Nr 1 . 2011 - Vittangi församling

Nr 1 . 2011
1
Tidning för Svenska Kyrkan i
vårt pastorat
KYRKPOSTEN
Vittangi församling
Nr 1 2011
Redaktionskommitte:
Anna Kuoksu
Börje Johansson
Ella Winman / Birgitta Ranner
Ansvarig utgivare: Anna Kuoksu
Hemsida:www.vittangiforsamling.com
Tryck: Fabricii Tryckeri AB
Vi tar gärna emot skrivelser som känns angelägna för er att få ut i Kyrkposten
t.ex debattartiklar, synpunkter eller historik m.m.
Adress:
Telefon:
Fax:
Öppettider:
Kanslist:
Pastorsexpeditionen
Abrahamsvägen 16
980 10 Vittangi
0981 / 100 01 vx
0981 / 102 21
Mån-tisd och Torsd-fredag 09.00–12.00
Torsdag kvällsöppet 15.00 -18.00
Onsdag är expeditionen stängd.
Åsa Nordström 070-678 02 99
Direkttelefoner:
Vice pastor: Anna Kuoksu 0980-129 41
Mobil:
070-678 01 15
Komminister:Terho Hämeenkorpi 0981-10808
Mobil:
070-627 91 06
Organist: Eva Holma.
0981-10 834
Mobil:
070-216 45 76
Församlingsass.Pia Stålnacke
0981-10 122
Mobil:
070-551 07 67
Diakonass: Anne Pekkari
0981-10 836
Mobil:
070-288 81 17
Diakon.Monika Nutti Blind 0981-10 836
Mobil. 070-615 08 36
Vaktmästare exp:Börje Johansson.0981-101 66
Mobil:
070-552 25 80
Vaktmästare Vittangi:
0981-10 835
Bengt Henriksson
070-211 17 54
Rune Larsson
070-317 51 37
Vaktmästare Svappavaara
Tore Lageholm
070-582 54 41
Vaktm. Lannavaara kyrkogård
Rune Törelid 070-216 46 69
Vaktmästare Lainio kyrkogård
Kenneth Jakobsson
bost.0981-410 76
Kyrkogårdar:
Vittangi Nya
Vittangi Gamla
Svappavaara
Kyrkor: Vittangi
Svappavaara
0981-105 70
0981-106 33
0980-301 56
0981-103 63
0980-300 72
Församlingshem: Vittangi
Svappavaara
0981-101 25
0980-300 72
2
Afghanistan – Isaf
Jag är tjänstledig från min tjänst som kyrkoherde
i församlingen under tiden februari-september
2011. Under denna tid kommer jag att utbilda mig
och från mitten av maj fram till och med september vara nere i Afghanistan som fältpräst åt ca 600
svenska soldater.
Anna Kuoksu kommer att vikariera för mig under
min tjänstledighet, och Terho Hämeenkorpi går in
som komminister till och med maj månads utgång.
Världens konflikter har under åren förändrats från
att domineras av kalla krigets maktbalans till att ofta
handla om strider mellan olika etniska grupper. Det
svenska försvaret har också förändrats i takt med
världens utveckling. I dag är Försvarsmaktens militära
insatser främst inriktade på internationellt fredsfrämjande arbete.
I de svenska utlandsförbanden ingår soldater med
både militär och civil kompetens.
Sverige bidrar med soldater till Isaf, International
Security Assistance Force.
Isaf etablerades i slutet av 2001 och arbetar under ett
mandat av FN:s säkerhetsråd och ett avtal mellan Isafstyrkan och den afghanska regeringen.
Sveriges uppgift är att hjälpa och skydda återuppbyggnaden av landet och att säkra en demokratiskt
vald regering, som har stöd hos folket och arbetar för
fred och samförstånd mellan de olika etniska grupperna.
Under dessa omständigheter anser jag att jag kan vara
en hjälpande hand för våra flickor och pojkar i olika
situationer som kan uppstå under deras tjänstgöring
långt hemifrån.
Oskar Skoglind
kyrkoherde
Kyrkorådet informerar
Nu är vi inne i ”vårmånaden mars”. Kylan har släppt och
snön rasar från taken och solen tittar fram. Den 19 mars
avgörs Kopparrajden för 43:e året i rad och det är väl ett
vårtecken om något. Bondepraktikan säger att ”blidväder i
början av denna månad betyder kyla och yrväder i slutet av
månaden”.
I vår församling sker fler förändringar på personalsidan än
på mycket länge.
Kantor Anja Holma har lämnat sin tjänst och gått in i gruppen + 65 och blivit pensionär. Vi tackar Dig, Anja, för lång
och trogen tjänst i vår församling. Musiken, sången och
körerna betyder enormt mycket för hela församlingsarbetet.
