årsbok 2011 - Sjöräddningssällskapet

årsbok
2011
»Sjöräddningssällskapet Årsbok 2011»
Verksamhetsberättelse
Årsredovisning 2010
Sjöräddningssällskapet Postadress: Box 5025, 426 05 Västra Frölunda Besöksadress: Talattagatan 24 Växel: 077-579 00 90 Fax: 031-69 82 55 E-post: info@ssrs.se www.sjöräddning.se Plusgiro: 90 05 00-0
»Innehållsförteckning»
Detta är Sjöräddningssällskapet
5
2010 i korthet
7
VD har ordet
9
Behov av sjöräddning
12
Så arbetar Sjöräddningssällskapet
18
Sjöräddningssällskapets verksamhet
22
Kommunikation och insamling
33
Hit går pengarna
41
Styrning och kontroll 50
Kvalitetskodrapport 2010 enligt FRII
59
Årsredovisning 2010
65
Styrelse, medarbetare, räddningsstationer 89
Sedan starten 1907 har Sjöräddningssällskapet haft tre Höge Beskyddare:
Kung Carl XVI Gustaf (1973– ), kung Gustav VI Adolf (1936–1973)* och drottning Victoria (1917–1936)
*(Mellan 1936–1950 som kronprins Gustav Adolf)
»Detta är Sjöräddningssällskapet»
Sjöräddningssällskapet är den största aktören inom svensk sjöräddning
Sjöräddningssällskapet är en ideell förening vars enda uppgift är att rädda
liv till sjöss. Det gör vi genom att sprida kunskap, utveckla nya metoder och
utrustning, driva räddningsstationer samt påverka politiker och myndigheter
såväl nationellt som inter­nationellt.
Tack vare över 2 000 frivilliga sjöräddare finns det alltid en besättning som
ställer upp, dygnet runt längs hela vår kust och i de stora sjöarna. Idag står
Sjöräddningssällskapet för 70 procent av all sjöräddning i Sverige, utan några
statliga bidrag. Därför är vi helt beroende av medlemmar, donationer, gåvor
och frivilliga insatser.
Sjöräddningssällskapet är en medlemsorganisation med över 75 000
medlemmar. Det högsta beslutande organet är Årsmötet som äger rum
en gång per år. Mötet väljer en styrelse som i sin tur utser en VD som leder
föreningens arbete.
5
2
1
3
4
6
1: En sjöräddares vardag är aldrig densamma. Jim Gustavsson från RS Råå räddade ett utmattat rådjur, som simmat
rakt ut i Öresund. 2: Den 10 september namngav gudmor Susanne Boman Rescue Handelsbanken Liv II i Stock­
holm. Räddningsbåten är den trettionde i Victoriaklassen och placerad på RS Möja. 3: Många av Sjöräddningssällskapets allvarligare uppdrag involverar sjukvård. Att hantera en människa på bår kan låta simpelt men kräver
både övning och kunskap. 4: Den 3–7 maj medverkade Sjöräddningssällskapet i Danmarks årliga SAREX-övning;
en internationell samarbetsövning för de operativa resurserna, såväl fartyg som flyg.
»2010 i korthet»
Totalt 103 miljoner kronor samlades in av Sjöräddningssällskapet
Intäkterna från 75 700 medlemsavgifter uppgick till 41 miljoner kronor.
23 miljoner av de insamlade medlen kom från Svenska PostkodLotteriet.
Hela 40 miljoner kronor bidrog till att upprätthålla sjöräddning i Sverige
och 31 miljoner för att förebygga den. 17 miljoner kronor investerades i
olika sjösäkerhetsprojekt.
Ny hemsida, mobilapplikation och widgets lanserades. 30 000 laddade ner
väderappen till sin mobiltelefon. Antalet besökare till hemsidan var 450 000
sedan lanseringen den 1 april 2010. 310 widgets publicerades på andras
hemsidor. 23 000 fans följde oss på Facebook. 320 000 Trossentidningar
distribuerades.
995 sjöräddningslarm utfördes 2010. Totalt gjordes 6 644 uppdrag. För­
utom sjöräddningslarmen var de frivilliga sjöräddarna ute på 433 sjöambu­
lanstransporter, 1 846 förebyggande utryckningar och över 1 700 övningar.
3 svävare omplacerades tillfälligt till västkusten på grund av det svåra isläget.
Av de totalt 15 isolyckor som inträffade stod Sjöräddningssällskapet för
11 räddningsinsatser. 2 nya räddningsstationer startades under året.
Det 2 105 frivilliga sjöräddarnas arbetsinsats motsvarade cirka 630 heltids­
tjänster. En frivillig sjöräddare utbildade sig i 3 veckor och hade jour i
56 dagar.
7
1
2
8
1: De senaste årens isvintrar har satt hela sjöräddningen på prov. Helt andra förutsättningar gäller när isen får
sitt fäste. Att hamna i vatten är alltid farligt. Att hamna i vatten vintertid är omgående direkt livshotande. Sjö­
räddning är absolut inte en sommarangelägenhet – tvärtom! Och sjöräddning vintertid är alltid svårare och farligare.
2: Den 24 september tog Sjöräddningssällskapets Mats Ryde emot Christer Fuglesang, som återlämnade en
flytväst, han valt att ta med sig i sitt »Official Flight Kit» ombord på Discovery. Christer ville hylla frivilligheten
i allmänhet och de frivilliga sjöräddarna i synnerhet.
»VD har ordet»
Sverige behöver sjöräddning
Sverige har en stor och levande skärgård som genom allemansrätten och
strandskyddet är öppen och tillgänglig för alla, vilket ger utmärkta förut­
sättningar för ett rikt båtliv. För varje år som går är det allt fler som vistas på,
i eller vid vatten. Något som de frivilliga på våra stationer märker, inte minst
under de kalla vintrarna när isen ligger. Vi ser också att allt fler paddlare,
äventyrssportare och fritidsfiskare längs våra kuster och i de stora sjöarna.
I tillägg till det reser över 65 miljoner människor varje år med färjor eller
skärgårdsbåtar inom eller till och från vårt land. Det är lika många passagerare
som tåget och flyget har tillsammans.
Sverige är en ö
Och svenskarna är ett folk som älskar båtar och vatten! Vi är dessutom be­
roende av sjöfarten eftersom i stort sett all Sveriges import och export; mat,
energiprodukter, råvaror till industrin och konsumtionsvaror, transporteras
på båt. Sverige och svenskarna är också ett folk som sätter stort värde i trygghet
och säkerhet. Så att vi har en bra och effektiv sjöräddning är en i allra högsta
grad angelägen fråga – för alla svenskar.
Sjöräddningssällskapet är den enda organisation som har sjöräddning som
huvuduppgift. Vi är den största utövaren av sjöräddning längs vår kust och
i de stora sjöarna. Vi arbetar aktivt med att höja sjösäkerheten för alla som
färdas till sjöss; fritidsbåtsfolket, handelssjöfarten, oss själva och andra inom
sjöräddningstjänsten. Kan vi, genom förebyggande arbete med bland annat
hjälp till våra medlemmar även när det inte är nödläge, få allt fler barn och
unga att bli vattenvana, information om väder i mobilen och tidningen
Trossen, minimera antalet olyckor så desto bättre. Vår utmaning framöver är
9
1
2
10
3
1: Varje sjöräddare lägger tre veckor av sin fritid på sjöräddningsutbildning. Ovanpå det läggs otaliga övningstillfällen, allt för att slipa färdigheterna och trimma ihop besättningarna. När sökaren piper finns ingen tid att
förlora. Då måste alla agera både korrekt och instinktivt, och det uppnås bara genom övning och åter övning.
2: Sjöräddning bygger många gånger på samspel mellan olika aktörer. Även här är övningarna nyckeln till fram-­
gång. 3: Förebyggande utryckning är Sjöräddningssällskapets tack till medlemmarna. Vi hjälper till innan läget
blir akut. Där vi har många medlemmar ser vi att antalet skarpa larm blir färre.
hur vi skall hantera att drunkning är den mest förekommande olycksdöds­
orsaken vid olyckor bland barn och unga, att många omkommer i våra insjöar
och att den statistiken går åt fel håll, och att problemen med hur nödställda
hanteras vid större olyckor ute till havs fortfarande är en olöst fråga.
Allt Sjöräddningssällskapet gör finansieras av medlemsavgifter och gåvor.
Bland insamlingsorganisationerna i Sverige är Sjöräddningssällskapet med
bland topp tjugo. En bransch som blir allt mer konkurrensutsatt och som
kräver en fokuserad strategi och riktade insatser för att vi ska kunna fortsätta
rädda liv till sjöss.
Medlemmar, gåvogivare och frivilliga är de som gör det möjligt för oss att
driva organisationen framåt. Tack alla för ert engagemang, tid och gåvor.
Rolf Westerström
VD Sjöräddningssällskapet
11
»Behov av sjöräddning»
Sverige ett stort båtland
Sverige har några av världens mest fantastiska och största skärgårdar med
sammanlagt över 60 000 öar. Många är de som vill ta del av denna enastående
natur och Sverige är, med närmare 900 000 båtar, ett av världens mest fri­
tidsbåttäta land. Svenskarna är ett båtintresserat folk och båtlivet är en av
de största folkrörelserna. Drygt trettio procent av landets vuxna befolkning
färdas med fritidsbåt minst en gång per säsong. Och nya fritidsintressen har
lett till att nya målgrupper i större utsträckning vistas på våra vatten, och gör
det under hela året. Kajakpaddling, fritidsfiske, skridskoåkning om vintern
är några exempel.
95 procent av Sveriges utrikeshandel går sjövägen. Hela samhället är bero­
ende av att fartygen når våra hamnar. Sjöfarten är också viktig för rörligheten
och turismen. Varje dag lägger över 300 fartyg till i någon av Sveriges hamnar.
Över 250 av de angöringarna är en färja eller passagerarfartyg. Och till och
från Sverige åker ca 65 miljoner passagerare med fartyg varje år. Av dessa är
ca 3 miljoner passagerare ombord på något av de allt fler kryssningsfartygen.
Och Vägverket med sina reguljära färjor transporterade 12 miljoner fordon
och över 1 miljon gångtrafikanter, cyklister och mopedister.
Den passagerare som vill resa säkert i Sverige gör ett klokt val om han eller
hon väljer att resa med båt. Det är förhållandevis få som kommer till skada
till följd av en olycka till sjöss. Säkerheten för besättning och passagerare
ombord på svenska fartyg är bra. Samtidigt är det förstås så att det alltid finns
saker som ständigt behöver förändras och förbättras. Och om olyckan ändå
skulle vara framme är det avgörande att det finns beprövade metoder, adekvat
utrustning och en sjöräddning som står redo att snabbt rycka ut.
12
Sjöräddning i Sverige
Varje år utförs cirka 1500 sjöräddningsinsatser på svenska vatten. Av dem sker
cirka 400 på kommunalt område; hamnar, kanaler, vattendrag och insjöar.
Resterande cirka 1100 tillbud sker på sjöräddningsområdet som innefattar
hela kusten samt Vänern, Vättern och Mälaren. 75 procent av insatserna hän­
förs till fritidsbåtar. Och den vanligaste orsaken till insatsen är maskinhaveri
eller grundstötning. Flest insatser sker på Västkusten trots att såväl Stock­
holm, Norrlandskusten och insjöarna är mer fritidsbåttäta områden. Många
utländska fritidsbåtar och fritidsbåtar från andra områden i Sverige tar sig
dock med sin båt till Västkusten så det kan vara en förklaring. Yrkessjöfarten;
handels­fartyg, fiskefartyg och tjänstefartyg står för 10 procent av sjöräddnings­
insatserna. Merparten av dessa är sjuktransporter från fartyg till land.
Flest drunknar från fritidsbåtar
Totalt omkom 79 personer (82 personer, 2009) i drunkningsolyckor under
2010. Av dem var 12 barn under 19 år vilket är djupt beklagligt och dessvärre
en ökning med 7 personer jämfört med 2009. Drunkningsolyckor i samband
med fritidsbåtar är den största olycksgruppen; 29 personer. En minskning
med fem personer jämfört med 2009. Därmed minskade antalet olyckor för
andra året i rad. Det kan till del förklaras av det omfattande förebyggande
arbete som genomförts under en lång tid bland såväl organisationer, allmän­
het, skolor, kommuner, myndigheter med flera. Att olyckor från fritidsbåtar är
den största olycks­gruppen kan bero på dels det ökande antalet fritidsbåtar och
dels på att många mindre båtvana personer har skaffat fritidsbåt. Majoriteten
av dem som drunknar eller förolyckas inom båtlivet är över 50 år. Använd­
ningen av flytplagg i denna kategori är mycket sparsam och behovet att reg­
lera krav på flytplagg i båt framstår tydligt. Föreskriftsarbete för detta pågår
och kommer att presenteras under 2011. Mer än hälften av olyckorna sker i
insjöar och andra inre vattendrag. För att kunna minska antalet olyckor krävs
mer kunskap.
13
Sjöfartsverket har myndighetsansvaret för sjöräddning
Sjöfartsnationer världen över har organiserat sig olika men Sverige har
anammat FN:s rekommendation för en effektiv sjöräddningsorganisation:
· En myndighet har det juridiska ansvaret för sjöräddningsområdet;
Sjöfartsverket.
· En samordnare av räddningsinsatserna som tar emot larm via 112,
eller kanal 16 på VHF:en, och larmar ut räddningsenheter;
Sjöräddningscentralen, JRCC.
· Räddningsenheter som båtar, helikoptrar, svävare osv; Sjöräddnings-­
sällskapet, lotsar, Kustbevakning, Räddningstjänsten m. fl.
40
Sjöräddningslarm som olika
aktörer medverkat i 2010:
Sjöräddningssällskapet Sjöfartsverket Kustbevakningen
Kommun Polis Försvaret
Övriga
40
54
116
272
849
372
Källa: Sjöfartsverket
Sjöfartsverkets målsättning är att efterforskning och räddning av människor
i sjönöd ska kunna utföras dygnet runt. Om positionen för en nödställd till
sjöss är känd, ska undsättning i de flesta fall kunna ske inom 60 minuter efter
att besättningen larmats ut. Så länge den nödställde larmar blir han i de allra
flesta fall räddad.
Sjöräddningssällskapet är partipolitiskt obunden och genom att vi inte
får några bidrag från staten har vi en särställning som ger oss utrymme att
agera långsiktigt och oberoende. Vi har dock ett nära samarbete med Sjö­
fartsverket och Sjöräddningscentralen, JRCC. Tillsammans planlägger vi
14
placering av räddningsbåtar och räddningsstationer. Och ställer utan kost­
nad våra resurser till Sjöfartsverkets förfogande. Sjöräddningsarbetet bygger
på samarbete mellan Sjöfartsverket, Sjöräddningssällskapet, Norrlandsflyg,
Räddningstjänsten, Kustbevakningen med flera. Och samordnas bland annat
i Sjöfartsverkets Centrala Samrådsgrupp, CSS. I ett land som Sverige med en
lång kust, många stora sjöar och tusentals öar, skulle det vara svårt för staten
att hålla den höga beredskap som Sjöräddningssällskapet har idag, tack vare
alla frivilliga sjöräddare.
Sjöräddning är gränslös
Havet och naturens krafter drabbar oss alla lika. Skulle olyckan vara framme
ute till havs är det oftast närmaste fartyg som är din räddare. Men räddnings­
insatsen kan ledas från ett land långt borta. Till havs finns inga gränser och
när det gäller tillbud till havs eller sjöräddning är nationalitet, hudfärg eller
religion oväsentligt. Till havs hjälper vi varandra – det är vår skyldighet.
Världens sjöräddningsorganisationer samarbetar och driver gemensamma
frågor i ett internationellt forum, International Maritime Rescue Federation,
IMRF. Tre frågor står på agendan:
· Sjöräddning i tredje världen. 140 000 människor förlorar livet
varje år till sjöss. De flesta drunkningar sker i några av världens
fattigaste länder där sjöräddning inte är fullt utvecklad.
· Massräddning. Kryssningsfartygen blir allt större och allt fler,
när händer nästa stora olycka? Hur kan vi vara bättre förberedda?
· Kompetensutveckling av räddningsmanskapet. Internationellt
samarbete kring gemensamma stora räddningsinsatser.
En gemensam internationell standard för hur en räddningsbåt skall bemannas,
vilken kompetens som krävs samt vilka krav man ska ställa på en räddningsbåt
tas fram gemensamt av sjöräddningsorganisationer i världen.
Sjöräddningssällskapet är en aktiv medlem både genom att driva debatten
framåt inom IMRF och genom att implementera de stora frågorna i vår egen
organisation.
15
1
16
1: Massräddning är en viktig och olöst fråga. En internationell angelägenhet, som måste tas på allvar. Den
7–8 juni genomförde IMRF (International Maritime Rescue Federation) en världskonferens i ämnet i Göteborg,
då Sjöräddningssällskapet stod för värdskapet. Med världens intressenter samlade, kunde Sjöräddningssällskapet
demonstrera FIRST (First Independent Responer Safe Transfer); ett samarbetsprojekt mellan Sjöräddningssällskapet, Stena Line och Chalmers, för utveckling av utrustning och metoder för säker och effektiv bärgning av ett
stort antal personer i livflottar till säkerheten ombord i närmast lämpliga fartyg.
Framtida utmaningar
Förebyggande arbete är ett område som behöver få större plats, gehör och
resurser. I och med att många människor drunknar varje år, många av dem är
dessutom barn, måste kunskapsnivå, vattenvana och riskmedvetenhet höjas.
Insjöar är ett område som behöver prioriteras, och speciellt då fritidsbåtlivet,
här finner vi de flesta omkomna. Men vi möter nya målgrupper som i allt
större utsträckning vistas på vatten som också behöver kunskap och känne­
dom om riskerna. Attityder måste förändras, vissa krav och lagar skärpas.
Massräddning är ett annat område som behöver prioritet. Att ombesörja
hög säkerhet när olyckan är ett faktum är a och o. Branschen behöver bli
varse verkligheten och inte gömma sig bakom minimikrav och vinstsyften.
Utveckling av metoder och utrustning måste intensifieras, IMO-lagar förnyas
och trögheten i systemet skrotas.
140 000 människor drunknar i tredje världen varje år, bara i Victorasjön
omkommer 5 000 människor årligen. Infrastruktur, utbildning av ledande
positioner, räddningsbåtar på plats och kunskap är ett måste för att börja
bemästra problemen. Samarbete med etablerade hjälporganisationer för att
få tillgång till deras kompetens och nätverk på plats.
Naturkatastrofer med översvämning i områden med många människor blir
allt vanligare. Vad kan vi göra för att ha en ökad beredskap när det händer
nästa gång?
Insamlingsbranschen har drabbats av förskingring och brott de senaste
åren. Något som svärtar förtroendet för alla organisationer. Styrning och
kontroll, uppföljning och transparens i alla led är tvunget för att givarna
skall vilja fortsätta ge.
