fulltext

Sjuksköterskeprogrammet 180hp
Vetenskaplig metodik III, Självständigt examensarbete
KURS 15 hp
HK 10
Förlust av ett bröst
En litteraturstudie om kvinnors upplevelser efter en mastektomi
The loss of a breast
A literature study of women’s experiences after a mastectomy
Författare:
Fatiha Bessafi & Hayriye Seker
1
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Varje år får närmare 8000 kvinnor i Sverige diagnosen bröstcancer. Den vanligaste
behandlingsmetoden är det kirurgiska ingreppet mastektomi som innebär antingen avlägsnande
av hela bröstet eller att endast en del av körtelvävnaden tas bort. Bröst har sedan urminnes tider
förknippats med kvinnlighet och att genomgå en mastektomi upplevs ofta av kvinnor som ett
trauma. Mastektomi är inte bara ett enkelt ingrepp utan det medför fysiska och psykiska
konsekvenser som påverkar kvinnors vardagsliv. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelse av att
förlora ett bröst efter mastektomi. Metod: En litteraturöversikt av nio kvalitativa samt en
kvantitativ artikel från olika delar av världen som belyser kvinnors upplevelser efter en
mastektomi. Artiklarna kvalitetsgranskades, diskuterades för att hitta likheter och olikheter och
därefter sammanställdes resultatet. Resultat: Resultatet visade sex olika kategorier: en stympad
kropp, acceptans av den förändrade kroppen, förlust av kvinnlig identitet, socialt behov, närhet
och stöd i relationen, professionellt stöd/information och terapi. Slutsats: Majoriteten av alla
kvinnor som genomgått en mastektomi upplever en förlust av sin identitet och sexualitet.
Studien visar även att nästan alla kvinnor upplever en brist på information och stöd efter
genomförd mastektomi från sjukvård och sociala nätverk. Klinisk Betydelse: Studieresultatet
visar att kvinnor efter mastektomi ingrepp saknar stöd från vårdpersonalen. Vårdgivare kan
därför genom en bättre uppföljning efter behandling erbjuda en mer optimal vård. Detta kan
exempelvis ske genom relevant information, KBT eller massageterapi.
Nyckelord: bröstcancer, upplevelse, mastektomi, kroppsbild, kvinnor.
2
ABSTRACT
Background: Every year nearly 8000 women in Sweden are diagnosed with breast cancer. The
most common treatment method is surgery by ways of mastectomy where either the entire breast
or parts of the tissue is removed. Breasts have since ancient times been associated with
womanhood and to undergo mastectomy as a women is often experienced as a trauma.
Mastectomy is not just a simple procedure, but it also causes physical and psychological
consequences that affect women’s everyday lives. Aim: To describe women’s experiences of
losing a breast after mastectomy. Method: A literature overview of nine qualitative articles as
well as one quantitative article from different parts of the world that highlights women’s
experiences after a mastectomy. The articles were reviewed for quality then discussed for
finding similarities and differences and thereafter compiled. Result: The result showed six
different categories; a mutilated body, acceptance of the changed body, absence of female
identity, social needs, closeness and support in relations, professional support/information and
therapy. Conclusion: The majority of all women who have undergone a mastectomy experience
a loss of their identity and sexuality. The study shows that almost all women experience a lack
of information and support from health care and social networks. Clinical Implication: The
study result shows that women after mastectomy procedure feel lack of support from the
healthcare. With a better follow up after the treatment, the healthcare givers can offer an optimal
care. This can be established with relevant information, KBT or massage therapy.
Keywords: breast cancer, experience, mastectomy, body image, women.
3
INNEHÅLL
1 INLEDNING ................................................................................................................................. 5
2 BAKGRUND ................................................................................................................................ 6
Bröstcancer- epidemiologi ........................................................................................................ 6
Bröst som symbol för kvinnligheten......................................................................................... 6
Behandlingsprinciper vid bröstcancer ...................................................................................... 7
Coping resurser i samband med kirurgiskt ingrepp ................................................................. 8
Omvårdnad vid bröstcancer ...................................................................................................... 9
Sjuksköterskans roll ................................................................................................................ 10
3 PROBLEMFORMULERING ..................................................................................................... 10
4 SYFTE ......................................................................................................................................... 11
5 METOD ....................................................................................................................................... 12
Design ...................................................................................................................................... 12
Urval ........................................................................................................................................ 12
Datainsamlingsmetod .............................................................................................................. 12
Dataanalys ............................................................................................................................... 13
6 ETISKA ASPEKTER ................................................................................................................. 15
7 RESULTAT ................................................................................................................................. 16
8 DISKUSSION ............................................................................................................................. 22
Metoddiskussion...................................................................................................................... 22
Resultatdiskussion ................................................................................................................... 23
Slutsats ..................................................................................................................................... 25
Klinisk betydelse ..................................................................................................................... 25
Förslag på vidare forskning/utveckling .................................................................................. 26
REFERENSER ............................................................................................................................... 27
BILAGOR....................................................................................................................................... 32
4
1 INLEDNING
Under sjuksköterskeutbildningen har vi involverats i situationer som har gett oss en förståelse
för olika sjukdomar. En sjukdom som har väckt vårt intresse är bröstcancer hos kvinnor. Denna
sjukdom är vanligt förekommande i samhället och påverkar kvinnans upplevelse av sin kropp i
olika dimensioner. Kvinnor som drabbas av bröstcancer genomgår vanligtvis en mastektomi, en
kirurgisk metod för att avlägsna en brösttumör. Den erfarenhet som vi har fått på olika
sjukhusavdelningar visar att det finns en upplevelse av stigma och sorg som patienterna inte
alltid kan verbalisera. Detta har väckt vårt intresse som blivande sjuksköterskor. Vi vill lyfta
fram studier som beskriver hur patienter upplever förlusten av ett bröst efter en mastektomi, för
att lära oss mer och förhoppningsvis öka vår förståelse och kompetens i mötet med denna
patientgrupp i framtiden.
5
2 BAKGRUND
Bröstcancer- epidemiologi
Enligt WHO (World Health Organisation, 2012) är bröstcancer ett av de största
folkhälsoproblemen i industriländer. Epidemiologiska data från år 2004 rapporterade att cirka
519 000 kvinnor i världen avled av bröstcancer, varav 69 procent av dessa kvinnor var från
utvecklingländer. Enligt Sveriges Oficiella Statistik från år 2009 diagnostiserades 54 611
människors med olika typer av cancer (Socialstyrelsen, 2010). Förekomsten skiljer sig inte
mycket mellan kvinnor och män, då kvinnor står för 47 procent av fallen och männen för 53
procent. Av alla cancerfall i Sverige utgör 29 procent av fallen bröstcancer. År 2011
diagnostiserades 7917 kvinnor med cancer. Enligt Cancerfonden (2012) är den stora majoriteten
av kvinnor som diagnostiserats med bröstcancer över 40 år. Bröstcancer är inte alltid botbart,
register från Cancerfonden (2012) rapporterar att år 2011 avled 1395 kvinnor av sin sjukdom. I
Sverige har bröstcancerprognosen förbättrats, femårsöverlevnad ger efter behandling nästan 90
procent chans att överleva (Ekedahl, Frisell & Fornander, 2009).
Orsaken till uppkomsten av bröstcancer är fortfarande okänd, dock bedöms att 5-10 procent av
fallen är relaterade till ärftlighet (Ekedahl et al., 2009). Vanliga riskfaktorer vid bröstcancer
enligt Onkologiskt Centrum (2009) är tidig menarche och sen menopaus, vilket beror på en
långvarig hormonell exposition eller en långvarig östrogenbehandling. Hög ålder vid graviditet
ökar också risken för bröstcancer, speciellt hos den kvinnliga gruppen som har fått sitt första
barn mellan 30-35 åldern (Onkologiskt Centrum, 2009).
Bröst som symbol för kvinnligheten
Bröst har sedan urminnes tider varit en symbol och bevis på kvinnlighet och fertilitet. Genom
tiderna har kvinnors bröst i dikt och bild upphöjts till det främsta kvinnliga attributet. På grund
av bröstens viktiga roll tvekar många kvinnor att genomgå en mastektomi då de upplever det
som ett straff (Sakofaras & Safioleas, 2009). Enligt Thomas (2004) är brösten betydelsefulla för
kvinnors liv. Det är genom brösten som kvinnor övergår från att vara barn till att faktiskt bli en
kvinna, vilket innebär att brösten är en viktig kroppsdel för kvinnor. Marshall och Kiemle
(2005) beskriver att brösten symboliserar en form av erotism i kvinnors sexualitet. Att förlora
6
ett bröst kan därför hindra en del av kvinnorna att uppnå ett fullständigt sexualliv (Marshall &
Kiemle, 2005).
