TEMA SKOLAN Elever med NPF: Så vill vi ha det

Transcription

attention
medlemstidning för Riksförbundet Attention nr 3 | 2014
HÅKAN HEMLIN
Sångaren i Nordman
berättar om sin väg tillbaka
TEMA SKOLAN
Fyra sidor om språkstörningar
Elever med NPF: Så vill vi ha det!
Förstående lärare fick Jonatan att trivas
Framtid utan kaos?
.Z]VOI^]`VI[WUPIN\MV\]‫\[ٺ‬IZ\
Vi hjälper unga vuxna och deras anhöriga till bättre
förutsättningar och framtidstro. Vårt arbete visar att
utveckling kan ske mot alla odds.
Hur är det möjligt?
På Inagården arbetar vi för att synliggöra individens behov och
skapa förutsättningar för ett fungerande liv utan kaos. Vi har
utvecklat en modell som visat sig ge fantastiska resultat. Vårt fokus
ligger på att se och utveckla varje individ efter hans eller hennes
unika förutsättningar.
inagårdsmodellen®
,IOTQOIS\Q^Q\M\
:MTI\QWVMZ[WKQIT\ZqVQVO
=\^MKSTQVOI^QV\ZM[[MVNWZ\JQTLVQVO
<aLTQO[\Z]S\]ZVWZUITLaOV[Za\UPqT[I
0OXMZ[WVIT\q\PM\ILMSÎ\UMLQKQVMZQVO
;XMKQITQ[\SWUXM\MV[
4XIVLMSWV\IS\UMLPMUSWUU]VIVPZQOI
=\[T][[VQVOWKPPIVLTMLVQVOQVNZPMUÆa\\
Unga vuxna – en bortglömd grupp…
Att vara ung men ändå räknas som vuxen kan vara nog så svårt –
även för den som är frisk och har haft en bra start i livet. Psykisk
WPqT[IVM]ZWX[aSQI\ZQ[SI[\ZVQVOIZMTTMZNZ^qZÎLMPRqZV[SILWZ
kan ge svåra förutsättningar till ett bra liv. Alldeles för ofta placeras
unga vuxna tillsammans med gamla och demenssjuka i brist på
lämpliga vård- och boendeformer. På inagården har vi stora möjligheter att utveckla unga vuxna på deras egna villkor.
Den 8 april deltar vi på HVB dagenQ;\WKSPWTU
Besök oss där eller kontakta oss:
www.inagarden.se
<MT"! 264 PERSONER OMKOM
I TRAFIKEN FÖRRA ÅRET.
5 GÅNGER FLER BEGICK SJÄLVMORD.
Var tredje svensk drabbas någon gång i livet av psykisk ohälsa och den grupp där det ökar mest är
bland unga tjejer. Dessvärre varken pratas det om eller forskas det tillräckligt mycket i ämnet. I Sverige
bedrivs just nu forskning i framkant som med din hjälp skulle kunna bidra till att öka förståelsen för,
förbättra behandlingen och i förlängningen bota psykisk ohälsa.
SMS:a ”PSYK (mellanslag) belopp” (50, 100, 200 eller 500) till 72970 eller sätt in ditt bidrag
på BG 900-7501 alternativt PG 900 750-1 ZrOQpSWLYK\[PSSH[[RU\ɈHMVYZRUPUNLUMYHTr[
Om du vill bli månadsgivare skickar du ”PSYK (mellanslag) P100” eller P500.
Vill du veta mer om Psykiatrifonden och psykisk ohälsa? Gå in på psykiatrifonden.se
attention innehåll
Bättre skola, men hurdå?
FLERA AV ARTIKLARNA i det här numret handlar om skolan. Inget
konstigt med det. Skolan har en central plats i varje civiliserat samhälle.
Förväntningarna på den och de som arbetar där är många. Skolan ska
rusta eleverna till ett självständigt vuxenliv och hjälpa våra barn att bli
socialt fungerande individer med demokratiska värderingar. Om detta är
de flesta överens; frågan är bara hur det ska gå till.
Skolan har på senare tid kritiserats hårt från olika håll. Undersökningar visar att resultaten i den svenska skolan sjunker. Både lärare och
skolledare klagar på arbetsbördan, miljön och arbetsvillkoren. Läraryrket är inte så attraktivt som den en gång var, vilket försvårar rekryteringen. Utan bra lärare lär det inte bli någon bra undervisning.
I takt med larmrapporterna har förslagen om vad som måste göras
för att komma till rätta med problemet duggat tätt. Mindre klasser,
bättre ordning, ökade karriärmöjligheter för lärarna, mer svenska och
matteundervisning, tioårig grundskola etcetera. Vi vill också lyfta fram
behovet av ökad kunskap om funktionsnedsättning och specialpedagogik i rektors- och lärarutbildningen.
För bland de elever som inte klarar målen i skolan finns det många
barn som har en funktionsnedsättning. Attentions undersökningar
visar att resurserna för särskilt stöd inte räcker för att tillgodose behovet. När ansträngda budgetar ska hållas är det ofta på bekostnad av
specialpedagogiska insatser. De besparingar som görs riskerar dock att
bli väldigt dyra. Unga människor utan en fullständig skolgång löper hög
risk att hamna utanför och kosta mångdubbelt på längre sikt.
Vi väljer dock att vara optimister och lyfta fram de goda krafterna.
På sidorna 12-15 besöker vi en språkklass för barn med språkstörningar och träffar 13-åriga Alexander som äntligen trivs tack vare
rätt bemötande. Och på sidorna 8-11 hittar du ett reportage om Nytorpsskolans särskilda undervisningsgrupp för elever med AST och
möter Jonathan som fått tillbaka lusten att lära.
De flesta lärare kan och vill vara goda pedagoger. Men för att kunna
vara det i förhållande till elever med vitt skilda förutsättningar och behov, så behöver både grundutbildning och möjligheterna till fortbildning förbättras. Rektorer behöver egen kunskap för att kunna värdera
elevers behov av stöd och att fatta beslut om åtgärdsprogram.
Attention vill genom utvecklingsprojektet ”Min skola” dra sitt strå till
stacken för att förbättra skolan. Målet med projektet är en bättre skola
för elever med NPF.
Ann-Kristin Sandberg
Ordförande Attention
12
3
LEDARE
4
AKTUELLT
6
6
7
8
TEMA SKOLAN
Eleverna: Så vill vi ha det!
SPSMs satsning på NPF
Nytorpsmodellen: Här har
alla elever chans att lyckas
Nytorpsmodellen: Nu trivs
13-åriga Jonatan
Språkstörningen gör skolan
svårare för Alexander
Mamman: En ständig kamp
Att jobba i en språkklass
11
12
13
14
16
16
18
18
22
PORTRÄTT
Håkan Hemlin i Nordman
EJA – En jour för alla kvinnor
Fantastiska föräldrar-Caroline
FILM & BÖCKER
25
FÖRBUNDSNYTT
Attention ges ut av Riksförbundet Attention.
Ansvarig utgivare: Anki Sandberg
Redaktör: Linnéa Rosenberg
E-post linnea.rosenberg@attention-riks.se
Telefon: 073-940 22 73
Layout: Linnéa Rosenberg & Lovisa Schiller
Annonsbokning: 070-289 88 55
Adressändring: kansliet@attention-riks.se
Prenumerationer: 08-120 488 00
Kontakta Attention: 08-120 488 00
Omslagsfoto: Bengt Alm
Korrektur: Carina R Cohen & Anette Wedberg
Tryck: Exaktaprinting AB
Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), deras anhöriga och professionella inom området.
Attention har tagit fram informationsbroschyrer om ADHD, Asperger
och Tourette som är riktade till barn. De varvar fakta om NPF med citat
och tips från barn och förstärks av livfulla illustrationer. Läs mer på sidan
25 och beställ gärna broschyrerna kostnadsfritt via attention-riks.se.
3
aktuellt
Ambassadörerna måste få fortsätta
Hjärnkoll har utbildat 340 personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa till attitydambassadörer. Deras berättelser har påtagligt förbättrat attityderna till personer med
psykisk ohälsa. Hjärnkoll som kampanj upphör vid årsskiftet, men ambassadörernas
arbete fortsätter.
Text och foto: Tommy Engman
Rickard Bracken
Susanne Rolfner Suvanto
– HJÄRNKOLL HAR satsat extra i åtta kampanjlän runtom i landet. I de tre första kampanjlänen
Västerbotten, Uppsala och Västra Götaland har
den sociala distansen till personer med psykisk
ohälsa minskat mest. Bakom framgången ligger framför allt ambassadörernas insatser, menar
projektledare Rickard Bracken.
