Västra stranden MR 2012

LBVA 2013/0026
Västra strandens
avloppsreningsverk
Halmstads kommun
Miljörapport 2012
Miljörapport för år 2012
Textdel
Verksamhetsutövare
Namn
Org.nr
Halmstads kommun, Teknik- och fritidsförvaltningen 212 000-1215
Anläggningens namn
Länsstyrelsens anläggningsnr
Västra strandens avloppsreningsverk
1380-50-001
Fastighetsbeteckning
Besöksadress
Bassängen 1
Småbåtsgatan 2
Verksamhetsbeskrivning
Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på
miljön och människors hälsa. De förändringar som skett under året ska anges. (NFS 2006:9 4 § punkt 1)
Organisation
Nämnden för Laholmsbuktens VA ansvarar för drift av vatten-, spillvatten och dagvattenverksamheten i Halmstads och Laholms kommuner. Den gemensamma nämnden ingår i
Halmstads kommuns organisation. Under nämnden lyder den del av verksamhetsorganisationen inom teknik- och fritidsförvaltningen som utför verksamhet inom nämndens ansvarsområde, se figur 1. Denna del är i sin tur indelad i fyra enheter, se figur 2.
Nämnden för
Laholmsbuktens VA
Teknik- och
fritidsnämnd
Laholmsbuktens VA
Teknik- och fritidsförvaltning
Figur 1. Organisatorisk placering av Laholmsbuktens VA.
1
Förvaltningsledning
Ledningsfunktion VA
Förvaltar- och
utredningsenheten
Enheten för
Vattenproduktion
och rörnätsdrift
Miljö- och
processenheten
Enheten för
avloppsrening
Figur 2. Organisationsschema för Laholmsbuktens VA.
Beredskapspersonal finns tillgänglig dygnet runt samtliga årets dagar enligt uppgjord beredskapslista. Årlig schemaläggning för beredskapstjänstgöring skickas bl.a. till Miljö- och
hälsoskyddskontoret och till SOS Alarm AB i Halmstad.
Tillrinningsområde
Västra Strandens tillrinningsområde omfattar Halmstads tätort och mindre, närliggande orter
som Trönninge, Eldsberga, Påarp-Laxvik och Gullbranna i söder samt Görvik-Sandhamn,
Frösakull och Tylösand i väster. Även Skedala, Holm och Kvibille ingår i detta område. Karta
över tillrinningsområdet finns i bilaga 10.
Det totala tillrinningsområdet omfattar ca 4595 ha. Av detta utgör ca 265 ha bebyggelse anslutet till kombinerat avloppssystem och inom denna bebyggelse är ca 128 ha hårdgjorda ytor.
Vattenförsörjningsområdet omfattar Västra Strandens och Busörs tillrinningsområde. Någon
uppdelning mellan områdena med avseende på produktionen finns inte. Uppgifter finns med
avseende på debiterad mängd renvatten för respektive tillrinningsområde.
Ett tjugotal tillståndsprövade industrier med större utsläpp av spillvatten är anslutna till Västra
Strandens avloppsreningsverk. Livsmedelsindustrier såsom ARLA Foods i Kvibille,
Krönleins Bryggeri AB, BE-chark samt Viking Malt AB utgör de enskilt största belastningskällorna.
Luftstridsskolans (LSS) brandövningsplats är ansluten till spillvattennätet. Efter flödesutjämning och gravimetrisk avskiljning av eventuella bränsle- och släckmedelsrester avleds
vattnet till nätet. Hallands sjukhus Halmstad avleder årligen knappt 85 000 m3 avloppsvatten.
En ytbehandlingsindustri, Nyhems ytbehandling, är ansluten till Västra Strandens avloppsreningsverk. Utsläppen utgörs av resthalter av metallerna krom, nickel och zink efter intern
processrening.
Övriga verksamheter anslutna till spillvattensystemet är ett mindre antal mekaniska verkstäder, biltvättsanläggningar, lackerare samt några grafiska företag. Utsläppen utgörs i de
flesta fall endast av sanitärt vatten. Dessutom är ett stort antal restauranger, de flesta med fettavskiljare, anslutna till spillvattensystemet.
Avloppsvattenrening
Det obehandlade avloppsvattnet grovrensas först mekaniskt via tre galler med en spaltbredd
på 2 resp. 3 mm. Gallerrenset passerar en renstvätt samt renspress och transporteras sedan till
en förbränningsanläggning. Tyngre partiklar som sand och grus avskiljs i ett luftat sandfång,
det passerar därefter en sandtvätt för att slutligen återanvändas som utfyllnadsmaterial. Fett
avskiljs också i sandfånget. Det transporteras till en förbränningsanläggning. Primärslam
avskiljs i försedimenteringen och pumpas till en förtjockare.
2
Det mekaniskt renade vattnet leds vidare till det biologiska steget, med såväl kväve- som
fosforavskiljning. Biosteget består av två i serie anslutna slamox-anoxiska bassänger samt tre
parallella linjer som kan drivas på olika sätt. För att få en effektiv kvävereduktion tillsätts en
delström av inkommande vatten till anoxisk zon i slamox-anox som kolkälla. Huvuddelen av
det försedimenterade vattnet leds in till respektive biolinje. I efterföljande sedimentering
avskiljs sedan bioslammet från vattnet. Större delen av bioslammet återförs till aktivslambassängen via slamox-anoxbassängerna som returslam, och överskottsslammet tas ut för vidare
slambehandling. Det biologiskt renade vattnet leds vidare till flotationssteget där fällningskemikalier och dispersionsvatten tillsätts efter behov. I efterföljande flotationsbassänger
avskiljs kemslammet och leds till slamoxidation och slamförtjockare. Dosering av fällningskemikalier styrs med hjälp av fosforresultatet efter den biologiska fosforavskiljningen. Avslutningsvis leds vattnet genom ett dammsystem, där en viss ytterligare rening sker, vidare till
mät- och provtagningsstation innan det leds ut i Nissan.
När flödet är större än vad det biologiska reningssteget kan belastas med, justerar en bräddlucka före sandfånget automatiskt flödet till en intern bräddvattenanläggning, där flödet
genomgår kemisk behandling. Detta vatten leds sedan tillsammans med huvudflödet i reningsverket via utgående mätstation. Ett förenklat processchema visas i figur 2.
Rejektvattnet från slamförtjockningen blandas med det inkommande avloppsvattnet efter
sandfånget. Rejektvattnet från avvattningen och slamtanken efter rötkamrarna behandlas normalt i de kombinerade rejektvatten- och slamoxanoxbassängerna tillsammans med returslam.
Flödesstyrda provtagare tar prov på inkommande vatten direkt efter rensgallret och på utgående vatten efter dammarna.
Nät
Polymer
Vallgravs
magasinet
Kem
Kol
Kem
1
Dispersion
Polymer
2
Recipient
(Laholmsbukten
1
Provtagare, inkommande vatten
2
Provtagare och flödesmätare, utgående vatten
Figur 2. Förenklat processchema över Västra Strandens avloppsreningsverk.
3
Driftövervakning och styrning
Driftdatainsamling och driftstyrning sker via överordnat system som också kontrollerar larmövervakning och jourlarm. Via systemet kan pumpar, omrörare, syrehalter och slamhalter
styras. Samtliga mindre verk inom kommunen ingår i Västra Strandens joursystem på nätter
och helger.
Slambehandling
Reningsverket tar emot externslam från alla kommunens övriga reningsverk, privata trekammarbrunnar och slutna tankar, och detta behandlas tillsammans med slammet från Västra
Strandens reningsverk. Slammet förtjockas med hjälp av polymertillsats i en mekanisk förtjockare före rötning. Efter förtjockningen förs slammet till rötkamrarna där det stabiliseras i
en anaerob nedbrytningsprocess. Det rötade slammet avvattnas i en centrifug, med tillsats av
järnsulfat och polymer. Allt avvattnat slam lagras i två slamsilor på reningsverket, i ett slutet
system. Därefter transporteras slammet till en slamplatta i Fyllinge (20:437) för t.ex. mellanlagring eller jordtillverkning innan vidare transport till olika användningsområden.
Vid nedbrytningsprocessen i rötkamrarna bildas rötgas, som i huvudsak består av metangas
och koldioxid. Den bildade gasen driver en gasmotor som genererar värme och el. Det finns
också möjligheter att bränna gasen i en värmepanna. Både el- och värmeenergin används
internt för att driva reningsanläggningen. Blåsmaskinerna svarar för det enskilt största effektbehovet. När gasmotorn är avställd för t.ex. service, kan en del gas facklas innan utsläpp.
Under 2012 facklades cirka 6,8 % av den totala gasproduktionen.
Provtagning av slammet sker efter avvattningen.
Kemikaliehantering
Fällningskemikalien levereras med tankbil i satser om upp till ca 35 ton. Den förvaras i en
invallad tank och pumpas till doseringspunkterna. De olika polymererna till slambehandlingen
köps in och förvaras i storsäckar 700 kg respektive 1 000 liters kärl. Järnsulfat till slamavvattningen levereras med tankbil i satser om upp till ca 25 ton. Den förvaras i en invallad tank
inomhus.
Farligt avfall såsom oljespill, lysrör, elektronik etc., sorteras och omhändertas av RagnSells.
Alla förbrukade kyvettester som använts på det interna laboratoriet skickas tillbaka till leverantören för destruktion.