Behandlingsprinciper vid bröstcancer
Groot, Baltussen, Uyl-de Groot, Anderson och Hortobagyi (2006) beskriver de olika
behandlingstyperna för bröstcancer där steg I behandling innebär borttagande av tumör samt
lymfkörtlar i armhåla som kompletteras med strålning. Steg II behandling innebär samma typ av
behandling som steg I. Steg III behandling innebär preoperativ cellgiftsbehandling följt av
mastektomi med borttagning av lymfkörtlar i armhåla samt tilläggsbehandling med cellgifter
patienten erhåller även strålbehandling samt eventuellt hormonbehandling. Steg IV behandling
innebär cellgiftsbehandling, samt i vissa fall kombinerat med hormonbehandling, dessa
patienter behandlas i palliativt syfte.
Almås (2011) förklarar att val av behandling beror på vilken fas av bröstcancer som har
utvecklats. I det första stadiet (även kallat stadium I), är tumören mellan 0-2 cm och har inga
lymfkörtelmetastaser. I det andra stadiet (stadium II), är tumörstorleken mellan 2-5 cm
med/eller utan lymfkörtelmetastaser. I tredje stadiet (stadium III) är tumörstorleken större än 5
cm. Det sista stadiet (stadium IV) innebär att det utvecklats fjärrmetastaser. Metod och
behandling är kirurgi eller kirurgi i kombination med andra behandlingar, s.k. adjuvanta
behandlingar. Exempel på sådana är kemoterapi, endokrinterapi eller radioterapi.
Streu, Chung och Alderman (2009) menar att rekonstruktion av brösten är betydelsefull för
kvinnors livssituation. Vilket innebär att bröstrekonstruktion är avgörande för patientens
livskvalitet samt symboliserar en seger över cancern samt bidra till patientens välbefinnande
och medför en ökad självkänsla, ökad vitalitet samt minskar ångest och depression. Denna
tolkning gjordes med hjälp av HADS (Hospital Anxiety Depression Scale) en skala som mäter
sinnesstämningen hos patienter. Denna metod är lämplig då patienten kan skatta sin ångest och
mående, som kan ger en indikation för vårdpersonal var patienten befinner sig i
sjukdomsprocessen (Streu et al., 2009). Bleiker, Pouwer, Ploeg, Leer och Ader (2000) beskriver
också i sin studie att 16 procent av kvinnorna efter mastektomi upplever en posttraumatisk
stress disorder (PTSD), relaterad till sömnproblem, ångest och depression.
Enligt Everlsey et al. (2005) upplevde 84 procent av kvinnor som behandlats för bröstcancer
minst ett symptom efter behandling. Symtom som beskrivs var till exempel smärta, fatigue och
7
depressiva besvär. Enligt Baron et al. (2000) upplevde 34 procent av kvinnorna som genomgått
mastektomi fantomsmärta i bröstet samt 36 procent upplevde fantomsmärta i bröstvårta. En
annan studie gjord i Norge av Landmark, Bohler, Loberg och Wahl (2008) beskriver också hur
kvinnor som har gått igenom strålbehandling efter mastektomi upplever biverkningar i form av
nausea, kräkningar, hudförändringar och förändringar i slemhinnor. Vidare belyser Landmark et
al. (2008) att fysiska förändringar och minskning av styrka har en betydlig påverkan på kvinnor
som har återgått till arbetet. En studie av Johnsson, Fornander, Rutqvist och Olsson (2011)
visar att 66 procent av en grupp av kvinnor återgick till arbetet sex månader efter kirurgiskt
ingrepp, 84 procent av dem hade inte strålbehandlats och 28 procent av kvinnor hade fått
strålbehandling. Tio månader efter kirurgiskt ingrepp hade 83 procent av gruppen återgått till
arbetet, 91 procent utan strålbehandling och 63 procent med strålbehandling.
Coping resurser i samband med kirurgiskt ingrepp
Saares och Suominen (2005) använder teorier om coping för att beskriva hur patienter
hanterar och bemästrar sin livssituation. De beskriver att patienter med bra coping-resurser,
det vill säga bra livsförutsättningar, hade lättare att klara sig själva igenom den svåra
livssituationen än de med sämre coping-resurser.
Coping-resurserna kan delas in i två undergrupper, yttre och inre coping-resurser. Yttre
coping-resurser kan bestå av information och framförallt stöd från familj, vänner och kollegor.
Inre coping-resurer är sådana som ligger hos kvinnan själv, som kognitiva och emotionella
förmågor.
Goda coping-resurser kan möjliggöra en acceptans för utmaningar och en förmåga att gå
vidare med livet. Att hitta något viktigt att leva för och att ha en positiv mental inställning kan
påskynda läkningsprocessen. Även om yttre- och inre coping resurser är bra i sjukdomsfasen,
så visar denna studie att kvinnor inte alltid får det stöd från det sociala nätverket som de är i
behov av. Detta kan bero delvis på att familjen eller maken har svårigheter att prata om
situationen och ofta reagerar negativt. Även om det borde vara maken som stödjer den
cancerdrabbade kvinnan så är kvinnan ofta tvungen att stödja maken istället. Stöd från
närstående är viktigt för att ge kvinnan framtidstro (Saares & Suominen, 2005).
Parker, Aaron och Baile (2009) skriver att stöd uppnås genom en bra kommunikation. Parker
et al. (2009) definierar kommunikation som en hörnsten för förståelse i omvårdnad vid cancer
och bygger på diskussion och interaktion. Det är genom en bra kommunikation som patient
8
och vårdgivare kan få information som svarar mot deras behov. Informationen som patienten
behöver ska fokusera på den aktuella sjukdomen och prognosen. Studien visar att många
vårdgivare inte visar empati som utgör en viktig grund i vårdrelationen. Detta innebär att
vårdgivare ofta har svårt att visa medlidande vilket, förhindrar patienten att verbalisera
existentiella frågor. Vårdgivarens roll i den terapeutiska relationen är att uppmuntra patienter
att uttrycka sina känslor. Utan detta ökar risken för en ”disconnect”, det vill säga ett samtal
utan förbindelse, vilket hindrar patienters delaktighet i det gemensamma samspelet. Det är
inte bara vårdgivare som bör lära sig att kommunicera utan även patienterna bör träna på detta
(Parker et al., 2009).
Omvårdnad vid bröstcancer
Enligt Onkologiskt Centrum (2011) delas sjuksköterskans omvårdnadsansvar vid bröstcancer
in i tre olika moment; preoperativ och postoperativ vård samt omvårdnadsåtgärder vid
hemgång. Preoperativa innebär att sjuksköterskan förbereder patienten innan ingreppet, det vill
säga att lyssna på patienten som behöver uttryckta sina första upplevelser. Glaus och Carlson
(2009) hävdar att vikten av ärlig information i synnerhet den preoperativa informationen, är
grundläggande för patienterna då de kan förbereda sig för de kommande förändringarna som
inträder efter en mastektomi (Glaus & Carlson 2009). Svårigheten är dock att som vårdgivare
veta hur mycket information patienterna är i behov av (Almås 2011).
Informationen innebär ofta att förklara för patienten att det finns möjlighet att får smärtlindring
efter ingreppet samt att patienten kan få en bröstprotes (Onkologiskt Centrum, 2011). Enligt
Streu, Chung, Aldemar (2009) upplever kvinnor bröstprotes som obekvämt, varmt samt tungt.
Enligt Onkologiskt Centrum, sker de postoperativa kontrollerna enligt lokala rutiner, i detta
ingår utvärdering av smärtlindring, kontroller av eventuellt dränage samt inspektion av
operationsområdet. Patienten får olika tips som kan underlätta att själva hantera vården som
exempelvis att inte vara rädd för att ta en dusch samt själv uppmärksamma tecken på
sårinfektion som rodnad och feber samt även uppmuntran till fysisk aktivitet.
Enlig Socialstyrelsen (2007) bygger omvårdnad på en humanistisk grundsyn och alla individers
lika värde. Socialstyrelsen lyfter fram att en god omvårdnad börjar med en tydlig
sjukdomsinformation till patienten samt patientens egen delaktighet i sitt sjukdomstillstånd.
Almås (2011) beskriver att informationen skall vara relevant, vilket innebär att vårdgivaren bör
besitta kunskap om sjukdomen och kunna förmedla information till patienten, på det viset får
patienten kontroll över den aktuella livssituationen (Almås, 2011). All information mellan
9
vårdgivare och patient bör vara individuell samt anpassad efter patientens behov. Informationen
skall baseras på en god kommunikation, respekt och lyhördhet. Socialstyrelsen (2007) skriver
vidare att information är en del av vården och behandlingen och patienten bör ges möjlighet att
välja mellan olika medicinska alternativ (Socialstyrelsen, 2007).
