Solceller – Solen är ju gratis! Photovoltaic cells – The sun

Transcription

KTH Byggvetenskap
Samhällsbyggnad
Kungliga Tekniska Högskolan
Solceller – Solen är ju gratis!
En undersökning av huruvida solceller är ett
fördelaktigt energisystem med avseende på
tekniska och ekonomiska aspekter
Photovoltaic cells – The sun
does not cost!
A study about whether photovoltaic cells are an
advantageous energy system with respect to
economical and technical aspects
Examensarbete för kandidatexamen AF101X
Byggvetenskap
2012 05 10
Hussein Al-Haddad (husah@kth.se)
Hamad Amin (hamin@kth.se)
Handledare
Folke Björk, KTH Byggvetenskap
Nyckelord
Solceller, el, ekonomisk lönsamhet
Sammanfattning
Denna uppsats är ett kandidatarbete i samhällsbyggnad (motsvarande 15 HP) och är skrivet under
våren 2012 vid kungliga tekniska högskolan (KTH) i Stockholm. Kandidatarbetet baseras på att
konstruera och dimensionera ett hus utifrån ett bygg- och installationstekniskt perspektiv. Huset
är beläget på en förutbestämd tomt i Malmö i Sverige.
Tanken vid konstruerandet av huset är att det skall vara lämpligt att använda för en vanlig svensk
familj bestående av fyra familjemedlemmar. Huset är konstruerat på ett modernt sätt med
avseende på lättillgänglighet och handikappanpassning. De installationer som berörs är värme,
ventilation, sanitet och el. Konstruktionsberäkningar och materialval har även behandlats.
Vidare har en fördjupning gjorts inom området solceller, undersökningen har i syfte att klargöra
huruvida solceller är ett bra energisystem för huset med avseende på tekniska och ekonomiska
aspekter. Resultatet av denna undersökning visar att solceller har en verkningsgrad på 14 % och
generarar ett överskott av el under sommaren, under våren täcker solcellerna drygt halva
elbehovet för huset. Däremot fås lite el av solcellerna under höst och vinter.
Solcellssystemet är ganska enkelt att installera och kräver ingen större underhållsinsats. Däremot
är systemet kostsamt då investeringskostnaden uppgår till drygt 227 000 kr. Den årliga
elbesparing är 6700 kr men investeringen blir lönsam först efter 18 år.
Abstract
This report is a result of a bachelor thesis at the school of Architecture and the Built
environment (corresponding to 15 HP) and is written during spring 2012 at the Royal Institute of
Technology (KTH) in Stockholm. The Bachelor's essay is based on the design and dimensioning
of a house which is located at a predetermined site in Malmo, Sweden.
The idea is to construct a house that is appropriate to use for an average Swedish family of
four family members. The house is designed in a modern way with respect to ease of access
and disabled facilities. The installation that have been considered are heating,
ventilation, sanitation and electricity. Construction calculations and material
selection are also discussed.
Furthermore, a study about photovoltaic cells has been done. The purpose of the study is to
decide whether photovoltaic cells are an advantageous energy system to the house with respect to
economical and technical aspects. The result of the study shows that solar cells has an efficiency
of 14% and gives a surplus of electricity during the summer, the cells gives more than half the
need of electricity during the spring. However, the production of electricity is low during autumn
and winter.
2
The system of the photovoltaic cells is fairly easy to install, and dose not require maintenance,
however the system is expensive because the cost of investment is more than 227 000 kr. The
annual saving is about 6700 kr but the investment will be profitable only after 18 years.
Innehållsförteckning
1. Inledning................................................................................................................................................5
1.1 Bakgrund ..........................................................................................................................................5
1.2 Syfte och frågeställning...................................................................................................................5
1.3 Metodik .............................................................................................................................................6
2. Huset ......................................................................................................................................................7
2.1 Fastigheten och omvärldsbegränsningar .....................................................................................7
2.2 Planlösning .......................................................................................................................................8
2.3 Materialval ................................................................................................................................... …8
2.3.1 Metod .......................................................................................................................................8
2.3.2 Taktäckning............................................................................................................................. 10
2.3.3 Fasad ....................................................................................................................................... 12
2.3.4 Invändigt golvmaterial i vardagsrum ……………............................................................14
2.3.5 Invändigt golvmaterial i badrummet....................................................................................16
3. Solceller ............................................................................................................................................... 19
3.1 Hur fungerar solceller.................................................................................................................... 19
3.2 Solcellens funktion – djupgående beskrivning......................................................................... 19
3.3 Olika typer av solceller................................................................................................................. 20
3.4 Användning av solceller i Sverige............................................................................................... 21
4 Utnyttjandet av solenergin.............................................................................................................. 22
4.1 Globalstrålning.............................................................................................................................. 22
4.2 Solinstrålningen med avseende på vårt hus............................................................................... 22
5. Konstruktionen ....................................................................................................................................25
5.1. Stomme............................................................................................................................................ 25
5.2 Taket..................................................................................................................................................25
5.3 Väggarna...........................................................................................................................................25
5.4 Grundläggning..................................................................................................................................26
5.5 Bjälklag...............................................................................................................................................26
5.6 Fönster...............................................................................................................................................26
5.7 Lastberäkningar.................................................................................................................................26
6 Installationer ………............................................................................................................................28
6.1 Sanitet ............................................................................................................................................... 28
6.2 Värme ................................................................................................................................................28
6.3 Ventilation ........................................................................................................................................29
6.4 El ........................................................................................................................................................30
6.5 Solceller ............................................................................................................................................ 32
7. Effekt- och energibehov ....................................................................................................................35
7.1 Husets effekt- och energibehov....................................................................................................35
7.2 Energi- och elpris beräkningar på solceller.................................................................................36
8. Bedömning av kostnader ..................................................................................................................44
8.1 Ekonomisk lönsamhetskalkyl för solceller..................................................................................44
8.2 Kostnadskalkyl för huset............................................................................................................... 49
9 Diskussion och slutsats.....................................................................................................................50
10 Förslag på framtida arbeten.......................................................................................................... 51
11. Källförteckning ................................................................................................................................. 52
3
12. Bilagor ................................................................................................................................................. 55
12.1 Bilaga A – Materialval...................................................................................................................55
12.1.1 – Bilaga A1 – Utvändigt takmaterial...................................................................... 55
12.1.2 – Bilaga A2 – Utvändigt fasadmaterial ................................................................ 57
12.1.3 – Bilaga A3 – Invändigt golvmaterial i vardagsrum............................................ 59
12.1.4 – Bilaga A4 – Invändigt golvmaterial i badrum................................................. 61
12.2 Bilaga B – U-värden och köldbryggor ............................................................................... 63
12.2.1 – Bilaga B1 – U-värdesberäkningar................................................................... …63
12.2.2 – Bilaga B2 – Köldbryggor.....................................................................................66
12.3 Bilaga C – Ventilation .........................................................................................................69
12.4 Bilaga D – Effektbehov ........................................................................................................73
12.5 Bilaga E – Energibehov........................................................................................................ 86
12.6 Bilaga F – Sanitet................................................................................................................... 87
12.7 Bilaga G –Golvvärme .........................................................................................................92
12.6 Bilaga H– Lastberäkningar................................................................................................... 97
12.6 Bilaga I – Konstruktionsberäkningar ................................................................................ 101
12.6 Bilaga J – Konstnadskalkyl .................................................................................................115
13. Ritningsbilaga ........................................................................................................................... 128
14. Källförteckning – Bilagor ......................................................................................................... 150
4
1. Inledning
1.1 Bakgrund
Kandidatarbetet baseras på att konstruera ett hus på en förutbestämd tomt belägen i Malmö i
Sverige. Huset ska konstrueras och utformas i enlighet med boverkets byggregler och normer.
Den skall även uppfylla svenska byggkrav avseende säkerhet, inomhusklimat och miljö. Vid
utformningen av huset skall ett flertal installationer behandlas däribland värme, ventilation och
sanitet. Installationernas placering och utformning skall följa ovanskrivna krav och skall
motiveras väl.
Nu för tiden har solceller blivit ett allt mer effektivt energisystem även för det enskilda hushållet,
systemet är känt för att vara ekonomiskt, bekvämt och miljövänligt. Eftersom solceller har blivit
en mer användningsbar energikälla så är det av intresse att undersöka ämnet närmar
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med detta kandidatarbete är att införskaffa kunskaper och färdigheter inom byggandet och
dimensioneringen av hus. Arbetet har också i syfte att ge en verklighetstrogen insyn i hur
projektering och planering av hus och dess ingående komponenter går till, detta betraktas som en
viktig och betydelsefull kunskap.
Syftet med fördjupningsdelen inom området solceller är att skapa större förståelse för hur
systemet fungerar och vilka för och nackdelar som finns. Ämnet kommer främst att behandlas
utifrån två perspektiv, dels ekonomiskt- och dels tekniskt perspektiv.
Vad beträffar det ekonomiska perspektivet kommer följande frågorställningar behandlas:
•
•
Hur mycket är investerings- , drift och underhållskostnaderna för systemet?
Är systemet ekonomiskt lönsamt för huset?
Gällande tekniska aspekter kommer följande frågor att behandlas:
•
•
•
Hur mycket energi kan utvinnas av solceller och vad ska den användas till?
Hur mycket av husets elbehov täcks av solcellerna under de olika årstiderna?
Hur sker installationen av solceller och hur påverkas byggkonstruktionen ?
Målet med fördjupningsdelen är att undersöka huruvida solceller är en fördelaktig energikälla till
huset.
5
1.3 Metodik
Genom att använda tidigare kunskaper som har införskaffats under vår utbildning på KTH och
genom kunskapsinhämtning under kursens gång ska projekteringen och dimensioneringen av
huset göras. Kurskompendium, föreläsningsmaterial, artiklar och böcker ligger till grund för detta
arbete.
Vad gäller fördjupningsdelen skall en beskrivning av solcellernas funktion och användning
genomföras för att ge inblick i systemet samt en bra bas att utgå ifrån vid behandlingen av
problemställningen. Undersökningen baseras på böcker, elektroniska källor och intervjuer.
Genom dessa källor skall ekonomiska och tekniska aspekter avseende solceller behandlas och
besvaras.
Med hjälp av berörda lärare kursen ska hjälp och handledning bidra till att effektivisera och
förbättra arbetet.
6
2. Huset
2.1 Fastigheten och omvärldsbegränsningar
Tomten skall bebyggas och lokaliseras i Malmö, huset har en area på ungefär 125 m2 och ligger på
36 meters höjd över havet. Huset har placerats där den gör på grund av att markytan inte lutar
där, därmed blir det enklare både vid dimensioneringen av huset och i utförandet av byggandet.
En lutande markyta skulle ge högre kostnader vid byggandet och det skulle dessutom vara svårare
att bygga. Huset har även placerats nära naturområdet för att ge lugnare miljö och trivsel, den
bidrar även till en vackrare utsikt. Nära tomten finns även en väg vilket underlättar transport till
och från huset.
Figur 1. Visar läget på huset i tomten
Följande data gäller för huset:
•
•
•
•
Husets bruksarea som är boarea är ungefär 125 m2 vilket också är den så kallade
tempererade arean.
