Nr 3 Årgång 50 Augusti 2013 medlemsavgift på plusgiro 60 47

Information från
Täby Hembygdsförening
Östra Banvägen 78
183 30 Täby
Nr 3 Årgång 50 Augusti 2013 medlemsavgift på plusgiro 60 47-5
Nr 4 Årgång 45 Okt 2008
medlemsavg. på plusgiro 60 47-5
Vice-ordföranden har ordet
NOTISER: Yttrande till detaljplan för Täby centrum
Ordföranden
harfrån
ordet
Arkeologigruppens
dagbok
Broby bro
28 september
Professor Besök
Staffan Catalinadagen
Nyström berättarden
historien
om våra ortnamn
Årets arkeologiska
grävningar
vidpå
Broby
bro
Dagboksblad
från somrar
i Näsbypark
1920-talet
"West Side Story"
vid Roslags-Näsby
Naturvårdssektionen
inbjuder
till höstens program
"Kvarntorps
blir
Täby hembygdsförening
Hembygdens vänner"
dag den 13
september
intill Näsby Slott
Föreningens och sektionernas
höstprogram
HÖSTPROGRAMMET
oktober - december
2008
Nr 3 Augusti 2013
Bild på framsidan:
Flygbild över Hägernäs Strand
(beskuren)
Information från
Täby Hembygdsförening
Östra Banvägen 78
183 30 Täby
Foto: Kjell Lindqvist
Ordföranden
Nr 4 Årgång 45 Okt 2008 har ordet
medlemsavg. på plusgiro 60 47-5
Nu är det höst – nej, förlåt. Snart är det höst! Då är det
Stora Byfesten på Rönninge by och en vandring med
Befästningsgruppen och lite om Ensta krog och planerna för Stolpaskogen. Och sedan är det den stora
Catalinadagen i Hägernäs Strand. Den 28 september
från kl 10 eller 11 på förmiddagen till sena eftermiddagen och därefter följer Lyskvällen med marschaller utmed vattenvägen och avslutningsvis ett fint fyrverkeri.
(Se annonser i lokalpressen och i HiT.)
verksamhet i Hägernäs Strand och på andra ställen som
är ”framåt”. Klockan ett kommer Viking Plym med
officiella representanter för Täby kommun och JM och
det blir tal för att markera dagens högtid.
Det har varit roligt att planera tillsammans med de
olika bostadsrättsföreningarna och våra kollegor i andra
föreningar. Alla är positiva och kreativa. Välkomna in i
föreningslivet! Hägernäs Strand är definitivt på G.
En och annan kanske tycker att det är mycket om
Kommunen har inbjudit oss (Täby Hembygdsförening)
bostadsområdet och deras jubileum. Men så ska det
till en dialog om hur vi vill ha det på "Galoppen"
vara, för nu 10 år efter de första inflyttningarna, är det
när det ska bebyggas framöver? Se sista sidan. Vi är anfärdigtbyggt. Det ska naturligtvis firas. Mitt i alltihopa
gelägna om att det ska bli bra, så vi ställer naturligtvis
kommer även Täby Hembygdsförening att finnas för att
upp. Jag tror till och med att vi kan behöva ett ”förvisa områdets historia under temat lär känna din hemmöte” där vi pratar ihop oss lite. Vad tror ni? Vad är
bygd. Vi ordnar promenader och föredrag i ämnet och
det som värderas och gör att man trivs i ett område?
vi deltar i marknaden med Slöjdgillets konsthantverk
Det ska mer till än tjusiga fasader, öppna planlösningar
och med bokbord. Och – det är väl ingen hemlighet, vi
och perspektivskisser med lummiga träd. Vad detta
vill gärna ha fler medlemmar!
Alla sektioner
berättar
attraktiva är skulle vi vilja ha ”era tankar kring”?
Vice-ordföranden
har ordet
under någon
del av dagen
om till
vaddetaljplan
de gör. Såförhar
vi haft
Skriv gärna några rader – per brev eller e-post till oss
NOTISER:
Yttrande
Täby
centrum
Arkeologigruppens
dagbok
bro tre som står som kontaktpersoner och som ska försöka
det på hembygdens
dag i alla år. Nu
gör vifrån
det Broby
tillsamProfessor
Staffan
Nyström
berättar historien om våra ortnamn
mans
med några
andra
föreningar.
hålla ihop föreningens synpunkter. Glöm inte att ange
Dagboksblad från somrar i Näsbypark på 1920-talet
avsändare, ifall vi har följdfrågor. Ämnet är oerhört
inbjuder
till höstens
SjälvklartNaturvårdssektionen
blir det något för unga
och gamla
och för program
alla
viktigt för vår framtida hembygd (tänk även UllnaHembygdens
dag
den
13
september
intill
Näsby
Slott
däremellan. På marknaden kommer man att kunna
Arninge, Västra Roslags Näsby, mm),– eller hur?!
oktober
december 2008
handla av HÖSTPROGRAMMET
Gröna Hägern och Rönninge
by. -RoslagsLothar Lammertz
målarna ställer ut och ordnar måleri för barn, Täby folkdansgille har dansuppvisning och Brunnsoktetten inom
Täby Blås ger konsert. Affärer i området kommer att
hålla öppet och några sponsorer berättar om sin
Nr 3 Augusti 2013. Årgång 50
Postadress, Östra Banvägen 78, 183 30 Täby
Besöksadress. Ytterbystugan, Östra Banvägen 78
Tel 08-758 14 04 (telefonsvarare) Framför ditt ärende.
Vi ringer upp dig. Tala tydligt!
Hemsida: www.täbyhembygdsförening.se
E-post: lothar.lammertz@bredband.net
Medlemsavgift: Kr 200 per familj insättes på Plusgiro
60 47-5 med namn -, adress- och e-postuppgift
Medlemsfrågor: Mary Modin, carlsson.mary@gmail.com
Hembygd i Täby är medlemstidning för Täby Hembygdsförening och utkommer med 4 nr per år, i januari, april,
augusti och november.
