Tema: Energieffektivitet

Kunden
1 | 12
En tidning från
ABB Sverige
Tema: Energieffektivitet
Vinnande kvalitetssatsning 8
SSAB tog ett tekniskt språng och vann
Smart klimatstyrning 6
Pigga elever på Högskolan i Jönköping
Spännande ställverk 14
Miljövänliga och framtidssäkrade
Power and productivity
for a better world ™
Innehåll
06
800xA styr ventilation
Miljonbesparing när Högskolan i Jönköping
bytte klimatstyrningen.
Kunden
Johan Söderström
vd ABB Sverige
10
Smart Grid på Gotland
Förstudien är klar. Nu ska projektet
bli verklighet.
1|12
Ingen har väl undgått att klimatförändringarna i världen sker snabbare än vad man
hittills har trott. Det går inte att vänta längre. Vi måste agera nu. Det glädjer mig därför att så många av våra kunder har varit så
framsynta och tidigt har investerat i energieffektiva lösningar. Men det finns fortfarande mycket att göra.
För ABB:s del är miljöfrågorna en långsiktig drivkraft. Det kommer att krävas stora insatser för att uppfylla EU:s klimatmål
som är uppsatta till år 2020 samt ännu mer
ur globalt perspektiv. Utbyggnaden av förnybara energikällor är ett mycket viktigt
arbete, men förmågan att skapa energieffektiva lösningar blir avgörande för hur vi
lyckas få ett mer hållbart samhälle. Där ligger de största och snabbaste miljöbesparingarna just nu.
ABB har alltid varit bra inom många delar
när det gäller energieffektiva lösningar. Nu
ska vi bli ännu bättre på att ta helhetsgrepp
och förena delarna. Kraft och automation
möter varandra och vi blir en ännu större
spelare för konsumenterna, till exempel i
pilotprojektet Norra Djurgårdsstaden som
är Stockholms nya hållbara stadsdel där vi
bland annat kommer att leverera lösningar för aktiva hus. Vi är också med i forskningsprojektet Smart Grid Gotland som
på sikt kan bli en internationell modell för
smarta elnät.
Vi på ABB sätter nu ihop speciella team
runtom i världen som ska jobba med energibesparingsfrågan. Här i Sverige på den
svenska marknaden är det Tommaso Auletta som ska leda den grupp som ska ha
”energieffektivitet skrivet i pannan”, och
som jobbar över alla områden. Läs gärna intervjun med honom i detta nummer
av tidningen.
Jag tror på att använda teknik för att förbättra världen och få ett mer hållbart samhälle. Vi kan bidra till en bättre värld genom
att öka energieffektiviteten och möjliggöra
minskad miljöpåverkan. Större energieffektivitet är den största besparingen vi kan göra.
ABB Kunden 1|12 • En tidning från ABB Sverige • Copyright 2011 ABB • Webbplats: www.abb.se • Ansvarig utgivare: Suzanne Lagerholm • Redaktörer:
Hans Westerlund 021-32 50 19, Mats Lundström, OTW Communication 070-564 77 74 • Grafisk form: Katarina Sjöberg, OTW Communication • Repro: Done
• Produktion: OTW Communication • Tryck: V-TAB Vimmerby • Adressändring: ABB Kunden, CSCC, 721 83 Västerås • E-post: info@se.abb.com • Omslag:
Pär Sixtensson, SSAB Foto: Lasse Fredriksson
2
Kunden 1 | 12
Innehåll
14
Vattenfall och ABB i samarbete
Spänningen höjs för metallkapslade
inomhusställverk.
42
Energieffektiv specialist
ABB satsar mer för att hjälpa kunderna till högre
energieffektivitet. Tommaso Auletta leder arbetet.
Aktuellt från ABB
Gästkrönika
4
47Jogga energieffektivt
Ultralångdistanslöparen Rune Larsson lär ut
de bästa tipsen för hur du utnyttjar din energi
effektivt.
Vindkraft i Nordsjön
Största kraftöverföringsordern i ABB:s historia.
Intervju
32
Energieffektiv ljusdesign
Kai Piippo funderar på smart och effektiv
ljusdesign varje dag, året runt.
Kundreportage
8
22
28
44
SSAB satsade trots finanskrisen
Med nya styr- och elsystem samt motordrifter
har produktiviteten förbättrats.
Vattenkraft visar styrka
Kraftverket i Sollefteå fick nytt styrsystem
i rekordfart.
God service i Umeå
ABB:s samarbete med automationsgymnasiet gav ett lyckat resultat i skarpt läge.
Robotar med evigt liv?
Hos Magnussons i Genarp har ABB-robotarna
tuffat på sedan 1973.
ABB-aktiviteter i vår
49
50
51
Hållbart samhälle
ABB deltar på konferensen Energiutblick under tema Välkommen till det hållbara samhället.
ITF-dagarna
ABB medverkar med produktutställning och
föreläsningar.
Konferens om smarta elnät
ABB medverkar med både utställning och seminarier i slutet av januari.
Kunden 1 | 12
3
Aktuellt från ABB
Största kraftöverföringsordern hittills
ABB i Västerås, Ludvika och Karlskrona
har tagit hem den största kraftöverföringsordern i ABB:s historia.
Ordern från den nederländska-tyska nätoperatören TenneT omfattar världens största havsbaserade HVDC-system på mer än
900 MW, till ett värde av en miljard dollar.
Det gäller en energieffektiv HVDC Lightlänk som ska ansluta havsbaserade vindkraftparker i Nordsjön till elnätet på tyska
fastlandet nära gränsen till Nederländerna.
Systemet arbetar energieffektivt och
ska minimera överföringsförlusterna till
mindre än 1 procent per strömriktarstation.
När kraftlänken är fullt utbyggd kommer
den att kunna leverera vindkraftsgenererad grön el till mer än 1,5 miljoner hushåll.
– Det känns bra att vår världsledande
teknik bidrar till användningen av förnybara
energikällor och till en bättre miljö, säger
Johan Söderström, vd för ABB Sverige.
ABB ska konstruera, bygga, leverera
och installera plattformen ute till havs, de
havs- och landbaserade strömriktarstationerna samt land- och sjökabelsystemen.
Projektet beräknas tas i drift 2015 och
väntas bidra till att undvika utsläpp av mer
än tre miljoner ton koldioxid per år genom
att fossila energikällor ersätts med vindkraft. I dag har Tyskland en installerad vindkraftsproduktion som motsvarar runt åtta
procent av landets elbehov. Planen är att
dubbla siffran till 2020. Ordern är ABB:s
tredje till havsbaserad vindkraft i Tyskland.
Nyheter i korthet
ABB hjälper Facebook
Teknik från ABB svarar för kraftmatningen till de första europeiska
serverhallarna i världens största
sociala nätverk.
Beställningen från Facebooks
dotterföretag Pinnacle Sweden
innebär att ABB ska svara för
projektering, konstruktion och
installation av två nyckelfärdiga
transformatorstationer på 170/24
kV. Förutom mark- och byggnadsarbeten ingår i leveransen bland
annat högspänningsställverk,
transformatorer, mellanspänningsutrustning samt kontroll- och
övervakningssystem.
– Vårt beprövade helhetskoncept
för transformatorstationer är perfekt
anpassat för de höga kraven på
effekt och tillgänglighet i den här
typen av anläggningar, säger Jan
Karlsson, anbudsansvarig för projektet inom ABB.
Torra transformatorer
för större gruva
Sjökablar används för överföring av el mellan länder, transport av havsbaserad vindkraft in till land eller
strömförsörjning till olje- och gasplattformar.
ABB investerar i Karlskrona
ABB investerar över 400 miljoner dollar i
fabriken i Karlskrona för att fördubbla produktionskapaciteten av högspänningskablar. Detta för att möta det ökade behovet
av sjökablar.
Investeringsplanen inkluderar uppförande av nya byggnader och installation
av flera tillverkningslinjer i den befintliga
fabriken. Expansionen kommer att utföras stegvis och är planerad att vara färdigställd under 2015.
– Det hjälper oss att öka produktionskapaciteten och möta det ökade behovet
4
Kunden 1 | 12
av sjökabel, säger Peter Leupp, chef för
ABB:s division Power Systems.
En stor uppgradering av ABB:s fabrik
i Karlskrona har slutförts tidigare i år. Den
nya investeringen i följer på förra årets
beslut om att bygga en ny kabelfabrik i
USA för produktion av landkabel för växelström (AC) och likström (DC).
– Investeringarna är en del av ABB:s
globala satsning och möjliggör en ökad
tillväxt inom ett område där vi ser många
affärsmöjligheter, säger Johan Söderström,
vd för ABB Sverige.
Boliden Mineral bygger ut gruvan
i Garpenberg och har till den nya
delen köpt 35 torra transformatorer
Resibloc i EcoDry-utförande från
ABB. Transformatorerna på 21,5
kV/0,4 kV respektive 10,5 kV/0,4 kV
ska installeras både ovan jord och
i gruvan och försörja all lågspänningsutrustning.
Resibloc EcoDry transformatorer är oljefria, med mindre risk för
brand och miljö, och väl lämpade
för underjordsanvändning. Leveranserna sker successivt och ska vara
avslutade 2013.
Aktuellt från ABB
Foto: Maria Åsén
Nyheter i korthet
SVC håller spänningen
hos LKAB
På upploppet är kraven på bra ljus som allra störst. För att högupplöst TV ska kunna sändas krävs en
ljusstyrka på 1700 lux på upploppet, men den nya belysningen på Peabtravet i Boden ger hela 2100 lux.
Bodentravet badar i ljus
Travbanan i Boden är först i Sverige med
att få belysning för högupplösta tv-sändningar. ABB har varit en av huvudleverantörerna till anläggningen som invigdes i
mitten av oktober.
Det är ingen överdrift att påstå att tävlingskvällarna på Peabtravet i Boden badar
i ljus. 552 strålkastare förvandlar natt till
dag och lyser många gånger starkare än
den gamla belysningen.
– På målfotot syns till och med håret
på vinnarhästens mule. Belysningen ger
inte bara en bättre upplevelse i tv, även
kuskarna och publiken är entusiastiska.
Vi är stolta över att ha fått förtroende att
vara först med den här typen av belysning i svensk travsport, säger travbanechef Sven Granström.
Sveriges travbanor behöver starkare ljus
för att tillgodose kraven för högupplöst tv
(HD-TV). Travsporten är mycket beroende
av sina TV-sändningar via den egna Kanal
75 som sänds i spelbutikerna och via TV4.
Förutom sju kabelskåp och tjugofem
elskåp med lika många OT-lastbrytare (100250A) lades en order på tusen dvärgbrytare och sjuhundra belysningskontaktorer.
ABB marknadsledare
på DSC-marknaden
Årets marknadsstudie från ARC Advisory Group, ”Distributed Control Systems
Worldwide Outlook”, visar att ABB behåller sin marknadsledande ställning globalt
på den viktiga automationsmarknaden för
tung processindustri och kraftgenerering.
Enligt studien har DCS-marknaden återhämtat sig 2010 från 2009 och ökat med
3,3 procent, bland annat till följd av fler nya
projekt inom tung processindustri.
Enligt studien var ABB regional marknadsledare i Latinamerika, Europa/Mellan-
östern/Afrika (EMEA) samt global marknadsledare inom viktiga vertikala industrigrenar
såsom utvinning av olja och gas, massa
och papper, gruv- och mineralindustri samt
cement- och glasindustri.
ABB:s DCS-portfölj inkluderar bland
annat flaggskeppet System 800xA Extended
Automation Platform.
ABB har från LKAB fått en order
på en SVC dynamisk kompenseringsanläggning för gruvan i Malmberget.
SVC-anläggningen ska ta hand
om spänningsvariationer som uppstår när de stora gruvspelen startas och bromsas med full last av
malm. Anläggningen gör det möjligt
att öka kapaciteten. Samtidigt som
störningarna elimineras kan elnätet
dessutom nyttjas på ett mer flexibelt sätt.
LKAB har en likadan anläggning
sedan tidigare i Kiruna, och denna
till Malmberget ska levereras under
2012.
Ny ABB-lina med
ABB-produkter
ABB-enheten Cewe-Control i Västerås
valde många ABB-produkter när de
byggde om delar av sin tillverkning
av magneter. De används i kontaktorer som efterfrågas bland annat
inom sol- och vindkraft. Produktionslinan är numera helt automatiserad vilket eliminerat tunga lyft
och hälsovådlig kemikaliehantering.
Den nya linan ger också utrymme
för ökade volymer.
I produktionslinan ingår bland annat en robotcell och transportbanor
som transporterar magneterna genom hela produktionen. Transportbanorna drivs av motorer styrda
av frekvensomriktare ACS355 som
anpassar hastigheten helt efter
produktflöde och belastning. Hela
produktionslinan styrs av ett nytt
PLC-system, AC500 styrsystem
distribuerat I/0 via ProfiNet, samt
tillhörande operatörspaneler.
Kunden 1 | 12
5
Kundreportage
På Högskolan i Jönköping styrs numera ventilationen med ABB:s System 800xA. Bättre kontroll och översikt ger bra rumsklimat, både i bibliotekets
gamla lokaler och i alla andra salar, samt stora möjligheter till energibesparingar.
Alerta elever
med nytt klimatsystem
På Högskolan i Jönköping har klimatstyrningen bytts
till ABB:s 800xA. Bättre överblick och ökad kontroll
ger nu miljonbesparingar.
Text Marianne Lindeborg Foto Patrik Svedberg
N
ågra studenter dröjer kvar i föreläsningssalen efter lektionen. Trots
lång tid och många i salen är luften fräsch och lagom varm. ”Det
är inga problem med luften här på högskolan, det är bara bra”, säger en student och
samlar ihop sina anteckningar.
Ansvarig för ventilationen och allt annat
som rör Högskolan i Jönköpings fastigheter är HÖFAB, Högskolefastigheter i
Jönköping AB. Mikael Falk, driftsingenjör med ansvar för fastighetsautomatio6
Kunden 1 | 12
nen, berättar att de svarar för värme och
ventilation i ett antal fastigheter med total
area på 85 000 kvadratmeter.
– Vi har ambitionen att ligga långt framme med tekniken och hade från början bland
annat Sveriges största KNX-anläggning för
styrning av belysning, säger Mikael Falk.
Under en period var ventilationen styrd
av både KNX, flera andra system och
annan hårdvara, men det var inte Mikael
Falk nöjd med.
– Det blev inte en hundraprocentig funk-
tion och det ville vi ha. Vi ville ha bättre koll
på allt och få ett enklare system att använda
och programmera, säger Mikael Falk som
räknar på fingrarna: ”Som värst hade jag sju
olika programmeringsspråk att hantera …”.
Han hade tidigare träffat på ABB:s hårdvara AC800M med programmeringsverktyget Control Builder och blivit intresserad av
dess funktioner. När HÖFAB gick ut med en
offentlig upphandling av nytt datoriserat övervakningssystem gick kontraktet till Goodtech
Project & Services AB, automationsentre-
Kundreportage
prenör och ABB:s partner, som levererade
ABB:s System 800xA med AC800M.
Goodtech inledde ombyggnaden våren
2010.
– ”Hjärnorna”, CPU-erna, byttes till
AC800M medan vi valde att behålla befintliga I/O-enheter som tar emot signalerna,
säger Mikael Falk.
Gert Svensson från ABB konstaterar att
det blev en så kallad ”Evolution” vilket gör
det möjligt att behålla redan gjorda investeringar i infrastrukturen.
– Det är tidseffektivt. Man kopplar snabbt
in det nya under ett minimalt produktionsstopp på timmar istället för veckor, säger
Gert Svensson.
Effektiv installation
I HÖFAB:s kontrollrum visar Mikael Falk
sina operatörsplatser med dubbla datorskärmar som visar bilder i övergripande
System 800xA.
– Det har gått bra med installationen och
den nya programmeringen. Vi har fått ett helhetsgrepp på strukturen, säger han och klickar enkelt fram en grafisk översikt över husen.
Styrsystemet tar emot signaler från
mer än 1 000 regleringar i form av temperaturgivare och koldioxidmätare och
styr mer än 3 000 objekt såsom fläktar, spjäll och ventiler till ventilationen och
fjärrvärmesystemet.
Via skärmarna kan Mikael Falk och hans
kollegor se alla larm i en enda översikt, ha
full kontroll över hårdvaran och se luftkvaliteten i varje större rum och sal.
– En stor skillnad i funktion är att vi nu
har en behovsstyrd ventilation. Tidigare
var den närvarostyrd – om en enda person gick in i en stor sal drog ventilationen igång för fullt. Nu styrs ventilationen
av koldioxidhalten i luften och ökar först
när det behövs.
Miljonbesparingar
Behovsstyrningen har direkt gett stora
besparingar i el- och värmeförbrukning.
Andra åtgärder har också bidragit till energieffektivisering. Mikael Falk visar på en av
dataskärmarna några fläktar som blåser
luft sju våningar upp i en av högskolans
större fastigheter.
– Dessa fläktar med 18 kW-motorer har
vi med nya styrsystemet full koll på och
kan med tryckreglering styra ner till 30-35
procent fart – istället för att köra dem på
I högskolans fastigheter är I/O-enheter utlokaliserade på många håll. Mikael Falk (till höger), HÖFAB,
har valt industrins sätt att decentralisera enheterna. ”Det kräver mindre kabel och är lättare att
ändra”, berättar han för Gert Svensson, ABB.
100 procent som vi gjorde tidigare. Det sparar el och slitage. Det nya styrsystemet är
ännu inte helt klart men besparingarna är
redan tydliga.
– Vi kommer att spara 1-1,5 miljoner
kronor i el- och fjärrvärmekostnad per år
på en investering på cirka tio miljoner kronor, säger Mikael Falk.
I högskolans bibliotek strövar kunskapsletande studenter runt bland bokhyllorna. I
samtalsrummet pågår lågmälda diskussioner. Inget hörs från surrande ventilationsfläktar, trots de synliga ventilationsrören i
balkar i taket i denna hundraåriga, ombyggda verkstadslokal. Behagligt klimat i alla
dess aspekter är ledstjärna för HÖFAB:s
specialister med Mikael Falk i spetsen.
– Husautomation är till vissa delar mer
komplext än automation i stålverk och vi
är stolta över anläggningen. ABB:s System 800xA med AC800M fungerar bra för
fastighetsautomation. Vi spar både el och
miljö och vår uppdragsgivare Högskolan i
Jönköping får bättre klimat i lokalerna till
lägre kostnader. Det borde vara olagligt
att INTE bygga en anläggning som denna, säger han.