Ett stort och varmt tack för Dina insatser under alla dina
år i församlingen, Anja! Vår nya kantor Eva Holma hälsar
vi välkommen i samband med gudstjänsterna den 6 mars.
Välkommen hem till Vittangi och Vittangi församling, Eva!
Vår kyrkoherde Oskar Skoglind är tjänstledigt till och med
september månad 2011 för uppdraget som fältpräst för de
svenska soldaterna i Afghanistan, dit han åker i maj månad.
Just nu utbildar sig Oskar i Stockholm för det kommande
utlandsuppdraget. Vi önskar Oskar all lycka i sitt spännande samhällsuppdrag!
Till vikarierande kyrkoherde under Oskar Skoglinds
tjänstledighet har kyrkorådet utsett vår komminister Anna
Kuoksu. Anna, som just nu också genomgår en kyrkoherdeutbildning, önskar vi all lycka och framgång som vikarierande kyrkoherde i vår vida församling.
Till vikarierande komminister under tiden 11.2 – 31.5.2011
har kyrkorådet utsett prosten Terho Hämeenkorpi från
Finland. Terho, som kommer från finska Österbotten, talar
utmärkt såväl finska som svenska.
Domkapitlet i Luleå stift har i enlighet med 31 kap. 4 §
kyrkoordningen förklarat Terho Hämeenkorpi behörig till
vikariatet som komminister i vår församling
Vi hälsar Terho med fru varmt välkomna till Vittangi och
Vittangi församling och hoppas att Ni kommer att trivas
med oss. När Ni anlände så visade termometern - 40 grader
men nu ser det ut att kylan har släppt sitt järngrepp. Ni
kommer säkerligen att upptäcka vår fantastiska natur och
allt vackert i våra bygder och byar och möta massor av
trevliga människor.
Låt mig också få berätta om ett fantastiskt ”Öppet Hus” i
Svappavaara och Vittangi under rubriken ”Ett ögonblick i
sänder – en kväll med Lina Sandell”. Lina Sandell, senare
Lina Sandell-Berg, är en av våra absolut mest älskade och
mest produktiva psalmförfattare. Hon levde under åren
1832-1903 och räknas som den svenska väckelserörelsens
främsta sångförfattare.
I vår senaste psalmbok finns 15 psalmer av Lina Sandell.
Till de mest kända hör ”Jesus för världen givit sitt liv”,
”Bred dina vida vingar”, ”En liten stund med Jesus”,
”Tryggare kan ingen vara”, ”Blott en dag, ett ögonblick i
sänder”, ”Jag kan inte räkna dem alla”, ”Herre, med kraft
ifrån höjden”och ”Jag är en gäst och främling”.
Medverkande var Timo Vilgats, Carina Henriksson,
Toivo Lindholm och vår vikarierande komminister Terho
Hämeenkorpi. Jag hade nöjet att vara med på Vittangidelen av detta ”Öppet Hus” och kvällen var helt otroligt
bra.
Timo berättade ur Lina Sandells liv på ett mycket pedagogiskt och tilltalande sätt. Carinas sång vet vi är av högsta
klass men att hon också behärskar att spela så många
instrument på ett strålande sätt var en nyhet för en del av
oss. Toivos ackompanjemang och sång lyfte hela föreställningen. Vi sjöng på svenska, finska, meänkieli och norska.
Vi väntar med spänning på del två av Lina Sandell.
Thore Klippmark,
kyrkorådets ordf
MANSKÖR FRÅN FALUN TILL VITTANGI KYRKA
På nationaldagen kommer Manskören Falu Kvartettsångare till Vittangi. Kören kommer att ge en konsert i anslutning till nationaldagsfirandet i kyrkan. Körens ordförande Henry Ranner, född och
uppväxt i Vittangi, berättar att ungefär 25
av körens 40 medlemmar kommer att delta.
Kören, vars dirigent är Lennart Andréasson,
sjunger traditionell fyrstämmig manskörssång.
Manskören Falu Kvartettsångare
Utöver framträdandet i Vittangi skall falukören sjunga bl a i Kiruna kyrka och vid
hembygdsgården i Gällivare.
3
Ny medlem i församlingen
Amanda Julia Alexandra Videholm, född den 26 juni 2010, döptes lördagen den 22 januari 2011 i Vittangi kyrka.
Fr.v. Mamma Linda Jonasson , pappa Per-Erik Videholm med lilla Amanda i famnen
Dopförrättare: Komminister Anna Kuoksu
Dopuppföljning
Tilda Liisa Sofia Valjus, Svappavaara, född den 2
juni 2009,döpt den 12 september 2009 , har firat sin
1-åriga dopdag.
Föräldrar: Marina och Hannu Valjus, Svappavaara
Melinda Valjus, Vittangi, född den 7 augusti 2009, döpt
den 24 oktober 2009 , har firat sin 1-åriga dopdag.
