Dagvatten (ur REVs tidning #36)

REV Informerar
Riksförbundet Enskilda Vägar
Dagvatten
Riksförbundet Enskilda Vägar
December 2014
REV Informerar
Riksförbundet Enskilda Vägar
Inledning
Under senare år har fokus ökat på frågor kring hantering av dagvatten och dräneringsvatten.
Bakgrunden till detta är bl.a. de prognoser som gör gällande att klimatförändringar kommer att ge ett
varmare och regnrikare klimat. Likaså spås dessa klimatförändringar ge ett högre medelvattenstånd än vad
som är normalt idag, vilket i sin tur även kommer kunna medföra högre grundvattennivåer.
Dagvatten är tillfälligt förekommande rinnande vatten på markytan. I begreppet dagvatten innefattas
såväl regnvatten, smältvatten och tillfälligt framträngande grundvatten. Dagvatten i tätbebyggd miljö fångas
normalt upp av särskilda dagvattenbrunnar och avleds via ledningar, även om öppen avledning också kan
förekomma, vidare till närmaste recipient, t.ex. en bäck eller havet.
Problemorientering
•
I äldre bebyggelseområden saknas ofta huvudman för förekommande dagvattenanläggningar.
•
Vid nyexploatering är ibland ansvarsfördelningen mellan kommunen, exploatören, väghållaren
och fastighetsägarna oklar vad gäller dagvattenhanteringen.
•
Klimatförändringar kommer kunna leda till mer regnande och mer ofta förekommande skyfalls
regn (50- och 100-års regn) samt höjning av vattenstånd i sjöar och hav.
•
Det finns en tendens till allt fler hårdgjorda ytor inom befintliga planområden, som försvårar lokalt
omhändertagande av dagvatten.
•
Den ökade exploateringsgraden i en kommun.
•
Dålig uppföljning utav exploateringsavtalen.
•
I gamla detaljplaner beaktas inte dagvattenhanteringen.
•
Dålig kommunikation Kommun – Exploatör-Väg/ samfällighetsförening.
REV Informerar
Riksförbundet Enskilda Vägar
Regler och ansvarsfrågor
Dagvattenanläggning
Till den enskilda väghållarens uppgifter hör inte att ta hand om dagvatten från tomterna längs de vägar
väghållaren har att sköta, om det inte särskilt föreskrivs i det för väghållaren gällande anläggningsbeslutet
att förutom vägar också sköta en sådan dagvattenanläggning.
Det är inte särskilt vanligt att en enskild väghållare med äldre förrättningsbeslut1 har gjorts ansvarig för
en dagvattenanläggning till förmån för avvattningen av tomtmark inom ett planområde. Däremot är det
relativt vanligt, att det inom gamla byggnadsplaneområden finns dagvattenanläggningar, som varken sköts
av kommunal huvudman eller har någon annan särskild utsedd förvaltare. Ofta har detta sin
förklaring i att när området exploaterades så iordningställdes en dagvattenanläggning till förmån för de
blivande tomterna av exploatören, utan att en särskild samfällighet för dess skötsel bildades. Om en sådan
”herrelös” anläggning kräver underhållsåtgärder kan det uppstå problem, eftersom det inte finns någon
som kan begäras sköta och bekosta underhållet.
I ett område som helt saknar dagvattenanläggning kan det också uppstå problem, när dagvatten från
tomtmark av olika skäl inte tas om hand inom respektive tomt, vilket t.ex. kan vara fallet när en större del
av tomterna bebyggs eller förses med täckande material, exempelvis stenplattor, som inte släpper igenom
regnvatten och därmed försvårar infiltreringen av dagvattnet inom tomtmarken.
Ett sätt att lösa ovan beskriva problem är genom att uppmärksamma kommunen på saken. I lagen om
allmänna vattentjänster finns nämligen regler bl.a. för hur avlopp kan ordnas i ett större sammanhang,
och kommunens ansvar att detta sker, om det behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa
eller miljön. Med avlopp enligt lagen förstås bl.a. bortledande av dagvatten och dränvatten från ett område med samlad bebyggelse.
Lagen förser kommunen med verktyg för att bl.a. kunna ordna med en dagvattenanläggning i ett område
med samlad bebyggelse och föreskriver hur avgifterna för en sådan anläggning skall fördelas mellan fastighetsägare och väghållaren och den ansvarige för den allmänna platsmarken. Om kommunen inte frivilligt
vill åta sig ansvaret för dagvattenfrågorna så finns det en möjlighet att påkalla prövning av ansvaret för
dagvattenfrågorna i Statens va-nämnd.
För påkallande av kommunens ansvar för dagvatten och/eller bildande av en gemensamhetsanläggning
för dagvattenhantering, se nedan under rubriken ”Tips och möjliga åtgärder”.
1) Förrättning = planmässigt avgränsat uppdrag.