Museet i Rönninge by, öppettider 2013:
Söndagar 11.00 - 15.00 fr.o.m. augusti - oktober
2
Utgivare och produktion
Ansvarig utgivare: Lothar Lammertz
Redaktör: Leona Jäger Clarstedt, Kjulauddsvg. 20
183 60 Täby, tel 08-756 14 92, 076-814 14 92
Foto: Leif Grönwall om inte annat anges
Layout & Produktion: Leif Grönwall
Tryck: Stockholms Läns Grafiska
Tidningen HEMBYGD I TÄBY får citeras som källa. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera och stryka i alla texter.
Anonyma skrivelser publiceras ej.
Glöm inte att anmäla flyttning!
Anmäl till Mary Modin, carlsson.mary@gmail.com när du flyttar.
Adressen: se ovan. Det går också att anmäla per telefon till 08758 14 04 (telefonsvarare).
Foto: Kjell Lindqvist
(Montage: Michael Schmidt)
Välkomna till ”Catalinadagen” vid Hägernäs Strand,
lördagen den 28 september
De boende inom Hägernäs Strands 13 bostadsrättsföreningar firar under festliga former att området är
färdigbyggt – tio år efter den första inflyttningen, och Täby Hembygdsförening hjälper till med att sprida
kunskap om områdets historia från järnålder och framåt under temat ”Lär känna Din hembygd”.
Programmet startar på förmiddagen (för programtider se annonser i lokalpress, vår hemsida www.täbyhembygdsförening.se och under www.hagernasstrand.se/catalinadagen), men huvuddelen av
aktiviteterna pågår mellan kl 12 och 17. Det blir ett program för alla åldrar, med en del ”pröva på-inslag”
och med många föreningar som medverkar – Täby Folkdansgille, Viking Plym, Hägernäs Sjöflygklubb,
Täby Blås med Brunnsoktetten, Täby Österåkers Civilförsvarsförening, Rönninge by, Gröna Hägern, Täby
Slöjdgille och Roslagsmålarna. Affärerna i området håller öppet och olika sponsorer berättar om sitt
engagemang i Hägernäs Strand.
Vi i hembygdsföreningen berättar om vad som funnits här tidigare och det gör även medarbetare som
har upplevt F2-tiden. Dessutom visar vi naturligtvis – liksom övriga föreningar – vad vi håller på med
inom våra olika sektioner.
Klockan 13.00 kommer en lite högtidligare del, då honoratiores från Täby kommun och JM Bygg och
gläds åt hur bra det blivit.
På kvällen tar Bryggföreningens ”Lyskväll” för de boende i området över med marschaller, korvgrillning
och fyrverkeri enligt deras tradition.
Välkomna till Hägernäs Strand och Catalinadagen
Organisationskommittén för bostadsrättsföreningarna / Täby Hembygdsförening
Foto: Michael Schmidt
3
UTGRÄVNINGARNA VID BROBY BRO 2013
Utgrävningarna av ”Estrids gravgård” vid Broby bro
har pågått ett par försommarveckor årligen sedan
2007. Förra året påträffades en vuxen kvinna och
man samt två barn (ett ca 10-årigt barn några få meter
från platsen där Estrid hittades 1995). Med ett tjugotal utgrävda kristna skelettgravar, bedömdes hela
gravgårdens yta undersökt.
Den unika kristna gravgården anlagd före kyrkornas
tid har blivit mycket uppmärksammad långt utanför
Täbys, Stockholms och till och med Sveriges gränser
av arkeologer, historiker, forskare och media. Estrid
har blivit ”filmstjärna” ända borta i Japan (Estridfilmen är översatt till japanska) samt varit med i både
Vetenskapens värld, TV4:s och Historiska museets
stora satsning. Maja Hagerman, Kristina Ekero Eriksson, och Dick Harrison har uppmärksammat Broby
bro i sina böcker och föredrag. Tusentals besökare,
även turister från nästan alla världsdelar har förundrats över att få se välbevarade skelett friläggas ur
sina gravar. För att inte tala om alla skolklasser som
guidats av Stockholms läns museums pedagoger.
När grävveckorna är över betar åter hästarna på
gravgården och ingen kan se att detta är en alldeles
speciell plats. Ännu har heller inget gjorts för att
gående besökare, skolbarn och nu även universitetsstudenter, inte skall utsättas för livsfara när de
går utmed Frestavägen på väg till eller från grävningarna. Förhoppningsvis kommer arbetet med en bättre
tillgänglighet till platsen att påbörjas inom kort.
Skolklass på väg från grävningarna. Kommentar överflödig
När grävningarna avslutades 2012 var vi många som
trodde att de arkeologiska insatserna på platsen var
över (forskningsmässigt har arbetet bara börjat). Men
Stockholms läns museum och Stockholms universitet ville annorlunda! Runt den utgrävda vikingatida
gravgården finns gravfält som sträcker sig åtminstone
ytterligare 1000 år tillbaka, det finns runstenar, närhet
till vatten, en bro och gamla vägar. Broby bro har
alltså varit en plats av betydelse under en väldigt lång
tid. Här har människor passerat, levt och dött och nu
vill man fokusera på själva platsen Broby bro. Även
om den tidigkristna tiden fortsätter att vara central vill
4
forskarna undersöka platsens både äldre och yngre
historia. Man kallar forskningsprojektet för BROBY
BRO – EN PLATS DÄR VÄRLDEN PASSERAR.
Arkeologistudenterna vid Stockholms universitet
avslutar årligen vårterminen med seminariegrävningar
under tre veckor, och har beslutat sig för att förlägga
dessa till Broby bro. Helt fantastiskt! Jag är övertygad
om att våra grannkommuner är gröna av avundsjuka.
