doc2012 - InPress
download 
Report Transcription
2012 - InPress
Hela denna bilaga är en annons från Karolinska Universitetssjukhuset ANNONS Dagens tema från: ANNONS Hyresgästföreningen NR 6/6 En tidning omae eos pora quam Dagens tema qasser itifrån: r iti Karolinska aesto volupid cir iti aesto volupid Universitetssjukhuset ciaesto volupid cias andus. NR 3/6 Om sjukhusets arbete för en säkrare vård 2012 2012 ALMEDALSVECKAN ALMEDALSVECKAN 1–8 juli. Sveriges största 1–8 juli.mötesSveriges politiska ochstörsta debattplats. politiska mötes- och debattplats. v i l a k r e v å p t t a v Drivs a ukhuset, forskare på Karolinska Universitetssj ter SID 8–9 AN NA MARTLING, kolorektalkirurg och ger högre livskvalitet för cancerpatien som er tod me nya lar eck utv och d är me Foto: Samuel Unéus LIVSVIKTIGT FLÖDESARBETE Rätt sak på rätt plats i rätt tid. Avdelningen för servicetjänster och Logistik på Karolinska prisas för sitt kvalitetsarbete. Alla vinnare Fyra av fem akuta patienter opereras numera inom 24 timmar på Ortopedakuten tack vare ett effektiviserat flödesschema. 89-åriga Tora fick snabb hjälp. SID 10–11 På hjärtintensiven i Solna samlas olika kompetenser kring patienten. SID ”Med simulering kan vi vässa samarbetsförmågan – och rädda liv” Petter Westfelt, Simulatorcentrum SID 4 SID 14 2 Distribueras med Dagens Nyheter 2012.07.02. Snabbare svar från labben tack vare nya rutiner på Karolinska. 6 SID Nya arbetssätt har mer än halverat väntetiderna på ortopedakuten. SID 15 ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Karolinska Universitetssjukhuset ANNONS På hjärtintensiven 2012 Text: Johan Holmström Foto: Karolinska & Samuel Unéus ● kort om Patienten alltid först På Hjärtintensiven, HIA, övervakas och behandlas patienter med akuta hjärtsjukdomar som hjärtinfarkt, instabil kärlkramp, hjärtsvikt och arytmier. Flertalet av patienterna kommer till avdelningarna via akutmottagningarna, men även via direktintag från ambulans eller från andra avdelningar. På Karolinska vårdas 1 500 hjärtinfarktspatienter per år, vilket är fler än på något annat svenskt sjukhus. Hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Kortare väntetider, ökad patientsäkerhet och en effektivare sjukvård. På Karolinska Universitetssjukhuset pågår ett omfattande förbättringsarbete. Ambitionen är att med hjälp av ett flödesorienterat arbetssätt skapa en ännu bättre och mer tillgänglig vård, där sjukvård, forskning, utveckling och utbildning går hand i hand. Genom att hela tiden utgå från vad som är bäst för patienten, skapas en sammanhållen vårdkedja där riskerna för onödiga väntetider och misstag minimeras. Under 2011 mer än halverades kötiderna på Karolinska Universitetssjukhuset samtidigt som arbetsmiljön förbättrades påtagligt. Nu fortsätter vi arbetet med att möta framtidens stora utmaning: att erbjuda en växande och åldrande befolkning en effektiv och säker vård. Med ständiga förbättringar bygger vi framtidens sjukvård. Varsågod, här får du en hel tidning om det spännande arbetet på Karolinska Universitetssjukhuset just nu! INTENSIVT SAMARBETE MELLAN PROFESSIONERNA För hjärtats skull NYA ARBETSSÄTT OCH uppföljningsrutiner har på kort tid gett stora vinster på Hjärtintensiven vid Karolinska Universitetssjukhuset. Patienten får nu besök av alla personalgrupper samtidigt. H järtintensiven vid Karolinska Universitetssjukhuset, HIA, är en vårdavdelning där varje liten detalj kan vara skillnaden mellan liv och död. 2009 påbörjades ett förbättringsarbete på HIA och sedan dess har effektiviteten på avdelningen ökat med bibehållen patientsäkerhet. Överläkaren och sektionschefen Christina Jarnert leder arbetet. – Förbättringsarbetet handlar i grunden om att göra vården bättre för patienterna genom att ta bort onödiga rutiner som inte bidrar till verksamheten, säger hon. EN AV DE STÖRSTA förändringarna är det En bilaga från: Vid frågor om innehållet, kontakta informationsdirektör Margareta Hamark, margareta.hamark@karolinska.se www.karolinska.se nya rondsystem som införts. Tidigare besökte undersköterska, sjuksköterska, läkare och specialist patienten var för sig. Nu görs ett gemensamt förstabesök. Vinsterna är flera. – Nu gör vi all planering runt patienten direkt i salen. Vi skriver remisser och beställer de prover som ska göras direkt i en dator vi har med oss. Det gör att patienten kommer till ultraljud Intelligent kommunikation sedan 1984. 2 INFÖR förbättringsarbetet på Hjärtintensiven började vintern 2008–2009. En förbättringsgrupp, där Christina Jarnert ingick tillsammans med chefssjuksköterskan, sjuksköterskor och undersköterskor, gjorde en nulägesanalys. Arbetsflödena – från det att en patient läggs in på avdelningen till dess patienten skrivs ut – kartlades och ”tidslöseri och buggar i systemet” identifierades. Sedan formulerades en idealbild om hur arbetet skulle kunna se ut. – Utifrån idealbilden skissade vi nya arbetssätt och testade dem under korta perioder. När vi upptäckte att vissa saker inte fungerade, skruvade vi om. Till slut kom vi fram till vägar vi tyckte fungerade bra. Då satte vi oss ner och skrev en standard. –Med nya rondsystem där alla personalgrupper samlas kring patienten löper arbetet på Hjärtintensiven smidigare, säger Christina Jarnert, överläkare och sektionschef på HIA. En specifik fråga tas varje gång upp för att sedan testas i arbetet. Tre eftermiddagar i veckan träffas alla som arbetat på avdelningen under dagen för en 15–20 minuters reflektion. – Det här gör att vi ständigt förbättrar arbetet. Men det är viktigt att vara medveten om att ett förändringsarbete tar tid och att vi aldrig någonsin kommer att bli helt färdiga. FÖRBEREDELSERNA ETT KONKRET MÅL ÄR att patienter ska få Producerad av: Projektledare: Mikael Ring, Lars Jakobsson Texter: Sven-E Lindberg Grafisk formgivare: Sara Norkvist Korrektur: Solveig Enblom Repro: InPress Tryck: Bold Printing Group AB. För information om intelligent kommunikation, kontakta Lars Jakobsson, 018-68 30 10. www.inpress.com eller kranskärlröntgen snabbare, till exempel. Dessutom får alla personalgrupperna information på en gång, kommunikationen i vårdteamen blir bättre, säger Christina Jarnert. Även uppföljningsronder görs gemensamt. – Då kan vi berätta ur alla perspektiv hur det gått och vad som planeras härnäst. lämna avdelningen så tidigt som möjligt den dagen de ska åka hem, en av tre redan före lunch, även på helger. Genom att sängar frigörs minskar vårdkön och patienter från akuten kan tas emot så snabbt som möjligt. – Det fungerar utmärkt vissa veckor, andra veckor inte alls. Det kan bero på en anstormning av nya patienter, eller att en eller flera patienter behöver mer hjälp och större vårdinsatser. Det finns fortfarande många små detaljer som kan finslipas. Förbättringsgruppen finns kvar och ses för korta möten en gång i veckan. Mindre stress med nytt system Redan på morgonen samlas undersköterskor, sjuksköterskor, specialister och läkare för ett möte där en patientprioritering görs. Sjuksköterskan Fauzia Moalin menar att det nya rondsystemet har gjort att tiden utnyttjas effektivare. – Till exempel besöks de som ska hem så tidigt som möjligt. Det är bra både för patienten som ska iväg och för den som står på tur att komma till avdelningen. Planeringsmötet gör också att stressen minskar för personalen. – Jag vet bättre hur dagen kommer att se ut och då är det lättare att fokusera på rätt saker. – Det tar tid att etablera nya vanor. Men genom reflektionsmöten och utbildningsdagar har vi kommit fram till vad som fungerar bra och vad som är dåligt. ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Karolinska Universitetssjukhuset ANNONS Nytt koncept skapar harmoni pa barnrontgen Astrid Lindgrens Barnsjukhus i Solna har fått ett helt nytt koncept för att skapa en en harmonisk miljö för barn som ska undersökas med MR-kamera. ATT GENOMGÅ en undersökning med MR- kamera kan kännas stressande. Philips har därför utvecklat Ambient Experience, som är en programmerad ljussättning av hela undersökningsmiljön med olika färgnyanser, ljud, ljussättning och animerade figurer som på ett pedagogiskt sätt visar vad som ska ske och får barnet att slappna av. När barnets intresse dras mot de kreativa inslagen i rummet, minskar fokus på själva undersökningen. Barnet blir delaktigt och kan lättare följa eventuella instruktioner. En del av Ambient Experience är en liten miniatyrröntgen, Kitten scanner, för dockan eller mjukisdjuret. I det förberedande rummet kan barnet på ett lekfullt sätt lära sig hur en röntgenundersökning går till. Ambient Experience bidrar till att avdramatisera själva undersökningen. När patienten är lugn minskar också rörelserna vilket kan bidra till kortare undersökningstider och öka genomströmningen av patienter. Ambient Experience på Astrid Lindgrens Barnradiologiska klinik invigdes den 20 juni. Ökad säkerhet – för både patienter och personal Innovativ medicinteknik med manniskan i fokus – Hälso- och sjukvård handlar om människor, och vår mission är att förbättra människors liv genom meningsfulla innovationer, säger Christer Byfors, Sverigechef för Philips Healthcare. – GRUNDLÄGGANDE forskning är Kärlröntgen, angiografi, hör till läkarens viktigaste verktyg för diagnos och behandling av stroke. Ett problem har dock varit att patienter och personal har utsatts för höga doser röntgenstrålning. Tack vare ett samarbete mellan Philips Healthcare och Karolinska Universitetssjukhuset har nästa generations kärlröntgen – upp till 75 procent lägre stråldos och bättre bildkvalitet – sett dagens ljus. A lluraClarity, som den nya röntgentekniken heter, kommer att betyda enormt mycket för personalens arbetsmiljö och för patientsäkerheten. Det är ett resultat av vårt samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset, som är ett av världens ledande centra inom strokebehandling och därför en lämplig samarbetspartner för oss, berättar Johan Sangell, produktspecialist vid Philips Healthcare. Stroke är en vanlig orsak till dödsfall och invaliditet, med stora samhällsekonomiska konsekvenser. Vid en stroke vill man snabbt konstatera om det rör sig om en propp eller en blödning. Det görs med en skiktröntgen (datortomografi) eller magnetkamera (MR). Kärlröntgen används sedan vid behandlingen av patienten. Många blir helt återställda Tunna slangar förs från ljumsken via blodkärlen upp till hjärnan. Kontrastvätska sprutas in i