Sverige befinner sig just nu mitt i den största myndighetsomdaningen inom
transportsektorn i modern tid! Sjöfartsverkets verksamhetsområde har inte
förändrats nämnvärt, men med ny organisation, nya positioner och personer
ökar osäkerheten och frågorna blir fler. Transportstyrelsen har fått utstå
större förändringar inom sin verksamhet och frågan är hur detta påverkar
sjöräddning i Sverige framöver?
17
»Så arbetar Sjöräddningssällskapet»
Verksamhetsidé
Sjöräddningssällskapet räddar liv till sjöss och strävar hela tiden mot en
noll­vision. Med ett aktivt arbete för att förebygga sjöräddningsolyckor, ett
sjösäkerhetsfokus på nya metoder och utrustning samt kunniga och kompe­
tenta frivilliga, båtar och utrustning som är anpassad för sjöräddning i våra
farvatten kan Sjöräddningssällskapet framgångsrikt fortsätta att utföra sitt
uppdrag.
Ändamål
· Att vidmakthålla intresset för sjöräddning.
· Att föreslå åtgärder att utveckla och effektivisera sjöräddning.
· Att driva den enskilda verksamheten för räddning av
skeppsbrutna kring rikets kuster samt i Vänern, Vättern,
Mälaren, Hjälmaren, och Kronoberg.
· Sjöräddningssällskapet utför också i annan humanitär
hjälpverksamhet i den mån vi kan och får, så länge
huvudändamålen inte äventyras.
Vision
Noll omkomna till sjöss. Visionen är allmängiltig och präglas inte bara av vad
Sjöräddningssällskapet kan göra. Den är en ledstjärna för alla som engagerar
sig i sjöräddning, arbetar till sjöss eller vistas vid eller i vattnet på sin fritid och
den sträcker sig även utanför vår nationsgräns.
18
Kärnvärden
Sjöräddningssällskapet kännetecknas av en ödmjuk och hjälpsam attityd, där
omdöme, skicklighet och erfarenhet kommer till uttryck i varje handling
och möte.
Långsiktiga verksamhetsmål
· Öka kännedomen om Sjöräddningssällskapets arbete
bland politiker, myndigheter och allmänheten.
· Förebygga olyckor till sjöss genom att driva informationsoch samverkansprojekt med andra aktörer samt hjälpa
våra medlemmar med förebyggande utryckning innan
läget är akut.
· Att på ett objektivt sätt driva eller delta i forskningsoch utvecklingsprojekt inom sjösäkerhet.
· Utrusta samtliga räddningsstationer med moderna
sjöräddningsbåtar, ingen enhet skall vara äldre än 25 år.
· Att nå en nödställd inom en timma efter larm under
de flesta väderleksomständigheter överallt i svenskt
sjöräddningsområde.
Långsiktiga finansiella mål
· För att möta behovet av verksamhetsutvecklingen ska
insamlingsarbetet intensifieras och intäkterna öka.
· Sjöräddningssällskapet ska säkerställa driften av verksamheten under 2 år genom sparkapital.
· Öka kostnadsmedvetenheten.
19
Verksamhetsmål 2011
· Fortsätta med arbetet att anpassa organisationen efter
verksamheten idag.
· Lansera ny insamlingsstrategi som syftar till att öka intäkterna.
· Implementera lokalt insamlingsarbete på stationerna.
· Arbeta med medlemsvärvning bland såväl gamla som
nya medlemmar.
· Fortsätta vårt förebyggande arbete inom massräddning
och barnens livräddningsskola.
· Lansera nästa generations räddningsbåt.
· Fortsätta arbetet med ett internt miljökoncept.
Medlemmar
Givare
M
ed
ti o
ne
r
pengar
Insamlade pengar
Insamlade
na
er
if t
Före­
byggande
verksamhet
do
vg
Insamlade
Sjösäkerhet
r&
sa
Sjörädd­
ningstjänst
vo
lem
Gå
90-konto
pengar
En gemensam ekonomi:
Medlemsavgifter och gåvor utgör Sjöräddningssällskapets samlade intäkter. Medlen administreras,
hanteras och fördelas för hela verksamheten, sjöräddningstjänst, förebyggande verksamhet och
sjösäkerhet, på kontoret i Göteborg. Genom att vi utför 70 procent av all sjöräddning i Sverige, ett
förebyggande informationsarbete samt pro-aktivt sjösäkerhetsarbete kan vi erbjuda alla svenskar,
även de som inte är medlemmar och givare, ett tryggare och säkrare båtliv.
20
En gemensam ekonomi
Sjöräddningssällskapet är en insamlingsorganisation och begär inga bidrag
från staten, vilket betyder att insamlade medel är helt avgörande för verksam­
heten. Den största gåvan är all den tid och det engagemang frivilliga sjöräd­
dare bidrar med. Men Sjöräddningssällskapet har tagit på sig ansvaret för en
effektiv sjöräddningstjänst och det kostar mycket pengar varje år att driva och
underhålla flottan, utbilda sjöräddarna och förse dem med rätt utrustning.
Resurser behövs också till informationsarbete och sjösäkerhetsprojekt.
Sällskapet har en gemensam ekonomi. Det betyder att alla pengar samlas
in till 90-kontot. En gåvogivare som stödjer Sjöräddningssällskapet ska känna
sig säker på att pengarna används där de bäst behövs, inom ramarna för
Sjöräddningssällskapets ändamål. Det är viktigt att givarna får en konkret
bild av vad pengarna används till. Vi har många bra exempel: För att vi skall
kunna lämna kaj och gå på larm behövs bunker. Båtarna behöver reservdelar
och färg. Frivilliga sjöräddare behöver utbildning och utrustning. Vi arbetar
också med förebyggande arbete i form av information till barn och ungdomar
samt med forskning och utveckling av bättre sjöräddningsmetoder. Att såväl
intäkter som utgifter hanteras korrekt, enligt de regler och lagar som finns
är avgörande för Sjöräddningssällskapets fortsatta existens.
Organisation
Sjöräddningssällskapet är en insamlingsorganisation. Det betyder att vi finan­
sierar hela vår verksamhet på insamlade medel. Sjöräddningssällskapet är
också en frivilligorganisation, vilket innebär att vi tagit på oss att utföra ett
uppdrag helt frivilligt. Vi är även en organisation inom räddningstjänsten,
en av aktörerna i Sverige som arbetar med räddningstjänst, och den enda
som har sjöräddning som sin huvuduppgift. Och sist men inte minst så är
Sjöräddningssällskapet en medlemorganisation, en föreningsform som bygger
på demokrati och insyn. Högsta beslutande organ är Årsmötet som äger rum
en gång per år. Varje medlem har en rösträtt, och genom årsmötet kan man
påverka föreningens framtid. Årsmötet väljer en styrelse som i sin tur utser
en VD som leder föreningens arbete.
21
»Sjöräddningssällskapets verksamhet»
Fokus på sjöräddning
Sjöräddningssällskapet är den enda aktör som har sjöräddning som huvud­
uppgift. 2010 bidrog Sjöräddningssällskapet med 103 miljoner. Sjöräddnings­
sällskapet står för 70 procent av all svensk sjöräddning. Vår uppgift är att
informera om, organisera och samordna sjöräddning. En lika viktig uppgift
är att stimulera utveckling av nya metoder och utrustning för sjöräddning
och sjösäkerhet.
Förebyggande arbete minskar olyckor till sjöss
Sjöräddningssällskapet har ett viktigt folkbildande uppdrag när det gäller
sjösäkerhet och sjöräddning. En ökad kunskap bland våra medlemmar och
hos allmänheten förbättrar inte bara förutsättningarna att undvika en olycka,
eller hur väl man klarar sig när olyckan är ett faktum, den påverkar även
insamlingsresultatet i en positiv riktning. Sjöräddningssällskapet arbetar
förebyggande bland annat genom att erbjuda medlemmarna möjlighet att
kontakta oss innan läget blivit akut. Ju fler vi kan hjälpa i ett tidigt skede, desto
färre skarpa sjöräddningslarm.
· 75 700 medlemmar stödjer svensk sjöräddning och genom
att medlemmar ges möjlighet att kalla på hjälp innan läget
blir livsfarligt undviks många sjöräddningslarm.
· 1 846 gånger ryckte besättningarna ut för att hjälpa medlemmar
ur en knivig situation men dock inte en nödsituation.
· 9 enheter omplacerades sommartid för att vi ännu snabbare
skulle vara på plats om en olycka skulle ske.
· 11 svävare patrullerade under vinterdagarna då många
22
människor befann sig på isarna, 3 svävare omplacerades
tillfälligt till västkusten där vi saknade räddningskapacitet
i och med det allvarliga isläget.
· I tidningen Trossen förmedlas kunskap och medvetenhet
om säker­hetsfrågor, 4 nummer av tidningen skickades
till medlemmarna.
· En ny hemsida med fokus på just sjösäkerhet och en
användarvänlig vädertjänst lanserades. Widgets, utvalda
delar av hemsidan erbjöds andra företag och organisationer
att publicera på deras hemsida.
· Mobilapplikation med kustväderprognos lanserades och
laddades ner 30 000 gånger.
· Trossen Junior distribuerades i 60 000 ex till barn 7–12 år
via sjöräddningsstationerna, seglarskolor, sjöscouterna
och på Stena Line.
· Genom vår medverkan i Barnens Livräddningsskola, BLS,
har 300 000 skolbarn i klass 1–3 fått ta del av information
om badvett, båtvett och isvett.
· Träffat beslutsfattare och myndigheter på nationell
och lokal nivå.
Sjösäkerhetsarbete lägger grunden för en bättre sjöräddning
Sjöräddningssällskapets sjösäkerhetsarbete syftar till att förbättra och effek­
tivisera sjöräddningstjänsten samt att förbereda och rusta organisationen för
framtidens utmaningar. Nya metoder och ny utrustning för att rädda liv i
såväl svenska som internationella farvatten är ett arbetsområde med konti­
nuerlig förbättringspotential. Sjöräddningssällskapet med många frivilliga
sjöräddare och tillgängliga båtar utgör en bra miljö för att utveckla och testa
nya metoder och utrustning.
· FIRST, projektet som syftar till att utveckla och testa nya
metoder och utrustning vid en olycka för att säkert kunna
bärga ett stort antal människor i flottar till säkerheten ombord
23
i närmast lämpliga fartyg. 8 tester har genomförts tillsammans
med Stena Line under verkliga förhållanden.
· Sjöräddningssällskapet arrangerade en internationell
konferens om massräddning 7–8 juni.
· Sjöräddningssällskapet deltog i ett möte med International
Maritime Organization, IMO för att presentera FIRST i syfte
att få igenom ett nytt regelkrav i IMO som anammar denna
eller likande metoder och utrustning.
· Sjöräddningssällskapet deltog i 7 möten om en ny
internationell Rescue Boat Code.
· Löpande utvärdering av att vi sedan några år tillbaka
har sjöräddningsstationer i Hjälmaren och Kronoberg som
ligger på kommunalt räddningsområde och utanför
Sjöfartsverkets ansvarsområde.
· Arbete för att minimera miljöstörande effekter från våra
räddningsstationer samt att utforma den nya generationen
räddningsbåt med miljön i fokus.
· Utvärdering av svävare för vidareutveckling av en modell
som är anpassad till sjöräddning.
· Utvecklingsprojekt av en ny och mer ändamålsenlig
räddningsdräkt för sjöräddning.
· 8 studenter skrev sina C- och D-uppsatser med fokus
på Sjöräddningssällskapets verksamhet.
Sjöräddningstjänst
Med specialutvecklade räddningsbåtar, tätt mellan räddningsstationerna och
15 minuters beredskap har vi som mål att nå en nödställd inom en timma på
svenskt sjöräddningsområde. Sjöräddningssällskapet arbetar kontinuerligt
för att de frivilliga ska ha rätt kompetens och utbildning, ändamålsenliga
räddningsbåtar samt att upprätthålla ett nätverk av räddningsstationer runt
om i landet.
24
· 995 sjöräddningsfall.
· 11 personer räddades ur vattnet med svävare.
· 433 sjukambulans och övrig räddning.
· 1 703 övningar.
· Totalt 6 644 uppdrag varav 3 274 är skarpa uppdrag såsom
sjöräddningslarm, annan räddningstjänst, sjöambulans och
förebyggande utryckning.
· Med ett snitt på 11 minuters inställelsetid har det långsiktiga
målet om att ha 15 minuters beredskap uppnåtts.
· En ny räddningsmannautbildning, RM-SAR, lanserades som
baseras på praktiska övningar i hemmavatten.
· IVPA-avtal med Västra Götalandsregionen. IVPA, i väntan
på ambulans, är ett komplement till ambulansen för att
de behövande snabbt skall få hjälp.
· Ny maritim ledare, Andreas Arvidsson, rekryterades och är
på plats sedan den 1 september.
· Miljölänsor testades och miljöräddning övades tillsammans med
andra aktörer i den svensk-danska Köpenhamnsövningen.
Tekniken förenklar – men ställer också krav
Eftersom tiden är avgörande för att rädda liv har vi under de senaste åren
satsat på vår nya räddningsflotta genom att själva utveckla och bygga nya
moderna räddningsbåtar som kan gå i hög fart, även i grov sjö. Dessa rädd­
ningsbåtar utgör idag, i händerna på en kompetent besättning ett kraftigt
verktyg, helt utformat och konstruerat för att undsätta och rädda människor
i nöd. Skrov, maskiner, navigations- och kommunikationsutrustning har bara
ett syfte: att underlätta för de frivilliga sjöräddarnas uppdrag till sjöss.
· En ny räddningsbåt i Victoriaklassen, Rescue Handelsbanken
Liv II har tagits i drift på RS Möja. Tre rescuerunner har kunnat
byggas och sättas i drift på RS Möja, RS Råå och RS Stenungsund.
Samt två svävare Rescue Virginia Wijk till RS Stockholm och
Rescue Odd Fellow Kronoberg till RS Kronoberg.
25
Stationsuppdraget och de frivilliga
Ofta är personsökaren hos den jourande besättningen helt tyst. Kanske är det
just dessa dagar som deras insats är som störst. Att trots att ingenting händer
vara tillgänglig dygnet runt och dessutom befinna sig max 15 minuter från
båten. Större delen av den tid de frivilliga lägger på sin roll som sjöräddare
handlar om att förbereda sig själv, sin familj, och stationens båt för en utryck­
ning. De övar, utbildar sig, underhåller och mekar med båten. Det gäller att
kunna hantera båten, utrustningen och uppdraget när det väl gäller.
· 116 nya frivilliga sjöräddare, totalt 2105.
· En frivillig hade i snitt jour 56 dygn.
· De frivilliga sjöräddarnas arbetsinsats motsvarar
cirka 630 heltidstjänster.
· 1 000 frivilliga sjöräddare har gått en utbildning
i Sjöräddningssällskapets regi, vilket gör oss till den
största utbildningsaktören inom sjösäkerhet i Sverige.
· En frivillig la 3 veckor på utbildning inom
Sjöräddningssällskapet.
Räddningsstationen och de frivilliga sjöräddarna är väl aktade på sin respektive
hemort. På öar utan landförbindelse utgör de en extra trygghet bara genom
att finnas på plats och med sjukvårdskunniga frivilliga utgör alla räddnings­
stationer en extra vårdinstans när olyckan är framme – även när det inte gäller
sjöräddning. Den humanitära andan och en enorm vilja att hjälpa till har gett
Sjöräddningssällskapet en speciell plats i många svenska hjärtan.
· Två nya räddningsstationer startades, i Örnsköldsvik och
Mariestad, i syfte att täcka upp dessa kuststräckor i en strävan
att uppfylla vårt mål att nå en nödställd inom en timma.
· 25 miljöräddningssläp på plats med utbildade frivilliga.
26
2.000
1.000
500
20
10
09
År
20
År
08
20
År
20
20
År
07
0
06
Att antalet frivilliga i Sjöräddningssällskapet
ökar beror främst på nystartade räddningsstationer och att allt fler vill engagera sig ideellt
med informations- och insamlingsarbete.
1.500
År
Antal frivilliga:
13%
Fördelningen kvinnor och män:
Ett mixat gäng är många gånger det bästa.
Sjöräddningssällskapet ser gärna att de frivilliga har olika kompetenser, erfarenheter
och kön.
87%
Män Kvinnor Detta gör räddningsstationerna:
6 644 uppdrag totalt 2010. Av dem är nästan
hälften skarpa uppdrag såsom sjöräddning,
sjukambulans och förebyggande utryckning.
Resterande 3 370 är övningar, uppvisningar
och andra uppdrag där det inte är fara för liv.
Timmar ombord som är ovärderliga för att vara
förberedd och rutinerad när larmet väl går.
1 667
1 846
433
995
1 703
Förebyggande utryckning Övning Sjöräddningslarm
Sjukambulanstransporter Övrigt
27
28
Rausing-klassen
Victoria-klassen
Antal: 3 båtar Längd: 19,6 meter Bredd: 5,1 meter Djupgående: 90 cm Material: byggd i divinycell Deplacement: 30 ton Motorer: 2x900 hk Scania DI 16M
dieselmotorer drivande 2xRolls-Royce
KaMeWa FF-jet 550 vattenjet Fart: 34 knop Aktionstid: ca 10 timmar Besättning: 3–6 personer
Konstruktör: Rolf Eliasson och
Sjöräddningssällskapet Nybyggnadskostnad: 20 mkr Antal: 29 båtar Längd: 11,95 meter Bredd: 4,2 meter Djupgående: 70 cm Material: byggd i divinycell Deplacement: 13 ton Motorer: 2x500 hk Scania eller
Volvo Penta dieselmotorer, drivande
2xRolls-Royce KaMeWa FF-jet
375 vattenjet Fart: 34 knop Aktionstid: ca 10 timmar Besättning: 3–4 personer Konstruktör: Rolf Eliasson och
Sjöräddningssällskapet Nybyggnadskostnad: 8 mkr Utomskärs sjöräddningsbåt
Sjöräddningsbåtarna i Rausing-klassen är Sjöräddnings­
sällskapets största enheter. Dessa enheter är stationerade i sjötrafikintensiva områden med stora passagerarströmmar utefter Sveriges kuster och är även
kapabla att verka under extrema väderförhållanden.
De är försedda med vattenjetaggregat och utrustade
för att hantera olyckor med många nödställda. För
strandnära hjälpinsatser och i extremt grunda områden finns en Rescue­runner med ombord.
Självrätande sjöräddningsbåt
Sjöräddningsbåtarna i Sjöräddningssällskapets Victoriaklass är speciellt framtagna för insatser till havs, ut­
efter Sveriges kuster och i våra omfattande skärgårdar.