Föräldrar: Tina Martinsson Laaksonen och Valle
Valjus, Vittangi
Rut Wilhelmina Anetta Fors Zetterblom, Lannavaara,
född den 8 augusti 2009,döpt den 26 december 2009 ,
har firat sin 1-åriga dopdag.
Föräldrar: Anders Fors och Ulrica Zetterblom,
Lannavaara
Ida Elisa Blind, Övre Soppero, född den 7 november
2009, döpt den 16 januari 2010 , har firat sin 1-åriga
dopdag.
Föräldrar: Samuel Blind och Åsa Larsson, Övre
Soppero
Simon Noah Engström, Vittangi, född den 18 november
2009,döpt den 12 februari 2010 , har firat sin 1-åriga
dopdag.
Föräldrar: Simon och Emma Engström, Vittangi
Ida Anna Towe Nilsson, tillsammans med sin storebror,
Svappavaara, född den 22 november 2009,döpt den 14
februari 2010 , har firat sin 1-åriga dopdag.
Föräldrar: Veronika och Jan-Erik Nilsson, Svappavaara
4
Julinsamlingen 2010
Julinsamlingen till Svenska kyrkans internationella arbete har avslutats och återigen kan
vi konstatera att församlingens medlemmar
verkligen känner med människorna, som har
det svårt ute i världen.
Vi tackar alla som på olika sätt har
bidragit till årets resultat som blev
43.109 kronor.
Fasteinsamlingen inleds den 6 mars och pågår
fram till påsk. Vi hoppas att ni fortsätter ert
enträgna arbete för världens behövande barn.
ALLT för att utrota
hungern
Varje dag går miljontals barn omkring
och är hungriga. Det vill vi helst slippa
tänka på. Men vi kan göra något åt
det. Var med och gör allt för att utrota
hungern i världen!
Var med i fastekampanjen 2011!
Människor, som är undernärda, blir oftare sjuka,
har svårt att följa utbildningar och hela samhällets ekonomi hämmas. Och omvänt - människor
som kan äta sig mätta blir friskare och kan både
förbättra sina egna liv och bidra till samhällets
utveckling.
Hungrig trots hårt arbete
Mat är både ett av människans mest grundläggande behov och en mänsklig rättighet. Hela
världen, Svenska kyrkans internationella arbete,
antar utmaningen att stå på de hungrigas sida.
De flesta som är hungriga, sju människor av tio,
bor på landsbygden och är beroende av jordbruket. Många av dem kan inte odla tillräckligt med
mat trots att de arbetar mycket hårt.
Var med och stöd småbönder att utveckla sitt
jordbruk så att de kan få större skördar, just nu
till exempel i Etiopien, Brasilien och Bangladesh.
Smålån ger möjligheter
Var med och stöd fler mikrofinansinstitut som ger
fattiga möjligheter att spara, låna och få tillgång
till försäkringar. Svenska kyrkans internationella
arbete stöder sådant arbete just nu i till exempel
Uganda, Paraguay och Indien.
Var med och påverka för rättvisa
Var med och stöd Svenska kyrkans internationella
arbete i att påverka den svenska regeringen
och EU, så att deras beslut om bistånd, jordbruk,
Harriet Duncan matar sin lillasyster Nancy i byn Green Hill i
Liberia. Foto: Magnus Rosshagen/IKON.
Det finns tillräckligt med mat i världen. Hungern
beror i stället på andra saker.
Många barn går hungriga till skolan
Varje morgon går miljontals barn hungriga till
skolan. Hungern gör det svårare för dem att koncentrera sig, och den påverkar inlärningen.
klimat och handel bidrar till alla människors rätt
till mat.
Stöd människor som drabbas av katastrofer att
komma igång att odla igen, just nu i till exempel
Haiti och Pakistan.
Var med i fastekampanjen 2011
du också!
Gör allt för att utrota hungern!
5
Prästvikarie i Vittangi församling
Jag, Terho Hämeenkorpi, vikarierar som präst i Vittangi församling sedan den 11 febr. ända till slutet av
maj. Mitt modersmål är finska. Jag är född och uppvuxen vid Kalajokidalen i Mellersta Österbotten. Jag
har tjänstgjort under decennier i olika församlingar i
Finland bl.a. i Kristinestad, var också svenskan blivit ett nära språk för mig. Jag har även varit i finska
Lappland ett drygt år av mitt liv och känner mig
därför vara hemma även här i svenska Lappland.
“Meänkieli” - tornedalsfinska liknar dessutom ganska
mycket norra Österbottens dialekt, som jag bevarat
levande sedan barndomen!
