och investeringsfrämjande i Latinamerika

Dags för Latinamerika
En rapport om handels- och investeringsfrämjande i Latinamerika
av Ambassadör Arne Rodin
Havanna
MEXIKO
KUBA
Mexico
GUATEMALA
BELIZE
Guatemala
DOMINIKANSKA
REPUBLIKEN
JAMAICA
HAITI
HONDURAS
NICARAGUA
EL SALVADOR
COSTA RICA
VENEZUELA
GUYANA
PANAMA
FRANSKA
GUYANA
Bogotá
Bogot
SURINAM
COLOMBIA
ECUADOR
PERU
BRASILIEN
Lima •
La Paz
Brasilia
BOLIVIA
PARAGUAY
Rio de Janeiro
•
•
São Paulo
CHILE
ARGENTINA
Santiago de Chile
URUGUAY
Buenos Aires
Promemoria
2011-05-11
Utrikesdepartementet
Dags för Latinamerika!
En rapport om handels- och
investeringsfrämjande i Latinamerika.
Ambassadör Arne Rodin
2
Till Handelsminister Ewa Björling, Utrikesdepartementet
Genom departementsbeslut 2010-10-11 uppdrogs åt undertecknad att
undersöka förutsättningarna för ett förstärkt handels- och
investeringsfrämjande i Latinamerika (d v s Sydamerika, Centralamerika
och Karibien). I uppdraget ingick att utarbeta en handlingsplan för
främjandet i Latinamerika, i nära samråd med UD:s Amerikaenhet
(UD/AME), med de svenska ambassaderna i regionen och med relevanta
svenska aktörer, privata och offentliga.
Förutom ett stort antal kontakter, samtal och intervjuer med
marknadens aktörer, företag, affärsbanker, institutioner, riksdagen etc,
har två samrådsmöten med de svenska ambassaderna i regionen ägt rum,
dels vid ett subregionalt möte i Lima i början av december förra året och
dels i samband med en rundresa i regionen i februari-mars innevarande
år. Vid det senare besöket fördes också samtal med svenska
dotterbolagschefer, handelssekreterare, handelskammare,
regeringsföreträdare m fl.
Samråd med UD/AME har skett löpande under utredningens gång.
Ansvaret för rekommendationerna i rapporten är dock mitt eget.
En viktig utgångspunkt/begränsning av uppdraget var att den begärda
handlingsplanen skulle utgå från befintliga resurser. Detta har, även om
det givetvis är en begränsande faktor, så långt möjligt respekterats i
utredningen. Dock har, sedan uppdraget beslutades, förutsättningarna
för näringslivsfrämjandet i den latinamerikanska regionen de facto
kommit att påverkas genom det senaste beslutet om
ambassadnedläggningar, vilket kom att inbegripa ambassaden i Buenos
Aires. Aktuella resursbegränsningars inverkan på genomförbarheten av
vissa i sig önskvärda insatser har bl a av det skälet inte kunnat förbigås i
utredningen.
Genom att utredningen tidsmässigt sammanfallit med UD:s
Amerikaenhets bredare initiativ från hösten 2010 att formulera en
modern relation till Latinamerika, liksom med den aktuella
verksamhetsplaneringen i UD för perioden 2011-2014, har en viss
överlappning med dessa aktiviteter inte kunnat undvikas.
Vissa, även utifrån denna utrednings målsättningar, önskvärda insatser
har redan initierats inom ramen för UD/AME:s Latinamerikainitiativ,
vilket förtjänar att uppmärksammas och välkomnas.
3
Det gäller inte minst viktiga informationsinsatser, som ett välbesökt
Latinamerikaseminarium i Stockholm i november 2010 med deltagande
av handelsministern, och inrättandet av en brett sammansatt
referensgrupp för Latinamerika, vilken inledde sin verksamhet i januari
2011. Denna grupp har förutsättningar att utvecklas till ett viktigt forum
för informationsutbyte och som inspirationskälla, inte minst när det
gäller främjandeaktiviteter i Latinamerika.
Initiativ till flera besöksresor har också tagits under denna tidsperiod,
liksom ”road shows” i Sverige av några av ambassaderna i regionen, m m.
Det finns även många direkta beröringspunkter mellan detta uppdrag
och den nyligen framlagda utrikesförvaltningsutredningen (UfU),
”Utrikesförvaltning i världsklass” (SOU 2011:21). Det gäller alltifrån
bredare frågor om svensk diplomatisk närvaro i den hårdnande globala
konkurrensen, till mer praktiska aspekter på främjandet, som samverkan
på fältet mellan utrikesförvaltningen och Exportrådet och andra
främjandeaktörer.
Givet karaktären av mitt eget uppdrag, har jag dock valt att söka göra en
så komprimerad och konkret framställning som möjligt av aktuella och
potentiella möjligheter till handels- och investeringsfrämjande i den
latinamerikanska regionen och till stor del grundat detta på erfarenheter
från fältet. Jag har till den ändan också sökt hålla de mer allmänna
resonemangen i rapporten kortfattade. Referenser har dock gjorts i
texten till vissa särskilt relevanta avsnitt i UfU.
De länderspecifika avsnitten i Kap. 3 och 4 bygger till stor del på
underlag från ambassader och Exportrådskontor i berörda länder. De
syftar till att ge så operativ information som möjligt med fokus på
svenska affärsmöjligheter och gör inte anspråk på att vara heltäckande
landanalyser.
Det är min förhoppning att rekommendationerna i närslutna rapport
skall kunna bidra till ett ökat svenskt engagemang i Latinamerika.
Stockholm, 2011-05-05
Arne Rodin
4
Innehållsförteckning
Sammanfattning av slutsatser och av handlingsplan
6-11
Kap 1. Att stärka handels- och investeringsfrämjandet i
Latinamerika. De allmänna förutsättningarna.
1.1 Utvecklingen i Latinamerika
12-13
1.1.1 Den ekonomiska utvecklingen
13-14
1.1.2 Hög investeringstakt
14-15
1.1.3 Utmaningarna
15-16
1.2 Sverige och Latinamerika
16-18
1.2.1 Sveriges export ökar
18-19
1.2.2 Sveriges komparativa fördelar
19-22
1.2.3 Goda främjandeförutsättningar –
trubbiga redskap
22-24
Kap 2. En handlingsplan för ett förstärkt handels- och
investeringsfrämjande i Latinamerika.
2.1 Ett strukturellt ramverk för handlingsplanen
25
2.1.1 Bättre utnyttjande av knappa resurser;
effektivare samspel mellan stat näringsliv
25-27
2.1.2 Åtgärder för information, dialog
och kunskapsuppbyggnad
27-29
2.1.3 Utnyttja CSR som främjandeverktyg
29
2.1.4 Närmare direktsamråd med de svenska
företagen
29-30
2.1.5 Utnyttja och utveckla bilaterala avtal
30
2.1.6 Utnyttja och främja EU-avtalen
31-35
2.1.7 Importfrämjandet
35-36
2.1.8 Kosmopolit
37
2.1.9 Aktivera besöksresor till och från regionen 37-38
2.1.10 Investeringsfrämjande
38
2.1.11 Förstärkt samarbete mellan de svenska
ambassaderna i Latinamerika
39
2.1.12 Projektexport
40
2.1.13 Nordiskt samarbete
40-41
Kap. 3 Affärsmöjligheter – ländervis genomgång
3.1 Brasilien
3.2 Mexiko
3.3 Chile
3.4 Argentina
3.5 Peru
42-46
46-50
50-53
53-56
56-59
5
3.6 Colombia
60-62
Kap. 4 Främjandebehov i några övriga länder i Latinamerika
4.1 Uruguay
62-63
4.2 Centralamerika
63-64
4.3 Venezuela
64
4.4 Karibien
65
Bilaga. Utredningsuppdraget
66
6
Sammanfattning.
Allmänna slutsatser.
* Latinamerika förändras snabbt. Demokratin slår rot och det råder allt
större öppenhet i ekonomierna. Integrationen i världsekonomin påskyndas
av frihandels- och associeringsavtal, med EU, USA, Kina och Asien och
även inom regionen. EU har ett stort och växande nätverk av
samarbetsavtal med Syd- och Centralamerika.
Tillväxttakten är hög i många länder, Brasilien, Mexiko, Argentina, Peru,
Chile, Colombia, m fl.
* Till följd av den ekonomiska tillväxten sker nu stora investeringar i
många länder i regionen inom infrastruktur, gruvdrift, jordbruk och
agroindustri, energiproduktion, skogs- och cellulosaindustrin, transporter,
bil- och fordonstillverkning, telekom/IT, hälso- och sjukvård,
miljösatsningar, etc.
* Svenska företag har en mångåring närvaro i alla viktigare länder i
Latinamerika, i vissa fall sedan mer än hundra år. Sverige har genom våra
företags långsiktiga och seriösa verksamhet, liksom genom ett starkt politiskt
engagemang i MR- och demokratifrågor ett betydande mått av goodwill i
den latinamerikanska regionen.
* Svenska företag ser optimistiskt på affärsmöjligheterna i Latinamerika,
idag och på längre sikt. De svenska företagen är både genom fysisk närvaro
och teknologiskt kunnande väl rustade att ta för sig av de nya
affärsmöjligheter som nu öppnas i många länder. Men den lokala
konkurrensen är skarp och ökar för var dag, inte minst från Kina och Asien.
* De svenska företagen och andra aktörer är oroade över vad man uppfattar
som en relativt låg prioritering av Latinamerika i den svenska
utrikespolitiken. Man vill se en större, inte mindre, officiell svensk närvaro i
regionen, och en ökad aktivitet i främjandet, inkl en ökad besöksfrekvens på
politisk nivå.
* Stora delar av Latinamerika är idag en underutnyttjad potential i det
svenska näringslivsfrämjandet.
7
Sammanfattning av handlingsplan för att stärka handels- och
investeringsfrämjandet i Latinamerika:
A. Övergripande mål:
* Genom en strukturerad aktionsplan medverka till att exporten till
Latinamerika bidrar till att uppnå handelsministerns vision om fördubblad
svensk export till 2015, liksom till ett ekonomiskt- politiskt närmande till
viktigare länder i regionen.
* Målgrupp: Som prioriterade länder föreslås Brasilien, Mexiko, Chile,
Peru och Colombia. Men även Sydamerikas andra största land, Argentina,
bör uppmärksammas ur främjandesynpunkt, trots förestående
ambassadstängning. Vissa ad hoc - insatser bör också planeras för några av
de mindre marknaderna i regionen, bl a Uruguay och Centralamerika.
* Allmänna utgångspunkter: En omvärdering av relationerna till
Latinamerika ur ekonomisk-politisk synvinkel utifrån den aktuella och
förväntade utvecklingen i viktigare länder, och de fördjupade EUrelationerna till regionen.
En beredskap att kunna överväga resursförstärkningar/alternativa former
av representation där främjandebehoven motiverar detta, i UfU:s anda.
B. Generella åtgärder:
* Utnyttja begränsade främjarresurser bättre. Stärka samarbetet på plats
mellan ambassader och Exportrådskontor. Förbättra den strategiska
planeringen mellan UD och Exportrådet när det gäller större
främjandesatsningar, som öppnande av handelssekreterarkontor.
* Upprätta en strategisk rese- och besöksplanering för Latinamerika, som
kan dra på hela RK. Fokus på ovan föreslagna prioriterade länder, med
ad hoc - insatser i några av de mindre länderna.
* Förbättra information, kunskap och dialog om Latinamerika. Utnyttja
den nyinrättade referensgruppen för Latinamerika maximalt till den ändan.
Främja utökade kontaktytor med riksdagen ang Latinamerika. Arbeta
aktivt med svensk och utländsk press och media.
* Etablera direktsamråd mellan utrikesledningen och de största svenska
företagen med intressen i Latinamerika angående den framtida
främjarstrategin.
8
* Utnyttja/aktivera befintliga bilaterala avtal med handelsanknytning.
Etablera fler teknologirelaterade MoU:s för specifika
sektorer/teknologiområden.
* Främja och bättre utnyttja existerande och kommande EU-avtal med
Latinamerika. Informationsinsatser gentemot näringslivet.
Avsätta resurser för projektbevakning av relevanta EU-fonder, exempelvis
för finansiering av större miljörelaterade projekt. Höja ambitionsnivån i
fråga om deltagandet i högnivåmöten mellan EU och Latinamerika.
* Säkra en långsiktig finansiering av Invest Swedens satsning i Brasilien
och, givet en positiv utveckling, verka för forsknings-/utvecklingssamarbete
med fler länder i region, som Chile och Mexiko.
* Stödja fortsatt och om möjligt utvidgat samarbete kring främjandeprojekt
mellan de svenska ambassaderna i regionen.
* Främja nordiska samarbetsprojekt inom de ramar som ambassadernas
resursbegränsningar sätter.
C. Länderspecifika insatser:
Brasilien:
- Fortsätta utvecklingen av det bilaterala partnerskapsavtalet med prioritet.
- Upprätthålla aktivt stöd i slutförhandlingarna om associeringsavtal EUMERCOSUR.
- Definiera affärsmöjligheter/främjandeinsatser inom ramen för de stora
investeringar som görs i infrastruktur, sjukhusbyggen, m m inför fotbollsVM 2014 och OS 2016. 1 miljard SEK investeras dagligen i exploateringen
av de stora oljefyndigheterna utanför Rio de Janeiros kust – en riktad
främjandesatsning på energisektorn är motiverad.
- Prioriterade sektorer för främjande i övrigt: medicinteknik och
hälso/sjukvårdssektorn, försvars- och säkerhetsindustrin, traditionell svensk
basindustri, bilindustrin, samt infrastruktur och hållbart byggande
(miljötekniska lösningar).
- Driva på utvecklingen inom ramen för EU:s strategiska partnerskapsavtal
med Brasilien. I mån av resurser bevaka projektupphandling under avtalet
inom samarbetsprojekt som rör teknologi, forskning och utveckling.
- Mer frekventa besök av handelsministern i Brasilien.
9
- ”Road show” i slutet av april 2011 i Stockholm, Göteborg och Malmö.
- Genomföra planerat besök av OTGS i Brasilien.
Mexiko:
- Prioriterade sektorer 2011/2012: telekom, säkerhetslösningar,
trafiksäkerhet, medicinteknisk utrustning.
- ”Road show” ang Mexiko och affärsmöjligheter på den mexikanska
marknaden genomförs i april 2001 av ambassaden och HS-kontoret, i
Stockholm, Göteborg och Malmö.
- Utgående besök på politisk nivå, med företagsdelegation, hösten 2011 eller
våren 2012.
- Besök i Mexiko av Open Trade Gate Sweden (OTGS) vid lämplig
tidpunkt.
Chile:
- Verka för en nystart i det bilaterala samarbetet med Chile, grundat bl a på
mångårigt företags/projektsamarbete under den bilaterala
partnerskapsfonden Sverige-Chile från 2002.
- Etablera nya eller vidareutvecklade samarbetsavtal kring bl a
gruvteknologi, miljölösningar inom byggnads- och anläggningsverksamhet
och skogsfrågor.
- Prioriterade sektorer inom främjandet: infrastruktur, gruvsektorn,
sjukhus/sjukvård, miljöteknik i bred mening (fokus på transport, energi och
avfallshantering).
- Ett eller flera utgående besök på politisk nivå under 2011, bl a med
anledning av sjukvårdsmässa i juni och stort svenskt gruvevenemang i
november 201.
-Besök i Chile av OTGS vid lämplig tidpunkt.
10
Argentina:
- Stödja fortsatt närvaro av Exportrådet, trots ambassadstängning.
- Prioriterade sektorer: Telekom/IT, miljöteknik, hälsovård/medicinteknik,
säkerhet (inkl trafiksäkerhet), jordbrukssektorn.
Peru:
- Stödja kommande satsning av Exportrådet i Peru; pröva möjlighet att
placera resursperson från UD i Lima.
- Viktigare sektorer: gruvor, agroindustri, infrastruktur, olja/gas,
telekom/IT, hållbart skogsbruk, miljö - SymbioCity.
- Utgående besök på politisk nivå (statssekreterare) med företagsdelegation
(september 2011).
- Inkommande besök organiserat av svensk/nordiska handelskammaren
hösten 2011, alt våren 2012.
- Uppmuntra till besök av den peruanska investeringsmyndigheten
ProInvest.
- Överväga att inbjuda ny peruansk handelsminister till Sverige.
- Arrangera informationsaktiviteter ang frihandelsavtalet EU-Peru.
- Besök i Lima av OTGS vid lämplig tidpunkt.
Colombia:
- Främjandeverksamheten växlas upp med stöd av nytt Exportrådskontor.
- Prioriterade sektorer för främjandeinsatser: Gruvsektorn, telekom/IT,
infrastruktur, miljöteknik och hälsosektorn.
- Utgående besök (statssekreterare) med företagsdelegation i september
2011.
- Inkommande colombianskt delegationsbesök (organiserat av den
svensk/nordiska handelskammaren) under 2011 eller 2012.
- Besök av Sveriges handelsminister förordas till 2012.
- ”Road show” i Sverige i april 2011 i Stockholm, Göteborg och Malmö,
tillsammans med ambassaderna i Brasilia resp Mexiko.
11
- Arrangera informationsaktiviteter ang frihandelsavtalet EU-Colombia.
- Besök i Bogota av OTGS vid lämplig tidpunkt.
Övriga länder:
Uruguay:
- Säkerställa en adekvat bevakning ur främjarsynpunkt av svenska
affärsmöjligheter, fr a mot bakgrund av Stora Ensos stora aktuella
investering i världsledande massafabrik.
- Främja besök av Pulp & Paper Technology Group.
- Verka för utgående besök på politisk nivå 2011 alt 2012.
- Uppmuntra besök av Uruguays president Mujica till Sverige.
Centralamerika:
- Prioritera informationsinsatser ang associeringsavtalet med EU.
Venezuela:
- På lämpligt sätt stötta NIR:s företagsrelaterade verksamhet i landet för att
därigenom bistå de svenska företagen i deras hantering av affärsproblem i
landet.
Karibien:
- Ev främjarinitiativ i samband med annan besöksaktivitet i regionen.
12
Kap 1. Att förstärka handels- och investeringsfrämjandet i
Latinamerika – de allmänna förutsättningarna.
1.1 Utvecklingen i Latinamerika.
Bilden av Latinamerika har förändrats påtagligt under senare år. Den
långa traditionen av auktoritära regeringar, militärkupper och MRövergrepp är bruten. Militären har återförvisats till kasernerna och
demokratin är idag etablerad, om än bräcklig på sina håll. Den regionala
uppslutningen till stöd för demokrati har manifesterats i konkreta
åtaganden inom ramen för regionala och subregionala organ som OAS
och UNASUR. Dessa har också kommit att kommit att tillämpas vid
flera tillfällen under senare år.
