Ladda ner som PDF

>
>
>
M
A
G
A
S
I
Ett magasin för och om Västerbottens träindustri
Framtidens arbetsmarknad
Jämställdhet, en framgångsfaktor
Trä ur arkitektens synvinkel
N
Nummer 1
2012
»Västerbottens träindustri
FRAMTIDSBRANSCH
MED DJUPA RÖTTER
kombinerar lång erfarenhet med
forskning, ny teknik och design«
Hedlunda Industri
strävar efter balans
Möt Viktoria –
en engagerad VD
Visioner och ny teknik
lyfte SSC Klingan
s16
s22
s26
s2
Innehåll
4 IKEAs trämöbler ger möjligheter
IKEA behöver nya leverantörer för sina trämöbler. Det
öppnar möjligheter för träföretagen i Västerbotten.
6 Siffror, siffror, siffror
Statistik behöver inte vara tråkigt. Kolla in faktan om
Västerbottens träindustri och skog.
8 Träindustrins spännande framtid
I oktober hölls en inspirationsdag i Lycksele för träföretagarna i Västerbotten.
12 Jämställdhet, en framgångsfaktor
Företag som arbetar aktivt med jämställdhet ökar sin
effektivitet och blir mer lönsamma visar allt fler studier
och exempel från näringslivet.
16 Balansen är viktig på Hedlunda
Hedlunda Industri strävar efter en mer blandad arbetsplats. Därför vill de locka fler kvinnor till företaget.
18 Framtidens arbetsmarknad
Västerbottens träindustri behöver ca 1100 personer under
de fem närmaste åren. Vilka kompetenser eftersökts?
21 Utbilda för framtiden
Att utbilda sig inom träbranschen är att utbilda sig till ett
framtidsjobb. Vilka studiemöjligheter finns i regionen?
22 Viktoria – en engagerad VD
Möt Viktoria Knutsson Nilsson, VD och eldsjäl på Knut
Karlssons Snickerifabrik.
25 Från Arkhangelsk till Skellefteå
Möt Victoria Krasnoshlyk som är en av sju forskare på
Träproduktutvecklingen vid LTU i Skellefteå.
26 SSC Klingan växer så det knakar
Visionära ledare som satsar på ny teknik har gjort SSC
Klingan till ett framgångsrikt företag.
30 Yrke: Husdesigner / Säljare
Inom träindustrin finns en mångfald av yrken. Elin
Andersson, husdesigner, och Fredrik Söderlund, säljare,
berättar om sina arbeten.
34 Trä ur en arkitekts synvinkel
Intresset för att bygga i trä ökar. Läs vad arkitekten Ove
Nilsson tycker om materialet trä.
Fakta om magasinet
iWood är en rekryterings- och
kompetenssatsning för Västerbottens
trä-industri.
iWood:
• är träföretagens hjälp till självhjälp.
• v ill säkra framtiden för träindustrin i Västerbotten.
• ska synliggöra träindustrin för framtidens träindustriarbetare.
Västerbottens träindustri har en
kraftig tillväxtpotential. Därför är det
av stor vikt att tillsätta tjänsterna med
kompetent och motiverad arbetskraft.
Kompetensnivån på nyrekryteringarna
är avgörande för branschens framtida
utveckling.
Genom iWood vill vi skapa en systematisk
förändring av rekryterings-processen.
Målet är att skapa en modell som fungerar även efter att projektet är slut, och
som dessutom kan appliceras i andra
regioner och branscher.
För att fortsätta vara konkurrenskraftiga
är det också viktigt att företagen arbetar
aktivt med kompetensutveckling. iWood
samarbetar därför med arbetsförmedlingen och olika utbildningsaktörer
kring gemensamma utbildningsbehov.
Projektet iWood finansieras av Europeiska socialfonden (ESF) och pågår från
juni 2011 till november 2012.
Initiativtagare till iWood är konsult- och
utvecklingsbolaget IUC Trä, som ägs av
ett 80-tal små- och medelstora träindustriföretag i Västerbotten.
iWood magazine ges ut av IUC Trä i
Västerbotten AB.
Ansvarig utgivare: Benitha Lindgren
IUC Trä i Västerbotten AB
Magasinsgatan 7
903 27 Umeå
Telefon: 090-14 36 00
E-post: benitha.lindgren@iuctra.se
Produktion: .wdo / www.wdo.se
Tryck: EO Grafiska
s3
Attraktiv arbetsgivare
J
ag ser en enorm tillväxtpotential hos Västerbottens träindustri.
Vi har många starka entreprenörer som erbjuder produkter med
stor spännvidd. Vi har stort tekniskt kunnande och den bästa
råvaran, den senvuxna furan, runt knuten.
Trä är ett levande och förnyelsebart material som efterfrågas allt mer
då ny teknologi breddar möjligheterna för vad man kan göra med trä.
Produkternas funktion, design och känsla får allt större fokus.
Så: Västerbottens träindustri har stor tillväxtpotential. Men
för att nå vår fulla potential behöver vi satsa på att utveckla
kompetensen i företagen och även tänka strategiskt vid
nyrekrytering. Saknar vi en viss kompetens för att kunna
ta det där steget framåt?
Till dig som är nyfiken på träbranschen vill jag bara säga:
välkommen att testa oss! Här finns möjligheter för många
olika typer av människor med vitt skilda kompetenser.
Oavsett om du är ingenjör, designer eller säljare kan du
jobba i ett träföretag. Eller är du intresserad av datorer
och vill arbeta med de datorstyrda maskinerna i
produktionen?
Jag har en vision. Att sätta norra Sveriges träindustri
på kartan som en attraktiv arbetsgivare. Vi vill att
de bästa ska välja att jobba hos oss. Kvinnor och
män, utlandsfödda och inhemska, människor
med olika åldrar och erfarenheter.
Vi behöver ständigt jobba för att utveckla
arbetssätt som attraherar framtidens
medarbetare - samtidigt som vi fortsätter att utveckla företagen.
Slutligen: Bra arbetsgivare har bra
verktyg! För att lyckas bli en attraktiv
arbetsgivare behöver företaget en tydlig
värdegrund.
Företagets kultur ska naturligt spegla
vad vi står för: en framtidsbransch där
alla strävar efter förbättringar och utveckling, med en tillåtande och öppen attityd där
det är självklart att man har roligt på jobbet!
- Benitha Lindgren // iWood
s4
IKEA - en möjlighet för
träföretagen i Västerbotten
Trämöbler har alltid varit en stor och viktig produktgrupp för IKEA och idag ser de
en trend mot mer rustika, naturliga trämöbler. - Möblerna ska gärna se ärliga och
hantverksmässigt gjorda ut, berättar Ulf Johansson, globalt strategiansvarig för furu/
gran på IKEA of Sweden.
Text: Malin Pers // Foto: Johan Falkman
I
KEA växer stadigt, deras mål är att öppna 25 nya varuhus
per år, och inom segmentet trämöbler har företaget behov
av nya leverantörer. Dessutom ser de gärna att deras
befintliga externa leverantörer växer.
- Vi vill ha optimala kapaciteter och se till att varje vara finns
tillgänglig för kunden varje dag till bästa pris och bästa
kvalitet. Därför är det viktigt att bygga långsiktighet med
våra leverantörer, säger Ulf Johansson.
- Detta visar hur oerhört viktigt det är att vi på IKEA jobbar
nära våra leverantörer, bekräftar Ulf Johansson.
En nyhet är IKEAs satsning på utemöbler i furu, som ska vara
ute till försäljning 2013/2014. Företaget har höga förväntningar
internt på dessa produkter och själv är Ulf förtjust i den finish
han kallar ”norrländskt vädergrå”.
- Våra utemöbler i furu ska se rustika och naturliga ut och
förväntningarna på kvalitén är höga.
Idag sker dessutom en spännande utveckling då IKEA börjar
flytta tillbaka delar av sin tillverkning till Europa från
tidigare låglöneländer. Kina är idag ett stort leverantörsland,
men fabrikerna har inte längre lika lätt att få tag på arbetskraft
och lönerna stiger. Med hög automatisering och billigare logistik kan leverantörer i Europa konkurrera.
- Sverige växer och har potential att växa ännu mer.
För träföretag i Västerbotten som vill bli underleverantörer till
IKEA ser Ulf framförallt möjligheter i dessa nya utemöbler samt
i olika komponenter till deras rambaserade möbler som fortsätter att växa. IKEA klassar sina leverantörer utifrån ett antal
kriterier. Det handlar om att effektivisera hela vägen. Ulfs
konkreta råd är att träföretagen fokuserar på inköp och teknikutveckling. Det går till exempel att sänka kostnaderna genom
att få ut mer från varje stock och genom att hitta snåla
konstruktioner så att man använder mindre trä per möbel.
Hedlunda Industri i Lycksele är leverantör till IKEA. Företagets
Håkan Grönlund berättar:
- IKEA jobbar med 4-5 års perspektiv. Men som underleverantör behöver man vara flexibel, de kanske inte har samma
försäljning år 1 som år 3. Vi kanske måste börja producera en
annan produkt år 3.