Sjuksköterskans roll
Arevald och Bondesson (2011) beskriver att sjuksköterskan har en strategisk roll för patienter
med bröstcancer, genom sin kompetens i den allmänna omvårdnaden samt i det psykosociala
omhändertagandet. Sjuksköterskan kan därigenom minska patientens depression och ångest
(Arevald & Bondesson, 2011). Almås (2011) betonar att förlust av bröst är en traumatisk
upplevelse för kvinnor med bröstcancer. I den situationen har sjuksköterskan i sin yrkesroll att
genom psykiskt stöd hjälpa patienten att bearbeta sin individuella reaktion som sjukdomen
medför (Almås, 2011).
Enligt ICN:s Etiska kod för sjuksköterskor (2007) har sjuksköterskan fyra principer som
innebär: att främja hälsan, att förebygga sjukdom, att återställa hälsa samt lindra lidandet
(Svensk sjuksköterskeföreningen, 2007). Corner (2002) beskriver att sjuksköterskan har en
stödjande roll för patienter med cancer eftersom de befinner sig i en mycket svår situation.
Studien visar hur komplext, intensivt och krävande det är att arbeta med patienter som har
cancer. Sjuksköterskorna står nära patienterna som reagerar såväl fysiskt som psykiskt under
behandlingen. Sjuksköterskan ger emotionellt stöd till sina patienter och en intensiv relation
skapas mellan sjuksköterska och patient under denna svåra fas (Corner, 2002).
3 PROBLEMFORMULERING
Bröstcancer är ett folkhälsoproblem internationellt och i Sverige. Bröstcancer påverkar kvinnan
psykiskt, fysiskt och socialt. En vanlig behandling av bröstcancer är ett kirurgiskt ingrepp, en
mastektomi. Konsekvenserna av det kirurgiska ingreppet innebär mycket lidande för kvinnorna.
Dessa kvinnor känner sig ofta ensamma i den nya förändrade kroppen som de ser i spegeln.
Idag finns det inte adekvat omvårdnad i tillräcklig omfattning som kan hjälpa kvinnorna att gå
igenom denna fas av livet. Det är viktigt att denna patientgrupp får en god omvårdnad, genom
att alla vårdare uppmärksammar patientens behov.
10
4 SYFTE
Syftet är att beskriva kvinnors upplevelse av att förlora ett bröst efter mastektomi.
11
5 METOD
Design
Denna studie är baserad på en litteraturöversikt. Friberg (2012) skriver att en litteraturöversikt
är en lämplig metod som beskriver ett fenomen inom en särskild grupp. Detta innebär att
beskriva helheten kring människors upplevelser. Denna litteraturstudie genomfördes med både
kvalitativ och kvantitativ ansats som enligt Friberg (2012) är ett tillvägagångssätt som kan
användas i en studie.
Urval
I den här studien har nio vetenskapliga kvalitativa artiklar och en kvantitativ artikel valts ut.
Inklusionskriterier; artiklar från hela världen som är skrivna på engelska och är högst 15 år
gamla för att få en aktuell information. Kvinnor med bröstcancersjukdom. Artiklarna var
begränsade till fulltext och Peer-reviewed.
Datainsamlingsmetod
Datainsamling av artiklar skedde mellan 22 augusti och 3 september 2012.
Datainsamlingen utfördes genom sökning av vetenskapliga artiklar med sökorden: Breast
cancer, experience, mastectomy, identity, body image och women. Sökningen av artiklarna
gjordes via databaserna CINAHL, MEDLINE, AMED (Alternative Medecine). De specifika
sökorden gav ett stort antal artiklar om mastektomi som var relevant för studiens syfte. En
sekundärsökning gjordes som enligt Friberg (2012) är effektivt för att få ett bra resultat.
Referenslistorna gav tips av artiklar som användes i tidigare studier. Artikel nio och tio hittades
genom referenslistor från andra studier. Denna sökning av artiklarna redovisas i Tabell 1.
12
Tabell 1 Sökningshistorik
Databas
Sökord Limiters Typ av sökning Antalträffar Utvalda Artikel Fritext 52 1 Artikel och datum Cinahl, Amed, Breast cancer Peer‐
Medline‐MeSH AND reviewed (2012) Mastectomy 4 Full text AND Body Image 2000‐2012 Body image Peer‐
Medline‐MeSH AND Surgery reviewed (2012) AND Breast Cinahl, Amed, Fritext 292 3 Artikel 1,2,3 Full text Cancer AND Cinahl, Amed, Medline‐MeSH Mastectomy 200‐2012 Breast Cancer Peer‐
AND Body reviewed Image AND Fritext 189 3 Artikel 5,6,7 Full text Identity AND Medline Experience 2000‐2012 Breast cancer Full text AND Fritext 33 1 2007‐2012 Artikel 8 Experience AND Mastectomy Funna via sekundärsökning 2 Artikel 9,10 Dataanalys
Dataanalys gjordes utifrån Fribergs (2012) modell för att göra en litteraturöversikt.
Litteraturöversikten delades in i olika steg för att bearbeta datamaterialet och att skapa
kategorier och underkategorier.
Steg 1. Artiklarna granskades utifrån Friberg (2012) med kvalitetsbedömning av innehållet
(Bilaga 2) och beslut om vilka artiklar som skulle ingå i resultatet (Bilaga 1).
13
Steg 2. Artiklarna lästes igenom i sin helhet av båda uppsatsförfattarna flera gånger för att få en
övergripande bild av innehållet. Därefter diskuterades innehållet för att få en gemensam
uppfattning om artiklarna.
Steg 3. Huvudfynd markerades med färg utifrån studiernas resultat som var relevant och
svarade på syftet.
Steg 4. Bearbetningen av huvudfynd gjordes för att se likheter och skillnader.
Steg 5. Utifrån bearbetningen framkom sex kategorier, dessa är en stympad kropp, acceptans av
den förändrade synen på kroppen, närhet och stöd i relation, förlust av kvinnlig identitet,
socialt stöd, professionellt stöd/ information och terapi.
Steg 6. Det analyserade materialet redovisas under dessa kategorier, se tabell 2 nedan.
Tabell 2. Sammaställning av analysen indelat i kategorier
KATEGORIER ARTIKELNUMMER 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 En stympad kropp X X X Acceptans av den X X X X X X X X X X X X X X X X X X Socialt stöd X X X X Professionellt X X X förändrade synen på kroppen Närhet och stöd i relation Förlust av kvinnlig identitet stöd/information och terapi 14
6 ETISKA ASPEKTER
Under arbetsgången har det väckts etiska frågor som har beaktats under hela uppsatsen. Kraven
som ställts var att valda artiklar som ingått i studien skulle vara godkända av den etiska
kommittén samt att alla kvalitativa artiklar som innehöll intervjuer skulle ha fått informerat
samtycke. Kvale (1997) anser att informerat samtycke innebär att alla intervjudeltagare har fått
tydlig information om forskningens syfte samt eventuella påföljder som det kan innebära för
deltagarna.
Då engelska inte är vårt modersmål finns det risk för misstolkningar, därför har ordböcker och
andra språkhjälpmedel använts. En korrekt översättning har inte alltid kunnat säkras och i dessa
fall har ord och citat bibehållits på originalspråket.
Plagiat är också en etisk aspekt som bör beaktas. Materialet har översatts från engelska till
svenska för att undvika plagiat och omformulerats med egna ord och stor noggrannhet har
iakttagits för att inte förändra textinnehållet (Vetenskapsrådet, 2010).
15
7 RESULTAT
I analysen framkom sex kategorier delade på två huvudkategorier som svarar på
kandidatuppsatsens syfte.
Dessa kategorier redovisas i figuren nedan.
Kvinnors upplevelse av att förlora
ett bröst efter mastektomi
En förändrad syn på kroppen
En stympad kropp
Förlust av
Behov av stöd
Socialt stöd
Professionellt
kvinnlig identitet
stöd/information och terapi
Acceptans av den förändrade
Närhet och stöd i
synen på kroppen
relation
Figur 1. Kvinnors upplevelse av att förlora ett bröst efter mastektomi
En förändrad syn på kroppen
En stympad kropp
Flera studiers resultat (Bredin, 1999; Hill & White, 2008; Piot-Ziegler, Sassi, Raffoul &
Delaloye, 2010) visade att kvinnor som har genomgått en mastektomi upplever kroppen som
stympad. Det kirurgiska ingreppet ger en negativ bild av kroppen där kvinnor upplever
16
förändringen som en amputation eller en stympning. Kvinnorna verbaliserade förändringen med
starka ord som återspeglar deras känslor efter en mastektomi. “Tomorrow I´m going to the
butcher. I knew I was to save my life that they would remove a piece of meat, but I didn’t want
them to. ” (Piot- Zeigler et al., 2010). Även om kvinnorna var medvetna om orsaken till
förändringen av kroppen hade de svårigheter med att en del av deras kropp togs bort, eller
amputerades, vilket gav en känsla av förlust.” I suppose to an extent I feel deformed. That´s
probably the best way to describe it…and your appearance has changed quite radically…I think
it´s possible one of the most mutilating things that a male or a female can have done. ” (Bredin,
1999).
