanterade mängder på Kiruna Avfallsanläggning
2
Årssammanställning av farligt avfall
3
Utgående parametrar från lakvattenreningsanläggningen 2012
4
Provtagningspunkter för grundvatten
5
Provtagningspunkter för ytvatten
6
Provtagning av grund- och ytvatten 2012(1)
7
Provtagning av grund- och ytvatten 2012 (2)
2
Grunddel
MILJÖRAPPORT för år: 2012
Administrativa uppgifter
Huvudman
Huvudman
Tekniska Verken i Kiruna AB
Gatuadress
Värmeverksvägen 12, 981 85 KIRUNA
Organisationsnummer
556204-3439
Kontaktperson
Jan Fjordell, VD
Telefon
0980-701 35
Telefax
0980-181 25
E-postadress
jan.fjordell@tvab.kiruna.se
Anläggning
Anläggningens namn
Kiruna Avfallsanläggning
Anläggningsnummer
Fastighetsbeteckning
Kiruna 1:163
Besöksadress
Kurravaaravägen 16
Kommun och län
Kiruna, Norrbottens län
Kontaktperson
Christer Roos
Telefon
0980-701 37
E-postadress
christer.roos@tvab.kiruna.se
Koder
Huvudbransch
90.300B
Övriga branschkoder
90.30B, 90.330B, 90.360B, 90.50B, 90.70B
Tillsynsavgift
48000 kr
Myndigheter och gällande tillstånd
Tillståndsmyndighet
Länsstyrelsen i Norrbottens län
Tillsynsmyndighet
Miljö- och byggnämnden, Kiruna kommun
Beslutsdatum för gällande tillstånd
2002-06-19, enligt Miljöbalken
Miljöledningssystem
Delar av avd. Logistik är certifierad enligt
ISO 14001
3
Textdel
MILJÖRAPPORT för år: 2012
Anläggningens (platsens) namn:
Kiruna Avfallsanläggning
Anläggningens (plats-) nummer:
Kommun:
Kiruna 1:163
Kiruna
1. VERKSAMHETSBESKRIVNING
1.1 Verksamhetens organisation och ansvarsfördelning
Tekniska Verken i Kiruna AB ägs till 100 % av Kiruna kommun och leds av en politiskt vald
styrelse med VD som ansvarig för verksamheterna ekonomi-, teknik-, energi-, personal- och
administration- samt logistik. Den skattefinansierade uppdragsverksamheten som sköts på
uppdrag av Kiruna Kommun, ansvarar Tekniska Verkens dotterbolag KKP för.
Tekniska Verken i Kiruna AB (ca 160 anställda)
1.2 Kortfattad beskrivning av verksamheten
Kiruna Avfallsanläggning är en B-anläggning som behandlar, mellanlagrar och deponerar avfall. Verksamheten påbörjades under 1960-talet men har sedan dess genomgått stora förändringar. En återvinningscentral byggdes 1999 efter att Kiruna kommun överlåtit deponin till f d
Kiruna Värmeverks AB. Från och med 1/2 2013 drivs anläggningen av Tekniska Verkens avd.
Energi. Deponiceller för farligt avfall och icke-farligt avfall med lakvattenrening byggdes
2003 för omhändertagande av förbränningsrester från Kiruna värmeverk. Den gamla hushållsdeponin är belägen på den norra delen av Kiruna deponi och har en yta på ca 10 ha. Området
används idag till mellanlagring av bl.a. förpackningsmaterial och verksamhetsavfall. Den östra delen består av den inerta deponin samt slaktgropar. Sluttäckning av gamla hushållsdeponin
4
är påbörjad under 2009 och pågår fram till slutet av år 2016. Under 2010 anlades hårdgjorda
ytor som en del av sluttäckningen, samt under 2011. Sakab-ytan är en del av sluttäckningen
och ska användas till mellanlagring och behandling av förorenade massor. Utbyggnad av Sakab-ytan har skett under 2012 (i nordostlig riktning). På sorteringsplattan (yta för mellanlager
i nederkant av bilden) sker mellanlagring av hushållsavfall och sortering av verksamhetsavfall.
På anläggningen tas avfall emot från hushåll, företag och industrier. Avfallet sorteras för att
hanteras i olika fraktioner. De brännbara fraktionerna går till energiutvinning vid Kiruna värmeverk och metaller samt övrigt återvinningsbart material går till respektive mottagare. Endast en mindre del av avfallet deponeras på den inerta deponin. Från Kiruna värmeverk mottages slagg och farligt avfall i form av rökgasreningsprodukter. Rökgasreningsprodukterna
deponeras i en klass 1-deponicell med lakvattenrening. Slaggen mellanlagras innan siktning
och utsortering av metaller, därefter återanvänds slaggen som byggmaterial inom deponiområdet. Under driftstopp och sommaruppehåll mellanlagras inkommande löst hushållsavfall på
en hårdgjord yta innan det går till förbränning. Den hårdgjorda ytan håller alltid ett visst
bränslelager för att undvika driftstopp i kraftvärmeverket på grund av avfallsbrist. Bränslelagrets omfattning beror av säsongsvariationer och är som störst just innan kylan sätter in på vintern.
1.3 Reningsanläggningar
Lakvattenreningsanläggningen har varit i drift sedan 2004. I reningsanläggningen behandlas
lakvatten från deponicellerna för farligt avfall och icke-farligt avfall. Reningsstegen utgörs av
partikelfilter, kemiska absorptionsfiltermedia (reducerar metaller) och torvfilter (slutpolering
av lakvattnet). Under 2012 har acceptanskriterier för lakvatten från Sakab-ytan, för inkoppling
till lakvattenreningsanläggningen, tagits fram. Slutliga villkor för utsläpp till vatten fastställ5
des av Mark- och miljödomstolen 2012-04-19.
Tre oljeavskiljare finns vid spilloljecisternerna. Instruktioner för tömning och kontroll av dessa finns i verksamhetens egenkontrollprogram.
1.4 Lokalisering av anläggningen och recipient
Kiruna Avfallsanläggning ligger ca 3 km nordost om tätorten i Kiruna kommun. Infart till
området sker från Kurravaaravägen. Området är beläget lågt i terrängen och omges i norr samt
öster av den stora myrmarken Tuolluvuoma. Terrängen fortsätter att slutta svagt mot nordost
ned mot Torneälvens dalgång. Avloppsvattnet från anläggningen samlas upp i avloppstank
enligt tillstånd. Ytvatten som uppkommer inom området avleds via ytvattendiken. Lakvatten
som behandlats i reningsanläggningen leds ut på Tuolluvuoma, som bidrar till en sekundär
fastläggning av metaller samt andra föroreningar. Norr om deponin rinner recipienten Haukijoki i sydostlig riktning och mynnar i sjön Tuollujärvi ca 2 km nedströms deponin. Haukijokis
bäckfåra i myren är bitvis mycket diffus.
1.5 Översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön
Verksamheten vid Kiruna Avfallsanläggning påverkar miljön genom utsläpp till luft, mark
och vatten. Bränslehanteringen med en mellanlagring av hushållsavfall kan medföra luktproblem och avfallstransporterna till och från anläggningen kan medföra nedskräpning.
Enligt §25 SFS 2001:512 skall deponigas samlas in från deponier som mottar biologiskt nedbrytbart avfall för deponering. Bedömningen är dock att mängden deponigas som bildas är så
liten att ingen insamling krävs. En sk torvfälla har anlagts i samband med genomförd sluttäckning under 2012, vilket har till syfte att fånga upp eventuell deponigas.
Renat lakvatten från deponiceller för farligt avfall samt icke-farligt avfall släpps ut i anslutning till myren Tuolluvuoma och når till slut huvudrecipienten Haukijoki. Lakvattenreningen
har fungerat bra under 2011 och 2012, med en hög reningsgrad. Utsläppsvärdena har förbättrats under 2011 jämfört med 2010. Utsläppsvärdena under 2011 var inte tillfredsställande i
fråga om kadmium. Under 2012 har utsläppen från lakvattenreningen varit övervägande tillfredsställande förutom ifråga om kväve.
Verksamhetsbeskrivningen fortsätter på bilaga:
Karta över anläggningen finns på bilaga:
Karta över anläggningen redovisades i miljörapport avseende år: 2007
6
2. GÄLLANDE FÖRESKRIFTER OCH BESLUT
2.1 Tillstånd eller dispens enligt miljölagstiftningen
Datum
Beslutsmyndighet
Tillståndet avser
1988-10-28
Länsstyrelsen
Dnr. 2331-8601-88
25 84 107
Umeå tingsrätt Miljödomstolen,
mål nr M 119-01
Miljö- och byggnämnden, Kiruna
kommun
Dnr. 2003-0678
Länsstyrelsen
Dnr. 562-18549-07
Miljö- och byggnämnden, Kiruna
kommun
Dnr. 2008-0248
Miljö- och byggnämnden, Kiruna
kommun
Dnr. 2008-0248
Miljö- och byggnämnden, Kiruna
kommun
Dnr. 2008-0998
Miljö- och byggnämnden, Kiruna
kommun
Dnr. 2008-1001
Miljö- och byggnämnden, Kiruna
kommun
Dnr. 2009-0323
Miljö- och Byggnämnden, Kiruna
kommun
Dnr. 2009-0466
Länsstyrelsen
Dnr.551-7319-10
Mark- och miljödomstolen
Mål nr M 119-01
Lagring av farligt avfall vid
Miljöavdelningen vid Kiruna
värmeverk
Deponering, behandling, mellanlagring av avfall
Mellanlagring av farligt avfall
på Kiruna deponi och ÅVC
2002-06-19
2004-01-20
2007-12-06
2008-05-23
2008-12-15
2008-12-15
2008-12-18
2009-06-15
2009-10-26
2010-12-01
2012-04-19
Transport av farligt avfall och
yrkesmässig transport av avfall
Anmälan försöksverksamhet
med bränsleblandning på Kiruna deponi
Förlängd försöksperiod med
bränsleblandning på Kiruna
deponi och ÅVC
Deponering av filterkaka och
mellanlagring av flygaska
Samdeponering av gipsbaserat
avfall och inert avfall
Tillfällig bräddning av lakvatten från bränslehanteringsytan
Dispens för deponering av
flygaska i deponicell
Tillstånd för mellanlagring av
förorenade massor
Fastställande av slutliga villkor
för utsläpp till vatten
2.2 Kontrollprogram
Datum
Beslutsmyndighet
2007-10-01
Miljö- och byggnämnden, Kiruna kommun
2.3 Föreläggande enligt miljölagstiftningen och annan kommunikation med tillsynsmyndigheten
7
Datum
Beslutsmyndighet
Beslut avser
2007-11-09
Miljö- och byggnämnden, Kiruna
kommun
Miljö- och byggnämnden, Kiruna
kommun
Drift av Vittangi ÅVC och
inlämnande av åtgärdsplan
Revidering av egenkontrollprogram för Kiruna deponi
och ÅVC
Revidering av egenkontrollprogram för Kiruna Avfallsanläggning
2008-03-06
2011-10-25
Miljö- och byggnämnden, Kiruna
kommun
8
3. GÄLLANDE VILLKOR OCH FÖRESKRIFTER MED KOMMENTARER
3.1 Gällande beslutstext, t.ex. avfallsslag och
mängder som får hanteras
Miljödomstolen har gett tillstånd enligt miljöbalken att på fastigheten Kiruna 1:163
inom Kiruna deponi
a) ta emot, sortera, behandla och lagra
maximalt 50 500 ton avfall per år och
därav i deponier för farligt avfall, ickefarligt avfall och inert avfall intill en
höjd av +465 meter i RH 00 deponera
maximalt:
Flygaska
6 000 ton/år
Filterkaka från rökgasrening
1 000 ton/år
Bottenaska och slagg
9 000 ton/år
Bottenaska från
biobränsleförbränning
4 000 ton/år
Avfall från avloppsreningsverk,
gallerrens
500
Restavfall som inte kan
material- eller energiåtervinnas
10 000 ton/år
ton/år
b) intill en mängd som vid varje tillfälle får
uppgå till högst 50 ton mellanlagra oljeavfall och avfall från flytande bränsle
motsvarande grupperna 13, 16 och 20 i
Europeiska avfallskatalogen (EWC),
dock ej oljeavfall innehållande PCB eller
andra klorerade föreningar.
Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation har
lämnat tillstånd enligt miljöbalken att mellanlagra förorenade massor inom Kiruna
avfallsanläggning på fastigheten Kiruna
1:163.
3.2 Gällande villkor respektive föreskrift i
föreläggande
Kommentar till hur beslutstexten uppfyllts
Den inkommande mängden avfall är 51 344
ton, varav 4 006 ton rent trä går till förbränning samt 13 463 ton slagg som återvinns enligt nedan.
Återvinningsåtgärder och förändrad lagstiftning har medfört att bland annat bottenaska
och slagg inte längre deponeras.
I det inkommande tonnaget ingår 13 463 ton
slagg, som siktas varje sommarhalvår för att få
ut metallfraktioner. Efter siktningen upphör
slaggen att vara ett avfall och används som
konstruktionsmaterial.
Massaved, vilken används till förbränning i
biobränslepannan på värmeverket, mellanlagras på Kiruna Avfallsanläggning. Denna är inte
ett avfall enligt definition i Miljöbalken, 15
kap. 1 §, och räknas därför inte in i avfallsmängden. Den inkomna mängden massaved
uppgick till 321 ton.
Deponering av gallerrens har upphört då det
idag går till förbränning i Kiruna värmeverk.
Oljeavfallet består av en blandning av olja och
oljeskadat vatten, där vattenhalten uppgår till
60 – 90 %. Cisternen tömdes, rengjordes och
besiktigades i oktober 2010. En cistern för
spillolja har också besiktigats och är nu i bruk
för att undvika blandning av fraktionerna.
Mellanlagring av förorenade massor sker på tät
hårdgjord yta på avsedd plats inom avfallsanläggningen.
Kommentar till hur samtliga villkor eller föreskrifter uppfyllts
9
Villkoret anses uppfyllt.
1. Anläggningen skall utformas och verksamheten skall bedrivas och avslutas i huvudsaklig överensstämmelse med vad som
bolaget uppgivit och åtagit sig i målet om
inte annat framgår av denna dom eller av
generella föreskrifter
2.
Mottagningsrutiner skall upprättas för att Villkoret anses uppfyllt. Instruktioner finns i
förhindra att isoleroljor innehållande PCB anläggningens egenkontrollprogram.
blandas med mellanlagrad spillolja.
3. Avfall som tas emot vid anläggningen
skall vägas och kontrolleras samt journalföras med avseende på mängd, slag och
ursprung samt på vilken plats inom deponin det behandlas eller deponeras.
4. Mellantäckning av avfallet i deponin för
farligt avfall skall ske med tät duk av
gummi eller liknande för att minska
mängden lakvatten från cellen
Villkoret anses uppfyllt. Instruktioner finns i
anläggningens egenkontrollprogram.
Enligt överenskommelse med tillsynsmyndigheten gäller följande täckningsinstruktioner:
1)
Period 1/5 – 31/10 sker täckningen
med en tät gummiduk eller liknande
2)
Period 1/11 – 30/4 utförs täckningen
med bottenaska/slagg
5. I deponi för icke-farligt avfall skall avfall
som uppläggs i cellen täckas dagligen.
6. Mellanlagring av balat och icke-balat
brännbart avfall skall ske på hårdgjord
platta så att eventuellt lakvatten kan uppsamlas. Om mer än 50 ton icke-balat utsorterat brännbart avfall mellanlagras skall
plattan omges av ett tre meter högt plank.
Nät skall kunna placeras över planket och
avfallet så att avfallet blir oåtkomligt för
fåglar och inte blåser omkring.
7. Buller från verksamheten skall begränsas
så att det utomhus vid bostäder inte ger
upphov till högre ekvivalent ljudnivå än:
55 dB(A) vardagar klockan 07-18
45 dB(A) klockan 22-07
50 dB(A) övrig tid.
Den momentana ljudnivån får nattetid
uppgå till högst 55 dB(A).
Deponering i cell för icke-farligt avfall sker
inte. Endast mellanlagring av bottenaska (under karbonatisering). Övertäckning med tät
gummiduk fungerar ej praktiskt.
Villkoret anses uppfyllt enligt instruktioner i
egenkontrollprogram.
Villkoret anses delvis uppfyllt. En del verksamhetsavfall har lagrats på icke hårdgjorda
ytor. Åtgärder planeras under 2013 (anläggning av hårdgjord yta).
Villkoret anses uppfyllt.
Villkoret anses uppfyllt.
10
8. Bolaget skall senast sex månader efter det Villkoret anses uppfyllt.
att tillståndet vunnit laga kraft ge in ett reviderat egenkontrollprogram för verksamheten vid till tillsynsmyndigheten.
9. Bolaget skall ställa säkerhet om fem (5)
miljoner kronor för eventuella avslutnings- och efterbehandlingskostnader. SäVillkoret anses uppfyllt.
kerheten skall bestå av utfästelse från
bank, s.k. bankgaranti, eller kommunal
borgen. Säkerheten skall ställas senast vid
den tidpunkt då tillståndet enligt denna
dom tas i anspråk och förvaras hos länsstyrelsen.
Årsmedelvärden efter torvfilter.
10. Fastställda (2012-04-19) villkor för lakUtgående vatten (till myren Tuolluvuoma).
vattenrening.
Ämne
Utsläpp
Enhet Komm
Utgående vatten efter torvfilter.
Ämne
Biologisk syreförbrukning (BOD)
TOC
Kväve (N)
Fosfor (P)
Bly (Pb)
Kadmium (Cd)
Krom Cr3+(Cr6+)
Koppar (Cu)
Nickel (Ni)
Kvicksilver (Hg)
Zink (Zn)
Järn (Fe)
Villkor
20
100
10
0,5
25
10
100(75)
50
25
0,5
200
2
Förklaring tabellnotering (Not.)
1. Årsmedelvärden
Enhet
mg O2/l
mg/l
mg/l
mg/l
µg/l
µg/l
µg/l
µg/l
µg/l
µg/l
µg/l
mg/l
Not.
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
Biologisk syreförbrukning
(BOD)
TOC
Kväve (N)
Fosfor (P)
Bly (Pb)
Kadmium (Cd)
Krom Cr3+(Cr6+)
Koppar (Cu)
Nickel (Ni)
Kvicksilver (Hg)
Zink (Zn)
Järn (Fe)
<5,5
mg
O2/l
14,75
13,175
0,064
6,025
1,603
<4,9(1,875)
30
4,275
<0,1
46,5
0,127
mg/l
mg/l
mg/l
µg/l
µg/l
µg/l
µg/l
µg/l
µg/l
µg/l
mg/l
*
Kommentar (Komm)
Utsläppsvärdena under 2012 har inte varit tillfredsställande i fråga om kväve. Orsakerna till detta antas vara
att nitrifikation av kväve (ammonium) inte skett i tillfredsställande utsträckning vilket troligtvis beror på att
lakvattnet inte fått tillräcklig uppehållstid då utjämningsbassängen inte kunnat nyttjas fullt ut under säsongen (utjämningsbassängen fungerar även som ett reningssteg där bl a nitrifikationen av ammonium påbörjas).
I framtiden krävs därför att luftningen i luftningsbassängen nyttjas de gånger som utjämningsbassängen
kopplas ur för eventuella underhållsåtgärder (luftningen
ger den önskade syresättningen som krävs för olika
omvandlings- och nedbrytningsreaktioner).
Händelser/åtgärder under 2012:
- Under våren installerades nya torvfilter.
- Hål i utjämningsbassängen lagades.
- Medan utjämningsbassängen lagades, föbikopplades lakvattnet direkt till sedimenteringsbassängerna.
- Svavelsyra behövde inte tillsättas under 2012. pHvärdena har varit stabila under driftsäsongen.
- Anläggningen har fungerat bra under säsongen.
11
Förorenade massor:
1. Om inte annat följer av detta beslut
ska bolaget utforma anläggningen och
bedriva verksamheterna i huvudsaklig Villkoret anses uppfyllt.
överensstämmelse med vad bolaget
angett i ansökan och i övrigt åtagit sig
i ärendet.
2. Högst 20 000 ton förorenade massor
får mellanlagras vid något enskilt tillfälle.
Villkoret anses uppfyllt.
3. Mellanlagring och sortering av förorenade massor ska ske på tät hårdgjort
Villkoret anses uppfyllt.
yta så att lakvatten kan uppsamlas och
omhändertas för behandling.
4. Bolaget ska tillse att förorenade masVillkoret anses uppfyllt.
sor hålls väl åtskilda från färdigbehandlade eller icke förorenade massor.