- Däremot är vi beroende av lönsamma leverantörer. Vi har
under åren lärt oss att vi har mer att förlora på skakiga leverantörer än att vinna på de sista procenten. Vi gör den bästa affären
när vi har full tillgång i butikerna, framhåller Ulf Johansson
s5
Flarkens snickeri satsar
på egna designprodukter
Flarkens snickeri gör specialsnickerier, framförallt
inredningar och möbler till offentliga miljöer. Men
mest uppmärksamhet har de fått för sina produkter med egen design. Den senaste är en bordsgran
i granplywood, som formgetts av designern Johan
Lagerström. Lagom till jul tog snickeriet fram en
provomgång och granen blev snabbt en snackis som
fick synas i såväl Nyhetsmorgon som Elle interiör.
Två produkter som specialsnickarna har designat
själva är en stilren och praktisk fällpall som monteras på väggen samt en multimediavagn, en modern
förvaringsmöbel för skolor.
- Och vi har mer på lut. Så fort vi har tid över
arbetar vi med egna projekt. Det är väldigt roligt att
få utveckla nya prototyper utifrån egna idéer,
berättar Markus Andersson, VD på Flarkens snickeri.
Träcykel med lyxig
känsla och komfort
Träets betydelse för
möbeljätten IKEA
Treehotel tar världen
med storm
Cykeltillverkarna Renovo i Oregon och
Axalko i Baskien skapar sina cyklar i
trä. Cyklarna är inte bara vackra, deras
träramar är också extremt tåliga och
dessutom lätta enligt tillverkarna. Bara
ramen kostar 2 000 - 3 000 dollar och en
hel cykel runt 7 000 - 8 000 dollar. Låter
det mycket?
”Trä har oerhört stor betydelse för
IKEA, mer än 60 % av våra heminredningsprodukter innehåller trä i någon
form. Trä är ett av de bästa råmaterialen
i världen och för världen med tanke på
träets miljömässiga fördelar.
Treehotel i Harads fortsätter fånga
uppmärksamhet och priser från hela
världen. Med sitt unika koncept av
modernt designade trädrum uppsatta i
mäktiga tallar har de nått långt utanför
Sveriges gränser.
IKEA förbrukar idag drygt tre miljoner
m3 timmer årligen till våra solida furumöbler varav ca 13 % har sitt ursprung
i svensk furu. Mycket talar för att den
andelen kommer att öka i framtiden.”
Ulf Johansson, IKEA of Sweden.
I oktober 2011 vann trädhotellet i Harads
stora turismpriset och i november fick
de ett hedersomnämnande vid World
Architecture Festival i Barcelona.
Treehotel är även nominerat till Träpriset 2012 som delas ut vart fjärde år
av stiftelsen Svenskt Trä.
I så fall finns förstås ett budgetalternativ. Du kan helt enkelt bygga din egen
träcykel. På Freeride.se bjuder möbelsnickaren Erik Björk på både ritning och
beskrivning. Modellen är kanske inte så
smäcker, men materialkostnaden ligger å
andra sidan på ungefär 500 kronor, plus
lite cykelskrot.
s6
Siffror, siffror, siffror
Vad vet du om Västerbottens träindustri? Här får du några korta
fakta som du kan glänsa med under nästa middagsbjudning.
2 600
så många anställda har träindustrin i Västerbotten.
1
1 100
villas årsförbrukning av värme kräver drygt tre ton
spån. Den mängden producerar Hedlunda Industri
efter tre timmars arbete. Det betyder att ca 2 500 villor
kan värmas upp av spånet från Hedlunda under ett år.
111
miljoner m³ produktiv skogsmark är på
tillväxt i Sverige under 5 år.
så många personer kommer träindustrin i
Västerbotten att behöva anställa inom en
5 års-period. Det blir ca 220 personer per år.
80
miljoner m³ skog avverkas i Sverige under
samma tid. Det betyder att skogen växer
snabbare än vad vi avverkar den.
Källor: IUC Trä, Skogsstyrelsen, www.skogssverige.se, Hedlunda Industri.
s7
8
miljarder kronor omsätter träindustrin i Västerbotten
varje år. Om man staplar 8 miljarder enkronor på
varandra blir den stapeln 1 504 mil hög.
56%
Västerbottens län är näst störst i Sverige
med sina 5 519 000 hektar, av dessa är
3 104 000 hektar produktiv skogsmarksareal. Det är mer än hälften av ytan!
117
företag är verksamma inom
träindustrin i Västerbotten.
s8
TRÄINDUSTRIN
BLICKAR MOT
EN SPÄNNANDE
FRAMTID
En sagolikt vacker oktoberdag med frostbeklädda träd och ishalka samlades ett 30-tal
träföretagare i Lycksele för att inspireras och
samtala om framtiden. En av talarna var
Benitha Lindgren från IUC Trä, som brinner för
att hjälpa branschen att nå sin fulla potential.
Text: Malin Pers // Foto: Peter Lundström
s9
s10
D
et är svårt att missa det stora
engagemang och den vilja som
finns hos Benitha, projektledare
för IUC Träs rekryteringsprojekt iWood.
Uppvuxen inom träbranschen, utbildad
civilekonom med erfarenhet som produktionsledare inom olika branscher, har
hon nu hittat tillbaka till den bransch som
ligger henne närmast hjärtat.
Inspirationsdagen anordnades av IUC Trä
och bjöd på ett varierat program. De olika
talarna visade både på utmaningar och
möjligheter för träindustrin i regionen.
- Vilka visioner och mål har ni för ert
företag? Och hur når ni dit? Det är det
iWood handlar om – hur ni
når er vision.
Så började Benitha sin presentation av iWood, för att få
deltagarna att lyfta blicken
för en stund och tänka på
framtiden för sina företag.
- Se varje nyrekrytering som en möjlighet att utveckla företaget, säger Benitha.
Ska företaget ersätta svarvar-Kalle som
går i pension med en ny svarvar-Kalle?
Eller ska ni ta in en produktutvecklare
som kan förbättra produkterna eller en
duktig säljare som kan skaffa nya kunder?
Förutom nyrekrytering är det lika viktigt
att arbeta aktivt med kompetensutveckling inom företagen, betonar Benitha. Det
är därför som projektet även samarbetar
med arbetsförmedlingen och olika utbildningsaktörer kring gemensamma
utbildningsbehov. Benitha har även en
egen vision:
- Att norra Sveriges träindustri sätts
attraktiv arbetsgivare.
- Indexator har arbetat stenhårt för att
bli en attraktiv arbetsgivare. Vi ville att de
bästa skulle välja att jobba hos oss och så
blev det, berättar Pär.
Jämställdhetsarbetet ledde till att
företaget började arbeta aktivt med sin
värdegrund, med de attityder och den
kultur som fanns på företaget. Och att
ha en levande värdegrund är en viktig
pusselbit för att bli ett framgångsrikt och
attraktivt företag.
- Att skapa en attraktiv värdegrund som
personalen strävar efter samtidigt som
de har roligt på arbetet är en oslagbar
framgångsfaktor, säger Pär.
Ulf Johansson från IKEA of
Sweden berättade om IKEAs
utvecklingsplaner och vilka
behov de har av nya underleverantörer. Just nu sker en
spännande utveckling i och
med att IKEA med flera storföretag börjar flytta tillbaka
delar av sin tillverkning
till Europa från tidigare
låglöneländer.
- Sverige växer och har potential att
växa ännu mer, säger Ulf Johansson.
”Se varje nyrekrytering som en
möjlighet att utveckla företaget!”
Naturligtvis har olika företag olika visioner, men vissa
saker är gemensamma: Alla vill skapa,
driva och lämna efter sig lönsamma och
trivsamma företag. Och grunden för ett effektivt och lönsamt företag är att ha den
rätta kompetensen. Men vad som är rätt
kompetens förändras med tiden. Därför
är det viktigt att man som företagare hela
tiden ser framåt – vilka mål har vi och vilken kompetens behöver vi för att nå dit?
Här kommer projektet iWood in.
- iWood är en resurs för träföretagen.
Vi kan hjälpa dem både vid nyrekrytering och med kompetensutvecklingsfrågor. Dessutom är jag ute och
marknadsför träbranschen gentemot
arbetsförmedlare, yrkesvägledare med
flera, berättar Benitha.
Västerbottens träindustri har stora rekryteringsbehov. Under de kommande fem
åren kommer de att behöva totalt 1100
personer. Samtidigt väntar pensionsavgångar på många företag.
Benitha Lindgren // iWood
på kartan som en attraktiv arbetsgivare.
Genom strategisk nyrekrytering och
kompetensutveckling i företagen kan
Norrlands träindustri konkurrera om
titeln som världens träcentrum!
Under inspirationsdagen fick deltagarna
även lyssna och ställa frågor till Ulf
Johansson från IKEA of Sweden och Pär
Lärkeryd, VD på Norra Skogsägarna.
Pär Lärkeryd har lång erfarenhet av att
utveckla olika typer av företag, stora som
små. Han exemplifierade mycket av det
Benitha talade om: För att kunna växa
och konkurrera internationellt krävs det
att man arbetar aktivt med rekrytering
och att få in rätt kompetens i företaget.
Som VD på industriföretaget Indexator
drog Pär igång ett stort jämställdhetsarbete på företaget under 2006. Det
arbetet visade sig ge långtgående positiva
effekter. Lönsamheten och effektiviteten
ökade och Indexator utvecklades till en
Deltagarna fick en översikt över IKEAs
planer inom segmentet trämöbler och
hur de arbetar med sina underleverantörer. Det gavs även ett knippe handfasta
tips till dem som skulle vilja undersöka
möjligheterna att leverera komponenter
till IKEAs produkter.