Fakta
HÖFAB
Högskolefastigheter i Jönköping AB, HÖFAB,
äger och förvaltar byggnader för Högskolan
i Jönköping, med 12 000 studenter och 800
anställda. Byggnaderna omfattar totalt
85 000 kvadratmeter och de äldsta husen är
från 1870-talet.
HÖFAB har sju anställda, alla specialister, och
anlitar entreprenörer för det praktiska arbetet.
Goodtech och ABB
HÖFAB:s nya styrsystem ABB:s System 800xA
har levererats, installerats och anpassats till
befintliga systemenheter av ABB:s partner
Goodtech Projects & Services AB, som
totalentreprenör.
I leveransen till Högskolan i Jönköping ingår
bland annat 14 AC800M med distribuerade
I/O av typ S800, System 800xA, nya lokala
operatörspaneler, nya temperatur- och
koldioxidgivare samt ställdon och ventiler för de
nya rumsfunktionerna.
Goodtech har drygt 1 400 medarbetare på
ett fyrtiotal orter i Sverige, Norge och på
Åland. Koncernen levererar projekt, tjänster
och produkter inom el- och processteknik,
miljöteknik och industriteknik till energi, industri,
infrastruktur, bygg och offentlig sektor i Norden.
Kunden 1 | 12
7
Kundreportage
SSAB:s Pär Sixtensson och ABB:s Michael Olofsson är överens om att den nya kylsträckan är en nyckelfunktion för att SSAB ska kunna befästa sin
position som världsledande utvecklare och tillverkare av höghållfasta stål.
SSAB satsade och vann
Trots finansiell oro och lågkonjunktur storsatsade SSAB
Borlänge i varmvalsverket. Med nya styr- och elsystem samt
motordrifter från ABB har såväl produktiviteten som kvalitén
och energiutnyttjandet förbättrats.
Text Uffe Westberg Foto Lasse Fredriksson
S
kiftet gick på kl 06.00 vid SSAB:s
varmvalsverk i Borlänge. Efter tre
timmar har det producerat ett fyrtiotal stålband i över 20 olika kvaliteter, det vill säga band med olika bredder, tjocklekar och hårdheter.
– Just denna flexibilitet är en styrka,
menar Pär Sixtensson, ansvarig för SSAB:s
strategiska investeringar. Om det krävs kan
produktionen ställas om på 10 sekunder.
8
Kunden 1 | 12
Det behövs eftersom allt produceras
efter order från kunder inom bilindustrin
som använder det höghållfasta stålet i
krockskydd och balkar. Materialet används
också exempelvis i elskåp från ABB, av tillverkare av containers, lastbilsflak, dumprar
och vitvaror. Totalt håller det nya styrsystemet koll på närmare 600 kvalitéer som
kunderna efterfrågar.
Under 1980- och 1990-talet var SSAB
världsledande på varmvalsade legerade material med sträckgränser kring 700
MPa-nivån. Sträckgränsen är den högsta
kraft som stålet tål utan att deformeras.
– I dag är det en bulkkvalitet som tillverkas lika bra på andra håll i världen, berättar Pär Sixtensson. Ju renare stål, desto
mer formbart och lättsvetsat är det. Stål
som legeras för mycket får sämre svetsbarhet. Därför har en teknik utvecklats där
”Vårt tekniska
försprång har vi
utnyttjat och tagit
marknadsandelar när
konjunkturen vände
uppåt”
Fakta
Mellanparskylningen, momentet innan materialet kommer in i kylbanan där stålet
kyls snabbt och kontrollerat.
stålet kyls på ett kontrollerat sätt för att få
fram rätt egenskaper.
Draghjälp av finanskrisen
År 2008 hölls ett möte i Borlänge där
det skissades på olika utvecklingsvägar
för varmvalsverket. Ett alternativ var att
utveckla tekniken med att kyla band till
högre hållfastheter. I slutet av augusti 2008
gav styrelsen klartecken till detta projekt
samt ytterligare investeringar på totalt 5,3
miljarder svenska kronor.
Två månader senare tog Lehman Brothers ner skylten och finanskrisen var ett
faktum.
SSAB valde ändå att gå vidare med sina
planer på att utveckla tekniken med högre
hållfastheter. Projektet, värt omkring 1,5
miljarder, ansågs vara strategiskt viktigt.
– Många konkurrenter lade planerade
projekt på is. Vårt tekniska försprång har
vi utnyttjat och vi har tagit marknadsandelar när konjunkturen vände uppåt.
ABB:s leveranser till projektets tre etapper omfattade leverans och installation av
automation, elsystem och motordrifter för
styrning av merparten av den maskinutrustning som ingår i SSAB:s varmvalsverk.
Arbetet påbörjades i slutet av 2008.
Bakom det framgångsrika genomförandet
ligger ett omfattande planeringsarbete, ett
stort ingenjörskunnande samt sist men inte
minst, erfarenheterna från bytet av styrsystemet i varmvalsverkets färdigverk som ABB
gjorde 2006. En händelse som liknats vid
ett depåstopp i racingcirkusen F1, det vill
säga, en extremt tidskritisk situation.
– Men här gällde det inte fyra hjul och
full tank på kort tid utan att byta hela styrsystemet på mindre än 15 minuter. Och att
sedan kunna skifta tillbaka igen, förklarar
Anders Backström, site-ansvarig från ABB.
Hektiskt arbete
Den tredje och sista etappen, den unika
60 meter långa kylsträckan, installerades
och driftsattes sommaren 2011. Under tre
hektiska veckor revs den gamla utrustningen och ersattes med en helt ny kylsträcka.
För att klara det var alla nyckelaktiviteter
planerade ner på timnivå.
– Tack vare enorm kylkapacitet och
SSAB Borlänge
Dåvarande Domnarvets Jernverk, var under
en tid Sveriges största järnverk. 1973
sysselsattes 6 300 personer. I dag är verket en
världsledande leverantör av höghållfasta stål i
dimensionerna från 0,40 mm till 16 mm. Totalt
producerar de 2 200 årsanställda bortåt 2,5
miljoner ton.
ABB
har levererat styr- och kontrollsystem baserade
på ABB:s 800xA. Systemet är intrimmat för 600
olika kvaliteter och är utrustat med en mycket
avancerad regler- och diagnostikfunktionalitet.
Drivsystemen till motorerna baseras på ACS
800, både multi- och singeldrifter. Nya MNSställverk och transformatorer har installerats i
nya elrum.
noggrann styrning kan bandet kylas från
de över 900 grader det har när det lämnar sista valsparet, ner till 100 grader på
extremt kort tid, berättar Pär Sixtensson.
Det gör att vi kan producera höghållfast
stål på ett rationellt sätt och därmed till
konkurrenskraftiga priser.
I dag levererar varmvalsverket i Borlänge kvaliteter upp till 900-nivån. Men
de har även provleveranser på ultrahöghållfasta stål med sträckgränser bortåt
1 200 MPa. Kvaliteterna har planerad
säljstart under första kvartalet 2012.
– I valsarna går det proportionellt sett
åt mer energi ju hårdare material du har,
säger Michael Olofsson, kundansvarig från
ABB. Fysikens lagar kan inte ändras. Men
styrningen av motorer kan optimeras och
kringliggande system kan utnyttja energin på ett smartare och effektivare sätt.
– Energieffektivisering var ingen drivande faktor vid denna investering. Men
jämförs energianvändningen med antal
ton som produceras med gårdagens siffror, syns tydliga framsteg även på detta
område, avslutar Pär Sixtensson.
Kunden 1 | 12
9
Kundreportage
Snart smart
elnät på Gotland
Förstudien av forskningsprojektet Smart
Grid Gotland är klar – nu drar projektet
igång. På sikt kan det bli en internationell
modell för smarta elnät.
Text Annika Danielson Foto Tobias Wallström
F
ör att Sverige ska kunna uppfylla
EU:s klimatmål om att minska koldioxidutsläppen med 20 procent 2020
måste andelen förnybar elproduktion
öka, framför allt från vindkraft. Detta kräver
ett flexiblare och hållbarare energisystem
och mer intelligenta och effektiva elnät än
de vi har i dag, där storskalig och småskalig elproduktion kan dra nytta av varandra.
Även nya marknadsmodeller behöver
utvecklas, liksom mer sofistikerade system för elproduktion och eldistribution som
kan stödja fler aktörer och producenter av
förnybar energi.
Det är bakgrunden till den förstudie av
forskningsprojektet Smart Grid Gotland som
ABB, Vattenfall, Gotlands Energi AB (GEAB)
samt KTH genomfört under sex månader
och som blev klar i våras.
Pilotprojektet, som drar igång nästa år
på Gotland, ska utveckla strategier för att
bygga och driva ett storskaligt smart elnät
med en stor andel oregelbunden vindkraftsproduktion i distributionsnätet. Projektet
kommer att integrera ny avancerad utrustning med nya metoder och göra det möjligt
att testa komponenter och tekniker tillsammans på ett sätt som inte gjorts tidigare.
Flaskhalsar i elnätet
På Gotland finns mycket vindkraft, men
distributionsnätet har flaskhalsar som kan
komma att begränsa överföringen mellan
vindkraftverken och konsumenterna. En av
projektets stora utmaningar är att skapa
möjligheter för nätet att kunna ta emot ännu
mer vindkraft, där producenterna även kan
10
Kunden 1 | 12
vara hushåll som sätter upp egna vindsnurror på tomten, så kallade prosumers. En
annan utmaning är att få konsumenterna
delaktiga genom att ändra sin förbrukning
efter tillgång och efterfrågan på el.
– Tidigare har vi varit bortskämda med att
kraften flödat i en riktning från stora produktionskällor, som till exempel kärnkraft. Utmaningen nu är att vi kan få mycket produktion
lite här och var i det lokala nätet som flödar
lite olika beroende på om det blåser eller inte.
Det kommer att kräva mer övervakning och
styrning, säger Håkan Gustafsson, projektledare från Vattenfall i Smart Grid Gotland.
Byggandet av det smarta nätet kommer att ske i ett område öster om Visby
där det finns ett vindkraftverk och ett distributionsnät som GEAB ställt
till förfogande. Man hoppas
”40 procent av den energi
få med ett trettiotal industrier
gotlänningarna använder beräknas
och lantbruk i projektet, liksom
komma från vindkraft 2012”
2 000 frivilliga hushåll. Dessa
stora och små konsumenter
kommer att få signaler om pris på el och ras och analyseras, säger Hans Gleimar,
kan då anpassa sin förbrukning därefter. I ABB:s projektledare i Smart Grid Gotland.
projektet kommer man att studera hur de
agerar och hur pass intresserade de är av En källa till forskning
Baserat på detta ska projektdeltagarna
att styra sin elkonsumtion.
– Vi bygger också två miljöanpassade utarbeta kontrollmetoder och kontrollstratetransformatorstationer, ett energilager med gier för hur nätet ska agera vid olika situaett batteri som ska kunna leverera 6 mega- tioner. Datainformationen i laboratoriet ska
watt el under 15 minuter samt skydds- och också vara en källa för forskning vid KTH.
styrutrustning. Projektet omfattar också och
– Vi ska pröva hur våra idéer fungerar
ett Smart Grid Lab. Det är en forsknings- och utarbeta strategier och algoritmer för
plattform baserad på ett datasystem som hur man kan få en automatisk styrning av
ska ta in en mängd data från det uppgra- näten i framtiden. Om metoden blir framderade befintliga nätet och som sedan lag- gångsrik kommer den att användas av
Kundreportage
Det blåser mycket på Gotland.
Det vittnar väderkvarnarna om,
men nu är det modern vindkraft
och smarta elnät som gäller.
Anders Öberg GEAB (till vänster),
Håkan Gustafsson, Vattenfall och
Hans Gleimar, ABB ska se till att
det blir verklighet.
andra kraftbolag och producenter även
internationellt, framhåller Hans Gleimar.
Smart Grid Gotland planerar även att
bygga ett tjugotal laddstolpar för el- och
laddhybridbilar i Visby. Detta för att skapa
en infrastruktur som underlättar användningen av elbilar. Projektet vill samtidigt
studera i vilken utsträckning Visbyborna
passar på att ladda bilarna när det blåser
mycket och elen är billigare.
Anders Öberg, nätchef på GEAB, ser
fram emot projektstarten.
– År 2012 beräknas 40 procent av den
energi gotlänningarna använder komma
från vindkraft. Det innebär en komplexare
elnätsverksamhet. Kan nya tekniska lösningar bidra till en fortsatt hög tillgänglighet i elnätet är det till gagn för både GEAB
och våra kunder på Gotland, säger han.
På Gotland finns
mycket vindkraft, men
det ger problem med
en ojämn elproduktion.
I projektet planeras
därför energilager från
ABB där vindenergi
mellanlagras i
litiumjonbatterier.
Fakta
Smart Grid Gotland
är ett forsknings- och demonstrationsprojekt.
Avsikten är att utveckla strategier för att
bygga och driva ett fullt utvecklat storskaligt
smart elnät med en stor andel oregelbunden
vindkraftproduktion i distributionsnätet.
Projektet kommer att integrera ny avancerad
utrustning och nya metoder för att det ska bli
möjligt att utnyttja en större andel förnybara
energikällor i elnätet på Gotland.
Konsumenter, både industrier och hushåll,
inbjuds att delta i projektet. Med hjälp av ny
mätarteknik, utrustning för energistyrning
och användning av avancerade tariffer ges
de möjlighet att styra sin elkonsumtion utifrån
tillgång och pris.
Kunden 1 | 12
11
Kundreportage
Christer Eliasson, Elektroservice, Jesper Madsén, Bergs Timber, Tomas Gillsjö, TG Automation, och Claes Andersson, ABB, är teamet bakom lösningen.
Säker och prydlig investering spar energi
Bergs Timber i Mörlunda investerar i ökad driftssäkerhet och personsäkerhet,
bland annat genom 84 prydliga frekvensomriktare i nya råsorteringsverket.
Text Lars Edqvist Foto Mats Samuelsson
P
å Bergs Timber Mörlunda AB i östra Småland är man i slutskedet av
bygget av ny råsortering för plank
efter såglinjen. Totalt har över 27
miljoner kronor investerats i råsorteringen
med 15 fack. Här tas det värdefulla centrumvirket från såglinjen om hand.
I Mörlunda produceras gran- och furuträvaror för marknader i Europa, Nordafrika
och Mellanöstern. En hög andel av produktionen vidareförädlas – hyvlas och ytbehandlas – inom anläggningen. På tredje våningen i den nya tillbyggnaden till såglinjen finns
två apparatskåp med sammanlagt 84 frekvensomriktare från ABB, prydligt installerade.
– Nu uppnår vi SIL 3, den högsta möjliga säkerhetsgraden, berättar Jesper Madsén, biträdande platschef och underhållschef på Bergs Timber.
Investeringen i råsorteringen innebär
en kvalitetshöjning i och med att timret
behandlas skonsammare. Det innebär också stora förbättringar för logistiken inom
sågverksområdet.
– Att varvtalet nu regleras för optimal
drift betyder att vi skonar utrustningen
bland annat genom att acceleration och
inbromsning blir mjukare. Det minskar
behovet av underhåll. En positiv effekt av
detta är också att vi sparar energi, säger
Jesper Madsén.
12
Kunden 1 | 12
Motorerna kan också drivas med ett
lägre varvtal. Det leder till en lägre drifttemperatur, vilket förlänger livslängden
hos motorerna.
Säkerhet framför allt
Att Bergs Timber valde ABB som leverantör var också en fråga om säkerhet.
– Vi ville ha det som vi sedan tidigare visste fungerade bra. ABB kan genom
sin partner Elektroservice i Eksjö erbjuda
både delar och support på nära håll och
med kort varsel, och det betyder mycket
för oss, säger Jesper Madsén.
Om maskinen skulle slå av för att några
brädor har fastnat går det också snabbt
att återuppta produktionen. Elektroservice hjälper till med både lager och service
för att kunden snabbt ska komma igång
med produktionen vid haveri.
– Vi har ett journummer för att vara tillgängliga dygnet runt, säger Christer Eliasson som ansvarat för Elektroservice leverans till Bergs Timber. Det är viktigt för att
minimera våra kunders driftsstopp.
Den prydliga installationen av frekvensomriktarna hos Bergs Timber har fått
mycket beröm både inom Bergs och av
besökare. Den bidrar också till säkerheten.
Bakom installationen står en annan partner till ABB, TG Automation från Alstermo.
– Vi använder det så kallade bussystemet som innebär att vi har bara en kabel
in och en kabel ut till varje frekvensomriktare istället för en kabel för varje funktion,
berättar Tomas Gillsjö på TG Automation.
Det förenklar installationen och sparar både tid och utrymme. En stor del av
arbetet har kunnat göras i TG Automations lokaler.
– Även om anläggningen inte är helt
intrimmad så är jag mycket nöjd med
utfallet, säger Tomas Gillsjö.
Fakta
Bergs Timber
Bergs i Mörlunda har sedan 1919 utvecklats
av familjen Bergh. Företaget har även ett
sågverk i Orrefors och en impregnerings
anläggning i Nybro.
Elektroservice
i Eksjö arbetar med service och underhåll till
industriföretag. Företaget har ett utbud av
elmotorer, kuggväxelmotorer, frekvensomriktare,
mjukstartare och transmittorer.
TG Automation
i Alstermo konstruerar elsystem,
automatiksystem och system för
maskinsäkerhet. De driftsätter PLC-system,
frekvensomriktare och servomotorer.
ABB
I leveransen ingår:
84 frekvensomriktare ACS355 med integrerad
säkerhetsfunktion STO som uppfyller SIL 3 (PLe).
Turbinreglering och skydd med 800xA för kraftverk?
Javisst.
ABB är världsledande på turbinreglering och skydd för vattenkraftturbiner, gasturbiner och ångturbiner. Våra lösningar bygger på integration av färdiga moduler som
kontrollenheten AC800M, ventilstyrningsenheten VP800, turbinskyddsenheten TP800
och fasningsenheten AS800. Dessa moduler kan kombineras till enkla lösningar för
små turbiner eller till trippelredundanta lösningar som uppfyller de strängaste kraven
på marknaden. Turbingeneratorsträngen behöver också tillståndsövervakas och det
gör vi med vår MCM800-modul som integrerar vibrationsövervakningen i kontrollsystemet. Läs mer på www.abb.se/powergeneration
Kundreportage
Superskyddat
ställverk
I Tullboden i Bohuslän har Vattenfall
tillsammans med ABB utvecklat framtidens utrymmessnåla och miljövänliga
transformatorstationer. Med ställverk
som är luftisolerade och metallkapslade.
Text Thomas Östberg Foto Anna Rehnberg
D
et är blåsigt och kallt i Tullboden
i slutet av oktober. Kön till färjan till Bohus Malmön tre hundra
meter bort är minimal och trängseln på Smögens brygga några kilometer
rakt västerut är ett bleknat sommarminne.