Huset har ingen biarea såsom garage eller pannrum
Byggnadshöjden är 2.6 m
Tomtens area är på ungefär 3410 m2
7
2.2 Planlösning
Huset är en enplansvilla med totalt 4 rum, badrum, klädvård, hall och kök. Den är tänkt att
användas av en vanlig svensk familj bestående av fyra familjemedlemmar.
Målet med planlösningen är att skapa ett modernt hus med mycket ljusinsläpp, samt att huset ska
underlätta de boendes vardag, det ska alltså vara lätt att röra sig i huset mellan de olika rummen.
Till exempel har vardagsrummet och köket placerats mot den östra sidan. Detta för att få ljus i
vardagsrum och kök där familjemedlemmar ofta vistas. Vid planritningen har kök och
vardagsrum öppen planlösning, detta skall ge en trevligare och finare miljö i huset då
familjemedlemmarna ofta vistas där.
Vid placeringen av sovrummen har det beaktats att det inte ska vara morgonsol i rummen och
således har de lokaliserats på den vänstra sidan. Det har även tagits hänsyn till att huset ska vara
funktions anpassat, till exempel är entrén anpassad även för rullstolsbundna, den är lagom stor
och är placerad nära toaletten. Dessutom är dörrarna lagom breda för att det ska bli lätt att ta sig
in med rullstol.
Genom den placering som har gjorts på allrummet så går det lätt att ta sig till de andra rummen i
huset via allrummet (ex sovrum, klädvård, toalett), allrummet är på så sätt funktionellt. Rummen
som kräver vatten såsom klädvård, badrum och kök har placerats på en sida av huset, syftet är att
effektivisera dragningarna av VVS-installationer. Detta är även för att begränsa spridningen vid
eventuell vattenläckage från rören.
För ritning av planlösning se bilaga 13
2.3 Materialval
2.3.1 Metod
Boverkets byggregler har utgjort grunden för valet av byggmaterial till huset.
Viktiga egenskaper som har tagits med i valet av material är bland annat investeringskostnader,
underhållsbehov, miljöpåverkan och brandsäkerhet. Materialen skall bedömas med poäng som är
baserade på kriterier som har satts upp. De olika kriterierna ska ha olika vikt beroende på hur
viktiga de är för valet, sedan ska de viktade poängen adderas för varje material och materialet som
har högst betyg ska väljas till huset.
8
Valet av de egenskaper som skall tas med vid undersökningen baseras på de föreskrifter som
finns i boverkets byggregler:
•
Investeringkostnad
I BBR 2:2, står det:
”Allmänt råd
Byggherren får välja de material och tekniska lösningar som är ekonomiskt
rimliga och praktiska att sköta så länge lagens krav på ekonomiskt rimlig
livslängd uppfylls.”
Investeringskostnaden kommer att ges ett högt viktat betyg, detta eftersom det är oftast
betydelsefull för köparen och kan ha en avgörande betydselse vid valet av material.
•
Underhåll
14 § ” Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess
utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras”
Ovanstående utdrag från boverkets BBR visar att det är viktigt att byggnadsverket ska underhållas
och vara i god skikt, taket, fasaden och golvet är en del av byggnadsverket och därför gäller denna
punkt för dessa byggnadsdelar.
•
Beständighet
”4 § Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga
om
1. bärförmåga, stadga och beständighet”
Det är viktigt att byggnadsdelen är beständig, det finns olika typer av angrepp såsom mekaniska
och kemiska. Dessa skall undersökas för att bedöma en byggnadsdels beständighet.
Vad avser beständighet är också vattentäta skikt viktiga, i boverkets föreskrifter 6:5331 står det:
”Golv och väggar som kommer att utsättas för vattenspolning, vattenspill eller utläckande vatten
ska ha ett vattentätt skikt som hindrar fukt att komma i kontakt med byggnadsdelar och
utrymmen som inte tål fukt.”
•
Miljö
9
I BBR 6:11 står det:
”Material och byggprodukter som används i en byggnad ska inte i sig eller genom
sin behandling påverka inomhusmiljön eller byggnadens närmiljö negativt då
funktionskraven i dessa regler uppfylls”
Att ta hänsyn till miljön är alltså viktigt, de flesta material som finns bedöms som säkra vad gäller
inomhus och utomhus miljön, därför kommer främst tillverkningsprocessen för dessa material att
granskas med avseende på hur det inverkar på miljön.
•
Brandsäkerhet
”Material som i byggnadsdelar och fast inredning ska ha sådana egenskaper eller ingå i
byggnadsdelar på ett sådant sätt att de vid brand inte ger upphov till antändning eller snabb
brandspridning och inte heller snabbt utvecklar stora mängder värme eller brandgas.”
Brandegenskaper är alltså viktiga att ta hänsyn till, speciellt vad gäller taket och fasaden eftersom
dessa byggnadsdelar har större chans att utsättas för brand än till exempel golvet.
Förutom ovannämnda egenskaper skall andra egenskaper som upplevs som viktiga att
undersökas. Till exempel egentyngd, komfort och estetik.
2.3.2 Taktäckning
I BBR 5:62 står det angående taktäckning:
”Taktäckningen på byggnader ska utformas så att antändning försvåras, brandspridning
begränsas samt att den endast kan ge ett begränsat bidrag till branden.
(BFS 2011:26).
Allmänt råd
Viss brandspridning kan tillåtas på småhus och andra byggnader inom ett
bostadsområde utanför koncentrerad centrumbebyggelse samt på friliggande
byggnader. Taktäckning på ett brännbart underlag kan då även utföras med
brännbart material. Materialet bör då vara i BROOF (t2) (klass T). Sådan taktäckning
kan även användas på byggnader inom en koncentrerad centrumbebyggelse,
om byggnaden har ett vindsbjälklag i lägst klass REI 60 med
obrännbar värmeisolering och vinden inte kan utnyttjas för förvaring eller
dylikt”
Detta visar att brandsäkerhet är en viktig egenskap för taktäckningen och därför ges den ett högt
viktat betyg.
Taket på huset har en lutning på 25 grader och möjliggör placering av takpannor. De potentiella
tackmaterialen som har valts är tegeltakpanna, betongtakpanna och plåttak av stål. Valet av dessa
10
material grundar sig på att dessa är vanligt förekommande och skulle kunna passa till den typen
av hus som ska projekteras i Malmö. Dessutom var grundtaken att använda något av
ovannämnda material, och därmed föll det naturligt att undersöka just dessa.
De egenskaper som kommer att undersökas är:
•
•
•
•
•
•
•
Investeringskostnad
Egentyngd
Underhållsbehov
Miljöbedömning
Beständighet
Estetik
Brandsäkerhet
-
Kommentar till viktning:
Det viktade betyget för varje material ska tas fram för att sedan göra en jämförelse och bestämma
det material som är mest lämpligt att använda till taket. Värden för viktnigen är 0.1 – 0.2 – 0.3,
där 0.1 anses vara mindre viktigt, 0.2 är ganska viktig och 0.3 är mycket viktig.
Investeringskostnaden, miljöbedömning, brandsäkerhet och beständigheten anses vara av stor
vikt för valet av takmaterial och därför har dessa fått högsta viktningsvärdet 0.3. Egentyngd och
underhållsbehov är ganska viktiga och får därmed viktningen 0.2. Att taket är estetiskt tilltalande
anses vara mindre viktigt då det finns andra kriterier som är av större vikt och därför ges den
lägst viktningsvärde.
Resultatet av undersökningen visas här nedan, för utförligare detaljer om betygsättning och val av
mateial se bilaga A1.
Tegelpannor
Investeringskostn.
Egentyngd
Underhållsbehov
Miljöbedömning
Beständighet
Estetik
Bransäkerhet
Vikt
0.3
0.2
0.2
0.3
0.3
0.1
0.3
Betyg
3
3
5
4
5
4
5
Viktat betyg
0.9
0.6
1
1.2
1.5
0.4
1.5
Summa:
7.1
11
Betongpannor
Investeringskostn.
Egentyngd
Underhållsbehov
Miljöbedömning
Beständighet
Estetik
Brandsäkerhet
Vikt
0.3
0.2
0.2
0.3
0.3
0.1
0.3
Betyg
5
2
5
4
5
4
5
Viktat betyg
1.5
0.4
1
1.2
1.5
0.4
1.5
Summa:
Takplåt(stål)
Investeringskostn.
Egentyngd
Underhållsbehov
Miljöbedömning
Beständighet
Estetik
Brandsäkerhet
7.5
Vikt
0.3
0.2
0.2
0.3
0.3
0.1
0.3
Betyg
3
5
3
2
3
3
5
Viktat betyg
0.9
1
0.6
0.6
0.9
0.3
1.5
Summa:
5.8
De viktade värdena visar att betongtakpannor fick högst betyg (7.5), därmed ska det användas
som tacktäckningsmaterial till huset. Det vanligast förekommande betontakpannan är av typen
”Jönåkerpanna”. Den som väljs som tacktäckningsmaterial till huset är tvåkupig och
orangefärgad. (monier.se)
2.3.3 Fasad
I BBR står det under kapitel 5
5:6 Skydd mot brand- och brandgasspridning mellan brandceller
5:63 Yttervägg och fönster
”Fasadbeklädnader får vid brand inte utveckla värme och rök i sådan omfattning att utrymning
och brandsläckning försvåras eller så att stor risk för skador uppstår för personer som vistas i
12
närheten.
Allmänt råd
Fasadbeklädnader bör vara av svårantändligt material eller uppfylla kraven för klass D-s2,d0
(klass III). (BFS 2002:19).”
Ovanstående utdrag visar att brandsäkerhet är en viktig egenskap för fasadmaterialet. Dessutom
kommer de andra viktiga egenskaperna som gällde för taket att även undersökas för fasaden.
Som fasadmaterial ska en jämförelse göras mellan tre olika material: Tegel, trä och betong. Valet
av just dessa material beror på att det är de mest använda material för ett småhus och således
skulle de passa bra till vårt hus.
De egenskaper som ska tas hänsyn till vid val av fasadmaterial är:
•
•
•
•
•
•
•
Investeringskostnad
Brandsäkerhet
Miljö
Underhållsbehov
Densitet
Beständighet
Estetik
-
Systemet för viktning är densamma som för takmaterial, brandsäkerhet anses vara väldigt viktig
och får 0.3 i viktningsvärde. Detsamma gäller investeringskostnad, miljöbedömning och
beständighet. Densitet anses vara ganska viktig och får 0.2 i viktningsvärde.
Resultatet av undersökningen visas här nedan, för utförligare detaljer om betygsättning och val av
mateial se bilaga A2
Betongfasad
Investeringskostn.
Brandsäkerhet
Miljöbedömning
Underhållsbehov
Densitet
Beständighet
Estetik
Vikt
0.3
0.3
0.3
0.2
0.2
0.3
0.1
Betyg
3
5
2
5
4
3
2
Viktat betyg
0.9
1.5
0.6
1
0.8
0.9
0.2
Summa:
5.9
13
Tegelfasad
Investeringskostn.
Brandsäkerhet
Miljöbedömning
Underhållsbehov
Densitet
Beständighet
Estetik
Vikt
0.3
0.3
0.3
0.2
0.2
0.3
0.1
Betyg
3
5
3
4
3
3
4
Viktat betyg
0.9
1.5
0.9
0.8
0.6
0.9
0.4
Summa:
Träfasad
Investeringskostn.
Brandsäkerhet
Miljöbedömning
Underhållsbehov
Densitet
Beständighet
Estetik
5.7
Vikt
0.3
0.3
0.3
0.2
0.2
0.3
0.1
Betyg
5
3
5
3
2
2
5
Viktat betyg
1.5
0.9
1.5
0.6
0.4
0.6
0.5
Summa:
6
Träfasaden fick högst betyg och blir därmed vårt val. Fasaden skall bestå av ytterpaneler av trä
med måtten 21*195 mm. Panelbrädorna kommer att monteras stående. De längsgående
skarvarna täcks med lockpanel eller lockläkt. Före montering så bör fasadbeklädnaden
ytbehandlas med grundolja, grundfärg och färdigfärg. Vid monteringen gäller det också att
säkerställa luftning bakom panelen. (byggmax.com)
2.3.4 Invändigt golvmaterial i vardagsrum, sovrum och hall
I BBR kap 5:2 står det under ”Brandtekniska klasser och övriga förutsättningar”:
”Golvbeläggning A1fl, A2fl, Bfl, Cfl, Dfl, Efl (obrännbart golv och klass G).
Klassen A1fl är det högsta kravet och kan inte kombineras med någon tilläggsklass.
14
Klasserna A2fl, Bfl, Cfl, Dfl kombineras alltid med någon av följande tilläggsklasser:
– s1 golvmaterialet får avge en begränsad mängd med brandgaser.
– s2 inget krav på begränsad produktion av brandgaser.
Klassen Efl är den lägsta klassen och kombineras inte med någon tilläggsklass. (BFS 2002:19).
Allmänt råd
Exempel på klassbeteckningar: A1fl (obrännbart golv), Cfl-s1 (klass G), Dfl-s1 (klass G).
(BFS 2002:19).”
För valet av golvmaterial till vardagsrum, sovrum och hall ska en jämförelse mellan träparkett,
marmor och laminat göras. Vårt hus har en öppen planlösning mellan kök och vardagsrum,
därför anses två skilda material mellan kök och vardagsrum var ej estetiskt tilltalande. Det är
mycket viktigt att golvmaterialet inte är fuktkänslig, vilket även ett krav som ställs i BBR.
Dessutom bör golvet vara estetisk tilltalande då den omfattar stora delar av huset, men även
bekvämligheten är en viktig del av valet av golvmaterial. Utöver dessa krav bör materialet vara
relativt billigt.
De faktorer som kommer att tas hänsyn till i samband med valet av golvmaterial är följande:
•
Investeringskostnad
Underhållsvänlighet
Miljöbedömning
Estetisk
Komfort
-
•
•
•
•
Alla egenskaper ges samma viktningsvärde, komforten anses vara ganska viktig och ges värdet
0.2.
Nedanstående tabeller visar resultatet av undersökninge, för utförligare detaljer se bilaga A3
Träparkett
Investeringskostn.
Underhållsbehov
Miljöbedömning
Estetik
Komfort
Vikt
0.3
0.2
0.3
0.1
0.2
Betyg
4
3
4
5
5
Viktat betyg
1.2
0.6
1.2
0.5
1
Summa:
4.6
15
Marmor
Investeringskostn.
Underhållsbehov
Miljöbedömning
Estetik
Komfort
Vikt
Betyg
Viktat betyg
0.3
0.2
0.3
0.1
0.2
1
4
5
5
5
0.3
0.8
1.5
0.5
1
Summa:
Laminat
Investeringskostn.
Underhållsbehov
Miljöbedömning
Estetik
Komfort
4.1
Vikt
0.3
0.2
0.3
0.1
0.2
Betyg
3
4
4
5
4
Viktat betyg
1.2
0.8
1.2
0.5
0.8
Summa:
4.5
Det kan konstateras från ovanstående viktade värden att träparkett fick högsta betyg (4.6) och
därav kommer detta väljas som golvmaterial till vardagsrum, kök och hall.
Den parkett som väljs av typen ”Ek lackad 4-stav”, den är 14 mm i tjocklek och ytskiktet består
av ek. Den har genomgått sju lager ytbehandling. Plankorna är består av tre lager äkta trä som är
limmade tillsammans. Färgen på parketten är brun. (byggmax.com)
2.3.5 Invändigt golvmaterial i badrummet
Enligt BBR 6:5331 står det angående vattentäta skikt: ” Golv och väggar som kommer att utsättas för
vattenspolning, vattenspill eller utläckande vatten ska ha ett vattentätt skikt som hindrar fukt att komma i
kontakt med byggnadsdelar och utrymmen som inte tål fukt”
16
Kravet för vattentäta skikt uppfylls för plastgolv marmor och klinker, därför ska en jämförelse
göras mellan dessa material.
I värdeanalysen har fem viktiga egenskaper beaktats, dessa är:
•
•
•
•
•
Investeringskostnad
Bekvämlighet
Miljöbedömning
Beständighet
Estetik
Vad avser bekvämlighet menas att golvet inte ska upplevas för hårt eller kallt när man går på det.
-
Vid viktning ges investeringskostnad, miljöpåverkan och beständighet högst viktningsvärde,
medan bekvämlighet får näst högst viktningsvärde då denna egenskap anses vara ganska
betydelsefull. Estetik är minst viktigt och får det lägsta värdet.
Resultatet av undersökningen visas här nedan, för utförligare detaljer se bilaga A4
Plastgolv
Investeringskostn.
Bekvämlighet
Miljöbedömning
Beständighet
Estetik
Vikt
0.3
0.2
0.3
0.3
0.1
Betyg
5
5
4
3
2
Viktat betyg
1.5
1
1.2
0.9
0.2
Summa:
Marmor
Investeringskostn.
Bekvämlighet
Miljöbedömning
Beständighet
Estetik
4.8
Vikt
0.3
0.2
0.3
0.3
0.1
Betyg
1
2
5
4
5
Viktat betyg
0.3
0.4
1.5
1.2
0.5
Summa:
3.9
17
Klinker
Investeringskostn.
Bekvämlighet
Miljöbedömning
Beständighet
Estetik
Vikt
0.3
0.2
0.3
0.3
0.1
Betyg
2
2
5
4
4
Viktat betyg
0.6
0.4
1.5
1.2
0.4
Summa:
4.1
Plastgolv fick höst betyg och blir därmed vårt val.
Det plastgolv som väljs är av typen ”Forbo Våtrumsgolv Aqualon Orient”. Den har en tjocklek
på 2 mm och en bredd på 2m. Slitlängden är på 0.35 mm. Den kan anslutas till golvbrunnar och
dessutom har plastgolvet ytbehandlats för att ge extra stegsäkerhet. (golvshop.se)
18
3 Solceller
3.1 Hur fungerar solceller
Solenergi omvandlas till elektrisk energi utan att varken bränsle eller rörliga delar behövs.
Dessutom är energisystemet miljövänligt eftersom det inte avger några utsläpp.
När solens strålar träffar solcellen så skapas en elektrisk spänning mellan cellernas fram- och
baksida, denna spänning leder till att solcellens elektroner drivs i en bestämd riktning, vilket ger
upphov till elektrisk energi. Framsidan av solcellen har ett metalliskt nät som har i uppgift att
samla in strömmen men samtidigt släppa igenom ljus. Baksidan av cellen är täckt med ett ledande
metallskikt, med hjälp av ledningar som är anslutna till både fram-och baksidan på cellen så tas
strömmen ut från cellen. (Energimyndigheten, 2005)
3.2 Solcellens funktion – djupgående beskrivning
Solcellen består av en halvledardiod som i sin tur är uppbyggd av en tunn skiva bestående av
halvledamaterial. På varje sida av halvledarmaterialet finns en elektrisk kontakt som är utformad
på så vis att ljus kan tränga in dessa. Halvledarmaterialet är uppdelad i två olika delar med olika
ledningstyper som kallas n-typ och p-typ. Mellan de olika ledningstyperna skapas ett elektriskfält.
Fältet har i uppgift att driva över elektroner till n-sidan då solljus har absorberats i