Allt serveras av Länsmuseet och universitetet på ett
silverfat! De frågor som ställdes inför årets undersökningar var bland annat:
- Vilka skillnader och likheter kan vi se mot
tidare sätt att begrava?
- Kan vi spåra kristna inslag i de s.k. hedniska
gravarna och tvärtom?
- Finns det kronologiska luckor där platsen Broby
inte varit aktiv?
- Hur har man förhållit sig till de äldre gravarna
under gravgårdstiden?
- Pågår det aktiviteter här samtidigt som gravgården är i bruk?
- Hur används platsen för gravgården tiden för
och efter att den övergivits?
- Finns det ytterligare skelettgravar vid Broby
bro?
Vad hände då under premiäråret för det nya forsknings- och utbildningsprojektet? Ja, en sak är säker:
Utgrävningarna som ägde rum mellan den 2/5 och
24/5 liknar ingen annan grävning jag varit med om
tidigare. Tre ytor skulle undersökas parallellt av länsmuseets arkeologer, universitetets arkeologer samt ett
60-tal arkeologistudenter ledda av universitetslektor
Anders Carlsson, och docent Lena Holmquist, birkaexpert, konservator, täbybo sedan barndomen och
givetvis medlem i hembygdsföreningen.
En av ytorna utgjordes av åkerholmen vid parkeringsfickan, vilken var belamrad med så mycket sopor och
skräp att ingen grav kunde skönjas innan ytan rensats.
De två andra ytorna utgjordes av en eventuell husterrass samt en stor kvadratiskt stensättning. Stensättningen från den äldre järnåldern var väl egentligen den
enda anläggningen som inte bjöd på några större
överraskningar utöver sin skönhet.
”Husterrassen” innehåller troligen fyra stensättningar/
gravar varav en vacker stor rund stensättning. Ovanpå
den långa terrassen påträffades ett tjockt påfört lager.
Hela terrassen kantades av större stenblock i dubbla
rader. Anläggningen tolkades och omtolkades nästan
dagligen allt eftersom grävningen framskred. Troligen
har de äldre järnåldersgravarna överlagrats under
vikingatid men i vilket syfte? Är de yngre delarna
samtida med gravgården? Anläggningens komplexitet
gjorde att den inte blev färdiggrävd och kommer att
undersökas vidare nästa år.
Terrassen. Kantramen och den runda äldre graven syns tydligt.
Terrassen är placerad med utsikt över "Estrids gravgård" och
bredvid platsens största hög.
Foto Henry Sulc
En annan nedgrävning saknade spår av skelett helt
medan den tredje ligger kvar att undersöka i samband
med nästa års arbete. Ett fundament för en runsten
påträffades och prover togs för eventuell analys av
färg från runstenen. Även här verkar det som om äldre
järnåldersanläggningar överlagrats av vikingatida
skelettgravar och en runsten.
En mycket gammal kvinna, kistbegravd i öst-väst i den
äldre anläggningen. (Kvinnan hade endast två tänder)
Undersökningarna 2013 var alltså oerhört spännande
och väckte massor av nya frågor samt lockade en
stor del av den arkeologiska eliten till Broby bro
under fältarbetsveckorna. Hoppas att Täby kommun
inser vilket guldägg som placerats i vår kommun och
hoppar på tåget (som redan rullar). En tvärvetenskaplig konferens är redan planerad av Stockholms läns
museum där forskare från skilda discipliner kommer
att bjudas in för att diskutera Brobyprojektets olika
frågeställningar.
Visningarna var välbesökta trots parkerings-och trafikproblem.
"Jordbron" i mitten är en sparad profil över de påförda jordlagren. Detta är bara början. Nu skriver forskarna nya kapitel
Åkerholmen bjöd även den på överraskningar. Innanför en enorm kantkedja påträffades en, eller kanske
tre skelettgravar. Två av dem var anlagda i öst-västlig
riktning, vilket talar för att det rör sig om kristna begravningar från sen vikingatid. Skelettet av en mycket
gammal kvinna påträffades i en av nedgrävningarna.
om Täbys (och Sveriges) historia och vi får vara med
och titta på!
När SVT kom till platsen
och gjorde reportage fick
vår grannkommun extra
reklam.
Remspänne
påträffat i den
stora kvadratiska
gravanläggningen. Färdigutvecklad redan för
ett par tusen år
sedan
Den kraftiga kantkedjan frilagd. "Vikingarna" har valt att lägga
några gravar i den betydligt äldre ursprungsgraven.
Foto: Henry Sulc
Ni som inte redan läser Fornminnesnytt kan läsa
om årets grävningar i detalj på www.täbyhembygdsförening.se/fornminnesnytt. Fornminnesnytt finns
också att läsa som papperstidning på huvudbibliotekets hylla för lokaltidningar. Vill du i fortsättningen få tidningen skickad till din dator så maila till
leif@gronwall.transit.se, den kostar inget.
5
” West Side Story ” i Västra Roslags-Näsby
600 lägenheter och nya kontorsplatser i en tät stadsmiljö
I kommunens verksamhetsplan för 2010 med plan
för 2011 och 2012 redovisas Västra Roslags Näsby
som ett utbyggnadsområde för 600 lägenheter i
flerbostadshus och en nybyggnad av kontor. Projektet förutsätter att ett nytt kommunhus uppförs i Täby
centrum. 2010 utlyste stadsbyggnadskontoret en arkitekttävling för utformningen av den nya stadsdelen.
Det blev WHITE ARKITEKTER som vann med sitt
bidrag ” West Side Story ”. I det vinnande förslaget
är flera befintliga byggnader av högt kulturhistoriskt
värde väl integrerade i en stadsmässig tät miljö.
Sålunda bevaras röda och gula villan från tidigt 1900tal. Det gamla kommunhuset från 50-talet då Täby var
en köping, får stå kvar med sin tidstypiska utformning som ett minne från dåvarande Täby kommunala
centrum. Bostadshuset, den s.k ”bananen”, i kvarteret
Blåklinten från 50-talet blir också kvar med sin tydliga koppling till kommunhuset. Det som idag återstår
av den gamla slottsallén, som på sin tid gick ända
fram till Näsby Slott, vid dagens bilverkstad sparas.