Kemikalieförbrukning redovisas i bilaga 6.
Ledningsnät och pumpstationer
Den totala längden spillvattenförande ledningar uppgår till ca 492 km, varav ca 65 km utgörs
av kombinerat ledningssystem.
Dessutom tillkommer drygt 376 km dagvattenledningar. Bräddning av obehandlat avloppsvatten till Nissan har under år 2012 skett från 8 aktiva bräddavlopp. Därutöver kan viss nödavledning förekomma vid pumpstationerna i samband med strömavbrott, maskinhaverier och
dylikt. Antalet pumpstationer inom avrinningsområdet uppgår till 66 st.
Vallgravsmagasinet fungerar som ett utjämningsmagasin vid perioder med hög tillrinning.
Inklusive ledningsvolymer rymmer magasinet ca 4 500 m3 och fyller en viktig funktion då det
gäller att minska på bräddningarna av obehandlat avloppsvatten till Nissan. Karta över ledningsnätet finns i bilaga 10.
4
Verksamhetens påverkan på miljön
Den yttre miljön kan påverkas negativt om funktionerna i de olika anläggningsdelarna inte
fungerar tillfredsställande. Till exempel kan utsläppen av fosfor, kväve och syreförbrukande
ämnen från reningsverkets utsläpp påverka närområdet i recipienten, Nissan-Laholmsbukten.
Eventuella bräddningar från ledningsnätet kan påverka miljön lokalt vid utsläppet. Utsläppen
till luft är begränsade. Förbehandlingen av vattnet är inbyggd och alla delar slambehandlingen
är täckta. Vid enstaka tillfällen kan lukt förekomma i samband med slamtransporter.
Driften av reningsverk och pumpstationer genererar buller. För att minska på bulleremissionerna sker ett fortlöpande arbete med bullerdämpande åtgärder. Idag bedöms anläggningen
under normaldrift inte generera speciellt mycket buller och inte överskrida gällande villkor
enligt villkorspunkt 11 i tillståndsbeslutet.
Förhållanden under året
Nederbörden under året var totalt 1024 mm. Den 21 september var det enskilda dygn med den
högsta nederbörden, 34 mm. I tabell 1 visas variationer under året.
Tabell 1. Flödesvariationer och nederbörd, Västra strandens avloppsreningsverk.
Flöde (m3) Nederbörd* (mm)
Januari
1 325 835
90,6
Februari
1 020 735
51,6
Mars
1 030 530
26,4
April
936 946
47,8
Maj
893 386
42,8
Juni
849 508
102,8
Juli
1 154 354
178,2
Augusti
965 163
68,2
September
1 175 312
150,8
Oktober
1 411 991
125,4
November
1 076 200
61,8
December
1 075 484
77,3
Summa
12 915 444
1024
*
Använd nederbördsmätare är Stationsgatan.
Tillstånd/dispens för verksamheten
Datum och tillståndsgivande myndighet för gällande tillståndsbeslut enligt 9 kap. 6 § miljöbalken eller motsvarande i
miljöskyddslagen samt en kort beskrivning av vad beslutet eller besluten avser. (NFS 2006:9 4 § punkt 2)
Datum
Beslutsmyndighet
2004-06-07
Miljöprövningsdelegationen, Tillstånd till befintlig och utökad verksamLänsstyrelsen
het vid Västra strandens avloppsreningsverk.
Miljödomstolen
· Ökning av prövotidens längd till tre år.
· Uppskjutande av, under en prövotid av tre
år, slutliga villkor för luktreducerande åtgärder avseende polerdammarna, och
med tillkommande utredningsuppdrag.
· Tillkommande delegationsförordnande
till tillsynsmyndigheten att ha befogenheter att meddela villkor angående luktreducerande åtgärder vid slamutlastningen.
2005-01-21
Tillståndet avser (t.ex. beslutsmening)
5
Gällande kontrollprogram
Uppdaterat kontrollprogram har skickats till miljö- och hälsoskyddskontoret, daterat 2012-0704 och godkänt av MHK 2012-10-09.
Åtgärdsplan/saneringsplan för ledningsnätet
Datum och beslutande myndighet för aktuellt åtgärdsprogram
Ett GIS-baserat åtgärdsprogram används. Detta uppdateras kontinuerligt och fastställs inte av
tillsynsmyndigheten.
Anmälningsärenden beslutade under året
Datum och beslutande myndighet för eventuella andra beslut under året med anledning av anmälningspliktiga
ändringar enligt 21 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd samt en kort
redovisning av vad beslutet eller besluten avser. (NFS 2006:9 4 § punkt 3)
I juni gjordes en anmälan om förebyggande underhåll av skraporna i en av försedimenteringsbassängerna. Arbetet innebar att en av bassängerna togs ur drift och tömdes. Anmälan föranledde inget beslut från tillsynsmyndigheten.
En anmälan om tömning av rötkammare gjordes i november. Töningen innebar ändrad drift i
slambehandlingen. Samtliga rötkammare tömdes, rengjordes och inspekterades. Anmälan föranledde inget beslut från tillsynsmyndigheten.
6
Andra gällande beslut
Datum och beslutande myndighet för eventuella andra gällande beslut enligt miljöbalken samt en kort redovisning av
vad beslutet eller besluten avser. T.ex. förelägganden till följd av anmälningsärenden som är beslutade tidigare år och
som är aktuella. (NFS 2006:9 4 § punkt 4)
Datum
Beslutet avser
2005-01-21
Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation uppskjuter under en prövotid av
tre år fastställandet av slutliga villkor beträffande kväve och fosfor.
2005-01-21
U1. Kommunen skall utreda de tekniska möjligheterna liksom de miljömässiga och ekonomiska konsekvenserna av att successivt öka fosforreduktionen ytterligare vid Västra strandens avloppsreningsverk
så att totalhalten fosfor i utgående avloppsvatten blir högst 0,3
mg/liter.
2005-01-21
U2. Kommunen skall utreda hur långt det är tekniskt möjligt att genom
optimeringar utöka kvävereduktionen vid Västra strandens avloppsreningsverk efter utbyggnad av behandlingskapaciteten enligt vald
processutformning samt redogöra för de miljömässiga och ekonomiska konsekvenserna av detta.
2005-01-21
U3. Halmstads kommun skall senast tre år efter det att tillståndsbeslutet
vunnit laga kraft till länsstyrelsen ge in utredning om de tekniska
möjligheterna att reducera lukten från polerdammarna med utloppskanal samt de miljömässiga och ekonomiska konsekvenserna av åtgärderna.
Kommentar: Tekniska nämnden inlämnade en prövotidsredovisning till Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation under maj 2008. I juni 2010 meddelade miljöprövningsdelegationen
beslut om slutliga villkor. Detta beslut överklagades till Miljödomstolen i juli samma år. I
oktober 2011 meddelade mark- och miljödomstolen (f.d. miljödomstolen) beslut om slutliga
villkor. Nämnden för Laholmsbuktens VA överklagade detta beslut i november 2011 till
mark- och miljööverdomstolen med avseende på kvävevillkoret. Slutligt villkor meddelades
2012-01-13, se gällande villkor i tillstånd, punkterna 16 och 17.
Tillsynsmyndighet
Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken. (NFS 2006:9 4 § punkt 5)
Miljö- och hälsoskyddsnämnden
Verksamhetens tillståndsgivna och faktiska omfattning
Tillståndsgiven maximal belastning, tillståndsgiven dimensionerad belastning el dyl. (NFS 2006:9 4 § punkt 6)
Tillståndet medger fortsatt och utökad verksamhet vid Västra strandens avloppsreningsverk
för Halmstad med flera orter avseende en maximal belastning av 10 000 kg BOD7 per dygn
räknat som årsmedelvärde. Utsläpp av renat avloppsvatten ska ske till Nissan efter behandling
i Västra strandens avloppsreningsverk.
Kommentar
Under år 2012 var medeldygnsbelastningen in till Västra strandens avloppsreningsverk
6 630 kg BOD7/d.
7
Gällande villkor i tillstånd
Redovisning av de villkor som gäller för verksamheten samt hur vart och ett av dessa villkor har uppfyllts. (NFS
2006:9 4 § punkt 7)
Villkorets nummer och lydelse
Kommentar
1. Om inte annat framgår av övriga villkor skall verk- Uppfyllt.
samheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse
med vad sökanden angivit i ansökningshandlingarna
eller i övrigt åtagit sig.
2. Industriellt avloppsvatten samt avloppsvatten från
övriga anslutna verksamheter får inte tillföras
avloppsanläggningen i sådan mängd eller vara av
sådan beskaffenhet att anläggningens funktion nedsätts eller att särskilda olägenheter uppkommer för
avloppsslammet, recipienten eller omgivningen i
övrigt.
Kommunens fastställda riktlinjer
för utsläpp av avloppsvatten från
yrkesmässiga verksamheter tillämpas vid anmälnings- och tillståndsärenden. Ett utökat uppströmsarbete bedrivs i och med
REVAQ-certifiering.
3. Reningsanläggningen skall ständigt drivas så att
högsta möjliga reningseffekt uppnås med tekniskt och
ekonomiskt rimliga insatser.
4. Halten av organiskt material, analyserat som BOD7, i
utgående avloppsvatten får inte överstiga 10 mg/l
beräknat som årsmedelvärde samt som riktvärde inte
överstiga 10 mg/l beräknat som kvartalsmedelvärde.