Men inne i huset som rymmer den
nybyggda transformatorstationen är det
varmt och skönt. För Vattenfalls tekniker är det en klart behagligare arbetsmiljö än tidigare.
– Många av de stationer som byggdes
på 1960- och 70-talet behöver nu byggas
om och få ny utrustning. Här i Tullboden
stod tidigare ett utomhusställverk, berättar Vattenfall Eldistributions projektledare
Magnus Vedin och pekar mot platsen där
det gamla ställverket stod.
I den här delen av Bohuslän transformerar Vattenfall ner spänningen från 130
till 40 kV i en station i Munkedal. En av de
utgående ledningarna därifrån går bland
annat till Tullboden. Efter att två transformatorer tagit ner spänningen till 10 kV
14
Kunden 1 | 12
leds elektriciteten ut på Fortum Distribu- förstärka isolationen och undvika överslag
tions lokala distributionsnät och når cirka vid överspänning från blixtnedslag.
– Idén att gå ner i isolationsnivå och
tusen abonnenter runt Tullboden och på
anpassa ställverk genom att bygga in
Bohus Malmön.
Ställverket som användes tidigare kla- avledare har funnits inom Vattenfall sedan
rade en spänning på 52 kV. Men när det 1990-talet. Och nu visade det sig att ABB
var dags för renovering tyckte Vattenfall tillverkade ställverk i Kina som skulle pasatt det var lite ”overkill”.
– Den verkliga spänningen
”Nu höjs spänningen för
i nätet överstiger normalt inte
metallkapslade inomhusställverk”
44 kV. Därför började vi titta
på om det gick att använda
metallkapslade ställverk byggda för 36 sa bra för det, säger Willy Lord, en legeneller 40,5 kV i stället. Men det går natur- dar i branschen som varit med och tagit
ligtvis inte att göra det rakt av. Förutom fram många nya tekniska lösningar under
anpassning av ställverk har vi fått anpas- sina 45 år inom Vattenfall.
Ställverkens data och provningarna gav
sa 40 kV inkommande luftlinje med bland
annat gnistgap och längsgående jordlina, positiva svar och resulterade så småningom i modifiering av ett ställverk typtestat
säger Magnus Vedin.
för 40,5 kV med ventilavledare i varje fack.
Att brytarna i ställverken skulle klara
Inbyggda avledare
Vattenfall genomförde tillsammans med 46 kV testades av Kema i Nederländerna.
det oberoende institutet STRI i Ludvika Ställverken fick också genomgå ljusbågsstudier där ventilavledare användes för att test på ABB:s fabrik i Ratingen i Tyskland.
Kundreportage
Här i Tullboden stod tidigare ett utomhusställverk, berättar
Vattenfalls projektledare Magnus Vedin (till vänster). Marco
Zanetti från ABB tror i sin tur att det finns en stor potential
för luftisolerade och metallkapslade stationer.
– En kortslutning med ljusbåge orsakar
ett eldhav med massor av giftiga gaser.
Nu har konstruktionen för säkerhets skull
kompletterats med en typtestad tryckavlastningskanal som för ut rökgaserna ur
huset om en olycka trots allt skulle inträffa, säger Magnus Vedin.
Den nya transformatorstationen i Tullboden har flera fördelar jämfört med den
gamla. En är att använda brytare med
vakuum som isolationsmedium i stället för
växthusgasen svavelhexafluorid SF6, vilket
är helt i linje med Vattenfalls miljöarbete.
Skyddat för regn och smuts
En annan fördel är, som redan nämnts,
arbetsmiljön.
– Det är enklare att serva anläggningen inomhus. Samtidigt blir påkänningarna
från naturen mindre när man slipper regn,
snö, fåglar, smuts och salt. Vi får en säkrare utrustning som kräver mindre underhåll, sammanfattar Willy Lord.
Ett tredje plus är att de nya ställverken
bara kräver ungefär en tredjedel så stor yta
som de gamla på 52 kV. Det innebär förstås också att det blir billigare att skydda
stationen med en överbyggnad.
Marco Zanetti, kundansvarig för Vattenfall på ABB, tror att det finns en stor
potentiell marknad för den nya typen av
transformatorstationer. Vattenfall kommer
de närmaste åren att behöva rusta upp
många stationer och andra energiföretag
kan befinna sig i ungefär samma situation.
Han tycker att samarbetet med Vattenfall för att utveckla den tekniska lösningen
varit intressant. Dessutom har Vattenfall
och ABB historiskt haft många banbrytande utvecklingsprojekt tillsammans inom
teknikområdet.
– Det här är ett bra exempel på en av
ABB:s styrkor genom vår globala närvaro.
Vi hämtar en produkt som vi tillverkar i till
exempel Kina och justerar den så att den
passar en kund på en helt annan marknad, säger Marco Zanetti.
Fakta
Vattenfall Eldistribution
transporterar el till mer än 850 000 hushåll och
företag i Sverige. Vattenfalls elnät i Sverige
med 0,4-130 kV omfattar cirka 131 000 km
ledningar, motsvarande drygt tre varv runt
jorden. Vattenfall Eldistribution är Sveriges
största nätoperatör.
ABB
Leveransen till Vattenfalls regionnätstation i
Tullboden var en totalentreprenad innehållande
konstruktion, driftsättning och projektledning
av fyra 46 kV ställverksfack samt åtta 10 kV
ställverksfack.
Kunden 1 | 12
15
Kundreportage
Backventilerna vid Lindesnäs. Leif Ekström (i förgrunden) samt Göran Wikström.
Tack vare frekvensomriktarna kan backventilerna ställas i fullt öppet läge
och orsakar därmed inte någon friktion som minskar flödet.
Styrning av avlopp
en vinst för miljön
Flytten av avloppsreningen från Ljungskile till Uddevalla ger en stor miljömässig
vinst för Uddevalla kommun. Nya ABB-system och produkter längs överföringsledningen hjälper till att spara både energi och pengar.
Text Thomas Östberg Foto Anna Rehnberg
D
iskussionen om att bygga en 2,2
mil lång överföringsledning för
avloppsvatten mellan Ljungskile
och Uddevalla har pågått sedan
mitten av 1970-talet, men ledningsplanerna
lades på is till förmån för ett nytt reningsverk i Ljungskile.
Men nu, drygt 30 år senare, är ledningen ändå snart verklighet. Byggnationen
skulle ha varit klar 2010, men har blivit
försenad på grund av bitvis svåra markförhållanden. Förseningen beror också på
hänsyn till att båtar måste ges möjlighet
att ankra då en del av överföringsledningen ligger i havet.
Plus för ekonomi och miljö
Byggprojektet som inleddes 2006 ska snart
vara klart. För kommunen har förändringen både ekonomiska och miljömässiga
motiv. Att driva ett separat reningsverk i
Ljungskile är dyrt.
16
Kunden 1 | 12
– Miljön är ett tungt vägande skäl. Vi
har helt enkelt ett mycket bättre reningsverk i Uddevalla. Dessutom kommer vi att
ansluta en hel del fastigheter längs ledningens väg. Det är fastigheter som i dag
har eget avlopp, säger Göran Wikström,
styr- och reglertekniker på VA-avdelningen
på tekniska kontoret i Uddevalla.
En annan miljövinst uppstår genom
energieffektivisering vid pumpning av
avloppsvatten. Göran Wikström och Leif
Ekström, elektriker och elansvarig på VAavdelningen, visar upp en av pumpstationerna längs överföringsledningen. Vid stationen i småbåtshamnen i Lindesnäs finns
ett av tjugotalet skåp med modern utrustning som hjälper till att välja den mest
effektiva pumpningen.
Till varje station har ABB levererat ett
programmerbart PLC-system, två frekvensomriktare och en flödesmätare. Skåpen, som även innehåller separata ener-
gimätare, levereras av de lokala företagen
RK elteknik och AH automation.
Genom att mäta flödet och strömförbrukningen vid pumpstationen förses frekvensomriktaren med den information som
behövs för att hitta det optimala flödet, det
vill säga mest flöde per förbrukad kilowatttimme elektricitet.
– Många kommuner varvtalsreglerar inte avloppspumpar. Då går pumpen
antingen på fullt varvtal eller så står den
stilla. Det som installerats här i Uddevalla tror jag kommer mer och mer. Både för
att det reglerar flödet på ett bra sätt och
för att det är optimalt ur energisynpunkt,
säger Daniel Söderström, säljare på ABB.
Dessutom ger frekvensomriktaren mjukare starter och stopp, vilket minskar slitaget på pumparna och minskar risken för
tryckslag i ledningarna.
Med frekvensomriktare är pumparna
programmerade att vid start varva upp
Kundreportage
Från vänster: Leif Ekström, elektriker och elansvarig på VA-avdelningen, tekniska kontoret i Uddevalla, Daniel Söderström (i
bakgrunden), säljare på ABB samt Göran Wikström, styr- och reglertekniker på VA-avdelningen. Platsen är pumpstationen vid
Hästepallarna med Uddevalla brunn i bakgrunden
till 50 Hz och sjunker därefter till den frekvens som ger optimalt flöde i förhållande
till energiåtgång. Fördelar med det är dels
att backventilerna ställs i fullt öppet läge
och därmed inte orsakar någon friktion
som minskar flödet, dels blir det rotation
på skräprester som kan samlas i ledningen och hindra flödet.
Hur mycket energi Uddevalla kommun
kommer att spara genom att optimera
frekvensen på pumparna är det ännu för
tidigt att säga.
– Där vi hunnit mäta energiförbrukningen gav det en minskning med 25 procent. En kvalificerad gissning är att det blir
något liknande även på de andra pumparna. Energisparande har hög prioritet inom
kommunen, säger Göran Wikström som
programmerar stationernas styrdatorer.
Pumpar i samverkan
Datorerna reglerar också samarbetet mel-
lan de två pumpar som finns i varje pumpstation. Via en nivågivare i den så kallade
pumpsumpen får datorn information om
vattennivån. När nivån sjunker till 30 centimeter slås pumpen av och går igång igen
när nivån stigit till 80 centimeter.
Om nivån stiger till en meter och inte sjunker, trots att en pump arbetar för fullt, slås
även den andra pumpen på efter en stund.
Hur pumparna arbetar, vattennivåer,
flöden med mera, går att följa på dataskärmar på VA-verket i Uddevalla. Även
kommunikationen mellan frekvensomriktarna och styrdatorn sker via fiberoptik,
vilket gör informationsöverföringen okänslig för störningar.
– Det ger oss en bra övervakning och
ett bra larmsystem. Vi får snabbt veta om
något går fel och kan åtgärda det. Informationen får vi via en fiberkabel som grävts
ner samtidigt som överföringsledningen,
säger Leif Ekström.
Fakta
Uddevalla kommun
VA-avdelningen på Uddevalla kommun är en
del av tekniska kontoret. En viktig uppgift
är att förse kommuninvånarna med rent
dricksvatten och att rena deras avloppsvatten.
VA-verksamheten är avgiftsfinansierad. Den
största utgiften, 31 procent, är driftskostnad.
ABB
I leveransen ingår:
20 PLC AC 800M.
40 frekvensomriktare ACS 800-01.
20 flödesmätare Watermaster TX.
Kunden 1 | 12
17
Kundreportage
Mats Jönsson på Magnussons i Genarp AB vid en av de fyra IRB 6 robotar som har polerat rostfria rör i nästan fyrtio år.
Trogna tjänare
Hur lång är livslängden för en robot från ABB? Den frågan
kan Magnussons i Genarp inte svara på – än. Fyra robotar
från 1970-talet polerar fortfarande rörböjar hos företaget.
Text David Wiles Foto Daniel Andersson
N
är ABB:s robotar installerades
hos Magnussons i Genarp AB:s
fabrik mitt på landsbygden i södra Sverige, låg ABBA etta på
topplistorna världen över, oljan kostade
13 dollar fatet och världens befolkning var
omkring fyra miljarder.
Ungefär fyra decennier och 7,7 miljoner
cykler senare arbetar robotarna fortfarande
med att plocka upp och polera rörböjar med
ett nästan mänskligt handlag.
18
Kunden 1 | 12
1973 besökte Leif Jönsson, som var vd
för familjeföretaget Magnussons, ABB:s
monter på en utställning i Stockholm.
Där demonstrerades IRB 6, världens första eldrivna mikroprocessorstyrda robot.
Leif Jönsson såg direkt hur robotarna
kunde öka produktiviteten för hans verksamhet och köpte en robot som fortfarande körs i verkstaden i dag. Kort därefter köptes ytterligare tre IRB 6-robotar in.
Magnussons tillverkar rörböjar för indu-
striella ändamål. Företaget tar sex meter
långa rostfria rör med olika diameter, kapar
dem i kortare delar och böjer dem. Hur böjningen går till är en väl bevarad hemlighet,
men resultatet är en böj utan godsförtunning, veck och ojämnheter. Bland företagets kunder finns Alfa Laval och Tetra Pak.
Robotarna plockar upp en böj från ett
vertikalt magasin som rymmer mellan 12
och 35 böjar och placerar den mot ett
slipband. Med största försiktighet förs
Kundreportage
Produktnytt
Fakta
Magnussons i Genarp
Ligger i Genarp i Skåne och etablerades 1961.
Den första roboten köptes i slutet av 1973.
Företaget äger fyra IRB 6 med S1 styrsystem.
Dagligen poleras 2160 böjar vilket innebär
ungefär 7,7 miljoner sedan 1973.
Dags för revision
av Safesix ställverk
Jobbet som robotarna utför är tungt, monotont
och repetitivt. Fördelarna med att använda
robotar, till exempel säkrare arbetsmiljö och högre
produktivitet, är desamma nu som det var 1973.
böjen fram och tillbaka över det roterande bandet. Efter omkring en minut pausar
roboten, lägger försiktigt ned böjen och
tar sedan lika försiktigt upp den igen från
andra änden för att fortsätta slipningen. När
böjen är färdigslipad snurrar roboten runt
och upprepar proceduren med nylonborstar för att ge böjen en borstad yta. Alltihop tar fyra till sex minuter.
Lika värdefulla år efter år
Fördelarna med att använda robotar, till
exempel säkrare arbetsmiljö och högre
produktivitet, är desamma nu som då.
– Det här är ett tungt, monotont och
repetitivt jobb, berättar Mats Jönsson som
har jobbat på Magnussons sedan 1980 då
men åkte tillbaka igen vid tio på kvällen
för att fylla på magasinen, berättar Mats.
Sedan fortsatte robotarna i sex timmar till.
De enda begränsningarna med att köra
dem utan övervakning är att magasinen
måste fyllas på med nya böjar och att slippapperen slits ut och måste bytas ut.
S1-styrsystemen till robotarna körs fortfarande med den ursprungliga kassettbaserade programvaran.
– Vi behöver inte uppdatera programvaran, för den gör fortfarande samma jobb
som på 1970-talet, säger Mats. Och för
den delen, tillägger han med ett leende,
tror jag inte det går heller, för det går inte
att ansluta en dator till systemet.
Evigt hållbara?
Reservdelar kan
naturligtvis vara
ganska svåra att få
tag på, men hittills
har företaget hittat rätt delar på Internet.
– Ta i trä, men vi har inte behövt göra
många reparationer, säger Mats. De senaste sex åren har robotarna till exempel bara
orsakat tre stopp.
Trots att robotarna körts nästan två miljoner cykler vardera är de fortfarande lät�ta att sköta. Mats behöver bara kontrollera dem då och då. Under tiden kan han
sköta annat.
– De är värda sin vikt i guld, säger han.
Men hur länge till kan robotarna egentligen hålla? På Magnussons är det ingen
som vet, men de tänker fortsätta tillverka
rörböjar på samma sätt i många år framöver.
”Vi behöver inte uppdatera programvaran
för robotarna gör samma jobb som
på 1970-talet”
han började som artonåring. Det är tufft för
axlarna att göra jobbet manuellt, och de
kvinnliga medarbetarna som skötte poleringen innan robotarna kom fick ofta skador med tiden.
Han uppskattar att en robot är omkring 25
till 30 procent mer produktiv än en människa.
– En erfaren person kan nog jobba lika
fort som roboten, berättar han, men robotarna tar inga raster.
På 1970- och 1980-talet var den internationella efterfrågan på Magnussons rörböjar stor. Då kördes alla fyra robotarna
varje dag, dygnet runt.
– Min pappa slutade jobbet vid fyra,
ABB:s cellindelade mellanspänningsställverk Safesix var en försäljningssuccé under 1980- och
1990-talet. Den 1 januari 2013 är
det tio år sedan produktionen av
ställverket upphörde. Det innebär att
det för många kunder är hög tid att
uppgradera Safesix-konceptet och
förlänga ställverkets livslängd.
– ABB:s produktlivscykel har fyra
olika faser – Active, Classic, Limited
och Obsolete. Genom att Safesix
nu går över till Obsolete vill vi få
igång en dialog med kunderna för
att säkra fortsatt tillgänglighet och
personsäkerhet, säger Nils-Göran
Tinglöw, produktspecialist inom
ABB:s enhet Kraftservice.
Alla Safesix-kunder erbjuds en
skräddarsydd revision av ställverket.
Vid behov kan ställverkets brytpoler renoveras. I erbjudandet ingår
även installation av helt ny brytare,
byte av reläskydd och installation av
ljusbågsvaktsystem.
Akut vård av
transformatorer
Transformatorer och reaktorer kan
gå sönder när man minst anar det.
Därför erbjuder ABB akut specialistvård vid ett eventuellt haveri.
ABB:s team gör besök på plats för
felsökning samtidigt som kemilaboratorium, serviceteam, tillgängliga
data i ABB:s arkiv samt kompetens
inom konstruktion och beräkning
samlas. Det minskar eventuella
konsekvenskostnader. Teamet ger
klara och tydliga rekommendationer
om åtgärder.
Journummer 021-32 50 00 (Uppge sökord: ”Akut specialistvård”).
www.abb.se/transformatorer
Kunden 1 | 12
19
Kundreportage
”Check!” Stefan Sjöstam, elingenjör vid SCA Packaging Obbola, och Patrik Lindström, siteansvarig för ABB vid fabriken, konstaterar att provdriften
av den nya barktrumman går som planerat.
Här är service A och O
SCA Obbola i Umeå köper många produkter från ABB.
Därför är närhet till service A och O för pappersbruket.
Text Claes Björnberg Foto Jan Lindmark
S
CA Packaging Obbola i Umeå har
investerat stort de senare åren.
Bland annat i en ny sodapanna,
som också förser anläggningen
med halva elbehovet, samt ny indunstning
och grönlutshantering.