Kuba utgör fortfarande det viktigaste undantaget från trenden i regionen
mot demokratisering, politisk pluralism och marknadsekonomi, med
allierade bland de s k Alba-länderna som Venezuela, Nicaragua, Ecuador
och Bolivia.
Ekonomiskt har Latinamerika länge halkat efter i globaliseringen. Arvet
från Raul Prebisch´s importsubstitutionsdoktrin som knäsattes i slutet
av 1940-talet - högt gränsskydd för att främja inhemsk produktion - har
varit seglivat. Successivt har dock marknadsreformer och ökad
handelsliberalisering kommit till stånd, initialt ofta under tryck av IMF i
samband med skuldomförhandlingar, men så småningom alltmer som en
följd av egna ekonomiska reformer och bilaterala handelsavtal.
Särskilt under det senaste decenniet har marknadsöppningar och
närmanden till omvärlden - till USA, EU, Kina och Asien, men även till
länder i den egna regionen - dominerat bilden. Det har skett främst
genom frihandelsavtal eller andra former av ekonomiska
integrationsavtal.
Den tendensen består och accentueras.
Vissa framsteg har också gjorts i den regionala och subregionala
integrationen i Latinamerika. Men integrationstakten är långsam och
större ekonomiska integrationsprojekt som MERCOSUR och Andinska
Gemenskapen (CAN) har trots många års existens fortfarande långt kvar
till ett fullbordande. CAN:s närmande till USA och till EU har lett till
intern splittring, snarare än fördjupat subregionalt samarbete.
Det återstår att se om det senaste regionala integrationsprojektet i raden,
UNASUR, som nyligen trätt ikraft, verkligen kan bli det samlande
integrationsprojekt för Sydamerika som det var tänkt. UNASUR
13
skapades också som en balanserande kraft mot USA:s traditionellt tunga
inflytande i regionen.
Politiskt har organisationen visat prov på regional lojalitet och
sammanhållning i samband med några uppblossande kriser under de
senaste åren, i Bolivia, Honduras och i Ecuador. Att Colombia och
Venezuela nu enats om att dela på chefskapet i organisationen under
kommande mandatperiod är ett annat tecken på samförståndsanda.
Vad däremot gäller den ekonomiska integrationen, är det snarare
fortsatta splittringstendenser som dominerar än konvergens. De
andinska länderna prioriterar t ex relationerna med Asien och närmandet
till EU och USA ledde till att Venezuela lämnade CAN efter det att Peru
och Colombia valt att förhandla bilaterala frihandelsavtal med respektive
parter. De övriga CAN-medlemmarna Bolivia och Ecuador valde initialt
att ställa sig vid sidan av frihandelsavtal med EU och USA. Båda länderna
har dock senare visat visst intresse för avtal med EU, med krav på tydlig
”asymmetri” i åtagandenivåer, relaterat till den egna utvecklingsnivån.
1.1.1 Den ekonomiska utvecklingen. Blickar man tillbaka på den
ekonomiska utvecklingen i Latinamerika under de gångna trettio-fyrtio
åren, framträder ett tydligt mönster av ekonomiska upp- och nedgångar,
med återkommande intervaller om fyra-fem år. Det finns idag dock
tecken på att den trenden är på väg att brytas i flera länder i regionen, i
riktning mot en mer uthållig ekonomisk tillväxt.
Latinamerika är en heterogen region med stora skillnader mellan
länderna. Flertalet latinamerikanska länder klarade sig dock
förhållandevis väl genom den senaste internationella finanskrisen. Den
konjunkturnedgång och minskad export som flertalet länder i regionen
upplevde 2009, blev kortvarig och förbyttes snabbt i en kraftfull
återhämtning, ledd av Brasilien.
Med stöd framför allt av uppgången i internationella råvarupriser
uppvisar de flesta viktiga länder i regionen imponerande tillväxtsiffror.
BNP-tillväxten i den latinamerikanska regionen som helhet har beräknats
till 5,7% 2010 (Economist Intelligence Unit). Men flera länder, som
Peru, Argentina, Brasilien, Uruguay, Paraguay och Panama, uppvisade
högre nationella tillväxttal.
Peru har som en följd av en ansvarsfull och marknadsorienterad
ekonomisk politik, haft en enastående god ekonomisk utveckling under
det senaste decenniet, med tillväxttal som 2010 periodvis tangerade 10%strecket. Tillväxttalen för de första månaderna 2011 har legat över 10%
enligt statistik från peruanska centralbanken.
14
Ett land som Argentina, närmast notoriskt känt för sina drastiska
konjunktursvängningar, har haft den längsta oavbrutna perioden av stark
ekonomisk tillväxt i modern tid, med tillväxttal i storleksordningen 7-9%
sedan 2003. Prognoserna för kommande år är allmänt goda.
Brasilien tar plats på världsarenan som en allt viktigare aktör med stark
tillväxt. Dess stora och växande ekonomi skapar många möjligheter för
svensk industri, som har en historiskt tung närvaro i landet.
Chile, det kanske stabilaste landet i regionen vad gäller politisk mognad,
sund ekonomisk politik, fungerande institutioner och rättsväsende,
fortsätter att utvecklas väl, trots förödande naturkatastrofer på senare
tid.
I Colombia har säkerhetssituationen förbättrats väsentligt under det
senaste decenniet. Med en alltmer dynamisk ekonomi och nya
marknadsöppningar uppmärksammas Colombia också internationellt
som ett av länderna i gruppen ”CIVETS”, som ses som nästa våg av
intressanta tillväxtmarknader efter BRIC-länderna.
Mexiko utgör fortsatt en viktig marknad för svenska företag – den andra
största i Latinamerika, med stor potential - trots de våldsamheter som
skakar landet i bekämpningen av narkotikatrafiken.
Listan på positiva exempel kan göras längre – se avsnitten 3 och 4.
Gör man en jämförelse mellan några olika regioner i världen, kan
konstateras att Brasilien idag är världens 7- 8:e största ekonomi. Mexiko
hamnar på en 14:e plats i BNP - ligan, före t ex Sydkorea, Holland och
Sverige. Går man vidare i listan hittar man Argentina, Colombia, Chile
och Peru bland de femtio största ekonomierna i världen. Flertalet
ekonomier i Afrika och Mellanöstern hamnar i en jämförelse betydligt
längre ned på listan (BNP-ranking av IMF, Världsbanken och CIA,
2009/2010).
1.1.2 Hög investeringstakt. Till följd av den goda ekonomiska
utvecklingen görs stora investeringar i regionen i bl a infrastruktur,
energiproduktion, gruvor, jordbruk inkl agroindustri, skogs- och
cellulosaindustri. Miljön är eftersatt på många håll och efterfrågan på
modern miljöteknologi och miljökunnande ökar därmed.
Men det sker också en intressant utveckling inom tillverkningsindustri i
flera länder, som Brasilien, Mexiko och Chile. Många biltillverkare har
länder som Argentina, Brasilien och Mexiko som bas för tillverkning,
15
både för avsättning i regionen och för global distribution. I de stora
investeringar som görs i infrastruktur och inom jordbruket ökar bl a
behovet av transportfordon, en stark svensk industrigren med betydande
produktionsbas i Brasilien.
Telekom-marknaden är i stark expansion i regionen, inte minst i de stora
marknaderna Brasilien och Argentina och skapar stora möjligheter för
svenska affärer, både vad gäller system och mobila applikationer.
1.1.3 Utmaningarna. Latinamerika saknar förvisso inte utmaningar. Hög
brottslighet på sina håll, ofta relaterad till narkotikatrafiken, är reella
problem och ges stort utrymme i media. Det skapar emellertid ofta en
övervägande negativ bild som tenderar att sätta de ekonomiska
framstegen i många länder i skymundan.
Den ekonomiska och sociala ojämlikheten är fortsatt regionens största
och allvarligaste utmaning. Det görs framsteg i fattigdomsbekämpningen
i flera länder, men det går fortfarande relativt långsamt. Och trots att
fattigdomen minskar i flera länder, mätt på landnivå, tenderar de
regionala skillnaderna i vissa fall snarast att accentueras. Den
fattigdomsminskning som åstadkommits t ex i Peru de senaste 6-7 åren
har främst gynnat de mer dynamiska kustområdena, medan fattigdomen i
inlandet och på högplatån snarast förvärrats.
Samtidigt talar man t ex i Brasilien och Colombia förhoppningsfullt om
”el bono demográfico”, dvs den dynamiska potential man ser i att ha
unga befolkningar. Den gör att när utbildningssatsningar börjar ge
resultat och tillväxten tar fart och når allt fler människor, sker en
exponentiell ökning av efterfrågan på varor och tjänster och
produktionshjulen snurrar allt snabbare. I Brasilien växer t ex
medelklassen snabbt.
En stor del av världens mineraltillgångar finns i Latinamerika. Brasilien
och Argentina är mycket stora producenter av jordbruksvaror. Peru och
Chile är inte bara betydande gruvnationer utan också världens största
leverantörer av fiskmjöl. Flera av de latinamerikanska länderna är mycket
rika på energi, olja, gas och vattenkraft - Mexiko, Venezuela, Brasilien,
Bolivia, Peru.
Historiskt har råvaruproducerande länder ofta tillhört förlorarna i det
internationella handelsutbytet och varit utsatta för stora
prisfluktuationer. I och med framför allt Kinas framväxt som en
ekonomisk- och råvaruslukande- stormakt har dock förhållandena
ändrats drastiskt. Idag finns framstående ekonomer som menar att
framtiden faktiskt tillhör de råvarurika länderna. Det tunga beroendet av
16
den kinesiska markanden utgör naturligtvis en inte obetydlig riskfaktor
vid en eventuell kinesisk konjunktursvacka.
Men tills vidare fortsätter investeringsboomen, både inhemskt och
genom inkommande utländska investeringar. Det strömmar också in
stora kapitalmängder av kortsiktig spekulativ karaktär, till länder som
Peru m fl. Det driver upp redan högt värderade valutor och spär på
inflationstrycket. Internationella banker och analysinstitut förutspår att
flera av länderna i regionen kommer att behöva vidta åtgärder för att
dämpa överhettningen i ekonomierna, vilket i sin tur kommer att något
sänka tillväxttakten överlag i regionen de närmaste åren (jfr Kap. 3 och
4).
Lönsamheten av råvaruproduktionen är sådan att den lätt tränger undan
industriproduktionen och nödvändiga satsningar på att utveckla denna.
Forskning och utveckling, som redan är en bristvara i flertalet
latinamerikanska länder, kommer på undantag. Starka nationella valutor
försvårar exporten och ökar importtrycket och spär därmed på
protektionistiska strömningar, som är tydliga i länder som Argentina och
Brasilien. Råvaruboomen är med andra ord en ”mixed blessing”.
Omfattande korruption är ett problem i flera latinamerikanska länder,
där mindre företag riskerar att bli särskilt utsatta (se även nedan under
avsnitt 2.1.3, ”CSR”).
Bristen på nödvändiga strukturella reformer är också påtaglig i flera
länder, alltifrån reformer av statsapparaten till fungerande system för
inkomstbeskattning. Reformprogram existerar i många länder, men
framstegstakten är långsam och det verkar hämmande på den
ekonomisk- sociala utvecklingen.
1.2 Sverige och Latinamerika. Sverige och svenskt näringsliv har en lång
historia i Latinamerika. När de stora svenska industriföretagen
expanderade sin verksamhet utanför Europa, blev man något av pionjärer
i Latinamerika. Flera av våra största börsföretag, som Ericsson, Alfa
Laval, m fl kom till Latinamerika för över hundra år sedan. Ericsson
firade nyligen 115-årsjubiléum i Colombia och 105 år i Mexiko.
Den svenska linjesjöfarten på Sydamerika, som startades av Rederi AB
Nordstjernan/Johnson Line med linjen Göteborg - Buenos Aires 1904,
kom att bli ett viktigt logistiskt redskap för och incitament till en svensk
industriexpansion i regionen under en stor del av 1900-talet.
17
Alla de största svenska industrikoncernerna är sedan länge etablerade på
viktigare marknader i Latinamerika. Ett karaktärsdrag hos de svenska
företagen är den långsiktiga planeringshorisonten. Den svenska
industrins etableringar i Latinamerika har med ytterst få undantag stått
emot konjunktursvängningar, protektionism, militärkupper och andra
problem.
Det är genom seriöst företagande, genom att skapa arbetstillfällen och
som långsiktiga investerare som svenska företag vunnit respekt och
bidragit till att skapa ett betydande goodwill- kapital för Sverige i
Latinamerika. Genom sin mångåriga närvaro i regionen, har stora delar av
Latinamerika kommit att betraktas som något av en hemmamarknad för
många svenska företag.
I den dynamiska utveckling som sker i regionen, expanderar flera svenska
storföretag sin verksamhet. Det gäller t e x Skanska som ny- eller
återinvesterar i Chile i infrastruktur och sjukhusbyggen, har återetablerat
sig i Colombia och positivt utvärderar nya investeringar i Peru och
Brasilien (inkl samarbete med Petrobras).
Vid sidan av industriföretagen har under senare år allt fler tjänsteföretag
etablerat sig i bl a Brasilien, Mexiko, Chile och Colombia. Securitas har t
ex kommit att bli ett ledande företag i säkerhetsbranschen i regionen via
sin etablering i Argentina och vidare expansion därifrån till ett antal
andra länder, bl a Chile, Peru, Uruguay, Paraguay och Colombia.
Även i politiska termer åtnjuter Sverige respekt och förtroende i
Latinamerika. Sveriges stöd till demokratin under 1970 och 80-talens
militärdiktaturer i många länder i regionen och mottagande av ett stort
antal flyktingar från Chile, Uruguay, Argentina m fl, är fortfarande ett
betydande förtroendekapital. Sverige ses också som ett föredöme i FNsammanhang, inte minst i MR- och demokratifrågor.
Det svenska förtroendekapitalet har byggts på genom viktiga svenska
insatser i utvecklingsbiståndet i Centralamerika, Colombia, Bolivia och
Peru.
På olika sätt har Sverige således byggt upp en god grund för att kunna
växla upp till ett mer aktivt handels- och investeringsfrämjande.
Idag förmärks ett ökat intresse för Latinamerika också från mindre och
medelstora svenska företag. I de enkäter som Exportrådet regelbundet
genomför ang de svenska företagens bedömningar av utvecklingen på
olika exportmarknader, hamnar Latinamerika högt i ranking. I
Exportrådets senaste marknadsöversikt från april 2011 hamnade
18
Sydamerika högst av alla regioner ifråga om förändrad exportvolym
(+20%). Exportrådets chefsekonom har indikerat en möjlig
tillväxtvolym för regionen om 9 % för 2011, bland de högsta nivåerna i
världen och i paritet med prognoserna för Asien.
Som en spegling av den ekonomiska utvecklingen i regionen och ett allt
starkare svenskt företagsintresse, har Exportrådet satsat offensivt på
ökad närvaro i regionen. 2006 öppnades handelssekreterarkontor i
Buenos Aires. I Brasilien har Exportrådet funnits sedan flera år, till en
början genom den svensk-brasilianska handelskammaren i São Paulo,
men numera med ett eget kontor på plats.
2008 öppnades ett Exportrådskontor i Santiago de Chile och förra året
tillsattes en kontorschef på ett Exportrådskontor i Bogota.
Exportrådet har också planer på att så småningom etablera sig i Lima,
Peru.
1.2.1 Sveriges export ökar. Sveriges handel med Latinamerika är, trots
att den ökar, relativt begränsad i en global jämförelse. Den svenska
exporten till hela Latinamerika motsvarar lite drygt 2% av vår totala
export. Importen från regionen är likaså relativt begränsad. Men
handelsstatistiken innehåller vissa felkällor som tenderar att underskatta
de verkliga export- och importsiffrorna. Och tar man i beaktande de
svenska investeringarna i regionen och värdet av den lokalt producerade
försäljningen, står det klart att regionen är betydelsefull ur svensk
synvinkel. Volvo har t ex omkring 25% av sin utlandsförsäljning av
bussar i Latinamerika. Scania är nästintill lika stora i Brasilien som i
Sverige.
Och nu ökar exporten snabbt. Under 2010 ökade den svenska exporten
till Latinamerika med drygt 25% och till vår största exportmarknad
Brasilien med hela 63%. Exporten till Peru steg med nästan det dubbla,
116%, och även till Chile, Colombia och Panama visade exporten god
tillväxt, omkring 30%. Visserligen skall dessa ökningstal ses mot
bakgrund av den allmänna exportnedgång som ägde rum 2009, men det
handlar i flertalet fall ändå om en real exportökning och en tydlig
uppåtgående trend.
Sverige har bilaterala investeringsskyddsavtal (BITs) i kraft med ett antal
länder i Latinamerika (Argentina, Bolivia, Chile, Ecuador, Guatemala,
Mexiko, Peru, Uruguay och Venezuela), vilket ger stabilitet i handelsoch investeringsrelationerna. Dock saknas avtal med t ex Brasilien och
Colombia.
19
Sverige har också bilaterala dubbelbeskattningsavtal med flertalet länder i
Sydamerika (Argentina, Bolivia, Brasilien, Chile, Peru, Uruguay och
Venezuela) samt med Mexiko och Jamaica. Avtalet med Peru är uppsagt
och skall omförhandlas.
Överlag har svensk industri utvecklats väl i Latinamerika och har fått ett
rejält uppsving under senare år. De samtal som förts inom ramen för
detta uppdrag med representanter för svenska exportföretag och
dotterbolagschefer i regionen andas genomgående en påtaglig optimism
om det aktuella affärsklimatet, liksom vad gäller affärsmöjligheterna för
den närmaste framtiden.
Företagsintresset förstärks av en hög lönsamhet på flera av marknaderna.
Man gör helt enkelt bra affärer i Latinamerika.
1.2.2 Sveriges komparativa fördelar i en hårdnande global konkurrens.
För att bedöma förutsättningarna för ett ökat handels- och
investeringsfrämjande i Latinamerika är det nödvändigt att, utöver en
analys av marknadsutvecklingen i stort och den lokala situationen på
marknaderna, även se till Sveriges egna komparativa fördelar i bred
mening.
Som ovan nämnts, har Sverige en mångårig företagsnärvaro på de
viktigaste latinamerikanska marknaderna. Sverige åtnjuter fortfarande
betydande ekonomisk- politisk goodwill i regionen, ett arv och ett värde
som dock måste förvaltas och inte kan tas för givet. Skulle man gradera
våra bilaterala förbindelser efter en politisk good will-skala, skulle t ex ett
land som Uruguay hamna högt bland svenska prioriteringar, vilket dock
inte är fallet idag. Handels- och investeringsfrämjande måste gå hand i
hand med en vilja också till politiska kontakter och dialog. Härvidlag krävs
ett nytänkande från svensk sida.
Är vi rustade att kunna svara upp mot investeringsbehoven på de
viktigaste tillväxtmarknaderna i Latinamerika?