REV Informerar
Riksförbundet Enskilda Vägar
Förhållandet mellan huvudman för dagvatten och väghållaren
Om kommunen tar ansvaret för dagvattenhanteringen och sköter bortledandet av dagvatten från ett
bebyggelseområde, så finns det i lagen om allmänna vattentjänster en gränsdragning mellan det ansvar
som huvudmannen för dagvatten har och det ansvar som väghållaren har. I lagen föreskrivs nämligen, att
den kommunala huvudmannen inte har ett ansvar för funktionen av vägdiken, rännstensbrunnar och
ledning som förbinder dessa med den allmänna dagvattenanläggningen. Vägdiken och rännstensbrunnar
är nämligen alltid att anse som en del av de väganordningar, som väghållaren har att sköta.
Den kommunala huvudmannen för dagvattenhantering får ta ut kostnaderna för avledning av dagvatten
från allmänna och enskilda väghållare enligt den självkostnadsprincip som lagen om allmänna
vattentjänster bygger på.
Ansvar för ytvatten
Enligt Jordabalken skall var och en vid användandet av sitt eget eller annans markområde ta skälig hänsyn
till omgivningen.
Vad gäller ytvatten som ansamlas inom en fastighet innebär denna allmänna hänsynsregel att en
fastighetsägare, eller nyttjanderättshavare, inte aktivt får leda vatten från fastigheten, skötsel- eller vägområdet in på annans fastighet, till skada för annan. Däremot framgår av rättspraxis, att en fastighetsägare
är skyldig tåla ett naturligt ytvattenflöde från ett högre beläget markområde. En ägare av en tomt lägre
belägen än en högre belägen granntomt, angränsande högre beläget vägområde eller grönområde, kan
således inte begära att ägaren av det högre belägna mark/vägområdet skall vidta åtgärder för att hindra
naturligt ytvattenflöde från detta område ner på den lägre belägna tomten, eller få ersättning för skada som
sådant vattenflöde orsakar.
Om det inte är fråga om ett naturligt ytvattenflöde, utan istället ett vattenflöde som orsakats av en aktiv
åtgärd, t.ex. avvattning av ett hustak, eller hårdgjord tomtyta, som samlas in för att sedan genom aktiv
åtgärd ledas vidare, har den som är utfört åtgärden ansvar för de olägenheter/skador som vattnet kan
orsaka. Ett skadeståndsansvar förutsätter dock vårdslöst vållande eller vårdslös underlåtenhet i enlighet
med huvudregeln i svensk skadeståndsrätt.
Om en väghållare vidtagit de åtgärder som skäligen kan begäras för att hindra ytvatten från normal
nederbörd att skada omgivningen, kan väghållaren inte anses ha förfarit vårdslöst och bör därmed inte
heller kunna hållas ansvarig för eventuella skador som ytvattenflöde från vägområdet orsakar sin
omgivning. Det kan alltså inte anses ingå i en väghållares skyldigheter att vidta sådana förebyggande
åtgärder som kan hindra ytvattenflöde från vägområde som bidrar till översvämningar som kan uppstå vid
enstaka tillfällen, såsom t.ex. vid 10- eller 50-års regn.
REV Informerar
Riksförbundet Enskilda Vägar
Tips och möjliga åtgärder för fastighetsägare och enskild väghållare i ett område som har
undermålig dagvattenhantering
•
Om det i ett område med samlad bebyggelse inte finns någon som har skötselansvaret för
dagvattenhanteringen från tomtmarken:
o
o
o
o
•
Är området inte tillräckligt tätbebyggt, för att kommunen skall påföras ansvaret, eller om
fastighetsägarna/den enskilda väghållaren av andra skäl vill försöka lösa problemställningen själva:
o
o
o
o
o
•
Kontakta kommunen och rådgör om möjligheterna att kommunen tar på sig ansvaret
Om kommunen krånglar, ta hjälp av teknisk konsult och/eller advokat för bedömning om det är möjligt påtvinga kommunen ansvaret
Statens va-nämnd prövar om kommunen skall tvingas ta ansvar för dagvattenhanteringen
Kommunen får fördela kostnaderna för dagvattenhanteringen mellan de fastighetsägare som finns i området och väghållaren/ansvarig för skötseln av den allmänna platsmarken.
Bilda en arbetsgrupp; kartlägg nutida och framtida behov
Ta hjälp av teknisk konsult och samråd med kommunen och/eller länsstyrelse hur en
vattenavledning lämpligen kan ordnas
Är en gemensam dagvattenhantering till nytta för flera fastigheter i området kan en ansökan om inrättande av en gemensamhetsanläggning hos lantmäteriet göras
Om en gemensamhetsanläggning för dagvattenhanteringen kan inrättas så skall kostnaderna för utförande och drift av anläggningen fördelas mellan de fastigheter som har nytta av att vara delaktiga i anläggningen (Mark- och miljööverdomstolen har i en dom i november 2013
klargjort att anläggningslagen kan tillämpas för inrättade av en sådan dagvattenanläggning, mål F514-13. Skall dock påpekas att i vissa situationer kan behovet av markavvattning istället
regleras enligt reglerna i Miljöbalken).
Den enskilda väghållaren skulle kunna ta hand om skötseln av anläggningen som en särskild
sektion i verksamheten, om detta befinns lämpligt.