– I stället för dyra kortvariga reklamkampanjer
valde vi att lägga mycket resurser på att utbilda
ambassadörer. Deras berättelser har enligt undersökningar betytt mest för attitydförändringarna.
Om den förändringen ska hålla i sig måste ambassadörenas arbete fortsätta, säger han.
En förutsättning för att hålla ihop arbetet är
att det finns någonstans att vända sig för dem
som vill engagera en ambassadör, menar han.
Förslaget är NSPH. Där har också ambassadörerna en direkt förankring i intresseföreningarnas
arbete, förklarar Susanne Rolfner Suvanto, som är
mobiliseringsansvarig på Hjärnkoll.
– Kombinationen av ambassadörernas opinionsbildande arbete och föreningarnas gedigna
erfarenhet av intressepolitik, mobilisering och
kamratstöd blir en enorm kraft, säger hon och
betonar vikten av samarbete mellan föreningar.
– Samhället är så mångfacetterat och svårt att
matcha på egen hand. Arbetar vi tillsammans
åstadkommer vi mera. Det är viktigt inte minst i
valtider, förklarar Rickard Bracken.
– Psykisk ohälsa är den största orsaken till sjukskrivning och finns på de flesta partiers dagordning, säger han och tycker det behövs ett större
fokus på hur människor med psykisk ohälsa ska
kunna få ett arbete och kunna komma tillbaka
efter en period av psykisk ohälsa.
– För det krävs anpassningar i arbetslivet så
att alla ges samma möjligheter oavsett psykiskt
funktionssätt.
AnnKatrin förändrar attityder till NPF
Text & foto: Tommy Engman
ANNKATRIN NORELIUSSON är en av attitydambassadörerna. Innan hennes son fick en NPF- diagnos kunde
hon och hennes man få höra att det var deras fel att han
ibland for fram som en studsboll. Och i samband med att
han bytte skola och föräldrarna vill berätta för lärare och
elever om sonens problem var inställningen att vänta tills
någon frågade.
— När väl frågorna kom var han redan utstött. Genom
att vara öppen och förklara hur den psykiska ohälsan yttrar sig är det lättare att förhindra utstötning och minska
på fördomarna, säger AnnKatrin Noreliusson och berättar om all den okunskap hon mött, hur familjens kamp för
4
sonens rättigheter känts som att
slåss mot värderkvarnar och hur
det drabbar anhöriga.
— Genom att som attitydambassadör och föreläsare berätta
om familjens resa och visa på
att jag fortfarande står på benen
och brinner för de här frågorna
kan jag vara ett stöd för andra
i liknande situationer. Det tror
jag bidrar till att attityderna till
psykisk ohälsa förändras.
AnnKatrin Noreliusson
Dyrt att vara ekonomiskt utsatt
Det kan vara dyrt att ha en ekonomiskt utsatt situation och många medlemmar
behöver praktisk hjälp med att betala sina räkningar. Det visar svaren i den enkätundersökning som Riksförbundet Attention genomförde i början av året om behovet
av stöd i privatekonomiska frågor.
Text: Anna Norrman
BLAND SVAREN FINNS exempel på hur en tidi-
gare låg inkomst lett till lån och skulder som belastar personens ekonomiska situation också långt
senare. Beroendet av olika former av ekonomiska
bidrag försvårar också möjligheterna att få en
helhetsbild, få till rutiner och göra en långsiktig
ekonomisk planering. Det finns risk för att varje
form av eget arbete omedelbart leder till minskade
bidrag. Också själva funktionsnedsättningen kan
påverka den ekonomiska situationen på olika sätt.
Saker tappas bort och räkningar försvinner eller
betalas för sent vilket kan leda till ökade utgifter.
En vanlig svårighet för Attentions medlemmar är
förmågan att planera. I en privatekonomisk situation kan det leda till att det är svårt att storhandla
rationellt, köpa till extrapris eller att köpa vinterkläder på rean inför nästa säsong. Istället hamnar
man i kostsamma sista minuten-lösningar.
De som svarade var mellan 30 och 59 år. 20
procent bodde själva med ett eller flera barn.
46 procent var sambo och hade ett eller flera
barn. Cirka fyra av tio som svarade säger att
de saknar regelbundet sparande. Ungefär
lika många uppgav att det är svårt att få
pengarna att räcka till och 16 procent anser
— ENKÄTEN BESVARADES av 1 240 personer,
vilket vi är mycket nöjda med. Det måste ses som
ett bra gensvar i en känslig fråga, säger Malena
Ranch som sammanställde enkäten. Det ger också
förbundet god kunskap om vilka krav vi ska ställa
på samhällets stöd, menar hon.
ATTENTIONS FÖRSLAG TILL
FÖRBÄTTRINGAR
1.
2.
3.
4.
5.
Kompetenshöjning och ökad förståelse hos
dem som möter personer med NPF
Samordnat stöd så att personer inte förlorar
det stöd man har rätt till
Tidig hjälp gör att skulderna inte hinner växa
Gode män och förvaltare behöver NPFkunskap
Praktisk hjälp med att betala räkning för dem
som vill
att deras pengar inte räcker till de nödvändiga utgifterna. Orsaken till svårigheterna
säger man vara för låg inkomst (53 procent),
svårigheter att se helheten (35 procent), för
höga utgifter (34 procent), impulsköp (30
procent), glömmer betala räkningar (20 procent), SMS-lån (1 procent).
Citat ur enkäten
om privatekonomi
”För mycket
problem för att
få grepp om
det hela. Ilande
känsla att jag
glömt någon
räkning som ska
betalas, känsla
att vara jagad
ekonomiskt"
”Svårighet
att lägga upp
vardagen så
att inköp kan
göras till lägsta
pris, exempelvis
hitta begagnade
kläder till barnen
istället för att i
panik köpa allas
vinterkläder till
fullt pris"
Orsaker till att pengarna inte räcker till nödvändiga utgifter
53 %
Låg inkomst
35 %
Svårighet att se helhet
34 %
För höga utgifter
30 %
Impulsköp
20 %
Glömmer att betala räkningar
5
tema skolan
”Det är viktigt att
lärarna tror på en”
Lärarnas attityder och kunskap spelar en avgörande roll för hur elever med NPF trivs
i skolan. Det menar eleverna på Källbrinksskolan och deras rektor håller med.
Text: Karin Forsberg
Foto: Jörgen Wiklund
"Mina lärare
vill att vi ska
lyckas i livet
och det ger mig
hopp"
K
ÄLLBRINKSSKOLAN är tillsammans
med ESS-gymnasiet testskolor i Attentions projekt Min skola, som arbetar för
att elever med NPF ska få bättre förutsättningar
att lyckas i skolan. Min skola utgår från att det
är eleverna som bäst vet vad de själva behöver.
Under våren har projektledare Karin Forsberg
träffat elever i små grupper för att ta del av deras synpunkter. Många menar att läraren och det
som händer i klassrummet, spelar en avgörande
roll.
— Det är viktigt att lärarna tror på en så att
man inte sticker ut på fel sätt bara för att man
har ADD, uttryckte en av eleverna, som alla är
anonyma i undersökningen för att de ska våga
säga precis vad de tycker.
— Mina lärare vill att vi ska lyckas i livet och
det ger mig hopp: Jag kommer lyckas i livet, det
här kommer gå jättebra, menade en annan.
— I mellanstadiet visste jag inte att jag hade koncentrationssvårigheter, men jag stack ut. Lärarna
kunde säga "men hinner du inte klart?"och det
var jobbigt att höra. Även om de inte vet kan de
väl försöka visa respekt, menade en tredje.
En elev vet precis vad som hjälper honom:
— De kan se till att det finns hörselkåpor, det
har vi på mattelektionerna, och då är det lättare
att koncentrera sig. Jag har också märkt att det
hjälper att tugga tuggummi, så det borde vara
tillåtet. Och ibland behöver man få gå en kort
promenad för att få en paus. Det borde man få
göra utan att det blir trubbel.
ATT LÄRARNA ÄR VIKTIGA tycker inte bara
Elinor Kennerö Tonner
6
eleverna, utan även Källbrinksskolans rektor
Elinor Kennerö Tonner. Under sina två år som
rektor på skolan har hon tagit initiativ till flera
förändringar och omorganiseringar, med målet
att eleverna ska känna sig trygga och ha lust att
lära.