Nyligen ersattes den uttjänta barktrumman. Projektet innebar fem veckors stopp
i flisningen. Därför började SCA redan i
våras med att bygga upp ett berg av flis
som en buffert. Vid själva bytet måste taket
nedmonteras. Nu står den 30 meter långa
barktrumman på nygjutna fundament och
sväljer hela lastbilslass timmer i en tugga.
20
Kunden 1 | 12
– ABB har stått för en lösning med programmering, konstruktion av el och instrumentering, ställverk, motorer och frekvensomriktare, berättar Stefan Sjöstam,
elingenjör vid SCA Packaging Obbola.
Åtta gamla motorer har ersatts av två
motorer på 400 kW vardera. De driver trumman, som ”flyter” på en 0,9 mm tunn vattenfilm i stället för på lager av fett.
Mer kapacitet med samma energi
Den nya barktrumman innebär en betydande kapacitetsökning med bibehållen
installerad effekt. För att kunna utnyttja
detta fullt ut kommer trumbytet att följas
av ännu ett steg, där hugg och sortering
också förnyas.
Att provdriften av barktrumman varit
så framgångsrik beror enligt Stefan Sjöstam på de programtester som genomförts vid ABB:s kontor i Umeå tillsammans med maskinleverantören och SCA:s
driftpersonal.
– I och med det slipper vi den långa
drifttagningstid som fanns förr. Det betyder pengar, säger Stefan Sjöstam.
En ledande roll i projektet har innehafts
av Patrik Lindström, som arbetar heltid
Kundreportage
Renseriets hjärta. Stefan Sjöstam och Patrik Lindström vid det ställverk som
ABB levererat.
Mycket flis. Stefan Sjöstam menar att simulering av den nya barktrumman i
ABB:s funktionstest har sparat stora pengar.
vid fabriken som siteansvarig från ABB. rade vid fabriken i Obbola allt sedan sluHans betydelse står klar vid guidningen tet av 1990-talet.
Vardagen för Patrik Lindström och hans
i den stora hallen. En finsk medarbetare
från Andritz, företaget som levererat trum- kollega innebär att hjälpa SCA:s underhåll
man, kommer fram för att på engelska att hålla koll på ställverk, styrsystem och
meddela nyckeltal för momentbegräns- andra installationer. De ska också kunna
bidra med olika former av problemlösning.
ning och ström.
– OK, one point two, säger
Patrik Lindström och antecknar.
”Närheten till service betyder en
När det är klart förklarar han
hel del för oss som använder
vilken uppgift han och hans
mycket ABB-grejor”
ABB-kollega har vid fabriken:
– Vi har dubbla roller. Dels
ska vi driva olika projekt, dels ska vi grep– Vanligt är att vi får frågor kring monpa ABB:s övriga leveranser och system.
tage och funktioner av ABB:s olika proLiksom alla andra projekt inom kon- dukter. Antingen kan vi svara direkt eller så
cernen granskas bytet av barktrumman för vi det vidare, säger Patrik Lindström.
De båda fungerar som en portal in till
utifrån SCA:s energisparprogram ESAVE.
Företaget passar även på att byta ut belys- ABB-koncernen, och detta är något som
ningen i hallen, för att på så sätt halvera Stefan Sjöstam värdesätter högt:
installerad effekt med samma ljusutbyte
– Om jag har problem, vill jag inte sitoch för en effektivare behovsstyrning. För ta i telefon och jaga folk. Det är otroligt
70 armaturer som tidigare lyst dygnet runt smidigt att ha en direktkanal till produktinnebär det också en slant.
chefer och andra nyckelpersoner på ABB.
Utöver totallösningar och ett underlättande av vardagen på SCA Packaging,
Två alltid på plats
ABB har ett omfattande ansvar via olika uppskattar Stefan Sjöstam också att ABB
serviceavtal hos SCA. Detta förklarar ock- har lokal närvaro genom kontoret i Umeå
så att ABB har haft två personer statione- 15 km från fabriken.
– I den bästa av världar kunde det finnas fler funktioner, till exempel kraftprodukter och ställverk, men närheten betyder mycket för oss som använder mycket
ABB-grejor.
Fakta
SCA
Med omkring 300 anställda är SCA Packaging
Obbola en av sju europeiska fabriker inom SCA
Containerboard. Det som grundades som ett
sågverk 1889 började tillverka kraftliner, yttersta
skiktet i wellpapp, 1975. Fabriken har en av
världens bredaste liner-maskiner.
ABB
Till nya barktrumman levererade ABB bland annat
programmering, el- och instrumentkonstruktion,
motorer och frekvensriktare. Effekten på de
två motorerna är på 400 kW vardera och det
maximala vridmomentet efter växellådan är
1 miljon Nm. Det motsvarar ett sammantaget
vridmoment i 3 000 bilmotorer.
Kunden 1 | 12
21
Kundreportage
Med hjälp av ett trådlöst nät kan
kraftverket övervakas överallt.
Det är ett stort steg framåt, menar
Assar Svensson (till vänster) och
Bengt Mårtensson, båda från
E.ON. I bakgrunden snurrar den
30 ton tunga axeln, som förbinder
turbinen med generatorn.
Uppgradering i rekordfart
Det var stor uppståndelse i Sollefteå i höstas när stadens vattenkraftverk
rekordsnabbt fick ett nytt styrsystem från ABB. När vatten tappades
ut ur dammluckorna undrade stadsborna vad som var på gång.
Text Mats Lundström Foto Pelle Kronestedt
I
Sollefteå kommun i Västernorrlands
inland finns 16 större kraftstationer som
producerar 15 procent av Sveriges vattenkraft. Ångermanälven rinner igenom
tätorten och mitt i staden ligger en av kraftstationerna, byggd 1965.
Få stationer i Sverige har en så intresserad publik, men så är den till hälften ägd
av Sollefteå kommun och därmed en viktig intäktskälla för kommunen.
Det är också en av orsakerna till den
rekordsnabba uppgraderingen av styrsystemet i verket.
– Vid uppgraderingen måste aggregaten stoppas. Vi ville helt enkelt inte spilla bort för mycket ren, förnybar energi via
dammluckorna vid bytet av styrsystem, förklarar Bengt Mårtensson, anläggningsansvarig på E.ON som äger den andra halvan av kraftverket.
22
Kunden 1 | 12
En vanlig höstdag med ovanligt välfyll- som i projektet ansvarat för utformningen av
da vattenmagasin strömmar mer än 750 funktioner och styrmöjligheter.
Men den viktigaste orsaken till uppgrakubikmeter vatten per sekund genom de
tre aggregaten med samlad effekt runt deringen är att den 15 år gamla kontroll60 MW. I fikarummet på stationen hörs utrustningen tjänat ut. Det började bli ont
ett konstant, dovt muller från de roteran- om reservdelar samtidigt som det blev allt
svårare att hantera den gamla utrustningen.
de turbinerna.
Kraftverkets produktion är styrd från E.ON:s
”Med ett nytt system kan vi vara
driftcentral i Sundsvall
proaktiva när det gäller övervakning,
och är direkt kopplad
reglering och förfinad aggregatstyrning”
till priserna på den nordiska elbörsen. Möjligheten att snabbt ställa om produktionen Från relä till 800xA
är en annan orsak till uppgradering av Under våren 2010 gjorde E.ON en detaljerad förstudie och efter upphandling fick
kontrollutrustningen.
– Svängningarna på elbörsen styr kraft- ABB uppdraget i slutet av året. Den gamstationen och vi måste kunna starta på minu- la, delvis reläbaserade utrustningen, byttes
ten för att hänga med i förändringarna, berät- mot ABB:s moderna 800xA system med
tar E.ON:s teknikansvarige Assar Svensson HPS800 och tillhörande Hydrobibliotek
som är anpassat för vattenkraftsindustrin.
ABB:s projektledare Anders Wiklander berättar om arbetet som normalt tar
flera veckor i anspråk per aggregat, men
som i Sollefteå genomfördes på bara tre
septemberveckor för de tre aggregaten.
– Tidsplanen för genomförandet innebar att först byttes styrningen i ett av
aggregaten vilket tog en vecka. Därefter
utvärderades bytet i en vecka. Sedan uppgraderades de två kvarvarande aggregaten på en enda vecka.
Programvaran för styrningen av aggregaten testades noggrant för att installationen skulle gå så smidigt som möjligt.
– Det var en utmaning, men genomförandet gick enligt plan. Vi har aldrig tidigare gjort ett byte så snabbt. Det kräver
omsorgsfulla förberedelser för att fungera.
Samtidigt med stoppen utfördes en rad
andra åtgärder, bland annat magnetisering av systemet i rotorn i aggregat 1 samt
införande av nya nivågivare och vibrationsgivare för lagren på alla aggregat.
Under hösten fortsätter ABB arbetet med
att ersätta den ”gamla” stationsdatorn med
ABB:s styrsystem 800xA. I stationsdatorn
implementeras bland annat en komplett
funktion för vattenstyrning samt lokalkraft
och övriga stationsfunktioner som styrning
av dammluckorna och reservdieseln.
– Med ett nytt system kan vi vara proaktiva när det gäller övervakning, reglering och förfinad aggregatstyrning, säger
Bengt Mårtensson och Assar Svensson
tillägger:
– Gränssnittet med trendkurvor och
färgsystem för övervakning av aggregaten är mycket bättre. Vi har fått fler funktioner och större möjligheter att styra på
distans. Tidigare hade vi flera delsystem
vilket var krångligt. Nu är systemadministrationen klart enklare och tydligare.
Säkerhetssystem för sjöfart
Ett modernt dödmansgrepp eller en avancerad
väckarklocka. Bådadera passar in på SEAB
Marines säkerhetssystem för sjöfart.
Text Thomas Östberg Foto Anna Rehnberg
F
örr var det vanligt att styrman nattetid höll en skiftnyckel i handen under
nattpassen. När han somnade gled
oftast verktyget ur hans grepp och
dunsen i golvet väckte honom. Men nu är
det modernare utrustning som gäller.
Med start 1 juli 2011 började den internationella sjöfartsorganisationen IMO successivt införa nya krav på att alla fartyg
över 150 grosston och uppåt ska ha ett
BNWAS, Bridge Navigational Watch Alarm
System. Reglerna ska vara helt införda 1
juli 2014. Motivet är att försöka minska
antalet allvarliga olyckor till sjöss.
Ett av systemen på marknaden kommer från SEAB Marine AB.
Enligt regelverket ska den som står
på bryggan regelbundet skicka en signal som visar att allt är okej. Tidsintervallet mellan signalerna får variera mellan tre
och tolv minuter.
I SEAB:s Marines system måste vakthavande styrman kvittera på en återställningsknapp en gång per tidsintervall. Vid
utebliven aktivitet förvarnar en summer.
– I nästa steg går larmet vidare enligt en
förvald larmkedja, förklarar SEAB:s vd och
delägare Gunnar Hindrum. Om styrmannen
står på bryggan kan larmet exempelvis först
gå till andrestyrman eller kapten. Därefter larmas hela besättningen.
Larmar om mycket
Men SEAB:s lösning fungerar också som
ett larm som kan användas om vakthavande styrman blir akut sjuk. Dessutom kan
navigationsutrustning som till exempelvis
radar och ekolod kopplas till larmsystemet.
– Det är som en avancerad väckarklocka
där PLC:n gör jobbet med hjälp av den
mjukvara vi har utvecklat, säger produktutvecklaren och delägaren Lennart Jansson.
Och att de två kompanjonerna tror på sin
produkt råder det ingen tvekan om.
– Utan att ta i för mycket vill vi nog säga
att vi säljer världens modernaste utrustning.
Touchskärm, till exempel, är det inte många
andra som erbjuder, säger Gunnar Hindrum.
Gunnar Hindrum och
Lennart Jansson blickar
mot framtidsmarknaden
– ut mot havet.Utrustningen de visar upp är ett
demoexemplar och har
därför packats i en väska.
Fakta
E.ON
har vattenkraftsproduktion vid 76 hel- eller
delägda kraftstationer från Lycksele i norr till
Kristianstad i söder. Stationerna har en samlad
effekt på cirka 1 700 MW och producerar
normalt cirka 8 TWh per år. E.ON Vattenkraft
har 125 anställda med huvudkontor i Sundsvall.
ABB
Detta har ABB levererat:
Uppgradering av 3 aggregat samt 1 ny
stationsdator
Trådlöst nätverk
Ombyggnad dieselgenerator
Ombyggnad lucka
Magnetisering
Fakta
SEAB Marine
är ett teknikföretag med kontor i Billdal söder
om Göteborg. Företagets alarmsystem BNWAS
är godkänt av Det Norske Veritas.
ABB
levererar följande delar till produktionen av
SEAB:s BNWAS:
PLC
Pekskärm
Tryckknappar
Redundansmodul
Kunden 1 | 12
23
Kundreportage
Jörgen Karlsson från ABB (till vänster) och systemingenjör
Thomas Elfving vid processutrustning på Akzo Nobel.
Miljön är explosiv och brandfarlig och därför säkerhetsklassad.
Bättre kontroll
på Akzo Nobel
Bättre översikt, tydligare information och frigjord tid
för operatörerna. Det har Akzo Nobel i Örnsköldsvik
uppnått efter att ha installerat ett utökat kontrollrum
med hjälp av ABB.
Text Mats Lundström Foto Pelle Kronestedt
24
Kunden 1 | 12
Kundreportage
A
kzo Nobel producerar varje år
16/9. Över tre hundra bilder har gjorts om,
tusentals ton av ett cellulosasäger systemingenjör Thomas Elfving.
baserat vitt pulver med mycket
Tack vare EOW-x kan även delar av
speciella egenskaper. Produkten
produktionen automatiserats. Till exempel
heter Bermocoll och används främst som
sköts utkörningen av återvunna gaser från
konsistensgivare i vattenbaserad målarprocessen utan operatörens medverkan.
färg samt i byggprodukter såsom spackDet frigör värdefull tid för operatören att
el och kakelfix.
göra viktigare saker under sin arbetstid.
Processen är komplex för att få fram rätt
– Det ger större möjlighet till proaktiviegenskaper såsom förtjockning, vattenretet. Det har också blivit en tydligare larmtention och vidhäftning på slutprodukten.
prioritet. Istället för att reagera på larm
Det krävs en mängd steg innan det vita
kan operatören nu möta larmsituationer
pulvret är färdigt att paketeras och exporinnan de uppstår, förklarar Thomas Elfving och får medhåll av Robert Lundwall:
teras. Hela 97 procent går på export och
– Operatörerna tycker att informatioBermocoll är efterfrågat i hela världen.
nen är tydligare och att skärmarna ger
– Vi säljer allt och produktionen har
en bra översikt, säger han.
ökat konstant med undantag av finanskrisen 2008. I år (2011) producerades
ABB:s Jörgen Karlsson säger att
27 000 ton av cirka hundra olika kvalitéer
många processindustrier skulle ha nytta
och blandningar, berättar Robert Lundwall
av bättre kontrollutrustning:
som är teknikchef på Akzo Nobel Functio– System 800xA med EOW-x sätter
nal Chemicals i Domsjö utanför Örnsköldsvik.
”Operatörerna tycker att
Tillverkningen av cellulosaderivatet sker satsvis i informationen är tydligare och
reaktorer där cellulosan rea- att skärmarna ger en bra översikt”
gerar med etylenoxid, etylklorid och metylklorid.
För att ha uppsikt över tillverkningslinoperatören i fokus genom en kombinajerna finns reaktoroperatörer som ska vara
tion av ergonomi, processöversikt och
”dirigenterna” i skiftlagets arbete.
tillgång till information. Jag är övertygad
– Här fanns det tidigare problem. Det
om att det ger såväl ökad produktivitet
som ökad anläggningssäkerhet vilket
var för många larm och reaktoroperatöAkzo Nobel redan har kunnat konstatera.
rerna fick sitta och trycka på en mängd
knappar för att få tyst på systemet, förklarar Robert Lundwall.
Detta är inte unikt för Akzo Nobel utan
snarare ett generellt problem för operatörer
inom processindustrin. De ska helt enkelt
ha koll på för många saker.
Projektet på Akzo Nobel initierades
bland annat för att komma till rätta med
onödiga störningar som låste reaktoroperatörerna vid sin plats. Processingenjör, operatör, systemingenjör och ABB involverades
för att effektivisera tillverkningsprocessen.
Det har bland annat inneburit en invesAkzo Nobel
är ett ledande industriföretag i världen med
tering i den 800 xA-baserade kontrollrumssextio tusen anställda. Produkterna består av
utrustningen EOW-x (Extended Operator
ett brett utbud av färger och specialkemikalier.
Workplace). De tre 52 tum stora operatörsPå Akzo Nobel Functional Chemicals AB i
skärmarna, och sex mindre skärmar, ger
Örnsköldsvik arbetar 125 personer. Fabriken
ligger i Domsjö industriområde där det också
en mycket bättre summering av procesligger en rad andra fabriker. Verksamheterna
sen för en bättre kvalitetsstyrning.
är integrerade där vatten, ånga och biorening
Reaktoroperatören har fått översiktsbildelas mellan de olika fabrikerna.
der istället för stora mängder med detaljABB
levererade en komplett kontrollrumslösning
bilder på varje del i processen. Dessutom
EOW-x samt tjänster för kontrollrumslayout
kan operatören styra objekt på alla dessa
för att finna bästa placeringen, montage av
skärmar från ett och samma tangentbord.
EOW-x, driftsättning, utbildning och stöttning
– Det var ett styvt arbete att konvertera
i framtagande av översiktsbilder med smarta
presentationselement.
alla gamla bilder till det nya bildformatet
Fakta
Produktnytt
Nytt Prova-på-paket
ABB erbjuder Prova-på-paket med
motor, frekvensomriktare och PLCsystem särskilt anpassat för applikationer inom maskin- och industritillämpningar. Paketet innehåller
motor M3AA71, 0,37 kW, lämpad för
varvtalsreglering, frekvensomriktare
ACS355 med fältbussmodul, PLCenheten AC500eCo och mjukvara
Control Builder för PLC-programmering.
Prova-på-paketet inklusive dokumentation kostar 5 000 kronor exklusive moms och frakt. Erbjudandet
gäller till den 31 december 2012.
www.abb.se/plc
Effektbrytare med
inbyggd energimätning
Den nya isolerkapslade effektbrytaren Tmax XT4 kan kombineras med
det uppdaterade elektroniska skyddet Ekip E-LSIG och erbjuder då en
kompakt lösning för övervakning av
energianvändning, nätkvalitet och
underhåll. Den är lämpad för användning inom allt från smarta elnät
till tung industri.
