ÅRSBOK 2012

Transcription

ÅRSBOK 2012

Foto: Mia Wikström
ÅRSBOK 2012
Svenska lantbruksproducenternas
centralförbund SLC r.f.
Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f.
Centralförbundsordf.
Kansli Verksamhetsledare
Jurist Ombudsman Informatör Holger Falck
Fredriksgatan 61 A 34, 00100 Helsingfors
tel. (09) 586 0460, fax (09) 694 1358
www.slc.fi, www.facebook.com/SLC.fi, http://extra.slc.fi
fornamn.efternamn@slc.fi
Johan Åberg
Mikaela Strömberg-Schalin
Rikard Korkman
Mia Wikström
Österbottens svenska producentförbund ÖSP
Ordförande Mats Nylund
Kansli Handelsesplanaden 16 B, 65100 Vasa
tel. (06) 318 9200, fax (06) 318 9248
Verksamhetsledare
Jan-Ove Nyman
Ombudsman Fredrik Grannas
Trädgårdsombudsman Susanne West, vik. Bo Linde
Nylands svenska producentförbund NSP
Ordförande
Kansli Verksamhetsledare
Thomas Blomqvist
tel. (09) 601 588, fax (09) 680 2264
Bjarne Westerlund
Åbolands svenska lantbruksproducentförbund ÅSP
Ordförande Kansli Verksamhetsledare Dick Abrahamsson
Engelsbyvägen 8, 25700 Kimito
tel. (02) 423 720
Helena Fabritius
Ålands producentförbund ÅPF
Ordförande Kansli T.f. VD Anders Englund
Ålands landsbygdscentrum, 22150 Jomala
tel. (018) 329 840, fax (018) 329 801
fornamn.efternamn@landsbygd.ax
Henry Lindström
ÅRSBOK 2012
Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC
Österbottens svenska producentförbund ÖSP
Nylands svenska producentförbund NSP
Åbolands svenska lantbruksproducentförbund ÅSP
Ålands producentförbund ÅPF
Innehåll
I. Det ekonomiska läget 2012...................................................................... 7
Allmän översikt.......................................................................................... 7
Jordbruket i Finland.................................................................................. 8
Växtodlingen...................................................................................... 8
Spannmålsmarknaden....................................................................... 10
Husdjursproduktionen...................................................................... 11
II. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund 2012..................... 13
Organisation och medlemmar................................................................. 13
Svenska lantbruksproducenternas centralförbund 2012..................... 15
Landskapsförbundens representanter i förbundsfullmäktige..... 15
Centralstyrelsen.......................................................................................... 16
Revisorer..................................................................................................... 16
Beviljande av förtjänsttecken................................................................... 17
Representation........................................................................................... 18
Utskott........................................................................................................ 21
Utskottens verksamhet............................................................................. 24
Kampanjer, evenemang och projekt....................................................... 34
Kampanj om tydligare ursprungsmärkning........................................... 34
Banderoller påminde konsumenter om inhemsk mat......................... 35
Lokala smaker på Delikatessernas Finland............................................ 36
Kommunalvalskandidater uppmärksammades på lantbruksfrågor... 36
Varför får den minst, som gör mest?..................................................... 37
Ungdomsutbildningen samlade ett femtiotal SLC-unga..................... 38
Matskolor samlade över 100 barn på dagsläger.................................... 39
Skolkampanj informerade elever om matens ursprung....................... 40
SLC:s kvinnodagar hölls i november i Helsingfors.............................. 41
Nyhetsbrev och Facebook-sida stärkte kommunikationen................ 42
Finlands första tävling i spannmålsförsäljning avgjordes under året.42
FFD grundades som stöd för lantbruk i utvecklingsländer................ 43
Landsbygdens Folk - Lantmän och Andelsfolk.................................... 43
Anställda vid SLC, Landsbygdens Folk och LoA................................. 45
SLC:s produktansvarsförsäkring............................................................. 47
SLC:s olycksfallsförsäkring...................................................................... 47
SLC:s skattebevakning.............................................................................. 48
SLC:s medlemsförmåner 2013................................................................ 48
III.Centralförbundets verksamhet 2012...................................................... 50
SLC:s förbundskongress samlades i Vasa.............................................. 50
Motioner som behandlades av kongressen........................................... 51
SLC:s fjärde miljöprogram antogs.......................................................... 53
Förbundsfullmäktige................................................................................. 54
Lantbrukspolitiska frågor under 2012.................................................... 57
Miljö- och markpolitiska frågor.............................................................. 63
Skatte- och socialpolitiska frågor............................................................ 63
Skogsbruket och virkesmarknaderna..................................................... 65
Internationella frågor................................................................................ 67
ÖSP:s årberättelse 2012.................................................................................. 73
NSP:s årsberättelse 2012................................................................................. 119
ÅSP:s årsberättelse 2012................................................................................. 161
ÅPF:s årsberättelse 2012................................................................................. 175
centralförbund SLC r.f.
Redogörelse för 67:e verksamhetsåret 2012
Publikation nr 67
SLC I
I. Det ekonomiska läget 2012
Allmän översikt
Under 2012 hade Finlands ekonomi svag tillväxt och under slutet av året sjönk
tillväxten märkbart mot lågkonjunktur, konstaterar Pellervo ekonomisk forskning PTT i sin översikt. De realpolitiska effekterna av euroområdets treåriga
ekonomiska kris började märkas i Finland. Avtagandet av den ekonomiska
tillväxten började under hösten bromsa den inhemska marknadens tillväxt.
Europas ekonomiska utveckling skuggades av problemen i Grekland och
Spanien. Grekland måste för tredje gången ty sig till stöd från andra EUländer, Europeiska centralbanken och Internationella valutafonden. Under
verksamhetsåret drevs Spanien allt djupare in i eurokrisen och var därför
tvunget att be om stöd för sitt banksystem. Krisen, som hotade eurosystemets framtid, underlättades åtminstone tillfälligt i slutet av året när ECB
förband sig att obegränsat mot vissa villkor stöda problemdrabbade länder.
Lågkonjunkturen, som fick sin början med finanskrisen, lämnar enligt
PTT en lång skugga över Finlands nationalekonomi. Under slutet av 2012
svängde arbetslösheten dock mot uppgång. Förutom konjunktursmässiga
utmaningar har Finlands ekonomi även strukturella problem. Enligt PTT:s
prognoser kommer den ekonomiska tillväxten under de närmaste åren att
bli blygsam. Bruttonationalprodukten uppskattas nå 2008 års nivå tidigast
år 2014.
Europas ekonomiska problem speglades också på den exportinriktade
skogsindustrin. Byggnadsindustrins återhämtning kom ännu inte igång i de
viktigaste exportländerna och efterfrågan på papper var även svag. På cellulosa- och kartongmarknaden var prognoserna däremot betydligt bättre.
Utvecklingen på livsmedelsmarknaden kännetecknades under 2012 av
ökad osäkerhet såväl på marknaden som i politiken på grund av att detaljerna i förnyelsen av EU:s jordbrukspolitik inte fick någon klarhet. Svåra
väderleksförhållanden på olika håll i världen och i Finland minskade odlingsväxternas totala skörd och ökade producenternas kostnader. Den samtidigt
allmänt svaga ekonomiska situationen runt om i världen minskade efterfrågan. Priserna för produktionsinsatser var fortfarande förhållandevis höga
och trots höjda producentpriser kämpade husdjursgårdar med lönsamheten.
Detta syntes särskilt i svinköttsproduktionen. Förändringarna i marknadskonjunkturerna syntes också i konsumentpriserna, och matpriserna steg
snabbare än inflationen.
9
SLC I
Jordbruket i Finland
Den negativa lönsamhetsutvecklingen inom hela jordbruksektorn diskuterades livligt både inom producentorganisationen och samhället. Detta skapade
även ett tryck gentemot landets politiska beslutsfattare. Jord- och skogsbruksminister Koskinen inbjöd livsmedelskedjan i slutet av året till en gemensam
diskussion om lönsamhetsutvecklingen och framtiden. Även statsminister
Katainen deltog i mötet, där regeringsprogrammet beskärningar diskuterades samt hur regeringens matstrategi kan förverkligas. Mötet resulterade i
att jordbrukets lönsamhet kommer att diskuteras i regeringens aftonskola i
början av 2013.
Enligt Lantbrukets forskningscentral (MTT) bibehålls lönsamhetskvoten
för 2012 på 0,5 vilket betyder att endast hälften av jordbrukarens löneanspråk och avkastning på kapital uppfylls. Företagarinkomsten för lönsamhetsgårdarna ligger på ca 22 000 euro.
Foderkostnaderna steg under året med ca 16 % och gödselkostnaderna
med 11 %. Totalt steg kostnaderna med 4,6 %.
Växtodlingen
Enligt Tikes (Jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral)
skördestatistik uppgick spannmålsskörden år 2012 till cirka 3,7 miljarder
kilo. Den låg på nästan samma nivå som år 2011, men vissa förändringar
skedde inom sädesslagen. Skördeskadorna påverkade skörden mer än under
föregående år i fråga om nästan alla växter.
Vetearealen minskade med cirka 10 % från föregående år. Minskningen
gällde främst höstvete eftersom vårvetearealen var nästan oförändrad. Skördeskador påverkade i praktiken inte produktionen av höstvete medan cirka
4 % av såddarealen för vårvete totalförstördes enligt meddelade uppgifter.
Hektarskörden ökade för båda sorterna, men den totala veteproduktionen
minskade med 9 % till 887 miljoner kilo.
Rågarealen minskade med knappt en fjärdedel från år 2011 medan hektarskörden ökade något. Denna ökning kunde dock inte kompensera minskningen i odlingsarealen eftersom rågproduktionen minskade med cirka 18
% till 64 miljoner kilo.
Kornskörden, som 2012 uppgick till cirka 1,6 miljarder kilo, var 4 % större än år 2011. Produktionen av foderkorn låg på fjolårsnivån medan produktionen av maltkorn ökade med 15 procent från år 2011. Skördeskadorna
för korn påverkade främst produktionen av foderkorn, där 4 % av arealen
totalförstördes jämfört med drygt 2 % i fråga om maltkorn enligt meddelade
uppgifter. 10
Havreskörden, som uppgick till cirka 1,1 miljarder kilo år 2012, var 3 % större
än föregående år. Både odlingsarealen och hektarskörden ökade något. Havre
drabbades av de största skördeskadorna inom spannmålsproduktionen. Enligt
meddelade uppgifter totalförstördes 6 % av havrearealen.
Rybsarealen minskade med en tredjedel från år 2011 och därtill totalförstördes cirka en femtedel av arealen enligt meddelade uppgifter. Till följd av
detta minskade rybsproduktionen med 46 % från föregående år och blev
knappt 50 miljoner kilo. Det gick bättre för rapsen, där arealen låg på 2011
års nivå. Hektarskörden av raps minskade något och produktionen gick ned
till 24 miljoner kilo, en minskning med något över en miljon kilo (-3 %).
Potatisskörden på 489 miljoner kilo blev något bättre än i de förhandsuppgifter som publicerades i november. Den är ändå en av de minsta potatisskördarna genom alla statistikförda år. Orsaker till den dåliga skörden är en
liten odlingsareal, stora skördeskador och dåliga hektarskördar. Potatisskörden minskade med cirka en tredjedel jämfört med år 2011.
Ärtproduktionen minskade med drygt en femtedel från år 2011 på grund
av minskad odlingsareal, skördeskador och mindre hektarskörd. Produktionen var cirka 9,5 miljoner kilo. Odlingsarealen för bondbönor minskade
något, men hektarskörden ökade med över en femtedel. Produktionen av
bondbönor gick upp drygt en tiondel till 22 miljoner kilo. Enligt skördeundersökningens uppgifter om ensilage låg arealen och skörden år 2012 på fjolårsnivå. I fråga om förtorkat ensilage ökade skörden något, men för färskensilerat minskade den med 7 %. Produktionen av torkat
hö gick ned jämfört med år 2011, främst till följd av minskad skördeareal. Sockerbetsskörden, som uppgick till 398 miljoner kg år 2012, minskade
med 41 % jämfört med föregående år. Minskningen beror på både minskad
odlingsareal (-18,4 procentenheter) samt sämre hektarskörd än skörden i
medeltal.
Trädgårdsföretagen minskade år 2012 med 6 % till 4 050 trädgårdsföretag.
Arealen för frilandsproduktion minskade med 4 % till 15 729 hektar medan
växthusarealen minskade med 6 % till 401 hektar. Grönsaksskörden på friland var 151 miljoner kilo, av vilket 56 miljoner kilo var morot. Jordgubbsskörden på 14 miljoner kilo var exceptionellt god. Grönsaksproduktionen i
växthus uppgick till cirka 76 miljoner kilo, varav 38 miljoner kilo tomat och
34 miljoner kilo gurka. Produktionen av krukgrönsaker slog nytt rekord med
87 miljoner krukor. Av detta var 69 miljoner krukor sallad.
11
SLC I
SLC I
Spannmålsmarknaden
I början av året sågade börspriserna för spannmål långt på samma nivå som
i slutet av 2011. Den osäkra prisutvecklingen berodde dels på att torkan i
Sydamerika sänkte förväntningarna på sojaskörden i Argentina och Brasilien.
Dels påverkade också den svaga ekonomiska tillväxten globalt medan en
minskande konsumtion av spannmål för sin del stävjade prisutvecklingen.
Inför spannmålsmarknadsåret 2012/13 förväntades också odlingsarealerna
öka och därmed såg skördeutsikterna rätt så ljusa ut i olika delar av världen.
Redan i början av skördesäsongen började de optimistiska skördeförväntningarna grusas. Höstvetesbestånden hade övervintrat dåligt på många håll,
bland annat i områdena kring Svarta havet, Ukraina, Ryssland och också i
Europa. Det fanns också stora förväntningar på att den rekordlåga globala
majsbalansen skulle förstärkas under året. I början av juli korrigerades produktionssiffrorna för majs i USA kraftigt nedåt; torkan och de rekordhöga
temperaturerna i stora delar av USA hade orsakat stora skador på majs- och
sojaväxtbestånden. De stigande majspriserna drog med sig de övriga spannmålen i ett prisrally. I Europa steg börspriset för kvarnvete på en månad under juni-juli med 50-60 euro per ton från kring 210 euro per ton till 270 euro
per ton. I Internationella spannmålsrådets juliprognos minskade majsproduktionen med 53 miljoner ton jämfört med månaden förut. Detta är något
av ett rekord gällande förändring från en månad till en annan. 50 miljoner
ton av nedskärningen härrörde sig från den minskande produktionen i USA.
I samma veva skrev IGC ned också konsumtionssiffrorna för spannmål, vilket kan betecknas som ett trendbrott i en situation där konsumtionen stadigt
har ökat under de senaste åren. Detta utjämnade effekten av produktionsminskningen på slutlagren av spannmål. I början på 2013 beräknades den
globala konsumtionen på 1820 miljoner ton överskrida produktionen, 1780
miljoner ton, med cirka 40 miljoner ton. Produktionen 2012/13 var cirka 70
miljoner ton lägre än föregående år 2011/12, då den högsta globala skörden
någonsin presterade.
I augusti-september var pristoppen för året uppnådd och bilden över utbud och efterfrågan började klarna. Speciellt fodersäden hölls på en hög
nivå på grund av den ansträngda balansen för fodersäd. Trots att priserna
trendmässigt sjönk under hösten lopp, var priserna fortsatt på en mycket
hög nivå historiskt sett. På grund av den höga prisnivån fanns det redan på
hösten förväntningar om att odlingsarealerna 2013/14 skulle öka, vilket för
sin del påverkade prisutvecklingen svagt sänkande.
I Finland var odlingen av spannmål ungefär på samma nivå som 2011.
Marknaden utvecklades positivt för samtliga spannmålsslag under 2012 beroende på den internationella prisutvecklingen. De lägsta priserna var i regel
12
i början av året och priserna steg framtill hösten när prisutvecklingen började plana ut. Skillnaden mellan priset för kvarnvete på Parisbörsen och
kontantpriset i Finland varierade under året mellan 25-50 euro per ton under
börspriset. Veteproduktionen uppgick till cirka 0,890 miljoner ton och den
inhemska konsumtionen till 0,670 miljoner ton. Exportbehovet är 25 % av
produktionen. Rågproduktionen, som ligger på 0,064 miljoner ton, underskrider fortsättningsvis den inhemska konsumtionen. Kornproduktionen
och den inhemska konsumtionen är mer eller mindre i balans. Produktionen
uppgick till 1,60 miljoner ton. Havreproduktionen uppgick till 1,10 miljoner
ton och den inhemska konsumtionen till 0,70 miljoner ton. Exportbehovet
uppgår till cirka 35 % av den årliga produktionen.
Husdjursproduktionen
Mjölkproduktionen sjönk under året med 0,1 % jämfört med året tidigare.
Den totala mjölkproduktionen var 2 188,4 miljoner liter. På AB-området
sjönk produktionen med 1 % och på C-området steg produktionen med
0,2 %. Landets landskvot är 2 510,7 milj. liter. Mjölkmängderna påverkades
under året av den dåliga foderkvaliteten och förhållandet mellan foder och
pris. Även dräktighetsresultaten påverkade medelproduktionen. Den ekologiskt producerade mjölken steg med 19,7 % och invägningen till mejerierna
är 37,6 milj. liter. Tyvärr ökade även importen av mjölk till landet med 5,7 %
vilket motsvarar 53,3 milj. liter. Producentpriset på mjölk låg i snitt kring 40
cent/liter och på EU-nivå kring 33 cent/liter.
Mjölkproduktionen i EU steg under året med ca 1 % och många EU-länder ligger väldigt nära landskvoten, vilket ger indikationer att produktionen
kommer att öka då mjölkkvoterna slopas 2015.
Importen av ost ökade under året med hela 17 %. Importen av ost förutspås att ytterligare öka. Den ökade importen av ost syns även i att konsumtionen av ost steg med 5,3 %. Även konsumtionen av smör och grädde steg.
Den totala köttproduktionen sjönk under året jämfört med 2011 med 1,4
%. Den största minskningen hade svinköttet där produktionen gick ner med
4,5 %. Även nötköttsproduktionen gick ner med 2,9 %. I motsatt till övriga
produktionsgrenar ökade produktionen av broiler och kalkon. I Europa gick
svinslakten ner med 1,3 % och nötslakten med 4,1 %. Nötköttspriserna
ligger fortsättningsvis i Finland under EU:s medeltal. Svinsektorn kunde
i slutet av året bibehålla den positiva prisutveckling som rådde under året
jämfört med prisutvecklingen i EU. Produktionen av fjäderfäkött slog nytt
rekord under fjolåret, främst genom ökningen av mängden producerat kycklingkött. Totalt producerades drygt 107 miljoner kilo fjäderfäkött, dvs. sex
procent mer än föregående år.
13
SLC I
SLC I
Äggproduktionen var ca 62 milj. kg, vilket ligger på den nivå äggproduktionen var före omläggningen till nya burtyper. 63 % av äggen produceras
i trivselburar och 33 % är frigående. 4 % av äggproduktionen är ekologisk.
Producentpriserna i Finland ligger ännu under medelpriset för Sverige och
Danmark som har liknande salmonellastatus som Finland.
14
SLC II
II. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund 2012
II. Svenska lantbruksproducenternas
centralförbund 2012
Organisation och medlemmar
Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f.:s verksamhetsområde omfattar svenska Österbotten, svenska Nyland, svenska Åboland och
Åland. Medlemmar av centralförbundet är enligt stadgarna Österbottens
svenska producentförbund r.f. (ÖSP), Nylands svenska producentförbund
r.f. (NSP), Åbolands svenska lantbruksproducentförbund r.f. (ÅSP), Ålands
producentförbund r.f. (ÅPF), Skogsägarförbundet Kusten och Åbolands
skogsägarförbund.
Stödande medlemmar är Mejeriandelslaget Milka och Finlands Pälsdjursuppfödares Förbund. Inom landskapsförbunden är personmedlemmarna
organiserade i avdelningar.
Under verksamhetsåret 2012 uppgick organisationens totala medlemsantal,
som fördelar sig på 70 lokalavdelningar, till 12 175 personer. Den sammanlagda åkerarealen uppgick till 166 274 ha åker och skogsarealen till 220 868
ha skog. Utöver detta uppgick antalet skogsägarmedlemmar i Skogsägarförbundet Kusten till 78 medlemmar och 2 108 hektar. Åboland saknar skogsägarmedlemmar. Utöver personmedlemmar räknar centralförbundet genom
sina landskapsförbund flera ekonomiska organisationer som medlemmar.
SLC:s medlemsantal och arealförhållanden 2012
Förbund Aktiva gårdar Trädg. Växthus m2 Stödande Åker ha
Skog ha
Medl. tot.
ÖSP
2 860
227
705 572
370
80 143 103 263
7 154
NSP
1 487
19
41 697
309
61 705
79 277
3 415
ÅSP
356
-
6 475
84
13 572
23 468
699
ÅPF
409
-
27 154
67
10 854
14 860
907
SLC
5 112 246
780 898
830
166 274 220 868
12 175
15
SLC II
SLC:s organisationsstruktur 2012
Medlemmar 12 175 st.
Lokalavdelningar 70 st.
ÖSP
35 lok. avd.
NSP
19 lok. avd.
ÅSP
8 lok. avd.
ÅPF
8 lok. avd.
Åbolands
Skogsägarförb.
Skogsägarförbundet
Kusten
Skogsdelegationen
Fullmäktige
25 ledamöter
Specialutskott
Styrelsen
7 ledamöter
SLC:s kansli
Landsbygdens Folk
16
Arbetsutskott
4 ledamöter
centralförbund 2012
Centralförbundets högsta beslutande organ är förbundsfullmäktige. Som
ordförande för förbundsfullmäktige fungerande under år 2012 lantbrukaren
Stefan Thölix från Korsholm. Som första vice ordförande fungerade agrolog
Anders Rosengren från Borgå och som andra vice ordförande jordbrukare
Jan Salmén från Saltvik.
Landskapsförbundens representanter i förbundsfullmäktige:
Ordinarie medlemmar: Suppleanter:
ÖSP
Staffan Gåsström, Karleby
Henrik Biskop, Kronoby Mats Enqvist, Pedersöre Matts Samulin, Pedersöre Henrik Strandberg, Nykarleby Mikael Österberg, Vörå Stefan Thölix, Korsholm Christer Finne, Korsholm Martin Edman, Malax Jan-Henrik Lillbåsk, Närpes Bengt Eklund, Närpes Susan Englund, Kristinestad Jessica Flöjt, Kronoby
Helena Broända, Kronoby
Karita Nynäs, Larsmo
Jim Finell, Pedersöre
Stefan Södergård, Vörå
Jonas Holm, Vörå
Christer Kull, Korsholm
Johanna Nyman, Korsholm
Roger Backholm, Korsnäs
Hans Vikstrand, Närpes
Johanna Smith, Närpes
Anders Lillandt, Kristinestad
NSP
Anna Alm, Raseborg Anders Wasström, Raseborg Kaj Klinge, Sjundeå Kim Männikkö, Kyrkslätt Gösta Lundström, Sibbo Anders Rosengren, Borgå Hans Boije, Mörskom Jaakko Mäkelä, Vanda
Tage Eliasson, Raseborg
Kim Forsman, Ingå
Mårten Malmström, Esbo
Johan Liljeström, Sibbo
Robert Haglund, Borgå
Anders Mickos, Lappträsk
ÅSP
Gustav Ekholm, Kimitoön
Peter Lundström, Pargas
Bo-Erik Nyström, Pargas Mats Hagman, Kimitoön
Bert-Ove Johansson, Pargas
Birgitta Rosenberg, Pargas
17
SLC II
SLC II
ÅPF
Niklas Mörn, Saltvik Jonas Lundberg, Finström
Jan Salmén, Saltvik Hannah Nordberg, Vårdö
Ralf Fagerholm, Hammarland
Adam Söderlund, Saltvik
Representanter för de stödande medlemsföretagen kallas till förbundsfullmäktiges möten.
Centralstyrelsen
Centralstyrelsen består av centralförbundsordförande, första och andra vice
ordförande samt fyra medlemmar jämte personliga suppleanter. Centralstyrelsen utses årligen vid förbundsfullmäktiges höstmöte. Styrelsen sammanträdde
till nio protokollförda möten under 2012. Fullmäktigeordförande Stefan
Thölix kallas som sakkunnig till styrelsens möten.
Centralstyrelsen hade följande sammansättning under året:
Medlem
Personlig suppleant
Ordförande Holger Falck, Sibbo
Henrik Wikholm, Borgå
I. vice ordförande Mats Nylund, Pedersöre
Jonny Kronqvist, Nykarleby
II. vice ordförande Dick Abrahamsson, Pargas Mårten Forss, Kimito
Thomas Blomqvist, Raseborg
Thomas Antas, Lappträsk
Anders Englund, Vårdö
Tage Eriksson, Jomala
Tomas Långgård, Malax Martin Jakas, Vörå
Martin Westerberg, Närpes
Bo Storsjö, Kristinestad
Styrelsens arbete fungerar enligt en intern ansvarsfördelning av sakfrågor
mellan styrelsemedlemmarna.
Revisorer
Som revisorer fungerade lantbruksrådet Nils-Anders Granvik, lantbrukare
Sune Eliasson och CGR-revisor Mikael Söderlund. Som suppleanter fungerade agronom Thomas Alm, merkant Ulla Eriksson och agrolog Cay Blomberg.
18
Beviljande av förtjänsttecken
LF/Mathias Luther
Centralstyrelsens andra vice ordförande Dick Abrahamsson tilldelades Förtjänstkorset av Finlands Vita Ros orden i samband med självständighetsdagen
2012.
Centralstyrelsens II. vice ordförande Dick Abrahamsson tilldelades
Förtjänstkorset av Finlands Vita Ros orden.
19
SLC II
SLC II
Representation
MTK:s skogsdirektion
Stefan Thölix
MTK:s sockerbetsutskott Cay Blomberg
MTK:s potatisutskott Jan Porander
MTK:s trädgårdsutskott Ove Grandell
MTK:s köttutskott (samarbetsdelegation) Tomas Långgård
– svinsektion Tomas Långgård
– nötsektionen Johan Snickars
– fårsektionen Mårten Forss
– fjäderfäsektionen Fredrik Ström
MTK:s äggutskott Robert Kuuttinen
MTK:s mjölkutskott Mats Nylund
MTK:s handelspolitiska utskott
Holger Falck
MTK:s spannmålsutskott Erik Brinkas
– maltkornsektionen Peter Lindström
– oljeväxtsektionen Fredrik Grönberg
– utsädessektionen Anders Wickholm
MTK:s miljö- och markpolitiska utskott Mats Eriksson
MTK:s skatteutskott Helena Ålgars/
MTK:s utskott för naturenlig odling Steve Nyholm
MTK:s energiutskott Johanna Nyman
MTK:s landsbygdsföretagarutskott Annukka Larvio-Wikner
MTK:s kvinnoarbetsgrupp Bettina Lindfors/Mia Wikström
MTK:s konsumentarbetsgrupp Bettina Lindfors/Mia Wikström
MTK:s delegation för kvinnliga skogsägareAnna Lemström
JSM:s styrgrupp för revidering
av djurskyddslagen
Jonas Laxåback
JSM:s arbetsgrupper inför CAP2020-beredningen:
– arbetsgruppen för direkta stöd
Jonas Laxåback
– arbetsgruppen för miljöersättning Jonas Laxåback
– arbetsgruppen för LFA Holger Falck
– arbetsgruppen för stöd till
djurens välbefinnande Jonas Laxåback
– arbetsgruppen för strukturstöd Holger Falck
– arbetsgruppen för landsbygdsutveckling Bjarne Westerlund
– arbetsgruppen för riskhanteringsverktyg Rikard Korkman
JSM:s koordineringsgrupp Holger Falck
JSM:s samarbetsgrupp för
verkställande av lantbruksstöden
Holger Falck
20
JSM:s beredningsgrupp för lantbruksstöden Jonas Laxåback
JSM:s arbetsgrupp för verkställande av
lantbruksstöden Jonas Laxåback
JSM:s arbetsgrupp för förenkling av
jordbruksstöden
Holger Falck
JSM:s arbetsgrupp för hållbar användning
av växtskyddsmedel (NAP)
Rikard Korkman
JSM:s arbetsgrupp för skadliga ämnen i
gödselfabrikat Rikard Korkman
JSM:s EU-sektionen för jordbruks- och
livsmedelsfrågor
Rikard Korkman/
Jonas Laxåback
JSM:s ledningsgrupp för gårdsbrukets
energiprogram Rikard Korkman
JSM:s skördeskadedelegation
Jonas Laxåback,
suppl. Rikard Korkman
JSM:s växtskyddsdelegationen
Cay Blomberg,
JSM:s växtskyddsmedelsdelegationen
Cay Blomberg,
JSM:s växtsortsnämnden Rikard Korkman,
suppl. Jonas Laxåback
JSM:s genresursdelegation
Rikard Korkman
Spannmålsbranschens samarbetsgrupp (VYR) Rikard Korkman
SHM:s arbetsgrupp för jordbrukarnas
företagshälsovård
Jonas Laxåback
UM:s sektion för EU/WTO-frågor
Holger Falck
ETU, djurhälsovårdens ledningsgrupp Kristian Westerholm
ETT, SIKAVA-arbetsgrupp
Christer Storfors
ETT, NASEVA-arbetsgrupp
Ola Sandberg
JSM:s uppföljningsgrupp för Fastlandsfinlands
landsbygdsutvecklingsprogram Holger Falck
JSM:s strategiarbetsgrupp Jonas Laxåback
Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR) Rikard Korkman
Landsbygdsnätverkets styrgrupp Rikard Korkman,
suppl. Mia Wikström
Direktionen för gårdsbrukets utvecklingsfond Jonas Laxåback
Svenska lantbrukssällskapens förbund, styrelsenHolger Falck
ANM:s delegation för konsumentärenden
Styrgruppen för finlandssvensk Matskola Bettina Lindfors/
Mia Wikström
21
SLC II
SLC II
Styrgruppen för publikationen LantbruksgaffelnBettina Lindfors/
Mia Wikström
Styrgruppen för Delikatessernas Finland Bettina Lindfors/
Mia Wikström
Föreningen Matinformation r.f., styrelsen Holger Falck
Pensionsskyddscentralens representantskap
Holger Falck,
suppl. Helena Ålgars
Raisio Abp, förvaltningsrådet Holger Falck
LPA:s styrelse Holger Falck
LPA:s delegation Stefan Thölix,
suppl. Tuija Danielsson
LPA:s ersättningsnämnd Jonas Laxåback
LPA:s avbytardelegation Stefan Thölix/
Jonny Kronqvist
LPA:s konsultativa kommission för
avträdelseärenden
Holger Falck
LPA, övervakarna av prövningsverksamheten Holger Falck
Delegationen för FPA suppl. Helena Ålgars/
Delegationen för arbetshälsovård suppl. Helena Ålgars
Rådgivningsdelegationen suppl. Anders Rosengren
Centralskattenämnden suppl. Helena Ålgars
Nylands skatterättelsenämnd suppl. Helena Ålgars
Besvärsnämnden för olycksfallsärenden Helena Ålgars
Konsumenttvistnämndens plenum Helena Ålgars
Försäkringsdomstolens sektion för pensions och olycksfallsärenden suppl. Rikard Korkman
Inhemska trädgårdsprodukter r.f., styrelsen Susanne West
Jordägarnas värderingscentral
Håkan Fagerström,
suppl. Henrik Lindström
Finlands Skogscentral, Kustens regionenhet,
direktionen
Stefan Thölix
Skogsägarförbundet Kusten, styrelsen Stefan Thölix, Holger Falck
Styrelsen för Finlands skogscertifiering Stefan Borgman
Uppföljningsgruppen för Metso-programmet Anna Lemström
Svenska Studieförbundets styrelse suppl. Bettina Lindfors/
Mia Wikström
Utbildningskommissionen för handel,
entreprenörskap, företagsekonomi och
administration samt finansbranschen
22
Walter Ehrströms stiftelse, styrelsen Finlands avdelning av NBC NBC:s arbetsutskott Stödgruppen för husdjursombudsmannen i Bryssel COPA-COGECA, Frukt- och
grönsakssamarbetsgruppen
COPA:s arbetsgrupp för blommor och plantor
COPA:s presidium COPA:s arbetsgrupp för miljöfrågor EU:s rådgivande kommittéer:
– trädgård
Holger Falck
Holger Falck, Jonas
Laxåback, Rikard Korkman
Bettina Lindfors
Rikard Korkman
Bo Linde
Bo Linde
Holger Falck
suppl. Helena Ålgars/
Bo Linde
Utskott
Arbetsutskottet
Ordf. Holger Falck, Mats Nylund, Dick Abrahamsson, Stefan Thölix och
sekr. Jonas Laxåback.
Ekoutskottet
Ordf. Steve Nyholm ÖSP (suppl. Bjarne Mara), Thomas Alm NSP (suppl.
Magnus Selenius), Mikael Söderholm ÅSP (suppl. Gunilla Törnroos), Niklas
Mörn ÅPF (suppl. Johan Mattson) och sekreterare Rikard Korkman.
Finansrådet
Ordf. Holger Falck, Roger Andersson, Håkan Fagerström, Tage Ginström,
Jonas Laxåback och sekr. Gunilla Johansson.
Kvinnoutskottet
Ordf. Johanna Wasström NSP (suppl. Anita Baarman), Susan Englund ÖSP
(suppl. Carita Häger), Anette Blomberg ÅSP (suppl. Johanna Franzén) och
Yvonne Mattson ÅPF (suppl. Hannah Nordberg) och sekr. Bettina Lindfors/
Mia Wikström.
23
SLC II
SLC II
Miljö- och markpolitiska utskottet
Ordf. Markus Johansson NSP (suppl. Gustav Rehnberg), Henrik Strandberg
och Martin Jakas ÖSP (suppl. Henrik Östman), Mats Eriksson ÅSP (suppl.
Gunilla Törnroos), Harry Ekström ÅPF (suppl. Anders Jansson), Håkan
Fagerström och U.B. Lindström SLC och sekr. Helena Ålgars.
Mjölksamarbetsgruppen
Ordf. Mats Nylund och Mikael Åsvik ÖSP (suppl. Henrik Strandberg),
Kristian Westerholm NSP (suppl. Kurt Nilsson), Johan Hermansson ÅSP
(suppl. Sverker Blomberg), Li Söderlund ÅPF (suppl. Jan-Håkan Eriksson)
och sekr. Jonas Laxåback.
Organisationsutskottet
Ordf. Helena Fabritius ÅSP, Jan-Ove Nyman och Fredrik Grannas ÖSP,
Bjarne Westerlund och Gunilla Grönholm NSP, Tage Eriksson/Henry Lindström ÅPF (suppl. Diana Sjöblom/Lars-Johan Mattsson) och sekr. Bettina
Lindfors/Mia Wikström.
Potatisutskottet
Ordf. Jan Porander och Sören Lawast ÖSP, Mikael Karlsson och Roger
Lindroos NSP (suppl. Henrik Kevin), Peter Karlgren ÅSP (suppl. Börje
Franzén), Kenneth Carlson ÅPF (suppl. Tord Johansson) och sekr. Jonas
Laxåback. Henrik Antfolk har kallats som sakkunnig till utskottets möten.
Skatteutskottet
Ordf. Robert Juslin NSP (suppl. Magnus Grönholm), Matias Ålgars och Nina
Hoxell ÖSP, Anders Backas ÅSP (suppl. Kristina Wanström), Bo-Erik Sandell ÅPF (suppl. Sven-Anders Danielsson) och sekr. Helena Ålgars/Mikaela
Strömberg-Schalin.
Skogsutskottet
Ordf. Stefan Thölix, Bengt Lövsund och Bo Storsjö ÖSP, Otto von Frenckell
och Johanna Wasström NSP (suppl. Anders Wasström), Reijo Haapa ÅSP, Jan
Salmén ÅPF (suppl. Leif Sundberg) och sekr. Stefan Borgman. Till utskottets
möten kallas även Magnus Wiksten, Jan Slotte och Fredrik Granberg.
24
Slaktdjursutskottet
Ordf. Tomas Långgård och Johan Snickars ÖSP, Marcus H. Borgström NSP
(suppl. Marjaana Sjöblom), Tage Eriksson ÅPF (suppl. Ingolf Strand), Dick
Abrahamsson ÅSP (suppl. Rikard Norrén) och sekr. Jonas Laxåback.
Socialpolitiska utskottet
Ordf. Tom Brors och Gunda Berg ÖSP, Marjaana Sjöblom NSP (suppl.
Ann-Christine Kjellin-Evertson), Nina Lundström ÅSP (suppl. Marianne
Fabritius), Hannah Nordberg ÅPF (suppl. Agneta Sviberg) och sekr. Jonas
Laxåback.
Sockerbetsutskottet
Ordf. Cay Blomberg ÅSP (suppl. Dan Lindroth), Thomas Blomqvist och
Henrik Kevin NSP (suppl. Johan Andberg), Tom Jansson ÅPF (suppl. Magnus
Kuhlman), Fredrik Ström ÖSP (suppl. Sami Koski) och sekr. Rikard Korkman.
Spannmålsutskottet
Ordf. Erik Brinkas, Fredrik Grönberg och Anders Wickholm NSP, Stig Simons och Martin Edman ÖSP, Peter Lindström ÅSP, Jonas Lundberg ÅPF
(suppl. Sixten Mattsson) och sekr. Rikard Korkman.
Trädgårdsutskottet
Ordf. Tord Sarling ÅPF (suppl. Michael Perander), Kaijus Ahlberg NSP
(suppl. Pauli Lindström), Martin Westerberg, Stig Södergård (suppl. Christer
Finne) och Stefan Skullbacka ÖSP, Anders Ekholm ÅSP (suppl. Edgar Sjövall)
och sekr. Susanne West.
Ungdomsutskottet
Ordf. Mickel Nyström ÅSP (suppl. Mats Eriksson), Sonja Träskman NSP
(suppl. Peter Boije), Samuel Ingves ÖSP (suppl. Daniel Klockars), Erik
Ekström ÅPF (suppl. Fredrik Söderlund) och sekr. Erik Lindroos/Sonja
Träskman.
25
SLC II
SLC II
Utskottens verksamhet
Ekoutskottet
Ekoutskottet sammanträdde inte under året men medlemmarna i utskottet har
träffats en gång i juni inom ramen för styrgruppen för EkoNu! - Ekoprojektet
för Svenskfinland. En annan träffpunkt under året var Ekotankesmedjan som
arrangerades i april av EkoNu!-projektet, Yrkesakademin i Österbotten och
SLC i Korsholm med temat ”Konsumenten i fokus” och samlade 44 deltagare.
EkoNu!-projektet som planerats under några år startade äntligen 2012.
Huvudfinansiärer är NTM-centralerna i Österbotten och Nyland. Projektet
pågår under tiden 1.1.2012–31.12.2014. Planerade verksamhetsåtgärder under
projektperioden är ekomentorskap, där nya ekoodlare kan få hjälp och råd
av mera erfarna ekoodlare, demonstrationsodlingar och observationsskiften,
informationsförmedling, utvecklandet av samarbetsringar, kompetenshöjning
bland ekoodlare och samarbetet mellan nationella och internationella aktörer
inom ekobranschen.
Målgruppen för projektet är huvudsakligen svenskspråkiga jordbruksproducenter i Österbotten och Nyland på grund av finansieringsgrunden.
Förutom nuvarande ekoodlare vill man också nå konventionella odlare som
är intresserade av ekoodling. Projektet eftersträvar ett nära samarbete med
producentorganisationerna i Åboland och Åland. Övriga nära samarbetsparter är rådgivningsorganisationerna och övriga organisationer som verkar
inom ekobranschen.
Utskottet har deltagit i Pro Luomu ry:s verksamhet. Rikard Korkman
fungerar som suppleant i Pro Luomus styrelse.
Kvinnoutskottet
SLC:s kvinnoutskott höll två möten under 2012. Under det första mötet
planerades bl.a. SLC:s kvinnodagar den 15-16 november på hotell President
i Helsingfors och utskottet diskuterade det programförslag som förberetts av
NSP:s representanter och den respons som erhållits av utskottets medlemmar. Mötet behandlade även det med MTK och utrikesministeriet planerade
gemensamma seminariet den 11.10 i Helsingfors om kvinnor som världens
matproducenter i anslutning till internationella landsbygdskvinnans dag.
Även förbundens kvinnoverksamhet gicks igenom. Utskottet informerades
om SLC:s konditionskurs på Siuntion Hyvinvointikeskus i samarbete med
LPA med start i oktober samt SLC:s skolkampanj för hösten 2012. Utskottet
understödde förslaget om fortsatta gemensamma möten med SLC:s socialpolitiska utskott.
26
Utskottets andra möte hölls i samband med SLC:s kvinnodagar. Utskottet
diskuterade vilken riktlinje kvinnoverksamheten inom hela organisationen
kunde ta. Det vore viktigt att nå ut till kvinnor som arbetar utanför gården,
men som tidvis också jobbar på gården. Vidare betonade utskottet vikten
av att kvinnoutskottet kvarstår som ett självständigt utskott, men anser att
kvinnoutskottet inom organisationen aktivare kunde användas som bollplank för t.ex. andra utskott. Utskottet diskuterade rekryteringen av kvinnor
inom organisationens olika led och betonade vikten av en medveten rekryteringen för att få in flere kvinnor i organisations organ. Utskottet konstaterade också att det är viktigt att kvinnliga jordbrukare också intresserar sig
för företroendeuppdrag i producentorganisationen. Även den förbundsvisa
kvinnoverksamheten gicks igenom.
Miljö- och markpolitiska utskottet sammanträdde två gånger under året.
På mötet i februari informerades utskottet om att beredningen av det nya
miljöersättningsprogrammet för jordbruket påbörjats. Siktet är inställt på att
ha Finlands förslag klart till vårvintern 2013. SLC erhöll representation i de
flesta arbetsgrupper som bereder förslaget till miljöersättning.
Utskottet hade huvudansvaret för beredningen av förslaget till nytt miljöpolitiskt program för SLC under vårens lopp. Programmet behandlades på
SLC:s kongress i juni och godkändes slutligen av SLC:s fullmäktigemöte i
slutet av november.
På mötet i november behandlades förslaget till nytt miljöersättningsprogram i detalj och utskottet framförde sina synpunkter med tanke på den
fortsatta beredningen. På det stora hela ansåg utskottet att förslaget har utvecklats i en positiv riktning under beredningens gång.
Mjölksamarbetsgruppen
SLC:s mjölksamarbetsgrupp höll ett möte under året. Samarbetsgruppens
ordförande Mats Nylund, som också representerade SLC i MTK:s mjölkutskott, informerade samarbetsgruppen om de diskussioner som förs kring
ersättande system till mjölkkvoterna som försvinner 2015. Mjölknäringen
har konstaterat att mjölkproduktionen på C-området bör hållas inom de
produktionsbegränsningar som finns i 142-avtalet. Kommissionen har i ett
par sammanhang påtalat vikten av produktionsbegränsningarna. Mjölksektorn
vill inte bli behandlad på samma sätt som den enmagade sektorn och försöker
aktivt komma med egna förslag.
Det utredningsarbete som gjorts inom MTK:s mjölkutskott omfattar bl.a.
27
SLC II
SLC II
utredningar om ett mjölkkobidrag som skulle ersätta det literbaserade stödet
om nuvarande system inte kan fortsätta. Andra alternativ som diskuterats är
modeller där gårdens rätt till mjölkproduktion begränsas på olika sätt. Samarbetsgruppen ansåg att mjölkproduktionsbegränsningen inte får försvåra
mjölkgårdarnas strukturutveckling samt att ”rättigheterna” inte får kapitaliseras.
Utskottet kommenterade även den förändring som görs 2013 då det gäller
den nationella motfinansieringen till de produktionskopplade stöden enligt
artikel 68. Från och med 2013 kommer de produktionskopplade stöden att
helt sakna nationell motfinansiering. Den nationella motfinansieringen har
berört AB-områdets mjölkkobidrag. 2013 beskärs det direkta stödet i samma omfattning som den tidigare nationella motfinansieringen. På detta sätt
kan Finland yrka på mer än 10 % i kopplat stöd i CAP2020. Storleken på
mjölkkobidraget berörs inte av denna förändring.
Potatisutskottet
Potatisutskottet träffades en gång under 2012. På mötet diskuterades
följderna av bortfallet av det nationella stödet. Utskottet såg det inte som
omöjligt att få ut det nationella stödet från marknaden. Svårast har dock
matindustripotatisen som direkt konkurrerar med importerade produkter.
Utskottet diskuterade även ett eventuellt produktionskopplat stöd inom det
direkta stödet. Av de produktionsgrenar som kommissionen föreslår i sitt
förslag till EU:s kommande jordbrukspolitik kan endast stärkelsepotatisen
ha produktionskopplade stöd. Matpotatis kan därmed inte ha produktionskopplade stöd. Finland försöker dock få igenom tillägg till listan med
produktionskopplade stöd där matpotatis och den enmagade sektorn skulle
ingå. Utskottet var dock tveksamt då det gäller matpotatisproduktionens
behov av produktionskopplade stöd. Matindustri- och stärkelsepotatisen
har dock ett tydligt behov.
Utskottet diskuterade även prissituationen och den kommande odlingssäsongen. I och med att växtförädlingsavgifterna för utsäde, den så kallade
TOS-avgiften, kommer till förhandling under slutet året konstaterade utskottet att man då även bör lyfta fram kvaliteten på potatisutsäde och vilka
kontroller som görs på utsäde.
Skatteutskottet
Det skedde inga genomgripande skattereformer under år 2012, varför utskottet inte sammanträdde till möte. Skattefrågorna sköttes genom kansliets
kontinuerliga skattebevakning.
28
LF/Christoffer Thomasfolk
Stefan Borgman sköter SLC:s intensifierade intressebevakning.
Skogsutskottet
Skogsutskottet sammanträdde två gånger under verksamhetsåret, i mars och
oktober. Under året har SLC och skogsvårdsföreningarna inom skogsägarförbundet Kusten förverkligat en tilläggssatsning på skoglig nationell intressebevakning. Utvecklingen inom EU har bidragit till att även skogsrelaterade
ärenden på internationell nivå kräver utökad skoglig intressebevakningen. Den
intensifierade intressebevakningen har under året genomförts som köptjänst
av Södra skogsreviret r.f., vilken praktiskt har utförts av skogsbruksingenjör
Stefan Borgman.
Skogsutskottet följde under året aktivt med arbetet gällande förändringarna i skogslagsstiftningen. Främst gällde det revideringen av skogsvårds29
SLC II
SLC II
föreningslagen och skogslagen. Inom skogscertifieringen har skogsutskottet
tagit del i utvecklingsarbetet för PEFC Finland – Finlands skogscertifiering
rf: s nya strategi för åren 2013-2015.
På nationell nivå har arbetet med beredningen av en ny verksamhetsmodell för skogsägarnas organisering påbörjats. Skogsutskottet har följt med
arbetet och också diskuterat olika möjligheter och deras inverkan på verksamheten i skogsvårdsföreningarna, skogsägarförbunden och MTK/SLC.