Min hustru, Leena, har gått i svensk skola i Åbo och
behärskar språket ypperligt. Hon är en åbobo i tredje
generationen. Hennes farföräldrar flyttade till Åbo i
början av förra seklet.
Vi gifte oss hösten -07 och bor både i Åbo och i Tjöck
(nära Kristinestad), var vi har en bondgård “Westgård”.
Barnen är redan vuxna: min son Totti och dotter
Tekla, samt Leenas Anna-Kaisa. De har naturligt sina
egna familjer.
Barnbarn har vi hela sex, inte så dåligt! Det är en stor
glädje för oss att bekanta oss med Vittangi församling,
dess anställda, förtroendevalda och församlingsmedlemmar under vårens lopp. I tjänsten gör jag all vad
som hör till prästämbetet: förrättningar, gudstjänster,
andakter, sjukbesök, hembesök etc. Och allt efter behov på svenska, finska, meänkieli. Samiska behärskar
jag tyvärr inte.
Leena är min korrekturläsare här hemma (Sjövägen
13!) och dessutom min första åhörare av predikningar!
På tal om särintressen
må det nämnas för
min del:
En ganska omfattande
bibelsamling på olika
språk hemma på Westgård (just nu är “läget”
153 st.= samma som
Petrus´ fiskfångst!).
Jag är en frilufts- och
vintermänniska. Därför
tog jag med mig flera
par skidor i väntan på
skaren…
Leena ochTerho Hämeenkorpi
på besök i Jukkasjärvi iskyrka
Och Leena: Hon har sina album, mappar och papper här med sig för att äntligen iordningssätta foton
och artiklar! Samma väntar ännu på mig!
Med vänliga hälsningar - ystävällisin terveisin
Vår bondgård “Westgård”.
Terho Hämeenkorpi & Leena
Foto: Anna Kuoksu &
Terho Hämeenkorpi
Kyrkan på Volvo
En snöig vinterdag i februari besökte jag Svenska kyrkan i Göteborg och träffade två församlingspedagoger som gör kyrkan närvarande på Volvo Personvagnar i Torslanda. Anledningen
till besöket är projektet ”Kyrkans närvaro i gruvan” som jag med kyrkorådets och stiftets stöd
börjat skissa och planera.
Sedan 1998 har Svenska kyrkans församlingspedagog Kerstin Ekdahl funnits på VCT (Volvo Cars
Torslanda). Uppgiften hon har är att erbjuda anställda ett medmänskligt stöd i livets olika skeden. För
några år sedan anställdes också församlingspedagogen Birgit Lennerås. De arbetar halva sin tid på
fabriken och den andra halvan i församlingsverksamhet.
Den grundläggande tanken är att kyrkan ska finnas där människorna finns. De vill vara medmänniskor och ge stöd åt de anställda vid olika svåra situationer i livet. Kyrkan blir en resurs bland andra
befintliga resurser (t.ex. företagshälsovården, kamratstödet och facket).
6
Det var på slutet av 1970-talet som kyrkoherden Gunnar Stenbäck i Torslanda upptäckte att merparten av församlingsborna arbetade på VCT. Hans nyfikenhet på församlingsbornas vardag ledde till att
kyrkan började praktisera på VCT. En präst anställdes och placerades på företaget men inget hände.
Ett nytt försök gjordes och man plockade bort prästen från fabriken. Denna gång skickade man istället församlingspedagogen Kerstin Ekdahl till fabriken under handledning och stort stöd av personal.
Varför ska kyrkan finnas på fabriken? I början var det svårt att visa nyttan av kyrkans närvaro på VCT.
Det gällde att vara uthållig och tänka positivt, berättade Ekdahl. I dag har det blivit mer accepterat att
söka hjälp av kyrkan när man har problem, och det är inte ovanligt att fabrikens andra resursinstanser föreslår anställda att kontakta församlingspedagogerna i olika situationer.
När vi frågade vad som är kyrkans viktigaste bidrag till fabriken så svarade både Ekdahl och Lennerås: Det enskilda samtalet. Både samtalet när det gäller att vara bollplank för ledare i förändringsarbeten och när det är ett personligt samtal med en medarbetare som behöver vägledning.
- Vår viktigaste roll är att lyssna. Målet är att ge den hjälp personen behöver för att kunna plocka fram
sina egna redskap för att leva ett bra liv, sa Birgit Lennerås.
Församlingspedagogerna blir Svenska kyrkans förlängda arm på fabriken. Tack vare kyrkans nätverk
kan de förmedla kontakt med församlingar eller vara till hjälp för fortsatt stöd för den som behöver.
