Mer information får du här.

Transcription

LIVE på
Eurosport och Eurosport HD
2-24 juli 2011
Tour de France 2011
Juli betyder ”Le Grand Boucle”, tre veckor av det finaste och största man kan hitta då
det gäller cykelsport. Världens bästa cyklister är på plats och kämpar om den gula
ledartröjan från starten på Passage du Gois till målet på Champs Elysées.
Precis som 2005 tar Tour de France avstamp i kustdepartementet Vendée där de två
första etapperna körs. Därefter fortsätter man norrut genom Normandiet och
Bretagne innan man viker av söderut. Passerar Centralmassivet med sikte på
Pyrenéerna där man klättrar under tre etapper.
2010 firade man 100-årsjubiléet av att Pyrenéerna för första gången figurerade i
Touren. I år är det dags att hylla Alperna som var med första gången 1911. Berget i
fokus är legendariska Col du Galibier som kommer att vara med på två etapper. På
etapp 18 har man dessutom avslutning för första gången någonsin på Galibier, den
högst belägna målgången hittills i Tour de Frances historia. Efter Alperna kommer
årets enda individuella tempo och sedan avslutas allt i sedvanlig stor stil inne på
Champs Elysées i Paris söndag 24 juli.
Det stora samtalsämnet inför starten är Alberto Contador. Den spanske
världsstjärnan kan bli den förste sedan Marco Pantani 1998 att vinna dubbeln – Giro
d’Italia och Tour de France under samma år. Den eventuella prestationen
överskuggas av att Contador riskerar att bli av med båda titlarna några veckor
senare. Contadors positiva dopningsprov från fjolårets Tour är fortfarande inte
färdigutrett. Den ettåriga avstängningen hävdes av spanska cykelförbundet som
köpte stjärnans förklaring om kontaminerat kött. Ett beslut som överklagats av Wada
och UCI. Saken kommer nu avgöras av skiljedomstolen CAS och först i augusti har
man en definitiv resultatlista.
Nu är det långt ifrån självklart att Contador lyckas ta dubbeln, även om han är stor
favorit i Tour de France. Ett antal cyklister kommer göra allt för att grusa planerna
och bland de främsta utmanarna finns Andy Schleck, Samuel Sanchez, Ivan Basso
och Bradley Wiggins.
Men Tour de France handlar om så mycket mer än det rent sportsliga. I Frankrike är
loppet en nationalklenod och loppet är till viss del en tre veckor lång reklamfilm för
landet. Vid sidan av det cyklisterna uträttar finns det många möjligheter till utflykter
och sidospår – kultur, historia, arkitektur, mat, vin, naturen och så vidare.
För mer information om Eurosport, Tour de France och våra sändningar kontakta
Eurosports pressavdelning:
Per Boström, 08-50 66 10 10
pbostrom@eurosport.com
Tour de France på Eurosport
Eurosport har som vanligt en massiv täckning av världens största cykellopp. Över 80
timmar direktsändning plus magasin och nyheter. Dessutom full täckning online med
senaste nytt, livekommentering och Vacchis och Adamsons bloggar.
Stora lopp kräver förstås sina kommentatorer så självklart är det i vanlig ordning
radarparet Roberto Vacchi och Anders Adamson som guidar genom Eurosports
sändningar från Tour de France.
Varje etapp LIVE & i HD
Eurosport direktsänder de tre sista timmarna av varje etapp, normalt från runt 14.00
till 17.30. Vissa bergsetapper sänds i sin helhet från start till målgång. Eurosport
direktsänder även lagpresentationen 30 juni. Hela Touren går även att följa i HDkvalitet på Eurosport HD och online på Eurosport Player.
Världsettan rapporterar från klungan
Phillippe Gilbert, just nu etta på UCI:s världsranking, kommer att vara Eurosports
korrespondent i klungan och ge sin syn på kommande etapp, utmaningarna,
favoriterna och hur det dagliga livet ser ut för en cyklist i Tour de France. Belgaren
Gilbert är storstjärna i Omega Pharma-Lotto och har i år vunnit klassikerna Amstel
Gold Race, Flèche Wallone och Liège-Bastogne-Liège.
Touren online
Tour de France hårdbevakas på eurosport.com med livekommentering av varje
etapp, nyheter och Roberto Vacchis och Anders Adamsons bloggar.
Tour de France 2011 – snabba fakta
Totallängd: 3 471 km
Antal etapper: 21 prolog
Snittlängd på etapperna: 165,3 km
Fördelning av etapper: 10 platta, 6 bergsetapper, 3 kuperade/lättare bergsetapper,
1 individuellt tempolopp, 1 lagtempo
Längsta linjeetapp: 226,5 km (etapp 6)
Kortaste linjeetapp: 95 km (etapp 21)
Högsta punkt : Col Agnel (2 744 m ö h)
Bergspris: 23 st i kategori HC, 1 eller 2. 4 bergsmålgångar
Slutställning 2010
1.
2.
3.
4.
5.
Alberto Contador (ESP), Astana: 91 timmar, 48 min, 48 sek
Andy Schleck (LUX), Team Saxo Bank: +00,39
Denis Mensjov (RUS), Rabobank: +02,01
Samuel Sanchez (ESP), Euskaltel-Euskadi: +03,40
Jurgen Van Den Broeck (BEL) Omega Pharma-Lotto: +06,54
Bergsetapper i Tour de France
I fjol firade Tour de France 100-årsjubileet av det första besöket i Pyrenéerna. I år
högtidlighålls Alperna och det mest klassiska bergspasset Col du Galibier som
betvingades för första gången 1911. För att markera 100-årsfirande kommer man i år
att ta sig an Galibier två gånger på 24 timmar.