Slaktdjursutskottet
Slaktdjursutskottet höll två möten under året. Marknadsåret 2012 var mycket
svårt, framförallt för den enmagade sektorn. Förädlingsindustrin förmådde
inte höja utförsäljningspriserna i samma takt som produktionskostnaderna
steg inom svinsektorn. Detta ledde till en minskning i produktionen som
kommer att försätta in på följande år 2013 då produktionen förutspås understiga självförsörjningsgraden. Produktionen kommer då att vara under 200
miljoner kg, vilket skedde redan 2012. Även broiler- och kalkonproduktionen
hade ett utmanande år.
Utskottet behandlade de första utkasten till statsrådets förordning för
svinhushållning. Utskottet konstaterade redan från början att Finland kommer att införa produktionsbegränsningar som går längre än kraven enligt
EU:s svindirektiv, vars övergångsperiod upphör 1.1.2013. Utskottet konstaterade även att diskussionen om grisningshäckar och kastreringen gått in
på fel spår. I slutet av året godkände statsrådet slutligen förordningen för
svinhushållning.
Under våren 2012 kunde nöt- och svinproducenterna ansöka om nya avtal för produktionsdjurens välbefinnande. Utskottet ansåg att stödnivåerna
förbättrats men att det fanns vissa oklarheter med tilläggsåtgärderna som
utskottet önskade att jord- och skogsbruksministeriet och Mavi skulle klargöra. I slutet av året framkom att intresset för stödformen var betydligt större än det reserverade anslaget, vilket dock inte påverkar nivåerna på stödet.
Revideringen av djurskyddslagen inleddes under 2012 med offentliga informationstillfällen och utlåtanden. Utskottet ansåg här att man bör ta upp
att den finländska husdjursproduktionen redan delvis slagits ut på grund
av strängare produktionskrav. Samma produktionskrav ställs inte på importerade husdjursprodukter. Beredningen av djurskyddslagen fortsätter 2013.
Det socialpolitiska utskottet sammanträdde två gånger under året. På det
första mötet diskuterades regeringens beskärningar av motfinansieringen till
30
LFÖPL-avgifterna och för avbytarverksamheten. Regeringen riktade även
beskärningar till avträdelsesystemet. Utskottet konstaterade att de förslagna
beskärningarna måste riktas så att det inte drabbar de aktiva jordbrukarna så
hårt. För avträdelselagens del konstaterades att de förändringar som är aktuella
kommer att ge ett sämre underlag för den kommande avträdelsestödslagen,
ifall en sådan fås, i och med att avträdelseåldern troligtvis kommer att höjas
från nuvarande 56 år vid generationsväxling.
I samband med det riksomfattande ramavtalet 2011 beslöts även att en
arbetsgrupp ska tillsättas för att utreda möjligheterna att utveckla företagshälsovården så att jordbruksföretagarnas arbetskarriär kan förlängas
samt minska jordbrukarnas arbetssjukdomar. Utskottet konstaterade att
företagshälsovården fungerar på olika sätt inom SLC:s verksamhetsområde. På vissa områden prioriteras jordbrukarnas företagshälsovård inom
de kommunala organen väldigt lågt. På andra områden finns det aktiva
företagshälsovårdare och en aktiv samarbetsgrupp kring företagshälsovården. Då det gäller bristerna i företagshälsovården konstaterade utskottet att gårdsbesöken görs för sällan och ofta av personer som inte
har tillräckligt med kunskap om jordbruk. Ifall man vill förbättra företagshälsovården och anslutningen bör kommunerna satsa på personal,
gårdsbesöken bör utföras inom utsatt tid samt samarbetsgrupperna i
kommunerna bör aktiveras.
Sockerbetsutskottet
Sockerbetsutskottet sammanträdde två gånger under året. På mötet i mars
utvärderade utskottet det nya branschavtalet som parterna kom överens om
i början av januari. Utskottet konstaterade att det finns fortsättningsvis ett
tryck på att betpriset måste höjas ytterligare trots det färska branschavtalet.
Mycket tydde på att den finländska sockerkvoten inte skulle komma att uppfyllas under året. Sucros arrangerade också odlartillfällen för att hitta nya odlare.
Utskottet föreslog bland annat gratis frön till de odlare som utökar sin areal
och överlag en snabbare och bättre informationsgång mellan odlarna och
Sucros. Utskottet efterlyste snabba konkreta åtgärder från industrins sida.
Odlingssäsongen för sockerbetor påverkades också negativt av den blöta
hösten.
På mötet i december diskuterades branschavtalsförhandlingarna. MTK:s
sockerbetsutskott tog initiativ till att starta nya prisförhandlingar med Sucros
den 30 november för att höja priset på betorna till en konkurrenskraftig nivå.
SLC:s utskott ansåg att förutom priset på betor bör också kilometergränsen
för fabrikens transportersättning höjas märkbart från nuvarande 130 km för
att säkerställa tillgången av betor också från lite längre avstånd från fabriken.
31
SLC II
SLC II
Man betonade också vikten av att det finns tillgång till odlingskonsulenttjänster på heltid, även på svenska. Odlarna såg det som positivt att Sucros
äntligen utsett en ny VD, Juri Jolkkonen, som trädde i tjänst från årsskiftet
2012/13.
Spannmålsutskottet
Spannmålsutskottet sammanträdde två gånger under året. Under våren diskuterades marknadsutsikterna inför hösten. Marknaden var fortsättningsvis
känslig trots god tillgång på vete, men mycket små slutlager för majs. Torkan i
Sydamerika, som är ett viktigt majsproduktionsområde, utlöste spannmålsrally
tidigare under våren. Utskottet konstaterade att världen kommer att behöva
en ytterligare rekordskörd 2012 för att stabilisera de globala spannmålslagren.
Det fanns tecken på torka i Europa, Ryssland och USA som begränsade
skördeförväntningarna.
På mötet i november konstaterades att spannmålsbalansen hade försvagats för varje månad som gått under hösten, speciellt för fodersäd (majs).
Den beräknade konsumtionen av spannmål 2012/2013 minskades också
kraftigt och bröt den stigande konsumtionstrenden som pågått under flere
år. Detta utjämnade för sin del effekten av de lägre produktionssiffrorna,
men detta förhindrade inte den totala spannmålsbalansen att försvagas
jämfört med året förut. Prisutvecklingen för spannmål var positiv under
hösten.
Skördeförhållandena i Finland var på vissa håll mycket besvärliga på grund
av riklig nederbörd under hösten. På det stora hela var ändå både skördemängden och kvaliteten god enligt förhandsuppgifterna i slutet av året.
Utskottet diskuterade också utkastet till nytt miljö- och klimatersättningsprogram för Finland. Det nya programmet baserar sig långt på åtgärder som
visat sig vara fungerande i det nuvarande programmet.
Arbetet med SLC:s och MTK:s utredning om odlarnas aktivare roll i
spannmålskedjan som beställts av PTT pågick under året. Avsikten är att utreda hur odlarna kan ta en aktivare roll inom spannmålsexporten än hittills.
Greppa marknaden-projektet gick in i sitt tredje verksamhetsår genom
att bland annat arrangera en öppen spannmålsmarknadstävling i samarbete
med Avena Nordic Grain. Projektet riktar sig till de nyländska spannmålsodlarna. Året avslutades med en seminariekryssning till Sverige, där också
spannmålstävlingens vinnare, Thure Lindeberg från Sjundeå, utsågs. I slutet
av året planerade projektparterna att förlänga projektet till slutet av 2014.
Projektet har visat sig vara ett lyckat exempel på samarbete mellan producent- och rådgivningsorganisationerna. Projektparterna är SLF, SLC, NSL
och NSP.
32
SLC:s trädgårdsutskott sammanträdde två gånger under året. Under våren
inleddes diskussionen om fortsättningen för de nationella stöden eftersom
stödet till södra Finland omförhandlas samtidigt med CAP-reformen.
Utskottet konstaterade att det är mycket viktigt att även i fortsättningen
kunna betala ut nationella stöd till trädgårdssektorn samt att dagens system
till stora delar fungerar bra och att inga större förändringar eftersträvas.
Diskussionerna som inletts med jord- och skogsbruksministeriet under
2012 fortsätter under 2013. I samband med höstens förhandlingar om de
nationella stöden för 2013 ändrades, i enlighet med SLC:s förslag, datum
för sista planteringsdag för växthusgrödor från sista april till 15 maj. Denna
åtgärd torde hjälpa till att utjämna marknaden och också minska uppvärmningskostnaderna.
Hösten dominerades av flera svåra frågor. En av dessa var det lagförslag
som behandlades och antogs om växters sundhet. Lagen kommer kraftigt
att försämra möjligheterna att få ersättning för skadeangrepp. SLC gav ett
utlåtande som kraftigt kritiserade försämringarna i ersättningssystemet och
var också kallad som sakkunnig till behandlingen i riksdagens jord- och
skogsbruksutskott. Några förbättringar kunde åstadkommas genom den
kritik som SLC och andra organisationer riktade mot lagförslaget, men i allt
väsentligt gick lagförslaget trots allt igenom.
En annan svår fråga under hösten var SOK:s krav på svarta förpackningslådor med begränsad möjlighet för grönsaksproducenterna och
-packerierna att använda sina egna företagsnamn på förpackningarna.
Kraven ledde till en gemensam skrivelse från SLC, MTK och Handelsträdgårdsförbundet riktad till de regionala andelslagen med en vädjan om
att de svarta lådorna inte skulle tas i bruk. Skrivelsen fick stor medial genomslagskraft.
SLC deltog också under året i projektet Greenhouse Carbon tillsammans
med MTT, jord- och skogsbruksministeriet och Handelsträdgårdsförbundet. Inom ramen för projektet utarbetas ett verktyg för mätning av den egna
växthusproduktionens koldioxidavtryck. Verktyget baserar sig på uppgifterna från växthusföretag med olika produktionsinriktningar som fungerar
som pilotväxthus.
Ungdomsutskottet
Ungdomsutskottet sammanträdde en gång under 2012. På mötet gick
utskottet igenom programmet för den första etappen av SLC:s ungdomsutbildning och konstaterade att förberedelserna var välgjorda och antalet
33
SLC II
SLC II
anmälda stort. Därefter planerade utskottet grundligt de två senare av
ungdomsutbildningens tre etapper och kom med förslag till olika besöksmål i enlighet med de överenskomna temaområdena. Verksamhetsledare
Jonas Laxåback informerade utskottet om SLC:s konsumentkampanj, de
kommande betessläppen och om projektet med att filma Matsnacksturnén.
Vidare tog utskottet upp skolkampanjen och tog del av det uppdaterade
materialet i samband med den. En viktig del av mötet var en genomgång
av kommande evenemang för ungdomar på förbundsnivå och utbyte av
verksamhetsidéer.
I samband med SLC:s kongress ordnades en ungdomsträff som bestod
av ett gårdsbesök på Christian Storms biodling i Malax och en framtidsdiskussion. Diskussionen resulterade i en framtidsvision som presenterades på
kongressen av ungdomsutskottets ordförande Mickel Nyström. Utgående
från diskussionen ser ungdomarna ljust på framtiden för det finlandssvenska jordbruket. En ökad direktförsäljning och uppskattning av närproducerade livsmedel ser SLC-unga som en positiv trend och man stöder varmt
en tydligare ursprungsmärkning av inhemska livsmedel. SLC-unga efterlyser
mer investeringsstöd för gårdarnas miljösatsningar och betonar vikten av att
EU:s jordbrukspolitik är långsiktig så att jordbrukarna kan koncentrera sig
på företagandet. Den enskilda jordbrukaren är och bör vara stolt över sitt
yrke och sin produktion.
Liksom tidigare ordnades även i år ett lantbrukspolitiskt seminarium för
agrolog- och hortonomstuderande. SLC-unga deltog också i konsumentarbetet genom att synas på ITU-torget i Lovisa och inför jul kunde man längs
med riksvägarna se de unga producenternas julhälsningar.
Under året sammanträdde organisationsutskottet till tre möten. Utskottet
behandlade bl.a. organisatoriska ärenden och samarbetsprojekt på central och
regional nivå, medlemsförmåner, kurser, konsumentfrågor och kampanjer.
Centrala frågor under året var bland annat:
• arrangemangen inför SLC:s förbundskongress som hölls den 27–28.6 i Vasa
• piloteringen av Matskolan-projektet i Svenskfinland
• konsumentkampanjen som genomfördes under sommaren genom bl.a.
vägbanderoller och tidningsannonsering
• Lantbruksgaffeln 2012 som innehåller statistik om livsmedelsbranschen
• ståupp-pjäsen och videon Matsnack med Anders Slotte
• matmarknaden Delikatessernas Finland som arrangerades i Helsingfors
den 23-25.8
34
• planeringen av SLC:s skolkampanj som startade under hösten
• kommunalvalet som hölls den 28.10 samt vilka frågor SLC lyfte fram inför
valet
• SLC:s Facebook-sidor som lanserades den 7.11
• priskampanjen Varför får den minst som gör mest den 14.11
• SLC:s informationsmaterial och utveckling av organisationens informationsoch marknadsföringsmaterial
• LPA-samarbetet och sociala frågor, bl.a. konditionskursen Kraftkällor i
vardagen
• behovet av kurser och utbildningar.
35
SLC II
SLC II
Kampanjer, evenemang och projekt
Kampanj om tydligare ursprungsmärkning
LF/Cia Hemming
SLC och MTK genomförde tillsammans med Livsmedelsarbetstagarnas förbund SEL den 20.4 en tvåspråkig kampanj för tydligare ursprungsmärkning av
mat. Kampanjen genomfördes på tre orter, i Helsingfors, Borgå och Karleby,
SLC:s ordförande Holger Falck diskuterar livsmedels
ursprung med Veli-Matti Kuntonen, ordförande för
Finlands livsmedelsarbetareförbund, SEL.
36
och uppmärksammades stort bland konsumenter och i media. I och med
kampanjen informerades konsumenter om hur livsmedel presenteras i sina
förpackningar, vilka inhemska ursprungsmärken som garanterar inhemsk mat
och behovet av tydligare märkning av livsmedels ursprung. Under kampanjen
delades informationsmaterial i form av broschyrer, förstoringsglas och Rent
inhemskt-tygväskor till konsumenterna.
Banderoller påminde konsumenter om
inhemsk mat
Mia Wikström
Under sommarmånaderna genomfördes SLC:s konsumentkampanj för den
inhemska matproduktionen genom banderoller som hängdes upp längs med
45 vägbanderoller informerade om inhemsk mat längs landsvägarna i
Svenskfinland.
37
SLC II
SLC II
vägarna i Svenskfinland. Totalt sattes 45 vägbanderoller med två olika motiv
upp i terrängen. Den ena banderollen hade budskapet ”Bönder behövs!” och
illustrerades med mjölkbonden Mikael Österberg jämte ko och den andra bar
budskapet ”Mat nära dig!” som illustrerades med den tidigare spjutkastaren,
konsumenten och tidigare spjutkastaren Mikaela Ingberg och med inhemska grönsaker och rotsaker. Budskapet förstärktes genom annonsering i de
finlandssvenska och åländska dagstidningarna inför midsommaren och på
SLC:s webbsida öppnades även en skild kampanjsida med mera information
för medlemmar, allmänhet och press.
Lokala smaker på Delikatessernas Finland
Den 23-25 augusti ordnades för andra gången matevenemanget Delikatessernas Finland på Järnvägstorget i Helsingfors centrum. Liksom ifjol var
arrangörerna MTK, SLC, MatFinland-temagruppen och Småbryggeriernas
förbund. Över 60 000 besökare bekantade sig med 150 utställares delikata
utbud från 18 landskap och evenemanget upplevdes av både konsumenter
och arrangörer som framgångsrikt. Genom evenemanget har producenter och
tillverkare av närmat fått en möjlighet att presentera sina förstklassiga inhemska råvaror och matevenemanget är ett bra sätt för småskaliga producenter
och konsument att mötas. SLC ansvarade för information, webbsidor och
marknadsföring på svenska samt medverkade med personal och medlemmar
på evenemanget.
Kommunalvalskandidater uppmärksammades på
lantbruksfrågor
Inför kommunalvalet som hölls den 28 oktober uppmärksammade SLC finlandssvenska kandidater om jordbrukarkårens intressen i kommunerna kring
sex olika teman. SLC betonade att det behövs ett starkt jord- och skogsbruk
och en livskraftig landsbygd för att vi skall kunna producera trygg och god
mat från jord till bord. Kommunala beslut kan ha långtgående konsekvenser
för sysselsättningen, ekonomin och miljön i den egna kommunen, men även
för hela regionen och landet. Pamfletten skickades till svenskspråkiga kommunalvalskandidater via e-post. De teman som SLC lyfte upp var: närproducerat stärker lokalsamhället, landsbygden sysselsätter, ta till vara landsbygdens
energireserv, kommunal service viktig för lantbrukare, markplanering som
möjliggör lantbruk samt levande landsbygd.
38
Mia Wikström
SLC:s fullmäktigeordförande Stefan Thölix gav många intervjuer om
producentorganisationernas priskampanj.
Varför får den minst, som gör mest?
Den 14.11 slöt SLC och MTK tillsammans upp till en unik kampanj på tio
orter i landet för att lyfta fram jordbrukets svaga lönsamhet och att producenternas ringa andel av den inhemska matens konsumentpriser är den
minsta i livsmedelskedjan fastän jordbrukarnas arbetsinsats är den största.
På Narinkens torg i Helsingfors centrum, där huvudevenemanget ordnades,
såldes nöt- och griskött, potatis, ägg och bröd till producentpris. På plats
fanns aktiva producenter och förtroendevalda inom producentorganisationerna, som informerade besökarna om den inhemska matproduktionens
svåra lönsamhetssituation och verktygen för att avhjälpa situationen. Över
1 000 personer besökte evenemanget i Helsingfors, där kön av konsumenter
till försäljnimgspunkterna ringlade sig lång. Medieuppbådet var massivt och
kampanjen fick mycket synlighet i hela landet, även utomlands, och budskapet
nådde på så sätt även fram till de som inte besökte kampanjevenemangen. På
SLC:s verksamhetsområde ordnades prisjippot också samma dag i Karleby, där
många konsumenter också slöt upp och kampanjen upplevdes som en succé.
Marknadsföringen av evenemanget sköttes genom annonsering i Hufvudstadsbladet och Helsingin Sanomat, genom informationsspridning via Fa39
SLC II
SLC II
cebook, kampanjsidor på MTK:s och SLC:s webbsidor samt genom pressmeddelanden och -inbjudningar.
Före kampanjevenemangen sammanställde producentorganisationerna en
hälsning till industrin och handeln i form av en flyer, som förbunden, lokalavdelningarna och medlemmarna uppmanades sprider till livsmedelsföretag,
handelsmän och insatsindustrin på det egna området antingen via e-post eller som brev. Övrigt kampanjmaterial fanns i form av broschyr, papperskassar för uppköp samt specialtillverkade etiketter på produktförpackningarna
som visade producentpriset för respektive produkt.
Även efteråt har kampanjen fått mycket uppmärksamhet. Dessutom belönades kampanjen med utmärkelsen Vuoden Markkinointiteko 2012 av tidningen Markkinointi & Mainonta och MARK Finlands Marknadsförbund.
Kriterierna har traditionellt varit att årets marknadsinsats skall nå utöver
sedvanlig marknadsföring och skapa någonting nytt. Enligt prisutdelarna
uppfyllde producentorganisationernas priskampanj klart kriterierna samtidigt som den skapade mycket positiv synlighet och startade en bred samhällsdiskussion.
Ungdomsutbildningen samlade ett femtiotal
SLC-unga
SLC fortsatte traditionen att med några års mellanrum arrangera en ungdomsutbildning för unga producenter. Utbildningen riktade sig till förbundens unga medlemmar som har genomgått generationsväxlingar, studerar
inom näringen eller i övrigt är intresserade av jord- och skogsbruket. Målsättningen med utbildningen är att aktivera och motivera unga producenter till engagemang inom producentorganisationen samt öka deltagarnas
kompetens inom olika sakområden. Utbildningen var indelad i tre etapper
med olika teman. Den första utbildningsetappen arrangerades i Helsingfors
i mars och de följande utbildningsetapperna ordnades i Åbo med omnejd i
slutet av september samt i Vasa i medlet av november.
Den första utbildningsetappens tema var beslutsfattandet inom jord- och
skogsbrukspolitiken, marknaderna för jordbruksprodukter samt producentorganisationernas verksamhet. Etappen gav kunskap om relationen mellan
jordbrukaren, producentorganisationen, myndigheterna och marknaden.
Programmet på den andra utbildningsetappen, som hade temat lantbrukets
energilösningar och landsbygdsföretagande, bestod bland annat av gårdsbesök, presentation av ÅSP:s verksamhetsområde och ett besök på Axxell Brusaby. Deltagarna fick också bekanta sig med företagen Nordkalk och Raisio.
På den tredje etappen ägnades den första dagen åt en busstur genom
40
SLC:s ungdomsutbildning som pågick under 2012 samlade över 50
unga lantbrukare, bl.a. Anette Sjöblom (t.v.) och Jane-Sophie Forsstedt.
ÖSP:s norra verksamhetsområde och bland annat en pälsfarm och ett potatispackeri besöktes. På den andra dagen stod jordbrukarens välmående i
fokus med information om ergonomi och projektet Ekonomiakuten, samt
ett badbesök som avrundning på etappen.
Ungdomsutbildningen, som helt finansieras av SLC, var mycket uppskattad och deltagarantalet uppgick till över femtio personer. Föreläsningarna
och företagsbesöken var givande och intresserade ungdomarna, men det
bästa med utbildningen ansåg de flesta deltagarna vara den sociala biten; att
få nya bekanta, umgås och diskutera med likasinnade unga SLC-medlemmar.
Matskolor samlade över 100 barn till dagsläger
Under sommaren och hösten arrangerades i Finland för första gången fem
stycken Matskolor på svenska, vilka fick ett varmt mottagande bland både
barn och vuxna. Finlands svenska 4H planerade i samarbete med SLC och
Folkhälsans förbund den finlandssvenska Matskolan och dess pilotering
enligt konceptet från Danmarks 4H för att lära barn om hälsosam kost och
motion på ett aktiverande och roligt sätt. Matskolorna lotsades av de lokala
4H-verksamhetsledarna och förverkligades som dagsläger under fyra till fem
41
SLC II
SLC II
på varandra följande dagar för barn i ålder 8-12 år. En av matskolans hörnstenar är användningen av nyttiga och lokala råvaror som presenteras såväl
under kökstimmarna som under studiebesöken till en lantgård på orten. SLC
deltog i projektets styrgrupp samt ansvarade för projektets kommunikation
och gårdsbesök. Efter piloteringen inleddes planering och diskussioner med
jord- och skogsbruksministeriets Kvalitetskedja om finansiering för 2013
med syfte att lansera Matskolan nationellt och som tvåspråkig verksamhet.
Skolkampanj informerade elever om
matens ursprung
Under hösten inleddes SLC:s skolkampanj, som riktade sig till lågstadieskolornas övre klasser och särskilt klass fyra på SLC:s verksamhetsområde.
Skolkampanjen förverkligades som talkoarbete genom lokalavdelningarna och
andra aktiva grupper inom organisationen för att informera elever om matens
ursprung samt om livet och arbetet på gården. SLC upplever det som viktigt
att barnen får en förståelse för matens ursprung och att det är viktigt att vi
i Finland har en egen livsmedelsproduktion. Arbetet att informera barn och
unga om matens ursprung är en del av organisationens kontinuerliga verksamhet, men det är skäl att regelbundet genomföra intensifierade kampanjer
riktade till skolorna.
Inför skolkampanjen uppdaterades även skolbroschyrerna Djuren på
gården och Från jord till bord, som i många år varit ett uppskattat informationsmaterial för barn och unga. Dessutom tryckets sex olika affischer
om matens väg upp som användes bl.a. i samband med skolkampanjen och
andra aktiviteter för barn och unga. Skolorna informerades om kampanjen
via informationsbrev, där också SLC:s färska material presenterades. Informationen och materialet i anslutning till kampanjen samlades på en egen
webbsida www.slc.fi/skolkampanj.asp. Skolor som har önskat beställa material har kontaktat SLC medan bondebesök till skolor koordinerades via
landskapsförbunden och lokalavdelningarna.
I samband med skolkampanjen utlystes även en teckningstävling med temat bondens vardag – djur och matproduktion på gården. Skolor och klasser som deltagit i skolkampanjen fick till och med slutet av december skicka
in teckningsbidrag om hur de upplever jordbrukarens vardag och arbetet
med djur och/eller odlingar på en lantgård. Bland teckningsbidragen utsågs
tio vinnare, vilka belönades med Bonden behövs t-skjortor. Skolkampanjen
fortsätter under våren 2013.
42
Jonas Nord och Fredrik Grannas från ÖSP informerade Replot-Björköby skolas elever om matens väg från jord till bord inom ramen för
SLC:s skolkampanj.
SLC:s kvinnodagar hölls i november i Helsingfors
Den 15-16 november samlades cirka 40 kvinnliga jordbrukare från olika delar
av Svenskfinland till SLC:s 15:e kvinnodagar som ordnades i samarbete med
LPA i centrum av Helsingfors på Hotel Presidentti. Programmet bestod bl.a.
av föredrag om rättsliga frågor, bank- och försäkringsärenden och LPA-trygghet. De sociala frågorna stod i fokus och deltagarna fick en inspirationsdos av
familjerådgivare Barbro Näse kring temat jordbrukarkvinnan som länk och
drivkraft. På programmet fanns även en gemensam middag där deltagarna
fick ta del av lite lättsammare program av Anders Slotte som turnerat i skolor i Svenskfinland med ståuppföreställningen Matsnack med Anders Slotte.
Kvinnodagarna avslutades med besök på matkulturcentret i Fiskehamnen,
där deltagarna guidades runt och informerades om verksamheten på området
som samlar entusiastiska matentreprenörer av olika slag. Kvinnodagarna antog också en resolution om att maximera jordbrukarkvinnors potential, som
bl.a. lyfte fram vikten av att landbygdskvinnors röst tydligare måste höras i
samhället och därigenom också i producentorganisationen. I resolutionen
43
SLC II
SLC II
uttryckte SLC-kvinnorna även sitt stöd för den inhemska matproduktion och
betonade att producenternas låga andel av konsumentpriserna snabbt måste
få en höjning för att den inhemska produktionen skall kunna tryggas, för att
ungdomarna ska ha ett intresse att fortsätta med jordbruk så att finländarna
kan äta inhemsk trygg mat också i framtiden.
Nyhetsbrev och Facebook-sida stärkte
kommunikationen
Under våren infördes ett nyhetsbrev från centralkansliet för att stärka kommunikationen och informationsgången i organisationen. Nyhetsbrevet distribueras
månatligen per e-post till tjänstemän och förtroendevalda inom centralorganisationen, förbunden och lokalavdelningarna. Nyhetsbrevet kan även läsas på
medlemsnätet http://extra.slc.fi. Syftet är att kort informera om aktuella ärenden
och evenemang inom SLC enligt respektive tjänstemäns ansvarsområde.
Den 7 november lanserades SLC:s Facebook-sida, som hittas på adressen
www.facebook.com/SLC.fi. Sidan är till för både SLC:s medlemmar, konsumenter och alla som intresserar sig för inhemsk lantbruksproduktion. Syftet
med sidan är att också i sociala media lyfta fram aktuella jordbruksfrågor,
skapa dialog och informera om aktuella frågor och evenemang. På sidan
publiceras såväl sakfrågor, nyhetsartiklar som mer lättsamma inlägg som står
jordbrukarna och näringen nära. Sidan administreras av i första hand informatören i samarbete med organisationens övriga anställda. Vid slutet av året
hade sidan drygt 200 ”gillare”.
Finlands första tävling i spannmålsförsäljning
avgjordes under året
Tävlingen arrangerades av det nyländska Greppa Marknaden -projekt tillsammans med Avena Nordic Grain Oy. Tävlingen var öppen även för andra
än kursdeltagare och totalt deltog 32 odlare, huvudsakligen från Nyland.
Deltagarna i tävlingen tilldelades totalt 350 ton fiktiv vara uppdelat i 100 ton
kvarnvete, 100 ton maltkorn, 100 ton havre och 50 ton rapsfrö till försäljning.
Målsättningen var att under tävlingstiden 25.1–31.10 sälja spannmålet till ett
så bra pris som möjligt. Några kostnader beaktades inte utan tävlingen var
helt inriktad på försäljningen. För att simulera en verklig situation var det fram
till 15.8. endast möjligt att sälja terminskontrakt antingen på börsen eller till
handeln. Efter den beräknade tröskningstidpunkten 15.8. var det fritt fram att
också sälja till dagspriser. Handelns priser utgick från Avenas prisnoteringar
44
och för vete och raps kunde man också sälja terminskontrakt på börsen enligt
parisbörsens noteringar(NYSE Euronext-Paris). De stora prisfluktuationer
som förekom under tävlingsperioden på cirka 9 månader och skillnaderna i
resultaten visade tydligt hur viktigt det är för spannmålsodlarna att följa med
utvecklingen på marknaden och försöka sälja vid rätt tidpunkt.
Till vinnare i tävlingen utsågs Thure Lindeberg från Sjundeå. Lindebergs
försäljningsstrategi utgick från prissäkring med hjälp av terminskontrakt på
börsen och försäljning av spannmålet på spotmarknaden. På delad andra plats
kom Tom Lemström, även han från Sjundeå och Mats Lobbas från Pernå.
FFD grundades som stöd för lantbruk i
utvecklingsländer
MTK, SLC, ProAgria och Pellervo Sällskapet grundade den 24.9.2012 föreningen Finnish-agency for Food and Forest Development rf (FFD). Syftet
med FFD är att främja människors liv och näringsliv i utvecklingsländer. I
praktiken har FFD ansvar för att övervaka genomförandet av de samarbetsprojekt som MTK redan har initierat och fortsätter samarbete med AgriCord. Under 2012 hade MTK:s medlemsorganisationer samarbetsprojekt i
Etiopien, Nepal, Tanzania och Vietnam och under året inleddes planeringen
av nya projekt från och med 2013 i Nicaragua och Zambia.
Projekten stödde producentorganisationer och andelslag med följande
produktionsområden: skogsbruk, honungs- och mjölkproduktion samt
grönsaks- och fiskodling.
Flera finska föreningar deltog i samarbetsprojekten: skogsvårdsföreningarna i
Koillis-Savo, Kyyjärvi, Ylä-Savo och Päijät-Häme samt Trädgårskvinnorna rf,
Kainuun maa- ja kotitalousnaisten piirikeskus och Finlands fiskodlarförbund r.f.
Landsbygdens Folk –
Lantmän och Andelsfolk
De kraftiga stormarna i landet under mellandagarna 2011 tog en del utrymme
i LF:s spalter i första numret 2012. I början av året kom dåvarande konkurrensverket ut med en rapport som ifrågasatte de två stora handelskedjornas
agerande inom den finländska dagligvarumarknaden. LF satte fokus på förhållandet mellan producent- och konsumentpriser.
Senare under våren behandlade LF bland annat svinförordningen, som då
ännu var under beredning. Förordningen godkändes i statsrådet under hösten.
45
SLC II
SLC II
Inom det politiska området följde LF speciellt aktivt med regeringens beredning av budgetramarna för 2013-2016 och budgeten för 2013. I anslutning till
budgetramarna drabbades jordbruksanslagen av ytterligare nedskärningar jämfört med situationen året före. En signal som näringen tog positivt emot var
att regeringen utlovade en ändring av konkurrenslagstiftningen, detta inte minst
som en följd av konkurrensverkets färska rapport om handelskedjornas makt.
Säkerhets- och kemikalieverket Tukes skärpta regler för besprutning längs
vattendrag fick uppmärksamhet på både nyhets- och ledarplats.
Inför SLC:s kongress i Vasa under sommaren, som tog ställning till förbundets nya miljöpolitiska program, hade LF en serie artiklar med fokus på
jordbruket och miljön. LF bevakade kongressen med både förhandsartiklar
och referat efteråt.
SLC:s styrelse hade utsett ett läsarråd för LoA med Mats Nylund som ordförande och samtidigt representant för de österbottniska läsarna. De övriga
medlemmarna är Maria Wasström-Sarkola och Bengt Nyman från NSP. Föredragande är chefredaktör Micke Godtfredsen. Läsarrådet höll tre möten
under året. Enligt rådets önskemål genomfördes en liten layoutförändring,
bland annat infördes temavinjetter. Enligt rådets riktlinjer försökte redaktionen satsa mer på innehållets kvalitet i stället för mängden material. LoA
försökte även rikta fokus på gårdarnas ekonomiska läge och ge vägkost till
jordbrukarna för att förbättra lönsamheten.
I och med att personalstyrkan i Vasa utvidgades från 1 till 1,6 heltidsanställda, varav 0,6 är avsedd för LoA, blev det också en större prioritering av
Österbotten i LoA.
De årliga kosläppen under försommaren har så småningom blivit något
av ett folknöje och LF var på plats för att bevaka de tillställningar som SLC
ordnat tillsammans med mejerierna.
Regionalt fick nedmonteringen av service för de åländska jordbrukarna,
bland annat det åländska avbytarsystemet, uppmärksamhet i LF.
Redan under våren tydde en del på att potatisodlarna skulle få en svår säsong med låga priser. Senare under sommaren drabbades speciellt Sydösterbotten av kraftiga regn, vilket gjorde att stora arealer med potatis förstördes.
LF satte fokus på potatisodlingen under det mesta av året.
Vårbruket hade framskred med stora variationer och fram emot hösten
blev det klart att man inte skulle räkna med alltför hög kvalitet på skördarna.
När blötan blev alltmer akut på grund av riklig nederbörd försökte många
rädda vad som räddas kunde och körde ut för att tröska trots att marken var
blöt. En hel del blev dock stående på åkern. I anslutning till det blöta höstföret uppmärksammade LF också svårigheterna för djurgårdarna att komma
ut på åkrarna med gödsel och myndigheternas ovilja att bevilja undantagstillstånd att sprida efter 15 november.
46
LF deltog i de finländska lantbruksjournalisternas så kallade Pre Tour för
internationella lantbruksjournalister inför dessas kongress i Sånga-Säby i
Sverige i augusti.
Under NBC:s presidiemöte i Torneå i slutet av augusti kom det fram att
de nordiska bondeorganisationerna håller på att närma sig varandra med
gemensamma initiativ. Det intrycket förstärktes under kommissionär Dacian
Cioloş besök i Lappland i september. LF bevakade båda händelserna.
LF skrev också om det svåra läget för de isländska bönderna i anslutning
till landets förhandlingar om ett EU-medlemskap.
I november skrev LF om EU-parlamentets beslut att skjuta upp behandlingen av CAP-reformen till 2013. Senare på året blev det också klart att
EU:s regeringschefer inte kunde enas om unionens långtidsbudget.
Årets höjdpunkt för producentrörelsen var antagligen det stora konsumentjippot runt om i landet i november där bönderna sålde matvaror för
producentpriser. LF var på plats på Narinken i Helsingfors och kunde även
återge en illustrerad förstahandsrapport från Karleby.
Under hösten skaffade LF:s redaktion ny skriv- och layoutteknik, både
i Helsingfors och i Vasa. Den gamla tekniken packades och samlades i en
container i S:t Karins i anslutning till den kände biståndsarbetaren Gislain
Fabrices hjälpsändning. Materialet adresserades till organisationen för lantbruksjournalister i Kamerun.
Anställda vid SLC, Landsbygdens Folk
och LoA
SLC:
Verksamhetsledare: Agronom, AFM Jonas Laxåback, anställd 1.9.2010.
Jurist: VH Helena Ålgars, anställd 1.9.1995–31.8.2012.
JK Mikaela Strömberg-Schalin, anställd 9.10.2012.
Informatör: PM Mia Wikström, anställd 1.8.2008, moderskapsledig 15.9.2011–
15.7.2012. Vikarierades i kommunikations- och organisationsuppgifter av PM
Bettina Lindfors 1.9.2011–31.8.2012.
Ombudsman (deltid): AFM Rikard Korkman, anställd 1.10.1997.
Ungdomsombudsman (deltid): AFM-stud. Erik Lindroos, anställd 1.9.2011–
31.5.2012, AFM-stud.
Sonja Träskman, anställd 27.8.2012.
Bokförare och kassörska: stud.merk. Gunilla Johansson, anställd 1.1.1990.
Kanslist: merkonom Birgitta Bertell, anställd 1.1.1993.
47
SLC II
SLC II
LF/Maria Österlund
LF/Maria Österlund
Sonja Träskman arbetar deltid
som SLC:s ungdomsombudsman.
LF/Micke Godtfredsen
LFCia Hemming
Mikaela Strömberg-Schalin är
SLC:s jurist sedan oktober 2012.
Maria Österlund anställdes
som ny redaktör på LF.
Christoffer Thomasfolk är LF:s
redaktör i Österbotten.
48
Landsbygdens Folk och LoA:
Chefredaktör: Michael Godtfredsen, anställd 1.9.1999, chefredaktör fr.o.m.
16.5.2008.
Redaktionssekreterare: Mikael Lampén, anställd 1.9.1999.
Redaktör: Tore Snickars, anställd 10.8.2006.
Redaktör: Christoffer Thomasfolk, anställd 9.5.2011.
Redaktör: Andrea Bergman, anställd 1.1.2009, moderskapsledig fr.o.m.
27.12.2011.
Vikarierande redaktör: Cia Hemming, anställd 1.1.2010–31.7.2012.
Vikarierande redaktör: Patrik Simberg anställd 5.9.2012.
Redaktör: Maria Österlund, anställd 5.3.2012.
Redaktör vid LoA: Kim Juslin, anställd 1.1.2006–31.3.2012.
Annonschef: merkonom Bjarne Jansson, anställd 6.6.1995.
Annonssekreterare: typograf Kiiku Behm, anställd 21.11.2001.
SLC:s produktansvarsförsäkring
Alla medlemmar i SLC har en produktansvarsförsäkring. Den ingår i den
medlemsavgift som årligen inbetalas till organisationen. Inga skadefall år 2012.
SLC:s olycksfallsförsäkring
Vid årsskiftet 2012/13 uppgick det totala antalet försäkringar till 2 076 och
under året inträffade 88 skadefall.
Antalet försäkrade 31.12.2012 och antalet skadefall år 2012:
Förbund ÖSP
NSP
ÅSP
ÅPF
SLC
Totalt
Antalet försäkrade Antalet skadefall
1 366 60
587 22
66 0
40 0
17 0
2 076 88
49
SLC II
SLC II
SLC:s skattebevakning
Informationsserien i skattefrågor sänds till lokalavdelningarnas skattebevakningsenheter. Landskapsförbundens kursverksamhet i skattefrågor har erhållit
SLC:s stöd. Tillsammans med lantbruksorganisationerna i Sverige, Danmark
och Norge sker ett kontinuerligt utbyte av information i skattefrågor.
SLC:s medlemsförmåner 2013
MEDIA & NÄTTJÄNSTER
• Landsbygdens Folk & LoA
• SLC:s extranät, http://extra.slc.fi
FÖRSÄKRINGS- & BANKTJÄNSTER
• Aktia Bank Abp – rabatt på banktjänster
• Folksam Skadeförsäkring Ab – rabatt på försäkringsskydd
• Nordea – rabatt på banktjänster
• OP-Pohjola-gruppen – rabatt på bank- och fastighetsförmedlingstjänster
SAKKUNNIG HJÄLP • Jordägarnas värderingscentral – rabatt på rättsliga ärenden och utvärderingsutlåtanden
• Landsbygdens Arbetsgivareförbund – rabatt på medlemsavgift
• SLC:s EU-blankettombud 2013
• SLC:s kursverksamhet för medlemmar
• SLC:s rådgivning – skatte- och juridiska frågor
ENERGI • Neste Oil – rabatt på bränsle
• Sanup – rabatt på Q8Oils och 77 Lubricants smörjmedels- och oljeprodukter
• Skapat Energia Oy – konkurrensutsättning av elavtal
• St1 – rabatt på bränsle
• Woikoski – rabatt på gaser och gasflaskor
50
ÖVRIGT JORDBRUKSNÄRA • DeLaval – rabatt på Lättviktsstövlar
• Hortilab Ab - rabatt på markkartering och analys för jordbruk och trädgårdssektorn
• Markkarteringstjänst – rabatt på markkartering och analys för jordbruk
• Pellon Group Ab – Pellon Security brandalarm
• Ramirent Finland Ab – rabatt på maskinuthyrning
• Gott från Finland – rabatt på ursprungsmärke (Ruokatieto)
• Valtra – bonus vid köp av Valtra-traktor eller Sampo-tröska
FRITID • Guldsmedsaffär Kultajousi & Westerback – rabatt på smycken, klockor,
silverföremål
• Sokos Hotel / Radisson Blu Hotel – rabatt på inkvartering
• Tallink Silja – kryssningserbjudanden
• Viking Line – rabatt på kryssningar och ruttresor
NYA JORDBRUKARE • Folksam Skadeförsäkring Ab – rabatt på lantbruksförsäkring under första
året
• Svenska lantbrukssällskapens förbund SLF – Lantbrukskalender 2013
• Valtra arbetsoverall – Valtra försäljare levererar overallen som gåva
TIPS OM TJÄNSTER • Landsbygdens stödpersonnätverk – stödpersoner och samtalstjänst för
jordbrukare
• Svenska Semesterstödförbundet – semesterstöd för lantbrukarfamiljer
• Svenska studiecentralens Föreningsresursen-tjänster för föreningar
Aktuell information om medlemsförmånerna:
• www.slc.fi/medlemsformaner.asp
• http://extra.slc.fi
51
SLC II
SLC III
III. Centralförbundets verksamhet
III. Centralförbundets verksamhet 2012
SLC:s förbundskongress samlades i Vasa
SLC:s förbundskongress hölls i Vasa den 27-28.6. Temat för kongressen var
miljö i och med att SLC:s miljöpolitiska program skulle behandlas av kongressen. Kongressen samlade cirka 100 delegater och totalt deltog cirka 200
personer i kongressen. Kongressen öppnades av styrelseordförande Holger
Falck. Statssekreterare Risto Artjoki framförde jord- och skogsbruksministeriets hälsning till kongressen. Under förbundskongressens andra dag deltog
den blivande försvarsministern Carl Haglund i kongressen.
Diskussionen om förbundets miljöpolitiska program inleddes med anföranden av projektcontroller Annsofi Collin (LRF) och rådgivare Kaisa Tolonen (Järki-projektet). En livlig remissdebatt uppstod gällande det politiska
programmet och åsikterna och förändringsförslagen noterades.
Under förbundskongressen delades tilldelades förbundets guldmärken till
Susan Englund, Martin Edman, Per-Ole Mård, Henrik Strandberg (ÖSP),
Thomas Alm, Thomas Blomqvist, Christer Gustavsson, Mårten Malmström, Kristian Westerholm (NSP) samt Diana Sjöblom (ÅPF). Guldmärke
tilldelades även chefredaktör Michael Godtfredsen (LF) och jurist Helena
Ålgars (SLC).
Under SLC:s kongress fick delegaterna bekanta sig med olika resmål,
bl.a. Stormossens effektiva avfallshantering och energiproduktion.
52
LF/Maria Österlund
I samband med kongressen tilldelades tolv personer SLC:s förtjänstmärke i guld för långvarigt och troget arbete lantbruket till fromma.
Under förbundskongressen träffades även ungdomarna inom organisationen och SLC:s ungdomsutskotts ordförande Mickel Nyström framförde
ungdomarnas åsikter om den kommande lantbrukspolitiken.
Motioner som behandlades av kongressen
Till förbundskongressen hade 13 motioner från lokalavdelningarna och
landskapsförbunden inlämnats.
I en motion yrkade NSP på en fortsättning av 141-stödet. NSP konstaterade att stödet även i framtiden bör vara produktionskopplade då det gäller de
nationella stöden i hela landet. I svaret konstaterade SLC:s förbundsstyrelse
att en nationell rapport om 141-stödet har överräckts till EU-kommissionen. Förbundsstyrelsen konstaterade att EU:s jordbruksreform har inverkan
på de nationella stöden men att det klart finns ett behov att även nationellt
stöda 141-sektorerna.
Med anledning av skärpningarna i produktionskraven som går längre än
de europeiska kraven lyfte ÖSP upp frågan i en motion. De strängare djur53
SLC III
SLC III
skyddskraven och miljökraven kommer att leda till att produktionen minskar
och som troligtvis kommer att ersätts med produktion som kommer från
länder med lindrigare produktionskrav.
I en annan motion från ÖSP lyfte man fram behovet av en livsmedelsombudsman för att kontrollera och följa upp hur olika aktörer agerar i livsmedelskedjan. Frågan har varit aktuell bl.a. i Storbritannien där en liknande
ombudsman tillsatts. Styrelsen konstaterade i sitt svar att arbetskrafts- och
näringsministeriet, som handhar ärendet inom arbetsprogrammet för sund
konkurrens, bör utreda möjligheterna till en ombudsman samt ramarna som
ombudsmannen följer.
ÅPF lyfte i en motion fram ersättningsfrågorna för markägarna i samband
med infrastrukturella projekt. Förbundsstyrelsen konstaterade i sitt svar att
SLC krävt att ersättningsgrunderna i samtliga lagar som berör markintrång
samordnas och att gängse värde tillämpas eller så att gängse värdet höjs med
25 procent. Förbundsstyrelsen konstaterade också i sitt svar att man utreder
möjligheten att driva en lagändring.
I en motion från NSP lyftes tillgången till bekämpningsmedel upp. TUKES hade under våren skärpt skyddsavstånden för vissa bekämpningsmedel, detta utan att producentorganisationerna fått ge sin syn i frågan. Förbundsstyrelsen underströk att användningen av bekämpningsmedel bör följa
samma praxis som i andra nordiska länder samt att frågan bör diskuteras
med TUKES inför kommande odlingssäsong.
I en motion från Liljendal lokalavdelning av NSP lyftes fram att kommunikationsministeriet bereder en lagförändring, vilken innebär att alla traktortransporter som faktureras ska utföras med trafiktillstånd. I förbundsstyrelsen svar konstaterades att lagen inte fått den riktning som tidigare befarats
och att förbundet har goda möjligheter att påverka lagberedningen.
NSP uppmanade SLC att bättre informera om utfallet av de motioner som
inlämnats till förbundskongressen. Förbundsstyrelsen biföll uppmaningen.
I en annan motion uttryckte NSP sin oro över avträdelselagens fortsättning efter 2014 då nuvarande tidsbundna lag upphör. I det utkast som kommissionen presenterat gällande det kommande landsbygdsprogrammet
nämns inte nuvarande avträdelseåtgärder. Förbundsstyrelsen konstaterar i
sitt svar att avträdelselagsliknade åtgärder eftersträvas i den kommande programperioden.
I en motion från NSP lyftes glesbyggnadsrätten fram. I motionen konstaterade NSP att stomlägenhetsprincipen bör vara den ledanden principen då det
kommer till dimensionering av byggnadsrätter. Förbundsstyrelsen höll med
motionsställarna om stomlägenhetsprincipen. I förbundsstyrelsens svar konstaterades att en uppföljningsgrupp för en genomgång av markanvändningsoch bygglagen tillsatts. Utvärderingen väntas bli klar till slutet av 2013.
54
Lokalavdelningarna Dragsfjärd, Kimito och Västanfjärd i Åboland tog via
en motion upp till behandling förbundens och lokalavdelningarnas representation ifall lokalavdelningarna sammanslås. Förbundsstyrelsen konstaterade i sitt svar att frågan kommer att beredas under 2013 och att förändringen bör beakta att nuvarande lokalavdelningars representation inte försämras
i organisationens beslutande organ.