Lösningen ger fördjupad information om den elektriska anläggningens tillstånd. Det medför att
driftskostnader kan hållas låga,
effektiviteten kan öka och miljöpåverkan minskas. Dessutom förenklar
lösningen konstruktion och installation, och underlättar förebyggande
och planerat underhåll.
Ny belyst tryckknapp
ABB:s sortiment av signal- och
manöverapparater har utökats med
en ny, belyst tryckknapp i Compactserien. Tryckknappen har metallhylsa eller plasthylsa och finns med
grön, gul eller röd LED-belysning, för
24, 110-130 och 220-230 V AC/DC.
Compactserien har samtliga funktioner inbyggda i en enda enhet och
hela serien är godkänd enligt IP67.
Kunden 1 | 12
25
Kundreportage
Tryggt när åskan går
Vid Outokumpu Stainless i Torshälla har två linjer vid valsverket
moderniserats för säkrare och mer energieffektiv produktion.
Nu är inte heller åskväder ett hot.
Text Stina Elg Foto Jonas Billberg
O
utokumpu Stainless i Nyby, Torshälla, kallas i folkmun kort och
gott för ”Nyby”. Det är en historisk fabriksmiljö där man tillverkar rostfri plåt i specialkvaliteter som bland
annat används i värmeväxlare, köksinredning
och ventilation.
Valsverkets utrustning är känslig för
spänningsvariationer. En åskrik sommar
förlorar Outokumpu 4-12 miljoner, enligt
Annika Agneson som är elchef vid Outo26
Kunden 1 | 12
kumpu Stainless Nyby, och då är inte förstört material medräknat. Att likströmsmotorerna vid de aktuella linjerna hade 20 år
på nacken förenklade beslutet att byta till
växelströmsdrift.
– Det ger oss enklare underhåll eftersom strömriktarna var föråldrade. Det fanns
inte längre reservdelar. Nu får vi inte längre ont i magen när det åskar, säger Annika
Agneson som samordnar elunderhållet och
ansvarar för avdelningens 18 anställda.
Hon visar runt i fabrikslokalerna och
berättar att man nu har installerat nytt styrsystem, nytt drivsystem och nya motorer
på uppklippningslinjen, U1:an. Även betnings- och inglödningslinjen, Linje 60, har
fått nya motorer och drivsystem.
De nya växelströmsmotorerna är utformade med exakt samma axelhöjd som de
gamla. Trots att likströmsmotorer ofta är
mer kompakta passade de nya med samma inbyggnadsmått, vilket var en förutsätt-
– Jag tycker att det är bra att de
har kommunicerat direkt med
oss operatörer i utformningen av
den nya operatörsplatsen, säger
Markku Mäki, operatör vid U1:an.
Från vänster: John Lindberg, Björn
Steinarson, Annika Agneson och
Markku Mäki.
Hans uppgift är att programmera och des samtidigt stod hela Linje 60 still, det
ta i drift, medan kollegan Björn Steinarson gick inte att testköra sektion för sektion.
utvecklar process- och automationslösNytt på U1:an är att man öppnat en
ningar och har utvecklat saxstyrningen på möjlighet att utveckla linjen. Nu kan Outouppklippningslinjen. Där har ABB gjort en kumpu göra förbättringar i programmet,
helt ny principlösning särskilt framtagen för berättar John Lindberg och säger att det
Outokumpu Stainless. Saxen klipper 400- nu levereras en datalogg som visar exakt
8000 millimeter och styrs med en preci- vad som hänt. Man kan se intermittenta fel
sion på 0,3 millisekunder. Den går konti- och Nyby kan ta ut loggen och analysera
nuerligt, men anpassar sig i hastighet för den på egen hand, eller ta hjälp av ABB.
att klippa exakt.
– Det är en av våra
”Valsverket är känsligt för spänningsstyrkor, att vi har så
fin precision och variationer. En åskrik sommar förlorar
noggrannhet. Plåtar- Outokumpu 4-12 miljoner”
na måste vara exakt
– Under sommarens omställningar arbeplana. Plattvärmeväxlare och katoder är
beroende av att de passar precis i kas- tade 150-200 personer i produktionen. Vi
visade respekt för varandra, hade säkersetten, säger Annika Agneson.
hetsmöten för att arbetet skulle löpa smidigt och tryggt. Och från vår sida hade vi
Nya motorer och system
Till U1:an har ABB levererat nya AC-moto- gjort riskanalyser. Vi har livsfarliga syror här
rer, enkla och robusta, samt drivsystem för och heta arbeten, och jag hade ansvaret,
att mata och styra motorerna. Styrsystem säger Annika Agneson.
800xA har ersatt det gamla MP200.
– Projekten har kunnat avslutas på ett
John Lindberg från ABB:s serviceenhet bra sätt, alla skift som har kört har skrivit
förklarar att man har kunnat göra en auto- ner synpunkter som vi har åtgärdat vartmatöversättning från det tidigare styrsys- efter, berättar John Lindberg som tycker
temet. Nu ryms allt i en PLC med helt nya att det var positivt att driftpersonalen har
möjligheter till spårbarhet. Samtidigt byt- varit aktiva i projektet och Annika Agnete man ut det gamla operatörsgränssnit- son instämmer:
tet och byggde upp en ny operatörsplats.
– Det är stor skillnad. Vi har färre oplaTidigare hade U1:an även drivsystem nerade stopp och det är dessutom en
av olika fabrikat och årgångar. Kommuni- kompetensfråga. Vi försöker byta till växkationen skedde via signalkabel. Det var elströmsdrift överallt. När de äldre går
även två separata operatörssystem för sax- i pension finns det ingen som kan sköen respektive linjen. Efter uppgraderingen ta likströmsmotorerna och dess drivsysär alla styr- och drivsystem gemensamma. tem. Drivsystemet utgick ur ABB:s sorti– Efter två månaders utvecklingsarbete ment 1993.
kunde vi verifiera klipptoleransen genom
simulering i vårt provrum, säger Björn Steinarson och berättar att Nybys operatörer
besökt ABB i Västerås, där en stor del av
drifttagning och test skedde i labbet och
Outokumpu Stainless, Nyby
i provrummet innan leverans.
är en av världens ledande leverantörer av
– Det var en teknisk omvälvning att gå
rostfritt stål. Outokumpu Stainless Nyby
i Torshälla tillverkar rostfria band och
från två system till ett i U1:an, men det
plåtprodukter som bland annat används i
gick långt över förväntan, säger Annika
köksmiljöer och ventilationssystem.
Agneson.
Fakta
ning för installationen. Det hade varit omöjligt att bygga om fundamenten i fabriken.
Om motorer helst ska vara moderna,
kan det motsatta vara en fördel när det
gäller arbetsledning. ABB:s projektledare
för installationerna, Per-Olov Gelin, berättar
att han varit anställd på ABB sedan 1973.
– 1973, då jag föddes, skrattar Thomas Karlsson som är systemingenjör
och tekniskt sammanhållande för Linje
60-projektet.
Koordinerat arbete
I Linje 60 blev utmaningen att koordinera allt arbete och alla inblandade. Linjen
är gammal och ombyggd i generationer.
När 13 maskiner installerades och testa-
ABB
I leveransen från ABB ingår:
ACS800 drivsystem och växelströmsmotorer.
System 800xA för styrning av
uppklippningslinjen, inklusive ny saxstyrning.
System 800xA kontroll - och operatörsinterface
för betnings- och inglödningslinjen, samt
drivsystem och motorer till densamma.
Kunden 1 | 12
27
Kundreportage
Skarpt läge för elever
Uppdrag: fixa den mekaniska pressen innan verkstadsföretaget
GLH fått slut på lagret. För Andreas och Mattias gav gymnasiepraktiken en god inblick i programmering – i skarpt läge.
Text Claes Björnberg Foto Jan Lindmark
I
centrum av historien står ”Ursvikar’n”.
Namnet skvallrar om ursprunget för denna maskin, konstruerad 1990, som gör
tjänst hos företaget GLH Byggdetaljer i
Holmsund, strax utanför Umeå.
Vd Lars Lindgren beskriver den som
ett hemmabygge från Ursviken i Skellefteå. Maskinen har modifierats genom åren
för att kunna pressa och stansa de unika
profilerna som är en del av sortimentet.
Men en dag i början av året stannade
just den här delen av produktionen.
– Maskinens databas havererade och
28
Kunden 1 | 12
vi fick inte fram en siffra, berättar Lars
Lindgren.
Leverantörens löfte om backup och
papper på allt kunde inte infrias. GLH lyckades dock tack vare personliga kontakter
att ”trampa på rätt pedal”, vilket innebar
att anlita ABB.
– Egentligen låg uppdraget utanför
ABB:s verksamhet, så i stället tog de ut två
duktiga elever vid Dragonskolan i Umeå,
som tidigare gjort praktik vid ABB, säger
Lars Lindgren.
Här träder de verkliga huvudrollsinne-
Kundreportage
Fakta
GLH
Företaget, som ursprungligen hette
Grundläggare Lindgren i Holmsund, har sedan
1984 verkat i Holmsund, 15 km utanför Umeå.
Företaget tillverkar och utvecklar produkter
inom betong och armering till kunder i Sverige,
Norge och Finland.
ABB
Projektet omfattade leverans av ett
programmerbart styrsystem, PLC, med
beteckningen AC500, två frekvensomriktare
ACS355 och programmering.
Detalj av slutprodukten, en förtagningslist,
vilket är ett hjälpmedel vid gjutning av
betongväggar.
Nöjd chef. Lars Lindgren, vd för
GLH, visar Mattias Hallén och
Andreas Resoluth, elever vid
Elprogrammet, slutprodukten efter
deras programmering av en PLC för
en av företagets maskiner.
havarna in: Mattias Hallén och Andreas
Resoluth, två 18-åringar som läser Elprogrammet, inriktning automation. De fick i
uppdrag att uppgradera hela automationssystemet som skulle ersätta den havererade datorn.
– Det första vi gjorde var att besöka
GLH och notera alla funktioner som önskades. Det mesta av arbetet, alltså programmeringen, gjorde vi sedan hos ABB,
säger Mattias Hallén.
Lars Lindgren är mycket nöjd med det
upplägget.
– Det var helt suveränt, eftersom det
inte finns plats här på vårt kontor.
Projektet omfattade bland annat också
ett helt nytt operatörsgränssnitt. Den horisontella panelen på ”Ursvikar’n” plockades
bort och ersattes av den bildskärm med
det gränssnitt som utformades av Andreas och Mattias.
Bättre än skolbänken
Uppdraget gjorde att de fem praktikveckorna i själva verket blev till månader. Killarnas lärare hade överseende med en del
missade lektioner (som tagits igen efteråt).
Huvudsaken var att leverera ett resultat –
och detta gjordes ”just in time”.
– Vi fick i gång maskinen med det nya
systemet precis den dag som lagret tog
slut. Snacka om tajming. Maskinen har
fått fler funktioner, så att vi till exempel
kan göra fler hål i plåtarna, säger Lars
Lindgren.
Att jobba under tidspress och undvika att produktionen vid GLH sinkades var
inget problem för de båda praktikanterna.
– Nej, inte när vi hade ett sådant bra
stöd av ABB. Om man körde fast, fick
man alltid hjälp, säger Mattias.
Fler fick mersmak
De båda praktikanterna menar att praktiken gav en snabbare inlärning än vad
som är möjligt vid skolbänken.
– När vi kom tillbaka till skolan kunde
vi klart mer än klasskompisarna om programmering. Och det var verkligen kul att
få jobba med en riktig maskin i stället för
att sitta och få två lampor att blinka i takt,
säger Andreas Resoluth, som liksom Mat-
tias Hallén hoppas på jobb vid ABB efter
utbildningen. Uppdraget var ett ovanligt
projekt för ABB:s del. Dels var GLH inte
en befintlig kund, dels är normalfallet ett
betydligt större projekt än så här.
– Historiskt har vi jobbat med stora system, men vi såg en möjlighet att automatisera med hjälp av en AC500. Det är en
liten PLC som har funnits i några år, men
detta var den första affär som baserats på
den, säger Jonas Häggström, teknikchef
för styrsystem vid ABB i Umeå.
Syftet var definitivt inte ekonomiskt.
I stället var detta en chans att pröva två
lovande elever.
– Det var en större utmaning än vanligt
vid praktik, där det ofta är svårt att erbjuda tillräckligt intressanta uppgifter. Samtidigt trodde vi att de skulle fixa det här.
– Egentligen borde vi göra det här fler
gånger och även jobba mer organiserat
med skolorna. Vi behöver fler talanger på
marknaden eftersom vi växer så att det
knakar i Norrland i takt med satsningar inom bland annat gruvindustrin, säger
Jonas Häggström.
Kunden 1 | 12
29
Kundreportage
Mikael Gästrin, Calix, (till vänster)
och Robert Wiik från MarinSystem,
ombord på en Aquador 28 DC som
har ett Calix landströmssystem
installerat.
Tufft båtliv för elsystem
Elsystem i fritidsbåtar ska tåla en tuff miljö med fukt och ojämn
belastning. Design och kvalité gör att Marinsystem i Täby framgångsrikt säljer Calix sortiment av el- och landströmssystem.
Text Mats Lundström Foto Magnus Glans
V
äxande krav på bekvämlighet
i moderna fritidsbåtar gör att
behovet av elenergi har ökat på
senare år. Nya motorbåtar i storlekarna 25-45 fot har i dag mängder av
extrautrustning, allt från eldriven bogpropeller och ankarsystem till varmvattenberedare och mikrovågsugn. Vid hamn ska
det därför gå lätt att ställa om elsystemet
för landström.
30
Kunden 1 | 12
– Systemen har blivit allt mer avancerade och behovet av säkerhet och tillförlitlighet är därför större än någonsin, säger
Robert Wiik, vd på MarinSystem över en
kopp kaffe en solig höstdag i september
tillsammans med Mikael Gästrin från Calix
och Johan Eklund från ABB.
Det råder full aktivitet vid Viggbyholms
båtklubb i Täby utanför Stockholm. Vid
bryggorna ligger många stora motorbåtar.
Här finns också flera återförsäljare av fritidsbåtar samt MarinSystem.
Robert Wiik berättar om bakgrunden;
– För några år sedan sökte vi en leverantör av system för landströmsanslutning
(230V, 16A), med hög kravspecifikation,
och fastnade för Calix produkter.
Calix säljer bland mycket annat (se faktaruta) moduluppbyggda plug’n play-system av olika storlekar för just fritidsbåtar.
Kundreportage
Produktnytt
Fakta
Calix AB
är ett privatägt helsvenskt bolag som levererar
innovativa systemlösningar inom förvärmning för
drivaggregat, kupé och batteripack till fordon.
I produktportföljen ingår även batteriladdare,
fjärrkontroller och högspänningskablage
för fordon och fritidsbåtar. Calix har varit
verksamt sedan 1950-talet och har de främsta
fordonstillverkare i världen som sina kunder.
Bolaget är sedan länge ackrediterat enligt
ledande kvalitetsstandarder såsom ISO, Q1 och
TS. Utveckling och produktion sker i bolagets
anläggning i Eskilstuna.
MarinSystem
är sedan 1989 ett grossistföretag i marinbranschen
och verksamt i Sverige och Finland. Företaget
är återförsäljare till en rad varumärken och bland
kunderna finns några av de största båtbyggarna i
Norden. Bland produkterna kan nämnas, förutom
el- och landströmssystem från Calix, ankarspel,
bogpropellrar, trimplan, reglage, styrsystem, pumpar
och toaletter.
ABB
levererar i dag till Calix: dvärgbrytare,
jordfelsbrytare, tidreläer, normapparater,
signallampor och kapslingar.
Några exempel är robusta isolationstransformatorer för skydd mot galvanisk korrosion, invertrar och batteriladdare samt en
flexibel elcentral som kan växla automatiskt
mellan landström och båtens egna system,
oftast 12V eller 24V.
– Plug’n play gör att det inte behövs en
behörig elektriker. Båtbyggare, till och med
privapersoner, kan enkelt installera systemet. De olika modulerna kan, via skarvkablar med minikontakter, varieras allt efter
behov. Kontakterna är lätta att plugga in,
berättar Mikael Gästrin på Calix som byggt
systemet tillsammans med MarinSystem.
I fritidsbåtbranschen är säkerhet, funktionalitet och tillförlitlighet viktigt, men det är
också design. Det ska helt enkelt se snyggt
ut, fortsätter Mikael Gästrin:
– Med tanke på det har vi tagit fram
paneler för elcentral och vägguttag för
infällning. Alla delar i systemet uppfyller
standarder som krävs, exempelvis kapslingsklass IP67, det vill säga att kablar och
kontakter tål vatten.
För att kunna hålla hög kvalité köper
Calix lågspänningsprodukter från ABB,
Nya paneler med tydliga gränssnitt.
Fler operatörspaneler
ABB:s Johan Eklund är ansvarig
för försäljningen till Calix.
allt från delar av elcentralerna till uttag och
säkerhetslås.
– Calix vände sig till oss då de sökte efter
en helhetslösning till sin innovativa teknik
för sitt marina el- och landströmssystem,
säger Johan Eklund på ABB. Vi har hjälpt
Calix med att rekommendera rätt produkter för sin miljö samt göra den konkurrenskraftig på en ny marknad. Calix har varit en
bra samarbetspartner och även kommit
med bra förslag på nya produkter till ABB.
MarinSystem har stigande försäljningssiffror för Calix produkter. Förklaringen är
uppenbar:
– Sen vi började sälja systemen har vi
inte haft en enda reklamation. Det är kvalité
som kunderna vill ha, säger Robert Wiik.
ABB:s serie operatörspaneler för PLCsystem utvidgas med nya panelserien
CP600 i storlek upp till 15 tum, som
komplement till CP400-sortimentet i
storlekar upp till 10,4 tum.
Operatörspanelerna har en enkel
men omfattande funktionalitet. Med
en knapptryckning kommer användaren åt omfattande driftinformation
från sitt styrsystem och kan snabbt
ingripa manuellt för att stoppa eller
modifiera processen.
Nya CP600 erbjuder nya designmöjligheter, antingen med
utvecklingsmjukvaran Panel Builder
PB600, eller via panelversion med
integrerad webbläsare.
Ny AF-kontaktor
med 500 V-spole
ABB har under många år använt
teknik med multispole i sina större
kontaktorer.
Nu lanseras AF09 – AF38 som
gör nya AF-kontaktorserien komplett. Två fysiska storlekar i 45 cm
bredd som täcker motordrifter (AC3) från 4 till 18,5 kW vid 400 V och
resistiva laster (AC-1) upp till 50 A.
AF-tekniken ger en rad fördelar
då den med en multispole ger möjlighet att manövrera kontaktorn
med både växelström och likström.