Dagen avslutades med ett uppskattat
besök på Hedlunda Industris nya fabrik.
Företaget har växt enormt under det
senaste året. Från att ha varit ungefär
100 anställda årsskiftet 2010/2011 är de
ett år senare nästan 200 stycken. Investeringen i den nya, moderna fabriken gick
på ca 140 miljoner kronor. Och allt detta
beror på en enda stor kund: IKEA
s11
Kommentarer från deltagarna
Vad tyckte du om dagen?
- En bra dag. Det är jätteviktigt för vår bransch att säkra
kompetensförsörjningen i framtiden. Och iWood är en viktig
del i arbetet att visa att träindustrin har en framtid och att
det är en intressant bransch att jobba i. Dessutom var det
spännande att få besöka Hedlunda Industris nya fabrik, säger
Viktoria Knutsson Nilsson från Knut Karlssons Snickerifabrik.
- Det var spännande att få höra hur IKEA tänker, som är en
så stor aktör. Men det handlar om så enorma proportioner att
det är lite svårt att greppa. Det var intressant att höra om
just känslan de har för trä. Att de lyfter trä som en bra
råvara, säger Urban Malmbom från Trätrappor Norsjö AB.
Medverkande under inspirationsdagen:
Ulf Johansson, IKEA of Sweden
Benitha Lindgren, IUC Trä, projektledare iWood
Pär Lärkeryd, Norra Skogsägarna, fd vd Indexator
Jerry Johansson, Hedlunda Industri
s12
JÄMSTÄLLDHET INOM
TRÄINDUSTRIN?
Varför associerar många fortfarande blått för killar och rosa för tjejer?
Varför arbetar det fortfarande övervägande män i träindustrin? Vad
skulle hända om hälften av maskinerna opererades av kvinnor?
Text: Malin Pers // Foto: Peter Lundström
F
öretag som arbetar aktivt med jämställdhet ökar sin effektivitet och blir mer lönsamma,
det visar allt fler studier och exempel från näringslivet. Pär Lärkeryd är VD för
Norra Skogsägarna och har lång erfarenhet av att utveckla olika typer av
företag, stora som små. Under hans tid som VD för tillverkningsföretaget
Indexator i Vindeln drev han ett jämställdhetsarbete med stor framgång.
- Vinsterna blev många. Både kvaliteten och effektiviteten ökade
samtidigt som arbetsklimatet blev trevligare, berättar han.
s13
s14
Jämställdhetsarbetet blev den motor som fick företaget att
börja arbeta med sin värdegrund. I takt med att de anställda
började jobba mer målinriktat åt samma håll blev resultaten
bättre, både mätetal inom leveranssäkerhet och takthållning
förbättrades tydligt.
Den bakomliggande orsaken för jämställdhetsarbetet var
företagets behov av att rekrytera personal. Bygget av ytterligare
en fabrik 2006 innebar att Indexator behövde anställa många
nya medarbetare på kort tid.
attityder. Två år senare bestod gruppen av 25 % kvinnor.
På monteringen arbetar de idag med rotation, alla arbetar med
alla olika arbetsmoment. Om ett arbete är för tungt för en
kvinna så är det också för tungt för en man, och då ska det finnas
hjälpmedel för att undvika skador. Genom att kvinnor och män
utför samma typ av arbete blir inga arbetsuppgifter könsmärkta.
Robert Hedman är produktionsledare på monteringen och han
tycker att det har hänt mycket i hans grupp. Idag har de ett
öppet och trivsamt arbetsklimat och det finns en vilja
att diskutera arbetsmiljön och
hur de som arbetar i gruppen
förväntas förhålla sig till
varandra.
Hans Jonsson, ägare till
Indexator, berättar:
- Vindeln är en inlandskommun så självklart måste vi
ha ett starkt samhällsengagemang. Ett väl fungerande samGenom arbetet har Robert
hälle är en förutsättning för
Hedman även blivit medveten
Pär Lärkeryd // VD Norra Skogsägarna
att företaget ska fungera. Här
om vilken betydelse hans bekommer vikten av att även
mötande och förhållningssätt
kunna rekrytera kvinnor till företaget. Vi behöver vara en intressom chef och ledare har i mötet med andra människor. Eftersom
sant arbetsgivare även för unga kvinnor som ser en framtid på
pilot-gruppen visade så goda resultat fortsatte arbetet med
företaget. Det är inte bra om bara ungkarlar stannar kvar här.
värderingsfrågorna i resten av företaget. Resultatet blev att
andelen kvinnor på Indexator ökade från 11 % till 21 % på tre
Pär Lärkeryd kompletterar bilden ytterligare:
år. Generellt är idag hälften av de sökande till Indexators
- Kompetensen är grunden för ett effektivt och lönsamt
tjänster kvinnor. Även arbetsmiljön blev bättre och kvaliteten,
företag. För att locka den bästa kompetensen behövde vi
produktiviteten och prestationerna i arbetet ökade tydligt.
bredda rekryteringsbasen. Indexator behövde bli en attraktiv
arbetsgivare för alla, konstaterar han.
En viktig framgångsfaktor var att det var ett ledningsstyrt
jämställdhetsarbete. Pär beklagar att många företag gör misstaMed dessa förutsättningar gick Indexator med i det tvååriga
get att låta personalavdelningen äga jämställdhetsfrågan.
projektet Jämvikt, som drevs av Näringslivets Ledarskaps - Som VD var mitt viktigaste uppdrag inte att köpa
akademi. Syftet var att utmana föreställningarna om kön och
produktionsmaskiner eller sälja produkter, det fanns andra
uppmuntra till ett aktivt jämställdhetsarbete. Företaget började
kompetenta personer som kunde arbeta med det. Som VD var
med att hålla seminarier om jämställdhet med ledning och
mitt viktigaste uppdrag produktions- och affärsutveckling,
chefer, där även affärsnyttan togs upp.
bland annat genom värderingsstyrning.
”Den viktigaste lärdomen som jag ser
är att förändringsarbete av det här
slaget måste vara ledningsstyrt.”
- Vi såg även över våra rekryteringsrutiner, bland annat
rekryteringsannonserna. Bara genom att ta bort standardtexten
”Vi ser gärna kvinnliga sökanden” och ersätta den med bilder
på män och kvinnor som jobbar tillsammans och i ingressen
uttrycka att företaget jobbar med värdegrundsfrågor ökade
andelen kvinnliga sökanden markant, berättar Pär.
Jämställdhetsarbetet prövades under lågkonjunkturen 2008,
då Indexator tvingades dra ner på personalen och låta flera av
de kvinnliga anställda gå eftersom de var senast anställda.
- Däremot kompromissade vi aldrig på seminarierna som vi
påbörjat på företaget. Vi såg så tydligt de goda resultaten av att
låta personalen prata om våra värdegrundsfrågor i denna form.
Som pilotgrupp valde Indexator en av monteringsavdelningarna
som bestod av 20 män som aldrig arbetat tillsammans med
kvinnor. En utbredd attityd var att jobbet som de utförde var för
tungt för en kvinna. Genom att bland annat hålla värderande
samtal och genomföra enkäter, bearbetades värderingar och
Pär Lärkeryd är medförfattare till boken ”Det lönar sig”, i samarbete med Näringslivets Ledarskapsakademi. I boken beskrivs
jämställdhetsarbetet på Indexator ur flera perspektiv. De medarbetare som intervjuas ger några återkommande svar. Kunskap om jämställdhet lyfts till exempel upp som det
s15
viktigaste verktyget för att bedriva ett professionellt förändringsarbete. Att ha tid för reflektion och erfarenhetsutbyte är
också mycket värdefullt. De intervjuade berättar dessutom att
ledningens engagemang varit en avgörande faktor för att ”hålla
grytan varm”. En iakttagelse som gjorts är att ju jämnare könsfördelningen är, desto mindre kvinnligt och manligt blir det i
gruppen. Alla får vara den människa de är, utan att leva upp till
förväntningar om hur du bör vara som kvinna respektive man.
Det ger en frihet i gruppen och i arbetet.
problem gemensamt och stöttar varandra mer än tidigare.
En av medarbetarna uttrycker det så här:
- Idag har vi en härlig jargong som handlar om att vi är en
blandad grupp. Det gör att arbetet blir effektivare utfört.
Öppenheten i gruppen har blivit bättre.
Genom förändringsarbetet har människor börjat träffas mer
över avdelningsgränserna. Även cheferna har börjat träffas
mer, de har bättre kommunikation, diskuterar lösningar på
Sedan våren 2011 är Pär Lärkeryd VD för Norra Skogsägarna.
Där väntar nu ett liknande arbete som det Indexator har genomfört. Genom värdegrundsarbete ska Norra Skogsägarna bli en
attraktivare arbetsplats som rekryterar den bästa kompetensen.
- Vi förbättrar även vår kundanpassning genom att arbeta
med jämställdheten. Idag är 38 % av skogsägarna kvinnor
P
är Lärkeryd är i grunden civilingenjör och har mycket
bred erfarenhet av verksamhetsutveckling och ledarskap.