Etapp 12: Cugnaux – Luz Ardiden
Horquette d’Ancizan (1 538 m ö h) – 9,9 km i 7,5%, kat 1
Col du Tourmalet (2 115 m ö h) – 17,1 km i 7,3%, kat HC
Luz Ardiden (1 715 m ö h) – 13,3 km i 7,4%, kat HC
Målgång uppför
Etapp 13: Pau - Lourdes
Côte de Cuqueron (265 m ö h) – 1,5 km i 8,3%, kat 3
Côte de Belair (428 m ö h) – 1 km i 8,4%, kat 4
Col d’Aubisque (1 709 m ö h) – 16,4 km i 7,1%, kat HC
Etapp 14: Saint-Gaudens – Plateau de Beille
Col de Portet d’Aspet (1 069 m ö h) – 4,3 km i 9,7%, kat 2
Col de la Core (1 395 m ö h) – 14,1 km i 5,7%, kat 1
Col de Latrape (1 110 m ö h) – 5,6 km i 7,2%, kat 2
Col d’Agnes (1 570 m ö h) – 10 km i 8,2%, kat 1
Port de Lers (1 517 m ö h) – 3,8 km i 5,5%, kat 3
Plateau de Beille (1 780 m ö h) – 15,8 km i 7,9%, kat HC
Målgång uppför
Etapp 17: Gap - Pinerolo
Côte de Sainte-Margeruite (1 216 m ö h) - 2,8 km i 3,4%, kat 3
La Chaussée (1 333 m ö h) – 1,4 km i 8,3%, kat 3
Col de Montegenévre (1 860 m ö h) – 7,9 km i 6,1%, kat 2
Sestriere (2 035 m ö h) – 11,1 km i 6,3%, kat 1
Côte de Pramartino (912 m ö h) – 6,7 km i 6%, kat 2
Etapp 18: Pinerolo – Galibier/Serre Chevalier
Col Agnel (2 744 m ö h) – 23,7 km i 6,5%, kat HC
Col d’Izoard (2 360 m ö h) – 14,1 km i 7,3%, kat HC
Col du Galibier (2 645 m ö h) – 22,8 km i 4,9%, kat HC
Målgång uppför
Etapp 17: Modane Valfréjus – Alpe d’Huez
Col du Télégraphe (1 566 m ö h) – 11,9 km i 7,1%, kat 1
Col du Galibier (2 556 m ö h) – 16,7 km i 6,8%, kat HC
Alpe d’Huez (1 850 m ö h) – 13,8 km i 7,9%, kat HC
Målgång uppför
Stigningarna i Tour de France klassas från kategori 4 upp till HC, där HC är tuffast. Kategorin bestäms utifrån
höjdskillnad, när på etappen berget kommer, hur pass bra och bred vägen är, snittlutning, längd och maxlutning.
Vad man tävlar om i Tour de France
Den allra största äran i Tour de France är naturligtvis att få bära den gula ledartröjan.
Lyckas man behålla den hela vägen till Paris och vinna loppet får man 450 000 euro
för besväret. Den totala prissumman ligger på runt 3,5 miljoner euro.
Gul tröja (maillot jaune) – totalledaren på tid
Bärs av den cyklist som leder Tour de France med minst sammanlagd tid.
2010: Alberto Contador (ESP), Astana
Vit tröja med röda prickar (maillot à pois rouges) – ledaren av bergstävlingen
Bärs av den cyklist som tagit flest poäng vid de olika bergsprisen under etapperna.
2010: Anthony Charteau (FRA) Bbox Bouygues Telecom
Grön tröja (maillot vert) – ledaren av poängtävlingen
Bärs av den cyklist som tagit flest poäng vid spurtpriserna.
2010: Alessandro Petacchi (ITA) Lampre
Vit tröja (maillot blanc) – ledaren av ungdomstävlingen
Bärs av den cyklist under 25 år som har bäst placering i sammandraget.
2010: Andy Schleck (LUX) Team Saxo Bank
Det finns ytterligare två officiella tävlingar i Tour de France där ingen ledartröja delas
ut: lagtävlingen och mest offensiva cyklist.
Lagen i Tour de France
22 lag har bjudits in att delta i Tour de France 2011, 18 av dess är Pro Tour-lag och
övriga fyra har fått wildcards. Varje lag kommer till start med nio cyklister vilket ger ett
totalt startfält på 198 man.
Ag2r La Mondiale (FRA)
Astana (KAZ)
BMC Racing Team (USA)
Cofidis, La Credit En Ligne (FRA)
Euskaltel-Euskadi (ESP)
FDJ (FRA)
HTC-Highroad (USA)
Katusha Team (RUS)
Lampre-ISD (ITA)
Liquigas-Cannondale (ITA)
Movistar Team (ESP)
Omega Pharma Lotto (BEL)
Quickstep Cycling Team (NED)
Rabobank Cycling Team(NED)
Saur-Sojasun (FRA)
Saxo Bank-Sungaard (DEN)
Sky Pro Cycling (GBR)
Team Europcar (FRA)
Team Garmin-Cervélo (USA)
Team Leopard-Trek (LUX)
Team RadioShack (USA)
Vacansoleil-DCM Pro Cycling Team (NED)
Favoriter och profiler
I Tour de France samlas världens bästa cyklister. Vissa tävlar om sammandraget,
andra är specialiserade på tempo eller på att spurta hem etapper. Här kommer några
av de hetaste namnen 2011. Tyvärr kan vi inte lägga något svenskt namn till listan då
vi står utan blågult deltagande även i år.
Alberto Contador, Saxo Bank-Sungaard
Född: 12 juni 1982, Land: Spanien
Contador kan bli den förste sedan Marco Pantani 1997 att vinna Giro d’Italia och
Tour de France samma år. Men han riskerar samtidigt att bli av med en ev dubbel då
skiljedomstolen CAS ännu inte behandlat hans upphävda avstängning efter att man i
fjol hittat spår av clenbuterol i ett av Contadors prov.
Meriter i TdF: 1:a 2007, 2009 och 2010 (3 etappsegrar)
Andy Schleck, Team Leopard-Trek
Född: 10 juni 1985, Land: Luxemburg
Den yngre av bröderna Schleck har varit tvåa i Touren de två senaste upplagorna
och var i fjol endast 39 sekunder efter Contador. Nya stallet Leopard-Trek är
specialkomponerat kring Andy och äldre brodern Fränck med en rad mycket starka
hjälpryttare.
Meriter i TdF: 2:a 2009 och 2010 (2 etappsegrar). Vinnare av ungdomstävlingen
2008-2010.
Ivan Basso, Liquigas
Född: 26 november 1977, Land: Italien
Basso avstod i år Giro d’Italia, som han vunnit två gånger, för att satsa allt på Tour
de France. Skulle nog ha behövt hjälp av lagets andra stjärna Vincenzo Nibali för att
nå hela vägen i kampen mot Schleck och Contador.