Efter beslutat detaljprogram för Västra Roslags-Näsby
och ett genomfört samråd kommer en utställning att
ske 3:e kvartalet 2015 och stadsbyggnadsnämnden
antar detaljplanen under 1:a kvartalet 2016.
Roslags-Näsby blir en viktig knutpunkt för
kollektivtrafiken i regionen
Enligt arkitektbyråns vinnande förslag blir RoslagsNäsby en viktig knutpunkt för kollektivtrafiken i
regionen. Detta tack vare sitt strategiska läge vid
Roslagsbanans förgrening. Dubbelspår mot Åkersberga och på sikt en förlängning mot Norrtälje kommer att medföra en utveckling av stationen i RoslagsNäsby. Busstrafiken kommer att intensifieras och
6
omstigningen kommer att förbättras. I det framtida
trafiksystemet enligt den regionala utvecklingsplanen
RUFS 2010, nämns en förlängd tvärbana från Kista
till Roslags-Näsby, en tunnelbaneförlängning från
Mörby, spårförbindelse till Arlanda och speciella
snabbussar (BRT). På sikt innebär detta att det nuvarande stationshuset byggs ut till ett viktigt resecentrum med goda omstigningsmöjligheter för såväl
busstrafikanter som privata bilister. Detta kommer att
ställa krav på fler infartsparkeringar både ovan och
under jord. Det planeras också en bro över spårområdet som knyter ihop Västra och Östra RoslagsNäsby. Resecentrumet kompletteras med en eller flera
kontors- eller bostadstorn. Dagens grönyta mellan
kommunhuset och Smedjevägen föreslås bevaras och
utvecklas till en centralpark om cirka 5000 kvm.
En ovanlig bebyggelsestruktur med en blandning av flera boendeformer
När det gäller bebyggelsestrukturen erbjuder arkitektförslaget en tät stadsmiljö med gator och torg.
Samtidigt finns det lugna bostadsmiljöer med olika
boendeformer, från flerbostadshus till radhus och villor. Dessa bildar 4 st avgränsade kvarter inom området med var sin gemensamma grönskande gård. Ett
nytt stadsdelstorg skapas enligt förslaget och bildar
en central mötesplats, omgärdat av nya verksamheter,
bostäder, resecentrum och det gamla kommunhuset
med Stig Blombergs vikingaskulptur framför entrén.
Jean-Louis Sainz / Redaktör
Källa: Täby kommuns stadsbyggnadskontor, RUFS
Foto: White arkitektbyrå
Föreningen Kvarntorps Vänner
(forts. från föregående nr. Utdrag ur avhandling
från 1980 författad av Monica Gebhardt
Jacobsson. Den återges i sin helhet på föreningens
hemsida)
Lokalerna
Byggnaden, som är av liggande timmer, är utvändigt
rödfärgad med gröna fönsterluckor, invändigt panelad
med omålade plankor. Längan är avdelad i ena ändan
av en förstuga och i den andra av ett kök. Vid kortväggen mot köket fanns en öppen spis, som nu är borttagen, Mot förstugans vägg hade man scen med ridå och
lysramp och även en talarstol. Storstugan förbättrades
gradvis genom att föreningen samlade ihop pengar
till olika ändamål. Medlemmarna ordnade offentliga
soaréer för allmänheten mot avgift för bestridande av
kostnader. På detta sätt bekostades t.ex. elektrifiering
1928 och värmeledning 1932, trots att fastigheten ju
var privatägd.
Kvarntorp året runt
Verksamheten bestod av möten en gång i månaden
samt någon gång extra fester för allmänheten. Säsongen började i oktober. Vid decembermötet förekom
redan från början Luciatåg. Lucian med tärnor sjöng
t.ex. Staffansvisor och bjöd runt kaffe. 1935 uppfördes ett julspel. Om detta skriver sekreteraren på sitt
torroliga sätt: "Programchef var Jungfru Maria (Ingrid
Samsioe). Det stämningsfulla julspelet ackompanjerades av vackra sånger och önskningar framfördes
om att införa en tradition av detta julspel.
Januarimötet skulle vara julfest med lekar, jultomtar,
julklappar, stjärngossar och annat roligt för barnen.
Till valborgs- och midsommarfirande inbjöds alltid
medlem­marna särskilt av ordföranden. Senare kom
alImänhet i form av Näsbybor i allt större omfattning.
På Valborg hade man förutom bålet hissat upp en tjärtunna som tändes. Midsommarfesten med stång och
lekar m.m. utvecklades senare i hembygdsföreningens
regi till rena folkfester med mer än tusen deltagare.
Vad kostade det?
Föreningsverksamheten skulle bekostas av avgifter
och vad man i övrigt kunde dra in. Inträdesavgiften
var från början 75 öre och månadsavgiften 25 öre
men i mars 1928 höjdes den senare till 75 öre för
Näsbybor och 40 öre för dem från Stockho1m. I mars
1929 beslöts, att gratisresor skulle beviljas dem som
behövde repetera eller dylikt inför program. Frånvarande sjuka befriades från avgift. Gäst som medfördes, fick betala 75 öre.
Medlemmarna
Kvarntorps vänner var inte någon arbetarförening.
Det var medelklass eller övre medelklass intellektuella, kanske liberala, knappast politiskt radikala. Av
titlar, som utskrivits av misstag och gammal vana
av den korrekte bankmannen Lindwall och noggrant
överstrukits av fröken Alexandersson, lärarinnan
och justeringsmannen, förekommer arkitekt, doktor,
skådespelare, operasångare, konstnär, kamrer,
ingenjör och kandidat. Att föreningen fick den karaktären var inte avsiktligt men det blev så. "Några andra
var inte intresserade."