blodkärlet och man kan då se förträngningar som kan vidgas eller proppar som kan tas ut. Om patienten behandlas i tid blir resultatet ofta mycket bra; många blir helt återställda. På Neuroradiologiska kliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset utförs varje år cirka 550 diagnostiska kärlröntgenundersökningar och 300 behandlingar, varav cirka 100 är patienter med stroke. – Vid behandlingar står personalen nödvändig när man utvecklar innovationer. I Norden har vi en lokal grupp av forskare inom klinisk forskning som samarbetar nära Philips internationella nätverk av medicinsk forskning. Vi samarbetar med universitetssjukhusen i hela Norden. För oss är det viktigt att akademin, industrin och vården samarbetar, fortsätter Christer Byfors. Det nordiska huvudkontoret ligger i Kista. Utöver ny teknologi utvecklar företaget hela hälso- och sjukvårdssystem. – Vi kan göra dessa mer effektiva genom att analysera processer, utveckla bättre flöden för personalen och minska väntetider för patienter. Vi tittar hur alla samverkar: politiker, primärvård, ambulanssjukvård, sjukhus och hemsjukvård med mera, säger Gerald Poetzsch, försäljnings- och marknadschef vid Philips Healthcare Nordic. PHILIPS SATSAR MYCKET på tidig Michael Söderman (mitten) är överläkare på Neuroradiologiska kliniken. Den nya lågdosröntgen är resultatet av ett samarbete mellan Karolinska Universitetssjukhuset och Philips Healthcare. inne i röntgenrummet och utsätts för strålning hela tiden. Ibland kan behandlingen ta flera timmar och den sammanlagda stråldosen kan bli hög. Men den nya lågdosröntgen minskar stråldoserna med 73 procent, berättar Michael Söderman, överläkare på Neuroradiologiska kliniken på Karolinska Universitetssjukhuset, som har haft ansvaret för den kliniska sidan av forskningsprojektet. – Tidigare har lägre dos av röntgenstrålning automatiskt betytt sämre bildkvalitet, men nu har vi lyckats att kom- binera låg strålning med bra bildkvalitet, förklarar Johan Sangell. – Inför den här studien var vi villiga att acceptera sämre bildkvalitet bara vi kunde minska stråldoserna. Men i dag har vi mycket bra bildkvalitet och ändå väldigt låga stråldoser, konstaterar Michael Söderman. Under sommaren förväntas AlluraClarity bli CE-märkt och introduceras internationellt. Andra områden där den nya lågdosröntgen kan komma att användas är hjärtröntgen. diagnostisering och behandling av hjärt-kärlsjukdomar och cancer. Teknik, åtgärder och informationsutbyte mellan olika vårdinstanser utvecklas för förbättrad patienthälsa och minskade kostnader. – Det finns enorma möjligheter att lösa problemen om vi börjar nu. Norden är ett föregångsområde inom hälso- och sjukvård, och det som händer här kan föras ut till resten av världen, säger Gerald Poetzsch. Gerald Poetzsch och h Ch Christer i t B Byfors. f rs Fakta P hili ps • Grundat 1891 med huvudkontor i Amsterdam, Holland. • En av världens största privata forskningsorganisationer. • Mer än 1 000 anställda i Norden inom forskning, försäljning, service och tillverkning. • Har skapat mer än 130 000 patent (total FoU). • Philips återinvesterar drygt 8 procent av sin omsättning tillbaka i FoU. www.philips.se 3 ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Karolinska Universitetssjukhuset Simulatorcentrum 2012 Text: Sven-E Lindberg Foto: Karolinska & Colourbox ● kort om På CAMST har ett av världens största projekt för fullskalig patientsimulering genomförts. Drygt 300 personer från intensivvårdsavdelningarna på Karolinska Universitetssjukhuset fick möjlighet att under en heldag i mindre grupper genomföra 4–5 olika träningspass med uppföljning och diskussion om hur teamen agerade i pressade situationer. I SKARPT LÄGE gäller det att alla i operationssalen vet exakt vad som sker, vem som gör vad och i vilken ordning. Det är inte helt olikt de krav som ställs på flygpersonal. På Karolinskas simulatorcentrum finslipas samspelet för att kommunikationen och samarbetet ska fungera i akutsituationer. Patientsimulatorerna är modeller i naturlig storlek med verklighetstrogna funktioner för andning och cirkulation. Här kan personal och studenter tränas i systematiskt samarbete samtidigt som det finns möjlighet att träna individuellt i exempelvis kirurgisk teknik, gastroskopi och laparoskopi. Regelbunden träning och simulering för personalen inom akut- och intensivvården kan göra stor skillnad i akutsituationer. Simulatorträning i samarbete räddar liv B ra kommunikation är direkt livsavgörande i en akut situation och där kan vi lära mycket av flygets högsäkerhetskultur för att finslipa samspelet, säger Petter Westfelt, biträdande överläkare och instruktör på Karolinskas Simulatorcentrum. Simulatorcentrum, eller Centrum för avancerad medicinsk simulering och träning (CAMST) som det egentligen heter, erbjuder unika möjligheter för såväl enskild simulatorträning av tekniska färdigheter som träning i systematiskt samarbete med hjälp av avancerade patientsimulatorer. – SIMULERINGARNA KAN GÖRAS an- tingen här eller flyttas ut i den kliniska miljön för att de ska bli så autentiska som möjligt – och att få arbeta med det riktiga arbetslaget i den egna miljön är ofta en fördel, säger Petter Westfelt, ansvarig för avance- – Det går att simulera väldigt komplexa situationer och hela idén är att deltagarna får samverka för att lösa problemet, säger Petter Westfelt på CAMST. 4 rad patientsimulering på CAMST. Petter Westfelt är narkosläkare och har de senaste åtta åren delat sin tid mellan Centraloperation i Solna och CAMST. – Det är väldigt stimulerande att på det här sättet få möjlighet att knyta ihop erfarenheterna från den kliniska vardagen med ett mer långsiktigt arbete, för att med hjälp av simulatorträning minska risken för misstag inom sjukvården, säger Petter Westfelt. – Min erfarenhet är att när det går fel inom sjukvården handlar det oftast inte om brist på traditionell medicinsk kompetens hos de inblandade, utan vanligen om att kommunikationen och samspelet fallerar. Där kan vi med simulering och träning vässa våra förmågor att samarbeta och kommunicera och på så vis bidra till att öka patientsäkerheten. PÅ CAMST SAMVERKAR specialistläkare och sjuksköterskor från Karolinska Universitetssjukhuset som tränare/instruktörer för att skapa en högsäkerhetskultur av samma slag som råder inom exempelvis flyget och kärnkraftsindustrin. Dessutom pågår sex doktorandprojekt där instruktörer från CAMST undersöker effekterna av simulatorträningen med syfte att presentera detta i sina doktorsavhandlingar. – Vi arbetar multidisciplinärt med patientens bästa för ögonen och det är egentligen ingen större skillnad på de krav som ställs inom akutsjukvården jämfört med flyget. Det handlar i båda fallen om att sträva efter en högsäkerhetskultur, där vi på ett syste- empel på erfarenheter från flyget som införs i sjukvården och det finns en stor potential för användning av checklistor även inom andra patientområden. ”Genom avancerad simulering kan vi skapa en bättre kommunikationskultur inom sjukvården.” UPPLÄGGET PÅ CAMST bygger i hög Petter Westfelt, CAMST matiskt sätt lär av våra misstag och där vi hela tiden arbetar med att utveckla ledarskap, kommunikation och koordination. YTTERST HANDLAR träningarna och si- muleringarna om att se till att saker och ting blir gjorda i rätt ordning på rätt sätt, och att man kommunicerar för att undvika missförstånd och misstag. Viktiga hjälpmedel är, förutom autentiska och mycket avancerade patientsimulatorer, även olika typer av checklistor som tillämpas i simuleringarna. – På de flesta sjukhus i Sverige är WHO:s checklista för säker kirurgi införd och på Karolinska i Solna arbetar vi med en ny checklista för traumateamet, som nu är implementerad. Detta är ett ex- grad på erfarenheter från träning och simulering inom flyget och kärnkraftsindustrin, där man arbetar kontinuerligt med Crowd Resource Management, CRM. – Vi har kommit långt när det gäller att arbeta med att skapa metoder och simulatorer som kan bidra till att skapa en bättre kommunikationskultur inom sjukvården, säger Petter Westfelt. – Den stora utmaningen är att få träning och simulering att bli ett självklart och återkommande inslag i både grundutbildning och vidareutbildning inom vården. Nu gör vi stora och ofta väldigt bra punktinsatser, men vi skulle kunna nå ännu längre med regelbunden träning och simulering för exempelvis personalen inom akut- och intensivvården. Hela denna bilaga är en annons från Karolinska Universitetssjukhuset Exempel pa medicinteknik Strålkniven MINSKAR KOSTNADER OCH LIDANDE Respiratorer Strålkniven har revolutionerat hjärnkirurgin t ex vid hjärntumörer. Vinst: Risken för infektioner minskar och man får en större exakthet och slipper skador i omkringliggande delar. ANNONS som följer kroppens impulser i stället för mekanisk respirator. Vinst: Den mer naturliga respiratorn påskyndar tillfrisknandeprocessen. Ny kula Fjärrövervakning av till exempel pacemaker-patienter och kontinuerlig uppdatering av hjärtats tillstånd på distans. Vinst: Patienten kan vårdas hemma och slipper onödiga besök. Proteser för höftledsoperationer. Vinst: Högre livskvalitet och minskad smärta. Bild: UCLA Foto: Medtronic e r a r o g ig l j o m 0 0 500 0 Mer vård för pengarna Sjukvården har något av ett ”mission impossible”: Vi kan bota allt fler, samtidigt som vi kräver att få vara friskare och att få leva längre. Resurserna ökar däremot inte i takt med kraven och förväntningarna. Men det finns möjliggörare, menar Anna Lefevre Skjöldebrand, vd för Swedish Medtech. M edicintekniska lösningar skapar nya möjligheter till en effektivare vård och omsorg, säger Anna Lefevre Skjöldebrand. Sverige är historiskt starkt inom medicinteknik. Vi har många innovativa produkter ”Made in Sweden” som räddat och förbättrat livet för många människor, till exempel pacemakern, strålkniven, dialysen, Brånemarks titanskruv, Permobilen, kuvösen och ultraljud för medicinsk tillämpning. – Förmodligen hänger det ihop med vår starka ingenjörstradition, men också med att vården i Sverige varit väldigt tillgänglig för samarbete med industrin. Effektiv och hållbar vård Men samarbetet är ingen självklarhet, i synnerhet när vården får en starkare inriktning på produktion. Anna Lefevre Skjöldebrand menar att vården riskerar att tappa den enorma potential som medicintekniska innovationer kan ge om samarbetet minskar, på grund