Han är medförfattare till boken ”Det lönar sig - genusmedveten ledning och styrning i verkstadsindustri” som presenterar konkreta resultat av jämställdhetsarbetet på verkstadsföretaget Indexator.
Våren 2011 utsågs han till VD för Norra Skogsägarna. Dessförinnan var han VD på Indexator i sex år. Tidigare har han bland
Tord Johansson är produktionschef och sitter med i Indexators
ledningsgrupp. Han lyfter den positiva uppmärksamhet som
Indexator fått på grund av förändringsarbetet.
- Omvärlden ser på oss på ett annat sätt och vi ser på oss
själva på ett annat sätt. Vi kan känna oss lite stolta när vi ser
på andra i samma bransch. Vi har fått pris och det kommer hit
studiebesök som vill se hur vi arbetar, berättar han.
annat varit teknisk chef vid Komatsu Forest och arbetat med
kontaktskapande mellan forskning och näringsliv vid Umeå
universitet.
Hösten 2011 utsågs Pär Lärkeryd till en av tio ambassadörer för
Skogsriket av regeringen. Satsningen görs för att skapa förutsättningar för nya jobb med skogens alla värden som bas.
Pär bor i Umeå med sin sambo och sina barn.
s16
Balansen är viktig
på Hedlunda Industri
Hedlunda Industri i Lycksele växer och nyanställer. De satsar också aktivt på
att få in fler kvinnor i företaget.
Text: Malin Pers // Foto: Peter Lundström
I
dag är 16 % av medarbetarna
kvinnor vilket är alldeles för lite
enligt Mona Bjurén, personalchef på
Hedlunda Industri.
- Jag är övertygad om att en blandad
arbetsplats är en bättre och mer effektiv
arbetsplats. Balansen är viktig, mellan
kvinnor och män, utlandsfödda och
inlandsfödda, unga och äldre. Mångfald
gör att vi får in flera olika perspektiv.
Den största gruppen som söker jobb på
Hedlunda är unga män som gått någon
form av industriutbildning. Bland de
sökande finns även många utlandsfödda
som ofta har passande jobberfarenheter.
Däremot är kvinnorna få.
- När det gäller kvinnorna önskar jag
att fler sökte och att fler ville utbilda
sig inom träindustrin. Utmaningen är
att få tjejerna att upptäcka oss. Den här
sektorn söker folk, så varför tar inte fler
tjejer chansen? Jag tror det beror på att
vi styrs av omedvetna val. Det räcker
att jag går till mig själv. Inte tänkte jag
på att mina döttrar skulle kunna arbeta
inom industrin. Därför behöver vi bli
bättre på att nå kvinnorna och informera
dem, berättar Mona.
Att Hedlunda Industri växer beror på
det utökade samarbetet med IKEA, som
är deras enda kund. Hedlunda tillverkar
olika trämöbler som hyllor, sängar, bord,
byråer och TV-bänkar. Varje dag lämnar
ca 11 tågvagnar och lastbilar fabriken
för vidare transport till möbeljättens
butiker över hela världen.
För att klara den större produktionen
investerade företaget 2011 i en ny,
modern fabrik och ökade snabbt
antalet anställda.
- Från april 2011 till september samma
år växte vi med 60 personer till 180
anställda. Framöver ska vi växa långsammare, i september 2013 beräknar vi
att vara 260 personer, berättar Mona.
De senaste årens nyrekryteringar har
ökat andelen utlandsfödda.
- Vi har haft ganska lätt att få in utrikesfödda på företaget. De har ofta en
positiv drivkraft och en vilja att komma
in i arbetet och samhället. De visar också
mycket glädje och bra kamratskap. Alla
kan inte svenska när de börjar, men
eftersom manualer och instruktioner är
på engelska fungerar det bra ändå.
Satsningen på fler kvinnor är en långsiktig strategi för företaget. Målet är
att medarbetarna ska bestå av minst
25 % kvinnor och finnas inom alla
arbetsgrupper. Några som anställts
de senaste åren är Sara Danielsson,
Annika Backlund och Mariah Kanon.
Sara Danielsson är maskinoperatör,
och enda kvinnan, i borrgruppen.
- Att jag är ensam tjej tänker jag inte
på, jag är en i gänget helt enkelt.
Annika Backlund är lagbas i packningen. Hon ser till att packlaget är
nog många och att allt material finns
så att jobbet flyter. Kartongerna kommer
på löpande band, och ska packas med
möbeldelar, sexkantnycklar och
monteringsanvisningar.
- Jag trivs jättebra, ingen dag är den
andra lik.
Mariah Kanon arbetar i slutkontrollen.
Var fjärde timme gör hon ett stickprov,
öppnar upp en kartong och monterar
ihop möbeln för att se att allting stämmer.
- Man behöver inte vara särskilt stark
för att arbeta här - se bara på mig,
skrattar hon.
De tre rekommenderar träindustrin
varmt. Men de förstår att det kan vara
ett stort kliv för de kvinnor som inte vet
så mycket om branschen. Att jobba inom
industrin betyder inte längre stora karlar
och muskler. Däremot är det viktigt att
man fungerar i grupp och tycker om
lagarbete. Och det är bra om man kan
ta för sig och inte är rädd för att fråga.
Annika har 22 år inom träindustrin,
medan Mariah kommer från metallindustrin. För Sara är industribranschen helt
ny. Hon gick våren 2011 en utbildning
som arbetsförmedlingen och Lernia höll
i samarbete med Hedlunda Industri.
Den åtta veckor långa utbildningen till
maskinoperatör är planerad att genomföras igen våren 2012. Förra gången
deltog ca 30 % kvinnor. Mona Bjurén
hoppas på det omvända 2012 – att 70 %
av deltagarna är kvinnor.
För att locka fler tjejer planerar Hedlunda ett antal aktiviteter riktade mot
enbart kvinnor. Under året kommer
de att bjuda in till informationsdagar,
då deltagarna får en rundvandring i
fabriken och möta några av tjejerna
som jobbar där.
- På Hedlunda vill vi ha personer med
egen drivkraft som ser möjligheter och
lösningar. Dessutom är det bra att kunna
ställa om till nya förutsättningar eftersom vår produktion ständigt utvecklas
och verksamheten växer. Dessa egenskaper tycker jag att våra medarbetare har
idag och det är en stor framgångsfaktor
för vårt företag, avslutar Mona
Personerna i kollaget är Mariah Kanon,
Sara Danielsson och Annika Backlund.
s17
s18
OPERATÖR
Framtidens
arbetsmarknad
OPERATÖR
Västerbottens träindustri behöver rekrytera. Under de fem närmaste åren
behöver vi tillsammans cirka 1100 personer med olika inriktningar. Självklart
behöver vi specialister inom själva produktionen, men även andra typer av
kompetenser som kan hjälpa oss att utvecklas. Här kan du läsa om några
av de mest eftersökta kompetenserna.
Text: Malin Pers // Illustration: Evelina Nilsson
Operatör
Maskinoperatörer och maskinsnickare, CNC-operatörer som
programmerar datorstyrda maskiner för att bearbeta träet samt
ytbehandlare som målar och lackar produkterna – vi behöver
dem alla inom träindustrin.
Förutom maskinkunskap, är det en stor fördel om du är datorvan och gärna kan lite programmering. Och självklart ska du
gärna ha en känsla för trä och dess egenskaper, för att kunna
få ut mesta möjliga ur varje träbit och kvalitetssäkra produkten.
s19
PRODUKTUTVECKLARE
SÄLJARE
T HINGENJÖR E R
E EN GINE
T HINGENJÖR E R
E EN GINE
SÄLJARE
THE
BUYER
INKÖPARE
THE
BUYER
INKÖPARE
SÄLJARE
PRODUKTUTVECKLARE
Ingenjör
På stora företag som producerar större serier är det dessutom
viktigt med processtänk, att arbeta aktivt med processtyrning
och ständiga förbättringar för att få en så effektiv produktion
som möjligt. Robot- och styrteknik samt övervakning är en stor
del i arbetet.
På mindre specialsnickerier är baskunskaper i trä och goda
maskinkunskaper grunden för att kunna ta fram de specialritade produkterna. Även mätteknik och ritningsläsning är
viktiga kunskaper.
Som ingenjör i träindustrin kan du ha en mängd olika tjänster
och arbetsuppgifter. Du kan till exempel arbeta som arbetsledare, produktionsledare, produktionstekniker, projektledare
eller beredare.
Som produktionstekniker ser du till att produktionen fungerar
och är ofta ledare för andra i företaget. Som beredare har du
kundkontakt och anpassar produkten efter beställarens önskemål, vilket kräver kunskaper i ritning och CAD. Du tar fram det
underlag som behövs för inköp av material och för produktionen.
s20
T HINGENJÖR E R
E EN GINE
OPERATÖR
THE
BUYE
INKÖPAR
PRODUKTUTVECKLARE
JARE
THE
BUYER
INKÖPARE
R
NJÖR
GINEE
SÄLJARE
Produktutvecklare och designer
Som produktutvecklare arbetar du med att utveckla företagets
produkter. Det kan handla om att lösa uppgifter som kunden
ställer eller om helt nya idéer. Med den snabba tekniska
utvecklingen som sker är det ett spännande jobb.
Möjligheterna för vad man kan göra med trä flyttas
hela tiden fram.
och designbutiker eller privatkunder. Som säljare är det bra
om du både har tekniska kunskaper och rätt ”approach”.