— Under mina år i skolans värld har jag sett
hur långt ifrån den fungerande skola som elever
med NPF har rätt till skolan kan vara. Många
lärare gör så gott de kan och de vill väl, men famlar. Vi behöver en gemensam kunskap och värdegrund, för jag tror att den största utmaningen är att
se till att de anpassningar som behövs faktiskt
genomförs. Varje dag, på varje lektion, hos varje
lärare.
Hon betonar att varje lärare har ansvar för
sina elevers skolgång.
— Som vuxen är det alltid jag som är ansvarig
för relationen till mina elever och för att de lyckas
i skolan. Ofta läggs problemen på eleven och jag
ser många elever som är ”skolskadade” av att
hela tiden får skäll och höra att de misslyckas.
Men då är det läraren som behöver bygga upp
ett förtroende hos eleven.
Nationell satsning
på skolan och NPF
Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SPSM) får ungefär 3 500-4 000 ärenden
på sitt bord varje år. Över en tredjedel av dessa ärenden handlar om elever med
neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Det är en markant ökning jämfört
med hur det sett ut tidigare. Det är tydligt att man törstar efter kunskap om NPF i
skolvärlden. Det är hög tid att agera tyckte SPSM och inledde i slutet av 2013 en
särskild satsning med inriktning på NPF.
Text: Nina Norén Foto: Malena Ranch
N
ÄR SAMORDNAREN Thomas Ahlstrand och hans tio projektmedarbetare
inledde arbetet utgick de från ett tidigare
kompetensanalysprojekt som visade att det fanns
behov av att utveckla kompetens såväl internt som
externt. De påbörjade därför arbetet med att fördjupa kunskapen internt. De har fokus på att systematisera beprövad erfarenhet och få fram användbar forskning. Thomas understryker vikten
av att alla inom skolvärlden ska känna ett ansvar
kring de här frågorna. Han tycker att insatserna
för de här eleverna bör bygga på en verksamhetskompetens — snarare än enbart personlig kunskap
hos några enskilda pedagoger.
NÄSTA VIKTIGA STEG i satsningen berättar
Thomas är att få ut kunskapen och forskningen i
skolan och förskolan.
— Vi kommer jobba mycket med att sprida
informationen på vår hemsida. I början av nästa
år kommer troligen vår grundkurs om NPF vara
klar och ligga ute. Där kommer vi lägga ut korta
föreläsningar som kan vara användbara i skolornas arbete att utveckla sin kompetens gällande
NPF. Dessutom kommer vi att erbjuda kostnadsfri fördjupning via distansutbildning.
Han tror att alla elever, med eller utan diagnos,
kommer gynnas av en tydliggörande pedagogik.
Han påpekar också att det är viktigt att man i
skolan tar hänsyn till alla elevers specifika behov.
— En skola för var och en är där eleven känner delaktighet och utgår ifrån individens behov,
säger Thomas.
Det här är viktigt att tänka på i skolan när man
har elever med NPF
1. Att det finns förståelse och kunskap som
utgår mer från den unika individen än en
generell bild av vad en diagnos inom NPF
innebär. Relationen är en viktig. Det är en
grundförutsättning.
2. Att rektorn har och ger möjligheter till
flexibel organisation och anpassningar utifrån elevens behov. Tid för planering och
tid för att arbeta med eleven.
3. Lösningsfokuserat samarbete skola, elev
och vårdnadshavare.
4. Kompetensutveckling och handledning till
personal för att öka förståelse och se pedagogiska möjligheter gällande, anpassningar,
lärvertyg och arbetssätt.
5. Positiv förväntan på elevens kapacitet.
"En skola för
var och en är
där eleven känner delaktighet
och utgår ifrån
individens
behov"
Thomas Ahlstrand
Mer om vad skolan kan tänka på när det gäller att utveckla
kompetens om NPF kan man läsa om i rapporterna om
Oscar som man kan ladda ner på: www.spsm.se
7
tema skolan
Här har alla eleve
– Lika viktigt som att uppmuntra, är att utmana och ha höga förväntningar på eleven, säger Robert Burgman, som arbetar som
lärare och mentor i Särskilda undervisningsgruppen på Nytorpsskolan.
— Vi arbetar strukturerat och målinriktat för att alla elever ska lämna skolan med
minst godkända betyg, en tro på sig själva och på framtiden, säger Anna Borg,
eldsjälen bakom Nytorpsmodellen. Modellen är själva fundamentet i det utvecklingsarbete som pågått i Salem i drygt sex år och som utvärderats av KIND med
goda resultat.
Text: Lillemor Holmgren Foto: Martin Nauclér
DET BÖRJADE MED att Anna fick
ett mentorsuppdrag i Nytorpsskolan,
fortsatte med ett mer kommunövergripande projekt som elevcoach för hemmasittare. I dag är hon rektor i Salemskolan och chef över mobila enheten
och den särskilda undervisningsgrupp
som tar emot elever med autismspektrumtillstånd. Verksamheterna arbetar
nära fyra grundskolor i kommunen där
eleverna är inskrivna.
– Här håller vi till i Särskilda undervisningsgruppen, säger Anna och tar
oss med på en rundvandring i lokaler
som genomgått en totalrenovering inför
inflyttningen den här terminen. Allt är
anpassat för en god lärmiljö.
Hon visar stolt upp klassrum med vita
väggar och vita luckor för bokhyllorna
8
för att eleverna inte ska distraheras av
ovidkommande saker. Det enda som står
framme är en stor time-timer-klocka.
Det är tomt på väggarna förutom ett
planeringsschema med bildsymboler
för olika aktiviteter. Eleverna kan välja
att sitta runt ett större bord eller avskilt
med skärmar. Det finns en liten cafeteria, vilorum och pingisrum. Toaletterna
är fräscha och köket har fin inredning
och plats för många. Allt är öppet för alla.
– Vi har skapat detta tillsammans utifrån en idé om hur vi vill ha det uifrån
elevens bästa, säger Anna entusiastiskt.
Det gäller såväl möbler som hjälpmedel
och nya arbetsverktyg.
IDÉN BYGGER PÅ en helhetssyn
om vad som är bra för eleven utifrån
den forskning som finns om hjärnan,
psykologi och pedagogik. Hon ger en
eloge inte bara till sin personal, som gått
in i arbetet med hela sitt hjärta, utan också till olika experter som varit med och
till barn- och utbildningsförvaltningen
som stöttat och gjort det ekonomiskt
möjligt.
– Utgångspunkt i hela utvecklingsarbetet är att se och förstå varje enskild
elev, betonar hon och menar att om alla
ska ha samma chans måste vi acceptera
att barn är olika, har olika behov och att
det får konsekvenser för hela skolans
verksamhet.
I dag är detta självklart för henne. Men
resan dit har inte varit alldeles enkel.
– En person som har betytt oerhört mycket i det här arbetet är Steve Berggren,
r chans att lyckas
psykolog med lång erfarenhet av att arbeta med elever med NPF, som jag hade
turen att få som handledare redan när
jag jobbade som elevcoach med hemmasittare, säger Anna.
Han utmanade, ställde kritiska och
svåra frågor som många gånger fick
henne att ”gå i taket”, berättar hon. Men
det har fått henne att inse hur viktigt det
är att se och möta varje enskild elev utifrån hans eller hennes förutsättningar,
förmåga och behov. Och att livet utanför
skolan också påverkar lärandet.
Det är möjligt att tänka om, om man
förstår varför, menar Anna. De senaste
åren har hon, med Steve Berggrens och
KINDs hjälp, också arbetat systematisk
för att få med sig hela organisationen på
resan.
Med kompetensutveckling och ett
tydligt, strukturerat arbetssätt med gemensamma mål utifrån elevens bästa har
det lyckats. Det ger också goda resultat
både vad gäller elevernas närvaro och
måluppfyllelse. 92 procent i den yngre
gruppen, ettan till femman, når sina mål
och 93 procent av de som går i sexan till
nian uppnår minst betyg E i alla ämnen.
– Det vi håller på att utveckla i vår
verksamhet är till stor fördel för alla
barn, säger Anna och ser gärna att det
som började med Nytorpsmodellen så
småningom kan spridas till många andra skolor. Hennes nya jobb som skolsamordnare på KIND ger sannolikt den
möjligheten.