halvledarmaterialet och elektroner har frigjorts. Samtidigt bildas ett underskott av elektroner på psidan, som därmed blir positiv laddad. Denna elektronförskjutning gör i sin tur att det uppstår en
elektrisk spänning mellan halvledarmaterialen, och därefter erhålls elektriskspänning.
(Nationalencyklopedin, 2012)
19
Figur 2. Illustration över hur elektrisk spänning erhålls
En solcell alstrar en elektrisk spänning som endast motsvarar en halv volt. Det är just därför som
flera solceller seriekopplas till en solcellsmodul, på så sätt fås önskad spänning, solceller
sammansatta till en monteringsfärdig enhet kallas alltså för solcellsmodul och är den viktigaste
delen i ett solcellssystem. Solcellerna som är i modulen inkapslas så att de blir beständiga mot
bland annat väder och vind.
På baksidan av modulen monteras kablage för elektrisk anslutning. Glaskanten omges oftast av
en aluminiumram med monteringshål. Materialet i modulen väljs på så sätt att livslängden blir
större än 20 år. (Ekvall, 2005)
De solceller som är mest användbara i marknaden idag har en verkningsgrad på 13 %, vilket
innebär att 13 % av solenergin som når solcellen omvandlas till el, medan resterande del av
infallande solljus omvandlas till värme.
För att kunna producera så mycket el som möjligt bör solcellerna placeras på så sätt att så mycket
solljus som möjligt når solcellerna. En solcellsanläggning ger en effekt på 1 kW då den är placerad
rakt mot söder med en lutning på 30-50 grader, den årliga produktionen av el motsvarar då 850
kWh och anläggningen upptar endast en yta på ungefär 8 m2. (Energimyndigheten, 2012)
3.3 Olika typer av solceller
Det finns olika typer av solceller och de tillverkas i flera varianter, oftast används kisel som
råvara. De mest använda solcellerna tillverkas av kiselskivor och är 10x10 till 15x15 cm. Dessa
skivor kan bestå av en- eller flerkristallint kisel. Verkningsgraden denna typ av solcell som består
av skivbaserade kiselceller är 12–15 %. Solceller tillverkade med enkristallint kisel har den typiska
mångfasetterande blåa färgen medan enkristallint kisel är enfärgade och är oftast svarta eller
blåa.9 Tunnfilmsmoduler är en annan typ av solceller, tillverkningen av dessa solceller sker
genom att en hel modul beläggs med en tunn film av det aktiva solcellsmaterialet, detta ger
således lägre energiåtgång, men däremot är verkningsgraden lägre för denna typ av solceller i
jämförelse med kristallina kiselsolceller, verkningsgraden ligger på 7-11 %. 11 Utseendemässigt är
tunnfilmsmoduler homogena och har vanligtvis en mörk färg. Solcellsmoduler har en teknisk
20
livslängd på ungefär 25 år. (Sidén, 2009)
Nedan visas bilder på de tre olika solcellstyperna:
Figur 3. Solcell av flerkristallin kisel
Figur 4. Enkristallint kisel
Figur 5. Tunnfilmsmoduler
3.4 Användning av solceller i Sverige
Solcellsindustri är en starkt växande bransch, under de senaste tio åren har denna industri växt
globalt med en ökning på hela 40 % per år. Världsomsättningen för denna industri är på ungefär
100 miljarder kronor och har tusentals anställda som jobbar inom denna industri. (Malm,
Uppsala universitet 2007)
Användning av solceller i Sverige är begränsad eftersom den är beroende av antalet soltimmar
som inte är så många under året, speciellt under de mörkaste månaderna.
Solceller i Sverige används främst till, båtar, husvagnar och sommarstugor som inte är anslutna till
elnätet. Men användningen av solceller på byggnader ökat, det var främst under 1990-talet som
användningen började öka på grund av teknikens framgång, men det beror också på stödinsatser i
bl.a. Japan och Tyskland.
I Sverige har det sedan 2005 antagit ett statligt stöd till solcellsinstallationer på offentliga
byggnader, vilket har gynnat solcellsmarkanden. Det är länsstyrelserna och boverket som har i
uppgift att administrera stödsystemet som innebär att den som äger anläggningen får
70 % av projektkostnaden som stöd, gränsen för stödet sträcker sig upp till fem miljoner
kronor per byggnad. (Sidén, 2009)
21
Figur 6. Kårhuset i Malmö – Anläggning med solceller
4 Utnyttjandet av solenergin
4.1 Globalstrålning
Som det tidigare har poängterats har de solceller som används på marknaden idag en
verkningsgrad på 13 %. Mängden solstrålning som träffar en yta kallas för globalstrålning.
Globalstrålningen avser summan av strålningen från solen, men den omfattar även övriga så
kallade diffusa strålningar från himlavalvet som reflekteras av moln och atmosfärsmolekyler.
Instrumentet som mäter solstrålningen registerarar mätdata som kallas för globals irradians.
Global irradians mäts som den infallande strålningseffekten per ytenhet, vilket anges i W/m².
Solinstrålningen över en period erhålls genom integration över tid, tidsperioden kan exempelvis
vara timme, dygn, månad eller år. Enheten anges i kWh/ m². eller MJ/ m² för månads och
årsvärden.
Den årliga globalstrålningen har ökat med mer än 5 % i Sverige sedan i mitten av 1980-talet fram
till 2005, denna ökning gäller i stort sett över hela Europa. Faktorerna som påverkar den globala
solstrålningen är bland annat solhöjden och molnigheten, minskad molnighet gör att
solinstrålningen ökar.
Figur 7. Globalstrålning för hela år sedan 1983 i Sverige, den svarta linjen visar en
ökning av solinstrålningen.
4.2 Solinstrålningen med avseende på vårt hus
22
Den globala strålningen ökar i Sverige och dessutom är den högst i de södra delarna av landet.
Detta medför att vårt hus som är beläget i Malmö har tillsynes de optimala förutsättningarna för
utnyttja solinstrålningen.
Här nedan visas en karta på den globala instrålningen under ett år i Sverige, kartan visar att
solinstrålningen är som högst i söder där Malmö är belägen. (SMHI 2012)
Figur 8. Solinstrålning under ett år i Sverige
Typiska månader har valts som representerar de fyra olika årstiderna är, juni, oktober, april och
december.
Årstid
Månad
Sommar
Höst
Vinter
Vår
Juni
Oktober
December
April
Globalstrålning
(kWh/m2)
170
45
10
115
23
Solcellerna ska täcka hela taket förutom husets gavel. Valet av denna placering grundar sig på att
solstrålarna fångas bäst när solcellerna placeras på taket. Solcellerna kommer att placeras 0.5 m
ifrån varje kant, detta för att underlätta installation och underhåll (Nordqvist, 2012). Solcellerna
kommer då att ha en längd på 13 m och bredden på 1.52 m på varje tak sida, detta ger således en
total area på: 2 * (13 * 1.52) = 39.5 m2. Solcellerna bör ha en lutning där solstrålarna infaller
vinkelrät mot modulerna, detta kan åstadkommas genom en lutning som ligger mellan 35-50
grader. Lutningen på solcellsmodulerna till vårt hus har valts till 37 grader, denna lutning ger
maximal årlig elproduktion från solen, se nedanstående figur.
Figur 9. Den blåa kurvan visar att maximal årlig elproduktion nås vid ca 37 grader
Solcellerna som har valts är av typen polykristallin solcellmodul av Sunset, dessa har en
verkningsgrad på ca 14%. Valet av denna typ av beror på att den är prisvärd och ger hög
strömstyrka. Den ger dessutom bra skydd mot fukt och UV-stabilitet. Måttet på varje
solcellsmodul är 985x458x40 mm (conrad, 2012)
Solcellssystemet till huset ska vara nätanslutet, orsaken till det är att det kan fås ett statligt bidrag
för nätanslutna solcellssystem. Bidraget är på maximalt 45 % av investeringskostnader och gäller
för alla typer av nätanslutna solceller, alltså även för privat personer. Dessutom kan den
överproducerade elen (t.e.x. under sommarmånaderna) distribueras till elnätet och på så sätt
kvittas den mot elkonsumtionen (energimyndigheten, 2007) .
När solceller ansluts till nätet krävs ingen lagring av den producerade elen, det som däremot är
nödvändigt är växelriktare som omvandlar likströmmen till växelström, den har också
skyddsfunktioner. Det behövs heller ingen batterilagring för nätanslutna solceller om de
producerar mindre än 15 % av den totala elektriska energi som används på nätet. Detta kommer
inte att sker förräns om ett eller två decennier fram i tiden. Då måste även en förändring ske av
nätets sätt att fungera.
Solceller på taken till småhus är de vanligaste typerna av nätanslutna system och är väldigt vanliga
i industriländer (Green, 2002)
24
5. Konstruktionen
5.1.Stomme
Stommen av huset består av de bärande ytterväggarna som i huvudsak består av träreglar 170 x45
mm och med cc på 600mm, vissa innerväggar utgör även stommen, dessa består också av
träreglar men är något mindre i tjocklek än de bärande ytterväggarna (se bilaga 13). Takstolar av
trä utgör också stommen. Valet av trä som byggnadsmaterial för stommen baseras på
materialundersökningen ovan. Trä är också ett flexibelt byggmaterial, det går till exempel att ha
stenfasad på trähus om så önskas.
5.2 Taket
Takkonstruktionen kommer att bestå av takstolar i trä med ett centrumavstånd på 1200 mm.
Ovanför takstolarna ska råspont sättas och på den ska underlagspapp placeras. Takets yta består
av betongtakpannor av typen ”Jönåkerpanna”, pannan är slät och estetiskt tilltalande, dessutom
är energiförbrukning lägre vid tillverkning av betongtakpannor än pannor gjorda av tegel, vilket
har konstaterats genom undersökningen av materialvalen. Taket har också en klimatskyddande
funktion och är monterad på bärläckt som i sin tur ligger på ströläckt med underliggande
takpapp. Pappens funktion är att förhindra att vatten tränger in i konstruktionen, hängrännan är
monterad under takpappen för att förhindra att fukt tränger in under plåten (se bilaga 13).
Takstolarna har en lutning på 25 grader, detta gör att utrymmet blir tillräckligt för att inreda
vinden. Takstolarna kan då få den vanliga formen d.v.s. den består av raka över- och
underarmstränger och diagonaler i mitten vilket gör att takstolen har formen av ett W. Mellan
takstolarna ska en ångspärr av typen PE-folie placeras. På utsidan ska gipsskivor läggas och de
skall utgöra innertaket. Vinden ska isoleras med minerallull med en tjocklek på 360 mm.
5.3 Väggarna
Ytterväggarna i huset utgör en del av stommen, dessa är 0.38 m i tjocklek och består av luftspalt,
träreglar 45 x 170 mm och minerallull som isoleringsmaterial med en tjocklek på 45mm. För
skydd mot brand ska det finnas gipsskiva på insidan av väggen. Väggarna har till uppgift att bära
bjälklag och takstolarna och föra ner lasterna.
Vid monteringen av ytterväggarna ska de stående reglarna ställas upp. Efter det monteras
gipsskivan, fasadskivan och lockpanelen. Mellan reglarna ska isolering placeras på så sätt att den
25
ligger tätt intill gipsskivan. Utanför detta läggs ångspärren som är av typen PE-folie. Sedan skall
el- och vatten rör placeras i väggen och därefter ska de liggande reglerna sättas fast i de stående
och isoleringen kommer läggas mellan de liggande reglerna (se bilaga 13)
Det finns även innerväggar som har en bärande funktion och dessa är 0.1 m vilket är mindre än
ytterväggarna. De består också av träreglarna 45x70 mm och mineralull som isolering, på vardera
sida av innerväggen skall gipsskivor placeras för skydd mot brand.
5.4 Grundläggning
Eftersom markförutsättningarna är bra kan platta på mark användas som grundläggningsmetod,
dessutom är denna metod lämplig att använda för små hus. Platta på mark är enkel och
välisolerad grundläggningsmetod samt beständig mot fukt. Plattan är gjord i betong och har en
tjocklek på 300 mm. För att förhindra att fukt tränger upp i plattan bör ett kapillärbrytande skikt
finnas under plattan. Det ska åstadkommas genom att ha lättklinker nere i grunden, dräneringsrör
kommer placeras i lättklinkern för att föra bort vattnet, det är av vikt att dräneringsröret placeras
nedanför plattans lägsta punkt för att säkerställa att vattnet inte kommer i kontakt med plattan
och att den leds bort från huset (se bilaga 13).
5.5 Bjälklag
Bjälklaget kommer att utgöras av takstolarna och den isolering som finns mellan dem. Bjälklaget
ska ha en bärande och avskiljande funktion, den ska bära vertikala laster men även överföra
horisontella laster ner till huset stabila komponenter såsom vägg och golv. Dessutom måste
bjälklaget ha tillräcklig styvhet för att på så vis förhindra att obehag i form av svikt och
svängningar uppkommer.
I husets gavel ska en inspektions lucka upprättas, anledningen är dels att ge möjlighet att
inspektera vindsutrymmet och dels att underlätta service och kontroll av FTX-systemet som
kommer att placeras där.
5.6 Fönster
Fönsterna i huset är stora för att släppa in så mycket solljus som möjligt, de är av typen
treglasfönster för att de har lägre U-värde än äldre tvåglasfönster, vilket innebär att värmen hålls
kvar bättre och att risken för kallras och drag minskar.
5.7 Lastberäkningar
26
Beräkningar av husets laster finns i bilaga H. Här följer en sammanfattning på resultatet av
beräkningarna:
Q egen (kN)
Q tak
Takbjälklag
+
takbeklädnad
takisolering = 173 kN
Q golv
Trä(parkett) + betong = 605.71 kN
Q väggar
Ytterväggar + innerväggar = 32 kN
+
Försummats: Installationer, icke bärande
innerväggar, fönster och dörrar.
Q egen
Q tak + Q golv + Q väggar = 810 kN
Q nyttig (kN)
Bunden nyttig last:
Qk = 0,5 kN/m2
Fri nyttig last:
Qh = 1,5 kN/m2
(𝜓 = 1)
(𝜓 = 0,33)
Reduktionsfaktor = 0,7. Husets area=
124.49 m2.
Q nyttig (kN)
Q nyttig = (0,7(0,5+1,5*0,33) * 124.49
= 86,7 kN
Q snö (kN)
Dimensionerad snölast:
Q snö:
Sk = 𝜇 * S0 = 1,3 * 2,0 = 2,6 kN/m2
Q snö = Sk * takets area = 2,6 * 194.06
=
= 504 kN
27
Q tot = Q egen + Q nyttig + Q snö =
1401 kN
6
Installationer
6.1 Sanitet
Rum som behöver tillgång till tapp-och spillvatten ledningar är: Kök, badrum, och klädvård. I
vårt hus har det valts att placera vattenkrävande apparater såsom tvättmaskin och diskmaskin i en
sida av huset , detta för att det ska bli enklare att dra vattenledningar från och till huset och
dessutom blir inte ledningarna så långa. Värmeväxlaren kommer att placeras i klädvården vilket är
bra med avseende på längden av vattenledningarna. Genom att ledningarnas längd blir kortare
kommer detta medföra mindre energiförluster av varmvattnet och även mindre
installationskostnader.
Vatten och avloppssystemet är kopplad till det kommunala systemet i Malmö. Det kommunala
servisledningen ligger på ett djup på 2m och ca 7 m från huset. Tillgängligt tryck i kommunens
ledning är 550 kPa vilket beräknas med.
Metodiken för uppkopplingen av rören beträffande vatten och avloppssytemet baseras på rör i
rör metoden.Alltså ett inre rör för vatten och ett yttre skyddsrör. Rördragningen i våtrummet är
ett känsligt område, då risken för att konstruktionen skadas är ganska stort i detta avseende.
Rördragning får inte ske i väggar vid badkaret och minst en meter utanför detta. Dessutom får
rördragning inte ske under hela badrumsgolvet. Detta har vi tagit hänsyn till vid dimensionering
av rören och placeringen av badkaret exempelvis.
Det är viktigt att både kall och varmvattenrören isoleras väl, detta för att unvika bland annat att
kallvattenrören blir uppvärmda av golvvärmeslingorna som, då båda går under bjälklaget.
För dimensioneringen av rören har kopparrör valts, valet grundar sig på att kopparör är av hög
kvalitet, tillskillnad från plaströr så avger inte dessa rör giftiga gaser vid bränder.
Placeringen av spillvattenrör och vattenledningsrör framgår av bilaga F.
6.2 Värme
Huset har vattenburen golvvärme som uppvärmningssystem. Fördelen med systemet är att man
får ett varmt och behagligt golv, samtidigt som innertemperaturen sänks något. Andra fördelar är
att den har lång livslängd, är korrosionsfri och prisvärd (alltombostad, 2012). Golvvärmen består
av slingor som skall finnas i golvspånskivor ovanför betongplattan och under invändigt
28
golvmaterial (bilaga 13) Slingorna ska dras genom hela den uppvärmda delen av huset. De
varmare rören skall placeras nära fönstren eftersom det är som kallast där.
Som golvvärmec har ”Upnor golvvärmesystem 17” valts för att den ger möjlighet att sänka
energiförbrukningen och det fås en jämn temperaturfördelning i rummen.
Som värmesystem har fjärvärme valts till huset där golvvärmen är kopplad, detta eftersom denna
typ av värmesystem är miljövänlig och billig. Systemet är också säkert och tar liten plats i huset,
vilket är fördelaktigt. Ur ett ekonomiskt perspektiv är fjärrvärme ett bra värmesystem, detta
eftersom installation-och driftkostnader är relativt låga och fjärvärmesystemet bidrar även till att