Som produktutvecklare behöver du någon typ av teknisk
utbildning. Produkternas design och känsla får dessutom allt
större fokus, varför det är ett stort plus med kunskaper
i design.
Om du har kunskaper om marknaden och kunden är det ett
plus, likaså om du har exportkunskaper. Du kanske kan flera
språk och har insyn i andra kulturer?
Design är dessutom ett område som växer. De mindre
företagen har sällan möjlighet att anställa en designer på
heltid. Att kombinera design med ett annat kompetensområde
kan därför vara en smart lösning.
Säljare
Inom industrin krävs många olika typer av säljare. Kunderna
kan till exempel vara byggentreprenörer, byggvaruhandel,
grossister, hustillverkare och andra industrikunder, möbel-
Att ha grundläggande ritkunskaper och inblick i vad
produktionen kan göra är självklart en stor fördel. Dessutom
är det bra om du har koll på hur man skriver offerter och avtal.
Inköpare och planerare
Som inköpare har du ansvaret för att köpa in rätt material till
rätt pris i rätt tid till produktionen. Det handlar helt enkelt om
produktionsplanering. Teknisk och ekonomisk kunskap samt
en stor portion noggrannhet är bra att ha i bagaget.
Hos vissa företag ligger inköpsansvaret hos beredaren, som
även gör de färdiga ritningarna i dialog med kunden. Detta är
ofta fallet för de specialsnickerier som tillverkar efter kundens
beställning och inte har färdiga modeller
s21
Utbilda dig till
ett framtidsjobb
I Västerbotten finns framgångsrika
träföretag samt internationellt
ledande forskning genom SP Trätek
och LTU i Skellefteå. Är du intresserad av att jobba inom träbranschen
och funderar på att utbilda dig?
Här följer en kortfattad guide över
möjligheterna i Västerbotten.
Text: Malin
// Foto:
Peter//Lundström
Text:Pers
Malin
Pehrs
Foto: Peter
Lundström
Gymnasieutbildningar
Teknikprogrammet och Industritekniska programmet är två
gymnasieprogram som passar dig som tänker dig en framtid
inom träindustrin. I Umeå, Skellefteå och Norsjö är dessa
program dessutom Teknikcollege-certifierade. Teknikcollege
är tekniska utbildningar av hög klass som har ett nära samarbete med företagen på orten. Teknikcollege-certifierade
utbildningar granskas och kvalitetssäkras utifrån kriterier
som teknik- och industriföretag tagit fram. Som studerande
skapar du kontakter och får viktiga kunskaper genom att till
exempel praktisera, sommarjobba och göra projektarbeten åt
företag.
I Norsjö har det Industritekniska programmet en ren träteknisk inriktning. Även på Tannbergsskolan i Lycksele erbjuds
Industritekniska programmet med träteknisk inriktning samt
Teknikprogrammet, dock inte inom ramen för Teknikcollege.
Yrkesutbildningar för vuxna
I Skellefteå kan du läsa Yh-utbildningen till Produktionstekniker. Efter utbildningen kan du jobba som produktionstekniker, projektledare eller logistiker inom till exempel
träindustrin. Lernia svarar för den tvååriga utbildningen i
nära samarbete med lokala företag. En stor del av utbildningen
läggs ut på lärande vid företag.
Flera kommuner erbjuder utbildningar med träinriktning inom
Yrkesvux/Komvux, utbudet ändras utifrån marknadsläge och
efterfrågan. Tannbergsskolan i Lycksele erbjuder till exempel
Industritekniska programmet med träteknisk inriktning som
Yrkesvux och Dragonskolan i Umeå erbjuder Teknikcollegeutbildningar för vuxna. Arbetsförmedlingen anordnar dessutom då och då arbetsmarknadsutbildningar inriktade mot
träindustrin via Lernia.
Högskoleutbildningar
På LTU i Skellefteå kan du läsa vidare och forska inom träteknik. Du kan till exempel läsa den treåriga utbildningen till
högskoleingenjör med inriktning mot träteknik. Därefter kan
du arbeta med till exempel teknisk utveckling, produktion,
inköp, marknad eller försäljning.
Datortomografen, som hjälpt Skellefteå att befästa sin internationella
ställning inom stockskanningsområdet. Tomografen är också upphovet till
många forskarbesök från andra länder.
LTU ger även en masterutbildning i träteknik. Det är en tvåårig
påbyggnadsutbildning på befintlig kandidat- eller högskoleingenjörsexamen. Masterutbildningen är internationell och ges
därför på engelska. Undervisningen är projektorienterad och
studenten får aktivt delta i pågående forskningsprojekt. Du
som saknar behörighet för att läsa vidare till ingenjör, kan
välja att först gå Tekniskt basår eller komplettera med
behörighetsgivande kurser vid vuxenutbildningen
s22
VIKTORIA
KNUTSSON
NILSSON
Text: Malin Pers // Foto: Peter Lundström
H
ur ser en ung företagsledare på framtiden
för träbranschen? Och vem är hon? Möt
Viktoria Knutsson Nilsson, VD och
engagerad eldsjäl.
Glad, positiv och engagerad är ord som återkommer
när jag ber någon beskriva Viktoria Knutsson Nilsson,
VD på Knut Karlssons Snickerifabrik. Och Viktoria
utstrålar verkligen detta när vi slår oss ner med
kaffekopparna på det stora, hemtrevliga kontoret.
- Både jag och min syster Paulina är glada och
positiva personer i grunden. Det sitter väl i generna,
skrattar hon.
Däremot var det långt ifrån självklart att Viktoria
skulle ta över familjeföretaget.
- Jag brinner för dörrkarmar och kan prata hur länge
som helst om det. Men jag skulle ha kunnat arbeta med
vad som helst. Var som helst där jag får utlopp för min
kreativitet.
På gymnasiet läste hon estetisk linje och tänkte sig ett
skapande arbete. Hon har jobbat som lärarvikarie, på
kommunala musikskolan, svt och på café. Men hela
tiden fyllde hon upp till heltid med jobb i snickeriet.
Viktoria och hennes man hann få sina två barn innan
pappa Greger frågade om inte Viktoria kunde börja
hjälpa till på kontoret. Och på den vägen är det. Viktoria
har nu varit VD för Knut Karlssons Snickeri i 6 år.
Viktoria beskriver träindustrin som en bransch med en
historia som är i stark utveckling. Den har förändrats och
moderniserats och designen kommer in mer och mer.
- Det är en spännande bransch! Jag är ute och pratar
på skolorna ibland och vill få ungdomarna att förstå att
det inte längre bara handlar om en såg och hammare.
I ett träföretag krävs det idag kompetens inom nya
områden som man kanske inte tänker på. Vi behöver
innovatörer, designers, CNC-operatörer och datatekniker och något som jag saknat sista åren har varit
utbildade trä-industrimålare. Branschen har breddats
och kunskapsbehovet ökar.
För att branschen ska fortsätta att utvecklas i Västerbotten tror Viktoria på samarbete och nätverk – att företagen tillsammans visar upp vad de har att erbjuda.
- Jag tror på det arbete som IUC Trä gör. Och jag
tror på den norrländska furan. Att IKEA nu vänder
sig mot svenska leverantörer igen är ett gott tecken.
När god kvalitet och service blir viktigt för kunderna
kan vi konkurrera häruppe!
Att vara kvinna i ledande ställning i en mansdominerad bransch kan ibland vara en utmaning. Viktoria
s23
s24
Viktoria Knutsson Nilsson brinner för dörrkarmar. Som VD i
ett litet företag gör hon det mesta, från att hålla i kundkontakter
och ekonomi till att städa och hjälpa till i fabriken.
blir ofta tillfrågad att vara med i olika sammanhang och kan
komma på sig själv att tänka ”Vill de ha med mig för att jag kan
eller för att jag är kvinna?” Men sådana tankar försöker hon
snabbt kasta av sig.
det företagets försäljning av innerdörrkarmar.
- Det känns självklart jättejobbigt att tvingas säga upp folk.
Särskilt i ett mindre samhälle där alla känner alla. Man känner
ett socialt ansvar i en liten bygd, att hålla arbeten. Samtidigt
upplever jag att alla förstår att vi gör vad vi kan.
Även om hon på några få
personer kan märka att de
Företaget har fått krympa
hellre skulle ha pratat med
ner sin kostym, men även det
en man, är det ytterst sällan
har gett nyttiga erfarenheter
hon möter motstånd. Men
om än de varit tunga, betohon berättar om en händelse
nar Viktoria. Hon tror att
då två manliga kunder bomträföretag i framtiden kombarderade henne med frågor
mer att vara antingen små
om utsläpp, virkeskontroll
eller stora företag, medan
Viktoria Knutsson Nilsson // VD Knut Karlssons Snickeri
med mera för att försöka
utrymmet för de mellanstora
sätta dit henne.
kommer att minska. Det lilla
- Om jag varit en kille hade
företaget kan ta specialbede inte manglat mig, det är jag säker på. Men jag kunde ju svara
ställningar i liten volym och snabba småjobb, medan det stora
på allt och var glad efteråt. Så rycker hon på axlarna och ler stort.
företaget kan ta de stora leveranserna med standardiserade
- Och jag kan ju ibland spela på min kvinnliga list, så det
volymprodukter. Att befinna sig mitt emellan kan bli tuffare.