Acceptans av den förändrade synen på kroppen
Att förlora ett bröst som symbol och som ett kvinnligt attribut är en svår upplevelse för många
kvinnor (Bredin, 1999; Landmark & Wahl, 2002; Lindwall & Bergbom, 2009; Hill & White,
2008). Studierna beskriver att bröstkirurgi som lämnar ett ärr efter sig gör att kvinnor blir
missnöjda och känner vämjelse inför den egna kroppen (Bredin, 1999; Landmark & Wahl,
2002; Holtzmann & Timm, 2006). Även om mastektomi har som mål att rädda liv kan kirurgin
ha en negativ effekt på kvinnor, då ärren ständigt påminner kvinnorna om deras bröstcancer
(Lindwall & Bergbom, 2009). För att acceptera den nya kroppsbilden skyler kvinnor kroppen
med kläder eller gör en bröstrekonstruktion för återfinna en sorts normalitet (Landmark &
Wahl, 2002; Hill & White, 2008; Holtzmann & Timm, 2006). Genom en bröstrekonstruktion
får kvinnor möjlighet att ta tillbaka kontrollen över sina liv (Holtzmann & Timm, 2006)
McCann, Illingworth, Wengström, Hubbard och Kearney (2010) beskriver att dessa känslor kan
vara något övergående och att en acceptans kan infinna sig genom en adaptationsprocess, det
vill säga övergången från ohälsa till hälsa. En sådan anpassning är en fortlöpande process och
ter sig olika för alla kvinnor under sjukdomsfasen (McCann et al., 2010). ”Well for three
months I didn’t´ even look at my self, I just put a lot of bubble in the bath, I didn´t look at all.”
(Bredin, 1999).
Uppfattningen av kroppen kan delas in utifrån idealism, verklighet och utseende (Landmark &
Wahl, 2002; Holtzmann & Timm, 2006). Utifrån dessa aspekter gör kvinnor en bedömning av
sig själva (Lindwall & Bergbom, 2009). Flera studieresultat beskriver att kvinnor upplever ett
förändrat utseende efter bröstkirurgi (Oxlad, Wade, Hallsworth & Koczwara, 2008; Landmark
17
& Wahl, 2002; Hill & White, 2008; Piot-Zeigler et al., 2010; Lindwall & Bergbom, 2009). På
grund av ingreppet förändras oftast kvinnors uppfattning om estetik, vilket tidigare kanske inte
hade så stor betydelse i deras liv (Hill & White, 2008; Piot-Zeigler et al., 2010). Kvinnor
upplevde att kroppen blev asymmetrisk och visuellt disharmonisk (Piot-Zeigler et al., 2010). I
Oxlad et al. (2008) och Bredin (1999) studie beskrivs att kvinnor hade svåra upplevelser vid
lymfödem, som är en fysisk komplikation efter en bröstoperation. Kvinnor uppfattade detta som
en missbildning av kroppen (ibid). ”Well my arm was swollen after they had removed the
lymphatic gland in my armpit. My hands were also swollen and at times I looked like a
monster.” ( Lindwall & Bergbom, 2009). Rent visuellt tvingades kvinnorna att se sin kropp
förändras och det blev en upplevelse av sorg som efterlämnar en känsla av tomhet (Oxlad et al.,
2008; Bredin, 1999). ” I wouldn`t commit suicide because I’m missing a little bit (of my
body).” (Piot-Ziegler et al., 2010).
Förlust av kvinnlig identitet
Brösten är en essentiell del av det som gör kroppen kvinnlig och att plötsligt berövas brösten
genom kirurgi kan vara en svår prövning av identiteten som kvinna (Landmark & Wahl, 2002;
Bredin, 1999; McCann et al., 2009). ”In the human condition, the feeling of identity implies
having roots in a gender, it means to exist as a man or as a woman… (the woman) is closely
connected to anatomical and physiological features that contribute to the definition or her
identity: the uterus and menstruation, which remind her of her ability to give birth and her
breasts, which in appearance adds to the sovereignty of feeling like woman” ( Piot-Zeigler et al,
2010).
Genom brösten identifierar kvinnor ofta sig själva och sin identitet och utan bröst upplever
kvinnor att de förlorar en del av sig själva och känner sig mindre feminina (Bredin, 1999; Oxlad
et al., 2008). Att förlora ett bröst upplevs som en genus förändring, där kvinnor känner att
kroppen i högre grad liknar en pojkkropp eller en ungdomlig kropp (Piot-Zeigler et al., 2010).
”I´m not ready to be like a boy. I was born a girl, I grew up as a girl. It´s not that the breast is
the centre of all that, but it´s a whole, it´s my feminity” (Piot-Zeigler et al., 2010). Bröst
symboliserar också moderskap och fertilitet. I den speciella relation som skapas mellan kvinnor
och barn vid amning kan förlust av ett bröst upplevas som att förlora sin identitet som mor, en
18
identitet som uppstår när en kvinna blir mamma (Piot-Zeigler et al., 2010). Upplevelsen av att
förlora en del av sin kvinnliga identitet kan bero på att samhället har en tendens att genom
reklam och konst presentera en idealbild av kvinnor, där de visar upp perfekta bröst som en
kvinnlig symbol. Detta gör att kvinnor dagligen konfronteras med sig själva och med den
idealbilden som samhället framställt. Kvinnor upplever att det finns en diskrepans mellan
verkligheten och den sociokulturella normen i samhället (Bredin, 1999; Piot- Zeigler, 2010).
Behov av stöd
Socialt stöd
Landmark och Wahl (2002) beskriver att stöd skapas med hjälp av relationer så som relationer
till anhöriga, med sitt nätverk i form av kollegor, grannar eller med hjälp av vårdpersonalen.
Kvinnor beskriver att det sociala stödet från familjen är en viktig förutsättning för att bekämpa
sjukdomen (ibid). ”My husband´s been with me all the way as my social support. He´s been
exceptional.” (Landmark & Wahl, 2002).
Kvinnor beskrev även att sjukdomen förändrade, innebörden av socialt stöd när de upptäckte
vilka vänner som verkligen ställde upp. Andra kvinnor upplevde att det uppstod en distans i
relationen med närstående på grund av att många av de närstående saknade kunskap om
sjukdomen samt kände rädsla (Oxlad et al., 2008; Hill & White, 2008) ). ”… A lot of people
don´t understand it; they don´t understand me.” (Hill & White, 2008)
Att ha bröstcancer upplevde många kvinnor som att vara beroende av andra. Kvinnorna
upplevde även en ensamhet i sin sjukdom som krävde total uppmärksamhet (Lindwall &
Bergbom, 2009). ”… my life was chaotic and I had to get others to help me.” (Lindwall &
Bergbom, 2009).
Oxlad et al. (2008) beskriver att även om kvinnorna var pessimistiska inför framtiden upplevde
de ett behov av stöd. Detta stöd kan ske i ett forum där kvinnor får berätta om sina känslor utan
att känna skam. Stödet kan upplevas mera positivt om upplevelserna kommer från andra
kvinnor som har haft cancer sedan en lång tid tillbaka, kvinnor som har överlevt sin cancer. ”I
keep hearing these stories about people dying, I want to meet people that are living… That´s
what I want to do. I would love to meet someone who could say to me, I had breast cancer 20,
20 years ago.” (Oxlad et al., 2008).
19
Närhet och stöd i parrelation
Flera studier (Oxlad et al., 2008; Landmark & Wahl, 2002; Sheppard & Ely, 2008; Skrypulec,
Tobor, Drosdzol & Nowosielski, 2007; McCann et al., 2010; Piot- Zeigler et al., 2010) hävdar
att kvinnorna upplevde problem i intima relationer, vilket hindrade dem från att uppleva ett
fullödigt sexualliv (ibid). Cancerbehandling kan påverka kvinnors fysiologi genom en tidig
menopaus, vilket i sin tur påverkar kvinnors libido (Oxlad et al., 2008). Den psykologiska
aspekten lyfts fram av Sheppard och Ely (2008) , om hur kvinnor tolkar sin självbild i
interaktion med andra. I intima situationer misstolkade kvinnorna ofta partnerns uppfattningar
om deras kropp (ibid). Detta kan få konsekvenser i form av en försämrad relation med partnern
eller till och med leda till en separation (Landmark & Wahl, 2002; Sheppard & Ely, 2008).
Kvinnor med en kropp som förändrats på grund av kirurgin kunde känna sig mindre attraktiva,
vilket också påverkade deras sexualitet (Oxlad et al., 2008; Sheppard & Ely, 2008; McCann et
al., 2010). De upplevde sig själva som motbjudande och fick problem att visa sig naken för sin
partner (Piot-Zeigler et al.2010).
Sexualiteten kan ha en stor betydelse för tillfrisknandet och kan lindra kvinnors lidande
(Sheppard & Ely, 2008). ”Sexuality for people who´ve had cancer, can be a very healing thing.