Dragsfjärds lokalavdelning av ÅSP efterlyste i en motion en effektivare
flyghavrekontroll. Förbundsstyrelsen konstaterade att odlarna enligt flyghavrelagen uppmanas att bekämpa flyghavre.
I en annan motion från samma lokalavdelning togs beskattningen av arrendeinkomster upp. Lokalavdelningen ansåg att i och med att arrendeinkomsterna ökat i omfattning att dessa borde kunna räknas som förvärvs- eller kapitalinkomst. Förbundsstyrelsen konstaterade i sitt svar att det i detta
skede inte fanns anledning till att yrka på en enskild lagändring.
Nagu och Korpo lokalavdelningar av ÅSP tog upp i sin gemensamma motion en arrendekutym som ökat i skärgården och som innebär att markägaren erhåller arealstöden och en jordbrukare skördar arealen. Detta försvårar
avsevärt utvecklingen av skärgårdsjordbruken. Förbundsstyrelsen konstaterade att förbundet anser att jordbruksstöden ska tillfalla den aktiva odlaren
och kommer att påpeka i beredningen av kraven för jordbruksstöd att dessa
tillfaller den aktiva odlaren.
SLC:s fjärde miljöprogram antogs
Miljö- och markpolitiska utskottet beredde ett utkast till
nytt miljöpolitiskt program
för SLC. Förslaget sändes till
förbunden och lokalavdelningarna för utlåtanden. Därefter har beslutsgången varit
den gängse så att SLC:s centralstyrelse behandlade programmet på våren, därefter via
SLC:s kongress den 27-28 juni
i Vasa och slutligen godkändes det miljöprogrammet av
fullmäktige i november 2012.
Programmet är det fjärde i
ordningen för SLC och har
55
SLC III
SLC III
som syfte att fungera som underlag när SLC tar ställning till miljöpolitiska
frågor. I motsats till tidigare underströks att programmet är ett politiskt ställningstagande och ett politiskt dokument. Via programmet får SLC:s medlemmar, konsumenter, media och andra samarbetspartners information om
organisationens linje i miljöpolitiska frågor.
Den grundläggande förutsättningen för miljösatsningar inom lantbruket
är en ekonomiskt lönsam verksamhet. SLC:s ståndpunkt är att frivilliga miljöfrämjande åtgärder är att föredra och de bör göras så attraktiva som möjligt, både åtgärdsmässigt och ekonomiskt. SLC anser att hänsyn till miljön
skall tas i jord- och skogsbruksverksamhet, samt att miljöåtaganden som
höjer kostnaderna bör ersättas av samhället. Det miljöpolitiska programmet
tar bl.a. ställning till miljöfrågor inom jordbruket gällande användningen av
näringsämnen. I programmet lyfter SLC fram kretsloppstänkandet för användningen av näringsämnen. I miljöprogrammet förespråkar SLC decentraliserade energilösningar och lyfter fram lantbrukets potential i energiproduktionen.
Jordbruksmarkens betydelse för den nuvarande och framtida mat- och energiproduktionen bör beaktas i den samhälleliga markplaneringen på alla
nivåer. Goda, enhetliga åkerområden får inte utan vägande skäl utnyttjas för
tätortsfunktioner. SLC slår även vakt om glesbyggnadsrätten, eftersom det
är viktigt att landsbygden hålls befolkad. Jord- och skogsbrukets betydelse
för landskapsvården bör dessutom beaktas i all planering och landskapsvården måste ges tillräckliga resurser.
Vattenvården och vattenlagstiftningen är en aktuell fråga när det gäller
miljöskyddet i Finland. SLC förespråkar ett fortsatt samarbete med myndigheter, rådgivningen, forskningen och andra aktörer för att utveckla effektivare, praktiska och riktade metoder för vattenvården på gårdsnivå. Vattenvårdens åtgärdsprogram bör fortsättningsvis bygga på frivillighet och
tillräckliga medel måste anslås för att genomföra programmen.
Förbundsfullmäktige
Vårmöte
Fullmäktiges vårmöte hölls i samband med SLC:s förbundskongress i Vasa
den 26.6.2012. På mötet behandlas de stadgeenliga ärendena. Bland annat
slogs medlemsavgifterna fast för 2013. Medlemsavgifterna är: grundavgiften
för aktiv och stödande 44 euro, arealavgiften 0,850 euro/hektar för åker och
0,170 euro/hektar för skog. Medlemsavgifterna är oförändrade jämfört med
avgifterna för 2012. Årsberättelsen och bokslutet för 2011 godkändes av
vårmötet.
56
Styrelseordförande Falck och verksamhetsledare Laxåback höll en aktuell
jordbrukspolitisk översikt. I översikten tangerades dagsläget för EU:s jordbruksreform och de nationella förändringarna i jordbrukspolitiken och de
sociala förmånerna för jordbrukare. I den efterföljande diskussionen kritiserades regeringens besparingsåtgärder och deras effekt på jordbrukets lönsamhet. Fullmäktige konstaterade att regeringen även påfört jordbrukarna
högre kostnader. Ett tydligt exempel var att avgiften för miljötillstånd fördubblats.
De åländska delegaterna lyfte fram att det åländska avbytarsystemet som
tidigare utgjort modellen för avbytarverksamheten på fastlandet håller på
att skrotas. De åländska husdjursproducenterna kommer att ha, efter att de
förslagna förändringarna trätt i kraft, ett betydligt sämre avbytarsystem än
yrkesbröderna på fastlandet. Fullmäktige beslöt att sända en skrivelse till
Ålands landskapsregering och påtala den orättvisa som uppstår.
Höstmöte
Höstmötet hölls den 28.11.2012 på Scandic Intercontinental i Helsingfors.
Fullmäktige beslöt att för 2013 återvälja Stefan Thölix, Korsholm, till fullmäktigeordförande. Anders Rosengren, Borgå, återvaldes till förste viceordförande och Jan Salmén, Saltvik, återvaldes till andra viceordförande.
Agronom Holger Falck (suppl. Henry Wikholm) återvaldes till SLC:s centralförbundsordförande och ordförande i centralstyrelsen. Riksdagsledamot
Mats Nylund (suppl. Jonny Kronqvist) återvaldes till förste vice ordförande. Till andra viceordförande återvaldes Dick Abrahamsson (suppl. Mårten
Forss). Övriga styrelsemedlemmar är Tomas Långgård (suppl. Martin Jakas),
Martin Westerberg (suppl. Bo Storsjö), riksdagsledamot Thomas Blomqvist
(suppl. Thomas Antas) och lagtingsledamot Anders Englund (suppl. Tage
Eriksson).
Till revisorer för 2013 valdes lantbruksråd Nils-Anders Granvik och jordbrukare Sune Eliasson samt CGR-revisor Mikael Söderlund. Till revisorssuppleanter valdes agronom Thomas Alm, merkant Ulla Eriksson och jordbrukare Cay Blomberg.
Verksamhetsledare Laxåback delgav fullmäktige ett förhandlingsförslag
till nationell stöduppgörelse för 2013. Förslaget har framförts av jord- och
skogsbruksministeriet och byggde delvis på vad som tidigare diskuterats i
förhandlingarna. Ministeriet hade dock gjort vissa förändringar så att budgetramarna hålls. Tillgängligt anslag enligt statsmaktens budgetförslag för 2013
är 511 miljoner euro. Uppgörelsen innebär bl.a. en beskärning av stöden
till den enmagade och trädgårdssektorn. Beskärningarna följde nedgången
i 141-avtalet för produktionsgrenarna på AB-området. För C-områdets del
57
SLC III
SLC III
är nedgången för den enmagade sektorn 2/3 av nedgången på AB-området
för den produktion som underskrider 200 djurenheter. I förslaget hade förhandlarna även höjt kravet för nationellt häststöd till tre djurenheter.
Fullmäktige informerades om de diskussioner som förts i beredningen
och att beredningen försökt skjuta fram återbetalningen av krisstödet som
utbetalades 2010 till 2014. Finansministeriet hade inte visat någon vilja att
underlätta stöduppgörelsen med att gå med på att återbetalningen sker senare. Styrelseordförande Falck och övriga styrelsemedlemmar informerade
fullmäktige om hur styrelsen resonerat gällande uppgörelsen för 2013 som
följer principerna från 2012 och som är den sista uppgörelsen med nuvarande 141-avtal. Styrelsen föreslog att fullmäktige omfattar stödpaketet för
2013 med de riktlinjer styrelsen dragit upp för de kommande jordbrukspolitiska uppgörelserna.
SLC:s styrelse konstaterar att husdjurs- och trädgårdssektorn i de senaste
stöduppgörelserna berörts av stödbeskärningar som tillsammans med andra
politiska beslut påverkat lönsamheten negativt. Speciellt svinoch fjäderfäsektorerna har i stöduppgörelserna för 2012 och 2013 drabbats av oskäligt
stora beskärningar.
Följande principiella linjedragningar inför kommande stödförhandlingar
och -reformer bör tas i beaktande:
1. Organisationen lägger högsta prioritet på att kompensera framförallt svinoch fjäderfäsektorerna men också övriga husdjurssektorer i den kommande
CAP reformen, alla tänkbara verktyg skall användas.
2. Differensen i stödnivå mellan växtodlings- och husdjursgårdar får inte
minska i kommande LFA- och miljöersättningsprogram.
3. SLC arbetar aktivt för att trygga en förlängning av 141-stödet. Om förhandlingarna om en fortsättning misslyckas, arbetar organisationen för att
detta skall kompenseras för AB-områdets producenter. Huvudprincipen är
också att eventuella försämringar i 141-stödet inte skall drabba det långvariga
nordliga stödet. Detta gäller såväl husdjurssom trädgårdssektorn.
SLC hade även till förhandlingarna om de nationella stöden framfört fem
ändringsförslag som berörde jordbruksstöden. Jord- och skogsbruksministeriet omfattade SLC förslag att skjuta fram verifieringsdatumet för odling i
växthus till den 15.5. Detta ger möjlighet till en mer efterfrågestyrd produktion. Ett annat förändringsförslag berörde flyttningsanmälan och ansökan av
tackstöd. SLC hade yrkat på att djurhållningstiden för tackstödet kunde inledas
den dag ansökan lämnats in. Detta skulle underlätta fårhållningen. Jord- och
skogsbruksministeriet konstaterade att man återkommer till frågan i samband
58
med beredningen av CAP2020. SLC hade även krävt att ministeriet utreder
om det är möjligt att höja förskottsnivåerna och försnabba utbetalningen av
det nationella stödet till husdjurssektorn. Jord- och skogsbruksministeriet
konstaterade att högre förskott kan leda till problem i de fall då det slutliga
djurantalet avviker märkbart från det ansökta. Lönsamhetsläget inom den enmagade sektorn hade även påtalats i ett ändringsförslag, där SLC uppmanade
jord- och skogsbruksministeriet att utreda möjligheterna att avvika från de
kraftiga beskärningar som enligt artikel 141-avtalet berör sektorn. Ministeriet
ansåg det vara omöjligt att avvika från gällande avtal och principer. SLC hade
även begärt en utredning över de utvecklingsprojekt inom den enmagade,
potatis och utsädessektorn som finansierats via det nationella stödet.
Fullmäktigemötet avslutades med ett seminarium där marknadsintäkternas roll i förhållande till jordbrukspolitiken diskuterades. Inlägg hölls av miljöministeriet överdirektör Timo Tanninen, Atria OY AB:s VD Juha Gröhn,
jord- och skogsbruksministeriets avdelningschef Aulikki Hulmi, koordinator Päivi Tähtinen från Spannmålssamarbetsgruppen och agronom Kristian
Westerholm.
Lantbrukspolitiska frågor under 2012
Lönsamhetsutvecklingen
Jordbruksåret 2012 kom att kännas igen som ett år när framförallt producentpriset på svinkött släpade långt efter den europeiska prisutvecklingen.
Samtidigt påfördes näringen nya krav i och med förändringar som skulle
verkställas enligt svindirektivet vars övergångsperiod tar slut vid årsskiftet
2012/13 och de förändringar som nationellt stiftats i statsrådets förordning
om svinhushållning. Svinsektorn kunde inte föra vidare de kostnadsstegringar
sektorn hade i och med att foder-, energi, och anställningskostnaderna steg.
Produktionsmängden för svinkött sjönk under självförsörjningsgraden.
Beredningen av CAP2020
Jord- och skogsbruksminister Sirkka-Liisa Anttila tillsatte under slutet av
hennes ministerperiod ett flertal arbetsgrupper för att nationellt bereda
ibruktagandet av de förändringar som kommissionen föreslagit till EU:s
gemensamma jordbrukspolitik.
Verkställandet av reformen har dragit ut på tiden framförallt på grund av
att den finansiella situationen försämrats i Europa, vilket försvårat beslut
om EU:s framtidsbudget från och med 2014 till 2020. Regeringscheferna
samlades i slutet av november för att ta beslut om framtidsbudgeten. Beslu59
SLC III
SLC III
tet sköts dock fram till februari 2013. Eftersom beslutet om finansieringen
inte togs under 2012 innebär detta att CAP2020 inte kommer att bli klart
till 2014 utan de jordbrukspolitiska förändringarna på EU-nivå träder i kraft
troligtvis först 2015. Ifall beslut om finansieringsramarna tas under vårvinter
2013 innebär detta att de nya finansieringsramarna tas i bruk 2014 men att
jordbrukspolitiken det året följer det nuvarande upplägget. Detta gäller även
för stöden enligt Finlands landsbygdsutvecklingsprogram.
Under året utredde jord- och skogsbruksministeriet hur Finland kan verifiera att mer än 10 procent av det direkta stödet är produktionskopplat. I
samband med att EU-kommissionen godkände Finlands tillämpning av artikel 68 godkändes även en nationell motfinansiering av mjölkkobidraget på
AB-området. För att säkerställa att Finland kan använda maximalt produktionskopplat stöd 2014-2020 beslöt ministeriet med bifall från producentorganisationerna att den nationella motfinansieringen till mjölkkobidraget
ersätts med EU-finansierade anslag. Detta genomförs genom en nivåsänkning av det enhetliga stödet 2013.
Under året lyfte jord- och skogsbruksministeriet upp gentemot kommissionen att förgröningsåtgärderna inte kan genomföras som sådana i Finland
utan att åtgärderna innebär mer byråkrati och sänkt produktion. Producentorganisationerna hade framfört att förgröningen bör kunna verkställas
genom att jordbrukarna deltar i miljöersättningsprogram. Kommissionen
omfattade tanken om att förgröningen kan verkställas genom deltagande i
miljöersättningsprogram ifall programmet innehåller jämförbara åtgärder till
förgröningsåtgärderna.
Finlands linje gällande plöjningsförbud på organogena jordar, som kommissionen föreslagit som ett villkor för att erhålla direkta stöd, diskuterades
intensivt under hösten. Finland är ett av de länder som skulle lida mest av
detta villkor i och med att närmare 30 procent av den odlade arealen för tillfället klassificeras som organogena jordar. Frågan diskuterades både i riksdagens jord- och skogsbruksutskott samt i miljöutskottet med två avvikande
ställningsstaganden. Ärendet behandlades även i stora utskottet. SLC:s linje i
frågan var att Finland drabbas oskäligt och att förbudet inte som sådant kan
verkställas i Finland. Förbudet berör möjligheten till nyröjningar efter 2011.
Då det gäller beredningen av LFA-stödet finns det ännu flera stora politiska frågorna som kommer att behandlas under 2013. Frågorna berör bland
annat om det är möjligt att i programmet ha en övre åldersgräns. SLC:s
styrelse har konstaterat i sina linjedragningar att en övre åldersgräns bidrar
till att jordbruksmarken finns tillgänglig även för aktiva jordbrukare. Kommissionen har även föreslagit att LFA-stödet ska graderas enligt jordbrukslägenheternas storlek. Detta i och med att kommissionen anser att produktionshindren enligt LFA-definitionen då delvis är övervunna. SLC anser att
60
ett avtagande stöd enligt areal stöder de familjebaserade jordbruket, vilket är
i linje med SLC:s handlingsprogram. I beredningen har man även diskuterat
om stöden skulle begränsas till en stödduglig areal.
I beredningen av miljöersättningsprogrammet har fokus satts på förenkling av programmet. Nuvarande åtgärder har uppfattats vara rätt inriktade
men till vissa delar byråkratiska. Ett av de största problemen som jordbrukarna uppfattar med deltagandet i programmet är att programmet inte
möjliggör tillräckligt stora kväve- och fosforgivor för odlingsväxterna och
skördarnas kvalitet försämras. Gödselnivåerna och upplägget för gödseltabellerna i miljöersättningen har därmed diskuterats grundligt. Beredningen
av miljöersättningsprogrammet fortsätter under 2013. Parallellt med beredningen av miljöersättningen bereds även ekostödet, som inte längre utgör en
skild del av miljöersättningen, utan är en helt egen del med eget anslagstak
och maximistödnivåer.
Under våren 2012 kunde jordbrukarna ansöka om förlängning av miljöprogrammet med två år samt om helt nya LFA-stödsavtal. I och med att
båda avtalen bygger på Finlands landsbygdsutvecklingsprogram gällde den
övre åldersgränsen för LFA-stödet i och med att helt nya avtal ingicks där
ålderskravet ingick som villkor.
Stödet till djurens välbefinnande kunde också sökas under våren. SLC
påtalade att jord- och skogsbruksministeriet och Landsbygdsverket inte
informerat husdjursproducenterna tillräckligt om villkoren för det förbättrade stödet. Intresset för stödet var stort och det reserverade anslaget överskreds. För 2013 är behovet av anslag cirka 55 miljoner euro. Det nya stödet
till djurens välbefinnande, som tas i bruk troligtvis 2015, revideras i en av de
arbetsgrupper som ministeriet tillsatt. Avsikten är att det även för fjäderfä,
får och getter ges möjlighet att söka om stödet på samma sätt som för svin
och nöt.
141-arbetetet inleds
Under året tillsattes en informell 141-arbetsgrupp som leds av jord- och
skogsbruksministeriets statssekreterare Artjoki. Arbetsgruppen består bland
annat av representanter från MTK och SLC. SLC representeras i arbetsgruppen av styrelseordförande Holger Falck.
Arbetsgruppen har utvärderat tidigare avtal och förfaringssätt. Under hösten överräckte jord- och skogsbruksminister Koskinen till jordbrukskommissionär Cioloş en utredning som gjorts av Lantbrukets forskningscentral
(MTT) på uppdrag av jord- och skogsbruksministeriet. Utredningen understryker att det fortsättningsvis finns ett behov av att nationellt stöda jordbruksproduktionen på AB-området.
61
SLC III
SLC III
I och med att EU:s jordbruksreform fördröjs kommer fortsättningen
av 141-avtalet att diskuteras parallellt med förhandlingarna om CAP2020.
Vanligtvis inleds diskussionerna om nationella lösningar efter att de EUfinansierade lösningarna är klara. För Finlands del blir det aktuellt att söka
om en förläning av 141-avtalet för övergångsåret 2014 men även att försöka
uppnå ett avtal för den resterande delen av EU:s finansieringsperiod med
nuvarande kommission.
Svagt intresse för investeringsstöd
Efterfrågan på investeringsstöd var fortfarande svag. Under året beviljade
NTM-centralerna 55,6 miljoner euro i bidrag för investeringar i gårdsbruket
jämfört med 60 miljoner euro år 2011. Beslut om räntestödslån togs för 130
miljoner euro, motsvarande belopp året innan var 146 miljoner euro. Knappt
hälften av bidragen gick till 276 investeringar inom mjölkproduktionen. Näst
största mottagare av bidrag var investeringar i växthus och nötköttsladugårdar.
Totalt var det 1661 investeringar som fick bidrag år 2012.
Antalet generationsväxlingar i hela landet som erhöll startstöd var på föregående års nivå och uppgick till 544 stycken. I bidrag beviljades totalt 17,4
miljoner euro och i räntestödslån knappt 61 miljoner euro.
Under verksamhetsåret beviljades som investeringsstöd och startstöd till
unga jordbrukare totalt 74 miljoner euro i bidrag och nästan 191 miljoner
euro i räntestödslån.
Med tanke på att år 2013 är det sista året i EU:s pågående budgetperiod
kom producentorganisationerna och jord- och skogsbruksministeriet överens om att inte göra några omfattande ändringar i stödobjekten och stödnivåerna. För att främja användningen av förnybar energi i stödobjektet
”övriga värmecentraler” beslutades att stödet till dessa investeringar beviljas
som bidrag och bidragsprocenten är 35 procent. Med övriga värmecentraler
avses närmast värmeanläggningar för torkar och byggnader för förvaring
och reparationer av lantbruksmaskiner. År 2012 var bidraget 20 procent
men utöver det kunde man ansöka om räntestödslån.
Den arbetsgrupp som tillsattes i slutet av år 2011 för att utreda framtida alternativ för Gårdsbrukets utvecklingsfond (Makera) blev klar med sitt
uppdrag våren 2012. SLC var representerad i gruppen. Makeras medel har
under de senaste 10 åren minskat då statens långivning upphört, bidragens
andel av investeringsstödet ökat och budgetöverföringarna från statsbudgeten varit otillräckliga i förhållande till fondens utgifter. Den centrala frågan är därför om investeringsstödens och startstödets bidragsdel fortsättningsvis skall betalas av fondens medel eller om de skall överföras till de
årliga statsbudgeterna. Producentorganisationernas bestämda åsikt var att
62
bidragen även framdeles skall betalas av fondens medel och fondens likviditet tryggas genom överföring av nya medel från statsbudgeten. Närmast
finansministeriet var av den åsikten att bidragen skall finansieras direkt via
budgeten. Vid verksamhetsårets slut hade ännu inte något beslut i den ena
eller andra riktningen tagits.
Träff med riksdagens jordbruksutskott
Den 9 maj arrangerade SLC en utfärd för riksdagens jord- och skogsbruksutskott till Vanda. Utskottet togs till Bisa gård, som ägs av Dick och Marjaana
Sjöblom, där utskottet fick ta del av de utmaningar som ett jordbruk har i
en tätort. Sjöbloms direktförsäljning av mjölk diskuterades också i och med
att kraven för utförsäljning och maximimängden för försäljning diskuterades
under våren. Under träffen presenterades jordbrukets vattenskyddsåtgärder
samt SLC:s syn på det jordbrukspolitiska läget. Utskottet leddes av ordförande
Jari Leppä (centern) och ungefär häften av utskottets medlemmar deltog i
utfärden. Utfärden avslutades med besök på Vanda lantbruksmuseum, där
Göran Härmälä guidade utskottet.
SLC ordnade en utfärd för riksdagens jord- och skogsbruksutskott till
bl.a. Bisa gård i Vanda.
63
SLC III
SLC III
Kommissionär Cioloş besökte Finland och Sverige
Jordbrukskommissionär Cioloş besökte Norra Finland och Sverige i slutet
av september. Kommissionären hade inbjudits av jord- och skogsbruksministeriet och Sveriges Jordbruksdepartement. De finländska producentorganisationerna MTK och SLC samt svenska LRF gavs även möjlighet att
delta i kommissionärens besök. Besöket i Lappland uppfattades som unikt
på flera olika sätt. Producentorganisationerna framförde till kommissionären
sitt gemensamma ställningstagande som bland annat berörde förgröningen
av EU:s jordbrukspolitik, landsbygdsutvecklingsanslagens betydelse för de
nordiska länderna och kravet på en förenkling av stödbyråkratin.
Skördeskador och gödselspridning
Odlingssäsongen 2012 var mycket besvärlig. Vårbruket släpade efter i många
delar av SLC:s verksamhetsområde som även syntes på hösten i och med att
skördearbetet drog ut på tiden. Skördeförhållanden var även mycket besvärliga. Framförallt Sydösterbotten drabbades av kraftiga skyfall under växtperioden vilket ledde till betydande skördebortfall för regionens potatisodlare.
SLC har via skördeskadedelegationen lyft fram skördeläget på SLC:s
område och även lyft fram de värst drabbades förhoppning om en allmän
skadeersättning. Jord- och skogsbruksministeriet representanter har dock
konstaterat att en allmän ersättning inte kan fås och en allmän ersättning
kommer att sänka skördeskadeersättningsnivån samt fördröja utbetalningen
av ersättningarna. Vid utgången av året var Landsbygdsverkets uppskattning
av skördeskadeersättningarna med 2011 års priser cirka 8,5 miljoner euro.
De ihållande regnen under hösten försvårade höstarbetena och gödselspridningen. SLC yrkade gentemot miljöministeriet att ministeriet skulle
tillåta spridning av gödsel efter den 15.11 för de gårdar som inte på annat
sätt kunnat säkerställa lagringskapaciteten för vinterhalvåret. SLC:s vädjan
bifölls dock inte. SLC har konstaterat att den nationella tillämpningen av
nitratdirektivet kräver en förändring som ger de lokala miljömyndigheterna
bättre möjligheter att godkänna avvikelser från det sista spridningsdatumet.
64
Miljö- och markpolitiska frågor
Utlåtande om utkastet till anvisning om planering av vindkraftbyggande
SLC ansåg i sitt utlåtande att anvisningen är informativ eftersom den innehåller en samlande beskrivning över det regelverk som gäller vid vindkraftsetableringar. SLC underströk ytterligare att den likvärdiga behandlingen av
markägare bör betonas genom att hänvisa till grundlagens 6 § om jämliket
15 § om egendomsskydd.
Det som SLC saknade i anvisningen är en närmare analys av hur olika aktörer kan främja ett smidigt genomförande av vindkraftsprojekt, och därmed
främja vindkraften i stort. SLC förespråkar en modell där vindkraftsbolagen
ingår ändamålsenliga avtal med alla markägare inom projektets vindupptagnings- och influensområde. Dessutom anser SLC att anvisningen borde
innehålla ett avsnitt om hur acceptansen för vindkraftsprojekt kan ökas på
lokal och regional nivå.
Utlåtande om utkastet till nationellt program för avloppssystem
Enligt utkastet till nationellt program för avloppssystem finns det behov
att ansluta cirka 66 000 hushåll till avloppssystem de närmaste åren med en
sammanlagd kostnadsberäkning på 550 miljoner euro.
SLC konstaterar att de fastighetsvisa kostnaderna vid genomförandet av
avloppsprojekt inte får bli oskäliga. Då avloppsprojekt planeras bör även
kostnaderna vägas mot kostnader för fastighetsvisa avloppssystem.
Skatte- och socialpolitiska frågor
I samband med rambudgetsdiskussionerna under vårvintern kom regeringspartierna överens om vissa åtgärder för att balansera statsbudgeten. Till
beskärningsskrivningarna i regeringsprogrammet tillades ytterligare beskärningar som riktades till jordbrukets avträdelselag, LFÖPL-premien och avbytarservicen. I detta sammanhang beslöt regeringen att stödbeskärningarna
enligt regeringsprogrammet var tillräckliga men de nationella anslagen för stöd
minskar med 28 miljoner euro åren 2015 och med 31 miljoner euro 2016.
De socialpolitiska förändringarna kommer att träda i kraft från och med
2013. Dessa innebär att inom avträdelselagen ska 12 miljoner euro sparas in
år 2016, statens andel av LFÖPL-premien sänks med 20 miljoner euro och
65
SLC III
SLC III
kostnaderna för avbytarservicen sänks med 5 miljoner euro fån och med 2013.
Då det gäller avbytarverksamheten är utnyttjandegraden av semesterdagarna nästan 100 procent i och med att de som har rätt till avbytare erhållit i snitt 25,6 semesterdagar. Avbytarverksamhetens kostnadsinbesparingar
verkställs främst genom att höja avgifterna för vikariehjälp.
Då det gäller statens medfinansiering av LFÖPL-premien verkställs inbesparingen så att premierna höjs i medeltal med cirka 10 procent för alla
jordbrukare. I diskussionerna om premierna har olika modeller diskuterats
där man bland annat föreslagit att gå inför en mer linjär modell enligt vilken LFÖPL-premien räknas ut. Denna modell skulle ha lett till en betydligt
större höjning av premien för de jordbrukare vars premie ligger kring genomsnittet. Den valda modellen behandlar alla jordbrukare mer eller mindre
jämlikt.
Nya förändringar i avträdelsestödet
Från början av året var det inte längre möjligt att erhålla avträdelsestöd genom
utarrendering av åkrarna som tillskottsmark. Då regeringen i mars behandlade
budgetramarna för åren 2013-2016 togs beslut om ytterligare försämringar i
avträdelsestödet från ingången av år 2013. Dessa ändringar bereddes under
året och lagändringarna godkändes av riksdagen i slutet av året. Möjligheten
att erhålla avträdelsestöd genom försäljning av åkrarna som tillskottsmark
upphörde efter år 2012. Från början av år 2013 kan avträdelsestöd endast
beviljas vid generationsväxlingar. Från och med samma tidpunkt stiger kravet på företagsinkomst till 15 000 euro från årets 10 000 euro. Nuvarande
åldersgränsen för avträdelsestöd på 56 år om förvärvaren är en nära släkting
stiger till 59 år från ingången av år 2014. Då avträdelsestöd från ingången av
år 2013 kan sökas två år innan åldersgränsen uppnås innebär detta i praktiken
att personer födda år 1958 och 1959 kan ansöka om avträdelsestöd år 2013,
men inte längre 2014. Frågan om avträdelsestödet får en fortsättning efter år
2014 då nuvarande lag upphör att gälla är ännu helt öppen.
Under året ansökte sammanlagt 425 gårdar om avträdelsestöd, på 252 gårdar genom generationsväxling, på 64 gårdar genom försäljning av åkrarna
som tillskottsmark och på 127 gårdar genom arrendering av åkrarna som
tillskottsmark då ansökan blivit anhängig 2011.
66
Skogsbruket och virkesmarknaderna
Skogsindustrin
Skogsindustrins marknadssituation var svår under 2012 som helhet betraktat.
Efterfrågan på skogsindustrins produkter var svag till följd av den allmänna
ekonomiska osäkerheten. Detta hade återspeglingar särskilt på exportprisernas
utveckling. De finländska företagens priskonkurrensförmåga höll dock en
någorlunda god nivå till följd av valutakursförändringar och en mera moderat
kostnadsstegring än i flertalet konkurrerande länder.
Papprets exportpris steg i snitt med fem procent, men kartongens exportpris sjönk med en procent jämfört med föregående år. Massans medelpris
sjönk med en tiondel. Exportvolymen ökade däremot med en dryg tiondel
från 2011. Exportvolym och -pris höll i stort sett samma nivå som 2011 för
faner. Skogsindustrins lönsamhet var god för massa och kartong. Lönsamheten var svag för tryck- och skrivpapper samt sågindustrin.
Skogsindustrins produktion minskade totalt cirka tre procent under 2012
i Finland. Produktionen av papper och kartong uppgick till 10,7 miljoner
ton, vilket är sex procent mindre än 2011. Massaproduktionen var däremot
en procent större än under föregående år och uppgick till 6,8 miljoner ton.
Produktionen av sågvaror minskade fyra procent och uppgick 2012 till 9,3
miljoner kubikmeter. Produktionen av faner var en procent mindre än 2011.
Virkeshandel och -drivning
Den minskade produktionen inom skogsindustrin ledde till att virkesanvändningen minskade med cirka fyra procent eller två miljoner kubikmeter under
2012. Virkeshandeln var dock livlig och osedvanligt jämn. Dessutom livades
virkeshandeln under början av 2012 upp av stormarna i december 2011. Allt
som allt köptes 27,8 miljoner kubikmeter virke från privatskogarna. Det är
tio procent mera än 2011.
Virkeshandelsvolymen 2012 motsvarades av avverkning av cirka 37 miljoner kubikmeter i privatskogar. Rotaffärerna utgjorde cirka 80 procent av virkeshandeln. Skogsindustrin köpte in 16 procent mera stock och åtta procent
mera massaved än under 2011.
Enligt prognoserna uppgick marknadsavverkningarna under 2012 till 53,0
miljoner kubikmeter, vilket är tre procent mindre än motsvarande uppskattning föregående år. Marknadsavverkningarna tillfredsställde industrins
behov av virke och lagren av avverkat virke var oförändrade jämfört med
föregående år. Avverkningen av både stock och massaved minskade tre procent jämfört med 2011. Till följd av skillnaden i avverkad och inköpt volym,
67
SLC III
SLC III
ökade skogsindustrin rotlager något under 2012.
Marknadsavverkningarna i privatskogar uppgick till 41,3 miljoner kubikmeter, vilket är 1,8 miljoner kubikmeter mindre än föregående år. Leveransavverkningarna ökade 15 procent från 2011 och de utgjorde 19 procent av
avverkningarna i privatskogar. Avverkningarna i bolagens och Fortstyrelsens skogar uppgick till 11,8 miljoner kubikmeter, vilket innebär en ökning
med tre procent från föregående år. Marknadsavverkningarna 2012 bestod
av 22,6 miljoner kubikmeter stock och 29,8 miljoner kubikmeter massaved.
Den avverkade energivirkesvolymen uppgick till 0,7 miljoner kubikmeter.
Marknadssituationen förbättrades för energivirke till följd av bärgningsproblem inom torvproduktionen
Virkespriser
Under 2012 betalades följande medelpriser i hela landet för rotposter: tallstock
53,6 €/m3, granstock 53,9 €/m3, björkstock 41,6 €/m3, tallmassaved 15,7 €/
m3, granmassaved 17,5 €/m3 och björkmassaved 15,5 €/m3. Under 2012 var
den nominella rotprisnivån fem procent lägre än ett år tidigare. Tallstockens
medelrotpris sjönk tre procent och granstockens rotpris sex procent jämfört
med året innan. Björkstockens pris sjönk två procent. Tallmassavedens rotpris
sjönk tre procent, granmassavedens sju procent och björkmassavedens pris
två procent från 2011.
Export och import av träråvara
Enligt utrikeshandelsstatistiska uppgifter minskade importen av råvirke under
2012 trots Rysslands WTO-medlemskap. Till och med slutet av november
hade importen av råvirke uppgått till 8,8 miljoner kubikmeter, dvs. nio procent
mindre än under motsvarande period 2011. Barrträdens andel av importen
var 1,6 miljoner kubikmeter och lövträdens andel 4,1 miljoner kubikmeter.
Importen av flis uppgick till 3,1 miljoner kubikmeter. Det importerade
rundvirket bestod till övervägande del av massaved. Exporten minskade
sammanlagt cirka 15 procent jämfört med året innan och uppgick till cirka
1,2 miljoner kubikmeter.
Skogsbrukets lönsamhet
Bruttorotintäkterna minskade cirka nio procent i privatskogarna under
2012 till följd av mindre drivningsvolymer och lägre priser och uppgick till
cirka 1,35 miljarder euro. Enligt Metlas prognos ökade privatskogsbrukets
investeringar till 210 miljoner euro under 2012. Skogsägarnas egenfinansie68
ringsandel utgjorde uppskattningsvis 150 miljoner euro. Privatskogsbrukets
sammanlagda kostnader utgjorde enligt Metlas prognos cirka 27 procent av
bruttorotintäkterna. I södra Finland utgjorde kostnaderna cirka 24 procent av
bruttointäkterna, medan andelen i norra Finland översteg 45 procent. Andelen
offentligt stöd av privatskogsbrukets bruttokostnader ökade något i jämförelse
med föregående år och uppgick enligt Metlas prognos till cirka 17 procent.
Privatskogsbrukets nettoresultat före skatter och kostnader för främmande kapital uppgick 2012 till i medeltal 77 euro per hektar skogsmark. Privatskogsbrukets resultat uppvisade stor regional variation. Variationen mellan
storområden sträckte sig över ett intervall från 102 euro i södra Finland
till 28 euro per hektar skogsmark i norra Finland. Relativt sett försämrades
skogsbrukets lönsamhet mera i södra Finland: 14 procent från 2011. I norra
Finland var försämringen några procent.
Skogsvårds- och skogsförbättringsarbeten i privatskogsbruket
Plantskogsvård och vård av ungskog utfördes i privatskogarna på sammanlagt cirka 200 000 hektar under 2012. Arealen är ungefär en tiondel större än
föregående år. Enligt prognos utfördes skogsodling på cirka 70 000 hektar.
Skogsgödsling utfördes 2012 på cirka 20 000 hektar. Iståndsättningsdikning
utfördes på cirka 12 000 kilometer. Skogsbilvägar byggdes och iståndsattes
på cirka 1 800 kilometer.
Internationella frågor
EU:s producentorganisation Copa
SLC deltar i Copa:s verksamhet huvudsakligen genom sina representanter på
MTK, SLC och Pellervo Sällskapets Brysselkontor. Copa:s högsta beslutande
organ är Copa:s presidium där alla producentorganisationernas ordförande
har rätt att vara representerade. Presidiet sammanträdde sex gånger under
året. Som generalsekreterare för Copa fungerar Pekka Pesonen från Finland.
Copa representerar 13 miljoner jordbrukarfamiljer inom EU. Tillsammans
med Copa verkar Cogeca, som fungerar som språkrör för totalt 38 000 jordbruksandelslag inom unionen.
Som ordförande för Copa fortsatte under året Gerd Sonnleitner, som är
ordförande den tyska producentorganisationen DBV (Deutsche Bauern
Verband). MTK:s ordförande Juha Marttila fungerar som en av organisationens vice ordförande.
Mellan presidiemöten samlas månatligen en politisk koordinationskom69
SLC III
SLC III
mitté (POCC) med uppgift att bereda presidiets möten. En stor del av
verksamheten sker i Copa-Cogeca:s gemensamma arbetsgrupper. I arbetsgrupperna förbereds också producentorganisationernas ställningstaganden i
kommissionens rådgivande kommittéer, som arrangeras några gånger per år.
MTK/SLC har medlemmar i alla de grupper som behandlar för Finland viktiga produktionsinriktningar. I slutet av året valdes spannmålsombudsman
Max Schulman från MTK till ordförande för Copa-Cogecas spannmålsarbetsgrupp.
De mest centrala frågorna för Copa under 2012 var CAP-jordbruksreformens innehåll och frågan om budgetramarna för EU 2014-2020. Det
visade sig inte vara lätt att skapa en gemensam åsikt gällande CAP reformen.
De nya medlemsländerna ansåg att kommissionens förslag till utjämning
av CAP stödnivåerna mellan de olika medlemsländerna var otillräckligt. En
gemensam syn på frågan hittades i alla fall slutligen. En betydelsefull fråga
var också de åtgärder som Copa föreslog för att förbättra producentens situation i livsmedelskedjan. Copa-Cogecas generalsekreterare Pekka Pesonen
deltog i kommissionens arbetsgrupp om en rättvisare livsmedelskedja. Arbetsgruppen understödde en modell som baserade sig på frivilliga åtgärder,
men många av Copas medlemsorganisationer ansåg det som otillräckligt och
slutligen fastslogs i slutet av året att Copa inväntar lagstiftningsåtgärder från
kommissionens sida.
Copas hemsidor hittas på webben under adressen www.copa-cogeca.be
och innehåller bland annat alla organisationens ställningstaganden under
året.
Brysselkontoret
MTK, SLC och Pellervo sällskapets gemensamma Brysselkontor har varit
ett lyckat koncept och utvecklats under årens gång. Kontorets uppgift är att
bevaka de finländska jordbrukarnas, skogsbrukarnas och landsbygdsföretagarnas intressen på EU-nivå på plats och ställe i Bryssel.
En viktig uppgift är att koordinera bakgrundsorganisationernas verksamhet i EU:s producentorganisation Copa-Cogeca, på ett effektivt sätt förmedla synpunkterna från Finland till bland annat kommissionen och Europaparlamentets representanter. En regelbunden kontakt till EU:s olika
institutioner och andra centrala aktören inom jordbrukspolitiken och -näringen hör till kontorets mest centrala uppgifter.
De viktigaste frågorna under året har berört utformningen av EU:s kommande jordbrukspolitik 2020 och beredningen av finansieringsramarna för
2014-2020. Övriga viktiga frågor under året var prisbildningen inom livsmedelskedjan och hur den kunde göras mera rättvis, handelspolitiska frågor
70
(WTO), djurens välfärd, bioenergi och bekämpandet av klimatförändringen.
Brysselkontoret påverkade aktivt utformningen av Copa-Cogecas ståndpunkter gällande CAP reformen. Speciellt aktivt var kontoret i förhållande
till Europaparlamentet. Under året träffade man parlamentets CAP-rapportörer och övriga centrala parlamentsledamöter. Brysselkontoret deltog
i arrangemangen av CAP-rapportören Luis Manuel Capoulas Santos besök
till Finland i februari. Europaparlamentets utkast till utlåtande om CAPreformen publicerades i juni. Till det inlämnades över 7500 förändringsförslag. I kombination med att förhandlingarna om budgetramarna inte kunde
avslutas under verksamhetsåret hade rapporten inte ännu godkänts i slutet
av året. Under året var också kontakterna till EU-kommissionen täta. Bland
annat besökte jordbrukskommissionärens kabinettchef Georg Häusler och
kommissionär Dacian Cioloş Finland.
Simo Tiainen är chef för Brysselkontoret och Marjukka Manninen är husdjursombudsman.
Nordens Bondeorganisationers Centralråd NBC
NBC:s utvidgade presidium samlade omkring 70 förtroendevalda och tjänstemän från producent- och andelsorganisationerna till möte i slutet av augusti
2012 i Torneå. Presidiets innehåll sammanfattades i ett uttalande där Nordens
bönder kräver en rättvis matkedja där alla parter kan fungera på ett lönsamt
sätt. Böndernas svaga marknadsposition, ökande konkurrens och koncentrationen inom detaljhandeln är ett växande problem i alla nordiska länder.
Genom bondeägd kooperation kunde bönderna stärka sin marknadsposition, uppnå en mer jämlik ställning mot kedjans övriga parter och få ut ett
mervärde för sin produktion.
Andelslagens internationalisering genom företagsköp, den isländska statsmaktens relationer till bonderörelsen och värdefördelningen inom livsmedelskedjan var de teman som presidiemötet hade på sin agenda. Ur anförandena framkom det att entusiasmen kring internationaliseringen främst ger
sig tillkänna inom den danska livsmedelsbranschen. Ägare och förtroendevalda inom de bondeägda företagen är i alla fall ofta tveksamma och upplever att investeringar utomlands är osäkra. Enligt Linnea Larssons redogörelse för svenska Lantmännens undersökningar av ägarnas attityder beror
förtroendet för företagens expansionsplaner på om ägarna upplever att de
fått tillräcklig information.
För deltagarna arrangerades även en utfärd i Torneådalen, där de bland
annat bekantade sig med Peter Mäkitaavolas mjölkgård i Karungi. De fick
även pröva på sikhåvning i Kukkolaforsen.
NBC:s verksamhet leds av presidiet och den operativa verksamheten ko71
SLC III
SLC III
ordineras av arbetsutskottet som sammanträdde fyra gånger 2012. Finlands
representanter i arbetsutskottet är direktör Seppo Kallio och Bettina Lindfors, MTK. De finländska aktiviteterna i NBC koordineras av en nationell
styrelse bestående av representanter för MTK, SLC och Pellervo Sällskapet.
Utlåtanden och skrivelser
• Utlåtande om utkast till avfallsordning och ändring av miljöskyddsförordningen
• Utlåtande om fördelning av gårdsstödrättigheter från den nationella reserven
• Utlåtande om förslag till förordning om jakt på varg som sker med stöd av
dispens under jaktåret 2011-2012
• Utlåtande om förslag till ändring av förordningen om fiske
• Utlåtande om förordning om ansökan av miljö-, LFA- och miljöinvesteringar 2012
• Utlåtande om utkast till biodiversitetsstrategi
• Utlåtande om utkast till lag om djursjukdomar
• Utlåtande om utkast till anvisning om planering av vindkraftsbyggande
• Utlåtande om ändring av jord- och skogsbruksministeriets förordning om
gödselfabrikat
• Utlåtande om förordning om övervakning av EU och nationellt finansierade
djurstöd
• Utlåtande om jord- och skogsbruksministeriets förordning om hävande av
vårjakt på alfågel
• Utlåtande om jord- och skogsbruksministeriets förordning om producentorganisationer inom mjölksektorn
• Kompletterande utlåtande om jord- och skogsbruksministeriets byggnadsförordning för stödda investeringar inom fjäderfäsektorn
• Utlåtande om ändring av statsrådets förordning för djurens välbefinnande
• Utlåtande om ändringar av statsrådets förordning för övervakning av EU
finansierade stöd
• Utlåtande om förslaget till åtgärder för att förbättra elleveranssäkerheten
• Utlåtande om förändring av lag om strukturstöd till jordbruket
• Utlåtande om förändringar av lag om stöd för upphörande med att bedriva
jordbruk
• Utlåtande om utkast till nationellt program för avloppssystem
• Utlåtande om utkast till skötselplan för Finlands skogshöns
• Utlåtande om förnyandet av miljöskyddslagen, projekt 2 övervakning
• Utlåtande om statsrådets förordning om ändring av jaktförordningen
• Utlåtande om utkast till reform av stödlagstiftningen
• Utlåtande om EU-finansierade produktionskopplade stöd
72
• Utlåtande om utkast till regeringens proposition med förslag till ändring
av konkurrenslagen
• Utlåtande om utkast till JSM:s förordning om jakt med stöd av dispens
utanför renskötselområdet under jaktåret 2012-2013
• Utlåtande om regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om
mätning av virke
• Utlåtande om statens forskningsinstitut och forskningsfinansiering: förslag
till totalreform
• Utlåtande om utkast till förordningen om fastighetsförrättningar
• Utlåtande om förslag för den beräknade inkomsten samt avdragen för
förskottsuppbörden år 2013
• Utlåtande om utkastet till regeringens proposition med förslag till ändring
av konkurrenslagen
Utlåtanden finns att tillgå på SLC:s medlemssidor http://extra.slc.fi.
73
SLC III
SLC III
74
Österbottens svenska producentförbund
Årsberättelse 2012
ÖSP r.f.
75
ÖSP
ÖSP
MEDLEMMAR
20112012
AKTIVA
- gårdar anslutna till vanlig lokalavd. (åker o. skog)
- gårdar med endast skog
- gårdar anslutna till trädgårdsavdelning
- Aktiva gårdar sammanlagt
2401
510
259
3170
2313
547
227
3087
Personmedlemmar (aktiva gårdar)
- vanliga avdelningar
- trädgårdsavdelningar
Personmedlemmar till aktiva gårdar totalt
6601
420
7021
6413
368
6781
Ansluten åkerareal, ha
- i medeltal per gård
80 534,93
33,45
80 143,24
34,05
Ansluten skogsareal, ha
104 869,56
36,03
103 263,42
36,11
858 044
3351,73
705 572
3122,00
14,30
4,76
14,30
4,76
370
541
370
545
7562
7326
Ansluten växthusareal, m2
- i medeltal, m2 per gård Ansluten bärodlingsareal, ha
STÖDANDE (alla avdelningar)
- stödande gårdar
- antal personmedlemmar
Personmedlemmar i hela förbundet
Antalet till förbundet anslutna lokalavdelningar var under året 35 stycken.
- förbundets stödande samfund
8
8
Stödande samfundsmedlemmar i förbundet var under 2012 Mejeriandelslaget
Milka, Andelslaget Österbottens Kött, Österbottens Äggcentrallag, Andelslaget Närpes Grönsaker, Skogsvårdsföreningen Österbotten, Österbottens
svenska fårklubb, Svenska Österbottens Pälsdjursodlarförening (SÖP) samt
Närpes Äggpackeri.