Generellt sett torde de svenska företagen ha goda förutsättningar att ta
del av de nya affärsmöjligheter som öppnas genom de stora investeringar
som görs i infrastruktur, inom gruvsektorn, transportområdet,
telekommunikationer, satsningar på sjukhusbyggen och sjukvård,
hållbart byggande, miljöteknik, säkerhetslösningar, m m. Många av våra
företag arbetar sedan länge inom dessa områden och har
konkurrenskraftig teknik och stor marknadskännedom.
20
Men den internationella konkurrensen om marknaderna hårdnar snabbt,
inte minst från Kina och Asien. Det reser frågor om hur svenska
marknadsandelar kan försvaras och stärkas. Men det reser också bredare
geopolitiska frågor om hur vi bilateralt och som EU-medlem värderar
våra relationer till Latinamerika.
Motiven för att växla upp näringslivsfrämjandet i Latinamerika
understryks bl a just av den allt starkare asiatiska - framför allt kinesiska konkurrensen i regionen, inte sällan med affärsmetoder och statsstödda
krediter som är svåra att matcha. Systemleverantörer som Ericsson har
framhållit vikten av uppbackning från officiellt håll för att försvara sina
affärsintressen i sådana konkurrenssituationer. Många företag har
understrukit behovet av att Kina kan förmås inordna sig under OECD:s
exportkreditregler.
Handelsförbindelserna med Kina och andra asiatiska länder som Japan
och Sydkorea har hög prioritet för många länder i regionen, inte minst
för länderna i ”Pacific rim”, som Chile, Peru och Colombia. Men trots
dessa länders fokusering på de asiatiska marknaderna, framkommer ändå
i samtal med t ex chilenska och peruanska regeringsföreträdare ett
intresse av närmare relationer till EU, inte minst med Sverige och de
nordiska länderna.
Den kinesiska dominansen i utrikeshandeln förstärks. Kina har snabbt
blivit största handelspartner för flera av länderna i den latinamerikanska
regionen. Den kinesiska törsten efter råvaror och energi visar inga tecken
på avmattning. Nu går kineserna alltmer över från att köpa råvaror till att
köpa in sig i produktionsfaciliteterna och satsar i nästa fas på att om
möjligt helt ta över dessa. Relationerna med Indien uppvisar en liknande
trend.
Därmed kommer Kina och Asien inte bara bli en central ekonomisk
aktör utan successivt också en betydande politisk maktfaktor i
Latinamerika. Ett sådant paradigmskifte västerut ses inte som helt
oproblematiskt från latinamerikanskt håll och underbygger argumenten
för en förstärkt relation till Europa. Man vill förvisso se en fördjupad
politisk dialog, men lägger kanske än mer betoningen vid ökad handel
och investeringar med Europa, liksom t ex vid närmare samarbete kring
forskning, utveckling och innovationer.
Det konstaterade svenska företagsintresset för Latinamerika står dock i
kontrast till vad många företag uppfattar som ett förhållandevis svalt
intresse från regeringshåll för regionen, med det tydliga undantaget
Brasilien. Det illustreras bl a av att den officiella svenska närvaron i
21
regionen har minskat påtagligt över en femton-tjugoårsperiod. Antalet
svenska ambassader i Latinamerika har under den tiden nära nog
halverats.
Det senaste beslutet att även stänga ambassaden i Buenos Aires under
innevarande år befäster omvärldens och inte minst det svenska
näringslivets intryck av en fortsatt nedprioritering av regionen som
helhet. Uppfattningen förstärks av det faktum att också
biståndssamarbetet med Latinamerika starkt reducerats i den nya svenska
biståndspolitiken. Därmed försvinner många viktiga kontaktytor i de
bilaterala relationerna.
Till bilden hör också att resurserna på flera av de kvarvarande
ambassaderna i regionen krympts, vilket bl a begränsar möjligheterna till
aktivt näringslivsfrämjande. Ökade krav från den författningsreglerade
verksamheten inskränker de facto på redan knappa resurser för
främjandet.
Brasilien utgör det kanske enda tydliga undantaget från denna trend, i
och med de offensiva satsningar på fördjupade relationer och förstärkt
svensk närvaro som gjorts under de senaste åren och som nu byggs
vidare på. Relationerna till Brasilien har givits hög prioritet såväl i
regeringsdeklarationer som i UD:s egna
verksamhetsplaneringsdokument. Fokus på Brasilien är emellertid så
koncentrerat att det riskerar skymma den positiva utvecklingen i många
av grannländerna, något som bl a flera av företagen i den svenskbrasilianska handelskammaren i São Paulo, liksom regeringsföreträdare,
framhållit vid samtal på plats.
De samtal som förts under utredningens gång med svenska
företagsrepresentanter, både i Sverige och på plats i regionen, liksom
med affärsbanker m fl, bekräftar ett allmänt intryck av att regeringen och
näringslivet går i otakt i Latinamerika. Företagsintresset är entydigt för
en större - inte mindre - officiell svensk närvaro, inte minst på avlägsna
tillväxtmarknader. Det är i och för sig en mer generell synpunkt, men
som också framförts med emfas från företagen vad gäller de viktigare
marknaderna i Latinamerika.
Många exempel har framkommit på den nytta man ser av svensk
ambassadnärvaro, t ex som plattform för att främja det svenska
varumärket, ett allt viktigare konkurrensmedel i en ständigt hårdnande
global konkurrens. Men också som dörröppnare i officiella kontakter
och som centralt stöd för att försvara och främja egna affärsintressen,
liksom som servicefunktion. Ericsson är en av flera tydliga röster härför.
22
Oförståelsen och frustrationen över fortsatta ambassadnedläggningar är
därmed påtaglig bland företagen och har även kommit till uttryck i
inlagor till regeringen och i svenska media. ”Utan ambassad har Sverige
inget ansikte” som dotterbolagschefer i Argentina och Brasilien uttryckt
det. Och man ställer sig än mer frågande till neddragningen av resurser i
ljuset av den positiva ekonomiska utvecklingen i stora delar av
Latinamerika.
Behovet av officiellt stöd genom ambassadnärvaro, har således
understrukits av många svenska företag. Man har också efterlyst
tydligare strategisk information från regeringen, som når ut till
företagen, om vad Sverige vill uppnå i sin relation med viktigare
handelspartners i regionen.
Det senare kan tänkas ske på flera sätt. UD/AME:s Latinamerikainitiativ,
till vilket denna utredning är direkt relaterad, bör rimligen utmynna i
vissa strategiska riktlinjer vad gäller prioriteringarna i förhållande till den
latinamerikanska regionen, och som också kan förmedlas utåt. Den
nyinrättade referensgruppen för Latinamerika bör kunna tjäna som
centralt forum för diskussion och kommunikation av relevanta slutsatser.
1.2.3 Goda främjandeförutsättningar - trubbiga redskap.
Vad gäller den centrala utgångspunkten för det aktuella uppdraget, kan
således konstateras att, sett till den aktuella ekonomiska utvecklingen i
Latinamerika, liksom den förväntade utvecklingen kommande år, är
förutsättningarna för ett förstärkt svenskt handels- och
investeringsfrämjande kanske bättre än någonsin. Därtill samverkar
också på ett påtagligt sätt de marknadsöppningar vi får del av som EUmedlemmar, genom de frihandels- och associeringsavtal som ingåtts med
flera viktiga länder i regionen och som förhoppningsvis kan kompletteras
i en nära framtid.
Utrikesförvaltningens verktyg för näringslivsfrämjandet i Latinamerika
blir dock färre genom minskad närvaro och personalindragningar. En
ökad närvaro i regionen av Exportrådet kompenserar i någon mån för
detta, men kan heller inte förväntas ge tillräcklig utdelning utan en
adekvat och aktiv diplomatisk närvaro.
I det nödvändiga lagarbetet och samspelet på plats, har ambassaderna en
given och viktig roll i nätverkandet, politiska kontakter, som del av det
lokala EU-samarbetet etc. Det är funktioner som behövs för ett
effektivt näringslivsfrämjande och som Exportrådskontor inte kan
ersätta.
23
Ambassadernas och Exportrådets kompletterande roller kan tydligt
illustreras av hur idag vanligt förkommande bredare teknologisatsningar
förbereds och genomförs. I planeringen av t ex en Symbio Citypresentation, där såväl regeringsföreträdare och myndigheter som
näringslivet berörs, har ambassaden en självklar roll i att etablera de
nödvändiga officiella kontakterna, stimulera intresse för evenemanget
och deltagande på hög nivå, säkerställa lämpliga lokaler etc. Exportrådet
å sin sida har en naturlig roll genom sina företagskontakter att säkerställa
bästa möjliga deltagande av både svenska och lokala företag, ordna
företagsmatchning och andra nödvändiga praktiska arrangemang. Ett
välfungerande lagarbete är nödvändigt för att nå framgång i
främjandesatsningen.
Det fysiska begränsningarna för att växla upp främjandeverksamheten i
Latinamerika generellt sett går inte att bortse från. Det gäller inte enbart
på fältet, utan även på den ansvariga geografiska enheten AME, liksom på
EU-representationen i Bryssel. Resurserna för Latinamerika är knappa på
ömse håll.
Det ligger inte inom denna utrednings mandat att gå närmare in på
resursfrågorna, men de går inte att blunda för om man seriöst vill stärka
handels- och investeringsfrämjandet i Latinamerika.
Det finns anledning att uppmärksamma de markeringar som görs i
verksamhetsplanen för UD 2011, med anledning av den minskade
närvaron i Latinamerika (UF2011/6144/UD-PLAN, sid 20), d v s att
detta bör innebära ett åtagande att aktivt verka för att främja relationen
till de länder där Sverige fortsatt är närvarande med diplomatisk
representation.
Det ovan konstaterade leder till slutsatsen att:
- Ett bredare främjandeinitiativ med varaktiga resultat förutsätter en vilja
till politisk omvärdering av de bilaterala relationerna till Latinamerika,
med långsiktiga intressen för ögonen. Näringslivsfrämjandet måste bedrivas
långsiktigt och med uthållighet, utan vilket det riskerar att reduceras till
tillfälliga fyrverkerier och ytterst till resursslöseri;
- I UfU:s anda bör finnas utrymme att med flexibilitet pröva
resursförstärkningar, alternativa former av närvaro etc, i ljuset av
marknadsutvecklingen i prioriterade länder i regionen, liksom för att stötta
investeringar som görs av Exportrådet eller andra myndigheter. Den
nuvarande nivån av officiell svensk närvaro kan rimligen inte vara skriven
i sten.
24
Om UD t ex skulle vilja stötta en satsning av Exportrådet i Peru, kan finnas
skäl att diskutera förutsättningarna för att placera en UD-tjänsteman på
lämplig nivå i Lima, ev i ett samlokaliseringsarrangemang med Finland, det
enda nordiska land som f n har ambassad i Peru;
- Ett stärkt bilateralt handels- och investeringsfrämjande bör gå hand i hand
med en aktivare svensk roll i förverkligandet och genomförandet av
ekonomisk och politisk integration mellan EU och Latinamerika, i linje
med de deklarerade verksamhetsmålen i UD:s strategiska inriktning 20112014.
- Med handelsministerns uttalade vision att fördubbla den svenska exporten
till 2015, måste alla resurser och marknader utnyttjas. Latinamerika har en
oerhört viktig roll att fylla i denna ansats.
- Sammantaget har Sverige ett viktigt arv i att förvalta och bygga vidare på
i utvecklingen av relationerna med Latinamerika och som grund för ett
förstärkt handels- och investeringsfrämjande. Det är hög tid att göra
avstamp för ett aktivare svenskt engagemang i Latinamerika.
Stora delar av Latinamerika är idag en underutnyttjad potential för svenskt
näringsliv.
Kap 2. En handlingsplan för ett förstärkt handels - och
investeringsfrämjande i Latinamerika.
En meningsfull handlingsplan för att stärka handels- och
investeringsfrämjandet i Latinamerika bör präglas av långsiktighet och ha
bärkraft över inte bara en utan flera verksamhetsplaneringsperioder i
utrikesförvaltningen.
Den måste också, om inte annat så av praktiska och budgetmässiga skäl,
grundas på tydliga prioriteringar, med fokus på de länder där Sverige har
sina viktigaste handelsintressen och där förutsättningarna för ett aktivt
främjande är störst.
Det gäller givetvis de två största marknaderna Brasilien och Mexiko, men
också den ”andinska axeln” Chile, Peru och Colombia, som utvecklas
mycket väl.
Men det borde också gälla den stora marknaden i Argentina,
Sydamerikas andra största ekonomi. Beslutet att stänga ambassaden i
Buenos Aires signalerar dock en tydlig ambitionsneddragning och det är
25
ännu oklart hur och i vilka former en fortsatt främjandeverksamhet kan
bedrivas i landet, främst genom Exportrådet.
Samtidigt är det viktigt att inte tappa ur sikte de svenska
näringslivsintressen som finns även på mindre marknader som t ex i
Uruguay, delar av Centralamerika, även i ett land som Venezuela, där
svenska företag brottas med betydande svårigheter i ett komplicerat
affärsklimat.
En ländervis genomgång av affärsklimat och affärsmöjligheter och
förslag till svenska initiativ i prioriterade länder görs i avsnitt 3.
I avsnitt 4 redovisas viktigare svenska näringslivsintressen i några av de
övriga länderna i regionen.
2.1 Ett strukturellt ramverk för handlingsplanen.
Helhetsperspektivet är viktigt. En handlingsplan för Latinamerika bör
innefatta ett antal mer generella åtgärder för en stabilare grund för
främjandet i allmänhet och för att förstärka ländervisa initiativ.
2.1.1 Bättre utnyttjande av knappa resurser för näringslivsfrämjandet;
effektivare samspel mellan stat och näringsliv vid satsningar i regionen.
De satsningar som görs genom inrättande av Exportrådskontor - varav
flera öppnats i Sydamerika under de senaste åren - är en signal om att
Sverige önskar stärka handelsförbindelserna med landet i fråga. Det är
syftet, så presenteras det och så uppfattas det av mottagarlandet.
Men dessa satsningar, som staten och näringslivet gemensamt beslutar
om och finansierar, måste ha en rimlig planeringshorisont och bygga på
en gemensam bedömning av främjandebehoven i landet ifråga. För att
möjliggöra en optimal utväxling på en investering i ett Exportrådskontor
krävs en adekvat och aktiv diplomatisk närvaro, för logistiskt stöd och
som samarbetspartner. Detta gäller generellt, men blir än mer angeläget
på mer svårbearbetade avlägsna marknader.
Näringslivsfrämjandet är, som belysts i flera strategiska dokument och
manualer under senare år, ett lagarbete mellan ambassader och
handelssekreterarkontor. Det är en förutsättning för att få rimlig
utdelning på de investeringar som görs i expansionen av
handelsekreterarkontor och på annat sätt, att ambassaderna och
Exportrådet kan samverka på ett konstruktivt sätt.
26
Ambassaderna besitter ofta en mångårig och solid lokal
marknadskännedom, kombinerad också med erfarenheter om svenskt
näringsliv och den svenska marknaden. Denna kunskap är viktig att värna
om och dra på i ett lokalt samarbete mellan ambassad och
handelssekreterarkontor. Erfarna resurspersoner för främjandet finns
ofta bland lokalanställda på ambassaderna. De kan svara för djup och
kontinuitet i främjandearbetet och måste kunna värnas som
nyckelresurser. Utan kunskap och resurser - och kontinuitet - kan
naturligtvis ambassaderna inte svara för sin viktiga del i
främjandeverksamheten.
Det är knappast en rimlig konsekvens av att ett Exportrådskontor
etableras att den lokala ambassadens resurser minskas - i vart fall inte
med automatik och utan en närmare analys av främjandeinriktning och
gemensamma resurser härför. Samtidigt är det lokala samarbetsklimatet
mellan ambassad och Exportrådskontor rätt avgörande för det samlade
främjanderesultatet.
Utan att här gå in i enskildheter, kan konstateras att samarbetet mellan
ambassader och Exportrådets kontor i Latinamerika i flera fall inte
fungerat optimalt. Inte sällan har oklarheter eller osäkerhet i fråga om
ansvarsfördelningen lett till friktioner, i andra fall har en del alltför
kortsiktiga personutnämningar skapat tempoförluster och bristande
kontinuitet i främjandeverksamheten. Men situationen varierar och i en
del fall där samarbetet tidigare haltat, fungerar det bättre idag.
Oklarheter eller otydlighet rörande det organisatoriska och
administrativa ansvaret för Exportrådets personal,
ekonomiadministration, lokalhyror etc är dock en källa till irritation och
merarbete på flera håll och något som pockar på en central lösning
mellan UD och Exportrådet.
Ambassaderna i regionen trycker starkt på behovet av en reell integration
av främjandeverksamheten mellan UD och Exportrådet – en av
utrikesförvaltningens kärnverksamheter – i linje med hur
biståndsverksamheten integrerats mellan Sida och UD.
Då UfU för ett längre resonemang om samarbetet och rollfördelningen
mellan utrikesförvaltningen och Exportrådet, liksom om framtida
organisationsformer (jfr SOU 2011:21, kap 5.1.3), utvecklas detta inte
vidare här. Dock kan förtjäna att slå fast vad som understryks i UfU, att
”ambassader och konsulat har den naturliga rollen att i andra länder
företräda och samordna den allmänna handels- och
främjandeverksamheten”, medan konsultverksamhet och liknade
27
aktiviteter, import- och exportförfrågningar lämpligare sköts av
Exportrådet, handelskammare etc.
För ett fungerande samarbete är det centralt att roll- och
ansvarsfördelning mellan ambassad och Exportrådskontor är tydligt
formulerad och att den respekteras av båda parter. Transparens i
främjandearbetet är centralt. Till den ändan är det viktigt att regelbundna
samrådsmöten hålls mellan ambassad och handelsekreterare för
information och planering.
Men även med större tydlighet i ansvarsfördelningen, får inrättande av
Exportrådskontor oundgängligen konsekvenser för ambassaderna, som
fortsatt har ett viktigt ansvar för att kontinuiteten kan upprätthållas över
tiden. För att säkerställa en rimlig planeringshorisont i
främjandesatsningar, borde en tydligare strategisk samplanering mellan
UD och Exportrådet komma till stånd. Det är lämpligen frågor att
diskutera i uppföljningen av UfU. Det viktigaste är att en långsiktig
samplanering kan komma till stånd så att parterna drar åt samma håll i
det långsiktiga främjandet. Annars riskerar förtroendet för Sverige och
näringslivets intressen att skadas.
2.1.2 Åtgärder för information, dialog och kunskapsuppbyggnad om
Latinamerika – och om Sverige i Latinamerika!
I takt med en minskad officiell närvaro i Latinamerika krymper också
kontaktytorna med regionen. Avståndet ökar och kunskapen såväl om
regionen som ifråga om enskilda länder tenderar att urholkas.