That relationship that you have with you partner, the intimacy the sensuality…that´s often what
people crave…Yes, sexuality is a part of us from life to death.” (Sheppard & Ely, 2008, s.180)
Professionellt stöd/ information och terapi
För att kunna hjälpa kvinnor i deras nya situation är det nödvändigt att kunna erbjuda ett
adekvat stöd i form av information och interaktion med andra som genomgått mastektomi i
stödgrupper. Kvinnorna upplevde att de inte hade fått tillräckligt med information exempelvis
vid ett lymfödem. Det var även svårt att hitta rätt information om fysiska problem som kan
uppstå efter en bröstcancerbehandling (Oxlad et al., 2008; Landmark & Wahl, 2002).
Landmark och Wahl (2002) beskriver i sin studie att kvinnor upplever brister i hälso-och
sjukvårdssystemet. Detta beror på att det finns en inbyggd dysfunktion i sjukvårdsystemet som
gör att patienter inte får adekvat information om sitt sjukdomstillstånd i tid. Detta leder till att
kvinnor upplever att det saknas en kontinuitet i deras behandling. ”… I just felt like you, you
had to fight for, all information, and there s a lot on lymphedema in your arm, but I couldn´t
20
find anything on it the breast, you know.” (Oxlad et al., 2008). Information skulle kunna bidra
till att patienterna får bättre möjlighet att uttrycka sina behov och problem.
Enligt Bredin (1999) upplevde kvinnor med bröstcancer efter en mastektomi massage som en
mycket välgörande behandling. Massagen hjälpte dem att acceptera sin kropp och att
verbalisera sina undanträngda känslor. Till följd av massagen vågade kvinnorna återigen ta på
sin kropp liksom att låta partnern vidröra den. ” Being that I haven´t got a partner I am not
touched… I think I felt my body was a bit repulsive and therefore people would not want to
touch me and I think the massage helped me…” (Bredin, 1999)
21
8 DISKUSSION
Metoddiskussion
I arbetet har material från originalartiklar som är evidensbaserade använts. Trovärdighet är
enligt Polit och Beck (2011) att datainnehållet som finns i resultatet är pålitligt och i enlighet
med informatörernas beskrivning. Majoriteten av de tio valda artiklarna innehöll beskrivande
citat som gav en tydlig bild av kvinnors individuella upplevelse av bröstförlust.
Under arbetsprocessen var det positivt att utföra arbetet i par men det kan även finnas nackdelar
i vissa avseenden, som olika uppfattning beroende på olika kulturella bakgrunder. Dock fanns
en medvetenhet om detta och en noggrannhet att inte påverka innebörden i artiklarna, för att
bibehålla det ursprungliga innehållet. Detta ger enligt Polit och Beck (2011) en trovärdighet.
Reflektion av metoden är att det kanske hade passat bättre att göra en empirisk studie då man
via egna intervjuer får en bättre tolkning av kvinnans upplevelse samt att det ger en möjlighet
att fånga deras subjektiva känslor. Även om artiklarna speglar kvinnans känslor skulle man
önskat mer konkreta fakta som exempelvis via egna intervjuer.
För att hitta artiklar som svarade mot syftet och kunde användas i kandidatuppsatsen var
databasen CINAHL ett bra forskningsredskap. Specifika nyckelord krävdes vid sökning för att
matcha syftet. De nyckelord som användes gav inte så stort urval av artiklar trots att olika
kombinationer användes. Därför förlängdes tidsspannet från 12 år till 16 år. Urvalskriterier av
artiklarna bedömdes relevanta eftersom alla kvinnor över 20 år och som har diagnostiserats med
bröstcancer inkluderades. Artiklarna granskades enligt Fribergs (2012) granskningmall för
bedömning av artiklarnas kvalitet. Granskningmallen är uppbyggd med frågor som värderar
kvaliteten på artiklarna. Detta var tidskrävande. Granskningsmallen bedömer artiklar genom
höga, medel eller låga betyg (bilaga 1). Huvudfynden har kategoriserats med noggrannhet och
struktur. Vid indelningen i kategorier hittades många liknande kategorier med mindre
nyansskillnader som namngavs med koppling till syftet.
Tillförlitlighet baseras också på översättningskvalitet och vid dålig översättning kan det vara
svårt att förstå innehållet samt vara vilseledande för läsaren. Därför har Google translate samt
Haraps lexikon använts.
De valda artiklarna var inte geografiskt begränsade utan var från olika delar av världen.
Lundman & Graneheim (2008) beskriver att överförbarhet är när ett resultat kan överföras till
en situation eller till en grupp. Vi anser att det finns möjlighet att överföra resultaten till andra
patienter med bröstcancer eftersom syftet är patienters upplevelse av att förlora ett bröst, vilket
22
kan påverkas av exempel religion, kultur, men genom att använda artiklar från olika länder kan
vi få en större förståelse för olika upplevelser efter mastektomi.
Resultatdiskussion
Syftet med denna kandidatuppsats var att beskriva kvinnors upplevelse av att förlora ett bröst
efter en mastektomi. Alla 10 artiklar i resultatet visar att förlust av ett bröst för kvinnor kan
påverka deras liv på många plan. Det som uppmärksammades och blev tydligt i resultatet var
bland annat kvinnors förändrade självbild, brist på information från sjukvården samt
otillräckligt stöd från det sociala nätverket. Dahlberg (2003) beskriver att människan genom sin
kropp har tillgång till livet och världen. En kroppsförändring, så som en förlorad kroppsdel, kan
därför påverka individens kontakt med världen och till livet (Dahlberg, 2003). Med detta menar
Dahlberg att när en individ exempelvis en kvinna med bröstcancer, går igenom en så stor
förändring som att förlora ett bröst kan det påverka även ur andra perspektiv än rent
medicinska, exempelvis ur ett socialt perspektiv. Resultatet visade att efter en mastektomi har
en majoritet av kvinnorna fått en förändrad syn på sitt utseende. Många av kvinnorna upplevde
kroppen som stympad och förknippade ofta detta begrepp med en oharmonisk och en
asymmetrisk kropp. En stor del av den drabbade gruppen som har genomgått en mastektomi
uttrycker ofta denna förändring med starka ord eller begrepp för att verbalisera den svåra
upplevelsen.
Även Crompvoets (2006) betonar hur svårt kvinnor hade att acceptera den nya kroppen som de
uppfattade som handikappad, vilket kan bero på samhällets normer där estetiken har stor
betydelse. Kwok och White (2011) menar däremot att kvinnors upplevelse av mastektomi kan
relateras till behandlingen av sjukdomen och inte direkt associeras till brösten som ett estetiskt
attribut. Enligt Kwok och White har estetiken mindre betydelse för kvinnor i andra kulturer
eftersom hälsan prioriteras i första hand. Förlusten av ett bröst kan därmed upplevas olika
beroende på vilken kultur man lever i. Det finns en tydlig upplevelse av att kvinnors identitet
förändras vid mastektomi. Att förlora ett bröst för kvinnor betyder samtidigt en förlust av deras
kvinnliga identitet. Kvinnor kände sig inte feminina utan bröst och kände inte igen sig själva
som kvinnor (Kwok & White, 2011). Crompvoets (2006) lyfter också samma problematik i
samband med förlust av ett bröst. Bröst är essensen av kvinnlighet och utan bröst känner sig
kvinnorna ofta mer begränsade i sin självbild. Många kvinnor med bröstcancer upplever att det
enda sättet att återställa sin kvinnliga identitet är genom en bröstrekonstruktion. Detta leder i sin
tur till ett förbättrat sexualliv, som annars kan orsaka problem i kvinnors liv (Crompvoets,
23
2006). Detta benämns även i Marshall och Kiemle studie (2005) där kvinnorna berättar att
bröstrekonstruktion har på positivt sätt påverkat deras liv. I första hand kände kvinnorna sig
”normala” vilket ledde till att de inte behövde längre skyla sig med kläder och kunde fortsätta
med sina vardagsaktiviteter. En annan viktig punkt som lyfts fram i studien är att kvinnorna får
tillbaka sin sexuella lust och behöver inte längre känna skam för sin kropp (Marshall &
Kiemble, 2005).
Thomas-MacLean (2005) beskriver mastektomi som förlust av en vital del i organismen.
Kvinnorna förlorar inte bara sina bröst utan också möjligheten att uppleva känslan i beröring av
brösten. Detta har betydelse för sexualiteten eftersom brösten är erogen zon (Thomas-MacLean,
2005). Förlust av möjligheten att känna beröring i vidare bemärkelse, kan också innebära en
förlust av en betydelsefull aspekt i kvinnans liv.
Vidare beskrivs att lymfödem som är en bieffekt av mastektomi, upplevs dramatiskt i
kvinnornas dagliga liv, genom att rörelseförmågan försämras på grund av att armen blir tyngre
(Thomas-MacLean, 2005; Tsuchiya & Horn, 2009). Detta kan innebära att patienten går från
en aktiv vardag till ett begränsat liv, vilket krymper kvinnans egen värld och reducerar hennes
livsperspektiv. Lindwall, Bergbom (2009) Bredin (1999) och Oxlad et al., (2008) betonar
istället att kvinnor upplever lymfödem som oestetiskt men inte något som hindrar dem i det
dagliga livet.