Meriter i TdF: 2:a 2005, vinnare av ungdomstävlingen 2002 (1 etappseger)
Bradley Wiggins, Team Sky
Född: 28 april 1980, Land: Storbritannien
Slog efter en framgångsrik karriär som bancyklist igenom med dunder och brak 2009
då han blev totalfyra. Fjolårets Tour de France blev ett misslyckande då Wiggins
slutade på 24:e plats. Har inlett 2011 bättre och vann klassiska uppvärmningsloppet
Dauphine Libéré i stor stil.
Meriter i TdF: 4:a 2009
Samuel Sanchez, Euskaltel-Euskadi
Född 5 februari 1977, Land: Spanien
Olympiska mästaren Samuel Sanchez är en mycket stark allroundcyklist som
presterar på endagslopp, kortare etapplopp och de stora tourerna.
Spetskompetensen finns främst i de branta bergen men Sanchez hävdar sig även väl
i tempoåkningen.
Meriter i TdF: 4:a 2010
Fabian Cancellara, Team Leopard-Trek
Född: 18 mars 1981, Land: Schweiz
Ensam mot klockan finns det ingen som matchar Fabian Cancellara och hade
Touren 2011 inletts med en prolog hade vi med största sannolikhet sett schweizaren
i gula ledartröjan de första dagarna. Nu får han i stället inrikta sig på att hjälpa Andy
Schleck på bästa vis och vänta på näst sista dagens tempoetapp.
Meriter i TdF: 6 etappsegrar, alla på tempo eller prologer.
Mark Cavendish, Team HTC-Highroad
Född: 21 maj 1985, Land: Storbritannien
Mark Cavendish är inne på sitt femte år som landsvägsproffs och har redan vunnit 15
etapper i Tour de France, bäst av alla nu aktiva cyklister. I klungspurter är han numer
närmast oslagbar och har en fantastisk uppbackning från stallet som satsar allt på
etappsegrar genom Cavendish.
Meriter i TdF: 4 etappsegrar 2008, 6 etappsegrar 2009, 5 etappsegrar 2010
Philippe Gilbert, Omega Pharma-Lotto
Född: 5 juli 1982, Land: Belgien
Gilbert är en av de absolut bästa cyklisterna på endagsklassiker och en ypperlig
”puncheur”, d v s åkstark, bra uppför kortare stigningar och med en vass avslutning.
Profilen på de inledande etapperna talar mycket för att Gilbert kan få köra i den gula
ledartröjan den första veckan.
Meriter i TdF: Inga att tala om. Har i år vunnit klassikerna Flèche Wallone, Amstel
Gold Race och Liège-Bastogne-Liège.
Thomas Voeckler, Europcar
Född: 22 juni 1979, Land: Frankrike
Senaste hemmafavorit att vinna Tour de France var Bernard Hinault 1985, något
som svider i den franska cykelsjälen. Voeckler kommer aldrig att vinna Touren men
är trots det Frankrikes populäraste cyklist med sin uppoffrande åkning och trevliga
sätt. Blev stor nationalhjälte då han slog igenom 2004 och hjältemodigt försvarade
den gula ledartröjan mot Lance Armstrong. Kommer att finnas med i utbrytningar och
sikta på etappsegrar även i år.
Meriter i TdF: Körde i gula ledartröjan tio etapper 2004. 2 etappsegrar (2009 &
2010)
Karta över Tour de France 2010
Karta från ASO, www.letour.fr
Etapperna i Tour de France 2011
Torsdag 30 juni
Lagpresentation i Le Puy du Fou
Två dagar innan starten presenteras samtliga deltagande lag och cyklister för
publiken på nöjesparken Puy de Fou i Les Epesses. För alla intresserade av
cykelsportens estetiska dimension är det här ett ypperligt tillfälle att för första gången
få se lagens eventuella nya dräkter live. Innan direktsändningen sänds ett ”införprogram” med presentation av loppet och duellen mellan Contador och Schleck.
LIVE på Eurosport och Eurosport HD: 15.15-17.45
Lördag 2 juli
Etapp 1: Passage du Gois – Mont de Alouettes (191,5 km)
Tour de France inleds nästan alltid med en prolog, ett kortare templopp, men i år går
man direkt in i hetluften och startar loppet med en lång linjeetapp. Skådeplats för de
inledande etapperna är vackra departementet Vendée vid atlantkusten. Man startar
bokstavligen mellan hav och land då Passage du Gois är en väg till ön Noirmoutier
som två gånger per dygn försvinner under tidvattnet. Efter att ha nått fastlandet följer
etappen kusten söderut och viker sedan inåt land. Avslutningen i Mont de Alouettes
går svagt uppför och kommer bli en kamp mellan spurtare och attackcyklister.
LIVE på Eurosport och Eurosport HD: 12.00-13.00 och 14.00-17.30
Söndag 3 juli
Etapp 2: Les Essarts – Les Essarts (23 km lagtempo)
Lagtempot kommer och går i Tour de France, senast disciplinen kördes var 2009 och
dessförinnan hade lagtempot saknats i tre år. Platsen för comebacken är småstaden
Les Essarts, några mil söder om Nantes, som senast besöktes 2005 med Tom
Boonen som etappvinnare. På lagtempot klockas lagets tid när femte man passerar
mållinjen. Med den korta distansen ska det inte vara någon större risk att tappa för
många lagmedlemmar under etappen och luckorna mellan stallen kommer inte att bli
så stora.
Måndag 4 juli
Etapp 3: Olonne sur Mer – Redon (198 km)
I dag lämnar klungan Vendée, men först efter att ha kört 80 km inom departementets
gränser. Start för dagen är lilla badorten Olonne sur Mer, härifrån går sedan rutten
norrut för målgång i Redon, på gränsen mot Bretagne. På vägen korsar man Loire
via Saint-Nazaire-bron som också är dagens högsta punkt. Överlag är det en lättåkt
etapp som är upplagd för spurtarna.
Tisdag 5 juli
Etapp 4: Lorient – Mûr-de-Bretagne (172,5 km)
Tour de France fortsätter norrut i Bretagne med utgångspunkt i hamnstaden Lorient,
som passande nog utsetts till Frankrikes sportigaste stad i år. Framför sig har
cyklisterna en kuperad etapp på kurviga, smala vägar där utbrytningsförsöken
kommer att vara många. Avslutningen av etappen är relativt hård med två kilometers
klättring upp till målet i natursköna småstaden Mûr-de-Bretagne.