Till skillnad mot vad som var fallet på 1970 och 80-talen har svenska
media idag en rätt begränsad bevakning av Latinamerika.
Forskningen i Sverige om Latinamerika för också en rätt undanskymd
tillvaro, vilket bl a kan illustreras av verksamheten inom
Latinamerikainstitutet LAIS.
Det är mot den bakgrunden angeläget att finna vägar för att sprida
information, inhämta kunskap och föra dialog med marknadens aktörer
liksom andra intressenter om Latinamerika.
- Den nyligen under UD/AME inrättade referensgruppen för
Latinamerika är ett viktigt steg i den riktningen. Gruppen har redan från
första början rönt intresse och bör kunna utvecklas till ett centralt forum
för information, dialog och inspirationskälla till initiativ i regionen.
Här finns utrymme för många ömsesidigt samverkande insatser, t ex
länderpresentationer, genomgångar av EU-avtal, plattform för
28
presentationer av inkommande delegationer från den latinamerikanska
regionen, m m.
Inrättandet av referensgruppen föregicks av ett brett upplagt
Latinamerikaseminarium i november 2010, organiserat av UD/AME,
med närvaro av handelsministern.
- ”Road Shows”, i vilka ambassadörer och handelssekreterare från
svenska ambassader i regionen presenterar sina länder och
marknader/affärsmöjligheter för svenska företag runt om i Sverige har
visat sig vara ett utomordentligt verktyg i främjandet. Den verksamheten
bör fortsatt uppmuntras och ges finansiellt stöd via FIM.
Ambassaderna i Brasilien, Colombia och Mexiko genomförde ”road
shows” i Stockholm, Göteborg och Malmö i november 2010. En
uppföljande serie liknande presentationer ägde rum i slutet av april i år.
- Riksdagen bör ha en plats i en ny ansats vis-a-vis Latinamerika. De
Latinamerikadagar som organiserats under de senaste åren bör
uppmuntras. Men det utesluter inte andra informella kontaktytor med
partier och riksdagsutskott i latinamerikafrågor, för vilket intresse
framförts från vissa håll. Företrädare för de politiska partierna skulle t ex
kunna inbjudas till UD:s referensgrupp för Latinamerika för
presentationer och paneldebatt.
Besöksresor från Riksdagen till viktigare länder i regionen kan vara ett
viktigt led i kontaktskapande. Riksdagen genomförde t ex två
utskottsresor till Brasilien 2008 och ytterligare två besök är planerade
under 2011. Riksdagens talman besökte Brasilien 2008.
Det finns intresse i flera länder i regionen att knyta närmare kontakter
med den svenska riksdagen. Ett aktuellt förslag är t ex bildandet av en
parlamentarisk vängrupp med Mexiko.
- Det ligger ett värde i söka åstadkomma mer av tvåvägsinformation ang
Latinamerika, dvs att även våra samarbetsländer i regionen i ökad
utsträckning själva tar initiativ till främjandeaktiviteter i Sverige. Det kan
ta sig olika former, allt ifrån inkommande delegationsbesök, utställningar
o. d, till att uppmuntra till riktade artiklar eller andra inspel i svenska
media, eller t ex genom att bilaterala handelskamrar i Sverige ordnar
symposier för att belysa affärsmöjligheterna i landet ifråga för svenska
intressenter.
Det finns flera lyckade exempel på hur ”inkommande” främjandeinitiativ
aktivt drivits via svenska ambassader och handelskamrar i regionen, men
det kan vara motiverat att söka bearbeta våra samarbetspartners mer
systematiskt i denna riktning. Denna form av initiativ skulle kunna
29
prövas som stående inslag i VP- processen, utan att för den skull ta över
det naturliga ansvar som åvilar våra samarbetsländer själva för sin
främjandeverksamhet.
Det är också en naturlig del av importfrämjandet (se vidare 2.1.7).
- Arbeta mer med utländska - och svenska - journalister och media.
Trots ett generellt sett starkt svenskt varumärke är kunskapen om
Sverige, svenska produkter och svensk teknologi ändå rätt begränsad på
många håll, något som också bekräftats i flera av mina egna kontakter
under denna utredning. Informationsbehovet är stort och förstärks av
den snabbt ökande konkurrensen på våra viktiga exportmarknader. Att
inbjuda fler journalister till Sverige för att t ex belysa svenskt
teknologiskt kunnande på nyckelområden kan vara verksamma åtgärder
för att lyfta Sveriges image på viktiga exportmarknader.
Omvänt är det viktigt att också genom informationsutbyte skapa en så
allsidig bild som möjligt av våra samarbetsländer i Latinamerika i svenska
media, där ekonomiska framsteg och svenska handelsintressen vanligtvis
får stå tillbaka för reportage om narkotikahandel, våld och andra mer
iögonenfallande problem.
2.1.3 Utnyttja CSR (Corporate Social Responsability) som
främjandeverktyg. Vikten av att arbeta aktivt med sociala och etiska
företagsfrågor har understrukits i många av kontakterna med svenska
dotterbolag i regionen. Korruptionen är t ex omfattande i flera viktiga
länder och utgör inte sällan ett svårt problem särskilt för små och
medelstora företag, som har begränsade möjligheter att värja sig mot
påtryckningar via korruption.
De flesta regeringar har någon form av antikorruptionsprogram, vars
genomslag dock i många fall är begränsat. Det finns goda skäl att
upprätthålla och stärka fokus på CSR- frågorna i
främjandeverksamheten, genom seminarier och andra initiativ. Sverige
och svenska företag är i många avseenden föregångare på CSR- området,
ett mervärde som bör utnyttjas i intensifierade främjandeinsatser i
Latinamerika.
Som ett relevant exempel kan nämnas den bindande uppförandekod de
svenska medlemsföretagen i den svensk-argentinska handelskammaren i
Buenos Aires ingått. Den har fått stor uppmärksamhet lokalt och skulle
kunna tjäna som förebild också i andra länder.
2.1.4 Närmare direktsamråd med de svenska företagen.
Givet den diskrepans vad gäller synen på Latinamerika som marknad som
tycks råda mellan företagen och regeringen, vore ett närmare samråd om
30
behoven, formerna för och inriktningen av främjande-verksamheten i
regionen värdefullt. Ett samrådsmöte med, säg, de 20 största
exportföretagen och UD:s handelsledning, förslagsvis också med
deltagande av Exportrådet och Invest Sweden skulle kunna ge värdefull
input för kommande insatser. Det kan inledningsvis ske på grundval av
föreliggande rapport, e v inom ramen för referensgruppen för
Latinamerika. För ett mer spontant meningsutbyte skulle dock ett
rundabordsamtal i en begränsad krets kunna vara mer givande som ett
första steg.
2.1.5 Utnyttja och utveckla bilaterala samarbetsavtal.
Det kan förfalla självklart, men är inte alltid så i praktiken. Förhållandena
varierar. Å ena sidan har Sverige t ex relativt nyligen ingått ett strategiskt
bilateralt samarbetsavtal med Brasilien och vi är likaså delaktiga i ett
strategiskt partnerskapsavtal EU - Brasilien. Under dessa avtal sker en
dynamisk utveckling, inte minst för breddat handels- och teknologiskt
samarbete.
Men det finns andra exempel på överenskommelser med
främjandeinriktning som Sverige ingått men som egentligen aldrig
aktiverats, t ex den s k ”Task Force”- överenskommelsen från 2005 med
Chile. När nu de bilaterala kontakterna mellan Sverige och Chile ses
över, kan det finnas skäl att också gå igenom vilka av de angivna
samarbetsområdena i den överenskommelsen som fortfarande har
relevans och ta ställning till nya samarbetsinitiativ, i form av MoU:s eller
liknande avtalsformer.
Från svensk sida har man länge varit principiellt restriktiv till att ingå
mellanstatliga samarbetsavtal av allmän karaktär. Samtidigt ser många
latinamerikanska regeringar denna typ av avtal som naturliga element i
sina bilaterala relationer. Det finns t o m regeringar som officiellt
rangordnar sina bilaterala relationer i förhållande till hur många MoU:s
och liknande samarbetsavtal som ingåtts med respektive land!
Men när Sverige nu mer och mer går in för att främja breda koncept som
SymbioCity, SymbioCare etc, där både statliga myndigheter och
näringsliv samverkar och också involveras i våra samarbetsländer,
aktualiseras MoU- överenskommelser på ett annat sätt än tidigare. De
kan här helt enkelt bli nödvändiga instrument för att gå vidare i ett
konkret samarbete, vilket illustreras av aktuella samarbetsprojekt med
Brasilien, Colombia, Chile m fl.
31
2.1.6 Utnyttja och främja EU-avtalen.
Även om den svenska officiella närvaron i Latinamerika minskat, har
Sverige genom EU formellt sett mer omfattande relationer till
Latinamerika än kanske någonsin tidigare. Vi är delaktiga i de breda
associeringsavtal EU slutit med Mexico (1998) och med Chile (2002),
avtal som inte bara skapat fri handel för varor och underlättar
tjänstehandel, utan också ger utrymme för partnerskapsbaserat
teknologiskt utvecklingssamarbete och likaså utgör plattform för
bilateral politisk dialog.
2010 slöts ytterligare associeringsavtal med Centralamerika, samt
frihandelsavtal (”multi-party agreements) med Peru och med Colombia,
avtal som förhoppningsvis kan breddas till att inkludera de övriga
medlemsländerna i den Andinska Gemenskapen (CAN), Ecuador och
Bolivia.
Avtalen med Peru och Colombia har nyligen paraferats och bör kunna
träda i kraft – åtminstone provisoriskt – under första halvåret 2012.
Slutlig ratificering inom EU kan komma att ta längre tid, beroende på
avtalens ”blandade” karaktär (inslag av överenskommelser som faller
utanför gemenskapskompetens, som MR-klausuler, sociala klausuler,
investeringsbestämmelser, etc).
EU-kommissionen har uppskattat vinsten av avtalen med Peru och
Colombia, enbart i form av slopade tullar för EU-ländernas export till de
två länderna, till omkring 500 miljoner Euro på årsbasis.
Dessutom har de sedan 2004 avsomnade förhandlingarna om
associeringsavtal med de viktiga ekonomierna i MERCOSUR - Brasilien,
Argentina, Uruguay och Paraguay – återupptagits sedan mitten av förra
året. Ambitionen är att slutföra förhandlingarna innevarande år. Det
ligger i svenskt intresse att dessa förhandlingar kan slutföras snarast
möjligt, även om svårigheterna att gå i mål inte skall underskattas. Det
finns betydande protektionistiska krafter på båda sidor av Atlanten.
Sverige har strategiska intressen att bevaka i förhandlingarna med
MERCOSUR, och bör fortsätta den aktivt pådrivande roll vi intagit i
processen.
En förhandlingsuppgörelse med MERCOSUR vore otvivelaktigt ett
stort steg i närmandet till denna viktiga del av Sydamerika – ekonomiskt
och politiskt.
Men bilaterala intressen tenderar lätt att komma i skymundan under EUhatten till frihandels- och associationsavtal. När en gång avtalen är i
hamn, finns en viss tendens att de ur ett bilateralt perspektiv s a s läggs
32
till handlingarna. Uppföljning blir något som i praktiken många gånger
överlåts till EU-kommissionen. Avståndet mellan Kommissionen/ EEAS
och medlemsstaterna i implementeringen av Europaavtalen ökar nu
ytterligare som en följd av Lissabonfördraget.
Att stärka EU som global aktör är ett centralt utrikespolitiskt mål i
gällande strategiska inriktning för UD. Detta innebär bl a att aktivt verka
för fria flöden av handel och investeringar gentemot omvärlden. I
förhållande till Latinamerika borde denna aktiva aktörsroll såväl innefatta
en tydlig svensk röst i den politiska dialogen mellan EU och den
latinamerikanska regionen, som att på olika sätt bilateralt dra större nytta
av de möjligheter till marknadstillträde och samarbete som EU-avtalen
erbjuder.
Den ekonomisk-politiska betydelsen av EU- avtalen med länderna i
Latinamerika bör understrykas. Genom juridiskt bindande avtal bidrar vi
till mer av sund ekonomisk politik i samarbetsländerna och kan också ge
en stimulans till framsteg i den i många fall bristfälliga regionala
integrationen i Latinamerika. Så blev t ex förhandlingarna om
associeringsavtalet EU- Centralamerika en katalysator för framsteg i den
långsamma integrationsprocessen i Centralamerika.
Det finns tydliga bilaterala främjandeaspekter på EU-avtalen; de
marknadsöppningar som åstadkoms genom dessa avtal, liksom ett
starkare ramverk av regler för utrikeshandeln bör utgöra incitament för
en offensiv marknadsbearbetning. En aktivare ansats för att öka den
bilaterala nyttan av dessa avtal bör innefatta flera element; dels tydlig
marknadsorienterad information till näringslivet och andra aktörer om
avtalens innebörd och faktiska möjligheter; att aktivt bevaka och driva på
avvecklingen av ur svensk synvinkel särskilt viktiga handelshinder på
marknaden ifråga; och att mer aktivt söka dra nytta av det
projektsamarbete som öppnas genom associeringsavtalen, på områden av
särskilt svenskt intresse som t ex IT/telekom, miljöteknik och
infrastruktur.
Sverige har allmänt en låg ambitionsnivå när det gäller projektbevakning
inom EU. Flera av de större medlemsländerna har särskilda tjänster
avdelade för projektbevakning på sina EU-representationer i Bryssel.
Därutöver finns åtskilliga specialiserade konsultfirmor som på heltid
ägnar sig åt att erbjuda kundtjänster till EU-projekt.
Karaktären av samarbetsprojekt inom ramen för EU-avtalen med
latinamerikanska länder varierar, från mer traditionellt inriktade
biståndsinsatser för fattigdomsbekämpning, institutionsuppbyggnad, etc,
över till högteknologiskt inriktat samarbete med mer avancerade länder.
33
Det kan gälla informationsteknologi, miljöteknik, biobränslen, men
också mer generellt forsknings- och utvecklingssamarbete och
innovationsutveckling. Det är inte minst inom områden av det senare
slaget det borde finnas skäl att söka en aktivare medverkan från svensk
sida.
För relevanta projekt kan också finnas betydande finansiella resurser
genom EU-fonder som ”LIFE” (Latin American Investment Facility,
sjösatt i Madrid 2010, omfattande 125 millioner Euro fram till 2013),
klimatfonder för klimatspecifika åtgärder, Europeiska
Investeringsbanken (EIB) - som har mandat att arbeta i Latinamerika,
etc.
Ett första steg för en aktivare svensk roll borde vara att löpande föra
dialog på plats med värdlandets ansvariga myndigheter för investeringar
och innovationsutveckling och berörd svensk industri och myndigheter
om möjliga samarbetsprojekt av ömsesidigt intresse, liksom med lokala
EU-representationer för att söka komma ifråga för finansiering via EUfonder. Sådana initiativ kan lämpligen förberedas och eventuellt beslutas
i samband med bilaterala besök på politisk nivå. Från t ex chilensk sida
har under arbetet med denna utredning framförts propåer om bilateralt
samarbete med Sverige rörande forskning/utveckling och innovationer
inom ramen för det bilaterala avtal med EU som slöts förra året.
Detta sagt, får konstateras att kunskapen bland de svenska företagen om
EU-samarbetet med tredje länder generellt sett och intresset för EUfinansierat projektsamarbete mer specifikt, är rätt begränsad. Det pekar
bl a på behovet av informationsinsatser om EU-avtalen, både i
Stockholm och på fältet.
Men en viktig fråga i sammanhanget är hur projektbevakningen i Bryssel
kommer att organiseras framgent. Vissa resurser (1/3 tjänst) skall enligt
planerna tillföras den svenska EU-representationen för projektbevakning
i och med att ambassaden i Bryssel stängs. Det är givetvis välkommet,
men oklart om det är tillräckligt för att ge svenska företag och andra
aktörer det stöd som behövs för att kunna aspirera på en rimlig del av
den EU-finansierade projektverksamheten i Latinamerika.
Vad gäller politisk dialog mellan EU och Latinamerika saknas inte fora
inom ramen för det institutionaliserade bi- regionala samarbetet. Politisk
dialog är ett viktigt inslag i associeringsavtalen, som komplement till
frihandel och utvecklingssamarbete. Därtill kommer politiska fora som
EU-LAC, ett strategiskt bi- regionalt samarbete mellan EU och
Latinamerika och Karibien, inom vilket hålls toppmöten vartannat år. I
34
EU-LAC diskuteras utvecklingsfrågor, social sammanhållning, regional
integration, MR, miljöfrågor, m m. Och EU har formaliserade bilaterala
dialoger med CAN, MERCOSUR, Centralamerika, inom ramen för
associeringsavtalen, ett strategiskt partnerskap med Brasilien, etc.
Mängden politiska diskussionsfora med den latinamerikanska regionen
leder lätt till en (över)mättnadsgrad ur ett bilateralt perspektiv. Det kan
föra med sig att även bilaterala relationer med länderna i Latinamerika
tenderar att överlåtas på EU-kollektivet. Detta vore inte optimalt.
Bilaterala intressen kommer lätt i skymundan i de formaliserade EUdialogerna med Latinamerika med ofta färdigförhandlade
kommunikétexter.
Om Sverige vill aspirera på en starkare politisk aktörsroll i Latinamerika,
vilket denna utredning ser argument för, och försvara Sveriges starka
bilaterala intressen med flera länder i regionen, talar det för att vi bör
agera aktivt på båda planen, d v s både vara aktiva spelare i EU-samarbetet
med Latinamerika och upprätthålla en rimlig bilateral ambitionsnivå med
viktigare länder i regionen.
Brasilien kan återigen tjäna som föregångsexempel. 2009 undertecknades
avtal om bilaterala politiska konsultationer Sverige-Brasilien.
Utrikesminister Bildts besök i Brasilien 2010 blev det första steget i den
processen, som nu följs upp av brasilianska besök till Sverige.
Ett sätt att tydliggöra den bilaterala aktörsrollen vis -a- vis Latinamerika
som EU-medlem vore en höjd ambitionsnivå när det gäller deltagandet i
toppmötena med regionen, som i EU-LAC-konstellationen. En tydlig
markering i den riktningen kunde vara deltagande på statsministernivå
vid nästa EU-LAC-toppmöte i Santiago de Chile 2012.
Enligt Lissabonfördraget har vi som medlemsland inte möjlighet att delta
i de toppmöten som äger rum inom ramen för det strategiska EUsamarbetet med t ex Brasilien och Mexiko. Det gör det desto viktigare
att driva offensiva svenska intressen i förberedelseprocesserna i Bryssel
och samverka på de sätt som är möjliga i utvecklingen av
projektsamarbete under avtalen.