Stöd kan erhållas genom familjen, vänner, sjukvården eller av individer med samma sjukdom
och har visat sig ha en positiv effekt i sjukdomsprocessen. Dickerson, Alqaisi, Underhill och
Lally (2011) beskriver att stöd före operation är viktigt för kvinnor med bröstcancer och att
detta hänger samman med individens kulturella bakgrund. Dickerson et al. (2011) menar att
behov av stöd är individuellt och ska anpassas till respektive kvinna.
Flera studier har påvisat att kvinnorna upplevde bristande information från sjukvården under
sjukdomsprocessen. Otillräcklig information är en av de faktorer som kan innebära problem för
kvinnor att hantera sin nya situation. Kwok och White (2011) lyfter fram att brist på
information också kan bero på språkliga svårigheter mellan vårdgivare och vårdtagare. Enligt
Kwok och White (2011) har patienter som inte behärskar språket ännu svårare att förstå
informationen som äger rum i interaktionen mellan patient och vårdgivare. En annan aspekt
som Tuschiya och Horn (2009) lyfter fram är vikten av informationen om rehabilitering.
Patienter har rapporterat att under sjukhusvistelse har de upplevt en otydlighet när det gäller
information om rehabilitering efter en bröstoperation. Ett stor antal kvinnor har upplevt att
sjuksköterskor lämnat skriftligt information utan att förklara och visa hur de ska träna armen,
24
där syftet är att reducera fysiska och psykiska bieffekter som kirurgin kan medföra (Tsuchiya &
Horn, 2009).
Slutsats
Att förlora ett bröst är inte bara förlust av en kroppsdel. Det framkommer i resultatet att en
majoritet av kvinnorna som genomgått en mastektomi upplevde situationen som traumatisk.
Detta beror på att kvinnor uppfattar kroppen som stympad och förändrad för alltid. Denna
förändring gör att kvinnor känner sig mindre attraktiva vilket påverkar sexualiteten samt ger en
känsla av förlorad kvinnlig identitet. Kvinnlig identitet symboliseras ofta med perfekta bröst,
vilket gör att många kvinnor har svårt att acceptera det nya hälsotillståndet. Efter mastektomi
upplevde kvinnorna ett behov av stöd för att hantera förändringen. Stödet kan bestå av såväl
socialt som professionellt stöd, men kvinnorna upplevde ofta en brist i båda avseenden. Detta
kan förklaras med att familjen och de närstående saknar kunskap, vilket kan leda till en distans i
relationen. Brist i det professionella stödet kan handla om att sjukvården inte alltid ger
tillräcklig information om olika fysiska bieffekter som kan förekomma efter en mastektomi.
Dessa brister innebär att kvinnor upplever en svårighet att hantera sin aktuella situation och
känner en stor ensamhet. Även om kvinnor bara tillbringar en kort tid på sjukhuset bör
sjuksköterskan vara förberedd på att kunna informera kvinnor om hela processen, det vill säga
vad som händer innan, under och efter mastektomi. Dels för att kvinnor ska kunna hantera sin
situation och dels för att de ska kunna informera familjen och närstående.
Klinisk betydelse
Studieresultatet kan i klinisk praxis användas för att få förståelse och en uppfattning om
kvinnors upplevelse av att fölora ett bröst efter en mastektomi. Vi har funnit att vårdgivaren bör
uppmärksamma problemet avseende avsaknad av stöd efter behandlingen. Vårdgivaren kan
således genom en bättre uppföljning ge en mer optimal vård och eftervård. Detta skulle kunna
ske genom samtal efter ingreppet baserat på en utvidgad information och i de fall det behövs
någon typ av behandling (KBT, massageterapi). Det skulle även förbättra situationen för
25
patienten om också det pre operativa omhändertagandet omfattade en utvidgad information och
stöd iform av liknande samtal.
Förslag på vidare forskning/utveckling
En empirisk studie av ovanstående förslag (se Klinisk betydelse), det vill säga utvärdering av
klinisk samtalsterapi i syfte att utvärdera hur patientens psykosociala situation och upplevelse
påverkas.
26
REFERENSER
*= resultat artiklar
Almås, H., Stubberud, D. & Grønseth, R. (red.)(2011). Klinisk omvårdnad. 2. (2.,
[uppdaterade] uppl.) Stockholm: Liber.
Andersson, R., Jeppsson, B. & Rydholm, A. (red.) (2012). Kirurgiska sjukdomar. (2., [rev.
och uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Arevald, C.& Bondesson, T. (2011). Nationellt Vårdprogram: Omvårdnad vid bröstcancer.
ISBN 978-91-85947-15-7. Stockholm. Från
http://www.swebcg.se/Files/Docs/Omv%C3%A5rdnad_vid_br%C3%B6stcancer_2011.pdf
Baron, R., Kelvin, J., Bookbinder, M., Cramer, L., Borgen, P., & Thaler, H. (2000). Patients'
sensations after breast cancer surgery: a pilot study. Cancer Practice, 8(5), 215-222. DOI:
10.1046/j.1523-5394.2000.85005.x
* Bredin, M, (1999). Mastectomy: body image and therapeutic massage: a qualitative study of
women’s experience. Journal of advanced Nursing, 29(5), 1113–1120. London. DOI:
10.1046/j.1365-2648.1999.00989.x
Bleiker, E., Pouwer, F., Ploeg, H., Leer, J., & Adèr, H. (2000). Psychological distress two
years after diagnosis of breast cancer: frequency and prediction. Patient Education &
Counseling, 40(3), 209-217.Hämtad från databasen CINAHL, Medline, Amed With Full Text.
Cancerfonden.(2012).Cancerfondsrapporten 2012. Hämtad 29 augusti 2012. Från
http://www.cancerfonden.se/Documents/CF-rapporten%202012/cfrapportenprint2012.pdf
Corner, J. (2002). Nurses' experiences of cancer. European Journal Of Cancer Care, 11(3),
193-199. Hämtad från databasen CIHNAL, Medline, Amed with full text.
Crompvoets, S. (2006). Comfort, control, or conformity: women who choose breast
reconstruction following mastectomy. Health Care For Women International, 27(1), 75-93.
Hämtad från databasen CINAHL, Medline, Amed With Full Text.
Dahlberg, K. (2003). Att förstå vårdvetenskap. Lund. Studentlitteratur.
27
Dickerson, S. S., Alqaissi, N., Underhill, M., & Lally, R. M. (2011). Surviving the wait:
defining support while awaiting breast cancer surgery. Journal Of Advanced Nursing, 67(7),
1468-1479. doi:10.1111/j.1365-2648.2011.05612.x
Ekedahl, S., Frisell, J., Fornander, T, (2009-2010) . Onkologi: Sjukdomar i bröstkörteln.
Läkemedelsboken. Stockholm. Från
http://www.apoteketfarmaci.se/NyheterOchFakta/Farmaci%20Lkemedelsboken/Sjukdomar%20
i%20bro%C2%A6%C3%AAstko%C2%A6%C3%AArteln.pdf
Eversley, R., Estrin, D., Dibble, S., Wardlaw, L., Pedrosa, M., & Favila-Penney, W. (2005).
Post-treatment symptoms among ethnic minority breast cancer survivors. Oncology Nursing
Forum, 32(2), 250-256. DOI: 10.1188/05.ONF.250-256
Friberg, F. (Red.). (2012). Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade
examenarbeten. Lund: Studentlitteratur.
Glaus, S-W. & Carlson, G-W. (2009). Long- Term Role of External Breast Prostheses After
Total Mastectomy. The Breast Journal, 15(4), 385–393. DOI: 10.1111/j.15244741.2009.00742.x
Groot, M., Baltussen, R., Uyl-de Groot, C., Anderson, B., & Hortobágyi, G. (2006). Costs and
health effects of breast cancer interventions in epidemiologically different regions of Africa,
North America, and Asia. Breast Journal, 12S81-90. Doi:10.1111/j.1075-122X.2006.00206.x.
*Hill, O., & White, K. (2008). Exploring women's experiences of TRAM flap breast
reconstruction after mastectomy for breast cancer. Oncology Nursing Forum, 35(1), 81-88.
doi:10.1188/08.ONF.81-88
*Holtzmann, J. J., & Timm, H. H. (2005). The experiences of and the nursing care for breast
cancer patients undergoing immediate breast reconstruction. European Journal Of Cancer
Care, 14(4), 310-318. doi:10.1111/j.1365-2354.2005.00578.x
Johnsson, A., Fornander, T., Rutqvist, L. & Olsson, M. (2011). Work status and life changes in
the first year after breast cancer diagnosis. Department of Oncology and Pathology, 38 (2011).