Medlemsavgifterna baserar sig på betalda medlemsavgifter den 31.12.2012
76
Förbundsmöten
Förbundsmötet är förbundets högsta beslutande organ och består av
lokalavdelningarnas och de stödande medlemmarnas valda representanter.
Förbundet höll under året stadgeenliga förbundsmöten på våren och hösten.
Vårmötet
Förbundets vårmöte hölls måndagen den 23 april i Korsholms kulturhus.
Förbundets ordförande Mats Nylund berörde i sitt hälsingsanförande bl.a.
regeringens rambudget som kommer att drabba jordbrukarna oskäligt hårt.
Han redogjorde kort för arbets- och näringsministeriets utredningsman Lauri
Tarastis slutrapport om vindkraft där det kom fram det som ÖSP länge påtalat,
ett rättvist ersättningssystem för markägarna. Nylund avslutade sitt anförande
med att betona att ÖSP är vårt redskap för att få vår röst hörd.
Juha Ojala, överdirektör vid Jord- och skogsbruksministeriets skogsavdelning, tog upp aktuella skogsärenden, bl.a. om skogsvårdsavgiften som föreslås bli frivillig.
SLC:s ordförande Holger Falck höll ett anförande om aktuella lantbrukspolitiska frågor. Falck var mycket orolig att kommande förhandlingar om
stöden blir mycket tuffa.
Vårmötet gav en resolution där man påtalade bristerna i ursprungsmärkning av mat och nedskärningarna i rambudgeten. Därtill lyftes fram det
minskade inflytandet för kustområdets skogsägare vid utnämningar av representanter till Finlands skogscentral.
Höstmötet
Förbundets höstmöte hölls måndagen den 3 december 2012 i Korsholms
Kulturhus.
I hälsningstalet framförde förbundsordförande Mats Nylund att jordbruket idag lever i en lönsamhetskris och att kampen för bättre lönsamhet förs
på tre olika plan: marknaden, jordbrukspolitiken och kostnadsutvecklingen.
Ordförande framförde att förbundet har ett utmanande år framför sig där
alla kommer att göra sitt bästa.
Höstmötet beslöt att hålla medlemsavgifterna för år 2013 oförändrade
jämfört med år 2012. Höstmötet omvalde enhälligt Mats Nylund (Pedersöre) till ordförande och Tomas Långgård (Malax) till viceordförande.
Henrik Strandberg från Nykarleby och Per-Ole Mård från Esse premierades med SLC:s förtjänstmärke i guld. Kenneth Dalkarl från Vörå har blivit
utsedd till årets LIA-gård och fick pris. Gården har fungerat som en be77
ÖSP
ÖSP
ÖSP:s höstmöte behandlade bl.a. skördeskador och producentpriser.
römlig praktikgård. LIA står för lära i arbete och priset kommer årligen att
ges till en medlemsgård som berömligt har fungerat som praktikgård och
handledare. Priset utdelades nu för andra gången.
Österbottens Landskapsdirektör Olav Jern höll ett föredrag om Landsbygden i Österbotten, vinnare förlorare. SLC:s verksamhetsledare Jonas
Laxåback höll ett lantbrukspolitiskt anförande.
I den resolution som höstmötet avgav påpekades vikten av att Finland är
självförsörjande gällande baslivsmedel och vikten av tydlig ursprungsmärkning av livsmedel.
Motionsuppföljning
Motion om jordkablar
Yttermark lokalavdelning anser att elledningar skall grävas ner på de känsligaste ställena i samband med att ledningarna förnyas och att kraftledningarna
från de planerade vindkraftsområdena görs som jordkablar för att de inte
skall inverka på jord- och skogsbruket.
ÖSP:s förbundsstyrelse omfattar motionärens yrkande och kommer att
arbeta för att elledningar skall grävas ner.
78
Motion om TOS-avgiften som Siemenkauppiaitten Yhdistys ry
uppbär av jordbrukarna
Övermark lokalavdelning vill att ÖSP utreder vad som åstadkommits med
avgiften, vart pengarna går och hur situationen skulle se ut om avgiften inte
togs in, samt att det skall vara likvärdig information på svenska som på finska
på deras hemsida (TOS står för tilan oma siemen/ gårdens eget utsäde)
Siemenkauppiaitten Yhdistys redovisat i det senaste bokslutet (2010) att
de fått in 2,4 miljoner € i TOS-avgift. Utgifter för insamlandet är 102 000 €.
Ersättningarna tillfaller de inhemska växtförädlarna och importörer av sorter enligt sortspecifika odlingsarealer. Med avgiften har den inhemska växtförädlingen kunnat fortsätta med att utveckla nya sorter som är anpassade
för vårt odlingsklimat. ÖSP har framfört till Siemenkauppiaitten Yhdistys
att samma tillgång på information som finns på finska skall finnas även på
svenska.
Motion om unga expanderande svinproducenter som
missgynnas
Munsala lokalavdelning framför att de unga svinföretagarna missgynnas i
nordliga husdjursstödet eftersom det baserar sig på referenskvantitet samt
att skillnaden i avräkningspris mellan liten och stor producent drabbar även
i första hand unga.
ÖSP kommer att arbeta för att få en uppdatering av referensmängden som
baserar sig på produktionens omfattning. ÖSP kan inte acceptera att stora
producenter är mera värdefulla än mindre producenter. Motionen till SLC
för fortsatt behandling
Motion om höjda avgifter för miljötillstånd
Purmo Lokalavdelning påtalar att kostnaden för sökande av miljötillstånd har
ökat drastiskt och ifrågasätter ifall kostnaden verkligen motsvarar de verkliga
kostnaderna för tillståndens beviljande.
ÖSP kommer lokalt att utreda situationen för handläggningen av miljötillstånd och för vidare motionen till SLC.
Motion om att supermarket skulle ägas av producenterna
Purmo lokalavdelning påtalar handelns allt större andel av livsmedelsprisen.
För att erhålla en större andel av livsmedelspriset kunde producenterna enligt
motionären starta egna supermarketar.
79
ÖSP
ÖSP
ÖSP anser att supermarketar är en dellösning som man kan fundera på.
ÖSP eftersträvar i första hand en allmän höjning av prisnivån eller omfördelning av marginalerna mellan livsmedelsindustrin och handeln som gynnar alla producenter.
Motion om kostnader för själv ordnad avbytarservice
Esse lokalavdelning anser att ersättningsförfarandet för avbytarservicen skall
vara enhetligt och rättvist oberoende av om det är frågan om en jordbrukare
eller pälsdjursuppfödare som anlitar avbytarservice.
ÖSP:s förbundsstyrelse omfattar motionärens yrkande och för ärendet via
SLC vidare till LPA.
Motion om att byggkostnader i investeringsstöd
Esse lokalavdelning påtalar att de kostnader som ELY-centralen godkänner
vid bygginvestering är betydligt lägre än de verkliga kostnaderna.
ÖSP utreder i samarbete med SLC om det finns sektorer med felaktiga
riktkostnader och framför sina åsikter till de tjänstemän inom Jord- och
skogsbruksministeriet som har som sin uppgift att korrigera riktkostnaden.
Motion om behandling av motioner
Västra Närpes lokalavdelning anser att uppföljningen av lokalavdelningarnas motioner kunde förbättras speciellt sådana motioner som går vidare för
fortsatta åtgärder till SLC.
ÖSP föreslår att en tjänsteman från SLC under förbundets vårmöte redovisar för hur motioner som förts vidare till SLC förverkligats.
Motion om Allemansrätten
Vörå lokalavdelningen anser att det i dag är möjligt för utomstående personer och företag att kommersiellt utnyttja markägarens egendom gratis för
egen vinning och att ÖSP verkar för att kommersiellt utnyttjande av annans
egendom med hänvisning till allemansrätten förbjuds.
Förbundsstyrelsen anser att man i första hand skall lösa problem med allemansrätten genom att informera berörda parter om vilka rättigheter och
skyldigheter allemansrätten medför.
80
Motion om att förbundet skall arbeta för högre producentpriserna
Vörå lokalavdelning påtalar att producenternas andel av mateuron har minskat
under ett flertal år samtidigt som kostnaderna skjuter i höjden. Därför kräver
Vörå lokalavdelning att ÖSP ständigt verkar för att vi via våra producentägda
företag skall erhålla en rejäl förhöjning av producentpriserna för att trygga
näringarnas fortlevnad.
ÖSP:s medlemmar sitter med i styrelsen för alla producentägda företag
inom vårt verksamhetsområde och de jobbar för att producenterna skall få
bästa möjliga pris från andelslagen. ÖSP jobbar med prissättningen på bred
front och via SLC skall vi förbättra verksamhetsförutsättningarna för livsmedelsföretagen bland annat lagstiftningsvägen.
Motion om att införa en åtgärdstid för att korrigera konstaterade brister vid stödövervakning
Vörå lokalavdelning påtalar påföljder av små försummelser som uppdagas vid
granskningar. När vi bönder utsätts för en granskning av myndigheterna kan
de ekonomiska följderna för t.ex. bristfällig bokföring kännas oacceptabelt.
Därför kräver Vörå lokalavdelning att ÖSP verkar för att vi skall erhålla en
laglig rätt om 30 dagar som åtgärdstid för att korrigera bristfälligheter vid
olika slag av övervakningar utan att detta drabbar oss ekonomiskt.
ÖSP anser att det behövs en lagstadgad åtgärdstid som motionären kräver,
eftersom stödsystemet innehåller så många villkor att det är nästintill omöjligt för en jordbrukare att hålla reda på alla krav. Motionen överförs till SLC
för fortsatta åtgärder.
Motion om att lindra bekämpningsmedelsanvändning på
skyddszoner
Västra Närpes lokalavdelning önskar att ÖSP tar kontakt med landsbygdverket
i Seinäjoki. ÖSP bör försöka lindra begränsningarna av bekämpningsmedelsanvändningen på skyddszonerna som idag är 25 meter. Eftersom problemogräs som t.ex. tistlar, inte svarar på glyfosatbekämpning under hösten,
bör andra bekämpningsmedel få användas under sommaren.
Den myndighet som idag ansvarar för bekämpningsmedelsanvändningen
är säkerhet och kemikaliverket (TUKES). Den 1.1.2013 kommer skyddszoner till vattendrag på de flesta ställen att bli betydligt mindre än dagens 25
meter. Enligt förslag blir det 3-10 meters skyddszoner, vilket kommer att
hjälpa jordbrukaren att bekämpa problemogräsen även under sommaren.
81
ÖSP
ÖSP
ÖSP är nöjd med att TUKES ser över skyddszonernas bredd. ÖSP kommer
att följa med hur ändringen efterföljs.
Motion om brist på strötorv
Korsnäs lokalavdelning påtalar att det är nu andra vintern i rad som det råder
svår brist på strötorv. En orsak till bristen är de två regniga somrarna. Men
det är inte endast vädret som är boven i dramat anser vi inom Korsnäs lokalavdelning. Den andra orsaken är att det finns för lite produktionsområden
i bruk. Därför kräver lokalavdelningen att förbundet arbetar för att nya
produktionsområden för strötorv tas i bruk i Österbotten
Den akuta orsaken till brist på torv är den regniga sommaren men ett underliggande problem är att det finns för lite torvmossar. Förbundsstyrelsen
anser att tillstånden för nya täkter bör underlättas för att försäkra en tillräcklig tillgång till torv för strö och uppvärmning. Ärendet fördes vidare till SLC
med önskan om att SLC kunde vara i kontakt med Vapo. Förbundsstyrelsen
kräver även att SLC utreder ifall det förekommer kvoter för lyftande av torv
under goda säsonger och om dessa är förenliga med gällande lagstiftning.
Lokalt kommer ÖSP att föra diskussion med torvproducenterna i närområdet gällande åtgärder för att undvika att motsvarande bristsituationer inte
uppstår i framtiden.
Motion om tillgången på strötorv
Esse lokalavdelning påtalade att två regniga säsonger har försvårat upptagningen av torv och därmed har utbudet på stötorv som används i djurstallar
kraftigt minskat och prisnivån stigit. De stora torvproducenterna med statsägda Vapo i spetsen har under också gynnsamma säsonger kvoter för hur
mycket strötorv som lyfts. Lokalavdelningen vill att ÖSP för diskussioner med
torvproducenterna i närområdet och hittar lösningar för hur bristsituationer
skall undvikas i framtiden samt hur priset på strötorv skall hållas på en rimlig
nivå i framtiden.
Se svaret på Korsnäs lokalavdelning motion ovan.
82
ÖSP:s vice ordförande Tomas Långgård gratulerar förbundets nya
verksamhetsledare Jan-Ove Nyman. På bilden även mötesordförande
Michael Kamis samt avgående verksamhetsledare Bo Linde.
Förbundets organisation
Förbundsfullmäktige
Förbundsfullmäktige består av en representant för varje lokalavdelning samt
en representant vardera för de stödande medlemsföretagen och förbunden.
Under 2012 hörde följande personer till förbundsfullmäktige (närvaro antecknad inom parentes):
Esse
Frilandsodlarnas
Jeppo
Karleby
Keskisnejden
Korsholms södra
Korsnäs
Kronoby
Kvevlax
lokalavdelning
”
”
”
”
”
”
”
”
83
Jim Finell (3/3)
Christer Finne (2/3)
Glenn Strengell (3/3)
Gerhard Lindell (3/3)
Stefan Södergård (2/3)
Stig Nygård (3/3)
Roger Backholm (2/3)
Mårten Strandvall (1/3)
Johnny Enström (3/3)
ÖSP
ÖSP
Lappfjärd
”
Larsmo
”
Malax
”
Maxmo
”
Munsala ”
Nedervetil ”
Nykarleby ”
Närpes Östra
”
Oravais
”
Pedersöre
”
Purmo
”
Pörtom
”
Replot-Björköby
”
Sideby
”
Solf ”
Sundom ”
Terjärv
”
Tjöck
”
Västra Närpes
”
Vörå
”
Yttermark
”
Övermark
”
Korsnäsnejdens
trädgårdsprod.
Lappfjärdsnejdens
”
Malaxnejdens
”
Närpes
”
Österbottens Äggcentrallag
Österbottens Kött
Milka
Närpes grönsakspackeri
Närpes äggpackeri
Skogsvårdsföreningen Österbotten
Svenska Österbottens pälsodlarförening
Mathias Holm (2/3)
Karita Nynäs (1/3)
Christian Storm (2/3)
Bo-Stefan Rådman (3/3)
Steve Nyholm (2/3)
Mats Broända (3/3)
Tom Cederström (1/3)
Bengt Norrback (3/3)
Ulf Nykvist-Wester (2/3)
Mats Finne (0/3)
Niclas Sjöskog (2/3)
Tobias Dahlblom (1/3)
Mikael Norrgård (3/3)
Bengt Berglund (1/3)
Niklas Sund (1/3)
David Köping (3/3)
Jessica Flöjt (1/3)
Anders Lillandt (2/3)
Jan-Henrik Lillbåsk (3/3)
Michael Kamis (3/3)
Anders Mattfolk (0/3)
Jan-Anders Lindfors (3/3)
Kaj Karlsson (0/3)
Mikael Hoxell (3/3)
Michael Nygård (3/3)
Marianne Nygårds (1/3)
Bo-Anders Ingo (0/3)
Stefan Saaristo (2/3)
Ann-Charlott Kjerp (2/3)
Ove Grandell (2/3)
Johnny Grandell (3/3)
Bo Storsjö (2/3)
Ulf Eriksson (1/3)
Förbundsfullmäktige har under året sammanträtt till stadgeenliga vår- och
höstmöten. På dessa har man berett ärenden till förbundsmötena samt fastslagit förbundets verksamhetsplan. Utöver detta har förbundsfullmäktige
sammanträtt till ett extra möte var man valde ny verksamhetsledare för förbundet. Förbundets mångåriga trotjänare Bo Linde gick i pension under året
och som ny verksamhetsledare tillträdde agronom Jan-Ove Nyman.
84
Förbundsstyrelsen 2012
Ordförande (närvaro)
Mats Nylund (11/12)
Viceordförande (närvaro)
Tomas Långgård (12/12)
Ordinarie ledamöter (närvaro)
Tom Brors (11/12)
Susan Englund (9/12)
Jonny Kronqvist (9/12)
Bjarne Mara (11/12)
Johanna Nyman (11/12)
Johanna Smith (11/12)
Mikael Åsvik (11/12)
Suppleanter (närvaro)
Mats Backman (1/12)
Olav Lillgäls (0/12)
Matts Samulin (1/12)
Kjell Nyström (1/12)
Eivor Finne (1/12)
Stefan Gulin (0/12)
Anna-Lena Andtbacka (0/12)
Till förbundets styrelsemöten har även Bo Storsjö kallats som sakkunnig.
Förbundets hedersordförande är riksdagsrådet Håkan Malm. Förbundets
revisorer var: GRM Mårten Vikberg och Tor-Erik Hägg med Sune Krokfors
och Kjell Yrjans som ersättare.
Kommittéer och utskott
Utskottet för unga lantbrukare
Ungdomsutskottet har år 2012 bestått av ordförande Samuel Ingves (Sideby),
Mats Nordman (Pörtom), Johan Åsvik (Terjärv), Kaj-Oskar Rudström (Kronoby), Tommy Ehrs (Vörå), Daniel Klockars (Solf) och Fredrik Grannas har
fungerat som sekreterare.
Utskottet har hållit fyra möten under året, första utskottsmötet hölls på
Milka i Kaitsor där Ann-Charlott Kjerp tog emot utskottet, övriga har hållits
på ÖSP:s kansli.
Den 10 juli arrangerade utskottet en träff för de som generationsväxlat
åren 2009, 2010 och 2011 på Nabben i Maxmo, men till träffen kom mycket
få deltagare trots att skriftlig inbjudan gått ut till alla.
I oktober ordnade utskottet en studieresa till Estland och Lettland med 36
deltagare. Till resan hade inbjudan sänts även till andra sidan kvarken och
inbjudan resulterade i att fyra personer från LRF västerbottens ungdomsutskott deltog.
Frågor som utskottet diskuterat under mötena är bland annat stödet till
unga odlare. Utskottet anser att alla unga jordbrukare skall ha rätt till de stöd
85
ÖSP
ÖSP
som finns för unga jordbrukare. Unga odlare som är delaktiga i sammanslutningar missgynnas idag.
Ungdomsklubbarna
Ett litet plock av ÖSP:s tre ungdomsklubbars verksamhet.
Sydösterbottens ungdomsklubb valde på sitt årsmöte ny ordförande. Samuel
Ingves (Sideby) gav över till Simon Ålgars (Lappfjärd). Klubbens största
händelse under året var skördefesten som de höll på Kummelgrund.
Mellis ungdomsklubb omvaldes Daniel Klockars (Solf) som ordförande under årsmötet. Under året har klubben arrangerade sommarträff på Åminne
folkpark. På hösten ordnade klubben en utflykt till Esse och Esse highland.
Under hösten har Mellis gjort egna mellisjackor.
Norra Österbottens ungdomsklubb omvalde på sitt årsmöte Johan Åsvik
(Terjärv) som ordförande. Klubben deltog i löpstafetten West Coast Race
med ett lag och i december arrangerade klubben en lyckad julmiddag.
Julhälsningar
Julhälsningar hade ungdomsklubbar lagt upp vid vägkanterna under julhelgen
med budskapet om att alla skall ha en god jul.
Utskottet för jordbrukarkvinnor
Utskottet bestod 2012 av ordförande Susan Englund (Lappfjärd), Anna-Lena
Eklund (Närpes östra), Helena Broända (Nedervetil), Johanna Knuts (Pedersöre), Eivor Finne (Solf), Lilian West (Oravais) och Carita Häger (Nykarleby).
Susanne West har fungerat som sekreterare.
Utskottet höll under året två möten. Den 15-19 november ordnades SLC:s
traditionella kvinnodagar i Helsingfors. Utskottet ordnade egen bussresa och
från Österbotten deltog ca 20 jordbrukarkvinnor i dagarna. Programmet var
intressant med föreläsningar kring bland annat familjejuridik, sociala frågor och orkande i yrkeslivet och vardagen. Under året har utskottet fortsatt
att diskutera behovet av ökande kunskap om jordbrukarnas arbete bland
skolelever och studeranden. ÖSP hade möjlighet att delta i Skogscentralens
informationsdag för lärarstuderanden och erbjöd studeranden att vid två
tillfällen besöka Bjarne Maras mjölkgård i Vikby. I samband med besöken
informerade sekreteraren om ÖSP:s verksamhet och möjligheten att göra
86
gårdsbesök och delade ut broschyrer om jordbruk riktade till skolelever.
Förutom utskottets egen verksamhet har den lokala verksamheten varit
fortsatt livlig med motionsgrupper och utfärder.
Äggproducentutskottet
Utskottet har bestått av ordf. Robert Kuuttinen (Närpes östra), Matts Samulin (Esse), Mikael Forsman (Korsholms södra), Dan Hermans (Oravais),
Kaj Hannus (Närpes östra) och Hans Vikstrand (Västra Närpes), Jan-Ove
Nyman sekreterare.
Äggproducentutskottet har samlats till två möten under året. Vid första
mötet diskuterades bland annat anmälning av djurmängd till landsbygdssekreteraren två gånger i året. Genom att frivilligt anmäla mängderna kunde
gårdarna undgå korsgranskningar. Under året har den lokala NTM-centralen utarbetat en blankett för ärendet med samråd med utskottet.
Den tillfälliga bristen av ägg inom den nationella marknaden på grund av
bytet av burar samt byte av uppfödningsomgångar har diskuterats i utskottet. Utskottet har följt med pågående nedläggning av Österbottens Äggandelslag.
Utskottet ansåg att ÖSP och SLC bör lyfta fram äggsektorn bättre i sin intressebevakning och marknadsföring. Utskottet diskuterade nationella stöd
för höns och har förundrat sig exempelvis över vart stödrätten försvinner
inom näringen när producenter slutar.
Fårproducentutskottet
Fårproducentutskottet bestod 2012 av ordf. Christer Ollqvist (Vörå), Ulla
Enlund (Larsmo), Henrik Ingo (Södra Korsholm) samt Jan-Erik Revahl (Malax). Österbottens fårklubbs tre representanter i utskottet är Tor-Egil Berg,
John Dahlin och Bengt Ek. Jan-Ove Nyman sekreterare.
Utskottet höll inga protokollförda möten under året.
Trädgårdsutskottet leder inom ÖSP:s ram verksamheten för de fyra
trädgårdsavdelningarna. Utskottet bestod 2012 av ordförande Martin Vesterberg, Kaj Karlsson (Korsnäsnejden), Mikael Hoxell (Lappfjärdsnejden),
Michael Nygård (Malaxnejden), Marianne Nygårds (Närpes), Ove Grandell
till och med 31.5, Stefan Skullbacka från och med 1.6 (Närpes Grönsaker)
och Johanna Smith (förbundsstyrelsens representant). Utskottets verksamhet
presenteras i ett skilt kapitel.
87
ÖSP
ÖSP
Spannmålsutskottet
Spannmålsutskottet har år 2012 bestått av ordförande Martin Edman (Malax),
Tobias Dahlblom, (Pörtom), Bjarne Pada (Södra Korsholm), Torolf Sjögård
(Östra Närpes), Dage Sten (Övermark), Mikael Bergfors (Kvevlax), Torolf
Bonäs (Nykarleby) och Mårten Krokfors, (Kronoby). Fredrik Grannas har
fugerat som sekreterare.
Utskottet har hållit två möten under året, båda på ÖSP:s kansli. Utskottet
har främst diskuterat spannmålsmarknaden. Nuläget för spannmålspriset är
något sånär god men samtidigt stiger kostnaderna. Under året har de höga
toxinhalterna (DON) främst på havre och vete ställt till det för många odlare
med lägre pris som följd.
Vädret har diskuterats och höstens besvärliga skördeväder har fått oss alla
att veta var vi har våra flaskhalsar vad beträffar maskinparken. För många
producenter innebar höstens många regndagar att många hektar förblev
otröskade vilket ledde till ekonomiskt bortfall.
Utskottet har till mötena inbjudit representanter för foderindustrin och
spannmålsuppköpare. På utskottets första möte deltog Lasse Åberg från Afoder, under andra mötet Miska Kuusela från Polar Mills och Bror Staffas
från Avena. Utskottet har med dessa fört diskussioner om bl.a. prissättning
på kvalitet.
I april arrangerade utskottet ett seminarium i Vasa om prissäkring genom
köp och försäljning av spannmålsterminer. Seminariet arrangerades i samarbete med Andelsbanken och SLC. Seminariet hade många deltagare.
Mjölkutskottet
Mjölkutskottet bestod av ordf. Mikael Åsvik (Terjärv), Henrik Biskop (Kronoby), Henrik Strandberg (Nykarleby), Stefan Södergård (Keskis), Mikael Österberg (Oravais), Christian Björknäs (Lappfjärd) och Niclas Sjöskog (Purmo).
Mats Nylund (Pedersöre) kallas som sakkunnig. Jan-Ove Nyman sekreterare.
Utskottet höll under 2012 ett möte.
Utskottet har fört diskussion om kvotsystemet samt uthyrning av mjölkkvot. Det kommer att ske mycket vid avskaffande av mjölkkvoten 2015.
Utskottets syn är att en eventuell referensmängd som ersätter nuvarande
kvotsystem skall vara fri handelsvara.
Valios beslut att permittera personalen vid ysteriet i Kaitsor från februari
2013 har diskuterats vid mötet. Beslutet är beklagligt. Kaitsors framtida öde
påverkar Milkas verksamhet, speciellt påverkas butiksverksamheten.
88
Köttutskottet
ÖSP:s köttutskott består av två sektioner, en sektion för nöt och en för
enmagade djur. Tomas Långgård (Malax) har fungerat som ordförande för
köttutskottet.
Nötsektionen: ordf. Johan Snickars (Malax), Peter Hellström (Kronoby),
Tom Snårbacka (Esse), Ola Sandberg (Esse) och Samuel Ingves (Sideby).
Jan-Ove Nyman har fungerat som sekreterare.
Sektionen för enmagade djur: ordf. Tomas Långgård (Malax), Johnny
Enström (Kvevlax), Kenneth Dalkarl (Vörå), Fredrik Ström (Solf), Henrik
Holm (Munsala), Michael Kamis (Vörå), Jan-Ove Nyman sekreterare.
Båda sektionerna höll ett separat möte under året och därtill hölls ett gemensamt möte med hela utskottet samlat.
Den svaga lönsamheten inom sektorn har varit föremål för diskussion
vid varje möte. Som en följd av detta har produktionen av speciellt svinkött
minskat samtidigt som konsumtionen av kött ökar i landet. Kostnadsutvecklingen på fodersidan har väckt diskussion. Producenterna skall få ut kompensation för prisökningen från marknaden.
Den våta hösten har medfört problem för spridning av gödsel när våta
marker inte bär för tunga maskiner. Väderleken har medfört problem med
tillgången till strö vilket även diskuterats i utskottet.
Utskottet anser att övergången mellan olika trappsteg i graderingen av
LFA-stödet bör bli glidande, med flera olika steg. Utskottets medlemmar har
gett synpunkter på förslaget till stöd för djurens välmående. Vid enmagade
sektionens möte har Jan Asplund från NTM-centralen informerat om stödet
för djurens välbefinnande.
Prisen på miljötillstånd har stigit flerfaldigt samtidigt som behandlingstiderna blivit allt längre. Situationen med miljötillstånd har diskuterats och
konstaterats att ÖSP bör engagera sig i den här frågan.
Vid utskottets och sektionernas möten har ÖK deltagit och presenterat
aktuella marknadsutsikter. Samtidigt har utskottet framfört åsikter och åtgärdsförslag till ÖK.
Sockerbetsutskottet
Utskottet har 2012 bestått av ordförande Fredrik Ström (Korsholm), Sami
Koski, (Malax), Mats Åbonde (Övermark), Bo-Erik Nyman (Oravais). Fredrik
Grannas har fungerat som sekreterare.
Utskottet har haft två möten under året. På båda mötena har sockerbetskonsulent Markus Sjöholm deltagit. Sjöholm har informerat utskottet om aktuella
ärenden som berör odlandet av betor samt informerat om sockerbruket.
89
ÖSP
ÖSP
Utskottet oroar sig för sockerbetans framtid i Finland. Många gårdar är i
behov av nya maskiner men ingen vågar investera när läget är så osäkert på
längre sikt. För Österbotten är den största enskilda utgiften transporten av
betor till sockerbruket i Säkylä. Utskottet efterlyser ett högre transportstöd
till odlare i periferin.
Utskottet för ekologisk odling
Utskottet har 2011 bestått av ordförande Bjarne Mara (Korsholms Södra),
Glenn Jakobsson (Jeppo), Thomas Snellman (Pedersöre), Guy Björklund
(Närpes östra), Sven Ek (Munsala), Peter Back (Vörå) och Mats Holmqvist
(Karleby). Steve Nyholm (Munsala) har kallats som sakkunnig och Fredrik
Grannas har fungerat som sekreterare.
Utskottet har haft två möten under året. Under början av året startade
projekt Eko.nu igång som administreras av Yrkesakademin i Österbotten.
Projektet är landskapsöverskridande (Österbotten och Nyland). Ann-Sofie
Ljungkvist är projektanställd i Österbotten och har deltagit på utskottets
båda mötena. Projektet har under sitt första år arrangerat flera olika tillställningar som kurs i ekosvin och den ekologisk tankesmedja som i år hölls på
Korsholms kulturhus. Projektets målsättning är att öka mängden ekologiskt
producerad livsmedel eftersom det finns en stor efterfrågan bland konsumenter.
På utskottets möten har marknaden diskuterats flitigt. För mjölkens del
har det under året kommit en rejäl höjning på producentpriset. Utskottet
önskar att de ekologiska producenterna skulle samarbeta bättre. Idag är det
bl.a. brist på ekologiskt proteinfoder.
Potatisutskottet
Utskottet har bestått av ordförande Henrik Antfolk (Tjöck), Kaj Hemberg
(Lappfjärd), Kjell Nyström (Petalax), Peter Norrback (Petalax) och Sören Lawast (Jeppo). Ordförande för SLC:s potatisutskott, Jan Porander (Lappfjärd),
har kallats som sakkunnig till utskottets möten. Matias Ålgars har fungerat
som sekreterare.
Utskottet har under året hållit två möten. Utskottet har vid mötena bland
annat behandlat frågor kring stödpolitiken, potatismarknaden, utsäde och
skördeskador. Utskottet har också gjort två uttalanden till pressen. År 2012
upphörde det nationella stödet till mat- och matindustripotatisodling.
I början av året var utbudet av potatis stort, vilket ledde till låga priser. Exporten till Ryssland var under första halvan av året stor. Sommarens rikliga
regn resulterade i att stora arealer förstördes, speciellt i Kristinestadsom90
rådet. De rikliga regnen fortsatte under skördeperioden, som var en av de
blötaste genom tiderna. Stora arealer med potatis lämnade oupptaget. Detta
i kombination med att hektarskördarna var mindre, gjorde att det redan på
hösten fanns lite potatis i lagren. Odlarpriserna för matpotatis låg hela hösten på en högre nivå än normalt.
PR-utskottet
Utskottet har år 2012 varit vilande under året. En mer informell PR-grupp
har med ledning av Jonny Kronqvist sammanträtt till ett par möten. Gruppen
har under året bestått av följande medlemmar: ordförande Jonny Kronqvist
(Nykarleby), Johanna Nyman (Kvevlax), Bjarne Mara (Korsholm södra),
Fredrik Grannas, Susanne West och Jan-Ove Nyman som sekreterare.
PR-gruppen har diskuterat bland annat förbundets delaktighet i olika evenemang, medial synlighet, klädsel samt tryckta produkter vid representation
av förbundet.
Utskottet har år 2012 bestått av ordförande Tom Brors (Vörå), Patrik Fors
(Jeppo) och Gunda Berg (Malax trädgård). Gunilla Frantz har kallats som
sakkunnig. Fredrik Grannas har fungerat som sekreterare.
Utskottet har hållit två möten under året. På utskottets första möte deltog
ekonomiakutens projektledare Anders Grannas som gav en kort översikt
vad projektet hittills har gjort. På utskottets andra möte deltog från stödpersonsnätverket Lena Granholm och Tage Ohls. De berättade hur stödpersonsnättverket fungerar och att det idag finns behov av att nya personer
kommer med som stödpersoner, för behovet av stödperson idag är inte mindre än vad det var när nätverket startades upp. Många jordbrukare mår dåligt
idag och det är viktigt att de har någon att vända sig till.
Företagarutskottet
Företagarutskottet bestod 2012 av ordf. Niclas Sjöskog (Purmo), Johan
Backlund, (Oravais), Börje Ivars (Närpes trädg.), Lotta Storfors (Malax) Mats
Broända, (Nedervetil), Jan-Henrik Lillbåsk (Västra Närpes). Jan-Ove Nyman
har fungerat som sekreterare.
Företagarutskottet har som arbetssätt att förlägga mötena utanför ÖSP:s
lokaliteter. Utskottet höll detta år sitt möte vid Uffes mat och Café i Purmo.
Vid mötet diskuterades bl.a. problemen med tillgången på säsongarbetskraft
och lagförslaget om trafiktillstånd för en del traktorentreprenad.
91
ÖSP
ÖSP
Valutskottet
Utskottet har 2012 bestått av ordförande Niclas Sjöskog (Purmo), Bengt
Norrback (Närpes östra) och Michael Kamis (Vörå), som sekreterare har
Fredrik Grannas fungerat. Utskottet har haft två telefonmöten under året.
På mötena behandlades de val som förrättades under hösten.
Finansråd
Under året har förbundets finansråd bildats. Finansrådet behandlar förbundets placeringar och ger råd utgående från sin syn på finansmarknaden samt
de premisser som styrelsen fastställt. Finansrådet är inget beslutande organ
utan det ger råd om köp och försäljning av närmast värdepapper i förbundets
placeringsportfölj och förbundsstyrelsen gör de slutliga besluten. Gällande
trädgårdsnäringens placeringar görs det slutliga besluten i trädgårdsutskottet men finansrådet kommer även med råd rörande den delen av förbundets
placeringstillgångar.
Under året har finansrådet bestått av förbundets ordförande Mats Nylund,
viceordförande Tomas Långgård, verksamhetsledare Jan-Ove Nyman, Bo
Linde, Susanne West och kassören Lena Hallvar. I finansrådets möten har
Simo Vuorenlinna från OP-Pohjola deltagit som sakkunnig i egenskap av
förbundets portföljförvaltare.
ÖSP:s och skogsvårdsföreningen Österbottens gemensamma
bioenergiutskott
Utskottet har 2012 bestått av ordförande Johanna Nyman (Kvevlax), Martin
Westerberg (Yttermark) och Stefan Thölix (Södra Korsholm). Skogsvårdsföreningens medlemmar har varit Bengt Lövsund och Bo Storsjö. Patrik
Majabacka har fungerat som sekreterare.
Utskottet sammanträdde tre gånger under året. Genomgående teman för
årets möten var vindkraftsetableringarna i Österbotten, behovet av biobränsleterminaler samt bränsleförsörjningen för växthusodlare. Flertalet
regniga somrar har minskat torvupptagningen vilket lett till bränslebrist och
förhöjda bränslepriser för växthusodlare. Delar av utskottets medlemmar
deltog i Vasa Wind Exchange samt energimässan i Tammerfors.
92
ÖSP:s och skogsvårdsföreningen Österbottens skogspolitiska
utskott
Ordf. Bjarne Mara (Korsholms södra), Anders Lillandt (Tjöck), Robert Flén
(Nykarleby) Rickard Hagman (svf), Göran Gjäls (svf), Rune Käldström (svf),
Jan Slotte (svf) sekreterare.
Utskottet sammanträdde två gånger under året. Under året var fastighets- och ägarstrukturen i Österbotten, revideringen av skogsvårdsföreningslagen och viltvårdsfrågor på agendan. Skogsvårdsföreningslagens, och
därmed skogsvårdsavgiftens vara eller icke vara debatterades aktivt. Olika
modeller för hur skogsägarna i framtiden skall organiseras i och med att
skogsvårdsföreningslagen reviderades diskuterades. Skogsutskottet inväntar
riktlinjer från MTK vartefter man tar ställning till hur organiseringen av
skogsägarna på finlandssvenskt håll skall se ut framöver. En tvåstegsmodell,
skogsvårdsföreningarna organiserar sig under SLC, anses i dagsläget som
mest sannolik.
Österbottens gemensamma mark- och miljöpolitiska utskott
Utskottet är gemensamt för producent- och skogsägarförbunden i Österbotten, Etelä-Pohjanmaa och Keski-Pohjanmaa. ÖSP:s representanter i utskottet har varit Martin Jakas (Vörå) med Henrik Strandberg (Nykarleby) som
suppleant. Verksamhetsledaren Jan-Ove Nyman har fungerat som utskottets
sekreterare.
Utskottet har samlats till två möten, ett i Karleby och ett i Seinäjoki. Under
möten har aktuella frågor som bland annat vindkraften och den nya vattenlagen diskuterats. Efter mötet i Karleby gav utskottet ett pressmeddelande
var man påpekade hur fräckt vissa energibolag verkar vid inlösen av rättigheter till vindkraftverken.
Vid höstens möte i Seinäjoki deltog Aulis Rantala, chef för Södra-Österbottens NTM-centrals miljöenhet. Han informerade om aktuellt inom
NTM-centralen samt vilka påföljder den nya vattenlagen har på olika dikningsprojekt.
Skogsfrågor
Skogsindustrin
Skogsindustrins marknadssituation var svår under 2012 som helhet betraktat.
Efterfrågan på skogsindustrins produkter var svag till följd av den allmänna
93
ÖSP
ÖSP
ekonomiska osäkerheten. Detta hade återspeglingar särskilt på exportprisernas
utveckling. De finländska företagens priskonkurrensförmåga höll dock en
någorlunda god nivå till följd av valutakursförändringar och en mera moderat
kostnadsstegring än i flertalet konkurrerande länder.
Papprets exportpris steg i snitt med fem procent, men kartongens exportpris sjönk med en procent jämfört med föregående år. Massans medelpris
sjönk med en tiondel. Exportvolymen ökade däremot med en dryg tiondel
från 2011. Exportvolym och -pris höll i stort sett samma nivå som 2011 för
faner. Skogsindustrins lönsamhet var god för massa och kartong. Lönsamheten var svag för tryck- och skrivpapper samt sågindustrin.
Skogsindustrins produktion minskade totalt cirka tre procent under 2012
i Finland. Produktionen av papper och kartong uppgick till 10,7 miljoner
ton, vilket är sex procent mindre än 2011. Massaproduktionen var däremot
en procent större än under föregående år och uppgick till 6,8 miljoner ton.
Produktionen av sågvaror minskade fyra procent och uppgick 2012 till 9,3
miljoner kubikmeter. Produktionen av faner var en procent mindre än 2011.
Virkeshandel och -drivning
Den mindre produktionen inom skogsindustrin ledde till att virkesanvändningen minskade med cirka fyra procent eller två miljoner kubikmeter under
2012. Virkeshandeln var dock livlig och osedvanligt jämn. Dessutom livades
virkeshandeln under början av 2012 upp av stormarna i december 2011. Allt
som allt köptes 27,8 miljoner kubikmeter virke från privatskogarna. Det är
tio procent mera än 2011.
Virkeshandelsvolymen 2012 motsvarades av avverkning av cirka 37 miljoner kubikmeter i privatskogar. Rotaffärerna utgjorde cirka 80 procent av virkeshandeln. Skogsindustrin köpte in 16 procent mera stock och åtta procent
mera massaved än under 2011.
Under 2012 betalades följande medelpriser i hela landet för rotposter:
tallstock 53,6 €/m3, granstock 53,9 €/m3, björkstock 41,6 €/m3, tallmassaved 15,7 €/m3, granmassaved 17,5 €/m3 och björkmassaved 15,5 €/m3.
Under 2012 var den nominella rotprisnivån fem procent lägre än ett år tidigare. Tallstocken medelrotpris sjönk tre procent och granstockens rotpris
sex procent jämfört med året innan. Björkstockens pris sjönk två procent.
Tallmassavedens rotpris sjönk tre procent, granmassavedens sju procent och
björkmassavedens pris två procent från 2011.
94
Export och import av träråvara
Enligt utrikeshandelsstatistiska uppgifter minskade importen av råvirke under
2012 trots Rysslands WTO-medlemskap. Till och med slutet av november
hade importen av råvirke uppgått till 8,8 miljoner kubikmeter, dvs. nio procent
mindre än under motsvarande period 2011. Barrträdens andel av importen
var 1,6 miljoner kubikmeter och lövträdens andel 4,1 miljoner kubikmeter.
Importen av flis uppgick till 3,1 miljoner kubikmeter. Det importerade
rundvirket bestod till övervägande del av massaved. Exporten minskade
sammanlagt cirka 15 procent jämfört med året innan och uppgick till cirka
1,2 miljoner kubikmeter.
Skogsbrukets lönsamhet
Bruttorotintäkterna minskade cirka nio procent i privatskogarna under
2012 till följd av mindre drivningsvolymer och lägre priser och uppgick till
cirka 1,35 miljarder euro. Enligt Metlas prognos ökade privatskogsbrukets
investeringar till 210 miljoner euro under 2012. Skogsägarnas egenfinansieringsandel utgjorde uppskattningsvis 150 miljoner euro. Privatskogsbrukets
sammanlagda kostnader utgjorde enligt Metlas prognos cirka 27 procent av
bruttorotintäkterna. I södra Finland utgjorde kostnaderna cirka 24 procent av
bruttointäkterna, medan andelen i norra Finland översteg 45 procent. Andelen
offentligt stöd av privatskogsbrukets bruttokostnader ökade något i jämförelse
med föregående år och uppgick enligt Metlas prognos till cirka 17 procent.
Privatskogsbrukets nettoresultat före skatter och kostnader för främmande kapital uppgick 2012 till i medeltal 77 euro per hektar skogsmark. Privatskogsbrukets resultat uppvisade stor regional variation. Variationen mellan
storområden sträckte sig över ett intervall från 102 euro i södra Finland
till 28 euro per hektar skogsmark i norra Finland. Relativt sett försämrades
skogsbrukets lönsamhet mera i södra Finland: 14 procent från 2011. I norra
Finland var försämringen några procent.
Skogsvårds- och skogsförbättringsarbeten i privatskogsbruket
Plantskogsvård och vård av ungskog utfördes i privatskogarna på sammanlagt cirka 200 000 hektar under 2012. Arealen är ungefär en tiondel större än
föregående år. Enligt prognos utfördes skogsodling på cirka 70 000 hektar.
Skogsgödsling utfördes 2012 på cirka 20 000 hektar. Iståndsättningsdikning
utfördes på cirka 12 000 kilometer. Skogsbilvägar byggdes och iståndsattes
på cirka 1 800 kilometer.
95
ÖSP
ÖSP
Skogsbevakningen
Skogsfrågor har diskuterats under varje styrelsemöte. Stefan Thölix har ansvarat för skogsärenden på ÖSP. Energistödet till klenvirke har diskuterats
i flera etapper.
Flera lagförändringar har beretts under året och vi har med speciellt intresse följt med två, skogslagen och skogsvårdföreningslagen.
Från och med 2012 bildade de tidigare 12 skogscentralerna Finlands
Skogscentral men skogscentralerna kvarstod som regionala enheter inom
centralen. Finlands skogscentral är indelad i två enheter. Den ena har myndighetsuppgifter och rådgivning med 13 regionala enheter, den andra är affärsenheten med 6 regionala enheter. Förnyelsen förlöpte inte helt enligt
plan och förbunden har jobbat mycket med att bland annat bibehålla den
svenska servicen på skogscentralen.
Förbundet har följt med revideringen av skogsvårdsföreningslagen. Medlemskapet i skogsvårdsföreningar blir frivilligt och därmed även avgiften.
Det är fritt för en skogsägare att ansluta sig till vilken skogsvårdsförening
som helst oberoende av boningsort eller var skogsegendomen är beläget.
Under året har det diskuterats mycket i hur man kommer att organisera
skogsägarna i framtiden vilket även diskuterats vid förbundets styrelsemöten. ÖSP ser gärna en modell var de svenskspråkiga skogsägarna organiseras
under SLC. Stefan Thölix sitter med i den arbetsgrupp tillsatt av MTK som
utreder organiseringen av skogsägarna.
Under året förrättades val inom skogsvårdföreningarna. Förbundet uppmanade medlemmarna att aktivera sig i valet. Valet led antagligen av att det
hålls på samma år som kommunalvalet och intresset för valet var ganska
svalt.
Förbundet har deltagit i flera evenemang tillsammans med övriga skogsaktörer inom verksamhetsområdet. Bland annat FM i skogsfärdighet för
skogsägare i Vasa.
Representation
Förbundets representation i SLC:s och MTK:s organ framgår av SLC:s
årsberättelse.
Övrig representation
ÖSP:s representation i olika arbetsgrupper, styrelser och andra instanser
är en viktig del av intressebevakningen av jord- och skogsbruket. ÖSP har
96
tillsammans med skogsvårdföreningen markägarrepresentation i nejdens
jaktvårdsföreningar. Förbundet har genom förtroendemän eller tjänstemän
deltagit bl.a. i följande möten: lantbrukssällskapets vårmöte, Österbottens
skogsägarförbunds möten, Studiefrämjandet i Österbottens möten m.fl.
ÖSP har deltagit i:
ÖSP har representerats av:
● Delegationen för Esse å
Per-Ole Mård, medlem
● Delegationen och arbetsgruppen för Kyro älv
Jan-Erik Bäck, medlem
● Delegationen för Perho å
Mats Brandt, medlem
● Delegationen och arbetsgruppen för Lappo å
Tom Cederström, medlem
● Arbetsgruppen för Närpes å
Martin Vesterberg, medlem
Bengt Eklund, suppleant
● Kvarkens Världsarvsdelegation
Mikael Norrgård
● Delegationen för Tjöck och Lappfjärds å
Matias Ålgars, medlem
Christian Björknäs, suppleant
● Södra-Österbottens ELY-centrals delegation
för svensk service
Jan-Ove Nyman
● Österbottens förbunds samarbetsgrupp
Jan-Ove Nyman, medlem
● Österbottens förbunds landsbygdssektion
Jan-Ove Nyman
● Greenhouse carbon projektets styrgrupp
Johanna Smith
● Vindkraftföreningen
Johanna Nyman
● Österbottens Förbund, arbetsgr. för integrerad
förvaltning av skärgårds- o. kustområdena i Österb. Jan-Ove Nyman,
suppleant Susanne West
● Österbottens ELY-centrals delegation
för svensk service
Jan-Ove Nyman
● Österbottens ELY-centrals beredskapskommitté Matias Ålgars, medlem
● Österbottens skogsråd
Stefan Thölix, medlem
● Lännen tehtaats förvaltningsråd
Börje Helenelund, medlem
● Lännen tehtaats bolagsstämma
Fredrik Ström
● LPA:s kontaktperson
Fredrik Grannas
● Svenska Österbottens regionala viltråd
Stefan Thölix
● Vasa läns avfallsdelegation
Fredrik Grannas
● Yrkesteamet för naturbruksutbildning
vid Yrkesakademin i Österbotten
Bjarne Mara
● Sockerbetsodlarnas förhandlingsdelegation
Börje Helenelund/
Fredrik Ström, medlem o.
