Manual - Zone Controls AB

Transcription

Manual för
C221 / C222
Versioner 1.30 - 1.39
Man018-1212-1.6-G19203
Manual för C221-01.000 och C222-01.000
Versioner v1.30-1.39
Zone Controls AB
Box 64, 13671 Västerhaninge
Tel: 08-448 56 20 · Fax: 08-777 36 55 · info@zc.se
Innehållsförteckning
1. Introduktion
1.1 Presentation ................................................... 6
1.2 Driftlägen och val av rumstemperatur ............. 7
2. Systemuppbyggnad och installation
2.1 Systemöversikt ............................................... 11
2.2 Plintfunktioner ............................................... 11
2.3 Reläenhet RL203 .......................................... 12
2.4 Master / slavkoppling, återställning .................. 13
2.5 Monteringsanvisningar .................................. 14
3. Rumsenheter
3.1 Rumsenheter med ratt .................................. 16
3.2 Rumsenheter med display ............................... 17
4. Reglerfunktioner
4.1 Driftlägen ........................................................ 20
4.2 Inställning av rumstemperaturer ........................ 20
4.3 Dödband ......................................................... 20
4.4 Regleringens förlopp ....................................... 20
4.5 P-funktion ....................................................... 20
4.6 I-funktion ........................................................ 21
4.7 Fläktreglering .................................................. 21
4.8 Stegreglering ................................................... 22
4.9 Kaskadreglering ............................................. 22
7. Datakommunikation
7.1 Modbus-protokollet ......................................... 38
7.2 RS485-nätverk ............................................... 41
7.3 Uppbyggnad av nätverk .................................. 43
7.4 Felsökning av nätverk ..................................... 45
7.5 Avvikelser från Modbus-standarden ............... 46
7.6 Modbus-register ............................................. 47
8. Menyfunktioner (Meny 1-12).
8
Översikt .......................................................... 54
8.1 Veckoprogrammet. ........................................... 56
8.2 Loggfunktionen. ............................................... 56
8.3 Reglerinställningar. ........................................... 57
8.4 Utgångar, inställningar… ................................... 58
8.4b Utgång A1 vid fläktstyrning ............................. 60
8.5 Ingångar, Inställningar. ...................................... 62
8.6 Regulatortyp. .................................................. 66
8.7 Kalibrering. ...................................................... 66
8.8 Knappfunktioner. ............................................. 67
8.9 Testfunktioner. ................................................. 69
8.10 Typbeteckningar. ............................................. 71
8.11 Datakommunikation, inställningar. ....................... 71
8.12 Fläkt- eller steginställningar. .............................. 72
8.13 Tider och mätvärden ....................................... 73
8.14 Börvärden ...................................................... 74
5. Ingångar och givare
5.1 Reglerande temperaturgivare ............................ 26
5.2 Sekundär temperaturgivare .............................. 26
5.3 Närvarogivare ................................................. 27
5.4 Driftlägesöverstyrning/Påverkan av utgång ...... 28
5.5 Generell 0-10V-givare ...................................... 28
5.6 Kondensgivare ................................................ 29
6. Utgångar och ställdon
6.1 Ställdon ........................................................... 32
6.2 Utsignaler ....................................................... 32
6.3 Värme-, kyleller direkt temp.styrning ................ 33
6.4 Timerforcering. ................................................ 33
6.5 Val kaskadreglering. ......................................... 33
6.6 Change Over-funktion ..................................... 33
6.7 Begränsning av reglerområdet. ......................... 33
6.8 Temperaturgränser vid direkt temp.styrning. ....... 34
6.9 Spänningsgränser för A1 och A2. ..................... 34
6.10 Utgång från om fläkt från. ................................. 34
6.11 Periodtid eller gångtid för ställdon. ..................... 35
6.12 Invertering. ...................................................... 35
6.13 Motionering. ..................................................... 35
6.14 Reläutgångar ................................................... 35
!
© Copyright 2013 av Zone Controls AB. Informationen i denna manual ägs av Zone Controls AB. Alla
rättigheter är reserverade. Informationen får ej tryckas, kopieras, spridas eller ändras utan tillstånd från
Zone Controls AB.
Denna manual beskriver standardutförande av produkten C221 / C222. Ingen information i manualen är
tillämplig för varianter och kundanpassningar. Kontakta Zone Controls om du har några frågor. Zone
Controls AB ansvarar ej för fel och skador på person eller egendom vid felaktigt handhavande eller
felaktig inkoppling av produkten beskriven i denna manual. Behöriga elinstallatörer får endast utföra
installationer av starkströmsapparatur och anordningar, detta i enlighet med gällande starkströms- och
elsäkerhetsföreskrifter
Med reservation för ändringar utan föregående meddelande.
Zone Controls AB, Box 64, 137 21 Västerhaninge, Tel 08-448 56 20
Dokumentinfo: Manual Man018, v1.6, 2012, G19203
3
1. Introduktion
1
Introduktion
5
1. Introduktion
1.1 Presentation
Denna reglerenhet ger en stabil och behaglig rumstemperatur genom att effektivt och noggrant styra
och reglera olika värme- och kylmaskiner. Den har
totalt fyra utgångar som individuellt kan ställas in
för att passa de flesta behov. I leveransutförandet
är reglerenheten inställd på att styra ett värmesteg
och ett kylsteg med 24V och 0-10V.
Om man har en rumsenhet med ratt och behöver
göra inställningar, erfordras en särskild handenhet
med display (H203) som då ansluts tillfälligt in i
rumsenhetens modularkontakt. Denna är placerad
bakom täcklocket. Om man ej har någon rumsenhet, kan man temporärt ansluta en rumsenhet E201
till den 4-poliga skruvplinten i reglerenheten.
Till reglerenheten kan olika typer av givare anslutas.
En rumsenhet kan även anslutas med inbyggd
temperaturgivare för avkänning och inställning av
rumstemperatur:
För att regleringen av rumstemperatur skall fungera, behövs en rumstemperaturgivare. Det vanligaste är att använda den inbyggda givaren som
finns i rumsenheten. Vill man installera en extern
givare i rummet eller i t ex en luftkanal, så ansluts
givaren på skruvplint i reglerenheten. Den externa
givaren blir då automatiskt gällande, även om du
har en rumsenheten ansluten.
G24
Extern rumstemperaturgivare
E121
Rumsenhet med ratt
E122
Rumsenhet med ratt, för fläktstyrning
med knapp och lysdioder
E123
Rumsenhet med ratt, för forcering
med knapp och lysdioder
E201
Rumsenhet med display
E202
Rumsenhet med display, för fläktstyrning
På en rumsenhet med display kan man nå alla mätvärden och inställningar som finns tillgängliga med
hjälp av ett menysystem. Vissa inställningar kan
blockeras för att förhindra att felaktiga inställningar
görs av misstag.
6
Till reglerenheten kan även andra typer av givare
anslutas, t ex för närvaroindikering, koldioxidhalt,
kondens, driftläge eller extra temperatur.
De externa givarna kan ställas in i displayenhetens
menyer för att påverka regleringen på olika sätt.
Reglerenheten har tre olika driftlägen (dag, natt och
spar) som kan aktivera olika rumstemperaturer. På
variant C221K (eller C222K) finns även en inbyggd
realtidsklocka med veckoprogram. Klockan och
veckoprogrammet behåller sin funktion även om
strömavbrott uppstår (i max 3 dagar).
Reglerenheten har inbyggd kommunikationsport för
att ansluta den till en databuss (Modbus RS485),
för att kunna avläsa värden från en PC (t ex via
internet).
1. Introduktion
1.2 Driftlägen och val av rumstemperatur
Reglerenheten har tre driftlägen; DAG, NATT och SPAR.
Under varje driftläge kan man välja att ställa in olika
temperaturvärden, ekonomisparfunktioner etc.
Driftläget kan påverkas av olika impulser, t ex signal från
en närvarodetektor, en yttre kontakt, en överordnad styrning via datakommunikation, ett veckoprogram (om
reglerenheten är försedd med klockkrets) eller av den
inbyggda timerfunktionen.
Har man en rumsenhet med ratt, så ställs den önskade
temperaturen in genom att vrida på ratten till önskat läge.
Till skillnad från displayenheten så påverkar ratten alltid
den önskade temperaturen för driftläge DAG, oavsett om
något annat driftläge är aktuellt. Man kan inte se vilket
driftläge som är aktuellt, men med hjälp av den stora
lysdioden kan man se om regulatorn står i värme- eller
kylläge, eller om den är ”nöjd”.
Det aktuella driftläget kan avläsas om man har en rumsenhet med display ansluten till reglerenheten. Olika
symboler indikerar då driftläget:
sol
= DAG
måne
= NATT
sol + måne
= SPAR
Rattens skala är normalt ograderad (dvs utan siffror),
för att möjliggöra att kunna förändra rattens temperaturområde. Vid leverans har ratten området 19-25°C med
mittvärdet 22°C. Vrider man ratten uppåt (medurs) så
höjer man den önskade temperaturen och tvärtom.
Rumsenheten visar normalt den aktuella (uppmätta)
rumstemperaturen på displayen i grundvyn. Om man
trycker på en av rumsenhetens pilknappar så visas den
önskade temperaturen för det aktuella driftläget istället.
Trycker man direkt en gång till på en av pilknapparna,
så förändras den önskade temperaturen en halv grad
upp eller ner. Efter några sekunder återgår displayen till
grundvyn och visar åter den uppmätta rumstemperaturen.
Man kan också välja att inte ha någon rumsenhet ansluten till reglerenheten. Då behövs en extern
temperaturgivare istället. För att kunna ställa om den
önskade temperaturen, behövs en centraldator som
kan sända ut detta värde via datakommunikation.
Den förinställda önskade temperaturen i reglerenheten
är 22°C. Om man inte har en centraldator, kan man
temporärt ansluta en rumsenhet E201 och göra börvärdesförändringar via denna.
7
2
Systemuppbyggnad
och installation
9
2.1 Systemöversikt
Plint 3
Reglersystemet går att konfigurera på många olika sätt
och är utvecklad särskilt för att underlätta kundanpassningar utan att behöva göra några ändringar i
hårdvaran. Reglerenheten går att ansluta direkt till en
mängd olika reglersystem utan att några inställningar
behövs göras och dessa beskrivs i detta kapitel.
Plint 4
Plint 1
Plint 2
2.2 Plintfunktioner
Skruvplintarna i reglerenheten är löstagbara och har olika
märkning och placering. Nedanstående bilder beskriver
skruvplintarnas funktion i en fabriksinställd reglerenhet:
Anslutningsplint 1:
I3. Ingång för kondensgivare
I2. Ingång för kontaktfunktion / ekonomistyrning
Y4. Utgång A2 - Styrsignal 0-10V DC för värmeställdon
Y3. Utgång A1 - Styrsignal 0-10V DC för kylställdon
G0. Gemensam nolla, 0V
I1. Ingång för extern rumstemperaturgivare
* G0. Gemensam nolla, 0V från transformator
* G. Fas, 24V AC från transformator
Y2. Utgång D2 - Styrsignal 0V för 24V värmeställdon
G. Fas, 24V AC för värmeställdon
G. Fas, 24V AC för kylställdon
Y1. Utgång D1 - Styrsignal 0V för 24V kylställdon
* ) För att produkten skall vara avsäkrad måste transformatorn alltid anslutas till G och G0 avsedd för
matningsspänning.
Anslutningsplint 2 för rumsenhet och slavenheter:
Anslutning E201 Anslutning E12x Anslutning till slavenhet
12V. K43, grön
12V. Orange
12V anslutes ej till slavenhet!
C1. K43, röd
C1. Vit-orange
C1. Ansluts till C2 på slav
B1. K43, gul
B1. Blå
B1. Ansluts till B2 på slav
A1. K43, svart
A1. Vit-blå
A1. Ansluts till A2 på slav
Anslutningsplint 3 för ModBuskommunikation eller
kommunikationsingång från masterenhet.
Anslutning till ModBus
Anslutning från masterenhet:
C2. GND2 (Jord)
C2. Ansluts till plint C1 på masterenhet
B2. ModBus B -
B2. Ansluts till plint B1 på masterenhet
A2. ModBus A+
A2. Ansluts till plint A1 på masterenhet
Anslutningsplint 4 används när reläenhet RL203 ska
anslutas till reglerenheten, se nästa sida.
11
2.3 Reläenhet RL203
Reglerenheterna går att ansluta till en reläenhet för utökade reglerfunktioner.
Ansluten till reglerenhet C221 så kan reläenheten styra
24V spjäll i upp till tre steg i sekvens.
Ansluten till reglerenhet C222 så kan reläenheten styra
fläkthastigheter i en fläktkonvektor i upp till tre steg i
sekvens.
Plint 2
Plint 3
Plint 4
Plint 1
2.3.1 Ansluta reläenhet
För att ansluta en reläenhet till reglerenheten används
kabel K200 (60cm) eller K201 (15cm), dessa ansluts
till en särskild 4-pinnars stiftlist på resp. kretskort (se
plint 4 på bild).
Orange
Röd
Brun
Svart
Kabeln skall alltid anslutas med svart kabel mot pinne
1 på reglerenheten resp. reläenheten. Pinne 1 är märkt
på kretskorten med numret 1, se bild bredvid.
Reläkortet har även tre skruvplintar. Skruvplintarnas
funktion skiljer sig beroende på vilken reglerenhet som
är ansluten. Nedanstående bilder beskriver skruvplintarnas funktion:
Pinne 1
Anslutningsplint 1:
Reläenhet ansluten till C221
Reläenhet ansluten till C222
N.
N.
0V
RY3. Fläkthastighet 3
RY2. Spjällsteg 2
RY1. Spjällsteg 1
L.
Fas 24V / 240V
L.
Fas 240V
N.
0V
N.
0V
PE.
-
PE.
Skyddsjord
PE.
-
PE.
Skyddsjord
N.
0V
N.
0V
L.
Fas 24V / 240V
L.
Fas 240V
Anslutningsplint 2 för slavkoppling av flera reläer:
R3.
Anslut till R3 på nästa slav.
R2.
R1.
RC.
Anslut till RC på nästa slav.
Anslutningsplint 3 för 24V AC transformator:
12
0V
RY3. Spjällsteg 3
G0.
0V
G.
24V AC
2.4 Master / slavkoppling
Reglerenheterna och reläenheterna går att koppla som
master- och slavenheter i de fall där flera regler- eller
reläenheter ska styras från en rumsenhet, t ex i större
rum där temperaturen regleras med flera kyltak eller
fläktkonvektorer.
Master / slavkoppling kan kombineras och konfigureras
på många olika sätt. Nedan visas exempel på två vanliga master/slav-system.
2.4.1 Master / slavkoppling av reglerenheter
Här visas ett systemexempel av en master reglerenhet
och slavar. Samtliga reglerenheter läser av och reglerar
via en enda rumsenhet.
För anvisningar om koppling till plint, se bild under
anslutningsplint 2 och 3, avsnitt 2.2. Plintfunktioner.
Exempel 1. Master /slavkoppling av reglerenheter:
Rumsenhet
KYLTAK
KYLTAK
Ställdon
Ventil
Kabel K43
KYLTAK
Ställdon
Ställdon
Ventil
Reglerenhet
Reglerenhet
MASTER
SLAV
Kabel till slav
Reglerenhet
24V AC
Kabel till nästa slav...
Totalt max 16st
reglerenheter.
Transformator
24V AC
230V AC
SLAV
Kabel till nästa slav
Transformator
Transformator
Ventil
24V AC
230V AC
230V AC
2.4.2 Master / slavkoppling av reläenheter
Här visas ett systemexempel av en master reläenhet,
och slavar. Samtliga reläenheter styrs från en enda
reglerenhet:
För anvisningar om koppling till plint, se bild under
anslutningsplint 2 och 3, avsnitt 2.3.1. Ansluta
reläenhet.
Exempel 2. Master /slavkoppling av reläenheter:
Transformator
Rumsenhet
230V AC
230V AC
24V AC
24V AC
Kabel K43
Reglerenhet
Reläenhet
Kabel till slav
Reläenhet
MASTER
Kabel till
nästa slav
Reläenhet
SLAV
SLAV
Kabel till nästa slav...
Totalt max 10st RL203
Ställdon
Ställdon
Ventil
Ventil
FLÄKTKONVEKTOR
FLÄKTKONVEKTOR
FLÄKTKONVEKTOR
13
Mastern sänder fortlöpande rummets värme eller kylbehov samt dess fläkt/steg-status (autodrift alt. manuell fläkthastighet) till slavarna.
2.4.5 Återställning
Respektive slav styr sina utgångar enligt effektbehovet
från mastern, men enligt slavens egna inställningar för
utgångarna enligt funktionerna under meny 4, utgångar.
Utgångarna kan även styras av slavens eventuella egna
ingångar enligt inställningarna under meny 5, ingångar.
Slavens steg / fläkthastighet styrs på följande sätt:
a) Om masterns fläkt styrs automatiskt, kommer även
slavens fläkt att styras så, men efter dess egna
inställningar under meny 12, steg/fläkt.
b) Om masterns fläkt styrs manuellt, kommer slavens
fläkt att följa masterns fläkthastighet, men med dess
egna begränsningsvärden för hastighet / stegnummer som är valda under meny 12, steg/fläkt
En rumsenhet E201 kan tillfälligt användas till slaven
för inställning av dess parametrar.
Då reglerenheten är spänningssatt och återställningsknappen trycks in kort, gör programmet i
mikroprocessorn en omstart, men inga värden ändras. Då knappen hålls intryckt minst 4 sekunder, återställs alla parametrar till leveransvärdena. Återställning kan även göras med E201, E202 eller H203, se
sidan 69 och 70, punkt g.
2.5 Monteringsanvisningar
2.4.2 Master / slav switch
2.5.1 Placering av rumsenhet
Om en reglerenhet skall anvädas som en slav måste
den ställas om till slavläge med en dip-switch på reglerenhetens kretskort enligt bild nedan:
Master
Slavläge
Då rumsenheterna innehåller en temperaturgivare för
mätning av rumstemperatur skall den placeras skyddad från direkt solljus och ev. kyl- och värmekällor för
att temperaturmätningen skall bli korrekt.
Generella rekommendationer för montering:
· 170cm från färdigt golv.
· 100cm från närmaste värmeradiator
· 30cm från närmaste hörn eller fönster
2.5.2 Placering av extern rumstemperaturgivare
2.4.3 Master / slav kabel mellan reglerenheter
När flera reglerenheter kopplas i ett master/slav system sker kommunikationen till slavenheterna till
ModBus-porten. Kabeln skall därför vara av samma
typ som som används vid datakommunikation, men
med minst en 3-polig kabel.
Vid kanalmontage med kanaltemperaturgivare är det
viktigt att givaren är placerad så den känner av temperaturen i luftflödet.
2.5.3 Placering av regler- och reläenhet
Se kapitel 7, punkt 7.3.3 till 7.3.5 för mer information
om kabeltyper.
Placeras dold ovan undertak eller monteras fast i kyltak eller fläktkonvektor.
2.4.4 Master / slav kabel mellan reläenheter
Observera att den omgivande temperaturen inte får
överstiga den temperatur som står angivet i produktens datablad.
När flera reläenheter kopplas till ett master/slav system
sker kommunikationen till slavenheterna med 12V-signaler. Kabeln skall vara 4-polig och ha minst 0,5m2 i
kabelarea. Kabellängden bör ej överstiga 20m mellan
reläenheterna.
14
För rumstemperaturgivare för väggplacering gäller anvisning enligt punkt 2.5.1 ovan.
3. Rumsenheter
3
Rumsenheter
15
3. Rumsenheter
3.1 Rumsenheter med ratt
E121 är en enkel rumsenhet med ratt för inställning av
önskad temperatur. Den har en inbyggd givare som mäter upp aktuell rumstemperatur. Med en lysdiod indikeras
aktuell funktion. Är det kylbehov i rummet lyser den blått,
och vid värmebehov lyser den rött.
E122 har en extra knapp för inställning av fläkthastighet.
Den aktuella fläkthastigheten visas med hjälp av tre
lysdioder samt en lysdiod som indikerar om fläkten
styrs med automatik med hänsyn till det aktuella värmeeller kylbehovet.
E121
E123 har en extra knapp för inställning av timertid från
1-5 h, och används tillsammans med reglerenhet C221.
Den aktuella timertiden visas med hjälp av fyra
lysdioder som indikerar återstående timertid.
E122
3.1.1 Lysdiodens funktion
rött:
blått:
släckt:
blått blink:
värmebehov
kylbehov
dödband
kondensindikering
E123
Lysdiod
3.1.2 Rattens funktion
Rattens inställning bestämmer vilken temperatur som
reglersystemet skall sträva efter att hålla i rummet. Rattens skala är normalt 19 till 25°C (med 22°C i mitten),
men kan ställas om med hjälp av en handenhet H203.
Vrid mot + :
Vrid mot - :
Ratt för önskad
temperatur
Kalibreringsknapp
Mer värme
Mer kyla
3.1.3 Fläktknapp och lysdioder (E122)
Uttag för handenhet H203
Ventilationen kan styras med fläkt eller spjäll i 3 hastigheter (eller steg). Knappen bredvid fläktsymbolen ökar
hastigheten, och indikerar aktuell nivå på lysdioderna
ovanför knappen. Lysdioden AUTO indikerar att automatisk styrning är vald. Varje gång knappen trycks in
ändras läget enligt följande sekvens:
0 - 1 - 2 - 3 - AUTO - 0 - 1 - 2 - 3 - AUTO - etc.
3.1.6 Kalibreringsknapp
I C221 kan 0-10V fläktreglering väljas parallellt med
relästyrd ventilation. Knappen styr då fläkten. Ventilationen kan ej påverkas manuellt.
Man kan finjustera temperaturgivaren genom att göra
en omkalibrering, med en knapp som är placerad
under täcklocket.
3.1.4 Timerknapp och lysdioder (E123)
1.
Ventilationen kan forceras med ett spjäll som styrs av
en timerfunktion. Timerknappen aktiverar forceringen
i steg om 1 till 5 timmar. Varje gång knappen trycks in
ändras timertiden i timmar enligt följande sekvens:
0 - 1 - 2 - 3 - 5 - 0 - 1 - 2 - 3 - 5 - 0 - etc.
3.1.5 Handenhet H203
En handenhet med display, H203, kan anslutas till
modularuttaget under täcklocket. Med H203 kan alla
värden ställas in och läsas av på samma sätt som
med rumsenhet E201 eller E202, se vidare i denna
manual. Temperaturgivaren i H203 har ingen funktion.
16
Mät upp aktuell rumstemperatur med en termometer.
2. Ställ in ratten på den motsvarande temperaturen i
skalan. Observera att skalan vid omkalibrering är
från 16 till 28°C (i normalt reglerläge är skalan
19 till 25°C).
3. Tryck sedan till på kalibreringsknappen med en
skruvmejsel. Ett kort tryck på ungefär en halv
sekund räcker. Lysdioden blinkar till med röd färg
för att bekräfta kalibreringen.
Normalt uppfattar man inte små temperaturskillnader
på någon enstaka grad i ett rum, och man behöver
därför sällan göra en omkalibrering.
3. Rumsenheter
3.1.7 invertering av alla utgångar
3.2.2 Displayens uppbyggnad
Reglerenhetens kylaoch värmeutgångar reglerar med
normalt stängda ställdon. Man kan invertera alla utgångar som är ställda till att reglera värme, så att normalt öppna ställdon kan användas. Så här gör man för
att invertera värmeutgångarna:
Displayen är uppbyggd av ett textfält och ett numeriskt
fält, samt ett antal olika symboler.
Driftläge
Utsignal
Skiftnyckel
Menysymbol
1. Vrid börvärdesratten till max kyla.
2. Tryck och håll in kalibreringsknappen i ca 3 sekunder till lysdioden blinkar till med lila färg.
3. Släpp kalibreringsknappen. Reglerenheten reglerar
nu värmeutgångarna efter val inställning.
Fläktfunktion/
Stegfunktion
OBS! Då inverteringsläget dessförinnan har ändrats
med en handenhet (kan ha skett före leverans), kan
proceduren behöva upprepas en gång (punkt 2-3).
3.2 Rumsenheter med display
E201 är en rumsenhet med display och knappar för
inställning av önskad temperatur. Inbyggt menysystem
för inställning av reglerenhetens samtliga funktioner.
E202 har även en extra knappfunktion för inställning av
aktuell fläkthastighet (eller spjällsteg).
3.2.1 Knapparnas funktion
SELECT
SET
A
B
Textfält
Numeriskt fält
I textfältet finner man kortare beskrivningar av vilken
meny man är i, eller vilken funktion som värdet i det
numeriska fältet just nu visar.
De olika symbolerna har följande funktioner:
sol:
dagläge
måne:
nattläge
sol + måne: sparläge
HEAT:
utsignal aktiv till värmeutgång
COOL:
utsignal aktiv till kylutgång
skiftnyckel:
indikerar att visat värde är ändringsbart
MENU:
indikerar att du befinner dig i menyläge.
FAN:
indikerar att fläkten är igång
FAN+AUTO: indikerar att fläkten regleras i autoläge
C
AUTO-blink: indikerar att automatisk reglering är
frånkopplad.
3.2.3 Åtkomstskydd
Det finns möjlighet att ställa in åtkomstskydd genom
att ställa in blockeringar i meny 8.