Onsdag 6 juli
Etapp 5: Carhaix – Cap Fréhel (164,5 km)
Klungan i Touren fortsätter att utforska Bretagne då även dagens etapp går helt
innanför regionens gränser. Starten går i Carhaix i departementet Finistère, Bodil
Malmstens gamla hemtrakter. Härifrån tar man sig norrut över den bretagnska halvön
för att sedan följa kusten österut mot vackra naturområdet Cap Fréhel. Etappen är
lättåkt men då man under de sista sju milen är exponerade för atlantvindarna finns
det stora risker att klungan splittras upp i mindre grupper. Att jaga i kantvind är inte
att rekommendera så nerverna kommer vara på helspänn hos alla under
avslutningen.
Torsdag 7 juli
Etapp 6: Dinan – Lisieux (226,5 km)
Efter två dagar i Bretagne vinkar Tour de France adjö och tar sig upp till Normandiet.
Etappen, årets längsta, startar i Dinan och är kuperad med tre mindre bergspriser
längs vägen. Avslutningen i Lisiuex bjuder även den på motlut och spurtarna får svårt
att blanda sig i leken idag. Istället hittas nog vinnaren i den kategori som
fransmännen kallar ”puncheur”, en åkstark cyklist med förmåga att köra snabbt i
kortare stigningar. Belgaren Phillipe Gilbert och norrmannen Thor Hushovd är två
lysande exempel. Lisieux, som besökts sex gånger tidigare av Touren, är Frankrikes
näst mest besökta pilgrimsort och känd för sin vackra basilika där dagens etapp går i
mål.
Fredag 8 juli
Etapp 7: Le Mans – Châteauroux (218 km)
Årets plattaste etapp startar i racingstaden Le Mans där det legendariska 24timmarsloppet kördes för drygt tre veckor sedan. Rutten går sedan söderut över
slätterna i Maine och Centre. Målet för dagen är Chateroux, huvudort i departementet
Indre. Här har etapper avslutats två gånger tidigare, båda gångerna med spurtkungar
som vinnare – Mario Cipollini 1998 och tio år senare Mark Cavendish. En repris på
2008 års resultat är högst tänkbar idag.
Lördag 9 juli
Etapp 8: Aigurande – Super-Besse Sancy (189 km)
Touren fortsätter söderut mot Pyrenéerna men för att ta sig dit måste klungan först
passera Centralmassivet och dagens etapp ger en första smak av bergen. På vägen
mellan Aigurande och Super-Besse står fyra bergspris där det näst sista, Col de la
Croix Saint-Robert cirka fyra mål innan målgång, har drygt 6 kilometer klättring i
snittlutning på 6,2%. Avslutningen upp till Super-Besse, en skidort i Sancymassivet,
är också tuff med en riktigt brant sista kilometer.
Söndag 10 juli
Etapp 9: Issoire – Saint-Flour (208 km)
Dag två i Centralmassivet kommer att bjuda på en spektakulär etapp. De riktiga
monsterklättringarna saknas men det går i princip upp och ner hela dagen med hela
åtta mindre bergspris. En etapp som gjord för utbrytningar och ett gyllene tillfälle att
samla poäng i kampen om den polkaprickiga bergatröjan. Saint-Flour, slutpunkt för
dagen, har varit etappmål två gånger tidigare. Mest känd är etappen 2004 där
Richard Virenque solokörde nästan sju mil för att vinna på den franska
nationaldagen.
Måndag 11 juli
Vilodag i Le Lioran
Tisdag 12 juli
Etapp 10: Aurillac – Carmaux (158 km)
Den första vilodagen spenderades i skidorten Le Lioran i departementet Cantal. När
vi nu startar om Tour de France 2011 har vi förflyttat oss västerut till Aurillac där
klungan fortsätter färden söderut. Etapp 10 är en typisk mellanetapp där favoriterna
ser till att spara krafter och låter spurtlagen sköta jobbet. Det krävs dock hårt arbete
för att hålla ihop klungan då man passerar genom bergskedjan Cevennerna med en
hel del mindre backar där attackerna kommer dugga tätt.
Onsdag 13 juli
Etapp 11: Blaye-les-Mines – Lavaur (167,5 km)
Etapp 11 startar i Blaye-les-Mines, strax utanför gårdagens målstad Carmaux.
Härifrån följer klungan en s-formad rutt mot sydväst med mål i Lavaur i Tarndepartementet. Det här är en av få återstående chanser för Mark Cavendish och
kompani att göra upp om segern i en klungspurt och lagen med sådana intressen
kommer att slita hårt i täten för att eliminera alla utbrytningar. Första och enda
gången Lavaur besökts av Tour de France var 2001 med belgaren Rik Verbrugghe
som etappvinare.
Torsdag 14 juli
Etapp 12: Cugnaux – Luz-Ardiden (211 km)
Allvaret kan börja. På självaste franska nationaldagen 14 juli rullar Tour de France in
i Pyrenéerna. Nu börjar urvalet och de stora favoriterna kommer för första gången att
sätta större avtryck på loppet. Tre bergspris står på schemat. Man värmer först upp
med kategori 1-stigningen Horquette d’Ancizan med nästan en mil i 7,5%. Därefter
väntar legendariska Col du Tourmalet med HC-klass, en bjässe med dryga 17 km
upp till toppen och en snittlutning på 7,3%. Den avslutande striden står på vägen upp
till Luz Ardiden, även det med HC-klass. Stigningen är mest känd från 2003 års
upplaga då Lance Armstrong lyckades gå ifrån och vinna, trots att han tidigare på
etappen fastnat i en åskådare och kraschat.
Fredag 15 juli
Etapp 13: Pau – Lourdes (152,5 km)
Den andra av årets tre etapper i Pyrenéerna är den enklaste och innehåller bara en
större svårighet. Å andra sidan rör det sig om Col d’Aubisque, ett HC-bergspris med
drygt 16 km klättring i 7,1%. När man nått toppen väntar sedan fyra mil
nedförsbacke. Mål för dagen är välkända pilgrimsorten Lourdes som trots sin lilla
storlek inte kommer att ha några problem att ta hand om ett evenemang av Tourens
storlek då den varje år besöks av mer än 5 miljoner turister. Enda gången en etapp
gått i mål här tidigare var 1948 med italienske legendaren Gino Bartali som vinnare.