Den klarar instabila nät och spänningsdippar, har inbyggt störningsskydd och lägre effektförbrukning
jämfört med konventionella spolar.
Spolområdet är väsentligt större,
där fyra spolkoder täcker alla spolspänningar från 24 V till 500 V
AC/DC.
Kunden 1 | 12
31
Kändisen
Kai Piippo mitt i ett
projekt som han arbetat
med, ljussättningen av
Norrmalmstorg i Stockholm.
32
Kunden 1 | 12
Kändisen
Ljus framtid stavas LED
Energieffektivitet är inte bara betydelsefullt för industrin.
Det är en fråga för hela samhället. En som funderar
mycket på det är ljusdesignern Kai Piippo.
Text Mats Lundström Foto Magnus Glans
D
et kan inte undgå någon att synen
på ljus håller på att förändras
både till funktion och när det gäller den rent estetiska upplevelsen. Se hur broar belyses utmed nybyggda
delar av E4:an eller på de energieffektiva utsmyckningarna av industriområden,
exempelvis de gigantiska skorstenarna
på aluminiumsmältverket Kubal i Sundsvall som skimrar i olika färger i mörkret.
Ett annat exempel är den stora kranen på det gamla varvsområdet Eriksberg i Göteborg, ett projekt som Kai Piippo varit en del av:
– Eriksbergskranen var tidigare upplyst med 20 000 W, men med modernare
LED-belysning är förbrukningen nere i en
tiondel samtidigt som den visuella upplevelsen har förstärkts.
Kai Piippo menar att framtidens ljus
stavas LED (Light Emitting Diode), det vill
säga lysdioder eller – egentligen – lysande halvledare.
Blå-röd-grön blir vit
Den som är tillräckligt gammal minns
säkert de första röda dioderna som fanns
på 1970-talet i tidiga generationer av digitalklockor. För att i dag få fram det vita ljuset i en LED-lampa kombineras blå, gröna och röda dioder så nära varandra att
ljuset uppfattas som vitt.
– LED är ett paradigmskifte, lika stort
som när lysrören kom på 1940-talet. Redan
2020 kommer de flesta lampor att vara
LED, slår Kai Piippo fast.
Det kan vara svårt att tänka sig för den
som sett dagspriserna på LED-ljus där en
enda lampa kan kosta hundratals kronor,
men precis som med halvledare i datorer
kommer priserna att sjunka dramatiskt.
Det beror inte minst på att både EU och
USA håller på att fasa ut den gamla glödlampan med en tuff lagstiftning.
I dagsläget finns också andra problem
med LED. Precis som med gamla lysrör är
färgåtergivningen inte den bästa. Den traditionella glödlampan är fortfarande oöverträffad när de rätta färgerna ska visas.
– Jag är övertygad om att den undermåliga färgåtergivningen är ett övergående problem. Fördelarna med LED är så
uppenbara. Jämfört med dagens energilampor innehåller LED inte kvicksilver och
de är mer energieffektiva än någon annan
ljuskälla, säger Kai Piippo.
Men det finns fler faktorer för energieffektiv ljussättning. Mycket viktigt är en
intelligent styrning med hjälp av exempelvis KNX.
ellt förhållande till ljus med de stora skillnaderna mellan årstiderna. Betydelsen av
det har blivit ännu tydligare sedan forskare för tio år sedan upptäckte att det
finns en tredje ljusreceptor i ögats näthinna, vid sidan av stavar och tappar, som
enbart känner av blått ljus. Den nyupptäckta receptorn reglerar nivån av melatonin som hjälper oss att veta om det är
dag eller inte.
Det är något som nordbor måste förhålla sig till. Hur vi mår av modernt elljus
på arbetsplatser och i hemmen är en viktig fråga som måste ställas, menar Kai
Piippo och tillägger:
– Vi gillar varmt ljus i Norden
”LED innehåller inte kvicksilver
men forskarna har visat att blått,
och är mer energieffektiva”
kallt ljus ger större påverkan på
våra hormoner. Blått ljus påverkar oss därför mer positivt. Tänk på det
– Oslo är en av de städer som kommit
längst. Där byttes 10 000 ljuspunkter ut till
under den mörka årstiden.
energieffektiva alternativ och de sköts via
en smart styrning. Det har gett en energibesparing på 60 procent.
Spännande ljusdesign
Det är kombinationen av miljö, ekonomi
och social påverkan som gör ljusdesign så
intressant. Kai Piippo ger fler exempel på
hur stämningar kan lockas fram med intelligent styrning av ljus i offentlig miljö, bland
annat från den årliga Alingsås ljusfestival där
spännande experiment i offentligt ljus visas
upp. Tolv år efter att Lights in Alingsås startades är den i dag en väletablerad institution.
– KNX och smart styrning kan skapa
livsförhöjande effekter beroende på vilka stämningar man lockar fram vid olika
tider, tidig kväll, sen kväll och natt. Det är
just detta som gör ljusdesignyrket intressant och att behovet av våra tjänster ökar.
En annan faktor Kai Piippo betonar, när
det gäller offentligt ljus samt belysning på
arbetsplatser och i hemmen, är just valet
av färgton.
– Här i Norden har vi ett mycket speci-
Fakta
Kai Piippo
har intresserat sig för ljus i offentliga miljöer
sedan i början av 1990-talet och driver
företaget Ljusarkitektur i Stockholm. Han har
varit med om att utveckla ljusdesignyrket i
Sverige. Exempel på projekt som Ljusarkitektur
genomfört finns på varuhuset PUB och
Norrmalmstorg i Stockholm, ishotellet i
Jukkasjärvi, Solna Business Park och det
pågående projektet att ljussätta en längre
skidbacke i Åre.
Kunden 1 | 12
33
Modulbyggda stationskoncept. Skalskyddade
transformatorstationer med högre driftsäkerhet.
ABB erbjuder ett flertal modulbyggda och skalskyddade inomhuslösningar med
kompakt utförande som passar lika bra vid förnyelse av region- och lokalnät som
vid anslutning av förnybar energiproduktion såsom vindkraft. Våra stationskoncept
ger dig många fördelar i en och samma lösning jämfört med traditionella utomhusstationer. De miljövänliga inomhuslösningarna ger ökad tillgänglighet, tar mindre plats
samt ger lägre underhållskostnader. De ger också ökad personsäkerhet och kräver
mindre underhåll vilket i sin tur betyder lägre livscykelkostnader. Våra stationskoncept
tryggar kraftdistributionen och smälter samtidigt på ett naturligt sätt in i stadsmiljö
lika väl som bland åkrar och ängar, skogar och fjäll. Läs mer på www.abb.se/energi
Kundreportage
Fakta
Skövde kommun
har ett tjugotal grundskolor. På varje skola
byggs två toaletter om till trivseltoaletter.
Elinstallation och automationsinstallation utförs
av Nea Installation AB, lokalkontoret i Skövde.
ABB
Till Skövdeskolornas trivseltoaletter har ABB
levererat infällbara, digitala radioapparater och
högtalare Busch-Jaeger, design Impressivo.
Åttaåriga Cecilia Larsson tvättar händerna till musik på trivseltoaletten vid Norrmalmsskolan i Skövde.
Ökad trivsel med radioskval
Många elever undviker skoltoaletterna. Skövde kommun
tog tag i problemet och byggde trivseltoaletter med infällda
Busch-Jaeger radioapparater från ABB.
Text Marianne Lindeborg Foto Rune Larsson/Skaraborgs Allehanda
F
ör några år sedan uppdagades
det att många elever på svenska grundskolor inte ville använda
skolans toaletter. De skolkade och
gick hem, lät bli att dricka vatten vid lunchen eller höll igen. Ingetdera särskilt bra
för vare sig hälsa eller skolarbete.
Mats Karlsson, fastighetsingenjör på
Skövde kommuns Tekniska förvaltning,
tyckte det lät bedrövligt.
– Vi intervjuade en del av kommunens
elever om problemet, säger han. De berättade att de inte tyckte toaletterna var fräscha och de ville inte att det skulle höras
eller synas att man var där.
Mats Karlsson tog fram ett förslag till ”trivseltoaletter”, två på varje skola, och fick okej
från skolförvaltningen på Skövde kommun.
– För att få det fräschare lät vi måla om,
byta porslin om det behövdes och montera nya, snygga pappershållare.
Nea Installation i Skövde som svarade för elinstallationen gav toaletten rörelsestyrning av belysningen och till dörrens
lås kopplades en röd lampa på utsidan
av toaletten.
– Därmed lyste det rött på långt håll
om det var upptaget. Ingen behövde gå
nära, säger Mats Karlsson.
Skvalmusik
Men så var det ljudet.
– Eleverna ville ju inte att det skulle
höras vad de gjorde när de var där. Så vi
började tänka radio.
Frågan om radio skickade han vidare
till Anders Persson, serviceansvarig Skövde på Nea Installation.
– Vi började leta efter en användbar
radioapparat men det blev klumpigt med
en vanlig radio, säger Anders Persson.
– Det var inte förrän vi mötte ABB:s
radio som det blev riktigt bra. En liten,
infällbar Busch-Jaeger-radio som kunde
fjärrstyras, och med lös högtalare.
Radio och högtalare monteras infällt
vid tak i en toalett. Övriga toaletter får
bara högtalare.
– Men ibland går det inte att fälla in
apparaterna i taket. Då har vi fått bra hjälp
av ABB som plockat fram förhöjningsramar som fungerar för utvändigt montage.
Radion startas av toadörrens lås och
drar igång musik så fort eleven låser dörren om sig. Mats Karlsson berättar att de
flesta av skolorna nu fått sina trivseltoaletter och nöjda elever säger att det är
mycket fräschare.
– Det är som en toa på en fin krog,
med musik och allt, säger Mats Karlsson.
Kunden 1 | 12
35
Kundreportage
Underhållstekniker Peter Malm demonstrerar manuell körning av roboten, en IRB 140T, som sköter både laddning och orientering av godset
vid en av Autolivs produktionslinjer.
Robotar i hård konkurrens
Effektivare produktion och färre montona arbetsuppgifter.
På Autoliv i Vårgårda har en ABB-robot med integrerade
frekvensomriktare gett flera förbättringar.
Text Thomas Östberg Foto Anna Rehnberg
T
retton sekunder. Så lång tid tar
det för roboten att plocka ihop två
alternativt tre rördelar (beroende
på modell) som i nästa moment
svetsas samman till ett gasgeneratorkärl.
Kärlet blir så småningom en gasgenerator
med en gas- och krutladdning som exploderar när krockkudden på bilens passagerarsida löser ut vid en kollision. Då blåser gasgeneratorn upp krockkudden till en volym
på upp till 130 liter på 10-50 millisekunder.
Sedan i mars i år sköter en IRB
140T-robot från ABB både laddning och
orientering (indexeringen som ser till att
delarna ligger i rätt position) av godset vid
en av Autolivs produktionslinjer. Det hela
36
Kunden 1 | 12
är ett resultat av ett rationaliseringsprojekt
som Autoliv drivit i samarbete med ABB.
För precis som andra leverantörer inom
den extremt konkurrensutsatta fordonsindustrin letar Autoliv hela tiden nya möjligheter att effektivisera.
– I det här fallet ville vi hitta en kostnadseffektiv helhetslösning som skulle innehålla
rotationssäkring i kombination med robothantering. Det var utgångspunkten när vi
kontaktade ABB, säger Bert Nilsson, produktionsberedare på Autoliv.
Få byggstenar
Den första kontakten togs sommaren 2010.
ABB:s säljare Ove Lundell föreslog tidigt
i processen en lösning med så få byggstenar som möjligt. Bland annat på grund
av att produktionsmomenten sker på en
mycket begränsad yta i fabriken.
Efter simulering i dator presenterade
ABB en lösning där roboten kommunicerar
direkt med tre integrerade frekvensomriktare (ACSM1) via det vanligt förekommande
kommunikationsgränssnittet Profibus DP.
Under hösten och vintern fortsatte
projekteringsarbetet. Underhållsteknikern
Peter Malm på Autoliv spelade en viktig roll
när anläggningen före installationen kompletterades med bland annat inbanor för
detaljer, anpassning av PLC-styrning och
säkerhetsåtgärder.
Kundreportage
Roboten som har positionering kommunicerar direkt med tre integrerade frekvensomriktare via
gränssnittet Profibus DP.
När det var dags för installation gick
allting snabbt.
– Vi började i stort sett från noll och
installerade allt på tre dagar i en befintlig
linje. Det är viktigt att vara väl förberedd
så att produktionsstoppet blir så kort som
möjligt, säger Peter Malm.
Men om det trots allt skulle uppstå några problem med roboten är Autoliv väl förberett. Roboten kan plockas bort på fem
minuter och ersättas av manuell produktion. På samma korta tid klarar man även
att byta till en ny robot av samma eller
större storlek om det skulle bli aktuellt.
– Att vara flexibel och snabbt kunna gå
tillbaka till manuellt innebär att produktionen är säkrad om det till exempel skulle
uppstå störningar på natten när inte alla
tekniker är på plats, förklarar Bert Nilsson.
Även om projektet för Autoliv i första
hand går ut på att minska produktionskostnaderna medför den nya tekniken fler
fördelar än de direkt ekonomiska.
Robotlösningen ger stabilare process
genom en konstant hög repeternoggrannhet när gasgeneratorns delar laddas i exakt
rätt läge inför svetsningen.
– Den innebär därmed en bättre kvalitetssäkring. Roboten är mer noggrann
än en operatör. Repeternoggrannheten
vid indexeringen blir större. Samtidigt förbättras ergonomin genom att vi slipper ett
monotont arbete, säger Peter Malm.
ABB var även 2009 involverat i ett lik-
nande robotprojekt på Autoliv med lyckat
resultat. Då handlade det om robothantering utan indexering.
Men trots de tidigare kontakterna var
det inte självklart att det nya uppdraget
skulle gå till ABB. Som vanligt spelade
pengar en viktig roll.
– Vi undersökte förstås prisläget på
marknaden, som vi alltid gör. Sedan är det
naturligtvis ingen nackdel att ha service och
underhåll på hyfsat nära håll. Dessutom får
vi hela leveransen som en funktion från ett
och samma företag, säger Bert Nilsson.
Manöverpanelen används vid manuell körning
av roboten.
Fakta
Autoliv
är ett världsledande företag inom bilsäkerhet
och en pionjär när det gäller bilbälten och
krockkuddar. Bolaget har cirka 80 anläggningar
och 43 000 anställda fördelade på 29 länder.
Företaget är leverantör till i stort sett alla
biltillverkare i världen. Huvudkontoret ligger i
Stockholm.
ABB
Leveransen till Autoliv bestod av två robotar
IRB 140T (en 2009 och en 2011) och tre
frekvensomriktare ACSM1.
Nyttigt att bygga själv
Både han och Peter Malm tycker att det
fungerat bra att driva robotprojektet i egen
regi med ABB som samarbetspartner.
– Att vi har byggt ihop maskinen själva
med stöd från ABB har gett oss en bra
lärprocess. Den kommer vi att ha nytta av i framtiden och ger fler möjligheter
till robotisering. Man lär sig mer när man
är praktiskt delaktig, säger Bert Nilsson.
Men även ABB har fått ny kunskap
genom samarbetet.
– Som serviceleverantör är det en del
av vår uppgift att arbeta med förbättringar i befintliga anläggningar. Det är perfekt
för oss att få möjlighet att jobba direkt mot
kund i en befintlig anläggning. Det skapar ett naturligt utbyte av kunskap som
båda parter kan dra stor nytta av, säger
Ove Lundell.
Kunden 1 | 12
37
Kundreportage
Bättre styrning – färre stopp
Med den nya brännarstyrningen från ABB får operatörerna på
Edet Bruk snabbt information om vad produktionsstopp beror på.
Text Thomas Östberg Foto Anna von Brömssen
P
å SCA:s anläggning i Lilla Edet norr
om Göteborg går tre stora pappersmaskiner dygnet runt. Produkten är så kallad tissue (mjukpapper) som blir framförallt hushålls- och
toalettpapper.
Förenklat handlar tillverkningen om att
en inloppslåda pumpar in en suspension
i maskinen bestående av pappersmassa
och mer än 99 procent vatten.
38
Kunden 1 | 12
Suspensionen sprids så jämnt som
möjligt över den snurrande viran medan
den avvattnas.
Därefter passerar massan ett pressparti
för ytterligare mekanisk avvattning innan
det i slutet av processen är dags för torkpartiet eller torkmaskinen.
På ena sidan av maskinens stora yankeecylinder (torkcylinder) utnyttjas ånga
från en panna för att torka mjukpappret.
På andra sidan fylls kåpan med varmluft.
Två av pappersmaskinerna använder i
dag naturgas av miljö- och säkerhetsskäl.
Svart låda ersatt
Samtidigt passade Edet Bruk på att ersätta
den ”svarta låda” som styrde brännarna med
en ny, modern brännarstyrning från ABB.
Med den ”svarta lådan” visste operatörerna bara att torkmaskinen fungerade
Kundreportage
”Vi har pratat om en sådan här lösning i
flera år. Nu är den äntligen verklighet”
För att pappersbruket ska klara alla leveranser till kunder krävs att produktionen
hålls i gång alla årets dagar och att maskinerna utnyttjas maximalt. De icke planerade
stoppen måste hållas på ett minimum och
när de trots allt inträffar ska de vara korta.
– Oavsett varför maskinen stannar får vi
nu ett klartextmeddelande som visar vad
som är fel och kan gå direkt på felet. Det
går ett larm till operatören och om han eller
hon inte klarar att åtgärda problemet själv
är det bara att ringa efter underhållspersonal, säger Magnus Sultan.
Den nya brännarstyrningslösningen har
ABB tagit fram tillsammans med Göteborgsföretaget Autopro. Projektet tog
ungefär ett halvår från start till mål och det
var Autopro, som fungerade som en underleverantör till ABB, som utvecklade mjukvaran som styr brännarstyrningsmodulen.
– Det var lite ovant för oss att köpa in
ingenjörsresurser, men det har fungerat
alldeles utmärkt. Både Autopro och ABB
har varit väldigt lyhörda för våra behov och
önskemål, säger Magnus Sultan.
Pappersmaskiner är inte små.
Magnus Sultan (till vänster)
och Hans Stenberg diskuterar
framför maskinen på Edet
Bruk som fått en ny, modern
brännarstyrning.
– eller inte fungerade. Den nya brännarstyrningen ger snabbt information om vad
ett stopp beror på.
– Vi har pratat om en sådan här lösning
i flera år. Nu är den äntligen verklighet. För
oss handlar det dels om att uppfylla myndigheternas säkerhetskrav och dels om att
kunna se vad som händer under processen, säger Magnus Sultan, automationsingenjör på Edet Bruk.