Tor Holm/Sami Koski suppl.
● Oy Polar Mills Ab:s bolagsstämma
Fredrik Grannas
● Tomatek
Marianne Nygårds,
97
ÖSP
ÖSP
ordförande
● Tomatek:s bolagsstämma
Johanna Smith
● Agrolink Ab
Jan-Ove Nyman,
styrelsemedlem ● Agrolink Ab:s bolagsstämma
Tomas Långgård
● Hortilab Ab
Bo Linde, ordförande
● Hortilab Ab:s bolagsstämma
Johanna Smith
● Kasvistieto Oy:s bolagsstämma
Jonas Laxåback
● Nötslakterikontroll
Mikael Åsvik
Samuel Ingves
● Svinslakterikontroll
Jonas Huldén
Mikael Vidlund
● Spannmålshandelsgranskning
Stig Simons
Fredrik Grannas
● Aktias förvaltningsråd
Bo Linde
● Bostads Ab Bondegården
Susanne West,
styrelsemedlem
Jan-Ove Nyman, suppleant
● Arbetsgrupp för Lantbruksutbildningens Tomas Långgård,
framtid, Yrkesakademin i Österbotten
Johanna Nyman
● Arbetsgrupp för skogsägarnas organisering Stefan Thölix
● Regionala viltrådet, markägarnas repr. Stig Simons
Skogscentralens repr. Stefan Thölix
● Forumet för gårdstillsyn och tillstånd
Mats Nylund
Förbundskansliet
Förbundets anställda har under året varit:
DE Bo Linde verkade som förbundets verksamhetsledare till slutet av februari och gick sen i pension.
Agronom Jan-Ove Nyman har verkat som förbundets verksamhetsledare
och förbundsstyrelsens sekreterare från mars månad. Verksamhetsledaren
fungerar som sekreterare i ägg-, får-, mjölk-, kött- och företagarutskottet.
Agrolog Fredrik Grannas har verkat som t.f. ombudsman. Ombudsmannen handhar kontakten till lokalavdelningar och ungdomsklubbar, sekreterare i ungdoms-, PR-, socialpolitiska, spannmåls-, ekologiska- och sockerbetsutskottet, är webbansvarig och svarar på lantbruksstödsfrågor.
EM Lena Hallvar är kassör. Tjänsten är på deltid.
Kansliet har skötts av merkant Gun Boström.
JM, FK, Susanne West har verkat som trädgårdsombudsman och sekrete98
rare för trädgårdsutskottet samt utskottet för jordbrukarkvinnor. Agrolog Anders Grannas har fungerat som projektledare för Ekonomiakuten sedan 13.6.2011.
Skatteavdelningen
YH-agrolog Matias Ålgars har verkat som t.f. avdelningschef. Han har även
handlett lokalavdelningarnas skattetjänster och deras bokförare. Tjänsten är
på deltid.
ADB-merkonom Maria Ström har handhaft skattebokföringen.
Monica Nygård och Ann-Louise Back har under året arbetat för ÖSP:s
skatteavdelning som topphjälp.
Förbundets verksamhet
Förbundsstyrelsen har under året bevakat de jordbrukspolitiska intressena på
ett regionalt, nationellt samt även på ett internationellt plan. Förbundsstyrelsen
har sammanträtt 12 gånger. Till förbundsstyrelsens möten har också kallats
SLC:s fullmäktigeordförande Stefan Thölix, SLC-styrelsemedlemmen Martin
Vesterberg och ordförande för skogsvårdsföreningen Österbotten Bo Storsjö.
Förbundsstyrelsen har berett de ärenden som stadgeenligt behandlats vid förbundsmötena samt haft det övergripande ansvaret för förbundets verksamhet.
Styrelsen har hållit ett gemensamt styrelsemöte med MTK Etelä-Pohjanmaa. Broderorganisationen stod som värd för mötet som hölls i Härmän
kuntokeskus. Vid mötet behandlades aktuella ärenden som berör båda landskapsförbunden.
Lantbrukspolitiken har under året präglats av reformen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, villkoren och stödnivåerna för följande programperiod. EU fick ingen helhetslösning till stånd under året och mot slutet av
året blev det mer och mer sannolikt att i kraftträdandet av ny lantbrukspolitik
blir ett år försenat och att det eventuellt blir en ett års förlängning av de
nationella stöden. En fortsättning av CAP efter 2013 har diskuterats inom
styrelsen och även tagits upp vid förbundets möten under höstens informationsmöten.
En detalj i CAP-stödsreformen som väckt diskussion och bidragit till olika
åtgärder under året är förslaget till plöjningsförbud på torvmarker. Till en
början diskuterades förbud möt all plöjning av torvmarker som sen preciserades till att en torvmark som inte tidigare varit plöjd omfattas av plöjningsförbudet. Denna detalj i helheten skulle ha stora konsekvenser speciellt för
odlare i Österbotten. Förbundet har under året i flera repriser fört fram vilka
99
ÖSP
ÖSP
effekter en dylik restriktion skulle ha och vi skickade bland annat en delegat
till MTK:s grupp som besökte riksdagens miljöutskott i ärendet.
Vid regeringsförhandlingarna kom partierna överens om inbesparingarna
i statsbudgeten varav jordbruket fick sin beskärda del. Lantbrukspolitiken
har under året till en stor del handlat om de praktiska påverkningar dessa
nedskärningar haft. Mest händer det gällande de sociala förmånerna till
jordbrukarna. För att uppfylla de inbesparingsbehov som föreligger så bör
bland annat avträdelsestödet revideras. Det sker inbesparingar i avbytarsystemet samt en höjning av LFÖPL premien till den del som jordbrukarna
själva erlägger.
Förbundet har deltagit i diskussioner om hur avbytarverksamheten i Österbotten skall administreras. Avbytarservicen i Österbotten kommer att administreras från Pedersöre och bemanningen blir åtta personer. Kontoren i
Vörå och Korsholm kommer att ha öppet som tidigare med två personers
bemanning, därtill kommer diverse regionala kontor i alla kommuner att ha
öppet under vissa tider.
Förslaget till svinförordning har diskuterats i flera etapper. Det fanns en
del problematiska element som borde rättas till i förslaget till förordning.
ÖSP bidrog aktivt till det utlåtande SLC lämnade om förordningen.
Under våren besökte en delegation från riksdagens stora utskott Karleby.
Verksamhetsledaren framförde förbundets hälsningar till beslutsfattarna
gällande den planerade stödreformen. Delegationen avrundade med ett besök till en mjölkgård i Kronoby.
Förbundet har i flera repriser framfört vikten av att kunna binda en tillräckligt stor andel av stödet till produktionen. Förbundet har även påpekat vikten av ett fortsatt nordligt stöd samt en fortsättning av 141-avtalet.
En jämlik behandling av jordbrukarna i landet förutsätter en fortsättning
av 141-stödet för landets södra del samtidigt som man fortsätter betala ut
nordligt stöd i våra breddgrader.
Informationsspridning är en av förbundets viktigaste uppgifter. Förbundet har under året arrangerat flera kurser. Bland annat generationsväxlingskurser under vårens samt kurs i anställning av utländsk arbetskraft tillsammans med SÖP under hösten.
Odlingssäsongen präglades av regn och de soliga dagarna var lätträknade.
Under hösten drabbades Kristinestadsområdet av skyfall med stora översvämningar som följd. Förbundsordförande, Mats Nylund, besökte de drabbade områden direkt och verksamhetsledaren besökte områden i ett senare
skede. Förbundet arbetade på det politiska planet för att erhålla ersättningar
för de drabbade. En delegation från Kristinestad besökte minister Koskinen
i ärendet. Förbundet jobbade först för att området skulle klassificeras som
krisområde och jordbrukarna erhåller ”full” ersättning för sina skördebort100
ÖSP:s ordförande Mats Nylund besökte de svåra översvämningarna i
Sydösterbotten.
fall. Senare visade det sig att ersättningar på basen av skördeskadelagen var
ett förnuftigare alternativ.
Kostnaderna för miljötillstånd har tredubblats samtidigt som behandlingstiden blivit betydligt längre. Byråkratiska omändringar har förlängt och
fördyrat behandlingen av ansökningar. Förbundsstyrelsen bjöd in representanter från Regionalförvaltningsverket för att diskutera detta samt djurskyddsövervakningarna. I och med att vi inte fick det att passa i kalendern
för ett besök från miljötillståndsenheten så besökte en delegation från styrelsen regionalförvaltningsverket för att diskutera miljötillstånden. Vi diskuterade situationen samt fick tips om hur sökanden själv kan försnabba
behandlingen av sin miljötillståndsansökan.
Länsveterinär Matti Nyberg besökte ett styrelsemöte och informerade om
aktuellt gällande djurskyddsövervakningar. Nyberg konstaterade att det är
svårt att hitta granskningsveterinärer till Österbotten eftersom kommunalveterinärerna inte borde granska på grund av möjligheten till jäv. Förbundsstyrelsen konstaterade att granskarnas arbetssätt att dyka upp utan förvarning över huvudtaget väcker en hel del kritik och önskade att granskande
veterinärer kunde meddela när de åker från kontoret att de kommer för att
granska gården och inte som nu ringa när de är på gården.
101
ÖSP
ÖSP
Muddringen av Solf och Toby åars mynning samt södra Stadsfjärden är en
riktig långkörare. Efter ett årtionden långt arbete har man erhållit miljötillstånd och förbundet har arbetat med att trygga finansieringen för projektet.
Förbundsstyrelsen har skrivit brev till Vasa stad och Korsholms kommun,
fört fram ärendet i media och till sist försvarat projektet i stadsbudgeten.
Väderleken 2012 visade hur viktigt det är att utloppen är i skick och vi är
tacksamma för att detta projekt ser ut att bli av.
Även under det här året har vindkraften och etablering av vindkraftsparker
i Österbotten engagerat förbundet. Förbundet har sett som sin uppgift att
försvara markägarnas intressen. Förbundet har bidragit med hjälp och informerat vid flera markägarmöten under året. Förbundet agerar alltid på markägarnas begäran. Landskapsdirektör Olav Jern arrangerade ett möte mellan
SLC och utredningsman Lari Tarasti gällande vindkraften. I Tarastis slutliga
rapport om vindkraften hade flera av de aspekter som förbundet framförde
i egenskap av representanter för SLC beaktats, bland annat en jämlik behandling av markägarna och ersättning åt alla markägare inom vindupp
tagningsområdet. Förbundet deltog även i Vasa Wind-Energy-utställningen.
Lantbruksutbildningens framtid och speciellt ladugårdens fortsatta existens i Gamla Vasa har varit ett hett diskussionsämne under året. Förbundet
har starkt uttryckt vikten av lantbruksutbildning av hög kvalitet och vi har
deltagit i en arbetsgrupp som funderat på lantbruksutbildningens framtid
vid Yrkesakademin samt den framtida verksamheten vid den anrika Kungsgården. Förbundet motsätter sig en nedläggning av ladugården.
Förbundet uppmanade lokalavdelningarna att säkerställa att lämpliga kandidater ställde upp i kommunalvalet. Förbundet baserade sin information till
kandidaterna på det valmaterial som SLC utarbetat om för vår medlemskår
viktiga ärenden. Det distribuerades elektroniskt till varje kandidat i kommunalvalet, oberoende av partitillhörighet.
Under året beslöt styrelsen att uppta punkten ärenden från lokalavdelningarna och utskott till behandling vid varje styrelsemöte. Härvid vill ÖSP försnabba och förenkla för medlemmarna att framföra ärenden till styrelsens
behandling. Bland annat frågan om miljötillstånd aktualiserades först som
ett ärende framfört av en lokalavdelning.
Förbundet har även gått in för att betala en ersättning till gårdar som tar
emot besök som en liten handräkning för det besvär det medför att ställa
allt i ordning för att intresserade konsumenter, skolelever eller reportrar skall
kunna komma på besök. ÖSP inser att det är viktigt att producenterna visar
vad det är de gör på gårdarna och härmed ökar förståelsen för jordbrukarna
i konsumentledet.
Under året arrangerades en del konsumentevenemang. ÖSP deltog under
våren i Betessläpp tillsammans som arrangerades av Valio, lokalt Milka. Be102
De två kosläppen i Österbotten samlade hundratals besökare. Här
skuttar korna på Ede Lantbruk glatt ut på bete.
tessläpp arrangerades vid två gårdar i Österbotten, Camilla och Bjarne Mara
i Vikby samt Sabina och Sture Ede i Purmo. Även om vädret var nästan
sämsta tänkbara för en dylik tillställning så samlade det en stor publik.
Under sommaren deltog förbundet i SLC:s konsumentkampanj genom att
sätta ut banderoller inom Landkapet Österbotten. Som en lokal avslutning
på konsumentkampanjen arrangerade förbundet bondegårdens marknad
i Vasa var förbundets medlemmar sålde lokalproducerade varor direkt till
konsumenterna. Evenemanget fick mycket positiv mottagning bland media,
konsumenter och producenter.
SLC påbörjade en skolkampanj under hösten som inriktar sig på alla fjärdeklassister i svenskspråkiga lågstadier. Förbundets lokalavdelningar aktiverade sig och besökte skolor inom sitt verksamhetsområde. Denna kampanj
fortsätter ännu våren 2013.
SLC och MTK arrangerade under hösten ett tillfälle var man sålde produkter till bondens pris. Evenemangets huvudestrad var Narinkens torg i
Helsingfors men det arrangerades samtidigt försäljning vid ett flertal orter
runt om i landet. Förbundet deltog i evenemanget tillsammans med MTK
Keski-Pohjanmaa i Karleby. Därtill så deltog förbundets förtroendevalda
i tillställningen i Helsingfors. Tillställningen väckte stor uppmärksamhet i
media och uppmärksammades till och med utom landets gränser.
103
ÖSP
ÖSP
LF/Tore Snickars
ÖSP:s verksamhetsledare Jan-Ove Nyman med förbundets färska 75års historik.
SLC:s förbundskongress hölls i år i Vasa vilket medförde en del extra arbete för förbundets förtroendevalda och personal. Lagom till kongressen
blev förbundets historik klar. Historiken Fram bygdefolk - fram bonderesningen! skriven av fil. dr. Henry Nygård omfattar förbundet historik åren
1934-2009. Det är ett välskrivet och digert verk som tar läsaren genom en
resa i lantbrukets utveckling under åren samtidigt som det belyser förbundets verksamhet och delaktighet i olika beslut under årens gång.
Trädgårdssektionen
Växthusodling
Trädgårdsutskottet har under året sammanträtt till nio möten samt till två
gemensamma möten med de större packerierna i området. Därutöver har
styrelsemedlemmarna inom ÖSP:s trädgårdsproducentföreningar sammanträtt till ett representantskapsmöte.
2012 var ett år som präglades av förändringar då två av trädgårdssektorns
trotjänare gick i pension. Bo Linde avslutade sin yrkesverksamma karriär den
104
sista februari efter 40 år i ÖSP:s tjänst och i juni lämnade Ove Grandell över
ledning för Närpes Grönsaker till Stefan Skullbacka. Trädgårdssektionen avtackade dem för deras stora insatser för trädgårdsnäringen i Österbotten på
en gemensam middag på Strampen i augusti. I middagen deltog lokalavdelningarnas styrelser och tidigare utskottsordföranden med respektive.
Odlingsmässigt var 2012 på många sätt utmanande. Generellt var prisnivån högre på både tomat och gurka, men de lägre produktionsvolymerna
ledde ändå till att resultatet i slutet av året inte nödvändigtvis var högre än
2011. Orsaken till de lägre produktionsvolymerna får främst sökas i det svala
och regniga vädret som rådde under hela högsäsongen. Det exceptionella
vädret kulminerade i höstens skyfall som ledde till att flera växthus runtom
i Sydösterbotten blev översvämmande. Skadornas omfattning varierade och
blev i många fall begränsade då odlingssäsongen nästan var slut för de flesta
som drabbades, men för några odlare blev skadorna omfattande.
Politiskt kom året långt att domineras av den aviserade lagändringen i Lag
om växters sundhet och S-gruppens krav på att producenterna skall övergå
till att förpacka grönsakerna i svarta, anonyma lådor. Förutom detta har
också inledande diskussioner börjat föras kring fortsättningen för de nationella växthusstöden efter 2013. Detta sker i anslutning till förhandlingarna
om den gemensamma europeiska jordbrukspolitiken som förändras från
och med 2014.
S-gruppens krav på svarta förpackningslådor för grönsaker väckte stor
diskussion och stort motstånd bland producenterna. ÖSP:s trädgårdsutskott
har drivit frågan via SLC och en gemensam skrivelse från SLC, MTK och
Handelsträdgårdsförbundet skickades till förvaltningsråden och styrelserna i
S-gruppens regionala andelslag. Frågan har också fått stor medial uppmärksamhet men S-gruppen vidhåller sina krav, enda eftergiften som gjorts är att
groddbladsmärket skall få synas på förpackningens långsida. På kortsidan
skall den obligatoriska märkningen finnas men från producenthåll är vi ändå
mycket oroade att våra produkter skall sammanblandas med utländska och
det är också mycket bekymmersamt att enskilda packeriers och producenters varumärken osynliggörs när de inte längre får synas på förpackningarnas långsida. Frågan diskuteras fortfarande med S-gruppen.
Under slutet av 2012 fattade riksdagen beslut om en lagförändring som
förändrar Lag om växters sundhet och förändringen träder i kraft från början av 2013. Positivt med förändringen är att nu regleras användningen av
makro-organismer på ett tydligare sätt och det ställs också högre krav på
de som importerar och saluför makro-organismer. Det som är negativt
med lagändringen är att systemet för ersättningar vid angrepp av s.k. karantänskadegörare förändras. I och med lagändringen är det i framtiden möjligt att få ersättning vid angrepp av dylika skadegörare endast för direkta
105
ÖSP
ÖSP
bekämpningskostnader och endast vid exceptionellt svåra skador. Ersättningar för skador av andra skadegörare än karantänskadegörarer faller helt
bort. ÖSP och SLC har ställt sig mycket kritiska till förändringen både i sitt
utlåtande till lagförslaget och under hörandet i riksdagens jord- och skogsbruksutskott. Ändringarna har trots det här genomförts. Den kompromiss
som kunde uppnås är att förändringarna av ersättningssystemet träder i kraft
först från och med 1 januari 2014. Tanken är att under 2013 utreda möjligheterna för att bygga upp ett system med försäkringar eller motsvarande.
Det är dock en väldigt utmanade uppgift att skapa en ny försäkringsprodukt
på bara ett år. Inledande diskussioner har förts med några försäkringsbolag
men de är också väldigt försiktiga i sina utlåtanden.
25 maj hölls det årliga PR-evenemanget i riksdagen där inhemska grönsaker lyftes fram. I den vädjan som överräcktes till riksdagsgrupperna betonades bland annat vikten av en fortsättning för de nationella växthusstöden
och att energibeskattningen inte för minska finländska växthusföretags konkurrenskraft.
Den 20 november hölls den årliga informationsdagen för växthusproducenter. Temat för dagen var riskhantering i växthusproduktionen.
Martin Vesterberg, Ove Grandell (fram till 31.5) och Stefan Skullbacka
(från och med 1.6) har representerat ÖSP i SLC:s trädgårdsutskott. Marianne Nygårds, Ove Grandell (fram till april), Kent Rönnholm (från och med
maj) och Mats Nordström har suttit i AB Tomateks styrelse. Susanne West
har representerat ÖSP i Inhemska trädgårdsprodukters reklamgrupp. Ove
Grandell och Bo Linde har suttit med i ÖSP:s och HTF:s gemensamma
reklamkommitté. Bo Linde har under året också fungerat som styrelseordförande i Oy Hortilab Ab och som styrelsemedlem i Stiftelsen för Aspegrens
Trädgård. Bo Linde har också varit medlem i Aktias förvaltningsråd och
ordförande i arbetsgruppen för ”Närodlat och kvalitet”. Bo Linde har deltagit i COPA:s arbetsgrupp för blommor och plantor och arbetsgrupp för
frukt och grönt samt i EU:s rådgivande kommitté för frukt och grönt. Susanne West har suttit med i styrgruppen för projektet ”Energieffektiva växthus 2015, i styrgruppen för projekten ”Ekonomiakuten” och i styrgruppen
för projektet ”Förändringslaboratoriet Ansari”. I styrgruppen för projektet
”Greenhouse Carbon” har SLC representerats av Johanna Smith, Mikael
Hoxell samt Susanne West. Susanne West har också varit SLC:s representant
i styrelsen för Inhemska trädgårdsprodukter r.f. och suttit i den förbere
dande arbetsgruppen för miljöstödet/underarbetsgruppen för trädgård vid
JSM.
106
Frilandsodling
Säsongen för odling av frilandsgrönsaker var besvärlig på grund av långa
regnperioder medan det svala sommarvädret bidrog till att kvaliteten på sommarskörden var god och prisbilden bättre.
Under den tidiga våren såg det lovande ut och vårbruket kunde inledas
tidigt då jorden redde sig bra efter den nästan tjällösa vintern. Glädjen blev
kortvarig på grund av ihållande regn och kallt väder i medlet av maj. De tidiga grönsakerna utvecklades långsamt. Det svala vädret fortsatte sommaren
igenom och gynnade kvaliteten på sallat och kålväxter, det jämna och måttliga utbudet bidrog till en stabil och hyfsad prisnivå. Några odlare drabbades
dock av problem med vätan och översvämningar både under början av juli
och i oktober. Höst- och lagerskörden blev en utdragen historia på grund av
den våta hösten, speciellt lök och rotfruktsskörden stördes och en del blev
man tvungen att lämna kvar på fälten då marken inte bar skördemaskinerna.
Skörden av rotfrukter blev låg i hela landet och priset steg rejält från ifjol
men det hjälper föga de som blev tvungna att lämna produkterna på fältet.
Vad gäller kålväxter och annat som växer ovan jord lyckades skörden bättre
och den blev måttlig till god vilket ledde till en moderatare prisbild.
Politiskt har året mycket handlat om beredningen av EU:s gemensamma
jordbrukspolitik CAP för den nya programperiod som börjar 2014. För frilandsodlingens del innebär reformen bland annat förändringar i miljöstödssystemet och Susanne West har för SLC:s del deltagit i förberedandet av det
nya miljöstödet i underarbetsgruppen för trädgård.
Frilandsodlarna har varit representerade i SLC:s trädgårdsutskott genom
Stig Södergård med Christer Finne som ersättare. Christer Finne är också
medlem i SLC:s fullmäktige. Peter Sjöblom har innehaft en styrelseplats i
Juurestentuottajat-Rotfruktsproducenterna ry med Christer Finne som ersättare och Peter Sjöblom har också suttit i utskotten för tidig och lagermorot.
Stig Södergård och Christer Finne har suttit i styrelsen för KaalintuottajatKålproducenterna ry. I föreningens kinakåls-, blomkåls och broccoliutskott
har Stig Södergård suttit medan Christer Finne suttit i utskottet för isbergssallat och Per-Ole Sandvik i utskottet för lagerkål. Christer Finne har också
varit medlem i styrgruppen för projektet ”Närodlat och kvalitet” samt varit
styrelsesuppleant i Svenska lantbrukscentralernas förbund r.f.
107
ÖSP
ÖSP
Projektverksamhet
Ekonomiakuten
ÖSP är projektägare för landsbygdsutvecklingsprojektet Ekonomiakuten.
Syftet med projektet är att stöda regionens lantbruk genom ekonomisk
rådgivning som riktas till gårdar med ekonomiska svårigheter. Projektets
verksamhet har framskridit i enlighet med projektplanen. Projektet har inte
bedrivit uppsökande verksamhet, gårdarna har självmant tagit kontakt. Sedan starten i juni 2011 har cirka 30 gårdar använt sig av projektets rådgivning. Gårdarna är av mycket varierande produktionsinriktning och volym.
Inom rådgivningen har man strävat till att, i samråd med jordbrukaren,
hitta individuella lösningar som stärker gårdens lönsamhet och skapar förutsättningar för en hållbar verksamhet. Konkreta aspekter som beaktas är
förutom bokslutsuppgifter, finansiering, produktion och arbetsinsats även
planering samt budgetering av verksamheten. Gårdarna har, genom deltagande i projektet, även haft möjlighet att ta del av extern sakkunskap. Inom
projektet betonas jordbrukarens integritet, alla uppgifter som behandlas är
konfidentiella. Rådgivningen är enbart riktgivande, producenten fattar själv
alla beslut som berör gården. Under projekttiden är tjänsterna avgiftsfria för
ÖSP:s medlemmar.
Projektet har marknadsförts via ÖSP:s producenttillfällen, hemsida samt
medlemsbrev. ÖSP:s medlemsföretag har spridit information om projektet.
Artiklar om verksamheten har publicerats i bl.a. Landsbygden Folk och LoA.
SLC samt de andra förbunden har även intresserat sig för verksamheten.
Projektet stöds av en arbetsgrupp bestående av representanter från de privata finansiärerna. Som ordförande fungerade Tomas Långgård (förtroendevald), övriga medlemmar var Matias Ålgars (ÖSP), Susanne West (ÖSP),
Ann-Charlott Kjerp (Milka), Bengt Höstman (ÖK), Peter Nyman (Närpes
Grönsaker) samt sekreterare och föredragande Anders Grannas (projektledare). Under året har arbetsgruppen haft fyra protokollförda möten.
Närodlat och kvalitet
Landsbygdsprojektet ”Närodlat och kvalitet” med Yrkesakademin (YA) som
projektägare och ÖSP och Folkhälsan som samarbetspartner har under året
fortsatt verksamheten med att genom olika aktiviteter få storköken att satsa
på regionala livsmedel. Bo Linde fungerar som styrgruppens ordförande och
Kristina Linde som projektledare.
108
Projekt EkoNu!
”EkoNu!” är ett utvecklings- och informationsprojekt vars syfte är att öka
intresset för ekologisk produktion för att möta den växande efterfrågan på
ekoprodukter.
Projektägare är Yrkesakademin i Österbotten (YA!) och den planerade
verksamheten baserar sig på de uppgifter och åsikter som projektansökaren
erhållit från förundersökningsprojektet Eko.nu (material se: www.yrkesakademin.fi/ekonu).
De bakomliggande organisationerna till projekt ”EkoNu!” är Österbottens svenska producentförbund r.f., Nylands svenska producentförbund r.f.,
Svenska lantbruksproducenternas centralförbund r.f. och Yrkesakademin i
Österbotten.
Projektets målsättning är att höja konkurrenskraften i den ekologiska
branschen hos svensksprå
kiga jordbruksproducenter i Österbotten och
Nyland. En annan målsättning är att öka antalet ekoprodukter i antal och
volym i ovan nämnda regioner för att möta marknadens efterfråga. Pro
jektets verksamhet innefattar följande åtgärdshelheter; ”EkoMentorskap”,
informationsförmedling, utvecklande av samarbete och startande av samarbetsringar, höjning av kompetens, startande av demonstrationsodlingar
samt samarbete med nationella och internationella aktörer inom den ekologiska näringen.
EkoNu! -projektet erhöll sommaren 2012 projektfinansiering via Österbottens och Nylands NTM-centraler från ” Programmet för utveckling av
landsbygden i Fastlandsfinland 2007 – 2013”.
Projektet EkoNu! verksamhet pågår till och med sista december 2014.
Catermass
ÖSP deltar i projektet CATERMASS vars syfte är att skapa metoder för att
minska sura sulfatjordars miljörisker samt att ta fram metoder för anpassning
till klimatförändringen. Projektet leds av Finlands miljöcentral (SYKE) och
finansieras av EU via programmet LIFE+. Projektets två pilotområden finns
på förbundets område på Söderfjärden och i Pedersöre. På pilotområdena
jämförs traditionell täckdikning, reglerad dränering och reglerad dränering
med underbevattning med avseende på jordmånens egenskaper, utsläpp av
sura ämnen och metaller och mängden skörd som erhålls.
Ett avslutande informationsmöten om projektet ordnades 11 december
i Solf där resultaten från projektet presenterades. Projektet presenterades
också i samband med den sjunde internationella konferensen om sura sulfatjordar (IASSC) som ordnades 26.8–1.9 i Vasa. I samband med konferensen
109
ÖSP
ÖSP
bjöd ÖSP samarbetsparterna i projektet på lunch på restaurang Fyrklövern.
Särskilt inbjuden var den australiensiska jordbrukaren Robert Quirk.
Mats Nylund var medlem i projektets styrgrupp och Susanne West deltog i
projektet som ÖSP:s representant i delprojekt 5 som ansvarar för spridning
av information om bästa miljöpraxis inom vattenskyddet på sura sulfatjordar. Susanne West var också ÖSP:s representant i organisations-kommittén
för ”7th International SulfateSoil Conference 2012” (7IASSC).
Gårdsråd
Gårdsråd är ett projekt där jordbrukare med gemensamma produktionsinriktningar träffas och utbyter åsikter och idéer. Projektet startade ur idén att
jordbrukarna själva sitter på så mycket kunskap att genom att jordbrukare
träffar andra jordbrukare så kan de dela med sig av erfarenheter och ge råd
till andra. Projekt gårdsråd har idag sex aktiva råd: Potatisrådet, Sydrådet med
ekologisk odling som gemensam nämnare, Såka-Snåre gårdsråd (lokalt råd
med varierande produktionsinriktningar), Hästkraftsrådet, Mjölkrådet och
Mjölkningsrobotsrådet. Projektet ägs av Optima. Fredrik Grannas sitter med
i projektets referensgrupp.
Utlåtanden
ÖSP har skrivit ett pressmeddelande om älgstammens storlek, ladugårdens
och jordbruksutbildningens framtid vid Yrkesakademin och jordbrukets lönsamhetskris. Därtill har styrelsemedlemmar och verksamhetsledaren skrivit
inslag till tidningar enligt behov.
ÖSP har skrivit utlåtanden om utkast till havsförvaltningsplan, utkast
till Österbottens NTM-cen
trals landsbygdsstrategi, etapplandskaplan 2,
tillsammans för god vattenstatus – bidra till arbetsprogrammet och de väsentligaste frågorna inom Kumo älv-Skärgårdshavet-Bottenhavets vatten
förvaltningsområde 2012-2021 och miljökonsekvensbedömningsprogram
över Lappfjärd och Lakiakangas vindkraftsprojekt gällande Kristinestad och
Storå.
ÖSP har för SLC:s del skrivit ett utlåtande om utkastet till regeringens
proposition med förslag till Lag om ändring av lagen om skydd för växters
sundhet.
Förbundet har även sänt två brev till Vasa stadsstyrelse och Korsholm
kommunstyrelse om muddring av Toby och Solf åars mynning.
110
ÖSP
Utdelande av förtjänsttecken
Enligt tidigare års kutym har styrelsen beviljat föreningens bordsstandard
och medlems- och guldmärken åt aktiva medlemmar.
Stipendier
2012 utdelades inga stipendier.
Skatteservice
Skatteservicen har fortsatt i samma omfattning som tidigare.
AvdelningSkattebokförare
Karleby
May Smeds
Lappfjärd
Nina Hoxell
Larsmo
Ingrid Liljedahl
Nedervetil
Ab Cefem, Elisabeth Hagström
Nedervetil
Nedervetil Bokföringsbyrå Ab,
Teija Bexar
Nykarleby
Nykarleby Redovisningstjänst
Närpes
Kanto Bokföring
Best Bokföring Ab
Pörtom
Håkan Ulfvens
Korsholm - Vasa
ÖSP
Tjöck
JHE-Consulting Kb
Yttermark
Stefan Guldén
Vörå
Norlic
Vasa
ÖSP
Telefon
822 6547
040 741 7480
727 2140
864 8440
864 8521
722 4373
224 1836
224 1665
366 1228
318 9228
0400 163 290
225 6556
010 400 4202
318 9228
Lantbrukspensionen
Följande LPA-ombudsmän verkade för olika distrikt inom ÖSP till vilka
medlemmarna kan vända sig i pensionsfrågor:
LPA-ombud
Adress Telefon
Område (kommun)
Annika Grannas Vörå
029 435 2615 Karleby, Kronoby, Jakobstad, Larsmo, Pedersöre, Nykarleby, Vörå
111
ÖSP
Gunilla Frantz Vasa
029 435 2618 Korsholm, Vasa, Korsnäs,
Malax, Närpes, Kaskö,
Kristinestad
Medlems- och arealredovisning 2012
(inbetalda medlemsavgifter 31.12.2012
Lokalavdelning
Aktiva
Stödande
gårdar personer gårdar personer Ansluten areal
åker ha
skog ha
Esse
130 304 3 43594,627084,48
Frilandsodlarna 18 275 594,95
-
Jeppo
74 160 5 82555,373883,11
Karleby
100 301 6 82892,944706,70
Korsholms södra 170
312
12
16 4585,52 3613,50
Korsnäs
79 133 6 71453,472387,33
Kronoby
95 366 10 133203,083942,95
Kvevlax
127 207 14 213153,053453,64
Lappfjärd
103 226 13 222535,764084,02
Larsmo
36 87 6 8 649,801968,54
Malax
187 314 31 464649,044700,66
Maxmo
21 41 1 1317,77906,90
Munsala
125 251 10 144391,014419,61
Nedervetil
69 199 5 82360,382412,60
Nykarleby
108 261 8 103186,675736,13
Närpes östra
132
227
11
13 2752,19 3936,26
Oravais
89 257 3 43457,053418,18
Pedersöre
151 413 23 375083,825606,91
Purmo
108 245 7 84132,635118,85
Pörtom
82 162 2 32041,923462,15
Replot-Björköby 32 49 8 12 338,341175,13
Sideby
35 69 7 9 743,651652,60
Solf 101 192 12 212676,312289,33
Sundom
46 73 1 1667,23942,00
Terjärv
93 255 8 122849,373167,54
Tjöck
48 97 1 11015,282370,06
Västra Närpes
85
171
3
5 1937,66 2889,43
Vörå (+ Keskis)
215
533
25
33 7311,69 8285,51
Yttermark
100 240 8 122720,662682,60
Övermark
101 241 6 112792,012966,70
112
ÖSP
Medlemmarnas fördelning enligt åkerareal 2012
(inbetalda medlemsavgifter 31.12.12
0,0 - 10 -
20-
30 -
50 - Enbart Summa
9,9 19,9
29,9 49,9 skog
Esse
141924292321130
Frilandsodlarna
162000018
Jeppo
79 5152216 74
Karleby
91618172020100
Korsholms södra
223515253241170
Korsnäs 29
18887979
Kronoby
614203215 8 95
Kvevlax
282814201819127
Lappfjärd
93415241110103
Larsmo
55514
1636
Malax
364121193238187
Maxmo
46520421
Munsala
1528192431 8125
Nedervetil 511171613 7 69
Nykarleby 92410142526108
Närpes Östra
22
38
21
18
9
24
132
Oravais
8714162816 89
Pedersöre
72520254133151
Purmo
81610223121108
Pörtom
817 9171219 82
Replot-Björköby
134520832
Sideby
59644735
Solf 91513231823101
Sundom
7 9 210 117 46
Terjärv
12911211822 93
Tjöck
5
17834
1148
Västra Närpes
14
22
13
15
8
13
85
Vörå (+ Keskis) 7
21
25
45
50
67
215
Yttermark 932201813 8100
Övermark 102121181615101
Summa
3585523945035065472860
113
ÖSP
Trädgårdsproducentavdelningarna 2012
(inbetalda medlemsavgifter 31.12.12)
Växthus/bärodlare ArealStödande
gårdarpersoner
m2/ha gårdar personer
Korsnäsnejden
40
59
136 637 27
36
Lappfjärdsnejden 13
18
25 839 3
4
Malaxnejden
24
53
66 683 35
64
- bärodlare
3
4
12,60
Närpes
147
234 476 413 45
68
Frilandsodlarna
- bärodlare
1
2
1,70 Summa
227
368 705 572 110
172
- bärodlare, ha
14,30 Lokalavdelningar 2013
Esse lokalavdelning
Ordf. o kassör: Jim Finell, Rajbyvägen 6, 68820 Esse, tfn. 040 525 7802
Sekr.: Ola Sandberg, Bäckbyvägen 499, 68830 Bäckby, tfn. 040 573 8653
Jeppo lokalavdelning
Ordf.: Glenn Strengell, Jungarvägen 262, 66850 Jeppo, tfn. 050 522 5442
Sekr. o kassör: Glen Jakobsson, Jungarvägen 486, 66850 Jeppo,
tfn. 050 559 7775
Karleby lokalavdelning
Ordf.: Michael Hägg, Såkavägen 629, 67500 Karleby, tfn. 040 757 4998
Sekr.: Benny Tjäru, Tjäruvägen 112, 68550 Öja, tfn. 050 525 4689
Kassör: Mats Holmqvist, Linnusperäv. 103, 67600 Karleby, tfn. 0400 598 254
114
Korsholms södra lokalavdelning
Ordf.: Bo Aura, Näsbackv. 43 B, 65460 Tölby, tfn. 050 327 3337
Sekr.: Stig Nygård, Mussmovägen 257, 65520 Helsingby, tfn. 0500 661 522
Kassör: Jan Flemming, Veikarsvägen 714, 66520 Veikars, tfn. 050 526 1119
Korsnäs lokalavdelning
Ordf. Roger Backholm, Korsbäckvägen 356, 66230 Korsbäck, tfn. 050 553 1799
Sekr.: Erik Ulfvens, Skolvägen 74, 66295 Töjby, tfn. (06) 364 7268
Kassör: Kennet Enlund, Storåsvägen 16, 66290 Harrström, tfn. 0400 293 929
Kronoby lokalavdelning
Ordf.: Mårten Strandvall, Forsnäsgränd 1 B 101, 68500 Kronoby,
tfn. 050 412 6679
Sekr.: Johan Drycksbäck, Fattigmossv. 59, 68500 Kronoby, tfn. 050 303 1392
Kassör: Lene-Lis Björklund, Väderholmsv. 25, 68500 Kronoby,
tfn. 050 554 5804
Kvevlax lokalavdelning
Ordf.: Johnny Enström, Veikarsv. 85 B, 66530 Kvevlax, tfn. 0500 380 241
Sekr och kassör: Alf Burman, Kosköv. 692, 65650 Koskö, tfn. 050 565 9916
Lappfjärd lokalavdelning
Ordf.: Mathias Holm, Bötomvägen 180, 64300 Lappfjärd, tfn. 040 510 0749
Sekr.: Inga-Britt Lillhannus, Perusv. 293, 64300 Lappfjärd, tfn. 0400 075 2228
Kassör: Mikael Hoxell, Korsbäcksvägen 84, 64320 Dagsmark,
tfn. 0400 560 365
Larsmo lokalavdelning
Ordf.: Karita Nynäs, Västerbyvägen 264, 68560 Eugmo, tfn. 050 343 2915
Sekr.: Tore Sandström, Kalvholmsv. 219, 68560 Eugmo, tfn. (06) 728 2095
Kassör: Marlene Fagerholm, Sonamovägen 13, 68560 Eugmo, tfn. (06) 728 2539
Malax lokalavdelning
Ordf.: Christian Storm, Långmossav. 19, 66140 Övermalax, tfn. 050 362 4691
Sekr.: Joakim Smeds, Nämndesbackv. 70, 66140 Övermalax, tfn. 041 446 8728
Kassör Johan Holmback, Långmossav. 480, 66100 Malax, tfn. 0500 879 026
Maxmo lokalavdelning
Ordf.: Bo-Stefan Rådman, Kvimovägen 188, 66640 Maxmo, tfn. 044 557 3121
Sekr.: Jonas Holm, Kvimovägen 223, 66640 Maxmo, tfn. 050 561 0700
Kassör: Fredrik Norrlin, Kvimovägen 195, 66640 Maxmo, tfn. 050 561 5839
115
ÖSP
ÖSP
Munsala lokalavdelning
Ordf. Steve Nyholm, Uddenvägen 94, 66950 Munsala 0400 562 850
Sekr.: Magnus Berg, Nedranvägen 29, 66840 Pensala, tfn. 040 545 7826
Kassör: Guy Hedvall, Vasa Andelsbank, Södra Munsalavägen 32 F66970
Hirvlax, tfn. (06) 764 1103
Nedervetil lokalavdelning
Ordf.: Mats Broända, Nybrov. 171, 68410 Nedervetil, tfn. 050 553 4522
Sekr.: Per Sandbacka, Storkärrvägen 7, 68410 Nedervetil, tfn. 050 347 7853
Kassör: Elisabet Hagström, Sandbackav. 45, 68410 Nedervetil,
tfn. (06) 864 8440
Nykarleby lokalavdelning
Ordf.: Carita Häger, Källmossv. 109, 66930 Kovjoki, tfn. 050 382 5234
Sekr.: Tom Cederström, Ytterjeppov. 780, 66900 Nykarleby, tfn. 050 561 6875
Kassör: Boel Sandnabba, Rijfsv. 31, 66900 Nykarleby, tfn. (06) 722 4373
Närpes östra lokalavdelning
Ordf.: Bengt Norrback, Bäcklidsvägen 138, 64250 Pjelax, tfn. 050 463 1263
Sekr.: Robert Kuuttinen, Kaskövägen 104, 64200 Närpes, tfn. 050 557 0074
Kassör: Inger Malm, Finbyvägen 13, 64230 Närpes st, tfn. 040 832 9964
Oravais lokalavdelning
Ordf.: Johan Häggblom, Rauskv. 12, 66840 Pensala, tfn. 050 592 5188
Sekr.: Ulf Nykvist-Wester, Öurvägen 79, 66800 Oravais, tfn. 050 525 7224
Kassör.: Helena Nyman, Brännarsv. 70, 66820 Komossa, tfn. (06) 384 1639
Pedersöre lokalavdelning
Ordf. Mats Finne, Norrsidansv. 204, 68920 Forsby, tfn. 040 505 0481
Sekr.: Ronny Wikström, Bodövägen 50, 68530 Lepplax, tfn. 050 564 8392
Kassör: Conny Englund, Skolvägen 21, 68620 Jakobstad, tfn. 050 548 6208
Purmo lokalavdelning
Ordf.: Fredrik Sandström, Storbackav. 3, 68930 Purmo, tfn. 050 593 9048 Sekr.: Ove Lönnqvist, Åvistv. 4, 68970 Överpurmo, tfn. 050 527 4272
Kassör: Gerd Långnabba, Purmovägen 314 bst 4, 68930 Purmo,
tfn. 050 345 2759 116
Pörtom lokalavdelning
Ordf.: Tobias Dahlblom, Österlandsv. 152, 66270 Pörtom, tfn. 050 344 3181
Sekr.: Harry Berg, Sidbäcksv. 218, 66270 Pörtom, tfn. 050 5118 147
Kassör: Mats Nordman, Åbackavägen 5, 66270 Pörtom, tfn. 041 434 1981
Replot-Björköby lokalavdelning
Ordf.: Jonas Nord, Björköv. 540, 65870 Bjököby tfn. 0500 774 681
Sekr. o. kassör: Tor-Egil Berg, Torparhagav. 31, 65920 Norra Vallgrund,
tfn. 050 331 6407
Sideby lokalavdelning
Ordf.: Bengt Berglund, Kärrv. 54, 64460 Härkmeri, tfn. 0400 561 476
Sekr.: Göran Andtfolk, Henriksdalsv. 458, 64460 Härkmeri, tfn. 040 533 4704
Kassör: Samuel Ingves, Frivilasv. 49, 64480 Skaftung. tfn. 040 839 8370
Solf lokalavdelning
Ordf.: Eivor Finne, Långmossv. 419, 65450 Solf, tfn./fax (06) 344 7736,
050 533 3430
Sekr.: Fredrik Ström, Västersolfvägen 65, 65450 Solf, tfn. 050 592 0685
Kassör: Ragnvald Wester, Söderfjärdsv. 616, 65450 Solf, tfn. 0500 777 639 Sundom lokalavdelning
Ordf. David Köping, Söderfjärdsv. 346 B, 65410 Sundom, tfn. 040 595 9029
Sekr.: Anders Stenvall, Solfvägen 625. 65410 Sundom. tfn. 040 527 3722
Kassör: Stig-Ole Jåfs, Solfvägen 859, 65410 Sundom. tfn. 050 552 4654
Terjärv lokalavdelning
Ordf.: Marcus Skullbacka, Skullbackav. 111, 68700 Terjärv, tfn. 040 724 404
Sekr.: Klaus Wistbacka, Ollasmossv. 429, 68750 Småbönders, tfn. 0400 211 356
Kassör: Terjärv Servicecentral, Södra Terjärvv. 9, 68700 Terjärv,
tfn. (06) 867 5192
Tjöck lokalavdelning
Ordf.: Anders Lillandt, Björndalsvägen 140, 64140 Tjöck. tfn. 050 463 2196
Sekr.: Ronny Lillmals, Mellangårdsv. 289, 64140 Tjöck, tfn. 050 557 5110
Kassör: Peter Sjöblom, Mörtmarkv. 245, 64140 Tjöck, tfn. 0400 367 329
Västra Närpes lokalavdelning
Ordf.: Hans Vikstrand, Sandhedv. 147, 64510 Nämpnäs, tfn. 050 516 9439
Sekr.: Stefan Engman, Bäckängsv. 190, 64210 Kalax, tfn. 050 571 1957
Kassör: Thomas Granborg, Södertåget 19, 64210 Kalax, tfn. 050 523 5465
117
ÖSP
ÖSP
Vörå lokalavdelning
Ordf. Michael Kamis, Larvvägen 807, 66600 Vörå, tfn. 050 350 7233
Sekr.: Kenneth Dalkarl, Staffasbackv. 48, 66600 Vörå, tfn. 050 542 6670
Kassör: Håkan Dahlin, Kangasv. 89, 66600 Vörå, tfn. 040 551 0716
Yttermark lokalavdelning
Ordf.: Johanna Smith, Åsvägen 3, 64220 Yttermark, tfn. 041 465 1094
Sekr.: Kalle Svedjebäck, Östralinjen 1240, 64220 Yttermark, tfn. 0400 268 5940
Kassör: Stefan Guldén. Orrgärdsåsv. 205, 64220 Yttermark, tfn. 050 561 1713
Övermark lokalavdelning
Ordf.: Jan-Anders Lindfors, Valsbergsv. 686, 64610 Övermark, tfn. 040 722 3791
Sekr.: Dan Kjällberg, Vasav. 2000, 64610 Övermark, tfn. 050 444 0524
Kassör: Camilla Ågren, Dermossv. 25, 64610 Övermark, tfn. 040 760 2188
Korsnäsnejdens trädgårdsproducenter
Ordf.: Kaj Karlsson, Gamla Strandvägen 147, 66290 Harrström,
tfn. 050 592 5885
Sekr.: Susanne Tuure, Edsvikv. 50, 66200 Korsnäs, tfn. 050 596 3615
Kassör: Mikael Åkersten, Storviksv. 5, 66200 Korsnäs, tfn. (06) 364 1329
Lappfjärdsnejdens trädgårdsproducenter
Ordf.: Mikael Hoxell, Korsbäckvägen 84, 64320 Dagsmark, tfn. 0400 560 365
Sekr.: Jonas Mannfolk, Lantmätartåget 9, 64300 Lappfjärd, tfn. (06) 222
1584
Kassör: Peter Lindedahl, Västra Härkmeriv. 175, 64460 Härkmeri,
tfn. 050 564 4384
Malaxnejdens trädgårdsproducenter
Ordf.: Michael Nygård, Petalaxvägen 663 A, 66240 Petalax, tfn. 0500 863 640
Sekr: Birgitta Nyström, Nybondvägen 50, 66240 Petalax, tfn. 040 964 559
Kassör: Kristina Vesterback, Västerv. 58, 66240 Petalax, tfn. 050 595 374
Närpes trädgårdsproducenter
Ordf. Marianne Nygårds, Börknäsvägen 137, 64220 Yttermark,
tfn. 050 331 0900
Sekr.: Joakim Strand, Skrattnäsvägen 926, 64250 Pjelax, tfn. 050 562 1296
Kassör: Fredrik Sandgren, Industrivägen 17 C, 64230 Närpes st,
tfn. 050 493 3695
118
Frilandsodlarnas lokalavdelning
Ordf. Christer Finne, Långmossv. 419, 65450 Solf, tfn. (06) 344 7736,
0500 108 091
Sekr.: David Björk, Danilssidv. 3, 66560 Österhankmo, tfn. (06) 346 8809,
0500 160 757
Kassör: Lena Hallvar, ÖSP, Handelsespl. 16 B, 65100 Vasa, tfn. (06) 318 9230
119
ÖSP
ÖSP
120
Nylands svenska producentförbund
ÅRSBERÄTTELSE 2012
NSP r.f.