Alla enheterna i Victoria-klassen är självrätande, det
vill säga att om olyckan skulle vara framme och båten
slår runt under ett uppdrag så kan den själv genom
sin konstruktion åter komma på rätt köl och fullfölja
räddningsinsatsen. Victoria-klassen kännetecknas av
hög manöverbarhet och goda gångegenskaper som
gör det möjligt att undsätta nödställda under alla
väderförhållanden.
Rescue Björn Christer från RS Dalarö.
Rescue Tjustbanken från RS Loftahammar.
Gunnel Larson-klassen
Rescuerunner
Antal: 28 båtar Längd: 8,4 meter Bredd: 2,7 meter Djupgående: 40 cm Material: byggd i divinycell Deplacement: 2,7 ton Motorer: en motor på 315–340 hk,
Yanmar eller Volvo Penta dieselmotorer,
drivande en Rolls-Royce KaMeWa
FF-jet 240 vattenjet Fart: 34 knop Aktionstid: ca 10 timmar Besättning: 2–3 personer Konstruktör: Profjord och
Sjöräddningssällskapet Nybyggnadskostnad: 1,6 mkr Antal: 46 båtar Längd: 3,6 meter Bredd: 1,5 meter Djupgående: 10–30 cm Material: byggd i ABS/SRP Torrvikt: 350 kg Motorer: fyrtakts bensinmotor på 140 hk Fart: 34 knop Aktionstid: 3–5 timmar/begränsad av
förarens uthållighet Besättning: 1–2 personer Konstruktör: Fredrik Falkman och
Sjöräddningssällskapet Nybyggnadskostnad: 400 000 kr
Öppen sjöräddningsbåt
Gunnel Larson-klassen är en öppen sjöräddningsbåt
främst avsedd för insatser i skärgården och kustnära
om­råden. Insatser där enhetens snabbhet, flexibilitet
och manöverbarhet kan vara helt avgörande för utgången av en olycka. Alla enheter i Gunnel Larsonklassen har tagits fram med ergonomi för besättningen som en viktig aspekt. God ergonomi gör att
be­sättningen på även en relativt liten sjöräddnings­båt med rätt utrustning kan genomföra krävande
uppdrag under svåra väderförhållanden.
Specialutvecklad sjöräddningsscoter
Rescuerunner togs fram för sjöräddningsinsatser i
grunda vatten, vid brytande sjö och för snabb upptagning av nödställda. Den sätts in fristående utefter
kusten och på insjöar och medförs även på sjöräddningskryssare för uppgifter i öppen sjö och i grunda
vatten. Genom en unik konstruktion med ett mjukt,
tåligt utbytbart ytter­skrov i polyeten, minskas risken
för skador på nödställda personer vid en insats samtidigt som en eventuell skada på Rescuerunnern lätt
kan åtgärdas.
Rescue Swebank från RS Kalmar.
Rescuerunner Johan från RS Yngsjö.
29
30
Täckt svävare
Öppen svävare
Antal: 9 enheter Längd: 5,5 meter Bredd: 2,55 meter Lyfthöjd: 30 cm Material: byggd i glasfiberarmerad polyester Torrvikt: 730 kg Lastkapacitet: 500 kg Bränsletank: 70 liter Motorer: en fyrtakts bensinmotor på 100 hk
svarar för framdriften och en fyrtakts bensinmotor på 20 hk driver lyftfläkten Fart: 25 knop i vatten, 34 knop över is Aktionstid: 3–5 timmar Besättning: 2–3 personer Konstruktör: Ivanoff Hovercraft AB Nybyggnadskostnad: 850 000 kr Antal: 2 enheter
Längd: 4,7 meter
Bredd: 2,5 meter
Lyfthöjd: 23 cm
Material: byggd i glasfiberarmerad komposit
Torrvikt: 300 kg
Lastkapacitet: 400 kg
Bränsletank: 45 liter
Motorer: en tvåtaktsmotor på 65 hk
svarar för framdrift och lyft av svävaren
Fart: 25 knop i vatten, 34 knop över is
Aktionstid: 2,5 timmar
Besättning: 2 personer
Konstruktör: Neoteric Hovercraft Inc
genom Ivanoff Hovercraft AB
Nybyggnadskostnad: 350 000 kr
Över is, vatten och land
Svävaren är den sjöräddningsenhet som är bäst lämpad för insatser under den tid då isen varken bär eller
brister. Sena vintrar och tidiga vårar, då skärgården in­
bjuder till fritidssysselsättningar som långfärdsskrinning, pimpling och skridskosegling, är den period då
sjöräddningssvävaren behövs som mest. Därför är det
viktigt att den lätt kan transporteras landvägen, för
att sättas ner i vilket vatten som helst.
Över is och vatten i insjöar
Den öppna svävaren är främst placerad på insjöstationerna där behovet av att snabbt och smidigt kunna
förflytta svävaren till rätt ställe för isättning är stort.
I insjöarna är inte behovet av sjuktransporter stort och
då fungerar det med en öppen svävare. Denna kan
även användas i strömmande vatten och vid exempelvis översvämningar.
Rescue Vadstena Sparbank från RS Vadstena/Motala.
Rescue S 11 från RS Hjälmaren.
Tung räddningskryssare
Snabbgående räddningsbåt
Antal: 3 båtar Längd: 13,5–24 meter Bredd: 6–6,6 meter Djupgående: 2,8–3 meter Material: byggd i stål Deplacement: 20–220 ton Motorer: dieselmotorer i dubbel- eller
enkelinstallation på 700–1 350 hk Fart: 10–13 knop Besättning: 3–6 personer
Antal: 34 båtar Längd: 10–16 meter Bredd: 3,5–5,5 meter Djupgående: 90–150 cm Material: byggda i glasfiber, divinycell
eller aluminium Deplacement: 5–23 ton Motorer: enkel- och dubbelmontage
på 300–1 500 hk Fart: 20–30 knop Besättning: 3–5 personer Isgående
De tunga sjöräddningskryssarna har med tiden kommit att ersättas dels av de snabbgående sjöräddningsenheterna och dels av svävarna. Kombinationen av
fart hos de snabbgående sjöräddningsenheterna och
förmågan att ta sig fram över is hos svävarna gör att de
tyngre enheterna alltmer har kommit att ges en utbildnings- och träningsroll. Samtidigt utgör de en värdefull
resurs i fall en extrem vintersituation skulle inträffa.
Olika räddningsbåtar
Denna grupp av Sjöräddningssällskapets räddningsenheter utgörs av flera klasser av äldre enheter och
några så kallade ’one off’, det vill säga att endast en båt
har byggts av typen. De flesta har under åren genomgått moderniseringar, nya maskiner, navigations- och
kommunikationsutrustningar har satts in för att hela
tiden säkerställa en hög och effektiv beredskap för
sjöräddningsinsatser.
Rescue Astra från RS Rörö.
Rescue Elsa Johansson från RS Trelleborg.
31
35 fots segelbåt
med mastbrott
Mayday från
lastfartyg med
svår slagsida
Kapsejsad kanot
driver till havs
Motorbåt med
roderhaveri driver
mot klipporna
Vi räddar liv i alla väder, helt frivilligt.
Följ oss på nya sjöräddning.se
1
32
1: Sjöräddningssällskapet begär inga bidrag från staten, utan insamlade medel är helt avgörande för verksamheten.
Sjöräddningssällskapet har ovärderliga partners i kommunikations- och insamlingsarbetet; reklambyrån Forsman &
Bodenfors som pro bono tar ett övergripande ansvar för hela sällskapets kommunikation samt annonsavdelningar
på lokala tidningar över hela landet som skänker annonsutrymme som blivit över.
»Kommunikation och insamling»
Inte bara reklam
Sjöräddningssällskapet har sedan sju år tillbaka medvetet arbetat med att kom­
municera ut vilka vi är och vad vi står för. Sjöräddningssällskapet har en ovär­
derlig partner i kommunikationsarbetet; reklambyrån Forsman & Bodenfors
som pro bono tar ett övergripande ansvar för hela sällskapets kommunikation.
Annonsavdelningar på lokala tidningar över hela landet skänker annonsut­
rymme som blivit över så att många kan ta del av vårt budskap. Och det behövs.
Det lever hos många kvar en föreställning om att Sjöräddningssällskapet är
en del av den statligt finansierade sjöräddningen och då är steget långt från
att bli medlem eller skänka pengar. Så med ett konsekvent budskap, ett en­
hetligt tonläge överallt; i trycksaker, i annonser, på webben, på mässor osv.
arbetar vi på att få allt fler att ta del av vår historia, och på så sätt få fler att
bli medlemmar eller stötta oss så att vi kan fortsätta med vårt viktiga arbete;
med att rädda liv till sjöss.
· Förmedla att vi är en ideell förening.
· Våra räddningsbåtar bemannas av frivilliga sjöräddare.
· Vi får inga bidrag från staten.
Men att förmedla vad vi står för, att påverka politiker och beslutsfattare och
höja kunskapen om vatten, båt och is bland allmänheten är ett av Sjörädd­
ningssällskapets ändamål, »att vidmakthålla intresset för svensk sjöräddning».
Sjöräddningssällskapet identifierar och driver de frågor som är viktiga för sjö­
räddning idag. Vi påverkar politiker och myndigheter för att få upp frågorna
på agendan och få igenom förändringar. Målet med opinionsarbetet är att
det skall minska antalet omkomna och olyckor till sjöss samt att det skall öka
kunskapen och därmed säkerheten till sjöss.
33
Den livsviktiga insamlingen
2010 var ett framgångsrikt år för Sjöräddningssällskapets insamlingsarbete.
103 miljoner kronor samlades in. Den största delen av dessa pengar är med­
lemsintäkter. Gåvor från privatpersoner, företag och organisationer står för
nästan lika stor del. Tack vare dessa pengar kan Sjöräddningssällskapet fort­
sätta finansiera sjöräddning och verka för förbättringar inom sjösäkerhets­
området. Ett professionellt insamlingsarbete är helt enkelt nödvändigt för
att driva vårt viktiga arbete vidare. Men att samla in pengar kostar pengar.
Därför utvecklar vi ständigt verktygen och kunskapen om hur insamlingen
ska bedrivas så effektivt som möjligt.
Insamlingsstrategi
Sjöräddningssällskapet samlar årligen in pengar för att kunna förebygga och
bedriva sjöräddning. Insamlingsarbetet sker genom olika kanaler som till
exempel direktadresserad medlemsavisering och utskick till befintliga och
potentiella givare, annonsering i tidningar och på nätet samt genom person­liga
möten med givare. Arbete med att göra Sjöräddningssällskapet ännu bättre
på insamling har påbörjats under året och en ny insamlingsstrategi kommer
att lanseras under 2011. Målet är att utveckla fler sätt att samla in pengar,
se över de sätt vi har och vara en transparant och öppen insamlingsorganisation.
Många medlemmar vill stödja mer
Sjöräddningssällskapets 75 700 medlemmar ger Sällskapet legitimitet och
styrka genom sitt stöd och engagemang. Medlemmarnas årliga avgift ger
också den ekonomiska stabilitet som krävs för att bedriva verksamheten på
ett långsiktigt och ansvarsfullt sätt. Under året genomfördes en medlems­
undersökning. Majoriteten av Sjöräddningssällskapets medlemmar är båt­
ägare, men inte alla. Gemensamt för dem är att man vill bidra till att en effektiv
sjöräddning finns i Sverige. Och många kan tänka sig att ytterligare stödja
Sällskapet med en enstaka gåva eller månatligen via autogiro.
34
· Sjöräddningssällskapet samlade in 103 miljoner kronor.
· En medlemsundersökning genomfördes under året för att
klargöra hur mycket medlemmarna känner till om föreningen.
· Medlemsavisering skickades till alla som varit medlem under
något av de senaste tre åren. 75 700 medlemmar stödjer nu verksamheten och medlemsintäkterna uppgår till 41 miljoner kronor.
· Erbjudandet om att betala sin medlemsavgift genom autogiro
har mottagits väl och 3 524 medlemmar betalar nu per månad
istället för vid ett tillfälle.
· Insamlingskampanj skickades till 112 267 medlemmar och
befintliga givare.
· Lanserat flera möjligheter att skänka pengar via hemsidan och via sms.
· PostkodLotteriet bidrog med 22,6 miljoner. Det har gett oss möjlighet
att på bara några år genomföra stora och viktiga förbättringar som
annars riskerat att inte alls bli av eller resulterat i långdragna och
dyrbara processer.
· Implementering av ny insamlingspolicy.
· Riksinformationsmöte för samtliga räddningsstationer hölls
under en helg i mars.
· Riksmöte för stödföreningarna runt om i landet hölls på kontoret
i Göteborg i november.
Många sätt att stödja
Gåva
Man kan ge en gåva genom att sätta in ett belopp på Sjöräddningssällskapets
gåvogiro; bg 900-5000 eller plusgiro 90 05 00-0.
Fadder
Att vara fadder innebär att man skänker en gåva varje månad via autogiro.
Vissa väljer att stödja hela Sjöräddningssällskapets verksamhet medan andra
riktar gåvan till en enskild sjöräddningsstation.
35
1
2
36
1: Säljstarten för Årets Sill är alltid den 6 juni. Och varje år går en krona per såld burk till Sjöräddningssällskapet.
Årets Sill är ett samarbete mellan Klädesholmen Seafood och Salt & Sill, till förmån för Sjöräddningssällskapet.
Så vad du än gör, glöm inte Årets Sill på midsommarbordet! 2: Sjöräddningssällskapet är en av PostkodLotteriets
förmånstagare. 2010 mottog vi 22,6 miljoner kronor, ett ovärderligt tillskott för vår långsiktighet. Men även
Lotteriets prenumeranter får utdelningar; Camilla Vargman och Helena Lind från Sjöräddningssällskapets kontor
gläds med nya miljonärer i PostkodLotteriets GrannYra i Visby.
Gratulation och minnesgåva
Man kan gratulera någon på högtidsdagen eller hedra någons minne genom
att ge en gåva till Sjöräddningssällskapet. Den som ska hyllas eller den anhörige
får en hälsning hem i brevlådan.
Testamente
Sjöräddningssällskapet tar tacksamt emot testamenten så att vi kan fortsätta
rädda liv till sjöss och arbeta för sjösäkerhet. Egendomen som testamenteras
till Sjöräddningssällskapet kan ha olika former; kontanter, värdepapper, fastig­
heter eller andra värdeföremål som smycken eller konstverk. Ett testamente
uttrycker ens vilja. Genom att skriva ett testamente bestämmer man själv hur
man vill att sina tillgångar skall fördelas.
Stöd genom att handla och spara
Samarbeten med ett antal företag och organisationer gör det möjligt att
stödja Sjöräddningssällskapet på flera sätt. Genom att handla i vår medlems­
butik på nätet kommer hela överskottet Sjöräddningssällskapet tillgodo. Många
skaffar ett MasterCard till förmån för Sjöräddningssällskapet och då går
0,5 procent av summan man handlar för direkt till Sjöräddningssällskapet,
utan att du betalar något extra. Andra sparar i Swedbanks Roburs ideella
fond och 2 procent av sparkapitalet går varje år till Sjöräddningssällskapet.
In natura
Många företag skänker tjänster och varor till Sjöräddningssällskapet. Det
kan handla om annonsutrymme i en tidning, drivmedel till en räddningsbåt,
lyft när båten skall på varv, utrustning till sjöräddare, hotellrum eller många
andra saker. Gåvor som är till stor hjälp för Sjöräddningssällskapet och repre­
senterar stora summor varje år.
PostkodLotteriet
PostkodLotteriets vision är att bidra till en bättre värld för människor, djur
och miljö. Svenska PostkodLotteriet får sina intäkter från lottprenumerationer
och ger överskottet till välgörande ändamål. Ju fler sålda lotter, desto mer
pengar till välgörenhet.
37
Under 2010 delade PostkodLotteriet ut 732 miljoner kronor till 35 utvalda
organisationer. Pengarna till välgörenhet är inte öronmärkta. Organisationerna
som får medel från Lotteriet, de så kallade förmånstagarna, avgör själva hur
pengarna används mest effektivt. PostkodLotteriet gör uppföljning och begär
återkoppling av hur de används, dels genom löpande dialog med organisa­
tionerna och dels genom en årlig rapportering.
Förutom ekonomiskt stöd får organisationerna även medial exponering via
Lotteriet. Skillnaden som de insamlade pengarna gör för organisationernas
arbete visas exempelvis i tv-programmet PostkodMiljonären, tv-dokumentärer, reklamutskick och på www.postkodlotteriet.se.
En miljon prenumeranter deltar i Lotteriet, som har delat ut 1,8 miljarder
på fem år till välgörande ändamål.
Stödföreningar
Sjöräddningssällskapets stödföreningar har som syfte att samla in pengar för att
stödja Sjöräddningssällskapet. Stödföreningarna är fristående från Sjörädd­
ningssällskapet och är mycket olika både vad gäller omfattning och innehåll i
verksamheten, men har det gemensamt att deras enda ändamål är att samla in
pengar till Sjöräddningssällskapet. Ca 20 stödföreningar är aktiva och samlar
in pengar lokalt, pengarna kommer den lokala räddningsstationen till gagn.
Många stationer driver idag insamlingsarbetet inom ramen för stationen och
under varumärket Sjöräddningssällskapet. Vi ser stora vinster med att arbeta
gemensamt. Som ett led i arbetet med insamlingsstrategin föreslår Sjörädd­
ningssällskapet att stödföreningarna runt om i landet skall ingå i sällskapet i
stället för att vara fristående föreningar.
Sponsring och företagssamarbeten
Stöd till en lokal räddningsstation kan också komma till uttryck i sponsrings­
avtal med lokala företag. Sponsring betyder att stöd i form av pengar, varor
eller tjänster från ett företag genererar motprestationer till samma värde från
Sjöräddningssällskapet. Sponsringen regleras i ett avtal. Motprestationerna
kan vara exponering av företagets namn på det lokala stationshuset och på
webben. Bakom ett sponsoravtal finns oftast en nära relation med ett företag
som långsiktigt vill stödja Sjöräddningssällskapet. Detta gäller både för spons­
ring på lokal nivå och för sponsring av hela Sjöräddningssällskapet.
38
Donationer
Stora gåvor, så kallade donationer, är förutsättningen för att Sjöräddningssäll­
skapet skall kunna förnya sjöräddningsflottan. Med målet att ingen sjörädd­
ningsbåt skall vara äldre än 25 år behöver sex–sju nya båtar per år införskaffas.
Från en önskan att donera till sjösättningen av en ny räddningsbåt ligger det
ofta en process på flera år. Enligt tradition får donatorn namnge »sin» rädd­
ningsbåt och det är vanligt med en nära kontakt mellan donatorn och den
räddningsstation där båten är stationerad.
Stiftelser
Sjöräddningssällskapet har en god relation med ett antal stiftelser som kon­
tinuerligt stödjer verksamheten. Ofta bidrar de med pengar till forskningsoch utvecklingsprojekt.