av tidsbrist i vården. – Att skapa effektiv och hållbar vård handlar mycket om att teknikutvecklare och vården har en närhet till varandras verkligheter för att effektiva metoder och modeller ska kunna utvecklas. Utmaningen är att kunna se totalnyttan och -vinsten i stället för engångskostnaden för den investering en medicinteknisk innovation ofta är. Anna Lefevre Skjöldebrand ger ett exempel: liggsår är både svårläkta och smärtsamma för patienten. Och resurskrävande att sköta. Många gånger måste liggsår läggas om flera gånger per dag. En sköterska kan med andra ord få åka ut till en patient flera gånger per dag. Den vanliga produkten som används kostar några öre per styck. Nu finns ett högavancerat sårläkningsmaterial som i inköp kostar mycket mer än det traditionella plåstret. Men den (i inköp) dyrare varianten kan sitta på såret flera dagar och skapar en bra miljö för läkning som minskar smärtan för patienten. Läkningstiden går snabbt. Det är inte svårt att räkna ut i vilket fall den totala samhällskostnaden blir lägre. – Problemet är att det inte finns några modeller för att vid upphandlingar beräkna totalnyttan. Och det andra problemet är att sjuksköterskornas tid inte värdesätts när kostnaden räknas ut. Konkurrensfördel för Sverige Enligt Anna Lefevre Skjöldebrand är det många krafter inom landstingen som ser potentialen i att investera i medicinteknik. – Om inte tekniken utvecklas i samarbete med vården, har vi inte råd med hållbar vård och omsorg. Men jag är optimistisk. Det finns en god vilja hos vård, akademi och industri att samar- ” beta. Vår tradition av samverkan kan bli Sveriges stora konkurrensfördel. Individuell vård Stora besparingar inom vården, både ekonomiskt och när det gäller lidande, finns också i tidiga diagnoser och i individanpassad vård, något som medicinteknik möjliggör. Det finns exempelvis medicintekniska tester som avslöjar om man genetiskt svarar på ett visst läkemedel. För vissa mediciner svarar bara 30 procent på behandlingen, alltså tar 70 procent medicinen i onödan. – Här finns enormt stora möjligheter att effektivisera vården. Det blir dessutom alltmer angeläget att använda människor där människor verkligen behövs och medicinteknik där medicinteknik gör störst nytta för att minska lidandet. Fakta SWEDISH MEDTECH har 170 medlemsföretag. Man räknar med att det finns 500 000 medicintekniska produkter som kan jämföras med 5 000 aktiva substanser i läkemedel. Alla produkter för diagnos, bot och behandling av sjukdom, handikapp och skada som inte är läkemedel, är medicintekniska produkter. Från kanyler och kompresser till avancerade strålknivar, hjälpmedel och fysiska preventivmedel. Medicinteknik står för 5 procent av den totala sjukvårdsbudgeten. Branschen är innovationsintensiv och sysselsätter cirka 20 000 personer i Sverige. Den har stor exportpotential. Det är otroligt tillfredsställande att jobba i en bransch som kan göra så stor skillnad.” Anna Lefevre Skjöldebrand, vd Swedish Medtech www.swedishmedtech.se 5 ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Karolinska Universitetssjukhuset Nya labbrutiner 2012 Text: Maija Axelsson Foto: Emil Nordin ● Ser individen efter intensivvården Hur mår patienten efter att ha intensivvårdats i samband med ett svårt olycksfall eller sjukdom? På Intensivvårdsmottagningen på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna har man bildat multidisciplinära team för att på bästa möjliga sätt stötta varje enskild patient som har vårdats på mottagningen. Ett arbete som nu belönas med Stockholms läns landstings Bemötandepris. Lean * Lean innebär att Visste du att ... ... 9 av 10 studenter vid Karolinska Institutet har sin praktik förlagd till Karolinska Universitetssjukhuset? Handbok för demensvård Hur hanterar vi patienter med demenssjukdom inom sjukvården? Margareta Skoog, vårdutvecklingssamordnare och med dr i neurovetenskap vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge samt rektor vid Silviahemmet, har skrivit boken ”Råd till dig som möter patienter med demenssjukdom”. Margareta Skoog belönas med Gyllene äpplet av Stockholms läns landsting för att hon bidragit till att sprida och ut utveckla viktig kompete inom vården. tens som Råd till dig med J Just nu planeras en möter patienter demenssjukdom fo fortsättning, Bättre d demensvård, som fokus serar på hur idéer om e bättre demensvård en kan omvandlas till klinisk verklighet. Margareta Skog 1 Mikrokirurgi öppnar nya vägar Tråden är 0,5 millimeter tjock och nålen bara 2 millimeter lång. När plastikkirurgen Ann-Charlott Docherty Skogh på Karolinska ska koppla samman små lymfkärl med minimala vener, är det finast tänkbara material och verktyg som gäller. För att genomföra ingreppet behövs mikroskop med 30-40 gångers förstoring. Karolinska kan som enda sjukhus i Sverige erbjuda mikrokirurgi för exempelvis patienter som har genomgått stora ingrepp vid gyncancer eller andra tumörsjukdomar i bäckenet. Då ymfkärl och vener behöver ofta små lymfkärl kerställa en normal sys ihop för att säkerställa arna i ljumskarna. funktion i lymfkörtlarna okirurgin med Den förfinade mikrokirurgin ch minimala ultratunna trådar och kså nya verktyg öppnar också heter inom behandlingsmöjligheter andra områden. 6 – Vi har åstadkommit en positiv arbetsmiljö, ett gott samarbete och fin sammanhållning på avdelningen. Dessutom har stressnivån sjunkit samtidigt som patienten får sitt svar både snabbare och säkrare, säger Annie Hsieh, laboratorieingenjör. arbeta med ständiga förbättringar, att identifiera och eliminera slöseri. Det handlar inte nödvändigtvis om att arbeta snabbare, utan om att arbeta smartare. Det handlar också om att lära sig vad som faktiskt skapar mervärden för kunden. Snabbare och säkrare i labbet PÅ KLINISKT MIKROBIOLOGISKA laboratoriet vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge är det full aktivitet. Här analyseras 150 000 virus- och bakterieprover årligen. Och när epidemier hotar, kan intensiteten öka dramatiskt. Det kräver ett välsmort maskineri och god flexibilitet bland de anställda. A nnie Hsieh är laboratorieingenjör och tycker att jobbet är spännande. Inte minst för att det ger en bild av hur människor och samhälle faktiskt mår. – På vintern ser vi direkt när kräksjuka och influensa slår till. Efter lov och ledigheter ökar antalet klamydiaprov från ungdomsmottagningar. För att inte tala om svininfluensan för några år sedan. Då var läget extremt. Men just det där, när det hettar till och blir extra mycket att göra, det gillar Annie som drar paralleller till hur hon tidigare jobbat i föräldrarnas restaurang och på Stadshuset. Att ge kunderna service, klara högt tempo och möta högt ställda förväntningar, det tycker hon är roligt och utmanande. – HÄR ÄR DET ÄNNU viktigare att möta kundens behov och hålla hög standard när sjukvården beställer beställe våra analystjänster av patientprov. Vi fyll fyller en central funktion. Det kan vara avgöra avgörande för en patient att vi snabbt levererar ko korrekta provsvar som sedan ligger till grund för att rätt behandling ska kunna sättas in. När Annie Hsieh för några år sedan bör- jade på molekylärdiagnostiken, var man mitt uppe i ett omvälvande flödes- och förbättringsarbete. År 2008 slogs två sektioner ihop till en. Olika arbetssätt skulle samsas och fler analyser utföras på mindre yta. –TIDIGARE FÖLJDE EN och samma per- son en analys från början till slut. Men eftersom vi testar för så många virus och bakterier, var det ett tidsödande arbetssätt. Varken personal eller teknisk utrustning räckte till. Det var trångt och det blev mycket spring, vilket skapade långa väntetider och en hel del irritation, minns koordinator Åsa Airell. – Vi valde att i stället skapa separata stationer med tydligt avgränsade uppgifter. I dag kör vi analyser tätare efter strikt schema. Nu får vi ut långt fler analyssvar på avsevärt kortare tid. TILL SIN HJÄLP HAR man tagit Leantänkandet* som blivit standard inom stora delar av industrin. Genom att minska antalet verktyg, ta bort onödiga moment och skapa ett effektivt flöde möter man i dag bättre uppdragsgivarens önskemål. Och tack vare regelbundna träffar i förbättringsgrupper bidrar hela personalen i dag till utvecklingen av rutiner och arbetssätt, både i stort och smått. Varje förändring utvärderas också noggrant. Arbetsmiljö, effektivitet och säkerhet har förbättrats radikalt. Och tack vare streckko- ”Jag gillar omväxlingen i arbetet och att man bidrar till kedjan av patientvård. För oss kommer patientens bästa alltid först.” Annie Hsieh, laboratorieingenjör Hela denna bilaga är en annons från Karolinska Universitetssjukhuset ANNONS Hela personalen möts två gånger per dag vid Pulstavlan för att gå igenom arbetssituationen, eventuella avvikelser och aktuell bemanning. – Tavlan hjälper oss att tidigt identifiera eventuella störningar i verksamheten, berättar koordinator Åsa Airell. Här tillsammans med flödesledare Susanna FalklindJerkérus och laboratorieingenjör Annie Hsieh. der på samtliga prover, i stället för handskrivna etiketter, har hanteringen blivit säkrare. – Som personal blir vi lyssnade på och det är också tydligt att våra idéer tas tillvara, säger Annie Hsieh, som menar att både anställda och patienter är vinnare i den ordning som nu råder. – Ett bra flöde är färskvara och arbetet med ständiga förbättringar kan inte skjutas upp till senare. Inte om vi vill bibehålla de framgångar vi redan uppnått. – VI HAR ÅSTADKOMMIT en positiv ar- På Sektionen för molekylärdiagnostik analyseras över 150 000 prover om året för ett stort antal virus och bakterier. Förutom hivtester och avancerade analyser på transplantationspatienter görs också bland annat noro, influensaprover och prover på sexuellt överförbara sjukdomar, såsom klamydia och herpes. Enbart klamydian står för 50 000 prover årligen och kräver snabba analyssvar för att eventuell spridning ska kunna förhindras. betsmiljö, ett gott samarbete och fin sammanhållning på avdelningen. Dessutom har stressnivån sjunkit samtidigt som patienten får sitt svar både snabbare och säkrare. Visst finns det fortfarande utmaningar på molekylärdiagnostiken. Allt är inte problemfritt. – I vissa tider är personalomsättningen hög, som när flera föräldraledigheter sammanfaller och ny personal behöver läras upp. Då krävs extra fokus för att hålla fart i förbättringsarbetet, säger Åsa Airell som inte vill ha flödesarbetet