121
NSP
NSP
Förbundets medlemmar
Förbundet hade under år 2012 19 anslutna lokalavdelningar. Av dessa är två
landsbygdsföreningar, då nu även Esbo gick in för att bilda en landsbygdsförening genom att slå ihop verksamheten i lantbrukargillet och lokalavdelningen, så som man gjort i Pojo redan tidigare. Lokalavdelningarna hade vid
slutet av år 2012 sammanlagt 1 506 lantbruks- och trädgårdslägenheter som
medlemmar (aktiva). Dessa minskade med 2,8 procent från föregående år.
Förbundet hade 309 stödande medlemmar (+ 3,0 %). Personmedlemmarnas
antal uppgick till 3 415 (-2,1 %).
Medlemsgårdarnas sammanlagda areal utgjorde 61 705 ha åker (-1,4 %)
och 79 277 ha skog (-1,3 %). Medlemsgårdarnas medelareal uppgick till 41,5
ha åker (+ 0,6 ha jmf. med 2011) och 53,3 ha skog (+ 0,8 ha). 311 lägenheter
har enbart skog. Om man beaktar endast aktiva gårdar som har åkermark i
besittning blir åkerns medelareal drygt 10 hektar större, d.v.s. 52,5 ha.
Stödande företagsmedlemmar
Följande företag och organisationer var stödande medlemmar 2012:
Andelsmejeriet Länsi Maito
Andelsmejeriet Tuottajain Maito
Arla Ingman
LSO Andelslag
Svenska Småbruk och Egna Hem
Södra skogsreviret
Aktia skadeförsäkring
122
Förbundsstyrelsen
NSP
Förbundsordförande och ordförande i styrelsen sedan 2004, Thomas
Blomqvist. Adress: Bonäsvägen 100 C, 10520 TENALA, tel. 040 5021789,
e-post: thomas.blomqvist@riksdagen.fi.
Riksdagsledamot Thomas Blomqvist är NSP:s ordförande.
I viceordförande Henry Wikholm, ledamot i styrelsen sedan 1995, viceordförande sedan 2003. Adress: Grejusvägen 144, 06830 KULLOBY, tel.
0400 715040,
e-post: henkka.wikholm@pp.inet.fi.
II viceordförande Kristian Westerholm, ledamot i styrelsen sedan 2003.
Viceordförande sedan 2007. Adress: Torpmalmsvägen 214, 10210 INGÅ,
tel. 041 4622818,
e-post: kwesterholm@luukku.com.
Ledamöter:
Roger Lindroos, Bromarf .................................................... från 1999
John Holmberg, Tenala........................................................ från 2003
Anna Alm, Pojo..................................................................... från 2008
Anders Wasström, Snappertuna......................................... från 1999
Bengt Nyman, Karis............................................................. från 2001
123
NSP
NSP
Kristian Westerholm, Ingå................................................... från 2003
Tom Lemström, Sjundeå...................................................... från 2012
Kim Männikkö, Kyrkslätt.................................................... från 2010
Magnus Selenius, Esbo......................................................... från 2012
Maria Himmanen, Vanda..................................................... från 2002
Henrik Lindström, Sibbo..................................................... från 2001
Anders Rosengren, Borgå.................................................... från 2004
Johan Cederberg, Pernå........................................................ från 2009
Carolina Sjögård, Liljendal................................................... från 2005
Yngve Bergman, Mörskom.................................................. från 1994
Thomas Antas, Lappträsk.................................................... från 2002
Johan Björklöf, Strömfors................................................... från 2011
Erik Brinkas, Pyttis............................................................... från 1998
Kaijus Ahlberg, Trädgårdsproducentavdelningen............ från 2002
Verksamhetsledare Bjarne Westerlund har fungerat som styrelsens sekreterare.
Hedersordförande
Riksdagsrådet Henrik Westerlund, Pernå, från år 1996.
Förbundets kvinnodelegation
Sammansättning
Ordförande: Johanna Wasström, Snappertuna
Viceordförande: Anita Baarman, Karis
Ledamöter: Katarina Karlsson, Bromarf; Mona Holmberg, Tenala; Margareta Lönnfeldt, Pojo; Kerstin Westerholm, Ingå; Sabina Ekström, Sjundeå;
Gunilla Westman, Kyrkslätt; Tuula Juslin, Esbo; Anneli Karlsson, Helsinge;
Marina Lindström, Sibbo; Viola Skogster, Borgå; Marina Bergheim-Ahlqvist, Pernå; Camilla Nylund, Liljendal; Else-Maj Boije, Mörskom; vakant,
Lappträsk; Maria Lindqvist, Strömfors; Mona Nygård, Pyttis och Minna
Tengvall, Helsingforsnejdens trädgårdsproducenter.
Arbetsutskottet har bestått av följande personer:
Ordförande: Johanna Wasström
Viceordförande: Anita Baarman
Ledamöter: Margareta Lönnfeldt, Gunilla Westman, Viola Skogster och
Camilla Nylund.
Som delegationens sekreterare har fungerat Gunilla Grönholm.
124
Revisorer
Förbundets ordinarie revisorer för verksamhetsårets räkenskaper är GRMrevisor Pehr Colérus (anlitad fackrevisor från år 1979) med Jukka SopenLuoma (GRM) som suppleant och Johan Söderberg med Håkan Sandström
som suppleant. Sandström avled under året.
NSP:s specialutskott och utsedda representanter
för 2012
NSP:s arbetsutskott: Thomas Blomqvist (ordf.), Tenala; Kristian Westerholm
(viceordf.), Ingå; Anna Alm, Pojo; Bengt Nyman, Karis; Magnus Selenius, Esbo;
Henrik Lindström, Sibbo; Henry Wikholm, Borgå och Thomas Antas, Lappträsk.
Till arbetsutskottets möten kallas även kvinnodelegationens och ungdomsutskottets ordförande.
Sektorområden och sektoransvariga (kallas även till respektive
specialutskotts möten):
Växtodling: Bengt Nyman
Husdjur: Kristian Westerholm
Skog och energi: Johanna Wasström
Miljö och markpolitik: Henrik Lindström
Socialpolitik: Thomas Antas
Ekologisk produktion: Magnus Selenius
PR- och konsumentfrågor: Anna Alm, Sonja Träskman
Landsbygdsföretagande: Henry Wikholm
Miljö-, skogs- och markpolitiska utskottet:
Thomas Antas (ordf.), Lappträsk; Lena Aschan, Snappertuna; Anders Wasström, Snappertuna; Gustav Rehnberg, Sjundeå; Anders Engberg, Kyrkslätt;
Markus Johansson, Borgå; Bo-Johan Johansson, Borgå och Sune Eliasson,
Pernå. SLC:s jurist kallas till möten.
Ungdoms- och PR-utskottet:
Sonja Träskman (ordf.), Ingå; Anna Alm, Pojo; Thomas Lindholm, Snappertuna; Thomas Holmström, Ingå; Peter Boije, Borgå; Jesse Mårtenson,
Mörskom och Crista Hällfors, Lappträsk.
125
NSP
NSP
Spannmålsutskottet:
Bengt Nyman (ordf.), Karis; Bengt Dunderfelt, Tenala; Stefan Bäckman, Ingå;
Fredrik Grönberg, Sjundeå; Johan Weurlander, Esbo; Gösta Lundström,
Sibbo; Erik Oljemark, Borgå och Erik Brinkas, Pyttis.
Utskottet för ekologisk produktion:
Thomas Alm (ordf.), Pojo; Mathias Weckström, Bromarf; Mikael Jern, Ingå;
Magnus Selenius, Esbo; Torbjörn Lönnfors, Pernå och Ben Silfvast, Lappträsk
Kvinnodelegationens arbetsutskott:
Johanna Wasström (ordf), Snappertuna; Margareta Lönnfeldt, Pojo; Anita
Baarman, Karis; Gunilla Westman, Kyrkslätt; Viola Skogster, Borgå och
Camilla Nylund, Mörskom.
Animaliereferensgrupp:
Johan Wasström, Karis; Kristian Westerholm, Ingå; Marjaana Sjöblom, Helsinge; Marcus H. Borgström, Sibbo; Johan Liljeström, Sibbo; Guy Broman,
Liljendal och Kurt Nilsson, Liljendal
Skogreferensgrupp:
Otto von Frenckell, Ingå; Anders Wasström, Snappertuna; Mårten Malmström, Esbo; Henrik Lindström, Sibbo; Sune Eliasson, Pernå; och Henrika
Husberg, Lappträsk
Referensgrupperna får information och kan bli hörda i olika frågor, och
vid behov även sammankallas. Referensgrupperna består av respektive sektoransvariga och representanter i motsvarande sektorutskott i SLC och de
gemensamma utskotten med MTK-förbunden.
Representanter i Södra förbundens (MTK-Uusimaa, MTK-Etelä-Häme, MTK-Kaakkois-Suomi + Etelä-Suomen metsänomistajien liitto) gemensamma utskott:
Företagarutskottet: Lena Aschan, Snappertuna; Annukka Larvio-Wikner,
Kyrkslätt och Markus Johansson, Borgå.
Södra förbundens köttutskott: Johan Liljeström, Sibbo och Guy Broman, Liljendal.
126
Ekoutskott: Magnus Selenius, Esbo och Ben Silfvast, Lappträsk.
Mark- och miljöpolitiskt utskott: Henrik Lindström, Sibbo och Henrika
Husberg, Lappträsk (representant för skogsägarförbundet Kusten / region
Nyland).
Spannmålsutskott: Bengt Nyman, Karis och Stefan Lundqvist, Sjundeå.
Mjölkutskott: Kristian Westerholm, Ingå och Johan Wasström, Karis.
Socialpolitiskt utskott: Thomas Antas, Lappträsk och Monica Oljemark,
Borgå.
Skatteutskott: Robert Juslin, Borgå och Magnus Grönholm, Ingå.
Sockerutskott: Henrik Kevin, Tenala och Börje Wikner, Kyrkslätt.
Ungdomsutskott: Peter Boije, Borgå och Crista Hällfors, Lappträsk, (suppleant Thomas Lindholm, Snappertuna).
Övrig representation
Kontroll av spannmålshandeln: Spannmålsutskottet (sköter inom sig).
Kontrollverksamhet vid sockerfabriker: Betodlarnas sockerråd.
Betodlarnas sockerråd: Henrik Kevin, Tenala (suppleant Börje Wikner,
Kyrkslätt).
Representant i Ab Chips odlarråd samt kontraktsförhandlingar: Kenneth
Bäckström, Borgå.
Representant i odlarkommittén för tidig potatis (gemensam för MTK och
ÅSP): Roger Lindroos, Bromarf.
Representanter vid Oy Raisio Ab:s bolagsstämmor: John Holmberg, Tenala;
Anders Rosengren, Borgå.
Representant vid Oy Lännen Tehtaat Ab:s bolagsstämmor: Stefan Lundqvist,
Sjundeå (suppleant Roger Lindroos, Bromarf).
Representant i Jordägarnas värderingscentral (SLC): Håkan Fagerström, Ingå
(suppleant Henrik Lindström, Sibbo).
Representant i ELY-centralens odlarråd: Henry Wikholm Borgå (suppleant
Bjarne Westerlund, NSP).
Representant i ELY-centralens delegation: Bjarne Westerlund, NSP (suppleant
för Jaakko Holsti, MTK-Uusimaa).
Representant i Nylands samarbetsgrupps landsbygdssektion: Bjarne Westerlund, NSP (suppleant Johanna Wasström, Snappertuna).
Representant i delegationen för hållbart lantbruk vid ELY-centralen: Bjarne
Westerlund, NSP (suppl. Henrik Lindström, Sibbo).
Representant i samarbetsdelegationen för vattenvård vid ELY-centralen:
Markus Johansson, Borgå (suppleant för Jaakko Holsti, MTK-Uusimaa).
Representant i skogsägarförbundets fullmäktige: Kerstin Degerth, Kyrkslätt
och Mårten Malmström, Esbo, (suppleant Kristian Westerholm, Ingå).
127
NSP
NSP
Representant i det regionala skogsrådet: Mårten Malmström, Esbo (suppl.
Henrik Lindström, Sibbo).
Representant i Nylands regionala viltråds styrelse: Stefan Lundqvist, Sjundeå.
Representant i rådgivningsdelegationen (SLC): Anders Rosengren, Borgå.
NSP:s representanter i SLC:s fullmäktige, i SLC:s och MTK:s utskott, samt
i övrig SLC-representation framgår ur SLC:s årsberättelse.
Förbundets ordinarie möten
Vårmötet
Förbundets ordinarie vårmöte hölls den 3 april 2012 på Byahemmet i Gammelby, Lovisa. Närvarande var ca 50 personer av vilka 30 st. var valda ombud
för lokalavdelningarna.
Pernå lokalavdelnings ordförande Johan Cederberg hälsade alla välkomna
till Gammelby. Utvecklingsdirektör Sten Frondén från Lovisa stad presenterade kort lantbruket och lantbruksförvaltningen i Lovisa och regionen. I
Lovisa finns drygt 300 lantbruksenheter.
NSP:s förbundsordförande Thomas Blomqvist redogjorde i sitt öppningsanförande inledningsvis kort för ramarna för statens ekonomiska politik de
närmaste åren. Jord- och skogbrukssektorn kommer också att känna av de
anpassningsåtgärder, eller utgiftsminskningar som man kommer att vidta.
Från NSP håll är det naturligtvis allt skäl att påpeka att vi utgår ifrån att
regeringen lyckas förhandla fram en fortsättning på 141-stödet, och att man
därför inte ska eller får räkna med att man där kan spara några betydande belopp, framhöll Blomqvist. Det gäller att se till att förgröningen av CAP sker
på ett sådant sätt att den inte oskäligt försvårar den praktiska odlingen och
att åtgärderna är väl förankrade i verkligheten på gårdarna. Han påpekade att
vi inte heller ska ha en ökad byråkrati. Förbundsordföranden konstaterade
att bättre lönsamhet kan vi endast få genom att vi får ut ett bättre pris på
våra produkter från marknaden. Producenternas ställning i livsmedelskedjan måste kunna stärkas. Handeln har idag en alltför dominerande position,
det har konstaterats i oberoende undersökningar. Om Finland ska ha en
inhemsk livsmedelsproduktion krävs det att alla led i kedjan från åkern till
bord är lönsamma. Genom att utnyttja den energi, bio sådan, vi kan utvinna
ur skogen kan vi på ett energieffektivt sätt uppnå de målsättningar för användningen av förnyelsebar energi som Finland förbundit sig till. Det här
främjar sysselsättningen och ger Finland en möjlighet att bli en föregångare
på det här området, framhöll Blomqvist.
128
Förbundsstyrelsen hade inför vårmötet beviljat förtjänsttecken till följande
personer:
SLC:s förtjänstmärke i silver: Rune Granell, Kim Lindström och Bengt
Sohlberg.
SLC:s medlemsmärke i silver: Rabbe Dahlqvist, Marita Rautakorpi och Tom
Öberg.
Vårmötet godkände förbundets årsberättelse och bokslut för år 2011 och
förbundsstyrelsen beviljades ansvarsfrihet. Bokslutet uppvisade ett underskott om 120 151,92 euro. Underskottet hänför sig till värdeförändringar i
förbundets placeringar, men även kostnaderna hade ökat från föregående år.
SLC:s informatör Bettina Lindfors presenterade sig och redogjorde för
SLC:s kommunikationsstrategi. Till SLC:s roll hör att informera på svenska
om finländska lantbruket och landsbygden. Kommunikationsberedskapen
är viktig att effektivera. Lindfors betonade betydelsen av positiva budskap
och synlighet. Lindfors redogjorde vidare kort för SLC:s miljötema år 2012
och för satsningen på konsumentinformation och utbildning och information för barn och unga. I diskussionen noterades att SLC satsar mycket på
info till barn och unga, vilket ansågs bra och viktigt. Hbl:s rapportering om
lantbruksfrågor togs upp och kritiserades.
SLC:s ordförande Holger Falck höll en lantbrukspolitisk översikt, där han
inledningsvis tog upp producentprisets betydelse för lantbruksinkomsten.
Spannmålspriserna ligger nu på den nästbästa nivån under 2000-talet, efter det
goda året 2007, påpekade Falck. Centralförbundsordföranden berörde också
regeringens planerade inbesparingar i de nationella stöden till jordbruket. Han
redogjorde för gamla och nya beslut om nedskärningar. SLC-ordföranden
tog vidare upp avträdelsestödet. Kommissionen kommer inte utan vidare
att godkänna att vi skall kunna ha ett avträdelsestöd även i fortsättningen,
även om det finansieras nationellt. Han påminde om att accisåterbäringarna
minskar med 18 miljoner euro efter 2013. Vidare beräknas lantbrukarnas pensionspremier stiga med cirka 10 procent då statens subventionering minskar.
I diskussionen frågades vad jordbrukarna kan göra om man står inför dessa
nedskärningar. Falck svarade att man bör räkna med att stöden kommer
att minska med kanske 10 % och anpassa sig till detta. Antalet jordbrukare
minskar och det blir färre som ska dela på kakan, men i fortsättningen blir vi
allt mer beroende av att vi kan få ett bättre pris för våra produkter och pressa
våra kostnader ytterligare. Det påpekades att jordbrukarna nog också får se
sig själva i spegeln och till exempel låta bli att köpa eller arrendera mark till
höga priser.
Ordförande Otto von Frenckell, Södra skogsreviret, informerade därefter
om utvecklingen på virkesmarknaden 2011, och utsikter för 2012. Han be129
NSP
NSP
dömde att industrins virkesbehov knappast kommer att öka på längre sikt.
Priset på cellulosa har sjunkit från rekordnoteringarna, men ligger ännu på
en hygglig nivå. För sågvaror ser marknaden just nu dyster ut, efterfrågan
minskar och priserna fortsätter att sjunka, konstaterade revirordföranden.
Otto von Frenckell framhöll att reviret säljer sortiment, där man kan få specialpriser, i stället för massaved från stämplingar. 85 procent av virket kommer ut på marknaden via skogsvårdsföreningarna, antingen via förmedling
eller värderingar och stämplingar. Revirets ordförande ansåg att det är helt
okej att elda upp virket om det inte har efterfrågan, det är inget man behöver
har dåligt samvete för.
Verksamhetsledare Stefan Borgman, Skogsägarförbundet Kusten, presenterade sig. Han jobbar dels för reviret, dels för skogsägarförbundet och dels
för SLC. Borgman redogjorde för aktuellt inom skogslagstiftningen, bl.a.
förändringar i skogsvårdsföreningslagen, skogslagen, virkesmätningslagen,
insektlagen och skogsdatalagen. Han konstaterade att ifall skogsvårdsavgiften faller bort blir det 28 miljoner euro mindre för skogsvårdsföreningarnas
verksamhet. Förnyelsen av skogslagen skall ge den enskilda skogsägaren en
större frihet gällande skötseln och förnyandet av skogen. Förnyelseplikten
kommer ändå att hållas kvar även i fortsättningen. Borgman redogjorde för
insamlandet av skogsdata. På en fråga om uppgifterna i fortsättningen kommer automatiskt till skogsägaren, svarade han att ett utdrag kommer alla att
få, men närmare uppgifter och skogsbruksplan skall man fortsättningsvis
beställa. Borgman redogjorde även kort för de olika kriterierna och åtgärderna inom skogscertifieringen och för de brister som påtalats i revisionen
av gruppcertifieringen.
I diskussionen togs upp angreppen av barkborrar i östra Nyland och orsakerna till dessa. Borgman konstaterade att somrarna var gynnsamma. Barkborrarna har spridit sig från skadade stammar och områden till friska stammar. Vindfällen ökar risken för angrepp. Det finns även risk att de sprider
sig från naturskyddsområden, t.ex. Sibbo storskog.
Uttalande från vårmötet
I uttalandet framhölls att jordbrukarna är berättigade till en rättvis andel av
livsmedelspriset. Jordbrukarnas ekonomi har under de senaste åren blivit
alltmer pressad, samtidigt som handeln har ökat sina marginaler. Både konsumenter och jordbrukare förlorar på att handeln utnyttjar sin starka ställning
för egen vinning. Man konstaterade att det inför påsk uppstått en viss brist
på ägg i butikerna. För att vi också i fortsättningen skall kunna njuta av goda
och säkra finländska livsmedel, bl.a. ägg fria från salmonella, måste bonden
få en tillräcklig och rättvis andel av priset. Genom en rättvis prissättning, och
130
då vi väljer livsmedel av inhemska råvaror, säkrar vi sysselsättningen för cirka
300 000 finländare i matkedjan. De inhemska livsmedlen känner vi igen på
ursprungsmärket Gott från Finland (svanflaggan) samt inhemska grönsaker
och potatis på Groddbladet.
Vidare framhölls att den finländska jord- och skogsbrukssektorn har en
stor energipotential, som för tillfället inte kommer i användning. I skogarna
växer tillräckligt med hållbart producerad råvara för industrin, biomassa till
förnybar energi samt virke av hög kvalitet för byggande. Stor vikt läggs även
vid bevarandet av skyddsvärda områden och biotoper. Om inga åtgärder
vidtas för att bättre utnyttja skogsenergin, kommer Finland inte att uppnå
den ambitiösa energipolitiska målsättning som man gått inför, konstaterade
NSP:s vårmöte. Nu krävs politiska beslut som skapar möjligheter att utnyttja
skogens outnyttjade resurser, uppmanade vårmötet.
Höstmötet
Förbundets höstmöte hölls i form av Nyländsk Bondedag tillsammans med
Nylands Svenska Lantbrukssällskap på Hanaholmens Kulturcentrum i Esbo
den 20 november. I mötet deltog cirka 135 personer. Av dessa var 47 personer
valda ombud för lokalavdelningarna.
I sitt inledningsanförande konstaterade förbundsordförande Thomas
Blomqvist att för många bönder har skördeperioden mest handlat om att
otåligt följa med väderleksprognoserna och kolla skicket på åkrarna, i väntan på regnfria dagar och tillräckligt torra åkrar. Kostnaderna för t.ex. torkningen av spannmålen har i år varit betydligt högre än på många år, det
har märkts i plånboken, och glädjen över att spannmålspriset är på en för
finländska förhållanden hög nivå har grumlats av detta.
Mat är också säkerhetspolitik, konstaterade Blomqvist. I krissituationer är
det vitalt att vi har en tillräcklig förmåga att producera mat. Det här är betyder att vi konstant måste upprätthålla en tillräcklig produktion och bevara
den infrastruktur som möjliggör produktionen. Inget land i världen är redo
att ge upp sin egen livsmedelsproduktion. Även idag är skogsbruket en betydelsefull näring, både i Nyland och i hela
Finland. Därför är det viktigt att vi sköter om våra ekonomiskogar så att vi
kan garantera en effektiv produktion. För att vi ska kunna trygga ett effektivt skogsbruk måste näringsgrenen också tas i beaktande vid landskapsplaneringen. Speciellt i Nyland – det folkrikaste och folktätaste landskapet vi
har – är det mycket viktigt att det aktiva skogsbrukets verksamhetsförutsättningar inte glöms bort. Speciellt i huvudstadsregionen, där trycket på marken är högst, kan det finnas skäl att slå fast vilka områden som är jord- och
skogsbruksmark, så att de inte kan användas till annat. Inte ens i metropol131
NSP
NSP
området är det en sådan brist på byggnadsmark att man därför skulle vara
tvungen att tvångsinlösa jord- och skogsbruksmark.
SLC:s och MTK:s evenemang där man som protest mot den snedvridna
prisbildningen inom livsmedelskedjan sålde mat till producentpriser var
mycket lyckat och demonstrerade på ett klart och tydligt sätt hur lite vi får
för våra produkter och fick folk att reflektera över handelns starka position.
Men tillställningen gav också allmänt bra publicitet för den inhemska matproduktionen.
Förbundsordföranden uppmanade alla att tänka på sin egen och familjens
hälsa och välmående. Det behövs i synnerhet efter en sån här sommar och
höst som fyllts av arbete och stress över att inte få allt skördat. Utan hälsan
blir inget gjort, det kan jag intyga, då ter sig alla andra problem små. Så ta
er tid att ta hand om det viktigaste ni har, era närstående och er egen hälsa,
betonade Blomqvist.
Ordföranden kallade därefter upp SLC:s ordförande Holger Falck på
scenen. Falck konstaterade att SLC:s styrelse beviljat NSL:s och SLF:s avgående ordförande Bengt Sohlberg SLC:s förtjänsttecken i guld, som han
överräckte till Sohlberg. Blomqvist konstaterade å sin sida att även NSPstyrelsen på förslag från lokalavdelningarna önskar premiera ett antal personer med SLC:s förtjänsttecken. SLC:s medlemsmärke i silver tilldelades:
Staffan Åberg, Kyrkslätt och Kim Ahlfors, Esbo. SLC:s förtjänstmärke i
silver tilldelades: Katarina Maxenius, Sjundeå, Kim Männikkö, Kyrkslätt
och Erik Brinkas, Pyttis. Vidare överräcktes förtjänsttecken jämte diplom
till dem som premierats på våren, och nu var på plats, men inte ännu erhållit dessa. Till de premierade som inte var på plats på höstmötet överräcks
förtjänstmärket jämte diplom vid senare lämpligt tillfälle, t.ex. i samband
med lokalavdelningens vårmöte. Bengt Sohlberg tackade på de premierades
vägnar för utmärkelsen och framhöll att rådgivnings- och producentorganisationernas öde går hand i hand. Nyländsk Bondedag är ett exempel på det
nära samarbetet mellan organisationerna.
Vid mötet godkändes budget och medlemsavgifter för år 2013. I enlighet
med styrelsens förslag beslöts att hålla medlemsavgifterna oförändrade.
Följande medlemsavgifter, per aktiv och stödande medlem i lokalavdelningarna, fastställdes för år 2013:
Grundavgift
59,00 euro
Arealavgift; åker
1,90 euro/ha
skog
0,60 euro/ha upp till 200 ha/medlem
för överstig. areal 0,00 euro/ha
2
växthus 0,02 euro/m
friland 4,00 euro/ha
132
Medlemsavgiften för stödande företag och organisationer fastställdes till
700 euro.
Thomas Blomqvist återvaldes enhälligt till förbundsordförande. Till första
viceordförande återvaldes enhälligt Henry Wikholm från Borgå. Till andra
viceordförandeposten återvaldes enhälligt Kristian Westerholm från Ingå.
Det konstaterades att Bengt Nyman, Karis, Kim Männikkö, Kyrkslätt, Henrik
Lindström, Sibbo, Anders Rosengren, Borgå, Erik Brinkas, Pyttis och Kaijus
Ahlberg, Helsingsforsnejdens trädgårdsproducenter står i tur att avgå ur
förbundsstyrelsen. Marina Lindström från Sibbo valdes i stället för Henrik
Lindström och Kim Rosqvist från Pyttis valdes istället för Erik Brinkas, som
båda avsagt sig återval. Alla övriga återvaldes.
Till centralförbundets fullmäktige utsågs följande representanter för förbundet:
Anna Alm
pers. suppl. Jaakko Mäkelä
Anders WasströmTage Eliasson
Kaj Klinge Kim Forsman
Kim MännikköMårten Malmström
Gösta LundströmJohan Liljeström
Anders RosengrenRobert Haglund
Hans BoijeAnders Mickos
SLC:s ordförande Holger Falck inledde den lantbrukspolitiska diskussionen.
Inledningsvis tackade han dem som medverkat till att förverkliga konsumentevenemanget på Narinken föregående vecka. Han redogjorde kort för
SLC:s konsumentarbete. Falck redogjorde därefter för stödbeloppen och
planerade inbesparingar och nedskärningar. Som en följd av inbesparingar
inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde stiger jordbrukarnas LFöPL-premie med 250-300 euro redan nästa år. Även avbytarservicen
berörs av inbesparingar. Speciellt enmagade sektorn drabbas ytterligare av
nedskärningarna av 141-stödet. Falck befarade att nedskärningarna i såväl de
direkta stöden från EU som i landsbygdsutvecklingsstöden kan leda till en
årlig inkomstförlust på över 100 miljoner euro för Finland i samband med
reformen av EU:s jordbrukspolitik. Gällande LFA-stödet finns det krav på
att skalfördelarna skall beaktas, varför det troligen införs en beskärning av
LFA-stödet i två trappsteg. Falck berättade att de som är födda 1958 eller
1959 kan söka avträdelsestöd 2013 men inte längre år 2014. En fortsättning
av avträdelsestödssystemet efter 2014 är helt öppet. Avslutningsvis förevisade
centralförbundsordföranden en jämförelse av spannmålspriserna vid olika
tidpunkter under de senaste åren.
133
NSP
NSP
I diskussionen frågades hur man beräknat försäljningsinkomsterna. Falck
svarade att de beräknas av TNS Gallup på basen av volymer och pris. Mjölken väger tyngst i beräkningen. Vidare diskuterades byråkratin och övervakningen på EU-nivå. SLC:s verksamhetsledare Jonas Laxåback påpekade
att även förvaltningen har allt mindre resurser och har därför ett behov av
att minska på byråkratin och administreringen. Laxåback informerade om
riktlinjerna för miljöersättningsprogrammet, som miljöstödsprogrammet i
fortsättningen kommer att kallas. Även inom miljöersättningen finns behov
av förenkling. I beredningen försöker man beakta de erfarenheter från olika
åtgärder och rådgivning som testats inom bl.a. TEHO-, RaHa- och Greppa
Näringen projekten. Laxåback redogjorde för den planerade strukturen för
miljöersättningsprogrammet. Det blir antagligen två trappor, d.v.s. basåtgärder och specialåtgärder. Man kommer att betona rådgivning och olika riktade åtgärder.
I diskussionen påtalades att kraven på tre grödor, enligt CAP-förslaget,
borde sträcka sig över flera år. Det som jordbrukaren odlar bör även ha
ett marknadsvärde. Detta kräver att man har en viss mängd att sälja. Det
påpekades att miljöersättningen är en kostnadskompensation. Med tanke på
miljön skulle det vara effektivare att få ersättning enligt miljönyttan och rikta
insatserna dit där effekten är störst. Laxåback frågade om det från jordbrukarens synvinkel ändå inte är viktigast att det är kostnaden och inkomstbortfallet som räknas. Vidare påtalades att det är onödigt byråkratiskt att gödselnivåerna skall fastställas skiftesvis. I stället borde gården ha ett generellt tak
för gödselgivor inom vilket man skulle kunna sprida gödsel där behov finns.
Miljöministeriet kräver dock noggrann skiftesvis uppföljning av gödselnivåerna, konstaterade Laxåback. Det frågades även om hur mycket pengar finns
till förfogande i fortsättningen. SLC:s målsättning är att bibehålla anslagen
för miljöersättningen på nuvarande nivå.
SLC:s ombudsman Rikard Korkman talade om utvecklingen på spannmålsmarknaden och möjligheterna att prissäkra sig. Han framhöll att man
kan lära sig att förstå marknaden bättre genom att titta bakåt hur marknaden
utvecklats och vad som förklarar utvecklingen. Han påpekade att man nu
då priserna historiskt sett är relativt höga bör komma ihåg att priset kan
komma ner lika snabbt som det gått upp. Det kan därför vara skäl att ta vara
på det här prisläget. Korkman redogjorde kort för verksamheten i Greppa
Marknaden-projektet. Han betonade betydelsen av att ha en marknadsplan
och att kontinuerligt följa med händelserna på marknaden. Det skulle även
vara viktigt att räkna ut sina produktionskostnader (minus stöd) i euro per
ton för att se vilket pris man minst borde få för att täcka kostnaderna. Om
skillnaden i basis (skillnaden mellan börspriset och finländska spotpriset) är
stor är det ett tecken på att efterfrågan i Finland är liten och då borde man
134
vänta med att sälja. Slutlagren i förhållande till konsumtion och förändringar
i prognoser över produktion och konsumtion är det även skäl att följa med,
liksom skördeförväntningarna i de största exportländerna. Avslutningsvis
nämnde Korkman om en utredning som pågår kring en aktivare roll för
odlarna på exportmarknaden. Utgångspunkten är att man genom spannmålsexport kan få en bättre balans på den inhemska marknaden och få ut ett
bättre pris. Utredningen som SLC och MTK beställt skall vara klar i slutet
av året.
I diskussionen lyftes fram att Greppa Marknaden-odlartillfällena haft intressant program och deltagarna varit nöjda, samt att det finns ett behov
av att fortsätta verksamheten. Även förnödenhetshandeln är viktig att följa
med och förstå. Korkman konstaterade att gödselmarknaden tagits upp på
kursen och att det finns planer på en fortsättning av projektet. Peter Österman från SLF berättade att det i första hand blir en förlängning till mitten av
2013 och att en ny projektansökan även planeras lämnas in.
Uttalande från höstmötet
I uttalandet från mötet framhölls att det är viktigt att producentens roll på
marknaden stärks. Det är en förutsättning för en förbättrad lönsamhet i jordbruket. För att klara av stigande produktionskostnader (foder, gödsel, energi
mm.) och nödvändiga investeringar på gårdarna, är det helt nödvändigt att
bonden får en mera rättvis andel av livsmedlens konsumentpris. Därför måste
regeringen och hela kedjan medverka till att mervärdet i vår livsmedelskedja
fördelas mer rättvist än idag.
De nyländska bönderna stöder varmt en tydligare ursprungsmärkning av
inhemska livsmedel. Öppenhet och vetskap om varifrån produkten kommer
skapar förtroende bland konsumenterna. En fungerande kedja från jord till
bord säkrar produkternas äkthet och råvarans ursprung. Detta är ett trumfkort för vår inhemska livsmedelsproduktion. Fler åtgärder behövs av regeringen för att ge bonden ett rättvist pris!
Vidare framhölls att det ligger i Finlands intresse att våra särförhållanden
beaktas och att stödet till jordbruket på mindre gynnade områden säkerställs
i reformen av EU:s jordbrukspolitik. Miljöåtgärder och kompensationsbidrag (LFA) måste ges tillräckliga resurser. Det är även viktigt för det finländska jordbruket att en större del av stöden kan vara produktionskopplade.
Höstmötet påpekade att jordbrukets miljöprogram har gett resultat, trots att
årets exceptionella förhållanden och översvämningar tyvärr förorsakar en
del urlakning som jordbrukarna inte kan rå för. Under följande programperiod bör åtgärderna och miljöersättningen styras till de regioner och områden där effekten är störst. Flexibilitet i kraven och tolkningarna av direktiven
135
NSP
NSP
behövs, bl.a. med tanke på gödselhanteringen. Inom jordbruket kan man
inte endast följa byråkratiska regler och krav, utan måste även anpassa sig
till och verka på naturens villkor. NSP:s höstmöte framhöll att nya krav på
jordbruket inte får medföra kostnader som inte ersätts eller kan tas ut från
marknaden.
Förbundets verksamhet
Allmänt
På grund av kostnadsutvecklingen var år 2012 lönsamhetsmässigt fortsättningsvis rätt svagt inom lantbruket, trots att lantbruksprodukternas
producentpriser steg. Höga foder-, gödsel- och energikostnader drog ner
lönsamheten. De nominella producentpriserna på praktiskt taget alla lantbruksprodukter steg till nya rekord under Finlands EU-medlemskap (källa:
Tike). Undantag utgörs av mjölk och maltkorn, som stannade under toppåret
2008. Även för matpotatisen blev snittpriset lägre än år 2011. Producentpriserna på svinoch kycklingkött fortsatte att stiga för andra året i rad. Till
prisstegringen har bidragit att finländarna konsumerar mer nöt- och fårkött
än vad som produceras i landet. År 2012 var även produktionen av svinkött
i Finland för första gången mindre än konsumtionen. Producentpriset för
mjölk ökade för andra året i rad, samtidigt som produktionen minskade
något. År 2012 var producentpriset i genomsnitt 42,60 cent per liter, dvs.
cirka fem procent mer än år 2011. För sockerbetssektorn nåddes ett nytt
avtal, som medförde en nödvändig, men ändå otillräcklig, prisförhöjning för
betpriset. Betodlingen i Nyland minskade trots prisförhöjningen, p.g.a. de
höga transportkostnaderna.
Höstsäden övervintrade bra. Vårbruket drog långt ut på tiden och var besvärligt på grund av mycket regn, speciellt i östra Nyland. De regionala skillnaderna var dock stora. Vårbruket i västra Nyland började i slutet av april
och slutfördes först i slutet av maj, medan de sista skiftena såddes först i början av juni i östra Nyland. Många hade problem med skorpbildning och på
skiften med korn och svackor gulnade broddarna på grund av vätan. Många
hade även problem med uppkomst och loppor i oljeväxtodlingarna. Speciellt
kornet, men även oljeväxterna, tog skada av för mycket nederbörd. Regnen
gjorde att svampbekämpningen blev försenad eller ogjord på många skiften.
På vissa skiften var det även problem med skorpbildning på våren, men trots
stora variationer, med ovanligt många skiften som var väldigt dåliga, blev skörden överlag rätt bra. Problem med mögelhalter (DON) förekom rätt allmänt.
Grönsaksodlingarna på friland kom bra igång. Vallskörden blev överlag bra,
men regionalt vissa problem med kvaliteten, i synnerhet för höskörden.
136
Spannmålsarealen ökade 2012 med cirka 6 % jämfört med föregående
år. Framför allt korn- och havrearealerna ökade medan rypsarealen minskade. Det våta vädret medförde att en del blev oskördat i Nyland. På
grund av oflexibla regler i nitratförordningen måste gödselspridningen
på hösten i många fall utföras på våta marker med bl.a. packningsskador
som följd. I vissa fall var det helt omöjligt att sprida gödseln inom utsatt
tid.
Höga foderkostnader medförde tilläggsproblem för djurproducenterna.
Prisnivån på spannmål steg snabbt i slutet av juli på grund av att torkan i
USA och Svartahavsområdet reducerade skörden. Marknadsläget och priserna för spannmål var rätt bra i slutet av året. Exportmöjligheterna förbättrades jämfört med tidigare år då spannmål tas emot i Tolkis och nu även i
Ingå hamn. Efterfrågan på ekoprodukter var likaså fortfarande mycket god.
I början av år 2012 syntes vindfällena från julhelgen 2011 i utbudet av virke. Inköpen var i början av året klart större än under de senaste åren. Därefter var virkeshandeln ovanligt jämn. Den allmänt svaga ekonomiska utvecklingen återspeglade sig även i efterfrågan på virke. Efterfrågan på sågvaror
minskade och priserna sjönk en aning. Prisnivån var ändå på en rätt hyfsad
nivå, speciellt för cellulosa. Kapitalinkomstskatten höjdes, vilket medför att
medelbeskattningen av skogsinkomster är högre än medelbeskattningen av
förvärvsinkomster. Stödet för skogsförbättringar blev dessutom beskattningsbart. Det medförde å andra sidan att de arbeten som utförs som skogsförbättringsarbeten är avdragbara.
Regeringens budgetförslag drabbade jordbrukarna som yrkesgrupp betydligt hårdare än andra yrkesgrupper. SLC:s fullmäktige godkände det nationella stödpaketet för 2013 på SLC-styrelsens förslag, med undantag för svinoch fjäderfäsektorn samt växthussektorn. Inom SLC kom man i samband
med detta överens om några principiella linjedragningar inför kommande
stödförhandlingar och -reformer. Dessa gällde behovet av kompensation
till husdjurssektorn, att differensen i stödnivå mellan växtodlings- och husdjursgårdar inte får minska i kommande LFA- och miljöersättningsprogram
samt en förlängning av 141-avtalet.
NSP:s verksamhet
Förbundets styrelse sammanträdde till tre möten under 2012. Årets första
möte hölls på Arla Ingman där man diskuterade utvecklingen inom mjölksektorn. Årets andra möte hölls i mars på ELY-centralen där man diskuterade
ELY-centralens roll i markanvändnings- och planeringsfrågor. På höstens
styrelsemöte diskuterades bl.a. skördeskadesystemet. Man kritiserade detta då
de som normalt har goda skördar och nu drabbades av verkligt stort skörde137
NSP
NSP
NSP
Thomas Antas (tredje f. höger) visade hur fina hans bondbönor såg
ut i mitten av augusti, då NSP:s arbetsutskott, kvinnodelegationens
arbetsutskott samt ungdoms- och PR-utskottet besökte Lappträsk.
Den våta hösten gjorde sen dock att Antas fick lämna bondbönorna
otröskade.
bortfall inte får en skälig ersättning via det nuvarande skördeskadesystemet.
Gödselfrågor var även på agendan.
Arbetsutskottet sammanträdde åtta gånger, varav ett möte hölls gemensamt med kvinnodelegationens arbetsutskott samt ungdoms- och PR-utskottet och ett möte delvis gemensamt med NSL:s styrelse.
De centralaste målsättningarna i verksamhetsplanen för 2012 gällde A:
marknadsintressebevakning, B: markägar-, miljö- och vattenvårdsfrågor, C:
stödpolitik, D: konsumentupplysning och information och E: landsbygdsföretagande, samt F: välmående.
I den verksamhetsutvärdering som gjordes i arbetsutskottet i slutet av året
konstaterades i sammandrag att man lyckats bra eller bättre än tidigare i
synlighet och konsumentkampanjer och i ungdomsarbetet. Man borde ytterligare aktivera lokalavdelningarnas verksamhet och effektivera mötesverksamheten. Via lokal/regional ungdomsverksamhet kunde man lättare få
med och engagera fler aktiva ungdomar.
Ett medlemsbrev med bl.a. uppnådda resultat och aktuellt inför odlingssäsongen sändes ut före lokalavdelningarnas vårmöten. Det påmindes även
om betydelsen av att delta och påverka i kommunalvalet. Information bifogades även till medlemsavgiftsfakturan. En del lokalavdelningar förnyade
under året ännu sina stadgar utgående från de nya modellstadgar förbundet
138
utarbetat. Förbundsstyrelsen godkände Esbo lokalavdelnings namnbyte till
Esbo landsbygdsförening och nya stadgar för föreningen, som innebar att
man i praktiken sammanslog verksamheten i Esbo Lantbrukargille med lokalavdelningens verksamhet.
NSP och SLC bevakade under året aktivt beredningen av den nya programperioden och försökte påverka Finlands ståndpunkt till kommissionens
förslag till CAP 2014-2020. Man påtalade även behovet av att få en fortsättning av 141-avtalet.
Förbundet lämnade in fem motioner till SLC-kongressen som hölls den
27–28.6 i Vasa: Begränsning av bekämpningsmedelsanvändningen, 141-stödets fortsättning, Avträdelsestödets fortsättning, Glesbyggnadsrätten och
Uppföljning av motionerna i SLC. Närmare om kongressen och motionerna
i SLC:s del av årsboken.
Arrendevillkoren för vindkraftsområden väckte fortsättningsvis diskussion, i synnerhet i Österbotten men även i Nyland. Producentorganisationen
påtalade att ersättningen till markägarna är på en betydligt lägre nivå i Finland än i Sverige. NSP uppmanade markägarna att använda sig av SLC:s rekommendationsavtal för att se till att man får tillfredsställande villkor innan
man arrenderar ut mark för vindmöllor. Placeringen av vindkraftverk och
frågan om man skall satsa på koncentrerad eller utspridd vindkraftsproduktion lyftes upp i diskussioner på det kommunala planet och i planeringsprocessen i Nylands förbund.
Under året togs upp och ifrågasattes Säkerhets- och kemikalieverkets (Tukes) beslut om skärpning i skyddsavståndet för MCPA-preparat till vattendrag till 25 meter. Det påtalades att det är något oklart vad som skall klassificeras som vattendrag. Olika myndigheter har haft olika tolkningar. Från
Tukes sida lovade man att producenterna kommer att höras vid utarbetandet
av nya regler inför 2013. En fråga även var räknar man åkerns gräns från vattendraget i olika sammanhang. Tydliga spelregler efterlystes. Det ifrågasattes
även varför skiftena digiteras om och gränserna ändras med några års mellanrum trots att inget ändrat i verkligheten. De ändringar och rättelser som
jordbrukarna gör känns i viss mån frustrerande då digiteraren senare ändå
gör sina egna ändringar.
Arbetet med uppgörande och tillämpningen av åtgärdsprogram för vattenvården inom Nylands ELY-central och vattenförvaltningsplanen för
Finska vikens och Kymmene älvs avrinningsområde, i enlighet med EU:s
ramdirektiv för vatten, fortsatte. Antalet skyddszoner i Nyland fortsatte att
öka. Byråkratin vid förnyandet av specialmiljöstödsavtal påtalades. Via bl.a.
Järki-projektet är det möjligt att få hjälp med planering av t.ex. skyddszoner
och våtmarker.
Principerna för avskjutningen av älgstammen och licensfördelning139
NSP
NSP
en bevakades inom jaktvårdsdistriktet. Det framhölls att en rimlig och
lämplig älgstam bör eftersträvas. Lokalavdelningarna uppmanades inför
jaktvårdsföreningarnas årsmöten att föreslå markägarrepresentanter i
jaktvårdsföreningarnas styrelse. Markägarrepresentanten utses fortsättningsvis på basen av förslag från de betydande markägarorganisationerna på området.
Det framhölls även att aktivitet mot beslutsfattarna och tjänstemännen i
kommunen gällande planeringsfrågor behövs. Tillsammans med närmatsnätverket (regionala närmatsprojekt) lyftes även intresset för närmat och
upphandlingsfrågor upp i diskussioner med kommunala beslutfattare och
tjänstemän. På NSP:s initiativ började SLC göra upp ett infopaket om upphandlingsfrågor. Upphandling, närmat, markplaneringsfrågor, lantbrukarnas
behov av avbytare, företagshälsovård och annan service samt landsbygdsnäringarnas sysselsättande effekt och betydelse för ekonomin var frågor som
togs upp i SLC:s information till kandidater i kommunalvalet. Ingå lokalavdelning ordnade ett infotillfälle för medlemmarna om markplaneringen och
utkastet till ny generalplan för Ingå på kommungården den 21.11, med ca
120 deltagare.