337-246. DOI: 10.3233/WOR-2011-1137
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Kwok, C., & White, K. (2011). Cultural and linguistic isolation: The breast cancer experience
of Chinese-Australian women--A qualitative study. Contemporary Nurse: A Journal For The
Australian Nursing Profession, 39(1), 85-94. doi:10.5172/conu.2011.39.1.85
28
*Landmark, B., & Wahl, A. (2002). Living with newly diagnosed breast cancer: a qualitative
study of 10 women with newly diagnosed breast cancer. Journal Of Advanced Nursing, 40(1),
112-121. doi:10.1046/j.1365-2648.2002.02346.x
Landmark, B., Bøhler, A., Loberg, K., & Wahl, A. (2008). Women with newly diagnosed
breast cancer and their perceptions of needs in a health-care context. Journal Of Nursing &
Healthcare Of Chronic Illnesses, 17(7B), 192-200. DOI: 10.1111/j.1365-2702.2008.02340.x
*Lindwall, L. & Bergbom, I., (2009). The altered body after breast cancer surgery.
International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being. 2009;4:280-287.
DOI:10.3109/17482620903106645
Lundman, B. & Graneheim, H-U. (2008). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och
sjukdvård: Kvalitativ innehållsanalys. Lund: Studentlitteratur
Marshall, C., & Kiemle, G. (2005). Breast reconstruction following cancer: it´s impact on
patients´ and partners´ sexual functioning. Sexual and Relationship Therapy, 20 (2), 155179. DOI: 10.1080/14681990500113310
*McCann, L., Illingworth, N., Wengström, Y., Hubbard, G., & Kearney, N. (2010).
Transitional experiences of women with breast cancer within the first year following
diagnosis. Journal Of Clinical Nursing, 19(13/14), 1969-1976. doi:10.1111/j.13652702.2009.03134.x
Onkologiskt centrum Stockholm-Gotlandregionen (2009). Vårdprogram 2009:
Bröstcancer: diagnostik, behandling och uppföljning i Stockholm-Gotland regionen.
Stockholm: Onkologiskt centrum Stockholm-Gotland.
Onkologiskt Centrum Stockholm-Gotlandregionen (2011). Omvårdnad vid bröstcancer:
nationellt vårdprogram 2011: giltighetstid 2011-2012 : ledningsgruppen sjuksköterskor i
bröstcancervården. [Stockholm]: Onkologiskt Centrum Stockholm-Gotlandregionen.
*Oxlad, M., Wade, T., Hallsworth, L., & Koczwara, B. (2008). 'I'm living with a chronic
illness, not . . . dying with cancer': a qualitative study of Australian women's self-identified
concerns and needs following primary treatment for breast cancer. European Journal Of
Cancer Care, 17(2), 157-166. DOI: 10.1111/j.1365-2354.2007.00828.x
Parker, P., Aaron, J., & Baile, W. (2009). Breast cancer: unique communication challenges
and strategies to address them. Breast Journal, 15(1), 69-75. doi:10.1111/j.15244741.2008.00673.x
29
Perreault, A., & Bourbonnais, F. (2005). The experience of suffering as lived by women
with breast cancer. International Journal Of Palliative Nursing, 11(10), 510-519.Hämtad
från database CINAHL, Amed, Medlinde With Full Text.
*Piot-Ziegler, C., Sassi, M., Raffoul, W., & Delaloye, J. (2010). Mastectomy, body
deconstruction, and impact on identity: a qualitative study. British Journal Of Health
Psychology, 15(Pt 3), 479-510. DOI: 10.1348/135910709X472174
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2009[2010]). Essentials of nursing research: appraising
evidence for nursing practice. (7., [updated] ed.) Philadelphia PA: Wolters Kluwer
Health/Lippincott Williams & Wilkins.
Saares, P., & Suominen, T. (2005). Experiences and resources of breast cancer patients in
short-stay surgery. European Journal Of Cancer Care, 14(1), 43-52. DOI: 10.1111/j.13652354.2005.00512.x
Sakorafas, G., & Safioleas, M. (2009). Breast cancer surgery: an historical narrative. Part I.
From prehistoric times to Renaissance. European Journal Of Cancer Care, 18(6), 530-544.
doi:10.1111/j.1365-2354.2008.01059.x
Salonen, P., Kellokumpu-Lehtinen, P., Tarkka, M., Koivisto, A., & Kaunonen, M. (2011).
Changes in quality of life in patients with breast cancer. Journal Of Clinical
Nursing, 20(1/2), 255-266. doi:10.1111/j.1365-2702.2010.03422.x
*Sheppard, L., & Ely, S. (2008). Breast cancer and sexuality. Breast Journal,14(2), 176181. DOI: 10.1111/j.1524-4741.2007.00550.x
*Skrzypulec, V., Tobor, E., Drosdzol, A., &Nowosielski, K. (2009). Biopsychosocial
functioning of women after mastectomy. Journal Of Clinical Nursing, 18(4), 613-619.
doi:10.1111/j.1365-2702.2008.02476.x.
Socialstyrelsen (2007). Nationella riktlinjer för bröst-, kolorektal- och prostatacancer
[Elektronisk resurs] : beslutsstöd för prioriteringar. Stockholm: Socialstyrelsen. Från
30
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8947/2007-1029_200710291.pdf
Socialstyrelsen (2010). Cancer incidence in sweden. Sverige . ISBN 978-91-86585-70-9.
Från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18204/2010-12-17.pdf
Stjärnfeldt, J. (2005)Onkologi i Sverige: tidningen för svensk cancervård. S, 2527.Gustavsberg: Pharma Industry Publishing.
Streu. R, Kevin C, Chung, Amy K. Alderman (2009); Understanding the importance of
reconstructive surgery on a quality of life. Progress in palliative care, 17(5), 245-249(5).
Doi: 10.1179/096992609X12455871937387
Svensk sjuksköterskeförening (2007). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm:
Svensk sjuksköterskeföreningen. Från
http://www.swenurse.se/Documents/Publikationer%20pdf filer/ICNs%20etiska%20kod.pdf
Thomas, E-C. (2004). African American women’s breast memories. Cancer beliefs, and
screening behavior. Cancer Nursing, 27 (4), 295-302. Hämtad från database CINAHL
With Full Text.
Thomas-MacLean, R. (2005). Beyond dichotomies of health and illness: life after
breastcancer. Nursing Inquiry, 12(3), 200-209. DOI: 10.1111/j.1440-1800.2005.00268.x
Tsuchiya, M., & Horn, S. (2009). An exploration of unmet information needs among breast
cancer patients in Japan: a qualitative study. European Journal Of Cancer Care, 18(2),
149-155. doi:10.1111/j.1365-2354.2008.00936.x
Vetenskapsrådet. (2010). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Från
Http://vr.se/download/18.3a36c20d133af0c12958000491/1321864357049/God+for
skningssed+2011.1.pdf
WHO. (2012). Breast cancer: prevention and control. Hämtad 29 augusti, 2012. Från
http://www.who.int/cancer/detection/breastcancer/en/index1.html
31
BILAGOR
Bilaga 1
Översikt över artiklar ingående i analysen (n=10)
Författare
Syfte
Land
Urval
Analys
Resultat
Antal deltagare
Metod
Kvalitetsbedömning
Kvalitativ studie
Artikel belyser att kvinnor genomgår mastektomy
Tidskrift
Titel
1.Oxlad M., Wade
Syftet är att visa att
10 kvinnor (36-68 år) som
T- D., Hallsworth L.,
journal kan
har delats in i tre olika
Koczwara
användas som en
grupper. Grupper sorterades
referens vid primär
efter typ av behandling och
Intervjuer som baserade på 10
behandling för
diagnos.
öppna frågor. Intervjuerna
`I`m living with a
chronic illness,
not…dying with
bröstcancer patienter.
är i behover av mer information om sjukdom och
deras biverkningar .
Samt ett behov av stöd från hälso-och sjukvården
spelades in och transkriberades.
N=10
cancer`: a qualitative
study of Australian
Medel
women`s selfidentified concerns
and needs following
primary treatment for
breast cancer.
Australien
32
2008
2.Landmark, T. &
Syftet är att beskriva
10 norska kvinnor (39-69 år)
Wahl, A.
kvinnors upplevelse
med nydiagnostiserat
att leva med
bröstcancer som har redan
bröstcancer utifrån
genomgått en total
Intervjuespelades in och
deras egna
mastektomi av en ett bröst.
transkriberades.
Living with newly
diagnosed breast
cancer: a qualitative
study of 10 women
perspektiv.
Kvalitat studie
Hur kvinnor upplever bröst cancer utifrån fem
punkter som är emotionellt reaktion, forändring
av kropp bild, feminitet, stöd, activitet.