Genom envis närvaro har Svenska kyrkan blivit en naturlig del i vardagen. Förutom att hjälpa till vid
minnesstunder har de hållit utbildningar (senast om kränkande särbehandling), stöttat anställda och
chefer vid svåra besked och uppsägningar samt funnits till för enskilda samtal av olika karaktär. De
har kunnat bidra med ett annat perspektiv när de deltagit i fabrikens olika arbetsgrupper. Närheten till
fabriken – att de är på plats – gör också att de kan ha en unik insikt om hur medarbetarna mår och
därför vara till stor hjälp.
Under vårt studiebesök fick vi även träffa representanter från VCT:s krisgrupp och Tommy Lindström,
som är samordnare för VCT:s kamratstöd. Lindström sa att församlingspedagogerna kompletterar
övriga hjälpresurser inom fabriken. Även då fabriksarbetare tillhört andra religioner har kyrkans personal varit värdefull då det för många ger en extra trygghet att tala med en människa som också är
troende.
Kyrkans praktiska arbete på VCT:
- Enskilda- och parsamtal
- Coachning
- Hjälp vid minnesstunder
- Gruppdynamiska övningar
- Krisarbete
- Föreläsningar och medverkan vid utbildningar
- Länk mellan företag och familj i svåra situationer
Studiebesöket gjordes tillsammans med Per Rylander, Luleå stifts adjunkt för kyrka/samhälle, och
komminister Lars-Martin Frisk, som arbetar i Tegs församling, där Volvo också har en fabrik.
Vår utmaning i Vittangi församling är att kyrkan ska kunna vara närvarande i gruvan. Tanken är väckt,
erfarenheter från tidigare kyrka/samhälle-projekt är hämtade, inspirationen finns och kontakterna är
tagna. Nu väntar vi in framtiden med spänning…
Om du är intresserad av projektet ”Kyrkans närvaro i gruvan” så är du välkommen att kontakta mig:
anna.kuoksu@svenskakyrkan.se eller tel.nr. 070-6780115.
Anna Kuoksu
7
Firandet av Finlands självständighetsdag
”Itsenäisyyspäivän juhla”
Text: Birgitta Ranner. Foto:Alf Josefsson
Den 6 december 2010 hade jag glädjen att få åka till Muonio med sju andra personer från Vittangi församling.
Syftet med resan var att på kyrkorådets uppdrag etablera en kontakt med Muonio församling om ett samarbete
mellan våra församlingar. Dessa är rätt lika i antalet medlemmar, och båda är också präglade av den laestadianska väckelserörelsen.
Att resan gjordes just måndagen den 6 december blev en extra höjdpunkt. Vi fick vara med om finländarnas
högtidliga firande av sin självständighetsdag, ”itsenäisyyspäivä”.
Muonio var mellan åren 1788 och 1812 kapellförsamling inom Pajala församling.
Men efter att Finland skiljts från Sverige blev Muonio självständig församling med egen kyrkoherde år 1812.
Vid samtal med prosten Vilho Vähäsarja fick vi veta, att frågan nu väckts om sammanslagning av flera små
finska församlingar, däribland Muonio.
Beslut i frågan är ännu inte taget, men både prosten och kyrkorådets ordförande hyste sina farhågor.
Inom en nära framtid kommer beskedet.
Muonio kyrka invigdes 1822 och är en s.k. halvkorskyrka med 600 sittplatser.
Kyrkan är en av de få byggnader, som klarade sig, då tyskarna under andra världskriget brände ner nästan hela
kyrkbyn.
Den fick dock en del skador och reparerades 1949 med medel från amerikanska-lutherska kyrkan.
Vi började vår dag i Muonio med att närvara vid gudstjänsten. Kyrkan var välbesökt. Många hade klätt upp sig
för denna finländarnas viktiga högtidsdag. Veteraner bar medaljer de fått.
I bänkarna hördes ”hyvää itsenäisyyspäivä” , då bekanta träffades. Prosten Vilho Vähäsarja ledde gudstjänsten,
delvis på svenska för vår skull. Elever från grundskolan assisterade vid kollektinsamlingen.
Efter gudstjänsten samlades alla utanför kyrkan. Där
finns hjältegravarna, i vilka 91 stupade ligger begravda, alla med likadana liggande gravstenar.
Representanter för olika organisationer och samhällsfunktioner var med. De lade ner kransar vid det stora
minnesmonumentet, som står alldeles i anslutning till
hjältegravarna. Vi tände ljus.
Minnesmonumentet heter ”Avfärd till kriget” , är ritat
av konstnären Viljo Aalto och avtäcktes 1958.
Kyrkkaffet serverades i högstadieskolans matsal. Alla
elever var lediga denna dag.
Därefter fortsatte 93-årsfirandet av Finlands självständighetsdag i skolans aula.
Att dagen verkligen högtidlighålls av finländarna
märktes på det mäktiga programmet.
Det inleddes med att den finska flaggan bars in under
sången ”Siniristilippumme”:
Siniristilippumme,
sulle käsin vanomme, sydämin:
sinun puolestas elää ja kuola
on halumme korkehin...