Exempel:
SELECT:
menyval i huvudmenyn
SET:
val av värde som skall förändras
A:
(ingen funktion)
B:
timerfunktion (ökad ventilation etc)
C:
spjällsteg
(E201/C221)
fläkthastighet 0-10V (E202/C221)
fläkthastighet (E202/C222)
PIL UPP:
öka ett värde, alternativt flytta till
meny eller föregående funktion
PIL NED:
minska ett värde, alternativt flytta till
nästa funktion
-
En behörighetskod måste väljas för att nå menyerna.
Begränsning av inställningsvärdena för rumstemperatur och timer.
Värden kan läsas, men inte ändras.
Endast val och/eller rådande rumstemperatur visas.
17
3.2.4 Ändring av värden
Alla funktionsvärden ligger organiserade i ett menysystem (se sid. 54 för översikt). Det finns 14 menyer
med ett antal funktioner under varje meny. Under meny
13 ”Mätvärden” finns en funktion, ”Grundvyn”, (normalt
den rådande rumstemperaturen) dit displayen alltid
återvänder.
Då Grundvyn visas, är MENU-symbolen släckt. Om en
PIL-knapp då trycks in, visas normalt vald rumstemperatur för det inkopplade driftläget (”Autoselect”).
Värdet kan ändras direkt med flera tryckningar på en
av PIL-knapparna.Efter 5 sekunder återvänder
displayen till Grundvyn.
Då SELECT-knappen trycks in, visas direkt den valda
menyrubriken. MENU-symbolen visas och menyläget
inkopplas. Med upprepade tryck på SELECT visas nästa
menyrubrik. Med PILupp-knappen kan man sedan
backa till föregående meny. Alternativt kan man välja
meny genom att trycka på SET-knappen varvid menynumret blinkar, välja meny med PIL-knapp och och
sedan trycka på SET igen så att blinket upphör.
Då rätt meny har valts, når man underliggande funktioner med PILned-knappen.Därefter kan man backa till
föregående funktioner med PILupp-knappen.
Efter 3 minuter, eller då SELECT-knappen hålls intryckt
en sekund, återvänder displayen till att visa grundvyn,
och MENU-symbolen på displayen släcks.
Ändra ett värde
I meny-läget, om funktionsvärdet är ställbart, visas
verktygssymbolen på displayen. Då SET-knappen
trycks in, blinkar värdet som kan ändras med PIL-knapparna. Då SET-knappen trycks in igen, upphör
blinkningen eller, om flera ställbara värden visas, blinkar nästa värde. Då en PIL-knapp hålls intryckt ändras
värdet fortlöpande.
18
4. Reglerfunktioner
4
Reglerfunktioner
19
4. Reglerfunktioner
4. Reglerfunktioner
Reglerenheten reglerar temperaturen i rum med hjälp
av värme- och/eller kylmaskiner. Reglerenheten jämför
inställd temperatur med aktuell uppmätt rumstemperatur och styr via sina utgångar värme eller kyla till rummet.
Dödbanden kan ställas om under meny 3.
För driftläge DAG:
funktion ”DB.D”
För driftläge NATT: funktion ”DB.N”
För driftläge SPAR: funktion ”DB.S”
4.1 Driftlägen
Då hög klimatkomfort önskas, skall dödbandet vara
relativt litet. För att spara energi skall dödbandet vara
bredare.
Reglerenheten har tre driftlägen med varsitt inställningsvärde för rumstemperatur och ”dödband”. Även vissa
andra funktioner kan kopplas till de olika driftlägena.
Driftlägena kan styras av följande funktioner i prioritetsordning:
1.
2.
3.
4.
5.
Timer
Yttre kontakt
Närvarofunktion
Datakommunikation
Veckoprogram (om reglerenheten har realtidsklocka)
4.2 Inställning av rumstemperaturer
Med hjälp av en rumsenhet med display kan rumstemperaturen för de olika driftlägena ställas in.
Man kan välja att ”DAG”-temperaturen återställs till
mittvärdet (mellan min och max) då driftläge DAG inkopplas. Funktion ”RES.D” under meny 8 skall då ställas till värdet 1. Denna funktion gäller enbart rumsenheter med display.
När displayen visar grundvyn (dvs när aktuell uppmätt
rumstemperatur visas och MENU-symbolen är släckt),
kan temperaturen för det aktuella driftläget också ställas in direkt med pilknapparna. Man kan även välja att
timern startar, med en förvald tid, för direkt inkoppling
av ett förvalt driftläge.
Har man en rumsenhet med ratt, kan endast rumstemperaturen för driftläge DAG ställas in med ratten.
Med hjälp av datakommunikation kan alla temperaturer
ställas in för respektive driftläge.
Den önskade temperaturen kallas även för ”börvärde”.
Den uppmätta rumstemperaturen kallas för ”ärvärde”.
4.3 Dödband
Reglerenheten har en neutral zon mellan värme- och
kylreglering som kallas för dödband. Denna funktion är
till för att förhindra att både värme- och kylutgångarna
kopplas in samtidigt, samt för att spara energi. Reglerenheten tillåter därmed att temperaturen får avvika en
halv grad upp eller ner jämfört med den önskade temperaturen, innan någon styrsignal går ut till värme- eller
kylmaskinen. Detta gäller under driftläget DAG. I NATTläget och SPAR-läget är dödbandet bredare, för att få
en ekonomifunktion när man inte är rummet eller för att
få en så kallad nattsänkning.
20
Om reglerenheten är inställd på att reglera enbart värme
eller enbart kyla, så har dödbandet ingen funktion, utan
rumstemperaturen regleras istället direkt till den temperatur som ställts in för respektive driftläge.
4.4 Regleringens förlopp
Lite förenklat, så fungerar regleringen på följande sätt,
steg för steg:
1. Reglerenheten väljer ut rätt temperatur och dödband
med hänsyn till det driftläge som är aktuellt
2. Den beräknar de reglerande börvärdena för kyla och
värme som är lika med det inställda börvärdet
± halva dödbandet.
3. Om temperaturen varit högre än det reglerande börvärdet för kyla, sätts regulatorn i kylläge och använder det reglerande börvärdet för kyla vid regleringen.
Om temperaturen varit lägre än det reglerande börvärdet för värme, sätt regulatorn i värmeläge och
använder det reglerande börvärdet för värme vid
regleringen.
4. Avvikelsen mellan den önskade temperaturen och
den uppmätta temperaturen räknas ut
5. Effektvärdet för värme eller kyla räknas fram
6. Reglerenhetens i-funktion känner av om temperaturavvikelsen inte rättats till efter en längre period,
och tillför vid behov en liten extra ”skjuts” till
effektvärdena
7. Effektvärdena omvandlas till utsignaler, och skickas
till de olika utgångarna.
8. Om det reglerande börvärdet för kyla är högre än 32
grader kommer kyla aldrig att inkopplas.
4.5 P-funktion
Reglerenhetens reglertyp kallas för ”PI”, vilket är en
förkortning av proportionell och integrerande. Den proportionella funktionen (p-funktionen) innebär att
regulatorn beräknar ett effektbehov som står i proportion till temperaturavvikelsen.
Aktuellt effektbehov för värme och kyla räknas fram genom att jämföra temperaturavvikelsen med ett p-band
för värme och ett p-band för kyla. Om temperaturens
avvikelse är lika stor som (eller större än) p-bandet,
ändras
effektbehovet
med
±
100%.
4. Reglerfunktioner
Exempel:
Inställd temperatur för DAG-läget är 22°C och dödbandet är 1 grad. Det reglerande börvärdet för värme
blir då 21,5°C. Aktuell uppmätt temperatur är 20,3°C
vilket ger en avvikelse på 1,2 grader. P-bandet för värmesteget är normalt 1,5 grader, vilket ger ett värmeeffekttillskott på 80% (1,2/1,5 = 80%).
P-banden kan ställas om under meny 3.
P-band för värme:
P-band för kyla:
funktion ”PB.V”
funktion ”PB.K”
Rumsenhet med display:
För att se aktuell fläkthastighet, trycker du på C-knappen. Displayen visar bokstaven A om automatisk styrning är inkopplad samt med siffran 0-3 vilket steg som
är inkopplat. Varje gång C-knappen därefter trycks in,
ändras stegnumret, och eventuellt auto kopplas till eller från enligt följande sekvens:
0 - 1 - 2 - 3 - Auto - 0 - 1 - 2 - 3 - Auto - 0 - 1 - osv...
När fläkthastigheten visas, kan man även ändra denna
med hjälp av pilknapparna upp och ned.
4.6 I-funktion
Den integrerande funktionen (i-funktionen) innebär att
reglerenheten ständigt övervakar det effektbehov som
p-funktionen ger, och hjälper till att rätta till avvikelsen
mycket noggrannare än vad p-funktionen ibland klarar,
t ex pga att värme- eller kylmaskinen behöver en högre
styrsignal för att förmå att nå rätt temperatur i rummet.
4.7.2 Min- och maxbegränsningar
Det finns möjlighet att begränsa vilka hastigheter man
skall kunna nå via den manuella och automatiska
styrningen. Man kan även blockera eller fixera autoläget.
Inställningar görs under meny 12.
Normalt är i-funktionens ”snabbhet” inställd på 20 minuter för värme respektive kyla. Denna snabbhet kallas
för i-tid, och motsvarar den tid som i-funktionen tar på
sig att förändra effektbehovet uppåt eller nedåt med lika
många procent som p-funktionens effektbehov är.
Funktion ”MIN”:
val av lägsta hastighet (auto)
Funktion ”MAX.V”:
val av högsta hastighet vid
värmeläge (auto)
Funktion ”MAX.k”:
val av högsta hastighet vid
kylläge (auto)
I-funktionen kan ställas om under meny 3.
Funktion ”AUTO”:
I-tid för värme:
I-tid för kyla:
val om autoläge skall kunna
väljas (0 = nej, 1 = ja, 2 = fixering
av autoläge)
Funktion ”M.MIN”:
val av lägsta hastighet (manuellt)
Funktion ”M.MAX”:
val av högsta hastighet (manuellt)
funktion ”ITID.V”
funktion ”ITID.k”
I regel brukar man ställa in reglerenhetens ”känslighet”
genom att ändra både p-band och i-tid på olika sätt. De
värden som är förinställda i reglerenheten passar dock
för de flesta normala rum.
4.7 Fläktreglering
C221: Fläktreglering med 0-10V signal: Se sid 60
Stegreglering av luftspjäll: Se kap. 4.8
C222: Fläktreglering med extern reläenhet RL203, se
nedan. C222 kan ej styra fläkthastighet med en
0-10V signal.
4.7.3 Vald hastighet vid uppstart
Man kan välja vilket läge fläkten skall anta då spänningen återkommer efter strömavbrott.
Gå in på funktionen ”INIT.” under meny 12, och välj
något av följande värden:
- (streck):
samma läge som före avbrottet
1, 2, 3:
hastighet 1-3 i manuellt läge
A:
autoläge
En fläkt kan styras i 3 steg enligt rummets värme- och
kylbehov. Fläktmotorns olika motorlindningar kopplas in
av reläer i en extern reläenhet (RL203) som ansluts till
reglerenheten.
4.7.1 Manuell och automatisk fläktstyrning
Rumsenhet med ratt:
Den nedersta av de små lysdioderna indikerar steg 1,
nästa lysdiod indikerar steg 2 och den näst översta
lysdioden indikerar steg 3. Den allra översta lysdioden
indikerar att automatisk styrning är inkopplad.
Då fläktknappen trycks in ändras stegnumret och eventuellt auto kopplas till eller från enligt följande sekvens:
0 - 1 - 2 - 3 - Auto - 0 - 1 - 2 - 3 - Auto - 0 - 1 - osv...
21
4. Reglerfunktioner
4.7.4 Fläktstyrning i autoläge
Vid värme- eller kylbehov kommer fläktstegen automatiskt att kopplas in successivt. Om effektbehovet för
värme eller kyla ändras direkt från 0 till 100%, kopplas
fläktsteg 1 in efter ca 1 minut, steg 2 kopplas in efter 3
minuter och steg 3 kopplas in efter 5 minuter.
Då inget värme- eller kylbehov längre finns, kommer
fläkten omvänt att stega ner. Fördröjningstiden kan förändras genom att ställa in den tid det ska ta att stega
från hastighet noll upp till hastighet tre. Då ändras
fördröjningstiderna för alla tre stegen i rätt proportion.
Fördröjningstiden ställs in under meny 12.
Funktion ”ITID.F”:
Funktion ”LARM”:
gångtid för fläkten anges i timmar
(100-9900 timmar). Värdet noll
kopplar bort larmfunktionen.
Det finns även möjlighet att koppla in en extern strömställare som sluts när fläktens kåpa öppnas, eller när
filtret tas ur. Denna strömställare skall kopplas in till
reglerenheten på den första lediga ingången I1 - I3.
När ingången sluts (mot G0) så nollställs larmet och
drifttiden.
Om det inte finns någon ledig ingång, kan man nollställa larmet och drifttiden genom att trycka på SETknappen och en pilknapp samtidigt när texten ”byt
filter” blinkar på displayen.
0-10 minuter
Man kan även förändra förhållandet mellan de olika
fläktstegen hur de skall stega över tid. Under meny 12
finns
följande
funktioner:
4.8 Stegreglering av t ex luftspjäll (endast C221)
Funktion ”F.L%”:
ange vid vilket effektbehov som
fläktens lägsta fläkthastighet
skall starta (dvs steg 1)
Ett luftspjäll eller liknande kan styras i 3 steg enligt
rummets värme- och kylbehov. Spjällmotorerna kopplas då in av reläer i en extern reläenhet som ansluts till
reglerenheten.
Funktion ”F.H%”:
ange vid vilket effektbehov som
fläktens högsta fläkthastighet
skall starta (dvs steg 3)
Reglerenheten räknar sedan automatiskt fram vid vilket effektbehov som hastighet 2 skall startas mellan
hastighet ett och tre.
4.7.5 Frånslagsfördröjning
För att förhindra att fläkten ska gå ner till läge noll i
autoläge direkt när det inte längre finns något värmeeller kylbehov, kan en frånslagsfördröjning aktiveras.
Detta kan t ex användas när man har ett elvärmebatteri
i en fläktkonvektor som behöver fläktas ur en stund
efter frånslag.
Inställningen görs under meny 12.
Funktion ”TID-0”:
0-10 minuter
4.7.6 Filterlarm
Tack vare att reglerenheten registrerar fläktens gångtid
automatiskt, kan man få ett larm på rumsenhetens display när en viss drifttid överskrids. Gångtiden behålls
även vid spänningsavbrott. Man kan se aktuellt antal
timmar som fläkten har varit på under mätvärdesmenyn,
funktion ”filter”.
En gräns för gångtiden kan ställas in. Då tiden uppnås,
genereras ett larm som innebär att texten ”byt filter”
kommer att blinka på displayen. Om man med knapparna tar fram andra displayvisningar, återkommer
denna larmtext automatiskt efter några minuter.
Under meny 12 kan larmfunktionen ställas in.
22
Stegregleringen i C221 fungerar på samma sätt som
fläktregleringen i C222 med två viktiga skillnader:
- Relästyrningen för spjäll i en C221 möjliggör att
alla tre reläerna kan vara tillslagna samtidigt.
På en C222 med fläktstyrning så kan aldrig mer än
ett relä vara tillslaget på en gång.
- C221 har ingen funktion för filterlarm.
För att aktivera stegreglering, gå in under meny 12.
Funktion ”VAL”:
välj 1 för att aktivera
Se punkt 4.7 - 4.7.5 ovan för beskrivning av hur stegregleringen fungerar.
I C221 kan 0-10V fläktreglering väljas parallellt med
relästyrd spjällstyrning. Fläktstyrningen kan då påverkas direkt av knapp på rumsenheten. Spjällregleringen kan påverkas av funktion under meny 14
”Börvärden” med rumsenhet E201.
4.9 Kaskadreglering
Den inbyggda kaskadregleringen ger extra möjligheter att reglera rumstemperaturen med t ex shuntventiler,
golvvärme, till- och frånluft etc. Då sådana reglerdon
oftast har annorlunda trögheter och regleregenskaper
än den vanliga rumsregleringen, behövs en extra reglerprocess.
4. Reglerfunktioner
Med en extra reglerprocess får man kontroll över t ex
framledningstemperaturen eller temperaturen på
golvet som den vanliga rumsgivaren inte klarar av tillräckligt snabbt och noggrant. Eftersom den vanliga
rumsgivaren behöver placeras mitt i rummet (eller inbyggd i en rumsenhet) behövs ytterligare en givare som
kan placeras på t ex framledningsröret eller inuti golvet
eller i frånluftskanalen etc.
Under meny 3 finns följande val:
Funktion ”MIN.2”:
välj den lägsta temperatur som
det extra mediat (t ex golvet) skall
tillåtas att regleras ned till
Funktion ”MAX.2”:
välj den högsta temperatur som
det extra mediat (t ex golvet) skall
tillåtas regleras upp till
Funktion ”H-C-0”:
välj 1 för att aktivera ”cutoff”funktionen
Funktion ”PB.2”:
ange p-bandet i antal grader
Funktion ”ITID.2”:
ange i-tid i antal minuter
4.9.1 Aktivering av kaskadreglering
Kaskadreglering kan aktiveras på en av reglerenhetens
utgångar. För att kaskadregleringen skall börja fungera
måste en av utgångarna aktiveras, samt att ingång 2
ställs in för att användas för den extra (sekundära)
temperaturgivaren.
Under meny 4 aktiveras en av utgångarna:
Funktion ”UT.nr”:
Välj den utgång som du önskar
använda som utgång för kaskadreglering
Funktion ”Vk:HC”:
Välj antingen ”HEAT” eller ”COOL”
Funktion ”CA.CO”
Ställ in värde ”CASC.”
Aktivering av givaringången görs under meny 5:
Funktion ”IN.nr”:
Välj ingång 2
Funktion ”TYP”:
Välj ”TEMP”
Funktion ”DR.L”:
Välj vilket eller vilka driftlägen som
kaskadregulatorn skall fungera:
Funktion ”OMR”:
Välj önskat temperaturområde:
d = DAG, n = NATT, s = SPAR
32°C ger området 0 till 32°C
128°C ger området -30 till +98°C
4.9.2 Reglerinställningar för kaskadreglering
Den extra reglerprocessen kan ställas in för att passa
olika reglerdon och reglerområden. De inställningar som
är förinställda kan användas för t ex golvvärme. Man
kan dock behöva justera p-band och i-tid för att få en
stabil reglering ihop med varje separat golvvärmesystem.
Normalt regleras det extra mediat, t ex golvet eller
inblåsningsluften, till en temperatur mellan de inställda
min- och maxtemperaturerna för kaskadregulatorn. För
att möjliggöra att den extra utgången skall blockeras
om den vanliga rumsregleringen hamnar i motsatt kyleller värmeläge, kan man aktivera ”cutoff”-funktionen.
Denna funktion ser till att onödig kyleller värmeeffekt
inte matas ut, t ex på sommaren vid kylbehov, så skulle
det vara onödigt att ha golvvärmen påslagen och reglerad till min-temperaturen. Golvvärmen stängs då av helt
om cutoff-funktionen är vald för att spara energi.
23
5
Ingångar och givare
25
Reglerenheten har tre ingångar för externa givare. Beroende på funktionsval kan en givare vara av typen termistor för temperaturavkänning (resistiv), kondensavkänning (resistiv), 0-10V (aktiv) eller en vanlig slutande
kontakt.
En givare ansluts till en av de tre plintarna I1, I2 eller I3
samt till plint G0 (-). En aktiv givare ansluts ibland även
till G (fas 24V).
Under meny 5 kan man välja vilken typ av givare som
skall anslutas till respektive ingång I1-I3. Här görs även
vissa inställningar för respektive givarfunktion.
Det finns 6 olika givarfunktioner:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Reglerande temperaturgivare
Sekundär temperaturgivare
Närvarogivare
Kontakt för påv. driftläge/utgång
Generell 0-10V givare
Kondensgivare
Typ
Ingång
Termistor eller 0-10V
Termistor eller 0-10V
Kontakt
Kontakt
0-10V
Resistiv eller 0-10V
I1
I2
I1-3
I1-3
I1-3
I3
5.1 Reglerande temp.givare
Reglerenheten kan reglera temperaturen med hjälp av
en inbyggd givare i en ansluten rumsenhet eller med
en extern givare, ansluten till plint I1 (+) och G0 (-) i
reglerenheten.
5.1.1 Typ av givare
Tre typer av givare kan användas för reglerenhetens
temperaturreglering:
a)
b)
c)
inbyggd givare i rumsenhet
extern resistiv givare (NTC)
extern aktiv givare (0-10V)
Den inbyggda givaren i rumsenheten används alltid
automatiskt av reglerenheten om ingen givare är ansluten till plint i reglerenheten. Då en extern, resistiv
givare är ansluten, väljer reglerenheten automatiskt
denna givare i stället för den inbyggda. Då ingen rumsenhet är ansluten, krävs en extern givare ansluten till
plint.
Då endast den inbyggda givaren i en rumsenhet skall
användas, kan man använda ingången för en annan
givare med annan funktion. Gå då in i ingångsmenyn
(meny 5). Välj ingång 1 genom att ställa ”IN.nr” till 1
och ställ in ”TYP” på önskad funktion.
Val av extern resistiv givare (NTC) under meny 5:
Funktion ”IN”:
Funktion ”TYP”:
Funktion ”0V”:
Funktion ”10V”:
välj ingång 1
välj ”rum”
välj ”-”
välj ”-”
Val av extern aktiv givare (0-10V) under meny 5:
Funktion ”IN”:
Funktion ”TYP”:
Funktion ”0V”:
Funktion ”10V”:
26
välj ingång 1
välj ”rum”
ange den temperatur som
givaren ger ut vid 0 volt
5.1.2 Medelvärdesmätning
För att koppla in medelvärdesmätning med både en
extern givare och den inbyggda givaren i rumsenheten,
ställ in följande under meny 5:
Funktion ”IN”:
Funktion ”TYP”:
Funktion ”PÅV.”:
välj ingång 1
välj ”rum”
välj ”IE”
Om det inte finns någon givare inkopplad på plint, läser
reglerenheten enbart av givaren i rumsenheten. Om det
inte finns någon rumsenhet inkopplad, läser reglerenheten enbart av den externa givaren.
5.1.3 Automatiskt givarval vid olika driftlägen
Man kan välja att den externa givaren enbart skall vara
aktiv vid vissa driftlägen. Under meny 5 görs följande
val:
Funktion ”IN”:
Funktion ”TYP”:
Funktion ”DR.L.”:
välj ingång 1
välj ”rum”
ställ in vilka driftlägen som skall
påverka givaren
Normalt är alla driftlägen valda, både dag (d), natt (n)
och spar (S). För att ställa in de olika driftlägena, trycker
du på SET så att ”d” blinkar. Tryck sedan på pilknapparna för att aktivera eller avaktivera dag-läget. Om du vill
hoppa till natt-läget, trycker du på SET igen, osv.
Vid de driftlägen då den externa givaren avaktiveras,
övergår reglerenheten till att läsa av givaren i rumsenheten istället.
5.2 Sekundär temp.givare
Det finns möjlighet att ansluta en sekundär temperaturgivare för att få utökade funktioner, som t ex minbegränsning, kallrasskydd, kaskadreglering mm.
Då temperaturen passerar en ställbar gräns, kan en valfri
utgång påverkas. När temperaturen passerar en annan
ställbar gräns kan påverkan på utgången kopplas ur.
Som villkor kan även väljas ett eller flera driftlägen. Givaren måste också aktiveras och användas för kaskadreglering. Den sekundära temperaturen visas under
mätvärdesmenyn.
Den sekundära givaren aktiveras under meny 5 enligt
följande:
Funktion ”IN”:
Funktion ”TYP”:
välj ingång 2
välj ”TEMP”
Den sekundära givaren skall anslutas mellan plint I2 (+)
och G0 (-).
5.2.1 Typ av givare
Funktion ”INV”:
välj 1 om du vill att utgången skall
överstyras med motsatt verkan,
dvs att givarens uppmätta
temperatur skall överstiga värdet
som anges på LIM-1 för att
överstyra utgången, och att
temperaturen måste understiga
värdet angivet på LIM-0 för att
stänga av överstyrningen
Funktion ”DR.L.”:
välj de driftlägen som utgången
skall påverkas av givaren:
Två typer av givare kan användas för den sekundära
temperaturgivaren:
a) resistiv givare (NTC)
b) aktiv givare (0-10V)
Val av resistiv givare (NTC) görs under meny 5:
Funktion ”IN”:
Funktion ”TYP”:
Funktion ”0V”:
Funktion ”10V”:
välj ingång 2
välj ”TEMP”
välj ”-”
välj ”-”
Val av aktiv givare (0-10V) görs under meny 5:
Funktion ”IN”:
Funktion ”TYP”:
Funktion ”0V”:
Funktion ”10V”:
välj ingång 2
välj ”TEMP”
5.2.2 Val av temperaturområde
d = DAG, n = NATT, S = SPAR
5.3 Närvarogivare
Det finns möjlighet att ansluta en närvarogivare som
inkopplar driftläge DAG då närvaro indikeras och som
inkopplar valfritt driftläge då närvaroindikering upphör.
Till- och frånslagsfördröjning av driftläge DAG kan
väljas.