– DET BÄSTA MED att jobba på det
sätt vi gör är att det ger så mycket tillbaka, säger Robert Burgman, lärare och
mentor, och menar att det är en glädje
att se hur elever på ganska kort tid når
stora framgångar. När de får chansen att
lyckas och börjar tro på sig själva når de
också resultat, menar han.
Han var klar lärare för åtta år sedan
men hoppade av efter några år för att
han tyckte att lärarjobbet var mycket
Eleverna gillar klassrummen, att det inte finns en massa saker som distraherar.
– Det är bra att det finns skärmar mellan bänkarna, säger Jonatan medan
Angelica tycker bättre om att sitta vid det större bordet.
ensamarbete.
Efter att ha varit borta från skolan i två
år blev han övertalad att komma tillbaka
som en i ett arbetslag som jobbade med
aspergerelever. När Anna byggde vidare
på Nytorpsmodellen och startade Särskilda undervisningsgruppen ht 2013,
anställdes han där som en av 22 i den nya
organisationen.
– Det har varit ett intensivt år men
roligt och utvecklande, säger Robert och
berättar om givande utbildningsdagar på
KIND och fortsatt handledning.
Många elever som kommer till Särskilda
undervisningsgruppen har helt tappat
tron på skolan. Ingen har förstått deras
svårigheter och de har inte heller fått den
hjälp de behöver.
Att bygga upp förtroendet och en god
relation till eleven är därför första steget.
– Det kräver ett nära samarbete med
föräldrar och andra runt eleven, säger
Robert som ofta har daglig kontakt med
föräldrar via veckobrev, sms eller mejl.
Han talar entusiastiskt om hur viktigt det är att arbeta strukturerat med
måldokument och veckoplanering och
visar hur ett individuellt veckoschema
kan se ut.
– Vi bygger vår idé på en helhetssyn
om vad som är bra för eleven
utifrån den forskning som finns
om hjärnan, psykologi och pedagogik, säger Anna Borg, rektor för
Salemskolan och eldsjälen bakom
Nytorpsmodellen.
Allt eleven ska göra under veckan finns
med, i skolan men också tider för läxläsning och fritidsaktiviteter. Som mentor
följer han upp hur det går i olika ämnen
och kommenterar detta i veckobrevet. På
så sätt sker en kontinuerlig uppföljning
av mål som kontinuerligt kommuniceras mellan mentor, elev och förälder.
– Lika viktigt som att uppmuntra, är
att utmana och ha höga förväntningar
på eleven, menar Robert.
9
SKOLVECKOHEM
I FALKÖPING
PLATSER KVAR PÅ NYA
ENHETEN SIKAGÅRDEN
VARDAGARNA PÅ
SKOLAN, HELGER
OCH LOV I HEMMET
sŝĞƌďũƵĚĞƌŬƵƌƐĞƌŝŶŽŵ
,͕ƐƉĞƌŐĞƌƐƐǇŶĚƌŽŵŽĐŚĂƵƟƐŵ
ͻ
^ƚƵĚŝŽ///ͲŚĂŶƚĞƌĂƵƚŵĂŶĂŶĚĞďĞƚĞĞŶĚĞŶ
ŵĞĚůĊŐĂīĞŬƟǀƚďĞŵƂƚĂŶĚĞ
ͻ
'ƌƵŶĚŬƵƌƐŝĂƵƟƐŵ͕ƐƉĞƌŐĞƌƐƐǇŶĚƌŽŵ
ͻ
EĞƵƌŽƉƐǇŬŝĂƚƌŝƐŬĂĨƵŶŬƟŽŶƐŶĞĚƐćƩŶŝŶŐĂƌŝ
ŽĐŚ,
ĨƂƌƐŬŽůĂŶŽĐŚƐŬŽůĂŶ
EǇƩĨƂƌŝĊƌćƌĂƩǀŝĞƌďũƵĚĞƌƐƉĞĐŝĂůĂŶƉĂƐƐĂĚĞ
ƵƉƉĚƌĂŐƐƵƚďŝůĚŶŝŶŐĂƌĨƂƌƐŬŽůŽƌŽĐŚĨƂƌƐŬŽůŽƌ
VÅRKULLEN är en grundskola kombinerat med trivsamt
boende och aktiv fritid i en liten, trygg grupp med hög
vuxennärvaro. Vår verksamhet vänder sig till barn och
ungdomar med psykosociala svårigheter och elever som
inte lyckats i sin tidigare skolsituation.
VILL DU VETA MER SÅ HÖR GÄRNA AV DIG!
Peter och Klas, info@varkullen.se, tel 0515-190 30, 190 80
www.varkullen.se
Behöver du stöd för att komma ut i arbetslivet,
eller vill du ha en sysselsättning som du trivs
med?
Välkommen att kontakta oss!
9L¿QQVL6WRFNKROP*|WHERUJ8SSVDOD
/XQG6|GHUWlOMH9lVWHUnV
5LQJPDLODLQIR#PLVDVH
NY TJÄNST!
Nu samarbetar vi med
skolor och kan erbjuda
dig stöd av oss när du
ska ut på praktik.
ZZZPLVDVH
ͻ
>ĊŐĂīĞŬƟǀƚďĞŵƂƚĂŶĚĞ
ͻ
/ŶŬůƵĚĞƌŝŶŐŵĞĚĨŽŬƵƐƉĊEW&
ͻ
ĂƌŶŝďĞŚŽǀĂǀƐćƌƐŬŝůƚƐƚƂĚͲEW&
08-768 20 26
ŝŶĨŽΛĞŶŝŐŵĂĞĚƵĐĂƟŽŶ͘ƐĞ
ǁǁǁ͘ĞŶŝŐŵĂĞĚƵĐĂƟŽŶ͘ƐĞ
tema skolan
Nu trivs Jonatan i skolan
– Lusten att lära har kommit
tillbaka och i dag når Jonatan målen i alla ämnen, säger
pappa Mats stolt.
– Här trivs jag, säger Jonatan, 13 år, som har Aspergers och Tourettes syndrom, och
tycker att lärarna har mer tid att hjälpa, att klassrummen är bra som har skärmar mellan bänkarna och att det finns fritidsrum med mycket att göra.
– Nu blir jag inte heller retad som jag blev förut i vanliga skolan.
Text & foto: Lillemor Holmgren
JONATAN KOMMER in i köket där jag
sitter och pratar med hans pappa Mats
och hans mentor Robert. Han ger sin
pappa en kram, småskojar lite med
Robert och hälsar artigt på mig.
Mats har just berättat hur det var innan Jonatan började sexan i Särskilda
undervisningsgruppen.
– Han började i vanlig skola i vanlig
klass och de första åren i skolan gick väl
någotsånär. Men i slutet av fyran och i
femman var det rena katastrofen. Allt
blev en enda negativ, nedåtgående spiral. Jonatan var utåtagerande, blev ofta
arg och sa dumma saker. Lärarna som
inte förstod varför, ansåg att han inte
kunde vara i klassrummet och satte
honom i eget rum, ensam. Han blev retad och mobbad av andra elever.
Det var alltid Jonatans dåliga beteende
som var i fokus och det fanns inga lösningar. När det var problem ringde man
till Mats, som under den perioden fick
tillbringa mycket tid i skolan och ta över
ansvar som egentligen låg på skolan.
– Nu är det helt annorlunda, som natt
och dag, säger han nästan lite rörd. Här
blir Jonatan sedd. Han möts av vuxna
som säger ”vad kul att du är här”, som
är nyfikna, som bryr sig, som har kunskap, hittar lösningar och kan hantera de
flesta situationer.
– Under femman tappade han all
lust för att lära och nådde inte målen i
något ämne. I dag, knappt ett år senare,
har lusten kommit tillbaka och han når
målen i alla ämnen, säger Mats och tittar
stolt på Jonatan.
JAG FRÅGAR JONATAN vad han tycker
bäst om i skolan?
– Pingisrummet! Och engelska är kul
för det är jag grym på och det är bra att
kunna om man ska resa bort eller om
man ska spela dataspel.
Vad jag förstår är han också grym på
matte men mindre förtjust i idrott för
att det är för många barn och bara två
vuxna. Annars tycker han att lärarna här
har mer tid att hjälpa eftersom det är fler
lärare och färre barn i den här skolan.
Och att han gillar Robert är inte att ta
miste på.
– Robert är så bra på att förstå mig
och kan hjälpa mig bättre än de andra
lärarna. Han är rolig och bryr sig om
mig.