Alla åldrar var representerade, barn, ungdom och
äldre. Kvinnor dominerade i antal. I årsberättelsen
1932, note­rar sekreteraren som glädjande, att man fått
fler manliga medlemmar, "inte därför att karlar anses
mer värda hos oss absolut sett, men de äro som bekant
för få”.
Sammanhållning
Vissa attribut, som skulle stärka medlemmarnas
grupp­känsla och vara symboler för Kvarntorps vänner, hade man också. Ett föreningsmärke, som var
silverfärgat med bok­stäverna K.V., fanns i form av nål
eller brosch. Guld­märken delades ut till särskilt förtjänstfulla medlemmar.
Något som
bidrog till sammanhållningen
var, att man
firade varandras
högtidsdagar
inom föreningen.
Födelsedagar,
lysning, bröllop
och begravningar
uppmärksammades. Många par höll sitt bröllop i
storstugan och sin vigsel i kapellet, liksom de lät
dopa sina barn där
.
Många av medlemmarna bodde i närheten av
Kvarntorp och det är sannolikt att de umgicks
även utanför föreningen. Man anslöt sig ju
familjevis och Näsby var inte stort. Två familjer,
som deltog med många medlemmar, bodde intill
Kvarntorp i villorna "Nästet" och "Höjden" mittemot varandra. Det var Lindwalls och Rodhes
7
och vägen kallas alltjämt Lirovägen. Det är inte
många nu, som vet varför.
Vad gav det?
Man kan inte avfärda Kvarntorps vänner som
bara en lekstuga för övre medelklassen. Den
var något mer och den uppnådde något mer.
Själva Kvarntorp var ett projekt igångsatt av
fröken Alexandersson och att det fortlevt som
föreningsmiljö nu mer livaktig än någonsin,
är ett bevis på det. Dess medlemmar fostrades
i föreningsanda och tog med sig intryck och
erfarenheter därifrån i sitt fortsatta liv. En tidig medlem Moan Carlberg, arbetade senare
inom hembygdsföreningen och har fortsatt med
föreningsliv på heltid som hamnkapten i Viggbyholms Båtklubb vilken förvaltar Sveriges största
småbåtshamn. Teaterintresset tog Sten Sternberg,
f.d. rektor, med till Viggbyholmsskolan och detta
förmedlades sedan till eleverna under stimulerande
former. Gunnar Lindwall fortsatte att leda en amatörteatercirkel inom hembygdsföreningen, som gladde
både medspelare och publik med pjäser på midsommarafton i tio års tid. Exemplen kan säkert mångfaldigas.
Utveckling och förändring
Från hösten 1939 blev det avbrott i verksamheten
under flera år. En medlems bortgång, fröken Alexanderssons sjukdom och framför allt de oroliga tiderna
bidrog till detta. Hösten 1941 talar Gunnar Lindwall om att Kvarn­torps vänner inträtt i en ny period
och kanske under nya former. 1942 skriver han om
föreningens sega livskraft och att man dessa yttersta
dagar behöver den kraftkälla, som "ett sunt föreningsliv kan vara".
Kvarntorps vänner låg emellertid i själatåget. I mars
1943 nämns, att en förening bildats med förankring
i Kvarntorp: Täby Hembygdsförening (T.H. F.) och
man beslutar betala medlemsavgift till den. I november lägger ordförande fram ett förslag till bildande
även teatercirkel, fristående från men till fromma
för båda föreningarna. I mars 1944 meddelar fröken
Alexandersson, att hon sålt Kvarntorp och att Kvarn­
torps vänner från nästa säsong måste betala hyra.
"Förmodligen blir det så att vi då ej kunna träffas så
ofta." Vid det sista protokollförda mötet i mars 1946
beslöts, att man skulle träffas en gång om året i mars
månad.
FÖRENINGSLIV PÅ KVARNTORP 1942-1957
Täby Hembygdsförening, bildandet
Under de här åren mellan 1920 och 1940 hade Täby
förvandlats från rena landet till en växande förort efter
Roslagsbanan. Det är för att gripa tag i de snabbt
8
försvinnande resterna av en jordbruksbygd, värna om
föremål, byggnader och minnen i ord och bild, som
hembygdsföreningen växer upp. Kriget, som pågick
runtomkring, stärkte också känslorna, för fosterland
och hembygd.
Nu skall man inte tro att T H F bestod av människor,
som liksom smög sig in utifrån och konkurrerade
ut Kvarntorps vänner. Tvärtom, den växte fram ur
Kvarntorps vänner. Grunden var ordentligt lagd och
platsen som kulturinstitution inarbetad i människors
medvetande. Det var delvis samma människor, som
var med och bildade THF. De hade bara fått nya intressen. "En som långt innan Täby Hembygds­förening
kom till stånd hade en klar uppfattning om värdet av
en sådan sammanslutning var Sophie-Louise Alexandersson”. I Hembygdsföreningens 25-årskrönika
nämns heders­medlemmen i Kvarntorps vänner,
Edvard Jovinge, som den ”egentlige initiativtagaren
till bildandet och han författade ett upprop, där det
bl. a. hette: "Tidens hårdhet tvingar oss samman”. Att
utveckla föreningslivet till att mera gälla hembygden
föll sig naturligt i skuggan av det pågående kriget.
Förutom program av hembygds­karaktär, som föredrag
om bygden, utflykter till historiskt intressanta platser
i trakten m.m. hade föreningsverksamheten i början
litet av Kvarntorps vänner över sig. T. ex. föredrag,
som inte hade något med Täby att göra och som
kunde handla om resor eller författare och deras verk.
Midsommarfest med teater och Luciafirande med
kortege runt samhället var höjdpunkter.