Nytt område för ABB
ABB har tidigare inte haft någon liknande
brännarstyrningsapplikation att erbjuda
sina kunder. Därför känner Hans Stenberg,
säljare och kundansvarig gentemot SCA
Hygiene, tillfredsställelse över att lösningen nu är på plats. Även om det kommer
att dröja ett tag innan den är godkänd och
finns med i ABB:s produktlista.
Leveransen till Edet Bruk har fått ett
anläggningsgodkännande av certifieringsorganet DGC (Danskt Gastekniskt Center).
Och med hjälp av dokumentationen som
gjorts räknar ABB med att kunna få godkännanden för framtida liknande projekt.
– På så vis kommer vi kostnadsmässigt
att kunna konkurrera med licenskostnaden för de andra godkända system som
finns på marknaden, säger Hans Stenberg.
För konkurrenter med färdiga och godkända lösningar finns. Men trots det valde
alltså Edet Bruk att låta ABB och Autopro
utveckla en egen variant.
– I processindustrier handlar det ofta
om stora komplexa system där de olika
enheterna måsta kunna ”prata” med varandra. Då underlättar det att välja lösningar från samma ”familj” och i den här delen
av fabriken har vi mycket utrustning från
ABB, förklarar Magnus Sultan.
Under de första månaderna i drift
har investeringen definitivt motsvarat
förväntningarna.
– Vi är väldigt nöjda. Naturgasen är
renare än gasol och det gör att stoppen
har blivit färre. Och när det trots allt blir
stopp vet operatören vad det beror på.
Men den stora vinsten för oss är att vi inte
behöver lägga lika många ingenjörstimmar
på att lösa problem vid produktionsstopp,
säger Magnus Sultan.
Gaståget är en del av brännarstyrningen. Dess
uppgift är bland annat att reglera mängden
naturgas och se till att den har rätt tryck.
Fakta
SCA Edet Bruk
ingår i SCA Hygiene Products AB och har
tillverkat mjukpapper sedan bruket startades
1881. Edet och Tork är SCA:s varumärken, men
bruket tillverkar även papper för kundernas egna
varumärken. Edet Bruk har cirka 450 anställda.
ABB
I leveransen ingick en brännarstyrningsmodul,
brännarapplikation/mjukvara samt ett
säkerhetssystem bestående av en
säkerhetskontroll PM865 och ett antal I/O-kort.
Kunden 1 | 12
39
Kundreportage
Skåpen i Trelleborgs hamn är ovanligt utsatta för väder och vind. Med termoplast ökar livslängden. Det menar Jan Mårtensson (till vänster)
från Trelleborgs kommuns tekniska förvaltning och Christer Feleki, ABB.
Tåliga skåp med termoplast
Väder och vind, saltvatten, klotter och pinkande hundar – det är
mycket som tär på kabelskåpen. Lösningen kan vara en hinna av
termoplast. Trelleborgs kommun och ABB ligger bakom idén.
Text Göran Svedberg Foto Charlotte Carlberg Bärg
40
Kunden 1 | 12
Kundreportage
K
abelskåp, eller elskåp, eller fördelningsskåp, kan ses överallt. I villaoch industriområden, i storstad
och i byar. Skåpen är impopulära.
– Många tycker de är fula, säger Jan
Mårtensson, enhetschef för planering och
teknik på energiavdelningen inom Trelleborgs kommuns tekniska förvaltning.
Stora påfrestningar
Impopulära, men viktiga. Från kabelskåpen går elserviskablarna ut till abonnenterna. Skåpen varierar i storlek, men de
vanligaste är 1,5 meter höga. De är tillverkade i stålplåt och förzinkade för att stå
emot det mesta i väderväg, men påfrestningarna är stora.
– Speciellt för kommuner som Trelleborg som ligger vid havet, säger Jan Mårtensson. Jag vet att till exempel Göteborg
har samma problem. Vind och saltvatten
tär på skåpen, liksom urinen från pinkande hundar. Till slut börjar de rosta.
Det började med att Jan Mårtensson
fick ett besök.
– En kille från företaget Korroterm ville sälja sin produkt till oss, berättar han.
Det handlade om skydd för belysningsstolpar. Genom att termoplasta in stolparna skulle man kunna skydda dem mot
yttre påverkan.
Det var då tanken slog honom.
– Jag frågade om man skulle kunna termoplasta in kabelskåp också. Han drog på
det lite, men förklarade sedan att det borde gå.
Termoplast tål vatten och rostar inte.
I framtiden kan ett kabelskåp vara såväl
rött, som gult eller ljusblått.
– Produkten tål urin och det är lätt att
tvätta bort klotter och avlägsna affischer
från. Termoplast kan man dessutom ha i
vilken färg man vill, fast till de första har
vi valt en mer neutral färg,
Trelleborgs kommun och Cewe-Control
har gamla förbindelser.
– Vi har köpt kabelskåp därifrån åtminstone sedan slutet av 1940-talet,, säger
Jan Mårtensson. I dag har vi ungefär 1700
skåp i kommunen.
Därför var det naturligt för honom att
ta kontakt med ABB.
– Jag ringde till Christer Feleki och
berättade vad jag ville ha.
Efter tre till fyra månader hade han
sitt skåp.
– Det är ju ingen standardmodell så vi
fick rycka det ur produktionen för att termoplasta och bestycka det för hand, säger
Christer Feleki.
Skåpet placerades på värsta tänkbara
läge, ute på en pir i hamnen där vind och
saltvatten är ständigt närvarande.
Utvärderat efter tre år
Nu har det gått tre år. Skåpet ser ut likadant som alla andra – det är bara när man
kommer riktigt nära som man ser den tunna hinnan som utgörs av termoplasten.
Trelleborgs kommun har beställt fler
skåp, liksom Göteborgs kommun.
– Men vi pratar fortfarande om provexemplar, säger Christer Feleki. Vi utvärderar fortlöpande vad som händer med dem.
Visst kan man prova hur saker och ting
fungerar i ett laboratorium, men i slutänden måste man ändå undersöka vad som
händer i verkligheten.
– Kvalitén är viktig för oss, lägger
han till. Därför behöver vi många referenser
innan vi vågar satsa på att sätta in det
i våra ordinarie produktion. Materialet termoplast har funnits i över 50 år, berättar
Bernt Karlsson, vd på Korroterm:
– Termoplast har tre styrkor – det ger
bra rostskydd, till och med bättre än rostfritt stål, bra elisolering och är resistent
mot aggressiva kemikalier. Det är perfekt
att använda i tuffa miljöer.
Termoplast är inte det enda nya på
gång när det gäller hur kabelskåpen ska
se ut i framtiden.
– Vi testar också att klä dem i folie,
säger Christer Feleki. Då kan man pryda
dem med bilder med hög kvalitet. Det gör
att skåpen kan användas som prydnader
eller utformas så att de smälter in i miljön.
Men det handlar ju mer om estetik.
Extra
kraftresurs
En del dagar för med sig
oväntade överraskningar.
Som den där dagen i
slutet av april då transformatorn i götvalsverket
gick sönder hos Sandvik i
Sandviken. Allt stod stilla.
P
eter Andersson, som är produktionschef för varmbearbetning
och färdigställning inom Sandvik
berättar vad som hände:
– En primärlindning hade exploderat.
Vi hade lindningar i reserv, men transformatorn är ganska stor, 5-6 meter lång
och 4 meter hög. I kärnan över tusen
stycken millimetertunna plåtar som vi
var tvungna att riva ur. Vi ringde ABB
Service i Storvik, som vi har samarbetat
med i många år, och vi fick även hjälp
av ABB:s enhet Transformers i Ludvika.
– Som serviceföretag ställer vi naturligtvis upp om vi har resurser och Sandvik är en viktig kund för oss, säger Ulf
Christoffersson som är chef för fältservice på ABB:s enhet Kraftservice.
Peter Andersson säger att det finns
olika teorier om vad explosionen berodde på – fel i tillverkningen eller en spänningspeak i nätet. Transformatorn var
bara tre år gammal.
Trots att transformatorn var av ett
annat fabrikat, vände sig Sandvik till
ABB.
– Reparationsarbetet på plats fungerade bra, när vi fick ihop tillräckligt med
folk arbetade vi dygnet runt. Avbrottet
varade sex dagar. Om vi inte hade haft
reservdelar hade vi kanske fått fram en
ny transformator på 4-5 veckor, avslutar Peter Andersson.
Fakta
Korroterm AB
Företaget grundades för 50 år sedan.
Antal anställda: 20.
Omsättning: 19 miljoner.
Huvudkontor: Linghem utanför Linköping.
Kunden 1 | 12
41
Profilen
Energieffektiv
rådgivare
ABB satsar ytterligare för att hjälpa
kundföretagen till högre energieffektivitet.
En grupp specialister under ledning av
Tommaso Auletta ska ge goda råd och
föreslå åtgärder.
Text Marianne Lindeborg Foto Jonas Billberg
I
nom många större industrier och i fastighetsbranschen ligger energieffektivisering högt på agendan och många
satsar på energisparprogram av olika
slag. Men det finns mycket mer att göra.
– Det finns enorma möjligheter att
använda energin på effektivare sätt, säger
Tommaso Auletta.
Energieffektivitet är och har varit ett
ledord för ABB under många år. Forskare
har jagat högre verkningsgrad i elektriska
maskiner och IT-experter har försett styrsystem med alla möjligheter till effektiv
drift. För att nu nämna något.
För kundföretagen handlar det om både
energieffektiva produkter och hela processer. Denna jakt på energieffektivitet över
hela fältet vill ABB understödja med en ny
specialistgrupp av energikonsulter. Tommaso Auletta, med ett förflutet på ABB:s
forskningsenhet, har nyligen anställts som
gruppchef och är i full färd med att anställa energikonsulter och organisera arbetet.
– Vi ska erbjuda analys av kundföretagets energianvändning och ge förslag till
energieffektiva åtgärder.
Han beskriver energijakt som vinstrik
på flera sätt.
– Energieffektivisering är viktigt för både
samhället och företagen. Mindre energiåtgång är positivt för miljö och klimat och
spar pengar. Men effektivare energianvändning kan också betyda att företaget
42
Kunden 1 | 12
producerar mer, med högre kvalité, men
med samma energiåtgång som tidigare.
Över alla gränser
Tommaso Auletta och hans grupp Energy
Efficiency återfinns formellt inom ABB:s
Serviceenhet men är helt fristående från
ABB:s divisionsorganisation. Den är gränsöverskridande och med överblick över
ABB:s hela utbud. Och svensk, men med
samverkan med energispecialister inom
ABB-koncernen i övrigt.
Från forskningsenheten, där Tommaso
Auletta ledde en 25-hövdad grupp materialforskare (”nya polymerer och slitstarka
kontaktmaterial och sådant”), har han landat som ledare för en konsultgrupp med
nära kundkontakter.
”Det kan också betyda att företaget producerar mer, med högre kvalité, men med
samma energiåtgång som tidigare”
– Jag tvekade inte ett ögonblick om detta
nya jobb, säger han. Miljöfrågorna är så aktuella och relevanta för oss alla, och det finns
så stora potentialer för energieffektivisering.
Energifrågorna ligger honom nära även
privat. Han kör en dieselsnål miljöbil och
har lågenergilampor i villan. Men påpekar
att energibesparing inte bara handlar om
vilka prylar man har.
Profilen
Tommaso Auletta är ledare för ABB:s nya team för energieffektivisering. Till sommaren är teamet igång med att hjälpa kundföretagen inom exempelvis
gruvindustri, processindustri och fastighetsbranschen till effektivare energianvändning.
– Om man byter till lågenergilampor
men låter dem lysa hela dygnet är det
knappast någon vinst. Det hänger alltså
på hur man använder prylarna. Det gäller också industrin. Där kan man köpa en
energisnål motor men använda den fel.
Analys och åtgärdsförslag
Energikonsulterna i gruppen kommer att
erbjuda kundföretag en energianalys av
önskade produktionsprocesser och fastigheter omfattande total energianvändning. Tommaso Auletta ger ett exempel:
– I samverkan med företaget kartlägger vi hur mycket energi de olika processstegen drar och hur produkterna rör sig
i flödet. Vi identifierar effektiviseringspotentialer, till exempel motorstyrning med
frekvensomriktare, återvinning av värme
eller fastighetsautomation.
Konsulten gör en rapport med fakta
och förslag till de bästa åtgärderna och
presenterar detta i dialog med kundföretaget. Åtgärderna kan efter önskemål sättas i verket, nya produkter kan levereras,
installeras och senare servas.
– ABB har en styrka som få andra företag. Här finns hela kedjan från kraftförsörjning till slutprodukthantering, och det
är mycket spännande att få medverka till
denna satsning på energieffektivisering,
säger Tommaso Auletta.
Personligt Tommaso Auletta
Född: I Palermo i Italien.
Utbildning: Kemist.
Till ABB i Västerås: 2005 (första
gången).
Bor: Sollentuna.
Familj: Hustru och två barn.
Favoritmat: Gillar att laga och äta
mat av goda råvaror. Maten behöver
inte vara italiensk men vinet måste!
Fritid: Motionerar på gym, reser
gärna och drömmer just nu om en
långhelg i Paris.
Kunden 1 | 12
43
Kundreportage
Ljust för robotar
på Delsbo Candle
Delsbo Candle tillverkar över 100 miljoner stearinljus per
år i en ständigt pågående produktion. Det ställer krav
på företagets ABB-robotar när det gäller tillgänglighet,
användarvänlighet och felhantering.
Text Mats Lundström Foto Philippe Rendu
44
Kunden 1 | 12
Kundreportage
Delsbo Candles vd Torbjörn
Jonsson kontrollerar IKEA:s
vårkollektion av stearinljus
tillsammans med operatören
Madleine Dässman.
V
issa material är svåra att hantera i ljusen ska stelna innan de forslas vidare
industriell produktion. Stearin är ett till förpackningslinjen där robotarna finns.
sådant. Det är fett och lite kladdigt
De första paketeringsrobotarna på Delsbo
och kräver minst 58 grader för att Candle började användas redan 1996. Det
inte stelna. I produktion lägger sig stearin som handlar framför allt om att plocka nystöpta
ett damm i lokalerna.
ljus från linjen till papperskartonger.
Det har inte hindrat Delsbo Candle
2010 sattes en ny tillverkningslinje upp.
från att bli en av landets större producen”Utmaningen har varit att minska
ter av stearinljus. Med
felfrekvensen samt att göra linjen
kunder som IKEA, ICA,
driftsäker och användarvänlig”
Duni och Clas Ohlsson
har företaget på kort
tid lyckats ta marknadsandelar, berättar
– Eftersom tillverkningen pågår dygnet
runt året om är hög tillgänglighet mycket
vd Torbjörn Jonsson:
– En viktig orsak till det är att vi var viktigt. Blir det stopp stannar hela linjen.
först med miljömärkningen Svanen. Det Därför har vi prioriterat driftsäkerheten,
var en ganska stor omställning med stora säger Torbjörn Jonsson.
Thomas Rosell från systemintegratöprocessförändringar, till exempel att börja använda miljömärkta färger, men helt ren Front Automation, som byggt systeklart ett stort steg i rätt riktning för oss met på Delsbo Candle, säger att kraven
på tillgänglighet har varit extremt höga.
och för miljön.
– Operatörerna har en stor maskin
att ta hand om och man kan inte begära
Flytande råvara
Råvaran för tillverkning av stearin är främst att han eller hon ska vara robottekniker.
animaliskt fett från slakterier, till skillnad Utmaningen har varit att minska felfrekfrån ljus av paraffin som är en oljeprodukt. vensen samt att göra linjen driftsäker och
Stearin kan utvinnas ur palmolja men det användarvänlig om något händer. Det ska
är ur miljösynpunkt inget alternativ för exempelvis vara uppenbart hur man gör
Delsbo Candle. Råvaran stearin anländer en återställning.
i flytande form till Delsbo per lastbil och
behålls flytande i ett uppvärmt underjor- Tidsbesparande robotar
Torbjörn Jonsson betonar att robotardiskt system av syrafasta rör.
– Vi förbrukar stora mängder stearin na inte används för att reducera antalet
och det är konkurrens om råvaran efter- anställda utan för att skapa bättre prosom den också används som en del i fram- duktivitet och bättre arbetsklimat. Roboställningen av miljödiesel. Samtidigt sker tar från ABB sparar tid och har hjälpt till
det en produktutveckling där det finns att höja kvaliteten på arbetets innehåll.
långsiktigt intressanta alternativ, exempel– Operatörernas kompetens är tillvis genom fettutvinning ur nötter, berättar verkning av ljus. De klämmer och luktar
Torbjörn Jonsson under en rundvandring på dem så att de har rätt konsistens och
i ljusfabriken.
testar om de har rätt brinntid eller om de
Delsbo Candle har fem tillverkningslin- sotar. Roboten ska frigöra tid för operatöjer som vardera sköts av en operatör. Kär- ren som kan användas till att köra maskinan i varje linje finns i en så kallad stöpka- nen och arbeta med förbättringar, säger
rusell där ljusen stöps i formar med vekar. Torbjörn Jonsson.
De stora karusellerna snurrar sakta för att
Nya robotceller och en rad andra för-
bättringar har avsevärt höjt produktiviteten. Enligt Torbjörn Jonsson med mer än
30 procent.
Delsbo Candle har även börjat använda sig av en palleteringsrobot i samband
med att en annan tillverkningslinje renoverats. Kraven på flexibilitet har varit höga
då tillverkningen av stearinljus skiftar med
många olika längder på ljusen och storlekar på förpackningarna.
– Den stora finessen med palleteringsrobot är att vi kan minska risken för belastningsskador hos personalen, kommenterar Torbjörn Jonsson.
Fakta
Delsbo Candle
startade 1944 och hette då Norrländska
Ljusstöperiet. Från 1959 var namnet
Norrljus och då såldes ljus under varumärket
Delsbostintan. Under perioden 1984-2004 var
Duni ägare till företaget. Därefter fick Delsbo
Candle lokala ägare genom Olle Skog och
Anders Hagberg. I dag finns flera ägare, bland
annat vd Torbjörn Jonsson.
Delsbo Candle har cirka 35 anställda. Företaget
tillverkar främst antikljus i många färger och
kronljus men även blockljus, allt i miljömärkt
stearin.
Front Automation
är en systemintegratör och preferred partner
till ABB. Företaget är specialiserat på
applikationer inom plock, pack och palletering.
Front Automation har hjälpt Delsbo Candle att
bygga flera robotceller och utbildat företagets
medarbetare.
ABB
Detta har ABB levererat:
Två IRB 140 till att packa ljus.