Givaren skall ha en kontaktutgång (slutande eller brytande), som ansluts mellan plint G0 och plint I1 alt. I2
alt. I3 beroende på för vilken av de tre ingångarna
denna funktion är vald.
Den sekundära temperaturgivarens område kan väljas
under meny 5:
Inkoppling av driftläge DAG vid närvaro har lägre prioritet än driftlägesinkoppling från datakommunikation
och yttre kontakt.
a) +0 till 32°C (med upplösningen 0,1 grad)
Närvarogivaren aktiveras under meny 5:
Funktion ”IN”:
Funktion ”TYP”:
Funktion ”OMR.”:
välj ingång 2
välj ”TEMP”
välj ”32°C”
b) -30 till +98°C (med upplösningen 0,5 grad)
Funktion ”IN”:
Funktion ”TYP”:
Funktion ”OMR.”:
välj ingång 2
välj ”TEMP”
välj ”128°C”
5.2.3 Val påverkan av utgång
Den sekundära givaren kan ställas in för att överstyra
en av utgångarna, genom att gå in under meny 5:
Funktion ”IN”:
välj ingång 2
Funktion ”TYP”:
välj ”TEMP”
Funktion ”PÅV.”:
välj den utgång du önskar överstyra, samt om utgången skall
ställas om till hög eller låg signal
när den sekundära givaren når
under inställt gränsvärde
Funktion ”LIM-1”:
ange den temperaturgräns som
givaren måste underskrida för att
utgången skall överstyras
ange den temperaturgräns som
givaren måste överskrida för att
utgången ej längre skall
överstyras
Funktion ”IN”:
Funktion ”TYP”:
välj valfri ingång
välj ”nAr”
Då närvarogivare har valts enligt ovan, inkopplas valfritt driftläge (ställs in under meny 8 med parametern
”T.AUT”, se sid. 67), då närvaro inte indikeras.
Då närvaro indikeras inkopplas driftläge DAG.
5.3.1 Tillslagsfördröjning
Då närvaro har indikerats någon gång både under den
första och den andra halvan av vald fördröjningstid,
inkopplas driftläge DAG efter utgången tid. Detta driftläge förblir inkopplat så länge som närvaroindikering
föreligger.
Tillslagsfördröjning för närvaro väljs under meny 5:
Funktion ”IN”:
välj ingången för närvaro
välj önskad tillslagsfördröjning
i antal minuter (0-99 min)
Frånslagsfördröjningen fördröjer urkopplingen av driftläge DAG då närvaroindikering från givaren upphör.
Tiden är ställbar mellan 0 - 990 minuter. Över 100 minuter är upplösningen 10 minuter.
Frånslagsfördröjning för närvaro väljs under meny 5:
Funktion ”IN”:
välj önskad frånslagsfördröjning
i antal minuter (0-990 min)
27
5.3.3 Invertering av närvarosignalen
5.4.3 Val driftläge
För att kunna välja både närvarogivare som har slutande eller brytande kontakt vid närvaroindikering, kan
ingångsfunktionen inverteras.
Det går att välja vilket driftläge kontaktfunktionen skall
aktivera under meny 5:
Funktion ”DR.L”
välj ”n” för driftläge NATT
Funktion ”IN”:
välj ”S” för driftläge SPAR.
Funktion ”INV.”:
välj önskad kontaktfunktion:
välj ”-” för ingen påverkan
0 = slutande kontakt (NO) då
närvaro detekteras
1 = brytande kontakt (NC) då
närvaro detekteras
5.4 Driftlägesöverstyrning och
påverkan av utgång med en
extern kontakt.
Det finns möjlighet att ansluta en yttre kontakt för att
koppla in valfritt driftläge och/eller påverka en valfri utgång. Frånslagsfördröjning kan väljas. Kontakten ansluts mellan plint G0 och plint I1 alt. I2 alt. I3 beroende
på för vilken av de tre ingångarna denna funktion är
vald.
Under meny 5 görs då följande val:
Funktion ”IN”:
välj aktuell ingång, I1 - I3
Funktion ”TYP”
välj ”drL”
Detta sätt att välja driftläge har högre prioritet än driftlägesval från veckoprogrammet och från ModBus-kommunikation, men lägre prioritet än driftlägesinkoppling
från närvarogivare och timer.
Direkt påverkan av utgång väljs under meny 5:
Funktion ”PÅV.”
välj utgång*: d1, d2, A1 eller A2.
Välj sedan med 0 eller 1 om
utgången skall gå från eller till
om ingången är aktiv.
*Då en extern reläenhet är ansluten och som inte används för att styra fläkt eller för steg-utmatning, kan
även R1, R2 eller R3 väljas.
Frånslagsfördröjningen fördröjer urkopplingen av driftläge och påverkan av utgång då indikering från givaren
upphör. Tiden är ställbar mellan 0 - 990 minuter.
Över 100 minuter är upplösningen 10 minuter.
Frånslagsfördröjning för ”drL” väljs under meny 5:
Funktion ”IN”
Funktion ”LIM-0”
28
välj ”d” för driftläge DAG
Under meny 5 görs då följande val:
Välj ingången för ”drL”
Välj önskad frånslagsfördröjning
i antal minuter (0-990 min).
5.4.4 Invertering av givarsignalen
Normalt öppen (NO) eller normalt stängd (NC) kontaktfunktion kan ställas in under meny 5:
Funktion ”INV.”
välj 0 (invertering från)
Välj 1 (invertering till)
Invertering från: Det valda driftläget är inkopplat och
den valda utgången är påverkad då kontakten är sluten.
Invertering till: Det valda driftläget är inkopplat och den
valda utgången är påverkad då kontakten är öppen.
5.5 Generell 0-10V givare
Det finns möjlighet att ansluta en 0-10V givare för att få
utökade funktioner, som t ex CO2-kontroll,
begränsningfunktion mm.
Då spänningen passerar en ställbar gräns, kan en
valfri utgång påverkas.
Då spänningen passerar en annan ställbar gräns kan
påverkan på utgången kopplas ur. Som villkor kan även
väljas ett eller flera driftlägen.
Man kan också välja att spänningen från givaren skall
omvandlas till en spänning inom ställbara områden
( ”P-styrning”), för att sedan utmatas till utgång A1 om
värdet är högre än spänningen från reglerutmatningen
till denna utgång.
Värdena anges i %, där 0-100% motsvarar 0-10V.
Givarvärdet visas under mätvärdesmenyn om ingångsfunktion ”temp” inte är vald.
Givaren ansluts mellan plint G0 (-) och plint I1 alt. I2 alt.
I3 beroende på för vilken av de tre ingångarna denna
funktion är vald, se nedan.
Val av generell 0-10V givare görs under meny 5:
Funktion ”IN”
välj aktuell ingång, I1-I3
Funktion ”TYP”
välj 0-10.
Direkt påverkan av utgång väljs under meny 5:
välj utgång*: d1, d2, A1 eller A2.
Välj sedan med 0 eller 1 om
utgången skall gå från eller till
om ingången är aktiv.
5.5.2 Val av %-gräns för aktivering av
utgång enligt ovan
Val av %-gräns för aktivering av utgång väljs under meny 5:
välj önskad %-gräns.
Om funktionen ”INV” = 0 (invertering från), kommer den
valda utgången att aktiveras enligt ovanstående val vid
punkt 5.5.1, om givarvärdet överstiger den valda gränsen.
Om funktionen ”INV” = 1 (invertering till), kommer den
valda utgången att aktiveras enligt ovanstående val vid
punkt 5.5.1, om givarvärdet understiger den valda gränsen.
Om funktionen ”OMR” = 1 enligt nedan, är värdet för
”LIM-1” också den spänning på ingången (0-10V anges
som 0-100%) som ger 10 Volt på utgång A1. Värdet för
”LIM-0” är den spänning på ingången som ger 0 Volt på
utgång A1. Spänningen ändras proportionellt inom
området. Då utgång A1 också används som reglerutgång för temperatur, utmatas den spänning som är
högst av reglerutmatningen och utmatningen från givaren enligt ovan.
5.5.3 Val av %-gräns för avaktivering av
utgång
Val av %-gräns för avaktivering av utgång väljs under meny 5:
välj temperaturgräns
Om funktionen ”INV” = 0 (invertering från), kommer den
valda utgången att avaktiveras enligt ovanstående val
vid punkt 3.5.1, om givarvärdet understiger den valda gränsen.
Om funktionen ”INV” = 1 (invertering till), kommer den
valda utgången att avaktiveras enligt ovanstående val
vid punkt 3.5.1, om givarvärdet överstiger den valda gränsen.
Om funtionen ”OMR” = 1 enligt ovan, används ”LIM-0”
också så som beskrivs under 5.5.2.
meny 5:
Funktion ”DR.L.”
ställ in vilka driftlägen som
skall påverka utgången*.
Normalt är alla driftläge dag
ellerspar (S).
(d), men inte natt (n)
*För att ställa in de olika driftlägena, trycker du på SET
så att ”d” blinkar. Tryck sedan på pilknapparna för att
aktivera eller avaktivera dag-läget. Om du vill hoppa till
natt-läget, trycker du på SET igen, osv.
5.5.6 Val direkt påverkan på utgång A1
Här kan man välja att spänningen från givaren direkt
skall utmatas till utgång A1 om värdet är högre än spänningen från reglerutmatningen till denna utgång. Denna
funktion kan t ex användas då givaren indikerar högt
Co2-värde och därigenom skall öka ventilationen då
denna styrs av utgång A1. Direkt påverkan av utgång
ställs in under meny 5:
Funktion ”OMR.”
välj 0 (funktion frånkopplad)
välj 1 (funktion inkopplad).
5.6 Kondensgivare
Det finns möjlighet att ansluta en kondensgivare för att
t ex stänga en kylmaskin eller att generera ett larm vid
för hög kondens. Då kondensvärdet passerar en ställbar gräns, kan en valfri utgång påverkas. Då kondensvärdet passerar en annan ställbar gräns kan påverkan
på utgången kopplas ur. Kondensgivaren kan vara
resistiv eller aktiv (0-10V). Vid kondensindikering kan
man även välja att all kylutmatning stängs av.
Kondensgivarfunktion ställs in under meny 5:
Funktion ”IN”
Funktion ”TYP”
välj ingång 3
välj ”cond”.
5.6.1 Typ av givare
Två typer av givare kan användas:
5.5.4 Val invertering av %-villkor
a)
b)
Invertering av %-villkor ställs in under meny 5:
Val av Resistiv givare (NTC) under meny 5:
Funktion ”INV.”
Funktion ”0V”
välj ”-” eller
Funktion ”10V” =
välj ”-”.
välj 0 (invertering från)
välj 1 (invertering till)
Funktion: se punkt 5.5.1 och 5.5.2.
5.5.5 Val av driftlägesvillkor för aktivering av
utgång enligt ovan
resistiv givare
aktiv givare (0-10V)
Val Aktiv givare (0-10V) under meny 5:
Funktion ”0V”
välj 0 eller
Funktion ”10V”
välj 100.
Den valda utgången påverkas enligt ovan endast då
någon av de valda driftlägena är inkopplade.
Driftlägesvillkor för aktivering av utgång ställs in under
29
Kondensgivaringången kan direkt påverka en utgång
för t ex kondenslarm. Påverkan av kondensgivaringång
ställs in under meny 5:
5.6.3 Val av kondensgräns för aktivering av
utgång enligt ovan
Kondensgräns för aktivering av utgång ställs in under
meny 5:
välj kondensgräns (0-
Då resistiv givare används, representerar värdet ett
motstånd i givaren, se tabell.
Hög kondens ger lågt motstånd. Då mätvärdet (motståndet) underskrider gränsvärdet (=hög kondens),
kommer den valda utgången att aktiveras enligt val vid
punkt 5.6.2.
Då 0-10V givare används, representerar spänningen
ett kondensvärde, där hög kondens ger hög spänning.
Ett gränsvärde mellan 0-100 % kan väljas. Värdet motsvarar 0-10V från givaren. Då mätvärdet överskrider
gränsvärdet (=hög kondens), kommer den valda utgången att aktiveras enligt ovanstående val vid punkt
5.6.2.
5.6.4 Val av kondensgräns för avaktivering
av utgång enligt ovan
Kondensgräns för avaktivering av utgång ställs in under meny 5:
välj kondensgräns (0-100).
Då resistiv givare används, representerar värdet ett motstånd i givaren, se tabell. Låg kondens ger högt motstånd. Då mätvärdet (motståndet) överskrider gränsvärdet (=låg kondens), kommer den valda utgången att
avaktiveras enligt val vid punkt 5.6.2.
Då 0-10V givare används, representerar spänningen
ett kondensvärde, där låg kondens ger låg spänning.
Ett gränsvärde mellan 0-100 % kan väljas. Värdet motsvarar 0-10V från givaren. Då mätvärdet underskrider
gränsvärdet (=låg kondens), kommer den valda utgången att avaktiveras enligt val vid punkt 5.6.2.
30
All kylutmatning stängs normalt av vid kondensindikering. Denna funktion kan urkopplas.
Funktion ”OMR.”
välj utgång:
d1,d2, A1 eller A2.*
Välj sedan med 0 eller 1
om utgången skall gå från
eller till om ingången är
aktiv, dvs. vid hög kondens: se 5.6.3.
100).
5.6.5 Val att kylutmatning inte skall urkopplas:
välj 0 (för urkoppling av all
kylutmatning vid kondens).
välj 1 (för att all kylutmatning inte skall urkopplas
vid kondens).
Motstånd i resistiv kondensgivare vid olika gränsvärden:
Gränsvärde
100
99
98
97
96
95
94
92
90
86
82
74
62
47
19
0
Resistans kOhm
10000
4000
2000
1300
1000
800
600
500
400
300
200
150
100
60
40
30
6
Utgångar och ställdon
31
Reglerenheten har två digitala 24V-utgångar (D1 och
D2) samt två analoga 0-10V-utgångar (A1 och A2).
höga strömmar och spänningar.
Här följer de vanligaste typerna av ställdon som kan
styras från regulatorn.
Ställdon ansluts till följande plintar:
Termiskt ställdon
•
•
•
•
Det skruvas fast direkt på en viss typ av ventil, ofta på
vattenradiatorer, och består i princip av en vaxkropp som
utvidgar sig av värme.
Då den värms upp av en måttlig ström från regulatorn,
trycks en ”metallpinne” ut från ställdonet som i sin tur
direkt påverkar ventilen. Denna typ av ställdon styrs vanligen av en 24V spänning som ”pulsas” ut från regulatorn.
D1: plint Y1 och G.
D2: plint Y2 och G.
A1: plint Y3 (+) och G0 (-) och normalt även till G (fas).
A2: plint Y4 (+) och G0 (-) och normalt även till G (fas).
Till reglerenheten kan också anslutas en separat reläenhet med tre reläer.
En utgång kan påverkas av följande funktioner (överst
har högst prioritet):
1. Utgång ”från” om funktion ”FL-0” = 1 under meny 4
då en fläkt alt. spjäll är stängt
2. Utgång påverkad av kondensgivare
3. Utgång ”till” för motionering
4. Utgång påverkad av sekundär temperaturgivare
5. Utgång påverkad av generell 0-10V givare
6. Utgång påverkad av ingångsfunktion ”drL”
7. Utgång ”till” om funktion ”FORC”=1 under meny 4
då timern är aktiv
8. Utgång ”från” om funktion ”TYP” = ”-” under meny 4
(reglering ej vald)
9. Temperaturreglering
Påverkan av givare enligt punkt 2, 5 och 6 ovan:
Se kapitel 5.6, 5.2, 5,5 respektive 5.4.
Övrig påverkan: se nedan.
Under meny 4 (”UTG.”) kan man välja typ av reglerutmatning och andra inställningar för respektive utgång.
Välj utgång som ska ställas in:
Funktion ”UT.nr”
välj d1, d2, A1 eller A2.
Inställningar av funktioner som följer efter ”UT.nr” gäller då endast den valda utgången.
Då öka/minska-utmatning ”3P” har valts för utgång D1,
avser dock inställningarna både utgång d1 och d2, eftersom denna utmatning använder båda de digitala utgångarna.
Reglerenheten matar ut ett värme- eller kyleffektvärde
mellan 0-100% till utmatningslogiken. Utgående från
detta värde (och beroende på nedanstående
inställningar för varje utgång), beräknas ett effektvärde
för varje enskild utgång.
6.1 Ställdon
Ett ställdon är i dessa sammanhang en elektromekanisk enhet som styrs av en elektrisk signal från
regulatorn och bringar t ex en ventil eller ett spjäll att
öppna eller stänga.
Även t ex kontaktorer kan betraktas som ställdon genom att man med en svag elektrisk signal från regulatorn
kan koppla in och ur elektriska apparater som kräver
32
Termiska ställdon är långsamma och kan inte reglera
stora ventiler för höga flöden. De användas ändå i hög
utsträckning för rumsreglering. De har lågt pris och små
dimensioner.
0-10V ställdon
Dessa styrs av en analog 0-10V-signal och har en inbyggd lägesavkänning för att öppna ventilen i proportion till styrspänningen. Här finns en mängd olika typer
av don som endast har det gemensamt att donet ändrar
läget i proportion till styrspänningen.
Öka/minska-ställdon
Även dessa don kan se ut på många sätt, men de styrs
av en elmotor som öppnar eller stänger t ex en ventil
eller ett spjäll beroende på rotationsriktningen. De styrs
av 2 utgångar från regulatorn, en för öppning och en för
stängning. Lägesåterkoppling i detta fall förekommer sällan. De styrs vanligen av 24V och kan då ofta styras
direkt från regulatorn. Även 230V styrsignal förekommer. Då krävs mellanreläer för styrningen.
Kontaktorer eller reläer
Dessa används för att med en svag elektrisk signal från
regulatorn kunna styra t ex elradiatorer, elpatroner eller
motorer som kräver hög spänning och ström.
6.2 Utsignaler
Olika ställdon kräver olika utsignaler från reglerenheten.
Utgångarna är därför ställbara i reglerenheten för olika
typer av ställdon.
Valbara utmatningstyper:
Används normalt för:
-
Utgången påverkas inte av
själva reglerutmatningen
Pulsstyrning
Termiska ställdon eller elvärmestyrning via t ex kontaktorer
On-off-styrning
2-lägesdon, t ex motorstyrning,
spjäll eller elvärme
3p (öka/minska)
Öka/minska-ställdon
0-10V styrning
Styrsignal för 0-10V ställdon,
varvtals- eller eleffektstyrning
Pulsstyrning (tidsproportionell styrning)
Utgången går till under en del av den ställbara periodtiden. Till/från-förhållandet = den utmatade effekten.
Exempel: Vid 25% effektutmatning och 20 minuters
periodtid ligger utgången ”till” under 25% av 20 minuter
= 5 minuter, och ”från” under resterande 15 minuter, varefter utgången går till igen och förloppet upprepas. Används pulsstyrning på utgång A1 eller A2, utmatas vald
min alt. max-spänning.
On/off-styrning
Utgången går till då effektvärdet för utgången är 100%,
och ligger sedan tillslagen ända tills effekten går ner till
0%, då utgången går ifrån. Utgången ligger frånslagen
tills effekten återigen når 100% varvid utgången går till
igen. Används on/off-styrning på utgång A1 eller A2
utmatas vald min- alt. maxspänning.
3P (öka/minska)-styrning
Detta gäller utgång D1 och D2 som samverkar. Ställdonet
består av en elmotor som t ex öppnar eller stänger en
ventil beroende på rotationsriktningen. I läget då utgång
D1 är ”till” och D2 är ”från”, öppnar ett kylställdon (eller
omvänt stänger ett värmeställdon), tills öppningsgraden
motsvarar den utmatade effekten. Om både D1 och D2
är ”från” stannar motorn. Utgångarna D1 och D2 kan
aldrig ligga ”till” samtidigt.
Ställdonet har ingen lägesåterkoppling till regulatorn. Den
beräknar ställdonets läge genom att registrera gångtiden
i förhållande till den totala gångtiden. Denna gångtid
måste därför ställas in. Då regulatorn registrerar att
ställdonet är i ett ändläge, utmatas öppna- alt. stängsignal fortlöpande. Om ställdonet inte befann sig i
ändläget kommer det ändå att gå dit. Detta fungerar som
en lägeskalibrering.
0-10V styrning
Detta gäller utgångar A1 och A2. Spänningen moduleras mellan inställd min och maxspänning i förhållande
till utmatad effekt till utgången. Exempel: Om minspänningen är inställd på 2V, maxspänningen på 6V och
utmatad effekt är 25%, blir spänningen 2V + 25% x (6-2)
= 3V.
Gå till funktion ”TYP” under meny 4. Ställ in önskad typ
av styrning (utmatning) enligt ovan.
6.3 Värme-, kyleller direkt
temperaturstyrning av utgång
Man kan välja om en utgång skall styra ett värmeställdon,
ett kylställdon eller ett ställdon för både värme och kyla.
Man kan också välja att utgången direkt skall styras av
rumstemperaturen, oavsett övrig reglering.
Ett kylställdon aktiveras endast då regulatorn matar ut
ett effektvärde för kyla. Ett värmeställdon aktiveras endast då regulatorn matar ut ett effektvärde för värme.
Ett ställdon som direkt styrs av rumstemperaturen påverkas inte av regulatorns utmatade effekt, utan endast av valda gränsvärden för rumstemperaturen.
Gå in på funktionen ”Vk:HC” under meny 4, och ställ in
följande val för önskad utgång:
COOL:
HEAT:
HC:
dIFF:
för styrning av kyla
för styrning av värme
för styrning av både kyla och värme
för direkt temperaturstyrning
I läge ”HC” utmatas 0-5V vid kylbehov 100-0% och
5-10V vid värmebehov 0-100% på utgång A1 och A2.
Det är möjligt att före leverans få regulatorn inställd
Så att 0-10V utmatas på utgång A1 både vid 0-100%
kylbehov och 0-100% värmebehov.
6.4 Timerforcering
Man kan välja att en valfri utgång skall gå ”till” då den
inbyggda timern aktiveras. Denna funktion kan användas t ex om man under en begränsad tid vill forcera
luftflödet till ett rum. Timern kan då inte samtidigt påverka driftläget.
Gå in på funktionen ”FORC.” under meny 4, och ställ in
FORC.:
0 = urkopplad och 1 = inkopplad.
6.5 Kaskadreglering
En av de fyra utgångarna kan kaskadregleras. Kaskadreglering förklaras närmare under kapitel 4.9. Då
kaskadreglering väljs för en utgång, urkopplas eventuellt tidigare val av kaskadreglering för annan utgång.
Gå in på funktionen ”CASC.” under meny 4, och ställ in
CASC.:
CASC = inkopplad.
6.6 Change Over-funktion
En av de fyra utgångarna kan ställas om till ”Change
Over”-funktion som alternativ till kaskadreglering. Då
Change Over väljs för en utgång, urkopplas eventuellt
tidigare val av Change Over eller kaskadreglering för
annan utgång. Utgången måste också vara vald som
”COOL” eller ”HEAT”.
Gå in på funktionen ”CA.CO” under meny 4, och ställ
in följande val för önskad utgång:
CA.CO:
C-O = inkopplad
Även ingångsfunktion ”tEMP” under meny 5, ”IN.nr” 2
måste väljas. Till denna ingång skall en givare anslutas som mäter temperaturen i kyleller värmemediet.
33
Då ingången inte är aktiv, vilket initialt innebär att temperaturen i mediet är lägre än det inställda värdet vid
”LIM-1”, kommer utgången att arbeta som en kylutgång.
Genom att ställa funktion ”OMR.” = ”rum °C”, kommer
temperaturen istället att jämföras med den rådande,
reglerande rumstemperaturen. Värdena vid ”LIM-0” och
”LIM-1” kommer då att visa streck.
Villkoren för aktivering av ingångenkan inverteras genom att ställa ”INV.” = 1. För att ingången skall bli aktiv
krävs också att rätt driftlägesvillkor är valt under funktion ”DR.L”.
Change Over-funktionen påverkar även fläkthastighetsstyrningen på samma sätt, arbetar utgången som en
kylutgång kommer fläkthastigheten inte att vara aktiv
vid värmebehov om reglerenheten är inställd på automatisk fläkthastighetsstyrning. Omvänd funktion då utgång är aktiv som värmeutgång. Funktionen kan
avaktiveras under meny 12, funktion ”C-O” = 0.
6.7 Begränsning av reglerområdet
(gäller ej om ”direkt temperaturstyrning av utgång” är
valt, läs då istället under punkt 6.7)
Gränsvärdena kan även ställas så att LIML% är större
än LIMH%. Då en utgång skall styra både värme och
kyla, ”HC”, kan gränsvärdena ställas in mellan -100%
och +100%. -100-0% avser kyla och 0-100% avser
värme. Om utgången skall reglera inom området från
50% kyla uppåt till 75% värme skall LIML% ställas på 50 och LIMH% ställas på +75.
6.8 Inställning av temperaturgränser vid ”direkt temperaturstyrning” (se 6.3)
Då ”dIFF” är valt vid funktion ”VkHC”, styrs utgången
inte av effektvärdet från regulatorn, utan direkt av valda
rumstemperaturgränser.
Ställ in ett temperaturområde med funktionerna ”LIM.1” och ”LIM.-0”. Då temperaturen ligger inom detta område, och ”PULS”-, ”3P” eller ”0-10” -styrning är valt, se
6.2, styrs effekten till utgången av temperaturens värde
i förhållande till dessa gränsvärden.