Mats nickar instämmande. Robert
är bra för Jonatan. Han är tydlig och
ger feedback direkt och lyfter fram det
som är positivt istället för att hacka på
honom om det inte funkar.
Mats och Robert har tät kontakt via
telefon, sms och veckobrev. Uppstår ett
problem kan de lösa det på tidigt stadium.
– Vi arbetar tillsammans mot ett gemensamt mål för Jonatans bästa, säger
han och menar att det är den största
framgångsfaktorn.
11
tema skolan
Språkstörningen gör skolan
svårare för Alexander
Alexander är 13 år och har en språkstörning. Det innebär att han har
svårigheter med att förstå och producera språk. Även om han tycker
att livet med språkstörning blivit enklare med åren, så är det svårt.
Text: Nina Norén
”Om man säger
att man har en
störning så tycker
jag att det låter
som att man inte
kan så mycket.
Det stämmer ju
inte alls”
– Nu trivs jag,
säger Alexander efter
flera jobbiga
skolår.
Foto: Martin Nauclér
ATT BÖRJA FÖRSTA KLASS brukar vara stort,
pirrigt, men ofta också lite roligt. Barnen känner sig stora och förväntansfulla. Det är ett nytt
kapitel i livet där lek till stora delar ska bytas ut
till lärande. Så blev det inte för Alexander. När
han ser tillbaka på sin första tid i språkklassen, så
sluter han ögonen lite grann och berättar sorgset.
– Det var inte så bra den första tiden i skolan.
Jag ville inte alltid gå dit. Jag hade inte så bra lärare och de sa att jag inte alls var redo att läsa och
skriva. Det var jobbigt.
Det var många år som Alexander hade det tufft i
skolan. Han fick inte de insatser han behövde. Hans
mamma tyckte ofta det
kändes som att han förvarades – snarare än utbildades. De fick vänta ända fram
till femte klass tills skolsituationen börjat ordna upp
sig på riktigt.
– Nu har jag det bra! Jag är
glad och har mycket bättre
lärare. Det är roligt att gå
till skolan.
SPRÅKSTÖRNINGEN märks
när han pratar. Ibland tappar och famlar han efter
ord, gör annorlunda ordval, glömmer stavelser och
böjer ord lite annorlunda.
När någon annan pratar
koncentrerar han sig maximalt. Är det ord han inte
förstår så brukar han avbryta och be att man upprepar sig. Om någon mumlar
12
eller pratar för fort så är det svårt för honom att
hänga med. Det kan uppstå missförstånd, vilket
Alexander kan uppleva som jobbigt.
Det hjälper ofta inte så mycket att berätta att
han har en språkstörning. Kunskapen om språkstörning i samhället är så låg att man ändå inte på
riktigt förstår vad det innebär. Alexander tycker
att ”Språkstörning” är ett dumt ord.
– Om man säger att man har en störning, så
tycker jag att det låter som att man inte kan så
mycket. Det stämmer ju inte alls.
SPRÅKSTÖRNINGEN GÖR DET SVÅRT för
honom att läsa, skriva och lära sig nya språk. Det
kompenserar han med att ha många andra styrkor i skolan. Han har en logisk förmåga och ser
lätt mönster. När de äldre eleverna i språkklassen
nyligen fick börja ha NO-lektioner på högstadiet,
så blev Alexander extra glad. Han berättar också
stolt om ett ämne han blivit riktig skicklig i.
– Slöjd är jag bra på! Där behöver jag ingen
hjälp, utan kan göra allt själv. De andra barnen
bruka till och med be mig om hjälp.
Han tycker också om att röra på sig och idrott
är ett annat favoritämne. På fritiden håller han
också gärna igång genom karate och ridning. En
annan stor fritidssysselsättning är att lyssna på
musik och spela gitarr.
Språkstörning innebär betydligt större svårigheter
att förstå och producera språk jämfört med
jämnåriga. Fem till åtta procent bland förskolebarn har någon form av språkstörning. Det brukar
uppmärksammas på BVC och diagnostiseras i
tre- till fyraårsåldern. Om barnet för övrigt utvecklas
normalt kallas det specifik språkstörning, men ofta
är språkstörningen kombinerad med NPF.
Det är en ständig kamp
För tio år sedan förändrades Cecilia Lindbergs liv totalt. Hennes då treårige son
Alexander fick diagnosen språkstörning. Likt samhället i stort visste hon väldigt lite
om diagnosen. Hon fick snabbt sätta sig in i vad det innebar och vilka insatser som
behövdes för att på bästa sätt stötta Alexander – både i och utanför skolan.
Text: Nina Norén Foto: Martin Nauclér
ALEXANDER ÄR EN person som har
HON KONSTATERADE snabbt att kun-
ett stort socialt behov. Så har det alltid
varit. Redan vid två års ålder var han social och gillade att prata med sin omgivning. Ur hans lilla mun kom långa meningar och han hade mycket att berätta
om. Omgivningen lyssnade och försökte
febrilt förstå den lille talföre pojken, men
misslyckades fatalt.
Det var som att han hade utvecklat
ett eget språk som ingen kunde förstå –
inte ens hans mamma Cecilia. Hon fick
då en magkänsla av att allt inte stod rätt
till. Mycket riktigt, ett år senare konstaterades det att Alexander har en grav
språkstörning.
skapsnivån om språkstörning var för låg
på Alexanders förskola och började se sig
om efter alternativ.
Hon hittade en välrenommerad
språkförskola som drevs i Röda Korsets
regi på Lidingö i Stockholm. Det visade
sig vara ett högt söktryck på skolan och
de hade få platser till förfogande. Cecilia
chansade ändå och till deras stora lycka
fick Alexander en plats.
Han var då fem år och kunde säga fem
till sju ord och använde endast tvåordsmeningar. De två åren Alexander fick
på språkförskolan tror Cecilia varit helt
avgörande för hans fortsatta utveckling.
– När han varit på språkförskolan i
två år så kunde jag prata med mitt barn!
Han pratade hela meningar. Jag kunde gå
med honom på café och vi kunde sitta
och prata med varandra. Det var också
glädjande att se att han äntligen fick riktiga vänner. Han var så mycket gladare.
Cecilia vågar inte tänka på vart de
kunde ha befunnit sig om det inte hade
varit för de här två åren på språkförskolan.
NÄR CECILIA FÖR FÖRSTA gången
hörde att Alexander hade en språkstörning reagerade hon kraftfullt och
känslosamt.
– Först tänkte jag: ”Vadå störning,
min son är ju inte störd!” Det var nog
ordet jag hängde upp mig på. Det gjorde
ont. Sedan kom sorgen. Jag kände sorg
över att allt inte blivit som jag tänkt.
Knappt hade tårarna torkat och diagnosen landat förrän Cecilia fick nästa
uppslitande besked.
– Vår dåvarande logoped gjorde klart
för oss att Alexander troligen aldrig
kommer kunna gå i en vanlig skola. Hon
upplyste mig också om att det är lika bra
att vi från och med nu ställer in oss på att
få kämpa för precis allt.
Logopedens okänsliga sätt att förmedla detta var uppslitande – samtidigt
som det fick Cecilia att inse att det var
dags att börja agera och påbörja sin och
sonens kamp.
ATT GÅ IFRÅN en specialanpassad för-
skola till en kommunal skola blev inte
helt enkelt. Trots att det på skolan fanns
en relativt nystartad språklass. Kunskapsnivån om språkstörning visade sig återigen vara låg och de resurser och hjälpmedel som utlovats fanns inte.
Cecilia – som själv är lärare – har kämpat för att få rätt stöd och insatser till Alexander. Det har blivit bättre i skolan för
honom, men fortfarande inte helt bra.
Cecilia har förmågan att tala för sig och
har en outtröttlig kämparlust, vilket hon
Mamma Cecilia har kämpat
med näbbar och klor för att
Alexander ska få det stöd
han behöver.
på vägen märkt att alla föräldrar inte har.
– Jag har ju flera gånger träffat föräldrar som själva har egna funktionsnedsättningar och inte riktigt har förmågan att föra sin egen talan. Jag tycker
det är förskräckligt att det ska hänga
på förälderns förmåga att företräda sitt
barn. De drabbar ju barnen oerhört.
Orättvisan som uppkommer i och
med detta har fått Cecilia att engagera
sig politiskt i kommunalpolitiken i kommunen där hon bor. Hennes målsättning
är att varenda unge med funktionsnedsättning ska känna till sina rättigheter
och få det stöd det behöver.