39
Intäkter 2010:
Medlemsavgifter
Stora gåvor *
Gåvor
Företagssamarbeten
Övriga intäkter
* PostkodLotteriet 22,6 miljoner
Testamenten 9,8 miljoner
Donationer 6,6 miljoner
Stiftelser m. m. 1,2 miljoner
5%
2%
13%
40%
* 39%
80.000
60.000
Antal medlemmar:
40.000
20.000
År
20
10
År
09
20
08
20
År
20
År
20
År
7%
07
0
06
Medlemmarna står för cirka 40 procent av
intäkterna. Ökningen av medlemsantalet har
stannat av något de senaste åren till 75 700.
En analys av medlemstillströmningen har påbörjats.
3%
Så används pengarna:
90%
Ändamålet
Administration
Insamling
19%
De ändamålsenliga pengarna
är fördelade så här:
Sjöräddning
Förebyggande
Sjösäkerhet
40
45%
36%
»Hit går pengarna»
Sjöräddningssällskapet gör väldigt många saker.
I över hundra år har Sjöräddningssällskapet räddat liv till sjöss. Vi har drivit
på utvecklingen i sjöräddningsfrågor både i Sverige och internationellt.
Ny utrustning, båtar och metoder har lett till en allt mer effektiv sjöräddning
och utvecklingen fortsätter. Allt detta och lite till ingår i våra ändamål.
Från båtutveckling till att utbilda och utveckla människan, dvs. säkerställa
att de frivilliga är väl förberedda för sitt uppdrag. Arbeta förebyggande, driva
sjösäkerhetsprojekt och mycket annat.
Det är viktigt att ha fokus på rätt saker – att rädda liv till sjöss!
På följande sidor visar vi genom bilder upp något av det vi gjort under 2010.
41
1
42
1: Finns det någon som ger sig ut i det här vädret frivilligt? Ja. 2 105 frivilliga sjöräddare ställer upp för allmän­heten
och turas om att joura, dygnet runt, året om. Sjöräddning, dvs. räddningsinsats till havs och i de stora sjöarna
när det är fara för liv, är gratis för alla. Sjöfartverket är ansvarig myndighet, som i sin tur larmar ut tillgängliga
enheter från Sjöräddningssällskapet, lots, kustbevakning, räddningshelikopter m. fl. 70 procent av all sjöräddning
i Sverige görs av Sjöräddningssällskapets frivilliga krafter. De är sanna och obetalda vardagshjältar!
1
2
1: Samverkansövning i miljöräddning den 24 september på Rivöfjorden utanför Göteborg. Kustbevakningen
ansvarar för miljöräddning i havsmiljö, men Sjöräddningssällskapet ställer sina resurser till förfogande. Med vår
snabba inställelsetid kan vi ringa in ett utsläpp och förhindra vidare spridning, och istället möjliggöra för Kustbevakningen att sanera. 2: Sjöräddningssällskapet är den enda aktör som har sjöräddning som huvuduppgift;
att informera om, organisera och samordna sjöräddning. Ett viktigt uppdrag är att stimulera utveckling av nya
metoder och utrustning för sjöräddning och sjösäkerhet.
43
1
44
1: Ett av Sjöräddningssällskapets ändamål är att vidmakthålla intresset för sjöräddning. Att sprida information
om sjörelaterade frågor i förebyggande syfte är något som Sjöräddningssällskapet arbetar mycket aktivt med.
En viktig del i detta arbete är medlemstidningen Trossen, som utkommer med fyra nummer per år. Genom en
läsvärdesundersökning 2010 vet vi att den är uppskattad. Varje tidning blir i snitt läst av 1,91 personer och varje
person ägnar tidningen 40 minuter. Trossens upplaga är 80 000 exemplar, vilket gör tidningen till den nästa största
i sitt område i Sverige. Information och kunskap gör skillnad.
2
1
3
4
5
6
1: Tidningen Trossen Junior riktar sig till barn och är en del av Sjöräddningssällskapets förebyggande arbete.
2: Andrea följer strömmen; reportage i Trossen Junior. 3: Många skolklasser har fått gå ombord på en Sjöräddningsbåt, där frivilliga sjöräddare informerat om bad-, båt- och isvett. 4: Långfärdsskridskor blir allt populärare.
År 2010 både började och slutade med is kusten runt, och Sjöräddningssällskapet omplacerade sina svävare för
att finnas där behovet var störst. 5: Genom patrullering under sommaren är hjälpen snabbt på plats. 6: Att öva
på att ta sig upp ur en vak är nyttigt – och kallt!
45
1
46
1: Ring alltid 112 när det är fara för liv och begär sjöräddning. En bra livförsäkring på sjön är ett vattentätt fodral
för mobiltelefonen. Den som larmar blir i de allra flesta fall räddad. Den som inte har möjlighet att larma löper
en mycket större risk att förolyckas. Över 1 500 nödsituationer inträffade 2010. I de flesta fall gick allt väl.
Men ändå omkom 79 personer i drunkningsolyckor 2010. 12 av dem var under 19 år, vilket dessvärre är en
ökning jämfört med 2009.
1
2
3
1: Det frivilliga uppdraget är inte bara sjöräddning. 443 gånger ryckte frivilliga ut som sjöambulans. Baskunskaper
inom sjukvård är ett måste. 2: Linda Hermansson är en av alla studenter som gör sin praktik under Sjöräddningssällskapets utbildningar. Som markörer, dvs. realistiska övningsobjekt utgör de en enorm tillgång för sjöräddarna,
samtidigt som de själva får värdefull erfarenhet med sig in i yrkeslivet. 3: Under 2010 tillfördes en ny svävarmodell
till räddningsflottan. Den öppna svävaren är mobil och oftast placerad på insjöstationerna, där behovet att flytta
svävaren till rätt ställe för isättning är stort.
47
1
2
48
1: Till och från Sverige åker 30 miljoner passagerare med fartyg varje år. Räknar man alla som färdas på våra
vatten någon gång under ett år är summan svindlande 65 miljoner. Sverige som nation är beroende av sjöfarten.
95 procent av utrikeshandeln går den vägen och över 300 fartyg angör en svensk hamn dagligen. Att sjöräddning
är en viktig fråga för Sveriges invånare råder det inget tvivel om. 2: En erkänd sökmetod kallas kratta, där olika
enheter, ibland även civila, metodiskt genomsöker ett område, som bestämts genom rimliga antaganden utifrån
kända fakta, såsom väderförhållanden, vindstyrkor och vattenström.
1
1: Sverige har avundsvärda skärgårdar, med över 60 000 öar. Många vill ta del av denna enastående natur och
Sverige är, med sina 900 000 båtar, ett av världens mest fritidsbåttäta land. Drygt 30 procent av landets vuxna
befolkning färdas med fritidsbåt minst en gång per år. Och nya fritidsintressen har lett till att nya målgrupper
vistas på våra vatten, och gör det under hela året. Kajakpaddling, fritidsfiske och långfärdsskrinning är bara några
exempel. Svenska Sällskapet för Räddning af Skeppsbrutne – Sjöräddningssällskapet – bildades 1907. En gammal
förening, men med ett uppdrag som är mer aktuellt än någonsin.
49
»Styrning och kontroll»
Öppenhet och transparens är grundläggande principer för Sjöräddnings­
sällskapets verksamhet. På så sätt vårdar vi givarnas förtroende och kan säkra
tillförlitligheten i vårt arbete. Det är viktigt att givarna tydligt kan se vad vi
gör och på vilket sätt vi gör det. Grunden i vårt interna kontrollsystem är
våra värderingar: »Sjöräddningssällskapet kännetecknas av en ödmjuk och
hjälpsam attityd, där omdöme, skicklighet och erfarenhet kommer till uttryck
i varje handling och möte.»
Ansvar och befogenheter
Högsta beslutande organet är årsmötet som äger rum i månadsskiftet maj/
juni varje år. Årsmötet fattar beslut bland annat om resultat- och balansräk­
ning, stadgeförändring, ansvarsfrihet för styrelsen och verkställande direktör,
medlemsavgifter samt utnämnande av styrelse, valberedning och revisorer.
Styrelsen är beslutande organ, i de frågor som ingår i dess uppgifter, när års­
mötet inte är samlat. Och har till uppgift att ge stöd till verkställande direktör
och ledning samt att utöva kontroll över dess arbete. Styrelsen har antagit en
arbetsordning som både reglerar arbetsfördelningen mellan styrelsens leda­
möter och arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktör.
Sjöräddningssällskapets förvaltning och arbete utgår från organisationens
stadgar samt de beslut som styrelse och årsmöte fattar.
Kallelse till årsmötet publiceras i Trossen, på www.sjöräddning.se samt i SvD
och lokal dagstidning på orten där årsmötet hålls. På årsmötet kan Sjörädd­
ningssällskapets medlemmar utöva sin rösträtt i de frågor som är avsedda att
behandlas vid ordinarie årsmöte. Enskilda medlemmars förslag ska skriftligen
anmälas till styrelsen senast tre veckor före årsmötet. Avser förslag ändring av
stadgarna ska detta anmälas senast den 1 februari. Vid årsmötet ska styrelsen
50
och revisorerna närvara, därutöver har valberedningen, hedersledamöter och
Sjöräddningssällskapets medarbetare rätt att närvara. Vid årsmötet 31 maj
2010 i Göteborg deltog 84 personer varav 78 hade rösträtt.
Valberedning
Förslag rörande val av ledamöter till Sjöräddningssällskapets styrelse bereds
av valberedningen, som tar emot nomineringar till styrelsen från föreningens
medlemmar. Valberedningens arbete vägleds av en instruktion hur kompe­
tensbehovet för den eller de nya ledamöterna ska fastställas. Valberedningen
skall också ta del av resultatet av den utvärdering som styrelsen gör inför rekry­
teringsprocessen. Valberedningen skall i sitt arbete sträva efter att styrelsen får
en lämplig sammansättning med hänsyn till kompetens, kön och geografisk
hemvist. I valberedningens uppgifter ingår att föreslå ledamöter till styrelsen.
Valberedningen utses av årsmötet och består av tre ledamöter varav en är
ordförande. Mandatperioden är ett år. Till ledamot av valberedningen får inte
styrelsens ordförande eller organisationens VD utses. Information om hur en
medlem kan nominera en kandidat till styrelsen finns på www.sjöräddning.se.
Förslag skall vara valberedningen tillhanda före 1 mars. Valberedningens
förslag skall senast 30 dagar före årsmötet publiceras på www.sjöräddning.se.
Styrelse
En av styrelsens viktigaste uppgifter är att säkerställa att verksamheten bedrivs
utifrån i stadgarna beskrivna uppdrag samt i enlighet med fattade beslut,
vision, värdegrund och ändamål. Styrelsen fattar bland annat beslut om verk­
samhetsplan och budget. Styrelsen ansvarar även för att den interna kontrollen
är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett effektivt sätt.
Styrelsen består av en ordförande och sexton ledamöter, en representant
från de frivilliga sjöräddarna samt VD. Representation från olika näringsgrenar,
brett spektra av kompetens samt geografisk spridning har varit kriterierna för
formeringen av Sjöräddningssällskapets styrelse. Utmaningen framöver är
att få en jämnare könsfördelning och mångfald i styrelsen. Ledamot väljs på
51
två år, och kan omväljas till och med en ledamot fyller 72 år. Styrelsen väljer
inom sig ordförande och en eller två vice ordföranden. Styrelsen uppbär
inget arvode för sitt arbete.
Styrelsen sammanträder vid fyra tillfällen under året, utöver konstituerande
sammanträde och årsmöte. Vid styrelsemötet i mars behandlas årsbokslut
och kodrapport. I juni avhandlas bland annat verksamhetsberättelsen och
på septembermötet presenteras och diskuteras framtida strategier. Det av­
slutande mötet i november har fokus på verksamhetsplan och budget.
Under 2010 har styrelsen löpande granskat Sjöräddningssällskapets finan­
siella ställning och har därutöver behandlat ärenden rörande bland annat
kvalitetskoden, organisatorisk struktur, demokratiprocessen och riskanalys.
En undersökning bland medlemmarna genomfördes för att klargöra vilken
inställning/kännedom medlemmarna har till/om föreningen. Styrelsen har
också antagit en ny insamlingspolicy.
Organisation
Sjöräddningssällskapet har ett kontor som leds av en verkställande direktör,
vilken verkställer styrelsens beslut. VD delegerar, vid behov, tillämpliga arbets­
uppgifter till övriga personer i ledningsgruppen. Ledningsgruppen består av
verksamhetsledarna för vardera Ekonomi, Maritima avdelningen, Sjösäker­
het samt Kommunikation & insamling.
Verkställande direktören ansvarar för att den löpande förvaltningen sköts
enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar. I detta arbete ingår bland annat att
ta fram erforderliga informations- och beslutsunderlag inför styrelsemöten,
däribland finansiella rapporter och upplysningar om viktigare händelser som
kan påverka styrelsens bedömning av organisationen.
Tillsammans med ledningsgruppen och de övriga medarbetarna på kontoret
driver VD verksamheten. Insamling och information, utveckling och byggna­
tion av nya räddningsbåtar, framtagning och genomförande av utbildning,
tillsyn och underhåll av flottan och stationerna, ekonomi och administration
samt den dagliga kontakten med många frivilliga är några av de arbetsupp­
gifter som medarbetarna på kontoret utför. Strategi och riktlinjer ligger till
grund för hur verksamheten drivs centralt och lokalt. Detta innefattar hur en
52
stations bör drivas, och till vilken kostnad. I vilken takt nya båtar skall byggas,
äldre båtar renoveras, vilka utbildningar som det finns behov av och vilken
information som skall spridas var. Hela det ekonomiska ansvaret och uppfölj­
ningen av den dagliga driften vilar därmed på VD och kontoret.
Tre distriktssamordnare (anställda medarbetare på kontoret) ansvarar för
den löpande kontakten med de 66 räddningsstationerna. Den lokala rädd­
ningsstationen ansvarar för att båten är i drift och att det finns en kompetent
besättning som kan lämna kaj på 15 minuter efter larm. Stationen har ansvar
för sina egna kostnader, dvs. att bara dra på sig nödvändiga utgifter för att
klara av sitt uppdrag att hålla jouren. Allt arbete på räddningsstationerna
bygger på frivillighet, stationen leds av en stationsansvarig.
Internkontroll
Sjöräddningssällskapet har fastställt målsättningarna för internkontrollen på
basis av det internationella COSO-ramverket. Enligt Sjöräddningssällskapet
är internkontroll en process som ska tillämpas av Sjöräddningssällskapets
styrelse, ledning, anställda medarbetare och frivilliga. Den interna kontrollen
ska omfatta alla de styrdokument, processer, procedurer och organisatoriska
strukturer inom Sjöräddningssällskapet som ska hjälpa ledningen och i sista
hand styrelsen att försäkra sig om att Sällskapet uppnår sina målsättningar,
att verksamheten är etisk och förenlig med alla tillämpliga lagar och bestäm­
melser och att föreningens tillgångar inklusive dess varumärke, är säkrade
och att den finansiella rapporteringen är korrekt. Den interna kontrollen ska
inte vara en separat process eller ett antal åtgärder, utan den ska vara inför­
livad med Sjöräddningssällskapets verksamhet. Systemet för internkontroll
ska fungera på alla nivåer inom organisationen. Dess yttersta målsättning är
att upprätthålla en ändamålsenlig verksamhet och samtidigt vara förenlig
med lagar och bestämmelser som gäller.
Kontrollmiljö
Under 2009–2010 genomförde ett antal åtgärder för att öka tydligheten och
transparensen inom Sjöräddningssällskapet. Tre nya distriktssamordnare skall
förbättra kommunikationen mellan lokal- och gemensam nivå i sällskapet.
53
Resurser avsätts för att skapa och dokumentera rutiner samt formulera policys
och riktlinjer där de fattas idag. Vi strävar efter att i så stor utsträckning som
möjligt bli regel- och policystyrda för att minska sårbarhet och personbero­
ende. En pedagogisk process inleds för att skapa kunskap om och förståelse
för helheten i Sjöräddningssällskapet hos alla medarbetare (anställda och
frivilliga): riksinformationsmöte, distriktsmöten, en tydligare struktur för
intern information och beslutsfattande.
Crewnet, ett extranet för alla medarbetare inom Sjöräddningssällskapet
är den gemensamma plattformen för interninformation. Här samlas de styr­
dokument, riktlinjer och instruktioner som gäller. Löpande informeras alla
medarbetare om vad som är på gång, vilka uppdateringar av instruktioner och
riktlinjer som finns samt övrig information som är av intresse för organisa­
tionen. Denna information sker företrädelsevis digitalt, via e-post, men kom­
pletteras med brev per traditionell post till de som vill kontaktas på detta sätt.
Riskbedömning och kontrollaktiviteter
Riskanalysen utgörs av de bedömningar och analyser av risker, möjligheter
och framgångsfaktorer som ledningen gör. Kontrollaktiviteterna består av de
åtgärder och rutiner som utarbetas för att fel skall upptäckas, åtgärdas och
även förebyggas.
Ett effektivt arbete inom detta område förutsätter att styrelse och ledning
har en god omvärldskännedom samt förstår de mekanismer som påverkar
Sjöräddningssällskapets möjligheter att framgångsrikt driva verksamheten.
Sjöräddningssällskapet är helt beroende av ett konstant högt förtroende hos
allmänhet och övriga intressenter. Detta förtroende som tar lång tid att bygga
upp kan snabbt raseras om oegentligheter och missförhållanden uppdagas.
Som ett led i den förändring Sjöräddningssällskapet genomgått, till följd
av att föreningen växt mycket på kort tid, har ett arbete med att fokusera på
sjöräddning, ren insamling och interninformation inletts. Organisationen
har stärkts upp för att möta detta arbete, styrdokument har utarbetats och
resurser har avsatts för att anpassa verksamheten till rådande verklighet.
En tydligare organisation med tydliga arbetsbeskrivningar, organisations­
struktur, delegationsordning och informationsstruktur ska öka transparensen
i föreningen. En plan för att implementera detta har utarbetats, den presen­
terades på Riksinformationsmöte i mars 2010.
54
En del i förändrings- och kvalitetsarbetet innefattar personalpolicyn. Den
håller på att uppdaterats och utökats. Därmed förbättras förutsättningarna
ytterligare för medarbetarna att i varje givet tillfälle säkerställa att de agerar
i enlighet med organisationens övergripande värderingar.
En övergripande översyn på samtliga policys, planer, riktlinjer och manualer
är ytterligare en del i förändrings- och kvalitetsarbetet. Ett arbete som leds av
VD men involverar medarbetare från hela organisationen.