8
Sedan följde tal av kommunfullmäktiges ordförande Matti Myllykangas.
Olika körer, mans-, dam- och barnkörer, framförde musikstycken, bl a ”Täällä Pohjantähden alla”.
Ett berörande tal hölls av överste Mikko Virrankoski. Han är ordförande för Lapplands krigsföräldralösa och
vice ordförande i De stupade anhörigas förbund.
Han berättade bl a att hans far hade stupat i december 1939, då han själv bara var tre år.
I Lappland blev omkring 1400 kvinnor krigsänkor. Runt 2640 barn blev krigsföräldralösa.
Av änkorna lever idag färre än 30. Muonios krigsänkor är alla borta idag.
De yngsta karlarna, som deltog i kriget, var födda 1926 och är nu över 84 år.
Veteranorganisationerna bär ansvar för dem, som fortfarande lever.
Mikko Virrankoski berättade också, att man inte alltid ihågkommit och firat självständighetsdagen.
Under 1960- och 70-talen var det mycket tyst kring denna dag.
Vissa radikaler t o m anklagade veteraner för att ha anstiftat krigen och deltagit i dessa!
Men i slutet av 1980-talet återupptog man firandet av självständighetsdagen, först i några Helsingfors-skolor.
Högtidlighållandet av ”itsenäisyyspäivä” 2010 avslutades med en andakt av prosten Vähäsarja.
Sist sjöngs den finska nationalsången ”Maamme”.
Oi maamme, Suomi, synnyinmaa
soi sana kultainen!
Ei laaksoa, ei kukkulaa,
ei vettä, rantaa rakkaampaa
kuin kotimaa tää pohjoinen,
maa kallis isien …
Efter firandet träffade vi Vilho Vähäsarja och Timo Stoor, kyrkorådets ordförande, för att diskutera en uppföljning.
Då en eventuell sammanslagning av Muonio församling med andra mindre församlingar nu diskuteras, tyckte
våra finska vänner, att vi avvaktar beslut i den frågan.
Men alla var av den åsikten, att allt samarbete över gränsen är berikande.
Diakonassistent i Vittangi församling
Hej! Jag heter Anne-Maria Pekkari men kallas Anne.
Jag jobbar som diakoniassistent i församlingen. Jag
har jobbat halvtid i 2 år men från 1 januari 2011 så
har jag börjat på heltid. Många kanske känner igen
mig från pastorsexpeditionen, där jag vikarierat sedan
2004. Jag ska nu berätta lite kort om mig själv.
Jag växte upp i Tuolluvaara, där jag började som ungdomsledare inom svenska kyrkan när jag var 14 år.
Sedan gick min väg vidare till Jukkasjärvi församling
där jag har jobbat som lokalvårdare i unga år samt
serverat i köket och hjälpt dåvarande husmor och min
läromästare Laila Öström vid bröllop, begravningar
och andra tillställningar. Efter några år började jag
jobba på pastorsexpeditionen Kiruna.
Lite om mig och min familj: Jag är gift med Svante
Pekkari, som är född i Parakka. Vi har barnen Mikael
och Christina samt hunden Sammy.
Mina intressen är handarbete, och stickning är det som
jag brinner för. Musiken har stor plats i vår familj.
Jag kallar mig en glad amatör på saxofon, som för
tillfället är vilande men jag tänker ta tag i den biten.
Sedan 2001 bor vi i Parakka. Många har träffat mig
när jag varit runt i församlingen på arbetskretsar, öppet
hus, stickcafé och andra aktiviteter i församlingen. Jag
hade även nöjet att åka till Vadstena med glada, trevliga arbetskretsdamer.
Jag hoppas att jag ska hinna göra fler besök hos er.
Vill ni ha besök är det bara att höra av er till mig eller
pastorsexpeditionen.
Anne Pekkari
Diakonassistent
9
BRANDEN I VITTANGI 1764
Vid 1700-talets mitt fanns det tre gårdar i Vittangi.