är inte bara en nackdel.
Vid sidan av VD-jobbet är Viktoria engagerad i flera nätverk.
Som VD i ett litet företag får Viktoria göra allt. Hålla i kontakter
Hon har varit med sedan starten för tre år sedan i Tillväxtveroch ekonomi, fixa kaffet, städa och hjälpa till ute i fabriken.
kets projekt ”Ambassadörer för kvinnors företagande”, och är
– Jag får insyn i allt. Men eftersom vi har tuffa tider nu
nu en av sju EU-ambassadörer i projektet. Dessutom sitter hon i
fokuserar jag mest på att sälja och blir tyvärr lite avskärmad
Länsstyrelsens insynsråd och i IUC Träs styrelse. Nyligen bildafrån produktionen, berättar hon.
des också ett nätverk i Umeå med kvinnor i ledande positioner,
”Qvinnet”, där Viktoria deltar. Och så har hon familjen förstås.
Att Viktoria är glad och positiv och älskar utmaningar är viktiga
- Då vi bor på landet och har två idrottande tonåringar känns
egenskaper i dessa tider med stor oro på marknaden. När byggdet ibland som vi egentligen bor i bilen! skrattar Viktoria
industrin avstannar och bolånekraven samtidigt höjs påverkar
” Jag tror på det arbete som IUC
Trä gör. Och jag tror på den
norrländska furan.”
s25
Från
Arkhangelsk
till
Skellefteå
Trätekniken vid Luleå tekniska
universitet i Skellefteå lockar
långväga studenter och forskare.
Bland annat Victoria Krasnoshlyk
från Ryssland. Hon rekryterades till
forskningen i träproduktutveckling
direkt efter utbildningen i Skellefteå
och trivs väldigt bra.
Text: Malin Pers // Foto: Peter Lundström
L
uleå tekniska universitets träforskning i Skellefteå
växer och är en av de världsledande aktörerna inom
träteknisk forskning. En anledning till detta är datortomografen, som hjälpt Skellefteå att befästa sin internationella ställning inom stockskanning-, fukt- och trä-torkningsområdet. Tomografen är också upphovet till många forskarbesök från andra länder.
I Skellefteå forskar man inom fem olika ämnen, varav ett är
Träproduktutveckling, där teknikern Victoria Krasnoshlyk
är en av sju forskare. Träproduktutvecklingen är inriktad på
att ta fram nya träprodukter utifrån marknadens krav, träets
egenskaper och tillverkningsprocesser. De arbetar mycket
med 3D-modellering, simulering och datorgrafik.
Victoria deltar nu i projektet CTPro, där forskare från flera
länder arbetar med att utveckla en industriell tomograf.
- Vi ska utveckla tomografen så att den kan användas
industriellt av sågverken. Skannern behöver bli snabbare och
systemet anpassas utifrån sågverkens behov, berättar Victoria.
Projekten inom Skellefteås träforskning bygger oftast på
förfrågningar från träindustrin, och de arbetar nära företagen.
Det finns många spännande forskningsprojekt på gång och
det finns mycket som ännu är outforskat när det gäller träforskning berättar Victoria.
- Det vore verkligen bra om fler studerade träteknik. Vi
behöver bli fler utbildade inom området och fler forskare,
säger hon.
Victoria är 25 år och kom till Skellefteå från Arkhangelsk
2009 för att studera träteknik (masterutbildningen). Klassen
bestod av ett tiotal personer från olika delar av världen, som
Spanien, Afrika och Ryssland.
- Jag trivdes väldigt bra med att studera här. I Ryssland var
vi hundratals studenter och det var svårt att få kontakt med
lärarna. I Skellefteå är lärarna tillgängliga och glada att få
hjälpa till. Studierna är dessutom praktiskt inriktade, vi
arbetade i projekt med att lösa faktiska problem, berättar hon.
Handledare till hennes slutarbete var professor Olle Hagman,
chefen för Träproduktutveckling. Han frågade om hon ville
börja forska för honom – och det ville hon
s26
SSC KLINGAN
VÄXER
SÅ DET
KNAKAR I
FOGARNA
Text: Malin Pers // Foto: Peter Lundström
S
SC Klingan i Skellefteå har gjort en
häftig resa sedan början av 2000-talet.
Omsättningen och antalet anställda har
vuxit rejält tack vare visionära ledare och satsning på ny teknik.
Staffan Hällgren och Fredrik Nystedt är de två
engagerade delägarna på SSC Klingan. De verkar tillsammans vara en perfekt kombination
för företaget. Som Fredrik uttrycker det:
- Staffan är visionären som har förmågan att
ta de där viktiga stegen som många är rädda
för. På senare år handlar mycket om teknikutveckling och jag har kunskapen att realisera
de tekniska delarna på ett enkelt sätt.
Staffan bjuder på kaffe och bullar på kontoret
samtidigt som de berättar om den resa som
företaget gjort. Den sällskapliga golden
retrievern Valle försöker också få del av uppmärksamheten men tröttnar snart och vänder
tillbaka till sin ligghörna.
Klingan tillverkar glaspartier, innerdörrar och
entrépartier, varav den största produktgruppen
är glaspartier. De beställs till bland annat
offentliga kontor, sjukhus, äldreboenden och
skolor. Allt specialtillverkas direkt till kunden,
det finns inga färdiga modeller i lagret.
- Man kan säga att det handlar om prototyptillverkning hela tiden, säger Staffan.
s27
Ritningar till prestige-projektet för
MOOD Stockholm, där de gör butiksfronterna mot gågatan.
s28
Denna typ av produktion ställer höga
krav på beredning och tillverkning – allt
måste bli rätt från början. Det kostar
alldeles för mycket i tid och pengar om
de skulle behöva göra om saker.
Därför har den nya tekniken inneburit
stora förbättringar, både genom att säkra
upp kvaliteten och vinna tid.
- Där är Staffan väldigt bra, han vågar
driva på och ta beslut. Det handlar ändå
om mycket pengar när man ska investera
i ny teknik, säger Fredrik.
- Men det är enkelt att köpa en ny
maskin – det viktiga är att ha folk som
kan använda den, inflikar Staffan.
Företaget har två CNC-maskiner, dessa
har Fredrik valt att parameterstyra. Ett
enda program kan göra 1000-tals olika
dörrar.
- All programmering sker ute vid
maskinerna. Det har vi valt för att vi
vill ha kvar kompetensen ute på golvet.
Vi har hög kompetens på våra maskinoperatörer, berättar han.
Inne på kontoret jobbar de sedan mitten
av 2000-talet nästan uteslutande med
3D CAD-programmet Solid Works. Med
hjälp av det kan de på ett enkelt sätt få
fram offertritningar. Beredningen går
mycket snabbare och kvaliteten på till-
verkningsritningarna är betydligt bättre
än tidigare, vilket minskar risken för
missförstånd.
En av beredarna är Maria Larsson och
hon är mycket nöjd med 3D-programmet
som gör hennes jobb mycket smidigare.
Som beredare tar Maria vid efter att
säljkontoret har gjort upp affären med
kunden. Hon gör konstruktionen och
ritningarna som ska godkännas av
kunden. Därefter gör hon kapnotor till
operatörerna och beställer det material
som behövs till projektet.
- Varje dag ser olika ut och jag lär mig
så mycket eftersom det är nya jobb varje
gång. Att få vara med på hela resan,
från konstruktionen på ritbordet till att
få se det färdiga resultatet, är otroligt
tillfredsställande, berättar hon.
Dessutom tycker hon att trä är ett
fantastiskt material – både att arbeta
med och att omge sig med i hemmet.
- Produkter i trä kommer alltid att
efterfrågas. Känslan av en trädörr är helt
annorlunda mot till exempel en ståldörr.
Men nu är det dags att backa bandet och
ta lite siffror. Hur såg företaget ut innan
den nya tekniken kom in i bilden? När
Staffan Hällgren 2002 blev delägare och
vd för SSC Klingan höll företaget till i
nerslitna lokaler i Kåge. Omsättningen
låg på 6,5 miljoner kronor – idag ligger
den på ungefär 30 miljoner.
- Och visionen är att vi år 2015
omsätter 50 miljoner. Det tycker jag
känns ganska realistiskt, säger Staffan.
Både Staffan och Fredrik började på
golvet, Staffan som montör och Fredrik
som snickare. Idag är Staffan VD för
företaget och Fredrik är produktchef,
efter att han först satsade några år på att
vidareutbilda sig. Som nybakad dataingenjör från LTU Skellefteå kom han
tillbaka till företaget som beredare, men
blev senare delägare och chef.
Klingan flyttade in i sina nya lokaler på
Hedensbyn årsskiftet 2003/2004. Då var
de åtta personer. Ett år senare gick
Fredrik in som delägare i företaget, vilket
gav Staffan en partner i utvecklingsarbetet. Idag har företaget 20- talet anställda och har precis byggt om lokalerna
för att ha möjlighet att växa ännu mer.
De båda delägarna hoppas att fler
kvinnor ska hitta till branschen. Stämningen blir helt enkelt mycket trevligare
med en blandad arbetsplats menar de.
Maria Larsson är en av de två kvinnor
som idag arbetar på SSC Klingan. Hon
upplever att alla på företaget är med i
s29
Klingan tillverkar glaspartier, innerdörrar och entrépartier, varav den
största produktgruppen är glaspartier.
samma gäng, oavsett om man jobbar på
golvet eller på kontoret.