Försäljning av Kvarntorp
THF bildades på Kvarntorp den 18 juni 1942. THF
hade från början tänkt förvärva Kvarntorp och där
åstadkomma en hembygdsgård. Fröken Alexandersson ville överlåta fastigheten. Det skulle vara till
allmännyttiga ändamål av ideell karaktär. 1916 hade
C.R.Lamm gjort en donation ämnad till kyrkolokal i
Roslags-Näsby. Någon kyrka hade av olika orsaker
inte byggts men fonden fick med fru Lamms tillåtelse
betalas ut till en för ändamålet bildad kyrklig stiftelse,
Näsby Kapellstiftelse. Det blev denna stiftelse, som
köpte Kvarntorp 1944 av fröken Alexandersson för
25 000 kronor. Hembygdsföreningen hade inte de
ekonomiska resurserna. Fröken Alexandersson bodde
kvar i lillstugan till sin död 1959. Hon fortsatte att
verka för Kvarntorp som värdinna och för THF så
länge hon orkade.
En mängd föreningar
Hembygdsföreningen fortsatte att ha sin huvudsakliga
verksamhet förlagd till Kvarntorp fram till 1957, men
det började bli konkurrens om lokalerna. Stiftelsen
startade kyrkliga aktiviteter. Under åren 1943-48
förekom gudstjänster tredje söndagen i varje månad.
En kyrklig syförening bildades 1951. En hel rad
föreningar hade sina sammanträden, syaftnar och årsfester där. "Vi var jämt på Kvarntorp", berättar Karin
Stål, som själv var med i tio föreningar. I krigets
spår kom lottorna, Röda Korset, Rädda Barnen med
flera. Vidare fanns konstföreningen, teatercirkeln och
politiska ungdomsföreningar samt Täby Husmors­
förening. Det började bli trångt och man behövde
bygga ut.
Ungdomsgårdens tillkomst
Socialdemokratiska ungdomsklubben bl. a. låg bakom
det initiativet. Holger Palm, f.d, brandchef i Täby
berättar:
Förre kommunaldirektör Gustav Berg ringde till
fortifikationsstyrelsen och frågade om det gick att få
en militärbarack eller liknande. Han och jag fick åka
ut på Lovön och titta på en monteringsfärdig kasern,
som använts till att härbärgera flyktingar i. Stadsarkitekt Sture Elmén fick i uppdrag att rita ihop den, men
den var för lång och en bit som blev över sattes upp
som ungdoms­lokal i kyrkbyn.
Lokalen får sin nuvarande utformning
Nu börjar Kvarntorp bli den idealiska föreningslokalen. Den är ju också arkitektritad för ändamålet,
nämligen att bli Täbys första ungdomsgård. Den invigdes med stor pompa i januari 1949. Den byggdes ihop
i vinkel med den gamla storstugan men den nya delen
är utförd i funktionalistisk stil, barack som den var,
och skiljer sig helt från den gamla timmerlängan.
Båda är representativa för sin tids möjlighet att ordna
föreningslokal
Användning
I början av 50-talet nådde föreningslivet sin kulmen.
Under de första åren 49-52 står emellertid nästan på
varje sida av Roslags-Posten något om gården och
olika evenemang, som pågick där. Kommunen hade
ännu inte börjat växa så lavinartat utan hade ännu formen av ett mindre lokalsamhälle
När ungdomsgården började tas i bruk alltmer, beslöt
man inom hembygdsföreningen, att dra sig från
Kvarntorp. Det var för bråkigt, man var rädd om
föremålen, som börjat samlas in, och man hade fått
nyttjanderätten till en annan lokal. Det var Ytterbystugan, som inte ligger långt från Kvarntorp. Dit flyttades
efterhand som den renoverades först föremålen och
sedan också verksamheten från 1957.
KVARNTORP FRÅN 1957 OCH FRAMÅT
Tyst om Kvarntorp under 1960-talet
Föreningslivet avtog efter 1957. Då inträffade tre
saker av betydelse. Den viktigaste var motorvägs­
bygget. Vägen drogs tvärs genom kommunen och
delade den i två halvor, en bit av Kvarntorps tomtmark åkte med och stället hamnade i bakvatten vid en
återvägsgränd. Den andra var att den snabbt växande
kommunen kunde börja erbjuda föreningslokaler. Den
tredje var televisionen, som gjorde sitt intåg i hemmen
och tillgodosåg människors behov av folkbildning och
förströelse.
Under 60-talet var det märkvärdigt tyst om Kvarntorp. Kommunen övertog det, denna gång för 225000
kronor och stiftelsen försvann. Ända till 1973 sov
Kvarntorp praktiskt taget en törnrosasömn; då återupptäcktes det av ledarna till en nybildad förening; Täby
folkdansgille.
Kvarntorp väcks till liv igen
Täby folkdansgille har på några få år satt de redan
något förfallna byggnaderna i stånd. Stora gården är
träningslokal för folk- och gammaldans för vuxna,
barn och ungdomar, i storstugan dricks kaffet och
i lillstugan, som var utdömd, är klubbstuga, helt
renoverad på föreningens bekostnad.
Delvis samma faktorer som fick Kvarntorp på fall,
bidrog till att återupprätta det. För 70-talets bilburna
innebar motorvägen inget hinder, var tvärtom en hjälp
att snabbt komma till Kvarntorp från kommunens
olika delar. Den gamla midsommarängen blev en
parkeringsplats. TV:n var inte längre en sensation,
som trollband folk hemma i soffan, men en opinionsbildare. Den fick igång folkmusik- och folkdansintresset med t.ex. Skäggmanslaget, som populariserade
fiolmusiken, och program som Nygammalt med Bosse
Larsson. Nu sjuder det igen av liv på Kvarntorp.
9
Var finns min hembygd?
Den frågan var nog lättare att svara på för 100 år
sedan. Då (1919 – 1979) fanns t.o.m. ”Hembygdskunskap” på skolschemat. Slår man upp hembygd i en
lite äldre uppslagsbok så får man svaret, att hembygden är där man är född eller uppvuxen och har sina
rötter. Det stämde ganska bra i det gamla samhället,
där gemene mans rörlighet var begränsad på ett helt
annat sätt än idag. Idag ger en sökning i Wikipedia
svaret: ”Hembygd är den bygd man härstammar från
eller på annat sätt identifierar sig med”.