Förslaget att det skulle krävas trafiktillstånd även för jordbrukstraktorer
kritiserades. Det betonades att lantbruksföretagare som idkar endast mindre
verksamhet fortsättningsvis bör undantas. Man fick förståelse för dessa synpunkter även i riksdagen och förslaget kunde avvärjas.
SLC:s kvinnodagar hölls i Nyland (Helsingfors) den 15–16.11. Inom ramen för LPA-samarbetsavtalet hölls olika aktiviteter för att befrämja LPAtryggheten. Lokalavdelningarna hade egna aktiviteter i form av ”orka i arbetet”- (Tyky) verksamhet och kondiskurser.
Under hösten betonades vikten av att anmäla skördeskador till kommunens landsbygdsmyndighet och att t.ex. genom fotografier dokumentera
skadorna samt orsakerna till att man inte kan skörda eller komma ut på
åkrarna för att bearbeta eller dylikt. Vidare påtalades problemet med gödselbassänger som svämmar över då åkrarna inte håller för spridning av gödseln
och bassängerna dessutom fylls med regnvatten.
Förändringarna gällande skogslagstiftningen bevakades under året av förbundet. Även utmaningarna inom lantbruksutbildningen på alla nivåer påtalades och diskuterades.
Kampanjverksamhet 2012
Ursprungsmärkningskampanjtillfällen hölls vid sammanlagt 121 stora matbutiker runt om i Finland den 20.4. bl.a. Östra Centrum och i Borgå, där
NSP deltog. Vid tillfällena som ordnades av MTK, SLC och Finlands Livs140
medelsarbetareförbund SEL gjordes kampanj för inhemsk mat och tydligare
ursprungsmärkning fredagen 20.4.2012. Det utfördes en konsumentgallup
om matens ursprungsmärkning.
Betessläpp ordnas tillsammans med Länsi-Maito och SLC på Bjarne
Holmströms gård i Karis den 12.5. Kosläppet i Karis är det enda svenskspråkiga i södra Finland inom Valio-gruppen. Tillsammans med Arla Ingman ordnades betessläpp på Maria Rustanius gård i Liljendal, som främst
riktade sig till skolklasser och massmedias representanter.
SLC:s konsumentkampanj fortsatte med skyltning längs vägarna under
sommaren. På hösten inleddes sedan SLC:s skolkampanj riktad till de finlandssvenska lågstadierna. Kampanjen omfattade bl.a. skolbesök av lantbrukare, gårdsbesök, materialutskick. NSP deltog tillsammans med SLC i
skogscentralens skogsdag för skolklasser i Borgå den 19.9.
Under hösten deltog SLC och förbundet i flera konsumentevenemang,
bl.a. Delikatessernas Finland 23–25.8, Itu-torget i Lovisa den 25–26.8 och
Smaka på Västnyland och öppna gårdar i Ingå den 29–30.9. NSP deltog i
SLC:s och MTK:s konsumentjippo ”Varför får den minst som gör mest?”
på Narinken i Helsingfors den 14.11, där ägg, potatis, bröd och kött såldes
till producentpris. Över 1100 personer köade för att köpa produkterna och
uttrycka sitt stöd för bönderna.
Inför julen sattes igen ”God Jul från bygdens bönder” -banderoller upp
längs huvudvägarna.
Ungdomsverksamhet 2012
Ungdomsombudssamarbetet med de finska samarbetsförbunden MTKUusimaa samt -Häme fortsatte. Agro.forst. stud. Meri Ojanen fungerade som
ungdomsombud på deltid. Inför lokalavdelningarnas vårmöten sammanställdes en infomapp i samarbete med LPA och delades ut till dem som under
de senaste åren tagit över gården och börjat som lantbrukare. NSP ordnar
årligen ungdomsträffen Oktoberfest, det här året hölls träffen i Västnyland,
i och omkring Fiskars. Det var 37 deltagare på träffen. NSP-unga har också
deltagit i verksamhet, som har ordnats i samarbete med MTK. Några NSPunga deltog på våren i förbundens ungdomsresa till Island, på träff för nya
lantbrukare i Serena och fest på Rönnviks vingård.
Året 2012 var speciellt för de unga, eftersom SLC igen organiserade ungdomsutbildningen. Utbildningen ordnas varje tredje år och den här gången
bestod den av tre etapper. Etapperna ordnades i Helsingfors, Åbo och Vasa.
Ett tjugotal NSP-unga deltog i ungdomsutbildningen som avslutades med
en studieresa till Tyskland på våren 2013. SLC:s ungdomsträff hölls den 26.6
i Vasa i samband med SLC-kongressen den 27–28.6.NSP- unga har också
141
NSP
NSP
NSP
Ett fyrtiotal NSP-unga deltog i NSP:s ungdomsträff ”Oktoberfest
2012”. På programmet stod bl.a. ett gårdsbesök hos Anna Alm (framme till höger) på Mörby Gård i Pojo.
deltagit i julbanderoll-kampanjen, som påminner folk i jultrafiken om hur
viktigt det är att välja inhemskt på julborden. Projektverksamhet
Projektet Greppa Marknaden - marknadskunnande, produktionskostnader
och nya odlingsväxter, som SLF administrerar och driver i samarbete med
NSP, NSL och SLC ordande sex odlarträffar under året. Projektet har finansiering från ELY-centralen och stiftelsen Finlandssvenska jordfonden. Inom
projektet ordnades en spannmålsförsäljningstävlingen i vilken ett trettiotal
nyländska odlare deltog. Thure Lindeberg från Sjundeå korades i samband
med spannmålsmarknadskryssning 28–30.11 till spannmålsförsäljningsmästare 2012. Projekttiden förlängdes till hösten 2013. Verksamhetsledare Bjarne
Westerlund deltar enligt projektplanen i projektet med en arbetsinsats om
0,5 arbetsmånader.
Projektplanen för ekoprojektet EkoNu! för Svenskfinland lämnades in
av Yrkesakademin i Österbotten (YA!) i slutet av år 2011 till Österbottens
ELY-central. I maj 2012 startade YA! upp projektet EkoNu! som genomförs i samarbete med SLC, NSP, ÅSP och ÖSP och rådgivningen. För att
möta den växande efterfrågan på ekoprodukter strävar EkoNu! till att öka
intresset för ekologisk produktion i Svenskfinland. YA! administrerar pro142
NSP
Torbjörn Lönnfors förevisade ekosortförsöken på sin gård i Pernå för
deltagarna i EkoNu!-odlarträffen i augusti.
jektet som finansieras av ELY-centralerna. I projektet ingår NSL:s ekoförsök i Östnyland, observationsskiften på gårdar och mentorsverksamhet.
Micaela Ström är projektdragare i Nyland. För kompletterande verksamhet
och åtgärder som inte kan finansieras via EkoNu!-projektet för utvecklande
av ekoproduktionen i Svenskfinland erhölls även finansiering från Finlands
Svenska Jordägarförbunds stiftelse. NSP är även med som samarbetspartner
i närmatsprojektet ”Bra Mat i Västnyland” som yrkeshögskolan Novia administrerar. I östra Nyland startades 2011 ett motsvarande närmatsprojekt,
”Närande närmat”, som Lovisa stad administrerar.
Vattenvårdsprojekt Näringsurlakningen under kontroll (RaHa) administreras av ELY-centralens miljöenhet och förverkligas i samarbete med de
nyländska producentorganisationerna. Målsättningen är att befrämja och
koordinera åtgärder för minskad näringsbelastning från de nyländska gårdarna. Mer än 150 odlare har anmält sig till projektet och ett tiotal deltar i
projektet med försöksskiften. RaHa-projektet har framskridit planenligt och
på våren och på hösten gjordes automatisk kontinuerlig vattenkvalitetsundersökning i ett område med avrinningsområde från i huvudsak åkrar och
ett motsvarande område i skog i naturtillstånd i Noux. RaHa-projektet ordnade en jordbrukarresa till Sverige 1-5.7.2012.
Informationsprojektet för Nylands landsbygd medverkade till att ordna
EU-stödinfotillfällen för de nyländska jordbrukarna. Projektets hemsida
143
NSP
NSP
NSP
Urakka-projektet anordnade i november för maskin- och landsbygdsföretagare en utbildningsdag under temat ”Är prissättningen i
skick?”. I tillfället deltog 20 personer.
www.nylandsbygd.fi samlade information om projektverksamhet och kurser för de nyländska jordbrukarna. Bakom projektet stod Tavastlands yrkeshögskola (HAMK), rådgivningen och producentorganisationerna i Nyland
med finansiering från ELY-centralen. Utbildningen för blankettombuden
ansvarade producentorganisationen för. NSP ordnade ett tillfälle lokalavdelningarnas blankettombud, rådgivarna och lantbrukssekreterarna på Laurea i
Alberga i mitten av mars.
NSP och företagarutskottet deltog som samarbetspart i Pro Närtjänsterförstudieprojektet i Nyland tillsammans med MTK och konsultföretaget
Inno-W. Förstudiens rapport om internetportal för landsbygdsföretagare,
-tjänster och produkter blev klar i slutet av året. NSP deltar som samarbetspartner även i ett maskinrings- och entreprenörsprojekt, (Urakka) som TTS
administrerar.
Urakka- projektet sammanför efterfrågan och utbudet på entreprenörstjänster i Nyland. Utvecklingsprojektet Urakka (2012-2014) har som målsättningen är att utveckla landsbygdsföretagens maskinentreprenörsverk144
samhet och ett effektivare sätt att utnyttja entreprenörstjänsterna i Nyland.
Huvudmålsättningen är att kunna ge maskinentreprenörer verktyg och råd
till ekonomiskt förnuftiga lösningar med tanke på maskininvesteringar och
organisering av entreprenörens tjänster. Målet är också att få efterfrågan och
utbudet på maskinentreprenörstjänster att sammanträffa, vilket gynnar alla
aktörer och förbättrar gårdarnas och landsbygdsföretagens lönsamhet. Projektet som startade våren 2012 finansieras av ELY-centralen i Nyland och
förverkligas av TTS-Työtehoseura, NSP och MTK-Uusimaa. I början på
december 2012 fick cirka 2 000 gårdar och landsbygdsföretag i Nyland via
e-posten, en förfrågan med vilken man kartlagde maskinentreprenörsmarknaden, vilka som erbjuder och vilka som köper entreprenörstjänster. Man
utredde också intresset för och möjligheterna att lantbrukarna kunde vid
sidan om sin lantbruksproduktion erbjuda eller köpa entreprenörstjänster.
Förfrågan ingår i för utvecklingsprojektet Urakkas verksamhet vars målsättning är att utveckla gårdarnas och landsbygdsföretagens entreprenörsverksamhet och tjänster.
Andra projekt som berörde NSP var bl.a. MASVA-projektet för främjande av landsbygdsföretagande, Humaus-projektet som utför praktiska
försök och utvärdering av miljöåtgärder och rådgivning på gårdsnivå med
tanke på kommande miljöersättningsprogram, samt Laureas koordineringsprojekt ”Hållbar affärsverksamhet för närmat” och utvecklingsprojektet för
tillgången på ekomat i storkök ”Luomua lautaselle”. Tilläggsuppgifter om
projektverksamheten på www.nylandsbygd.fi.
Förbundets representanter deltog dessutom i olika utvecklings- och projektstyrgrupper, i ELY-Centralens och landskapsförbundens olika samarbetsgrupper samt i ett antal seminarier, arbetsgrupper, möten etc. där medlemmarnas intressen bevakades.
Kvinnodelegationen
Kvinnodelegationen har under året sammanträtt till två ordinarie möten,
kvinnodelegationens arbetsutskott har hållit tre möten.
Kvinnodelegationens vårmöte
Vårmötet hölls måndagen den 16 april 2012 på Haiko gård i Borgå.
I samband med mötet höll SLC:s verksamhetsledare Jonas Laxåback en
kort lantbrukspolitisk översikt. LPA-ombudsman Monica Oljemark redogjorde för lantbrukarnas pensionsskydd. Efter mötet gick alla på stavgång
samt bastu.
145
NSP
NSP
NSP/Grönholm
Under kvinnodelegationens sommarutfärd besöktes bl.a. ekomjölkgården Stabby gård i närheten av Uppsala.
Kvinnodelegationens höstmöte
Höstmötet hölls torsdagen den 15 november 2012 på hotell Presidentti i
Helsingfors.
Övrig verksamhet
Kvinnodelegationens sedvanliga sommarutfärd gick i år till Sverige och
Uppsala. Besöksmålen var denna gång bl.a. Ekesta gårdsmejeri, Stabby gård,
Uppsala domkyrka, Botaniska trädgården, Linnémuseet, Linnéträdgården
samt Djurby gård. Sommarresan samlade i år 21 deltagare.
NSP stod i år som värd för SLC:s Kvinnodagar som arrangerades 15-16
november 2012 på hotell Presidentti i Helsingfors. Dagarna samlade 35 deltagare av vilka 9 var från Nyland.
Kursverksamhet
Ekonomi- och beskattningskurs den 24.1 på Vanda lantbruksmuseum och
skatteinfo den 7.2 på Västankvarn och den 9.2 på Kuggom ordnades av
146
Nylandsbygd- projektet i samarbete med NSP och SLF. Generationsväxlingsdagar med sammanlagt ca 80 deltagare hölls den 13.3 i Borgå och den 20.3 i
Karis i samarbete med LPA och Aktia Bank.
Greppa Marknaden-odlarträff hölls den 25.1 på Vanda lantbruksmuseum.
Samtidigt gick startskottet för tävlingen spannmålsförsäljningsmästare 2012.
Greppa Marknaden odlarträffar hölls den 11.6 i Gammelby och den 12.6
i Västankvarn. I träffarna deltog sammanlagt närmare 40 odlare. Greppa
Marknaden odlarträffar hölls den 9.8 på Kuggom och 10.8 på Västankvarn.
I träffarna deltog sammanlagt ett femtiotal odlare. Greppa Marknaden-projektets seminariekryssning till Stockholm med paneldiskussion om utvecklandet av den finländska spannmålsmarknaden och besök på bl.a. Handelsbanken och Lantmännen hölls den 28–30.11 med ett femtiotal deltagare.
Ett markägarseminarium ordnades den 16.2 i samarbete med Aktia Privatbanken på Fur Center. I markägarseminariet deltog drygt 100 personer.
En handfull nyländska producenter deltog i SLC:s och EkoNu!-projektets
ekotankesmedja som hölls den 11.4 i Korsholm. EkoNu!-projektets odlartillfälle på Malmgård och besök på NSL:s och EkoNu!:s ekofältförsök på
Torbjörn Lönnfors ekogård i Pernå den 15.8 samlade ca 20 deltagare.
Stödinfo hölls den 4.4. i Karis, den 11.4 i Kyrkslätt, den 12.4 i Borgå och
den 19.4 i Pernå, med informationsprojektet för Nylands lantbrukare som
arrangör. NSP och Raisio bjöd på kaffe. I de svenskspråkiga stödinfo-tillfällena deltog totalt ca 300 jordbrukare.
Urakka-projektet ordnade en ekonomidag för landsbygdsföretagare och
entreprenörer på TTS den 21.11.
Utskotten
Miljö-, skogs- och markpolitiska utskottet
16.02.2012
• Utskottet sammanträdde före markägarseminariet som ordnades i samarbete
med Aktia Privatbanken på Fur Center. I markägarseminariet deltog drygt
100 personer.
• Utkastet till SLC:s miljöprogram genomgicks och kommenterades som
grund för NSP:s utlåtande.
•Diskuterades hur nuvarande åtgärder fungerar och vilka förbättringar och nya åtgärder som borde ingå i följande miljöstödsprogram.
147
NSP
NSP
Ungdoms- och PR-utskottet
29.02.2012
•SLC:s konsumentkampanj och evenemang 2012 och det praktiska genom förandet av olika kampanjer behandlades.
•Programmet för SLC:s ungdomsutbildning och kongress 2012 diskuterades.
•Ungdomsombud Meri Ojanen informerade om Min Gård-mappen för
nya lantbrukare 2012.
•Generationsväxlingsdagens program och övrig verksamhet 2012 diskuterades.
Spannmålsutskottet
29.03.2012
•Framhölls att med tanke på att upprätthålla exportkanaler är en så
stor odling av kvalitetsspannmål att det möjliggör en kontinuerlig export
önskvärd.
•Sekreteraren redogjorde för Greppa Marknaden-tävlingen ”Spannmålsför säljningsmästare 2012”. Utskottet understödde en fortsättning av projektet.
•Exportmöjligheter för spannmål diskuterades. Ansågs att odlarna borde
betala en ”marknadsföringsavgift” för att kunna påverka situationen på
spannmålsmarknaden.
•Utskottet understöder införandet av gårdsvisa gödselkvoter, vilket skulle
minska byråkratin.
•Det påtalades att djurgårdar och ekogårdar har starka incitament att betala
mera för marken än konventionella växtodlingsgårdar. Stödet till djurgårdar
borde hellre styras på något annat sätt än via åkern.
10.08.2012
•Skördeutsikter och marknadsläget behandlades på mötet som hölls på
Västankvarn före Greppa Marknaden-odlartillfället.
•Tukes nya bestämmelser angående spridning av växtskyddsmedel diskuterades.
•SLC och MTK har beställt en utredning av Tapani Yrjölä från PTT om ex port av spannmål i odlarregi. MTK:s växtodlingsombudsman Max Schulman
redogjorde för hur frågan framskrider.
•Ett uttalande till LF:s spannmålsbilaga diskuterades. Odlarna uppmanas att
inte blanda ihop olika partier innan man vet vilken kvalitet man har.
148
Utskottet för ekologisk produktion
05.04.2012
•Utskottet önskade att spannmålsexportutredningen även skulle omfatta
export av ekospannmål. En betydande del av ekospannmålen går idag på
export.
•Ekostödet för nästa programperiod diskuterades. Utskottet ansåg att djur produktionen inte åtminstone genast skall behöva ingå ekoavtal/-förbindelse
för djurproduktionen. Marknadens styrande effekt betonades. För ekohus djursgårdar ansågs det motiverat med ett högre ekostöd. Utbildningskravet
innan ingående av ekoavtal ansågs motiverat att hålla kvar.
•Eko Nu!-projektet och ekosortförsöken i östra Nyland diskuterades. Ut skottet ansåg det mycket bra att försöken kommer igång. Vidare framhölls
behovet av observationsodlingar på olika ekogårdar.
•Programmet för ekotankesmedjan genomgicks.
12.06.2012
•Utskottet för ekologisk produktion sammanträdde efter Greppa Marknaden
odlarträffen på Västankvarn och i samband med mötet hölls ett planerings möte för EkoNu!-projektet och utvecklandet av ekoproduktionen i Nyland,
Åboland och Åland.
01.11.2012
•Ordförande redogjorde kort för diskussioner som förts med Novia gällande
utbildning i ekologisk produktion i lantbruksutbildningen.
•Odlingssäsongen och marknadsläget genomgicks och diskuterades.
•Läget i beredningen av ekostödet för nästa programperiod genomgicks.
•Behovet av fortsatt investeringsstöd betonades.
•Det ansågs viktigt med tanke på konsumenternas förtroende att ekokontrol len som nu görs varje år.
•Micaela Ström redogjorde tillsammans med Torbjörn Lönnfors för ekosort försöken på hans gård som EkoNu! beställt via NSL och för de preliminära
resultaten.
•Projektledare Ann-Sofi Ljungqvist redogjorde för EkoNu!-projektet och
mentorverksamheten.
Gemensamma utskott
Förbundet var även representerat i gemensamma utskott med i första hand
MTK-Uusimaa, MTK-Häme, MTK-Kaakkois-Suomi, samt i vissa utskott
dessutom Etelä-Suomen Metsänomistajien Liitto samt övriga producent149
NSP
NSP
förbund i södra Finland. Företagarutskottet som varit gemensamt för NSP
och MTK-Uusimaa utvidgades 2012 till att omfatta även MTK-Häme och
-Kaakkois-Suomi. Gemensamma ungdomsutskottet består av representanter
från MTK-Häme, MTK-Uusimaa och NSP.
Förbundet representerades i de gemensamma utskotten i de flesta fall av
två ledamöter varav den ena vanligen förbundets sektoransvariga (arbetsutskottets medlemmar).
•Företagarutskottet sammanträdde den 5.3 i samband med Pro Lähipalvelu projektets workshop, den 31.03 och den 18.4, samt på SLC den 13.11.
•Det gemensamma ekoutskottet med MTK-förbunden sammanträdde den
13.4 och på Evira den 12.11.
•Södra förbundens köttutskott sammanträdde den 18.4.
•Det gemensamma miljö- och markpolitiska utskottet med MTK- och
skogsägarförbunden sammanträdde den 19.4.
•Södra förbundens mjölkutskott sammanträdde den 2.4 och 8.11.
•Det gemensamma socialutskottet för NSP, MTK-Häme, -Kaakkois-Suomi
och -Uusimaa sammanträdde den 6.3, den 7.8 och den 28.11.
•Det gemensamma spannmålsutskottet för NSP, MTK-Häme, -Kaakkois Suomi och -Uusimaa sammanträdde den 1.8 och den 3.12.
•Det gemensamma skatteutskottet för NSP, MTK-Häme, -Kaakkois-Suomi
och -Uusimaa samt ESMOL sammanträdde inte under verksamhetsåret.
•Det gemensamma ungdomsutskottet har haft möten i Borgå 10.2, i Riihi mäki 2.4, Mörskom 28.5 och i Helsingfors den 25.10. och 10.12.
Från en del av dessa möten gavs även uttalanden till offentligheten samt ställningstaganden till berörda beslutsfattare. Uttalanden och ställningstaganden
gavs bl.a. om 141-stödet, om arbetshälsa och orka i arbetet.
Skrivelser, uttalanden, utlåtanden och uppvaktningar 2012
141-skrivelse till SLC om behovet att få igång beredningen av
en fortsättning av 141-stödet 23.01.2012
NSP:s styrelse önskade att SLC genast skulle vidta nödvändiga åtgärder för
att säkerställa en fortsättning av 141-stödet och finansieringen av detta. Det
finns ingen orsak att dröja med att starta 141-beredningen i väntan på den
slutliga utformningen av CAP-reformen. Ett nytt 141-stödprogram måste
150
vara klart i god tid före utgången av år 2013, då nuvarande avtal upphör. De
nationella stöden bör kunna vara produktionskopplade i hela landet även
framledes. För mjölkproduktionen i södra Finland är det viktigt att man kan
betala ett produktionsbundet literstöd även i fortsättningen.
Den sjunkande stödnivån på AB-området har under nuvarande programperiod medfört en tydlig förskjutning av produktionen inom såväl husdjurssom trädgårdsproduktionen (växthus) till C-området. Speciellt kritisk är den
ekonomiska situationen inom köttsektorn, men alla produktionsinriktningar
har allvarliga svårigheter. Stödnivån måste nu höjas i södra Finland, framhöll
NSP:s styrelse.
Uttalande från NSP:s styrelsemöte om trafiktillstånd 21.3
Trafiktillstånd för traktorentreprenad fel recept
I uttalande konstaterades att för att förhindra grå ekonomi föreslår kommunikationsministeriet att det för alla traktortransporter, som faktureras, i
fortsättningen skulle krävas trafiktillstånd. Hittills har trafiktillstånd krävts
för trafiktraktorer, men inte för övriga traktortransporter. NSP framhöll att
traktortransporterna inte kan anses ha något samband med grå ekonomi,
varför motiveringen till förslaget inte håller. Den föreslagna förändringen av
gällande bestämmelser skulle däremot göra det oskäligt svårt och kostsamt att
syssla med entreprenörsverksamhet vid sidan om lantbruket. Enligt förslaget
skulle det utan trafiktillstånd bli förbjudet att mot avgift t.ex. frakta bort snö
från gårdar och gator, att frakta flis till värmecentraler och för maskinentreprenörer att flytta egna maskiner med traktor. Utan trafiktillstånd skulle det
även vara förbjudet att mot avgift frakta spannmål, flytgödsel och dylikt. Med
tanke på grannhjälp är det många som är beroende av de här tjänsterna och
det är väldigt svårt att hitta någon annan som utför sådana tjänster. Frakt
av egen spannmål eller foder skulle däremot fortsättningsvis inte förutsätta
tillstånd. En utvidgning av kravet på trafiktillstånd att omfatta även vanliga
lantbrukstraktorer skulle avsevärt försvåra entreprenörsverksamhet med
traktor, som på den nyländska landsbygden bland annat har en avgörande
betydelse för vinterunderhållet av vägar och gator i regionen.
Utlåtande om utkastet till SLC:s nya miljöprogram 27.04.2012
Markägarnas intressen i samhällsplaneringen och miljöfrågorna är och bör
vara högt prioriterade inom SLC, framhöll NSP. I SLC:s handlingsprogram
finns riktlinjer för verksamheten och tas ställning även i vissa enskilda frågor.
SLC:s miljöprogram är ett viktigt komplement till handlingsprogrammet.
Enligt NSP har miljöprogrammet två olika målgrupper; lantbrukarna och
151
NSP
NSP
allmänheten/andra organisationer. Detta bör beaktas i utformningen av
programmet. I ingressen bör framgå vad som är avsikten och målsättningen
med miljöprogrammet. Där borde tas upp varför SLC har ett miljöprogram?
I miljöprogrammet skall det klart framgå vad SLC jobbar för. Man bör tydligare lyfta fram SLC:s åsikt i olika frågor. Programmet skall fungera som en
vägkarta för SLC:s och förbundens miljö- och markpolitiska utskott och den
områdes- och sektorsvisa intressebevakningen. I miljöprogrammet behövs
en tydligare betoning av hållbar utveckling och kretsloppstänkande inom
jordbruket. Miljöprogrammet bör kontinuerligt följas upp och vid behov korrigeras då förhållandena förändras. Miljöprogrammet bör finnas tillgängligt i
såväl tryckt form som i elektronisk form på SLC:s hemsidor.
Ett gemensamt utlåtande med MTK-Uusimaa om samrådsdokumentet om havsförvaltningsplanen gavs till ELY-centralen
den 09.05.2012
I utlåtandet framhölls behovet av tydliga indikatorer för att mäta tillståndet
i havet och heltäckande uppföljning för att få fram den verkliga inverkan av
olika åtgärder. Förbunden betonade vidare att av lantbrukets belastning utgörs
endast 10-20 % av totalbelastningen av för algerna användbart lösligt fosfor.
Odlarna borde få information om den effekt de åtgärder man vidtagit har på
vattenkvaliteten och erkänsla i offentligheten för detta.
Utlåtande till Nylands förbund om förslaget till etapplandskapsplan 2 för Nyland 29.06.2012
NSP såg det i sitt utlåtande som positivt att man i förslaget framhåller att det
med tanke på landsbygdsnäringarnas verksamhetsförutsättningar är viktigt
att behålla åker- och skogsområden som så sammanhängande helheter som
möjligt, för att det skall vara lönsamt att bedriva dessa näringar. Enligt landskapsplanen förutsätts att kommunerna i generalplaneringen styr byggandet
till tätorter och byacentrum. Det här får inte försvåra användningen av glesbyggnadsrätten, vilken hör till markägarnas grundrättigheter. Glesbyggnadsrätten är viktig för att upprätthålla och utveckla en fungerande infrastruktur
och service på den nyländska glesbygden. För bevarandet av livsdugligheten
på de glest bebodda områdena i landskapet är det viktigt att bynätverket och
byabeteckningarna bevaras.
Planeringsbestämmelsen och utvecklingsrekommendationen för vita
områden får inte utgöra ett hinder för byggande som härrör sig till t.ex.
lantbruket, så som byggande av nya produktionsbyggnader eller boningshus i anslutning till gården. Vi vill betona att man i planeringen bör trygga
152
förutsättningarna för en fortsatt och rationell jord- och skogsbruksproduktion även inom det starka tillväxtområdet i närheten av huvudstadsområdet.
Jord- och skogsbrukets förutsättningar får inte försvåras vid utvecklingen
av nationalparken i Sibbo storskog. Rekreationstryck och -områden bör i
första hand styras till kommunal och statlig mark. Olika leder över privata
marker bör utformas i nära samarbete med markägarna. I planen bör beaktas möjligheterna och behovet av satsningar på förnyelsebar energi, bl.a.
vindkraft, biomassa från skog och åker, och även småskaliga anläggningar.
Det är skäl att fästa en viss uppmärksamhet vid hur landskapsförbundets
genom landskapsplanen uttryckta vilja tolkas och implementeras vid NTMcentralerna. För att effektivt kunna implementera och utnyttja landskapsplanen som styrinstrument i regionutvecklingen är det önskvärt att Nylands
förbund och NTM-centralen tolkar planens riktlinjer och begränsningar
gällande markanvändningen på samma sätt. NSP framhöll att s.k. vita områden för vilka ingen särskild användning har anvisats inte i sig innebär ett
hinder för något slag av markanvändning. Tolkningen får inte vara den, att
vita områden skulle stå utanför planen eller utgöra ett hinder för kommunal
planering och utnyttjande av dessa områden.
Uttalande om finansministeriets budgetförslag 22.08.2012
Oacceptabla beskärningar för lantbruket
Finansministeriets budgetförslag drabbar jordbruket som yrkesgrupp betydligt hårdare än andra yrkesgrupper. Lönsamhetskrisen gör dessutom att
nedskärningarna känns extra hårt inom jordbruket. För att trygga tillväxt
och sysselsättning inom livsmedelskedjan och landsbygdens gröna näringar
är det nödvändigt med korrigeringar och kompenserande åtgärder under
den fortsatta behandlingen av budgetförslaget, framhöll NSP. I förslaget
skär ministeriet förutom i de nationella stöden, även i jordbruksföretagarnas
socialstöd, avbytarsystemet och avträdelsestödet. Jordbrukarnas försäkringspremier ser också ut att stiga 2013. Med beaktande av de senaste årens
negativa lönsamhetsutveckling skulle det tvärtom behövas åtgärder från statsmaktens sida för att underlätta situationen, betonade NSP. Även anslagen för
enskilda vägar, dataförbindelser och vattenförsörjning föreslås minska. Det
här försämrar förutsättningarna att bo och verka på landsbygden och medför
ökande boendekostnader för landsbygdsbefolkningen. - Jordbrukarna och
landsbygdsbefolkningen berörs dessutom även av övriga allmänna nedskärningar, samt av åtstramningar i kommunerna, påpekade förbundsordförande
Thomas Blomqvist.
153
NSP
NSP
Uttalande från NSP:s styrelsemöte 29.10.2012
De gröna näringarna sysselsätter och skapar mervärde!
I uttalandet påminde man efter kommunalvalet om att landsbygden och de
gröna näringarna erbjuder många goda utvecklingsmöjligheter för kommunerna bl.a. gällande sysselsättning, energilösningar och närproducerad mat.
Kommunernas fullmäktige, styrelse och nämnder står inför utmanande beslut
de kommande åren. NSP önskade alla invalda fullmäktigeledamöter och andra
förtroendevalda lycka och framgång i sin viktiga uppgift. De gröna näringarna
utgör ryggraden för upprätthållandet av livskraftiga landsbygdskommuner.
En livskraftig lokal livsmedelsproduktion är viktig även för att trygga den
framtida livsmedelsförsörjningen.
Gårdsbruken är lokala företag som direkt eller indirekt sysselsätter många
kommuninvånare och har stor utvecklingspotential. I Nyland är cirka hälften av lantbrukarna numera mångsysslare och många innehar ett brett kunnande, vilket av kommunen kan anlitas i form av entreprenadverksamhet,
till exempel för underhåll av vägar och grönområden. Bland landsbygdsföretagarna finns också kunnande inom service, vård- och omsorgsbranschen,
energientreprenad, vidareförädling, turism och innovativt småföretagande.
På landsbygden finns en stor energireserv som bör tas tillvara. Prioritering
av lokala förnybara energikällor gynnar en hållbar energiförsörjning, motverkar klimatförändringen och gynnar den lokala ekonomin och sysselsättningen. NSP uppmanade kommunerna att satsa på lokal energiförsörjning,
med målsättningen att kommunen i framtiden blir självförsörjande med lokal energi, som gagnar det egna området.
Utlåtande om utkast till detaljplan för Invalsporten till Kyrkslätt
kommun 14.12.2012
NSP förutsatte att de privata markägarnas rätt att bedriva näring, i huvudsak
jord- och skogsbruk med binäringar, inte oskäligt begränsas av detaljplanen.
Rätten att utveckla och bygga för jord-, skogsbruks- och binäringar måste
tryggas i planen, så att gårdsbrukets livsduglighet och även möjligheterna till
framtida (belåningsbar) generationsväxling upprätthålls.
Det är viktigt att gränsområdet mellan storbutiksområdet och det angränsade kulturlandskapet formas och planeras så att behovet av skyddsområde mellan storbutiksområdet och jordbruksområdet (MT-området)kan
minimeras. NSP framhöll att MU-område varken är skyddsområden eller
rekreationsområden
154
Utlåtande till ELY-centralen om arbetsprogrammet för vattenvården 2016-2021 den 17.12.2012
I arbetsprogrammet lyfter man rätt bra fram vad som gjorts hittills och vilka
de mest centrala problemområdena är. Det skulle ändå vara viktigt att kunna
hålla isär jordbrukets historiska belastning från dagens odlingsmetoder, som
styrs av lantbrukets miljöstöd, tvärvillkor, nitratdirektiv, miljölov och andra
rekommendationer. Det finns annars en stor risk för att man får en felaktig
bild av jordbrukets nuvarande belastning och därmed vilka åtgärder som
borde vidtas och som är mest effektiva.
Producentorganisationerna och miljöcentralen i Nyland är överens om
att man i första hand bör utnyttja de möjligheter som finns inom ramen
för miljöersättningsprogrammet för att minska jordbrukets läckage av näringsämnen till vattendragen. Den effektivaste vattenskyddsåtgärden på de
mest kritiska åkerområdena är att anlägga skyddszoner och växttäcke längs
vattendragen. Inom nästa miljöersättningsprogram borde det bli möjligt att
uppgöra gårdsvisa vattenvårdsplaner för att kunna förhindra näringsläckage,
samt kunna minska näringsutsläpp i vattenfåror speciellt vid extrema förhållanden. Det är även viktigt att effektivare kunna utnyttja senaste rön inom
forskningen. Här har åtgärderna inom RaHa-projektet visat på hur man kan
tillämpa detta i praktiken. På detta sätt kan man odla så optimalt som möjligt
och utnyttja näringsresurserna i marken på bästa möjliga sätt.
NSP framhöll att det är särskilt viktigt att förbättra verksamhetssäkerheten i hanteringen av samhällens och industrins avloppsvatten för att förebygga okontrollerade utsläpp. Utöver vattenreningsverk ska åtgärderna även
rikta sig mot störningar i avloppsledningar och spillvattenpumpar och att
förebygga okontrollerade utsläpp som beror på exceptionella väderleksförhållanden. Via dessa utsläpp kommer det ut betydande punktbelastning av
näringsämnen och skadliga ämnen direkt i vattendragen, som relativt lätt
skulle gå att åtgärda.
Utlåtande om det reviderade förslaget till etapplandskapsplan
2 för Nyland till Nylands förbund tillsammans med MTK-Úusimaa 21.12.2012
I det gemensamma utlåtandet lyftes kort fram samma huvudpunkter som
påtalats i förbundens tidigare utlåtanden om etapplandskapsplanen. Vidare
framhölls bl.a. att det enligt producentförbundens åsikt inte finns skäl att helt
utesluta möjligheten att stegvis och via dellösningar utveckla nya affärscenter
och omgivande områden. De omgivande tätortsfunktionerna och arbetsplatsområdena måste åtminstone delvis kunna förverkligas även i efterskott. Goda
155
NSP
NSP
och enhetliga åkerområden bör ej tas i användning för tätortsfunktioner utan
särskilt orsak.
Övrigt
Förbundet tog förutom i ovanstående frågor ställning och informerade om
olika frågor i ytterligare ett antal pressmeddelanden, insändare och tidningsartiklar. Förbundet deltog även i ett antal uppvaktningar vid bemärkelsedagar
och dylikt. Bl.a. ÅSP uppvaktades tillsammans med de övriga förbunden och
SLC i samband med att ÅSP höll 75-års jubileumsseminarium i Nagu den
30.11.
Skatteservice
Skattebokföringen och skatterådgivningen har skötts av skattebokföringsföreningar och skatteutskott inom organisationen. Medlemmarna kan vända sig
till sin lokalavdelning för närmare uppgifter om vilka personer som fungerar
som skattebokförare.
Förbundskansliet och personal
Förbundskansliet har sedan början av november 2006 funnits inhyrt i SLC:s
kansliutrymmen på Fredriksgatan 61 A 34, 00100 Helsingfors, telefon 09-601
588, fax 09-680 2264, e-post nsp@slc.fi.
Verksamhetsledare för förbundet fr.o.m. 1.11.1997 agronom Bjarne Westerlund (t.f. ombudsman från 2.1.1994). Kassaförvaltare och kanslist har
från 5.2.1985 varit merkonom Gunilla Grönholm. Agro.forst. stud. Meri
Ojanen fungerar som deltids ungdomsombud på timbasis för NSP samt
MTK-Uusimaa och -Häme. Christer Gustafsson fungerade som sakkunnig
på timbasis som köptjänst inom Urakka-projektet.
Förbundets ekonomi
Förbundets intäkter baserar sig i huvudsak på medlemsavgifter som lokalavdelningarna erlägger, samt avkastning av placerade medel. Även flera av
lantbrukets ekonomiska företag och sammanslutningar som verkar inom
förbundets område är anslutna till förbundet som stödande medlemmar.
156
Bokslutet för år 2012 uppvisar ett överskott om 64 184 euro och 51 cent.
Överskottet härleds främst till värdeökningar i placerade medel, men även
kostnaderna för verksamheten minskade en aning under 2012.
Förbundsstyrelsen vill slutligen uttala ett tack till alla medlemmar, lokalavdelningar, organisationer och företag för gott samarbete och visat förtroende under det gångna verksamhetsåret.
Helsingfors den 25 mars 2013
På förbundsstyrelsens vägnar
Thomas BlomqvistBjarne Westerlund
157
NSP
NSP
Medlemsstatistik 2012
AntalStödandePers.medl. Ansluten areal
gårdar medl. sammanl.
åker ha
skog ha
Bromarf 40
14
83
1 523,0
3 688,8
Tenala
97
31
251
4 005,3
7 467,3
Pojo
36
12
92
1 689,8
3 912,8
Snappertuna
59
10
129
2 344,6
2 915,6
Karis
96
12
187
3 682,9
4 209,1
Ingå
147
34
315
6 928,6
8 152,7
Sjundeå
87
19
205
6 143,2
5 431,7
Kyrkslätt
80
14
173
2 954,0
4 131,3
Esbo
34
15
81
1 552,6
1 384,7
Helsinge
51
8
104
1 997,4
1 248,2
Sibbo
141
28
274
5 223,6
4 075,0
Borgå
227
39
492
7 638,2
9 101,9
Pernå
117
14
253
5 493,8
8 029,5
Liljendal
95
7
273
3 418,1
4 060,9
Mörskom
26
6
89
1 370,9
1 542,0
Lappträsk
96
15
233
3 906,8
5 599,9
Strömfors
36
2
85
1 259,1
2 815,3
Pyttis
22
1
39
572,7
1 510,1
1487281335861 704,6
79 276,8
Pers.medl.
18
17
117,0
1 396,0
1487
299
3375
61 821,6
80 672,8
växthus m2 friland ha
Helsingforsnejd.
trädgårdspr.avd.
19
10
40
41 697,0
34,3
15063093415
158
Förteckning över lokalavdelningarnas ordförande,
sekreterare och kassör för år 2013
Bromarf lokalavdelning
Ordf: Roger Lindroos, Vättlaxv. 1056, 10570 Bromarf, tel. 050 313 8728
Sekr: Katarina Karlsson, Vättlaxv. 476, 10570 Bromarf, tel. (019) 244 0306
Kassör: Sture Nyman, Pålarvägen 67, 10570 Bromarf, tel. 0400 751 768
Tenala lokalavdelning
Ordf: Henrik Kevin, Lindsbyv. 17, 10520 Tenala, tel. 040 511 6975
Sekr: Svante Andström, Bonäsvägen 168 C, 10520 Tenala, tel. 0400 887 229
Kassör: Kaj Nordström, Hangistgårdsv. 40, 10600 Ekenäs, tel. 050 524 6304
Pojo landsbygdsförening
Ordf: Anna Alm, Mörbygårdsv., 10620 Högbacka, tel. 040 564 6092
Sekr: Kim Segersvärd, Sjösängsv. 265, 10330 Billnäs, tel. 0400 647 514
Kassör: Thomas Alm, Mörbygårdsv., 10620 Högbacka, tel. 0400 885 743
Snappertuna lokalavdelning
Ordf: Anders Wasström, Brobyvägen 25, 10600 Ekenäs, tel. 040 526 0133
Sekr: Johanna Wasström, Brobyvägen 25, 10600 Ekenäs, tel. 040 585 8430
Kassör: Johan Nyholm, Total 25, 10600 Ekenäs, tel. 0400 936 156
Karis lokalavdelning
Ordf: Jerker Nyman, Kvarnängsv. 20, 10300 Karis, tel. 040 552 0828
Sekr: Hedvig Lindholm, Kasabyv. 175, 10300 Karis, tel. 050 531 8772
Kassör: Rainer Wiman, Manngårdsv. 521, 10300 Karis, tel. 040 567 5973
Ingå lokalavdelning
Ordf: Karl Åberg, Solbergsv. 986, 10140 Solberg, tel. 0400 489 907
Sekr: Kim Forsman, Västerbackav. 4, 10120 Täkter, tel. 040 554 2828
Kassör: Kristian Westerholm, Torpmalmsv. 214, 10210 Ingå, tel. 041 462 2818
159
NSP
NSP
Sjundeå lokalavdelning
Ordf: Erik Perklén, Postis 16, 08700 Virkby, tel. 0400 325 517
Sekr: Mikael Fröberg, Myransv. 233, 02590 Lappers, tel. 050 300 8740
Kassör: Johan Andberg, Hollstens 99, 02590 Lappers, tel. 040 720 7810
Kyrkslätt lokalavdelning
Ordf: Mats Wikner, Jeppashagen 52, 02400 Kyrkslätt, tel. 040 824 0447
Sekr: Gunilla Westman, Jeggarsv. 6, 02400 Kyrkslätt, tel. 050 543 4205
Kassör: Staffan Åberg, Järsövägen 53, 02400 Kyrkslätt, tel. 050 548 5478
Esbo landsbygdsförening
Ordf: Kim Ahlfors, Ängesgrinden 11, 02940 Esbo, tel. 040 510 8328
Sekr: Magnus Selenius, Rödskogsv. 37, 02940 Esbo, tel. 0400 702 472
Kassör: Tuula Juslin, Övre Gloms gränd 1, 02740 Esbo tel. 040 571 0634
Helsinge lokalavdelning
Ordf: Tom Pehkonen, Kongovägen 2, 01750 Vanda, tel. 0400 709 792
Sekr: Johan Eklund, Kungsv. 1, 01740 Vanda, tel. 050 331 4765
Kassör: Anders Juholin, Gla Nurmijärviv. 173, 01750 Vanda, tel. (09) 876 764
Sibbo lokalavdelning
Ordf: Henrik Lindström, Paljokvägen 44, 04130 Sibbo, tel. 0400 310 220
Sekr: Holger Falck, Övrebackav. 44, 01150 Söderkulla, tel. 050 555 3711
Kassör: Yngve Fredriksson, ÖNAB. Krämaretorget2, 06100 Borgå
tel. 010 257 3501
Borgå lokalavdelning
Ordf: Anders Rosengren, Jackarbyv. 578, 07320 Jackarby, tel. 0400 487 743
Sekr: Monica Oljemark, Pedersvägen 33, 06880 Kärrby, tel. 040 568 5767
Kassör: Robert Juslin, Londbölev. 33, 06200 Borgå, tel. 0400 813 203
160
Pernå lokalavdelning
Ordf: Johan Cederberg, Särklaxgård 57, 07930 Pernå, tel. 0400 717 191
Sekr: Tore Blomqvist, Stensundsvägen 82, 07780 Härpe, tel. 040 560 7164
Kassör: Christer Bomberg, Påvalsbyv. 239 B, 07945 Kuggom, tel. 040 752 5035
Liljendal lokalavdelning
Ordf: Lars-Johan Frondén, Antasv. 66, 07870 Skinnarby, tel. 040 510 3949
Sekr: Carolina Sjögård, Strandbergsvägen 33, 07890 Mickelspiltom,
tel. 040 532 1078
Kassör: Yvonne Evertsson, Herrgårdsv. 14 A 2, 07880 Liljendal,
tel. (019) 616 430
Mörskom lokalavdelning
Ordf: Yngve Bergman, Petasv.114, 07600 Mörskom, tel. 0400 104 008
Sekr: Markus Tallsten, Forsbyv. 931 A, 07600 Mörskom, tel. 040 551 2917
Kassör: Karl Gustav Tång, Forsbyvägen 763, 07600 Mörskom,
tel. (019) 677 1626
Lappträsk lokalavdelning
Ordf: Thomas Antas, Karabackav. 15, 07850 Hindersby, tel. 050 307 9919
Sekr: Ben Silfvast, Storbacksv. 211, 07840 Lindkoski, tel. 040 566 3312
Kassör: Kaj Björkell, Labbyvägen 441, 07870 Skinnarby, tel. 050 307 9912
Strömfors lokalavdelning
Ordf: Johan Björklöf, Kullavägen 355, 07955 Tessjö, tel. 040 529 3866
Sekr: Fredric Lindqvist, Knutsvägen 15, 07955 Tessjö, tel. 040 500 8324
Kassör: Olof Lassas, Vårvägen 22, 07900 Lovisa, tel. (019) 517 800
Pyttis lokalavdelning
Ordf: Erik Brinkas, Västerbyv. 628 A, 49220 Broby, tel. 040 547 6346
Sekr. o. kassör: Kim Rosqvist, Storkärrsv. 114, 49220 Broby, tel. 0500 551 643
161
NSP
NSP
Helsingforsnejdens trädgårdsproducentavdelning
Ordf: Kaijus Ahlberg, Immersbyvägen 101, 01100 Östersundom,
tel. 050 341 1911
Sekr: Pauli Lindström, Öståkersvägen 45, 01690 Vanda, tel. 0400 972 998
Kassör: Pär Söderblom, Dalkärrsvägen. 45, 04130 Sibbo, tel. 050 62 149
162
Åbolands svenska lantbruksproducentförbund
Åbolands svenska
lantbruksproducentförbund ÅSP r.f.
163
ÅSP
ÅSP
Förbundsmöten
Förbundet har stadgeenligt hållit två förbundsmöten, vår- och höstmöte.
Vårmöte
Vårmöte hölls den 27 mars 2012 klockan 10.00 på Westankärr gård i Kimito.
Närvarande var dryga 40 medlemmar varav 12 valda ombud.
Förbundets ordförande Dick Abrahamsson öppnade mötet och hälsade
alla välkomna.
Årsberättelsen och bokslutet godkändes och styrelsen kunde enhälligt beviljas ansvarsfrihet.
Efter stadgeenliga mötesförhandlingar aktuell lantbrukspolitisk översikt
av Rickard Korkman från SLC.
Efter mötet presenterade Bengt-Erik Rosin, kommersiell direktör, RaisioAgro – den nya lantbrukshandeln.
Höstmöte
Höstmöte hölls den 30 november klockan 10.50 på Framnäs i Nagu.