Då temperaturen når ”LIM.-1” eller ligger utanför detta
värde, utmatas 100% effekt till utgången.
Då temperaturen når ”LIM.-0” eller ligger utanför detta
värde, utmatas 0% effekt till utgången.
Reglerenheten räknar fram ett effektvärde mellan 0100% som skickas vidare till utmatningslogiken. För
varje utgång kan man välja om den skall styras inom
hela eller en del av detta område.
Då ”OnOF” är valt vid funktion ”VkHC”, går utgången till
då temperaturen når ”LIM.-1”, och ligger till fortlöpande
tills temperaturen når ”LIM.-0”. Då går utgången ifrån,
och ligger kvar i frånslaget läge till temperaturen igen
når ”LIM.-1”, varvid utgången går till igen.
Exempel:
Om man t ex har valt att en utgång skall styras inom
området 20-50%, kommer effekten till själva utgången
att styras på följande sätt:
Gå till funktion LIM.-1 respektive LIM.-0 och ställ in
temperaturgränserna mellan 2-30C.
Effekt från regulatorn Effektutmatning till utgången
0-20%
0%
20-50%
0-100%
50-100%
100%
Denna funktion kan användas t ex för att styra utgångar
i sekvens. Om man väljer att den första utgången skall
regleras inom området 0-50%, och att den andra utgången skall regleras inom området 50-100%, kommer endast den första utgången att vara aktiv vid lågt
effektbehov.
Då effektbehovet ökar till mer än 50%, kommer den
andra utgången att börja regleras, medan den första
utgången ligger konstant tillslagen.
Gå in under meny 4, och ställ in följande val för önskad
utgång:
LIML%:
LIMH%:
34
den undre effektgränsen i %
den övre effektgränsen i %
6.9 Inställning av spännings
gränser för utgång A1 och A2
Spänningen på utgång A1 och A2 ligger normalt mellan
0-10V, men värdena kan begränsas uppåt och nedåt.
Spänningen ut från utgång A1 respektive A2 underskrider inte det valda minvärdet i funktion ”LIML V” och överskrider inte det valda maxvärdet i funktion ”LIMH V”.
Undantag: Då utgång A1 eller A2 styrs av ingångsfunktion ”cond”, kommer spänningen att sättas till 0
Volt oavsett värdet i ”LIML V”.
Exempel:
Om minspänningen =2V, maxspänningen =6V och
utmatad effekt =25% blir spänningen 2V+25% x (6-2) = 3V.
Gå till funktion LIML V och LIMH V och ställ in spänningsgränserna mellan 0,0-11,0V.
6.10 Frånkoppling av utgång om
fläkt är frånslagen eller
spjäll är stängda
Denna funktion gäller endast om styrning av fläkt eller
spjäll är valt. Då alla reläer i en extern reläenhet är
frånslagna, dvs. då eventuell fläkt är frånslagen eller
alla spjäll är stängda, kommer utgången att gå ifrån.
Denna funktion kan t.ex. användas för att förhindra överhettning i en värmefläkt genom att värmen stängs av
då fläkten står stilla.
Frånkoppling av utgång vid inaktivt spjäll eller fläkt ställs
in under meny 4:
Funktion ”FL-0”
6.13 Val motionering
Vissa ventiler behöver ”motioneras”, dvs. öppnas och
stängas med jämna mellanrum för att inte fastna eller
kärva fast.
Motionering sker med valbart dygnsintervall:
D1 och A1 öppnar mellan kl. 01:00 - 01:03 varvid
D2 går ifrån.
D2 och A2 öppnar kl. 01:30 - 01:33 varvid D1 går ifrån.
Inställningar för motionering ställs in under meny 4:
Funktion ”MOT.”
välj antal dygn mellan
motioneringarna. Värdet 0
urkopplar motioneringen.
välj 0 (funktion urkopplad)
välj 1 (funktion inkopplad)
6.14 Reläer i extern reläenhet
6.11 Val periodtid vid pulsutmatning eller total gångtid
för ett öka/minska-ställdon
Vid reglering av fläkt eller då steg-reglering för t ex luftspjäll är valt: Se vidare kapitel 4.8.
Vid pulsutmatning kräver olika typer av ställdon olika
pulstider, se 4.2. Vid styrning av termiska ställdon är
ofta 20 minuter en lämplig periodtid. Vid styrning av
elvärme är 0,5-5 minuter ofta en lämplig periodtid. Vid
pulsutmatning ställs periodtiden in i antal minuter.
1.
2.
3.
4.
Vid öka/minska-utmatning måste ställdonets totala
gångtid ställas in i antal sekunder för att regulatorn skall
kunna beräkna dess läge.
Periodtid ställs in under meny 4:
Funktion ”P.TID” pulsutmatning:
öka/minska:
välj antal minuter
välj antal sekunder
Annars styrs reläerna på följande sätt,
(överst har högst prioritet):
Påverkan
Påverkan
Påverkan
Relä 1:
Relä 2:
Relä 3:
av kondensgivare
av sekundär temperaturgivare
av generell 0-10V givare
Tillslaget om utgång A1 matar ut >5V,
annars frånslaget
Tillslaget om utgång A2 matar ut >5V,
annars frånslaget
Påverkas endast enligt punkt 1-3
Relä 1 och 2 påverkas av utgång A1 och A2.
Genom att ändra vissa inställningar för A1 och A2 under meny 4, kan man få dem att fungera på samma sätt
som de digitala reglerutgångarna D1 och D2, då flera
digitala utgångar behövs.
6.12 Val invertering av utgång
Invertering innebär att utgång D1 respektive D2 går till
istället för ifrån och omvänt.
Vid öka/minska-utmatning kommer utgångarna fungera omvänt så att ställdonet byter rotationsriktning.
Utgång A1 respektive A2 ger 10-0V istället för 0-10V,
t ex 7V blir istället 3V.
Invertering av utsignal ställs om under meny 4:
Funktion ”INV.”
välj 0 (funktion urkopplad)
välj 1 (funkfion inkopplad).
35
7
Datakommunikation
37
Reglerenheten har en inbyggd kommunikationsport som
möjliggör anslutning till ett RS485-nätverk med modbus för övervakning och överstyrning via ett överordnat
system, t ex en dator.
När ett helt paket med bytes har skickats från servern,
får den nod som tillfrågats möjligheten att sända ut sitt
svar tillbaks till servern.
7.1.5 Modbus-adress
7.1 Modbus-protokollet
Modbus är ett kommunikationsprotokoll (språk) som
används för att överföra information mellan en server
och ett flertal klientnoder.
All ”trafik” på nätverket initieras alltid bara av servernoden. Alla andra noder på nätverket tillåts bara att sitta
tysta och vänta på att servern tillfrågar just dem. Klientnoderna kan därmed inte skicka egna paket till någon
annan klientnod. En klientnod kan inte heller sända ut
spontana meddelanden till servern, såsom t ex larmer
eller liknande. Istället upprättar man en regelbunden avläsning från servern, så att denna kan upptäcka larmer
ute i klientnoderna.
7.1.1 Protokollet Modbus RTU
Modbus RTU, som är en av de olika varianter av modbus-protokollet, används för att kommunicera med
reglerenheten. Andra ”dialekter” som finns (men ej stöds
av reglerenheten) är Modbus ASCII och Modbus TCP.
Informationen på modbus-nätverket är uppbyggd av en
lång rad ettor och nollor. Dessa kallas för bitar och grupperas upp i bytes (= tecken). Varje byte ser ut enligt
följande:
(1 bit)
(8 bitar)
(1 bit)
Andra byte-uppbyggnader kan väljas med hjälp av en
rumsenhet med display (eller handenhet). 7 eller 8 databitar kan väljas, och 1 eller 2 stoppbitar. En extra paritetsbit precis före stoppbiten kan också väljas för att ge
extra felavkänning.
7.1.3 Datahastighet
Reglerenheten är förinställd på hastigheten 9 600 bitar/
sek. Andra hastigheter kan väljas med hjälp av en rumsenhet med display (eller handenhet). Om datahastigheten ändras till en högre nivå, ställs högre krav
på nätverkskabeln. Man kan behöva begränsa kabellängden och ibland även välja en skärmad kabel. En
terminering av kabelns ändar kan också behövas vid
högre hastigheter för att ta bort s k reflektionsstörningar.
7.1.4 Modbus RTU-paket
Varje ”paket” (meddelande) som skickas på nätverket
innehåller följande information:
a)
b)
c)
d)
38
nodadress
kommando
datavärden
checksumma
Var noga med att se till att ingen modbusapparat får
samma nummer som någon annan på ett och samma
segment (buss). Det är därför bra att upprätta en lista
med nodnummer som talar om vilket rum som respektive apparat är installerad.
Väljer man att ställa in adressen på kretskortet, behöver man räkna ut en binär kod. Varje knapp motsvarar
ett värde som är dubbelt så stort som föregående knapp.
Den första knappen betyder 1, nästa knapp 2, nästa 4,
nästa 8 osv.
Exempel:
ON
1
7.1.2 Databitar och bytes
a) startbit
b) databitar 0-7
c) stoppbit
Varje modbusapparat behöver en egen unik adress för
att kunna kommunicera på nätverket. Denna kallas för
nodadress, och skall vara ett nummer mellan 1 och 247.
Nodadressen ställs in på reglerenhetens kretskort på
en rad med knappar eller direkt på en displayenhet.
(1 byte)
(1 byte)
(1-252 bytes)
(2 bytes / CRC-16)
2
3
4
5
6
7
8
Ovan knapprad kallas för ”dip-switch” och har knapparna
2, 5 och 6 uppdragna i läge ”ON”. Knapparna är värda i
tur ordning 1, 2, 4, 8, 16, 32, 64 och 128. Om en knapp
är i läge ”ON” skall knappens värde räknas med. Ovan
exempel betyder att adressen 50 är vald.
(0+2+0+0+16+32+0+0 = 50)
För att snabbt räkna ut rätt binär kod, kan vissa miniräknare användas (som har binära talsystem). Den
medföljande kalkylatorn i Microsoft Windows kan ställas in i ”avancerat läge”, och kan då användas för att
omvandla vanliga decimala nummer till binära. Observera att man då måste vända på ordningen på ettorna
och nollorna. Den siffra som visas längst till höger på
kalkylatorn skall alltid ställas in på knappen längst till
vänster på reglerenhetens dip-switch. Visar kalkylatorn
färre än åtta siffror, betyder det att resten av knapparna
till höger på dip-switchen skall ställas i off-läget (alltså
inte ”ON”).
Det är viktigt att dip-switcharna hamnar i sina distinkta ändlägen. Om någon av switcharna hamnar i
ett mittenläge får reglerenheten fel adress.
Om man ställer om nodadressen via en displayenhet,
så struntar reglerenheten i dip-switchens inställning och
tar den adress som man ställer in på displayen istället.
Detta indikeras med bokstaven ”F” i displayen, som innebär att adressen som visas skiljer sig från den adress
som är inställd på dipswitchen. Adressen hålls kvar i
minnet även om det skulle bli strömavbrott.
Om man sedan vid ett senare tillfälle skulle ställa om
adressen med hjälp av dip-switchen igen, så struntar
reglerenheten i det gamla värdet som ställdes in från
displayen tidigare. Det värde som visas på displayen
är alltid den gällande adressen. Har man ingen
displayenhet kan man därför inte vara helt säker på att
rätt adress visas på dip-switchen. Det är därför alltid
bra att dokumentera sin installation noggrant.
7.1.6 Modbus-register
Alla modbus-produkter har ett antal olika register som
kan nås för att läsa av eller ändra värden. I reglerenheten
är registerna organiserade i följande fyra registerareor:
a)
b)
c)
d)
area 0x:
area 1x:
area 3x:
area 4x:
1-bitsregister, 11 st (läs/skriv)
1-bits statusregister, 9 st (läs)
16-bits statusregister, 18 st (läs)
16-bitsregister, 78 st (läs/skriv)
Varje register har ett nummer som anger dels vilken
area det tillhör, och dels vilket ordningsnummer det har
i arean. Det första 4x-registret heter t ex 40001 och det
sista 40078. När modbus-paketen sänds ut på nätverket,
skickas bara registrens ordningsnummer med, eftersom
varje paket är avsett för att läsa eller skriva register tillhörande en särskild area, beroende på vilket kommando
som skickas med i paketet (se punkt 7.1.7 nedan). Det
första registret i area 4x, dvs register 40001 skickas ut
som nummer noll, och register 40002 heter 1 osv.
Exempel:
01 04 00 05 00 01 CL CH
Första byten anger destinationsadressen för paketet.
Andra byten är kommando 4, dvs ”läs 16-bits statusregister”. De följande två bytarna, dvs ”00 05”, anger att
man vill läsa av register 30006. De kommande två bytarna anger hur många register man vill läsa av i följd,
och i detta exempel frågas bara efter ett enda register,
dvs ”00 01”. Sista två bytarna är en checksumma (”CL
CH”), vilket är ett framräknat värde som sändaren
skickar med paketet för att mottagaren skall kunna kontrollera att paketet kom fram korrekt och är intakt.
En fullständig lista på alla register finner du sist i detta
kapitel. Där framgår även hur varje datavärde presenteras, t ex att värdet 0 till 318 betyder 0 till 31.8°C. För
att presentera alla datavärden korrekt på en
övervakningsdator eller hemsida, behöver man lägga
in en omvandlingsformel så att värdet visas rätt.
7.1.7 Modbus-kommandon
För att läsa och skriva till reglerenhetens register, används följande kommandon:
01.
02.
03.
04.
Läs
Läs
Läs
Läs
1-bitsregister
1-bits statusregister
16-bitsregister
16-bits statusregister
(area 0x)
(area 1x)
(area 4x)
(area 3x)
05.
06.
15.
16.
Skriv
Skriv
Skriv
Skriv
till
till
till
till
1-bitsregister
16-bitsregister
flera 1-bitsregister
flera 16-bitsregister
(area 0x)
(area 4x)
(area 0x)
(area 4x)
7.1.8 Modbus RTU över Ethernet
Det finns två olika sätt att koppla upp ett modbus-nätverk till internet eller ett LAN-nätverk. Antingen väljer
man en converter som kan omvandla Modbus TCP-paket, som kommer från ett övervakningsprogram, till
Modbus RTU-paket, och vice versa. All trafik mellan
dator och converter går då vanligen via TCP-port 502.
Det andra sättet är att använda ett övervakningsprogram
som skickar vanliga Modbus RTU-paket till en converter,
som helt transparent skickar vidare paketet ut på Modbus-nätverket. Inställningen i övervakningsprogrammen
brukar då heta ”Modbus RTU over Ethernet” eller något
liknande. Trafiken mellan dator och converter brukar då
gå via en annan TCP-port, t ex 4001.
7.1.9 Statuslampor
På reglerenhetens kretskort finns två lampor som visar
status för modbus-kommunikationen.
Den ena lampan heter ”RD/TD” och betyder ”datamottagning/datasändning” (receive data/transmit data).
Denna blinkar till med gul färg när reglerenheten tar
emot ett paket från servern. Den blinkar även till snabbt
när reglerenheten skickar sitt svar (oftast så snabbt inpå
mottagningsblinkningen så att det ser ut som bara ett
blink). RD/TD-lampan blinkar inte när paket skickas från
servern som är ämnat för andra klientnoder på nätverket.
Den andra lampan heter ”ERROR”, och blinkar till om
det mottagna paketet var felaktigt, dvs innehåll en felaktig läsning eller skrivning, t ex till ett registernummer
som inte finns eller liknande. Lampan blinkar även till
om paketet från servern hade en felaktig checksumma
(CRC-kod).
Ett undantag för den röda lampan, är att den inte blinkar om servern skickat ut en felaktig läsning eller skrivning till samtliga noder (dvs ett ”broadcast” till adress
noll).
7.1.10 Felmeddelanden
Om en felaktig fråga skickas ut från servern, svarar
klientnoderna med ett felmeddelande tillbaks till servern,
samt blinkar till rött på ERROR-lampan.
De felmeddelanden som reglerenheten kan skicka ut
är följande:
a)
b)
c)
d)
otillåtet kommando
otillåten dataadress
otillåtet datavärde
felaktig CRC-checksumma
(felkod
(felkod
(felkod
(felkod
1)
2)
3)
9)
39
Ett felmeddelande kan se ut enligt följande:
01 81 02 CL CH
Första byten anger den egna nodadressen. Den andra
byten visar vilket kommando som servern skickade ut
när frågan ställdes. Denna kommandosiffra adderas
med 128 innan den skickas ut, för att tala om att det är
ett felmeddelande (ovan exempel är hexadecimalt, där
81 motsvarar det decimala numret 129). Den tredje byten
är själva felkoden. Byte 4 och 5 är en CRC-kod (checksumma) för detta felmeddelande (CL och CH).
Om servern skickat paketet till samtliga noder (dvs en
”broadcast” till adress noll), så skickas aldrig något felmeddelande ut tillbaks till servern.
7.1.11 Fördröjningar och kommunikationsfel
7.1.12 Övervakningsprogram
För att övervaka och styra noderna på modbus-nätverket,
behövs någon typ av program på serverdatorn. Det finns
både stora och små program som är gjorda för att passa
olika ändamål.
Ett vanligt program som används i många fall är Citect
Scada. Detta program klarar även av att kommunicera
med andra nätverk och hanterar larmer osv. Många andra kända program klarar också av modbus, och brukar
ibland finnas som tillvalmoduler till programmen.
För att testa noder på ett nätverk finns gratisprogram att
hämta på internet som endast kommunicerar med enstaka noder. Se www.modbus.org, och klicka på
”technical resources”. Under rubriken ”offsite links” finns
några tips.
Om man kommunicerar med modbus-noder via ett LANnätverk eller internet, så kan det ibland uppstå problem
med timeouts och uteblivna svar. Detta kan visa sig bero
på överföringen via TCP/IP-kommunikationen, och man
behöver då testa att ställa om tidsfördröjningar och antal återförsök (repetitioner).
Man kan även ganska enkelt skapa egna program i t ex
Visual Basic eller C++ om man har tillgång till
programmeringsverktyg och har grundkunskaper inom
programmering.
Man kan även ställa in reglerenheten (med hjälp av en
rumsenhet med display eller handenhet) så att svaret
till servern inte skickas omedelbart, utan först efter en
liten fördröjning (anges i antal millisekunder på
displayen). Detta kan ibland avhjälpa vissa fel, då t ex
convertern inte hinner uppfatta svaret, beroende på att
den hela tiden byter riktning på kommunikationsflödet
(dvs när den skickar serverns frågor respektive när den
lyssnar).
Det finns en möjlighet att slavkoppla en eller fler reglerenheter för t ex större rum med krav på många ställdon.
I detta fall används modbus-porten till att ta emot styrsignaler från en master-reglerenhet, och kan inte användas till modbus-kommunikation.
Om man använder en converter mellan RS485 och
RS232, bör man välja en sådan som har automatisk
flödeskontroll, dvs att den själv ställer sig i lyssningsläge, och automatiskt växlar riktning när servern skall
prata, och sedan direkt återgår till lyssning efteråt.
Att använda t ex RTS-signalen på RS232-porten för att
växla mellan lyssning och sändning, brukar ofta bli otillräckligt snabbt vilket resulterar i uteblivna svar till
servern, trots att noderna skickar svaret.
40
7.1.13 Slavläge (ej modbus)
En reglerenhet väljs då ut som master, och skickar sina
utsignaler via kommunikationsporten. Masterns skruvplint ”TO ROOM UNIT/SLAVES” skall användas för att
koppla till slavarnas plint ”MODBUS/EIA-485”. Notera
att endast tre ledare skall kopplas in på mastern (A1, B1
och C1).
Protokollet som används vid master/slav-styrningen är
ett internt protokoll som inte kan anslutas till modbusnätverk. Det är därför bara mastern som får kopplas in
till ett modbus-nätverk.
Se mer om detta i kapitel 2.
7.2 RS485-nätverk
På ett RS485-nätverk skickas information mellan två
eller fler apparater. Datahastigheten kan vara upp till
10 Mbit/sek, och ibland även högre. Reglerenhetens
maxhastighet är dock 38 400 bitar/sek. RS485 är gjort
för att kunna sända information över ledningar med riktigt långa avstånd, upp till ca 1 km och ibland längre.
Allt beroende på hur väl nätverket byggs upp.
7.2.1 Noder, server och klienter
Varje apparat som ansluts till ett datanätverk kallas för
”nod”. Använder man modbus som protokoll, tillåts att
man kan ha många klientnoder men endast en server.
Definitionen av server och klient kan ibland benämnas
lite olika. I denna manual benämner vi den centrala datorn/enheten som server, och alla andra noder för klienter. Servern kallas även ibland för master, och klienterna för slavar.
På ett RS485-nätverk kan alla noder kommunicera
dubbelriktat, dvs både läsa och skriva. Det är dock bara
en som får prata i taget. Detta regleras på lite olika sätt
beroende på vilket protokoll man väljer att använda. Med
modbus som protokoll har man bestämt att bara
servernoden får initiera all trafik på nätverket.
Här följer några exempel på convertrar som vi tycker
fungerar bra:
· ICP CON 7520AR
· Moxa NPort 5430
· Moxa NPort 5430i
· NetBiter RTU/TCP
· Procon TCP/485
1 segment (typ a ovan)
4 segment (typ b ovan)
4 segment, samt 2kV
isolation (typ b ovan)
1 segment (typ c ovan)
1 segment (typ c ovan)
7.2.5 Repeater
För att dela upp ett segment i flera delar, behövs en
repeater. Detta är användbart när man t ex vill isolera
två delar av ett segment från varandra, eller när ett segment redan har max antal noder och man behöver ansluta fler noder.
Ett annat alternativ är att redan från början dela upp
nätverket i flera segment och lämna plats för extra noder
på varje segment.
En nackdel med en repeater, är att det uppstår en viss
fördröjning av trafiken. Men i de flesta fall saknar detta
betydelse.
7.2.2 Transceiver
7.2.6 Skruvplint för nätverkskabel
Inuti reglerenheten finns en elektronisk krets som kallas transceiver, vilket betyder ”kombinerad sändare och
mottagare”. Den tar emot signalerna från nätverket och
omvandlar dessa till rätt nivåer för att den interna
processorn skall kunna förstå dem. Transceivern tar
även emot processorns sändsignaler och ser till att
dessa skickas ut med rätt nivå på nätverket.
Nätverkskabeln skall anslutas till reglerenhetens 3poliga skruvplint. Det är viktigt att rätt ledare ansluts på
rätt skruvpol i plinten. Alla noder skall anslutas med
samma polaritet överallt, dvs alla A-ledare till A2, och
alla B-ledare till B2. Detta gäller även den centrala
servern. På vissa andra noder är plintmärkningen annorlunda, t ex D+ och D- eller liknande. Reglerenhetens
A2 är plus, och B2 är minus.
7.2.3 Bitar och signalnivåer
Varje etta och nolla som skickas på nätverket, omvandlas till elektriska signaler. Dessa kan mätas upp med
ett oscilloskop eller liknande. Om man mäter signalerna
mellan kanal A och B motsvarar en etta ca +5 volt och
en nolla -5 volt.
Ju fler noder man ansluter på nätverket, så minskar
signalnivåerna per nod. Både de positiva och negativa
signalerna närmar sig då nollstrecket. För att en nod
skall tolka en etta, behövs en signalnivå högre än 0,2
volt, och en nolla tolkas om signalnivån är under 0 volt.
7.2.4 Converter
För att koppla upp RS485-nätverket till en dator eller
mot internet, behövs någon typ av converter. Det finns
många olika varianter och fabrikat på marknaden, och
dessa omvandlar signalerna på följande sätt:
a) RS485 till RS232 (transparent protokoll)
b) RS485 till TCP/IP (transparent protokoll)
c) Modbus RTU till Modbus TCP
Även en jordledning skall anslutas till alla noder till skruvpol C2 (heter även GND på vissa noders skruvplintar).
Jordledningen skall även kopplas in till skyddsjord, vanligen i närheten av servern.
7.2.7 Tvinnad partråd
RS485 kan kommunicera på de flesta kabeltyper, men
man bör alltid använda tvinnad partråd för att motverka
störningar och kan då ha längre kablar.
En tvinnad partråd reducerar både utstrålade störningar
och påstrålade störningar från omgivningen. Eftersom
båda ledarna i ett tvinnat kabelpar kommer precis lika
nära alla störkällor i alla riktningar, så släcks varje störsignal ut i transceivern, beroende på att ledarnas signaler mäts differentiellt.
Alla datasignaler sänds nämligen ut positivt i A-ledningen, och i B-ledningen spegelvänds signalerna. När
de båda signalerna läses av i en nod, blir signaler som
skiljer sig åt mellan ledningarna förstärkta, och alla likartade signaler (såsom alla yttre störningar) blir dämpade.
Typ c ovan innebär att serverdatorn skall skicka Modbus TCP-paket till convertern, så omvandlar convertern
till och från Modbus RTU. De andra (a och b) är gjorda
för att prata Modbus RTU direkt.
41
Trots att RS485 är en tvåtrådskommunikation, behövs
alltid en tredje ledare som skall kopplas in mellan alla
noder. Det är nämligen så att alla noder behöver en referens till jord, för att förhindra att överspänningar skall
uppstå i de fall där matningsspänningen på de olika
noderna kommer från olika säkringsgrupper etc. Detta
kräver också att noderna har inbyggd galvanisk isolation.