ogjort. Kort om 7 ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Karolinska Universitetssjukhuset Profilen: Anna Martling 2012 Text: Sven-E Lindberg Foto: Samuel Unéus ● KIRURGEN OCH FORSKAREN DRIVS AV möten i vården – DEN STORA UTMANINGEN i dag är att skapa en vårdkedja med patienten i fokus, där forskning, utveckling och utbildning ingår som en naturlig och integrerad del. Vi får inte glömma, att utan forskning blir det ingen utveckling. A nna Martling har sedan hon 2003 disputerade med en avhandling om ändtarmscancer varit med och drivit på utvecklingen av bättre behandlingsmetoder för patienter med tjock- och ändtarmscancer. Dels i egenskap av kolorektalkirurg vid Gastrocentrum Kirurgi vid Karolinska Universitetssjukhuset, dels som forskare och ledare för en forskargrupp med 15 seniora forskare och lika många doktorander vid Karolinska Institutet. – Det har hänt väldigt mycket när det gäller behandling av patienter med kolorektal cancer det senaste decenniet, säger Anna Martling. – De kirurgiska metoderna har finslipats, men framför allt har vi utvecklat metoder där strålning och kirurgi kombineras på olika sätt. många intressanta forskningsprojekt som drastiskt kan komma att förbättra både överlevnad och livskvalitet hos den här patientgruppen, säger Anna Martling. PROGNOSEN FÖR DEN som drabbas av kolorektal cancer har förbättrats väsentligt, men mycket återstår att göra. – Kolorektal cancer är en cancerform som det inte talas så mycket om, trots att den är så vanlig, säger Anna Martling. Men det håller på att vända och i dag pågår Anna Martling, kolorektalkirurg Kolorektal cancer Kolorektal cancer är ett samlings namn för cancer i tjocktarmen och ändtarmen. Behandlingen av ändtarmscancer består vanligen av kirurgi i kombination med strålning samt vid behov cellgiftsbehandling. Drygt 5 500 personer drabbas varje år av kolorektal cancer och det är därmed den vanligaste cancerformen efter prostata- och bröstcancer. 8 HENNES FORSKARGRUPP har varit med och tagit fram en svensk behandlingsmodell med högre stråldoser under kortare tid före operation, än den gängse internationella metoden med 25 dagars strålning och operation efter 4–8 veckor. ”Jag drivs av mötet med patienterna och av möjligheten att göra skillnad.” – Nu går vi vidare för att undersöka hur vi kan skapa en optimal kombination av strålning och kirurgi, som är en kombination av de två vanligaste metoderna som används i dag. I dag behandlas kolorektal cancer inte som en kirurgisk sjukdom, utan som en sjukdom där behandlingen skräddarsys för varje enskild patient i samverkan mellan många olika discipliner. – Och det är ur det multidisciplinära tänkandet de stora framstegen har gjorts. SAMARBETET MELLAN specialister och kompetenser från olika discipliner är en viktig framgångsfaktor, integreringen av forskning och utveckling i den kliniska vardagen en annan, menar Anna Martling. – Forskning, utveckling och utbildning måste vara en naturlig del av vårdkedjan. Det gör att forskningen lättare kan fånga upp angelägna frågeställningar från vården, samtidigt som vi får en direkt återkoppling av forskningsresultaten till vården. Det multidisciplinära arbetssättet genomsyrar också den kliniska verksamheten på Gastrocentrum Kirurgi. – Det handlar i grunden om ett helhetstänkande där man bygger en vårdkedja utifrån varje enskild patient, och där vi i samverkan med alla berörda discipliner kontinuerligt utvärderar och analyserar våra resultat för att bli ännu bättre. Anna Martling beskrivs av sina kollegor som en engagerad, starkt pådrivande kraft för att utveckla och förbättra vården och vässa den kliniska forskningen. Men Anna påpekar att det är många som är med och drar ett tungt lass. – Min kollega Torbjörn Holm är den som driver på när det gäller utvecklingen av den kirurgiska tekniken, medan jag är drivande på forskningssidan. Samtidigt finns det en rad andra engagerade medarbetare, såväl unga som seniora, som är besjälade av att utveckla och förfina metoder som kan lindra och bota kolorektal cancer. ANNA TRIVS UTMÄRKT med att stå med ena benet ”i såret” som kolorektalkirurg och med det andra i den kliniska forskningen. – Det passar min personlighet. Jag är otålig, men kan också, om det behövs, vara uthållig och långsiktig. Men det som framförallt driver mig är mötet med patienterna och möjligheten att göra skillnad. Resultatet av forskningen går inte att se lika direkt. – Det kan vara frustrerande att man egentligen aldrig blir färdig, eftersom det handlar om en ständig förbättringsprocess. Men har man varit med ett tag inser man att excellent vård kräver excellent forskning och för att nå de stora framstegen måste man ta många små, små steg. Anna Martling är kolorektalkirurg och står metoder för behandling av ändtarmscancer. ”Skruvkork” fångar proppen Säkrare behandling av flimmer Konstgjord luftstrupe räddade livet på 36-åring Närmare 30 000 personer drabbas av stroke varje år i Sverige – och antalet strokefall väntas öka. På den neurologiska akutvårdsenheten i neurologhuset på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna har man utvecklat en unik metod för att avlägsna allvarliga blodproppar i hjärnan. Det görs via en kateter utrustad med en mikroskopisk ”korkskruv” som fångar upp proppen och för bort den. Karolinska Universitetssjukhuset är först med att använda en ny metod för behandling av förmaksflimmer och hjärtarytmier. Läkaren kan med hjälp av stora magneter som placeras utanför patientens kropp via en joystick styra katetrar till de områden i hjärtat som behöver behandlas. Därmed blir behandlingen av svårare arytmier och hjärtflimmer både enklare och säkrare. På Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet har ett forskarteam lyckats utveckla en konstgjord luftstrupe av nanofiber som behandlas med patientens egna stamceller för att minska risken för avstötning. I den medicinska tidskiften The Lancet beskrivs ett fall från Karolinska, där en 36-årig man med svår cancer fick en konstgjord luftstrupe inopererad. Mannen lever nu ett normalt liv med en konstgjord luftstrupe. Hela denna bilaga är en annons från Karolinska Universitetssjukhuset ANNONS Studenterna som läser sista terminen på Röda Korsets Högskola är redo att börja arbetet antingen i internationell miljö eller inom den svenska vården. Mitt i vimlet står skolans rektor Tommy Löfgren och utbildningsstrateg Ann-Charlotte Egmar. Anna Martling Ålder: 43. Familj: Make, två barn, tre bonusbarn. Fritid: Engagerad lagledare för sönernas basketlag. Har själv spelat basket. Verksam som: Överläkare och kolorektalkirurg vid Gastrocentrum Kirurgi, Karolinska Universitetssjukhuset. Ledare för forskargrupp för kolorektal kirurgi vid Karolinska Institutet. Drivs av: Engagemang och en vilja att göra skillnad tillsammans med andra kunniga och engagerade människor. Stolt över: Att vi på Karolinska genom våra multidisciplinära arbetssätt kan erbjuda behandling i världsklass för patienter med kolorektal cancer. med det ena benet i sjukvården, det andra i forskningen. Hon både opererar och utvecklar nya Röda Korsets Högskola: Internationell, unik och eftertraktad Sveriges äldsta sjuksköterskeutbildning finns i Röda Korsets Högskola i Stockholm. Den höga utbildningsstandarden och den internationella profilen gör att det går fem sökande på en utbildningsplats. H umanitet, opartiskhet, neutralitet, självständighet, frivillighet, enhet och universalitet – de är nyckelorden i Röda Korsets verksamhet, liksom i all utbildning som Röda Korsets Högskola erbjuder. Värdegrunden och den internationella profilen bidrar till att göra skolan unik, och får många att söka sig hit. – Våra studenter får beredskap att arbeta både i en internationell miljö och inom den svenska vården. Det finns en möjlighet att lägga sin långa praktik utomlands, berättar Tommy Löfgren, rektor på Röda Korset Högskola. Skolan ligger centralt i Stockholm, vil- Leverceller i stället för ny lever Crigler-Najjars sjukdom är en allvarlig form av gulsot som endast har kunnat behandlas med 10–12 timmars ljusbehandling per dag – eller i värsta fall levertransplantation. Transplantationsenheten vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge är först i Skandinavien med en ny metod som går ut på att man transplanterar celler från en frisk lever i stället för en hel lever. För patienterna innebär den nya metoden betydligt lindrigare ingrepp än en hel levertransplantation. Risken för komplikationer och avstötning är mindre, samtidigt som man kan slippa behandling med immunhämmande läkemedel. ket underlättar samarbetet med Stockholms stad och andra högskolor, till exempel med grannen KTH. Runt knuten väntar en enorm arbetsmarknad. – Många av våra elever har ett arbete redan samma dag de tar examen. En väletablerad samarbetspartner till oss är Karolinska Universitetssjukhuset, där de flesta studenter gör sin långa praktik, säger skolans utbildningsstrateg Ann-Charlotte Egmar. Från skolan examineras cirka 150 nya sjuksköterskor årligen, men skolan är beredd att utbilda fler om regeringen fattar beslut om det. – Utmaningen är att möta de stora pensionsavgångarna och det ökade vårdbehovet som uppstår när befolkningen blir allt äldre, och i och med att Stockholms län växer så fort. Det råder stor brist på sjuksköterskor här, konstaterar Ann-Charlotte Egmar. För att få fler unga att intressera sig för vårdyrket startar skolan med stöd av landstinget ett samarbete med Kungsholmens gymnasium åk. 3, Stockholms Vård- och omsorgscollege. – Vi har också planer på att starta en medicinteknisk gren. Och två professurer är på gång; en inom omvårdnadsvetenskap och tillsammans med KTH startar vi en professur i teknisk vårdvetenskap våren 2013, avslutar Tommy Löfgren. Röda Korsets Högskola • Enskild högskola, huvudman är stiftelsen Rödakorshemmet. • Antalet elever: cirka 600. • Antagning till grundutbildning varje termin 90 studenter, resurser finns för 120 om regeringen fattar beslut om det. • Anordnar specialist-, magister- och uppdragsutbildningar samt fristående kurser. www.rkh.se 9 ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Karolinska Universitetssjukhuset En dag på sjukhuset 2012 Text: Monica Samuelsson Foto: Emil Nordin ● inte bara 09 Deint tillär sju 14:0 khuset. som ska 07:37 450 pakket med specialbeställn ingar kommer varje dag till Ka rolinska i Solna . Paketen sorte ras för