Organiskt material, analyserat som BOD7, i bräddat
avloppsvatten vid avloppsreningsverket skall inräknas
i ovanstående värden.
5. Samtliga delar av slamhanteringen, inklusive den
enligt kommunens komplettering kvarstående öppna
slamförtjockaren för bioslam (nr 19), skall förses med
överbyggnad/täckning. Även de anläggningsdelar
som avser obehandlat avloppsvatten, sandfång och
försedimentering skall förses med överbyggnad/
täckning. Frånluft från alla delar med överbyggnad/
täckning skall genomgå luktreducerande åtgärder,
exempelvis genom användning av kompostfilter,
ozonscrubber eller UV-behandling eller likvärdig
metod. Överbyggnad/täckning och luktreducerande
behandling av frånluft skall för befintliga anläggningsdelar vara färdigställt inom 6 månader från lagakraftvunnet beslut och för nya anläggningsdelar i
samband med att de tas i drift.
6. Om besvärande lukt från avloppsanläggningen
uppstår i omgivningarna och/eller klagomål på lukt
från avloppsanläggningen inkommer till kommunen
skall detta anmälas till tillsynsmyndigheten och erforderliga åtgärder vidtas för att motverka störningarna.
Uppfyllt.
8
Uppfyllt. Årsmedelvärdet för
BOD7 är 5 mg/l. Kvartalsmedelvärde är 4, 4, 8 resp 3 mg/l.
Uppfyllt.
I juli och augusti inkom luktklagomål på pumpstation P80, se
punkt 11.
7. Kemiska produkter och farligt avfall skall hanteras på
sådant sätt att spill eller läckage inte kan nå avlopp
och så att förorening av mark, ytvatten eller grundvatten inte kan ske.
8. Kemiska produkter och farligt avfall skall lagras på
ogenomsläpplig och invallad yta under tak. Vid förvaring utomhus skall invallningen vara försedd med
tak eller regnskydd. Uppsamlingsvolymen skall minst
motsvara den största behållarens volym plus 10 % av
summan av övriga behållares volym.
9. Biogasen skall i första hand nyttiggöras och får inte
släppas ut oförbränd.
10. Utsläpp av kväveoxider från förbränning av biogas i
befintlig gasmotor får som riktvärde inte överstiga
170 mg NOx/MJ tillfört bränsle. Installation av ny
gasmotor med kväveoxidutsläpp underskridande 150
mg NOx/MJ tillfört bränsle skall ske senast 12
månader efter lagakraftvunnet beslut. Installation av
ny gasmotor skall anmälas till tillsynsmyndigheten.
11. Buller från verksamheten skall begränsas så att den
ekvivalenta ljudnivån utomhus vid bostäder inte
överstiger:
50 dB(A) vardagar dagtid kl. 07-18
40 dB(A) nattetid kl. 22-07
45 dB(A) övrig tid
Momentana ljud nattetid får inte överskrida 55dB(A).
12. Verksamhetsutövaren ansvarar för allt avfall som
uppkommer i verksamheten. Avfallet skall hanteras
så att återanvändning eller återvinning främjas, bl.a.
genom att olika avfallsslag hålls isär. I avvaktan på
borttransport skall avfallet förvaras så att olägenheter
för människors hälsa eller miljön inte uppkommer.
13. Avloppsledningsnätet skall fortlöpande ses över och
underhållas i syfte att så långt som möjligt begränsa
tillflödet till avloppsreningsverket av tillskottsvatten.
Till ledning för detta arbete skall det senast 6
månader efter lagakraftvunnet beslut finnas en
saneringsplan. Saneringsplanen skall hållas aktuell.
Utförda och planerade saneringsåtgärder och åtgärdernas effekter avseende bräddning och inflöde av
tillskottsvatten skall redovisas i den årliga miljörapporten.
9
Uppfyllt.
Uppfyllt.
Invallningen vid etanoltanken har
inget regnskydd, eftersom den
normalt inte används. Eventuellt
regnvatten pumpas bort i samband
med daglig tillsyn.
Ungefär 93 % har använts och
resten har förbränts via gasfacklan. I samband med omrörarhaveri
i september, och efterföljande
arbete, skedde utsläpp av viss
mängd oförbränd gas, se punkt 11.
En mätning av NOx-utsläpp
genomfördes 2012-04-25 av
ackrediterat analysföretag, med
resultatet 89 mg NOx/MJ.
Två klagomål på buller inkom i
samband med tömning av rötkammare (pga. omrörarhaveriet).
Åtgärden var tillfällig och informationsbrev skickades ut till närboende för förklaring. Kontakt
togs med tillsynsmyndigheten.
Uppfyllt.
Numera används ett regelbundet
uppdaterat, GIS-baserat åtgärdsprogram, som inte fastställs av
tillsynsmyndigheten.
Ett flertal åtgärder är gjorda i enlighet med saneringsprogrammet,
se punkt 15 och bilaga 9.
14. Vid driftstörningar i reningsverket eller i avloppsanläggningen i övrigt eller om del av anläggningen
tas ur drift för ombyggnad, underhåll och reparation o
dyl. skall kommunen vidta lämpliga åtgärder till motverkande av vattenförorening eller andra olägenheter
i omgivningen. Tillsynsmyndigheten skall vid ovanstående tillfällen underrättas snarast möjligt.
15. Förslag till kontrollprogram skall inges till tillsynsmyndigheten senast i samband med att den planerade
utbyggnaden av reningsverket är färdigställd och den
utökade reningskapaciteten har tagits i anspråk.
Uppfyllt.
Uppdaterat kontrollprogram har
skickats till miljö- och hälsoskyddskontoret, daterat 2012-0704. Godkänt av MHK 2012-1009.
16. Halten fosfor, analyserat som totalhalt, i utgående Årsmedelvärdet för fosfor är
avloppsvatten får inte överstiga 0,3 mg/l beräknat 0,3 mg/l.
som årsmedelvärde. Fosfor, analyserat som totalhalt, i
bräddat avloppsvatten vid avloppsreningsverket ska
inräknas. (Vann laga kraft 2012-01-13.)
17. Halten kväve, analyserat som totalhalt, i utgående Årsmedelvärdet för kväve är
avloppsvatten får under perioden april till och med 7 mg/l, och medelvärdet under
september som riktvärde inte överstiga 8 mg/l som perioden april-september är också
medelvärde över perioden. Halten kväve, analyserat 7 mg/l.
som totalhalt, i utgående avloppsvatten får inte överstiga 10 mg/l beräknat som årsmedelvärde. Kväve
analyserat som totalhalt i bräddat avloppsvatten vid
avloppsreningsverket ska inräknas. (Vann laga kraft
2012-01-13.)
Delegerade villkor Följande är delegerat åt tillsynsmyndigheten att fastställa villkor.
2004-06-07
Länsstyrelsens
miljöprövningsdelegation
D1. Tillsynsmyndigheten får föreskriva villkor avseende användning av
processkemikalier samt eventuellt utbyte av sådana kemikalier.
2005-01-21
Miljödomstolen
D3. Tillsynsmyndigheten skall ha befogenhet att meddela villkor rörande
ytterligare luktreducerande åtgärder vid slamutlastningen.
D2. Tillsynsmyndigheten får, för avfall som för närvarande inte kan återanvändas eller återvinnas, föreskriva villkor avseende på vilket sätt
avfallet skall omhändertas.
10
Efterlevnad av Naturvårdsverkets föreskrifter
Redovisning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnaden av Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS
1990:14, SNFS 1994:2, NFS 2001:11, NFS 2002:26 och NFS 2002:28. (NFS 2006:9 4 § punkt 8)
Aktuell
Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar
för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse, SNFS 1990:14
Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, SNFS 1994:2
Begränsningar av flyktiga organiska föreningar förorsakade av
användning av organiska lösningsmedel i vissa verksamheter och
anläggningar, NFS 2001:11
Utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från
förbränningsanläggningar med en installerad tillförd effekt på 50 MW
eller mer, NFS 2002:26
Avfallsförbränning, NFS 2002:28.
Ej aktuell
X
X
X
X
X
Kommentarer av efterlevnaden av aktuella föreskrifter
Utsläpp till vatten samt kontroll av slam
Inom ramen för kontrollprogrammet mäts utsläppet till recipienten samt slamkvaliteten. Omfattningen på utförda analyser enligt kontrollprogrammet, med kompletteringar och direktiv
från SNFS 1990:14 respektive SNFS 1994:2, redovisas i nedanstående uppställning:
Inkommande vatten
1 dp/mån
2 vp/år
BOD7, P-tot, N-tot
Cr, Ni, Cu, Zn, Cd, Hg, Pb
Utgående vatten
1 dp/v
1 vp/v
2 vp/mån
1 vp/mån
BOD7, SS, pH, N-tot, NH4-N
P-tot
COD
Cr, Ni, Cu, Zn, Cd, Hg, Pb
Slam
1 bp/mån
pH, TS, GR, GF, N-tot, NH4-N, P-tot
Cr, Ni, Cu, Zn, Cd, Hg, Pb
PCB, PAH, nonylfenol
4 bp/år
Flödesmätning:
Kontinuerlig flödesmätning utförs på såväl inkommande som utgående vatten.
Under 2012 var den utgående fosforhalten 0,3 mg/l, räknat som flödesviktat årsmedelvärde.