Kabeln skall ha en karaktäristisk impedans på 120 ohm,
och behöver i de flesta fall inte vara skärmad. Vid högre
hastigheter och i svårare miljöer, såsom i industrilokaler kan skärmad kabel vara nödvändig. För att få med
den tredje ledaren till alla noder, kan en 4-ledare väljas
med två separat tvinnade par. Alternativt en 2-ledare
med en extra jordledare som inte är intvinnad i paret.
7.2.8 Galvanisk isolation
Reglerenheten är galvaniskt isolerad från nätverket, tack
vare särskilda optokomponenter och dc/dc-omvandlare.
Detta ger reglerenheten ett bra skydd mot oförutsedda
överspänningar och felkopplingar.
Med en polarisering inkopplad, dras signalnivån upp
till en stabil nivå och förhindrar att signalen ligger och
”fladdrar” omkring noll.
7.2.10 Terminering
För att ta bort reflektionsstörningar på nätverket, kan
ändtermineringar kopplas in. Detta behövs normalt bara
vid högre datahastigheter än 9 600 bitar/sek.
7.2.11 Elektromagnetiska störningar
Vid datahastigheten 9 600 bitar/sek pulseras ettor och
nollor ut på nätverkskabeln med frekvensen 4,8 kHz.
Eftersom datasignaler inte består av rena sinusvågor,
uppstår även en del högre frekvenser på signalen. Detta
beror på att en god kommunikation kräver så ren
”fyrkantsvåg” som möjligt, dvs med snabba upp- och
nedgångar av signalen.
För att begränsa elektromagnetiska störningar (EMI),
finns en inbyggd ”slewrate”-begränsning i transceivern,
som gör att alltför snabba upp- och nedgångar i signalerna rundas av något.
7.2.9 Polarisering
7.2.12 Skärmad kabel
När alla noder på nätverket är ”tysta” blir signalnivån
odefinierad eftersom då en nod ställer sig i lyssningsläge, belastar den inte nätverket alls, och tillför då ingen
spänning. Detta gör att hela nätverket i princip blir helt
spänningslöst, och därmed känsligt för störningar utifrån. Signalnivån ligger då omkring 0 volt och riskerar
att ”fladdra” över 0,2 volt och under 0 volt, vilket skulle
tolkas som ettor och nollor i noderna.
42
Skärmad kabel används i sådana miljöer där starka
elektromagnetiska störningar förekommer, såsom t ex i
industrilokaler. Skärmen tar även bort utstrålade störningar från modbus-nätverket.
7.3 Uppbyggnad av nätverk
För att bygga upp ett stabilt och fungerande nätverk med
ett flertal noder krävs att man tar hänsyn till några viktiga aspekter. Det finns annars en risk att det uppstår
problem med kommunikationen. En felaktig uppkoppling kan till och med skada noderna eller den centrala
convertern.
Vi rekommenderar därför att ni läser igenom följande
kapitel noggrant, och även tar del av tillämpliga standarder, t ex Modbus-standarden, EIA-485-standarden, ESDskydd m fl.
7.3.1 Segment
Ett nätverk kan byggas upp av ett eller flera segment
beroende på hur platsen för installation ser ut fysiskt. Ett
segment kallas även för ”slinga”, och är den fysiska ledningen som går mellan noderna på nätverket.
Varje segment skall byggas upp som en buss, vilket innebär att ledningen bildar en lång rak linje med noderna
anslutna direkt på segmentet. Detta innebär att man inte
får koppla in långa avstick på segmentet för att dra ut till
noderna. Man ska därför dra fram både inkommande
och utgående nätverksledningar ända in till nodens
skruvplint.
Om man ändå skulle koppla in noderna via långa avstick, kan det uppstå reflektionsstörningar eftersom varje
avstick blir som nya små segment.
I många fall behöver man installera olika typer av noder,
även av olika fabrikat, på ett och samma segment. Om
noderna har olika unit loads, behöver man räkna ut den
totala unit loaden enligt följande exempel:
15 st R221D
á 1 UL = 15 UL
60 st C221
á 0,1 UL = 6 UL
1 st
RS485-converter á 1 UL = 1 UL
___________________________________
Total UL på segmentet:
22 UL
(kvarvarande kapacitet: 10 UL)
En annan viktig sak att tänka på, är att inte överdriva
antalet noder per segment, eftersom det i många fall är
bra att dela upp nätverket i olika segment. Eftersom alla
noder på segmentet delar samma elektriska ledningspar, kan de alla utsättas för störningar om en enda nod
skulle gå sönder. En enda felkoppling med t ex 24V in
på segmentet skulle då i värsta fall förstöra alla noder
på segmentet.
7.3.3 Nätverkskabel
Kabeln skall vara av typen tvinnad partråd. Kabeln skall
även ha en tredje ledare för jord. Om man har en skärmad kabel, får inte skärmen användas som jordledning,
utan normalt används en 4-polig partvinnad kabel, där
det ena paret används för dataöverföring, och en av
ledarna i det andra paret som jordledning.
Notera att om kabeln har en skärm, skall denna alltid
anslutas (se punkt 7.3.4 nedan om skärmad kabel).
Skärmad kabel behövs bara i vissa fall där omgivande
miljön har mycket radiostörningar, såsom t ex i industrilokaler. Datasignalerna som skickas på nätverket kan
också i viss mån sända ut radiostörningar som behöver
skärmas av, men det gäller oftast mycket högre datahastigheter.
7.3.2 Antal noder
Varje segment har en maxgräns på hur många noder
man får ansluta. Överskrider man maxgränsen riskerar
man överbelasta segmentet, vilket kan leda till fel i
kommunikationen eller att noder förstörs.
RS485-standarden talar om att varje segment skall klara
av 32 UL (unit loads). Beroende på hur stor unit load
varje nod har, kan man räkna fram hur många noder
segmentet klarar. Reglerenheten har en lägre unit load
än många andra produkter, vilket medger ett högre antal reglerenheter per segment.
Om man väljer en kabel som har skärmning, skall denna
alltid anslutas. I annat fall riskerar man att skärmen tar
upp radiostörningar, och omskärmar därmed kablarna
med dessa störningar.
Denna
skärm
ansluts
inte
Denna
skärm
skall
anslutas
Denna
skärm
ansluts
inte
Denna
skärm
skall
anslutas
43
Skärmen skall alltid bara anslutas i ena änden mellan
två noder. I annat fall riskerar man att jordströmmar uppstår i skärmen, vilket kan ge störningar. Om man använder skärm, skall alltså både jordledningen och skärmen gå in på skruvplint C2 på ena noden, och på den
andra noden skall bara jordledningen gå in på C2.
7.3.5 Jordledning
Alla noder skall anslutas mot skyddsjord, för att förhindra att det uppstår nivåskillnader mellan olika noders
potentialer (spänningar). Skruvplint C2 skall därför anslutas mellan alla noder, och skall på en punkt i nätverket
anslutas till skyddsjord.
Notera att skärmen i en skärmad kabel inte kan användas som jordledning, utan en separat ledare måste användas, varvid en 4-polig partvinnad kabel bör väljas,
där en av ledarna i det oanvända paret kan användas
som jordledning. Använd aldrig ledare som saknar plastisolering för skyddsjorden, då denna kan komma i kontakt med en felaktig punkt på reglerenhetens kretskort
och kan medföra att den går sönder.
Observera att noder som saknar galvanisk isolation ej
skall anslutas till skyddsjord. Dess matningsnollor skall
istället kopplas samman på 24V-sidan. Använder man
gemensam transformator på flera noder, är det mycket
viktigt att fas och nolla på 24V-matningen går in på
samma plintnummer på alla noder. Annars riskerar noderna att gå sönder.
7.3.6 Polarisering
För att få en stabil nivå på nätverket när alla noder är
”tysta”, behövs en tydlig signalnivå som ligger över 0,2
volt. Detta görs genom att koppla in de inbyggda
polariseringmotstånd som finns i reglerenheten, genom
att ställa in knapparna 1 och 2 till läge ”ON” på den 4poliga dip-swicthen på kretskortet. Båda knapparna skall
alltid stå i samma läge, dvs i läge ”ON” när polarisering
önskas.
44
Spänningsnivån ligger på ca +5 volt om segmentet är
obelastat. Beroende på hur många noder som sitter på
segmentet, så sjunker polariseringsspänningen. Signalen måste åtminstone ligga över 0,2 volt för att ge en
säker nivå.
Denna polarisering skall bara aktiveras på en enda nod
på varje segment. Har man flera segment i nätverket
som är skilda åt med en converter eller repeater, skall
det finnas en polarisering på varje segment.
Placeringen av polariseringen inte så viktig, men görs
vanligen i ett apparatskåp eller liknande där convertern
placeras. Eftersom reglerenheten har polarisering inbyggd, kan man välja vilken som helst. Föreslagsvis den
nod som är närmast convertern, för att enkelt hitta denna
vid senare felsökning eller genomgång.
7.3.7 Terminering
Om det uppstår problem med kommunikationen, kan
man prova att koppla in ändtermineringar på segmentet.
Detta finns inbyggt i reglerenheten, och aktiveras genom att ställa knapp 3 till läge ”ON” på den 4-poliga dipswitchen på kretskortet.
Ändterminering skall alltid aktiveras på de noder som är
placerade allra först och allra sist fysiskt på segmentet.
Man får aldrig aktivera termineringen på fler än två noder
per segment, då detta kan störa ut all kommunikation
eller i värsta fall överbelasta och till och med förstöra
noderna på segmentet.
Termineringen som finns inbyggd i reglerenheten är en
RC-brygga med 120 ohm/1nF, och ger en förbättrad eliminering av reflektionsstörningar. Terminering behövs
dock normalt inte vid så pass låga datahastigheter som
9 600 bitar/sek.
7.4 Felsökning av nätverk
För att kontrollera att nätverket är korrekt, bör man mäta
upp detta med ett oscilloskop. Även om all kommunikation verkar fungera normalt, så bör man kontrollera att
inga överlagrade störningar finns på nätverket. Dessa
kan nämligen variera i styrka, och bör felsökas.
fall i ledningarna. Mäter du vid servern, brukar nodernas
signaler se lite svagare ut. Mäter du istället ute vid en
nod, så kan serverns signal se svagare ut än nodens.
Utgå från varje nods förutsättning på dess fysiska plats
att höra trafiken på nätverket.
Man behöver ett isolerat oscilloskop för att kunna göra
korrekta mätningar, t ex ett handhållet batteridrivet oscilloskop. Man kan även använda ett oscilloskop som
matas med 230V, men då måste man ha en isolator för
230V inkopplad, dvs en transformator för 230V in och
230V ut. Detta kan däremot bli tungt och klumpigt att
bära med sig.
En viktig sak är att kontrollera att det inte finns alltför
starka överlagrade störningar. Skulle det t ex synas en
stark 50 Hz-signal som gör att signalerna fladdrar upp
och ner (se bild nedan), tyder det på att någon felkoppling
är gjord någonstans på nätverket.
Probens pluspol skall kopplas in på nätverkets positiva
kanal, dvs ledare A. Probens jordledning skall kopplas
in på den negativa kanalen, ledare B.
Ställ in amplituden på ca 2 volt/ruta, och en tidsinställning på 2 ms/ruta. Ställ in triggnivån på ca 2 volt, och
ställ in timerpunkten i sidled vid 1 ruta från den vänstra
kanten av skärmen. Då bör ett helt modbuspaket från
servern synas, och även nodens svar tillbaks till servern.
Har man problem med störningar på nätverket, är det
en god idé att gå igenom noderna en i taget, och ringa
in var felet uppstår på nätverket. Se till att servern skickar
ut kontinuerliga paket till en nod i taget, och se om den
svarar eller inte.
Kontrollera att signalerna är fyrkantsformade, genom att
tillfälligt zooma in i tid. Skulle pulserna vara alltför avrundade vid upp- och nedgång, tyder det på att det finns
en alltför stor kapacitans på nätverket.
Det kan innebära att nätverkskabeln är av fel typ, eller
att någon nod på nätverket är felaktig och ger en kapacitiv
belastning på nätverket. Kika också att både serverns
och nodernas signalnivåer är tillräckligt starka. Nivåerna
skall idealt gå upp till +5 volt respektive ned till -5 volt,
men brukar vara okej även om nivåerna är från +1 volt
till -1 volt.
Viktigt är att positiva nivån går över 0,2 volt (med marginal) och under 0 volt vid den negativa pulsen.
Beroende på vart på nätverket du mäter, blir serverns
och nodernas nivåer olika starka beroende på spännings-
Finns möjligheten, så kan det vara bra att ha med sig
en bärbar dator och ansluta till segmentet. Genom att
använda en RS232-converter (eller USB) så slipper man
eventuella tcp/ip-problem och kan prata modbus direkt
med noderna. Då kan man enkelt välja vilken nod man
vill testa. Glöm inte att koppla ur den ordinarie convertern
till servern först.
Man kan också koppla loss delar av segmentet för att
lokalisera var felen finns. Då börjar man med att ha den
första fysiska noden ansluten ensamt på segmentet, och
kör tester på denna. Sedan kan man fortsätta med att
koppla på nästa nod på segmentet och läsa av att båda
fortfarande fungerar.
Kika även på oscilloskopets signaler successivt när nod
efter nod ansluts, eftersom en enda felaktig nod kan
störa ut resten.
Något som kan vara värt att nämna, är att vissa övervakningsprogram ibland rapporterar fel, beroende på att
timeouttider är felsatta i programmen. Vissa program
avbryter läsningen av ett helt segment om de saknar
svar från endast en nod. För att säkerställa att man ser
aktuell status på nätverket, kan det ibland hjälpa att starta
om programmen.
45
7.5 Avvikelser från Modbusstandarden
Reglerenheten är konstruerad baserat på de krav och
normer som står angivna i dokumentet ”Modbus over
serial line, specification and implementation guide v1.01”
(nedan kallat ”standarden”), utgiven av organisationen
Modbus-IDA (hemsida www.modbus.org). För att uppfylla marknadsbehoven har vi valt att utföra vissa egenskaper annorlunda gentemot denna specifikation, och
avvikelserna är enligt följande:
7.5.1 RTU kommunikationsformat
Reglerenheten är i leveransutförande inställd på att kommunicera med 8/N/1 (dvs 8 databitar, ingen paritet och
1 stoppbit).
Standarden föreskriver att udda paritet skall användas
(enligt standardens punkt 2.5.1). Reglerenheten kan ställas om till udda paritet eller två stoppbitar om så önskas
(med en rumsenhet med display eller handenhet).
Anledning: Våra kunder har uttryckt önskemål om att
använda 8/N/1 då detta är standardinställningen i de
flesta convertrar och dylikt.
7.5.2 Datahastighet
Reglerenheten är i leveransutförande inställd på att kommunicera med 9 600 bitar/sek.
Standarden föreskriver att hastigheten skall vara 19 200
bitar/sek. Reglerenheten kan ställas om till 19 200 bitar/
sek om så önskas (med en rumsenhet med display eller
handenhet).
Anledning: Den vanligaste datahastigheten för modbus
är enligt våra kunder 9 600 bitar/sek, och medför i de
flesta fall att man slipper använda ändtermineringar och
skärmning på kabeln.
7.5.3 Plintmärkning
Reglerenheten är märkt med A2 (+) för icke-negativ datakanal, och B2 (-) för negativ datakanal. Jordanslutningen
är märkt med C2 (GND).
Standarden föreskriver att plintar skall märkas med D0
för icke-negativ datakanal och D1 för negativ datakanal,
samt ”Common” för jordanslutningen.
Anledning: I allmänhet benämns de två anslutningarna
på RS485 som ”A” och ”B”, eller även i många fall (+)
och (-). Detta finner man på de flesta convertrar för
RS485, och därför har vi valt att märka skruvplintarna
på detta sätt.
46
7.5.4 Polarisering
Reglerenheten har en inbyggd funktion för att ge nätverket en distinkt nivå då alla noder är ”tysta”. Detta benämns som ”polarisering” (kallas även för ”bias-spänning” eller ”fail-safe”). På kretskortet finns två omkopplare för att koppla in polariseringsspänning på nätverket,
där A-kanalen kopplas via 620 ohm till +5 volt, och Bkanalen kopplas via 620 ohm till 0 volt.
Standarden föreskriver en omvänd koppling, dvs att Akanalen kopplas via motstånd till 0 volt, och B-kanalen
till +5 volt. Om behov uppstår för denna typ av koppling,
skall reglerenhetens två omkopplare för polariseringsspänning ställas i läge OFF, och en extern polariseringskrets kan då kopplas in.
Anledning: Vi har testat ut båda kopplingarna, och funnit
att mikroprocessorns kommunikationsport fungerar bättre
om A-kanalen höjs upp mot +5 volt, eftersom den förväntar sig att varje tecken som sänds alltid startar med
en ”startbit”, och den är alltid låg (dvs -5 volt). Detta gör
att nivån bör vara hög (+5 volt) före startbiten. Vi har
även testat ut flera olika RS485-convertrar, och dessa
fungerar bra och vissa kräver också detta kopplingssätt.
7.5.5 Terminering
Reglerenheten kräver normalt inte någon ändterminering
för att fungera. Används högre hastigheter över 9 600
bitar/sek rekommenderas dock att terminering används.
Standarden föreskriver att alltid koppla in termineringar
oavsett hastighet.
Anledning: Vid 9 600 bitar/sek, som är leveransinställningen på reglerenheten, uppstår inte lika starka
reflektioner vid nätverkskabelns ändar som vid högre
hastigheter. Om man ansluter ändtermineringar på nätverket, sänks den totala spänningsnivån på alla signaler, och har ibland visat sig försämra prestandan.
Reglerenheten kräver normalt inte någon skärmad kabel för att fungera. Om nätverket är installerat i miljöer
som t ex tung industri, där starka radiostörningar eller
liknande ofta förekommer, är ibland skärmning nödvändig.
Standarden föreskriver att alltid använda skärmad kabel, oavsett hastighet och omgivande miljö.
Anledning: Eftersom reglerenheten oftast används med
hastigheten 9 600 bitar/sek, behövs normalt ingen skärmning i kabeln.
7.6 Modbus-register
Här följer alla register som finns tillgängliga i reglerenheten.
Area 0x
1-bitsregister (läs/skriv)
Kommando 01 för läsning (Read coil status),
kommando 05 (Force single coil) eller 15 (Force multiple coils) för skrivning.
Register- Reg.
namn
nr
Funktion
Beskrivning
Min
00001
0
Invertering av utgång D1
Invertering innebär att utgång D1 går till istället för från
och omvänt. 0 = ej invertering, 1 = invertering.
0
1
0=från
1=till
00002
1
Invertering av utgång D2
Invertering innebär att utgång D2 går till istället för från
och omvänt. 0 = ej invertering, 1 = invertering.
0
1
0=från
1=till
00003
2
Invertering av utgång A1
Invertering innebär att utgång A1 ger 10 - 0V istället för
0 - 10V. 0 = ej invertering, 1 = invertering.
0
1
0=från
1=till
00004
3
Invertering av utgång A2
Invertering innebär att utgång A2 ger 10 - 0V istället för
0 - 10V. 0 = ej invertering, 1 = invertering.
0
1
0=från
1=till
00005
4
Invertering av funktion för
sekundär tempgivaringång
Invertering innebär att ingången aktiveras då temperaturen överstiger vald gräns och att den deaktiveras då
temperaturen understiger en annan vald gräns.
0
1
0=från
1=till
00006
5
Invertering av närvaroingång
Invertering innebär att närvaro indikeras då kontakten
till ingången är öppen istället för sluten.
0
1
0=från
1=till
00007
6
Invertering av driftlägesingång Invertering innebär att valt driftläge inkopplas då
kontakten till ingången är öppen istället för sluten.
0
1
0=från
1=till
00008
7
Invertering av funktion för
generell 0-10V-ingång
Invertering innebär att ingången aktiveras då värdet på
0
ingången understiger vald gräns och att den deaktiveras
då värdet överstiger en annan vald gräns.
1
0=från
1=till
00009
8
Val ”Cut-Off” vid kaskadregl.
”Cut-Off” innebär att ett kaskadreglerat värmeställdon
alltid stänger helt i kylläge alternativt att ett kaskadreglerat kylställdon alltid stänger helt i värmeläge.
0
1
0=från
1=till
00010
9
Kvittering av fläktfilterlarm
Gäller endast reglerenheter med fläktstyrning.
0=kvittering av larm. 1=larmsignal till (för test)
0
1
00011
10
Val memorering av forcering
via datakommunikation
1= Forcering memoreras vid spänningsavbrott.
OBS! Då memorering är valt, får inte forcering ske
långvarigt mer än 1 gång / timme !!!
0
1
Max
Enhet
Area 1x
1-bits statusregister (läs)
Kommando 02 (Read input status) för läsning.
Register- Reg.
namn
nr
Funktion
Beskrivning
10001
0
Läge på utgång D1
0 = D1 från, plint Y1 leder inte mot nollan
1 = D1 till, plint Y1 leder mot nollan
0=från
1=till
10002
1
Läge på utgång D2
0 = D2 från, plint Y2 leder inte mot nollan
1 = D2 till, plint Y2 leder mot nollan
0=från
1=till
10003
2
Indikerar påverkan från
sekundär temperaturgivare
1 = alla villkor för ingången är uppfyllda. Vald utgång kan påverkas.
0=från
1=till
10004
3
driftlägeskontakt
1 = villkor uppfyllt för inkoppling av valt driftläge.
Driftlägesinkoppling på grund av ModBus-forcering och närvaro har
dock högre prioritet.
0=från
1=till
10005
4
Indikerar närvaro från givare
0 = ej närvaro, 1= närvaro. Värdet indikerar endast givaren och
eventuellt vald invertering, och inte om närvaro är inkopplat.
Närvaroinkoppling styrs också av tidfördröjningar.
0=från
1=till
Enhet
forts. på nästa sida
47
forts. från föregående sida (area 1x)
Register- Reg.
namn
nr
Funktion
Beskrivning
10006
5
Närvaro inkopplad
0 = närvaro urkopplad, 1 = närvaro inkopplad
0=från
1=till
10007
6
generell 0-10V-ingång
1 = alla villkor för ingången är uppfyllda. Vald utgång
kan påverkas.
0=från
1=till
10008
7
kondensgivare
1 = alla villkor för ingången är uppfyllda. Vald utgång
kan påverkas.
0=från
1=till
10009
8
Visar manuell eller automatisk
relästyrd fläktstyrning
0 = manuell fläktstyrning, 1 = automatisk fläktstyrning
10010
9
Visar manuell eller automatisk 0 = manuell fläktstyrning, 1 = automatisk fläktstyrning
0-10V fläktstyrning
Enhet
Area 3x
16-bits statusregister (läs)
Kommando 04 (Read input registers) för läsning.
48
Register- Reg.
namn
nr
Funktion
Beskrivning
30001
0
Uppmätt rumstemperatur
0 - 319 = 0 - 31,9°C i 0,1-graderssteg.
°C
30002
1
Extern rumstemperaturgivare
0 - 319 = 0 - 31,9°C i 0,1-graderssteg.
°C
30003
2
Sekundär temperaturgivare
0 - 319 = 0 - 31,9°C i 0,1-graderssteg
alternativt: -300 - +975 = -30,0 - +97,5°C i 0,5-graderssteg.
°C
30004
3
Generell givare: 0-10V på
ingång I2
0-100% = 0-10V alt. 0-2000ppm = 0-2000, visas då ModBus
avläsning av 0-10V ändrats till PPM-avläsning under meny 11.
30005
4
0-10V på ingång I3 eller
mätvärde på resistiv kondensgivare till ingång I3
0-100% = 0-10V. För resistiv kondensgivare gäller att
0-100% = hög - låg resistans = lågt - högt kondensvärde.
%
30006
5
Gällande vald rumstemperatur
Vald rumstemperatur för det rådande driftläget.
20 - 300 = 2,0 - 30,0°C i 0,5-graderssteg.
°C
30007
6
Gällande driftläge
1 = DAG, 2 = NATT, 3 = SPAR.
30008
7
Värmeeffektutmatning
Värmeeffektutmatning i % från rumsregulatorn
%
30009
8
Kyleffektutmatning
Kyleffektutmatning i % från rumsregulatorn
%
30010
9
Effektutmatning till utgång D1
Effektutmatning till utgång D1 i %.
%
30011
10
Effektutmatning till utgång D2
Effektutmatning till utgång D2 i %.
%
30012
11
Effektutmatning till utgång A1
Effektutmatning till utgång A1 i %.
%
30013
12
Effektutmatning till utgång A2
Effektutmatning till utgång A2 i %.
%
30014
13
Gångtid för fläkt
0 - 99 = 0 - 9900 timmar Värdet nollställs vid larmkvittering.
tim
30015
14
Serienr 1 (två sista siffrorna)
0-99
30016
15
Serienr 1 (två första siffrorna)
0-99
30017
16
Serienr 2 (två sista siffrorna)
0-99
30018
17
Serienr 2 (två första siffrorna) 0-99
30019
18
Spänningsutmatn. utgång A1 0-110 = 0-11.0 Volt
Volt
30020
19
Spänningsutmatn. utgång A2 0-110 = 0-11.0 Volt
Volt
Enhet
0-100
/ ppm
Area 4x
16-bitsregister (läs/skrivning)
Kommando 03 (Read holding register) för läsning,
kommando 06 (Preset single register) eller
16 (Preset multiple registers) för skrivning.