Närvarande var dryga 50 medlemmar varav nio valda ombud.
Förbundets ordförande Dick Abrahamsson öppnade mötet och hälsade
alla välkomna.
Till förbunds ordförande år 2013 återvaldes Dick Abrahamsson, till vice
ordförande valdes Bjarne Gröning. Till ordinarie medlem i förbundsstyrelsen valdes, för den som var i tur att avgå, ordinarie Mårten Forss, Kimito
(suppleant Matias Dahlberg, Kimito) Thomas Johansson, Korpo (suppleant
Stefan Karlgren, Houtskär)
Till verksamhetsgranskare för år 2013 valdes Tom Jansson och Bert-Ove
Johansson. Som verksamhetsgranskarnas suppleanter fungerar Sture Holmström och Kurt Ekström.
Till ÅSP:s representanter i SLC:s fullmäktige valdes Gustav Ekholm,
Dragsfjärd (suppl. Mats Hagman, Västanfjärd) Bert-Ove Johansson, Pargas
(suppl. Markus Karlsson, Pargas) och Gunne Unger, Houtskär (suppl. BoEric Nyström, Korpo).
M. Forss uppmärksammade mötesdeltagarna på att producenterna är för
anspråkslösa i sina uttalande gällande spannmålspriset. Dagens pris är historiskt sett på en bra nivå men med beaktande av den kostnadsökning som
skett under de senaste åren är vi i sämre läge än tidigare.
B-E Nyström ansåg att marknadspriset borde ge inkomsten till lantbrukaren så att man på längre sikt kunde avveckla lantbruksstöden. J. Laxå164
ÅSP
back svarade och betonade att detta är i dagens läge orealistiskt eftersom
stora delar av världen subventionerar sina lantbruksprodukter på något sätt.
Dessutom kan man se dagens lantbruksstöd som direkta socialstöd eftersom konsumenterna gynnas av de billigare råvarupriserna.
Reijo Haapa vill uppmärksamma de nyinvalda kommunfullmäktige ledamöterna på att vara på sin vakt och motarbeta att åtgärdstillstånd för skogsåtgärder i framtiden skall sökas via den egna kommunen. Detta förfarande
leder till mera byråkrati och betydande kostnader för skogsägarna.
Efter mötet höll SLC:s verksamhetsledare Jonas Laxåback en aktuell lantbrukspolitisk översikt.
Under eftermiddagen firade ÅSP 75 års jubileum i form av ett seminarium.
Förbundsstyrelsen
Förbundets styrelse har sammankommit till sex möten under år 2012. Styrelsens sammansättning har varit följande:
Dick Abrahamsson, Pargas
Bjarne Gröning, Kimito
Gustaf Ekholm, Dragsfjärd
Mats Eriksson, Nagu
Mårten Forss, Kimito
Stefan Karlgren, Houtskär
Timo Söderholm, Pargas
Ordförande
vice ordförande
(suppl. M. Hagman, Västanfjärd)
(suppl. M. Eklund, Iniö)
(suppl. M. Dahlberg, Kimito)
(suppl. T. Johansson, Korpo)
(suppl. R-B. Willberg, Pargas)
2012
2012
11-2013
11-2013
10-2012
10-2012
12-2014
År 2012 av styrelsen behandlade ärenden:
- Stormen annandagjul och dess skador föranledde diskussioner i styrelsen.
-Planeringen av vindkraftverk i Åboland, samt olönsamheten att bygga
mindre gårdsvisa vindkraftverk har diskuterats.
- Styrelsen har följt med diskussionerna kring CAP2020 samt förberedelserna
inför det nya miljöstöds och LFA-programmet.
-Styrelsen har begärt in lokalavdelingarnas åsikter kring SLC:s miljöstödsprogram.
-Styrelsen ser med oro på risken att skillnaden mellan husdjursstöden ökar
beroende på stödregion.
-Styrelsen anser att TUKES krav på 25 meter bred bekämpningsmedelsfri
zon längs vattendrag är oskälig.
165
ÅSP
Revisorer
Förbundets revisorer under år 2012 har varit Tom Jansson och Johan Lauren,
ordinarie, samt suppleanter Sture Holmström och Kurt Ekström.
ÅSP:s utskott 2012
Husdjursutskottet
Dick Abrahamsson, ordförande, Rickard Norren, Andreas Johansson, AnnCaroline Forss, Christel Sonntag.
Miljö och markpolitiska utskottet
Mats Eriksson, ordförande, Ralf Ginman, Stefan Karlgren.
Skattepolitiska utskottet
Anders Backas ordförande, Torolf Karlsson, Birger-Jarl Drugge, Kristina
Vanström.
Annette Blomberg, ordförande, Tuna Bergström-Ekholm, Johanna Franzen,
Bjarne Gröning, Nina Lundström.
Sockerbetsutskottet
Cay Blomberg, ordförande, Stig Hermansson, Mikael Lundström, Dan
Lindroth.
Spannmålsutskottet
Peter Lindström, ordförande, Mikael Holmberg, Tom Norrby, Mårten Forss,
Kenneth Ginman.
Edgar Sjövall, ordförande, Anders Ekholm, Lena Jansson, Mikael Henriksson,
Fredrik Björklund, sakkunnig.
166
Ungdomsutskottet
Mickel Nyström, ordförande, Pontus Franzen, Sofia Snickars, Thomas Lindroth, Jan Hollsten, Kitty Abrahamsson.
Husdjursutskottet
Husdjursutskottet sammankom till ett möte under början av året 2012. Mötet
diskuterade de olika sektorernas produktion och lönsamhet. Sammantaget
kunde man konstatera att andelen direktförsäljning av nötkött ökar stabilt i
Åboland, fårproduktionen ökar och önskvärt vore en förbättrad slakt av får.
Produktionen av mjölk har hållits stabil under de senaste åren. Svinproduktionen har så gott som helt försvunnit från Åboland.
Mötet diskuterade hälsovårdsbesken till nötboskapsgårdar, mötet riktade
en skrivelse till Lundo kommun, T. Torkkeli-Pitkäranta, angående yrkesskickligheten hos den granskande veterinären.
Utskottet behandlade under sitt möte i december avbytarfrågor och företagshälsovården i Åboland. Avbytarverksamheten, som idag administreras från
Salo, fungerar klanderfritt. Dock finns en viss oro hos producenterna om
sårbarheten i systemet eftersom antalet avbytare som servar skärgården är få.
Företagshälsovården fungerar varierande. Viktigt är att den företagshälsovårdare som tar emot lantbrukare skulle vara insatta i hurudant dagens lantbruksarbete är. Lantbrukarna upplever ofta att gårdsbesöken inte ger någon nytta
eftersom de ofta görs vid köksbordet på gården och inte ut i arbetsmiljön.
Mötet tog även upp till diskussion övervakningarna som ofta av lantbrukarna upplevs som ett ständigt orosmoment.
Sockerbetsutskottet
Den gångna sockerbetssäsongen har varit utmanande för de flesta odlarna.
Under det gångna året odlades knappa 12 000 hektar sockerbetor i Finland,
behovet är åtminstone 14 000-15 000 ha. Mötet konstaterade att nya sockerbetsodlare behövs.
Odlarna har öppnat branschavtalet och förhandlingar förs som bäst kring
ett nytt branschavtal inför året 2013.
167
ÅSP
ÅSP
Spannmålsutskottet
Spannmålsutskottet samlades till möte för att tillsammans med representanter
för Raisio-fabriken diskutera spannmålshandeln, utförsäljningen av mälteri
verksamheten och prissättningen av spannmål. Mötet diskuterade länge olika
modeller för att minska prisriskerna inom spannmålshandeln, Raisio-bolagen
erbjuder kontraktsodlarna flere olika möjligheter gällande prissättning. Försäljningen av mälteriverksamheten torde leda till att mältningen av korn i
Finland kan säkerställas.
Ungdomsutskottet
ÅSP/Helena Fabritius
Ungdomsutskottet har inte hållit något fysiskt möte utan har via e-post planerat och verkställt två ungdomsträffar i Åboland under året 2012.
I februari träffades de Åboländska lantbruksungdomarna i Åbo för att få
ett informationspaket kring bioenergi, skogsförsäkringar och avfallshante-
ÅSP:s ungdomsutskotts sommarträff bekantade sig med höstraps på
Sjölax gård och utförde kvävemätning på grödan.
168
ring på gårdsbruk. Kvällen samlade ett 20-tal ungdomar.
I juni hölls sommarträff på Kimitoön. Under dagen bekantade sig gruppen med gruvverksamhet och stenkrossning, fårproduktion, nötköttsproduktion och olika former av värmeentreprenörer. Som ett uppskattat extemporeinslag hade gruppen möjlighet att besöka två skiften med höstraps, och
dessutom utfördes kvävemätning via bladanalys på grödan.
Övrig verksamhet
ÅSP har under året deltagit i SLC:s konsumentkampanj, bland annat har sex
stycken vägbanderoller hängts upp längs huvudvägarna i Åboland. Vägbanderollerna var synliga från juni till slutet av augusti och har fått väldigt positiv
respons av såväl lantbrukare som konsumenter.
I konsumentkampanjens tecken gjordes en eftermiddagskampanj tillsammans med MTK V-S vid Salo citymarket. Konsumenterna uppmanades
att välja inhemska produkter och att kritiskt, med utdelade förstoringsglas,
granska att produkterna är tillverkade av inhemska råvaror.
I juni ordnades en dag kring äktenskapsförord, samboavtal och skilsmässa.
Dagen var tvåspråkig och som föreläsare fungerade M. Twerin från MTK.
Föreläsningen var ett samarbete under Tarmokas-Kraftfull projektet.
SLC-tjänstemän besökte Åboland under två dagar i juni. I soligt sommarväder bekantade sig tjänstemännen med skärgårdslantbruk och fick konkret
ta del av förbindelsefartygens nyckfullhet.
Tillsammans med Ekokem ordnade ÅSP en balplastinsamling, insamlingen uppnådde inte de resultat som förväntades. Balplast insamlingen förverkligas på nytt under kommande försommar.
I början av augusti deltog ÅSP på Boundbirsen som igen ett år erbjöd
en trevlig lantmarknad för konsumenterna från staden. Ett digert torg med
säsongens grönsaker, frukter och bär samt bakverk och kött fanns att inhandla. Dessutom kunde familjens minsta, och även de äldre, bekanta sig
med flertalet olika husdjur. En lokalproducerad och god lunch kunde avnjutas i serveringstältet.
Ungdomsutskottet var synliga under skördefesten i slutet av september.
Denna gång deltog ÅSP och Ungdomarna på torget i Nagu. Alla barn och
barnasinnade hade möjlighet att delta i en lekfull tävling i traktorprecisionskörning med en radiostyrd traktor. Alla unga deltagare premierades
med ett diplom.
SLC:s ungdomsutbildning bekantade sig med lantbruket i Åboland vid
höstens utbildningsetapp. En kompakt dos av statistik och information om
skärgårdslantbruk varvades med givande och intressanta företagsbesök.
169
ÅSP
ÅSP
LF/Mathias Luther
Vid ÅSP:s 75 års jubileum utdelades SLC:s förtjänstmärke i silver till
(f. vänster) Dick Abrahamsson, Bert-Ove Johansson, Runa-Britt Willberg, Tom Norrby, Mats Eriksson, Bo-Erik Nyström, Thomas Johansson, Kurt Jansson, Birgitta Rosenberg, Gunne Unger, Dan Lindroth,
Mats Hagman och Gunnar Ölander.
75-års jubileum
ÅSP uppmärksammade sitt 75 års jubileum genom att bjuda sina medlemmar
och oss närstående organisationer till en eftermiddags sits. Tillställningen hölls
på Framnäs i Nagu. Följande personer tilldelades SLC förtjänstmärke i silver:
Bert-Ove Johansson, Runa-Britt Willberg, Tom Norrby, Mats Eriksson, BoEric Nyström, Thomas Johansson, Kurt Jansson, Birgitta Rosenberg, Gunne
Unger, Mats Eklund, Dan Lindroth, Mats Hagman, Gunnar Ölander, Gustaf
Ekholm, Ralf Ginman, Kenneth Ginman, Anders Ekholm, som tack för det
frivilliga arbete de gjort för att stöda och föra framåt lantbrukspolitiken inom
Svenskfinland. Genom idogt arbete på såväl det lokala planet som även inom
förbundets utskott och styrelse har dessa personer fört fram lantburkarnas
åsikter och tankar. Många har även varit aktiva inom lantbrukspolitiken på
riksplan. Utan aktiva personer inom lokalavdelningarna tappar producentorgansationen kontakten till sina ”rötter”.
I gästföreläsningarna visionerade B. Rosin från Raisioagro om spannmålsodlingens framtid såväl nationellt som globalt. K. Bonnevier, skärgårdshavets Biosfärområde, talade kring möjligheterna för den småskaliga produktionen och de kvalitativa råvarorna som kan produceras i skärgården. I
Forststyrelsens anförande lyfte T. Löfroth upp husdjursproducentens roll i
upprätthållande av ett öppet levande landskap på Forststyrelsens områden
i skärgården, och såg även en tillväxt potential gällande besökare antal till
dessa områden. Ordförande för SLC:s skogsutskott S. Thölix framförde sina
tankar kring framtidens skogsbruk. Hur skall vi kunna bedriva ett ekono170
miskt skogsbruk och samtidigt ta hänsyn till samhällets krav på rekreationsområden. På grund av dåligt väder uteblev festtalare minister C. Haglund.
Tillställningen avslutades med närproducerade saltbitar.
Skrivelser
I början av året träffades husdjursutskottet till möte och diskuterade bland
annat hälsovårdsbesöken på djurgårdar som erhåller stödet för djurens
välbefinnande. ÅSP riktade en skrivelse till ställföreträdande chef för hälsoövervakning i Lundo kommun och framförde oron över att de veterinärer
som gör övervakningen bör ha samma utgångspunkter och kriterier de följer,
ett gott samarbete mellan veterinären och husdjursproducenten är en fördel
för alla parter.
Vid åkerövervakningarna hösten 2012 gjordes ändringar de kartor som
anger vilka vattenfåror som är klassade till vattendrag. ÅSP sände i samråd med lokalavdelningarna på Kimitoön en skrivelse till ELY-centralen och
önskade motiveringar för varför vattenfårorna uppgraderats till vattendrag
och dessutom en plan över hur de berörda markägarna kommer att informeras om ändringen.
Representation
ÅSP representerades av Dick Abrahamsson vid Lännen tehtaats bolagsstämma den 28.3.2012.
Mårten Forss representerade ÅSP vid Raisio-koncernens bolagsstämma
den 29.3.2012.
Information om EU – stöden
De sedvanliga informationstillfällena om vårens stödansökningar ordnades i
Pargas och Kimito för de Åboländska lantbrukarna. Vårens utbildningstillfällen var välbesökta.
Nytt för i år var en kvälls kurs i elektronisk ansökan av stöd, tillfället samlade ett tiotal intresserade lantbrukare i Kimito. Motsvarande tillfälle inhiberades i Korpo på grund av få intresserade.
Nämnas kan att lantbrukarna i Åboland är flitiga att lämna in stödansökan
elektroniskt, hela 63 % av odlarna i Åboland inlämnar elektronisk stödansökan.
171
ÅSP
ÅSP
Projekt
ÅSP har under året deltagit i det med MTK V-S gemensamma projektet
Tarmokas - Kraftfull. Projektets målsättning är att jordbrukarna får kunskap
om aktuella frågor i jordbrukspolitiken samt nyaste information angående
jordbrukets stödsystem, vilket sedan kan utnyttjas i utvecklingsarbete och
beslutsfattande på den egna gården.
Under år 2012 startade SLC, ÖSP och NSP projektet EkoNu!. Projektets
mål är att öka intresset för ekologisk produktion i Svenskfinland genom bl.a.
mentorskap, kompetenshöjning via infodagar, startande av samarbetsringar
mm. ÅSP och ÅPF är med i projektet via extra finansiering från Finlands
Svenska Jordägarförbunds stiftelse.
ÅSP har under det gångna året deltagit som styrgruppsmedlem i Tarmokas-Kraftfull, Skördefest projektet, Kimitoön självförsörjande på energi
projektet samt Knowsheep-projektet
Representanter i SLC:s organ år 2012
Styrelsen
Dick Abrahamsson II vice ordf. (Mårten Forss)
Ekoutskottet
Mikael Söderholm (Gunilla Törnroos)
Kvinnoutskottet
Annette Blomberg (Johanna Franzen)
Mjölksamarbetsgruppen Sverker Blomberg
Miljö & markpol.utskottet Mats Eriksson (Gunilla Törnroos)
Helena Fabritius
Potatisutskottet
Peter Karlgren (Börje Franzen)
Skatteutskottet
Anders Backas (Kristina Vanström)
Slaktdjursutskottet
Dick Abrahamsson (Rickard Norrén)
Skogsutskottet
Reijo Haapa
Socialpolitiska utskottet Nina Lundström (Marianne Fabritius)
Sockerbetsutskottet
Cay Blomberg (Dan Lindroth)
Spannmålsarbetsgruppen Peter Lindström
Anders Ekholm (Edgar Sjövall)
Ungdomsutskottet
Mickel Nyström (Thomas Lindroth)
Fullmäktige
Gustav Ekholm (Mats Hagman) Peter Lundström (Bert-Ove Johansson)
Bo-Erik Nyström (Birgitta Rosenberg)
172
Representation i MTK utskott år 2012
Gemens. Köttutskottet *
Rickard Norren (Thomas Johansson)
Miljö & Markpolitiska utskottet Mats Eriksson
Spannmålsutskottet
-maltkornssektionen
Peter Lindström
Fårutskottet
Mårten Forss
Sockerbetsutskott
Cay Blomberg
MTK V-S Nypotatisutskott
Torbjörn Ekblad
*) Köttutskottet är gemensamt för alla producentförbund inom LSO:s
anskaffningsområde
Representation i företag
Raisiokoncernen AbpCay Blomberg, Mikael Holmberg (förvaltningsrådet)
Länsi Maito
Johan Hermansson
Medlemmar
Förbundet har åtta lokalavdelningar som under året hade 575 aktiva betalande
medlemmar fördelade på 356 gårdar. Tillsammans har förbundet en åkerareal
på 13 572,13 hektar, 23 468,47 hektar skog och 6 475 m2 växthus som varit
ansluten till lokalavdelningarna. Dessutom har lokalavdelningarna tillsammans 84 stödande lägenheter med sammanlagt 124 stödande medlemmar.
Lokalavdelningarna har under året betalat medlemsavgift till förbundet enligt
följande:
Grundavgift
65 € /gård
Åkeravgift
2,35 € /ha
Skogsavgift
0,66 € /ha
Växthusavgift
0,05 € /m2
Stödande medlem 60 €
Kansli och personal
Förbundets kansli är beläget i Villa Lande, Kimito, Engelsbyvägen 8,
telefon: 02 423720, e-post asp@slc.fi.
173
ÅSP
ÅSP
Verksamhetsledare för förbundet är agrolog Helena Fabritius.
Verksamhetsledaren fungerar även som LPA-ombud i Kimitöns kommun
och Pargas stad.
Statistikuppgifter
AKTIVASTÖDANDEANSLUTEN AREAL
LOKAL-
AVDELNINGGårdar Medl. Fam. Medl. Åker ha
Skog ha Växth. m2
Dragsfjärd 33
55
8 13 1 324,87 4 673,21
1 800
Houtskär 3146 5 7 617,48 922,57 800
Iniö
911 2 3 110,83 231,65
0
Kimito
108 179 24 29 5 236,51 7 590,19
495
Korpo
20
28
2
3
487,94 1 031,02
0
Nagu
53
81 15 25 1 486,04 2 764,76
0
Pargas
69 125 23 35 3 331,82 3 564,47
3 200
Västanfjärd 33
50
5
9
976,64
2 690,6
180
Totalt
356 575 84 124 13 572,1 23 468,5
6 475
ÅSP:s lokalavdelningar 2013
Pargas lokalavdelning
Ordf.: Söderholm Timo, 21600 Pargas, tel. 040 580 2808
Sekr.: Kaanela Kimmo, Pölsbölevägen 159, 21610 Kirjala, tel. 0400 783 533
Dragsfjärd lokalavdelning
Ordf.: Ekholm Gustaf, Långnäs, 25870 Dragsfjärd, tel. 040 768 5361
Sekr.: Lundell Bo, Tvärvägen 4, 25860 Björkboda, tel. 0400 744 278
Iniö lokalavdelning
Ordf.: Lindberg Lasse, 23390 Iniö, tel. 0400 785 106
Sekr.: Nygård Kristoffer, Norrby, 23390 Iniö, tel. 040 734 1628
174
Nagu lokalavdelning
Ordf.: Eriksson Mats, Finby, 21660 Nagu, tel. 040 749 7303
Sekr.: Andersson Sten, Haverö, 21660 Nagu, tel. 0400 821 652
Västanfjärd lokalavdelning
Ordf.: Hagman Mats, 25840 Nivelax, tel. 0500 690 065
Sekr.: Börman Johan, Billböle, 25830 Västanfjärd, tel. 040 553 0541
Kimito lokalavdelning
Ordf.: Dahlberg Matias, Gårdsvägen 7, 25700 Kimito, tel. 0500 826 404
Sekr.: Niklas Lönnroth, Dalkarbyvägen 58, 25700 Kimito, tel. 040 705 2088
Korpo lokalavdelning
Ordf.: Nymalm Anders, Pensar, 21750 Norrskata, tel. 0400 932 132
Sekr.: Johansson Thomas, Wattkast 1, 21710 Korpo, tel. 0400 893 596
Houtskär lokalavdelning
Ordf.: Rosenberg Birgitta, Själö, 21760 Houtskär, tel. 0400 617 630
Sekr.: Unger Gunne, Saverkeit, 21760 Houtskär, tel. 040 768 7113
175
ÅSP
ÅSP
176
Ålands producentförbund
Ålands Producentförbund ÅPF r.f.
177
ÅPF
ÅPF
Årsöversikt 2012
Detta verksamhetsår har som tidigare år haft en högst varierande kompott av
olika arbetsuppgifter. Det faktum att Åland har egen behörighet på många
områden gör att ÅPF har en mycket mer omfattande intressebevakning än
övriga förbund inom SLC.
Styrelsen sammanträde under året till åtta protokollförda möten där sammanlagt över 70 olika ärenden behandlades. Under året har förbundet informerat i Landsbygdens Folk om olika aktiviteter och reportagen i Landsbygdens Folk från Åland har varit många.
Förbundets intressebevakning har varit omfattande och mycket fokus har
lagts på det kommande EU-programmet som gäller perioden 2014-2020.
Vik.VD Henry Lindström som tillträdde från april månad är medlem både i
den övergripande strategigruppen samt i arbetsgrupperna för Miljö/Klimat
och Konkurrenskraft. Arbetet blir mycket viktigt i och med att produktionskostnaderna i jordbruket kraftigt har stigit och de priser som vi får för våra
produkter ligger kvar på en alltför låg nivå. SLC har under sommaren haft
en gemensam kampanj för att betona det närproducerade. ÅPF deltog aktivt
och satte upp banderoller på synliga platser.
Denna vinter var inte lika snörik som den föregående, men regnet under
våren gjorde att vårbruket blev väldigt utdraget. Hela växtsäsongen präglades sedan av mycket regnande och brist på sol. De flesta grödorna drog
nytta av att få tillräckligt med vatten och gav bra skördar, men lokalt kom de
stora mängder regn som orsakade skador. När sedan regnet fortsatte under
skördetiden så blev det en hel del skördeskador i främst potatis och lökodlingar. Skadegraden varierade från totalskador i vissa odlingar till besvärliga
kvalitetsskador i många odlingar.
Spannmålspriserna har stabiliserat sig på en lite bättre nivå än tidigare,
men för att få fart på odlingen så skulle det behövas ett något bättre pris.
Detta håller dock inte djuruppfödare som är beroende av inköpt foder med
om eftersom de anser att de inte kan få igen det i sina avräkningspriser.
Fodermajsodlingen ökade kraftigt i areal detta år. Den svala försommaren
gjorde att plantorna fram till midsommar såg svaga ut, men sedan kom tillväxten igång ordentligt. Den kyliga och regniga sensommaren och hösten
gjorde sedan att majsen inte mognade av ordentligt och skördarbetet blev på
många håll mycket besvärligt när markerna inte höll att köra på. Ett mindre
antal odlare prövade på en ny erfarenhet genom att odla kinakålsfrö som
utsäde. Odlandet lyckades bra med goda skördar av bra kvalitet.
Mjölkproduktionen, som är den enskilt största produktionsgrenen vad
gäller intäkter, har upplevt ett mycket turbulent år. Både i Danmark och
178
Sverige var tidvis mjölkpriserna på en så låg nivå att det orsakade konkurser
bland producenterna där. Priserna på Åland rasade inte till så låga nivåer,
men de kraftigt ökade kostnaderna och hotet att avbytarsystemet kommer
att försvinna har gjort att många tappat framtidstron. Samtidigt har det dock
under detta år byggts två större ladugårdar för mjölkkor.
Skörden av äpplen har kraftigt ökat de senaste åren och även detta år
gav äppelodlingarna en god skörd och den utbyggda kapaciteten för lagring
gjorde att konsumenterna kunde njuta av åländska äpplen en god bit in på
2013.
Utmaningarna är många och det är nu viktigt att alla förtroendevald både
i styrelse och utskott fortsätter att verka för att det även framöver finns
förutsättningar för primärnäringarna på Åland att framgångsrikt bedriva sin
verksamhet till nytta både för sig själva och livsmedelsindustrin på Åland.
Jomala den 20 mars 2013
Henry Lindström, vik. VD
Styrelsen
Ordförande för styrelsen och förbundsordförande är Anders Englund, Vårdö,
viceordförande Tage Eriksson, Jomala och ledamöter Ralf Fagerholm, Hammarland, med Yvonne Mattsson, Sund som suppleant, Michael Perander,
Finström, med Erik Ekström suppleant, Jonas Lundberg, Finström, suppl.
Marcus Eriksson och Frej Bomansson, Saltvik med Li Söderlund, Jomala
som suppleant
Ledamöter i SLC:s fullmäktige
Ledamöter i SLC:s fullmäktige är Jonas Lundberg, Finström, med Ralf Fagerholm, Hammarland, suppleant, Jan Salmén Saltvik med Adam Söderlund
som suppleant och Nicklas Mörn, Saltvik med Hanna Nordberg, Vårdö som
suppleant.
SLC: styrelse
Ledamot i SLC:s styrelse har varit Anders Englund med Tage Eriksson som
suppleant.
179
ÅPF
ÅPF
ÅPF:s utskott 2012
Potatisodlarutskottet
Ordförande Bo-Erik Sandell, ledamöter Kenneth Carlsson, Jörgen Blomqvist,
Tord Johansson, Tage Mattsson, Sven Åke Mattsson. De tre förstnämnda
ledamöterna är utsedda av Potatisodlarföreningen.
Spannmålsutskottet
Ordförande Sixten Mattsson, ledamöter Roger Jansson, Jonas Lundberg,
Agneta Sviberg, Stefan Sundborg.
Marknadsföringsutskottet
Ordförande Henry Lindsröm, ledamöter Ann Sundberg, Lena Brenner, Adam
Söderlund, Staffan Mörn och Johan Åkerblom.
Specialodlarutskottet
Ordförande Ann-Christine Mansén-Kalm, ledamöter Mikael Perander, Guy
Söderlund, Tom Jansson, Jörgen Blomqvist, Tord Sarling.
Husdjursutskottet
Ordförande Nicklas Mörn, ledamöter Mikael Pellas, Jan Eriksson, Ingolf
Strand, Peter Nordberg, Henrik Karlsson, Nils Eriksson.
Skatteutskottet
Ordförande Sven-Anders Danielsson, ledamöter Klas Mörn, Berit Johansson.
Ekologiska utskottet
Ordförande Tage Eriksson, ledamöter Niklas Mörn, John Mattsson, Mari
Söderdahl och Dan-Erik Daniels, Egon Signell.
Ungdomsutskottet
Ordförande Erik Ekström, ledamöter Liz Mattsson, Emma Andersson,
Emilia Arola, Fredrik Söderlund, Robert Ericksson och Kristoffer Lundberg.
180
Skogs- och energi utskottet
Ordförande Jan Salmén, ledamöter Leif Sundberg, Nils Mörn.
Kvinnoutskottet
Ordförande Yvonne Mattsson, ledamöter Hanna Nordberg, Maija Åkerblom,
Jaana Ojanen, Annette Loumann.
Mark och miljöutskottet
Ordförande Harry Ekström, ledamöter Tage Mattsson, Roger Slotte, Benita
Björklund, Anders Eriksson, Anders Jansson.
ÅPF:s representanter i SLC:s utskott
Skatteutskottet
Slaktdjursutskottet
Sockerbetsutskottet
Potatisutskottet
Socialpolitiska utskottet Ungdomsutskottet
Skogsutskottet
Ekoutskottet
Kvinnoutskottet
Spannmålsutskottet
Mjölksamarbetsgruppen Henry Lindström, Tage Eriksson suppleant
Bo-Erik Sandell, Sven-Anders Danielsson
Tord Sarling, Michael Perander
Tage Eriksson, Ingolf Strand
Tom Jansson, Magnus Khulman
Kenneth Carlsson, Tord Johansson
Harry Ekström, Anders Jansson
Hanna Nordberg, Agneta Sviberg
Erik Ekström, Fredrik Söderlund
Jan Salmén, Leif Sundberg
Nicklas Mörn, John Mattsson
Yvonne Mattsson, Hanna Nordberg
Jonas Lundberg, Sixten Mattsson
Li Söderlund, Jan-Håkan Eriksson
Förbundets revisorer
Revisorer har varit Robert Lindfors och Agneta Sviberg med Trygve Sundblom och Erica Sjöström som suppleanter.
181
ÅPF
ÅPF
LF/Rolf-Lennart Witting
Vikarierande VD Henry Lindström och kanslist Lars-Johan Mattsson
bevakar de åländska jordbrukarnas intressen på ÅPF:s kansli.
Förbundets kansli
Förbundets kansli finns i Prakticum vid Ålands Landsbygdscentrum i Jomala.
Kansliet är öppet alla vardagar kl 09.00-16.00. Tage Eriksson har fungerat
som vikarierande VD under Birgitta Erikssons moderskapsledighet fram till
sista mars 2012. Fr.o.m. april 2012 har Henry Lindström fungerat som vikarierande VD under Birgitta Erikssons fortsatta moderskapsledighet. Diana
Sjöblom har under våren 2012 arbetat på timbasis som kanslist och fr.o.m.
mars 2012 anställdes Lars-Johan Mattsson som kanslist.
ÅPF:s skattetjänst
Skattetjänst handhar bokförings- och deklarationsuppdrag åt medlemmarna
till självkostnadspris. Skattetjänst handhades av Diana Sjöblom. Deklarationsoch bokföringshjälp har varit Klas Mörn och Bo-Erik Sandell.
Skattetjänst förmedlar också prenumerationer av LRF:s medlemstidningar
bl.a. Land, Lantmannen och ATL.
182
Medlemmar
Antalet medlemsgårdar har varit 409 (413) aktiva och 69 (68) stödande med
sammanlagt 909 (924) medlemmar anslutna. Den anslutna åkerarealen har
varit 10 854 hektar (10 885), skogsarealen är 14 861 hektar (15 252) och
växthusarealen är 27 154 m2 (28 089).
Medlemsavgifterna för 2012 har varit följande:
Grundavgift
Stödande grundavgift
Arealavgift per ha
-åker
-skog
Växthusavgift
Avgift per fam.medl.
69 euro
52 euro
3,85 euro
0,80 euro
0,05 euro/m
1,70 euro
ÅPF har haft följande företag som förbundsmedlemmar:
Ålands Centralandelslag
Ålands Trädgårdshall
Ålands Skogsägarförbund
Stödande företag:
Andelsbanken för Åland
W.J.Dahlman AB
Ålands Ömsesidiga Försäkringsbolag
Ålandsbanken AB
Bila AB
Potatisodlarutskottet
ÅPF:s potatisodlarutskott består dels av medlemmar som styrelsen utser och
dels av medlemmar som utses av potatisodlarföreningen. Detta för att utskottet har som uppgift att föra pris- och kvalitets förhandlingar med Chipsen.
Den regniga sommaren gjorde att potatisen växte bra och de flesta fält
växte fortfarande bra i mitten av augusti då odlarutskottet möttes för att
183
ÅPF
ÅPF
diskutera årets intagning. Det beslöts därför att senarelägga intagningen så
att tillväxten i fälten kunde utnyttjas. Förhoppningarna om en bra säsong
grusades för många odlare när sedan regnet fortsatte under i stort sett hela
hösten. Det blev 80 hektar potatis som inte skördades och en hel del som
skadades under de besvärliga upptagningsförhållandena.
Efter upptagningssäsongen började sedan förhandlingarna gällande kommande kontrakt och dessa fortsatte sedan under början av 2013.
Utskottet har under året även engagerat sig i arbetet den nya programperioden i EU.
Specialodlarutskottet
Specialodlarutskottet består av odlare som representerar en så stor bredd som
möjligt av specialodlingen. Tord Sarling, VD på Ålands Trädgårdshall ingår
numera i utskottet och han är också ordförande i SLC:s trädgårdsutskott.
Specialodlarutskottet har under året engagerat sig i arbetet med den nya
programperioden i EU.
Ungdomsutskottet
Ungdomsutskottet har haft fyra protokollförda möten. På mötena har man
diskuterat mycket kring framtiden, på ett av mötena hade man bjudit in
näringsministern, för att tillsammans diskutera framtiden. Dessutom har
man sammankommit en kväll för en workshop med Tina Danielsson från
Ålands Hushållningssällskap, med temat ”vad förväntar sig ungdomarna av
rådgivningen”. Ungdomsutskottet har också deltagit i höranden inför den nya
programperioden. Utskottet träffades en kväll under hösten på gemensam
middag på Stallhagen, där viktiga punkter/ämnen inför hörandet togs upp.
Utskottet deltog också i ÅPF:s gemensamma infokväll om höranden. En lördag på hösten träffades utskottet på en bastukväll med middag på hotell Park.
Ungdomsutskottet har varit ut till lågstadieskolor och informerat eleverna
om jordbruk.
Utskottet för ekologisk odling
Ekologiska utskottet har sammanträtt till tre möten. Det första hölls i januari
då även Titti Mattsson från försöksstationen var inbjuden. På mötet hade man
en genomgång av marknadssituationen och kunde konstatera att efterfrågan
på de flesta ekologiska produkter var god. Behov fanns av fler ekologiska
grönsaksproducenter. På basen av diskussionerna ville Titti Mattsson ha
förslag till nya grödor inom de ekologiska försöken. Bland husdjursgårdarna
184
LF/Rolf-Lennart Witting
ÅPF:s ekoutskott satsar på mentorprojekt för ekologisk odling. På bilden spannmåls- och grönsaksodlaren Annette Lagerberg och ÅPF:s
ekoutskottsordförande Tage Eriksson.
fanns bl.a. ett behov av odlingssäkra proteingrödor vilket påtalades.
För att råda bot på bristen av odlare beslöt utskottet att starta ett mentorprojekt med modell från Sverige. Idén är att erfarna odlare skall ställa upp
som mentorer åt nya ekologiska odlare. För att bekosta projektet beslöt man
anhålla medel från Ålandsbankens Miljöfond, vilket senare också beviljades. Projektet har marknadsförts på ekologiska kurser och via massmedia
och beräknas ta fart 2013. Som projektledare fungerar utskottets ordförande
Tage Eriksson.
I Svenskfinland pågår också ett projekt för att stimulera den ekologiska
odlingen och i samband med detta har man ordnat s.k. tankesmedjor där
producenter och konsumenter kunnat ha möjlighet att ”bolla” tankar och
idéer. Även ekologiska odlare från Åland har deltagit vid dessa tillfällen.
På höstens utskottsmöte var det huvudsakliga samtalsämnet det pågående
programarbetet för det nya LBU-programmet. Redan tidigare under hösten hade utskottet med anledning av detta varit kallat till hörande inför de
olika arbetsgrupperna för att ge de ekologiska odlarnas synpunkter inför
programarbetet. Den ekologiska odlingen har kritiserats för ineffektivitet,
mycket areal har producerat relativt lite ekologiska produkter. Detta har man
185
ÅPF
ÅPF
dock kunnat förbättra under de senaste åren både via myndighetsbeslut och
odlaråtgärder. Via vårt mentorprojekt hoppas vi även bidra till ett ökat utbud på ekologiska produkter. Efterfrågan ökar stadigt både från konsumenter och offentliga kök vilket bidrar till en positiv anda bland de ekologiska
odlarna för tillfället.
Husdjursutskottet
Husdjursutskottet har under detta år fortsatt arbeta för att avbytarsystemet
behövs för det åländska jordbruket. Dessutom har utskottets medlemmar
aktivt deltagit i arbetet med det nya programmet inom EU.
Kvinnoutskottet
Kvinnoutskottet har aktivt arbetat på att få fler gårdar och jordbrukare att
ansluta sig till företagshälsovården. Under den kampanj som ordnades under
året anslöts cirka 15 gårdar till företagshälsovården. I oktober ordnade kvinnoutskottet en brandkurs i samarbete med Jomala brandkår. Vid kurstillfället
fick man lära sig att släcka eld och se brandrisker. Delar av utskottet var även
med i samarbetsmöten med ÅHS om företagshälsovård. Utskottet har även
skrivit insändare om avbytarverksamheten. Fyra medlemmar deltog i SLC:s
kvinnodagar i Helsingfors. Kvinnoutskottet har under detta år även deltagit
i arbetet med det nya EU-programmet.
Marknadsföringsutskottet
Marknadsföringsutskottet har detta år främst deltagit i arbetet med att ta fram
ett nytt EU-program.
ÅPF har deltagit i SLC:s kampanj för närproducerat genom att ha banderoller med budskapen ”Bönderna behövs” och ”Mat nära dig” uppsatta på
strategiska platser.
Skrivelser, utlåtanden och höranden.
ÅPF har lämnat utlåtanden på följande lagförslag, förordningar eller initiativ:
-Jaktförordningen
-Kompostanläggningen i Gunnarsby, 3 skrivelser till LR (ej besvarade)
-Växtskyddsmedelslag
-Landskapslagen om naturvård
186
-SLC:s miljöprogram
-Ålands marina strategi
-Nyttjandet av Naturbruksskolan, skrivelse till LR (ej besvarad)
-Avräkningspriserna för slaktdjur, skrivelse till W.J. Dahlman AB
(ej besvarad)
-Avbytarservice, investeringsstöd och riskkapital, skrivelse till LR
(ej besvarad
-Skyddsområden för vattentäkter, skrivelse till LR (ej besvarad)
-Skördeskador
-Lodjur
Vårmötet
Vårmötet hölls på Naturbruksskolan fredagen den 30 mars 3012. Ordföranden Anders Englund konstaterade i sitt inledningsanförande att mycket
fokus varit på den pågående jordbruksreformen och framförallt förgröningen.
Han konstaterade att jordbrukarna har svårt att få ut tillräckligt bra priser
för produkterna då kostnaderna har rusat i höjden. Många uppköpare och
förmedlare av våra produkter har utvecklat sin förädling och kapacitet och
behöver mer råvara till sina anläggningar. Globalt sett har livsmedelsproduktionen framtiden framför sig i och med att en allt större befolkning kommer
att efterfråga mer livsmedel framöver.
Märta Strömberg-Nygård från LPA och läkaren Mikael Strandell från
ÅHS:s företagshälsovård medverkade på mötet. Det är förhållandevis få
jordbrukare som är anslutna till jordbrukets företagshälsovård och styrelsen beslöt att det skulle vara ett tema på vårmötet. De inbjudna föreläsarna
informerade om förebyggande och långsiktiga mål och betonade vikten av
att vara med i företagshälsovården och vikten av tillgången på avbytare. Det
finns mycket risker i jordbruket och de betonade hälsoriskerna med damm,
bekämpningsmedel och fysiskt tungt arbete.
SLC:s verksamhetsledare Jonas Laxåback oroade sig i sitt anförande för
de skrivningar som finns i den åländska omställningsbudgeten med omfattande nedskärningar av avbytarservicen. Han berättade även om skrivningar
i riksbudgeten gällande förändringar i avträdelsestödet och höjda pensionsavgifter. Viktiga frågor för närvarande är den pågående CAP-reformen och
därmed sammanhängande stöd.
Landskapsagronom Sölve Högman presenterade EU:s riktlinjer för programarbetet på Åland. Enligt Sölve Högman kommer kravet på produktivitet att vara tydligt.
187
ÅPF
ÅPF
Höstmötet
Höstmötet hölls den 14 december 2012 på Naturbruksskolan. I sitt inledningsanförande tog styrelseordförande Anders Englund upp höstens rikliga
regnande vilket påverkat i synnerhet potatis och specialodlingar. Ovanligt
stora arealer av i synnerhet både lök och potatis har blivit oskördade och
även kvalitetsskador har konstaterats. Ordförande konstaterade att Landskapsregeringen vill omformulera allemansrätten på sin hemsida. Detta har
ÅPF kraftigt motsatt sig och betonat att man inte godkänner kommersiellt
utnyttjande av privata mark och vattenområden. En växande lodjursstam
med flera konstaterade skador i fårbesättningar gör att ÅPF har efterlyst en
förvaltningsplan. De föreslagna kraftiga nedskärningarna av avbytarverksamheten oroar många djurbönder och Anders Englund framhåller att ÅPF
arbetar för att de åländska jordbrukarna skall ha likvärdiga villkor som de
fastländska bönderna. Han berörde även den genomförda producentpriskampanjen. Av kampanjen framgår hur liten del av konsumentpriset som
tillfaller jordbrukarna.
SLC:s styrelseordförande Holger Falck höll en jordbrukspolitisk översikt.
Där konstaterade han inledningsvis att den stödpolitiska uppgörelsen som
nyligen godkänts var den sista med nuvarande stödpolitiska upplägg. Samtliga avtal kommer att omförhandlas i och med CAP-reformen, som präglat
det jordbrukspolitiska arbetet under senare tid. Eftersom långtidsbudgeten
ännu inte fastställts är det svårt att säga vilka konsekvenserna blir för det
finländska jordbruket. Han berörde även osäkerheten av att mjölkkvoterna
upphör samt förändringar inom avträdelsesystemet.
Projektledare Anders Grannas från projektet Ekonomiakuten informerade
om den verksamhet som Ekonomiakuten har. Många jordbrukare på Åland
upplever att man blir alltmer ekonomiskt trängd. ÅPF:s styrelse anser att vi
måste ta detta på allvar och se om vi kan få till någon liknande verksamhet
på Åland som man har i Österbotten. Anders Grannas berättade att det ingår
både ekonomisk planering och rådgivning. Erfarenheterna av projektet har
varit mycket goda enligt projektledaren.
Finansieringshandläggare Kenneth Åkergård vid Landskapsregeringen
presenterade landskapets möjligheter till ekonomiskt stöd vid diversifiering;
en åtgärd som hittills hade utnyttjats väldigt dåligt i förhållande till andra
åtgärder. Stöd kan fås för t.ex. olika turismprojekt, hantverk, hästsport eller
andra fritidsaktiviteter kopplade till lantbruk.
188
ÅPF
Medlems- och arealredovisning 2012
Statistik för Ålands Producentförbund
31.12.2012
LokalavdelningAktivaStödandeAnsluten arealVäxthus
gårdar pers gårdar pers
åker ha skog ha
Föglö
2543 5 10 551,9
Hammarland 62 121
10 18 1 551,4
Jomala
78 149
14
24 2 537,0
Kökar
36 1 1 112,9
Lemland 23
39
4
7
Lumparland 16 30
3
5
440,1
Norra Åland 193 389
32 48 5 005,2
Sottunga
9 19
168,3
1143,8
2434,0
2 764,1
487,3
339,4
7 056,2
109,7
m2
624,0
1 127,4
26 530,0
Totalt
409 796
69 113 10 854,0 14860,9 27 154,0
Sum lägenheter (st):
478 Sum åker (ha):
5 476,05
Sum aktiva lägenheter (st):
409 Sum arrende (ha):
5 377,94
Totalt åker (ha):
10 853,99
Sum stödande lägenheter (st): 69 Sum skog (ha):
14 860,88
Sum medlemmar
909 Sum växthus (m²):
27 154
Sum aktiva medlemmar (st):
796 Sum bärbuskar (ha):
0,07
Sum stödande medlemmar (st): 113 Sum frilandsodl. (ha):
2,56
Lägenheter skog (st):
366
Lägenheter enbart skog (st):
88 Sum enbart skog. (ha): 3 727,46
Areal
fördelning
Aktiva Ansluten areal
Lägenhet
Personer
Åker+Arr.
Skog Växthus
Bärbusk.Frilands.
0 - 10
10 - 20
20 - 30
30 - 50
> 50 151
64
44
85
65
267
378,31 4 909,18
126
955,56 2 083,41
88 1 078,88 1 732,32
177 3 318,89 3 567,31
138 5 122,35 2 568,66
189
14537
10137
480
2000
0
0,07
0
0
0
0
0
0
0
2,56
0
ÅPF
ÅPF:s lokalavdelningar 2013
Föglö lokalavdelning
Ordförande: Johan Helin, Granboda, 22710 Föglö
Sekreterare: Tor-Olof Englund, Nötö, 22710 Föglö
Kassör: Alfons Boström, Flisö, 22710 Föglö
Hammarlands lokalavdelning
Ordförande och kassör: Ralf Fagerholm, Näfsby, 22240 Hammarland
Sekreterare: Mikaela Liljegren, Kattby 22240 Hammarland
Jomala lokalavdelning
Ordförande: Staffan Bengtz, Vestansunda, 22130 Gottby
Sekreterare: Tommy Karlsson, Ytterby 22150 Jomala
Kassör: Tord Johansson, 22130 Gottby
Lemlands lokalavdelning
Ordförande: Karl-Erik Grahn, Granboda, 22610 Lemland
Sekreterare och Kassör: Egon Signell, Norrby, 22610 Lemland
Lumparlands lokalavdelning
Ordförande: Jan Eriksson, Lumparby, 22630 Lumparland
Sekreterare och Kassör: Erik Alm, Klemetsby, 22630 Lumparland
Sottunga lokalavdelning
Ordförande: Nils Eriksson, 22720 Sottunga
Sekreterare: Regina Pettersson, 22720 Sottunga
Kassör: Stig Karlsson, 22720 Sottunga
Norra Ålands Lokalavdelning
Ordförande: Henry Linström, Tellviksvägen 32, 22320 Ödkarby
Sekreterare och kassör: Bo-Erik Sandell, Markusböle, 22310 Pålsböle
190
tel. 09 5860 460, fax 09 694 1358 fornamn.efternamn@slc.fi
www.slc.fi, www.facebook.com/SLC.fi, http://extra.slc.fi

ÅRSBOK 2012

Transcription

Similar documents

141027 - Juridiska Föreningen i Uppsala

140429 - Juridiska Föreningen i Uppsala

Stiftelsens verksamhetsberättelse 2013 (pdf-fil)

Fredagsnytt nr 102 - Åbo Svenska Pensionärsklubb

130120 - Juridiska Föreningen i Uppsala

SAf Verksamhetsberättelse 2014

Aktivera dig i Vänsterpartiet - Vänsterpartiet Storstockholm