Motsvarande värden för BOD7 och kväve var 5 mg/l respektive 7 mg/l.
Slamanalyser från februari till juli samt september till december uppfyllde kraven enligt SFS
1998:944. Den kraftiga höjningen av kadmiumhalt i slammet i december 2011 märktes av
också i januari, då halten dock sjunkit till 2,2 mg Cd/kg TS. Ingen orsak har fastställts.
I augusti visade slamanalysen på förhöjd zinkhalt, 850 mg Zn/kg TS. Inte heller i detta fall har
någon specifik orsak kunnat pekas ut.
Se också bilagorna när det gäller SNFS 1990:14 samt SNFS 1994:2.
11
Sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra
undersökningar
En kommenterad sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar som utförts
under året för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa. (NFS 2006:9 4 § punkt 9) Kan
t.ex. vara mätningar, beräkningar och andra undersökningar som följer av t.ex. villkor för verksamheten, föreläggande och de föreskrifter som inte omfattas av punkt 8 och kan gälla t.ex. utsläpp, energi och råvaruförbrukning,
produktion av avfall samt transporter till och från anläggningen.
Lukt
Alla slamtransporter med avvattnat slam till och från Västra strandens avloppsreningsverk ska
ske före kl 7.00.
Under juli och augusti inkom klagomål på lukt vid två tillfällen gällande pumpstation P80
(Kungsvägen Frösakull).
Energi
Branschorganisationen Svenskt Vatten har sedan 2005 drivit ett energieffektiviseringsprojekt
som avslutades 31 december 2012, och där Halmstads kommun har deltagit. Slutrapport för
projektet kommer att färdigställas under 2013.
Medelenergiförbrukningen, mätt i kWh/ton behandlat BOD7, för Västra strandens avloppsreningsverk är något högre än föregående år.
Besiktningar
En periodisk besiktning av avloppsreningsverket genomfördes 2012-11-15. Resultatet av
besiktningen har ännu inte redovisats av besiktningsmannen. Kommentarer till åtgärdsförslag
kommer att redovisas i separat skrivelse till tillsynsmyndigheten.
Recipientkontroll
Det sker ingen recipientkontroll i direkt anslutning till reningsverkets utsläpp i Nissan
(Laholmsbukten). Resultaten från de samordnade programmen som utförs dels i Nissan och
dels i Laholmsbukten svarar för en mer övergripande kontroll. Teknik- och fritidsförvaltningen är medlem i Nissans Vattenråd och Kustvattenkontrollen för Hallands län.
Rapporteringen av de båda undersökningarna som nu genomförs, sker årligen i en årsrapport.
Länsstyrelsen i Halland har ett övergripande ansvar för programmens genomförande.
Transporter
Fällningskemikalie till vattenbehandlingen har levererats med tankbil knappt en gång per
månad, och till slambehandlingen har det levererats med tankbil ungefär varannan vecka
vecka. Polymer har levererats cirka fyra gånger per kvartal.
Externslamtransporter från kommunens övriga reningsverk kommer till Västra strandens
ARV i genomsnitt ca 2-3 gånger per dag. Externslamtransporter med slam från privata
anläggningar kommer i genomsnitt 3-4 gånger per dag. Avvattnat slam transporteras från
Västra strandens ARV fyra-fem gånger per vecka.
Containern för gallerrens har tömts knappt två gånger per månad, fett knappt 1-2 per månad
och sandcontainern har tömts nio gånger under 2012.
Brännbart avfall har transporterats från reningsverket två gånger per månad. Dessutom förekommer enstaka transporter av övrigt avfall, paketleveranser m.m.
12
Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner
Redovisning av de betydande åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner samt för att
förbättra skötsel och underhåll av tekniska installationer. (NFS 2006:9 4 § punkt 10)
Via underhållssystemet med maskinkort meddelas automatiskt när det är dags för service och
underhåll för maskinell utrustning, provtagare, pH-mätare, ozonaggregat m.m.
Service av joniseringsanläggning för luktreducerande åtgärder sker två gånger per år enligt
serviceavtal. Då genomförs rengöring, justering och jonmätning. Elektronrör byts vid behov.
Onlinemätare genomgår total service fyra gånger per år, enligt serviceavtal med leverantören.
Däremellan sker rengöring fyra gånger per år och kalibrering vid behov. Kontroll av kalibreringsbehov sker 1-2 gånger per månad enligt dokumenterad rutin. Kontrollen sker genom att
analys på nitrat, ammonium m.m. genomförs på driftlaboratoriet och resultatet jämförs med
onlinemätaren.
Slamhaltsmätarna kalibreras ca var tionde dag enligt dokumenterad rutin. Syremätarna kalibreras fyra gånger per år.
Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott,
olyckor m.m.
Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor
eller liknande händelser som har inträffat under året och som medfört eller hade kunnat medföra olägenhet
för miljön eller människors hälsa. (NFS 2006:9 4 § punkt 11)
Problem med skumning i rötkamrarna fortsatte under januari. Dosering av skumdämpare,
Sedipol, avslutades i slutet av januari.
Under helgen i vecka 5 skedde utsläpp av mjölk vid två tillfällen, totalt 19 m3. Utsläppet medförde en tillfällig belastningsökning vid Västra strandens ARV, dock utan att extra åtgärder
behövde vidtas.
Ett plc-haveri vid P50 (Trönninge) orsakade bräddning under två dygn i februari, 900 m3 uppskattas ha bräddat. Pga. höga flöden under samma månad skedde bräddning ännu en gång vid
P50. En så kallad katastrofpump sattes ut och pumpade ut ca 500 m3 orenat avloppsvatten.
Också i september bräddade orenat avloppsvatten vid P50, då två tillfälliga pumpar under 10
timmar pumpade tillrinnande avloppsvatten till bäcken.
Under sju veckor från slutet av februari till april användes reservcentrifugen för avvattning av
slam, då transportören till den ordinarie centrifugen skickades iväg på service.
I januari och februari hade Krönleins Bryggeri problem med neutraliseringen, och det medförde utsläpp av totalt 40 m3 processvatten med pH<6,5 samt 63 m3 processvatten med pH
>10. Laholmsbuktens VA informerades om incidenterna, inga extra åtgärder vidtogs vid
avloppsreningsverket.
I mitten av april kollapsade ett ledningsavsnitt i en åker i Kvibille, på sträckan mellan P70
(Kvibille) och P61 (Holms gård). En provisorisk lösning installerades i storts sett omgående
på en ledningssträcka på 400 m, och denna sträcka var åtgärdad inom två veckor. Totalt relinades en sträcka på drygt 3,8 km.
13
Utgående flödesmätare gick sönder i slutet av maj, och den skickades för reparation. Flödesmätaren var åter i drift efter ca en månad. Under tiden uppskattades utgående flöde genom att
summera vissa delflöden, och summan jämfördes också med inkommande flödesmätare.
I slutet av maj grävdes högspänningskabeln till Västra strandens avloppsreningsverk av.
Halmstad Energi och Miljö har anlagt en fjärrkylanläggning inom avloppsreningsverkets
område, och det var i samband med ett grävningsarbete för detta som högspänningskabeln
grävdes av. Detta resulterade i att hela reningsverket var strömlöst under fem timmar. Ett
mindre reservkraftsaggregat som fanns på verket installerades i stort sett omgående för att
kunna driva drift- och övervakningssystemet och upprätthålla kommunikationen med övriga
avloppsreningsverk samt pumpstationer. Två större mobila reservkraftsaggregat transporterades till reningsverket, men de kopplades inte in eftersom arbetet med att åtgärda problemet
färdigställdes fortare än först beräknat. Totalt uppskattas maximalt 100 m3 avloppsvatten ha
bräddat till Nissan.
I juni tömdes en av försedimenteringsbassängerna för renovering av skrapor. Den togs i drift
igen efter två dygn. Ingen påverkan kunde ses på utsläppsresultaten.
Två klagomål på lukt från P80 (Kungsvägen) har inkommit. Justering av ventilationsluftsbehandlingen, ozonaggregat, har vidtagits och ”skorstenen” för att avleda ventilationsluften
har byggts om i syfte att underlätta bättre spridning.
Ett omrörarhaveri inträffade i rötkammare 12:2 den 7 september. Omröraren hade lossnat från
sitt fäste och oförbränd gas läckte ut i omgivningen. Rötkammaren stängdes av omgående,
och en beräkning av hur mycket gas som hann läcka ut är svårt att göra. Under en period
drevs verket med RK 13:1 som första rötkammare, och RK13:1 som andra rötkammare. Ett
omfattande arbete genomfördes med omväxlande tömning och rengöring av samtliga rötkammare för att kunna utvärdera vilken typ av omrörare som ska installeras i RK 12:2. Arbetet
pågick från och till under drygt tre månader. Ytterligare oförbränd gas släpptes ut i omgivningen i samband med idrifttagande av rötkammare. Två klagomål inkom avseende buller i
samband med tömning och rengöring. Informationsbrev delades ut till de närboende i november för att förklara det inträffade och det pågående arbetet. Inga klagomål inkom avseende
lukt.
Ett ledningsbrott till kemikaliedoseringen i flotationsanläggningen inträffade i november.