Lördag 16 juli
Etapp 14: Saint-Gaudens – Plateau de Beille (168,5 km)
Tour de France lämnar Pyrenéerna för den här gången, och gör det i stor stil. På
vägen mellan Saint-Gaudens och Plateau de Beille väntar sex bergspris där katergori
1-stigningarna Col de la Core och Col d’Agnes samt avslutande HC-klättringen upp
till målet sticker ut. Plateau de Beille, som har Pyrenéernas största anläggning för
längdåkning, har varit etappmål fyra gånger tidigare. Intressant för den som tror på
traditionens tyngd är att samtliga etappvinnarna här gått vidare och vunnit hela
Touren: Marco Pantani 1998, Lance Armstrong 2002 och 2004 och senast Alberto
Contador 2007.
Söndag 17 juli
Etapp 15: Limoux – Montpellier (192,5 km)
Tour de France 2011 har vinkat farväl till Pyrenéerna och befinner sig vid starten av
den 15:e etappen i Limoux i departementet Aude. Härifrån går färden österut över
Languedoc-Roussilons slätter mot regionens huvudstad Montpellier. Spurtarna har
kämpat för att överleva de senaste dagarna och de som klarat bergen kommer vara
angelägna att blanda sig i leken igen. Efter dagens etapp har vi inga fler spurtetapper
förrän sista dagen i Paris. Senast man hade målgång i Montpellier var 2007 med
sydafrikanen Robbie Hunter som vinnare.
Måndag 18 juli
Vilodag i Département de la Drome
Tisdag 19 juli
Etapp 16: Saint-Paul-Trois-Châteaux – Gap (162,5 km)
Perioden mellan Pyrenéerna och Alperna är extremt kort i år. På endast en etapp
och en vilodag har klungan tagit sig mellan Tour de Frances båda grundstenar.
Dagens etapp är visserligen kategoriserad som en lättare bergsetapp men sett till
profilen rör det sig ändå om en stadig uppförsbacke från starten i Saint-Paul-TroisChateaux till man når bergspriset på Col de Manse drygt en mil från målet i Gap.
Utbrytningar från cyklister som inte hotar i sammandraget är att vänta och favoriterna
lär spara krafterna inför kommande dagars cykelalpinism.
Onsdag 20 juli
Etapp 17: Gap - Pinerolo (179 km)
Tour de France 2011 gör sitt enda utlandsbesök då man rullar in i Italien för en
övernattning. Startplats är Gap i departementet Haute-Alpes och målet är Pinerolo,
en ort som historiskt hört till både Frankrike och Savojen. På vägen väntar fem
bergspris med klättringen upp till Sestriere som största utropstecken. Den lyxiga
skidorten som byggts upp av Fiatfamiljen Agnelli ingick även i årets Giro d’Italia som
mål för den näst sista etappen. Den gången var det målgång uppför men så är inte
fallet idag, efter Sestriere väntar ett mindre bergspris och därefter är det lättåkt till
målet i Pinerolo, cirka fyra mil sydväst om Turin.
Torsdag 21 juli
Etapp 18: Pinerolo – Galibier–Serre Chevalier (200,5 km)
Klungan vänder tillbaka till Frankrike för att fira ett jubileum. I år är det nämligen 100
år sedan man först cyklade uppför Col du Galibier, tillsammans med Alpe d’Huez den
mest mytomspunna stigningen i Alperna. Faktum är att man aldrig haft ett etappmål
här tidigare vilket gör att dagens målgång på 2 645 meter över havet är den högsta i
loppets historia. Innan man kan plåga sig uppför Galibiers 22,8 km i 4,9% gäller det
dock att ta sig helskinnad tillbaka från Italien, och klättra ännu högre. På gränsen
väntar nämligen 2 744 meter höga Col Agnel med nästan 28 km i 6,5%. Direkt efter
tar man sig sedan an Col d’Izoard med 14 km i 7,3%. Det här är en etapp där endast
de allra bästa kan göra sig besvär.
Fredag 22 juli
Etapp 19: Modane Valfréjus – Alpe d’Huez (109,5 km)
1910 besökte Touren Pyrenéerna för första gången. Året efter var det dags att klättra
upp i Alperna och man firar i år detta med att köra Col du Galibier två dagar i rad.
Detta legendariska berg var med första gången 10 juli 1911, på den femte etappen
mellan Chamonix och Grenoble och förste man till toppen var fransmannen Emile
Georget som även höll undan och vann etappen. Sedan dess har Galibier korsats
ytterligare 51 gånger, ofta i tandem med dagens avslutande bergspris. Alpe d’Huez
har en kortare historia och var med första gången 1952 men är minst lika
legendariskt. Stigningen startar i Bourg d’Oisans och härifrån tar 21 numrerarde
serpentinsvängar cyklisterna upp till målet vid skidstationen Alpe d’Huez. Senast
man hade målgång här var 2008 då spanjoren Carlos Sastre var först upp.
Lördag 23 juli
Etapp 20: Grenoble – Grenoble (42,5 km tempo)
Trenden de senaste åren är att tempoloppen får allt mindre roll i Tour de France och
dagens 42,5 km i Grenoble är den enda kampen ensam mot klockan i årets lopp. När
det gäller tempo är schweizaren Fabian Cancellara alltid favorit men så här sent i
Tour de France är det inte helt självklart att specialisterna är starkast. Grenoble har
stått värd för Tour de France 38 gånger tidigare och det var faktiskt här som den gula
ledartröjan introducerades vid en etapp 1919, förste man att bära ”maillot jaune” var
fransmannen Eugène Christophe.
Söndag 24 juli
Etapp 21: Créteil - Paris Champs-Élysées (95 km)
Efter tre veckor, drygt 340 mil, åtskilliga höjdmetrar och timmar i sadeln når
cyklisterna idag sitt mål inne på paradgatornas paradgata. Den sista etappen är
också årets kortaste och kommer gå i ett makligt tempo med champagneskålande
och gratulationer till slutsegraren, åtminstone till man kommer in på ChampsElysées. Här kör man sedan traditionsenligt nio rundor på en varvbana som passerar
triumfbågen, Place de la Concorde, Tuilierierna och Louvren. Tempot höjs varv-förvarv med många attacker men oftast slutar den sista etappen i en stor klungspurt.