5. De förorenade massorna ska övertäckVillkoret anses delvis uppfyllt. I nuläget är
as för att minimera mängden lakvatten
massor klassade som farligt avfall övertäckta.
från mellanlagringen
6. De förorenade massorna ska journalföras med avseende på mängd, behandling, analyser och slutligt omhändertagande av färdigbehandlade massor, Av Villkoret anses uppfyllt.
journalföringen ska framgå vilka
mängder farligt avfall som för närvarande mellanlagras vid anläggningen
och om det överensstämmer med den
ekonomiska säkerhet som ställts.
7. Lakvatten från ytor med mellanlagring
och behandling av förorenade massor,
Villkoret anses uppfyllt.
ska omhändertas för överföring och
rening i befintlig reningsanläggning.
8. Området för mellanlagring av massor
ska inhägnas med stängsel eller liknande anordning som förhindrar att
obehöriga kommer in i området och i
beröring med avfallet och lakvattnet.
9. Buller från verksamheterna får inte ge
upphov till högre ekvivalent ljudnivå
utomhus vid bostäder än följande beräkningsvärden
Villkoret anses uppfyllt.
Villkoret anses uppfyllt.
50 dB(A) Vardagar, utom lördagar
kl. 07.00-18.00
45 dB(A) lördagar, söndagar och helgdagar kl. 07.00-18.00
45 dB(A) kvällstid kl. 18.00-22.00
12
4. FÖRETAGETS BEAKTANDE AV HÄNSYNSREGLERNA I MILJÖBALKEN
4.1 Kunskapskravet 2 § Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den
kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa
och miljön mot skada eller olägenhet.
Ansvarig personal och driftspersonal får fortlöpande utbildning och verksamheten håller en
nära kontakt med branschorganisationer t.ex. Avfall Sverige för att ajourhålla aktuella frågor.
•
•
•
•
•
•
Bolaget är medlem i Avfall Sverige och får stöd samt möjlighet till kompetensutveckling vid behov. Miljöingenjör och/eller avdelnings-/verksamhetschef deltar årligen i
Avfall Sveriges medlemsdagar.
Avdelnings-/verksamhetschef och/eller miljöingenjör deltar vid den årliga träffen med
branschfolk från andra Norrlandskommuner.
Inom bolaget finns en Miljöresursgrupp (MRG), bestående av bolagets bränsle-/energi/miljöingenjörer och KMA-samordnaren, som träffas regelbundet under året för att diskutera miljöfrågor och gå igenom bolagets lagefterlevnad.
Nästintill all personal inom TVAB har, under 2012, genomgått en grundläggande miljöutbildning för att öka kunskapen kring bolagets påverkan på miljön.
Revidering av befintliga rutiner och instruktioner har påbörjats under 2012 och kommer att fortsätta under 2013.
Bolaget prenumererar på Rättsnätet/Notisum, med aktuella laglistor för resp. avdelning.
4.2 Bästa möjliga teknik (BAT) 3 § Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall
utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga,
hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I
samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik.
Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller
olägenhet för människors hälsa eller miljön.
Förordningen (2001:512) om deponering av avfall ställer krav på lokalisering och utformning
av deponier, insamling av lakvatten under driftsfasen samt sluttäckning.
Deponiceller för farligt och icke-farligt avfall
Byggdes 2002/2003 tillsammans med en anläggning för uppsamling och behandling av lakvatten. Deponicellerna är utformade enligt kraven i förordningen (2001:512) om deponering av
avfall och är försedda med en bottentätning, ett dränerande materialskikt på minst 0,5 m och
ett uppsamlingssystem för lakvattnet. 2003 togs de nya deponicellerna vid Kiruna deponi i
bruk och rökgasreningsprodukter från avfallsförbränningen vid Kiruna värmeverk började deponeras. Deponicell 1:1 sluttäcktes 2006 i enlighet med kraven i förordningen (2001:512).
Lakvattnet som genereras från celldeponier med slagg, flygaska och filterkakor från Kiruna
värmeverk renas i flera steg i en reningsanläggning innan utsläpp till recipient. Deponicell 1:2
sluttäcktes 2009.
Anläggning för rening av lakvatten
Lakvatten från icke-farligt avfall, farligt avfall samt sorteringsplattan (förvaring av brännbart
avfall) samlas in och pumpas vidare till en reningsanläggning. Sedan anläggningen togs i drift
2004 har den byggts om i olika etapper för att uppnå en fullgod rening av lakvattnet. Under
driftsäsong 2007 och 2008 har konsulter med stor kunskap inom området anlitats för att utreda
vilka reningssteg som är optimala. Under 2010 har anläggningen uppgraderats med dubbla
linjer påstryckfilter och jonbytare för att möjliggöra utökad kapacitet. Sandfiltret har tagits bort
på grund av driftstörningar. Jonbytarkolonnerna innehåller filtermedia Lewatit TP207, avsedda
för att reducera tungmetaller, specifikt Cd och Zn. Anläggningen utgörs idag av sex olika behandlingssteg i serie: utjämningsbassäng, luftningsbassäng, sedimenteringsbassäng, partikelfil13
ter, kemiska adsorptionsfilter och torvfilter. Torvfiltren byttes ut våren 2011 och 2012 samt
hittades ett nytt sätt att styra filtren, tidigare hade fel ventil varit öppen. Anläggningen väntas
därför ha högre kapacitet i dagsläget. Villkor för utsläpp till vatten från anläggningen, efter
genomförd prövotidsutredning, har fastställts av Mark- och miljödomstolen 2012-04-19.
Förebyggande åtgärder
Lakvattenreningsanläggningens befintliga övervakningslarm har modifierats till att omfatta
nivåvaktsfunktion i pumpstationen, utjämningsbassängen samt sedimentationsbassängen. Larmet är kopplat till personal på kontrollrummet vid Kiruna värmeverk. Nivågivarna styr start,
stopp och larm vid hög nivå samt stoppar pumparna vid låg nivå. Skillnaden under 2012 är att
personal på kontrollrummet haft möjlighet att bevaka anläggningen via webben.
4.3 Lokaliseringsprincipen 4 § För verksamheter och åtgärder som tar i anspråk mark- eller vattenområden annat än
helt tillfälligt skall en sådan plats väljas som är lämplig med hänsyn till 1 kap. 1 §, 3 kap. och 4 kap. För all verksamhet och
alla åtgärder skall en sådan plats väljas att ändamålet kan uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa
och miljön.
Avfallsanläggningen ligger ca 3 km nordost om Kiruna centrum efter Kurravaaravägen. Området är planlagt för deponiverksamhet enligt Kiruna kommuns översiktsplan. Närmaste bebyggelse finns på Sandstensberget ca 1 km nordväst om anläggningen medan rekreationsområdet
Varggropen finns ca 500 meter nordväst och golfbanan ca 800 meter söder om anläggningen.
Området norr och öster om anläggningen består av myrmark, som har en torvmäktighet på 0,6
– 2,7 m. Kiruna deponi är placerad så att lakvatten som bildas i deponikroppen kan infiltrera i
nedströms, nordöstligt liggande myrområde som diffust övergår i bäcken Haukijoki.
Med anledning av stadsomvandlingen och planerat läge för nya centrum kommer avfallsanläggningen så småningom behöva ny lokalisering. Utredning av detta kommer att ske inom
Projekt Kiruna 2030. Ny lokalisering kommer att ske i etapper och aspekter som kommer att
vara viktiga vid val av plats är bl.a. närhet till upptagningsområde och avsättning av
avfall/bränsle, utrymme för effektiva logistiklösningar och markens lämplighet.
4.4 Hushållning med råvaror och energi 5 § Alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall hushålla
med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. I första hand skall förnybara energikällor användas.
Ett antal åtgärder används för att minska mängden avfall till deponering och för att öka återvinningsgraden av avfall. Metall sorteras ut från slagg (från avfallsförbränningen) och skickas
till återvinning. Den sorterade slaggen siktas i två olika fraktioner och lagrats för en återanvändning (tillsammans med bioaskan och flygaska bio) som täck- och anläggningsmaterial
inom området. Under 2012 har en stor del bottenaska/slagg siktats.
Miljöarbetet är en ständigt pågående process där vi arbetar för att återanvända och återvinna i
största möjliga utsträckning. Avfallet som uppkommer inom verksamheten återvinns eller omhändertas på lämpligt sätt enligt verksamhetsrutiner. Farligt avfall såsom kemikalier, batterier,
glödlampor etc. lämnas till miljöavdelningen som i sin tur skickar avfallet till godkänd mottagare för behandling. Delar av avdelning Logistik är miljöcertifierade enligt ISO 14001 och
målet är att hela avdelningen ska omfattas. Arbetet med certifieringen har påbörjats och kommer fortsätta under 2013.
Sparsam körning
En av bolagets betydande miljöaspekter är bränsleförbrukningen, vilket gör att detta är ett
ständigt fokusområde. I syfte att minska bränsleförbrukningen genomförs återkommande utbildning av personal. Under 2012 genomfördes YKB-utbildning för lastbilsförare där bränslebesparande åtgärder berördes, vilket inkluderade Eco-driving.
14
4.5 Produktvalsprincipen 6 § Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall undvika
att använda eller sälja sådana kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön, om de kan ersättas med sådana produkter eller organismer som kan antas vara mindre farliga.
Motsvarande krav gäller i fråga om varor som innehåller eller har behandlats med en kemisk produkt eller bioteknisk organism.
De få kemiska produkter som används är de mest lämpade för verksamheten med avseende på
driftskrav, miljöbelastning samt ur hälsosynpunkt. En kemikalielista finns upprättad, som uppdaterats löpande, för att vara tillgänglig via tjänsten EcoOnline. Målet är att så få kemikalier
som möjligt skall användas och att information om samtliga ska finnas tillgänglig. Kemikalierna förvaras på lämpligt sätt. Varuinformationsblad finns för varje kemikalie via EcoOnline och
uttjänta kemikalier lämnas in till miljöenheten.
4.6 Ansvar för att avhjälpa skada 8 § Alla som bedriver eller har bedrivit en verksamhet eller vidtagit en åtgärd som
medfört skada eller olägenhet för miljön ansvarar till dess skadan eller olägenheten har upphört för att denna avhjälps i
den omfattning det kan anses skäligt enligt 10 kap. I den mån det föreskrivs i denna balk kan i stället skyldighet att ersätta
skadan eller olägenheten uppkomma.
Verksamheten drivs på ett sådant sätt att risker för föroreningar minimeras. Det finns rutiner
för riskbedömning, systematiskt brandskyddsarbete, kemikaliehantering, hantering av spill,
hantering av förorening m.m. i verksamhetsrutinerna. Uppföljning av t.ex. brandskyddskontroller dokumenteras. Kemikalierna på avdelningen inventeras årligen. Utöver nedanstående
försäkringar finns två beslut om kommunal borgen för Kiruna avfallsanläggning; 20 MKr för
mellanlagring av förorenade massor respektive 10 MKr för planerad utökad deponering.