öka husets värde (energimyndigheten, 2011). Fjärrvärmecentralen som har valts är av typen Mini
Eco från alfalaval, där dragningen av rören sker i plattan
Som varmvattenberedare väljs ”NIBE COMPACT”, den har en effekt på 3000 W, valet av
denna beredare beror på att den har bra skydd mot korrosion och är utformad för att passa in i
hemmiljön (nibe, 2012).
Enligt boverkets byggregler 2011 ska byggnadens specifika energianvändning ligga under 90 kwh
per m2, vilket detta hus klarar, energibehovet för huset är 87.5 kwh per m2. (se bilaga D).
6.3 Ventilation
Syftet med ventilation är att bortföra förorenad luft från en byggnad som exempelvis orsakas av
matlagning och möbler samt tillföra ny luft till byggnaden. Det finns olika typer av
ventilationssystem bland annat självdrag, frånluftssystem och FTX-system. Som
ventilationssystem har det valts ett FTX-system till huset, alltså från- och tilluftsventilation med
återvinning. Valet av detta system beror på att huset får bra inomhusklimat och även minskad
energianvändning. Dessutom är systemet oberoende av väderleken och kräver inte höga
underhållskostnader (energimyndigheten, 2012).
Det är viktigt att placera FTX-aggregatet på ett sådant sätt att underhållning och rensning blir
enkel, detta är ett krav i BBR, I 6:254 under rubriken installationer står det:
”Ventilationsinstallationer ska vara placerade och utformade så att de är åtkomliga
för underhåll och rensning. Huvud- och samlingskanaler ska ha fasta mätuttag
för flödesmätning”
För att uppfylla detta skall aggregatet befinna sig i taket och skall kunna nås genom
inspektionsluckan som finns i husets gavel, på så sätt blir den lätt åtkomplig för underhåll och
rengöring. Ventilationsrören ska isoleras med kondensstrumpa på 315x30mm, detta för att
förhindra att kondens uppstår. Aggregatet som har valts är av typen REGO-600HE-EC med
maximal luftmängd på 140 l/s och med en värmeåtervinningsgrad på upp till 89 %.
Elanslutningen för detta aggregat är med stickpropp i vägguttag, 230 V och 10 A säkring
29
Figur 10. Aggregatet som skall användas REGO-600HE-EC
Valet av just detta aggregat beror på att den är tystlåten och användarvänlig samt att den är
flexibel för inspektion. Det går lätt att installera aggregatet och den är lättstyrd. En stor fördel är
dess maximala återvinningsgrad i förhållande till dess minimala energiförbrukning. Den kan också
placeras på vindsutrymmen och även andra ställen oavsett om det är kallt eller varmt.
(luftbutiken, 2012)
Ventilationskanalerna i huset kommer att ha olika dimensioner beroende på flödena,
fördelningskanalerna kommer ha dimensionerna 80-120 mm medan kanalerna närmast
tilluftsdonen och frånluftsdonen ska ha dimensionen 60-80 mm. Tilluft-och frånluftskanaler ska
placeras i takets nedre del. I sovrum, vardagsrum, hall och allrum ska tilluftskanaler dras, i de
övriga rummen ska frånluftkanaler placeras. Vad gäller placeringen av tilluftsdonen kommer de
att placeras där tilluftkanaler finns och lika så för frånsluftsdonen, de ska fästas i taket. Som
tilluftsdon används ”Tilluftsdon VST 100” från luftbutiken, valet av denna don beror på att den
är relativ billig och har en reglerbar inställning av luftflödet, dessutom kan den monteras både i
tak och vägg. Som frånluftsdon har ”Frånluftsdon 100” valts, den har stort strypområde och
enkel att injustera. Utöver detta har donen låg ljudnivå vid höga tryckfall och dess lackerade färg
ger en smutsavvisande yta.
För beräkningar av ventilationsbehov och för dragningar av från- och tilluftkanaler (se bilaga C
och 13)
6.4 El
Beräkning av husets effektbehov:
Enhet
Effektbehov, P (W)
Spisplatta med ugn
5000
FTX-aggregat
Diskmaskin
191
2000
30
Tvättmaskin
3000
Torktumlare
2000
Varmvattenberedare
3000
Kyl
2000
Frys
2000
P =19191 W
P =19191 W
Reduktionsfaktorn är: 0.7 ger Ptot = 0.7 * 19191 = 13433.7 W
Valet av huvudsäkring utgås från beräkning av strömmen enligt följande formel:
P = U * I * √3 , där U = 400 V
vilket ger
I = P / U *√3 = 19.4 A
Huvudsäkringen väljs därför till 20 A
Antalet eluttag i varje rum skall beräknas, beräkningen utgår från de regler som finns tillskriva i
boken ”Elinstallationer i byggnader - Uttag och andra anslutningspunkter ”.
Antalet uttag ska vara L/4 enligt boken, där L är rummets vägglängd. Följande erhålls
Rum
Vardagsrum
Kök
Sovrum 1
Sovrum 2
Hall
WC
Allrum
Klädvård
L /4
4.7
3.3
2.66
2.67
2
2
3.42
3.24
Antal uttag
5
3
3
3
2
2
3
3
Antalet eluttag har avrundats efter beräkning av L/4.
31
Det ska finnas minst en anslutningspunkt i varje rum och om arean överstiger 15 m2 ska det
finnas ytterligare en för varje nytt tiotal kvadratmeter. I vårt hus innebär det att det skall finnas
minst en anslutningspunkt i sovrummen, hallen, klädvården och allrummet. I vardagsrum och
kök ska det finnas mer än en anslutningspunkt då arean överstiger 15 m2. Toaletten ska ha en
egen separat anslutningspunkt.
Gruppfördelning:
Grupp
1
2
3
4
5
6
7
8
9
Anslutet
Frys
Kyl
Tvättmaskin
Vardagsrum & kök
Spis
Sovrum 1, 2 och
allrum
Diskmaskin
Klädvård och WC
Torktumlare
Fas
1-fas
1-fas
1-fas
1-fas
3-fas
1-fas
Ledning (mm2)
1.5
1.5
1.5
1.5
2.5
1.5
Säkring (A)
10
10
10
10
16
10
1-fas
1-fas
1-fas
1.5
1.5
1.5
10
10
10
För dragningar av elkablar se bilaga 13
6.5 solceller
Då solcellerna ska placeras på taket får inga hinder vara ivägen för solljuset, grenar och annat som
skymmer solljuset bör klippas.
Vid installation av solcellerna är det viktigt att underlagret är stabilt. Takpannorna som är i ett
dåligt skikt bör bytas ut eftersom solcellerna kommer att vara monterade under lång tid. Det
gäller att placera fästen på taken och säkra de med rostfria bultar (Nordquist, 2012).
32
Figur 11. Fästen till solcellssystemet
Därefter ska skivor av metall placeras på fästerna, dessa fungerar som” hållare” , på dem
kommer solcellsmodulerna att fästas. Det är av vikt att beakta att modulerna blir varma vilket kan
leda till oönskad uppvärmning av byggnaden. För att undvika detta måste det finnas en luftspalt
bakom modulerna som ventilerar bort värmen. Luftspalten bidrar också till att öka systemets
prestande eftersom stigande temperaturer gör att solcellernas verkningsgrad minskar. Efter att
solcellsmodulerna är fästa ska de vridas så att en vinkel på 37 grader fås, denna vinkel är den
optimala för huset (se figur ).
Figur 12. Metallskivor placeras i fästerna
Figur 13 solcellsmoduler fästs och ska roteras till önskad vinkel
Det gäller nu att montera alla kablar och ledningar för systemet på rätt sätt. Spänningar som
alstras från modulerna kan vara så höga att de kan leda till allvarliga skador eller döda den
oförsiktige, de kan även leda till stor brandfara. Därför måste elinstallationen för seriekopplade
moduler utföras av en tränad elektriker. Vidare gäller det att säkerställa tätskikten då
kabeldragningar innebär håltagningar i byggnaden, det är viktigt för att undvika läckage.
Solcellsmoduler seriekopplas i strängar, strängarna parallellkopplas i sin tur till en kopplingslåda,
från kopplingslådan dras kablarna till växelriktaren via en DC-brytare . Denna har som funktion
att bryta strömmen vilket kan behövas vid service av växelriktaren. Brytaren bör placeras i nära av
växelriktaren för att göra det enklare att frånskilja växelriktaren.
Växelriktaren har som uppgift att filtrera strömmen innan den matas vidare, den minimerar
övertoner och producerar ström i så ren form som möjligt. Den har också en funktion som gör
att effekten av strömmen kan maximeras, funktionen kallas ”maximum power point tracker”. Det
gäller att placera växelriktaren så nära modulerna som möjligt för att undvika resistvia förlusten
av strömmen. Systemet kopplas därefter från växelriktaren till byggnadens elcentral via en ACbrytare och en elmätare. AC-brytaren gör att växelriktaren kan frånskiljas från nätets spänning,
vilket kan behövas vid service och underhåll. Elmätaren ger kontroll över systemets elproduktion.
(Installationsguiden, 2011)
33
Figur 14. Växelriktare
Nedanstående CAD-ritning visar var de olika solcellskomponenterna ska placeras i huset och hur
de är kopplade med varandra:
Figur 15. Ritning visande apparater och kopplingarna mellan de för vårt hus
Eftersom växelriktaren bör placeras nära solcellsmodulerna kommer den att placeras på vinden,
på så sätt blir avståndet kort mellan den och modulerna. DC-brytaren bör vara nära växelriktaren
och kommer också att vara i vinden. Förutom detta kommer även kopplingslådan och ACbrytaren att placeras där. Varför dessa apparater placeras i vinden beror också på att de inte
34
behöver användas så ofta, bara vid underhåll och service. Däremot placeras elmätaren och
elcentralen i hallen, detta eftersom elmätaren är en viktig komponent i solcellsystemet som ofta
används för att kontrollera hur mycket el som systemet producerar. Elcentralen är placerad i
hallen eftersom den är viktig för husets elförsörjning och brukar användas mer än de övriga
apparaterna (t.ex. vid byte av säkringar eller propp). Från elcentralen går elen till husets elsystem
eller till elnätet om det produceras ett överskott av elen.
Solcellsystemet är enkelt att sköta och kräver igen större underhållsinsats. För att kontrollera
status för systemet räcker det med att kontrollera växelriktaren. Ibland kan det krävas skottning
av snön på vintern. För rengöring av modulerna räcker det oftast med vanligt regn, men ibland
kanske regnet inte lyckas rengöra modulerna eller så kan det finnas estetiska motiv för rengöring.
Då bör man rengöra modulerna på egen hand och då gäller det att vara försiktig så att inte
modulglasen tar skada (Nordquist, 2012)
7 Effekt- och energibehov
7.1 Husets effekt- och energibehov
Husets totala energibehov ligger på 87,5 kWh/m2 * år vilket klarar boverkets krav som ligger på
90 kWh/m2 * år för en annan typ av uppvärmningsystem än elvärme, i vårt fall är det fjärrvärme.
Vid beräkningen av energibehovet har summan av energibehov på grund av värmeförluster QF
beaktats, och dessutom behovet för tappvarmvatten som ligger på 30 kwh/år (bilaga E)
Effektbehovet för uppvärmning är den värmeeffekt som behövs för att få en inomhustemperatur
som är behaglig vid lägsta dimensionerande utomhustemperatur. Vid beräkningen har hänsyn
tagits till läckflödesförluster, transmissionsförluster och ventilationsflödesförluster.
Köldbryggornas inverkan är även beräknad. Husets har ett totalt effektbehov på 1.825 kW.
Effektbehovet har beräknats separat för varje rum i huset.
Rum
Effektbehov
(W)
Sovrum 1
-156.641
Sovrum 2
-147.662
Vardagsrum och
kök
-828.24
Allrum
-148.252
35
Klädvård
-261.795
Badrum
-85.479
Hall
-197.856
Det sammanlagda effektbehovet för alla rum:
Φtot = - 1.825 kW
För utförliga beräkningar på effektbehov (bilaga D).
7.2 Energi- och elpris beräkningar på solceller
Nedanstående tabell visar globalstrålningen under de olika årstiderna och den effektiva energin
som kan utnyttjas under varje årstid av solcellerna (SMHI, 2012). Den effektiva energin är
beräknad genom att multiplicera globalstrålningen med solcellsystemets area, sedan divideras
resultatet med antalet dagar i månaden, och tillslut multipliceras det erhållna resultatet med
verkningsgraden som är 0.14. Då fås effektiv energi i kWh per dygn.
Årstid
Månad
Globalstrålning
(kWh/m2)
Sommar
Höst
Vinter
Vår
Juni
Oktober
December
April
170
45
10
115
Effektiv energi
(verkningsgrad
14%)
(kWh per dygn)
31
8
2
21
Ovanstående data visar att juni månad ger mest effektiv energi vilket beror på de långa
solskenstimmarna under månaden.
Juni:
De apparater som tas med i undersökningen är sådana som är viktiga och som vanligtvis används
dagligen, tillexempel kylskåp, frys, TV, dator m.m. Andra apparater som också drar el såsom
36
tvättmaskin, torktumlare, strykjärn, damsugare m.m. tas inte med eftersom dessa inte används
dagligen utan oftast bara någon gång i veckan.
Driftiden för de olika apparaterna uppskattas, under juni antas att TV- och data användningen är
mindre än under de mörka månaderna. Det antas också att lampor och lysrör är tända under ett
mindre antal timmar eftersom det är ljust en längre tid under juni.
För juni månad är effektbehovet av utvalada apparater enligt följande:
Apparater
Antagen
drifttid
(timmar) per
dygn
Effekt (kW)
Kylskåp
Frys
Diskmaskin
Spisplatta
Ugn
Spisfläkt
Mikrovågsugn
Vattenkokare
Kaffebryggare
Plasma tv
Dator påslagen
Dator standby
Laddare
Lågenergilampor
(totalt 6 st) antar
hälften tända
Lysrör (4 st)
FTX-aggregat
Varmvattenberedare
24
24
1
2
2
2
1
0.2
0.5
3
3
21
1.5
3
0.1
0.12
1.4
1.5
1.5
0.2
1.5
1.5
0.8
0.3
0.125
0.015
0.005
0.011
Effektbehov:
kWh per dygn
= Effekt *
drifttimmar per
dygn
2.4
2.88
1.4
3
3
0.4
1.5
0.3
0.4
0.9
0.375
0.315
0.0075
0.099
3
24
24
0.043
0.235
0.3
0.516
5.64
7.2
Totalt:
30.3 kWh per dygn
37
Energin per dygn som solcellerna bidrar med räcker till försörjningen av ovanstående
apparaturer. Det fås även ett litet överskott.
Energiöverskottet blir således:
31 – 30.3 = + 0.7 kWh per dygn i juni
månad
EL-pris under juni
Elpriset enligt Fortum är 1.20 kr per kWh, behovet under juni per dag för ovanstående apparater
är 30.3 kwh, elpriset per dag blir således: 30.3 * 1.20 = 36 kr per dag, för hela månaden blir det:
36 * 30 = 1080 kr per månad.
Eftersom solcellerna ger ett överskott på energi under juni besparas alltså 1080 kr denna månad.
Vi antar att det som gäller för juni avseende globalastrålningen och elbehovet gäller för övriga
sommarmånaderna (juli och augusti). Under sommarmånaderna blir alltså den totala besparingen:
3 * 1080 = 3240 kr
Energiöverskottet under juni
Energiöverskott kan distribueras till elnätet och då kan nettodebitering fås, den överproducerade
elen kan kvittas mot elkonsumtionen.
Överskottet var 0.7 kWh per dag under juni,
Under hela månaden blir överskottet 0.7* 30 = 21 kWh
Överskottet av energi antas gälla för de övriga tre sommarmånaderna, detta ger en total besparing
på = 1.2 * 21 * 3 = 76 kr
Under de tre sommarmånaderna fås ytterligare en besparing på 76 kr.
Oktober:
38
För oktober månad är effektbehovet av utvalda apparater enligt följande:
Apparater
Antagen
drifttid
(timmar) per
dygn
Effekt (kW)
Kylskåp
Frys
Diskmaskin
spisplatta
Ugn
Spisfläkt
Mikrovågsugn
vattenkokare
kaffebryggare
Plasma tv
Dator påslagen
Dator standby
Laddare
Lågenergilampor
(totalt 6 st) antar
hälften tända
Lysrör (4 st)
FTX-aggregat
Varmvattenberedare
24
24
1
2
2
2
1
0.2
0.5
5
6
18
1.5
8
0.1
0.12
1.4
1.5
1.5
0.2
1.5
1.5
0.8
0.3
0.125
0.015
0.005
0.011
Effektbehov:
kWh per dygn
= Effekt *
drifttimmar per
dygn
2.4
2.88
1.4
3
3
0.4
1.5
0.3
0.4
1.5
0.75
0.27
0.0075
0.264
8
24
24
0.043
0.235
0.3
1.376
5.64
7.2
Totalt:
32.29 kWh per
dygn
Energiunderskottet blir således:
8 – 32.29 = - 24.29 kWh per dygn i oktober
månad
EL-pris under oktober
Behovet per dag för ovanstående apparater under oktober är 32.29 kWh, elpriset per dag blir
således: 32.29 * 1.20 = 39 kr per dag, för hela månaden blir det: 39* 31 = 1209 kr per månad. Vi
39
antar att elbehovet är densamma under övriga höstmånaderna (September och november). Totala
priset på de tre månaderna blir således: 1209 * 3= 3627 kr
Bidrag från solceller ger: 8 * 1.20 * 31 = 298 kr under oktober. Vi antar att globalstrålningen och
under oktober gäller också för de övriga höstmånaderna. Besparingen blir alltså: 3 * 298 = 894 kr
under de tre månaderna.
Det som skall betalas under tre månader blir = 3627 – 894 = 2733 kr. skottet b
December:
För december månad fås ett effektbehov av utvalada apparater enligt följande:
Apparater
Antagen
drifttid
(timmar) per
dygn
Effekt (kW)
Kylskåp
Frys
Diskmaskin
spisplatta
Ugn
Spisfläkt
Mikrovågsugn
vattenkokare
kaffebryggare
Plasma tv
Dator påslagen
Dator standby
Laddare
Lågenergilampor
(totalt 6 st) antar
hälften tända
Lysrör (4 st)
24
24
1
2
2
2
1
0.2
0.5
4
5
19
1.5
9
0.1
0.12
1.4
1.5
1.5
0.2
1.5
1.5
0.8
0.3
0.125
0.015
0.005
0.011
Effektbehov:
kWh per dygn
= Effekt *
drifttimmar per
dygn
2.4
2.88
1.4
3
3
0.4
1.5
0.3
0.4
1.2
0.625
0.285
0.0075
0.297
9
0.043
1.548
0.235
0.3
5.64
7.2
FTX-aggregat
24
Varmvattenberedare 24
40
Totalt:
32.08 kWh per dygn
2 – 32.08 = - 30.08 kWh per dygn i
december månad
EL-pris under december:
Behovet per dag för ovanstående apparater under december är 32.08 kWh, elpriset per dag blir
således: 32.08 * 1.20 = 38 kr per dag, för hela månaden blir det: 38 * 31 = 1178 kr. Vi antar att