att leve reras ut till aktu ell avdelning. – I dag får vi använda vår kr eativitet på ett he lt annat sätt än tidigare. Det ha r gjort oss mer effektiva, och bidragit till stör re arbetsglädje oc h stolthet, berä ttar Thomas Fo rsberg. or varo så sorteras Åtskkilligt avfall ska ock t. bor s rätt och forsla et är större – Det personliga ansvar itiva, vi är pos är a i dag. Attitydern och arbeåt s lpa hjä att på tre bät iskt. tet har blivit mer dynam säger tig, vik är n ete tigh lak De Petter Selin. en av för 32veParatrintkörEnerersohamgdaarglbbeigttaenr levererar 16.3 de många le t. Här är det ter till sjukhuse varor och tjäns mtas för tvätt. hä h lakan som oc er äd kl ts arbe dag 12,4 ton hanteras varje al. På Karolinska on nter och pers textilier till patie 23:54 Serm r iin M Mavi, sjukskötersk a på Öron-, näsahalsavdelningen, är nöjd med det nya lagersystemet. – Det har blivit så mycket smidigare, både att hämta artiklar och att få lag ret påfyllt med nya. Det frigör tid som vi i stället kan ägna åt patiente rna. Konsten att skapa en bra arbetsplats HÖG SJUKFRÅNVARO OCH LÅGA OMDÖMEN i medarbetar enkäter. Sådan var verkligheten vid dåvarande logistikavdelningen på Karolinska Universitetssjukhuset i början av 2000-talet. Att man bara ett fåtal år senare skulle komma att tilldelas utmärkelsen Svensk Kvalitet kunde ingen ana. V – I dag har vi en tydlig operativ vision som både hjälper oss att hålla fokus och som ger mycket energi tillbaka till verksamheten, berättar Anders Carlson, chef för avdelningen för Servicetjänster och logistik, som fått motta utmärkelsen Svensk Kvalitet 2011 ur Kungens hand. 10 ÅR FÖRBÄTTRINGSRESA började egentligen som ett arbetsmiljöprojekt, berättar Anders Carlson, i dag avdelningschef för Servicetjänster och Logistik. Han kom till Karolinska bara månader innan de två storsjukhusen Huddinge Universitetssjukhus och Karolinska Sjukhuset skulle gå samman 2004, en tuff period präglad av besparingar, nedskärning och kvalitetsbrister. – Det var alldeles nödvändigt att skapa en mer attraktiv och effektiv arbetsplats med friskare medarbetare. Vi påbörjade ett arbete som med tiden övergick i en bredare kvalitetssträvan med fokus på medarbetare, processer och kunder, säger Anders Carlson. I DAG ÄR MAN 190 medarbetare på avdelningen som har till uppgift att förse det stora sjukhuset med effektiva service- och logistiktjänster, allt för att vården ska kunna flyta på så bra som möjligt. I uppdraget ingår bland annat att transportera patienter och varor, att ge patienter och anhöriga hjälp och information vid huvudentréerna. Därtill säkerställer egna controllers att upphandlade tjänster inom stora och viktiga områden som städ, kost och tvätt uppfyller det avancerade sjukhusets många krav. Totalt ansvarar Servicetjänster och Logistik årligen för tjänster motsvarande 450 miljoner kronor. OCH AVDELNINGENS ARBETE för stän- diga förbättringar har låtit tala om sig. Ifjol fick man den prestigefyllda Utmärkelsen Svensk Kvalitet, något som enbart de bästa föredömena inom kundorienterad verksamhetsutveckling får motta. – Jag är både stolt och glad över de resultat vi åstadkommit. Kundmätningar visar att kunderna är mycket nöjda med det vi gör. Medarbetar- och ledarskapsindex har ökat kraftigt, och medarbetarna upplever klart mindre stress i dag jämfört med tidigare. Sjukfrånvaron har minskat och vårt ekonomiska resultat har överträffat förväntningarna med över 80 miljoner kronor sedan vi startade. Det är pengar som i stället har kunnat användas till vård, berättar Anders Carlson. – Ett målmedvetet arbete och goda medarbetare har gjort förbättringsprocessen möjlig. Utmärkelsen Svensk Kvalitet är verkligen något som vi kan glädjas åt tillsammans. En vanlig dag ... ■ Städas 500 000 kvadratmeter golvyta ■ Transporteras cirka 500 patienter inom sjukhusen ■ Levereras 700 paket och 1 000 JIT*-artiklar till sjukhusets avdelningar ■ Får 1 250 patienter och anhöriga hjälp av patienttjänst i huvudentréerna ■ Hanteras 175 manuella beställningar i inköpssystemet ■ Serveras 1770 matportioner till sjukhusets patienter ■ Hanteras 12,4 ton textilier till patienter och personal *JIT (Just in time) innebär att vaktmästare med hjälp av streckkoder beställer artiklar, levererar och packar upp leveranser samt tar med kartonger och emballage från avdelningen. Därmed har avdelningarna alltid välfyllda förråd. Hela denna bilaga är en annons från Karolinska Universitetssjukhuset ANNONS –Att alla får vara med och förbättra våra rutiner och arbetssätt, det har blivit en del av vår arbetskultur. Vi har ofta väldigt bra snack om, och lösningar på, frågor och problem.” Anders Åkerlind, en av vaktmästarna som ser till att rätt varor når respektive avdelning i rätt tid. 11 ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Karolinska Universitetssjukhuset Specialiserad vård kräver specialiserad kunskap För den allra bästa vården behövs den allra bästa kunskapen inom samtliga av vårdens kunskapsområden. Att våra professioner själva måste finansiera sin specialistutbildning innebär stora problem för vårdens kunskapsförsörjning. Sjuksköterskor måste få betalt under sin specialistutbildning. Först när vårdens arbetsgivare tar ansvar för kunskapsutvecklingen får vi en direkt koppling till verksamhetens behov och vården kan utvecklas på bästa sätt. Medlemmar i Vårdförbundet arbetar för en säker vård. Vi är 110 000 sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor som utvecklar vården för dig som individ. Från sjukdom och diagnos till hälsa och helhet. www.vardforbundet.se Vi utrustar din mottagning För mer information www.oscarinstrument.se Specialkylskåp MX-serien Provtagningsstol 610 Gynstol 480 Öronstol 410 Brits 650 Rullbord 335 Marknadsledande inom: Specialkylskåp och undersökningsmöbler för den moderna vården 12 www.oscarinstrument.se 0303-170 50 Hela denna bilaga är en annons från Karolinska Universitetssjukhuset ANNONS Sektionen for Neurodegeneration Bild: Agneta Nordberg – VID ALZHEIMERS SJUKDOM finns en Bilderna, som Karolinska Institutet (KI) var först med i världen, visar förekomst av amyloid plack i hjärnan. Det har undersökts genom att amyloida signalmolekyler har injicerats i en ven och upptaget studerats i olika delar av hjärnan. Rött är hög, gul medel och grön låg amyloid förekomst. Alzheimer Neurobiologi Centrum – GENOM VÅR FORSKNING kan vi i dag med hjälp av PET-kamera undersöka hjärnans patologiska förändringar och funktion, och upptäcka AD på allt tidigare stadium. Då kan patienter få diagnosen tidigare och nya behandlingar sättas in i början av sjukdomsförloppet, berättar professor och sektionschef Agneta Nordberg. När man har undersökt individer med ärftliga former av AD, har man kunnat påvisa amyloida plack och inflammatoriska förändringar redan 10–20 år innan sjukdomen ger minnesbesvär. Med PET-kamerans hjälp söker man nu förstå betydelsen av oligomerer, förstadium av amyloida plack, och hur dessa skadar nervcellerna. (Se bilderna om hjärnan.) – Vi undersöker även vilka faktorer som reglerar nybildning av nervceller. Det gör vi genom att transplantera stamceller i möss som bär på samma mutationer som personer vid ärftlig AD. Vårt mål är att identifiera nya, effektiva behandlingar som minskar mängden av skadliga betaamyloidformer, har skyddande effekt och stimulerar hjärnans förmåga att reparera sig själv, berättar Amelia Marutle, forskare vid sektionen. Agneta Nordberg, professor, och Amelia Marutle, forskare. Världsledande alzheimerforskning Det behövs mycket mer forskning för att tidigare och bättre kunna diagnostisera Alzheimers sjukdom, och för att hitta medicinering för att stoppa och bota sjukdomen. Det är just vad ett 200-tal forskare arbetar med vid Karolinska Institutet i Huddinge. Forskningen är uppdelad i fyra sektioner; KI-Alzheimercentrum, Klinisk Geriatrik, Alzheimer Neurobiologi Centrum och Sektionen för Neurodegeneration. KI-Alzheimercentrum är sektionschef vid KI-Alzheimercentrum. – Alzheimers sjukdom (AD) är ett växande folkhälsoproblem. Sjukdomen orsakas av proteinet beta-amyloid som bildar onormala ”plack” i och runt hjärncellerna, som sedan dör. Både ärftlighet och miljö kan PROFESSOR BENGT WINBLAD bidra till att sjukdomen bryter ut, säger Bengt Winblad. med om att ta fram det senast registrerade läkemedlet som lindrar sjukdomssymtomen. Nyligen kom nyheten om lyckade studier i en första fas med så kallad aktiv vaccinering, en studie som bedrivits av Swedish Brain HAN VAR ÅR 2002 ” Power-forskare vid mottagningen i Huddinge och i Malmö. – Den här studien är en solid bas att stå på för vidareutveckling av denna typ av behandling. Beta-amyloiden är bara en pusselbit i gåtan. Det behövs mycket mer kunskap och forskning innan man hittar en effektiv behandling mot sjukdomen, konstaterar Bengt Winblad. Det behövs mycket mer kunskap och forskning innan man hittar en effektiv behandling mot sjukdomen. Professor Bengt Winblad, sektionschef vid KI-Alzheimercentrum. Al medalen Swedish B debutera rain Power ri fredag 6 Almedalen juli kl 9– på Torge 12 t i Högs på Gotla kolan n d . swedish brainpow er.se KLINISK GERIATRIK HJÄRNAN SKRUMPNAR VID en demens- sjukdom och vid diagnostisering kan man med hjälp av magnetkamera mäta hur mycket. Förut har man gjort uppskattningar och mätt volymerna på angripna områden för hand utifrån bilderna. – Nu tar vi fram en helautomatisk metod, som direkt i samband med undersökningen samlar och processar data, samt gör en karta med siffror om o hur stort område i hjärnan som är drabbat, förklarar professor LarsO Wahlund, sektionschef. Olof Metoden ger objektiva data och o mycket mer information än b bara bilderna. Den ger också bra beslutsstöd b vid diagnostisering. Professor Lars-Olof Wahlund Utifrån den kan man, om metoden fungerar, bland annat bedöma om patienten har 50-, 80- eller 90-procentig Alzheimers sjukdom. – Vi tittar också på hur hjärnans vita substans och dess ”kabelsystem” fungerar; hur olika områden i hjärnan kommunicerar med varandra, samt hur skadorna vid AD påverkar de olika områdena. VID SAMMA SEKTION leder professor Maria Eriksdotter forskningsprojektet i cellterapibehandling vid Alzheimers sjukdom, i samarbete med Geriatriska och Neurokirurgiska klinikerna vid Karolinska Universitetssjukhuset. – Vid AD har vissa nervceller brist på ett protein som producerar NGF, en tillväxtfak- tor. Vi försöker tillföra NGF