- Jag tycker verkligen det är trevligt
att jobba här, stämningen är jättebra.
Staffan och Fredrik är måna om oss i
personalen och det känns lätt att arbeta
för dem. De är väldigt driftiga och inte
rädda för förnyelse, säger Maria.
Fredrik och Staffan berättar entusiastiskt om ett aktuellt prestigeprojekt,
MOOD Stockholm, där de gör butiksfronterna mot gågatan. Alla fasader går
i engelsk eller fransk stil, där ingen är
likadan som någon annan.
MOOD Stockholm är inte en vanlig
galleria utan en stadsdel under tak.
De vanliga butikskedjorna får inte
vara med, däremot satsar man hårt
på restauranger och trädgårdar.
- Vi följer arkitektritningarna till
95 %, men har gjort små förändringar
för att det ska hålla och kunna produceras på ett smidigt sätt. Där har våra
3D-ritningar i färg varit ovärderliga för
att kunden tydligt ska kunna se hur vi
har tänkt, säger Fredrik.
Företaget har en stor konkurrensfördel i och med att de kan överlappa
arkitektens arbete. Om kundernas
önskemål är tydliga kan de projektera
utan inblandning av en arkitekt.
Klingan arbetar huvudsakligen med
massivt trä av många olika sorters träslag. Till MOOD Stockholm använder
de exempelvis ask.
Ett annat träslag de ofta arbetar med är
ek. Men de tackar i princip alltid nej till
förfrågningar om exotiska träslag.
- Vi ser ingen anledning till att
använda exotiska träslag. Det finns ju
substitut att arbeta med, man kan till
exempel betsa andra träslag så det blir
väldigt likt. Dessutom är det dyrt, säger
Fredrik.
Klingan tillhör SSC Group sedan långt
tillbaka. Det innebär att SSC sköter
all försäljning.
- Ska man hårdra det har vi bara
en kund – SSCs säljkontor. SSC är ett
välkänt varumärke som står för kvalitet
och våra produkter säljs till alla byggföretag, stora som små.
De senaste åren har Klingan dock
blivit mer engagerad i säljprocessen,
där deras tydliga 3D-ritningar är ett
stort stöd. Särskilt i tuffare tider får
de ägna mer tid åt att få jobben.
- Men vi har alltid fullt upp. Jobben
finns där – det handlar bara om att hitta
dem och att erbjuda rätt pris, påpekar
Staffan.
Staffan pekar dessutom på en ytterligare
framgångsfaktor för företaget.
- Det är lite unikt att ett så litet företag
som vårt har ett eget affärssystem. Det
gör att vi har järnkoll på verksamheten.
Så fort vi har levererat ett jobb kan vi
ta fram efterkalkylen och se om vi höll
tids- och budgetplanen. Varje projekt är
ju från början en kvalificerad gissning
och det gäller att bli så bra som möjligt
på att gissa.
Hur ser de då på framtiden för träbranschen i norra Sverige? De tror att det kan
skilja en del mellan företagen, beroende
på vilka produkter de tillverkar och var
de är lokaliserade.
- Vi som ligger centralt och vid kusten
kommer att hitta den kompetens vi
behöver, men det kan bli tuffare förföretagen i inlandet. Jag tror att branschen
i stort behöver jobba med statushöjande
åtgärder för att lösa framtidens kompetensbehov. Vi måste våga berätta att vi
är bra på det vi gör, något vi kan ha lite
svårt för häruppe. Jante spökar fortfarande, säger Staffan.
Fredrik tillägger att det är viktigt att
marknadsföra sig gentemot ungdomarna. Här kan den tekniska utvecklingen
hjälpa till att öka intresset, menar han
s30
YRKE:
HUSDESIGNER
Text: Malin Pers // Foto: Peter Lundström
E
lin Andersson är 27 år och
arbetar som husdesigner och
projektör på Jörnträhus. Hennes
historia om hur hon hamnade här är av
ett lite ovanligare slag.
Elin arbetade som fritidsledare hemma
i Norsjö och tyckte om att rita hus- och
planritningar på sin lediga tid. När
hennes pappa behövde nya lokaler till
sitt åkeriföretag tyckte han att hon
kunde rita upp hur det skulle se ut.
- Jag är inte så bra på att rita för
hand, så jag sökte på nätet efter ett bra
ritprogram. Så hittade jag ArchiCad som
jag tyckte såg bra ut och laddade ner en
provversion, berättar Elin.
Elin blev nöjd med det avancerade
3D-programmet och efter några veckor
ringde en säljare från Stockholm.
Skulle hon inte vilja köpa en licens för
att få tillgång till alla funktioner?
- Det kostade runt 50.000 kronor så
det var naturligtvis inte intressant,
skrattar hon.
En kort tid därefter ringde ännu en
säljare, denna gång från Piteå, som
även ger utbildningar i ritprogrammet
på LTU.
- Han tyckte det var kul att en tjej
från inlandet hade hittat och börjat
använda ArchiCad. Han frågade om jag
ville komma upp och provrita hos honom.
Han berättade att han hade en kund i Jörn
som just investerat i det programmet.
Och kunden - det var Jörnträhus. Elin
fick tjänstledigt från sitt jobb som
fritidsledare och började på arbetspraktik hos dem 2008. Efter nio
månader fick hon en heltidstjänst.
- Och det roliga är att jag fortfarande
lär mig nya saker i ArchiCad, det är så
komplext.
Elin ritar om huset efter kundens
specifika önskemål.
- Det händer i princip aldrig att en
kund vill ha någon av våra färdiga
husmodeller – de har alltid speciella
önskemål. Ritningarna brukar skickas
några vändor fram och tillbaka innan
kunden är helt nöjd, berättar hon.
Det händer att Elin behöver hjälpa
kunden med bygglovet och att hon
måste grotta ner sig i snåriga regler.
- Byggnadsloven är vårt största
problem, de drar ofta ut på tiden.
Vi kan få vänta mellan tre dagar och
19 månader på att kunden får bygglov
till sitt hus. Det är svårt att planera
verksamheten efter det, suckar hon.
Vad är det roligaste med ditt arbete?
- Att få hjälpa kunder och familjer att
förverkliga sin dröm. Ett hus är ju bland
det dyraste man köper. Jag tycker också
mycket om att få vara kreativ och skapa
nya modeller när det finns tid till det. Och
när vi får åka och titta på husen i verkligheten – det är verkligen en höjdare!
Vilka egenskaper och kunskaper är bra
att ha när man jobbar som husdesigner?
- Man bör vara nytänkande och ha öga
för design. Ritningsprogrammet är så
komplext, så man bör ha en god känsla
för teknik och datorer. Dessutom behöver man kunna grundläggande byggnads-teknik - huset ska ju hålla också.
Jörnträhus är ett relativt litet företag
med 20 anställda, varav 10 på kontoret
och 10 i produktionen. Företaget har
tillverkat hus sedan 1964.
- Från början byggdes mest mindre,
timrade fritidshus, men husen har vuxit
med tiden. Idag tillverkar vi mestadels
större hus med högre specifikationer
som fungerar både som permanentboende och fritidshus, berättar Elin.
Huvudprodukten är fortfarande hus med
timrad stomme. Undantaget är den
”nygamla” produkten Jörnvillan, som de
tagit upp tillverkningen av igen och som
Elin vid ett av de många Jörnträhus hon varit
med att ta fram.
s31
zzz
s32
s33
består av färdiga block med stående eller
liggande träpanel.
De mest populära husen idag är ur Trendserien, trendiga timmerhus i funkisstil
som Elin varit med och skapat.
- Det första huset byggdes i Åmål och
de hade en egen byggblogg som gjorde
huset känt. En dag ringde det från
England – de ville ha med oss på den
stora mässan ”Ideal home show” i London.
Vi åkte till London med två byggarlag och
byggde upp en kopia av huset på tre dygn,
berättar Elin.
Köerna för att få komma in i visningshuset var timslånga och under de 17
dagar som mässan pågick passerade fler
personer än vad som bor i hela Skellefteå
kommun. Elin kände att det gav en riktig
kick att få vara med om ett så stort
projekt och ser gärna mer av det.
Det märks på Elin att hon stortrivs med
det jobb som hon mer eller mindre
ramlade över av en slump.
- Det utvecklar en så otroligt mycket att
få vara med på hela resan, från att jag
sitter vid ritbordet till att få se den färdiga
produkten. Det är så roligt att få skapa
något fint och hållbart av riktigt kvalitetsmaterial, som vår senvuxna fura är.
YRKE:
SÄLJARE
F
redrik Söderlund är den första
civilingenjören på Sävar snickeri.
Att få in den kompetensen i
företaget visade sig vara ett lyckokast.
Med sin bakgrund ser han annorlunda
på många saker och bidrar med nytänk.
Sedan 2007 har Fredrik Söderlund, 33,
arbetat på Sävar snickeri, först som
beredare och numer som säljare.
- Sävar snickeri är ett medelstort
företag där jag kan ha överblick över
det mesta. Jag känner att jag kan påverka,
bidra med nya tankar och ta tag i saker
jag är intresserad av och är bra på.