13
tema skolan
Jobba i en språkklass - u
Kunskapen om språkstörning är lika låg i skolan som i samhället i stort. Att man som
elev med språkstörning ska få det stöd i skolan man behöver är ingen självklarhet. På
Alexanders skola, Hemmestaskolan på Värmdö, har man efter års experimenterande
äntligen hittat ett upplägg som verkar fungera väl för de här eleverna. Vi åkte dit och
träffade klassläraren Titti och logopeden Ylva för att höra mer om hur de jobbar.
Text: Nina Norén
Foto: Martin Nauclér
DET ÄR EN TIDIG VÅRDAG på Hemmestaskolan
Språkoteket ger
handledning!
Personer som arbetar med barn med
språkstörning kan få
handledning och låna
pedagogiskt material på
språkotek. De finns i de
flesta kommuner.
på Värmdö utanför Stockholm. Det far fotbollar
i luften, barn leker kull, gungorna flyger högt och
solen värmer. Skolgården kantas av låga byggnader som inrymmer klassrum.
På dörren jag ska gå in i står det ”Språkklass
årskurs 3-7”. Där inne är det lugnt och tyst.
Språklassen – bestående av tio elever – har lektion och jag smyger in i klassrummet. Jag möts
av både nyfikenhet och entusiasm. Klassläraren
Titti tar tillfället i akt och kastar mig rakt in i
undervisningen.
– Vi gör egna tidningar här i klassen, så det är
ju perfekt att det kommer en journalist hit! Vi har
förberett lite frågor vi gärna vill att du svarar på.
Barnen lyssnar uppmärksamt när jag berättar,
en del antecknar och smarta följdfrågor dyker
upp tills klockan slår halv tio och det är tid för
rast. Eleverna får bråttom ut och på nolltid är
klassrummet tömt. Kvar är jag, klassläraren Titti
och logopeden Ylva.
DET ÄR TITTI, Ylva, en specialpedagog till och en
resursperson som är arbetslaget kring språkklassen. De jobbar väldigt nära varandra och hittar
dagligen styrka i varandras professioner, berättar
Ylva.
– Vi använder en förbestämd struktur och
grund i klassrummet som vi hela tiden anpassar
efter elevernas behov. Tillsammans frågar vi oss
hela tiden ”Hur landade det här?” och ”Vad kan
ha gått fel i stunden?”. När vi tänker ihop så får vi
14
många olika infallsvinklar. Det är stärkande och
utvecklande att vara många vuxna i klassrummet.
Trots att de som ansvarar för undervisningen
i klassen har specialpedagogutbildning eller logopedutbildning i botten så är det inte alltid tillräckligt. De förkovrar sig på egen hand och läser
ständigt in sig på nya rapporter och uppsatser. De
har till och med påbörjat ett litet eget bibliotek
på skolan.
De övriga lärarna på skolan är positiva till integrerad undervisning med språkklassen, men
är i behov av handledning kring språkstörning
berättar Titti.
– Om man ska jobba med de här eleverna som
skolans vanliga ämneslärare ibland gör, så krävs
det att man har en grundförståelse för språkstörning. Vi brukar därför pracka på våra kollegor bra litteratur och undervisningstips som kan
hjälpa dem att förstå eleverna bättre.
OM MAN SKA LYCKAS som lärare i en språkklass krävs det att man är intresserad av att hitta
nycklarna till alla barn tycker Titti. Hon berättar också att man måste vara tålmodig och
uppfinningsrik.
– Man måste ha en rik palett att plocka ifrån.
Pedagogiskt och kunskapsmässigt. Får jag inte
fram mitt budskap på ett sätt så måste jag använda en annan metod. Upprepning är väldigt viktigt
för de här eleverna.
Titti upplever det ofta väldigt utmanande att
hinna med de nationella proven och samtidigt
tmanande och jätteroligt
”Man måste ha
en rik palett att
plocka ifrån.
Pedagogiskt och
kunskapsmässigt. Får jag
inte fram mitt
budskap på ett
sätt så måste
jag använda ett
annat"
Titti och Ylva undervisar i
språkklassen på Hemmestaskolan på Värmdö utanför
Stockholm.
erbjuda den undervisningstid eleverna är i behov av i respektive ämne för att nå måluppfyllelse. Deras undervisning tar ju mycket längre tid
eftersom det sker under repetitiva former. För att
lyckas berättar Titti att det är bra om man jobbar
väldigt ämnesövergripande.
– Jag brukar skoja om att jag står med jordgloben under armen hela tiden oavsett ämne. Med
det menar jag att man från olika synvinklar kan
komma in på samma ämne. Då får man en automatisk repetition.
Bra att prioritera när man har elever med
språkstörningar:
s Specialkompetens och logopedisk
kompetens i samverkan.
s Förstående organisation och administration.
s Tid.
s Läromedel.
s IT- och teknikstöd. Teknisk kunskap.
15
porträtt
"Jag hade behövt
mer kramar"
Att Håkan Hemlin – känd som sångaren i duon Nordman – är i livet idag är snudd på
otroligt. Han har befunnit sig på djupaste och mörkaste botten i decennier. Droger styrde
hans liv med järnhand tills mötet med Anna för tre år sen. Anna som snart kom att bli
hans fästmö och vars orubbliga stöd i kombination med en tuff tid på behandlingshem
och en ADHD-utredning gett livet en ny styrning.
Text: Nina Norén Foto: Bengt Alm
VI SES PÅ ETT VARMT och ombonat
café. Håkan har ett fast handslag, skygg
blick och visar sig vara ganska tystlåten.
Mumlar lite när han pratar på sin markanta gävledialekt. Han sitter stilla,
möter min blick alltmer och är synnerligen samlad och fokuserad. Så har det
inte alltid varit, berättar han.
– När jag var barn var jag livlig och
överallt! Allt som fanns i min närhet gick
sönder. Jag fick alltid höra att jag skulle
sitta still och att jag var hopplös. De vuxna runtom mig sa alltid lite hånfullt att
jag hade myror i brallan eller danssjukan.
Han tappade snabbt intresset för
skolan och roade sig istället med att ställa
till med krångel. Hans mamma förmådde inte riktigt att ta hand om honom och
pappan hade periodvis stora alkoholproblem. Han fick istället växa upp hos
sina farföräldrar, vilket han minns med
värme.
– Det var bra. Min farmor brydde sig
om mig och var min beskyddare i alla
lägen.
DET SOM HANS farmor inte lyckades
skydda honom mot var alkoholen och
drogerna.
– Jag drack alkohol och rökte hasch för
16
första gången på en fest när jag var 12
år. Jag var ju livrädd egentligen, fast jag
hade ju mitt balla rykte att leva upp till.
Jag kände direkt att det här var min grej.
Håkan började röka alltmer och i 20års ålder var haschen en del av hans vardag. Parallellt med drogerna fanns hans
stora intresse för musik. Han skickade
in demokassett efter demokassett och
gav aldrig upp.
I BÖRJAN AV 1990-TALET bildade Håkan och Mats Wester gruppen Nordman.
Hiten Vandraren slog ner som en bomb.
De sålde 200 000 album och alla ville ha
en bit av Nordman. Redan då menar Håkan att han var missbrukare.
Det var ju ingen som fattade, men jag
var ju påverkad hela tiden. Mats lärde
ju känna mig med kisande ögon, så han
trodde nog att jag såg ut så. Deras misstankar började väl komma på allvar när
vi var borta långa perioder och jag inte
kunde fixa nytt. Jag glömde texter och
var irriterad när jag inte rökt.
Att ena dagen ha väldigt lite pengar
och andra dagen vara överöst med pengar blev svårt för Håkan att hantera. Han
hade alltid en sedelbunt med tusenlappar
i bakfickan som han slösade och tappade.
Mycket gick till droger och han började
använda alltmer amfetamin.
I SLUTET AV 90-TALET hade Håkans liv
trasslat till sig ordentligt. Han sov inte
och fest och jobb flöt ihop. Ett lågvattenmärke var när Nordman skulle göra
ett framträdande i TV4 Nyhetsmorgon.
– Jag kom direkt från en fest. Hade inte
sovit och var väldigt påverkad. Jag gjorde
en svamlig intervju och när vi skulle
sjunga mindes jag inte texterna. Efter det
fick Mats nog och sa att vi behövde en
paus. Vi hördes inte av på sju år.