De EU-ambassader som nu etableras genom den gemensamma
utrikestjänsten EEAS kan möjligen med tiden avlasta en del av det arbete
som idag utförs på svenska ambassader. Gemensamma EU-rapporter om
ekonomi och handelspolitik skulle t ex kunna lätta ambassadernas
arbetsbörda. Men det lär i så fall kräva ett väsentligt förändrat arbetssätt
och förhållningssätt gentemot medlemsstaterna från EU-delegationerna,
35
jämfört med vad som är fallet på många håll idag. Inte minst krävs ett
betydligt större mått av transparens och lyhördhet gentemot
medlemsländerna. I vad mån EEAS kan medverka härtill får tiden utvisa.
Redan idag har EU-delegationerna en viktig roll vad gäller lobbying i
fråga om handelshinder, handelsregleringar, industristandards etc. Här
kan EU-kollektivets tyngd vara mycket betydelsefullt för att
åstadkomma resultat.
Vad däremot gäller mer renodlat handels- och investeringsfrämjande, är och
förblir detta en bilateral angelägenhet i allt väsentligt.
Sammanfattningsvis bör följande åtgärder vidtas för att maximera nyttan
av EU-samarbetet med Latinamerika:
* verka för att Sverige representeras på hög politisk nivå vid EU-LAC
toppmöten och nära följa utvecklingen inom det strategiska samarbetet
mellan EU och Brasilien och Mexiko;
* driva på i Bryssel för snabbast möjliga godkännande och ratificering av
avtalen med Centralamerika, Peru och Colombia. Särskilt avtalet med
Colombia riskerar stöta på motstånd i delar av Europa- parlamentet;
* att om ratificeringen av dessa avtal drar ut på tiden, säkerställa snabbast
möjliga provisoriska tillämpning av handelsavsnitten;
* fortsätta att aktivt driva på för ett avslut i förhandlingarna med
MERCOSUR, med tydliga prioriteringar av svenska förhandlingsintressen;
* säkerställa snabb och relevant information till näringsliv, beslutsfattare
och andra intressenter om EU-avtalens innebörd, hur marknadstillträde och
investeringar påverkas och hur vi skall kunna dra nytta av tekniska
samarbetsprojekt som genereras under avtalen.
Här har Kommerskollegium en given roll, liksom ambassaderna,
handelskammare m fl. Det bör också kunna bli föremål för tematiska
genomgångar i UD:s referensgrupp för Latinamerika;
* vidta åtgärder för ett aktivare utnyttjande av EU-finansierat
projektsamarbete med Latinamerika.
2.1.7 Importfrämjandet.
Det är en viktig uppgift i närmandet till andra länder att främja handeln i
båda riktningarna. Importen spelar en viktig roll för att förse industrin
och konsumenter med insatsvaror och produkter till konkurrenskraftiga
priser. Nationalekonomiskt har importen en viktig roll för att
36
upprätthålla produktivitet och omvandlingstryck i industrin och
motverka inflationstrycket.
Att främja handeln i båda riktningar bidrar till ökade insikter och
kunskap om respektive marknader och till ömsesidigt förtroende.
Importfrämjandet har haft hög profil i det svenska näringslivsfrämjandet
tidigare, men kommit mer i skymundan under senare år.
Kommerskollegium har genom sin marknadsinformationsservice ”Open
Trade Gate Sweden” - OTGS, tillsammans med Stockholms
Handelskammare och Svensk Handel gjort och gör betydelsefulla
insatser för att informera om det svenska regelverket och den svenska
importmarknaden i många länder, inkl många länder i Latinamerika.
Detta görs vanligtvis i nära samarbete med ambassaderna.
Importseminarium/”road shows” har under senare år genomförts av
OTGS i bl a Argentina, Uruguay, Peru och Ecuador. F n planeras ett
importseminarium i Brasilien. Men intresset är stort för ytterligare
informationssatsningar i andra länder. Vid min kontaktresa i februarimars, visades starkt intresse för besök/återbesök av OTGS från
utrikesdepartementen i Chile, Peru, Colombia och Mexiko.
Importfrämjandet bör fortsätta och utvecklas, i samråd och samarbete
med UD, berörda övriga svenska aktörer som handelskammare,
näringslivsorganisationer, Kommerskollegium, svenska ambassader i
regionen och latinamerikanska ambassader i Sverige och även
Exportrådet.
De lokala handelskamrarnas roll bör också framhållas. Det finns allt fler
exempel på lyckade handelskammarinitiativ ägnade att främja handel i
båda riktningarna. Det är idag allt vanligare med gemensamma nordiska
handelskamrar i den latinamerikanska regionen. De har visat sig kunna
göra konstruktiva insatser för att öka intresset för våra marknader
genom att t ex organisera gemensamma besök av företagsdelegationer till
flera av de nordiska länderna vid samma tillfälle. Se vidare under avsnitt
3.
Det kan noteras att UfU ger stöd åt ett fortsatt importfrämjande, inkl
ökad samverkan mellan berörda aktörer i verksamheten (se SOU
2011:21, avsnitt 5.1.5).
37
2.1.8 Utnyttja svenskar med utländsk bakgrund som främjanderesurs –
Kosmopolit.
Regeringens initiativ att utnyttja den stora resurs som svenskar med
utländsk bakgrund utgör i handelsfrämjandet – Kosmopolit - har
hittills haft starkt fokus på Mellanöstern. De många svenskarna med
bakgrund i Latinamerika, inte minst från Chile, utgör dock en avsevärd
resurs som bör tas tillvara.
I linje med vad som förekommit vid delegationsresor till Mellanöstern,
bör initiativ tas till att inkludera latinamerikanska representanter i
Kosmopolitprojektet i delegationsresor som kan aktualiseras till
regionen inom den närmaste tiden.
2.1.9 Aktivera besöksresor till och från regionen.
En främjandeplan för Latinamerika för de närmaste åren bör innefatta ett
strategiskt besöksschema på politisk nivå. Delegationsresor bör
stimuleras.
Med undantag för främst Brasilien har utgående statsrådsresor varit
sällsynta till Latinamerika under senare år. UD:s handelsledning har idag
ett rätt systematiskt besöksschema, oftast med affärsmannadelegationer,
till Afrika och Mellanöstern.
Den ekonomiska utvecklingen och svenska existerande och potentiella
intressen i Latinamerika talar för att en liknande ambitionsnivå bör
eftersträvas även till denna region.
Innevarande år förutses i och för sig utgående besök, på politisk nivå och
med näringslivsdelegationer, till flera länder i regionen, vilket är
välkommet. Men målsättningen bör vara att långsiktigt stödja främjandet
i regionen genom återkommande besök.
Hela regeringskansliet bör kunna utnyttjas i främjandearbetet, vilket
borde tala för en central rese/besöksplan för hela RK. Det gäller även
inkommande minister-/delegationsbesök, där kapaciteten eller intresset
från svensk sida att ta emot inte sällan är begränsad. Många gånger är just
ett inkommande minister- eller delegationsbesök ett av de mer effektiva
sätten att sammanföra beslutsfattare och affärsmän i direkt
affärsfrämjande syfte.
I fall den aktiva besöksverksamheten hade varit omfattande och den
svenska ambassadnärvaron betydande i Latinamerika, hade man möjligen
kunnat förlita sig på att näringslivsfrämjandet därigenom säkerställts på
en jämn och hög nivå. När nu så inte längre är fallet, finns behov av att på
ett mer systematiskt sätt bevaka och planera så att regionens länder med
viss regelbundenhet uppmärksammas från regeringshåll. Med undantag
38
för Brasilien och möjligen Mexiko, där främjandet kommit att prioriteras
relativt högt från officiellt håll, och besöksfrekvensen är relativt hög
(särskilt i fallet Brasilien, i båda riktningarna), bör även för den övriga
regionen fastställas en sammanhållen och medelfristig främjande/besöksplan, som säkerställer att varje viktig marknad uppmärksammas
med aktiva åtgärder.
2.1.10 Investeringsfrämjande.
Även om de svenska ambassaderna haft i uppdrag att söka stimulera
investeringar från bl a latinamerikanska länder till Sverige, har resultatet
varit mycket magert hittills. Näringslivsstrukturen liksom en allmänt låg
nivå på forskning och utveckling i många latinamerikanska länder talar
inte heller för det förhållandet kommer att förändras nämnvärt i ett
kortare perspektiv.
Som ett utflöde av det strategiska partnerskapsavtal Sverige ingått med
Brasilien har dock Invest Sweden nyligen etablerat sitt första kontor i
regionen, i São Paulo. Ambitionen är fortsatt att söka locka brasilianska
investeringar till Sverige, men väl så viktigt torde bli att stimulera till
företagssamarbete kring forskning och produktutveckling, där
teknologiskt kunnande inom prioriterade sektorer från båda länderna
kan mötas. Det är en intressant ansats som förhoppningsvis blir
lyckosam och kan få långsiktig finansiering. Om så blir fallet, borde
också forsknings- och utvecklingsteknologiskt samarbete så småningom
kunna spridas till fler länder i regionen. Det skulle eventuellt kunna ske
via utplacering av resurspersoner genom Invest Swedens försorg i
relevanta länder. Chile är ett av de länder som skulle kunna komma ifråga
i ett sådant scenario.
Mot den bakgrunden, bör övervägas att uppdra åt närmast berörda
ambassader i regionen, i samråd med Invest Sweden, Vinnova och andra
berörda aktörer, att sondera intresset för och utvärdera möjligheterna till ett
strukturerat forsknings/utvecklingssamarbete med Sverige i resp
tjänstgöringsländer.
Härvid bör uppmärksammas de möjligheter som kan finnas att dra på
befintliga EU-instrument, som t ex de särskilda
forsknings/investeringsavtal som ingåtts med Chile och Mexiko.
Med Brasilien finns redan ett bilateralt avtal om samarbete om
högteknologi och innovation som används som bas för ett intensifierat
utbyte på detta område.
39
2.1.11 Förstärkt samarbete mellan de svenska ambassaderna i
Latinamerika.
De svenska ambassaderna i ”Sydkonen” ( Brasilien, Chile och Argentina)
har sedan mitten av 90-talet haft ett informellt samarbete syftande till att
stärka näringslivsfrämjandet i subregionen genom att söka koordinera
vissa bredare främjandeinitiativ (”Sydkonsmöten”). I dessa har deltagit
företrädare för ambassaderna, handelssekreterare, näringslivsföreträdare
och vid vissa tillfällen också representanter för UD och Exportrådet.
Dessa möten har tjänat syftet att bredda kunskapen om berörda länder
och ekonomier, diskutera planerade främjarinsatser och stimulera till mer
av samordnat agerande. Detta samarbete har avsatt flera konkreta
resultat, t ex samordnade besök av svenska näringslivsdelegationer till
flera av de berörda länderna, samordnad visning av
Innovationsutställningen m m.
Under senare år har detta samarbete breddats till att omfatta alla
ambassader i regionen (s k Latinamerikamöten). Flera av dessa möten
har resulterat i konkreta förslag till initiativ till utrikesledningen om ökat
engagemang i regionen (t ex den s k Buenos Aires-deklarationen från
2006; gemensamma rapporter och inspel också under 2008 och 2010).
Som närmare framgår under Kap.3 finns en betydande samstämmighet i
ambassadernas i regionen förslag till prioriteringar i VP- processen.
Samma eller liknande tematiska teknikområden föreslås främjas i
samtliga viktigare länder, som t ex miljöteknik (SymbioCity),
biobränslen, IT/telekom, gruvnäringen, infrastruktur och hållbar
sjukvård och hälsa (SymbioCare). Det förhållandet, kombinerat med att
de totala resurserna i regionen för näringslivsfrämjandet är begränsade
och nu minskar ytterligare, talar för att samordningen av
främjandeinsatserna i regionen behöver fortsätta och intensifieras, för att
därigenom bidra till att en rimlig total nivå på främjandet skall kunna
säkerställas.
Samtidigt skall utrymmet för sådana rationaliseringsinitiativ kanske inte
överskattas. Latinamerika utgör en mycket stor kontinent och de
logistiska utmaningarna att samordna främjarinitiativ, som
delegationsbesök o d är inte sällan betydande. Men ambitionen bör
upprätthållas. Det bör ankomma i första hand på ambassaderna att
definiera det mest ändamålsenliga tillvägagångssättet att effektivisera
samordningen.
Det är också nödvändigt att den centrala främjarenheten, FIM, kan bistå
och stödja välgrundade förslag till samordnade främjaraktioner. Men
inspelen bör rimligen komma från ambassaderna själva i första hand.
40
2.1.12 Projektexport.
I ett läge där UD:s egna resurser till regionen krymps, kan finnas skäl att
mer aktivt söka extern finansiering för projektexport, via t ex regionala
utvecklingsbanker. Projektexporten till Latinamerika är idag
försvinnande liten och ambassadernas egen kapacitet för bevakning av
projektupphandling är snart sagt obefintlig. Men incitamenten att söka
extern finansiering kan öka om eftersträvade satsningar inom breda
områden som Symbiocity, Symbiocare eller ev kommande bredare
främjandeupplägg på gruvområdet blir fruktbara.
I det sammanhanget måste beklagas att IDB – den största offentliga
projektfinansiären i Latinamerika – kommit att nedprioriteras inom
ramen för den nya svenska biståndspolitikens ”multistrategi”. Det
innebär framför allt ett lägre engagemang vad gäller svensk medverkan i
bankens policyutveckling, styrelsearbete och besöksfrekvens/-nivå från
biståndssidan.
IDB har dock sin rättmätiga plats inom främjandet och det ingår i
ambassadens i Washington uppdrag även att hjälpa svenska företag och
andra aktörer in i bankens projektverksamhet.
På fältet är det dock betydligt svårare att upprätthålla en rimlig
projektbevakning på grund av en relativt låg svensk närvaro i regionen
och bristande kapacitet på ambassaderna.
Som nämnts ovan i 2.1.6, är det viktigt att en så effektiv
projektbevakning i EU som möjligt kan säkerställas. Likaså bör
samarbetet med EIB, en kapitalstark investeringsbank med mandat för
Latinamerika, förstärkas.
Men det finns också viktiga lokala investeringsbanker att tillgå. BNDES
– den brasilianska utvecklingsbanken – har större budget än
Världsbanken och IMF sammantagna.
2.1.13 Nordiskt samarbete.
Nordiskt främjarsamarbete förekommer redan i viss utsträckning och
skall enligt beslut av de nordiska utrikesministrarna fortsatt stimuleras.
Som ovan nämnts förekommer ett nära samarbete inom ramen för
nordiska handelskammare i t ex Montevideo, Lima och Bogota. Även i
Buenos Aires sker ett nära samarbete mellan de nordiska ländernas
handelskammare på informell basis.
Denna typ av samarbete, som hittills bl a resulterat i gemensamma
initiativ till delegationsresor till de nordiska länderna, bör uppmuntras.
41
Det finns också exempel på lyckade gemensamma främjandesatsningar
på plats av de nordiska ambassaderna, som t ex projektet ”Green
Technologies”, som visades i Buenos Aires i slutet av förra året.
Projektet var samfinansierat av de Norge, Finland och Sverige och kunde
genomföras delvis tack vare finansiellt stöd av Nordiska Rådet.
Inom ramen för tillgängliga resurser bör nordiskt främjarsamarbete
uppmuntras. Samtidigt visar erfarenheterna att det kan vara mycket
resurskrävande att samordna större främjarprojekt mellan tre
huvudstäder, något som lätt kan bli övermäktigt för mindre ambassader.
Med nuvarande främjanderesurser på ambassaderna är det därför
tveksamt om gemensamma nordiska främjarprojekt i praktiken kan bli
något mer framträdande inslag i det samlade näringslivsfrämjandet i
Latinamerika. Till saken hör också att de nordiska länderna konkurrerar
sinsemellan på många viktiga tillväxtområden som energi olja/gas/vindkraft - och som miljö och telekom/IT, vilket kan begränsa
utrymmet för gemensamma främjaraktioner.
Kap 3. Affärsmöjligheter - ländervis genomgång.
I detta avsnitt görs en relativt kortfattad presentation av vissa
ekonomiska basfakta, handelsstatistik, svensk närvaro och affärsklimat
och affärsmöjligheter för de ur främjarsynpunkt mest intressanta
länderna för svensk del – Brasilien, Mexiko, Chile, Argentina, Peru och
Colombia. Framställningen är med nödvändighet komprimerad och gör
inte anspråk på fullständighet. Argentina har tagits med i redovisningen,
trots beslutet om att stänga ambassaden, på grund av marknadens
betydelse och potential. Förhoppningen är fortfarande att det skall vara
möjligt att finna en form för att behålla ett Exportrådskontor och
därmed också en viss nivå av fortsatt främjande, trots nedprioriteringen.
I avsnitt 4 lämnas vissa kompletterade uppgifter om några ytterligare
länder i regionen, Uruguay, Centralamerika, Venezuela och Karibien, med
fokus på aktuella eller potentiella affärsområden av särskilt svenskt
intresse.
Anm:
Där så inte annat anges, är samtliga statistiska uppgifter nedan hämtade
från Economist Intelligence Unit. Siffrorna är beräknade på helårsbasis
för år 2010, medan uppgifter för 2011 är prognoser.
42
3.1 Brasilien.
Ekonomiska basfakta:
Folkmängd: 193,3 miljoner ( prognos)
BNP: 2.087 miljarder USD
BNP-tillväxt: 7,5%, 4,0 % (2011)
BNP/Capita: 11.283 USD
Svensk export (mSEK): 10.793 (+63% från 2009)
Svensk närvaro:
Ambassad i Brasilia (ambassadör Annika Markovic), Svensk-Brasiliansk
handelskammare i São Paulo (chef Jonas Lindström), Brasiliansk- Svensk
handelskammare i Stockholm (chef Hugo Oljemark),
handelssekreterarkontor i São Paulo (handelssekreterare Per Persson),
honorärkonsulat i São Paulo (Generalkonsul Barry Byström) och i Rio
de Janeiro (Generalkonsul Louise N. Andersson).
Ytterligare fyra honorärkonsulat finns i norra och nordöstra Brasilien
som ambassaden aktivt använder för främjandearrangemang i samband
med de stora investeringsprogram som nu genomförs i regionen.
Ambassaden föreslår inrättandet av två nya honorärkonsulat i Paraná och
i Rio Grande do Norte, av främjandeskäl.
Svenska företag: cirka 220 svenska och svenskrelaterade företag,
huvudsakligen i São Paulo-regionen.
Affärsklimat/-potential:
Brasilien är det ledande landet i Latinamerika, ekonomiskt och politiskt.
Med sin stora inhemska marknad och expansiva ekonomiska utveckling
utgör Brasilien en strategisk nyckelmarknad för en rad industrier och
företag.
Sverige är, som en av de tio-tolv största investerarna i Brasilien, en
betydande ekonomisk aktör i landet. Brasilien är en viktig partner för
Sverige, ekonomiskt och politiskt, en privilegierad relation. Det gäller
bilateralt och det gäller inom ramen för EU-samarbetet.