Att samla pengar på hög är inte ett mål för Sjöräddningssällskapet utan ett
bra resultat är när vi har lyckats använda våra intäkter för att förebygga sjönöd
och samtidigt hålla våra omkostnader nere. Vi måste dock ha en reserv för att
kunna agera snabbt när så behövs och för att kunna garantera långsiktigheten
i verksamheten. Riskanalysen har bland annat resulterat i att Sjöräddnings­
sällskapet under året utarbetat en plan för att skapa en buffert till skydd mot
framtida marknadsfluktuationer. En mer restriktiv placeringspolicy har anta­
gits för att minimerar Sjöräddningssällskapets exponering mot fluktuationer
på finansmarknaderna.
En ny och förbättrad insamlingspolicy tydliggör Sjöräddningssällskapets
ansvar mot individuella givare ytterligare och förutsättningarna för långsiktiga
goda samarbeten ökar, samtidigt som risken för misstag och efterföljande
negativ publicitet minskar. Som ett led i den nya insamlingspolicyn ser vi över
lokal insamling och relationen till våra stödföreningar.
Sjöräddningssällskapet har under året tagit i bruk ett digitalt fakturahan­
terings- och attestordningssystem. Det säkerställer en tydlig intern ansvars­
fördelning och omöjliggör för en och samma person att utföra hela transak­
tionskedjan i ett finansiellt ärende. Genom stringenta upphandlingsrutiner
minimeras risken för otillbörliga leverantörssamarbeten.
Sjöräddningssällskapet arbetar kontinuerligt med att utveckla de ekono­
miska verktygen, såsom budget/uppföljning, projektredovisning m. m., för
att upptäcka och förebygga eventuella fel.
Information och kommunikation
Utbyte av relevant information mellan medarbetare och ledning är grundläg­
gande för att styrningen skall fungera. Såväl ny informations- som delegations­
struktur skall ytterligare förbättra detta. Fokus på interninformation ställer
nya krav på ett system som når alla på det sätt de vill bli nådda och när de vill
55
bli nådda med information. Stor vikt läggs vid att hitta struktur som tilltalar
mottagaren, uppföljning är viktigt. Kommunikationsavdelningen ansvarar
för detta arbete.
Medarbetare ska löpande ha tillgång till samtliga styrdokument, riktlinjer
och manualer. Det finns såväl formella som informella informationskanaler
till ledning och styrelse för information från medarbetarna.
Sjöräddningssällskapet har på sistone investerat i IT-system som skall under­
lätta och kontrollera verksamheten. Dels inom den maritima verksamheten
och dels inom medlems- och insamlingsverksamheten. Sjöräddningssällska­
pets hemsida är spindeln i nätet för IT-systemen. Hemsidan fyller en stor
funktion i Sjöräddningssällskapets ändamålsenliga arbete med att informera
om sjösäkerhet och förebygga sjönöd.
Den externa kommunikationen omfattar främst information som syftar till
att höja sjösäkerheten, sprida kunskap om vår verksamhet och informera om
vår ekonomi. Gemensamt för all information är att den skall kommuniceras
på ett omdömesgillt, transparent och tydligt sätt.
Uppföljning
Styrelsen utvärderar kontinuerligt den information som ledningen lämnar.
Styrelsens ordförande erhåller regelbundet uppdaterad information om Sjö­
räddningssällskapets utveckling mellan styrelsemötena. Sjöräddningssällska­
pets finansiella ställning och strategier diskuteras löpande vid styrelsemöten.
Identifierade förbättringsområden i samband med revisioner dokumenteras,
analyseras och åtgärdas.
Revisor
Föreningens revisorer väljs på årsmötet för perioden fram till nästföljande
årsmöte. Revisorerna rapporterar resultatet av sin granskning av räkenskaper
och förvaltningsberättelse genom revisionsberättelsen, som de presenterar
för årsmötet. Samma rapport framläggs för styrelsen vid styrelsemötet i mars
och i god tid före årsmötet ska årsredovisningen i sin helhet finnas tillgängliga
på www.sjöräddning.se för medlemmarna.
56
Svensk Insamlingskontroll
Sjöräddningssällskapet har ett 90-konto och med det följer vissa krav. Ett av
huvudkraven är att minst 75 procent av de totala intäkterna skall gå till ända­
målen. 84 procent av Sjöräddningssällskapets insamlade medel användes till
ändamålen. SFI (Svensk Insamlingskontroll) är den organisation som delar
ut 90-konton och som också övervakar att de uppställda kraven följs.
Sjöräddningssällskapet redovisar enligt FRII’s kvalitetskod
FRII:s kvalitetskod antogs under 2007 i syfte att öka transparensen och öppen­
heten inom organisationerna. Syftet är också att bidra till ökad professio­
nalitet, förbättrad styrning, ledning och kontroll samt att se till att det finns
strukturer för utvärdering av organisationernas verksamhet. Det skall framgå
vilka av kodens riktlinjer som organisationen har valt att följa och vilka rikt­
linjer som organisationen avviker ifrån. Avvikelser från kodens riktlinjer får
förekomma om organisationen motiverar skälen till avvikelserna.
Kodrapporten ska enligt FRII bestå av två delar: hur den interna kontrol­
len är organiserad, samt en systematisk genomgång, i tabellform, av kodens
samtliga punkter, med information om var de olika upplysningarna finns
publicerade. Kvalitetskoden är ett uttryck för god sed i verksamheten. Under
2007 började Sjöräddningssällskapet ett omfattande förändringsarbete som
tack vare FRII:s kvalitetskod fått stöd och struktur när det gäller organisatio­
nens styr- och policydokument samt riktlinjer.
Kvalitetskoden omfattar:
· Vision, värderingar och ändamål
· Förhållningssätt till omvärlden
· Mål och måluppfyllelse
· Styrning, ledning och kontroll
· Insamling
· Medarbetare
· Rapportering och information
57
Organisationens styr- och policydokument är föremål för årlig översyn.
Dokumenten utarbetas av kontoret och beslutas av styrelsen. Rapporten
i tabellform följer härefter och hela dokumentet finns också tillgänglig
på www.sjöräddning.se. Kvalitetskoden är inte föremål för granskning av
Sjöräddningssällskapets revisorer, dock är revisorn skyldig att redovisa i
sin revisionsberättelse om kodrapporten saknas. Kvalitetskodrapporten har
antagits av styrelsen, den 18 mars 2011.
58
»Kvalitetskodrapport 2010 enligt FRII»
Nedan följer kodrapporten som en sammanfattning av vilka riktlinjer Sjörädd­
ningssällskapet valt att följa och var information om de olika delarna kan hittas.
FRII:s kvalitetskod
Följs Kommentarer
1.
Hur informationen
finns tillgänglig
Övergripande principer
i FRII:s kvalitetskod
1.1–1.5 Organisationens värdegrund
Ja
Ändamål, vision och mål
sjöräddning.se, Årsboken
2. Förhållningssätt
till omvärlden 2.1
Redogörelse för beroendeförhållanden
Ja
Sjöfartsverket, räddningstjänst och i övrigt oberoenden
Årsboken
2.2
Riktlinjer för val av
samarbetspartners
Sponsorpolicy
Styrdokument
2.3
Betydande samarbetspartner Ja
Upphandlingspolicy
Styrdokument
2.4
Krav på samarbetspartner
Upphandlingspolicy
Styrdokument
Attestordning, policy
och riktlinjer
Styrdokument
Ja
Ja
2.5
Motverka oegentligheter
Ja
3. Mål och måluppfyllelse 3.1
Målen omsätts genom aktiviteter
Ja
3.2
Måluppfyllelse
Aktivitetsplan,
projektbeskrivningar
Ja 3.3
Redovisning av måluppfyllelse Nej
Verksamhetsplan
Ledningsgruppsprotokoll
Gemensam form för att redovisa
måluppfyllelse håller på att tas fram
59
FRII:s kvalitetskod
Följs Kommentarer
4.
Styrning, ledning
och kontroll 4.1
Stadgar och högsta
beslutande organet 4.1.1
Stadgarnas innehåll
Ja sjöräddning.se
4.1.2
Högsta beslutande organet
Ja
sjöräddning.se, Årsbok
4.1.2.1 Kallelse m. m.
Ja
Trossen, hemsida, SvD
samt lokal dagstidning där årsmötet hålls
sjöräddning.se,
två dagstidningar
Styrelsens och
4.1.2.2 revisorernas närvaro
Ja
Styrelseprotokoll
4.1.2.3 Genomförande
Ja Årsmötesprotokoll
4.1.2.4 Protokoll – årsmöte
Ja
sjöräddning.se
4.2
60
Hur informationen
finns tillgänglig
Tillsättning av styrelse och
revisorer – Valberedningen 4.2.1
Tillsättning av valberedning
Ja Stadgar, Årsmötesprotokoll
4.2.2
Valberedningens uppgift
Ja Stadgar
4.2.3
Styrdokument och
kompetensbehov
Ja
Styrdokument
4.2.4
Formella hinder som
styrelseledamot
Ja insamlingskontroll.se
4.2.5
Mandatperioder och
möjlighet till omval
Ja Stadgarna
4.2.6
Information om valberedningen Ja sjöräddning.se
4.2.7
Information om styrelsen
Årsboken, sjöräddning.se
4.5
Styrelsen Instruktion och utvärdering
Ja
4.5.1
Styrelsens arbetsordning
Ja
Arbetsordning Sjöräddningssällskapets styrelse
4.5.2
Styrelsen erhåller inget arvode Styrelsens arvodering
Nej
Styrdokument
FRII:s kvalitetskod
Följs Kommentarer
4.5.3
Hur informationen
finns tillgänglig
Styrelsens rapportering 4.5.3.1 Redovisning av måluppfyllelse Ja
Övergripande i
verksamhetsberättelse
Årsboken
4.5.3.2 Finansiell rapportering
Årsredovisning
Årsboken
4.5.4
Ja
Intern kontroll 4.5.4.1 Intern kontroll
Ja
Rapportering om
4.5.4.2 intern kontroll
Ja
4.5.5
Styrelsemöten, revision
Styrelseprotokoll
VD rapport inför styrelsemöten, årlig förvaltningsrevision genomförs av auktoriserad revisor
Interna rapporter,
styrelseprotokoll
Arbete med redovisningsoch revisionsfrågor Säkerställande av kvaliteten 4.5.5.1 i den finansiella rapporteringen Ja
Månads- halvårs resp. årsbokslut
redovisas vid styrelsemötena.
Förvaltningsrevision genomförs
årligen av auktoriserade revisorer.
Årsbokslut redovisas i Årsredovisnignen
Ansvar för verksamheten
4.5.5.2 i »efterföljande led»
Arbetar inte med efterföljande led 4.5.6
Nej
Interna rapporter, Årsbok,
sjöräddning.se Styrelsens övriga
arbetsuppgifter Riktlinjer för finansiering m. m.
4.5.6.1 enligt FRII:s Vägledningar
Ja Styrdokument
4.5.6.2 Riskanalys- och utvärdering
Ja
Interna rapporter,
I samråd med revisorerna
styrelseprotokoll
4.5.6.3 FRII:s kvalitetskod tillämpas
Kodrapport
sjöräddning.se
Ja
4.6
Ledande befattningshavare 4.6.1
Instruktion till högsta
tjänsteman
Ja Styrdokument
4.6.2
Ersättning till ledande
befattningshavare
Ja Årsbok
61
FRII:s kvalitetskod
Följs Kommentarer
62
Hur informationen
finns tillgänglig
5. Insamling 5.1
Innehav av 90-konto
5.2
Policy/riktlinjer för insamling
Ja
Insamlingspolicy, Tackbrev,
Trossen, Tackbilaga
Styrdokument
5.3
Förtroende
Ja
Insamlingspolicy, Tackbrev,
Trossen, Tackbilaga
Styrdokument
5.4
Organisationens ansvar
Ja
Insamlingspolicy, Tackbrev,
Trossen, Tackbilaga
Styrdokument
5.5
Insamlingens ändamål
Ja
Insamlingspolicy, Tackbrev,
Trossen, Tackbilaga
Styrdokument
5.6
Återrapportering
Ja
Insamlingspolicy, Tackbrev,
Trossen, Tackbilaga
Styrdokument
5.7
Kostnader
Ja
Insamlingspolicy, Tackbrev,
Trossen, Tackbilaga
Styrdokument
5.8
Respekt för givaren
Ja
Insamlingspolicy, Tackbrev,
Trossen, Tackbilaga
Styrdokument
5.9
Gåvor till särskilda ändamål
Ja
Insamlingspolicy, Tackbrev,
Trossen, Tackbilaga
Styrdokument
5.10
Återbetalning av gåva
Ja
Insamlingspolicy, Tackbrev,
Trossen, Tackbilaga
Styrdokument
5.11
Att tacka nej till gåva
Ja
Insamlingspolicy, Tackbrev,
Trossen, Tackbilaga
Styrdokument
5.12
Bild och text i
insamlingsarbetet
Ja
Insamlingspolicy, Tackbrev,
Trossen, Tackbilaga
Styrdokument
5.13
Minderåriga i insamlingsarbetet
Ja
Insamlingspolicy, Tackbrev,
Trossen, Tackbilaga
Styrdokument
5.14
Marknadsföring
Ja
Insamlingspolicy, Tackbrev,
Trossen, Tackbilaga
Styrdokument
5.15
Gåvor i form av fast egendom Ja
Insamlingspolicy, Tackbrev,
Trossen, Tackbilaga
Styrdokument
Ja
sjöräddning.se
FRII:s kvalitetskod
Följs Kommentarer
Hur informationen
finns tillgänglig
6. Medarbetare
(anställda och frivilliga) 6.1
Policies/riktlinjer för anställda Ja
Personalhandbok
Styrdokument
6.2
Uppföranderegler
Ja
Personalhandbok
Styrdokument
6.3
Frivilliga
Ja
Personalhandbok
Styrdokument
6.4
Respekt för medarbetarnas
rättigheter
Ja
Styrdokument
6.5
Kompetensutveckling
Ja Styrdokument
6.6
Utvärdering
Ja Internt dokument
7.
Rapportering
och information 7.1
Kodrapport
Ja sjöräddning.se
7.2
Finansiell rapportering –
årsredovisning
Ja sjöräddning.se
7.3
Årsredovisning eller särskild
rapport
Ja sjöräddning.se
7.4
Webbplatsen
Ja sjöräddning.se
7.5
Annan offentlig redovisning
Ja sjöräddning.se
7.6
Auktoriserad eller godkänd
revisor
Ja
Väljs av årsmötet
Årsbok
Revisorerna känner till
rapporteringskravet
Årsbok
Ja
7.7
Utökad granskningsskyldighet
63
»Årsredovisning 2010»
Svenska Sällskapet för Räddning af Skeppsbrutne 857201-7179
Förvaltningsberättelse
Ändamål
Sjöräddningssällskapet är en fristående ideell förening
som har till uppgift att rädda liv till sjöss. Det sker
huvud­sakligen genom att föreningen stödjer, organiserar och genomför sjöräddning, samt främjar utveckling av nya metoder och utrustning för sjöräddning.
I samma syfte bedriver och stödjer Sjöräddningssällskapet informationsarbete om nationella sjöräddnings- och sjösäkerhetsmål för att öka kunskapen,
förebygga olyckor och höja säkerheten till sjöss.
Sjöräddningssällskapet är en insamlingsorganisation
vars intäkter i huvudsak består av medlemsavgifter
och insamlade medel från privatpersoner och företag. Sjöräddningssällskapet får inga bidrag från staten.
Sjöräddningssällskapet är innehavare av 90-konto
och är medlem i Stiftelsen för Insamlingskontroll (SFI)
samt Frivilligorganisationernas insamlingsråd (FRII).
�
Vision och mål
Sjöräddningssällskapets vision är att ingen skall omkomma till sjöss. För att uppnå detta fokuserar organisationen på fyra områden:
Öka kännedomen om Sjöräddningssällskapets arbete
bland politiker, myndigheter och allmänheten.
Förebygga olyckor till sjöss genom att driva informations- och samverkansprojekt med andra aktörer
samt hjälpa våra medlemmar med förebyggande utryckning innan läget är akut.
Att på ett objektivt sätt driva eller delta i forskningsoch utvecklingsprojekt inom sjösäkerhet.
Utrusta samtliga räddningsstationer med moderna
sjöräddningsbåtar, ha välutbildade frivilliga sjöräddare.
Ingen enhet skall vara äldre än 25 år, så att vi kan nå
en nödställd inom en timma efter larm under de flesta
väderleksomständigheter överallt i svenskt sjöräddningsområde.
66
Sjöräddningssällskapets organisation
Sjöräddningssällskapet är en medlemsorganisation
med 75 700 medlemmar. Det högsta beslutande
organet är Årsmötet, som hölls den 31 maj 2010 i
Göteborg. Mötet väljer en styrelse som i sin tur utser
VD som leder organisationens arbete. Styrelsen består av 19 ledamöter som sammanträder fyra gånger
per år. Styrelsen uppbär inget arvode.
På kontoret arbetar förutom VD, 25 anställda med
arbetsuppgifter inom ekonomi, kommunikation, insamling, administration, räddningstjänst, utbildning,
tillsyn och kvalitet, teknik, design och utveckling samt
samordning. De 66 sjöräddningsstationerna längs
kusten och i de stora sjöarna bemannas av 2 105
frivilliga sjöräddare. Ett beundransvärt engagemang
som gjort det möjligt för Sjöräddningssällskapet att
utföra 3 274 sjöräddningsuppdrag och totalt 6 644
insatser.
75 700 medlemmar
Styrelse
VD
Anställd personal
Frivilliga sjöräddare
Flerårsöversikt (tkr)
Insamlade medel
Medlemsavgifter
Verksamhetsintäkter, totala
Investering sjöräddningsbåtar
Ändamålskostnader
Insamlingskostnader
Administrationskostnader
Öronmärkt eget kapital* (%)
Antal uppdrag, st Antal medlemmar, st
Antal frivilliga kvinnor
Antal frivilliga män
�2010
�2009
�2008
�2007
�2006
56 181
40 803
103 520
10 537
98 348
2 346
6 733
90
3 274
75 700
280
�1 825
50 520
40 439
96 228
10 852
90 576
1 623
6 433
91
3 210
75 000
243
�1 746
63 273
35 469
106 059
35 074
82 066
1 420
6 840
94
3 400
73 000
215
�1 614
72 675
34 373
115 136
29 655
75 486
1 779
6 960
94
3 118
63 000
204
�1 565
35 287
25 266
67 436
23 885
58 576
1 299
6 847
92
2 890
50 000
146
�1 526
*Ändamålsbundet eget kapital samt donationsfonder med villkor i förhållande till totalt eget kapital.
67
Väsentliga händelser under 2010
Tre svävare omplacerades tillfälligt till västkusten där
vi saknade räddningskapacitet i och med det allvarliga
isläget.
Riksmöte för räddningsstationerna där nya riktlinjer och policys för hur verksamheten drivs gick av
stapeln i mars i Göteborg.