Försäkringar under 2012
Från och med januari 2004 är verksamheten försäkrad genom Svenska Kommun Försäkrings
AB. Försäkringarna gäller i stort till värde och villkor lika som vid tidigare försäkringar.
Undantaget är dock egendomsförsäkring för lastbilar samt transporter som är försäkrade hos If.
Övriga försäkringsbolag utgörs av: Europeiska (tjänstereseförsäkring).
För alla verksamheter inom Tekniska Verken i Kiruna AB, förutom gamla hushållsdeponin,
gäller försäkringarna enligt nedan:
Ansvarsförsäkringar: Försäkr. Nr.( A 031 K 05:2) i SKF-AB.
- Byggansvar
2 MKr
- Miljöansvar
5 MKr
- Allmänna ansvar
50 MKr
- Förmögenhetsbrott
10 MKr
- Rättsskydd vid miljöbrott
2 MKr
- Rättskydd för företag.
5 Basbelopp.
- Rena förmögenhetsbrott
5 MKr
Egendomsförsäkringar: Försäkr. Nr.( E 303 K05:2) i SKF-AB.
- För egendom och maskin
1 303 MKr (år 2011, indexreglerat för 2012)
- För avbrott(18 mån) inkl maskin
220 MKr
- För EAR-egendom.
5 MKr
- För oljeskada
10 MKr
Transportförsäkring: Försäkr. Nr.(NS5000026800-4) i försäkringsbolaget If
- För transporter och lyft inom Norden
2 MKr
15
5. DRIFT- OCH PRODUKTIONSFÖRHÅLLANDEN UNDER ÅRET
5.1 Verksamhetens omfattning under året, totalt hanterade mängder avfall vid anläggningen
Företag, verksamheter och privatpersoner i Kiruna kommun lämnar avfall till Kiruna Avfallsanläggning samt till sju återvinningscentraler utanför tätorten. Kiruna Avfallsanläggning tar
även emot brännbart avfall från andra kommuner i Norrbotten samt kommuner i Nordnorge.
Avfallet vägs vid in- och uttransport. Intransporterade avfallsmängder sorteras, mellanlagras,
deponeras eller går till materialåtervinning/energiutvinning. Det sker ingen biologisk behandling på anläggningen. Den brännbara fraktionen dominerar och uppgår till ca 50,5 % av totala
intransporterade avfallsmängder under 2012. Ca 10 % har deponerats (avsnitt 5.4). Hanterade
mängder (ton) per avfallsslag redovisas i sin helhet i bilaga 1.
Totalt hanterade mängder avfall vid Kiruna Avfallsanläggning 2012:
1
År 2012
Avfallsmängd (ton)
Intransport1
56 503
Uttransport2
55 583
Deponi
5 161
Mellanlagrat avfall3
- 9 720
Inkluderar förorenade massor (5 159 ton) som har separat tillstånd
Inkluderar avfall som härrör från mellanlagret 2011, exkl. (förorenade massor).
3
Redovisar mellanlagret av de avfallsmängder som inkommit 2012 (exkl. förorenade massor). Avfallslagret har
alltså minskat med 9 720 ton under 2012.
2
Avfall som transporterats ut från Kiruna Avfallsanläggning har till största delen gått till energiutvinning, resterande delar har gått till återvinning eller sluttäckningen av gamla hushållsdeponin. Förbränningen av brännbart avfall sker vid Kiruna värmeverk. Mottagare till återvinningsbart material utgörs av El-Kretsen, STENA Recycling AB, IL Recycling, Svensk Däckåtervinning samt Ragn-Sells AB.
Kommentar: En mindre del av avfallet, 44 % har gått till energiutvinning 2012 jämfört
med 87 % 2011. De avfallsslag som gått till återvinning uppgår till ca 1,2 %, jmf. Mot
7,5 % under 2011.
Totala mellanlagrade mängden vid 31/12 2012 utgörs av avfall som kan återvinnas (0,77 %),
gå till energiutvinning (24,56%) och användas som internt täckmaterial (63,23 %). Förorenad
jord för behandling utgör 11,43 %. Internt täckmaterial består av jord/morän, slagg (siktad och
osiktad), bioslagg, flygaska bio samt utsiktat verksamhetsavfall och kommer att återanvändas
16
som konstruktionsmaterial samt vid sluttäckningsarbeten inom deponiområdet. Dessa material
räknas ej in i den totala avfallsmängden då de är konstruktionsmateriel.
Totala mellanlagret består av merparten internt täckmaterial och avfall till energiutvinning.
5.2 Sortering av avfall vid sorteringsplatta
Under 2012 utgjorde det blandade avfallet 1,88 % av total intransporterad mängd avfall. Blandat avfall från företag och andra verksamheter sorteras av en maskinförare i olika avfallsfraktioner. Sorteringen sker vanligen på en sorteringsplatta. Det osorterade avfallet har minskat
jämfört med 2008 då det var cirka 5 % av total intransporterad mängd. Under 2010 var mängden 1 %.
Det utsorterade avfallet delas in i fraktionerna återvinning (t.ex. metall, däck), energiutvinning
(t.ex. trä, brännbart verksamhetsavfall) och deponi (t.ex. inert avfall):
Avfallsslag
Osorterat
avfall
Intransporterad
mängd (ton)
965,34
Utsorterade avfallsfraktioner (ton)
Återvinning
Energiutvinning
62,74
95,56
Deponering
836,02
Orsaken till differensen mellan intransporterad mängd och uttransporterad mängd bedöms vara
att rena fraktioner visats vara osorterade. Dessa fraktioner har därför sorterats och sedan transporterats ut som utsorterade avfallsfraktioner, vilket gjort att utsorterad mängd blivit större än
intransporterad mängd.
5.3 Återvinning av avfall vid anläggningen
17
Privatpersoner och företag kan lämna återvinningsbart avfall i form av förpackningsmaterial,
farligt avfall, metall, elektronik, kyl- och frysmöbler, övriga vitvaror och däck till Kiruna
ÅVC. Avfall kan även lämnas till någon av kommunens sju ÅVC utplacerade i byarna Saivomuotka, Kuttainen, Karesuando, Övre Soppero, Vittangi, Svappavaara och Abisko.
Avfallsmängder (ton) som gått till återvinning under 2012:
Avfallsslag
Ofärgat glas
Färgat glas
Wellpapp
Papper
Plastförp.
Metallförp.
Däck
Elektronik
Kabel
Kyl- och frysmöbler
Övriga vitvaror
Bilbatterier + övriga
EWC-kod
15 01 07
15 01 07
15 01 01
15 01 01
15 01 02
15 01 04
16 01 03
20 01 36
17 04 11
20 01 36
20 01 36
16 06 01*
Återvinning (ton)
19,26
28,17
306,38
10,81
3,85
0
52,38
198,178
10,04
86
47,369
15,973 (9,06 + 6,913)
Oljeavfall
Metall
Icke- Gasurladdninglampor
Gasurladdningslampor
Summa
13 02 08*
20 01 40
20 01 36
63,4
1 163,65
0,6
20 01 21*
5,387
2 011,5
Mottagare
IL Recycling
IL Recycling
IL Recycling
IL Recycling
IL Recycling
IL Recycling
Svensk Däckåtervinning
El-Kretsen
STENA Recycling AB
El-Kretsen
El-Kretsen
STENA Recycling AB +
ElKretsen
Ragn-Sells (bilaga 1)
Norsk Gjenvinning
El-Kretsen
El-Kretsen
5.4 Deponering av avfall
Deponerad mängd 2012 uppgick till cirka 5 161 ton, varav 0,98 % utgjorde farligt avfall och
asbest. Inert avfall, t.ex. isolering och porslin, deponeras på den inerta deponin. Det finns även
slaktgropar i närheten av det inerta deponiområdet för deponering av slaktavfall. Farligt avfall,
t.ex. filterkaka och asbest, deponeras i en deponicell för farligt avfall med lakvattenrening.
Jämfört med 2010 och 2011 har deponeringen ökat. 2012 gick cirka 10 % av den intransporterade avfallsmängden till deponi mot 5 % 2010 och 7,2 % 2011. 0,98 % av deponiavfallet utgjorde FA jämfört med 2,4 % 2011.
18
Den totala deponerade mängden i FA-cellen 2012 är 78 % mindre än mängden 2011. Detta beror på att både
mängden filterkaka och mängden asbest minskat 2012.
5.5 Totalt mellanlager av avfall
Nedanstående avfallsslag är mellanlagrade vid anläggningen:
Avfallsslag
EWC-kod
Brännbart verksamhetsavfall
Hushållsavfall
Norgebalar
Slagg
19 12 10
20 03 01
19 12 10
19 01 12
Bioslagg
10 01 01
316
Flygaska bio
Jord och morän
10 01 03
17 05 04
83
35 600
Sakab-jord
Metall
Gummi
Förpackningsmaterial
Summa
20 01 40
19 12 04
15 01 01
15 01 02
15 01 04
15 01 07
Totalt mellanlagrad
mängd (ton)
26358
0
271
41904, varav osiktat:
5424
14095
768
309
591
Kommentar
Internt täckmaterial till sluttäckning av gamla hushållsdeponin. 36 480 ton är siktat
och räknas ej som avfall
Används till täckmaterial.
Används till täckmaterial.
Internt täckmaterial till sluttäckning av gamla hushållsdeponin
Hör till separat tillstånd!
33 721
*Not: Mängder angivna med kursiv/understruken stil används som byggmaterial/täckmaterial
och räknas därför inte in i den mellanlagrade avfallsmängden.
Cirka 25 800 m3 material har gått till sluttäckningen 2012, varav 7 500 m3 siktad slagg och
8350 m3 krossat berg.
19
5.6 Totalt mellanlager av farligt avfall
Nedanstående avfallsslag som utgör farligt avfall är mellanlagrade vid anläggningen:
Avfallsslag
Oljeavfall
EWC-kod
20 01 26*
Mängd (ton)
476*
Kommentar
*Mängden stämmer inte. Inventering
krävs!
Bilbatterier
Kabel
Impregnerat träavfall
16 06 01*
17 04 11
20 01 37*
0
0
128,5
Impregnerat träavfall
(slipers med plattor)
Summa
20 01 37*
489,58
plattor inräknad i mängden
1 094,08*
*Se kommentar ovan!