Som ett högprioriterat land i regionen har också tagits fler betydande
bilaterala initiativ på främjandeområdet under senare år. Sverige och
Brasilien har ingått ett strategiskt partnerskapsavtal, en viktig plattform
för att utveckla samarbete kring handel, investeringar, forskning och
43
utveckling. Inom ramen för avtalet har bildats ett svenskt- brasilianskt
företagsråd.
UD:s Amerikaenhet leder en särskild beredningsgrupp för Brasilien
inom regeringskansliet, vilken möts ett par gånger per år.
Bland andra viktiga samverkande bilaterala initiativ kan nämnas
öppnandet av Invest Sweden - kontor i São Paulo. Ambitionen är enligt
myndigheten att São Paulo-kontoret skall kunna göras till ett fullstort
Invest Sweden - kontor. Givet en god utväxling av verksamheten och
fortsatt finansiering, är förhoppningen att det successivt skall kunna
utvecklas till ett Latinamerikakontor med samarbetspartners och
resurspersoner också i andra relevanta länder i regionen. I inledningen av
São Paulo-kontorets verksamhet har prioriterats områden som
fiberbaserad teknologi i vid mening (skogsteknologi, appliceringar på
textilindustrin), ”clean tech” (metanol, etanol, biobränslen) och metalloch gruvteknologi.
F n pågår en särskild utredning inom UD om Invest Swedens framtida
organisatoriska tillhörighet.
Tillväxtanalys har nyligen tillsatt en teknisk-vetenskaplig attaché i
Brasilia för att nära kunna följa den teknologiska forsknings- och
utvecklingsverksamheten i landet.
Ett stort antal exportfrämjandeprojekt inom prioriterade områden har
genomförts under åren och planeras framöver. Ambassaden och
Exportrådet söker sätta mer fokus på främjande i Rio de Janeiro och
nordöstra Brasilien. T ex genomfördes SymbioCity - presentationer i tre
delstater i nordöstra Brasilien i december 2010.
Bland större förestående nationella investeringsprojekt kan nämnas de
som sammanhänger med att Brasilien 2014 kommer att arrangera
fotbolls-VM (i12 delstater!) och att Brasilien står värd för OS 2016 i Rio
de Janeiro, samt stora investeringar i infrastruktur genom
regeringsprogrammet PAC.
Brasilien utvecklas till en betydande energiproducent. Det har gjorts
stora olje- och gasfyndigheter utanför Rio de Janeiros kust, och det
brasilianska oljebolaget Petrobras räknar med att investera ofattbara
1 miljard SEK - om dagen! - i den brasilianska energisektorn fram till år
2014. Experter bedömer att Rio de Janeiro inom 10 år kommer att vara
den nya världsmetropolen inom oljeindustrin. I samband med VM och
OS kommer det enbart att i delstaten Rio de Janeiro investeras uppemot
50 miljarder USD.
44
C:a 220 svenska företag är idag representerade i Brasilien, med säljbolag
eller lokal produktion. Merparten av företagen återfinns i São Paulo.
Den totala industriproduktionen för de svenska bolagen i Brasilien är
närmare 100 miljarder SEK/ år, att jämföra med den svenska exporten till
Brasilien om c:a 9 miljarder SEK/år. De svenska företagen har cirka
60.000 personer anställda i Brasilien och toppar återkommande
rankinglistorna över de bästa arbetsplatserna i Brasilien.
Flera av de svenska företagen har Brasilien som nyckelmarknad,
däribland Scania och Volvo. Svensk näringsliv har mycket gott anseende i
Brasilien och konkurrerar ofta med Tyskland om de starkaste
marknadspositionerna inom industrin. Svenska och tyska företag är även
de lönsammaste i landet och de som växer snabbast. Framtidstron hos de
svenska bolagscheferna i Brasilien är mycket stark och de flesta företagen
tar marknadsandelar jämfört med konkurrenterna.
De stora investeringar som kommer att göras i samband med VM och
OS innefattar bland annat kapacitetsutbyggnad av infrastruktur (järnväg,
tunnelbana, flygplatser, hamnar, vägar) samt en total uppgradering av
sjukhus och stadskärnorna i de tolv värdstäderna för VM. Även stora
insatser för att förbättra säkerhetssituationen kommer att göras.
Brasilien är också i färd med att genomföra en större upprustning av
försvaret, främst inom flyget och flottan, där svensk försvarsindustri
konkurrerar.
Prioriterade sektorer för svenskt näringslivsfrämjande i Brasilien de
kommande åren är följaktligen medicinteknik, försvars- och
säkerhetsindustrin, traditionell svensk basindustri, bilindustrin samt
infrastruktur och hållbart byggande (miljötekniska lösningar).
Även en riktad satsning på energisektorn med mål att få svenska företag
att bli leverantörer till Petrobras är mycket intressant.
På försvarsmaterielområdet arrangerade Exportrådet en svensk
samlingsmonter på försvarsmässan LAAD som ägde rum i Rio de Janeiro
i april 2011. LAAD är den största och viktigaste mässan för försvars- och
säkerhetsteknologi i Latinamerika. Den äger rum vartannat år och
attraherar internationella företag som specialiserat sig på att
tillhandahålla utrustning och tjänster för de tre väpnade styrkorna,
polisen, specialstyrkor, säkerhetstjänster, konsulter och myndigheter.
Deltagande på mässan utgör ett bra tillfälle att följa upp kontakter som
skapades under Sweden Defence Day i Brasilia och i São Paulo år 2010.
Sverige deltog i förra LAAD 2009 med en delegation ledd av
försvarsminister Tolgfors.
45
Hälso- och sjukvårdssektorn. Exportrådet genomförde år 2010 för första
gången en svensk samlingsmonter på industrimässan Hospitalar som
riktar sig till professionella kunder och företag från hälsobranschen. Fyra
svenska företag deltog i samlingsmontern och arrangemanget blev
mycket uppskattat. För 2011 planerar Exportrådet att arrangera ett
liknande upplägg med ambitionen att ha en större monteryta för att nå
fler svenska utställare. Mässan äger rum 24-27 maj i São Paulo.
Hospitalar-mässan ligger väl i linje med ambassadens och Exportrådets
främjandesatsningar inom hälsobranschen, som t.ex. tidigare
delegationsresor med statsrådet Hägglund som delegationsledare, och
understöd för samarbetet mellan Anvisa och Läkemedelsverket.
Andra åtgärder för att stärka främjandet i Brasilien:
En viktig prioritering bör vara att säkerställa en optimal samverkan
mellan de många svenska aktörer som nu arbetar med olika aspekter av
handels- och investeringsfrämjande, och forsknings- och
utvecklingssamarbete i Brasilien. UD:s inspektörer har uppmärksammat
detta behov i den senaste inspektionsrapporten (2008) ang Brasilien.
Tanken på att tillskapa ett lönat Generalkonsulat i São Paulo har väckts
vid flera tidigare tillfällen, men inte hörsammats av UD-ledningen.
Med de många viktiga initiativ som nu tas från svensk sida i
Sverigefrämjandet i Brasilien borde finnas sakliga skäl att ta upp frågan om
ett lönat Generalkonsulat i São Paulo till förnyad prövning, när det
ekonomiska läget så medger.
Sverige är också delaktigt i det bilaterala partnerskapsavtal EU ingått
med Brasilien. Inom ramen för det samarbetet genereras ett stort antal
samarbetsprojekt, bl a med bäring på teknologi, forskning och
utveckling. Insynen i detta projektsamarbete är begränsat och svensk
medverkan likaså. Det vore angeläget att söka få en större utväxling för
svensk del i det EU-relaterade samarbetet, via t ex projektbevakning. Det
skulle förmodligen dock kräva större lokala resurser än vad som är
tillgängliga idag.
Det kan nämnas att ambassaden och Exportrådet arbetar utifrån en
gemensam främjandeplan som prioriterar insatser på ett antal
nyckelområden som också sammanfaller med det strategiska
partnerskapets huvudområden.
För att manifestera den tunga roll Sverige spelar i Brasilien också i EUsamarbetet, bör prioritet ges åt att nära följa utvecklingen inom det EUrelaterade partnerskapet och medverka i detta på de sätt som är möjliga
inom ramen för Lissabonfördraget. Möjligheterna bör undersökas att
tillsammans med Brasilien t ex lansera något gemensamt initiativ med
46
teknologisk inriktning också i det EU-relaterade partnerskapet för att
därigenom visa att vi spelar på båda planhalvorna, dvs bilateralt och via
EU.
Vad slutligen gäller rese- och besöksfrekvensen i fråga om Brasilien, är
denna som ovan påpekats relativt omfattande, i båda riktningarna. Likväl
kan frågan ställas om inte handelsministern, som ansvarig i regeringen
för det strategiska samarbetet med Brasilien, mer frekvent borde besöka
Brasilien. En årlig besöksrutin, med anpassade delegationer, vore inte
omotiverad givet partnerskapets betydelse.
3.2 Mexiko.
Ekonomiska basfakta:
Folkmängd: 112,5 miljoner
BNP: 1.039.7 miljarder USD
BNP-tillväxt: 5,5%, 4,0% (2011)
BNP/Capita: 15.793 USD
Svensk export (mSEK): 5936 (+27% från 2009)
Svensk närvaro:
Ambassad (ambassadör Anna Lindstedt). Exportrådskontor
(Handelssekreterare Robin Pettersson), Svensk-Mexikansk
Handelskammare (chef Carl-Otto Rydner). Nordisk handelskammare.
Svenska företag:
Det finns idag drygt hundratalet svenska dotterbolag och
svenskrelaterade företag i Mexiko. Flera av de stora svenska
industriföretagen har funnits i Mexiko länge, Ericsson t ex i över hundra
år.
Affärsklimat:
Sverige och svenska företag har genom sin mångåriga närvaro i landet
och den teknologiöverföring som följt därav skaffat sig betydande
goodwill i Mexiko. De bilaterala relationerna var påtagligt aktiva under
1970/80-talen i kraft av då gällande blandkommissionsavtal som bl a
genererade statsbesök i vardera riktningen.
47
Idag förs en del av den bilaterala dialogen via EU, inom ramen för
associationsavtalet med Mexiko och det strategiska partnerskap som
ingåtts mellan EU och Mexiko.
Associeringsavtalet mellan EU och Mexiko från 1998 var innovativt på
sin tid. Det var det första EU-avtal i sitt slag som utöver handel med
varor också innehöll åtaganden om tjänstehandel, immaterialrätt,
tvistlösning och även en MR-klausul. Mexiko insisterade på att en MR klausul skulle ingå, vilket därefter kommit att bli standard i andra
liknande EU-avtal.
Under avtalets existens har handeln med EU ökat, från 6,5% som andel
av Mexikos utrikeshandel år 2000 till 9,5% 2008, enligt uppgifter från
EU-representationen i Mexiko. Dock har andra regioner, som inte har
frihandelsavtal med Mexiko, enligt samma uppgifter ökat sin handel
relativt sett mer under samma tid! De två senaste åren har EU:s export
till Mexiko gått ned (-30% 2009, enligt EU-representationen). Därefter
har den återhämtat sig något, men relativt blygsamt.
Om associationsavtalet således haft blygsamma effekter på
handelsutbytet mellan EU och Mexiko, har avtalet tydligare stimulerat
investeringar från EU i Mexiko, +35% ackumulerat över avtalets längd,
enligt EU-representationen.
Det är inte helt enkelt att utvärdera associationsavtalets betydelse för den
svenska exporten till Mexiko. Detta delvis på grund av telekomsektorns
dominans i den svenska exporten till Mexiko, och de fluktuationer
telekomexporten visat under det decennium avtalet varit i kraft.
Exporten av telekomprodukter hade en kraftig toppnotering år 2000,
men har därefter minskat starkt. Däremot har exportvärdet av övriga
varusektorer ökat i stort sett varje år sedan millenniumskiftet, oklart
dock hur stor del av detta som kan hänföras till associeringsavtalet.
I sammanhanget kan noteras att stora systemleverantörer som Ericsson,
som köper komponenter till sina produkter från många olika håll i
världen, ofta har svårt att visa EU-ursprung för slutprodukten och
därmed kvalificera för tullfrihet. Om inte annat är det många gånger
alltför tids - och kostnadskrävande att söka visa EU-ursprung - med
osäkert slutresultat.
Det är dock ingen vågad gissning att det bör finnas en betydande
potential att öka den svenska exporten till Mexiko. Men det kräver aktiva
främjandeinsatser. Det existerande associationsavtalet är en god bas för
handelsutbytet, men knappast tillräckligt dynamisk. Associationsavtalet
skulle behöva uppdateras och fördjupas med ytterligare
marknadsöppningar, på tjänsteområdet – inte minst telekom där det i
praktiken råder monopol, beträffande investeringar och statlig
upphandling. Men Mexiko har ihärdigt vägrat att öppna avtalet trots
många försök från EU-kommissionens sida. Det bottnar i sin tur i brist
på flera grundläggande strukturreformer i Mexiko, som enligt bedömare
negativt påverkar landets konkurrenskraft
48
Vid mitt besök i Mexiko i mars diskuterades bl a möjligheterna till
bilateralt projektsamarbete inom ramen för associationsavtalet och det
strategiska partnerskapet med Mexiko. Enligt EU-representationen
erbjuder dock det gällande associeringsavtalet begränsade möjligheter
härtill. Dels rör det sig om små resurser som avsatts för Mexiko (20
miljoner Euro över 7 år). Huvuddelen av projektmedlen går till
fattigdomsbekämpning. Mycket lite är avdelat för ekonomiskt
samarbete, och merparten av de projekt som genereras har karaktär av
”demonstrationsprojekt” (exempelvis samarbete i regleringsfrågor, stöd
till privatsektorn/små och medelstora företag etc).
Möjligen skulle förutsättningarna för ett svenskt deltagande i
projektverksamheten ändras om avtalet uppgraderades.
En av Exportrådet nyligen (november 2010) genomförd studie bland
svenska dotterbolagschefer i Mexiko visar på en positiv bild av
affärsklimatet i landet. Det råder stor öppenhet i den mexikanska
ekonomin. Företagen upplever Mexiko som en lönsam marknad och
förutspår växande affärsvolymer och ökade investeringar.
De största hindren för att göra affärer i Mexiko bedömdes kollektivt vara
den omfattande byråkratin, säkerhetssituationen (främst i de norra
delarna av landet) och en utbredd korruption inom vissa sektorer.
Affärspotential:
Bland industrisektorer som växer, kan konstateras att även i Mexiko går
bl a gruvsektorn starkt framåt. Den har på kort tid vuxit till att bli den
tredje största ekonomiska verksamheten i landet efter 1) remitteringar
och 2) olja. Atlas Copco räknar som följd därav expandera sin försäljning
25-30% under året.
Den nordiska handelskammaren i Mexiko lyfter fram innovationsfrågor,
CSR och hållbara tekniska lösningar som profilområden i
svenskt/nordiskt främjande i Mexiko.
Prioriterade sektorer:
Telekom
Den mexikanska mobilmarknaden har dominerats av Carlos Slim-ägda
operatören Telcel som har ca 70% marknadsandel. För att bryta denna
dominans har regeringen auktionerat ut ytterligare ett spektrum som
gick till Nextel. 2011 kommer att präglas av nya investeringar såväl från
den nya aktören som från Telcel och andra operatörer som vill möta
konkurrensen. Då 85% av mexikanerna har mobiltelefon är volymtillväxt
svår, vilket gör att företag istället måste erbjuda kvalitet och tekniskt
49
innehåll i kampen om kunderna. 2011 blir ett mycket spännande år för
mexikansk telekom! Konkurrens och investeringar kommer att öka. En
svensk främjandeaktivitet planeras till våren 2012 inom telekom.
Säkerhet – stora möjligheter för svenska lösningar
Säkerhetssituationen står i fokus i Mexiko och därmed görs allt större
investeringar i säkerhetslösningar. 2007 importerades
säkerhetsutrustning för över 670 MUSD och importen har ökat markant
de senaste åren, i genomsnitt med 8% under 2010, medan ökningen i
vissa nordliga delstater varit betydligt högre än så. Säkerhetssektorn är en
av landets största servicesektorer, som i dag anställer ca 400 000
personer.
Exportrådet har arbetat på individuell basis med svenska företag inom
säkerhetssektorn och ser stora möjligheter för fler svenska produkter
och lösningar att implementeras i Mexiko.
Trafiksäkerhet – i fokus i Mexiko 2011
Trafikolyckor är den främsta dödsorsaken bland 15 – 29 åringar i Mexiko
och Centralamerika, och den näst främsta dödsorsaken bland 5 -14
åringar. Därutöver visar studier att Mexiko tappar ca 2% av sin BNP
p.g.a. skador och dödsfall i trafiken.
Den mexikanska regeringen ser mycket allvarligt på detta och har tydliga
mål för att förbättra situationen fram till 2012 genom att a) bygga och
laga över 17 500 km motorvägar och icke asfalterade vägar; b) öka
andelen mexikanska vägar som uppfyller internationell standard från
72% till 90%; och c) minska antalet olyckor från 0,47 till 0,25 per
miljoner fordonskilometer. Mexiko kommer dessutom vara värd för
organisationen “World Road Association” världskongress 2011.
Exportrådet ser stora möjligheter för svenska företag verksamma inom
bl.a. rådgivning och certifiering, projektering och design, telematik,
hastighetskameror, skyddsräcken och trafikflödeslösningar.
Medicinteknisk utrustning
Den mexikanska marknaden för medicinteknisk utrustning (medical
devices) är ca 2,8 miljarder USD (2010). Därav utgörs hela 2,5 miljarder
USD av import, vilket gör Mexiko till Latinamerikas största importör av
medicinteknisk utrustning.
Exportrådet har under flera år fokuserat på den mexikanska
sjukvårdssektorn och i september 2010 genomfördes ett
delegationsbesök med svenska företag till Mexiko. Flera konkreta
affärsmöjligheter identifierades både inom privat och offentlig sektor.
Många nya sjukhus byggs både privat och inom offentlig sektor, och de
50
offentliga sjukhusen har ett stort behov av att uppgradera sin utrustning,
vilket nu sker.
Övriga främjarinitiativ/besök:
- Mexikanska UM har indikerat intresse för besök av handelsminister
Björling under 2012.
- Likaså vill man ha besök av ”Open Trade Gate” vid en lämplig tidpunkt
och avser göra en presentation av den mexikanska marknaden i Sverige.
- Via ambassaden i Mexiko på lämpligt sätt utvärdera intresset och
förutsättningarna för teknologiskt forsknings-/utvecklingssamarbete
med Mexiko.
3.3 Chile.
Ekonomiska basfakta
Folkmängd: 17,1 miljoner
BNP: 195,8 miljarder USD
BNP-tillväxt: 5, 2%, 6,0% (2011)
BNP/Capita: 15.056 USD
Svensk export (mSEK): 2.842 (+35% från 2009)
Svensk närvaro i Chile:
Ambassad i Santiago de Chile (ambassadör Eva Zetterberg), SvenskChilensk handelskammare och Exportrådskontor (handelssekreterare
Petra Zackrisson).