Vinnare i Tour de France 1903 – 2009
1903
1904
1905
1906
1907
1908
1909
1910
1911
1912
1913
1914
1919
1920
1921
1922
1923
1924
1925
1926
1927
1928
1929
1930
1931
1932
1933
1934
1935
1936
1937
1938
1939
1947
1948
1949
1950
1951
1952
1953
1954
1955
1956
1957
1958
1959
1960
1961
Maurice Garin (FRA)
Henri Cornet (FRA)
Louis Trousselier (FRA)
René Pottier (FRA)
Lucien Petit-Breton (FRA)
Lucien Petit-Breton (FRA)
Francois Faber (LUX)
Octave Lapize (FRA)
Gustave Garrigou (FRA)
Odile Defraye (BEL)
Philippe Thys (BEL)
Philippe Thys (BEL)
Frimin Lambot (BEL)
Philippe Thys (BEL)
Léon Scieur (BEL)
Frimin Lambot (BEL)
Henri Pelissier (FRA)
Ottavio Bottecchia (ITA)
Ottavio Bottecchia (ITA)
Lucien Buysse (BEL)
Nicolas Frantz (LUX)
Maurice de Waele (BEL)
André Leducq (FRA)
Antonin Magne (FRA)
André Leducq (FRA)
Georges Speicher (FRA)
Antonin Magne (FRA)
Romain Maes (BEL))
Sylvere Maes (BEL)
Roger Laperbie (FRA)
Gino Bartali (ITA)
Sylvere Maes (BEL)
Jean Robic (FRA)
Gino Bartali (ITA)
Fausto Coppi (ITA)
Ferdi Kubler (SWI)
Hugo Koblet (SWI)
Fausto Coppi (ITA)
Louison Bobet (FRA)
Louison Bobet (FRA)
Louison Bobet (FRA)
Roger Walkowiak (FRA)
Jacques Anquetil (FRA)
Charly Gaul (LUX)
Federico Bahamontes (ESP)
Gastone Nencini (ITA)
1962
1963
1964
1965
1966
1967
1968
1969
1970
1971
1972
1973
1974
1975
1976
1977
1978
1979
1980
1981
1982
1983
1984
1985
1986
1987
1988
1989
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
Felice Gimondi (ITA)
Lucien Aimar (FRA)
Roger Pingeon (FRA)
Jan Janssen (NED)
Eddy Merckx (BEL)
Eddy Merckx (BEL)
Eddy Merckx (BEL)
Eddy Merckx (BEL)
Luis Ocana (ESP)
Eddy Merckx (BEL)
Bernard Thevenet (FRA)
Lucien van Impe (BEL)
Bernard Hinault (FRA)
Bernard Thevenet (FRA)
Joop Zoetemelk (NED)
Laurent Fignon (FRA)
Laurent Fignon (FRA)
Greg Lemond (USA)
Stephen Roche (IRL)
Pedro Delgado (ESP)
Greg Lemond (USA)
Greg Lemond (USA)
Miguel Indurain (ESP)
Bjarne Riis (DEN)
Jan Ullrich (GER)
Marco Pantani (ITA)
Lance Armstrong (USA)
Oscar Perreiro (ESP)
Alberto Contador (ESP)
Carlos Sastre (ESP)
Not: Inget Tour de France genomfördes 1915-1918 samt 1940-1946 p g a 1:a resp. 2:a världskriget.
Flest antal slutsegrar i Tour de France
Segrar
7
5
5
5
5
3
3
3
3
Namn
Eddy Merckx (BEL)
Phillipe Thys (BEL)
Louison Bobet (FRA)
Greg Lemond (USA)
År
1999, 2000, 2001, 2002, 2003, 2004, 2005
1957, 1961, 1962, 1963, 1964
1969, 1970, 1971, 1972, 1974
1978, 1979, 1981, 1983, 1985
1991, 1992, 1993, 1994, 1995
1913, 1914, 1920
1953, 1954, 1955
1986, 1989, 1990
2007, 2009, 2010
Flest etappsegrar totalt
År
1969-1975
1978-1986
1927-1935
1999-2005
1953-1964
1924-1929
1908-1914
1957-1964
1976-1981
20081937-1948
1989-1995
1993-1999
1995-2002
1948-1955
1955-1961
Namn
Eddy Merckx (BEL)
André Leducq (FRA)
André Darrigade (FRA)
Francois Faber (LUX)
Freddy Maertens (BEL)
Mark Cavendish (GBR)
Gino Bartali (ITA)
Mario Cipollini (ITA)
Erik Zabel (GER)
Luison Bobet (FRA)
Charly Gaul (LUX)
Not: Om annat ej anges inkluderar detta även prologer och tidstempon
Antal slutsegrar per land
Antal
36
18
13
10
9
4
2
1
Land
Frankrike
Belgien
Spanien
USA
Italien
Luxemburg
Schweiz, Holland
Irland, Tyskland
Antal etappsegrar
34
28
25
22
22
20
19
16
15
15
12
12
12
12
11
11
Bergspriset, ungdomstävlingen och poängtävlingen
Bergspriset (vit tröja med röda prickar)
1980
1981
1982
1983
1984
1985
1986
1987
1988
1989
1990
1991
1992
1993
1994
Raymond Martin (FRA)
Bernard Vallet (FRA)
Robert Millar (GBR)
Luis Herrera (COL)
Luis Herrera (COL)
Steven Rooks (NED)
Gert-Jan Theunisse (NED)
Daniel Claveyrolat (FRA)
Claudio Chiapucci (ITA)
Claudio Chiapucci (ITA)
Tony Rominger (SUI)
Richard Virenque (FRA)
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
Christophe Rinero (FRA)
Santiago Botero (COL)
Laurent Jalabert (FRA)
Michael Rasmussen (DEN)
Michael Rasmussen (DEN)
Mauricio Soler (COL)
Carlos Sastre (ESP)
Franco Pellizotti (ITA)
Anthony Charteau (FRA)
Ungdomstävlingen (vita ungdomströjan återinfördes 2000)
2000
2001
2002
2003
2004
Francisco Mancebo (ESP)
Oscar Sevilla (ESP)
Ivan Basso (ITA)
Denis Mentjov (RUS)
Vladimir Karpets (RUS)
Poängtävlingen (grön tröja)
1980
1981
1982
1983
1984
1985
1986
1987
1988
1989
1990
1991
1992
1993
1994
Rudy Pevenage (BEL)
Freddy Maertens (BEL)
Sean Kelly (IRL)
Sean Kelly (IRL)
Frank Hoste (BEL)
Sean Kelly (IRL)
Eric Vanderaerden (BEL)
Jean-Paul van Poppel (NED)
Eddy Planckaert (BEL)
Sean Kelly (IRL)
Olaf Ludwig (GER)
Djamolidine Abdoujaparov (UZB)
2005
2006
2007
2008
2009
2010
Jaroslav Popovitj (RUS)
Damiano Cunego (ITA)
Andy Schleck (LUX)
Andy Schleck (LUX)
Andy Schleck (LUX)
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
Erik Zabel (GER)
Erik Zabel (GER)
Erik Zabel (GER)
Erik Zabel (GER)
Erik Zabel (GER)
Erik Zabel (GER)
Robbie McEwen (AUS)
Baden Cooke (AUS)
Robbie McEwen (AUS)
Thor Hushovd (NOR)
Robbie McEwen (AUS)
Tom Boonen (BEL)
Oscar Freire (ESP)
Thor Hushovd (NOR)
Alessandro Petacchi (ITA)
Tour de France - historia
1903 - starten
Precis som i fallet med Giro d’Italia finner man upprinnelsen till Tour de France i