Den som fört en ambulerande tillvaro under sina
uppväxtår har kanske svårt att identifiera sig med en
viss ort. Men för den skull behöver man inte sakna
hembygd – man kan identifiera sig med den ort där
man bor nu. Det behöver nödvändigtvis inte vara ”....
stenarna där barn jag lekt”
Användaren tillhandahåller själv USB-minnet som
lämnas till:
Per-Henrik Malmros, Enstavägen 20, 18735 Täby, tel.
08-768 38 75 e-post: ph.malmros@bredband.net
Prislista för THFs digitala dokumentarkiv
Uppladdning av hela dokumentarkivet c:a 12 GB:
500 kr
Avdrages för varje återlämnad arkiv-DVD-skiva -250 kr/st
Priserna gäller under 2013.
För den som återlämnar de bägge tidigare utgivna
DVD-skivorna blir uppdateringen således gratis.
Med andra ord kan man skapa sin egen hembygd.
Den äkta samhörigheten får man bäst när känner till
något om ortens historia. Om man gör en utflykt i sin
egen bostadsort och känner dess historia, blir plötsligt
bostadsorten ”min hembygd”. Vilken upptäckt!
Hur skaffar jag mig lättast kunskap om Täbys
historia? Täby Hembygdsförening har ett fantastiskt arkiv, som sedan några år tillbaka successivt har
digitaliserats. Den som har tillgång till en dator kan
bekvämt sitta hemma och studera i arkivet. Digitalarkivet finns även på Täby Huvudbibliotek. Kortfattat innehåller Digitalarkivet information om:
- Täbys gårdar, torp, kyrkor och präster, kulturhistoriska byggnader och områden.
- Händelser och platser av intresse. Gamla tingsrättsprotokoll (Danderyds skeppslag)
- Personligheter såsom grevar, båtsmän, dragoner,
konstnärer, godsägare, innovatörer
- Mönstrings- och roteringsrullor
- Något om infrastrukturen i Roslagen
- Folkhushållningens bokföring av invånarna i Täby
1917 – 1919.
- Hembygdföreningens historia med Kvarntorps vänner (endast delvis digitaliserat)
Mycket i dokumentarkivet består av kopior av handlingar från 1600- 1700-talet, varav de allra flesta är
transkriberade (handskrift som omskrivits till maskinskrift).
Det digitaliserade dokumentarkivet levereras på ett
USB-minne, c:a 12 GB.
Söndagen den 22 september kl 10.00
Är du nyfiken på runstenar, runstenshällar
och hällristning i grannkommunen Vallentuna?
Upplev två runstenshällar, sju runstenar och en hällristning – några på platser som sällan besöks.
Vi samlas kl 10.00 på parkeringsplatsen vid Roslagsbanans station Galoppfältet för samåkning. Det blir en
rundtur på totalt 3,5 mil som tar ca 3,5-4 timmar. På
rastplatsen vid Angarnssjön avnjuter vi vår medhavd
matsäck.
På två platser finns det minimalt med parkeringsplatser, varför vi bör samåka. För att se till att vi får
tillräckligt med bilar, anmäl dig till gunilla@hwebb.se
och tala om du har tillgång till bil eller behöver skjuts.
Torsdag den 21 november kl 19.00 i Ytterbystugan
MÖTE MED RUNSTENSFADDRARNA
Dagordning mailas i god tid före mötet.
Se även programsidan och hemsidan för sektionens aktiviteter
Ulf Ribbing och Gunilla Hammarsjö
10
Sektionen för släkt- och
hembygdsforskning
Sektionens möten och
aktiviteter är öppna för
alla medlemmar i Hembygdsföreningen.
Tisdagen den 27 augusti kl 13.00 - ca 15.00 i
Ytterbystugan
Hur man kommer igång med släktforsk­ning
Vi diskuterar och försöker påverka kommunens
planering i aktuella naturfrågor och liknande planfrågor till det bästa för kommunens invånare.
Du som gillar natur och kultur! Kom med oss
som arbetar i Skålhamra Kvighage. Vi är där
några timmar varje onsdag förmiddag. Vi släpar
ris och eldar, dricker kaffe och har det mysigt.
Mer information får du om du ringer till någon
av ovanstående.
ALLA ÄR SOM VANLIGT HJÄRTLIGT
VÄLKOMNA!
Dagen vänder sig främst till de som hittills bara har funderat på släktforskning. Men ni som redan kom­mit igång
– er närvaro är av största betydelse, då era erfarenheter
blir en värdefull tillgång för nya släktforskare
Tisdagen den 10 september kl 19.00 – ca 21.00
Papper och penna och/eller en dator med
olika släktforskarprogram
Hur man med olika medel registrerar sina forskarrön.
Måndagen den 23 september kl 12.00 på Riksarkivet i
Arninge, Mätslingan 1
Egen forskning i konferensrummet på Riksarkivet. Här kan du forska med hjälp. Om du är
nybörjare eller erfaren spelar ingen roll. Måndagar
har Riksarkivet öppet till kl 19.00.
Tisdagen den 8 oktober kl 13.00 – ca 15.00 i Ytterbystugan
Läsövningar med Urban Johansson som
lärare. Vi övar på gamla handskrifter, företrädesvis
på material från Täby.
Se även Programsidan (nästa sida) och
hemsidan för våra aktiviteter
Alla medlemmar i Hembygdsföreningen är
VÄLKOMNA hälsar Lennart Wallerman
blw@ownit.nu, tel 070-371 14 44
Kontakt: Maud Andersson [maud42@telia.com]
12 augusti första arbetskväll, där­efter arbetskvällar varannan vecka, måndagar udda
veckor kl 19.00 i Ytterbystugan. Sista träffen
tisdagen 4 december.