5.7 Insamling av farligt avfall
Hushållens farliga avfall kan lämnas till någon av kommunens åtta ÅVC. Glödlampor, lågenergilampor samt batterier kan även lämnas till batteri- och glödlampsholkar som finns utplacerade i flertalet mataffärer. Företag kan lämna sitt farliga avfall till TVAB:s miljöenhet, belägen inom värmeverksområdet. Det farliga avfallet sorteras i avfallsgrupper enligt avfallskod,
mellanlagras samt skickas för återvinning/destruktion till Ragn-Sells AB. En sammanställning
över det farliga avfallet redovisas i bilaga 2, vilket omfattar avfall även skickat via Miljöenheten.
5.8 Anläggningens öppettider, arbetstider samt drifttider
Öppettider privatpersoner:
Öppettider företag:
Arbetstider:
Maskinförare:
Måndag-fredag, kl 07.00 – 18. 00
Måndag-fredag, kl 07.00 – 15.45
Kl 07.00 – 18.00. Lunch kl 10.00 – 10.45
Kl 06.00 – 14.45 och kl 14.30 – 23.15
5.9 Tillbud, störningar och klagomål samt vidtagna åtgärder
Inga tillbud och störningar har skett under år 2012. Klagomål kopplat till avfallsanläggningen
har inte heller inkommit under året.
Tidigare år har klagomål rörande nedskräpning längs med Kurravaaravägen, Värmeverksvägen
och väg E10 inkommit. TVAB anlitar återkommande föreningar för skräpplockning längs
transportvägarna. Städning längs transportsträckan utförs kontinuerligt i egen regi under
barmarksperioden.
5.10 Allmänt (kort om förhållanden under året, antal anställda etc)
20
Under 2008 införskaffades en sikt för användning till krossat verksamhetsavfall. Sikten sorterar ut partiklar < 15 mm samt minskar förekomsten av snö i avfallet. Detta har sedan dess ökat
kvaliteten på avfallsbränslet.
Sluttäckningen av området har påbörjats med terrasseringar 2009 och fortsatt med en tät hårdgjord yta på cirka 1,4 ha 2010. Under 2011 har slänten sluttäckts och försetts med en mjuk
gröngjord moränyta på ca 1,5 ha. Den hårdgjorda ytan, anlagd under 2010, är avsedd för mellanlagring av förorenade massor till behandling. Under 2011 har 8 540 m3 material använts till
sluttäckningen. Material till sluttäckningen lagras sedan 2008 på området. Under 2012 har ca
25 800 m3 material använts inom sluttäckningen, varav 7 500 m3 utgjordes av siktad slagg och
8 350 m3 av krossat berg.
Under 2012 sluttäcktes område 4 samt skedde en utbyggnad av ytan för mellanlagring och behandling av förorenade massor i samband med detta. Område 4 är den första delen av sluttäckningen som sker uppe på den gamla hushållsdeponin. Tidigare etapper har omfattat sidor och
slänter. En stor del siktad slagg/bottenaska och MKM-massor har använts vid sluttäckningen
2012. Siktning av bottenaska har genomförts under sommaren. I början av september var mellanlagret av osiktad slagg kring 0 ton.
Brandpostsystem har byggts under sommaren/hösten 2012 och nu finns det 4 st fasta brandposter utplacerat på området. Systemet sätts i drift i början av 2013.
Personalförhållanden på Kiruna Avfallsanläggning:
Enhetschef = 1 person
Ansvarig Sakab/TF = 1 person
Administratör/vågansvarig = 1 person
Miljöguide = 1 person
Rampen = 2 personer
Maskinförare = 6 personer
Lastbilschaufförer = 3 personer
Miljöenheten = 2 personer
5.10 Reningsanläggningar – reningseffekt och tillgänglighet
Lakvattenreningsanläggningen har fungerat bra under 2012 med en god reningsgrad. Utsläppsvärdena under 2012 har dock inte varit tillfredsställande i fråga om kväve. Orsaken till detta
bedöms vara att nitrifikation av kväve (ammonium) inte skett i tillfredsställande utsträckning
vilket troligtvis beror på att lakvattnet inte fått tillräcklig uppehållstid då utjämningsbassängen
inte kunnat nyttjas fullt ut under säsongen (utjämningsbassängen fungerar även som ett reningssteg där bl a nitrifikationen av ammonium påbörjas).
I framtiden krävs att luftningen i luftningsbassängen nyttjas de gånger som utjämningsbassängen kopplas ur för eventuella underhållsåtgärder (luftningen ger den önskade syresättningen som
krävs för olika omvandlings- och nedbrytningsreaktioner). Svavelsyra finns tillgängligt vid
behov att justera pH i processen under 2013. Under 2012 var pH-värdena tillfredsställande
vilket gjorde att svavelsyra inte behövde tillsättas.
5.11 Risker med verksamheten och vilka rutiner för undersökning av risker som har utförts och
ändrats
21
Skyddsrond har under året genomförts av enhetschef. Riskbedömningar har upprättats, vilket
har omfattat avfallsanläggningen, logistikflöden, byggnader och maskiner. Åtgärder har genomförts med anledning av resultaten från riskanalyserna. Tryckledningar och pumpstation för
brandvatten väntas färdigställas under 2012.
5.12 Vilka rutiner för fortlöpande miljöförbättrande arbete som har utförts och ändrats (t ex information till avfallslämnare och hushåll)
Avfallskontroller på inkommande avfall sker löpande. Vid avvikelser i avfallets sammansättning sker en avvikelsehantering enligt TVAB:s miljöledningssystem samt egenkontrollprogram
för Kiruna Avfallsanläggning. En avvikelse återkopplas direkt till kund (PM, bilder och ev.
sorteringsavgift) vilket medfört förbättringar av kvaliteten på inkommande avfall.
5.13 Besiktningar
Under året har tillsynsmyndigheten genomfört besiktningar/kontroller av anläggningen i samband med kvartalsmöten 2012-05-25, 2012-08-30 och 2012-12-12.
2012-06-18 genomförde tillsynsmyndigheten en inspektion inom avfallsanläggningen samt
kollades försöket med olje-/slamavskiljaren 2012-11-12.
6. RÅVAROR, KEMIKALIER OCH ÖVRIGA RESURSER
6.1 Förbrukning av råvaror och kemiska produkter
Nedanstående kemiska produkter har inköpts under 2012.
Kemikalier
Förbrukning (liter)
Hydraulolja
781
Motorolja
145
Transmissionsolja 827
Smörjfett
743 kg
Avfettningsmedel 75
Spolarvätska
34
6.2 Åtgärder som vidtagits för att byta ut hälso- och miljöfarliga produkter mot mindre farliga
produkter
Inköp sker enligt rutin i TVAB:s miljöledningssystem där i första hand miljömärkta kontorsvaror, toners och miljömärkt papper köps in. Vidare eftersträvas att en kemisk produkt, som kan
ersättas med en mindre farlig utan att ge avkall på kvalitet, ska bytas ut. Som fordonsbränsle
används miljöklass I diesel.
6.3 Förbrukning av vatten
Anläggningen har en enskild vattentäkt.
6.4 Energianvändning
Förbrukad energi under 2012:
Energislag
Elström Kiruna Avfallsanläggning
Elström Pumphus/Lakvattenrening
kWh
432 122
28 022
Kommentar
Driftsäsongen varade juni – oktober.
22
7. UTSLÄPP TILL VATTEN OCH LUFT
Bakgrunden till de resultat av mätningar och undersökningar som ska redovisas kan vara:
- kontroll mot gällande villkor i tillståndsbeslut eller enligt föreskrifter
- stadgaden i förelagda kontrollprogram
- kontroll av resultat av en frivillig vidtagen åtgärd för att minska miljöpåverkan, t ex förändring av produkt
7.1 Lakvattenreningsanläggningens utsläpp till omgivningen
Driftsäsongen för lakvattenreningsanläggningen pågick under perioden augusti - oktober, med
uppstart av behandlingsanläggningen den 27 augusti och avstängning den 25 oktober. Under
driftssäsongen har ca 3 200 m3 lakvatten behandlats och renats i anläggningen innan utsläpp till
recipient. Utsläppspunkten ligger i anslutning till myren Tuolluvuoma och avskärande diken leder
ytvatten till samma utsläppspunkt för att späda utgående lakvatten till myrmarken.
Behandling av lakvatten har startats den 27 augusti med anledning av förseningar i lagning av
utjämningsbassäng samt låg nivå i utjämningsbassängen efter lagningen. pH- värdet har varit
jämnare under 2012 än 2011. Under 2012 varierade pH-värdet (enligt uppgift från driften) mellan
7,3 och 7,7. pH har varit jämnt under driftsäsongen, en viss minskning kunde noteras vid provtagningen i oktober (pH 7,3). Sedan augusti 2010 har anläggningen körts med dubbla linjer (parallellt) och högre flöde. Det högre flödet visade sig vara för mycket för torvfiltrena under 2010, som
även antogs vara mättade. Torvfiltren byttes ut våren 2011 samt hittades ett nytt sätt att styra filtren, med anledning av att fel ventil hade varit öppen. Hösten 2011 gjorde algblomning att torvfiltrena återigen blev mättade varför nya torvfilter sattes våren/sommaren 2012, samt var endast
en av linjerna i drift med anledning av mindre vattenmängder.
Flödet under driftsäsongen har varierat mellan ca 8 m3/h i början av säsongen till 1,9 - 3 m3/h i
slutet av säsongen. Anläggningen är dimensionerad för ett flöde av 1-7 m3/h, torvfiltren har dock
visa sig klara max 4,2 m3/h. Utförda åtgärder under 2010 och 2011 medförde att anläggningen
hade en högre kapacitet under 2012.
Utgående halter som årsmedelvärde jämfört med fastställda villkor (rödmarkerat värde indikerar
ett överskridande av villkor) samt beräknad utsläppsmängd:
Parameter
TOC
BOD 7
Tot-N
Tot-P
Pb
Cd
Cr3+/Cr6+
Cu
Ni
Hg
Zn
Fe
1)
2)
Enhet
mg/l
mg O2/l
mg/l
mg/l
µg/l
µg/l
µg/l
µg/l
µg/l
µg/l
µg/l
mg/l
Villkor
100
20
10
0,5
25
10
100 (75)
50
25
0,5
200
2
Utgående årsmedelvärde1)
14,75
<5,5
13,175
0,064
6,025
1,603
<4,9 (1,875)
30
4,275
<0,1
46,5
0,127
Utsläppsmängd2) (g)
47 208
<17 603
42 167
206
19
5
<16 (6)
96
14
<0,32
149
407
Utgående, d.v.s. efter torvfilter och innan spädning.