Håkan återvände till sina missbrukande vänner och allt gick utför. Under
en kort fängelsetid för olovlig körning
bestämde han sig för att inte hamna där
igen. Han gick på behandling och lade av
med allt – förutom haschet.
2008 GJORDE HAN comeback i melodifestivalen. Efter en intensiv period i rampljuset började han med amfetaminet
igen. Livet såg mörkt ut, men på en liten
spelning i Kalmar mötte han Anna, som
kom att bli hans räddning. Hon bortsåg
Håkans trasiga yta och kände intuitivt att
de var menade för varandra. Håkan kom
och hälsade på henne i Stockholm och
minns det med skam.
– Jag hade en sådan jäkla ångest när
jag vaknade hos Anna på morgonen!
Jag skämdes för att jag var som jag var.
Hon var ju så fin och hade det så fint och
välordnat hemma. Jag insåg plötsligt att
det var mig det var fel på och inte alla
andra.
I ett vakttorn långt in i Marmaskogarna gick Håkan igenom avgiftning på
egen hand. Sedan återvände han till
civilisationen och lade in sig själv på ett
behandlingshem. Anna kom och hälsade
på honom och så fort han blivit utskriven
flyttade de ihop.
VÄGEN TILLBAKA har inte varit enkel
eller självklar. Första året som drogfri
gick jättebra. Andra året började allt kännas mörkt, tungt och meningslöst.
– Jag vart riksdeprimerad. Allt kändes
helt värdelöst och jag såg ingen mening
med något. Jag gick till psyk och möttes
av en läkare som sa att det lät som jag
dragit runt med en ADHD-problematik
hela livet.
Han utreddes och fick en ADHDdiagnos. Med denna nyfunna kunskap
om sig själv kan han blicka tillbaka på
livet och ha en större förståelse för sitt
agerande, även om han inte vill använda
diagnosen som en ursäkt. Han tycker
också att han blivit hjälpt av medicinering. Idag har han ett helt annat lugn i
kroppen och han känner vid 44 års ålder
att han äntligen kan lära sig nya saker.
HÅKAN VILL INTE att ADHD enbart
ska förknippas med problem. Han vill
också lyfta den positiva kraften.
– Jag vill också se min ADHD som en
tillgång. Utan den så hade jag nog inte
tagit mig igenom alla tuffa passager. Jag
hade nog aldrig blivit den artist jag blev
heller. Jag hade ju ett enormt driv och
trodde verkligen att varje låt jag gjorde
skulle slå igenom.
Hade Håkans liv blivit helt annorlunda om ADHD-diagnosen kommit tidigare? Det vill inte han spekulera i. Men
en sak vet han helt säkert.
– Om jag hade fått kramar, kärlek
och förståelse så hade det nog gått fan
så mycket bättre!
Vill du ha mer av Håkan?
Han har nyligen utkommit med den
självbiografiska boken Förlist – mitt liv
och Nordman.
Han är också aktuell med showen
Hemlin&Gordin där han tillsammans
med Jalob Gordin varvar livsberättelser
med musik för att öka kunskapen om
utanförskap och missbruk. Läs mer på
17
EJA - En jour f
Linda Ohlsson (till vänster) och Denise Cresso, En Jour för
Alla, vill att tillgängligheten på landets kvinno- och tjejjourer
ska bli bättre för kvinnor med funktionsnedsättning.
– All forskning visar att kvinnor med funktionsnedsättning är mer våldsutsatta än kvinnor
generellt och det måste vi ta på allvar, säger Denise Cresso, projektledare för EJA, En
Jour för Alla, på Sveriges kvinnojourers och Tjejjourers Riksförbund, SKR. Förbundet
har fått pengar från Arvsfonden för att se över tillgängligheten på jourerna och utbilda
medlemsorganisationerna.
Text: Lillemor Holmgren
”Kunskapen är
lika viktig för aktiva på jourerna
som för aktiva
inom intresseorganisationer"
18
DET HANDLAR INTE enbart om fysisk tillgänglighet utan att det fordras kunskap för att
våga ta emot alla kvinnor. Det behövs kunskap
både att veta hur våldet visar sig men också
vilket våld en kvinna kan utsättas för utifrån sin
funktionsnedsättning.
– Den kunskapen är lika viktig för aktiva på
jourerna som för aktiva inom olika intresseorganisationer där det finns kvinnor med funktionsnedsättning, säger Denise Cresso och menar att
det är angeläget att få igång ett samarbete.
Hittills har hon dock haft svårt att få kontakt med föreningarna lokalt. Om det beror på
att frågan är svår eller om man inte tror att det
ör alla kvinnor
förekommer våld i den egna föreningen är svårt
att veta. Men det skulle vara bra om Riksförbunden pushade på lite.
– Även om ingen i den lokala styrelsen känner
sig träffad kan det finnas kvinnor i föreningen
som behöver en kontakt med kvinnojouren.
EJA STARTADE HÖSTEN 2013. Förutom pro-
jektledaren Denise Cresso arbetar Linda Ohlsson
som projektkoordinator. De reser nu runt i kommunerna och gör tillgänglighetsinventeringar
och arrangerar temadagar. Syftet med inventeringarna är att tillsammans med någon ansvarig på
jouren kartlägga den fysiska miljön i det skyddade
boendet och samtala om jourens erfarenheter att
möta kvinnor med olika funktionsnedsättningar.
– Vi är klara med inventeringarna i Skåne
och håller nu på i Blekinge. I tur står sedan Halland och Småland innan de drar sig mer norrut.
Än så länge har vi gjort totalt 24 inventeringar.
Vi har också genomfört tio tematräffar i olika
kommuner.
– Vi bjuder in företrädare för kommunen med
ansvar för handikapp- och tillgänglighetsfrågor,
jourer och föreningar där kvinnor med funktionsnedsättningar är medlemmar. Vi står för lokal, om
det inte finns någon föreningslokal att vara i, och
andra kostnader i samband med träffen.
På programmet står föreläsning, filmvisning, testa hjälpmedel och praktiska prova-påövningar som ger egen upplevelse av att ha en
funktionsnedsättning.
– Våra föreläsningar är också öppna för föreningar för anhöriga, säger Denise Cresso. Med
ökad kunskap om våld kan anhöriga ge kvinnorna
i sin närhet stöd för att anmäla och bryta upp när
de utsätts för våld av sin partner eller av personal.
Vil du veta mer?
Besök kvinnojouren.se/eja där du bland
annat kan hitta länkar till f.d. Handisams
tillgänglighetsfilmer. Korta filmer som
vänder upp och ner på tillvaron.
Våldsamt utsatt: En bok om
brottsutsatthet och funktionsnedsättning
Alla som arbetar med personer med funktionsnedsättningar behöver lära sig mer
om hur våldet ser ut och om hur det kan
förebyggas, säger Sven-Erik Alhem och
Eva Larsson, Brottsofferjouren, i förordet
till Våldsamt osynligt med en förhoppning
om att boken ska bidra till detta.
Text: Lillemor Holmgren
BOKEN ÄR upplagd som ett studiematerial med en avslutande
studiehandledning och innehållet presenteras pedagogiskt i
fyra kapitel.
I första kapitlet beskrivs olika funktionsnedsättningar med
tonvikt på neuropsykiatriska och psykiska funktionsnedsättningar och utvecklingsstörning.
Kapitel två handlar om olika typer av brott, vem som begår
brott, var brotten begås, och vad som gör personer med funktionsnedsättning särskilt utsatta.
Kapitel tre innehåller viktiga grunder och lagar och en
beskrivning av rättsprocessen. Och i kapitel fyra ges exempel
på stöd och hjälp som brottsutsatta personer med funktionsnedsättning kan behöva och har rätt till.
Studiematerialet vänder sig i första hand till brottsofferjourer, intresseorganisationer och
andra som möter personer med
funktionsnedsättningar. Det kan
även användas som fortbildning.
Materialet är framförallt inriktat på brottsutsatta personer med
neuropsykiatriska och psykiska
funktionsnedsättningar och personer med utvecklingsstörning.
Forskningen visar att det är dessa
grupper som är mest utsatta.
19
Facebook-gruppen Fantastiska
föräldrar är ett forum för föräldrar
till barn med NPF. I gruppen kan
man diskutera, ställa frågor och
dela med sig av sina erfarenheter.
20
Caroline har skapat ett forum för
fantastiska föräldrar
Caroline Comstedt är trebarnsmamman som startade den populära Facebook-gruppen
Fantastiska föräldrar, som är ett diskussionsforum för föräldrar till barn med NPF. Många
Attention-medlemmar är med i Fantastiska föräldrar och efter önskemål från dem har vi
träffat Caroline för att at reda på mer om henne och varför hon startade gruppen.