En ny hemsida med fokus på just sjösäkerhet och
en användarvänlig vädertjänst lanserades som även
finns tillgänglig som mobilapplikation.
En medlemsundersökning genomfördes under året
där det framkom att medlemmarna väl känner till
organisationens verksamhet och ger den ett väldigt
gott omdöme. Många kan tänka sig att stödja föreningen med en gåva utöver sitt medlemskap.
Genom Sjöräddningssällskapets förebyggande
arbete gentemot barn och unga nåddes 60 000
7–12-åringar av tidningen Trossen Junior, ytterligare
800 000 7–9-åringar kunde ta del av badvett, båtvett och isvett genom samarbete mellan Sjöräddningssällskapet och Barnens Livräddningsskola.
Sjöräddningssällskapet arrangerade en internationell konferens om massräddning i Göteborg 7–8 juni.
Massräddningsprojektet, FIRST, demonstrerades
och ledde till att Sjöräddningssällskapet senare deltog i ett möte med FN-organet IMO (International
Maritime Organization) i syfte att få igenom ett nytt
regelkrav som anammar denna eller liknande metoder
och utrustning.
Två nya räddningsstationer startades som projekt,
Örnsköldsvik och Mariestad, i syfte att täcka upp
dessa kuststräckor i en strävan att uppfylla vårt mål
att nå en nödställd inom en timma.
En ny räddningsbåt i Victoriaklassen, Rescue Handelsbanken Liv II har tagits i drift på RS Möja. Tre
rescuerunner har kunnat byggas och sättas i drift
samt tre svävare varav Rescue Virginia Wijk till RS
Stockholm och Rescue Odd Fellow Kronoberg till RS
Kronoberg.
Ny maritim ledare rekryterades och ytterligare två
distrikssamordnare anställdes under året.
I syfte att öka transparensen hölls ett informationsmöte för stödföreningarna runt om i landet.
Detta hölls på kontoret i Göteborg i november, där
bl. a. den nya insamlingspolicyn presenterades.
68
Verksamhet
Sjöräddningssällskapet är en fristående ideell förening,
som är helt beroende av insamlade medel och medlemsavgifter för att finansiera verksamheten. Den
största gåvan är all den tid och det engagemang de frivilliga sjöräddarna bidrar med, men det kostar varje år
att driva och underhålla flottan, utbilda sjöräddare och
förse dem med utrustning. Resurser behövs också till
förebyggande-, informations- och utvecklingsarbete.
Sjöräddningssällskapet har tagit på sig ett ansvar
att tillhandahålla sjöräddning i Sverige året om. Med
160 räddningsenheter runt kusten och i de stora sjöarna och tack vare engagerade frivilliga sjöräddare
stod Sällskapet för ca 70 procent av all sjöräddning i
Sverige 2010. Arbetet vid räddningsstationen organiseras efter de lokala förutsättningarna och leds av
en ansvarig för räddningsstationen. Stationens fokus
är att ha båt och besättning redo för larm. Sjöräddningssällskapet garanterar och hanterar all ekonomi
kring de lokala stationerna.
Sjöräddningssällskapets långsiktiga mål styr de
satsningar som görs för att förebygga sjönöd, vilka
informationsinsatser som genomförs och vilka utvecklingsprojekt som Sjöräddningssällskapet engagerar sig i. Flottan behöver kontinuerligt ses över och
uppgraderas. Merparten av våra sjöräddningsbåtar
är donerade av privatpersoner som skänker hela
beloppet till investeringen, Sjöräddningssällskapet
garan­terar driften av båten i 25 år.
Insamling bygger på förtroende. Att vara en transparent och öppen insamlingsorganisation är något
Sällskapet strävar efter. Den som väljer att skänka en
gåva skall kunna vara säker på att gåvan används på
rätt sätt. Sjöräddningssällskapet har inget vinstsyfte.
Ett bra resultat är när vi har lyckats använda våra intäkter för att förebygga sjönöd och samtidigt hålla
våra omkostnader nere. Vi måste dock ha en reserv
för att kunna agera snabbt när så behövs och för att
kunna garantera långsiktighet i verksamheten.
Finansiella placeringar
Sjöräddningssällskapets uppgift är långsiktig. Organisationens finansiella placeringar utgör en buffert
som skall kunna användas för likviditetshantering.
Målet med likviditetsbufferten är att säkerställa två
års drift av organisationen.
Tre svenska banker förvaltar Sjöräddningssällskapets värdepappersinnehav. Det fördelas med inriktning
på en tredjedel likvida medel, en tredjedel aktieindex­
obligationer och en tredjedel aktier.
Kodrapport
Sjöräddningssällskapet har upprättat en kodrapport i
enlighet med FRII:s kvalitetskod. Koden finns på www.
sjöräddning.se. Kodrapporten har inte varit föremål för
granskning av Sjöräddningssällskapets revisorer.
Väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut
En prototyp av nästa generations räddningsbåt med
miljön i tankarna sjösätts. Prototypen skall testas och
revideras under våren och sommaren.
En prototypmodell av ny svävare, speciellt fram­
tagen för sjöräddning, utprovas.
�IMRF, International Maritime Rescue Federation,
beslutade att nästa internationella massräddningskonferens 2012 skall hållas i Göteborg.
Ny insamlingsstrategi har börjat implementeras.
Tillsammans med Returpack inleds ett samarbete
för att värna om miljön utmed våra kuster och insjöar.
Förslag till vinstdisposition
Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel (kronor):
balanserad vinst
461 973
årets förändring balanserat resultat
1 674 387
� �
2 136 360
�
disponeras så att till reservfond avsättes
1 400 000
i ny räkning överföres �
736 360
2 136 360
�
Sjöräddningssällskapets resultat och ställning i övrigt framgår av efterföljande resultat- och balansräkning samt
kassaflödesanalys med tilläggsupplysningar.
69
Resultaträkning
Not
2010-01-01
–2010-12-31
2009-01-01
–2009-12-31
Verksamhetsintäkter
�
�
�
�
�
Medlemsavgifter
�
�40 803 326
�40 439 474
Insamlade medel
�
�56 181 332
� �50 520 456
Försäljning medlemsartiklar
�
�279 579
� �294 609
Bidrag
�
�128 500
� �221 900
Hyresintäkter
�
�2 723 662
� �2 598 643
Övriga verksamhetsintäkter
�
�3 404 029
� �2 153 332
�
�
�103 520 428 � �96 228 414
�
�
�
�
Verksamhetskostnader
�
�
�
Ändamålskostnader
1, 2, 3, 4, 5 �-98 348 207 � �-90 576 135
Insamlingskostnader
1, 2, 3, 5
�-2 345 938
� �-1 622 644
Administrationskostnader
1, 2, 3, 5
�-6 733 120
� �-6 433 465
�
� �-107 427 265 � �-98 632 244
�
�
�
�
�
Verksamhetsresultat
�
�-3 906 837 � �-2 403 830
�
�
�
�
�
Resultat från finansiella investeringar � �
�
�
�
Ränteintäkter och liknande resultatposter
�6
�1 098 358
� �3 928 941
Räntekostnader och liknande resultatposter
�7
�-389 253
� �-1 110 879
�
�
�709 105
� �2 818 062
�
�
�
�
�
Årets resultat
�
�-3 197 732
� �414 232
�
�
�
�
�
Fördelning inom Eget kapital
�10
�
�
�
�
�
�
�
Årets resultat enligt resultaträkning
�
�-3 197 732
� 414 232
�
�
�
�
�
Fondering av donationer som erhållits
men inte utnyttjats under året
�
�-4 735 500
� �-6 710 500
�
�
�
�
�
Utnyttjande av donationer som erhållits tidigare år
� �38 000
� 2 979 600
�
�
�
�
�
Investeringar, sjöräddningsbåtar
� �-10 537 064
� -8 412 364
�
�
�
�
�
Förbrukning av ändamålsbundet eget kapital � �20 106 683
� �21 374 865
�
�
�
�
�
Årets förändring balanserat resultat
�
�1 674 387
� 9 645 833
70
�
�
�
�
�
�
��
�
�
�
�
�
�
��
�
�
�
�
�
�
�
�
�
�
�
�
�
�
Balansräkning
Not
2010-12-31
2009-12-31
Tillgångar
Anläggningstillgångar
�
�
�
�
�
Materiella anläggningstillgångar
Sjöräddningshuset
Sjöräddningsbåtar
Inventarier och bilar
�
�
�
�
�
�
Summa anläggningstillgångar
�
�
�
�
�
Omsättningstillgångar
�
�
�
�
�
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar
Övriga fordringar
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
�
�
�
�
�
�
Kortfristiga placeringar
Kortfristiga placeringar
�
�
�
�
�
Kassa och bank
�
�
�
�
�
Summa omsättningstillgångar
�
�
�
�
�
Summa tillgångar
�2, 3 �42 051 869
�2, 4 �144 291 359
�2, 5
�1 090 768
�
�187 433 996
� �42 958 612
� 153 493 371
� �1 650 428
� 198 102 411
�
�187 433 996
� 198 102 411
�
�
�
�
�
�
�
�8
�
�
�973 148
�270 676
�12 412 075
�13 655 899
�
� �2 161 609
� �369 815
� �11 591 517
� 14 122 941
�
�
�9
�
�21 373 772
�
� �21 398 197
�
�
�15 466 498
� �8 124 204
�
�50 496 169
� 43 645 342
�
�237 930 165 � �241 747 753
71
Eget kapital och skulder
Eget kapital
�10
�
�
�
�
�
�
Stiftarkapital
�
�1 000
� �1 000
�
�
�
�
Ändamålsbundet eget kapital
�
�
�
Donationer – Sjöräddningsbåtar
�11
�144 291 359
� 153 493 371
Donationer – Utvecklings-och träningscenter�12
�17 072 698
� 17 440 305
�
�
�161 364 057 � 170 933 676
�
�
�
�
Reservfond
�
�16 600 000
� �7 300 000
�
�
�
�
Donationsfonder
�
�
�
Donationsfonder med villkor
�13
�30 440 150
� 25 892 650
Donationsfonder utan villkor
�14
�3 435 000
� �3 285 000
�
�
�33 875 150
� 29 177 650
�
�
�
�
Balanserat resultat
�
�2 136 360
� �9 761 973
�
�
�
�
Summa eget kapital
�
�213 976 567 � �217 174 299
�
�
�
�
Avsättningar
�
�
�
Sjöförsäkring
�
�1 085 000
� �1 085 000
Olycksfallsförsäkring
�
�100 000
� �100 000
Ständiga medlemmar
�
�1 414 000
� �1 427 000
�
�
�2 599 000
� �2 612 000
�
�
�
�
Långfristiga skulder
�
�
�
Skulder till kreditinstitut
�15
�8 000 000 � �11 000 000
�
�
�
�
Kortfristiga skulder
�
�
�
Övriga skulder till kreditinstitut
�15, 16
�3 003 535
� �4 054 929
Leverantörsskulder
�
�7 589 080
� 3 688 022
Övriga skulder
�
�1 223 572
� �1 180 160
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter � �1 538 411
� �2 038 343
�
�
�13 354 598
�10 961 454
�
�
�
�
Summa eget kapital och skulder
�
�237 930 165 � �241 747 753
�
�
�
�
Ställda säkerheter
�
�Inga
�Inga
Ansvarsförbindelser
�
�Inga
�Inga
72
�
�
�
�
�
�
�
�
�
�
�
�
�
�
�
�
�
�
�
Kassaflödesanalys
Not
2010-01-01
–2010-12-31
2009-01-01
–2009-12-31
Den löpande verksamheten
�
Verksamhetsresultat
�
Justeringar för poster som
inte ingår i kassaflödet
�17
Erhållen ränta mm
�
Erlagd ränta
�
Kassaflöde från den löpande verksamheten
före förändringar av rörelsekapital
�
�
�
�
�
�
Kassaflöde från förändringar av rörelsekapital
Minskning(+)/ökning(-) av kundfordringar
�
Minskning(+)/ökning(-) av fordringar
�
Minskning(+)/ökning(-) av kortfristiga placeringar
Minskning(-)/ökning(+) av leverantörsskulder � Minskning(-)/ökning(+) av kortfristiga skulder � Kassaflöde från den löpande verksamheten � �
�
�
�
�
Investeringsverksamheten
�
Investeringar i sjöräddningsbåtar
�18
Försäljning av sjöräddningsbåtar
�19
Investering i inventarier
�18
Försäljning av inventarier
�
Kassaflöde från investeringsverksamheten � �
�
�
�
�
Finansieringsverksamheten
�
Amortering långfristiga lån
�
Kassaflöde från finansieringsverksamheten � �
�
�
�
�
Årets kassaflöde
�
�
�
�
�
�
Likvida medel vid årets början
�
�
�
�
�
�
Likvida medel vid årets slut
�
�
�-3 906 837
�
� �-2 403 830
�
�
�19 945 843
�1 035 197
�-389 253
19 812 085
� �464 717
� �-1 055 109
�
�
�
�16 684 950
� �16 817 863
�
�
�
�
�1 188 461
� �660 167
�-721 419
� �10 532 897
� �24 425
� �-2 103 869
�3 964 219 � �-19 934 807
�-1 507 914
� �-2 935 388
�19 632 722
� �3 036 863
�
�
�
�
�
�
�
�
�
�-10 537 064
�1 357 230
�-110 594
�0
�-9 290 428
�
� -10 851 252
� 5 209 249
� �-89 600
� �0
� -5 731 603
�
�
�
�
�
�
�
�
�-3 000 000
�-3 000 000
�
� �-1 500 000
� -1 500 000
�
�
�
�
�7 342 294
� �-4 194 740
�
�8 124 204
� �12 318 944
�
�15 466 498
� �8 124 204
�
73
Tilläggsupplysningar
Redovisnings- och värderingsprinciper
Sjöräddningssällskapets redovisnings- och värderingsprinciper överensstämmer med årsredovisningslagen,
Bokföringsnämndens allmänna råd för ideella föreningar och FRII:s styrande riktlinjer för årsredovisning.
Tillämpade principer är oförändrade i jämförelse med
föregående år.
Medlemsavgifter
Medlemsavgifter omfattar inbetalningar för medlemskap i Sjöräddningssällskapet. Medlemsavgifter
intäktsförs i takt med att betalning sker. Av avgiften
för ständigt medlemskap avsätts 1 000 kronor per
medlem till fond för ständiga medlemmar. Resterande
medel utgör intäkt för året.
Ändrade benämningar
Sjöräddningssällskapet har ändrat benämningar på
en del rubriker och poster i resultat- och balansräkningar. Ändringarna har gjorts retroaktivt, men har
inte påverkat resultat eller ställning. Förändringarna
har genomförts för att öka transparensen i årsredovisningen.
Insamlade medel
Till insamlade medel räknas donationer, PostkodLotteriet, testamentsgåvor, mottagna gåvor från allmänheten, företag, organisationer, samfund, privata
och ideella fonder och stiftelser samt sponsring. Hit
räknas även värdet av skänkta tillgångar samt intäkter
från insamlade medel med gåvobevis, t. ex. nål- och
brevmärken.
Med gåva avses tillgång som lämnats utan krav på
ekonomisk motprestation. Gåvan utgör anläggningstillgång om den är avsedd att stadigvarande brukas
eller innehas i verksamheten. Övriga gåvor utgör om­
sättningstillgång.
Erhållna gåvor värderas till verkligt värde, dvs. försäljningsvärde eller återanskaffningsvärde. Erhållna
gåvor redovisas netto, dvs. efter avdrag för försäljnings- och hanteringskostnader.
Verksamhetsintäkter
Intäktsredovisning
Intäkter redovisas till det verkliga värdet av vad som
erhållits eller kommer att erhållas.
Intäkter såsom gåvor, bidrag, donationer och testamenten intäktsförs som huvudregel när gåvan sakrättsligt är genomförd. I den mån det på balansdagen
finns avtalade men ej erhållna gåvor från företag och
organisationer intäktsförs dessa efter individuell
prövning.
Gåva i form av kontanter från i första hand privatpersoner redovisas av naturliga skäl normalt enligt
kontantmetoden. Även gåvor från företag och organisationer redovisas normalt i den period då bidraget
inbetalats.
Gåvor som utgörs av annat än kontanta medel värderas till marknadsvärde vid gåvotillfället. Försäljning
intäktsförs som huvudregel när betalning erhållits.
74
Medlemsartiklar
Avser försäljning av medlemsartiklar, såsom flytvästar
och båtvimplar. Delar av Sjöräddningssällskapets försäljning hanteras av samarbetspartner och intäktsförs
periodvis efter avräkning.
Bidrag
Till bidrag räknas likvida medel som Sjöräddningssällskapet erhåller utan ansökan från en bidragsgivare
som är ett offentligrättsligt organ, främst kommuner.
Hyresintäkter
Intäkter från externa hyresgäster i Sjöräddningshuset.
Övriga verksamhetsintäkter
Avser ersättning för utförda uppdrag såsom bogseringar, sjuktransporter och liknande. Dessa intäktsförs
efter avslutat uppdrag.
Verksamhetskostnader
Ändamålskostnader
Ändamålskostnader är sådana kostnader som kan hänföras till sällskapets uppdrag enligt dess stadgar. Häri
ingår kostnaden för utförande av uppdragen, avskrivning och reparation av sjöräddningsbåtar samt driftskostnader för dessa, kostnaden för att vidmakthålla
intresset för sjöräddningstjänsten och förebygga sjöräddning samt kostnaden för forskning, utveckling och
påverkan för att effektivisera sjöräddningen i Sverige.
Insamlingskostnader
Med insamlingskostnader menas direkta kostnader
för insamlingsarbetet som varit nödvändiga för att
generera externa intäkter.
Administrationskostnader
Administrativa kostnader är sådana som behövs för
att administrera Sjöräddningssällskapet och dess
medlemmar. Administration är ett led i att säkerställa
en god kvalitet på organisationens interna kontroll
och rapportering. Exempel på sådana kostnader är
bl. a. revision, styrelsemöten, administrativa system
och kostnader som inte är att hänföra till ändamålskostnader eller insamlingskostnader.
Tillgångar, skulder och eget kapital
Donerade tillgångar
Tillgångar såsom fastigheter, aktier och andra värde­
papper, som doneras till Sjöräddningssällskapet värderas
till verkligt värde vid gåvotillfället där syftet i normal­
fallet är att snarast omsätta gåvan till likvida medel.
Materiella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar enligt plan.
Planmässig avskrivning är för Sjöräddningshuset 50 år,
sjöräddningsbåtar 15 år, inventarier och bilar 5 år.
Fordringar
Fordringar upptas till det belopp som efter individuell
prövning beräknas bli betalt.
Aktier och andelar
Kortfristiga innehav av aktier och andelar värderas
kollektivt till det lägsta av anskaffningsvärde och
verkligt värde, eftersom syftet med att placera i olika
aktieslag är att uppnå riskspridning.