*) Beroende på konfigureringen av
övergripande system kan FFFFH
ibland behövas anges i numeriskt
format = 65535
Register- Reg.
namn
nr
Funktion
Beskrivning
40001
0
Forcering av uppmätt
rumstemperatur
Gäller den reglerande rumstemperaturen. Värdet från
ModBus ersätter värdet från ansluten/anslutna givare.
Värdet 0-318 = 0-31,8°C. Forcering från: skriv FFFFH.
Läsning visar FFFFH vid forcering från. *)
40002
1
Forcering av önskad
temperatur
Värdet från ModBus, ersätter temperaturen för det
aktuella driftläget. Värdet 20-300 = 2,0 - 30,0°C i halva
grader. Forcering från: skriv FFFFH, läsning visar
FFFFH. *)
40003
2
Forcering av driftläge
Värdet 1-3 från ModBus, kopplar in driftläge DAG (1),
0
NATT (2), eller SPAR (3) med högre prioritet än
veckoprogrammet, men med lägre prioritet än driftlägesinkoppling av timer, närvaro och extern kontakt.
Forcering från: skriv FFFFH, läsning visar FFFFH. *)
3
40004
3
Forcering av värmeutmatning
Värdet från ModBus ersätter värmebörvärdet från
regulatorn till utmatningslogiken. Forcering av kylutmatning skall vara frånslagen. Forcering från: skriv FFFFH.
0
100
%
40005
4
Forcering av kylutmatning
Värdet från ModBus ersätter kylbörvärdet från
0
regulatorn till utmatningslogiken. Forcering av värmeutmatn. skall vara frånslagen. Forcering från: skriv FFFFH.
100
%
40006
5
Forcering av effekten till
utgång D1
Värdet från ModBus ersätter regulatorns beräknade
effektvärde till utgång D1. Forcering från: skriv FFFFH.
0
100
%
40007
6
utgång D2
effektvärde till utgång D2. Forcering från: skriv FFFFH.
0
100
%
40008
7
utgång A1
effektvärde till utgång A1. Forcering från: skriv FFFFH.
0
100
%
40009
8
utgång A2
Värdet från ModBus, ersätter regulatorns beräknade
effektvärde till utgång A2. Forcering från: skriv FFFFH.
0
100
%
40010
9
Val rumstemperatur för
driftläge DAG
Värdet från ModBus ändrar den valda rumstemperaturen 20
för driftläge DAG i reglerenheten.
Värdet 20-300 = 2,0 - 30,0°C i 1/2°-steg.
300
°C
40011
10
driftläge NATT
för driftläge NATT i reglerenheten.
Värdet 20-300 = 2,0 - 30,0°C i 1/2°-steg.
300
°C
40012
11
driftläge SPAR
för driftläge SPAR i reglerenheten.
Värdet 20-300 = 2,0 - 30,0°C i 1/2°-steg.
300
°C
40013
12
Min. val rumstemp. för
driftläge DAG
Värdet från ModBus ändrar det valda minvärdet för inställning av rumstemperaturen för driftläge dag.
Värdet 20-300 = 2,0 - 30,0°C i 1/2°-steg.
20
300
°C
40014
13
Max. val rumstemp. för
driftläge DAG
Värdet från ModBus ändrar det valda maxvärdet för inställning av rumstemperaturen för driftläge dag.
Värdet 20-300 = 2,0 - 30,0°C i 1/2°-steg.
20
300
°C
40015
14
Kalibrering av rumsgivare i
rumsenhet
Värdet från ModBus ändrar det valda kalibreringsvärdet -99
för den rumstemp.givare som är inbyggd i rumsenheten.
Värdet -99 - +99 = -9,9° - +9,9°K.
99
°K
40016
15
Kalibrering av extern
rumstemp.givare
Värdet från ModBus ändrar det valda kalibreringsvärdet
99
°K
Min
Max
Enhet
0
318
°C
20
300
°C
-99
49
Register- Reg.
namn
nr
Funktion
Beskrivning
40017
16
Kalibrering av klockan
Värdet från ModBus ändrar det valda kalibreringsvärdet -99
för klockan. Värdet -99 - +99 = -9,9 - +9,9 sek. / dygn.
99
sek.
40018
17
Dödband för driftläge DAG
Värdet från ModBus ersätter det valda dödbandet för
driftläge DAG. Värdet 5-300 = 0,5 - 30°K i 1/2°-steg.
5
300
°K
40019
18
Dödband för driftläge NATT
driftläge NATT. Värdet 5-300 = 0,5 - 30°K i 1/2°-steg.
5
300
°K
40020
19
Dödband för driftläge SPAR
driftläge SPAR. Värdet 5-300 = 0,5 - 30°K i 1/2°-steg.
5
300
°K
40021
20
P-band för värme
Värdet från ModBus ersätter det valda P-bandet för
värme. Värdet 5-995 = 0,5 - 99,5°K i 1/2°-steg.
5
995
°K
40022
21
P-band för kyla
kyla. Värdet 5-995 = 0,5 - 99,5°K i 1/2°-steg.
5
995
°K
40023
22
I-tid för värme
Värdet från ModBus ersätter den valda I-tiden för
värme. Värdet 0-995 = 0-99,5 minuter i 1/2-min.steg.
0
995
min.
40024
23
I-tid för kyla
Värdet från ModBus ersätter den valda I-tiden för
kyla. Värdet 0-995 = 0-99,5 minuter i 1/2-min.steg.
0
995
min.
40025
24
Min. temp. vid kaskadreglering
Värdet från ModBus ersätter det valda minvärdet vid
20
kaskadreglering. Värdet 20-950 = 2,0-95,0°C i 1/2°-steg.
950
°C
40026
25
Max. temp. vid kaskadreglering
Värdet från ModBus ersätter det valda maxvärdet vid
20
kaskadreglering. Värdet 20-950 = 2,0-95,0°C i 1/2°-steg.
950
°C
40027
26
P-band för kaskadreglering
5
kaskadreglering. Värdet 5-995 = 0,5 - 99,5°K i 1/2°-steg.
995
°K
40028
27
I-tid för kaskadreglering
Värdet från ModBus ersätter vald I-tid för kaskadreglering. Värdet 0-995 = 0-99,5 minuter i 1/2-min.steg.
0
995
min.
40029
28
Reglerområdets låga gräns
för D1
Värdet från ModBus ändrar det valda nedre gränsvärdet
för effektområdet för utgång D1, "LIML %".
0
100
%
40030
29
för D2
för effektområdet för utgång D2, "LIML %".
0
100
%
40031
30
för A1
för effektområdet för utgång A1, "LIML %".
0
100
%
40032
31
för A2
för effektområdet för utgång A2, "LIML %".
0
100
%
40033
32
Reglerområdets höga gräns
för D1
Värdet från ModBus ändrar det valda övre gränsvärdet
för effektområdet för utgång D1, "LIMH %".
0
100
%
40034
33
för D2
för effektområdet för utgång D2, "LIMH %".
0
100
%
40035
34
för A1
för effektområdet för utgång A1, "LIMH %".
0
100
%
40036
35
för A2
för effektområdet för utgång A2, "LIMH %".
0
100
%
40037
36
Temp.gräns för D1 till vid
diff-utmatning
Värdet från ModBus ändrar den valda temp.gränsen vid
DIFF-utmatning för utgång D1 till. 20-300 = 2,0-30,0°C.
20
300
°C
40038
37
Temp.gräns för D2 till vid
diff-utmatning
Värdet från ModBus ändrar den valda temp.gränsen vid 20
DIFF-utmatning för utgång D2 till. 20-300 = 2,0-30,0°C.
300
°C
40039
38
Temp.gräns för A1 till vid
diff-utmatning
DIFF-utmatning för utgång A1 till. 20-300 = 2,0-30,0°C.
300
°C
40040
39
Temp.gräns för A2 till vid
diff-utmatning
DIFF-utmatning för utgång A2 till. 20-300 = 2,0-30,0°C.
300
°C
40041
40
Temp.gräns för D1 från vid
diff-utmatning
DIFF-utmatning för utgång D1 från. 20-300 = 2,0-30,0°C.
300
°C
40042
41
Temp.gräns för D2 från vid
diff-utmatning
DIFF-utmatning för utgång D2 från. 20-300 = 2,0-30,0°C.
300
°C
50
Min
Max
Enhet
Register- Reg.
namn
nr
Funktion
Beskrivning
40043
42
Temp.gräns för A1 från vid
diff-utmatning
40044
43
40045
Min
Max
Enhet
DIFF-utmatning för utgång A1 från. 20-300 = 2,0-30,0°C.
300
°C
Temp.gräns för A2 från vid
diff-utmatning
DIFF-utmatning för utgång A2 från. 20-300 = 2,0-30,0°C.
300
°C
44
Min-spänning för utgång A1
Värdet från ModBus ändrar den valda nedre spännings- 0
gränsen för utgång A1. 0-110 = 0,0-11,0 Volt
110
Volt
40046
45
Max-spänning för utgång A1
Värdet från ModBus ändrar den valda nedre spännings- 0
gränsen för utgång A1. 0-110 = 0,0-11,0 Volt
110
Volt
40047
46
Min-spänning för utgång A2
Värdet från ModBus ändrar den valda övre spänningsgränsen för utgång A2. 0-110 = 0,0-11,0 Volt
0
110
Volt
40048
47
Max-spänning för utgång A2
Värdet från ModBus ändrar den valda övre spänningsgränsen för utgång A2. 0-110 = 0,0-11,0 Volt
0
110
Volt
40049
48
Periodtid för D1 vid
pulsutmatning
Värdet från ModBus ändrar den valda periodtiden vid
pulsutmatning för utgång D1. 5-995 = 0,5-99,5 minuter.
5
995
min.
40050
49
Periodtid för D2 vid
pulsutmatning
pulsutmatning för utgång D2. 5-995 = 0,5-99,5 minuter.
5
995
min.
40051
50
Periodtid för A1 vid
pulsutmatning
pulsutmatning för utgång A1. 5-995 = 0,5-99,5 minuter.
5
995
min.
40052
51
Periodtid för A2 vid
pulsutmatning
pulsutmatning för utgång A2. 5-995 = 0,5-99,5 minuter.
5
995
min.
40053
52
Gångtid för öka/minskaställdon
Värdet från ModBus ändrar den valda totala gångtiden
för öka/minska-ställdon i jämna 2-sekundersintervall.
20
510
sek.
40054
53
Motionering av utgång D1
Värdet från ModBus ändrar det valda dygnsintervallet
0
för motionering av utgång D1. 0=motionering frånkopplad.
30
dygn
40055
54
Motionering av utgång D2
0
för motionering av utgång D2. 0=motionering frånkopplad.
30
dygn
40056
55
Motionering av utgång A1
0
för motionering av utgång A1. 0=motionering frånkopplad.
30
dygn
40057
56
Motionering av utgång A2
0
för motionering av utgång A2. 0=motionering frånkopplad.
30
dygn
40058
57
Temp.gräns för aktivering
utgång av sekundär tempgivare
Värdet från ModBus ändrar den valda temp.gränsen för
aktivering utgång av sekundär temp.givare.
-25
+95
40059
58
Temp.gräns för deaktivering
utgång av sekundär tempgivare
Värdet från ModBus ändrar den valda temp.gränsen för
deaktivering utgång av sekundär temp.givare.
-25
+95
40060
59
Tillslagsfördröjning av
närvarofunktion
Värdet från ModBus ändrar tillslagsfördröjningen av
driftläge DAG vid närvaroindikering.
0
255
min.
40061
60
Frånslagsfördröjning av
närvarofunktion
Värdet från ModBus ändrar frånslagsfördröjningen av
0
driftläge DAG vid närvaroindikering. 0-100 = 0-100 min. i
1-minutssteg. 101-189 = 110- 990 min i 10-minuterssteg.
189
(min.)
40062
61
Gräns för aktivering utgång
mm. av generell 0-10V-givare
Värdet från ModBus ändrar den valda gränsen för
aktivering utgång mm. av generell 0-10V-givare.
0 - 100% = 0,0 - 10,0 Volt.
0
100
%
40063
62
Gräns för deaktivering utgång
mm. av generell 0-10V-givare
deaktivering utgång mm. av generell 0-10V-givare.
0 - 100% = 0,0 - 10,0 Volt.
0
100
%
40064
63
Gräns för aktivering utgång
mm. av kondensgivare
aktivering utgång mm. av kondensgivare.
Resistiv givare: 0 - 100 = resistans, se tabell.
0-10V-givare: 0 - 100 = 0,0 - 10,0 Volt.
0
100
40065
64
Gräns för deaktivering utgång
mm. av kondensgivare
deaktivering utgång mm. av kondensgivare.
Resistiv givare: 0 - 100 = resistans, se tabell.
0-10V-givare: 0 - 100 = 0,0 - 10,0 Volt.
0
100
°C
51
52
Register- Reg.
namn
nr
Funktion
Beskrivning
40066
65
Klocka, sekund
Värdet från ModBus ändrar sekundvärdet i klockan.
0
59
sek.
40067
66
Klocka, minut
Värdet från ModBus ändrar minutvärdet i klockan.
0
59
minut
40068
67
Klocka, timme
Värdet från ModBus ändrar timvärdet i klockan.
0
23
timme
40069
68
Klocka, veckodag
Värdet från ModBus ändrar veckodagen i klockan.
1
7
dag
40070
69
Kalender, datum
Värdet från ModBus ändrar datum i kalendern.
1
31
datum
40071
70
Kalender, månad
Värdet från ModBus ändrar månad i kalendern.
1 - 12 = jan. - dec.
1
12
mån.
40072
71
Kalender, år
Värdet från ModBus ändrar årtalet i kalendern
0-99 = 2000 - 2099
0
99
år
40073
72
Veckoprogramnummer
Värdet från Modbus ändrar veckoprogramnummer.
Gäller enhet med klocka. 0 = veckoprogram ej valt.
0
2
nr.
40074
73
Val fläkthastighet eller
stegnummer alternativt
automatisk styrning
Värdet från ModBus kopplar in fläkthastighet eller stegnummer alt. automatisk styrning. 0-3 = manuellt val av
hastighet/steg 0-3. 4 = automatisk styrning. 4 (=auto)
kan bara skrivas. Läsning ger 0-3 (=hastighet / stegnr.)
0
4
40075
74
Effektgräns för inkoppling av Kyl- eller värmeeffektgräns i % för inkoppling av fläktfläkthastighet 1 / steg 1
hastighet 1 alternativt steg 1.
10
100
%
40076
75
Effektgräns för inkoppling av Kyl- eller värmeeffektgräns i % för inkoppling av fläktfläkthastighet 3 / steg 3
hastighet 3 alternativt steg 3.
10
100
%
40077
76
Tidfördröjning för in- och
urkoppling av fläkthastighet
alt. stegnummer
Värdet från ModBus ändrar tidfördröjningen för
inkoppling av fläkthastighet 3 alt. steg 3 respektive
urkoppling av fläkthastighet 1 alternativt steg 1.
0
10
min.
40078
77
Filterlarm vid fläktstyrning
Värdet från ModBus ändrar fläktdrifttiden för filterlarm
alternativt kopplar ur larmfunktionen. 0=larm urkopplat.
1 - 99 = 100 - 9900 timmars drifttid för larm.
0
99
tim.
40079
78
Frånslagsfördröjning av
drL-funktion
Värdet från ModBus ändrar frånslagsfördröjningen av
drL-funktionen 0-100 = 0-100 min. i 1-minutssteg.
101 - 189 = 110 - 990 min. i 10-minuterssteg.
0
189
(min.)
40080
79
0-10V Fläkthastighet
Läs eller skriv manuell fläkthastighet 0-3 eller skriv
4=autom. 0-10V fläktstyrning.
40081
80
Förvalstid för timern
Läs eller skriv förvalstid för timern
0
255
tim.
40082
81
Timertid
Läs eller skriv timertid
0
255
tim.
Min
Max
Enhet
8. Menyfunktioner
8
Menyfunktioner
53
8. Menyfunktioner
8. Översikt av displayvisningar
Displayvisningarna kan
se annorlunda ut
beroende på reglerenhetens konfiguration.
HEAT
COOL
FAN AUTO
Grundvyn
888888
HEAT
RUM 1
MENU
88:88°C
21.0°C
Veckoprogram
HEAT
V.PRO
MENU
1
HEAT
0
VPnr.
Loggfunktioner
HEAT
LOGG
MENU
2
HEAT
L.TID
HEAT
60
HEAT
1
MV.nr
MÄTV.
22.0°C
Reglerfunktioner
HEAT
REGL
MENU
3
HEAT
DB.D
HEAT
1.0
DB.N
HEAT
4.0
DB.S
HEAT
8.0
PB.V
1.5
Utgångar
HEAT
UTG.
MENU
4
HEAT
UT.nr
HEAT
d1
TYP
1
TYP
HEAT
PULS
VK:HC
HEAT
COOL
0
FORC.
Ingångar
HEAT
ING.
MENU
5
HEAT
IN.nr
HEAT
HEAT
rum
PÅV.
0.0
SEK-D
HEAT
E
-
LIM-1
Rumsenhet
HEAT
C221
MENU
6
Kalibrering
HEAT
KAL.
MENU
7
HEAT
RUM1
HEAT
0.0
RUM E
HEAT
HEAT
0.0
0
SEL KL
Knappfunktioner
HEAT
KN.F.
MENU
8
HEAT
KOD1
HEAT
0000
GRND
HEAT
1
SEL.+
HEAT
3
3
SEL.-
Testfunktioner
HEAT
TEST
MENU
9
HEAT
IN1-3
HEAT
011
D1-2
HEAT
A00
R1-3
HEAT
000
0
d1%
Typmenyn
HEAT
TYP
MENU
10
HEAT
PROG.
HEAT
168
VERnr
HEAT
1.1
SER.1
9.6
BYTE
HEAT
0000
SER.2
0000
ModBus
HEAT
MBUS
MENU
11
HEAT
ADR.
HEAT
1
kbit
HEAT
HEAT
8
1
Stopb
Fläkt eller
stegstyrning
HEAT
FLÄKT
MENU
HEAT
12
VAL
13
RUM 1
HEAT
1
MIN
HEAT
0
MAX.V
HEAT
3
3
MAX.k
Tider och
mätvärden
HEAT
HEAT
MÄTV.
MENU
21.0°C
HEAT
MENU
-
TMP 2
HEAT
MÅND
MENU
11:50
HEAT
JUN.
MENU
06.08
Börvärden
HEAT
BÖRV.
HEAT
14
TMP 2
Grundvyn
Alla funktionsvärden ligger organiserade i ett menysystem enligt ovan. Det finns 14 huvudmenyer med ett
antal funktioner under varje meny.
Då Grundvyn visas, är MENU-symbolen släckt. Om en
PIL-knapp då trycks in, visas normalt vald rumstemperatur för det inkopplade driftläget (”Autoselect”).
Värdet kan ändras direkt med flera tryckningar på en
av PIL-knapparna.Efter 5 sekunder återvänder
displayen till Grundvyn.
54
MENU
-
HEAT
FLÄKT
MENU
0
Manuell fläkthastighet
HEAT
TIMER
Timertid
MENU
0:00
HEAT
DAG
MENU
22.0°C
Börvärde dagläge
Då SELECT-knappen trycks in, visas direkt den valda
menyrubriken. MENU-symbolen visas och menyläget
inkopplas. Med upprepade tryck på SELECT visas nästa
menyrubrik. Med PILupp-knappen kan man sedan
backa till föregående meny. Alternativt kan man välja
meny genom att trycka på SET-knappen varvid menynumret blinkar, välja meny med PIL-knapp och och
sedan trycka på SET igen så att blinket upphör.
Då rätt meny har valts, når man underliggande funktioner med PILned-knappen. Därefter kan man backa till
föregående funktioner med PILupp-knappen.
Efter 3 minuter, eller då SELECT-knappen hålls intryckt
en sekund, återvänder displayen till att visa grundvyn,
och MENU-symbolen på displayen släcks.
3. Menyfunktioner
HEAT
ITID.2
-
HEAT
PB.2
-
HEAT
H-C-O
HEAT
-
MOT.
-
INV.
HEAT
MAX.2
HEAT
PB.K
HEAT
1.0
HEAT
HEAT
20.0
HEAT
CA CO
0
LIML%
-
DR.L
HEAT
HEAT
0
HEAT
FAN 2
5
HEAT
MAX T
255
0
A1(V)
HEAT
-
LIMH V
OMR.
-
0V.
-
FL-0
-
10V.
Boost
0
T.AUT
HEAT
0
HEAT
0.0
TST.R
MIN B
HEAT
19.0
°C
0
TST.R
n
HEAT
0
DELAY
HEAT
0
MEM.F
PPM
0
ADR.
0
HEAT
1
AUTO
HEAT
20
F.L%
F.H%
HEAT
100
ITID.F
5
DATA:
0
INIT.
0
I-ADR
25.0°C
RES.D
0
HEAT
ACP0
VIS.B
0
HEAT
800
LÅS
0
HEAT
HEAT
HEAT
MAX B
HEAT
HEAT
HEAT
PAR.
-
0
RESET
HEAT
0
HEAT
HEAT
HEAT
20.0
HEAT
HEAT
HEAT
T.TID
A2(V)
P.TID
HEAT
7.5
HEAT
0.0
LIML V
0
HEAT
-
HEAT
-
HEAT
HEAT
d2%
100
INV.
FAN 3
MIN.2
HEAT
HEAT
5.0
HEAT
SEL.T
LIMH%
HEAT
HEAT
20.0
HEAT
dnS
HEAT
2.5
ITID.K
HEAT
HEAT
LIM-0
FAN 1
ITID.V
1
8
ENG.
0
HEAT
HEAT
MENU
23
VECKA
HEAT
%UT
MENU
50
HEAT
FILTER
MENU
1226
HEAT
TID-0
HEAT
HEAT
HEAT
NATT
MENU
22.0
Börvärde nattläge
°C
HEAT
SPAR
MENU
22:0
°C
Börvärde sparläge
M.MIN
-
HEAT
HEAT
M.MAX
Ändring av värden
I meny-läget, om funktionsvärdet är ställbart,
visas verktygssymbolen på displayen. Då SETknappen trycks in, blinkar värdet som kan ändras med PIL-knapparna. Då SET-knappen
trycks in igen, upphör blinkningen eller, om
flera ställbara värden visas, blinkar nästa
värde. Då en PIL-knapp hålls intryckt ändras
värdet fortlöpande.
0
3
KODG
0486
HEAT
HEAT
INIT.
-
KODS
0000
HEAT
HEAT
LARM
0
P.TST
0
55
8. Menyfunktioner
8.1 Veckoprogrammet
Denna inställningsmeny används till att aktivera och
ställa in önskat veckoprogram för reglerenheter med
inbyggd klocka. Veckoprogrammet används för att automatiskt skifta mellan driftläge NATT och DAG vid valda
tider under veckan.
Reglerenheten har två veckoprogram, varav ett av dessa
kan aktiveras. Veckoprogramsfunktionen finns bara i
reglerenheter av typen C222K-01.000. För att aktivera
ett veckoprogram, går Du till visningen ”VPnr” och ställer in önskat programnummer (0-2) genom att trycka på
SET-knappen, och sedan på pilknapparna. Program noll
betyder att inget program är aktivt.
Varje program består av sex olika programpunkter, tre
för dag-, och tre för nattläge. Veckoprogrammen är förinställda, det är dock möjligt att ställa in andra tider och
veckodagar.
HEAT
V.PRO
Då Du går till någon av visningarna för tidnr. 1-6, visas
numret på programpunkten, samt sju punkter eller
streck som gäller för varje veckodag. Då ett streck visas för en veckodag, innebär det att programpunkten
aktiveras på denna veckodag. En punkt innebär att den
inte aktiveras på denna veckodag.
1
HEAT
VPnr.
1
HEAT
1 IIIII--
06:00
HEAT
2 IIIII--
08:00
HEAT
3 IIIII--
15:00
HEAT
4 IIIII--
22:00
HEAT
5 -----II
Det vidstående veckoprogrammet innebär att driftläge
DAG kopplas in kl.7-17 mån - fre. Övriga tider gäller
driftläge NATT.
MENU
07:00
HEAT
6 -----II
23:00
Tidnummer 1
Tidnummer 2
Tidnummer 3
Tidnummer 4
Tidnummer 5
Tidnummer 6
Veckoprogrampunkt
Sol eller måne visar vilket driftläge
denna programpunkt skall aktivera ( )
HEAT
Tidnummer 1 - 6
För att ändra värdena på programpunkterna, trycker Du
på SET-knappen en eller flera gånger tills värdet blinkar, och gör sedan justeringar med pilknapparna.
Veckodagsschema
(måndag - söndag)
8.2 Loggfunktionen
Reglerenheten har en inbyggd loggfunktion, där den lagrar aktuell rumstemperatur med förbestämt intervall.
Som standard är loggintervallet ställt till 1 gång/timme.
Reglerenheten har plats för 220 loggvärden.
HEAT
LOGG
MENU
2
HEAT
L.TID
60
HEAT
Loggintervallet kan ställas in på visningen ”L.TID”, och
anges i minuter i området 0-255. Värdet noll stänger av
loggfunktionen.
För att läsa av loggade värden, ställs önskad loggpunkt
1-220 in på visningen ”MV.nr”, där punkt 1 är den senast gjorda loggningen. Själva loggvärdet
läses av på visningen ”MÄTV.”.