Beräkningarna baseras på årsmedelvärdet (avrundat till närmaste heltal).
Alla parametrar förutom kväve har klarat de fastställda villkoren (bilaga 3). Av bilagan framgår
att två av fyra prover överskred villkoret för kväve, de övriga två höll sig inom villkoret. Orsaken
till överskridande bedöms vara att nitrifikation av kväve (ammonium) inte skett i tillfredsställande
utsträckning vilket troligtvis beror på att lakvattnet inte fått tillräcklig uppehållstid då utjämningsbassängen inte kunnat nyttjas fullt ut under säsongen (utjämningsbassängen fungerar även som ett
23
reningssteg där bl a nitrifikationen av ammonium påbörjas). I framtiden krävs därför att luftningen
i luftningsbassängen nyttjas de gånger som utjämningsbassängen kopplas ur för eventuella underhållsåtgärder (luftningen ger den önskade syresättningen som krävs för olika omvandlings- och
nedbrytningsreaktioner). Svavelsyra finns tillgängligt vid behov att justera pH i processen under
2013. Under 2012 var pH-värdena tillfredsställande.
Utsläppsvärdena har förbättrats kontinuerligt sedan anläggningen togs i bruk, för att försämras
2010. 2009 var det endast kadmium som inte klarade prövotidsvillkoren. Under 2011 minskade
utgående halter av kadmium, men halterna överskred trots detta villkoret. Under 2012 har merparten av utsläppshalterna minskat jämfört med åren 2009-2011. Några parametrar har ökat jämfört
med något/några av åren 2009-2011. Kväve (N) har ökat mest och har även överskridit villkoret
under 2012, vilket framgår av tabellen ovan.
Reningsanläggningen har driftmässigt fungerat tillfredsställande under 2012. Ny jonbytarmassa
och sandfilter har fyllts på inför säsongen. Ett flertal strömavbrott under säsongen har medfört att
pumpen (i pumphuset) fått startas på nytt. Påsfilter har bytts ut två gånger under säsongen.
Analyserna visar att adsorptionsfiltermedierna haft varierande funktion. Bra reduktion (som lägst
mer än 53 %) av Fosfor, Bly, Koppar, Nickel, Zink och Järn. Halten kvicksilver var vid samtliga
provtagningspunkter mindre än 0,0001 mg/l. Tillfredsställande reduktion (som lägst mer än 33 %)
av TOC, BOD7 och Krom. Sämre reduktion av Kadmium, Kväve och Krom 6+. Dessa tre parametrar hade som utgående halter, vid ett tillfälle vardera, t.o.m. högre än inkommande halter.
Dock saknades provpunkten mellan utjämningsbassäng och sedimenteringsbassäng med anledning av ”förbikopplingen” under säsongen. Provpunkt inkommande var därför i pumphuset.
Spolvattnet, som härstammar från rengöringen av avfallspannan, hade en negativ inverkan på reningsanläggningen under 2010. Från och med år 2011 tillförs inte spolvattnet.
Årsmedelvärden för Kadmium och Zink åren 2004 – 2012:
Villkor för kadmium: 10 µg/l
Villkor för zink: 200 µg/l
24
Årsmedelvärden för Bly, Koppar, Järn och Kväve åren 2007-2012:
Villkor för bly: 25 µg/l
Villkor för koppar: 50 µg/l
Villkor för järn: 2 mg/l
Villkor för kväve: 10 mg/l
25
7.2 Kontroll av lakvattnets påverkan på omgivningen
Kiruna deponis placering medför att det lakvatten som bildas i deponikroppen infiltrerar i nedströms nordöstligt liggande myrområde Tuolluvuoma. Myren övergår diffust i bäcken Haukijoki.
Lakvattnets påverkan på omgivningen undersöks årligen genom provtagning av grund- och ytvatten. Grundvattnet provtas i åtta grundvattenrör placerade runt deponin (bilaga 4) och bäcken Haukijoki provtas i två lokaler (bilaga 5). Provtagningen genomfördes två gånger 2012, i juni samt
september/oktober i enlighet med rutiner i egenkontrollprogrammet.
Grundvatten
De grundvattenrör som främst indikerar lakvattenpåverkan genom förhöjda konduktivitetsvärden
är grundvattenrör 10 och 12 (bilaga 6). Dock är dessa rör placerade i myrmark med stundtals kraftig lukt av svavelväte, vilket i sig kan påverka konduktiviteten. Grundvattnet påverkas främst av
behandlat lakvatten från reningsanläggningen, som har sin utsläppspunkt uppströms rör 10. Trenden visar på avtagande konduktivitet med ökat avstånd från utsläppspunkten. 2008 visades höga
konduktivitetsvärden i Gw 03, vilket inte kan påvisas för 2009-2012. Övriga grundvattenrör har
relativt låga konduktivitetsvärden vilket tyder på att lakvattnet från den gamla hushållsdeponin
inte påverkar grundvattnet nämnvärt. Gw 05, 18 och 03 är nyborrade under 2010 då Gw 05 försvunnit med utbyggnaden av sorteringsplattan, Gw 03 varit skadat och Gw 18 haft höga metallhalter, möjligen på grund av geologiska förhållanden. De aktuella proven för 2012 är tagna i de
nya borrhålen.
Konduktivitetsvärden för grundvattenrör 18, 05, 03, 04, 10 och 12:
Grundvattnets innehåll av metaller, salthalter, syretärande ämnen samt övriga grundämnen analyseras i rör 10 och 12 samt i referensrör 18 (bilaga 7). I februari 2013 har nya bedömningsgrunder
för grundvatten tagits fram (SGU-rapport 2013:01). Vid jämförelse mot bedömningsgrunderna
kan följande noteras: Alkaliniteten är hög till mycket hög i rör 10 och 12 jämfört med 18 som
visar måttlig halt. Kemisk syreförbrukning visar mycket hög halt i rör 10, 12 och 18. Kloridhalterna är relativt höga till höga i rör 10 och 12 jämfört med rör 18 som visar mycket låg halt. Sulfathalterna är måttliga till mycket låga för samtliga rör. Konduktiviteten är relativt hög i rör 10
och 12 jämfört med rör 18 som visar mycket låg konduktivitet. Ammoniumhalten är måttlig till
mycket hög i rör 10 och 12 medan rör 18 har låga halter. Järnhalterna skiljer sig inte nämnvärt
mellan rören, variationer från mycket låga till måttliga halter. Halterna av arsenik, bly, kadmium,
koppar, zink och krom har varit mycket låga i samtliga rör vilket visar på ingen eller obetydlig
26
påverkan. Aluminiumhalterna är låga. Manganhalterna är låga till mycket låga. Kvicksilverhalterna är mindre än 0,1 µg/l i samtliga rör (även referensrör 18) vilket jämfört med bedömningsgrunderna är höga halter. Man måste dock ta med i beaktande att det kan vara lägre grad av påverkan
eftersom våra analysresultat visar ”<”, vilket ger problem vid jämförelse mot bedömningsgrunderna. Nickelhalterna är låga till mycket låga (rör 18 visar högre halter än rör 10 och 12). Kalciumhalterna är mycket låga till låga i rör 10 medan de är måttliga i rör 12 (mycket låga halter i rör
18). Magnesium är mycket låga till låga i rör 10, måttliga i rör 12 och mycket låga i rör 18. Natriumhalterna är måttliga till höga i rör 10, höga i rör 12 och mycket låga i rör 18. Kaliumhalterna är
höga till mycket höga i rör 10, höga i rör 12 och mycket låga i rör 18.
Av ovanstående kan utläsas att grundvattnet är påverkat, delvis från deponin, framförallt i fråga
om alkalinitet, klorid, konduktivitet, ammonium, natrium och kalium.
Ytvatten
Resultatet från analyserna av konduktivitet samt metaller påvisar ingen nämnvärd påverkan på
bäcken Haukijoki (bilaga 6 och 7). Jämförelser mot bedömningsgrunder för miljökvalitet - ytvatten (Naturvårdsverkets rapport 4913) kan ej ske då denna rapport inte varit tillgänglig. Nya bedömningsgrunder kommer att fastställas inom kort enligt uppgift från Havs- och vattenmyndigheten. I dagsläget är förslag till nya föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende
ytvatten ute på remiss. Vid jämförelse av kloridhalterna mot 2011 och 2010 framgår dock att denna halt minskat under 2012.
8. TRANSPORTER
8.1 Ange transportmedel samt frekvens av ingående, utgående och interna transporter
TVAB:s transporter sker dels i egen regi och dels via inhyrda entreprenörer. Lokala transporter
av farligt avfall sker i egen regi och samtliga fordon är ADR-utrustade samt chaufförerna är
ADR-utbildade. Transport av avfall från byarnas återvinningscentraler sker förutom i egen regi
även via entreprenör All-Sten, och transport av oljeavfall till Ragn-Sells AB sker via entreprenör BDX.
Transportmedel
Tunga fordon utgörs av liftdumperbilar och lastväxlarbilar. Det finns även två lätta lastbilar
(pick-up).
Interna transporter
Antalet bränsletransporter från Kiruna Avfallsanläggning till Kiruna Värmeverk under 2012
uppgår till 2 863 st. Det är en ökning av transporter från 2011 men en minskning av snittvikten
från 10,56 ton/transport till 10,2 ton/transport. Antal transporter av rent trä och massaved uppgår till 337 st. Antalet transporter av farligt avfall från värmeverket till Kiruna Avfallsanläggning uppgår till 9 st (filterkaka 8 st och spillolja 1 st) år 2012 och antalet transporter av ickefarligt avfall uppgår till 1 026 st (flygaska (bio) 21 st, bioaska 49 st och slagg 956 st).
8.2 Sammanfatta ert arbete med att utnyttja transportmedel som är bättre ur hälso- och miljösynpunkt
Projekt Sparsam körning drivs för att effektivisera drivmedelsanvändningen inom TVAB, se
avsnitt 4.4. Vidare sker en optimering av transporterna samt, när så är möjligt, sker returtransporter. Den senaste teknikutvecklingen bevakas vad gäller transportmedel, däribland Dual-Fuel
tekniken.
27
9. OMGIVNINGSKONTROLL
har inte genomförts under året
har genomförts under året för
vatten
luft
buller
mark
Kommentar: Se avsnitt 7 samt bilaga 6 och 7.
Verksamheten är medlem i:
recipientprovtagning.