Fredrik är tredje generationen på
familjeföretaget, men det var inte alls
självklart att han skulle jobba här. Under
uppväxten blev det visserligen en del
sommarjobb på snickeriet, men Fredrik
ville vidare. Han läste på Chalmers och
blev civilingenjör i maskinteknik 2004.
Under utbildningen tänkte han sig att
han skulle få jobb på Volvo och rita
bilkomponenter. Istället blev det WSP
Arkitektur i Umeå, som med Fredrik
ville förstärka sin tekniska kompetens.
Efter några år fick Fredrik frågan om han
inte kunde tänka sig att börja på Sävar
snickeri, som då behövde en ny beredare.
Efter lite betänketid svarade han ja.
- Jag sa till mig själv att jag skulle ge
jobbet fem år. Men jag tycker det blir
roligare och roligare ju längre jag jobbar
här. Jag känner att jag kan bidra med
mycket genom den utbildning och
erfarenhet jag har.
Att säga att Fredrik bara arbetar som
säljare är en rejäl underdrift. Huvuduppdraget är naturligtvis att sälja och
ta fram bra kalkyler. Men Fredrik kan
även rycka in när det blir problem med
datorerna, arbeta med den nya grafiska
profilen eller sitta och lära sig det nya
3D-ritprogrammet för att sedan kunna
utbilda andra.
- Det känns roligt med blandningen av
arbetsuppgifter, ingen dag är den andra
lik. Det känns också otroligt spännande
att jag har möjlighet att vara med och
utveckla företaget.
Sävar snickeri tillverkar inredning till
exempelvis laboratorier, hotell, sjukhus,
skolor och kontor. Deras största produktgrupp är labbinredningar, vilket de är
nästan ensamma om i landet.
- Det beror säkert på att dragskåp är
tekniskt krävande produkter. Det ställs
hårda krav på ventilation, styrutrustning
med mera. Sävar snickeri är ett av fyra
företag i landet som säljer laboratorieinredningar, och ett av två som har egen
tillverkning, berättar Fredrik.
Medan laboratorieinredningen utgår från
standardmodeller är inredningen till
hotell, skolor och kontorsarbetsplatser alltid specialbeställd.
- Varje projekt är unikt och kräver
mycket beräkningar. Om man bara ska
ha 2-3 möbler kan man vända sig till ett
mindre snickeri, men vi blir prisvärda om
det handlar om lite större volymer.
Som säljare på ett specialsnickeri är
det viktigt att vara noggrann med
kalkylerna, så de blir så korrekta som
möjligt. Att Fredrik började som
beredare, med uppritning, konstruktion
och materialinköp till projekten,är något
han har nytta av nu.
- Jag behöver ha koll på allt:
materialet, tillverkningen, priser hos
eventuella underleverantörer osv. Vi vill
ju erbjuda ett konkurrenskraftigt pris till
kunden, samtidigt som det är viktigt för
vår del att tidsberäkningarna på jobbet
stämmer.
Fredrik har många idéer på förbättringar
av företaget. Förutom att landsätta det nya
ritningsprogrammet i 3D vill han också
utveckla kalkylerna i säljarbetet. Idéerna
finns där - och kunskapen också.
- Snickeriindustrin gör samma resa nu
som metallindustrin gjorde för ett antal år
sedan. Vi har börjat arbeta med datorstyrda CNC-maskiner och 3D-ritprogram.
Den digitala teknikutvecklingen är roliga
utmaningar både för företaget och för mig,
avslutar Fredrik
s34
Trä ur en
arkitekts synvinkel
Text: Malin Pers
1. Arkitekthögskolan i Umeå
- Det är glädjande att se hur intresset ökar för byggande i trä,
säger Ove Nilsson, arkitekt och chef för Consultec Arkitekter.
Företaget har en tydlig träprofil med inriktning mot modernt
träbyggande.
Som tidigare delägare i Nilsson & Sahlin arkitekter i Skellefteå
har Ove Nilsson varit inblandad i många byggprojekt med
modern träteknik som gemensam nämnare.
- När man tänker Skellefteå tänker man ju trä, med all den
kunskap och erfarenhet som finns här. Det är också en del av
förklaringen till varför vårt arkitektkontor tidigt började arbeta
med trä. Vi har sedan många år ett gott samarbete med SP
Trätek, LTU:s forskare och träutbildning samt de träindustriföretag som finns här.
Ett exempel är det koncepthus i värmebehandlat trä som
Nilsson & Sahlin skapade i samarbete med LTU. Den flyttbara
utställningsbyggnaden nominerades 2010 till Övre Norrlands
arkitekturpris. Arkitektkontoret utformade också Campus
Skellefteås nya studenthus, det första hus i Europa som byggts
i japansk Big Frame-teknik.
Limträstommarna till studenthuset levererades av Martinsons i
Bygdsiljum, som ofta anlitas såväl i Sverige som utomlands när
nya, stora byggnadsverk i trä ska utföras. Under åren har ett
flertal av företagets objekt fått fina priser och utmärkelser.
För att ytterligare öka sina kunskaper i trä gick Ove Nilsson
nyligen en utbildning i ”timber structures” i Schweiz.
- Det är viktigt att vi arkitekter lär oss träets egenskaper. Det
är ett gammalt material som nu används industriellt. Vi behöver
öka våra kunskaper om materialet, dess förutsättningar och
olika tekniker. På så vis kan vi vara med i utvecklingen och
hitta nya användningsområden.
Han hoppas och tror att trä ska få högre status i arkitektkretsar.
- Trä har stor bearbetningsbarhet, man kan göra väldigt mycket
av trä. Men det är viktigt att vara noggrann när man arbetar med
materialet för att det ska resultera i högkvalitativa produkter.
Arkitekthögskolan i Umeå är ett nybyggt exempel på detta med
sin obehandlade träfasad i lärkträ som är ett mästerverk i noggrann passform.
Och under de senaste åren har Ove Nilsson upplevt en ökande
efterfrågan på träfasader.
- Om man bara löser underhållsfrågan, så är trä ett konkurrenskraftigt kvalitetsmaterial även för fasader på större byggnader.
Och samma trend återfinns i hela Europa. Se bara på den nybyggda OS-arenan för cykeltävlingarna i London 2012 - det är en
jätteanläggning med träfasad. Nu gäller det bara att vi i Sverige är
med på tåget. Här har vi bra träråvara och gedigen träkunskap
1
2
3
4
5
6
Den nya arkitekthögskolan i Umeå
är nominerad till Träpriset 2012.
Träfasaden består av obehandlat
lärkträ och interiört ramar björkribbor in de oregelbundet placerade
fönstren. Arkitekthögskolan uppfördes 2010 och ansvariga arkitekter
var Henning Larsen Architects samt
White arkitekter AB.
Fotograf: Åke E:son Lindman
2. Velodromen i London
Den nybyggda OS-arenan för cykeltävlingarna i London 2012
är en jätteanläggning med träfasad. Såväl material, design
som konstruktion har valts utifrån ett hållbarhets-perspektiv.
Velodromen är ritad av Hopkins Architects.
Fotograf: Anthony Charlton
Copyright Notice - © ODA 2008
3. House of Sweden i Washington
House of Sweden som hyser svenska ambassaden i Washington
är ett bra exempel på modern skandinavisk arkitektur. SSC
Klingan i Skellefteå har levererat innerdörrar och glaspartier.
Arkitekter var Gert Wingårdh och Tomas Hansen.
Fotograf: Åke E:son Lindman
4-5. Koncepthuset i Skellefteå
Koncepthuset är en flyttbar utställningsbyggnad som visar hur
värmebehandlat trä kan se ut. Arkitekterna Nilsson & Sahlin
har i samarbete med LTU skapat huset, som 2010 nominerades
till Övre Norrlands arkitekturpris.
Fotograf: Patrick Degerman
6. Snedstagsbron i Uddevalla
Snedstagsbron med tillhörande brygga och däck i Uddevalla
kommun vann ”Vackra vägars pris 2009”. Martinsons Träbroar
byggde konstruktionen som är ett samspel mellan trä och stål
och där själva snedstagsbron är upphängd med två tripoder
som förankrats i bergssidan. Bron förbinder de attraktiva
badplatserna som finns i området.
Fotograf: Martinsons Träbroar
s35
Bäst i Sverige!
Kanske inte ännu. Men nu har vi skapat
förutsättningar för att kunna bli det.
IUC Trä är ett utvecklingsbolag med fokus
Vi arbetar med att sprida information och
på träindustrin. Våra ägare är Västerbottens
kunskap om Västerbottens träindustri
träföretag. Vår uppgift är att initiera projekt
genom att arrangera aktiviteter och utbild-
och aktiviteter som utvecklar träindustrin i
ningar. I vårt uppdrag ligger också att stödja
länet. Vår affärsidé är att vara en innovativ
branschen i marknads-, finansierings- och
partner för samverkan och utveckling och
affärsfrågor samt att stimulera samverkan
därigenom skapa fördelar för Västerbottens
mellan företagen.
träindustri.
Kontakta oss gärna om du vill veta mer om oss
och arbetet inom Västerbottens träindustri.
IUC Trä i Västerbotten AB
Magasinsgatan 7 • 903 27 Umeå
Telefon +46 (0)90-14 36 00 • Mobil +46 (0)70-343 2001
E-post: hans.lofgren@iuctra.se
www.iuctra.se