direkt in i hjärnan med hjälp av en inopererad kapsel, för att bromsa upp nervcellsdöden. Metoden har testats på sex personer under ett år och hälften fick positiva effekter på minnet, inga biverkningar identifierades. – Det här kan vara ett första steg mot en botande behandling, säger Maria Eriksdotter. Hon är även registerhållare för Svenska Demensregistret, ett nationellt kvalitetsregister för demenssjukdomar. Syftet är att få en likvärdig, högkvalitativ behandling av demenssjuka i hela landet. Mer info: www.svedem.se inflammation i hjärnan med utsöndring av inflammatoriska ämnen – cytokiner. Inflammationen orsakas bland annat av nervcellsdöd och av proteinet beta-amyloid. Produktionen av beta-amyloid stimuleras i sin tur av de inflammatoriska cytokinerna, vilket kan leda till en ond cirkel, säger Marianne Schultzberg, professor i klinisk neurovetenskap. ”Normal” inflammation vid infektion eller skada avslutas med en upplösning som regleras av specifika molekyler, bland annat produkter av fleromättade omega 3-fettsyror. – Vår hypotes är att denna upplösning är hämmad vid AD och att om vi stimulerar upplösningsfasen kan vi minska nedbrytningen av hjärncellerna. Vi studerar också hur hjärnan påverkas vid kronisk inflammation i kroppen. Djurförsök visar att detta orsakar en ökning i hjärnan av proteinet tau som bidrar till uppkomsten av ”plack”. Fortsatt utredning av inflammationsprocessen vid AD kan leda till nya behandlingsstrategier, säger Marianne Professor Marianne Schultzberg. Schultzberg. ” Vi försöker förstå hur patientens förmåga till medicinsk beslutskompetens – förmågan att bedöma risker och fatta beslut – förändras med sjukdomen, och utveckla instrument för att bedöma detta. Målet är att få till stånd verktyg och riktlinjer som minimerar de etiska riskerna med forskning på dementa. Erik Sundström, docent och chef för Sektionen för Neurodegeneration, berättar att sektionen också har ett tvärvetenskapligt projekt som handlar om etiska frågor vid forskning på dementa personer. H jar nbanken Institutet vid Karolinska Caroline Graff r so es Chef Prof er för kliN ÄR ETT cent HJÄR NBAN KE atologi, op ur ne ll ente nisk och experim ystemets rvs ne ra de stu vars syfte är att nde. ckling och åldra sjukdomar, utve bank för bio l ra nt ce en Den är också nerats rnvävnad som do insamling av hjä r som ne h sjuka perso av både friska oc g. nin rsk fo g nskapli vill bidra till vete klogiska undersö – Den neuropato n de dö er eft s först ningen kan göra ndvilken typ av förä och ger svar på t ke vil , an rn hjä i haft ringar patienten en kan tlig slu en os gn innebär att dia r vi ska lära oss me fastställas. För att r rfö dä omar är vi om demenssjukd a om oerhört tacksamm nerar sin de drabbade do g efter hjä hj rna till forsknin r behöver sin si död, och hä höriga, vi ofta hjälp av an raff. G sä s ger Caroline hjärndonation: ➽ Mer info om s.ki.se, eller brainbank@nv 30. 45 5 73 3ring 07 www.swedishbrainpower.se Professor Maria Eriksdotter 13 ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Karolinska Universitetssjukhuset Ortopedakuten 2012 Text: Maija Axelsson Foto: T. Busch-Christensen & Karolinska ● ”I DAG OPERERAR VI FLER PATIENTER” – DET HAR VARIT EN utmaning och väldigt stimulerande. Det har gått upp och ner, men i dag opererar vi fler patienter än tidigare, samarbetar bättre och det är roligare att jobba. Det säger Marie Bingselius, undersköterska vid Akut ortopedoperation på Karolinska Huddinge. Hon har jobbat här i sju år och har ingått i Akutteamet som haft ansvaret att införa det nya arbetssättet. Vägen till framgång har inte varit spikrak, eftersom det har varit många som berörts. Utöver anestesin samverkar ett tiotal avdelningar och kliniker med ortopedoperationen. – OPERATIONSTAVLAN ÄR TILL stor hjälp. Alla inblandade medarbetare kan se hur deras patient ligger till i tids- Tora Strandestraa föll så illa att hon fick en lårbensfraktur. Ett dygn senare var hon opererad. ”De är fantastiska här”, säger Tora som får god hjälp på vägen av Margit Poor. TORA, 89, FICK LÅRBENSHALSFRAKTUR Snabb och bra vård Marie Bingselius, undersköterska vid Akut ortopedoperation på Karolinska Huddinge. planeringen på väg till operation. Tavlan har gjort att vi har mindre missförstånd, påminnelser och färre telefonsamtal mellan operation och avdelningarna. TORA STRANDESTRAA, 89, ramlade en torsdag morgon i sin lägenhet och fick en lårbenshalsfraktur. Hon kom in på Akut ortopedavdelning på Karolinska Huddinge samma morgon klockan 10.30 och opererades dagen efter. D E ÄR FANTASTISKA HÄR, – VISST KAN DET fortfarande köra säger Tora Strandestraa, där hon vilar i sin sjukhussäng på avdelning B83 dagarna efter sin operation. Hon har precis varit på kontrollröntgen och allting ser bra ut, även om det gör ont när hon rör på benet. Tora Strandestraa bor i egen lägenhet och klarar sig med hjälp av hemtjänsten, trots att åldern har fört med sig hälsoproblem, bland annat i form av hjärtflimmer, artros och dålig hörsel. Hon har ramlat förut och har ”ett garage” med rollatorer hemma. För några dagar sedan gick hon ut på balkongen för att vädra ett täcke. ihop sig. Men efter två år med det nya arbetssättet opererar vi fler patienter och det är klart mycket roligare att jobba. Samarbetet har blivit bättre mellan alla inblandade enheter och man känner sig mer ansvarig för att patientens tid på operation blir så bra som möjligt, säger Marie Bingselius. – NÄR JAG KÄNNER MIG lite bättre gör jag för mycket, så dum är jag, säger Tora Strandestraa och skrattar. – Från balkongen är det ett extra trappsteg upp till rummet och plötsligt hade jag ingen styrka i benen, utan föll. Det gick så FÖR ATT KUNNA ÖKA antalet operationer ser man exempelvis till att operationsbordet för den vanligaste typen av höftfraktur alltid står förberett, något som Marie Bingselius arbetat fram tillsammans med sina kollegor. – Därmed sparar vi 10–15 viktiga minuter. Personalen på operationen och anestesin arbetar också parallellt i dag, och spar därmed tid. Operationsutrustningen görs i ordning i ett rum och patienten får narkos i ett annat rum, sedan möts man i operationssalen. ” Vi chefer skapar förutsättningar för ett framgångsrikt förbättringsarbete genom att utgå från en värdegrund där vi inte pekar ut fel, utan visar på möjligheter till förbättringar. För oss är avvikelser ”godis”. Lars-Torsten Larsson, divisionschef, Medicin Kirurgi 2 divisionen 14 fort, man hinner inte tänka. Jag larmade och hemtjänsten kom efter 20 minuter. Sedan kom en distriktssköterska som tog prover och kallade på en läkare, som i sin tur skickade henne till sjukhuset. – Först röntgade de mig, och de var så duktiga och försiktiga med mig som är så gammal. DET BESTÄMDES ATT höften skulle opereras, men det skulle dröja knappt ett dygn. Eftersom hon tar blodförtunnande medicin behövdes det motmedicin för att minska blödningsrisken under operationen. Hon fick första dosen på akutmottagningen av ortopedläkaren och sedan träffade hon narkosläkaren. Därefter togs hon in på vårdavdelningen, där hon fick smärtstillande. Nästa morgon var blodvärdena tillräckligt bra för operation med ny höftled. – Det har gått så fort och det var jättebra att de fixade benet. Jag hade inte stått ut Kortare köer till Ortopeden Kötiderna till Karolinska Universitetssjukhuset minskade under 2011 med mer än hälften – och en av de kliniker som nått längst i flödesarbetet är Ortopedkliniken i Solna och Huddinge. I januari 2011 väntade över 900 personer på nybesök till kliniken och två tredjedelar hade väntat längre än 90 dagar. I dag kan ortopedkliniken erbjuda vård till så gott som samtliga patienter inom 30 dagar (98 procent) och endast en handfull patienter har behövt vänta i mer än 30 dagar. Även kön till operation och/eller behandling har minskat under året. För närvarande klarar Ortopedkliniken att ge 90 procent av de väntande patienterna operation/behandling inom 90 dagar. längre, för det gjorde så fruktansvärt ont. Tora Strandestraa har bara lovord för vården hon har fått på Karolinska Huddinge, men hon ser ändå fram emot att komma ”De var så duktiga och försiktiga med mig som är så gammal.” Tora Strandestraa hem, få odla sina älskade ”ärteblommor”, samt träffa sina nära och kära – speciellt barnbarnsbarnet Emil. I augusti är det dags att fira 90-årsdag. – Jag glömmer att jag är så gammal. Men nu vill jag inte längre se rullatorerna, eftersom jag har ramlat flera gånger med dem. Det får bli rullstol i stället. Hela denna bilaga är en annons från Karolinska Universitetssjukhuset ANNONS Illustration: David Marklund BACTIGUARD INTERNATIONAL Kortare väntetid PÅ ORTOPEDOPERATION vid Karolinska Huddinge har väntetiderna för de mest akuta patienterna kortats rejält. Nu opereras fyra av fem akuta patienter inom 24 timmar. D en stora utmaningen inom akutsjukvården är variationen. Vi vet aldrig hur många patienter som kommer in, men försöker ändå hela tiden skapa ett system som gör det akuta flödet mer förutsägbart, säger Hans Berg, överläkare och flödesstrateg på Akut Ortopedoperation vid Karolinska Huddinge. PROBLEMINVENTERINGEN började re- dan 2009, och förändringsarbetet har berört många kliniker som är inblandade både före och efter operationen. Det gällde att bland annat identifiera onyttig tid som man kunde påverka, samordna alla avdelningars förberedelser och sammanfatta dessa i en checklista, formulera arbetssätt för alla dagliga rutiner för operationsplanering och rapportering, samt konstruera en så kallad Operationstavla för att visualisera arbetet för alla inblandade. Hans Berg, överläkare och flödesstrateg, Karolinska Huddinge. Målet var att påbörja alla operationer inom 24 timmar. Man ville också korta bytestiderna mellan operationerna genom smidigare arbetsrutiner kring operationssalarna. Patienterna skulle förberedas på preoperativ avdelning, instrumenten göras i ordning parallellt i ett rum intill operationssalen och morgonen börjas med att operera en patient som redan hade planerats dagen innan. – Vi försöker hålla starttiden för första patienten konstant, annars uppstår det fördröjningar under resten av dagen som är svåra att ta igen. Egentligen är alla våra patienter akuta och alla operationer som beslutats måste ju utföras. Men vissa ingrepp måste ändå gå före andra, där vissa kan vänta uppemot en vecka utan medicinska risker. Assistansanordnare sedan 1995 PATIENTER