56
MV.nr
1
HEAT
MÄTV.
22.0°C
1 IIIII--
07:00
Klockslag för
aktivering
8. Menyfunktioner
8.3 Reglerinställningar
På denna meny finns regulatorns inställbara reglerparametrar för temperaturreglering.
HEAT
REGL
MENU
3
HEAT
Följande parametrar finns:
a)
b)
c)
d)
e)
f)
g)
Dödband, dagläge
Dödband, nattläge
Dödband, sparläge
P-band, värmesteg
P-band, kylsteg
I-tid, värmesteg
I-tid, kylsteg
DB.D
”DB.D”
”DB.N”
”DB.S”
”PB.V”
”PB.K”
”ITID.V”
”ITID.K”
0.5 - 30.0 K
0.5 - 30.0 K
0.5 - 30.0 K
0.5 - 99.5 K
0.5 - 99.5 K
0 - 99.5 min
0 - 99.5 min
1.0
HEAT
DB.N
4.0
HEAT
DB.S
8.0
HEAT
PB.V
1.5
HEAT
PB.K
1.0
HEAT
ITID.V
20.0
HEAT
ITID.K
Följande parametrar gäller kaskadregulatorn:
HEAT
MIN.2
h) Nedre temp. gräns
”MIN.2”
alt.
2.0 - 30.0 °C
2.0 - 95.0 °C
j) Övre temp. gräns
”MAX.2”
alt.
2.0 - 30.0 °C
2.0 - 95.0 °C
k) Avstängning vid
värme alt. kyla
”H-C-O”
0-1
l) P-band
m) I-Tid
”PB.2”
”ITID,2”
20.0
20.0°C
HEAT
MAX.2
25.0°C
HEAT
H-C-O
0
HEAT
0.5 - 99.5 K
0 - 99,5 min
PB.2
5.0
HEAT
ITID.2
2.0
57
8. Menyfunktioner
8.4 Utgångar, inställningar
På denna meny kan Du välja funktion på reglerenhetens
alla utgångar. Det finns två 24V-utgångar
och två 0-10V-utgångar, dessa benämns ”d1”, ”d2”, ”A1”
och ”A2”, där ”d” står för digital, dvs tvåläges, och ”A”
betyder analog.
HEAT
MENU
4
UTG.
HEAT
UT.nr
d1
HEAT
För att välja vilken utgång Du vill se eller ändra på i
menyn, väljer Du detta på visningen ”UT.nr”. Tryck
på SET-knappen, så att ”d1” börjar blinka, och välj sedan med pilknapparna. Tryck åter på SET-knappen för
att bekräfta valet. Visningarna som ligger
under denna visning, dvs ”TYP” till ”MOT.”, visar nu
aktuella inställningar för vald utgång.
TYP
PULS
HEAT
VK:HC
COOL
HEAT
0
FORC.
HEAT
a) Typ av utgång (”TYP”)
0
CA CO
Här kan man välja mellan följande typer:
”3p”
”OnOF”
”PULS”
”0-10”
”-”
Beroende på vilken utgång som är vald, så visas
endast de tillämpliga signaltyper för respektive
utgång.
För utgång A1 i C221 är lägena ”OnOF” och ”-”
ersatta med ”FAn3” och ”FAnC”, som innebär 0-10V
fläktstyrning i 3 steg respektive steglöst. Se sid.60
100
HEAT
-
LIML V
HEAT
-
LIMH V
HEAT
0
FL-0
20.0
HEAT
b) Val av värme- och/eller kylutsignal (”VK:HC”)
Här anges om man vill att utgången skall arbeta
som en kylutgång eller värmeutgång. Man får
även möjlighet att låta utgången styra både
värme och kyla, för t ex blandspjäll eller liknande.
Dessutom kan man låta utgången regleras direkt
av rumstemperaturen. Man ställer då in önskade
gränsvärden på ”LIML” och ”LIMH” (se punkt c
nedan).
- Kylutsignal
- Värmeutsignal
- Värme/Kylsignal
- Absoluttemperatur
”COOL”
”HEAT”
”HC”
”dIFF”
Regulatorn känner automatiskt av på alla utgångar
om det endast finns kylutgångar eller värmeutgångar, eller om det finns både och. Detta
bestämmer hur regulatorns börvärden fungerar.
Om det t ex inte finns utgångar inställda som
kylsteg, så reglerar regulatorn utan dödband, dvs
direkt på inställt börvärde. Så fort regulatorn
känner att både värme- och kylutgångar finns, så
används dödbanden.
c) Val forcering av utgång
Forcering medför att utgången aktiveras av timern.
0= Forcering urkopplad
1= Forcering inkopplad
58
INV.
0
HEAT
MOT.
d)
e)
f)
f)
g)
h)
HEAT
P.TID
c)
0
HEAT
LIMH%
b)
e)
HEAT
LIML%
- Öka/minska
- On/off
- Tidsproportionell on/off (PWM)
- 0-10V
- Ingen signal
a)
1
j)
k)
8. Menyfunktioner
d) Val av kaskadreglering (”CASC.”)
( Reglerinställningar, se meny 3 ”REGL. 3” ) eller
val Change over ”C-O” (se sid. 33).
e) Inställning av reglerområde (”LiML%” / ”LIMH%”)
Regulatorn har en PI-funktion som räknar fram
rummets effektbehov. Denna signal kopplas
sedan ihop med olika utgångar. Normalt är t ex
utgångarna ”d1” och ”A1” inställda på att reglera
mellan 0 till 100% av kyleffektbehovet, dvs hela
kylutsignalen.
Vill man ställa om utgångarna för att för att få t ex
två stegs kyla i sekvens, kan man ange att t ex
utgång ”d1” skall arbeta mellan 0-50% av kyleffektbehovet, och utgång ”d2” ställs om för kylreglering
och ställs in på området 50-100%. Då
arbetar dessa utgångar sekvensiellt.
I ovanstående exempel ställs utgångarna ”d1” och
”d2” in på följande värden:
”d1”
”d1”
”d1”
”d2”
”d2”
”d2”
VK:HC =
LiML% =
LiMH%=
VK:HC =
LiML% =
LiMH%=
COOL
0%
50%
COOL
50%
100%
Om utgångens typ är vald till ”dIFF”, så ändras dessa
visningar till ”LIM.-1” resp. ”LIM.-0”. På visningen
”LIM.-1” ställs den rumstemperatur in som skall ge
full utsignal på utgången, och på ”LIM.-0” ställs den
temperaturen in som skall ge noll-signal på utgången.
f) Inställning av spänningsgräser för analoga
utgångar AN1 resp. AN2.
Exempel: ”LiML V” ställs på 2,0 Volt och ”LiMH V”
ställs på 7,4 Volt. Utmatningsvärdet till reglerutgången ”skalas om” så att den moduleras mellan 2,0 - 7,4 Volt för hela det valda reglerområdet.
Vid forcering eller motionering sätts spänningen till
värdet i ”LIMH V” och vid signal ”Utgång från” sätts
spänningen till värdet i ”LIML V”
”LIML V” och ”LIMH V” kan också användas för
att kalibrera spänningen.
aktiv
h) Inställning av tidsproportionell periodtid eller
gångtid för öka/minska-ställdon (”P.TID”)
Här ställs periodtiden in om utgången har typen
”PULS”, dvs tidsproportionell on/off. Periodtiden
är inställd på 20.0 minuter som standard.
Den tidsproportionella funktionen benämns ibland
som ”PWM”, dvs pulsbreddsmodulerande. Detta
innebär att regulatorn omvandlar en utsignal
mellan 0-100% till pulser med varierande tider.
Är utsignalen t ex 50%, så ger utgången ut 24V
i 50% av periodtiden (dvs 10 minuter), och stängs
sedan av i resten av perioden (dvs 10 minuter).
Om utgångarna d1 (och d2) är inställda som öka/
minska-utgångar, ställs här in ställdonets totala gångtid mellan ändlägena i antal sekunder.
Initieringsvärdet är 120.
j) Invertering av utsignal (”INV.”)
Här kan man välja att utsignalen skall inverteras
på utgången. Detta fungerar för alla utgångstyper.
Vanligt är t ex att termoställdon används med
strömlöst öppen funktion, vilket kräver att
utsignalen måste inverteras.
k) Automatisk ventilmotionering (”MOT.”)
En funktion som normalt är aktiverad är
den automatiska ventilmotioneringen. Den
gör så att ställdonet går mot öppet läge
i 3 minuter 1 gång/dygn, oavsett normal
utsignal. Detta för att förhindra att ventiler
”sätter igen” eller fastnar då de ibland får stå
stängda långa perioder, t ex under
sommarhalvåret.
Här anges i vilket intervall ställdonet skall
motionera ventilen, från 0 till 30 dygn. Om
värdet 0 anges, så stängs funktionen av.
Motioneringen aktiveras med önskat intervall
på nätterna mellan kl 01.00-01.03 för utgång D1
och A1 varvid D2 går ifrån samt kl 01.30-01.33 för
utgång D2 och A2 varvid D1 går ifrån.
Minbegränsningen gäller inte vid driftläge SPAR,
eller då utgången är frånslagen p.g.a. kondensfunktionen.
g) Val om utgång skall vara frånslagen då fläkt är frånslagen (”FL-O”)
0 = Utgång reglerar även om fläkten är frånslagen
1 = Utgång reglerar enbart då fläktenregleringen är
59
8. Menyfunktioner
8.4b Utgång A1, vid fläktstyrning
Denna sida gäller enbart då utgång A1 skall användas för fläkthastighetsstyrning.
HEAT
UTG.
MENU
4
HEAT
Initieringsvärdena vid uppstart är inte anpassade för
0-10V fläktstyrning. De angivna värdena i nedanstående displaybilder är endast exempel på värden som
kan vara lämpliga vid 3-stegs fläktstyrning.
a) Typ av utgång (”TYP”)
UT.nr
TYP
Fläktstyrning i 3 steg
Steglös fläktstyrning vid automatisk drift
b) Val av värme- och/eller kylfunktion (”VK:HC”)
Fläkten går endast vid värmebehov
Fläkten går endast vid kylbehov
Fläkten går vid kyl- och värmebehov
Skall INTE användas
Forcering medför att fläkten aktiveras av timern
under huvudmenyn. Fläkten går på högsta hastighet under timertiden.
0=
Forcering urkopplad
1=
Forcering inkopplad
Vid 3-stegsstyrning: Den övre effektgränsen för
fläkthastighet 1. Gränsen för hastighet 2 ligger mittemellan LIML och LIMH. Vid steglös styrning används LIML för att ange det nedre regler- (styr-)
området för fläkten.
e) Inställning av övre reglerområdet (”LIMH%”)
Vid 3-stegsstyrning: Den övre effektgränsen för
fläkthastighet 3. Gränsen för hastighet 2 ligger mittemellan LIML och LIMH. Vid steglös styrning används LIMH för att ange det övre regler- (styr-)
området för fläkten.
f) Inställning av min och max spänning på utgången.
”LIML V” för minsta och ”LIMH V” för högsta tillåtna
spänning.
g) Ingen funktion vid fläkthastighetsstyrning.
h) Vid 3-stegsstyrning: Tidfördröjning i minuter för
sänkning till nästa lägre fläkthastighet. Tidfördröjning för höjning av hastigheten är fast på 10
sekunder, men om ”P.TID” är ställd på lägre än 1
minut höjs hastigheten utan tidfördröjning.
Vid steglös styrning: Fördröjningstid för ändring av
fläkthastigheten. Värdet = Antal minuter för 100%
hastighetsändring.
60
1
HEAT
LIMH%
100
HEAT
0.0
HEAT
LIMH V
HEAT
FL-0
10.0
0
HEAT
P.TID
d) Inställning av nedre reglerområdet (”LIML%”)
0
HEAT
LIML V
c) Val forcering av fläkten (”FORC”)
HC
HEAT
FORC.
LIML%
HEAT =
COOL =
HC =
DIFF =
FAn3
HEAT
VK:HC
FAN3 =
FANC =
A1
HEAT
1.0
HEAT
HC-0
0
HEAT
LÅS-F
0
a)
b) Initierad till: COOL (Bör ändras till HC om
fläkt styrs även vid värmebehov).
c)
d) Initierad till: 0 (Bör ändras till 1 om
fläkthastighet skall kunnas stängas av).
e)
f)
f)
g)
h) Initierad till: 20 (Bör ändras till 1-2 för
att fläkthastighetregl. inte blir för trög).
i)
j) Initierad till: 1 (Bör ändras till 0 så att
fläkthastighet kan ställas manuellt).
8. Menyfunktioner
i) Cut-off för fläkt (”HC-0”)
1 = ”Cut-off” då A1-spänningen är minbegränsad.
Det innebär att A1 = 0V i värmeläget vid ”COOL”,
och i kylläge vid ”HEAT” även om ”LIML V” ej = 0.
j) Låsfunktioner för knappåverkan av fläkt (”LÅS-F”)
0 = Ingen låsning
1 = I värmeläge & ”COOL” alt. kylläge & ”HEAT”:
Knappåverkan låst och fläkten frånkopplad.
2 = enl. ”1” men steg 0 kan inte väljas manuellt.
3 = enl. ”1” men steg 3 kan inte väljas manuellt.
4 = enl. ”1” men steg 0 & 3 kan inte väljas manuellt.
5 = Auto är tvångsinkopplat och knappåverkan är
låst. Fläkthastigheten kan dock avläsas.
Inställningar för spänningen över utgång A1 för steg
1-3 samt val ”BOOST”-funktion: Se meny 7 ”KAL” på
sidan 66.
61
8. Menyfunktioner
8.5 Ingångar, inställningar
På denna meny kan Du välja funktion på reglerenhetens
3 ingångar. De benämns ”IN1”, ”IN2” och ”IN3”.
För att välja vilken ingång Du vill se eller ändra på menyn
gör du detta på visningen ”IN.nr”. Tryck på SET-knappen,
så att siffran börjar blinka, och välj sedan ingång med
pilknapparna. Tryck åter på SET-knappen för att bekräfta
valet. Visningarna som ligger under denna visning, dvs.
från ”TYP” till ”10V”, visar nu aktuella inställningar för
den valda ingången.
HEAT
ING.
MENU
5
HEAT
IN.nr
1
HEAT
TYP
rum
Val av ingång
a)
a) Typ av ingång (”TYP”)
Här kan du välja mellan följande typer:
-
Ingen funktion
rum
Val extern rumsgivare för reglering
tEMP
Val extern temp.givare för styrning av utgång och för kaskadreglering
nAr
Val närvarofunktion
drL
Val extern inkoppling av driftläge och
styrning av utgång
0-10V
Val 0-10V givare för styrning av utgång
cond
Val kondensfunktion. Gäller endast IN3
Gäller endast IN1
Gäller endast IN2
Det går inte att välja samma ingångstyp för flera ingångar.
Följande funktioner, b) till j) kan ha olika funktioner
och initieringsvärden för olika ingångstyper. Dessa
beskrivs därför separat på följande sidor.
HEAT
”rum”: Val extern rumsgivare för regleringen
PÅV.
Om ingen givare är ansluten, anväder regulatorn den
inbyggda givaren i rumsenheten.
b)
Val medelvärde mellan extern givare och
givare i rumsenhet.
E = Val temp. endast från extern givare
IE =Val temp.medelvärde mellan extern givare
och givare i rumsenhet.
E
HEAT
LIM-1
-
HEAT
LIM-0
-
HEAT
DR.L
dnS
HEAT
62
c)
Ingen funktion.
d)
Ingen funktion.
e)
Val vid vilka driftlägen extern givare skall gälla.
d = DAG, n = NATT och S = SPAR.
f)
Ingen funktion.
g)
Ingen funktion.
h)
Val 0-10V givare och val temperatur vid 0 Volt.
j)
INV.
-
HEAT
OMR.
d)
e)
f)
g)
-
h)
-
j)
HEAT
10V.
c)
-
HEAT
0V.
b)
8. Menyfunktioner
”tEMP”: Val extern temp. givare för styrning
utgång & kaskadreglering
b)
HEAT
PÅV.
----
HEAT
Denna funktion kan endast väljas på ingång 2, ”IN2”.
Temp.värdet visas i mätvärdesmenyn, om inte ”0-10V”
ingång är vald.
LIM-1
HEAT
LIM-0
b)
Val vilken utgång som skall påverkas då
funktionsvillkoret är uppfyllt.
Utgång d1, d2, A1 eller A2. Även R1-R3 (relä 1-3) då
fläkt- eller spjällstyrning inte är valt.
Val påverkan: 1 = utgång till, 0 = utgång från.
A2-1 visas här endast som exempel.
c)
Temp.gräns för påverkan av utgång.
Då temp.värdet <valt värde påverkas utgången.
Om invertering är valt nedan, påverkas utgången
då temp. > valt värde.
d)
Temp.gräns för urkoppling av påverkan av utgång.
Då temp.värdet > valt värde urkopplas påverkan.
Om invertering är valt nedan, urkopplas påverkan då
temp. < valt värde.
e)
Val vid vilka driftlägen påverkan från denna
givare skall gälla.
f)
1 = Val av invertering av funktionsvillkoren.
19°C
20°C
HEAT
DR.L
dnS
HEAT
0
INV.
HEAT
OMR.
c)
d)
e)
f)
32
g)
-
h)
-
j)
HEAT
0V.
HEAT
10V.
Se c) och d) ovan.
g)
Val av temperaturområde:
h)
j)
32
128
run°C
=
=
=
HEAT
”nAr”: Val närvarofunktion med kontaktingång
-
PÅV.
Då närvarofunktion är valt men närvaro inte indikerad,
kommer grunddriftläget (denna ställs in under meny 8,
funktion: T.AUT. Se funktion g på sid. 67) istället för
DAG normalt att vara inkopplat. Vid närvaroindikering
inkopplas DAG.
0-32°C med upplösningen 0,1°.
-30 - +98°C med upplösningen 0,5°
Jämförelse med den rådande rums
temperaturen sker istället för värdena
”LIM-1” och ”LIM-0”, vars data då visas
som streck.
HEAT
0
LIM-1
HEAT
60
LIM-0
Ingen funktion.
c)
Tillslagsfördröjning i minuter.
Närvaroindikation måste skett någon gång under den
första och andra halvan av tidperioden för att närvaron skall koppla in driftläge dag. Detta för att undvika
oavsiktlig inkoppling.
d)
Frånslagsfördröjning i minuter.
e)
Ingen funktion.
f)
1 = Val invertering av ingång.
Närvaro inkopplas då kontakten är bruten.
g)
Ingen funktion.
h)
Ingen funktion.
j)
Ingen funktion.
DR.L
-
HEAT
INV.
1
HEAT
OMR.
f)
g)
-
h)
-
j)
HEAT
10V.
d)
-
HEAT
0V.
c)
e)
HEAT
b)
b)
63
8. Menyfunktioner
”drL”: Val inkoppling av driftläge och/eller påverkan
av utgång med yttre kontakt
HEAT
PÅV.
----
HEAT
b)
val vilken utgång som skall påverkas då
LIM-1
Utgång d1, d2, A1 eller A2. Även R1-R3 (relä 1-3)
då fläkt- eller spjällstyrning inte är valt.
LIM-0
c)
Ingen funktion.
DR.L
d)
Frånslagsfördröjning i minuter.
e)
f)
Val vilket driftläge som skall inkopplas då
kontakten är sluten.
d = DAG, n = NATT, S = SPAR och - = Ingen
påverkan.
HEAT
Ingen funktion.
h)
Ingen funktion.
j)
Ingen funktion.
n
HEAT
INV.
0
HEAT
OMR.
0V.
-
j)
---80
HEAT
b)
c)
LIM-0
DR.L
%-gräns för påverkan av utgång
(0-10V motsvarar 0-100%).
Då givarvärdet i % > valt gränsvärde påverkas utgången. Om invertering är valt påverkas utgången
då givarvärdet i % är < valt gränsvärde.
d)
%-gräns för urkoppling av påverkan av utgång.
(0-10V motsvarar 0-100%).
Då givarvärdet i % < valt gränsvärde urkopplas påverkan. Om invertering är valt urkopplas påverkan
då givarvärdet i % är > valt gränsvärde.
e)
Val vid vilka driftlägen som påverkan från denna
givare skall gälla.
f)
Se c) och d) ovan.
64
g)
1 = Val att spänningen från givaren omvandlas
inom det område som anges under funktionerna ”LIM-1” och ”LIM-0” (”P-Område”) och
matas ut till utgång A1 om denna spänning är
högre än den från reglerutmatningen till denna
utgång.
h)
Ingen funktion.
j)
Ingen funktion.
75
HEAT
d--
HEAT
INV.
0
HEAT
OMR.
c)
d)
e)
f)
g)
0
h)
HEAT
10V.
b)
0
HEAT
0V.
f)
h)
HEAT
LIM-1
e)
-
HEAT
PÅV.
d)
g)
HEAT
10V.
c)
-
HEAT
”0-10”: Val extern 0-10V givare för styrning av utgång
T.ex. 0-10V co2-givare kan anslutas till denna ingång
för co2-funktion. %-mätvärdet från givaren, (0-100%
motsvarar 0-10V) visas i mätvärdesmenyn.
0
HEAT
Driftläget inkopplas då kontakten är bruten.
g)
-
b)
100
j)
8. Menyfunktioner
”cond”:
Val kondensfunktion med resistiv
eller 0-10V givare.
HEAT
PÅV.
d1-0
HEAT
Denna funktion kan endast väljas på ingång 3, ”IN3”.
b)
c)
Om resistiv givare används:
93
HEAT
LIM-0
96
HEAT
DR.L
-
HEAT
Gränsvärdet motsvarar ett motståndsvärde på givaren. Högre värde = högre motstånd = lägre kondens.
Se tabell nedan!
Om motståndet är < än valt gränsvärde (mer kondens), påverkas utgången.
INV.
Om 0-10V givare används:
0V.
%-gräns för påverkan av utgång. (0-10V motsvarar
0-100%). Då givarvärdet i % > valt gränsvärde,
påverkas av utgången.
d)
LIM-1
-
HEAT
OMR.
c)
d)
e)
f)
0
g)
-
h)
-
j)
HEAT
HEAT
10V.
b)
Om resistiv givare används:
Gränsvärdet motsvarar ett motståndsvärde på givaren. Högre värde = högre motstånd = lägre kondens.
Se tabell nedan!
Om motståndet är > än valt gränsvärde dvs. mindre
kondens, urkopplas påverkan av utgången.
Om 0-10V givare används:
%-gräns för urkoppling av påverkan av utgång.
(0-10V motsvarar 0-100%). Då givarvärdet i % < valt
gränsvärde, urkopplas påverkan av utgången.
e)
Ingen funktion.
f)
Ingen funktion .
g)
1 = Val att kyleffektbörvärdet från rumsregulatorn
inte skall nollställas då funktionen är aktiv.
h)
Val 0-10V givare.
j)
Val 0-10V givare.
Tabell som visar vad gränsvärdena
motsvarar för resistans på resistiv givare:
Gränsvärde Resistans kOhm
100
10000
99
4000
98
2000
97
1300
96
1000
95
800
94
600
92
500
90
400
86
300
82
200
74
150
62
100
47
60
19
40
0
30
65
8. Menyfunktioner
8.6 Visar regulatortyp
Denna visning visar vilken regulatortyp rumsenheten
är ansluten till.
HEAT
MENU
6
C221
8.7 Kalibrering
Här kan Du kalibrera om den inbyggda temperaturgivaren
i rumsenheten (RUM I) och den externa givaren (RUM E).
Du kan också korrigera klockan i antal 1/10 sekunder per
dygn (SEK-D), välja om klockan skall visas och om den
automatiskt skall korrigeras för sommartid (SEL KL).
SEL KL 0 : Klocka och kalender visas inte.
Endast ett streck visas.
1 : Klocka och kalender visas, men ingen
korrigering för sommartid.
2 : Klocka och kalender visas, och automatisk
korrigering för sommartid sker.
De inställda värdena gäller då spänningen inte är
begränsad, dvs. 0-10 Volt. Värdena kan också ses
som %-värden inom de valda begränsningsvärdena
under meny 4.
Exempel:
Om spänningen under meny 4 är begränsad till 0.0 5.0 Volt, kan värdet under meny 7, funktion ”FAN 3” ses
som 75% av 5 Volt, dvs. 3,75 Volt.
HEAT
7
KAL.
HEAT
RUM1
0.0
HEAT
RUM E
0.0
HEAT
SEK-D
0.0
HEAT
SEL KL
0
HEAT
FAN 1
2.5
HEAT
FAN 2
5.0
HEAT
FAN 3
7.5
HEAT
Boost
66
MENU
0
Spänning (Volt) vid fläkthastighet 1
Boost funktion vid tillslag av fläkt.
Används för att övervinna fläktens startmoment. Vid denna funktion anges antalet sekunder då styrsignalen för fläkten forceras till 10V efter start.
8. Menyfunktioner
8.8 Knappfunktioner
På denna meny kan Du ställa in hur grundvyn skall fungera, lägga in åtkomstskydd och ange begränsningar
för dagbörvärde mm.
HEAT
KN.F.
Här kan Du ange en systemkod som förhindrar
”obehöriga” att komma in på menyerna.
Vid leverans är alltid systemkoden inställd på
”0000”, vilket gör att skyddet ej
är aktiverat. Då en kod är vald kan man välja hur
åtkomstskyddet skall fungera genom att ställa värden för funktionerna ”GRND” och ”SEL.+” enligt
följande:
Enbart mätvärde visas, men kan väljas med pilknapparna.