Eget kapital
Sjöräddningssällskapet har valt att dela upp insamlade medel i två kategorier inom eget kapital, Ändamålsbundet eget kapital respektive Donationsfonder.
Detta för att öka tydligheten avseende när medel
erhålls, när de utnyttjas och till vilket ändamål de insamlade medlen används.
Redovisningsmässigt innebär detta följande inom
Eget kapital:
Erhållna donationer redovisas som Donationsfonder
om inte donation och investering sker samma år.
När donationer utnyttjas för investeringar i anläggningstillgångar, omklassificeras dessa till Ändamålsbundet eget kapital.
Ändamålsbundet eget kapital förbrukas i takt med
att avskrivning sker av motsvarande anläggningstillgång, t. ex. sjöräddningsbåtar.
Därmed kommer Sjöräddningssällskapets egna kapital att till stora delar motsvaras av redovisat värde
för sjöräddningsbåtar. Samtliga sjöräddningsbåtar är
fullt ut betalda.
75
Stiftarkapital
Stiftarkapital avser ursprunglig insats vid bildandet år
1907 av Svenska Sällskapet för Räddning af Skeppsbrutne, Sjöräddningssällskapet.
Donationsfonder
Donationsfonder avser insamlade medel, med eller
utan villkor från givare, där Sjöräddningssällskapet
ännu inte utnyttjat donationen.
Ändamålsbundet eget kapital
Ändamålsbundet eget kapital avser insamlade medel
där Sjöräddningssällskapet utnyttjat donationen för
investeringar i för Sällskapet nödvändiga anläggnings­
tillgångar, t. ex. sjöräddningsbåtar. Upplösning av
ändamålsbundet eget kapital görs med motsvarande
belopp som planmässigt skrivs av varje år.
Balanserat resultat
Balanserat resultat består av Årets förändring av bal­
anserat resultat samt tidigare års över- eller under­
skott i verksamheten.
Reservfond
Enligt stadgarna skall viss del av Sjöräddningssällskapets medel utgöras av reservfond. �
76
Kassaflödesanalys
Kassaflödesanalys har upprättats enligt indirekt metod.
Noter
1 Anställda och personalkostnader
2010
2009
Medelantalet anställda
Kvinnor
�11
�11
Män
�23
�19
�
�34
�30
�
�
�
Löner och andra ersättningar
�
�
Löner och andra ersättningar till VD
�791 697
�776 512
Löner och andra ersättningar till övriga anställda
�12 827 918
�10 527 109
�
�13 619 615
�11 303 621
�
�
�
Sociala kostnader
�
�
Pensionskostnader till VD
�289 822
�242 134
Pensionskostnader till övriga anställda
�3 093 618
�2 010 099
Övriga sociala kostnader
�5 952 378
�4 634 447
�
�9 335 818
�6 886 680
�
�
�
Ersättningar under 1/2 prisbasbelopp
�2 169 687
�1 235 834
�
�
�
Totala löner, ersättningar, sociala kostnader
och pensionskostnader
�25 125 120
�19 426 135
�
�
�
Upplysning om sjukfrånvaro
�
�
Sjukfrånvaro i procent av total arbetstid
�3 %
�0,4 %
Andel sjukfrånvaro med sammanhängande
tid över 60 dagar, anges ej
�
Andel sjukfrånvaro för kvinnor
�2,9 %
�0,4 %
Andel sjukfrånvaro för män
�0,1 %
�0 %
�
�
�
Könsfördelning bland ledande befattningshavare
�
�
Andel kvinnor i styrelsen
�16 %
�16 %
Andel män i styrelsen
�84 %
�84 %
Andel kvinnor bland övriga ledande befattningshavare
�40 %
�20 %
Andel män bland övriga ledande befattningshavare
�60 %
�80 %
�
�
�
�
�
�
�
�
�
�
�
�
�
�
�
�
�
�
�
�
�
�
�
�
�
�
�
�
�
�
�
�
�
�
77
2 Avskrivningar
Anläggningstillgångar skrivs av enligt plan över den förväntade nyttjandeperioden.
Följande avskrivningsprocent tillämpas:
�
�
�
�
�
Materiella anläggningstillgångar
Sjöräddningshuset
2%
Sjöräddningsbåtar
6,67 % Inventarier
20 % Bilar
�20 % �
3 Sjöräddningshuset
2010
2009
Ingående anskaffningsvärden
�45 337 147
�45 337 147
Investeringar
�0
�0
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
�45 337 147
�45 337 147
�
�
�
Ingående avskrivningar
�-2 378 535
�-1 471 792
Årets avskrivningar
�-906 743
�-906 743
Utgående ackumulerade avskrivningar
�-3 285 278
�-2 378 535
�
�
�
Utgående redovisat värde
�42 051 869
�42 958 612
�
�
�
Avser byggnation på fastigheten Göteborg Älvsborg 344:3, vilken innehavs med tomträtt.
4 Sjöräddningsbåtar
Ingående anskaffningsvärden
Investeringar
Försäljningar/utrangeringar
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
�
Ingående avskrivningar
Försäljningar/utrangeringar
Årets avskrivningar
Utgående ackumulerade avskrivningar
�
Utgående redovisat värde
Till detta kommer pågående investeringar,
sjöräddningsbåtar
Utgående redovisat värde, totalt
78
2010
�
�
�
�
�
�
�
�
�
�
2009
�346 028 152
�328 531 928
�10 277 300
�22 287 748
�-1
�-4 791 526
�356 305 451 �346 028 150
�
�
�-194 263 421 �-175 608 799
�1
�2 352 638
�-19 739 076
�-21 007 258
�-214 002 496 �-194 263 419
�
�
�142 302 955 �151 764 731
1 988 404
1 728 640
144 291 359
153 493 371
�
�
�
�
�
�
�
�
�
�
�
5 Inventarier och bilar
Ingående anskaffningsvärden
Investeringar
Försäljningar/utrangeringar
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
�
Ingående avskrivningar
Försäljningar/utrangeringar
Årets avskrivningar
Utgående ackumulerade avskrivningar
�
Utgående redovisat värde
6 Ränteintäkter och liknande resultatposter
Räntor och utdelningar
Reavinst på försäljning av kortfristiga placeringar
Valutakursvinst
Återföring av tidigare nedskrivning
�
2010
�3 739 893
�110 594
0
�3 850 487
�
�-2 089 467
0
�-670 254
�-2 759 721
�
�1 090 766
2009
�3 740 295
�89 600
�-90 000
�3 739 895
�
�-1 488 022
�54 000
�-655 445
�-2 089 467
�
�1 650 428
�
�
�
�
�
�
�
�
�
�
�
2010
2009
384 180
651 017
63 161
�0
�1 098 358
464 717
0
0
�3 464 224
�3 928 941
�
�
2010
2009 389 253
�0
�389 253
1 055 109
�55 770
�1 110 879
�
�
8 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter� �2010-12-31
�
�
�
�
Svenska PostkodLotteriet
11 335 000
Övriga förutbetalda kostnader
391 626
Övriga upplupna intäkter
�685 449
�
�12 412 075
�2009-12-31
7 Räntekostnader och liknande resultatposter
Räntor
Valutakursförlust
�
9 Kortfristiga placeringar
Bokfört värde
10 750 000
457 314
�384 203
�11 591 517
Marknadsvärde
Noterade aktier och andelar, omsättningstillgångar
�21 373 772
�23 637 163
�
�21 373 772
�23 637 163
�
�
�
Tre svenska banker förvaltar Sjöräddningssällskapets värdepappersinnehav. Det är fördelat
med en tredjedel vardera med inriktning på likvida medel, aktieindexobligationer samt aktier.
Sjöräddningssällskapet har passiv förvaltning.
�
�
�
�
�
79
10 Förändring av eget kapital
Stiftar-
kapital
Ändamålsbundet eget kapital�
Reservfond
Sjöräddningsbåtar Utv/trän center
Ingående balans
�1 000
�153 493 371
�17 440 305
Investeringar
�
�10 537 064
�
Avskrivningar
�
�-19 739 076
�-367 607
Avsättning till reservfond
�
�
�
�7 300 000
�
�
�9 300 000
Utgående balans
�
�
Ingående balans
Erhållna donationer
Utnyttjade donationer
Investeringar
Avskrivningar
Avsättning till reservfond
Årets förändring
balanserat resultat
Utgående balans
�1 000
�144 291 359 �17 072 698 �16 600 000
�
�
�
�
Donationsfonder Donationsfonder
Balanserat
Totalt
Med villkor
Utan villkor
Resultat
Eget kapital
25 892 650
3 285 000
9 761 973
217 174 299
4 585 500
150 000
4 735 500
-38 000
-38 000
10 537 064
-20 106 683
-9 300 000
0
�30 440 150
11 Donationer – Sjöräddningsbåtar
�3 435 000
2010-12-31
1 674 387
1 674 387
�2 136 360 �213 976 567
2009-12-31
Avser investeringar i sjöräddningsbåtar minskat med avskrivning enligt plan.
Redovisat värde, Sjöräddningsbåtar
Pågående investering, Sjöräddningsbåtar
142 302 955
1 988 404
144 291 359
151 764 731
1 728 640
153 493 371
12 Donationer – Utvecklings- och träningscenter 2010-12-31
2009-12-31
Avser investering i Utvecklings- och träningscenter minskat med avskrivning enligt plan.
Redovisat värde, Utvecklings- och träningscenter
17 072 698
17 440 305
17 072 698
17 440 305
13 Donationsfonder med villkor
2010-12-31
2009-12-31
Insamlade medel som ännu ej utnyttjats för det ändamål som givaren anvisat.
1917
1918
1929
1929
80
Aug. Normans Fond
David Blidbergs Livräddningsfond
Svenska Flaggans Dags fond
1850-års mäns Stiftelses fond
20 000
14 000
600
20 000
20 000
14 000
600
20 000
1934
1937
1942
1944
1946
1947
1950
1963
1964
1966
1966
1969
1971
1971
1972
1972
1981
1983
1986
1987
1988
1988
1989
1989
1990
1990
1990
1991
1991
1993
1993
1993
1993
1994
1995
1995
1995
1995
1996
1996
1996
1997
1997
1997
1997
1997
Louise Falkenbergs fond
Edvard och Ida Svalanders fond
Johan Törnqvists fond
Pehr Gustaf Nyléns fond
James Lundgrens fond
Gunnar Carlssons fond
Ulla Rinmans fond
Hildur Wingquists fond
Erik Strandmarks fond
Ann-Ida och Dan Broströms Minnesfond
till belöning åt havets arbetare
Georg Påhlssons fond
Sigurd och Elsa Goljes fond
Elsa och Emanuel Högbergs fond
Dagny Ringbloms fond
Otto och Charlotte Holmströms fond
Atlantklubbens fond
Tommy Fäldt och Lars Nyströms Minnesfond
Hans Lindahls Minnesfond
Bröd Staffan, Jonas och Robert af Jochnicks fond
Elsa Lagerlöfs fond
Märta och Erik Collins fond
Per Kulls Minnesfond
Thomas Stenbergs Minnesfond
Sjöräddningsföreningen i Yngsjö fond
Bengt-Göran Petterssons Minnesfond
Krister Österlindhs Minnesfond
Magna Egeld´s Minnesfond till havets hjältar
Fejanfonden
David Nydeéns Minnesfond
Piteåfonden
Catharina Wallenbergfonden
Gabrielssonfonden
Friedrich-Christian Peters och
Jens-Christian Wendts Minnesfond
Vahlborg Nilssons fond
Arkösundfonden
Eva-Stina Centerwalls Minnesfond
Kållandsöfonden
Jane & Oswald Jacobssons Stiftelse
Nisse Tidner och Katarina Blombergs
Minnesfond
Hans Sörviks fond
Gunnel Marianne Olssons Minnesfond
Irma och Ecke Erikssons fond
Lars Prytz fond
Bror Ekmans fond
Buafonden
Jonas Bergwalls Minnesfond
6 000
12 000
3 000
12 000
2 500
100 000
20 400
20 000
57 000
6 000
12 000
3 000
12 000
2 500
100 000
20 400
20 000
57 000
279 000
10 000
25 000
15 000
10 000
10 000
5 000
10 000
105 000
1 000
224 000
50 000
21 100
12 100
119 000
7 000
13 300
4 300
1 065 000
5 000
298 000
60 000
8 000
279 000
10 000
25 000
15 000
10 000
10 000
5 000
10 000
105 000
1 000
224 000
50 000
21 100
12 100
119 000
7 000
13 300
4 300
1 065 000
5 000
298 000
60 000
8 000
24 500
50 000
200 000
52 000
36 000
260 000
24 500
50 000
200 000
52 000
36 000
260 000
110 700
105 000
100 000
608 000
1 000
4 000
54 000
18 750
110 700
105 000
100 000
608 000
1 000
4 000
54 000
18 750
81
1998 Ronald Bergmans fond
2000 Birger Hellmans fond
2000 Roger Hanssons fond
2000 Olle Bohlins Minnesfond
2000 John-Henry Sjögrens Minnesfond
2000 Kreabfonden
2001 Per Gunnar Ekdahls Minnesfond
2001 Olof Stenhammars fond
2002 Karl-Erik Karlssons Minnesfond
2003 Bert Jonssons Minnesfond
2004 Louis Anderssons Minnesfond
2004 Svenska Båtunionens fond
2004 Torsten Landins Hjälmarenfond
2005 Arvid Larssons Minnesfond
2006 Nya Torekovfonden
2006 Bengt Järlebrings Minnesfond
2007 Karl-Erik Haléns fond
2007 Gunnar Wallgrens fond
2007 Johannes, Säffle, Minnesfond
2008 Johnny Axehells Minnesfond
2008 Birger & Tolly Sörviks fond
2009 Alva & Rune »Smulles» Minnesfond
2009 Eve Rosenbergs fond
2010 Margareta Abdon Forswalls Minnesfond
2010 Anonym fond
2010 Käringöfonden Stationsbyggnad
2010 Gösta Edvardssons Minnesfond
14 Donationsfonder utan villkor
10 000
39 000
793 000
1 000
86 600
50 000
100 000
9 000
7 978 000
57 300
50 000
105 300
40 000
400 000
956 000
2 879 000
90 000
150 000
243 000
68 000
1 149 700
920 000
6 430 000
70 000
232 000
65 000
3 200 000
30 440 150
10 000
39 000
793 000
19 000
86 600
50 000
100 000
9 000
7 978 000
57 300
50 000
103 000
40 000
400 000
956 000
2 809 800
90 000
150 000
196 000
88 000
1 149 700
20 000
6 430 000
0
0
0
0
25 892 650
2010-12-31
2009-12-31
Insamlade medel som ej utnyttjats men skall användas till Sjöräddningssällskapets ändamål.