20 augusti första dagträffen för arbetslediga,
därefter varannan tisdag, jämna veckor kl. 13.0015.00 i Ytterbystugan.
Lördag- söndag 7- 8 september kl 11.00 - 16.00 i
Rönninge by
Stora Byfesten
Söndagar 7 september - 27 oktober kl 11.00 - 15.00 i
Drängstugan, Rönninge by
UTSTÄLLNING ”Svenska broderier
och landskapsbroderier”
Lördagen den 28 september kl 10-16 i Hägernäs
strand
Medverkan på Catalinadagen
Söndagen den 27 oktober kl 11.00-16.00 i
Natur­­skolans lokaler Julförberedelser
med ljus-stöpning Rönninge by
Naturvårdssektionen
Kontakt: Per-Henrik Malmros, tel 08-768 38 75
ph.malmros@bredband.net eller Gunvor Ekblad, tel
08-758 20 40
Naturvårdssektionen träffas under hösten den 22/8,
5/9, 19/9, 3/10, 17/10, 31/10, 14/11, 28/11 och 12/12
kl 19.00 i Ytterby­stugan.
Lördag – söndag7-8 december kl 11.00-16.00
i Naturskolans lokaler i Rönninge by
JULMARKNAD
Butiken i Rönninge by
Öppen söndagar 11.00 - 15.00 fr.o.m. 11augusti
t.o.m. 27 oktober samt 7-8 december kl 11.0016.00
11
Medlemstidning för Täby Hembygdsförening, Ytterbystugan
Östra Banvägen 78, 183 30 Täby
B Porto betalt
HÖSTPROGRAMMET
2013
Aug-nov 2013 tel 076-814 14 92 leona.jagerclarstedt@gmail.com www.täbyhembygdsförening.se
Lördagen den 7 september kl
Bunkervandring i
Arningeområdet
10.00
Anders Lövegard och Staffan Leijon leder en vandring till
Lugnet & Östra Arningeforten och
dess värn. Startplats vid Babyland
i Arninge. Vandringen går i terräng
och tar ca 2 timmar. Klädsel stövlar/
kängor samt oömma kläder. Medtag
matsäck. För info om busstider, kolla
på sl.se eller kontakta Anders
Lövegard 0735-136266 eller på
anders.lovegard@telia.com
Arr: Fornminnessekt. Befästn.grp
Torsdagen den 12 september kl
19.00 i Ytterbystugan
Ensta krog – gästgiveri,
tingsplats, skola och
post
Lennart Wallerman berättar om
krogen med anor från 1600-talet och
om varför skogen kallas Stolpaskogen.
Arr: Hembygds-/släktforskn.sekt.
Tisdagen den 17 september kl 18:00
i Åva Gymnasium
Täby kommun bjuder in
till dialogmöte om
Galoppfältet
Mötet inbegriper dels information
om Galoppfältets pågående utveckling, dels ett samtal kring hur stadsdelen bör fyllas och formas, så att
den blir så bra och funktionell som
möjligt. OBS! Förhandsanmälan
senast 6/9 till Täby Hembygdsförening,
lothar.lammertz@bredband.net
alt. 08-732 60 06,
agne.hanson@delta.telenordia.se alt.
08-732 00 58 eller
marianne.giertz@gmail.com
alt. 070-735 32 79
Lördagen den 28 september kl
10.00 - 16.00 i Hägernäs strand
Catalinadagen
Se särskild annons i tidningen
Onsdagen den 9 oktober kl 19.00 i
Ytterbystugan
Hur talade vikingarna?
Hur lät det när vikingarna läste
runstenarnas runor?
Hur var språket uppbyggt?
Jan Owe, runolog, medlem i
Runrådet, Uppsala universitet, lär
denna kväll ut hur det ska låta vid
våra runstenar. Anmälan: Ulf
Ribbing, tel 510130 11 eller
ulf.ribbing@gmail.com.
Arr: Fornminnessektionen
Runstensfaddergruppen
Fredag – lördag 11 - 12 oktober
Täby kulturdagar
Se lokalpressen och vår hemsida
Söndagen den 20 oktober kl 19.00
i Ytterbystugan
Gravstenarna berättar
om t.ex. Johan Palmstruch, som
grundade Sveriges Riksbank på
1600-talet och införde sedlarna.
Per-Henrik Malmros låter oss
följa med på en tur till gravstenarna i
och vid Täby kyrka.
Arr: Styrelsen
Torsdagen den 24 oktober kl 19.00 i
Ytterbystugan
Den starka vikingakvinnan – hur religionsskiftet
speglas i gravskicket och på
runstenarna
Professor emer. i arkeologi vid
Uppsala universitet Anne-Sofie
Gräslund
berättar om skandinavisk vikingatid: gravskick, religionsskifte och
kvinnans ställning.
Anmälan: Gunilla Hammarsjö,
gunilla@hwebb.se eller
tel 070-453 98 85
Arr: Fornminnessektionen
Arkeologigruppen
Söndagen den 10 november kl
19.00 i Ytterbystugan
Med viksbåten
Fornkåre i österled
Jan Wirstad tar oss med i
vikingarnas spår till de ryska
floderna och till Smolensk vid
Floden Dnepr.
Arr: Hembygds- och släktforskningssektionen
Söndagen den 24 november kl
19.00 i Ytterbystugan
Vicekonungen från
Rydboholm
Urban Thornberg tar oss till-
baka till 1600-talet och till den
mäktige riksdrotsen Per Brahe
d. y. som växte upp på Rydboholm men som kom att bo på
Bogesunds slott.
Arr: Styrelsen
Hallå !!!
Har du betalat din
medlemsavgift för 2013?
Senast den 30 september
skall avgiften vara betald, annars stryks du ur vårt register.
Du får då inte heller någon
tidning eller medlemsbok.
Är du osäker kontakta Mary
Modin.Tel. 070 5474769 eller
carlsson.mary@gmail.com