MED höftfrakturer måste opereras så fort som möjligt, eftersom det innebär stora hälsorisker att vänta. – Minst 70 procent av höftfrakturpatienterna ska opereras inom 24 timmar, det är ett landstingsdirektiv. Fast vi ville sänka väntetiden för alla våra patienter och har lyckats effektivisera vår verksamhet med cirka 30 procent. Men det är en utmaning att behålla resultatet, eftersom patienterna inom upptagningsområdet blir 5–10 procent fler för varje år. Så vårt förbättringsarbete fortsätter, konstaterar Hans Berg. Det här gör skillnad: Vi önskar våra kunder och medarbetare en trevlig sommar från som ortopedavdelningen har utvecklat Operationstavlan. En webblösning ner befin de var t sam g, eras och i vilken turordnin grunden. Här visas alla som ska oper ator. husd n i varje sjuk sig. Personalen har tillgång till tavla 1. frakturer). Många inom akutortopedin Standby-patienter (ofta de med hand nu ofta opereras polikliniskt. Det gör man kan vänta upp till en vecka och kan er per vecka. ation oper extra åtta till sex man er under två dagar i veckan. Då hinn 2. as, bedömas och röntg r som kommer in på förmiddagen ska 3. Alla höftpatiente 8.30 till 21.30, och från n öppe är n inge deln nsav en. Operatio opereras innan kväll om förberedelförmiddagen opereras samma dag därmed kan alla som kommer in på serna sker snabbt. Mantrat i förbättringsarbetet: Gör rätt från början. Omsorg Engagemang Trygghet Respekt Kompetens Solnavägen 100 / 169 51 Solna Tel: 08-735 86 86 Info@svenskpersonligassistans.se www.svenskpersonligassistans.se 15 ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Karolinska Universitetssjukhuset Uppdragsbeskrivning: Skanska har tillsammans med brittiska Innisfree fått i uppdrag att finansiera, bygga, underhålla och driva framtidens sjukhus. Vi kallar projektet Nya Karolinska Solna och det är en unik lösning som tar sjukvården in i framtiden där patienten står i fokus. 2016 öppnas dörrarna för det nya sjukhuset. Patienten i centrum. Snart blir det sant på riktigt. En helikopter landar på taket till det nya sjukhuset och en man lyfts ut. Han är skadad i en fallolycka och det är bråttom. Stora IVAhissar tar honom snabbt till ett akutrum och en kedja av kritiska insatser inleds. Alla viktiga enheter ligger nära varandra och den livsuppehållande utrustningen behöver aldrig kopplas ifrån. Samtidigt går en kvinna genom sjukhusets entré. Det finns misstanke om cancer. När hon bara timmar senare lämnar sjukhuset har hon fått både diagnos och vårdplan. Allt på en och samma dag. Välkommen till den framtida sjukvården. Nya Karolinska Solna är det största projektet i vår 125-åriga historia. 16 Den 30 juni 2010 fick Skanska tillsammans med brittiska Innisfree i uppdrag att finansiera, bygga, underhålla och drifta Nya Karolinska Solna, ett av världens modernaste sjukhus. Hela avtalet är värt 27 miljarder kronor och är därmed det största i vår 125-åriga historia. Projektet är speciellt på flera sätt. Till skillnad från traditionell offentlig upphandling tar Skanska och Innisfree ett större ansvar för projektet, från finansiering till konstruktion. Vi ansvarar även för driften av de nya byggnaderna under en lång tid framöver. Nya Karolinska Solna är världens största sjukhusprojekt med modellen Offentlig Privat Samverkan (OPS). Men den största och viktigaste skillnaden handlar om människorna. Det nuvarande sjukhuset breder ut sig på 40 byggnader, vilket betyder attt den som är sjuk idag behöver flyttas mellan olika avdelningarna för att träffa specialister och få behandling. När det nya sjukhuset är färdigbyggt kommer patienten vara helt i fokus. Vi har då byggt ihop akutvård, laboratorier och specialistbehandlingar och ökat närheten mellan de viktiga enheterna. Patienterna får egna rum med plats för anhöriga och det är hit specialisterna kommer, istället för att patienten slussas mellan avdelningarna. Det nya sjukhuset innebär också nya förutsättningar för forskning i världsklass. Hela denna bilaga är en annons från Karolinska Universitetssjukhuset ANNONS Entrén kommer rymma en tre våningar hög inomhusgård med caféer, butiker och lounger. Vi bygger inte bara ett toppmodernt sjukhus. Vi skapar också en attraktiv och trivsam arbetsplats för Karolinska Universitetssjukhusets personal med luftiga miljöer mitt i den nya stadsdelen Hagastaden. Besökaren och de som arbetar här välkomnas i entrén av en tre våningar hög inomhusgård med caféer, restauranger, butiker och lounger. Den framtida sjukvården betyder också gröna och hållbara byggnader. Därför skapar vi ett av världens mest miljövänliga sjukhus som drivs med egenproducerad bergvärme och förnyelsebar energi. Målet är att komma ner i hälften av energimängden som andra sjukhus kräver. Nya Karolinska Solna-projektet skapar världens mest hållbara universitetssjukhus för patienter, miljön och vår omvärld. Det uppfyller kraven för två olika certifieringar av byggnader, Miljöbyggnad och LEED-certifiering. Gott om plats för möten, undervisning och erfarenhetsutbyte. Skanska är världsledande inom Offentlig Privat Samverkan (OPS). Konceptet innebär att vi arbetar som partner till den offentliga sektorn där vi utvecklar och investerar i stora komplexa projekt som vägar, sjukhus, skolor och vindkraftverk. Vårt ansvar i projekten sträcker sig från projektering, byggande och finansiering till drift och underhåll av den färdiga infrastrukturen. Men för att bygga ett universitetssjukhus i världsklass behövs medarbetare i världsklass. Med 125 års erfarenhet är Skanska ett av världens främsta projektutvecklings- och byggföretag och våra 53 000 medarbetare tillhör de bästa. När arbetsstyrkan i Nya Karolinska Solna är som störst beräknas 3 700 heltidsarbetande vara sysselsatta av projektet. Det är ett skräddarsytt team med experter inom allt från finansiering och konstruktion för sjukvård och drift. Uppdraget är ett av Sveriges största byggprojekt. Men det vi gör kommer framför allt att forma den framtida sjukvården till en effektivare, säkrare och tryggare tillvaro för patienterna. På Skanska är vi stolta över vår historia, men vi är ännu stoltare över att vara med och skapa framtiden. 17 ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Karolinska Universitetssjukhuset Foto: Colourbox Foto: Colourbox Visste du att . . Stockholm Life och Hagastaden i Solna. Det är två kraftfält som ska utgöra ett världsledande centrum för forskning och utveckling inom life science. – Solna och Stockholm blir Sveriges starkaste kort inom life science, säger Pehr Granfalk, kommunstyrelseordförande i Solna. ... Solna har fått sitt namn efter ordet sol eller soln, som är en forntida benämning på strand eller sjö? Solna och Stockholm växer ihop: Globalt tillväxtnav inom life science I Solna växer nu ett kluster för framtidens life science fram – och förutsättningarna är minst sagt lovande: det finns en politisk enighet om att Solna och Stockholm ska ta en internationell tätposition inom life science-industrin. Tills klustret står färdigt 2025, menar Pehr Granfalk att kommunen har ett utmanande och angenämt planeringsarbete framför sig. – När ett framtida världsledande life science-kluster och en ny stadsdel växer fram i Solna, innebär det 36 000 arbetsplatser och Pehr Granfalk, kommunstyrelseordförande i Solna. 18 5 000 nya bostäder. Då gäller det att vi tänker efter både en och två gånger så att den nya stadsdelen Hagastaden vävs in i den akademiska och medicinska aktivitet som ger förutsättningar för branschen att utvecklas. En attraktiv miljö För att visionen ska bli verklighet krävs goda kommunikationer, en väl utbyggd infrastruktur, bra lokaler för företag samt samverkan mellan vård och näringsliv. Dessutom är ett nära samarbete med Stockholm en förutsättning för att Hagastaden ska bli en attraktiv stadsdel, med moderna bostäder, arbetsplatser, service, rekreation och nöjen. – Det kommer att satsas ungefär 50 miljarder kronor på Karolinskaområdet, Hagastaden och Arenastaden. Utöver det kommer det inom loppet av åtta till tio år att växa fram ytterligare sex stadsdelar i kommunen. Pehr Granfalk framhåller att det är viktigt att ta tillvara den här chansen att låta Solna och Stockholm bli ett globalt tillväxtnav inom life science. – Med Karolinska Institutet, Nya Karolinska Solna och alla företag inom life science som etablerar sig i området, kommer Hagastaden att utgöra ett av världens främsta centrum för forskning och utveckling inom ett område som blir alltmer viktigt. Företagsvänliga Solna Solna stad ligger högst upp på listan över de företagsvänligaste kommuner- na – fem år i rad. Kommunen har dessutom klarat arbetslösheten bäst i landet och är van vid tuffa omställningar. Pehr Granfalk har ett starkt samarbete med näringslivet när Solna tar ett av stadens viktigaste steg någonsin. – För att vi ska bli en tillväxthubb handlar det om att Solna stad, Karolinska Universitetssjukhuset, Karolinska Institutet och Stockholms stad tar ett stort ansvar för att attrahera skarpa hjärnor från hela världen. ANNON ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Karolinska Universitetssjukhuset ukhuset Aktuellt på Karolinska 2012 Text: Sven-E Lindberg ● Foto: Karolinska Samlad vård förbättrar prognosen Sarkom, cancer som utgår från kroppens bindvävnad, omfattar många diagnoser och specialiteter, och är därför traditionellt en diagnos som gör att patienten riskerar att hamna mellan stolarna på vägen genom sjukvården. Men med rätt omhändertagande redan från början, kan överlevnaden för patienter med vissa former av sarkom mer än fördubblas. Det visar flera studier. På nybildade Sarkom-Center Karolinska har man därför skapat en gemensam inkörsport till sjukvården för patienter med den relativt ovanliga och ofta komplicerade diagnosen sarkom. Från centret slussas patienterna vidare till andra specialiteter och följs hela tiden upp via speciella ”konferenser” för att man ska kunna få en samlad bild av behandlingen. I samarbetet bakom Sarkom-Center Karolinska ingår sju kliniker och sex divisioner plus flera institutioner från Karolinska Institutet. Det innebär att varje patient får tillgång till bästa tillgängliga vårdkompetens, samtidigt som man skapar en stark koppling till sjukvården för såväl forskningen som utbildningen. NYA TIDER PÅ BARNKIRURGEN Förbättringsarbetet på Karolinska Universitetssjukhuset har lett till kortare köer och ökad tillgänglighet på stora