elbehovet är densamma under övriga vintermånaderna (januari och februari). Totala priset på de
tre månaderna blir således: 1178 * 3= 3534 kr
Vi antar att globalstrålningen är densamma för övriga vintermånaderna,
Bidrag från solceller ger: 2 * 1.20 * 31 = 74 kr under december. Vi antar att globalstrålningen och
under december gäller också för de övriga vintermånaderna. Besparingen blir alltså: 3 * 74 = 223
kr under de tre månaderna.
Det som skall betalas under tre månader blir = 3534 – 223 = 3311 kr
April:
För april månad fås ett energiförsörjningsbehov av utvalada apparater enligt följande:
Apparater
Antagen
drifttid
(timmar) per
dygn
Effekt (kW)
Kylskåp
Frys
Diskmaskin
Spisplatta
24
24
1
2
0.1
0.12
1.4
1.5
41
Effektbehov:
kWh per dygn
= Effekt *
drifttimmar per
dygn
2.4
2.88
1.4
3
Ugn
Spisfläkt
Mikrovågsugn
Vattenkokare
Kaffebryggare
Plasma tv
Dator påslagen
Dator standby
Laddare
Lågenergilampor
(totalt 6 st) antar
hälften tända
Lysrör (4 st)
2
2
1
0.2
0.5
4
5
19
1.5
6
1.5
0.2
1.5
1.5
0.8
0.3
0.125
0.015
0.005
0.011
3
0.4
1.5
0.3
0.4
1.2
0.625
0.285
0.0075
0.198
6
0.043
1.032
FTX-aggregat
24
0.235
5.64
0.3
7.2
Varmvattenberedare 24
Totalt:
31.47 kWh per dygn
21– 31.47 = -10.47 kWh per dygn i april
månad
EL-pris under april:
Behovet per dag för ovanstående apparater under april är 31.47 kWh, elpriset per dag blir således:
19.23 * 1.20 = 38 kr per dag, för hela månaden blir det: 38 * 30 = 1140 kr per månad. Vi antar att
elbehovet är densamma under övriga vårmånaderna (mars och maj). Totala priset på de tre
månaderna blir således: 1140 * 3= 3420 kr
Bidrag från solceller ger: 21 * 1.20 * 30 = 756 kr under april. Vi antar att globalstrålningen är
densamma för de övriga vårmånaderna. Besparingen blir alltså: 3 * 756= 2268 kr
Det som skall betalas under tre månader blir = 3420 – 2268 = 1152 kr. skottet
Jämförelse eleffektbehov och el från solen
42
Enligt ovanstående text och beräkningar är den genererade elen av solcellerna och
eleffektbehovet för varje dag under respektive årstid enligt följande:
Årstid
Eleffektbehov
(kWh per dygn)
30.3
32.29
32.08
31.47
Sommar
Höst
Vinter
Vår
Genererad el av solcellerna
(kWh per dygn)
31
8
2
21
För att åskådliggöra förhållandet tydligare har ett diagram ritats med värderna ovan.
kWh/dygn
35
30
25
20
Eleffektbehov
Genererad el av solcellerna
15
10
5
0
Sommar
Höst
Vinter
Vår
Figur 16. Diagram visande förhållandet mellan elbehov och genererad el av solcellerna
Års besparingen som solcellerna bidra med:
Årstid
BBesparing (kr)
43
Årstid
Sommar
Höst
Vinter
Vår
3240
894
223
2268
Den överproducerade elen ger en besparing på:
Årstid
Sommar
EElfff21– 19.23 = + 1.77
76
Överproducerad el
Besparing (kr)
Total års besparing: 6701 kr
kWh per dygn i april m
Solcellerna bidrar alltså med en års besparing på 6701 kr per år.
Det som ska betalas för elen under året blir: 2733(höst.) + 3311(vinter.) + 1152 (vår) – 76
(överpr.el.) = 7120 kr
Det skall nu undersökas huruvida det är lönsamt med solceller. Investeringskostnader och
underhållskostnader ska tas med i beräkningen.
8 Bedömning av kostnader
8.1 Ekonomisk lönsamhetskalkyl för solceller
Solcellsmodulen som skall användas till huset har en area på 0.985 x 0.458 = 0.451 m2. Som
tidigare poängterats skall den totala arean av solcellsmodulerna vara 39.52 m2 . Detta innebär att
det behövs: 39.52/0.451 = 88 st. En solcellsmodul kostar 4 295 kr. Alltså blir den totala
kostnaden 4 295 * 88 = 377 960 kr. Regeringen har sedan flera år tillbaka beslutat att utdela ett
bidrag på 45 % för solcellsanläggningar. Detta leder till en investeringskostnad på: 377 960 * 0.55
= 207 878 kr (energimyndigheten, 2012).
Utöver detta uppkommer kostnader för solcellstillbehör, till exempel växelriktare, AC/DC
Nedanstående tabell visar den totala kostnaden för att uppföra solceller på taket. brytare ,
kopplingslåda och kablar. Dessutom skall monteringskostnader tas med i beräkningen.
Solceller
Kostnad (kr)
Källa
Investeringskostnad solcellsmoduler (med
207 878
Conrad.se /
44
statligt bidrag)
energimyndigheten.se
Växelriktare
15000
Conrad.se
Kopplingslåda
578
Conrad.se
AC-brytare
68
Conrad.se
DC-brytare
78
Conrad.se
El-mätare
196
Elbutik.se
Solcellskablar (16m)
270
Solarlab.se
Installationskostnad
3800
Conrad.se
Den totala kostnaden för solceller uppgår till 227868 kr
Solceller är i princip underhållsfria, rengöring av solcellsmodulerna är inte nödvändig ur en
energiproduktionssynpunkt. Regn räcker oftast för att rengöra modulerna. På vintern kan det
krävas snöskottning. Eftersom solcellerna inte kräver någon större underhållsinsats tas inte några
underhållskostnader med i kalkylen. Solceller kräver inte heller någon kostnad för drift.
(Installationsguiden, 2012)
Vi har att:
Total kostnad solceller: 227868 kr
Besparing: 6701 kr / år
Det gäller att undersöka hur elpriserna kommer att förändras med åren. För att ta reda på detta
används statistik från statisktiska centralbyrån (SCB). 1-årsavtal är den vanligaste typen av elavtal
för fast pris och därför är det just den som tas med i beräkningarna (energirådgivning. 2012).
Följande tabell är tagen från SCB och visar elprisförändringen under de senaste 7 åren:
45
Figur 17. Elpriser
Eftersom vårt hus använder fjärvärme är det raden med ”Villa utan elvärme” som är intressant.
Den genomsnittliga elpris förändringen skall beräknas utifrån ovanstående tabell.
År
2005-2006
Elprisökning/minskning
(%)
29
2006-2007
14
2007-2008
23
2008-2009
0.6
2009-2010
-8
2010-2011
20
2011-2012
-21
Totalt: +57.6
Den genomsnittliga elprisförändringen sedan år 2005 är 57.6 / 7 = + 8.2 % per år
Förutom stigande elpriser gäller det att ta hänsyn till hur penningvärdet förändras. Tillexempel är
besparingen som solcellerna ger år 10 efter installationen (inräknat stigande elpriser) = 6701 *
46
(1.082)10 = 14737 kr, dessa pengar måste dock omräknas till dagens penningvärde för att sedan
jämföra efter hur många år som investeringen blir lönsam.
Riksbankens mål för penningpolitiken är att hålla en inflation på 2 %. Därför kommer detta
värde att användas vid omräkningen till dagens penningvärde
För att beräkna den totala besparingen efter 10 år används geometrisk summa formel:
S = b * ((1+r)n-1 ) / ( r)
Där S är den totala summa, r är ökningen av priset i procent per år, n är antal år och b är års
besparingen:
Efter 10 år är den totala besparingen:
S = 6701 * ((1+0.082)11-1 / (0.082) = 1729721 kr
Detta värde är mindre än kostnaden för solceller som var: 227868 kr
S = 6701 * ((1+0.082)16-1 / (0.082) = 266523 kr
Detta värde är större än investeringskostnaden men hur mycket är pengarna värda i dagens
penningsvärde ?
266523 / (1.02)15 = 198031 kr
198031 (besparing) < 227868 kr (invest)
-Investeringen är inte lönsam efter 15 år-
S = 6701 * ((1+0.082)17-1 / (0.082) = 288378 kr
Värdet är större än investeringskostnaden men hur mycket är pengarna värda i dagens
penningsvärde ?
288378 / (1.02)16 = 210068 kr
210068 kr (besparing) < 227868 kr (invest)
-Investeringen är inte lönsam efter 16 år 47
S = 6701 * ((1+0.082)18-1 / (0.082) = 312025 kr
Värdet är större än investeringskostnaden men hur mycket är pengarna värda i dagens
penningsvärde ?
312025 / (1.02)17 = 222837 kr
222837 kr (besparing) < 227868 kr (invest)
-Investeringen är inte lönsam efter 17 år -
S = 6701 * ((1+0.082)19-1 / (0.082) = 337611 kr
Värdet är större än investeringskostnaden, omräknat i dagens penningvärdet skulle pengarna vara
värda:
337611/ (1.02)18 = 236382 kr
236382 kr (besparing) > 227868 kr (invest)
-Investeringen är lönsam efter 18 år -
48
8.2 Kostnadskalkyl för huset
I konstnadskalkylen har hänsyn tagits till både material- och arbetskostnader. Husets olika
konstruktionsdelar har behandlats var för sig för att ge en noggrann och detaljerad bild över hur
mycket som varje byggnadsdel kostar att uppföra. De källor som ligger till grund för beräkningen
av materialkostnader är främst byggvarukedjor såsom byggmax och Beijer. Valet baserars på att
dessa källor ger en verklighetstrogen uppfattning om kostnaderna, och dessutom är dessa
kostnader aktuella och därför ansågs det lämpligare att använda dessa källor än till exempel
sektionsfakta. Däremot vad avser arbetskostnader har sektionsfakta utgjort grunden av
beräkningarna, detta eftersom denna källa ger en bra och detaljerad information över hur lång tid
det tar att uppföra en viss åtgärd och vad det kostar i timmen. I kostnadskalkylen har
tidsåtgången beräknats för varenda del av konstruktionen och för alla installationer, sedan har
den sammanlagda tiden multiplicerats med arbetslönen.
Vidare har kostnaden för solceller beräknats, de faktorer som har tagits med i beräkningen är
investeringskostnad, tillbehör och monteringskostnad. Den totala kostnaden för solceller är
227868 kr.
Den totala kostnaden som krävs för att uppföra huset med alla konstruktionsdelar och
installationer har beräknats till 1 060 700 kr. Kostnaden innefattar både material och
arbetskostnader.
Drift och underhållskostnader har inte tagits med i kalkylen, eftersom det är svårt att avgöra hur
ofta olika installationer behöver underhållas och vad det kommer att kosta. Driftkostnaderna är
beroende på hur ofta familjemedlammarna använder olika installationer och vilka typer av avtal
som de har valt att teckna.
För utförliga kostnadskalkyl beräkningar se bilaga J
49
9 Diskussion och slutsatser
Resultatet av undersökningen visar att användningen av solceller har ökat i Sverige under de
senaste åren, detta beror till stor del på att solcellsmodulerna har blivit billigare men även på det
statliga stödet som står för 45 % av investeringskostnaden. Detta är något som upplevs som
positivt eftersom solceller är en miljövänlig energikälla.
Undersökningen visar även att solceller är ett relativt enkelt uppbyggt system som inte kräver
många komponenter, dessutom är installationen inte särskilt besvärande och påverkar inte
byggnadens inre eller yttre utformning. Det enda som påverkas är taket där installationen läggs
och vissa håltagningar som är nödvändiga för kabeldragningen. Systemet är också enkelt att
kontrollera genom växelriktaren och elmätaren som visar hur mycket el som produceras. Vad
avser underhåll så krävs nästan ingen underhåll, vanligt regn räcker för rengöring men ibland kan
snöskottning krävas på vintern.
Resultatet av den tekniska undersökningen visar alltså att solceller är ett fördelaktigt energisystem
för huset på många sätt, det är relativt enkelt att montera och kontrollera. Det kräver också sällan
underhåll. Den generar el i överskott på sommaren, på våren täcker den mer än halva elbehovet.
Däremot är produktionen låg på höst och vinter till följd av de korta solskenstimmarna. Det som
dock kan tyckas vara negativt avseende systemet tekniskt är att verkningsgraden är låg för
solcellerna. Den ligger på ungefär 14 % vilket medför alldeles för lite elproduktion under de
mörkaste månaderna. Detta upplevs som något som skulle kunna förbättras. Om solcellernas
verkningsgrad ökade skulle betydligt mer el kunna erhållas och det skulle bidra i sin tur till att
systemet blir mer ekonomiskt lönsamt. Att öka systemets verkningsgrad verkar alltså vara den
utmaning som solcellstillverkare bör ta sig an då detta skulle medföra avsevärda förbättringar
både tekniskt och ekonomiskt.
En annan teknisk nackdel tycks vara att kabeldragningar och ledningar för systemet är
komplicerade att genomföra på egen hand, därför bör en elektriker genomföra detta arbete
eftersom det kan annars innebära risk för den som monterar. För att kunna utnyttja solenergin
optimalt bör det undersökas vilken vinkel som modulerna ska ges för att utnyttjandet skall bli
optimalt, detta kan också vara en teknisk svårighet avseende solceller.
Vad beträffar det ekonomiska perspektivet är solceller en dyr investering. Det statliga stödet på
45 % medför att investeringskostnaden är ungefär 227 000 kr, detta uppfattas som dyrt trots det
statliga stödet. Vad som däremot är positivt är att systemet kräver nästan inga drift- eller
underhållskostnader. Den årliga besparingen av elkostnader som fås av systemet är på 6700 kr,
vilket kan tyckas vara mycket pengar. Men det är viktigt att ha i åtanke att investeringskostnaden
är på 227 000 kr vilket i sin tur medför att investeringen av solceller blir först lönsam efter 18 år.
50
Detta upplevs som en lång tid, visserligen håller modulerna i 25 år men investeringen är inte
lönsam förrän efter lång tid. Att investeringen blir lönsam efter så många år visar också hur
viktigt det är med det statliga bidraget, utan den kanske solceller skulle beräknas bli lönsamma
efter mer än 25 år (d.v.s. mer än deras tekniska livslängd) och då skulle inte systemet anses vara
lönsamt.
Vad som skulle kunna förbättras är att staten ökar sitt bidrag, det skulle säkerligen leda till att fler
skulle köpa solceller då de blir billigare, eller så kanske staten kan öka sitt bidrag för större
solcellsanläggningar, vilket skulle leda till att investeringen bli lönsammare. Det är också av vikt
att komma ihåg att modulerna har blivit allt mer billigare under de senaste åren, om detta
fortsätter i framtiden kommer det att bli mer lönsamt med solceller. En annan viktig detalj är att
solcellsanläggningen skulle kunna medföra en ökning av värdet på huset. Om detta tas med i
beräkningen skulle kanske systemet vara betydligt mer lönsammare än vad som har beräknats i
investeringskalkylen.
Felkällor beträffande den genomförda undersökningen skulle kunna vara att elproduktionen
under de olika årstiderna inte riktigt stämmer med verkligheten, detta eftersom vid
undersökningen har en typisk månad för varje årstid valts och sedan har antagandet gjorts att
globalstrålningen och elbehovet är densamma för övriga månaderna som har samma årstid. Detta
stämmer givetvis inte helt med verkligheten då till exempel globalstrålningen är något högre
under september än oktober. För att få en mer verklighetstrogen bild hade det behövts göras en
beräkning för varje månad för både elbehov och globalstrålning. Detta är dock väldigt
tidskrävande och den genomförda metoden i arbetet bygger på rimliga uppskattningar och
antaganden. En annan felkälla i undersökningen skulle kunna vara att elbehovet för huset har
uppskattas utan hänsyn till att familjemedlemmarna kanske har mycket resveckor under året
vilket resulterar i en ökning av besparingen.
Värt att poängtera är att denna undersökning baseras på förhållanderna som råder i Malmö
avseende globalstrålningen och därav gäller främst slutsatserna för huset i Malmö, i andra delar av
Sverige skulle antagligen slutsatserna vara annorlunda.
10 Förslag på framtida arbeten
•
I vårt arbete har polykristallina solceller behandlas, ett framtida arbete skulle kunna
undersöka skillnaden mellan olika typer av solceller ur ett tekniskt och ekonomiskt
perspektiv. Till exempel skillnaden mellan polykristallina, enkristallina och
tunnfilmsmoduler.
• Hur en effektivisering av solcellernas verkningsgrad kan åstadkommas för maximal
utvinning av el.
• Hur solceller kan samverka med solfångare för att på så vis kunna försörja en stor del av
husets energibehov och bidra till ekonomisk besparing
51
•
•
Globalstrålningen varierar runt om i landet, en undersökning skulle kunna baseras på en
jämförelse mellan hur mycket el som solceller ger i södra respektive norra Sverige och
huruvida systemet är fördelaktigt i dessa platser.
Politiska styrmedel som skulle kunna främja användandet av solceller
11. Källförteckning
Tryckta källor:
Ekvall, Mats, 2005. ”Energifakta boken ”, upplaga 1:2, Elanders tryckeri.
Grafström,J, 2009. ”Elteknik. kompendium i elteknik”
Green, Mats, 2002. ”Solceller- från soljus till elektricitet, upplaga 1:1. Svensk översättning
Boström, Lillemor. Samuelson och Nordhaus tryckeri.
Mundt, E. Göran Malmström, T.(2008). Installationsteknik. ”Kompendium i installationsteknik”
Siden, Göran, 2009. ”Förnybar energi”. Upplaga 1:1, studentlitteratur AB, Lund.
-
Föreläsningsmaterial och övningsmaterial
Elektroniska källor:
Energimyndigheten, 2005. ”Fakta om solceller”
http://energimyndigheten.se/Statistik/Energikallor/Sol--/Fakta-om-solceller/ , hämtad 201202-14
Energimyndigheten, 2007. ”Informationsbroschyr om att producera el med hjälp av solceller”
http://webbshop.cm.se/System/TemplateView.aspx?p=Energimyndigheten&view=default&cat