Svenska företag:
Idag har ett drygt 20-tal svenska storföretag dotterbolag i Chile, dock
endast undantagsvis med egen lokal tillverkning i landet. Ytterligare c:a
150 svenska små- och medelstora företag och produkter är
representerade på en chilenska marknaden.
Svenska bolag skapar omkring 2000 arbetstillfällen i Chile idag.
Affärsklimat:
Sverige har i flera avseenden en särställning i Chile. Få länder har gjort
större insatser än Sverige för att stötta de demokratiska krafterna i landet
under Augusto Pinochets 17-åriga militärdiktatur 1973-1990. Många
tusen chilenare räddades och gavs en fristad i Sverige. Idag vittnar drygt
40.000 chilenare i två generationer i Sverige om de svenska humanitära
insatserna. Det arvet är ett viktigt svenskt förtroendekapital i Chile.
51
Åtskilliga är också de olika näringslivsfrämjande projekt som bedrivits
tillsammans med den chilenska regeringen, myndigheter och näringsliv.
Den s k svensk-chilenska partnerskapsfonden som var i kraft närmare tio
år, från 2002 fram till årsskiftet 2010/2011, var den mest långlivade av
dessa samarbetsprojekt. Fonden, som samfinansierades av Sverige och
Chile, kom att generera hundratals samarbetsprojekt syftande till att
knyta ihop svenskt näringsliv och svensk teknologi med chilenska
motparter. Ett antal konkreta affärer resulterade av detta samarbete.
Sverige har en profilering på miljö- och energiområdena i Chile.
Besöksutbytet mellan Sverige och Chile var mycket aktivt under många
år, men har avtagit på senare tid.
Det bör nu vara läge att ta ett nytt avstamp i samarbetet med Chile.
Sverige har en mycket god grund att bygga på för detta. Flera besök på
politisk nivå planeras innevarande år, i båda riktningarna och flera
samarbetsavtal förbereds, på gruvområdet, ang SymbioCity och
samarbete i skogsfrågor.
Erfarenheterna av det mångåriga bilaterala samarbetet bör i de
sammanhangen utvärderas, som grund för nya samarbetsinitiativ.
Utrymmet för EU-finansierat teknologiskt samarbete kan därvid också
lämpligen utvärderas.
Chile är i de flesta avseenden en öppen marknad idag. Under många år
har chilenska regeringar autonomt sänkt sitt tullskydd till internationellt
låga nivåer. Parallellt med detta har man öppnat alla sina viktigare
exportmarknader via frihandelsavtal. Idag har man inte mindre än 57
frihandelsavtal som täcker den helt övervägande delen av den chilenska
utrikeshandeln. Det mest avancerade av dessa avtal är associeringsavtalet
med EU från 2002. Marknadstillträdet i Chile är därmed mycket gott.
Chile är också en intressant samarbetspartner i ett regionalt perspektiv.
Chile har mycket stora investeringar i Peru, Ecuador, Colombia och i
Brasilien, och har därmed god marknadskännedom som kan vara
värdefull att dra på också för svenska främjandesatsningar i regionen.
Affärspotential:
I november 2008 utfördes en analys i Chile enligt den s k Tokyomodellen, en strategisk sektorsvis analys av exportfrämjandepotentialen i
Chile. Denna analys identifierade fyra prioriterade sektorer:
sjukhusutrustning, gruvutrustning, nätverkslösningar och miljöteknik.
Enligt analysen skulle Sverige i 2011 kunna ha en potential motsvarande
ca 30 M USD inom gruvindustrin och ca 3 M USD inom
sjukhusutrustning. 2009 uppgick den svenska exporten inom
52
konstruktion och gruvutrustning till 40 M USD, medan
sjukhusutrustning fortsatt låg under målet, 1.1 M USD.
Den svenska exporten till Chile har ökat stadigt under senare år. Det
första kvartalet 2010 ökade Sveriges export till Chile med 40 % från
knappt 1 miljard till 1.4 miljarder kronor (som framgår ovan ökade den
svenska exporten på årsbasis med 35%). Detta skall ses mot bakgrund av
Chiles återhämtning efter den ekonomiska krisen, samt inte minst det
stora behovet av utländska produkter under återuppbyggnaden efter den
stora jordbävningen i Chile i februari samma år.
Enligt ambassadens och Exportrådets bedömningar i november 2010
ligger huvudpotentialen för svensk export fortsatt inom:
sjukhus/sjukvård (men nu både infrastruktur och utrustning),
gruvnäring, och miljöteknik i bred mening (hela SymbioCity - konceptet
med särskilt fokus på transport, energi och avfallshantering).
Sverige bedöms ha stor potential att öka sin närvaro i Chile. Som
exempel kan nämnas att det inom de chilenska ministerierna för
Transport och Infrastruktur, Energi, resp ”Bostad och Urban
Utveckling” finns starkt intresse av att ta del av svenska erfarenheter.
Chilenskt delegationsbesök i det syftet ägde rum i början av april 2011.
Större aktuella projekt:
Skanska har haft flera större byggprojekt i Chile. Bl a byggde man på
BOT-grund den del av den panamerikanska motorvägen som
genomkorsar Santiago (Autopista Norte-Sur). Den koncessionen har
nyligen sålts med god förtjänst och företaget planerar återinvestera detta
kapital i annan byggverksamhet i landet, bl a moderna sjukhus. Chile har
hög prioritet för Skanska bland byggmarknaderna i Sydamerika.
Svenska aktörer arbetar aktivt med att ta en större del av och driva
utvecklingen av stadstrafiken i Chile.
Två större energiprojekt bör komma till stånd inom 2 år; därutöver
kommer flera pilotprojekt inom förnybar energi. Återuppbyggnaden av
Chile efter jordbävningen fortsätter skapa möjligheter. Bl a kommer två
sjukhusprojekt - byggs som BOT (Build/ Operate/ Transfer) - att
upphandlas under 2011. Fler är på väg.
Ett mål i det svenska främjandet är att lansera SymbioCare i Chile under
en mässa (Expo Hospital) 22-24 juni, samt att organisera ett stort svensk
gruvevenemang i Chile 16 november 2011 enligt den modell Exportrådet
53
använt i Australien.
(http://www.swedishtrade.se/swedishminingaustralia).
I tillägg har Sverige fått förfrågan om ett samarbete inom SymbioCity
mellan Chaitén och SymbioCity konceptet. En Mou-text är i stort klar.
IVL Svenska Miljöinstitutet har ett samarbete med chilenska
myndigheter och tillsammans tittar man på möjligheterna att replikera
den typ av verksamhet IVL bedriver, bl a med miljöcertifiering av
företag, i Chile.
3.4 Argentina.
Ekonomiska basfakta
Befolkning: 40,5 miljoner
BNP: 371.8 miljarder USD
BNP-tillväxt: 9.1%, 5,3% (2011)
BNP/Capita: 15.800 USD
Svensk export (mSEK): 1.701 (2010 = +13% från 2009)
Svensk närvaro i Argentina:
Ambassad i Buenos Aires, ambassadör Charlotte Wrangberg
(sidoackrediteringsansvar i Uruguay, Paraguay och Bolivia). Ambassaden
skall enligt regeringsbeslut stängas under september 2011.
Handelssekreterarkontor i Buenos Aires, etablerat i mars 2006
(Handelssekreterare: Fredrik Udd)
Svensk-argentinsk handelskammare i Buenos Aires (ordförande: Juan
Prgich)
Svensk företagsnärvaro: ett fyrtiotal svenska dotterbolag eller
svenskrelaterade företag är verksamma i landet.
Affärsklimat:
Sverige har haft officiell närvaro i Argentina genom legation och
ambassad i mer än hundra år. Sveriges starka stöd till demokratin i
Argentina under diktaturåren på 1970 och 80-talen är än idag
hågkommet och en källa till förtroende både i de bilaterala relationerna
och i FN-sammanhang. De svenska företagens roll i landet har starkt
bidragit till den goodwill Sverige åtnjuter. I ett land där svartarbete är
54
vanligt förekommande och korruptionsnivån hög, framstår svenskt
företagande som ett föredöme, och har ofta apostroferats av den argentinska
regeringen.
Men det argentinska affärsklimatet är komplicerat, vilket många svenska
företag erfarit. Förutsebarheten i handels- och investeringsvillkor lämnar
mycket i övrigt att önska. Mot bakgrund av en snabbt ökande import,
söker argentinska myndigheter med högst informella medel sedan en tid
bromsa eller rent av förhindra import, särskilt av varor som är känsliga
ur konkurrenssynvinkel för argentinska företag. Metoderna varierar,
alltifrån påtvingade ”frivilliga” importbegränsningar, till krav på företag
att exportera för att få importera, oavsett om företaget ifråga har någon
exportverksamhet. Även de svenska företagen är rätt utlämnade för
myndigheternas godtycke i sådana situationer, något som riskerar att
förvärras utan möjlighet till officiell svensk uppbackning på plats.
De argentinska importrestriktionerna har mött starka reaktioner såväl
inom MERCOSUR som hos andra handelspartners, inkl EU-länderna.
EU-kommissionen har tagit upp frågan bilateralt med Argentina och
även rest den inom WTO, dock utan att ännu driva den till formell
tvistlösning.
Ambassaden och den svensk-argentinska handelskammaren har under
lång tid haft ett nära och fruktbart samarbete. Ambassadens engagemang
har härvidlag varit ett starkt bidragande element till handelskammarens
fortsatta existens och dynamiska arbete till stöd för den svenska
företagsamheten i landet och för främjande av det svenska varumärket.
Konsekvenserna för Sverigefrämjandet av ambassadnedläggningen har
belysts i inlagor från handelskammaren och ambassaden. Diskussioner
pågår f n om möjligheterna för fortsatt verksamhet av Exportrådet i
landet, och formerna härför.
Affärspotential:
Den argentinska ekonomin visar i kölvattnet av den globala finanskrisen
imponerande tillväxtsiffror som för tillfället ligger bland de högsta i
världen. En hög efterfrågan på världens råvarumarknader, och inte minst
på jordbruksprodukter, är en bidragande orsak som driver den
argentinska ekonomin. Argentina utgör en viktig tillväxtmarknad för
svenska företag, där Sverige trots mycket goda förutsättningar fortsatt
har en låg andel av importmarknaden. Ett antal större svenska företag gör
sedan många år framgångsrika affärer på den argentinska marknaden och
möjligheterna till kraftigt ökat affärsutbyte för svenska företag i
Argentina bedöms som goda. Svenska företag har ett gott anseende på
marknaden genom sin långvariga närvaro i landet, sitt professionella
agerande, sin pålitlighet och höga kvalitet.
55
Prioriterade sektorer i Argentina där Exportrådet och ambassaden ser
bäst förutsättningar för svenska företag och affärsintressen är
Telekommunikation/IT, Miljöteknik, Hälsovård/medicinteknik,
Säkerhet (inkl. trafiksäkerhet) samt Jordbrukssektorn. På medellång sikt
bedöms det även finnas en god potential för Teknik till pappers- och
massasektorn samt Teknik till gruvsektorn. Näringslivsfrämjande
aktiviteter fokuserar på prioriterade sektorer som bedöms ha störst
potential för exportfrämjande insatser.
Telekomindustrin präglas av en hög tillväxt och utgör en potentiell
marknad på 40 miljoner kunder. Argentina har regionens högsta
penetrationsgrad för mobiltelefoni - över 100% - och efterfrågan på
mobila tjänster och bredband växer stadigt. I takt med att antalet
mobilanvändare växer och användarna ställer allt högre krav ökar
operatörerna sina investeringar i teknik för att kunna erbjuda avancerade
och högkvalitativa tjänster, vilket innebär konkreta affärsmöjligheter
inom ICT-sektorn.
Behovet av hållbara lösningar för utvecklingen i Argentina är enormt. På
sikt är möjligheterna stora för svenska företag att täcka landets behov av
miljölösningar. Några exempel på dessa möjligheter återfinns inom
stadstransporter, förnyelsebar energi, vatten och avlopp, hållbart
byggande och inte minst inom industrin. I samband med aktiviteter i
staden Rosario skapades en svensk dialog med myndigheterna för den
nya industriparken Zona Franca Santafesina. Visionen är att genom
tydlig svensk inblandning göra projektet till den ”Mest hållbara
industriparken i Latinamerika” och därmed också möjliggöra svenska
affärsinslag i projektet.
Hälsovårdssektorn i Argentina präglas idag av en mycket god tillväxt.
Expansion och modernisering av anläggningarna sker, främst inom den
privata sektorn. Omkring 50% av all medicinsk utrustning importeras till
Argentina - för reservdelar och förbrukningsmaterial är importandelen
hela 60 procent. Mot bakgrund av att den starka privata vårdsektorn i
Argentina investerar i modern medicinteknik finns goda
affärsmöjligheter inom sektorn. Den tillväxt och de stora investeringar
som sker utgör konkreta affärsmöjligheter för svenska företag som
levererar produkter och tjänster till vårdsektorn.
Argentina har en betydande pappers- och pappersmassaindustri som
dock är omodern. Bruken är av äldre snitt med låg produktionskapacitet
och stor miljöpåverkan. Investeringsbehovet är stort och goda
affärsmöjligheter bör föreligga för svenska leverantörer av teknik till
sektorn - möjligheter som kan bli mer realiserbara i och med att den
56
polemiska tvisten med Uruguay om massaproduktionen där (i Fray
Bentos) nu avdramatiserats och svensk-finska StoraEnso nu gör
miljardinvesteringar i grannlandet Uruguay tillsammans med chilenska
Arauco.
Gruvsektorn har mycket goda förutsättningar i Argentina och förväntas
växa kraftigt de närmaste åren. I nuläget är omkring 80 större nya
gruvprojekt igång vilket väntas fördubbla antalet gruvor inom en
femårsperiod.
Viktigare initiativ/utmaningar:
-I och med att ambassaden stängs under 2011, blir den viktigaste
utmaningen framöver att finna en organisatorisk lösning för bevakningen
av Argentina som säkerställer att viktigare svenska främjarintressen i
landet kan tillgodoses, nedprioriteringen till trots. Det gäller f ö också
med avseende på sidoackrediteringsländerna, särskilt Uruguay (se också
Kap 4.1). En fortsatt närvaro av Exportrådet är angelägen.
-Främjanderesurserna på den/de ambassad(er) som ges
sidoackrediteringsansvaret för Argentina/Uruguay bör ses över i ljuset av
den situation som uppstår genom ambassadnedläggningen, och behöver
sannolikt förstärkas om man kunna bevara någon form av bevakning av
de berörda länderna.
3.5 Peru.
Ekonomiska basfakta:
Folkmängd: 30.0 miljoner
BNP: 153.8 miljarder USD
BNP-tillväxt: 8,8%, 6.5% (2011)
BNP/Capita: 9.237 (prognos)
Svensk export, mSEK: 1543 ( 2010 = +116% från 2009)
57
Svensk närvaro:
Ambassaden i Santiago de Chile har ansvar för Peru genom
sidoackreditering (ambassaden i Lima stängdes 2001).
Exportrådskontoret i Santiago ansvarar också för bevakningen av Peru
och planerar förstärkning av denna. Nordisk-peruansk handelskammare i
Lima. Svenskt Generalkonsulat i Lima (konsul Stefan Sandberg)
Svenska företag:
Ett trettiotal svenskägda eller svenskrelaterade företag är verksamma i
Peru.
Affärsklimat:
Svenska företag har funnits även i Peru under lång tid. Svenska
entreprenörer som t ex grundaren av den första industrimässan i
Sydamerika (Féria del Pacífico i Lima), Gösta Lettersten, har avsatt
bestående avtryck i landet. Volvo, som under åren av hårda restriktioner
för utländska direktinvesteringar på 1960 och 70-talen, nästan hade
monopolsituation för lastbilar, är ett av flera exempel på mycket starka
svenska varumärken i landet.
Sverige har haft en mycket lång diplomatisk närvaro i landet, som dock
avbröts i och med att ambassaden stängdes 2001. Ambassaden i Santiago
har därefter sökt upprätthålla löpande kontakter med den peruanska
regeringen och vissa begränsade främjandeaktiviteter har också
genomförts.
Peru har nu upplevt ett drygt decennium av obruten och stark
ekonomisk tillväxt, med tillväxttal som de senaste åren tangerat 10%strecket. Det är resultatet av en sund makroekonomisk politik, i stark
kontrast mot vad som var fallet under flera tidigare decennier. IMFkontoret i Lima tillskriver den peruanska centralbanken, som man
betraktar vara av absolut världsklass, en stor del av det peruanska
ekonomiska framgångsreceptet. World Economic Forum rankade år
2007 Peru som Nr 1 i världen! i sin ”global macro-prudential soundness
indicator”.
Den peruanska valutan är stabil, inflationen mycket låg och utländska
investeringar strömmar till. Peru erhöll 2008 ”Investment grade credit
rating” av finansinstitut som Moody´s, vilken successivt uppgraderats.
Enligt FN:s kommission för Latinamerika, CEPAL, är Peru fjärde
största mottagare av utländska direktinvesteringar i Latinamerika, efter
Brasilien, Mexiko och Chile.
Ekonomiska bedömare i Lima (t ex IMF) ser en fortsatt stark ekonomisk
tillväxt under överskådlig tid framöver.
Expansionen av den peruanska ekonomin är dock nu så stark att vissa
överhettningstendenser börjar märkas.
58
Gruvnäringen är den viktigaste industrigrenen i Peru. Den utgör 12-13%
av BNP och mineraler svarar för 60% av den peruanska exporten. Peru
har mycket stora mineraltillgångar, är världens största producent av silver
och 2:a vad gäller koppar (efter Chile), 3:a i världen om man lägger ihop
guld, silver koppar och zink och en stor producent av många andra
mineral. Enligt peruanska uppskattningar har endast 10% av Perus
gruvpotential exploaterats och endast 6% nyttjas idag. Potentialen är
således betydande. Stora investeringar planeras i gruvsektorn under
kommande år, 43 miljarder USD fram till år 2018.
Utvecklingen inom jordbruket går också snabbt, framför allt i
kustområdena. Peru är på väg att bli nettoexportör av jordbruksvaror, är
världens största producent av fiskmjöl och fiskolja, och största exportör
av sparris, organiskt kaffe och organiska bananer.
Stora infrastruktursatsningar görs, vägar, hamnar, och inom
energisektorn – energitransmission, olja och gas.
Miljöfrågorna får större utrymme inom många industrisektorer.
Affärspotential:
Peru är en utvecklingsmarknad med stor potential för svensk industri.