Ledningsbrottet innebar att fällningskemikalie kraftigt överdoserades. Flotationsanläggningen
klarade inte av att hantera den ökade mängden kemslam utan en del slam följde med ut i dammarna. Bedömningen är att dammarna fångade den ökade slammängden och att inga konsekvenser i övrigt uppkom. Åtgärder vidtogs genom att en länspump inte tillåts starta per automatik utan att istället ett larm går ut vid eventuell hög nivå i länspumpgropen.
I oktober togs gasmotorn ur drift. En storrenovering var inplanerad att genomföras under en
vecka, men strax före detta havererade generatorkopplingen. Denna skickades iväg för lagning, och den totala längden på stoppet blev istället tre veckor. Under tiden för renovering
facklades en del av den producerade gasen.
Det har under året förekommit ett antal klagomål på buller vid pumpstation P80 (Kungsvägen). Ljuddämpning av fläkt har installerats samt vibrationsdämpning på tryckledningen.
Trots vidtagna åtgärder inkom ytterligare klagomål. En bullerutredning genomfördes i slutet
av november. Utifrån utredningsrapporten kommer vidare åtgärdsbehov att diskuteras.
Problem med skumning i rötkammare 13:2 uppstod sista veckan av december.
14
Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens
förbrukning av råvaror och energi
Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av
råvaror och energi. (NFS 2006:9 4 § punkt 12)
Under året har Västra strandens avloppsreningsverk anslutits till fjärrvärmenätet. Fjärrvärme
kan levereras till Västra strandens ARV både från ordinarie nät och som spillvärme från den
nya fjärrkylanläggningen som Halmstad Energi och Miljö har uppfört inom avloppsreningsverkets område.
Fjärrvärmekonverteringen innebär en ökad flexibilitet avseende val av användningsområde
för den producerade rötgasen, t.ex. ökad elproduktion alternativt försäljning av rötgas.
Konverteringen är utformad så att fjärrvärmen kan vara ett komplement till pannanläggningen
eller helt och hållet svara för uppvärmningen utan värmetillskott från gasmotor eller pannanläggning.
I samband med konvertering till fjärrvärme har också det interna värmesystemet optimerats
och modifierats.
Vid byte av pumpar, såväl vid avloppsreningsverket som i pumpstationer, väljs de nya alltid
med hänsyn tagen till energieffektivisering.
Ersättning av kemiska produkter m.m.
De kemiska produkter och biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för miljön eller människors hälsa
och som under året ersatts med sådana som kan antas vara mindre farliga. (NFS 2006:9 4 § punkt 13)
De kemikalier som används vid Västra strandens avloppsreningsverk är framför allt fällningskemikalier i vatten- och slambehandlingen samt polymer i samband med slamavvattningen.
Inget byte av processkemikalier har skett under året.
Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet
Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året i syfte att minska volymen avfall från verksamheten
och avfallets miljöfarlighet. (NFS 2006:9 4 § punkt 14)
Inga förändringar har gjorts under året med avseende på avfallshanteringen. De största fraktionerna avfall som uppkommer är gallerrens, fett och sand. Renset passerar en renstvätt och
renspress, vilket detta gör att volymerna rens hålls nere. Renset samlas upp i en container och
omhändertas av Halmstad Energi och Miljö för förbränning.
Sanden som avskiljs i sandfånget passerar en sandtvätt. Sanden återanvänds efter mellanlagring som fyllnadsmaterial inom teknik- och fritidsförvaltningens parkverksamhet. Fettet som
avskiljs i sandfånget transporteras till Halmstad Energi och Miljö för förbränning.
Se också bilaga 6 för information om mängder samt övrigt uppkommet avfall vid avloppsreningsverket.
15
Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för
miljön eller människors hälsa
Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa. (NFS 2006:9 4 § punkt 15)
Åtgärder som vidtagits under året
Ledningsnätet
Utbyggnationen av dagvattensystemet i Östra Frösakull, som påbörjades under 2011, har
fortsatt under 2012. 1 800 meter dagvatten har anlagts och 1 860 meter dricksvattenledning
har förnyats. Arbetena planeras fortsätta fram till sommaren 2013.
På grund av svavelföreningar som orsakat skada på ledningsmaterialet har 3845 meter spillvattenledning förnyats på sträckan mellan Kvibille och Holm. Fortsatt förnyelse kommer att
ske under 2013.
Vid VA-saneringen i Nyatorp har 630 meter dricksvattenledning förnyats samtidigt som 630
meter duplikatsystem ersatt den kombinerade ledningen.
Som förberedande arbete till VA-saneringen i Kärleken har 100 meter dricksvattenledning
och 150 meter spillvatten nyanlagts.
I exploateringsområden i Trönninge och Eldsberga har 530 meter dricksvattenledning och 550
meter spillvatten antingen nyanlagts eller förnyats samtidigt som 500 meter dagvatten
nyanlagts.
Utöver ovanstående har 1060 meter huvudvattenledning och 1610 meter dricksvatten förnyats, 335 meter dagvattenledning har nyanlagts och 1550 meter spillvattenledning, 445 meter
dagvattenledning samt 210 meter kombinerad ledning har förnyats.
Pumpstation P14 (Stenamarksvägen) har ersatts av en ny, som togs i drift i juni. Den gamla
pumpstationen har rivits.
Avloppsreningsverket
Installation av anläggningar för brutet vatten färdigställdes i januari.
En ny föravvattnare för behandling av i huvudsak bioslam installerades i februari.
Planerade åtgärder
Ledningsnätet
Fortsatt osäkerhet vid projekteringen av tryckavloppsledningarna från pumpstation P3 har
senarelagt projektet från 2011 till sommaren 2013.
Utöver dagvattenutbyggnaden i Östra Frösakull samt VA-saneringarna i Nyatorp och vid
Kärleken, så kommer förnyelsen av spillvattenledningen mellan Kvibille och Holm fortsätta
under 2013.
Kommunalt spillvattensystem i området kring Gullbranna vattenverk kommer att anläggas
under 2013.
I Brogatan kommer VA-ledningarna inspekteras och ev. förnyas inför ombyggnaden av gatan.
16
Ett flera sträckor spill- och dagvvattenledning kommer under 2013 att förnyas genom infodring.
De utredningar angående tillskottsvattenmängder i spillvattennätet som inte är färdigställda
kommer fortsätta under 2013. Detta för att ge underlag till projektering till den tidpunkt när
beslut kan fattas om införande av nya verksamhetsområden för kommunal
dagvattenhantering.
Avloppsreningsverket
Under januari kommer ett pilotförsök avseende fosforutvinning ur rejektvattnet från centrifugen att genomföras. Projektet beräknas pågå ca en månad.
Förberedelser för att kunna ansluta mobilt reservkraftsaggregat vid strömavbrott, för att driva
inloppspumpstation, galler och bräddvattenrening, kommer att genomföras.
Miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som
verksamheten tillverkar
En sammanfattning av resultaten av de undersökningar som genomförts under året för att klarlägga miljöpåverkan vid
användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar samt vilka åtgärder detta eventuellt har
resulterat i. (NFS 2006:9 4 § punkt 16)
I slutet av februari erhöll Västra strandens avloppsreningsverk certifikat enligt REVAQ.
Arbetet med att jobba mot ständiga förbättringar avseende slamkvaliteten har följt handlingsplan enligt egenkontrollen, och har bland annat omfattat provtagning och spårning i ledningsnätet och genomgång av samtliga anslutna B-verksamheters kemikalielistor i syfte att hitta
användning av kemikalier innehållande utfasningsämnen.
Producerad slammängd samt användning av slam redovisas i bilaga 5.
17
Bilageförteckning
Lägg till de bilagor som är aktuella för verksamheten.
Bilagor
Bilaga 1: Anslutning och belastning
Bilaga 2: Utsläppskontroll vatten
Bilaga 2:2: Utsläppskontroll, diagram
Bilaga 3: Bräddning
Bilaga 4: Totala utsläppsuppgifter
Bilaga 5: Slam
Bilaga 6: Avfall, kemikalier och energihushållning
Bilaga 7: Villkorsuppföljning
Bilaga 8: Beräkningsbeskrivning
Bilaga 9: Åtgärder på ledningsnätet
Bilaga 10: Karta över tillrinningsområde och ledningsnätet
Säkerhetsdatablad
Bilagorna omfattar bl.a. uppgifter som skall redovisas till följd av NFS 2006:9,
SNFS 1990:14, SNFS 1994:2, kontrollprogram samt andra beslut m.m.