En IRB 260 till att palletera.
Kunden 1 | 12
45
Kundreportage
Fortum fick enas med
infrastrukturprojektet
Citybanan om att
tillfälligt upphöra med
sprängningarna för att ABB
och Fortum skulle kunna
reparera den trasiga
högspänningskabeln.
Här står Daniel Terranova
från Fortum nere i en av
Citybanans nysprängda
tunnlar, långt under
Karlberg i Stockholm.
Service mellan sprängningar
När Fortum drabbades av ett avbrott i en 220 kV kabel i Stockholm, satte det
ABB:s servicetekniker på prov. Hur skulle reparationen av högspänningskabeln
kombineras med pågående sprängningsarbeten för Citybanan?
Text Stina Elg Foto Magnus Glans
T
isdagen den 10 november 2011, och reparationstider, säger Daniel Terranoklockan 07.14 löste felbortkopp- va som ansvarar för installationer av höglingssystemet ut. Ett kabelfel, som spänningskabel inom Fortum Distribution,
uppstod i en tunnel mellan två Regional Network Sweden East.
fördelningsstationer, berörde stamnätet
I och med att Citybanan hade sprängning
och viktiga fördelningsstationer i Stock- intill fördelningsstationen måste arbetet koorholms city. Ett fel i en fas krävde omfat- dineras, hur montörerna fick jobba och vilka
tande kopplingsarbeten, och det snabbt. tider, för att passa in med sprängningarna.
På grund av ett tekniskt fel fördröjdes den
Under hela reparationen hade Fortum en
automatiska omkopplingen i den ena
”Arbetet med ABB fungerade perfekt,
fördelningsstationen.
precis som jag förväntade mig”
– I och med att
ABB har ett beredskapsavtal med Fortum åkte jag och mon- ansvarig person som övervakade arbetsmiltörerna upp snabbt som tusan från Karls- jöfrågorna. Statens Provningsanstalt anlitakrona efter att det hade smällt, berättar des för att samla in och analysera sot- och
Patrick Ljung, installationsingenjör vid ABB dammprover efter kabelbranden, undersöka
High Voltage Cables.
vilka element som finns i proverna och få
Fortums serviceavtal garanterar att ABB information om bland annat förekomst av
etablerar sig på platsen inom 12 timmar. kabel- och flamskyddsrelaterade ämnen.
För att korta servicetiden har Fortum inves– Två kabelgrupper med högspänning
terat i ett materialförråd i södra Stockholm. är förlagda på samma konsol i tunneln.
– Vi har samarbetat med ABB under Montörerna var tvungna att frigöra den
tio års tid och har stor erfarenhet. Vi är skadade kabeln när det fortfarande var
väl förberedda med tanke på reservdelar högspänning i den intilliggande gruppen.
46
Kunden 1 | 12
Tillsammans med projektledaren för Citybanan måste vi också enas om att tillfälligt
upphöra med sprängningarna för att ABB
och Fortum skulle kunna utföra arbetet,
förklarar Daniel Terranova och fortsätter:
– Reperationen tog 12 dagar, 11 timmar
och 18 minuter mot normalt fem dagar. Att
det tog längre tid beror på anpassningen
till Citybanan. Arbetet med ABB fungerade perfekt, precis som jag förväntade mig.
Under hela tiden har vi lyckats behålla tillgängligheten i nätet, utan att tumma på
arbetsmiljöfrågorna.
Fortums kunder i Stockholm märkte
enbart av ett kortvarigt avbrott, eftersom
reservdriften gick igång automatiskt.
Fakta
ABB och Fortum
Serviceavtal mellan ABB och Fortum innebär
att ABB åtar sig att utföra arbeten på
kabelanläggningar i Fortum Distribution, och
på det av Fortum Värme och Stockholms stad
samägda kabelnäten.
Gästkrönika: Rune Larsson
Energieffektiv
långdistans
Alla har väl sett en naturfilm med en
gepard som jagar en thomsongasell.
Ibland kommer geparden ikapp, men
ibland lägger den av bara några steg
innan den hade kunnat slå sitt byte.
Sedan lunkar den iväg och gasellen
springer i säkerhet. Varför sprang inte
geparden två sekunder till och säkrade
sin lunch? Svaret är att muskelbränslet
tog slut.
Det är samma sak med oss människor. Usain Bolt är världens snabbaste man på sträckor upp till 200 meter.
Trots att han är en fantastisk löpare kan
han aldrig slå världsrekordet på 10 000
meter. Det beror på att vi människor,
liksom andra däggdjur, använder oss
av olika bränslesystem, eller ”metabolic pathways”, som det heter i fysiologiböckerna, och att vi har en medfödd
förmåga att favorisera något av dessa
sätt att generera kraft.
Förenklat kan sägas att en sprinter har samma motor som en dragster.
I en människas fall ger det högexplosiva bränslet adenosintrifosfat en väldig energiutveckling under en kort tid.
En tiotusenmeterslöpare utnyttjar istället glykogen vilket kan jämföras med
en bensinmotor. En ultradistanslöpare
får en stor del av energin från fett och
kan i den här jämförelsen liknas vid en
dieselmotor.
Jag är ultradistanslöpare, specialiserad på sträckor mellan 10 och 25 mil.
När jag gick på mellanstadiet var jag
så osnabb att jag aldrig fick vara med
på skolmästerskapen i friidrott. Elva
år gammal kunde jag springa två mil,
men jag gjorde bara drygt 10 sekunder på 60 meter och hade inte en chans
mot ens hälften av mina klasskamrater.
Min mänskliga dieselmotor accelererar
inte särskilt snabbt, men den kan jobba
mycket länge.
En gång sprang jag 262 kilometer
och 640 meter på 24 timmar. En 70 kilo
tung löpare brukar omvandla 620 kilokalorier per mil. Det motsvarar drygt
16 000 kilokalorier enbart till själva arbetet med att driva kroppen framåt. Ett
normalt dagsbehov för en människa i
vila är ungefär 2 500 kilokalorier. Energiförbrukningen under ett 24-timmarslopp
kan alltså motsvara sju frukostar, sju
luncher och sju middagar.
Det finns inte en mage i världen som
kan hantera den mängden mat på ett
dygn. En kropp kan förbränna sitt eget
fett för att få energi, och det är just den
förmågan som avgör om en långdistanslöpare klarar påfrestningarna. Om fett
ska kunna utnyttjas effektivt som energikälla krävs det en viss mängd kolhydrater i förbränningen, eller som det står
i en fysiologibok jag läste: ”Fett brinner i kolhydraternas flamma”. Därför gäller det att äta under loppet. Det behöver inte vara mycket, men det ska vara
tillräckligt för att hålla flamman vid liv.
Det är den flamman som gör löparen
energieffektiv.
För att nå eliten inom löpning krävs
det att ha en kropp som använder rätt
bränsle till rätt distans och utnyttjar
energin på effektivast möjliga sätt för att
orka hela vägen. Det gäller för geparder
också.
”En kropp kan förbränna sitt eget fett
för att få energi, och
det är just den förmågan som avgör om
en långdistanslöpare
klarar påfrestningarna”
Fotnot: Rune Larsson är född 1956 och bor i
Trollhättan. Han är Föreläsare och skribent bland
annat i tidningen Runner’s World och har sprungit
maraton på 2:18,38.
Kunden 1 | 12
47
¨ stora besparingar enklare än du tror?
Är
Absolut.
Ta chansen att spara stort med ABB:s nya Fingerprint-tjänster. Vårt erbjudande innebär
att vi ger oss ut på jakt efter lönsamma möjligheter att effektivisera och optimera din
anläggning. Du får tillgång till våra erfarna ingenjörer som med rätt fingertoppskänsla
och på detaljnivå ställer en diagnos på produktionsprocessen. Resultatet blir förslag
på förbättringar som både höjer kvaliteten och snabbt betalar sig.Och när resultaten
har nåtts ser vi till att du även i fortsättningen kommer att ligga steget före. För mer
information om Fingerprint och våra optimeringstjänster besök oss på
www.abb.se/massa&papper
Möt ABB i vår
Ett hållbart samhälle integrerar förnybar energi
och genom aktiva hus, elfordon och smarta elnät
används energin mer effektivt. ABB har tekniken
redan i dag.
Välkommen till det
hållbara samhället
I mars öppnar åter Energimyndighetens konferens Energiutblick i Göteborg.
Under tre dagar, 13-15 mars, står energifrågorna i fokus. ABB deltar under
temat Välkommen till det hållbara samhället.
Text Mats Lundström
A
BB är en av de stora spelarna på
marknaden när det gäller produkter och system som möjliggör ökad energieffektivitet och
omställningen till ett hållbart samhälle.
– Energi är en av våra största framtidsfrågor och ABB är och vill vara en nyckelspelare i den fortsatta utvecklingen av det
hållbara samhället, säger Björn Sandberg
som är ansvarig för Energiutblick på ABB.
Konferensen arrangerades även förra året och redan då var det många som
besökte Svenska Mässan i Göteborg.
Deltagarna kommer från såväl energibranschen som forskarvärlden och intres-
seorganisationer samt företag och verksamheter där energi har en avgörande roll.
– Det som är bra med Energiutblick är
den stora spännvidden på besökarna. Allt
från professorer med spetskompetens till
energiansvariga inom kommun och landsting samt en intresserad allmänhet som
här kan lära sig mer om exempelvis smarta
elnät och vad det hållbara samhället betyder i praktiken, berättar Björn Sandberg.
ABB kommer att medverka med en egen
monter i mässdelen av Energiutblick. ABB
finns också med i seminarieprogrammet.
På programmet för Energiutblick finns
seminarier, utställningar och olika möjlig-
heter till möten och annat nätverkande.
Konferensprogrammet har fyra arenor och
ett stort antal talarsessioner.
Läs mer om Energiutblick här:
www.abb.se/evenemang
Kunden 1 | 12
49
Möt ABB i vår
Träffa ABB på ITF Automationsdagar
ABB närvarar med produktutställning och
föreläsare vid instrumenttekniska föreningens (ITF) Automationsdagar 1-2 februari
på Globe hotel i Stockholm.
Arbetar du med automation eller processinstrument bör du inte missa ITF:s Automationsdagar. Det är tjugofjärde gången som
ITF arrangerar evenemanget.
I år kommer Mikael Gidlund, adjungerad
professor på Mittuniversitetet och medarbetare på Corporate Research, ABB, att föreläsa om ”Trådlös kommunikation i industriell
automation - applikationer och utmaningar”.
Dessutom delar ITF som vanligt ut Stora
Automationspriset. Det ges till en eller flera personer för framstående insatser inom
området industriell automation eller som
på annat sätt verkat för att popularisera
området industriell automation.
Ämnen som behandlas under dagarna
2012 är bland annat:
• Hur kan industrins kompetensbehov
styra utbildningen?
• In line-analys
• Framtidens konfigureringsmetoder
• Är trådlöst säkert?
• Projekt och projekterfarenheter
• Tillståndsbaserat underhåll
ABB deltar också i den populära miniutställningen, där de främsta företagen i
branschen ställer ut sina nyheter. Vi visar
bland annat processinstrumentering, gasanalys och styrsystem. Konferensen och
utställningen ger tillfällen till erfarenhetsutbyten så ta med dig dina frågor och ställ
dem till våra experter på plats.
www.abb.se/evenemang
Deltagarna vid besöket på destilleriet The Absolut Company.
Users Club: kemi, läkemedel och livsmedel
På allmän begäran fortsätter Users Club
för kunder inom kemi, läkemedel och
livsmedel. Evenemanget i Åhus 2010
med intressanta föredrag och studiebesök fick höga betyg av deltagarna. Inte
minst det intressanta studiebesöket på
Absolut, tillverkaren av vodka. Uppskattat var även demon med ”hands-on” samt
gruppdiskussionerna.
Planeringen för 2012 är påbörjad. Håll
almanackan öppen i början av maj. Tips
och förslag på bra föreläsningar välkomnas.
Intresserad hör av sig till Jörgen
Karlsson:
Mobil: 070-638 75 91
E-post: jorgen.x.karlsson@se.abb.com
Följ med till världens största mässa om kemi
ABB planerar en resa till Achema-mässan
i Frankfurt den 18-22 juni. Följ med och
besök världens största mässa inom kemiteknik, processteknik, miljöteknik, bioteknik och förpackningsteknik.
Här finns mer än fyratusen utställa50
Kunden 1 | 12
re från femtio länder på en yta av mer än
140 000 kvadratmeter. Välj och vraka mellan nästan tusen intressanta föredrag.
Avfärd är på söndag kväll den 17 juni
och hemresa på onsdag den 20 juni, det vill
säga i god tid för att kunna fira midsommar.
Om du är intresserad och vill veta mer
om programmet, hör av dig till Jörgen
Karlsson:
Mobil: 070-638 75 91
E-post: jorgen.x.karlsson@se.abb.com
www.abb.se/evenemang
DSC-Users Club:
Massa och papper
Den 14-15 mars kommer ABB:s enhet
för Massa och Pappersindustrin att hålla
ett DCS Users Club-möte för användare
inom industrin.
Mötet äger rum i Västerås och fokus på
mötet kommer vara att presentera nyheter,
att berätta om olika lösningar från användare i branschen samt diskussioner för förbättringar och nya funktioner i systemet.
Syftet är att användare ska får träffa
kollegor i branschen, diskutera erfarenheter och problemområden samt att utveckla användningen av DCS-systemet. Frågor och info:
Konferens om smarta elnät
Den 24-25 januari hålls en stor konferens
om Smart Grids (smarta elnät) på Grand
Hotel i Stockholm där ABB och nyförvärvet Ventyx deltar med både seminarier och
en spännande utställning.
– Vi vill med vårt deltagande visa hur
vi möjliggör ett smartare elnät och hur vi
genom det bidrar till ett mer hållbart samhälle. Vi kan erbjuda lösningar från ax till
limpa, det vill säga från integration av förnybar kraft ända ner till den aktiva konsumenten – som kan vara både privatpersoner och industrier, säger Håkan Johansson,
ABB:s talare under konferensen.
I utställningen visas hela ABB:s erbjudande inom smarta elnät och besökar-
na kan på plats se hur man som elkonsument blir en aktiv aktör i framtidens
energisystem.
ABB och Ventyx deltar i flera pilotprojekt
i Sverige och i världen. I Sverige är ABB
en av huvudaktörerna i smart grid-projekten Norra Djurgårdsstaden och Smart Grid
Gotland, som är stora projekt även ur ett
internationellt perspektiv. ABB och Ventyx berättar om projekten – utmaningarna
och möjligheterna – i utställningen och i
seminarierna.
Läs mer om konferensen och boka en
biljett på:
www.abb.se/smartaelnat
ingrid.e.johansson@se.abb.com
Seminarium om gruv- och mineralindustrin
I samband med förra Users Club fick deltagarna
chans att titta på några nyheter inom området.
Maskinsäkert med
Jokab Safety
Är du användare av maskiner? Eller bygger
du maskiner för försäljning eller för eget bruk?
ABB-enheten Jokab Safety håller kurser för
dig som jobbar med maskinsäkerhet. Vi tar
gärna emot önskemål på kurser.
Maskinsäkerhetsveckan:
Bankeryd: 7-9 februari
Malmö: 6-8 mars
Västerås: 3-5 april
Kungsbacka: 8-10 maj,
Grundkurs i Pluto, säkerhets-PLC för
enkel konstruktion av säkerhetssystem:
Bankeryd: 17 januari
Kungsbacka: 7 februari
Västerås: 1 mars
Malmö: 5 mars
Bankeryd: 12 april
Malmö: 23 april
Västerås: 10 maj
Kungsbacka: 15 maj
För detaljerad information och anmälan:
www.jokabsafety.com/sv/utbildning
Den 30 januari hålls Georange, ett seminarium om
framtidens gruv- och mineralindustri, på Grand Hôtel
i Stockholm. ABB deltar i
Andreas
seminariet och representeMalmport.
ras av Andreas Malmport,
affärsområdeschef Mining.
Under dagen medverkar beslutsfattare från riksdagsutskott och myndigheter, experter och intressenter från svensk
gruv- och mineralindustri, samt från den
finansiella sektorn.
Georange fokuserar på industrins framtidsmöjligheter när det gäller svensk gruv-
och mineralindustris roll i den europeiska
råvaruförsörjningen, arbetsmarknad, svensk
mineralstrategi, forskning samt kompetensoch teknikutveckling. Under dagen behandlas även frågor om samhällsbyggnad och
regional utveckling samt miljön.
Andreas Malmport har arbetat på ABB
i 15 år inom både kraft och automation.
Under de senaste sex åren har han haft
ledande roller inom det globala affärsområde BU Minerals. Han ska prata om ABB:s
roll i svensk gruv- och mineralindustri.
Mer information finns på:
www.georange.se
Från Ystad till Kiruna med Euro Expo
ABB ställer ut på Euro Expo-mässorna och
visar upp ett brett sortiment av energieffektiva och maskinsäkra lågspänningsprodukter.
De regionala industrimässorna Euro
Expo turnerar i hela Sverige under 2012
och ABB deltar från Ystad i söder till Kiruna i norr.
Euro Expo erbjuder en mötesplats mellan företag med inriktning mot industri- och
tillverkningssektorn.
Kom och besök oss i montern och
titta på nyheter för en mängd applikationer.
www.abb.se/evenemang
Datum för Euro Expo 2012:
VeckaOrt
Datum
4 Karlstad
25 jan-26 jan
6 Borås
8 feb-9 feb
13 Skellefteå
28 mar-29 mar
16 Kalmar
18 apr-19 apr
21 Gävle
(massaindustri) 23 maj-24 maj
22 Ystad
30 maj-31 maj
35 Sundsvall
29 aug-30 aug
37 Falun
12 sep-13 sep
39 Umeå
26 sep-27 sep
42 Trollhättan
17 okt-18 okt
46 Kiruna
14 nov-15 nov
48 Örebro
28 nov-29 nov
Kunden 1 | 12
51
ACS880. Förenkla din värld utan att begränsa
möjligheterna.
ABB:s nya industrifrekvensomriktare förenklar din värld eftersom den är helt kompatibel. ACS880 är utformad för att hantera alla motortillämpningar, i alla branscher,
oavsett effektområde och den har som standard inbyggda säkerhetsfunktioner.
Omriktarna kan flexibelt anslutas till flera olika styrsystem och genom användning av
direkt momentreglering, DTC, kan de exakt styra alla växelströms- och permanentmagnetmotorer. Trots frekvensomriktarnas omfattande kapacitet, är de förvånansvärt
lätta att använda och integrera. Om du vill veta mer om vår nya industriella frekvensomriktare och dess fördelar, besök www.abb.se/frekvensomriktare