Gästgivaren Olof Hindersson Kyrö ägde nybygget
Vittangi Nr. 1 (sedermera Nikukka och Erkko gårdar). Hans bror kyrkvärden Hans Hindersson Kyrö
ägde nybygget Vittangi Nr. 2 (sedermera Muotka,
Hansi, Uusitalo och Lahti gårdar), och den tredje
brodern, nämndemannen Johan Hindersson Kyrö,
ägde nybygget Vittangi Nr. 3 (Pietari gård). De tre
gårdarnas byggnader låg i en inhägnad vid Torne
älvs södra strand. Olof, Hans och Johan var förmögna och ansedda
män – släktens rikedom hade grundlagts av deras
farfar Henrik Mickelsson Kyrö, byns grundare. Vid
sin död 1732 hade han ägt ängar som kunde livnära 19 kor och åkrar som kunde sås med tre tunnor
korn. En dag två veckor efter midsommar 1764 hade
Hans Hindersson Kyrö som vanligt begett sig ut till
slåtterängarna tidigt på morgonen. Klockan nio på
förmiddagen upptäckte hans hustru Anna Andersdotter Karvonen att det brann i knuten på en foderlada. Hon och gårdsfolket sprang dit för att släcka
elden, men ladan var snart övertänd. Sedan spred sig elden snabbt. Inom kort hade
följande byggnader på Hans och Annas gård blivit
lågornas rov: gårdens nya mangårdsbyggnad med
pörte, vardagsstuga och förstuga; en ny stuga för
främmande; en ny foderlada; ett nytt fähus; ett
nytt rökhus; ett nytt hemlighus; en ny stolpbod
och en 18 år gammal bod. Nästan samtliga hus
på gården hade alltså varit nya när de brann ned.
De hade troligen byggts när gården delades mellan bröderna några år tidigare. Vid sidan om husen
hade två tunnor korn och en tunna råg brunnit
upp. Elden hade också förtärt Olof Hindersson Kyrös nya
stolpbod med tre tunnor korn och tre tunnor agnar,
samt Johan Hindersson Kyrös 20 år gamla rökhus.
Det förstörda värderades till den oerhörda summan
1007 Daler kopparmynt. Branden utreddes vid tinget i Jukkasjärvi 1765. Det
framkom att Hans och Annas barn tidigare under
våren hade brukat sova i den foderlada där elden
upptäcktes, men att de när elden bröt ut inte hade
sovit där på flera veckor. Hans Hindersson Kyrö vittnade att han samma dag som elden bröt ut hade
kikat in i ladan för att se om gårdens dräng fanns
där inne. Han hade dock inte hittat drängen där,
och inte heller sett minsta rök eller eld. Sedan hade
han givit sig iväg till ängarna.
10
Anna Andersdotter Karvonen sade att hon hade
lagat mat i gårdens rökhus dagen innan branden.
Den dagen hade det förvisso varit blåsigt, men
ladan hade inte kunnat antändas av gnistor från
rökhuset, eftersom det låg flera byggnader mellan
dessa hus. På dagen för branden hade ingen gjort
upp eld på gården.
Tingsrätten fann därför att elden uppkommit på
okänt sätt, men att branden inte var anlagd. Därför
skulle vittangiborna få rätt till brandstöd av socknens skattebetalare för att kunna bygga upp de
nedbrunna husen och ersätta det förlorade kornet.
Hans skulle få 413 Daler; Olof 187 Daler och Johan
5 Daler kopparmynt. Vem som skulle betala dem detta brandstöd visade
sig vara en svårare fråga. Samerna menade att de
inte borde vara förpliktade att erlägga brandstöd,
eftersom de inte själva ägde några hus, och dessutom var utblottade, då många av deras renar dött
i rensjuka. Nybyggarna sade att även de var fattiga, och att inte heller de kunde bidra med något.
Frågan om vem som skulle betala brandstödet
hänsköts därför till Konungens befallningshavande.
Det är oklart om vittangiborna fick något brandstöd, men det står klart att Hans Hindersson Kyrö
byggde upp sin nedbrunna gård. Eftersom Hans
Hindersson Kyrös son Anders Hansson Kyrö vid
faderns död 1781 fick överta hela gården mot att
han betalade faderns efterlämnade skulder, kan
man kanske anta att Hans hade varit tvungen att
låna pengar till återuppbyggnaden.
Vad som orsakade branden i Vittangi 1764 är
förstås omöjligt att säga, men under vissa förutsättningar kan värmealstrande bakterier bildas i
hö som lagts in i lador innan det hunnit torka helt.
Ibland kan bakterierna bli så varma att höet fattar
eld – kanske var detta brandorsaken.
Erik Kuoksu
FÖRSAMLINGSRESA
Lördag 2/4
Iskyrkan i Jukkasjärvi
GUDSTJÄNST kl.13.00
Bussen avgår
Vittangi församlingshem 11.45
Svappavaara kyrka
12.05
Se kommande annons
Nedre Soppero kapell
Skärtorsdag 21/4 kl.18.00
SKÄRTORSDAGSMÄSSA
Parakka kapell
Annandag påsk.
Måndag 25/4 kl.14.00
GUDSTJÄNST
VÄLKOMMEN!
Vittangi kyrka
Söndag 29/5 kl.11.00
KONFIRMATIONSGUDSTJÄNST
VÄLKOMMEN!
Långfredag 22/4
GUDSTJÄNST
Lannavaara kyrka kl.11.00
Vittangi kyrka
kl.18.00
VÄLKOMMEN!