1916
1920
1925
1942
1946
1947
1948
1950
1951
1953
1954
1954
1955
1956
82
Wilh. och Martina Lundgrens fond
Justus A Wallers fond
Josef Normans fond
Erik och Jenny Hultquists fond
Svenska Olycksfallsförsäkringsbolagens
Livbåtsfond
Esse Sundbergs och B W Petersons fond
Axel Jonssons fond
Harriet och Fritz Scheels Minnesfond
Blekings Livbåtsfond
Bror Petterssons fond
Peter Bergendorffs fond
William Gibsons Minnesfond
Selma, Agnes och Johan Wilhelm Waerns fond
Burchard Olof Anders fond
12 000
10 000
9 000
10 000
12 000
10 000
9 000
10 000
10 000
10 000
10 000
10 000
10 000
10 000
10 000
3 000
10 000
11 000
10 000
10 000
10 000
10 000
10 000
10 000
10 000
3 000
10 000
11 000
1956 Handels- och Fiskeflottans fond
1957 Albert och Ebba Isaksons fond
1957 Öms. Olycksfallsförsäkringsbol. Land och Sjö fond
1957, 1982, 1997 Jubileumsfonden 50 år, 75 år och 90 år
1957 Victor, Josefina och G R Töpels Minnesfond
1962 Knut och Ida Hedbergs Minnesfond
1963 Axel L Olssons fond
1964 Svenska Sjöfolksförbundets fond
1965 Broströmskoncernens Jubileumsfond
1965 Constance Eklund-Balls fond
1965 Fridolf och Eugenia Peterssons fond
1965 Svenska Amerika Liniens Sjöräddningsfond
1966 Karin Anderssons fond
1966 Ann-Ida och Dan Broströms Sjöräddningsfond
1966 Malte Jacobssons Minnesfond
1966 Sven Lundbecks fond
1967 Marianne & Gustaf Adolf Bratts Minnesfond
1967 Anna Leuhusens fond
1968 Iris Sandén-Zells fond
1969 Sven Saléns Minnesfond
1970 Olof Wallenius Minnesfond
1971 Axel och Wendela Anderssons fond
1971 Lars Monténs fond
1971 Signe och Gunnar Nilssons fond
1971 Botvid och Thyra Rybergs fond
1972 Karl-Ivar och Elfrida Janssons fond
1972 Nathalia Perssons fond
1972 Gustaf Levins fond
1973 Karin Jonssons fond
1973 Hedvig Pernows fond
1974 A E Appelbergs fond
1975 Hjalmar Johanssons fond
1975 Astrid och Gunnar Lindquists Minnesfond
1976 Nils Eugen Haglunds fond
1976 Bertil Holmbergs fond
1976 Svea Norbergs fond
1976 Albert och Helny Olssons fond
1976 Henning Thessners fond
1976 Lars Thores fond
1978 Elsa Waldings fond
1979 Margit Billmansons fond
1980 Bröd Arndt Olssons och Johan Mansholms
Sjöräddningsfond
1980 Ruth Berlins fond
1980 Axel Ekbergs Minnesfond
1980 Björn Lundvalls Minnesfond
1981 Per Erik Hedborgs fond
1981 Gösta och Lisa Lindqvists donationsfond
1981 May och Armas Morbys donationsfond
10 000
10 000
10 000
10 000
5 000
10 000
10 000
5 000
10 000
10 000
10 000
10 000
10 000
10 000
5 000
10 000
10 500
10 000
10 000
10 000
35 000
10 000
10 000
10 000
10 000
10 000
10 000
10 000
10 000
10 000
10 000
10 000
10 000
6 000
10 000
5 000
5 000
6 000
10 000
10 000
10 000
10 000
10 000
10 000
10 000
5 000
10 000
10 000
5 000
10 000
10 000
10 000
10 000
10 000
10 000
5 000
10 000
10 500
10 000
10 000
10 000
35 000
10 000
10 000
10 000
10 000
10 000
10 000
10 000
10 000
10 000
10 000
10 000
10 000
6 000
10 000
5 000
5 000
6 000
10 000
10 000
10 000
10 000
10 000
10 000
10 000
40 000
10 000
10 000
10 000
10 000
10 000
10 000
40 000
10 000
10 000
83
1982
1982
1982
1982
1983
1983
1984
1985
1985
1986
1986
1986
1987
1987
1987
1987
1987
1988
1988
1988
1988
1988
1989
1989
1989
1989
1989
1989
1989
1989
1989
1990
1991
1991
1991
1991
1992
1992
1992
1992
1992
1993
1993
1993
1993
1994
1995
1995
1995
84
Fanny och Ossian Bagges Minnesfond
Sten Barkenius Minnesfond
Sten Kjerrulfs fond
Carl Erik och Harriet Samuelssons fond
Albin Sparrings fond
Arvid Karlssons fond
Evert Karlssons fond
Sven Hermanssons fond
Sven och Elin Hanssons fond
Torborg Calanders fond
Alida Ericssons fond
Åke C H Stenqvists Minnesfond
Elsa Nilssons och Gustaf W Nilssons Minnesfond
Edla Maria och Georg Janssons fond
Bernt Hanssons fond
Günter Lüdges Minnesfond
Hans Wünsches Minnesfond
Dagmar Bergströms Minnesfond
Ragnar Olssons Minnesfond
Georg och Greta Ohlssons Minnesfond
Sven Herzogs Minnesfond
Örjan Svenssons Minnesfond
Valfrid Petterssons fond
Stan. och Ebba Brusewitz Minnesfond
Nils-Sture Ehrnborgs Minnesfond
Wilhelm Gödkes Minnesfond
Gust. Johanssons Minnesfond
Nanna och Sture P Janssons Minnesfond
Edit och G E Strömbergs Minnesfond
Gertrud Arco-Valleys Minnesfond
Gunhild och Tore Björkmans Minnesfond
Ingvar Erlandssons fond
Ingeborg och Erik Baagöes Minnesfond
Margit och Malte Strodels Minnesfond
Ada och Nils Tufvessons Minnesfond
Fonden »Britt och Ulf Trapps Minne»
Evald och Hanna Hedbergs fond
Harald Werners fond
Alice och Allan Karlssons fond
Karin Vibergs fond
Mary von Sydows fond
Gunborg och Sven Törnstens fond
Eleonora Löthmans fond
Anna och Johan Jäderbäcks fond
Paul Anderssons fond
Sven-Bertil Robertssons fond
Elisabet och Stig D Johanssons fond
Elsa Dackemans fond
Kerstin och Ragnar Trotzigs fond
10 000
12 000
10 000
17 500
10 000
20 000
10 000
10 000
10 000
10 000
10 000
10 000
10 000
10 000
10 000
10 000
10 000
10 000
10 000
10 000
10 000
5 000
10 000
10 000
10 000
10 000
10 000
10 000
10 000
10 000
10 000
10 000
10 000
23 000
10 000
130 000
17 000
30 000
26 000
26 000
100 000
7 000
10 000
10 000
10 000
10 000
189 000
8 000
10 000
10 000
12 000
10 000
17 500
10 000
20 000
10 000
10 000
10 000
10 000
10 000
10 000
10 000
10 000
10 000
10 000
10 000
10 000
10 000
10 000
10 000
5 000
10 000
10 000
10 000
10 000
10 000
10 000
10 000
10 000
10 000
10 000
10 000
23 000
10 000
130 000
17 000
30 000
26 000
26 000
100 000
7 000
10 000
10 000
10 000
10 000
189 000
8 000
10 000
1996 Erik Skantzes fond
1996 Ragnar Janssons fond
1996 Birgit Carlströms fond
1997 Brita och Ivar Anderssons fond
1997 Anna och Sture Athéns fond
1997 Eskil Forslunds fond
1997 Karl-Erik Backmans fond
1998 Niels Ræders Minnesfond
1998 Elof Samuelssons fond
1998 Arne Aspers fond
1999 Henning Ingemanssons fond
1999 Yngve Holmgrens fond
1999 Rosa Ringbloms fond
1999 Urban Langes fond
1999 Astrid Gunnaeus fond
1999 Ebonne Bryngelssons fond
2000 Karl-Erik Jonssons Minnesfond
2000 Lars Lindfelts Minnesfond
2000 Mikael Glattes Minnesfond
2003 Sture Stenqvists Minnesfond
2004 Ansy Franzéns Minnesfond
2004 Raya Sundells Minnesfond
2004 Stig Hellstenius Minnesfond
2004 Sven Thelanders Minnesfond
2004 Ulla Stahres Minnesfond
2005 Ragnar Kihlbergs Minnesfond
2005 Ruth & Erik Westerströms Minnesfond
2007 Lars »Lasse» Clases fond
2007 Lennart Bratts Minnesfond
2008 Axel Ekbergs Minnesfond
2010 SAR College fonden
15 Långfristiga skulder
4 000
4 000
5 000
4 000
86 000
28 000
18 500
300 000
12 000
75 000
20 000
11 000
1 000
12 000
10 000
5 000
17 000
9 000
28 000
22 500
195 000
18 000
18 000
241 000
162 000
218 000
75 000
50 000
28 000
10 000
150 000
3 435 000
4 000
4 000
5 000
4 000
86 000
28 000
18 500
300 000
12 000
75 000
20 000
11 000
1 000
12 000
10 000
5 000
17 000
9 000
28 000
22 500
195 000
18 000
18 000
241 000
162 000
218 000
75 000
50 000
28 000
10 000
0
3 285 000
2010-12-31
�2009-12-31
Förfaller senare än 1 och tidigare än 5 år efter balansdagen
�
Långfristig skuld
�8 000 000
�
�8 000 000
�
�11 000 000
�11 000 000
16 Beviljad kredit
�2009-12-31
Utnyttjad kredit
Kortfristig del av långfristig skuld
�
�
Beviljade krediter
�
2010-12-31
3 535
�3 000 000
�3 003 535
�
�17 500 000
�17 500 000
1 054 929
�3 000 000
�4 054 929
�
�17 500 000
�17 500 000
�
�
�
�
�
�
�
�
85
17 Justering för poster som
inte ingår i kassaflödet
2010-12-31
�2009-12-31
Avskrivning sjöräddningsbåtar
Avskrivning sjöräddningshuset
Avskrivning inventarier och bilar
Vinst försäljning sjöräddningsbåtar
Förlust vid försäljning av inventarier och bilar
Återförd avsättning ständiga medlemmars fond
�
19 739 076
906 743
670 254
-1 357 230
0
�-13 000
�19 945 843
21 007 258
906 743
655 445
-2 735 361
1 000
�-23 000
�19 812 085
18 Investeringar i materiella
anläggningstillgångar
2010-12-31
�2009-12-31
-10 277 300
-259 764
Investering i sjöräddningsbåtar
Investering i sjöräddningsbåtar, pågående arbeten
Investering i Utvecklings- o träningscenter
Investering i Sjöräddningshuset
Investering i inventarier och bilar
-110 594
-10 647 658
-22 287 748
11 436 496
0
0
-89 600
-10 940 852
19 Försäljning och omklassificering
av anläggningstillgångar
2010-12-31
�2009-12-31
1 357 230
2 735 361
35 000
�2 438 888
�5 209 249
Försäljning Sjöräddningsbåtar
Försäljning inventarier
Omklassificering
�
�
�1 357 230
Göteborg den 18 mars 2011
86
Rolf Westerström Verkställande direktör Olof Stenhammar Vice ordförande
Folke Patriksson Ordförande
Johan Widerberg Vice ordförande
Rolf Abdon Björn Barr
Gunilla Jacobsson
Åsa Kullberg Jan Eric Nilsson
Peter Augustsson
Håkan Friberg Jonas Kleberg
Kathrine Löfberg Jonas Swartling
Robert Aschberg
Bert-Åke Eriksson Pär-Arne Jigenius
Anders Lindström
Lars Rhodin
�
�
�
�
Revisionsberättelse
Vi har granskat årsredovisningen och bokföringen
samt styrelsens och verkställande direktö­rens förvaltning i Svenska Sällskapet för Räddning af Skeppsbrutne för räkenskapsåret 2010. Det är styrelsen
och verkställande direktören som har ansvaret för
räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för
att årsredovisnings­lagen tillämpas vid upprättandet
av årsredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om
årsredovisningen och förvaltningen på grundval av
vår revision.
Revisionen har utförts i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Det innebär att vi plane­rat och
genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen
inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision
innefattar att granska ett urval av underlagen för
belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande
direktörens tillämpning av dem samt att bedöma
de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och
verk­ställande direktören gjort när de upprättat års-
redovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen. Som underlag för vårt
uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i föreningen för
att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller
verkställande direktören är ersättningsskyldig mot
föreningen. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt
hand­lat i strid med lagen om ekonomiska föreningar,
årsredovisningslagen eller föreningens stad­gar. Vi anser att vår revision ger oss en rimlig grund för våra
uttalanden nedan.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med
årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av
föreningens resultat och ställning i enlighet med god
redovisningssed i Sverige. För­valtningsberättelsen är
förenlig med årsredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker att årsmötet fastställer resultaträkningen och balansräkningen för föreningen, disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen
och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande
direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Göteborg den 5 april 2011
Peter Önnheim
Auktoriserad revisor
Roger Lindgren
Revisor
87
»Styrelse, medarbetare, räddningsstationer»
PITEÅ
SKELLEFTEÅ
HOLMSUND
ÖRNSKÖLDSVIK
PROJEKT
HÄRNÖSAND
SUNDSVALL
LÖNNÅNGER
HUDIKSVALL
SÖDERHAMN
GÄVLE
ÖREGRUND
RÄFSNÄS
STOCKHOLM
MUNSÖ
MÖJA
DALARÖ
SÖDERTÄLJE
ORNÖ
HJÄLMAREN
MARIESTAD
TROSA
NYNÄSHAMN
PROJEKT
VÄSTERÅS
HAMMARÖ KRISTINEHAMN
ÅMÅL
STRÖMSTAD
FJÄLLBACKA
KÅLLANDSÖ
KARLSBORG
SMÖGEN
STENUNGSUND
KÄRINGÖN
RÖRÖ
HOVÅS
BUA
VADSTENA/ ARKÖSUND
MOTALA
VISINGSÖ
LOFTAHAMMAR
VISBY
FÅRÖSUND
SIMPEVARP
MÖNSTERÅS
VÄNDBURG/
BÖDA
BURGSVIK
FALKENBERG
KALMAR
KRONOBERG
GRÖTVIK
TOREKOV
BERGKVARA
HASSLÖ
MÖLLE/
GRÖNHÖGEN
SÖLVESBORG
HÖGANÄS
HÖRVIK
RÅÅ
YNGSJÖ
BARSEBÄCK
KIVIK
LOMMA
SKILLINGE
FALSTERBOKANALEN
TRELLEBORG YSTAD
90
Den lokala räddningsstationen ansvarar för att båten är i drift och att det finns en kompetent besättning som
kan lämna kaj på 15 minuter efter larm. Stationen har ansvar för sina egna kostnader, dvs. att bara dra på sig
nödvändiga utgifter för att klara av sitt uppdrag att hålla jouren. Allt arbete på räddningsstationerna bygger på
frivillighet, stationen leds av en stationsansvarig.
Räddningsstation Stationstelefon
Jourtelefon
Arkösund 031-761 42 26 0705-80 81 24
Barsebäck 031-761 42 57 0705-80 81 39
Bergkvara 031-761 42 40 0705-80 81 31
Bua 031-761 42 66 0705-66 65 94
Burgsvik/Vändburg 031-761 42 38 0705-80 81 27
Böda 031-761 42 34 0705-80 81 29
Dalarö 031-761 42 18 0705-80 80 15
Falkenberg 031-761 42 64 0705-80 81 43
Falsterbokanalen 031-761 42 54 0705-87 80 59
Fjällbacka 031-761 42 81 0705-80 81 57
Fårösund 031-761 42 35 0705-87 80 39
Grönhögen 031-761 42 39 0705-80 81 30
Grötvik 031-761 42 62
0705-80 81 42
Gävle 031-761 42 08 0734-41 42 65
Hammarö 031-761 42 87
0705-80 81 51
Hasslö 031-761 42 42 0705-80 81 32
Hjälmaren 031-761 42 94 0705-87 80 78
Holmsund 031-761 42 03 0705-80 81 14
Hovås 031-761 42 68 0705-80 81 44
Hudiksvall 031-761 42 06 0708-40 03 94
Härnösand 031-761 42 04 0734-20 96 49
Hörvik 031-761 42 44 0705-80 81 62
Kalmar 031-761 42 32 0708-17 39 92
Karlsborg 031-761 42 92 0705-81 80 65
Kivik 031-761 42 48 0709-85 18 49
Kristinehamn 031-761 42 88 0705-80 81 50
Kronoberg 031-761 42 96 0766-31 77 26
Kållandsö 031-761 42 86 0705-80 81 48
Käringön 031-761 42 75 0705-80 81 46
Loftahammar 031-761 42 28 0705-80 81 25
Lomma 031-761 42 56 0702-45 47 70
Lönnånger 031-761 42 05 0705-80 81 16
Mariestad
031-761 42 89
Ej operativa
91
Räddningsstation Stationstelefon
Jourtelefon
Munsö 031-761 42 22 0705-80 81 19
Möja 031-761 42 15 0705-80 81 22
Mölle/Höganäs 031-761 42 59 0705-80 81 40
Mönsterås 031-761 42 31 0705-80 88 17
Nynäshamn 031-761 42 19 0734-41 44 79
Ornö 031-761 42 17 0705-80 81 21
Piteå 031-761 42 01 0705-87 80 16
Råå 031-761 42 58 0702-49 50 00
Räfsnäs 031-761 42 11 0705-80 81 18
Rörö 031-761 42 71 0705-80 81 45
Simpevarp 031-761 42 30 0705-80 81 26
Skellefteå 031-761 42 02 0768-79 31 02
Skillinge 031-761 42 50 0705-80 81 36
Smögen 031-761 42 78 0705-80 85 87
Stenungsund
031-761 42 77 0709-71 39 77
Stockholm 031-761 42 22 0705-80 82 01
Strömstad 031-761 42 83 0705-80 81 47
Sundsvall 031-761 42 95 0766-31 77 23
Söderhamn 031-761 42 07 0733-21 39 07
Södertälje 031-761 42 21 0768-79 31 21
Sölvesborg 031-761 42 46 0705-80 81 34
Torekov 031-761 42 60 0705-80 81 41
Trelleborg 031-761 42 53 0705-80 81 38
Trosa 031-761 42 20 0705-80 81 23
Vadstena/Motala 031-761 42 91 0705-80 81 54
Visby 031-761 42 36 0705-80 81 28
Visingsö 031-761 42 90 0705-80 81 52
Västerås 031-761 42 25 0705-80 81 20
Yngsjö 031-761 42 47 0705-80 81 35
031-761 42 52 0705-80 81 37
Åmål 031-761 42 85 0705-80 80 73
Öregrund 031-761 42 09 0705-80 81 17
Örnsköldsvik
031-761 42 97
Ej operativa
Ystad
92
Räddningsstationens uppdrag är att ha en besättning med rätt kompetens som kontinuerligt övar med andra
enheter och som underhåller sin båt och utrustning så att de är redo när larmet går.
93
Styrelse och valberedning
Ordförande
Pär-Arne Jigenius, 1993 
Folke Patriksson, 1986 
Journalist och författare,
Carl Löfving, 1998 
Skeppsredare, Skärhamn
Göteborg
Stadsjurist, Göteborg
Vice ordförande
Jonas Kleberg, 2001 
Revisorer
Johan Widerberg, 1994 
Ordf. Walleniusrederierna AB,
Peter Önnheim, 1989 
Stockholm
Aukt. revisor, Göteborg
Bankdirektör, Göteborg
Vice ordförande
Åsa Kullberg, 2007 
Roger Lindgren, 2008 
Olof Stenhammar, 1996 
Affärsområdeschef,
vVD Sveriges Redareförening,
Ordf. Ratos, Värmdö
Linköping
Göteborg
Anders Lindström, 2001 
Valberedning
Ordf. Fora, Styrsö
Olof Stenhammar, 2010 
Rolf Abdon, 2006 
Abdon Finax, Helsingborg
Kathrine Löfberg, 2007 
Robert Aschberg, 1998 
TV-producent, Stockholm
Peter Augustsson, 2000 
Ordf. PA Development AB,
Göteborg
Björn Barr, 2001 
Leg. läkare, Stockholm
Bert-Åke Eriksson, 2006 
VD Stena Sessan AB, Göteborg
Ordf. Ratos, Värmdö
Marknadschef Löfbergs Lila,
Björn Ersman, 1999 
Karlstad
Direktör, Stockholm
Jan Eric Nilsson, 2001 
Lennart Simonsson, 2010 
Ordf. Gotlandsbolaget,
Direktör, Stora Höga
Stockholm
Lars Rhodin, 2008 
VD Swedish Club,
Göteborg
Hedersordförande
Lennart Kihlberg 
Skeppsredare, Göteborg
Hedersledamot
Rolf Westerström, 1993 
Märta Collin 
Håkan Friberg, 2001 
VD Sjöräddningssällskapet,
Fru, Göteborg
VD Sveriges Redareförening,
Göteborg
Göteborg
94
Sekreterare
Hedersledamot
Medarbetarrepresentant
Margareta Wallenius-Kleberg
Gunilla Jacobsson, 2004 
Jonas Swartling, 2008 
Styrelseledamot Wallenius­
Jurist, Göteborg
Frivillig sjöräddare, Dalarö
rederierna AB, Stockholm
Medarbetare
VD
Kommunikation och insamling
Jens Samuelsson
Rolf Westerström*
Ann Jansson
Klas Johansson
Annica Gustafsson
Mats Ryde
Camilla Vargman
Per-Egon Persson
Camilla Larsson
Elisabet Jansson Strömberg*
Rasmus Karlsson
Christer Karlsson
Gerd Karlsson
Christian Tisell
Helena Lind
Jeanette Liljedahl*
Karin Karlsson
Ekonomi och kontor
Annette Olausson
Distriktssamordnare
Marie Lindauer
Bert-Ola Lindros
Maritima verksamheten
Helge Skärlén
Andreas Arvidsson*
Martin Wickström
Fredrik Forsman
Sjösäkerhet
Fredrik Falkman
Mikael Hinnerson*
Thore Hagman
*Ledningsgruppen
Sjöräddningssällskapets kontor ligger i Göteborg. Här arbetar 25 personer med insamling, information, ekonomi,
administration, it, räddningstjänst, utbildning, teknik, sjösäkerhet med mera. Arbetsdagarna kan vara mycket
varierande, som när Christer Fuglesang kom på besök till exempel.
95
Sjöräddningssällskapets Årsbok 2011 Ansvarig utgivare: Sjöräddningssällskapet © Sjöräddningssällskapet
Foto: Sjöräddningssällskapet där annat ej anges Grafisk form: Anna Larsson Tryckeri: Göteborgstryckeriet