=/Broschyrer&id=d46642acec4248b69c583df16a95021f , hämtad 2012-02-16
Energimyndigheten, 2007.
”Installationsguiden”. www.solelprogrammet.se/Global/installationsguide_solceller.pdf , hämtad
2012-04-30
52
Energimyndigheten och Boverket, 2005. ”Solceller i byggnader – nya möjligheter”
http://www.swerea.se/DocumentsEnig/Solceller%20i%20byggnader%20%20nya%20m%C3%B6jligheter.pdf,, hämtad 2012-02-12
Conrad, 2012. ”Solceller - kostnad”
www.conrad.se/solceller, hämtad 2012-04-30
Installationsguiden. ”Montering solceller”
www.solelprogrammet.se/Global/installationsguide_solceller.pdf?...sv hämtad 2012-04-16
Luftbutiken, 2012. ”FTX-aggregat - Rego”,
http://www.luftbutiken.se/86_luftmiljo , hämtad 2012-04-30
Malm, Ulf Uppsala universitet 2007. ”Solceller i Sverige och världen”,
http://www.svensksolenergi.se/uploaded/pdf/solceller07.pdf , hämtad 2012-02-14
Nationalencyklopedin, 2012. ”Fakta - Solceller”,
http://www.ne.se/lang/solcell, hämtad 2012-02-16
Riksbanken, 2012. ”Penningpolitik”, http://www.riksbank.se/sv/Penningpolitik/ , hämtad 201205-08
SMHI, 2012. ”klimatdata”,
http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/stralning hämtad 2012-02-14
Statistiska centralbyrån, 2012. ”Elpriser och avtal för olika
typkunder”, http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____85471.aspx , hämtad 2012-05-03
Upnor, 2012. ”Golvvärme”
http://www.uponor.se/solutions/vvs-for-hus-och-hem/golvvarme.aspx, hämtad 2012-04-16
Älvdalens kommun, 2007. ”Fakta solceller”
http://www.alvdalen.se/sv/Miljo/Energiradgivning/Sol2/Solceller/, hämtad 2012-02-21
53
Föreläsningsmaterial och övningsmaterial på bilda
Intervjuer:
Nordquist, Tobbias (solcellsexpert). Telefonintervju, 2012-03-18. Tfn: 08-400 267 41
Sjöström, Peter, (solcellsexpert). Mailkonversation, 2012-03-20 Tfn: 031-83 67 51
Figurer
Energimyndigheten, 2005. ”Fakta om solceller”
Energimyndigheten, 2007. ” Solceller”
SMHI, 2012. ”klimatdata”,
http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/stralning hämtad 2012-02-14
SMHI, 2012. ”Globalstrålning”,
http://www.smhi.se/globalstrålning/meteorologi/stralning hämtad 2012-02-14
Statistiska centralbyrån, 2012. ”Elpriser och avtal för olika
typkunder”, http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____85471.aspx , hämtad 2012-05-03
Upnor, 2012. ”Golvvärme”
54
http://www.uponor.se/solutions/vvs-for-hus-och-hem/golvvarme.aspx, hämtad 2012-04-16
Installationsguiden. ”Montering solceller”
www.solelprogrammet.se/Global/installationsguide_solceller.pdf?...sv hämtad 2012-04-16
-
Övrigt
Egna CAD-ritningar
12 Bilagor
12.1 Bilaga A – Materialval
12.1.1 – Bilaga A1 - Utvändigt takmaterial
Taket på huset har en lutning på 25 grader och möjliggör placering av takpannor. De potentiella
tackmaterialen som har valts är tegeltakpanna, betongtakpanna och plåttak av stål. Valet av dessa
material grundar sig på att dessa är vanligt förekommande och skulle kunna passa till den typen
av hus som ska projekteras i Malmö. Dessutom var grundtaken att använda något av
ovannämnda material, och därmed föll det naturligt att undersöka just dessa.
-
Det viktade betyget för varje material ska tas fram för att sedan göra en jämförelse och bestämma
det material som är mest lämpligt att använda till taket. Värden för viktnigen är 0.1 – 0.2 – 0.3,
där 0.1 anses vara mindre viktigt, 0.2 är ganska viktig och 0.3 är mycket viktig.
Tabellen nedan visar investeringskostnaden för tre olika takmaterialen:
Investeringskostnad
Tegelpannor
Betongpannor
Takplåt(stål)
kr/m2
226
150
217
Källa
Betyg
3
5
3
Källa
Betyg
”Priser-taktäckning”
Egentyngden för de olika materialen visas nedan:
Egentyngd
kg/m2
55
Tegelpannor
Betongpannor
Takplåt(stål)
29.7
35
5.76
monier.se, 2012
monier.se, 2012
monier.se, 2012
3
2
5
Underhållsbehov
Lågt
Lågt
Medel
monier.se, 2012
monier.se, 2012
Egen bedömning
Källa
Betyg
5
5
3
Underhållsbehov:
Underhållsbehov
Tegelpannor
Betongpannor
Takplåt(stål)
Tegel- och betongtakpannor kräver generellt ingen större underhållsinsats, de håller under lång
tid men ibland kan enstaka pannor ha spruckit på grund av yttre påverkan och behöver därmed
bytas ut. Takplåt behöver oljas eller målas om efter en viss period, på så sätt kräver detta
takmaterial mer underhåll till skillnad från de övriga ovannämnda takmaterialen.
Miljöbedömning:
Miljöbedömning
Tegelpannor
Betongpannor
Takplåt(stål)
Miljöpåverkan
Medel
Medel
Hög
Källa
Sundahus,2012
Sundahus,2012
Sundahus,2012
Betyg
4
4
2
Tegeltakpannor kräver högre energi vid tillverkning än betongtakpannor men de sistnämnda
innehåller cement som kan vara miljöproblematisk. Vad gäller takplåt framgår det att
tillverkningsprocessen för materialet kräver hög energi och därför har dess miljöpåverkan
bedömts som hög.
Beständighet:
Beständighet
Tegelpannor
Betongpannor
Takplåt(stål)
Vanligt angrepp
Mekanisk
Mekanisk
Kemisk
Källa
monier.se, 2012
monier.se, 2012
monier.se, 2012
56
Betyg
5
5
3
Tegel-och takpannor är enligt ”monier.se” väldigt beständiga och det vanligaste angreppet på
dessa är mekaniskt angrepp, till skillnad mot takplåt där det mest vanliga angreppet är kemiskt
angreppet. Vår bedömning är att det är mindre farligt med mekanisk påverkan för takmaterialet
än kemisk påverkan, vid mekanisk påverkan kan till exempel vissa pannor bytas ut men vid
kemisk påverkan drabbas en större del av tacktäckningsmaterialet.
Estetik:
Estetik
Tegelpannor
Betongpannor
Takplåt(stål)
Källa
Egen bedömning
Egen bedömning
Egen bedömning
Betyg
4
4
3
Huruvida takmaterialen är estetiskt tilltalande baseras på egen bedömning, tegel- och
betongtakpannor anses vara lika till utseende och fick därmed samma betyg. Takplåten bedömdes
som mindre estetiskt tilltalande och därav det lägre betyget.
Brandsäkerhet
Tegelpannor
Betongpannor
Takplåt(stål)
Säkerhet
Väldigt hög
Väldigt hög
Väldigt hög
Källa
Betyg
5
5
5
Källa
Betyg
3
tegelinformation.se
viivilla.se
begroup.com
12.1.2 – Bilaga A2 - Utvändigt fasadmaterial
Fasad
Investeringskostnad
Betongfasad
kr/m2
3830
Tegelfasad
3160
Träfasad
2320
”Bygganalys lilla
prisbok”
”Bygganalys lilla
prisbok”
”Bygganalys lilla
prisbok”
Brandsäkerhet:
57
3
5
Brandsäkerhet
Betongfasad
Tegelfasad
Träfasad
Säkerhet
Väldigt hög
Väldigt hög
Medel
Källa
viivilla.se
tegelinformation.se
traguiden.se
Betyg
5
5
3
Betong och tegel har väldigt hög säkerhet mot brand. Trä kan idag göras brandsäkert men det
finns dock risk att en brand kan sprida sig på grund av hålrum i träkonstruktionen, och därför får
trä ett lägre betyg.
Miljöbedömning:
Miljöbedömning
Betongfasad
Tegelfasad
Träfasad
Miljöpåverkan
Ganska hög
Medel
Väldigt liten
Källa
Sundahus,2012
Sundahus,2012
Sundahus,2012
Betyg
2
3
5
Trä har en väldigt liten miljöpåverkan eftersom närmiljön påverkas inte så mycket, speciellt i
Sverige då det finns mycket träd, tillverkningsprocessen kräver heller ingen hög
energiförbrukning. Vad avser tegel så påverkar den närmiljön genom att leruttaget drabbar
kulturlandskapet, dock är inte tillverkningen av tegel dålig för miljön. Betong har både påverkan
på närmiljön och tillverkningen kräver även hög energiförbrukning, och därför får betong lägst
värde.
Underhållsbehov:
Underhållsbehov
Betongfasad
Tegelfasad
Träfasad
Underhållsbehov
Väldigt lågt
Ganska lågt
Medel
Källa
viivilla.se
viivilla.se
viivilla.se
Betyg
5
4
3
Betong är i princip underhållsfri, vad gäller tegelfasaden krävs inga större underhållsinsatser, med
åren kan det dock behövas fyllning i murbruket mellan tegelblocken. Trä kräver något större
underhåll i form av målning och rengöring för att få bort mögel och alger.
Densiteten skall undersökas, då detta är en viktig faktor för fasadens stablitet och täthet. Ju högre
densitet desto mer stabil är fasaden och därför är det bra med hög densitet, speciellt då fasaden
utgör husets yttre skal och skall stå emot olika typer av angrepp.
Densiteten för de olika materialen visas nedan:
58
Densitet
Betongfasad
Tegelfasad
Träfasad
kg/m3
2300
1720
500
Källa
Betyg
4
3
2
Källa
Betyg
3
3
2
Byggfysik komp.
Byggfysik komp.
Byggfysik komp.
Beständighet:
Beständighet
Betongfasad
Tegelfasad
Träfasad
Vanligt angrepp
Mekaniskt
Biologiskt
Biologiskt(Högre)
viivilla.se
viivilla.se
viivilla.se
De mest förekommande angrepp på tegel och trä är alger och mögel, trä har större risk att
påverkas av sådana angrepp än tegel och därav det lägre betyget. Det mest förekommande
angreppet på betong är mekanisk påverkan och risken bedöms som medel.
Estetik:
Estetik
Betongfasad
Tegelfasad
Träfasad
Källa
Egen bedömning
Egen bedömning
Egen bedömning
Betyg
2
4
5
Betongfasaden anses inte vara särskilt estetiskt tilltalande, däremot ger både tegel- och träfasaden
ett vackert utseende på huset och får höga betyg.
12.1.3 – Bilaga A3 - Invändigt golvmaterial i vardagsrum, sovrum och hall
Investeringskostnad
Träparkett (Ask)
kr/m2
475
Marmor
2200
Laminat (Walnut)
279
Källa
”Bygganalys lilla
prisbok”
”Bygganalys lilla
prisbok”
Bytgolv.nu
59
Betyg
4
1
5
Underhållsbehov
Träparkett (Ask)
Marmor
Laminat (Walnut)
Underhållsbehov
Lågt
Väldigt lågt
Lågt
Källa
Bytgolv.nu
Stenbolaget.se
Bytgolv.nu
Betyg
3
4
3
Det kan konstateras att underhållsbehovet för dessa material är lågt med hänsyn till att golv i
allmänhet behöver mindre underhåll, men träparkett och laminat behöver oljas så småningom
medan marmor inte behöver underhåll alls i princip. Det enda man bör tänka på är att, i samband
med rengöring av marmor bör man inte använda sura vätskor för rengöring. Då detta skadar de
ingående materialen.
Miljöbedömning
Träparkett (Ask)
Marmor
Laminat (Walnut)
Miljöpåverkan
Medel
Lågt
Medel
Källa
Sundahus,2012
Sundahus,2012
Sundahus,2012
Betyg
4
5
4
I samband med produktion av trägolv har man skärpt kraven på exempelvis användningen av
formaldehyd. Man har på senare år strikta krav på vilka produkter och komponenter som kan
användas vid tillverkning av trägolv och hur man förbättrar produkterna.
Generellt kräver framställning av naturstensprodukter väldigt lite kemikalier, vilket ger marmor
högsta betyg i det avseendet.
Estetik
Träparkett (Ask)
Marmor
Laminat (Walnut)
Källa
Egen bedömning
Egen bedömning
Egen bedömning
Betyg
5
5
4
Om man jämför vad som är mest tilltalande beträffande valet av dessa golvmaterial kommer
marmor att vara förstahandsval, det ger en lyxig känsla, med klass och kvalitet. Men valet mellan
träparkett och laminat är väldigt svårt därav betyget, båda har genuint intryck på golvet.
Vad avser komforten skall två aspekter undersökas, dels hårdhet och dels värmebehaglighet.
Huset använder sig av golvvärme och det är således viktigt att golvet upplevs som
värmebehagligt.
Komfort
Träparkett (Ask)
Marmor
Laminat (Walnut)
Hårdhet/värmebehaglighet
Mjuk/värmebehaglig
Varierande/Hög
Mjuk/Hög
60
Källa
Bytgolv.nu
Stenbolaget.se
Bytgolv.nu
Betyg
5
4
4
De aspekter som man bör ta hänsyn till vid val av golvmaterial är att hårdare material är i
allmänhet inte lika bekväma att gå på jämfört med mjukare golv. Sedan tenderar saker och ting att
gå sönder om dessa tappas på ett hårt golv än mjukare. Marmor uppfattas som kall på vintern
och varm på sommaren, vilket är en nackdel. Därför får marmor ett lägre betyg på grund av dess
varierande hårdhet.
12.1.4 – Bilaga A4 - Invändigt golvmaterial i Badrum
Investeringskostnad
Plastgolv
kr/m2
280
Marmor
2200
klinker
1100
Källa
”Bygganalys lilla
prisbok”
”Bygganalys lilla
prisbok”
”Bygganalys lilla
prisbok”
Betyg
5
1
2
Bekvämlighet:
Bekvämlighet
Plastgolv
Marmor
klinker
Hårdhet/kyla
Mjukt/varmt
Hårt/kallt
Hårt/kallt
Källa
Ö-golv, 2012
Ö-golv, 2012
Ö-golv, 2012
Betyg
5
2
2
Här har hänsyn tagits till hur behagligt det upplevs att gå på ett golv barfota, dessutom skall
golvet vara mjukt att gå på. Fördelar med mjukt golv är att man inte gör sig lika illa då man råkar
ramla. Ett varmt och behagligt golv är att föredra och därför ges den högst betyg.
Miljöbedömning:
Miljöbedömning
Plastgolv
Marmor
klinker
Mijöpåverkan
Ganska lågt
Lågt
Lågt
Källa
Sundahus,2012
Sundahus,2012
Sundahus,2012
Betyg
4
5
5
Klinker är tillverkat av lera och är biologiskt nedbrytbart. Dessutom har den väldigt liten
påverkan på miljön och därav det höga betyget. Marmor tillverkas av naturstensprodukter och
61
har också minimal inverkan på miljön. Tillverkningen av plast är inte energikrävande däremot
tillsätts olika kemikalier vid tillverkningen och därför får plast lägre betyg än de två övriga
materialen.
Beständighet:
Beständighet
Plastgolv
Marmor
klinker
Vanligt angrepp
Källa
Mekaniska/kemiska Tarkett.se, 2012
Kemiska (syror)
Stenbolaget.se
Dinbryggare.se,2012
Kemiska
Betyg
3
4
4
Vad gäller beständighet har fokus främst varit på att ta reda på vilka angrepp som golvmaterialen
utsätts för. Plastgolv är känsligt mot mekanisk inverkan i form av tunga möbler och installationer,
det kan lämna avtryck i golvet. Dessutom är plastgolv känsligt mot vissa typer av lösningsmedel.
Klinker är hårdare än plast och således mindre känsligt för mekanisk inverkan, däremot är
fogarna känsliga om de utsätts för syror. Vad gäller marmor så påverkas den av syror som kan
lämna märken efter sig, dock påverkas inte golvets hållfasthet av syrorna. Eftersom plastgolv
påverkas både av mekaniska och kemiska angrepp har den fått lägre betyg än de två övriga
materialen.
Estetik:
Estetik
Plastgolv
Marmor
klinker
Källa
Egen Bedömning
Egen Bedömning
Egen Bedömning
Betyg
2
5
4
Huruvida de olika golvmaterialen är estetiskt tilltalande baseras på egen bedömning. Marmor
anses vara vackrast och får därmed högst betyg.
62
12.2 Bilaga B - U-värden och köldbryggor
12.2.1 – Bilaga B1- U-värdes beräkningar
Vägg
Skikten är ordnade från utomhus till inomhus.
R=d/Λ
(Λ-värden är tagna från kompendiet ”Lectures on buildings physics”)
Skikt
Tjocklek d
(mm)
Λ (w/mk)
R (m2*k/w)
0.04
Från utomhus
Panel/luftspalt
74
Mineralull
58
Gips
9
*Mineralull/träregel
170
Plastfolie
0.20
Mineralull
45
0.2
0.036
1.611
0.04
0.0437
*(beräknat)
3.89
0.02
63
0.036
Träskiva
13
Gips (inomhus)
13
0.04
1.25
0.325
0.06
Till inomhus
0.13
Total tjocklek på väggen = 380 mm.
Rtot.vägg= 7.566 m2*k/w
*Beräkning av mineralull/träregels värmekonduktivitet med Λ-värdesmetoden 170*45 reglar cc
600mm:
Λ = (2 *a * Λm.ull + b* Λträ ) / (2*a + b)
a= 0.170 /6 = 0.28
b= 0.045
Λviktad = (2*0.28*0.036 + 0.045*0.14 )/ (2*0.28 + 0.045) = 0.0437 W/mk
Rtot = Rse + Rpanel/luftspalt + Rm.ull + Rgipsute + Rm.ull/träregel + Rplastfolie + Rm.ull + Rträskiva +
Rgipinne + Rsi = 7.566 m2*k/w
Uvägg = 1 / Rtot.vägg = 1 / 7.566 = 0.1322 w/m2*k
Tak
Skikt
Tjocklek d
(mm)
Λ (w/mk)
64
R (m2*k/w)
0.04
Från utomhus
Mineralull
360
0.036
Mineralull/träregel
170
*0.0437
(beräknat)
Gips
10
3.89
0.04
9
0.13
Inomhus
Total tjocklek= 539 mm
Rtot.taket = 14.1 m2*k/w
Utak = 1 / Rtot.taket = 1/14.1 = 0.0709 w/m2*k
Golvet
Skikt
Tjocklek d
(mm)
Λ (w/mk)
Från utomhus
R (m2*k/w)
0.04
Cellplast
240
0.036
Betong
180
1.7
65
6.67
0.11
Trägolv
12
0.06
Inomhus
0.13
Total tjocklek= 432 mm
Rtot.golv = 7.01 m2*k/w
Ugolv = 1 / Rtot.golv = 1/7.01 =0.143 w/m2*k
12.2.2 – Bilaga B2- Köldbryggor
Köldbrygga: Av vägg och bjälklag.
Vi har att:
Ti = 20 C
Te = -18 C
Φ - beräkning för vägg:
Uvägg = 0.1322 w/m2*k
Hvägg = 1 m
Φvägg beräknas med hjälp av programmet ”Comsol”
66
Φvägg = 5.0236 W/m
Φ - beräkning för golv:
Ugolv = 0.143 w/m2*k
67
Φgolv beräknas med programmet ”Comsol”:
Φgolv = 5.434 W/m
68
Totala värdet mellan anslutning:
Φtot = 22.144 w/m
Beräkning av köldbryggan
Φtot = Φvägg + Φgolv + Φköldbryggan
22.144 = 5.0236 + 5.434 + Φköldbryggan
Φköldbryggan = 11.6864 w/m
Φköldbryggan / 38K = 0.29216 w/mK = Ψ
Det största värmeläckaget har vi i anslutning vägg och bjälklag. Men värmeläckage finns på
väldigt många olika ställen i konstruktionen. Till exempel i anlutning mellan tak och vägg.
12.3 Bilaga C – Ventilation
69
BBR-följs vid dimensionering av ventilationen
1) 0.35 l/s m2
Luftflödet för varje rum = arean för rummet * 0.35
Rum
Area (m2)
Luftflöde (l/s)
Sovrum 1
11.3
3.96
Sovrum 2
10.4
3.64
Vardagsrum
42.3
14.80
Allrum
16.6
5.81
Hall
8.5
2.98
Kök
20.3
7.11
Badrum
5.2
1.82
Klädvård
10.3
3.61
Totalt = 43.73
2) Tilluftsflöde
Area (m2)
Rum
Antal sovplats
Sovrum 1
1
4
Sovrum 2
2
8
Vardagsrum
0
42.3
14.80
Allrum
0
16.6
5.81
70
Luftflöde (l/s)
Hall
0
8.5
2.98
Totalt = 35.59
3) Frånluft
Rum
Luftflöde (l/s)
Badrum
10
Kök
10
Klädvård
12
Totalt = 32