Jarin kapell
Söndag 5/6 kl.14.00
GUDSTJÄNST
VÄLKOMMEN!
VÄLKOMMEN!
Svappavaara kyrka
Påskdagen. Söndag 24/4 kl.14.00
PÅSKDAGSMÄSSA
VÄLKOMMEN!
Vittangi kyrka
Måndag 6/6 kl.18.00
Nationaldagsfirande med
ANDAKT
VÄLKOMMEN!
Vittangi / Masugnsby blomsterfond
Information angående minnesfonder!
Blomsterfonden kan uppfattas som en fond som samlar
pengar till blomsterarrangemang till våra kyrkor och
kapell.
Så är det inte, utan pengar som samlas in genom
minnesadresser till begravningar går till olika behov i
församlingen och internationellt.
I år har insamlade medel fördelats på följande sätt:
Behövande i församlingen: 16.000 kr.
Svenska kyrkans internationella arbete: 10.000 kr.
och Masugnsby kapell: 5000 kr.
Vi tackar alla som har bidragit till Blomsterfonden och
på detta sätt hjälpt behövande i församlingen och ute
i världen.
Tänk på att lämna in minnesadresser (fonder) i
god tid !
Skall fonden skickas till en annan församling än vår
måste den lämnas in senast fyra arbetsdagar innan
begravningen äger rum.
Om begravningen sker i vår egen församling ska fonden lämnas in senast två arbetsdagar innan.
Församlingen har också förmedlat minnesadresser
genom Cancerforskningsfonden med 19 900 kronor
och Norrländska hjärtfonden med 21 400 kronor
under 2010.
Fonder vi förmedlar:
Vittangi/Masugnsnby Blomsterfond,
Svenska Kyrkans internationella arbete
Cancerforskningsfonden Umeå
Norrländska hjärtfonden Umeå
// Pastorsexpeditionen
Se också församlingens hemsida!
Adress: www.vittangiforsamling.com
11
PREDIKOTURER
(Reservation för ev. ändringar)
Lannavaara
11.00
GUDSTJÄNST med Jukkasjärvi församling
Parakka
16.00
SÖNDAGSMÄSSA
Nedre Soppero
14.00
GUDSTJÄNST
Vittangi
18.00
FAMILJEGUDSTJÄNST
Jukkasjärvi
13.00
GUDSTJÄNST. Församlingsresa. Se annons.
Övre Soppero
11.00
GUDSTJÄNST
Svappavaara
14.00
SÖNDAGSMÄSSA
Vittangi
11.00
SÖNDAGSMÄSSA
Lainio
14.00
GUDSTJÄNST
Masugnsbyn
11.00
GUDSTJÄNST
Kuoksu
14.00
GUDSTJÄNST
Nedre Soppero
18.00
SKÄRTORSDAGSMÄSSA
Lannavaara
11.00
LÅNGFREDAGSGUDSTJÄNST
Vittangi
18.00
LÅNGFREDAGSGUDSTJÄNST
Svappavaara
14.00
PÅSKDAGSMÄSSA
Parakka
14.00
GUDSTJÄNST
Lainio
11.00
GUDSTJÄNST
Masugnsbyn
14.00
GUDSTJÄNST
Kokkajärvi
12.00
FRILUFTSGUDSTJÄNST
Svappavaara
15.00
GUDSTJÄNST
Kuoksu
11.00
GUDSTJÄNST
Övre Soppero
14.00
GUDSTJÄNST
Söndag 29/5
Vittangi
11.00
KONFIRMATIONSGUDSTJÄNST
Torsdag 2/6
Sportstugan Vittangi
08.00
GÖKOTTA
Söndag 5/6
Jarin/Järämää
14.00
GUDSTJÄNST
Måndag 6/6
Vittangi
18.00
Nationaldagsfirande med ANDAKT
Lannavaara
11.00
SÖNDAGSMÄSSA
Svappavaara
14.00
GUDSTJÄNST
Nedre Soppero
11.00
GUDSTJÄNST
Masugnsbyn
14.00
GUDSTJÄNST
Söndag 20/3
Söndag 27/3
Lördag 2/4
Söndag3/4
Söndag 10/4
Söndag 17/4
Skärtorsdag 21/4
Långfredag 22/4
Påskdagen. Söndag 24/4
Annandag påsk. Måndag 25/4
Söndag 8/5
Söndag 15/5
Söndag 22/5
Söndag 12/6
Söndag 19/6
Välkommen till FinnGraven.se
Nu finns alla kyrkogårdar i Kiruna kommun med på webben. Söktjänsten är kostnadsfri och erbjuder alla intresserade att finna sina anhöriga och gravplatser på kyrkogårdarna i Kiruna kommun och runtom i Sverige.
12