delar av sjukhuset. Barnkirurgen på Astrid Lindgrens Barnsjukhus är en av de verksamheter som har nått längst när det gäller att korta kö- och väntetider. Kön till operation minskade under 2011 med två tredjedelar och målet att klara vårdgarantin för nybesök uppfylldes i stort sett fullt ut. Kapaciteten på Barnkirurgen har utökats med fler mottagningar på dagtid, särskilda kvällsmotperationssalar. tagningar samt två nya operationssalar. h Kön för operation och iftet behandling var vid årsskiftet 2011/2012 cirka 60 patienter jämfört med 215 ett år tidigare. Innovationsplatsen för medicinteknik Sjukvård, forskning och näringsliv vävs allt tätare samman. På Karolinska Universitetssjukhuset etableras nu Innovationsplatsen, ett formaliserat samarbete mellan den offentliga vården, forskningen och läkemedels- och medicinteknikindustrin. Tanken är att skapa en mötesplats där de främsta aktörerna inom sjukvården och forskningen kan möta de bästa innovatörerna för att stärka Stockholmsregionens och Sveriges roll som världsledande kluster inom life science. Samarbetet ska tillgodose sjukvårdens behov av bättre och effektivare medicinteknisk utrustning, bättre arbetsprocesser kring utrustningen och smartare vårdkedjor. Vinsterna ska komma sjukvården till del genom bättre medicinska resultat och säkrare vård till lägre kostnader. Företagens nyttor blir att konfronteras med sjukvårdens olösta behov som källa till nya innovationer, men också att under realistiska former få möjlighet att kliniskt studera effektivitet och säkerhet i sina produkter. Innovationsplatsen är en innovationspark där sjukhuset tillsammans med KI, KTH, Handelshögskolan och Södertörns Högskola skapar en plattform för samverkan med näringslivet – och då speciellt med inriktning på medicinteknik. Gener och livsstil avgörande 4 000 patienter med reumatoid artrit (RA) har hittills kartlagts vid Reumatologiska kliniken på Karolinska. Forskningen, som har bedrivits vid kliniken, har fått stor internationell spridning och har lett till både ökad kunskap om sjukdomen och bättre behandlingsmetoder. Forskarna vid Reumatologiska kliniken har bland annat visat att var tredje patient kunde ha sluppit den allvarligare formen av RA om de avstått från att röka. 60–70 strokepa tienter ta s varje m emot på ånad den neuro logiska a vårdsenh kuteten vid K arolinska Universit etssjukhu Avdelnin set i Soln gen har 5 a. specialutb strokesju ildade ksköters kor som ordnar de samakuta inta gen så att en diagn os kan stä llas så sn art som möjl igt. Specialkompetens Varje år besöker 5 500 barn Barnallergimottagningarna på Karolinska. Där finns en unik kompetens som gör att Astrid Lindgrens Barnsjukhus nu får utbilda barnallergologer från hela Europa. Hjärtstartare går på djupet Karolinska Universitetssjukhuset är först i K vä världen med att använda en egenutvecklad defibrilla lator för användning i tryckkammare. Hjärtstartaren ka kan användas i tryckkammare med ett tryck som m motsvarar ända ned till 18 meters djup. Därmed kan pa patienter som behandlas i tryckkammare snabbt få hj hjälp vid akuta hjärtstillestånd i samband med be behandling under tryck. 3 000 njurtransplantationer Transplantationskirurgiska kliniken i Huddinge är ett av världens främsta centra för njurtransplantationer. Redan 1964 gjordes den första njurtransplantationen i Stockholm och sedan dess har drygt 3 000 patienter fått en ny njure på Karolinska. Sjukhuset för ofödda KRAFTSAMLING MOT SMÄRTA Hur mäter man smärta? Och hur skapar man ett så bra mottagande som möjligt för patienter med olika typer av smärta? I februari invigdes Smärtcentrum vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Här samlas tre specialiserade enheter‚ sektionerna för Beteendemedicins smärtbehandling, Neuropatisk smärta samt Tumör- och traumarelaterad smärta, i gemensamma lokaler. Det innebär att det nu finns en samlad resurs inom specialiserad smärtvård på Karolinska. Syftet är att stärka och utveckla framtidens smärtvård i nära samverkan mellan de olika specialiteterna. Smärtcentrum i Solna kommer också att samverka med smärtavdelningen på Karolinska Huddinge. Karolinska Universitetssjukhuset får som enda sjukhus i landet utföra ingrepp för att behandla foster i livmodern. Från 1 januari 2013 svarar Karolinska Huddinge för alla så kallade intrauterina behandlingar i Sverige, där ett ofött barn behandlas inne i livmodern. Metoden kräver en hög grad av specialistkompetens. 19 Hela denna bilaga är en annons från Karolinska Universitetssjukhuset Mikael, donator berattar Sveriges nationella stamcellsregister ” VI BEHÖVER DIN HJÄLP, var det någon som sa i telefonen. Jag kan inte påstå att jag var förberedd på samtalet. Jag hade varit med i Tobias Registret i nästan 20 år och nu ville de ha min hjälp. Men jag tvekade inte, det kändes fullkomligt självklart att göra vad jag kunde. Är du den vi söker? Tobias Registret är i dag i stort behov av personer i åldern 18–35 år. Camilla Lindgren och Rosa Hellström arbetar på Tobias Registret. Kontakta gärna dem för mer information, eller gör en insats redan i dag och anmäl dig via talongen nedan eller via www.tobiasregistret.se Tobias Registret ger svårt sjuka chans till friskt liv Tobias Registret är Sveriges nationella register för friska givare av blodbildande stamceller. Registret startade 1992 och fick sitt namn efter Tobias som avled 17 år gammal i en blodbristsjukdom. Till honom lyckades man inte hitta en passande donator. D et finns totalt mer än 20 miljoner givare registrerade i olika register i världen. Av dessa är cirka 40 000 personer registrerade i Tobias Registret. Mer än 600 svenskar har donerat benmärg/blodstamceller och därmed gett svårt sjuka personer, världen över, chansen att bli friska. Tobias Registret samarbetar med Nationella navelsträngsblodbanken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg och utför sökningar för svenska och utländska patienter efter förfrågan från patientsjukhuset. Dina stamceller kan rädda liv Varje dag drabbas någon av en allvarlig sjukdom som kan kräva transplantation av stamceller. Det kan vara leukemi, svår blodbrist, immunbristsjukdom, ämnesomsättningssjukdom eller svår strålningsskada. I sådana fall kan en transplantation av blodbildande stamceller vara den enda behandling som kan rädda livet på den som drabbats. De flesta patienter hittar ingen passande givare inom sin familj och behöver därför söka en obesläktad givare för sin överlevnad. För att man skall kunna ge stamceller till en annan människa krävs att givare och mottagare har samma vävnadstyp. Detta analyseras genom blodprov. Hur går det till att ge stamceller? Det finns två sätt att ge blodstamceller. Det ena sättet sker i operationssal. Givaren är sövd och man suger upp stamcellerna med hjälp av sprutor från de bakre höftbenskammarna. Det andra sättet, som är vanligast i dag, sker på blodcentral. Givaren får först ta ett kroppseget hormon med hjälp av sprutor fyra eller fem dagar i rad. Därefter samlas stamcellerna in i en maskin via venen i armvecket. Hela processen tar ungefär fyra timmar, sedan kan man gå hem. Tobias Registret ägs och administreras av Stockholm Care AB som tillhör Stockholms läns landsting. V isste du att . . … man endast ly ckas hitta passande givare till 80 procent av de pa tienter som är i behov av livsavg örande stamceller? Det ta tro ts at t det finns så många anmälda givare världen över. Det finns fl er olika vävnadst yp a miljoner er. Där för är det kanske just Du som behövs för at t rä dda et t liv ! EFTER DE INLEDANDE proverna togs beslutet att jag var lämplig som donator. Det var mycket att ta in och jag lärde mig mycket. Jag var inte rädd eller orolig, det enda jag var lite osäker på var hur jag skulle kunna injicera det nödvändiga läkemedlet. DAGARNA INNAN donation fick jag hjälp att ta den första sprutan på min lokala vårdcentral. Under övervakning av en sköterska öppnade jag min första spruta och blev rejält överraskad av hur enkelt det var att sticka sig själv, det kändes ju knappt. PÅ KVÄLLEN BÖRJADE värken komma som en träningsvärk i hela kroppen, som blev rätt ”trög” under de här dagarna. Det mesta var jobbigt. Men det gick trots allt att sköta arbetet. Processen kändes betydligt enklare när jag visualiserade hur mottagaren av mina stamceller måste må. Han gick ju igenom cellgiftsbehandling som slog ut hela immunförsvaret. EFTER FYRA DAGAR och åtta sprutor var det dags för donation. Det var en stilla dag. Uppkopplad till maskinen med en nål i varje arm i ungefär fem timmar. Det blir gott om tid till funderingar! Personalen var vänlig och gjorde allt för att det skulle gå så bra som möjligt. Och den de tidigare smärtan i kroppen försvann för under processen. Jag är inte int säker på att jag fattat att jag har ha fått vara med och ge en annan människa mä en chans till i livet, men jag är säker på att jag skulle göra g det igen om jag fick möjlighet. – TÄNK OM DET var min son? Min dotter? Tanken är nästan för skrämmande att ens tänkas. Om det ofattbara inträffade, att d det drabbade dem, så önskar jag at att det finns donatorer där för dem. Bli donator du också! ✂ Anmäl dig till Tobias Registret Du som är mellan 18–35 år och fullt frisk kan anmäla dig. När vi mottagit din anmälan får du information med en begäran om att lämna blodprov, som analyseras och registreras i Tobias Registret. Dina personuppgifter kan bara hanteras av personal på Tobias Registret. Namn: .......................................................................... Adress:.................................................................................... Postadress: .......................................................................... Personnummer: ........................................................ Telefon:........................................................................Mobil:......................................................................................... E-post:.............................................................................................................................................................................. ❒ Kvinna ❒ Man ❒ Jag är fullt frisk Lägg talongen i ett kuvert (frimärke behövs ej) och skicka till: Tobias Registret C259, Svarspost, Kundnummer 120550200, 141 20 Huddinge 20 www.tobiasregistret.se Tel. 08-746 80 20 info@tobiasregistret.se Foto: Sethson.nu ANNONS