Det dimensionerade luftflödet är 43.73 l/s = 0.04373 m3 /s
MT = 0.04373 * 1.2 = 0.052476 kg/s. Frånluften värms i en värmeväxlare som har en
verkningsgrad på 82 %, alltså n = 82 %
Tilluft:
Nr:
Ansl.nr
Inner
diamter
Flöde
Längd
Hastighhet
(m3/s)
0.002975
0.01778
0.02578
0.03159
0.03559
(m)
2.54
2.53
0.88
2.03
0.45
(m/s)
1.05
2.26
2.44
2.79
1.78
0.02758
0.03159
0.03559
0.01778
1.54
1.02
1.54
0.98
3.28
2.79
3.14
2.28
1
2
3
4
5
6
10
12
12
16
(m)
0.06
0.10
0.12
0.12
0.16
6
7
8
9
10
12
12
12
0.10
0.12
0.12
0.10
R
R*L
(Pa)
0.6615
3.06
3.57
4.67
1.88
(Pa/m)
2.4
0.8
0.7
0.8
0.3
(Pa)
6.1
2.02
0.62
1.6
0.135
6.46
4.67
5.94
3.1
2.5
1
1.2
0.75
3.85
1.02
1.84
0.735
𝜌∗𝑉2
2
*Donet justeras så att ett tryckfall på 50 Pa erhålls över donet.
Frånluft:
71
Z
Tryckfölust
∆𝑝
50+1.71*3.06
3.57*1.05
4.67*0
1.88*0
10*1.88
(Pa)
55.2
3.75
0
0
18.8
(Pa)
61.3
5.77
0.62
1.6
19.1
4.67*0
5.94*0
3.1*0.85
3.1*1.8
0
0
2.64
5.58
3.85
1.02
4.48
6.32
∑ζ
∑𝑃𝑎
61.3
67.1
67.72
69.3
88.42
3.85
4.87
9.35
15.7
Nr:
Ansl.nr
Inner
diamter
Flöde
Längd
Hastighhet
(m3/s)
0.014
0.024
0.036
(m)
4.88
1.69
6.67
(m/s)
2.78
3.1
1.8
0.024
0.036
0.72
0.72
2.12
3.18
1
2
3
8
10
16
(m)
0.08
0.10
0.16
4
5
12
12
0.12
0.12
R
R*L
(Pa)
4.63
5.77
1.9
(Pa/m)
2
2.1
0.3
(Pa)
9.8
3.5
2
2.70
6.1
2.1
0.3
1.5
0.22
𝜌∗𝑉2
2
*Donet justeras så att ett tryckfall på 80 Pa erhålls över donet.
Z
Tryckfölust
∆𝑝
80+0.25*5.77
1.9*0.5
10*1.9
(Pa)
81.4
0.95
19
(Pa)
91.2
4.45
21
6.1*0.2
6.1*0.6
1.22
3.66
2.72
3.88
∑ζ
Den dimensionerande flödet ger en maximaltryck på ca 480 kPa, vilket i sin tur ger en
effektförbrukning på ca 121 W enligt nedensteånde figur. Det totala tryckförlusten för den
dimensionerande sträckan är 205 Pa.
Vi ser att valet av FTX-systemet är lämplig för vårt hus enligt ovanstående diagram.
72
∑𝑃𝑎
91.2
95.65
116.7
2.72
6.6
Spårgasmätning:
Area på huset: 125 m2
Volym: 325 m3
Dimensionerandeflöde: 157.3 m3/h
Luftomsättning: 157.3/325 = 0.48 oms/h
K - Kj = e
K0 – Kj
–n * t
K0 = 0 då spårgas normalt inte finns i uteluften
Kj = 500 ppm
K = K0 * e
–n * t
Mätningen ska göras för: t 1 = 0.5 h t 2 = 1 h t 3 = 2 h
K 1 = 393 ppm
K 2 = 309 ppm
K 3 = 191 ppm
12.4 Bilaga D - Effektbehov
Ventilation
Pluft = 1.2 kg / m3
Cluft = 1000 J/kg* k
Vflöde = 43.37 l/s (Dimensionerande)
Δt = Te – Ti = -18 -20 = - 38K
73
Φvent = Vflöde * P * C * Δt* (1- n)
Φ1 = 43.37 * 1000 * 1.2 * (-38) * (1-0.82) = - 374.717 W
Läckluftflöde
Atemp = husets bredd * husets längd = 9.78 * 12.73 = 124.4994 m2
Höjden på huset, h = 2.6 m
Vläckluft = 0.01 * (1/hr) * h * Atemp = 0.01 * 1000/3600 * 2.6 * 124.4994 = 0.899 l/S
Φläckluft = Vläckluft * p * c * Δt
Φ2 = 0.899 * 1.2 * 1000 * (-38) = - 43.152 W
Köldbryggor
h=2.6 m , L =12.73m , B= 9.78 m
Längd för köldbryggor:
Husknutar: Lk1= 4 *(2*h) = 20.8 m
Bjälklagskant: väggen Lk2 = 2*(L+B) = 45.02 m
Golv och vägg anslutning Lk3 = 2*(L+B) = 45.02 m
Vägg och tak anslutning: Lk4 = 2 * (L+B) = 45.02 m
Enligt isolerguiden har ett välisolerat hus följande köldbryggor:
Husknut: Ψhusknut = 0.035 w/m*k
Bjälklagskant i väggen: Ψbjälklagskant = 0.025 w/m*k
Golv och vägg anslutning: Ψgolv och vägg = 0.139 w/m*k
Vägg och tak anslutning: Ψväggtak = 0.02 w/m*k
74
Φköldbrygga = (Te – Ti) * (Ψ * Lkx) =
-29.12
-45.02
W
-250.3
-36.02
Φ3= ∑ Φköldbrygga = -360.46 w
Transmission
Afönster.tot = 15.625 m2
Adörr (yttre) = 2.794 m2
--------------------------Avägg = h*2*(L+B) – Afönster – Adörr = 98.633 m2
Adörr = 2.794 m2
Atak = 9.78 * 12.73 = 124.499 m2
Agolv = 124.499 m2
Afönster = 15.625 m2
Uvägg = 0.1322 w/m*k
Utak = 0.0709 w/m*k
Ugolv = 0.143
w/m*k
*Ufönster = 1.2 w/m*k
*Udörr = 1.3 w/m*k
* = värderna är tabellvärden
75
Φtransmission för varje byggnadsdel beräknas genom :
Φtransmission = (Te-Ti) * U * A
Insättning i formeln ger:
Φvägg = -521.571 w
ΦYtterdörr = -145.288 w
ΦFönster = - 750 w
ΦTak = - 353.082 w
ΦGolv = - 712.140 w
Φ4 = ∑ Φtransmission = - 2486.209 w
Inre värmeproduktion:
Följande värden är hämtade från fortum
Människor: E1 = 4 * 110 = 440 w = 0.440 kw
Tvätt och tork = 1000 kwh = 0.1142 kw
Disk = 350 kwh = 0.0399 kw
Elektriska apparater = 850 kwh = 0.097 kw
Kyl, frys, sval: 1000 kwh = 0.1142 kw
Matlagning = 800 kwh = 0.0913 kw
Belysning = 1000 kwh = 0.1142 kw
Φ5 = ∑ Φvärmeproduktion = 1010 w
76
Totalt:
- 374.717
Φ=
-43.152
Ventilation
W
Läckluftflöde
-360.46
Köldbryggor
-2486.209
Transmission
1010
Värmeproduktion
Φtot = ∑ Φ = -2254.538 W
Per kvadratmeter = Φtot / Atemp = -18.108 w/m2
Vägg:
98.434
0.132
Fönster:
15.625
1.2
Dörr:
2.794
Golv:
124.5
0.143
Tak:
124.5
0.0709
= A (m2 )
1.3
77
= U (w/m2 k)
Förlustfaktor för huset: ∑ U * A = 62.006 w/K
Effektbehov för de olika rummen skall beräknas:
Sovrum1:
Längd på väggen L = 2.79 m
Takhöjd = h = 2.6 m
Afönster = 1.5 m2
Agolv = 11.3 m2
Atak = 11.3 m2
Antal ytterdörrar = 0
Antal knutpunkter = 1 = nk
Väggarea: L* h – Afönster = 2.79 * 2.6 – 1.5 = 5.754 m2
Te= - 18 C
Ti = 20 C
-30.381
ΦU = (Te-Ti) * Ux * A =
-72
-32.318
Vägg
W
Fönster
Golv
Köldbryggelängder:
Knutpunkt: Lk1 = h * nk = 2.6 * 1 = 2.6
Bjälklagskant: Lk2 = 2.79 m
78
Golv och vägg anslutning: Lk3 = 2.79 m
-3.64
Φk = (Te-Ti) * Ψ * Lkx
-2.79
=
Knutpunkt
W
-15.512
Bjälklagskant
Golv och vägg anslutning
Φ1 = ∑ ΦU + ∑ Φk = - 156.641 w
Effektbehov för sovrum 1 = - 156.641 w
--------------------------------------------------Sovrum2:
Längd på väggen L = 2.56 m
Takhöjd = 2.6 m
Afönster = 1.5 m2
Agolv = 10.4 m2
Atak =
10.4 m2
Väggarea: L * h – Afönster = 2.56 * 2.6 – 1.5 = 5.156 m2
-29.1244
ΦU = (Te-Ti) * Ux * A = -72
-29.744
Vägg
W
Fönster
Golv
79
Knutpunkt: Lk1 = 0
0
Φk = (Te-Ti) * Ψ * Lkx = -2.56
Knutpunkt
W
-14.2336
Bjälklagskant
Vägg och golv anslutning
Φ2 = ∑ ΦU + ∑ Φk = - 147.662 w
Effektbehovet för sovrum 2 = - 147.662 w
Vardagsrum och kök
Längd på väggen: L = (7.27 + 4.25 + 4.25 +1.25 + 1.15) = 18.17 m
Takhöjd: h = 2.6 m
Afönster = 1.5 * 1.5 + 1.5*2.55 = 6.075 m2
Agolv = 42.3 + 20.3 = 62.6 m2
80
Atak = 62.6 m2
Väggarea = L * h – Afönster = 18.17 * 2.6 – 6.075 = 41.167 m2
-206.66
ΦU = (Te-Ti) * Ux * A = - 291.6
Vägg
W
- 179.036
Fönster
Golv
Knutpunkt: Lk1 = h * nk = 2.6 * 2 = 5.2
Bjälklagskant: Lk2 = 7.17 + 9.78 + 4.95 = 21.9 m
-7.28
Φk = (Te-Ti) * Ψ * Lkx = - 21.9
-121.764
Knutpunkt
W
Bjälklagskant
Φ3 = ∑ ΦU + ∑ Φk = - 828.24 w
Effektbehovet för vardagsrum och kök = - 828.24 w
------------------------------------------------------------------
Allrum
Längd på väggen: L = 2.85m
81
Takhöjd, h =2.6 m
Afönster = 1.005 m2
Agolv = 16.6 m2
Atak = 62.6 m2
Väggarea = L * h – Afönster = 2.85 * 2.6 – 1.005 = 6.405 m2
-33.8184
ΦU = (Te-Ti) * Ux * A = - 48.24
Vägg
W
-47.476
Fönster
Golv
Knutpunkt: Lk1 = 0
0
Φk = (Te-Ti) * Ψ * Lkx =
- 2.85
knutpunkt
W
-15.846
bjälklagskant
vägg och golv anslutning
Φ4 = ∑ ΦU + ∑ Φk = -148.252 w
Effektbehovet för allrummet = -148.252 w
Klädvård
Längd på väggen: L=2.88 + 3.56 = 6.44 m
Takhöjd, h = 2.6
82
Afönster = 1.53 * 1.5 = 2.295 m2
Agolv = 10.3 m2
Atak = 10.3 m2
Väggarea = L * h – Afönster =14.449 m2
-76.291
ΦU = (Te-Ti) * Ux * A = - 110.16
Vägg
W
-29.458
Fönster
Golv
Knutpunkt: Lk1 = h * 1 = 2.6 * 1 = 2.6
-3.64
-6.44
Knutpunkt
w
Bjälklagskant
-35.806
Φ4 = ∑ ΦU + ∑ Φk = -261.795 w
Effektbehovet för klädvården = -261.795 w
------------------------------------------------------Badrum
Längd på väggen: L=1.9 m
Takhöjd, h = 2.6 m
83
Afönster = 0.5 * 1.5 = 0.75 m2
Agolv = 5.2 m2
Atak = 5.2 m2
Antal knutpunkter = 0= nk
Väggarea = L * h – Afönster = 1.9 * 2.6 -0.75 = 4.19 m2
-22.123
ΦU = (Te-Ti) * Ux * A =
-36
Vägg
W
-14.872
Fönster
Golv
Knutpunkt: Lk1 = 0
0
-1.9
Knutpunkt
W
-10.564
Bjälklagskant
Φ6 = ∑ ΦU + ∑ Φk = -85.479 w
Effektbehovet för badrummet = -85.479 w
-----------------------------------------------------Hall
Längd på väggen: L= 2.12 m
Takhöjd, h=2.6 m
84
Adörr= 2.794 m2
Agolv = 8.5 m2
Atak = 8.5 m2
Antal knutpunkter = 1= nk
Väggarea = L * h – Adörr= 2.12 * 2.6 – 2.794 = 2.718 m2
ΦU = (Te-Ti) * Ux * A =
-14.351
Vägg
-145.288 W
dörr (ytter)
-24.31
Golv
Knutpunkt: Lk1 = 0
0
-2.12
-11.787
Knutpunkt
W
Bjälklagskant
Φ6 = ∑ ΦU + ∑ Φk = -197.856 w
Effektbehovet för hallen = -197.856 w
-------------------------------------------------
Nedanstående tabell sammanfattar de beräknade effektbehoven för varje rum:
Rum
Effektbehov
(W)
85
Sovrum 1
-156.641
Sovrum 2
-147.662
Vardagsrum och
kök
-828.24
Allrum
-148.252
Klädvård
-261.795
Badrum
-85.479
Hall
-197.856
Det sammanlagda effektbehovet för alla rum:
Φtot = - 1.825 kW
12.5 Bilaga E - Energibehov
Eftersom huset är tilläggsisolerat antas att total luftflöde är 0.08 oms/h
Volymen för huset = b * L * h = 9.78 * 12.73 *2.6 = 323.698 m3
Ti = 20 C
Huset ligger i Malmö, tabellvärde ger att t = 8 C
86
Gratis värmetillskott från sol, människor och vatten = 5 C
Skorr = 66500 timmar/år (tabellvärde)
Cp = 1000 J / kgK
MT = 0.052476 kg/s
Mu = (0.08*323*1.2)/(3600) = 0.00861 kg/s
(1.2 är luftdensiteten och 3600 är antalet sekunder på en timme)
Totala energin för huset är summan av energibehov på grund av värmeförluster QF inklusive
energibehov för tappvarmvatten Qvv = 30 kwh/år för tappvarmvatten.
Q = ((∑ UA + ∑ Ψ*L + Mu * cp + MT * cp (1-0.82)) *Skorr + Qvv * A
∑ U*A = 62.006 w/k (beräknad tidigare)
∑ Ψ*L = ((12.73 * 2 + 9.78*2) * 0.29216)*2 + 8.78 * 0.29216 + (1.27 * 0.2912) = 29.2408
vägg, golv
fönster
ytterdörr
Insättning av kända värden i formeln:
Q = ((∑ UA + ∑ Ψ*L + Mu * cp + MT * cp (1-0.82)) *Skorr + Qvv * A
ger:
Q = (62.006 + 292408 + (0.00861 * 1000) + (0.052476 * 1000 * (1-0.82))) * 66500 + 30*124.49
= 10898.631 kwh/ år
Q = 10898.631 / A = 10898.631 / 124.49 = 87.546 kWh/år *m2
Energibehovet uppfyller boverkets krav som är på 90 kWh/år *m2 för en annan typ av
uppvärmningssystem än elvärme, i vårt fall fjärrvärme.
12.6 Bilaga F – Sanitet
Dimensionering av tappvattenledningar grundar sig på kompendiet, ” Dimensionering av tapp
,spill- och dagvattenledningar”. Rörtypen som har valts till dimensioneringen är Cu-rör.
Kallvatten
87
Varmvatten
Ledningsnr.
Tappställe
0
1
2
3
4
5
6
7
Inloppsled.
Tvättställ
Ledningsnr.
Tappställe
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
Tvättställ
Bad
Tvättställ
Servis
Tvättställ
Tvättmaskin
Tvättställ
Vattenklosett
Bad
Tvättställ
Diskmaskin
Följande datta gäller för tappvatten:
Kallvatten
Varmvatten
Normflöde
(l/s)
Dimension
(mm)
0.7
22X1
Normflöde
(l/s)
Dimension
(mm)
0.7
22X1
88
Normflöde
(l/s)
0.9
0.2
0.7
0.2
0.5
0.3
0.2
0.2
Typ av
ledning
Fördelning
Koppling
Fördelning
Koppling
Fördelning
Koppling
Fördelning
Koppling
Dimension
(mm)
32X2.9
15X1
12X1
15X1
12X1
15X1
12X1
15X1
Normflöde
(l/s)
1.4
0.2
1.2
0.2
1.0
0.2
0.8
0.1
0.7
0.3
0.4
0.2
0.2
0.2
Typ av
ledning
Fördelning
Koppling
Fördelning
Koppling
Fördelning
Koppling
Fördelning
Koppling
Fördelning
Koppling
Fördelning
Koppling
Fördelning
Koppling
Dimension
(mm)
32X2.9
15X1
18X1
15X1
18X1
15X1
18X1
12X1
18X1
15X1
18X1
15X1
18X1
15X1
Det kan konstateras att normflödena för kall och varmvatten överstiger 0.7 l/s men
dimensionering görs inte för högre normflöden än 0.7 l/s
Man antar att höjdskillnaden är 6 m från badkarsblandaren till kommunens servisledning. Sedan
antas att ledningen måste dras 10 m i marken mellan kommunens ledning och
fjärrvärmecentralen. Trycket i kommunens ledning antas vara 550 kPa. Trycket över blandaren
som är av typen FM Mattson 9000E är enligt nedanstående figur lika med 220 kPa
Tryckfall över badkarsblandaren
Tryckfallet som förorsakas av höjdskillnaden beräknas enligt följande formel:
P=ρ*g*h
Tryckfall som orsakas av höjdskillnaden:
Ledning
Typ
Läng(m)
Dimension(mm)
Sannoliktflöde(l/s)
Hastighet(m/s)
R(Pa/m)
R*L
(Pa)
32X2.9
0.52
2.4
2600
13000
18X1
0.48
5
22500
35775
0
Servis
5
2
Samling
1.59
89
4
6
8
Samling
Samling
Samling
1.62
0.57
1.22
18X1
18X1
18X1
0.45
0.41
0.40
5.1
3.57
3.28
18000
10000
8000
29160
5700
9760
10
Samling
3.7
18X1
0.35
1.9
2000
7400
12
13
Samling
Diskmaskin
2.1
0.54
18X1
15X1
0.15
0.15
1
1.5
700
2600
1470
1404
Summa: 103 669 Pa
Följande tabell används för att ta reda på hastigheten och trycket per meter (R) :
Strecket visar avläsning av hastighet och tryck per meter för servisledn.
Badkarsblandaren utsätts för ett tryck på: 550 – ( 103.669+60) =386.3 kPa
Strypning ges av: 386.3 – 220 = 166.3 kPa
90
Dimensionering av spillvattenlednigar.
Spillvattenledning
Ledningsnr.
Tappställe
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
Servisledn.
Tvättställ
Golvbrunn
Tvättställ
Tvättmaskin
Vattenklosett
Badkar
Tvättställ
Diskmaskin
Normflöde
(l/s)
7.5
0.6
6.9
1.8
5.1
0.6
4.5
0.6
3.9
1.8
2.1
0.9
1.2
0.6
0.6
0.6
Typ av
ledning
Samling
Anslutning
Samling
Anslutning
Samling
Anslutning
Samling
Anslutning
Samling
Anslutning
Samling
Anslutning
Samling
Anslutning
Samling
Anslutning
Dimension
(mm)
150
40
150
75
150
40
100
40
100
100
100
75
100
40
100
40
Dimensionering av luftledning till servisledning:
Den dimesionernande utomhustemperaturen i malmö är – 18 ºC enlingt: θ u dim = EUT(1) + 4 ºC =
-22 + 4 = -18 ºC. Den summerade normalflödet är > 5 l/s därför fås dimensionen till 75 mm.
Servisledningen för spillvattnet har en sannoliktnormalflöde på 1.9 l/s, med dimnensionen 75
mm vilket ger en ungefärlig fall på 12 ‰. De övriga ledningarna har en ungefärlig fall på 10 ‰.
Spillvattenstam
Flöde
(l/s)
7.5
Dimension
(mm)
100
91
Alltså, servisledning för spillvattnet:
Summa
normflöde
(l/s)
7.5
Sannolikt
normalflöde
(l/s)
1.9
Fall
(‰ )
Dimension
(mm)
10
100
Area
(m2)
70.8
Regnintensistet
(l/s*m2)
0.013
Flöde
(l/s)
0.9204
Dagvattenavrinning på taket:
Yta
Taket
Dimensionen på dagvattenavrinningen är på 75 mm och ett fall på minst 12 ‰.
12.7 Bilaga G – Golvvärme
Som fjärrvärmecentral har typen Mini Eco valts med RSK nr- 680 28 68 från Alfalaval.
cp för vatten antas vara: 4200
Temperaturfall beräknas till: ΔT = 5 °C
Rum
Effekt
Q (W)
M= Q/cp*ΔT
(kg/s)
Sovrum 1
Sovrum 2
Vardag.r o kök
Allrum
Klädvård
Badrum
Hall
157
148
828
148
262
85
198
∑1826
0.0075
0.007
0.04
0.007
0.013
0.004
0.0094
∑0.0879
Största tryckfallet inte får överstiga 100 Pa/m och med största flödet på 0.04 kg/s ger
dimensionen DN 15 ett innerdiameter på ca 21.3 mm. Nedanstående diagram är hämtad från
Upnors handbok för ”Upnor golvvärmesystem 17”
92
Tryckfallsnomogram för golvärmesystemet
Vad avser slinglängden för de olika rummen så beräknas den genom programmet ”
quickplanner”, följande länk används: http://quickplanner.danfoss.com/Main.aspx ,
temperaturen i rummen antas vara 20 grader och cc för slingorna är 300 mm. Följande värden
har erhållits:
93
Största tryckfall för vardagsrum och kök:
Största massflöde
Densitet vatten
Största volymflöde
0.04 kg/s
1000 kg/m3
0.04 l/s
Tryckfallet för röret i vardagsrum och kök är 0.04 kPa/m enligt figur och en hastighet på 0.21
m/s.
Detta ger minsta tryckfallet längst bort i röret: 0.04 * 104 = 4. 16 kPa
Rum
Slinglängd (m)
Sovrum 1
Sovrum 2
Vardag.r o kök
Allrum
Klädvård
Badrum
Hall
38
35
104
55
34
17
28
Enligt ovanstående tabell har vardagsrum och kök den längsta sträckan på rörslingorna. De har
en längd på 104 m.I vardagrum och kök erhålls ett flöde på 0.04 kg/s, vilket är det största flödet i
huset.
Alltså behöver reglerventilen vridas 2 varv enligt figur.
94
Totaleffekt: 1826 W:
Temperaturfall 5 °
Cp vattenm 4200
Detta ger oss ett flöde i fjärrvärmecentralen på : M= 0.087 kg/s
Efter avläsning i nomodiagrammet med ett flöde på 0.087 kg/s och ett tryck på 50 Pa/m får
fjärrvärmecentralen DN 20 vilket ger ett innerdiameter på 26.9 mm ungefär.
95
Tryckfall i röret mellan fjärrvärmecentralen och golvvärmeutdelaren.
Sträcka
Nr
Längd
Effekt
Flöde
(m)
(W)
(kg/s)
Ansl.nr
DN
Inner.d
Hastighet
(mm)
(m/s)
𝜌∗𝑉2
2
(Pa)
R
R*L
(Pa/m)
(Pa)
∑
ζ
∑ζ
* 𝜌∗𝑉
Summa
tryckförluster
2
1
8.8
1826
0.087
20
26.9
0.25
0.03
50
440
6
2
(Pa)
(Pa)
0.18
440.18
Tryckdifferensen som fjärrvärmecentralen klara är 1 Mpa vilket klara med råge trycket som röret utsätts för i
vårt fall. Pumpen ska alltså klara av ett total tryck på: 4.16 + 0.44 = 4.6 kPa
96
12.8 Bilaga H – Lastberäkningar
Q tot = Q egen + Q nyttig + Q snö
Egentyngden av huset beräknas först:
Beräkning av Q egen:
Q egen = Q tak + Q golv + Q väggar
Beräkning av Qtak:
Qtak = Qtakbeklädnad + Qinnertakbeklädnad + Qtakisolering + Qtakstolar
Qtakbeklädnad = Takets area * Qbetongtakpannor = 194.096*0.35 = 67.933 kN
Qinnertakbeklädnad (gips) = Takets area * tjocklek * densitet * 9.81 =
= 194.096 * 0.013 * 2.96 * 9.81 = 73.269 kN
Volym mineralullsisolering: husets area * tjocklek på lösull =