Torne- och Kalixälvars vattenvårdsförbund, vilket verkar för gemensam
10. ÖVRIGA UPPLYSNINGAR (information av intresse från miljö- och hälsoskyddssynpunkt och
som inte framkommit tidigare i rapporten samt information om eventuella förändringar t ex buller,
lukt)
Nya renhållningsföreskrifter är framtagna och fastställda. En ny avfallsplan har tagits fram och
har fastställts 2012.
TVAB har en miljöresursgrupp (MRG) som består av KMA-samordnaren samt respektive
driftavdelnings miljöingenjör. MRG:s funktion är att samordna miljöarbetet inom TVAB, bl.a
genom att ajourhålla och implementera ny lagstiftning i form av rutiner samt instruktioner och
införliva miljöledningssystemet ISO 14001 i verksamheten.
Kort beskrivning av några projekt och åtgärder 2012:
• Avslutning gamla hushållsdeponin: En avslutningsplan har antagits. Området som ska
avslutas uppgår till ca 10 ha och avslutningsarbetena kommer att pågå under åren 2009 2016. Slänten motsvarande ca 1,5 ha är sluttäckt och gräsbesådd. En yta motsvarande
cirka 1,4 ha har sluttäckts och försetts med en tät hårdgjord yta med lakvattenuppsamling. Ytan ska användas som mellanlagring och behandling av förorenade massor, i samarbete med Sakab. Under 2012 har total en yta på ca 1,3 ha sluttäckts. Ca 5 000 m2 av
detta utgör en utbyggnad av Sakab-ytan samt 5 700 m2 en hårdgjord grusyta. Resterande
ytor utgör slänt som gräsbesåtts.
• Rena Fjäll drivs fortfarande med återvinningstjänster längs Norgevägen. Samtliga större
och flera mindre turistanläggningar deltar i projektet och idag finns ca 40 återvinningsbehållare utställda.
• Lakvattenreningen: Våren 2012 sögs torvfiltren bort då de blev mättade under 2011.
Under 2012 har endast en linje körts. Utjämningsbassängen har lagats under 2012. Ny
lagning planeras 2013. Förbikoppling direkt till sedimenteringsbassänger under 2012
maa lagningen av utjämningsbassängen. Jonbytarmassa och sandfilter byttes 2012.
• Slamhantering: Tekniska Verken utreder kontinuerligt hållbara lösningar på slamfrågan.
Bolaget undersöker en långsiktigt hållbar lösning på slamfrågan, och olika möjliga arbetsformer och tekniker för omhändertagande av avfall diskuteras.
• Hantering av oljeskadat vatten: Efter att spolbilen tömt största delen av flytande avfall
från oljeavskiljare, spolrännor i verkstäder och tvätthallar (till cisternerna på KAA),
kvarstår en del slagg i botten av tanken. Innan spolbilen kan utföra annan typ av tömning/spolning måste slaggen tömmas ut. För att lösa denna tömning av slaggen har en
mobil olje-/slamavskiljare tagits in för att testas under 2013. Ett första försök gjordes november 2012, vilket tillsynsmyndigheten närvarade vid.
28
Mark- och miljödomstolen har 2013-01-30 beslutat att avslå bolagets tillståndansökan för utökad och fortsatt verksamhet vid Kiruna avfallsanläggning. I domskälen utpekas ett antal förbättringsområden kopplat till den gamla hushållsdeponin och inerta deponin, geologisk barriär,
vattenhantering, avslutningsåtgärder och lokalisering.
Med anledning av ovanstående har diskussioner förts med Miljökontoret angående nödvändiga
åtgärder inom avfallsanläggningen. Några åtgärder som planeras för 2013 är:
-
Utbyggnad av hårdgjord yta med lakvattenuppsamling för mellanlagring och sortering
av brännbart avfall.
Åtgärd/miljösäkring av ytan för spilloljehantering.
Vattenhanteringen inom avfallsanläggningen – kartering.
Utredning av uppkomsten av inerta deponin och dess lokalisering.
11. UNDERSKRIFT AV DEN ANSVARIGE FÖR VERKSAMHETEN PÅ PLATSEN
Datum
Namnunderskrift
Namnförtydligande och befattning
29
Bilaga 1
Totala mängder vid Kiruna Avfallsanläggning 2012
Artikel
Flygaska
Flygaska bio
Slagg avfall
Filterkaka
Bioaska
Ofärgat glas IL
Färgat glas IL
Wellpapp
Papper
Metallförpackningar
Platsförpackningar
Däck utan fälg
Gummi/STENA
Däck med fälg
Gummi
Elektronik
Kabel
Kylmöbler små + stora
Bilbatteri
Övriga vitvaror
Förorenad jord (Sakab)
Borrkax
Jord och morän
Gips
Asbest
Slaktavfall
Deponi/inert
Asfalt
2011
2011+2012
Ingående mellanlager Intransport Uttransport Mellanlagring
Deponi
Totalt mellanlager
0
0
0
0
0
0
82,8
0
82,8
82,8
50377,18
13462,69
21936,26
-8473,57
41903,61
41,12
0
41,12
0
0
518,45
202,1
316,35
316,35
0
0
25,53
37,8
19,26
18,54
44,07
54,51
55,18
28,17
27,01
81,52
145,68
453,98
306,38
147,6
293,28
88,155
63,07
10,81
52,26
140,415
7,22
2,27
0
2,27
9,49
15,62
10,53
3,84
6,69
22,31
0
0
0
52,38
52,38
0
0
308,6
0
0
0
308,6
0
0
0
0
0
21,24
23,96
0
23,96
45,2
0
198,178
198,178
0
0
0
10,04
10,04
0
0
0
86
86
0
0
15,973
47,369
5158,92
79,1
2709,09
0
9,29
39,52
4991,54
0
15,973
47,369
14094,94
0
7457,01
0
0
0
0
0
0
0
-8936,02
0
0
0
12932,49
0
35599,8
0
0
0
0
0
0
400,7
10,4
0
320,63
150,56
6,4
0
125,44
965,34
0
51
12,4
0
154,12
320,63
99,56
-6
0
-28,68
965,34
320,63
500,26
4,4
0
-28,68
965,34
2034,91
94,24
28230,95
1805,29
6167,37
34,26
14262,22
4005,93
8202,28
0
16135,18
2289,23
-2034,91
34,26
-1872,96
1716,7
0
128,5
26357,99
3521,99
Massaved
Norgebalar
Metallskrot
Slipers med plattor
Glödlampor + lågenergi
8835,86
1076,53
718,8
215,06
0
321,02
4050,63
1213,21
274,52
1,18
1432,54
4855,8
1163,65
0
1,18
-1111,52
-805,17
49,56
274,52
0
7724,34
271,36
768,36
489,58
0
Lysrör
Brännskrot
Summa
Summa utan massaved
0
0
156682,705
147846,845
3,245
0
60051,205
59730,185
3,245
1596,38
78769,335
77336,795
0
-1596,38
-23878,7
-22767,18
0
-1596,38
132804,005
125079,665
Summa utan massaved och
täckmtrl
92499,125
56502,645
69677,685
-18656,24
52362,875
Summa utan massaved,
täckmtrl och förorenade massor
70630,615
51343,725
55582,745
-9720,22
39430,385
Betong
Spillolja
Spillolja 50
Spillolja dunk
Oljeavskiljare/oljeskadat H2O
Blandat avfall
Hushållsavfall
Slipers
Brännbart
Rent trä
0
0
21868,51
40347,72
79,1
-4747,92
0
9,29
39,52
4991,54
5160,57
5160,57
1(2)
Bilaga 2
Farligt avfall kört av Miljöenheten 2012
Årssammanställning
Artikel
Fotokemikalier
Absol
Färg,Lim,Lack (Grupp K)
Färg,Lim,Lack VB
Lösningsmedel (UN 1993)
Rengöringsmedel
Bilbatterier (UN 2794)
Spillolja (UN 3295)
Oljefilter
Glykol
Småbatterier
Konc. Svavelsyra (Grupp G1)
Konc. Salpetersyra (Grupp G2)
Övriga syror (Grupp G3)
Ammoniak (Grupp H1)
Övriga baser (Grupp H2)
Isocyanater mm. ( Grupp I)
Härdare mm. (Grupp J)
Riskavfall (UN 3291)
Hydrauloljeslang
Kvicksilver (grupp C)
UN 2014
Oxiderande
Självantändande (grupp A)
UN 3105 (Organiska peroxider)
Polypol
Oljeemulsioner
SUMMA (ton)
Företag
(ton)
Kiruna ÅVC
(ton)
0,008
Byarnas ÅVC
(ton)
0,022
0,005
2,104
1,9455
0,972
0,542
SUMMA
(ton)
0,03
0,1295
3,532
2,2205
3,603
3,104
6,688
6,688
3,2845
0,411
0,656
3,3615
2,912
1,182
0,14
0,343
0,258
0,031
0,0035
0,0025
0,021
0,005
0,035
0,007
0,037
0,055
0,006
0,004
0,105
0,019
0,0525
0,1525
0,056
0,143
0,0095
0,0065
0,1275
0,024
0,2275
0,5025
0,351
0,229
0,006
0,005
0,0015
0,0125
0,004
0,004
0,003
0,748
0,432
29,4395
0,1295
1,423
0,275
1,428
0,327
1,203
2,235
Bilbatterier Kiruna ej med.