18
Bilaga 1
Anslutning och belastning
Uppgiftslämnare
Avloppsreningsverk:
Laholmsbuktens VA, Halmstads kommun
Västra strandens avloppsreningsverk
Anslutning till verket
Antal fysiska personer anslutna till
vattenverket (st)
Antal anslutna fysiska personer till
avloppsreningsverket (st)
69 974
69 580
Medelvärde, se bilaga 8
Totalt antal personekvivalenter (pe) beräknat
utifrån BOD-belastning i inkommande vatten
Maxdygn
94 720
(70 g/person,dygn)
-därav från industri (pe)
149 610
25 140
- därav externbelastning (uppskattad antal pe)
- mottagning av slam från enskilda
avloppsanläggningar (uppskattat antal pe)
- slam från industri
- slam från andra avloppsreningsverk
ange ev förbehandling
Dimensionering (pe)
143 000
(max 10 000 kg BOD7/d)
För turistort
högsäsong (antal pe)
lågsäsong (antal pe)
Inkommande vattenflöde till verket, årsvärden
Medelvärde (m3/h)
Medelvärde (m3/d)
Maxvärde (m3/d)
Minvärde (m3/d)
Totala årsflödet (m 3/år)
1 474
35 385
88 484
24 001
12 915 444
Mängd tillskottsvatten* (m3/år)
Del av totala flödet (%)
6 588 652
51
*Tillskottsvatten=behandlat vatten-debiterad mängd vatten
Utgående vattenflöde från verket, årsvärden
Medelvärde (m3/h)
Medelvärde (m3/d)
Maxvärde (m3/d)
Minvärde (m3/d)
Totala årsflödet (m 3/år)
1 474
35 385
88 484
24 001
12 915 444
Dimensionerande flöde
m3/h
m3/d
3000
Bilaga 2:1
Utsläppskontroll vatten
Beräkning av medelvärde halt och mängd, se bilaga 8
Inkommande vatten, årsvärden
Medelvärde
Maxvärde
Mängd
Mängd
(ton/år) inkl
(ton/år)
bidrag från exkl bidrag
rejekt
från rejekt
(maxdygn)
mg/l
kg/d
mg/l
kg/d
2420
184
6631
320
10473
BOD7
CODCr
TOC
P-tot
4,9
177
7,3
277
N-tot
28
996
42
1870
NH4-N
Ange om mängd från rejekt är beräknad eller grundad på provtagning.
Ingår rejektvatten i provtagning på inkommande vatten? (Ja/Nej )
nej
Utgående vatten, årsvärden
Medelvärde
Maxvärde
Mängd
(ton/år)
(maxdygn)
mg/l
kg/d
mg/l
65
364
Typ av
och antal
prov (dp,
vp, annat)
24/dp
24/dp
24/dp
Reduktion Typ av
(%)
och antal
prov (dp,
vp, annat)
Kg/d
BOD7
CODCr
4,9
37
180
1245
32
52
2477
1916
66
545
97
52/dp
23/vp
P-tot
N-tot
NH4-N
0,28
7,4
3,2
9,7
271
120
0,55
11
8,7
21
751
356
3,5
99,1
43,8
95
73
52/vp
52/dp
52/dp
8,4
317
67
5187
115,8
SS
52/dp
Metaller
Ingående vatten, årsvärden
Medelvärde
Maxvärde
mg/l
Hg
Cd
Pb
Cu
Zn
Cr
Ni
kg/d
0,0001
0,00011
0,0016
0,039
0,114
0,0028
0,0059
0,0033
0,0036
0,05
1,27
3,74
0,093
0,19
Utgående
Medelvärde
mg/l
Hg
Cd
Pb
Cu
Zn
Cr
Ni
kg/d
0,0001
0,0001
0,0005
0,0177
0,0340
0,0010
0,0026
0,0034
0,0034
0,0171
0,6056
1,1796
0,0356
0,0904
Mängd
(kg/år)
(maxdygn)
mg/l
kg/d
1,2
0,0001
0,0051
0,0002
0,0051
1,3
0,003
0,081
19,3
0,065
2,46
463
0,22
5,87
1366
0,0044
0,141
33,7
0,024
0,73
71
vatten, årsvärden
Maxvärde
Mängd
(kg/år)
(maxdygn)
mg/l
kg/d
0,0001
0,0056
0,0001
0,0056
0,0005
0,0282
0,0290
0,8891
0,0440
1,5212
0,0014
0,0563
0,0084
0,2681
1,25
1,25
6,3
221
431
13,0
33
Typ av
och antal
prov (dp,
vp, annat)
12/vp
12/vp
12/vp
12/vp
12/vp
12/vp
12/vp
Typ av
och antal
prov (dp,
vp, annat)
12/vp
12/vp
12/vp
12/vp
12/vp
12/vp
12/vp
Bilaga 2:2
Utsläppskontroll
Utgående flöde
90000
80000
70000
60000
m3/d
50000
40000
30000
20000
10000
0
1
Vecka
3
5
7
9
11
13
15
17
19
21
23
25
27
29
31
33
35
37
39
41
43
45
47
49
51
Utgående BOD7
35
30
mg BOD7/l
25
20
15
10
5
0
1
Vecka
3
5
7
9
11
13
15
17
19
21
23
25
27
29
31
33
35
37
39
41
43
45
47
49
51
29
31
33
35
37
39
41
43
45
47
49
51
29
31
33
35
37
39
41
43
45
47
49
51
Utgående fosfor
0,6
mg fosfor/l
0,5
0,4
0,3
0,2
0,1
0
1
Vecka
3
5
7
9
11
13
15
17
19
21
23
25
27
Utgående kväve
20
18
16
mg kväve/l
14
12
10
8
6
4
2
0
Vecka
1
3
5
7
9
11
13
15
17
19
21
23
25
27
Bilaga 3:1
Bräddning
Bräddat vatten vid reningsverket
Antal
Antal h
bräddningar
Antal m3
Orsak
Kvartal 1
Med behandling
Utan behandling
Kvartal 2
Med behandling
Utan behandling
Kvartal 3
Med behandling
Utan behandling
Kvartal 4
Med behandling
Utan behandling
Summa
Typ av behandling av bräddat vatten
0
Total bräddad volym pga drifthaveri (m3/år)
Total bräddad volym pga hydraulisk
överbelastning (m3/år)
Bräddad volym i % av totala årsflödet
Föroreningsmängder, bräddning vid reningsverket
Medelvärde
Maxvärde (mg/l) (maxdygn)
Total mängd (ton/år)
(mg/l)
BOD7
CODCr
P-tot
N-tot
NH4-N
Medelvärde
(mg/l)
Maxvärde (mg/l) (maxdygn)
Hg
Cd
Pb
Cu
Zn
Cr
Ni
Kontinuerlig mätning och registrering av bräddflöde (Skriv ja/nej)
Flödesproportionell provtagning (Skriv ja/nej)
Tidsproportionell provtagning (Skriv ja/nej)
Total mängd (kg/år)
Bilaga 3:2
Bräddat vatten på ledningsnät och pumpstationer
61 773
Mängd vatten totalt (m3/år)
1 000
Mängd p.g a. drifthaveri (m3/år)
Mängd p.g.a hydraulisk överbelastning
60 773
(m3/år)
Uppskattade föroreningsmängder, bräddning på ledningsnät och pumpstationer
Total mängd (ton/år)*
BOD7
14
CODCr
23
P-tot
0,2
N-tot
1,1
NH4-N
Total mängd (kg/år)
Hg
Cd
Pb
Cu
Zn
Cr
Ni
För bedömning av eventuella utsläpp från ledningsnätet bör samma föroreningshalter som uppmätts i
samband med bräddning i reningsverket vid aktuellt tillfälle kunna användas, om inte annat underlag för
bedömning finns.
* Antagit samma halter som vid internkontroll av inkommande till bräddvattenreningen vid VS ARV.
Specifikation, bräddning på ledningsnät och pumpstationer
(ange alla pumpstationer och bräddpunkter även om de inte bräddat)
Bräddnings- Kontrollmetod
punkt
(se nedan)
Recipient
Frekvens
(ggr/år)
Antal
bräddygn
Volym
(m3/år)
Orsak
(drifthaveri
el.
överbelast
ning)
öb
BB6
BB10
BB11
BB12
BB22
BB23
BB25
Beräknat
Beräknat
Beräknat
Beräknat
Beräknat
Beräknat
Beräknat
Nissan
Nissan
Nissan
Nissan
Nissan
Nissan
Nissan
6
0
1
38
0
18
29
187
0
0,0
1 467
0
6 142
3 466
BB3
BB4
Vallgraven
BB17
BB19
BB20
BB26
BB29
Beräknat
Beräknat
ADS-mätare
Beräknat
Beräknat
Beräknat
Beräknat
Beräknat
Nissan
Nissan
Nissan
Nissan
Nissan
Nissan
Nissan
Nissan
0
0
2
15
0
7
0
20
0
0
4 265
25 288
0
9 343
0
10 615
öb
öb
öb
öb
öb
öb
öb
Bilaga 4
Totala utsläppsuppgifter till vatten
Utsläpp från reningsverket inklusive bräddning vid
reningsverket
Ton/år
BOD
COD
P-tot
N-tot
NH4-N
Hg
Cd
Pb
Cu
Zn
Cr
Ni
80
568
3,7
100
44
0,0013
0,0013
0,0063
0,221
0,431
0,013
0,033
Bilaga 5:1
Slam
Medelvärde
(mg/kg TS)
Hg
Cd
Pb
Cu
Zn
Cr
Ni
Ag
N-tot
P-tot
Slam, årsvärden
Mängd (kg/år)
Maxvärde
(mg/kg TS)
0,46
0,92
18
225
685
31,2
25
1,9
48000
37600
0,95
1,9
37
463
1411
64
51
3,9
98873
77451
0,84
2,2
20
250
850
50
33
2,5
50000
42000
Gränsvärde
enligt SFS
1998:944
§20
(mg/kg TS)
2,5
2
100
600
800
100
50
Typ av och
antal prov
(stickprov,
samlingsprov,
månad,
kvartal, år)
12/mp
12/mp
12/mp
12/mp
12/mp
12/mp
12/mp
12/mp
12/mp
Se bilaga 5:2 för ytterligare slamanalysresultat.
Toluen
PCB, summa
PAH, summa
Nonylfenol
0,04
0,83
4,9
0,08
1,7
10
0,04
1
6,4
4/mp
4/mp
4/mp
Vid summering av ”mindre än värden” (t ex <0,1) skall halva värdet användas vid beräkning.