Råd till den enskilda väghållaren att hantera vatten i och bort från vägområdet.
o
o
Oavsett om det finns en huvudman för dagvattenhantering inom det område vägföreningen
verkar eller inte, ska väghållaren alltid se till att noggrant sköta vägdiken, vägslänter och
vägtrummor, så att vattnet kan rinna ifrån vägområdet. Skötseln av dessa anordningar är alltid väghållarens ansvar
Eventuell kostnadsmedverkan i den vidare avledningen av vatten från vägområdet och bort mot närmaste recipient förutsätter antingen föreskrift i anläggningsbeslutet, eller att kostnaden får anses som en nödvändig utgift för väghållningen, t.ex. då en avsaknad av åtgärd direkt skulle kunna leda till skador i det uppströms belägna vägområdet.
REV Informerar
Riksförbundet Enskilda Vägar
Exempel på anläggningar för avledning och omhändertagande av
Dagvatten, på fackspråk benämnt LOD (lokalt Omhändertagande av Dagvatten)
Fördröjning nära källan sker oftast på allmän platsmark och genom slitlager med genomsläpplighet,
infiltration på gräsytor, infiltrationsmagasin, översvämningsytor, diken, dammar eller våtmarker.
Trög avledning på allmän platsmark kan bestå av svackdiken, kanaler, bäckar och diken.
Samlad fördröjning inom allmän platsmark sker genom dammar eller våtmarksområden.
•
•
Vanlig naturmark tar oftast på ett bra sätt hand om dagvatten med naturlig infiltration och
perkolation
Nyplanering grönytor – görs på sätt som främjar lokalt omhändertagande av dagvatten, anlägggrönytor i lågstråk.
Källa; Tyrens .se /
klimatanpassning.se / www.sudswales.com
•
Avdunstning i öppna dammar
•
Öppen dagvattenavledning till diken och naturliga bäckar/åar
Källa; rent-dagvatten.se
REV Informerar
Riksförbundet Enskilda Vägar
•
Fördröjningsmagasin/Stenkistor
Källa; dinbyggare.se / byggfakta.se
•
•
Trög avledning, infiltration
Ekologisk dagvattenhantering
Källa; vegtech.se / dagvattenguiden.se
REV Informerar
Riksförbundet Enskilda Vägar
Helena Sellgren, Rut och jag
Källa: Peter Riddarstolpe, WRS Uppsala AB
• Kommunal anslutning
Rännstensbrunn
Källa; rent-dagvatten.se / staffanstorp.se
Stuprör kopplat till det kommunala nätet
REV Informerar
Riksförbundet Enskilda Vägar
•
Växtlighet på tak kan fördröja/förhindra snabb avrinning från taket
Källa; tyrens.se / nsd.se
•
Principskisser lokalt omhändertagande / avledning från fastighet
Figur 1 källa; Vellinge.se
REV Informerar
Riksförbundet Enskilda Vägar
Figur 2 Källa; Vellinge.se
Begreppsförklaringar
•
Statens Va-nämnd
•
ABVA
•
Dränvatten
•
Spolvatten
•
Borrvatten
•
Avloppsvatten •
Spillvatten
•
Dagvatten •
Grundvatten
•
Infiltration
•
Perkolation
•
Recipient
•
Spygatt •
Stenkista
•
Duplikatsystem
Specialdomstol, som prövar alla tvister som kan uppstå mellan de
kommunala va-huvudmännen och enskilda brukare av
vattentjänster.
Bestämmelser för allmänna vatten & avloppsanläggningar.
Vatten som avleds genom dränering, dike alt rörledning.
Vatten som används för rengöring av Exvis tak, fasader.
Exvis ifrån installation av bergvärmepumpar innerhåller borrkax
som skall tas omhand i en särskild reningsprocess.
Gemensam benämning för spillvatten dagvatten och dränvatten
Förorenat vatten ifrån hushållen
Regn och smältvatten som rinner av från hårdgjorda ytor
Det vattnet som finns i en del av marken
Vattnets narturliga inträngning i markytan.
Vattnets fortsatta transport genom marklagren.
Är det mottagande vattendrag som tar emot dagvatten/ytvatten
t.ex. en bäck, en å, sjö eller hav.
Golvbrunn utan vattenlås.
Nergrävd infiltrationsanläggning för dagvatten.
Avloppssystem där spillvatten och dagvatten avleds i separata ledningar
REV Informerar
Riksförbundet Enskilda Vägar
Lästips och vidare hänvisningar
Tyrens.se
Göteborgs kommun
Göteborgs kretsloppssystem
Sweco.se
Länstyrelsen.se
Vellinge kommun Per Juhlin
Staffanstorps kommun
Svenskt vatten
Dagvatten policy Härryda kommun
Dagvatten policy Oxunda Vettensamverkan
Dagvattenutredning Linero – Norränga och Råbylund
Dagvattenutredning Vellinge.se
Dagvattenguiden.se
WRS Uppsala, wrs.se
Rentvatten.se
Vegtech.se
Lomma Kommun
Riksförbundet Enskilda Vägar | e-post: kansliet@revriks.se | Tel: 08-20 27 50 | Hemsida: www.revriks.se