124.49 * 0.36 = 44.8 m3
Qtakisolering = 0.3 kN/m3 * 44.8 m3 = 13.44 kN
Qtakstolar:
Centrumavståndet är på 1.2 m
Längd / cc = 14/1.2 = 12 st takstolar
Summa meter takstol=(hypotenusan (2st) + bredden på huset + meter takstolsträ) * 12
Se figur
Detta ger:
(11.516 + 10.82 + 7.43) * 12 = 357.192 m
Tjocklek på takstolsträ 45 mm
Bredd = 220 mm
97
Total volym = 357.192 * 0.045 * 0.220 = 3.536 m3
Densitet på trätakstolar (furu) = 520 kg/m3
Q takstolar = 520 * 3.536 * 9.81 = 18.03 kN
Qtak = Qtakbeklädnad + Qinnertakbeklädnad + Qtakisolering + Qtakstolar = 173 kN
Beräkning av Qgolv
Qgolv = Qträ(parkett) + Qbetong
Cellpasten försummas
Qparkett (0.014 m tjocklek) = golvarea * densitet * tjocklek = 124.49 * 5 * 0.014 = 8.71
kN
Qbetong: Golvarea * densitet * tjocklek = 124.49 * 24 * 0.200 = 597 kN
Qtot.golv = 605.71 kN
Beräkning av Qytter.väggar
Qytter.väggar = Qträ + Qmineralull + Qträreglar
Gips och plastfolie försummas
Arean vägg = 98.633 m3 (utan dörr och fönster)
tjocklek vägg= 0.042 m
Qträ = 98.633 m2 * 0.042m * 4.5 kN/m3 = 18.6 kN
Qmineralull = 98.633 m2 * 0.058 m * 0.3 kN/m3 = 1.7 kN
Qträreglar:
L = Omkrets – fönster – dörrar = 38.6 m
Vi har cc = 600 mm
Dimension: (170 * 45mm )
Densitet : 500 kg/ m3
Horisontella 2st =( 2 * 38.6 * 0.170 * 0.045 * 500 * 9.82 )/ 1000 = 2.90 kN
Vertikala:
98
38.6 /0.6 = 65 träreglar
65 (2.6 *0.145 * 0.045) * 5 = 5.5 kN
Qträreglar = 2.90 + 5.5 = 8.4 kN
Qytter.väggar = Qträ + Qmineralull + Qträreglar = 28.7 kN
Beräkning av Q Bärande innerväggar
Qinnerväggar = Qmineralull + Qträreglar
Gips försummas
QMineralull = 3.1226 m3 * 0.3 kN/m3 = 0.936 kN
QTräreglar:
Centrum avståndet (cc) = 600 mm
Dimension (170 * 45mm)
Densitet 500 kg/m3
Horisontella 2st = (2 * 12.01 * 0.170 * 0.045 * 500 * 9.81) / 1000 = 0.90 kN
(12.01 är längden på de bärande innerväggarna)
Vertikala:
12.01 / 0.6 = 20 st träreglar
20 * (2.6 * 0.145 * 0.045) * 5 = 1.6965 kN
Qträreglar = 1.6965 + 0.90 = 2.597 kN
Qinnerväggar = Qmineralull + Qträreglar = 3.53 kN
Qvägg = Qytterväggar + Qinnerväggar = 32 kN
Q egen: = Qtak + Qgolv + Qvägg = 810 kN
99
Beräkning av Q nyttig:
Husets area är: 124.49 m2
Eftersom arean är större än 45 m2 är reduktionsfaktorn 0,7 (fås ur tabell)
Bunden last = 0,5 kN/m2 (𝝍 =1)
Fri last = 1,5 kN/m2 (𝝍 = 0,33)
P
P
Q nyttig = (0,7(0,5+1,5*0,33) * 124.49 =
= 86,70 kN
Q nyttig: = 86,70 kN
Beräkning av Q snö:
Sk = 𝝁 * S0
S0 = 2,0 kN/m2
(från BKR 2003 sid 64)
𝝁 = 𝟏, 𝟑 (𝐅𝐨𝐫𝐦𝐟𝐚𝐤𝐭𝐨𝐫𝐧)
Sk = 𝝁 * S0 = 1,3 * 2,0 = 2,6 kN/m2
Q snö = Sk * takets area = 2,6 * 194.06 = 504 kN
Q snö = 504 kN
Q tot = Q egen + Q nyttig + Q snö = 810 + 86,70 + 504 = 1401 kN
100
12.9 Bilaga I – Konstruktionsberäkningar
101
102
103
104
105
106
107
108
109
110
111
112
113
114
12.10 Bilaga J – Kostnadskalkyl
Materialkostnad - tak
Material
Pris
Behov
Kostnad
Källa
Takpannor(Jönåkerpanna) 6.62 kr/st
Ska täcka 70.56 m2
Behövs: 8.9 st/m2
Totalt: 628 st
4157 kr
Beijer.se
Råspont (22*120 mm)
10 kr/m
”En skiva” råspont har bredden
0.12 m. Takets bredd på ena
sidan är 13.53.
13.53/ 0.12 = 113 st som får
plats på varje sida av taket.
113 * 2.52 (takets längd) = 285
m
2 taksidor = 285 * 2 = 570 m
totalt
5700 kr
byggmax.com
Mineralull (tjocklek
58mm)
37.50 kr/m2
Ska täcka 70.56 m2
2646
Beijer.se
Underlagspapp
26.80 kr/m2
Ska täcka 70.56 m2
1891 kr
byggmax.com
Takstolar (cc 1.2 m)
1500 kr/st
12 st (se bilaga för beräkning)
18000 kr
takstolar.nu
Innertak (Gipskivor)
32,87kr/m²
124 m2
4075 kr
byggmax.com
115
Total material kostnad för taket = 36469 kr
Arbetskostnad – tak
Material
Betongtakpannor
Råspont
Mineralull
Underlagspapp
Takstolar
Gipskivor
Behov ( m2)
70.56 m2
70.56 m2
70.56
70.56
357 m
124
Tid (h/m2)
0.16
0.18
0.1
0.07
0.07 h/m
0.2
Tidsåtgång (h)
11.29
12.70
7.05
4.94
25
24.8
Tiden att utföra de olika byggnadsåtgärderna är hämtad från sektionsfaktan.
Total tidsåtgång: 85.78 h
Enligt sektionsfakta är kostnaden för tak 175 kr/h.
Arbetskostnaden för taket blir således: 85.78 * 175 = 15011.5 kr
Totalkostnad tak = materialkostnad + arbetskostnad = 36469 + 15011.5 = 51480.5 kr
116
Materialkostnad - yttervägg
Material
Pris
Behov
Lager från utomhus
Arean av husets kortsidor
utan fönstren: 53 m2
Arean av husets långsidor
utan fönster och dörr: 57 m2
Total arean: 110 m2
Kostna
d
Källa
Träpanel inkl målning
630 kr/m2
Ska täcka 110 m2
69300 kr Bygganalys
Mineralull (tjocklek
58mm)
37.50
kr/m2
Ska täcka 110 m2
4125 kr
beijerbygg.se
Ska täcka 110 m2
6270 kr
beijerbygg.se
10 / 0.17 = 647 st
18118 kr byggmax.co
m
Gipsskiva (tjocklek 9
mm)
Träreglar 170 x 45 mm
2
57 kr/m
28 kr/m
(en regel
med L = 1
m och b =
0.17 m har
arean
0.17m2 och
kostar 28)
Plastfolie (tjocklek 0.2
5.91 kr/ m2 Ska täcka 110 m2
117
650 kr
beijerbygg.se
m)
Ska täcka 110 m2
4125 kr
37:80
kr/m2
Ska täcka 110 m2
4158 kr
33 kr/m2
Ska täcka 110 m2
3630 kr
Mineralull (tjocklek 45
mm)
37.50
kr/m2
Träskiva (tjocklek
13mm)
mm)
beijerbygg.se
beijerbygg.se
beijerbygg.se
Till inomhus
Total material kostnad för ytterväggen = 110376 kr
Arbetskostnad – yttervägg
Material
Träpanel
Mineralull
Gipsskiva
Träreglar
Plastfolie
Mineralull
Behov ( m2)
110
110
110
647 m
110
110
Tid (h/m2)
0.35
0.09
0.13
0.09 h/m
0.05
0.09
118
Tidsåtgång (h)
38.5
9.9
14.3
58.23
5.5
9.9
Träskiva
Gipsskiva
110
110
0.2
0.13
22
14.3
Enligt sektionsfakta är kostnaden för yttervägg 175 kr/h.
Arbetskostnaden för ytterväggen blir således: 172.63 * 175 = 30210.25 kr
Totalkostnad yttervägg = materialkostnad + arbetskostnad = 110376 + 30210.25 =140586.25 kr
119
Materialkostnad – innervägg
Material
Pris
Behov
Den totala arean av
innerväggarna är: 74 m2
Kostnad
Källa
Träpanel inkl målning
630 kr / m2
Ska täcka 74 m2
46620kr
Bygganalys
mm)
57 kr/m2
Ska täcka 74 m2
4218 kr
beijerbygg.se
Träreglar 45 * 70 mm
13 kr/m
74 / 0.07 = 1057 st
13741kr
byggmax.co
m
37.50 kr/m2 Ska täcka 74 m2
2775 kr
beijerbygg.se
57 kr/m2
4218 kr
beijerbygg.se
(en regel
med L = 1
m och b =
0.07 m har
arean
0.07m2 och
kostar 28)
Mineralull (tjocklek 45
mm)
mm)
Ska täcka 74 m2
120
Total material kostnad för innerväggen = 71572 kr
Arbetskostnad – innervägg
Material
Träpanel
Gipsskiva
Träreglar
Mineralull
Gipsskiva
Behov ( m2)
74
74
1057 m
74
74
Tid (h/m2)
0.3
0.13
0.07 h/m
0.08
0.13
Tidsåtgång (h)
22.2
9.62
74
5.92
9.62
Enligt sektionsfakta är kostnaden för innervägg 175 kr/h.
Arbetskostnaden för innerväggen blir således: = 121.36 * 175 = 21238 kr
Totalkostnad innervägg = materialkostnad + arbetskostnad = 71572 + 21238 = 92810 kr
121
Materialkostnad – Golv
Material
Pris
Behov
Kostnad
Källa
Betongplatta
900 kr/m2
Ska täcka 146 m2
131400
Sektionsfakta
Lättklinker
135 kr/m2
Ska täcka 146 m2
19710 kr
alltimark.se
Dräneringsrör
30 kr/m
15 m
450 kr
byggmax.com
Cellplast
100 kr/ m2
124 m2
12400 kr
byggmax.com
Parkett
170 kr/ m2
119 m2 (ska täcka allt förutom 20230 kr
WC)
byggmax.com
Plastgolv
219 kr/ m2
Ska täcka 5.2 m2 (WC)
mattlandet.se
1139 kr
Total material kostnad för golvet = 185329 kr
Arbetskostnad - Golv
Material
Betongplatta
Lättklinker
Dräneringsrör
Cellplast
Parkett
Plastgolv
Behov ( m2)
146
146
146
146
119
5.2
Tid (h/m2)
0.22
0.15
0.25
0.06
0.2
0.15
122
Tidsåtgång (h)
32.12
21.9
36.5
8.76
23.8
0.78
Enligt sektionsfakta är kostnaden för golvet 175 kr/h
Arbetskostnaden för golvet blir således: =123.86 * 175 = 21675.5
Totalkostnad golv = materialkostnad + arbetskostnad = 185329 + 21675.5 = 207004.5 kr
Materialkostnad – Fönster och dörr
Material
Pris
Behov
Kostnad
Källa
Fönster (3 glas-fönster)
3195 kr/st
7 st
22365 kr
Bauhaus.se
Ytterdörr
6170 kr/st
1 st
6170 kr
bygglagret.se
Innerdörr
3921 kr/st
7 st
27447 kr
bygglagret.se
Total materialkostnad = 55982 kr
Arbetskostnad – Fönster och dörr
Material
Fönster (3 glas-fönster)
Behov ( st)
7
Tid (h/st)
2.51
Tidsåtgång (h)
17.57
Ytterdörr
1
3.64
3.64
Innerdörr
7
2.6
18.2
123
Enligt sektionsfakta är kostnaden för dörr och fönster 175 kr/h
Arbetskostnaden blir således: = 6896.75 kr
Totalkostnad fönster och dörr = materialkostnad + arbetskostnad = 55982 + 6896.75
= 62878.75 kr
Investeringskostnad – installationer/apparater
Installationer
/apparater
Pris
Behov
Kostnad
Källa
Golvvärme
800 kr/m2
124 m2
99200 kr
byggmentor.se
FTX-aggregat
23 250 kr
1 st
23250 kr
luftbutiken.se
Ventilationsrör
31.4 kr/m
21 m
659 kr
conrad.se
Varmvattenberedare
10 000kr
1 st
6660 kr
vvs-butiken.nu
Spillvattenrör
38.17 kr/m
16 m
611 kr
byggmax.com
Tappvattenrör (varm och
kall)
36 kr/m
25 m
900 kr
vvs-klimat.se
2598 kr/st
1 st
2598 kr
Sektionsfakta
2204 kr/st
2 st
4408 kr
Sektionsfakta
359 kr/st
1 st
359 kr
Sektionsfakta
5621 kr /st
1 st
5621 kr
Sektionsfakta
2893 kr /st
1 st
2893 kr
Sektionsfakta
2378 kr/st
1 st
2378 kr
Sektionsfakta
1588 kr
Sektionsfakta
WC-stol
Tvättställ
Golvbrunn
Badkar
Badskarsblandare
Duschblandare
Badrumsutrustning
Spis
6500 kr/st
1 st
6500 kr
Elgiganten
Kyl och frys
10700 kr/st
1 st
10700 kr
Elgiganten
124
Diskmaskin
6000 kr/st
1 st
6000 kr
Elgiganten
Tvättmaskin
4500 kr/st
1 st
4500 kr
Elgiganten
Torktumlare
4000 kr/st
1 st
4000 kr
Elgiganten
17381 kr
Sektionsfakta
Kök
15080 kr
Sektionsfakta
WC
1434 kr
Sektionsfakta
Klädvård
7659 kr
Sektionsfakta
Sovrum 1
3479 kr
Sektionsfakta
Sovrum 2
3479 kr
Sektionsfakta
Allrum
3479 kr
Sektionsfakta
Vardagrum
4901 kr
Sektionsfakta
Hall (med elcenral)
4117 kr
Sektionsfakta
Skåpinrede i kök
El-installationer:
Total investeringskostnad för installationer och apparater = 243834 kr
125
Arbetskostnad – installationer och apparater
Installation/apparater
Golvärme
FTX-aggregat
Ventilationsrör
Varmvattenberedare
Spillvattenrör
Tappvattenrör
WC-stol
Tvättställ
Golvbrunn
Badkar
Badkarsblandare
Duschblandare
Badrumsutrustning
Spis
Kyl och frys
Diskmaskin
Tvättmaskin
Torktumlare
Skåpinrede i kök
El-kök
El-WC
El-klädvård
El-Sovrum 1
El-Sovrum 2
Behov
124 m2
Tid
0.4 h /m2
5.8 h
1.33 h
2.3 h
2.92 h/m
2.92 h/m
1.05
1.65
0.25
1.8
1.2
1.2
1.55
1
1.2
0.30
0.30
0.30
17.23
16 m
25 m
El-Allrum
El-Vardagsrum
El-Hall
Tidsåtgång (h)
49.6
5.8
1.33
2.3
46.72
73
1.05
1.65
0.25
1.8
1.2
1.2
1.55
1
1.2
0.30
0.30
0.30
17.23
10.88
1.27
6.03
3.69
3.69
3.69
4.94
5.11
Total tid för apparater och installationer (utan el-installationer) = 207.78 h
Enligt sektionsfakta är kostnaden för dessa typer av installationer = 139 kr/h
Total arbetsksotnad för apparater och installationer = 207.78 * 139 = 28881.42 kr
Total tid för el-installering i de olika rummen = 39.3 h
126
Enligt sektionsfakta är kostnaden för el-installationer = 135.29 kr/h
Total arbetskostnad för el = 39.3 * 135.29 = 5316.9 kr
Total arbetskostnad för dessa installationer och apparater = 28881.42 + 5316.9 = 34198.72 kr
Totalkostnad för installationer och apparater = investeringskostnad + arbetskostnad = 243834 +
34198.72 = 278032.72
Material och arbetskostnad - Solceller
Solceller
Kostnad (kr)
Källa
Investeringskostnad solcellsmoduler (med
statligt bidrag)
207 878
Conrad.se /
energimyndigheten.se
Växelriktare
15000
Conrad.se
Kopplingslåda
578
Conrad.se
AC-brytare
68
Conrad.se
DC-brytare
78
Conrad.se
El-mätare
196
Elbutik.se
Solcellskablar (16m)
270
Solarlab.se
Installationskostnad
3800
Energimyndigheten.se
Total kostnad solceller: 227868 kr
Den totala kostnaden som krävs för att uppföra huset beräknas genom att addera summan av
husets alla konstruktionsdelar och installationer: 51480.5 + 140586.25+ 92810 + 207044.5 +
62878.75 + 278032.72 + 227868 = 1 060 700kr
127
13 Ritningsbilaga
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Planlösning
Fasad mot väst och öst
Fasad mot norr och syd
Sektionsritning norr
Bärande väggar
Hörn
Vägg och mellanbjälklag
Vägg och bjälklag
Fönster
Takås
Takfot
Solceller
Ventilation
Tappvatten
Spillvatten
Principskiss på sanitet
Golvvärme
Principskiss på golvvärme
El
Tele
128
129
130
131
132
133
134
135
136
137
138
139
140
141
142
143
144
145
146
147
148
14 Källförteckning – Bilagor
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Alfalaval, 2011. ”Fjärrvärme central – Mini eco”, http://local.alfalaval.com , hämtad
2012-03-15
Alltimark, 2008. ”Kostnad lättklinker” http://www.alltimark.se , hämtad 2012-04-25
Bauhaus, 2012. ”Fönster-kostnad” http://www.bauhaus.se , hämtad 2012-04-26
Begroup, 2009. ”Takplåt - stål”, http://www.begroup.com., hämtad 2012-04-21
Beijer, 2012. ”Mineralull”, http://www.beijer.se, hämtad 2012-04-25
Beijer, 2012. ”Gipsksiva”, http://www.beijer.se, hämtad 2012-04-26
Beijer, 2012. ”Träskiva”, http://www.beijer.se, hämtad 2012-04-26
Beijer, 2012. ”Plastfolie”, http://www.beijer.se, hämtad 2012-04-26
Beijer, 2012. ”Träpanel”, http://www.beijer.se, hämtad 2012-04-28
Beijer, 2012. ”Träregel”, http://www.beijer.se, hämtad 2012-04-28
Bygganalys lilla prisbok, 2012. ”Investeringskostnad”, hämtad 2012-04-20
Bygglagret, 2011. ”Ytter- och innerdörr” http://www.bygglaget.se, hämtad 2012-04-25
Byggmax, 2012. ”Träregel” http://www.byggmax.com , hämtad 2012-04-21
Byggmax, 2012. ”Råspont” http://www.byggmax.com , hämtad 2012-04-21
Byggmax, 2012. ”Underlagspapp” http://www.byggmax.com , hämtad 2012-04-22
Byggmentor, 2012. ”Golvvärme”, http://www.byggmentor.se , hämtad 2012-04-27
Bytgolv, 2010. ”Laminat (walnut)”, http://www.bytagolv.nu , hämtad 2012-04-27
Conrad, 2012. ”Solceller och tillbehör” http://www.conrad.se , hämtad 2012-05-05
Dinbryggare, 2009 ”Klinker”, http://www.dinbryggare.se hämtad 2012-04-26
Elgiganten, 2010. ”Elekrolux kylskåp ER385220X”, http://www.elgiganten.se ,
hämtad 2012-05-01
Elgiganten, 2010. ” Cylinda Spis S 454 E”, http://www.elgiganten.se , hämtad 2012-05-01
Elgiganten, 2010. ”Candy frysskåp”, http://www.elgiganten.se , hämtad 2012-05-01
Elgiganten, 2010. ”Tvättmaskin LG Tvättmaskin F1491QDP”, http://www.elgiganten.se
hämtad 2012-05-01
Energimyndigheten, 2006. ”Solceller- statligt bidrag för stöd” www.energimyndigheten.se
, hämtad 2012-05-02
Fmattson, 2012. ”Badkarsblandare http://www.fmattson.se hämtad 2012-03-19
Johannesson, Gudni, 2011. ”Lectures on buildings physics”.
Kompendium ”Dimensionering av tapp ,spill- och dagvattenledningar”, utdelat material.
Luftbutiken, 2012. ”FTX-aggregat – REGO 600HE-EC”, 2012-04-29
Mattlandet, 2011. ”Plastgolv”, hämtad 2012-04-29
Monier, 2011. ”Jönåkerpanna”, http://www.monier.se , hämtad 2012-04-25
Quickplanner. 2012. ”Beräkning av
värmeslinglängder”http://quickplanner.danfoss.com/Main.aspx, hämtad 2012-03-14
Rinkabyrör, 2012. ”Upnor golvvärmesystem 17”. Hämtad 2012-04-4
149
•
•
•
•
Sektionsfakta, 2010-2011. Wikelles sektionsfakta – VVS, teknisk-ekonomisk
sammanställning av VVS-installationer. Mölnlycke: Elanders
Sektionsfakta, 2009-2010. Wikelles sektionsfakta – El, teknisk-ekonomisk
sammanställning av Elanläggningar. Mölnlycke: Elanders
Sektionsfakta, 2010-2011. Wikelles sektionsfakta – Byggdelar, teknisk-ekonomisk
sammanställning av byggdelar. Mölnlycke: Elanders
Sunda hus, 2008c ” Röd tegel” http://www.sundahus.se,
Sunda hus, 2009 ”Marmor- Miljö” http://www.sundahus.se, hämtad 2012-04-26
Sunda hus, 2009 ”Byggträ, obehandlat, http://www.sundahus.se, hämtad 2012-04-22
Sunda hus, 2010 ”klinker, glaserad svensk”, http://www.sundahus.se, hämtad 2012-0426
Sunda hus, 2010 ”betong - miljö och behandling”, http://www.sundahus.se, hämtad
2012-04-28
Sunda hus, ”Laminat” http://www.sundahus.se, hämtad 2012-05-01
Stenbolaget, 2012. ”Marmor” http://www.stenbolaget.se , hämtad 2012-04-26
Tarkett, 2011.”Plastgolv” http://www.tarkett.se, hämtad 2012-04-26
Tegelinformation, 2008. ”Underhåll av tegelsten”, http://www.tegelinformation.se,
hämtad 2012-03-28
Träguiden, 2008. ”Underhåll för träfasaderkostnadsexempel”, http://www.traguiden.se, hämtad 2012-05-02
Viivilla, 2009. ”Fasader”, http://www.viivilla.se , hämtad 2012-04-25
VVS-klimt, 2012. ”Tappvattenrör” http://www.vvs-klimat.se , hämtad 2012-04-26
Ö-golv, 2012. ”Att välja rätt golv” www.ostgotagolv.se , hämtad 2012-04-26
•
Övrigt
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Använda program är ”Comsol 4.2a with matlab” och även ”AutoCAD 2011”
150

Solceller – Solen är ju gratis! Photovoltaic cells – The sun

Transcription

Similar documents

Produktblad Solceller

11_75_Bilaga_broschyr Solceller i samhällsplanering.pdf

Walu SUN - Poolvarlden

Christ, tvättmaskinen som går framåt i Sverige

Hastveda Solcellspark.pdf

1(2) Elnätstariffer, gäller från 2015-03

Michael Wikstrand, IT-chef i Karlstads kommun

Här hittar du även adresser och vägbeskrivningar till

Ladda ner produktblad för PMMA Akrylplast

Könsskillnaderna i språket