(Oljeavfall Kiruna
0,077 ej med)
2,501
0,101
0,425
0,0015
0,003
0,748
0,432
8,221
4,050
17,1685
Farligt avfall som gått till behandling (Ragn-Sells)
Artikel
Oljehaltigt slam
Oljehaltigt vatten
Spillolja, okänt vatteninnehåll, tank
Spillolja, emb
Aerosoler, brandfarligt
Färgburkar, LM-bas
Hydraulslang med olja
Färgburkar, vattenbaserat
Olje- och bränslefilter
Isocyanater
Smörjfettsrester, blandat
Lösningsmedel, flytande, emb
Glykolrester FA
Småkemikalier sorterade
Riskavfall, smittförande
Rengöringsmedel, tensider FA
Gasol, tunnväggiga engångs
Bekämpningsmedel, fast, ej Hg
Aminhaltigt
Glykolrester, FA
Halogenerat, flyt, emb
Aerosoler, bekämpningsmedel
Aerosoler, brandfarliga
SUMMA (ton)
Avfallskod
130501
130899
130208
130208
080111
080111
130899
080112
160107
080501
200126
200113
160114
160506
180103
200129
160504
020108
060205
140603
140602
020108
200127
Mängd (ton)
18,5
114,94
13,68
9,975
0,961
10,937
0,859
6,562
3,008
0,878
0,182
2,554
1,072
0,072
0,118
2,879
0,199
0,044
0,255
0,933
0,082
0,009
0,176
188,875
1(2)
Bilaga 3
Sammanställning utgående parametrar från lakvattenreningen 2012
Sammanställning Utgående lakvatten 2012
Parameter
Villkor Enhet
Vattentemp vid provtagn
ºC
Susp
mg/l
pH
Alkalinitet
Mg HCO3/l
Konduktivitet
mS/m
Klorid
mg/l
Sulfat
mg/l
TOC
100
mg/l
BOD 7
20
mg/l
Kväve N
10
mg/l
Fosfor P
0,5
mg/l
Järn Fe
2
mg/l
Mangan Mn
mg/l
Aluminium Al
mg/l
Arsenik As
mg/l
Antimon Sb
mg/l
Barium Ba
mg/l
Beryllium Be
mg/l
25
Bly Pb
Bor B
µg/l
mg/l
10
Kadmium Cd
Kobolt Co
mg/l
50
Koppar Cu
3+
µg/l
6+
Krom Cr (Cr )
Kvicksilver Hg
µg/l
100 (75) µg/l
0,5
µg/l
Litium Li
mg/l
Molybden Mo
mg/l
Nickel Ni
25
µg/l
Selen Se
mg/l
Silver Ag
mg/l
Strontium Sr
mg/l
Tallium Tl
mg/l
Vanadin V
mg/l
Zink Zn
Uran U
200
µg/l
mg/l
2012-09-04
2012-09-13
2012-09-25
2012-10-02
9,9
12
7,7
210
590
1400
960
23
4
25
0,1
0,13
0,049
0,26
0,0023
0,026
0,071
< 0,00050
6,3
1,2
2,1
0,0017
42
10 (2,7)
<0,1
< 0,050
0,12
6,3
0,0036
< 0,00050
0,58
0,00026
0,00093
53
0,0041
16
7,6
120
380
880
590
17
10
8
0,084
0,16
0,049
0,21
0,0022
< 0,10
0,053
< 0,00050
10
0,81
1,5
0,001
33
3,5 (2,1)
<0,1
< 0,050
0,073
5,2
< 0,0030
< 0,00050
0,42
0,0002
0,00071
56
0,0021
6,6
1,4
7,7
100
75
110
110
6
<3
1,7
0,0081
0,089
0,061
0,2
0,00086
0,0013
0,059
< 0,00050
1,9
0,11
0,91
0,0011
13
<1,0 (<1,0)
<0,1
< 0,050
0,0061
1,5
< 0,0030
< 0,00050
0,093
< 0,00010
< 0,00050
18
0,00067
6,6
8,5
7,3
190
500
1100
740
13
5
18
0,065
0,13
0,043
0,16
0,004
<0,10
0,058
<0,00050
5,9
1
1,9
0,0012
32
5,1 (1,7)
<0,1
<0,050
0,082
4,1
0,0031
<0,00050
0,54
0,00014
0,00073
59
0,0035
Årsmedelvärde
14,75 mg/l
<5,5 mg/l
13,175 mg/l
0,064 mg/l
0,127 mg/l
6,025 µg/l
1,603 µg/l
30 µg/l
<4,9 (<1,875) µg/l
<0,1 µg/l
4,275 µg/l
46,5 µg/l
1 (1)
1 (1)
1 (1)
Bilaga 6
Konduktivitetsmätning av grundvatten 2012
Fältmätningar
Lokal
2012-06-26 (H1, H2, Gw18) och 2012-06-28
0,83
Kond. (uS) Övrigt
Vattennivå (m) Temp °C
Kond. (uS) Övrigt
Brunfärgat
5,4
20 vatten
0,85
4,3
40 Brunfärgat vatten
Gw 03
1,94
6,1
40
2,04
5,5
40
Gw 04
1,97
5,7
190
2
5,5
250
Gw 05
1,58
8,4
40
1,6
4,9
40
Gw 10
0,87
8,1
750
0,92
4,4
750
Gw 12
0,61
6,6
720
0,62
5
610
Gw 15
0,75
0,76
Gw 18 ref
Vattennivå (m)
2012-09-20 (H1, H2), 2012-10-02 (Gw10 och 12), 2012-09-25
(övriga)
Temp °C
Gw 02
Ej aktuell
Ej aktuell
7,4
140
5,6
130
H1
10,4
110
5,3
100 Högt flöde. Regn
H2
10,1
250
5,5
410 Regn/snöfall
1 (1)
Bilaga 7.
Metallanalyser av yt- & grundvatten
Datum
2012-06-26 (H1, H2, Gw18) och 2012-06-28 (Gw10, Gw12)
2012-09-20 (H1, H2), 2012-09-25 (Gw18) och 2012-10-02 (Gw10, Gw12)
H1
Gw 18
Gw 10
Gw 12
H2
H1
Gw 18
Gw 10
Gw 12
H2
Uppströms
Uppströms
Nedströms
Nedströms
Nedströms
Uppströms
Uppströms
Nedströms
Nedströms
Nedströms
Analys
Enhet
Aluminium Al (filtrerat)*
mg/l
0,017
0,26
0,012
0,035
< 0,010
0,021
0,23
0,02
0,026
< 0,010
Ammonium-nitrogen mg/l
< 0,010
0,052
1,2
2,3
0,038
< 0,010
0,063
1,4
0,32
< 0,010
< 0,0010
< 0,0010
< 0,0010
< 0,0010
< 0,0010
< 0,0010
< 0,0010
< 0,0010
Antimon Sb (filtrerat)*
mg/l
Arsenik As (filtrerat)*
mg/l
< 0,00050
< 0,00020
< 0,00020
< 0,00020
< 0,00050
< 0,00050
< 0,00020
0,00037
< 0,00020
< 0,00050
Barium Ba* (filtrerat)*
mg/l
0,036
0,012
0,018
0,044
0,032
0,03
0,016
0,029
0,051
0,031
Biokemisk syreförbrukning, BOD7
mg/l
< 3,0
< 3,0
4
< 3,0
< 3,0
< 3,0
< 3,0
< 3,0
< 3,0
< 3,0
Bly Pb (filtrerat)*
mg/l
< 0,00050
< 0,000050
0,0001
0,000051
< 0,00050
< 0,00050
< 0,000050
0,00033
< 0,000050
< 0,00050
Fosfor total
mg/l
< 0,0050
1
0,11
0,031
< 0,0050
0,0059
0,31
0,17
0,024
< 0,0050
Färgtal
mg Pt/l
22
190
91
120
24
26
12
60
51
21
Järn Fe (filtrerat)*
mg/l
0,11
0,1
0,022
0,48
0,064
0,15
0,064
0,26
0,15
0,046
Kadmium Cd (filtrerat)*
mg/l
< 0,00010
< 0,000020
< 0,000020
< 0,000020
< 0,00010
< 0,00010
< 0,000020
< 0,000020
< 0,000020
< 0,00010
Kalcium Ca (filtrerat)*
mg/l
17
0,81
8,7
24
24
14
0,97
19
29
23
Kalium K (filtrerat)*
mg/l
1,4
< 1,0
23
28
7,3
1,4
< 1,0
53
35
8,3
Kemisk syreförbrukning, kromat
mg/l
< 30
130
32
50
< 30
< 30
52
< 30
40
< 30
Klorid
mg/l
< 1,0
1,8
99
56
26
1,1
< 1,0
120
65
34
Kobolt Co (filtrerat)*
mg/l
< 0,0010
0,0013
< 0,00020
0,00037
< 0,0010
< 0,0010
0,0015
< 0,00020
0,00047
< 0,0010
Konduktivitet
mS/m
11
< 2,0
61
59
25
9,5
2,4
72
63
29
Koppar Cu (filtrerat)*
mg/l
0,0017
0,0013
< 0,00020
< 0,00020
< 0,0010
0,0017
0,0014
0,00094
< 0,00020
0,0014
Krom Cr (filtrerat)*
mg/l
< 0,0010
0,00024
< 0,00020
0,00024
< 0,0010
< 0,0010
0,00028
0,00025
0,00036
< 0,0010
Kvicksilver Hg (filtrerat)*
mg/l
< 0,00010
< 0,00010
< 0,00010
< 0,00010
< 0,00010
< 0,00010
< 0,00010
< 0,00010
< 0,00010
< 0,00010
Kväve total
mg/l
0,24
1
1,9
3,4
0,22
0,28
0,23
1,8
1,5
0,32
Magnesium Mg
(filtrerat)*
mg/l
1,6
< 0,50
0,87
6,1
3,6
1,6
0,55
2,2
7,7
3,8
Mangan Mn (filtrerat)*
mg/l
0,0092
0,064
0,0037
0,095
0,0049
0,01
0,075
0,002
0,079
0,0042
Natrium Na (filtrerat)*
mg/l
1,3
1,3
33
56
19
1,1
1,3
75
72
21
Nickel Ni (filtrerat)*
mg/l
< 0,0010
0,0012
0,00039
0,00042
< 0,0010
< 0,0010
0,0025
0,00051
0,00062
< 0,0010
7,6
5,6
6,8
7
7,6
7,4
6
7,3
7,3
7,8
pH
Svavel S (filtrerat)*
mg/l
2,8
0,87
2,4
3,7
8,4
2,6
0,81
5,1
4,2
9,6
TOC
mg/l
5,5
< 2,0
12
14
6,3
7,1
6,6
8,4
13
6,4
< 0,0050
0,0043
0,0047
0,004
< 0,0050
< 0,0050
0,0046
0,0042
0,0047
< 0,0050
50
4,5
140
240
60
40
7,5
170
250
67
< 0,0050
< 0,0050
0,08
0,022
< 0,0050
< 0,0050
< 0,0050
0,077
0,005
< 0,0050
< 1,0
4
4,2
27
9,8
2,1
17
15
31
Vanadin V (filtrerat)* mg/l
Zink Zn (filtrerat)*
mg/l
Suspenderade
ämnen
mg/l
Alkalinitet
mg HCO3/l
Fosfatfosfor
mg/l
Nitrat + Nitrit nitrogen
mg/l
Nitrit-nitrogen
mg/l
Sulfat
mg/l
10
Tenn Sn (uppslutet)
mg/l
< 0,00050
Silger Ag*
mg/l
Beryllium Be*
mg/l
Bor B*
mg/l
Litium Li*
mg/l
Molybden Mo*
mg/l
Selen Se*
mg/l
Strontium Sr*
mg/l
Tallium Tl*
mg/l
Uran U*
mg/l
< 0,00050
* = Metallerna
analyseras uppslutet
i punkterna H1 och
H2, filtrerat i GW
Reducerat antal
metall-parametrar
1 (1)