konkurrensen mellan två tidningar. 1903 var den franska sporttidningen L’Auto illa
ute. Konkurrenten Le Velo hade vunnit en varumärkestvist mot tidningen som var
tvungen att korta sitt namn från L’Auto-velo till L’Auto. För att motverka effekterna av
namnbytet kom L’Autos redaktör Henri Desrange fram till att ett stort cykellopp skulle
skapa uppmärksamhet och höja upplagorna.
Den 19 januari 1903 tillkännagavs planerna på ”Det största cykelloppet i hela
världen. Ett lopp mer än en månad långt: Paris till Lyon till Marseille till Tolouse till
Bordeaux till Nantes till Paris”. Anmälningsavgiften låg på 20 franc. En summa som
tydligen var lite för saftig, en vecka innan den planerade starten 21 maj hade endast
15 cyklister anmält sig. Loppet sköts då upp till den 1 juli och den totala prissumman
höjdes till 20 000 franc.
Tydligen var mer pengar den rätta melodin för snart hade ytterligare 60 cyklister
anmält sig. Starten sköts upp ytterligare en gång till den 19 juli men när den förste
vinnaren Maurice Garin hade gått i mål kunde man konstatera att den allra första
upplagan av Tour de France hade blivit en stor succé.
Grundidén med loppet; att det skulle gå genom hela landet i etapper och att den
totala tiden skulle räknas har genomsyrat Tour de France från starten fram till nu och
en annan viktig idé Henri Desgrange hade var att ändra rutten av loppet från år till år
för att hålla intresset uppe.
Det tog förstås några år för Tour de France att finna sitt rätta format. 1905 dök de
första bergsetapperna upp i rutten och längden på loppet ökade successivt från
premiärårets 2428 km till över 4 000 och sedan över 5 000 kilometer.
Tour de France genom decennierna
10-talet: maillot jaune och Col du Tourmalet
1910 figurerade för första gången en etapp i Pyrenéerna och året därpå korsade man
Alperna – ett Tour de France utan dessa två beståndsdelar är otänkbart idag. Vid
utbrottet av 1:a världskriget var Tour de France väletablerat som världens förnämsta
cykellopp, något som det fyraåriga uppehållet inte skulle komma att rubba. Efter
uppehåll för 1915-1918 var touren tillbaka 1919 med en viktig nyhet. Mitt under
loppet infördes den gula ledartröjan, ”maillot jaune”, för att publiken lättare skulle
kunna se vilken ledaren var under loppet.
20-talet: en svacka
Touren i en liten kris. Loppet blir allt längre och 1927 är den totala distansen hela
5 745 km. Oftast lyckas endast runt en femtedel av de startande slutföra loppet.
Dessutom har franska cyklister svårt att vinna loppet, i stället dominerar belgarna.
Något som påverkar intresset på hemmaplan.
30-talet: media gör intåg
1930 införs nya regler som bl a innebär att endast nationslag får delta istället för lag
kontrollerade av cykelfabrikanter som tidigare. Den totala distansen kortas och ligger
på runt 4 500 km. En publicitetskaravan skapas som följer loppet på vägarna för att
skapa intresse och 1930 startar man radiosändningar. 1934 körs det första officiella
tempoloppet.
40-talet: krigsuppehåll
1940 dör Tour de Frances skapare Henri Desrange. Den tyska ockupationsmakten
försöker övertala hans efterträdare Jacques Goddet att genomföra loppet även under
2:a världskriget men denne vägrar och Tour de France återupptas inte förrän 1947.
1949 vinner Gino Bartali Tour de France - 10 år efter sin första totalseger 1938, ett
rekord som står sig än i dag. 1949 debuterar italienaren Fausto Coppi, en av de
största cyklisterna genom tiderna och vinner direkt. Efter detta koncentrerade sig
dock Coppi på det lopp som låg honom varmast om hjärtat som italienare, Giro
d’Italia, och skulle bara vinna Tour de France en gång till 1952.
50-talet: TV och L’Alpe d’Huez
1952 sändes Tour de France för första gången på TV och samma år ingick det
kanske mest mytomspunna berget, L’Alpe d’Huez, för första gången. Mellan 1953
och 1955 blev fransmannen Lousion Bobet den förste att vinna Tour de France 3
gånger i rad. Två år senare, 1957, vann en annan fransman – Jacques Anquetil –
Tour de France för första gången. Anquetils storhetstid skulle dock komma under
nästa decennium
60-talet: Anquetil dominerar
Den tidigare nämnde Jacques Anquetil har sin storhetstid i början av 60-talet. Mellan
1961 och 1964 vinner han Tour de France fyra gånger i rad och blir även den förste
någonsin att nå fem totalsegrar. Anquetils stora styrka var tempoloppen och fram till
en viss Miguel Indurain gjorde entré på 90-talet var han ohotad som den bäste
tempocyklisten i Tour de Frances historia. Under 60-talet drabbades Touren också
av en av sina största tragedier då britten Tom Simpson dog av överansträngning på
Mont Ventoux efter att ha tagit amfetamin. Något som gjorde att dopningstester
infördes året efter. Innan 60-talet var slut hade den andre store cyklisten i Tour de
Frances historia presenterat sig. Eddy Merckx vann för första gången 1969. Under
60-talet deltog även en svensk cyklist för första gången, Göran ”Ökenkungen”
Karlsson, som körde Tour de France 1960.