OBS! Har andra parametrar analyserats t ex PBDE, Sb, Au, Br, W etc? Ange parameter och resultat
ovan i en "ledig" rad.
Slammängder
Producerad mängd
(ton/år)
Mängd TS totalt (ton)
TS-halt (%)
8015
2060
26
m³/år
ton TS/år
8624
129
4217 m3 tunnslam,
1770 ton avvattnat slam
170
523
Externslammängd till
vattenfas
(vattenfas=inkommande
arv eller på ledningsnät)
Externslammängd till
slambehandling
- från enskilda
avloppsanläggningar
- från andra
reningsverk
från andra
verksamheter t ex slam
från
fiskberedningsindustri
3
Silver
Aluminium
Arsenik
Guld
Bor
Barium
Beryllium
Vismut
Kalcium
Kadmium
Cesium
Kobolt
Krom
Cerium
Koppar
Dysprosium
Erbium
Eurobium
Järn
Gallium
Gadolinium
Germanium
Hafnium
Kvicksilver
Holmium
Indium
Iridium
Kalium
Lantan
Litium
Lutetium
Magnesium
Mangan
Molybden
Ag
Al
As
Au
B
Ba
Be
Bi
Ca
Cd
Ce
Co
Cr
Cs
Cu
Dy
Er
Eu
Fe
Ga
Gd
Ge
Hf
Hg
Ho
In
Ir
K
La
Li
Lu
Mg
Mn
Mo
3,05
29600
2,44
0,312
12,8
228
0,306
5,91
16000
0,899
28,3
5,08
40,8
0,298
185
1,46
0,960
0,403
40800
5,26
2,12
<5
1,25
0,582
0,338
<0,04
<0,01
4750
22,5
2,58
0,120
6420
303
5,75
Blandprov, januari-december 2012
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
Utökad slamprovtagning vid Västra strandens avloppsreningsverk
Natrium
Niob
Neodym
Nickel
Bly
Palladium
Praseodym
Platina
Rubidium
Rhenium
Rodium
Rutenium
Svavel
Antimon
Skandium
Selen
Kisel
Samarium
Tenn
Strontium
Tantal
Terbium
Tellur
Thorium
Titan
Tallium
Tulium
Uran
Vanadin
Wolfram
Yttrium
Ytterbium
Zink
Zirkonium
Na
Nb
Nd
Ni
Pb
Pd
Pr
Pt
Rb
Re
Rh
Ru
S
Sb
Sc
Se
Si
Sm
Sn
Sr
Ta
Tb
Te
Th
Ti
Tl
Tm
U
V
W
Y
Yb
Zn
Zr
2460
2,82
14,6
21,9
18,9
<0,05
4,18
0,0117
13,7
<0,01
<0,05
<0,05
9540
1,96
1,77
1,80
42000
2,37
10,7
103
0,195
0,289
<0,3
2,08
1160
0,119
0,134
1,56
17,6
3,65
10,6
0,941
561
42,9
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
Bilaga 5:2
Bilaga 5:3
Årets början
Årets slut
Lagrets kapacitet
Lagrat slam
ton
7100
5600
ton TS
1920
1456
Behandling
Rötning. Om ja ange mängd.
Kompostering. Om ja ange mängd.
Vassbäddar el. liknande. Om ja ange mängd.
Annat. Om ja ange mängd.
ton TS/år
Sluthantering
Åkermark. Om ja ange mängd.
Förbränning. Om ja ange mängd.
Energigröda. Om ja ange mängd.
Energiskog. Om ja ange mängd.
Täckning deponi. Om ja ange mängd.
Övrig markanvändning (Anläggningsjord). Om ja ange mängd.
Deponering. Om ja ange mängd.
Till annat reningsverk. Ange vilket
verk:
Om ja ange mängd.
ton TS/år
2060
1300
133
1090
Förs register över åkermark där slam sprids om detta sker? Ange ja/nej.
Av vem förs i så fall registret?
ja
Kuskatorpet
Slam producerat under 2012 har spridits på:
Fastighet
Namn
Tågarp 10:1
William Nordén
Vegeholm 1:1
Tommy Ingelsson/AgriTT
Lilla Björket 1:15
Gerth Andersen
Tågarp 8:1
William Nordén
Bosarp 9:2
Bertil Pålsson
Veinge 3:4
Per-Olof Ingemarsson
Gultarp 4:19
William Nordén
Sånna 3:2
Bröderna Göransson AB
Tiarp 12:6
Hovgårds Maskin & Lantbr. AB
Väby 1:7
Lennart Böregård
ton
135
315
220
300
140
188
463
351
584
168
ton TS
32
85
59
81
38
49
120
91
152
44
Bilaga 6
Avfall, kemikalier och energihushållning
Avfall
Typ
EWC-kod Ursprung
Rens
Sand
Fett
Brännbart
Grus, jord
Blandskrot
Spillolja
Oljefat
Kemikalieretur
Kem.retur m Hg
19 08 01
19 08 02
20 01 26
18 01 04
20 02 02
17 04 07
13 07 01
13 07 01
16 05 06
16 05 06
Mängd
(ton)
Avskilt från avloppsvatten
Avskilt från avloppsvatten
Avskilt från avloppsvatten
VS ARV
VS ARV
VS ARV
VS ARV
VS ARV
VS ARV
VS ARV
59
54
84
6,3
24
16,0
1,95
21 st
67,2 kg
18,9 kg
Slutbehandling
HEM, Förbränning
TF, Fyllnadsmaterial
HEM, Förbränning
HEM, Förbränning
HEM, Hamnutfylln.
RagnSells
RagnSells
Hach-Lange
Hach-Lange
Kemikalier
Typ
Mängd (ton/år)
Fällning
Ekoflock 90
Zetag 3930
Flopam EM533
Slambehandling
Kemira PIX 113
Flopam FO
Zetag 8165
Sedipol MG
Polyaluminiumhydroxiklorid
Polyakrylamid
Polymer
256
3
2,1
Järnsulfat
Polymer
Polyakrylamid
Skumdämpningsmedel
485
2,1
30,2
0,2
Desinfektion
Annat
Citronsyra
Kaustiksoda
0,8
0,58
Energihushållning
Förbrukad mängd energi
(MWh/år)*
6 119
(varav 5 152 MWh på ARV)
*Elenergi, inklusive pumpstationer
Bränsletyp
Förbrukning
2 m3
2659 MWh
2252 MWh
Eldningsolja
Egenprod. gas, till värme
Tillvaratagen värme, gasmotor
Fjärrvärme
Gasproduktion (Ange ja/nej)
Mängd prod. gas (m³/år)
453 MWh
ja
1 440 982
Gasens energiinnehåll
(kWh/m 3)
5,7
Facklad mängd (m 3/år)
97 755
Användning av gasen. Ange t.ex. uppvärmning
Har energibesparande åtgärder gjorts ja
under året? (ja/nej)
Uppvärmning samt elproduktion
Bilaga 7
Villkorsuppföljning
För endast in de års-, kvartals- och månadsmedelvärden som regleras i beslutet.