Om ”GRND”=0 och ”SEL.+” ej är =0
Funktion enligt ”SEL.+” visas fortlöpande.
Värdet kan ändras med pilknapparna
0000
HEAT
GRND
1
HEAT
SEL.+
3
HEAT
SEL.-
3
HEAT
SEL.T
Om ”GRND” =0 och ”SEL.+” =0
8
HEAT
KOD1
a) Kod för åtkomstskydd (”KOD1:”)
MENU
5
HEAT
MAX T
255
HEAT
T.TID
1
HEAT
Om ”GRND” ej är =0 och ”SEL.+” =0 och ”SEL.-” =0
Mätvärde enligt ”GRUND” visas fortlöpande.
Värdet kan inte ändras med pilknapparna.
Om ”GRND”ej är =0 och ”SEL.+” ej är =0
SELECT-knapp visar mätvärde enligt ”GRUND”.
Detta mätvärde visas även automatiskt efter 5 sek.
Funktion enligt ”SEL.+” resp. ”SEL.-” visas/ändras med
pilknapparna.
b) Val av visning i grundvyn (”GRND”)
Här väljer Du vilket värde som skall visas i
grundvyn. Som standard visas rumstemperaturen.
T.AUT
0
HEAT
MIN B
19.0°C
HEAT
MAX B
25.0°C
HEAT
RES.D
0
HEAT
VIS.B
0
HEAT
Värde 0
Värde 1
Värde 2
Värde 3
Värde 4
Värde 5
Värde 6
= Om ”Autoselect”-funktionen är aktiverad (se ”d” på nästa sida), så visas detta istället. annars visas visas
rumstemperaturen.
= Rumstemperatur
= Värde från sekundär givare alt. generell 0-10V givare.
= Veckodag och klockslag
= Månad och datum
= År och veckonummer
= Utsignal i procent till utgångar
LÅS
0
HEAT
ENG.
0
a)
b)
c)
d)
d)
e)
f)
g)
h)
j)
k)
l)
m)
n)
67
8. Menyfunktioner
c) Val av Autoselect-funktion (”SEL.+”) och (”SEL.-”)
Autoselect-funktionen gör så att Du kommer till
en viss visning då Du trycker på en av pilknapparna
från grundvyn. Som standard är temperaturvärdet valt.
”+” avser den röda och ”-” den blå pilknappen.
Värde 0
Värde 1
Värde 2
Värde 3
=
=
=
=
Ingen Autoselect aktiverad
Timerfunktion
Ev. fläkt eller spjällfunktion
Börvärde (för gällande driftläge)
d) Återgångstid från Autoselect (”SEL.T”)
När Du tryckt på pilknapparna i grundvyn, går
reglerenheten automatiskt till förvald visning. När
Du är klar och inte trycker något mer, så återgår
reglerenheten till grundvyn igen, efter denna återgångstid, som normalt är 5 sekunder. Ett värde
mellan 3 till 99 sekunder kan väljas.
Efter 3 minuter (eller om SELECT-knappen hålls
intryckt 1 sekund) återgår displayen att visa
grundvyn.
e) Maximal timertid (”MAX.T”)
Här kan Du begränsa hur många timmar Du vill
tillåta att man får ställa in på timerfunktionen.
Ett värde mellan 0 till 255 kan anges. Om värdet
noll anges, så kan man inte aktivera timerfunktionen alls. Standardvärdet är 255.
Värde 1
Värde 2
Värde 3
= grunddriftläget = DAG
= grunddriftläget = NATT
= grunddriftläget = SPAR
Då denna funktion används tillsammans med
Närvarofunktioner (se sid. 63) ska den förvalda timertiden: T.TID ställas till 0 (funktion stängs av).
h) Minbegränsning av dagbörvärde (”MIN B”)
Här anges vilket lägsta börvärde som skall
tillåtas i reglerenhetens dagläge. Om detta värde
är samma eller högre än maxbegränsningen
(”MAX B”), så låses börvärdesinställningen.
j) Maxbegränsning av dagbörvärde (”MAX B”)
Här anges vilket högsta börvärde som skall
tillåtas i reglerenhetens dagläge. Om detta värde
är samma eller lägre än minbegränsningen
(”MIN B”), så låses börvärdesinställningen.
k) ”RES.B”: Återställing av DAG-temperatur och
inkoppling av automatisk fläktstyrning.
Man kan välja att DAG-temperaturen ”återställs”
till mittvärdet mellan ”MIN B” och ”MAX B” (initialt
22°C) då driftläget övergår till DAG samt att automatisk fläktstyrning kopplas in då driftläget ändras till NATT eller SPAR. Detta värde skall då
ställas på 1.
f) Förval timertid för knapp B och ev. C (T.TID)
l) Visning av önskad temperatur (”VIS.B”)
Om något värde 1-255 är valt, kommer B-knappen
(och även C-knappen om denna inte används
för fläkt- eller spjällstyrning) att koppla in timern
under den valda tiden. Driftläget för timern som
kan väljas under SELECT-knappen, inkopplas
under denna tid. Timertiden kan ändras med pilknapparna.
g) Automatisk timer (”T.AUT”)
Värde 0
= Funktionen urkopplad
Värde 1-3 = Val av automatisk inkoppling av
timern under förvald tid, då pilknapp
trycks in för att ändra rumstemperaturen. Det driftläge som är valt för timern
kopplas då in. Rumstemperaturen ändras vid upprepade tryckningar på pilknapp. Timertiden
förväljs med funktionen ”T.TID” som initieras till 1
timme.
68
Man kan välja att den inställda temperaturen för
det gällande driftläget visas till vänster i displayen
samtidigt med mätvärdet ”RUM1”. Detta värde
skall då ställas på 1.
m) Låsfunktion för börvärden, klocka etc (”LÅS”)
Då LÅS = 1, kan man inte ändra på några vär
den utom de följande som kan begränsas
separat:
- Dagbörvärdet
- Timertiden
- Fläkthastigheten / stegnumret
n) Val av engelsk text i textfönstret
Värde 0 = Svensk text
Värde 1 = Engelsk text
8. Menyfunktioner
8.9 Testfunktioner
Under denna meny kan Du bl a övervaka in- och utgångar, göra temperatursimuleringar, återställa mjukvaran (reset) etc.
a) Status för ingångar (”IN1-3”)
HEAT
TEST
MENU
9
HEAT
IN1-3
000
HEAT
Displayen visar status på ingång 1-3 då de används
som kontaktingångar. 0 = Öppen kontakt och 1 =
sluten kontakt.
D1-2
HEAT
R1-3
b) Status för utgångar (”d1-2”)
Här kan Du se statusen på de två 24V-utgångarna som finns i reglerenheten. Första siffran från
höger visar statusen på utgång ”d2” .
Nästa siffra visar status för utgång ”d1” (kyla).
Bokstaven A längst till vänster kan man ställa om
till ett ”n”, om man vill forcera någon av utgångarna,
genom att trycka på SET-knappen, och sedan
pilknapp uppåt. Tryck sedan på SET-knappen
igen, för att hoppa till nästa siffra, och sedan kan
värdet justeras till 1 eller 0, för att forcera
respektive utgång.
När manuell drift är vald, blinkar symbolen AUTO
i displayen. Forceringen kopplas ur automatiskt
efter 2 timmar.
c) Status för reläer (”R1-3”).
Här kan Du se statusen på utmatningen till en ev.
ansluten reläenhet. Vid manuell drift kan reläerna
påverkas med SET- och pilknapparna.
d) Avläsning av utmatad effektvärde i % till utgång
d1 resp. d2. Värdet blinkar då det är forcerat via datakommunikation.
e) Spänning på analog utgång A1 resp. A2.
Då manuell drift är vald med ovanstående funktion,
kan dessa spänningar ställas med SET- och
pilknapparna. Värdet blinkar då det är forcerat via
datakommunikation.
A00
HEAT
d1%
000
0
HEAT
d2%
0
HEAT
A1(V)
0.0
HEAT
A2(V)
0.0
HEAT
TST.R
0
HEAT
RESET
ACP0
HEAT
ADR.
800
HEAT
DATA:
8
HEAT
INIT.
0
HEAT
I-ADR
-
HEAT
KODG
0486
HEAT
KODS
0000
HEAT
P.TST
0
a)
b)
c)
d)
d)
e)
e)
f)
g)
h)
h)
j)
k)
l)
l)
Produktionstestprogram.
Kan endast kopplas in av personal
från Zone Controls AB.
f) Överstyrning av rumstemperatur (”TST.R”)
För att möjliggöra simulering och test av reglerfunktionerna i reglerenheten, kan Du stänga av
läsningen av ingång 1 och 2, och istället ställa in
önskad (simulerad) rumstemperatur i grundvyn,
genom att först aktivera överstyrningen ”TST.R”
med värdet 1, och sedan gå till grundvyn och
trycka på SET-knappen, och sedan kan Du ställa
in önskad rumstemperatur. När simuleringen är
aktiv, blinkar symbolen AUTO i rumsenhetens
display. Denna funktion kopplas ur automatiskt efter
2 timmar. Vid forcering via datakommunikation visas ”F”
69
8. Menyfunktioner
g) Återställning av mjukvara (”RESET”)
Om Du vill starta om mjukvaran i reglerenheten
eller återställa alla värden till leveransläget, så kan
resetfunktionen användas. Följande återställningar kan göras:
A =
C =
P =
0 =
Återställ allt (dvs alla värden återställs till
de fasta leveransvärdena från ROM-minnet)
OBS! Detta kan endast göras av Zone
Controls, med särskild kod.
Återställ allt utom klocktid. De funktioner som
fått ett särskilt kundinitieringvärde återställs
till detta. Övriga funktioner återställs till de
fasta leveransvärdena från ROM-minnet.
”Vanlig” omstart
Används ej. Måste vara noll!
Tryck på SET-knappen för att hoppa mellan de
olika resetfunktionerna, och bekräfta Ditt val
genom att trycka på pil upp.
h) Läsning av värden i RAM-minne (”ADR.”) och
(”DATA”)
För att kunna göra viss felsökning eller annan
analys, kan läsning av regulatorns RAM-minne
behövas. I visningen ”ADR.” anges adressen, och
värdet kan läsas av på visningen ”DATA”.
j) Tillvalsfunktion ”INIT”. Detta värde kan bara ändras
av personal på Zone Controls AB, eller då en tillfällig kod erhållits. Då värdet ställs till 1, registreras
alla funktionsvärden, som därefter ändras, i ett kundrelaterat minne.
Vid en kund-reset (se punkt e), återställs de ändrade parametrarna till dessa värden i stället för till
de fabriksinställda värdena. Funktionen nollställs
med SET- och pilknapp, vid strömavbrott, eller automatiskt efter två timmar.
k) Med funktion ”I-ADR” kan man läsa av vilka funktionsvärden som:
1. Har ändrats på vanligt sätt med SET- och pilknapparna och därmed avviker från grundvärdena.
2. Har erhållit en särskild kundinitiering enl. punkt j.
Då SET- och pil upp trycks in, visas nästa funktionsadress vars värde avviker enligt ovan. Då pil upp
trycks igen, visas nästa adress. Då alla adresser
genomgåtts visas ett streck. Då pil ner trycks in,
visas det inställda värdet, om det avviker från grundvärdet. Annars visas ett streck.
Då pil ner trycks in igen, visas det kundrelaterade
grundvärdet om det avviker från fabriksinställningsvärdet. Annars visas ett streck.
Då pil ner trycks in igen, visas åter adressen.
De visade adress- och datavärdena skall tolkas av
personal från Zone Controls AB.
70
l) Specialkod för skyddade systemfunktioner
(”KODG”) och (”KODS”).
Vissa funktioner i reglerenheten är skyddade, för
att förhindra att hårdvarumässiga inställningar
görs på fel sätt. I vissa fall kan vissa inställningar
att behöva göras ändå, och kan då med hjälp av
specialkoden tillgås.
Gå till visningen ”KODG” och avläs numret som
står där. Kontakta Zone Controls för att få en
tillfällig specialkod, som Du sedan ska ange på
visningen ”KODS”.
8. Menyfunktioner
8.10 Typbeteckningar
Denna meny hjälper Dig att identifiera vilken mjukvara
och dess version som finns i produkten. Dessutom kan
Du läsa ut produktens serienummer.
HEAT
TYP
10
HEAT
PROG.
a) Mjukvarans nummer (”PROG.”)
MENU
168
HEAT
b) Versionsnummer (”VERnr”)
VERnr
1.1
HEAT
c) Serienummer (”SER.1”) och (”SER.2”)
SER.1
För att läsa ut rätt serienummer, skall siffrorna
på ”SER.1” tolkas från höger till vänster som
ental, tiotal, hundratal och tusental.
0392
HEAT
SER.2
9158
a)
b)
c)
c)
Siffrorna på ”SER.2” tolkas från höger till vänster
som tiotusental, hundratusental, miljontal och tiomiljonstal.”
8.11 Kommunikationsmeny
ModBus
-
Under denna meny kan Du göra de inställningar som
kan behövas för ModBus-kommunikation.
HEAT
MBUS
HEAT
ADR.
a) Adress. Varje enhet skall ha en egen adress
inom området 1 - 247.
Adressen ställs i första hand in med en dip-omkopplare
på reglerenhetens kretskort. Den valda adressen visas här.
Adressen kan även väljas här med SET- och pilknapparna.
Då visas ett ”F” före adressen.
MENU
11
1
HEAT
kbit
9.6
HEAT
BYTE
8
HEAT
b) Överföringshastighet kbit/s.
Stopb
HEAT
c) Antal data-bitar per byte.
PAR.
d) Antal stoppbitar
e) Paritet,
= Ingen,
1
= Udda, E = Jämn.
f) Extra tidsfördröjning före utskick av svar i ms.
g) Val memorering av forceringsdata från datakommunikation vid spänningsavbrott.
d)
0
f)
0
g)
0
h)
HEAT
PPM
c)
e)
HEAT
MEM.F
b)
n
HEAT
DELAY
a)
OBS! Minnet har begränsad livslängd.
Då memorering är valt:
Skriv inte forceringsdata långvarit mer än 1 gång/timme.
h) Val ModBus-avläsning av PPM 0-2000 istället för
0,0-10,0 Volt. Gäller Modbus-register 30004.
71
8. Menyfunktioner
8.12 Steg- eller fläktfunktioner
I programversionen med fläktstyrning, gäller nedanstående funktioner. Funktionen ”VAL” =1 kan inte ställas om.
I programversionen utan fläktstyrning visas menytexten
”STEGr 12”. Funktionen VAL initieras till 0, och alla
funktionsvärdenunder denna meny visar streck. ”VAL”
kan ställas om till 1, varvid styrning av reläer i ansluten
reläenhet kopplas in för t.ex. styrning av spjäll i sekvens.
Styrningen sker på samma sätt som för en fläkt enligt
funktionerna under denna meny med undantag för att
filterlarm inte kan aktiveras, och att reläerna kan vara
aktiverade samtidigt. Funktioner för styrning av reläerna under SELECT- och C-knappen aktiveras också
liksom vid fläktstyrning, men texten på displayen visar
texten ”STEG” istället för ”FLÄKT”.
På denna meny kan Du ställa in hur fläktens hastigheter skall kunna styras manuellt och i autoläge.
HEAT
FLÄKT
HEAT
STEGr
MENU
12
MENU
12
HEAT
VAL
Steg 0
Steg 1
Steg 2
Steg 3
1
Relä 1 Relä 2 Relä 3
0
0
0
1
0
0
1
1
0
1
1
1
HEAT
MIN
0
HEAT
a) Minbegränsning av fläkthastighet, autoläge (”MIN”)
b) Maxbegränsning av fläkthastighet, autoläge med
påverkan av värmebehov (”MAX.V”)
c) Maxbegränsning av fläkthastighet, autoläge med
påverkan av kylbehov (”MAX.K”)
d) Val om autoläge skall kunna kopplas in.
0 = Auto kan inte inkopplas
1 = Auto kan inkopplas
2 = Auto kan inte urkopplas
MAX.k
AUTO
g) I-tid för automatisk fläktstyrning (”ITID.F”)
TID-0
l) Val av uppstartsfläktläge för regulatorn efter t ex
strömavbrott (”INIT.”)
0
1
2
3
A
=
=
=
=
=
=
Det fläktläge som gällde vid strömavbrottet.
Fläkthastighet 0
Fläkthastighet 1
Fläkthastighet 2
Fläkthastighet 3
Autoläge
m) Fläktdrifttid i timmar för filterlarm.
Värdet noll urkopplar larmfunktionen.
n) Val change over-funktion för fläktstyrning.
0 = Funktion urkopplad
1 = Funktion inkopplad om change over-funktionen
är aktiverad på någon av utgångarna.
Se sid.33, punkt 6.6.
20
HEAT
f) Val av fläktsekvensens steg 3 i procent av kylaoch värmesignalen, autoläge (”F.H%”)
k) Maxbegränsning av fläkthastighet, manuellt läge
(”M.MAX”)
1
HEAT
F.L%
ITID.F
j) Minbegränsning av fläkthastighet, manuellt läge
(”M.MIN”)
3
HEAT
e) Val av fläktsekvensens steg 1 i procent av kylaoch värmeutsignalen, autoläge (”F.L%”)
h) Val av frånslagsfördröjning av fläkten i antal minuter.
3
HEAT
F.H%
Här anges den tid i minuter regulatorn skall ta på
sig att stega från hastighet 0 till 3 vid en
förändring från 0 till 100% kyla- eller värmebehov.
72
MAX.V
100
HEAT
5
HEAT
0
HEAT
M.MIN
0
HEAT
M.MAX
3
HEAT
INIT.
-
HEAT
LARM
0
HEAT
C-O
1
a)
b)
c)
d)
e)
f)
g)
h)
j)
k)
l)
m)
n)
8.13 Tider och mätvärden
För att hoppa mellan olika visningar, trycker du på pilknapparna. De värden som är ändringsbara är veckodag, klockslag, månad, datum och årtal, under förutsättning att reglerenheten har inbyggd realtidsklocka
(eller om man aktiverar klockvisning under meny 7).
För att ändra ett värde trycker du på SET-knappen, så
börjar ett av värdena blinka. För att ändra värdet, trycker
du på pilknapparna. För att hoppa vidare till nästa värde,
trycker du åter på SET-knappen.
HEAT
MÄTV.
HEAT
RUM 1
HEAT
TMP 2
HEAT
MÅND
HEAT
JUN.
HEAT
VECKA
HEAT
%UT
MENU
13
MENU
21.0°C
MENU
MENU
11:50
MENU
06.07
MENU
23
MENU
50
menyrubrik ”Mätvärden”
aktuell uppmätt rumstemperatur
sekundär temperatur
(alt. mätvärde i % för 0-10V-givare)
veckodag och
klockslag
månad, datum
och årtal
veckonummer
utsignal i procent till utgångar
Om ett tecken visas före %-värdet, innebär det
att någon funktion överstyr driftläget, enligt
följande:
=
=
=
=
=
HEAT
FILTER
MENU
1226
Dessa värden visas endast om reglerenheten är
utrustad med realtidsklocka (C221K/C222K),
eller om klockvisning är
aktiverad under meny 7
”KAL” (funktion ”SEL kl”).
veckoprogram
datakommunikation
extern signal
närvaro
timer
drifttid för fläkt i antal timmar
Om filterlarm är aktiverat, blinkar texten ”byt” när
tiden når larmgränsen.
(läs mer under kapitel 4.7)
73
8.14 Börvärden
För att hoppa mellan olika visningar, trycker du på pilknapparna.
a) Fläkthastighet eller stegläge (”FLÄKT / STEG”):
Denna meny visas endast om relästyrd fläkt- eller
spjällstyrning är vald under meny 12.
För att ändra aktuell fläkthastighet eller stegnummer,
trycker du först på SET-knappen och sedan på pilknapparna. Om du trycker på pilknapp nedåt, så
sänks fläkthastigheten eller stegnumret. Om du
trycker på pilknapp uppåt, så ökas fläkthastigheten
eller stegnumret från 0-1-2-3-Auto. ”Auto”, den automatiska fläkt- eller stegstyrningen regleras av
aktuellt värme- och/eller kylbehov. Aktiv funktion
indikeras med bokstaven ”A” i det numeriska fältet
på displayen.
HEAT
BÖRV.
HEAT
14
MENU
0
FLÄKT
menyrubrik ”Börvärden”
a) fläkthastighet eller stegläge
(visas enbart om funktionen är aktiv)
Fläktstyrning C222
Autoläge
Fläkt aktiv
COOL
FAN AUTO
FLÄKT
Steg aktiv
TIMER
MENU
0:00
COOL
FAN AUTO
STEG
Om varken fläkt- eller stegreglering är aktiva, får Cknappen samma funktion som B-knappen (snabbknapp för timer, se nedan).
b) Timerfunktion, (”TIMER”):
Med hjälp av timerfunktionen, kan man få reglerenheten att byta driftläge eller forcera en utgång
under en vald tidsperiod.
Displayen visar antal timmar till höger om kolonet,
och antal dagar till vänster. Om timern är aktiverad
för driftlägesförändring, visar sol- och måne
symbolerna vilket läge som timerfunktionen kommer att aktivera under den valda tiden. För att ändra
driftläge för timern, trycker du på SET-knappen
2 gånger och sedan på någon av pilknapparna.
För att ställa in tiden, trycker du först på SETknappen och sedan på pilknapparna. Om tiden 0:00
ställs in, stängs timerfunktionen av.
Då timerfunktionen träder i kraft, börjar driftlägessymbolerna solen och/eller månen att blinka (i alla
visningar utom timervisningen).
Då ”forceringsfunktion” är vald för någon av utgångarna används timern till att tvångsaktivera valda utgångar under timertiden (meny 4, se kapitel 6.4).
74
A1
Aktuell hastighet
MENU
A2
Aktuellt reglersteg
b) timerfunktion
Symbol för driftläge
HEAT
TIMER
Snabbknapp för fläkt/steg:
C-knappen kan alltid användas för att visa och ändra
aktuell fläkthastighet / stegläge.
Vid upprepad tryckning ökar fläkthastigheten eller
stegnumret, alternativt så kopplas autoläget in (på
samma sätt som då pilknapp uppåt trycks).
Om man trycker på C-knappen när man står i
autoläget, kommer autoläget att kopplas ur, och fläkten att stanna (eller till den lägsta min-gränsen för
manuellt läge, se kapitel 4.7.2).
MENU
Stegstyrning C221
Autoläge
HEAT
I de flesta displayvisningar indikeras även om fläkten är på, eller något steg är inkopplat genom att
symbolen ”FAN” visas. Om automatisk fläkt- eller
stegstyrning är aktiv, så visas även symbolen
”AUTO”.
MENU
Antal dygn
HEAT
DAG
HEAT
NATT
HEAT
SPAR
MENU
22.0°C
MENU
22.0°C
MENU
22:0°C
MENU
0:00
Antal timmar
c) önskad temperatur, dag
c) önskad temperatur, natt
c) önskad temperatur, sparläge
Snabbknapp för timerfunktion:
Då knapp B trycks in aktiveras timern i en timme,
varvid driftläge ”DAG” inkopplas. Under meny 8 finns
funktionen ”T.TID”, som skall ställas till den timertid
i antal timmar man önskar få vid tryck på B-knappen.
Om man trycker in B-knappen när timern redan är
igång, startar timern om och räknar timertiden på
nytt. Man kan även trycka på pil-knapparna för att
ändra timertiden tillfälligt efter ett tryck på B-knappen. Driftläget som kopplas in av timern kan inte
ändras då timerfunktionen valts med B-knappen.
Även C-knappen får denna timerfunktion i de fall
där varken fläkt- eller stegreglering är aktiv.
c) Önskad temperatur, (”DAG / NATT / SPAR”):
Det finns tre olika nivåer för önskad temperatur som
reglerenheten väljer beroende på vilket driftläge som
är aktuellt, dvs dag-, natt- och spartemperatur.
Driftläget kan styras av timer, närvarofunktion, yttre
kontakt, datakommunikation och eventuellt veckoprogram. Från början är driftläge ”DAG” alltid inkopp
lat. Temperaturen vid respektive driftläge ändras genom att gå till respektive displayvisning trycka på
SET-knappen och sedan på PIL-knapparna.
© Copyright 2013 av Zone Controls AB. Alla rättigheter är reserverade.
Informationen får ej tryckas, kopieras, spridas eller ändras utan tillstånd från Zone Controls AB.
Med reservation för ändringar utan föregående meddelande.
Zone Controls AB, Box 64, 137 21 Västerhaninge, Tel 08-448 56 20
Dokumentinfo: Manual Man018, v1.6, 2013, G19203

Manual - Zone Controls AB

Transcription

Similar documents

Ryttarbrev)Eldirs)Klubbtävling)2014)

IQ Heat säkerställer att värmesystemen i norra Sverige fungerar

Transport Vi anlitar Bussgods, Schenker och Poståkeriet för våra

Folkrace Gotland

Users Guide_ QJCD_QJHD_EN_1110.indd

TRYCKREGULATOR av PID -typ med 0

Emotron FDU 2.0 frekvensomriktare

Energy efficiency in AB Stångåstaden

NGC 1992-01 Inventering av programvara för beräkning av