Gruvindustrin är som nämnts mycket viktig för landet, och den
förväntas gå om Chiles inom 5-10 år. Atlas Copco och Sandvik är sedan
länge viktiga leverantörer av gruvutrustning. Peruanska
regeringsföreträdare har uttryckt intresse för samarbete med Sverige
kring hållbar gruvdrift. En svensk presentation i den stora gruvmässan
Extemin i Arequipa planeras i september.
Peru är andra största land i Latinamerika i fråga om skogsresurser.
Hållbart skogsbruk är ett område som nu prioriteras av den peruanska
regeringen och där svenskt kunnande skulle kunna komma till
användning (Finland, som f ö prioriterar skogsteknologifrågorna högt är
aktiva i flera latinamerikanska länder i skogsfrågor, inkl i Peru).
Jordbruk, fiske, IT och textil är andra intressanta industrier.
På infrastrukturområdet utvärderar Skanska f n möjliga investeringar i
Peru. Vad gäller just infrastrukturinvesteringar kan noteras att World
Economic Forum även här rankat Peru högt - år 2007 på förstaplats i
Latinamerika vad gäller ”government receptiveness to private investment
in infrastructure”.
SymbioCity - konceptet har rönt intresse i Peru. Limas stad har t ex
identifierat ett 40-tal miljöprojekt och vore intresserade av en
SymbioCity - presentation. Det har föreslagits att inkludera experter från
Linköpings stad och även utsträcka presentationerna till andra viktiga
regioner i Peru.
59
Trafiksäkerhet är en viktig fråga i regionerna och ett område där Sverige
ligger långt framme. En SymbioCity - satsning i Peru skulle därför
kunna inkludera koncept som Sustainable Transportation och VisionZero.
Frihandelsavtalet EU- Peru, som förhoppningsvis kan träda ikraft i
början av 2012, erbjuder ett naturligt tillfälle till en aktualisering av
svenska affärsintressen och -möjligheter i Peru. Vid lämplig tidpunkt bör
en presentation av avtalet göras, förslagsvis i första hand i UD:s
referensgrupp för Latinamerika.
Presidentvalet 2011. Som ovan konstaterats är de ekonomiska
framtidsutsikterna för Peru goda. Utfallet av den första valomgången i
årets presidentval sände dock vissa chockvågor genom det ekonomiska
etablissemanget. Vinnare blev Ollanta Humala, tidigare känd för rätt
extrem vänsterideologi och med goda kontakter med Venezuelas Hugo
Chavez. Han ställs nu i den andra valomgången mot Keiko Fujimori,
dotter till den numera fängslade förre presidenten Alberto Fujimori.
Liksom Humala, betraktas även Keiko Fujimori av många politiska
bedömare som populist, fast på högerkanten.
Båda kandidaterna söker nu allierade bland de förlorande partierna inför
den avgörande valomgången. Humala har för sin del sökt lugna
marknaden med att försäkra att han avser fortsätta den hittillsvarande
framgångsrika peruanska ekonomiska politiken, men hans trovärdighet
är ifrågasatt på flera håll. Den annars så stabila börsen i Lima reagerade
med ett kraftigt börsfall efter resultatet av den första valomgången och
skall enligt uppgifter i peruansk press ha förlorat 20 miljarder USD
under april månad. Läget tycks därefter dock vara på väg att stabiliseras.
Det finns anledning att nära följa den fortsatta politiska utvecklingen i
Peru
Politiska initiativ/besök:
- Stödja kommande satsning av Exportrådet i Peru. Överväga alternativa
möjligheter härvidlag, inkl att placera en resursperson från UD i Lima, ev
i ett samarrangemang med Finland, som fortfarande har ambassad i Peru.
- Besök på politisk nivå (statssekreterare, med delegation), september
2011. Kombineras med Colombiabesöket. Inbjuda till senare
uppföljningsbesök till Sverige.
- Välkomna ett av den peruanska investeringsmyndigheten ProInvest
tänkt besök i Sverige.
- Överväga inbjudan till ny peruansk handelsminister efter presidentvalet
i juli 2011;
- Besök av den nordisk-peruanska handelskammaren till Sverige och de
nordiska länderna, preliminärt hösten 2011(september?)
- Genomgång av frihandelsavtalet EU- Peru för svenskt näringsliv i
UD/AME:s referensgrupp. Preliminärt hösten 2011.
60
3.6 Colombia.
Ekonomiska basfakta:
Folkmängd: 46,9 miljoner
BNP: 293.8 miljarder USD
BNP-tillväxt: 3.9%, 4,5% (2011)
BNP/Capita: 9.074 USD (2010)
Svensk export (mSEK): 1145 (+25% jfrt med 2009)
Svensk närvaro:
Ambassad i Bogota (ambassadör Lena Nordström), ansvarar också
genom sidoackreditering för relationerna med Venezuela, Ecuador och
Panama. Svensk - Colombiansk handelskammare (chef Egil Svensson),
Exportrådskontor (landkontor; chef Peter Torkelsson).
Svenska företag:
Ett tjugotal svenska företag har dotterbolag i Colombia. Ytterligare
företag som Scania, Skanska och Zodiak Entertainment har nyligen
etablerat sig i landet.
Affärsklimat/affärspotential:
Sverige åtnjuter genom sitt mångåriga engagemang för hållbar fred i
Colombia ett gott anseende och betydande politisk goodwill i landet.
Det är en god grund att bygga vidare på för en långsiktig relation till
Colombia där ökat handels- och kulturutbyte alltmer kommer att stå i
centrum.
I den dynamiska utvecklingsfas som Colombia står inför, bör ett besök
av handelsminister eller statssekreterare, uppbackad av
företagsdelegation, komma till stånd för att ge en impuls till en ny fas i
handelsrelationerna med Colombia (planerat till september 2011).
Trots den globala krisen har Colombia haft en god ekonomisk tillväxt,
detta tack vare ökad säkerhet i landet samt stigande priser på
världsmarknaden för viktiga colombianska exportprodukter som olja,
kaffe och kol. Opinionsmätningar som gjorts bland företagen i
Colombia av fristående analysinstitut visar att säkerhetsfaktorns
betydelse minskat drastiskt för företagens beslut om investeringar etc
sedan 2002, vilket tydligt återspeglar den förbättrade
säkerhetssituationen i landet.
Det finns tydliga tecken på att den colombianska marknaden är redo för
ytterligare internationalisering. Från att ha varit en av Sydamerikas mest
skyddade marknader sker nu en omsvängning. Ledande personer
indikerar att internationella produkter och tjänster är mycket attraktiva
och välkomna på marknaden. Colombia ingår i den grupp länder,
61
”CIVETS”, som internationella ekonomer bedömer komma i nästa våg
av dynamiska tillväxtmarknader efter BRIC-länderna. På samma sätt som
visat sig vara fallet ifråga om BRIC-länderna, skapar detta internationellt
intresse och stimulerar investeringar i ett land som Colombia.
Stora investeringar beräknas ske i landet de närmaste åren inom
intressanta sektorer såsom gruvsektorn, telekommunikation,
infrastruktur, miljöteknik samt hälsosektorn, där internationella företag
har kompetens och expertis som inte finns inom landet idag. Allmänt
sett är colombianska företag mycket intresserade av internationellt
samarbete efter många år av relativ avskildhet från omvärlden.
Internationella undersökningar är eniga i att det är förhållandevis lätt att
göra affärer i Colombia då affärsklimatet är stabilt och landet samt
marknaden är under stark utveckling.
Prioriterade sektorer. De sektorer som Exportrådet och ambassaden
utvärderat som prioriterade områden för främjandeverksamheten i
Colombia är följande: gruvsektorn, telekommunikation, infrastruktur,
miljöteknik samt hälsosektorn. Samtliga fem sektorer är under stark
utveckling i landet; bl a finns en ambition att Colombia till år 2019 skall
har utvecklat Latinamerikas främsta gruvindustri.
Ett MoU av chilenskt snitt skulle kunna vara aktuellt.
Större infrastrukturprojekt - transport-, väg-, tunnel-, bro-,
hamnprojekt etc - är under utveckling i landet. Hållbart byggande är
även det en prioriterad sektor i landet via politiska beslut och privata
påtryckningar. Även flertalet hälsorelaterade projekt är under utveckling
såsom elektroniska läkemedelsrecept, vårdguider i form av callcenters,
hälsocenter, kliniker och sjukhus.
Inom samtliga ovan nämnda sektorer finns i dagsläget flera konkreta
projekt under upphandling. Inom t ex miljötekniksektorn reste
Exportrådet nyligen till Sverige med en SymbioCity-delegation
innefattande ca 20 colombianska byggföretag. Ett resultat av detta besök
blev att Colombias första ”sustainable neighbourhood” skall byggas strax
utanför Bogota. Även hälsoprojekt av konkret natur är planerade i
Bogota- provinsen för 2011, med bygge av s k sjukhusstad strax utanför
Bogota samt större kommunikationsprojekt inom sjukvård och hälsa.
Frihandelsavtalet EU- Colombia bör kunna träda ikraft under första
halvåret 2012. Det kommer att ge tullfritt tillträde omedelbart till den
colombianska marknaden för det stora flertalet produkter. Det ger också
svenska och europeiska exportörer en konkurrensfördel i förhållande till
USA. Det frihandelsavtal USA förhandlat med Colombia har fastnat i
62
den amerikanska kongressen och ser inte ut att kunna godkännas i en
nära framtid. Det är viktigt att svenska exportörer kan dra nytta av den
konkurrensfördel som därmed uppstår på den colombianska marknaden.
En presentation för marknadens aktörer av frihandelsavtalet med
Colombia och de nya affärsmöjligheter det erbjuder bör företas vid
lämplig tidpunkt, förslagsvis i UD/AME:s referensgrupp för
Latinamerika.
Främjandeinitiativ/besöksutbyte:
- Svenskt utgående besök (statsekreterare) med företagsdelegation,
september 2011.
- Besök av delegation från Colombia, 2011 eller 2012? (organiseras av
HK i Bogotá).
- Uppföljning (i slutet av april 2011) av den Road show som
genomfördes i Sverige sommaren 2010.
- Presentation av frihandelsavtalet EU-Colombia, preliminärt hösten
2011.
- Besök av OTGS i Colombia vid lämplig tidpunkt
Kap 4. Främjandebehov i några övriga länder i Latinamerika.
4.1 Uruguay
Skulle man tillämpa begreppet svenska komparativa fördelar i en politisk
mening i Latinamerika, skulle Uruguay komma mycket högt upp på
listan över svenska prioriteringar. Det finns få länder, om några, i
regionen där Sverige har starkare politisk goodwill. Tacksamheten för
Sveriges stöd till den uruguayska demokratin och mottagande av många
politiska flyktingar på 1970 och 80-talet är fortfarande djupt känd. Det
finns likaså en stark beundran för och samhörighet med det svenska
samhällsbygget. Uruguay är ett litet land, 3,5 miljoner invånare, men
politiskt moget och det första land i regionen som utvecklade ett socialt
välfärdssamhälle redan för mer än ett halvsekel sedan.
Idag sker mycket stora investeringar i skogs- och cellulosaindustrin i det
traditionella jordbrukslandet Uruguay. Och där sker nu Stora Ensos
största utlandssatsning någonsin, en massafabrik med en
produktionskapacitet om 1,4 miljoner ton, som byggs i ett joint venture
med chilenska Arauco. Det är också Uruguays största inkommande
utländska direktinvestering någonsin.
Det finska handelsfrämjandet i Uruguay är aktivt. Det finns skäl att nära
följa utvecklingen också från svensk sida, bl a för att främja svenska
företagsintressen i kölvattnet av Stora Enso-investeringen. Expansionen
63
av cellulosaindustrin föranleder mycket stora nyinvesteringar i bl a
infrastruktur.
Bland andra svenska industriinvesteringar i Uruguay kan nämnas.
Karlshamns oljefabrik som bedriver vegetabilisk oljeraffinering på plats.
Uruguayska regeringsföreträdare har uttryckt önskemål om närmare
samarbete med Sverige bl a inom områden som sophantering och
miljöteknik, hälso- och sjukvård, inkl medicinteknik.
Uruguaysk företagsdelegation ledd på politisk nivå besökte Sverige och
nordiska grannländer i november 2010.
Uruguays president Mujica har uttryckt intresse av att besöka Sverige.
Exportrådets Pulp & Paper Technology Group har besökt Uruguay vid
flera tillfällen under senare år.
Främjandeinitiativ/besöksutbyte:
- nytt besök av Pulp & Paper Technology Group (PPT), om möjligt
under 2012.
- undersöka möjligheterna till utgående besök på politisk nivå, ev i
samband med PPT- delegation; svarsbesök till det uruguayska
delegationsbesöket 2010.
- uppmuntra besök av president Mujica till Sverige.
4.2 Centralamerika (Guatemala, El Salvador, Honduras, Nicaragua,
Costa Rica och Panama).
De centralamerikanska länderna är små öppna ekonomier med historiskt
nära relationer till USA, men nu och framgent förhoppningsvis också
med EU genom det omfattande bilaterala associeringsavtal som ingicks
2010 och som nu är föremål för legal genomgång i Bryssel. Det kan
förhoppningsvis träda ikraft under första halvåret 2012.
Den svenska företagsnärvaron i Centralamerika är begränsad, det rör sig
om ett fåtal företag som ABB, Ericsson och TetraPak, i övrigt ett antal
lokala distributörer till svenska företag.
Handeln med Sverige är också blygsam. Den svenska exporten låg år
2010 på mellan 100-300 miljoner SEK per land. Panama är största
exportmarknad med 600 miljoner SEK 2010.
Den svenska officiella närvaron i Centralamerika har minskat betydligt
efter det att ambassaden i Nicaragua stängts och också
biståndsprogrammen med El Salvador och Honduras avvecklas.
64
Ambassaden i Guatemala ansvarar idag för samtliga centralamerikanska
länder (utom Panama, som faller under ambassadens i Bogota ansvar),
men bedriver ingen främjandeverksamhet.
Exportrådet undersökte för några år sedan förutsättningarna för en
etablering i Centralamerika. Tanken var att söka dra på den goodwill som
följt av det mångåriga svenska biståndssamarbetet för att stärka
handelsutbytet. Av olika skäl gick man emellertid inte vidare med de
planerna.
Exportrådskontoret i Mexiko ansvarar också för Centralamerika och
bevakar framför allt större investeringsprojekt i de centralamerikanska
länderna.
I Sverige arbetar svensk-centralamerikanska handelskammaren
(SWECA) aktivt med att främja handelsförbindelserna mellan Sverige
och Centralamerika.
Svenska främjarinitiativ i offentlig regi i Centralamerika har varit
sällsynta. För några år sedan arrangerades ett delegationsbesök till
Panama under dåvarande statsekreterarens för utrikeshandel, Gunnar
Wieslander, ledning. Skälet var bl a etableringen av Atlas Copco i landet Panama har mycket stora kopparfyndigheter och investerar även mycket
stora belopp i infrastruktur, breddning av Panama-kanalen, vägbyggen,
hamnar, etc. Panama har också den högsta tillväxten i Centralamerika, 67% och en av de högsta BNP per capita i Latinamerika, drygt 16.000
USD. Intressant att notera är att Volvo nyligen tecknat kontrakt med
Panama om leverans av 1.200-1.400 bussar, en betydande affär.
Bland tänkbara officiella främjarinitiativ avseende Centralamerika, bör
prioriteras informationsinsatser angående associeringsavtalet med EU,
med fokus på hur det kan påverka den bilaterala handeln med Sverige.
Det kan lämpligen ske inom ramen för UD/AME:s referensgrupp för
Latinamerika, i samråd med SWECA. En sådan genomgång kan också ge
impulser till ev kompletterande, riktade, främjarinitiativ.
4.3 Venezuela
De svenska företagen i Venezuela – ett tjugotal med antingen egna
dotterbolag eller lokal representation arbetar under svåra omständigheter
i landet. Näringslivets Internationella Råd (NIR) samarbetar för att
stötta de svenska företagen i relationerna med den venezolanska
regeringen rörande de sociala aktiviteter och teknologiöverföring de är
ålagda att tillgodose. Besök planeras av NIR:s ordförande, tillsammans
med en grupp svenska företag. NIR skulle värdesätta officiell
uppbackning av sin projektverksamhet i Venezuela.
65
4.4 Karibien
Sveriges varuhandel med de 16 självständiga länderna i Karibien* är
tämligen begränsad, men den mycket starka utvecklingen för exporten
under 2010 kan dock noteras. Sammanlagt uppgick den svenska
varuexporten till Karibien under 2010 till 1 202 miljoner kronor (mkr),
vilket var en ökning med hela 45% från året innan då exporten var 831
mkr. De största exportmarknaderna under 2010 var Dominikanska
republiken med 432 mkr, Kuba med 170 mkr, Haiti med 156 mkr
(jämfört med 38 mkr 2009), Bahamas med 126 mkr (jämfört med 36 mkr
2009) och Barbados och Jamaica, båda med 91 mkr var.
Till Dominikanska republiken utgjorde huvuddelen av exporten
telekomutrustning (285 mkr) och till övriga större mottagare var
maskiner och liknande industriprodukter de huvudsakliga varorna, men
även livsmedelsexport var förhållandevis stor; till Barbados t.ex. över en
tredjedel.
De flesta av de karibiska länderna befann sig under 2010 i slutfasen av de
negativa effekter (främst minskad turism) de drabbats av från den
internationella recessionen och uppvisade mycket låg eller t o m negativ
tillväxt. Tillväxtprognoserna ser emellertid betydligt ljusare ut för 2011,
vilket kan komma att gynna svensk export till regionen även framöver.
Även om marknaderna i Karibien är relativt små skulle exportfrämjande
kunna övervägas i samband med högnivåbesök till de större näraliggande
länderna (USA, Mexico, Colombia, Brasilien), som då också kunde
inkludera besök till lämpliga marknader i Karibien. Sådana satsningar bör
då göras i nära samarbete med Exportrådets kontor för de karibiska
länderna (São Paulo eller Mexico City) samt givetvis med särskilt
intresserade företag.
Sverige har ett mycket stort överskott i handeln med de karibiska
länderna. Importen under 2010 uppgick endast till 78 mkr, upp från 70
mkr 2009. Möjligheter att underlätta import från ev. intresserade länder i
Karibien kan övervägas i samarbete med verksamheten Open Trade Gate
Sweden hos Kommerskollegium.
___________________
* Antigua och Barbuda, Bahamas, Barbados, Belize, Dominica, Dominikanska
republiken, Grenada, Guyana, Haiti, Jamaica, Kuba, St Kitts och Nevis, St Lucia, St
Vincent och Grenadinerna, Surinam, och Trinidad och Tobago. Till Karibien kan också
räknas de olika territorier som förvaltas av Frankrike, Nederländerna, Storbritannien
och USA, men handelssiffror för dessa har ej tagits med i denna sammanställning.
Produktion: Press-, informations- och kommunikationsenheten • Tryck: XGS Grafisk Service 2011 • Artikelnr: UD 11.026