P-tot
mg/l
0,3
mg/l
%
Årsmedelvärden
BOD7
mg/l
%
5
N-tot
mg/l
7
Halvårsmedelvärden
BOD7
mg/l
%
mg/l
P-tot
%
April-september
%
N-tot
%
mg/l
mg/l
%
NH4-N
%
7
Kvartalsmedelvärden
BOD7
P-tot
mg/l
%
Kvartal 1
Kvartal 2
Kvartal 3
Kvartal 4
mg/l
%
N-tot
mg/l
NH4-N
%
mg/l
%
mg/l
%
4
4
8
3
P-tot
mg/l
Januari
Februari
Mars
April
Maj
Juni
Juli
Augusti
September
Oktober
November
December
NH4-N
%
Månadsmedelvärden
N-tot
BOD7
mg/l
%
mg/l
NH4-N
%
Bilaga 8
Beräkningar av halter och mängder m.m. på inkommande och
utgående vatten skall i fortsättningen ske enligt följande:
Vid beräkning av medelhalter (mg/l) skall hänsyn tas till flödet,
dvs. medelhalterna skall vara flödesvägt enligt följande formel:
Medelhalt (mg/l) =
(C1 * Q1) + (C2 * Q2) + … + (Cn * Qn)
Q1 + Q2 + … + Qn
C = uppmätt halt vid respektive provtagningstillfälle (mg/l)
Q = uppmätt flöde vid respektive provtagningstillfälle (m³)
1,2…n = provtagningstillfälle
Vid beräkning av dygnsmedelvärde för belastning, total belastning i ton per år
samt reduktion används följande formler:
Dygnsmedelvärde (kg/dygn) =
M1 + M 2 + … + Mn
n
M = belastning vid respektive mättillfälle (kg/dygn)
n = antal mättillfällen
Belastning (ton/år) =
Dygnsmedelvärde * 365
1000
Reduktion som medelvärde (%) =
R1 + R2 + … + Rn
n
R = reduktion (%) vid respektive mättillfälle
n = antal mättillfällen
Belastning (antal pe) beräknas enligt följande formel:
Belastning (pe) =
Dygnsmedelvärde BOD7 (kg/dygn) (Beräknat enligt formel ovan)
70 * 10-3 (kg/p,dygn)
Bilaga 9
Utförda åtgärder på ledningsnät och pumpstationer
Sträcka/Pumpstation
Åtgärd
Kod*
Längd
meter
Orsak** Anmärkning
Eldsberga
Eldsberga 8:54
Nyanläggning
S
126
ÅP
Exploatering
Eldsberga
Eldsberga 8:54
Förnyelse
S
190
ÅP
Exploatering
Trönninge
Trönninge 15:42
Nyanläggning
S
188
ÅP
Exploatering
Trönninge
Trönninge 15:42
Förnyelse
S
45
OG
Exploatering
Trönninge
Trönninge 15:42
Nyanläggning
D
500
ÅP
Exploatering
Halmstad
Nyatorp
Förnyelse
S
630
ÅP
VA-sanering
Halmstad
Nyatorp
Nyanläggning
D
630
ÅP
Halmstad
Slottsmöllan
Nyanläggning
S
147
ÅP
Halmstad
CPL Kärleken
Nyanläggning
D
100
OG
Ö Frösakull
Etapp 1 & 2
Nyanläggning
D
1791
ÅP
Eldsberga
Dagvattenutlopp
Nyanläggning
D
60
A
Halmstad
Gatenhielmsvägen
Nyanläggning
D
175
A
Halmstad
SPU14 ny pumpstat
Förnyelse
S
39
ÅP
Halmstad
Laxvägen
Förnyelse
S
696
ÅP
Relining
Halmstad
Aschebergsgatan
Förnyelse
D
120
A
Relining
Halmstad
Brandenbergsvägen
Förnyelse
D
140
ÅP
Relining
Halmstad
Soldatvägen
Förnyelse
D
184
ÅP
Relining
Halmstad
Göteborgsvägen
Förnyelse
K
211
A
Relining
Trönninge
Västra vägen
Förnyelse
S
30
ÅP
Relining
Halmstad
Tynavägen
Förnyelse
S
75
ÅP
Relining
Halmstad
Smultronvägen
Förnyelse
S
63
ÅP
Relining
Trönninge
Smala vägen
Förnyelse
S
108
ÅP
Relining
Halmstad
Skyttevägen
Förnyelse
S
401
ÅP
Relining
Halmstad
Vallås bussgata
Förnyelse
S
75
ÅP
Relining
Halmstad
Brogatan
Förnyelse
S
65
ÅP
Relining
Kvibille - Holm
Kommentarer
Fastarp mfl
Förnyelse
S
3845
A
Relining
*Koder
S = Spillvatten
D = Dagvatten
R = Renvatten
K = Kombinerad
N = Nyanläggningar
**Orsak ÅP =
A=
LB =
OG =
Ö=
Enl.Åtgärdsprogram
Akutåtgärd
Ledningsbrott
Ombyggnad gata
Övrigt
Gullbrandstorp
Sperlingsholm
Högåsen
Marbäck
Stora Kajeberget
Kärleken
Svinadalen
Styrdal
Villshärad
Villshärad
Haverdals naturreservat
Militärt övningsområde
Kärleken
Villshärad
Skedala
Avtal
Ringenäs skjutfält
Vallås
Öppinge
Halmstad
Frösakull
Halmstad
Västra strandens avloppsreningsverk
Snöstorp
Frösakull
Eketånga
Laholmsbukten
Andersberg
Eketånga naturreservat
Avtal
Tylösand
Görvik-Sandhamn
Fyllinge
Fyllinge
Laholmsbukten
Trönninge
Trönninge
AVTAL
Eldsberga
Laxvik
Eldsberga
Laholmsbukten
Gullbranna
Gullbranna
Laholmsbuktens
sanddynsreservat
Laholmsbuktens
sanddynsreservat
Bilaga 10
Sida 2 (2)
Fröllinge
GILLARP
KLEVA
Susegården
Stora Borön
Furumossen
Fästampaåsen
KVIBILLE
Kajemossen
KVIBILLE
Kvibille
Kvibille
GÅRDSTORP
TÄCKINGE
BISKOPSTORP
KVIBILLE
KVIBILLE
GISSLABOL
BRYNESTORP
BISKOPSTORP
BISKOPSTORP
GISSLABOL
KVIBILLE
SKOGBY
KVIBILLE
MARIELUND
KVIBILLE
SKOGBY
Marielund
Skogby
BISKOPSTORP
SPÅNSTAD
NANNARP
FASTARP
Nyårsåsen
LYNGÅKRA
Kullarna
Nyårsåsens
skjutfält
SLANGEMÖLLAN
Holm
HOLM
Nyårsåsen
PLÖNNINGE
Spånstad
Nyårsåsens
skjutfält
Nyårsåsens skjutfält
Holm
KÄLLSTORP
FOTSTAD
ÄLVASJÖ
Källstorp
Nyårsåsen
Militärt övningsområde
torp
TIARP
Vapnö
VAPNÖ
SPERLINGSHOLM
Tiarp
Sperlingsholm
Kärleken
Kärleken
KÄLLSTORP
Sperlingsholm
HALMSTAD
Militärt övningsområde
Kärleken
SPERLINGSHOLM
ss
Ni
an
Norra utmarken
VAPNÖ
Staelsbo
Bjällbo
Frennarp
Onsjö
SÖNDRUMS-HEAGÅRD
ONSJÖ
Heagård
Fammarp
HALMSTAD
VALLÅS
FAMMARP
Vallås
Furet
Sannarp
Mickedala
Halmstad
Kristineberg
Nyatorp
Halmstad
TILLRINNINGSOMRÅDE
Västra strandens avloppsreningsverk
Eka Facts
an Akzo Nobel company
Ekoflock 90
Polyaluminiumhydroxikloridlösning (PAC)
Aktuellt säkerhetsdatablad är Ekoflock 50-100
Ekoflock 90 kan på grund av sin höga jonstyrka och sammansättning inte analyseras med
standardiserade vattenanalysmetoder. Speciellt utarbetade och anpassade metoder krävs. Vid
beräkning av pH erhålles då >2. Tillämpliga analyser utförda vid 20°C.
DATA
Utseende:
pH:
Densitet:
Fryspunkt:
Hållbarhet:
Viskositet:
Metod
Gultonad vätska med svag lukt.
<2 (Se inledning).
1365 ± 25 kg/m3
<-40°C
Minst 6 mån
145 mPas (-20°C)
42 mPas (20°C)
PA-07
PA-08
Analys:
Aluminium (Al)
Klorid (Cl)
Sulfat (SO4)
9,0 ± 0,3 vikt%
19,0 ± 1,5 vikt%
<1
vikt%
PA-20
PA-02
PA-03
Medelhalt
(mg/kg)
Arsenik (As)
Bly (Pb)
Kadmium (Cd)
Koppar (Cu)
Krom (Cr)
Kvicksilver (Hg)
Nickel (Ni)
Zink (Zn)
Maxhalt
(mg/kg)
<0,5
<2
<0,1
<1
<1
<0,03
<1
<2
<0,5
<2
<0,1
2
<1
<0,03
2
3
Detektionsgräns
(mg/kg)
0,5
2
0,1
1
1
0,03
1
2
De angivna halterna är baserade på föregående års utfall.
De angivna detektionsgränserna avser den rutinmässigt använda analysmetodiken.
På baksidan ges en kortfattad beskrivning av de använda analysmetoderna.
Rev. date 2007-09-01-SP1
Eka Chemicals AB
SE-445 80 Bohus,
Sweden
Telephone +46 31 58 70 00
Fax +46 31 98 09 10
E.mail info@eka.com
1 ( 2)
www.eka.com
PA-16
PA-14
PA-09
PA-12
PA-10
PA-17
PA-13
PA-15
an Akzo Nobel company
ANALYSMETODER
Ekoflock 90
PA-02
Analys av klorider.
Kloriderna analyseras med en jonselektiv elektrod.
PA-03
Analys av sulfater.
Ett bariuminnehållande reagens tillsättes till provet och den
bildade bariumsulfaten bestämmes turbidimetriskt.
PA-07
Mätning av pH samt beräkning av verkligt pH.
P g a Eka WTs höga jonstyrka och sammansättning är
konventionellt mätt pH missvisande (för lågt). Det verkliga pHvärdet är framtaget m h a en korrigeringsfaktor.
PA-08
Densitetsmätning.
Areometrisk bestämning av densiteten.
PA-20
Analys av aluminium
Aluminium bestäms genom komplexometrisk titrering. Aluminium
får reagera med ett överskott av EDTA, därefter tillbakatitrering
med zinklösning.
Spårämnesanalys:
Nedanstående spårämnen analyseras i en saltsyrasur lösning m h a
Atomabsorptionsspektrometri (AAS) med bakgrundskorrektion.
PA-09
PA-10
PA-12
PA-13
PA-14
PA-15
PA-16
PA-17
Analys av Kadmium med AAS.
Analys av Krom med AAS.
Analys av Koppar med AAS.
Analys av Nickel med AAS.
Analys av Bly med AAS.
Analys av Zink med AAS.
Analys av Arsenik med AAS.
Arsenik bestämmes m h a AAS-hydridgenerering.
Analys av Kvicksilver med AAS.
Kvicksilver bestäms med flamlös AAS.
ÖVRIGT
Kontakta Eka Chemicals för ytterligare information angående hantering,
klassificering och märkning. Läs igenom Säkerhetsdatabladet före hantering av
produkten.
2 ( 2)