Under sjukdomsperiod visade kvinnor
positivitet, och ökad energi för att kämpa mot
N=10
cancer, de kände även en oro för framtiden.
with newly
diagnosed breast
cancer
Hög
Norge
2002
3. Sheppard, L A.
Syftet är att beskriva
Fyra deltagare. Ett par där &Ely , S.
påverkan av
kvinnan har haft bröstcancer mastektomii
för 30 år sedan. En kvinna intimrelation utifrån
som är engagerad i sexuell kroppsförändringen. Misstolkningen påverkade
makens perspektiv.
och hälsoprevention samt en på sitt sätt deras sexualitet.
Breast cancer and
Sexuality
Australien,
Kvalitativ studie
Semistruktureradintervjue som
spelades in och transkriberades
Resultatet visade att bröstcancer förde vissa
relationer närmare samtidigt som det gav en
upphov av misstolkning av makens syn på
manlig stödperson från en 2008
cancerstyrelse. Låg
N=4 4.Skrzypulec, V.,
Syftet med studien
Totalt 494 kvinnor inkluderar
Tobor, E., Drosdzol,
var att genom olika
403 kvinnor som genomgått
A. & Nowosielski,
faktorer och
en radikal mastektomi och
operativ stress i samband med radikal eller
K.
intensitet av
91 som genomgått partiell
partiell mastektomi. Denna stress påverkar en
obekvämlighet
mastektomi. Kvinnor var
depression och ångest och detta minskar
identifiera problem
medlem i Amazon Clubs
biopsychosociala funktionen.
som påverkar
(stöd för kvinnor efter
kvinnors livskvalitet
mastektomi)
Biopsychosocial
functioning of
women after
mastectomy
Polen
Kvantitativ studie
Chi 2 test
Efter undersökning som är baserad på olika
biopsychosociala funktioner uppstår en post
Hög
N=494
2007
33
5. Hill, O. &White ,
Syftet var att
10 kvinnor (39- 59 år) varav 5
K.
undersöka och
hade omdelebar
beskriva kvinnors
bröstrekonstruktion och 5
upplevelse av
hade sent bröstrekonstruktion
Exploring Women`s
experiences of tram
flap breast
reconstruction after
mastectomy for
TRAM flap
N=10
bröstrekonstruktion
Kvalitativ studie
Semi strukturerade intervjuer
som spelades in och
transkriberades och därefter
kodades och kategoriserades
innehållet.
Kvinnorna beskrev att förlora bröst gav en känsla
av att vara onormal och sänkte deras
självförtroende samt ändrade deras syn på
kroppen . Resultatet visade även att kvinnor som
hade genomgått bröstrekonstruktion fick bättre
självförtroende, bättre kroppssyn samt upplevde
en känsla av normalitet.
efter en mastektomi
breast cancer
Hög
Australien
2008
6.Holtzmann, J-S. &
Syftet med studien
Nio bröstcancer kvinnor (36-
Timm, H.
var att undersöka
59 år) som väntade på
kvinnors upplevelse
omedelbar
gav kvinnorna en känsla av normalitet, helhet
av omedelbar bröst
bröstrekonstruktion
samt hopp om framtiden.
The experiences of
and the nursing care
for breast cancer
patients undergoing
immediate breast
reconstruction
rekonstruktion och
N=9
att utifrån patientens
Kvalitativ Prospektiv
Och deskriptiv studie.
Resultatet visade att omedelbar
bröstrekonstruktion hade en positiv effekt och
Intervjuer spelades in och
transkriberades
egen synvinkel
belysa deras behov
Medel
samt den omvårdnad
Danmark
2005
de mottagit av
sjuksköterskan
7.McCann, L., Syftet är att
12 bröstcancer kvinnor från
Kvalitativ och longitudionell
Transition efter en bröstcancer diagnos visar att
Illingworth, N., undersöka kvinnors
Skottland
studie
sjukdomen påverkar olika domän i kvinnors liv
Wengström, Y., upplevelse av
N=12
intervjuer gjordes och
Hubbard, G. transitionen från
&Kearney, N. hälsa till ohälsa inom
exposeras för under sjukdomsprocessen. Det ena
ett år efter diagnos
är hur kvinnor upplever deras identitet och den
av bröstcancer.
andra är hur de anpassar sig till förändringen.
Transitional transkriberades
och detta är en utmaning för kvinnor . I studien
kom de fram till två typ av transition som kvinnor
experience of women with breast cancer within the first year following diagnosis Medel
England 2010 8. C.Piot-Zegler, M.-
Syftet är att förstå
19 kvinnor (37-62 år) med
L. Sassi, W. Raffoul
kvinnors upplevelse
diagnosen bröstcancer och
och J.-F. Delaloy
av en mastektomi
som ska eller har genomgått
samt att belysa hur
ingreppet mastektomi.
Mastectomy, body
deconstruction, and
impact on identity: A
qualitative study
Switzerland
2010
ingreppet påverkar
N=19
Kvalitativ studie
Kvinnor upplever mastecktomi som en
dekonstruktion av kroppen. Efter ingreppet
upplever kvinnor en kroppsstympning som kan
Tre semistrukturerad intervjue
leda till en identitetskris som påverka relation
som spelades in och
med jaget och relation med andra.
kvinnors
transkriberades. Intervjuerna
kroppsuppfattning
gjordes under tre olika
och identitet.
perioder: Före efter mastektomi
och en efter
Hög
bröstrekonstruktion.
34
9.Lindwall, L. Syftet är att beskriva 10 svensktalande kvinnor Kvalitativ studie med en Resultat visade att kvinnorna har upplevt den
&Bergbom, I. hur kvinnor upplever (43‐62 år) som har fenomenologiskansats. förändrade kroppen som främmande. Kvinnorna
sin kropp efter en genomgått en bröstcancer bröstcancer kirurgi ingrepp samt sjuksköterskor samt hur från två olika sjukhus. The altered body after breast cancer surgery representerar den. Sverige upplevde en känsla av besvikelse och beskrev
Intervju som spelades in och transkriberades. upplevelsen av den förändrade kroppen som ” att
vara fånge i sin egen kropp”.
N=10 Medel
2009 10. Bredin, M.
Mastectomy, body
image and
therapeutic massage:
a qualitative study of
women´s experience
Att undersöka
Tre bröstcancer kvinnor (25-
kvinnors upplevelse
65 år) som är cancerfria och
av mastektomi med
som har genomgått
fokus på
mastektomi
kroppsbilden samt
N= 3
att undersöka
Kvalitativ Studie
Semi. Strukturerade intervjuer
som spelades in och
transkriberades samt 6
sessioner av terapeutisk
Resultatet visade att terapeutisk massage hade en
positiv effekt och att det fick kvinnorna att
slappna, uttrycka sina känslor. Terapeutisk
massage fick även en deltagare att bli bekvämare i
sin kropp och sexualitet.
massage med samtal erbjöds
terapeutisk
1999
massagens effekt
Hög
Bilaga 2
Granskning av kvalitativa artiklar
- Finns det ett tydligt problem formulerat? Hur är detta i så fall formulerat och avgränsat?
-
Finns teoretiska utgångspunkter beskrivna? Hur är dessa i så fall formulerade?
-
Finns det någon omvårdnadsvetenskaplig teoribildning beskriven? Hur är denna i så fall
beskriven?
-
Vad är syftet? Är det klart formulerat?
-
Hur är metoden beskriven?
-
Hur är undersökningspersonerna beskrivna?
-
Hur har data analyserats?
-
Hur hänger metod och teoretiska utgångspunkter ihop?
-
Vad visar resultatet?
-
Hur har författarna tolkat studiens resultat?
-
Vilka argument förs fram?
35
-
Finns det några etiska resonemang?
-
Finns det en metoddiskussion? Hur diskuteras metoden i så fall?
-
Sker en återkoppling till teoretiska antaganden, tex. vårdvetenskapliga antaganden?
Granskning av kvantitativa artiklar
-
Finns det ett tydligt problem formulerat? Hur är detta i så fall formulerat och avgränsat?
-
Finns teoretiska utgångspunkter beskrivna? Hur är dessa i så fall formulerade?
-
Finns det någon omvårdnadsvetenskaplig teoribildning beskriven? Hur är denna i så fall
beskriven?
-
Vad är syftet? Är det klart formulerat?
-
Hur är metoden beskriven?
-
Hur har urvalet gjorts (t.ex. antal personer, ålder, inklusions-respektive exklusionskriterier)?
-
Hur har data analyserats? Vilka statiska metoder användes? Var dessa adekvata?
-
Hänger metod och teoretiska utgångspunkter ihop? I så fall hur?
-
Vad visar resultatet?
-
Vilka argument förs fram?
-
Förs det några etiska resonemang?
-
Finns det en metoddiskussion? Hur diskuteras metoden i så fall, t.ex. vad gäller
generaliserbarhet?
-
Sker en återkoppling till teoretiska antaganden, tex. omvårdnadsvetenskapliga antaganden?
Granskningsmall för kvalitative och kvantitativ studier enligt Friberg (2012)
36