70-talet: Kannibalen äter upp allt motstånd
Om 60-talet hörde till Anquetil så var belgaren Eddy ”kannibalen” Merckx kungen av
70-talet. Första segern kom 1969 och sedan hann Merckx med 3 segrar till (70-72)
innan Luis Ocana (ESP) stack mellan med en vinst. Merckx hade därmed tangerat
rekordet på 4 segrar i rad och när han återigen vann 1974 var han även i kapp
Anquetil med totalt fem segrar. Ytterligare en stor mästare skulle slå igenom under
70-talet. Bernard Hinault (FRA) vann Tour de France två år i rad 1978-79 och mer
skulle komma senare. Andra viktiga händelser under decenniet var införandet av
bergstävlingen med den rödprickiga bergströjan och tävlingen för bästa unga cyklist
med den vita ledartröjan 1975. Dessutom hölls den första prologen i form av ett
tempolopp 1976.
80-talet: De sista franska hjältarna
Hinault avslutade 70-talet starkt med två raka segrar. 1980 var han tvungen att
avbryta loppet på grund av skada. Därmed missade han chansen att bli historisk som
den förste med fem segrar i rad och den ende med totalt sex segrar. Hinault gick
nämligen vidare till att vinna både 1981-1982 och 1985. I luckan mellan segrarna 82
och 85 fick fransmännen en ny hjälte då Laurent Fignon vann två år i rad. I och med
segern 1985 blev också Bernard Hinault den siste fransmannen att vinna Tour de
France fram till idag. För svensk del svarade Sven-Åke Nilsson för fina insatser då
han 1980 blev sjua och året efter åtta. Han är för övrigt den förste svensken som fått
åka i en av de prestigefyllda ledartröjorna, nämligen den rödprickiga bergatröjan som
han höll i två dagar.
90-talet: Indurain skapar historia
Spanjoren Miguel Indurain startade 90-talet med en 10:e plats men hans tid skulle
komma. Från 1991 till 1995 dominerade Indurain Tour de France totalt och blev den
förste att vinna fem år i rad. Indurain var suverän på tempoåkning och kunde sedan
kontrollera fältet i bergen. 1996 väntade sig alla att Indurain skulle bli förste man till 6
segrar men en dansk vid namn Bjarne Riis snuvade honom på segern och en
besviken Indurain drog sig tillbaka senare samma år efter att ha vunnit OS-guld i
Atlanta. Riis togs 2007 ifrån segern efter att ha erkänt EPO-dopning. Loppet
drabbades även av en stor tragedi 1995 då italienaren Fabio Casartelli kraschade på
en utförslöpa i Pyrenéerna och dog av skadorna. 1998 skrevs svensk cykelhistoria
då Magnus Bäckstedt blev förste och hittills ende svensk att vinna en etapp.
1999-2005: Tour de Lance
1999 startade en ny era i Tour de France då amerikanen Lance Armstrong tog sin
första seger. Detta följdes sedan upp med imponerande starka prestationer 20002002. Året därefter, då Tour de France firade 100 år, var det så dags för Armstrongs
verkliga kraftprov. Skulle han lyckas vinna sin femte raka totalseger och därmed ta
plats i historieböckerna vid sidan av Jacques Annquetil, Eddy Merckx, Bernard
Hinault och Miguel Indurain? Efter hård kamp mot en pånyttfödd Jan Ullrich fick
slutligen amerikanen kliva högst upp på pallen vid Triumfbågen som en sann
legendar. 2004 stod om möjligt än mer på spel då Armstrong hade chans att som
ensam cyklist gå upp på sex segrar, dessutom i följd. Något som skulle visa sig
enklare än alla trott då ingen av konkurrenterna stod att känna igen. Mönstret
upprepade sig 2005, i det som vi då trodde var Texassonens sista framträdande som
proffscyklist.
2006 - 2010: Fula favoriter, spansk dominans och Lance (igen)
Efter Armstrong avslutade karriären 2005 har det varit minst sagt turbulent i Tour de
France. Favoriter har stängts av innan de ens kommit start – Ivan Basso och Jan
Ullrich eller kastats ut under pågående lopp – Alexander Vinokourov, Michael
Rasmussen och Riccardo Riccò.
En tydlig trend har varit den spanska dominansen, samtliga segrare mellan 2006 och
2010 kommer från den iberiska halvön. Alberto Contador har varit den stora
dominanten med segrar 2007, 2009 och 2010 men nu har även en skugga fallit över
honom i och med det positiva clenbuterolprovet i fjolårets lopp. En historia vi
fortfarande inte sett slutet på. Vid sidan av Contador har Andy Schleck från
Luxemburg seglat upp som den store utmanaren med två raka andraplatser med
kapacitet att dominera loppet i framtiden.
I skuggan av detta hann Armstrong med att göra comeback. Främsta syftet var att
väcka uppmärksamhet och dra in pengar till den egna cancerfonden Livestrong men
en storstjärna som han gör inget halvhjärtat och tanken på ytterligare en Tour-seger
fanns där. Så längt räckte det inte men 3:e platsen 2009 visade att takterna
fortfarande satt i. I fjol fick vi se Armstrong för sista gången men då hade tiden hunnit
ikapp den störste som endast mäktade med en 23:e plats i sammandraget.

Mer information får du här.

Transcription

Similar documents

FRA VET informerar nr 1-2011

Team SANTO-Li – de elitidrottare vi sponsrar med SANTO

Mobil dokumentation - Nya arbetssätt med många vinster

Landmannalaugar - Þórsmörk IMG31 Þórsmörk

Trender och utmaningar - idag och imorgon

KROKVIKSBERGETS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING

TIPS (huvudfil) - svenskatipsligan.se