Text: Anneli Blomberg Foto: Martin Nauclér
J
AG
MÖTER CAROLINE på
Sundbybergs lilla storgata med
kullerstenar och småstadskänsla
och vi går till Café Boullan för att
prata.
Hon berättar att hon vid 29 års ålder
skolade om sig från ställföreträdande
butikschef på Indiska till socionom, då
hon märkte att hon var mer intresserad av hur personalen mådde än av
försäljningssiffrorna.
— Folk i min omgivning har alltid sagt
att jag är bra på att lyssna och jag brinner
för att hjälpa och att stärka människor.
Hennes äldsta son har NPF. Hon märkte
tidigt att han var överaktiv, lättirriterad
och hade svåra koncentrationssvårigheter
och sökte därför professionell hjälp. Men
varken barnavårdscentralen eller BUP
kunde sätta fingret på orsaken till problemen och Caroline stod ensam med alla
frågor och oroskänslor.
— Det var jättetufft och jag anklagade
mig själv hela tiden, berättar hon.
När sonen äntligen fick sin diagnos
år 2012, då elva år gammal, var Caroline
mammaledig med sitt tredje och yngsta
barn. Längtan efter att prata med någon
med samma erfarenhet av att ha barn med
NPF växte och en dag gjorde hon slag i
saken och startade Fantastiska föräldrar.
— Jag ville ha en mötesplats för oss
föräldrar där vi kunde ge varandra goda
råd, uppmuntran, kärlek, värme och stöd.
Man kan få jättemycket hjälp för sina
barn, även om man får strida för det, men
det finns inte så mycket för oss föräldrar
och anhöriga.
GRUPPEN VÄXTE i raketfart. Femtio
personer blev hundra och hundra blev
femhundra. I skrivande stund är de över
2570 medlemmar. Gruppen har bidragit
till en mängd vänskaper landet över
föräldrar emellan och på sina håll har det
bildats undergrupper som anordnar picknickar och fikar tillsammans.
— Många har träffat sina bästa vänner
genom Fantastiska föräldrar. Jag har fått
vänner för livet!
De allra flesta har massvis med funderingar när de först blir medlemmar och i
gruppen kan man ösa ur sig dessa. Det kan
gälla allt från hur man söker vårdbidrag
till hur man gör för att få den ansträngda
kärleksrelationen att fungera. Emellanåt
anordnas temadagar om exempelvis
sömn, syskon och medicinering.
Om man vill diskutera särskilda saker
i mindre skala så finns det i dag undergrupper, bland annat en kostgrupp och
en pappagrupp. Arbetet i gruppen tar
enormt mycket tid och numera har Caroline hjälp av fyra personer, som hon har
kommit i kontakt med i gruppen och litar
på till hundra procent.
I takt med att gruppen har växt så har
det tyvärr, som på de flesta sociala medier,
uppkommit konflikter. Hon har därför
tvingats att införa förhållningsregler.
Reglerna är till för att skydda och värna
om medlemmarna. Man får till exempel inte göra reklam för mediciner eller
hänga ut varken skolor, vårdenheter, professionella eller privatpersoner.
Problemen i gruppen har ibland fått
Caroline att vackla lite i hur länge hon
kommer att orka. Hon har drömmar om
att eventuellt utveckla Fantastiska föräldrar till ett företag, men då måste hon satsa
på heltid. Och just nu har hon varken tid,
ork eller resurser för det.
CAROLINE POÄNGTERAR att Fantas-
tiska föräldrar ger henne mycket energi
också. Hon får kärlek genom både uppmuntrande ord och presenter. På sista
tiden har hon dessutom fått höra att nya
medlemmar har blivit tipsade om gruppen
av BUP, habiliteringen och ADHD-center.
Och det är ett erkännande om något.
Caroline följer mig till tunnelbanan
när vi pratat klart. Där ger hon mig en
lång, varm kram och tackar så mycket för
samtalet.
– Adda mig gärna på Facebook. Tyvärr
så får du inte gå med i gruppen. Du får
skaffa några ungar med NPF först, säger
hon och skrattar.
21
film & böcker
Bram underhåller både små och stora
Det görs inte speciellt många spelfilmer om ADHD, det mesta är dokumentärer och
ofta skildrar de främst problem och utanförskap. Bram med myror i brallan är en nederländsk barnfilm med ett lyckligt slut som jag absolut kan rekommendera till barn i
nedre skolåldern och även deras föräldrar.
Text: Henrik D. Ragnevi
BRAM MED MYROR I BRALLAN
Längd: 83 minuter
Produktionsår: 2012
Filmen är dubbad med svenskt tal.
BRAM ÄR en kreativ
och mycket associationsrik, vetgirig
sexåring som drömmer om att bli uppfinnare som vuxen.
Han bor tillsammans
med sin mamma,
pappa och lillasyster. Bram ser fram
mot att sommarlovet är över och att han
äntligen ska få börja i första klass. Men
skolan fungerar inte alls som Bram hoppas och hans stele klassföreståndare
magister Fisk är inte det minsta intresserad av att förstå honom. Bram
kan inte heller förstå varför han ska sitta
still, ben vill ju röra på sig.
— Om du blir sjuk av skolan är du
skolsjuk och då måste du få vara hemma, resonerar Bram för sig själv.
Men det är förstås ingen långsiktig lösning utan Bram övertalas av sin
mamma att gå tillbaks till skolan även
om hon ser att hennes son inte mår bra.
Nu hade detta kunnat utvecklas till ett
mörkt drama, inte minst med tanke på
hur många föräldrar som hör av sig till
föreningen och beskriver problem inom
skolan. Men nu rör det sig om en barnfilm så det är betydligt mer lättsamt.
Det finns också ett par otroligt fina
scener mellan Bram och hans mamma
Els som förstår sin son och försöker
hjälpa honom efter bästa förmåga.
På ett mycket underhållande grafiskt
sätt skildras den rika associationsförmåga som ett barn med ADHD kan besitta
samtidigt som det framgår hur dålig
skolan är att tillvarata denna resurs. Filmen visar, utan att problematisera, hur
det är att leva med ADHD som barn.
Även om de aldrig nämner något om en
diagnos i filmen.
Filmen kommer ut som DVD i
sommar. För mer information:
www.folketsbio.se
Specialpedagogen: Se elevens styrkor
ÄLSKADE DAMP-UNGAR!
FRÅN PROBLEMFOKUS TILL
LÖSNINGSFOKUS
Utgiven: 2014
Författare: Malin Forsberg
I boken beskriver
Malin Forsberg fördelarna med att ha ett lösningsfokuserat förhållningssätt i skolan.
— Boken är skriven
från en pedagog till
en annan pedagog, men den kan med
fördel läsas av alla som möter barn
och ungdomar med neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar (NPF), säger
Malin.
Hennes kunskap och erfarenheter
som specialpedagog varvas i boken
22
med tips och fakta om hur man kan
praktisera lösningsfokus.
— Syftet med boken är att belysa hur
det lösningsfokuserade arbetssättet är
en framgångsfaktor i all mänsklig samvaro. Den miljö som man som vuxen
erbjuder barn och ungdomar med
NPF har en avgörande betydelse för
deras utveckling, fortsätter Malin.
Genom att fokusera på elevens styrkor beskrivs i boken hur man kan ge
barn med ADHD en större chans till en
lyckad skolgång.
— Jag hoppas att boken ska leda
till ökad förståelse för barn och ungdomar med NPF så att de får ett bemötande utifrån sina förutsättningar,
avslutar Malin.
Text: Lovisa Schiller
dagog
Malin Forsberg, specialpe
kade
Äls
en
bok
till
are
och författ
syns
en
bild
På
!...
gar
-un
MP
DA
och
nea
Lin
också Malins barn
bilder
Elias som har illustrerat alla
i boken.
Shire Sweden AB | Svärdvägen 11D, 182 33 Danderyd, Sweden | Tel: + 46 (0)8 544 964 00 | www.shiresverige.se
Item code: SE/CPROM/ADHD/14/0004
Date of preparation: February 2014
DU HAR VÅR FULLA UPPMÄRKSAMHET
Smycka dig med
ADHD-hjärtat
från Pilgrim
HELGKOLLO
OCH LÄGER!
ǁǁǁ͘ǁĞďďƵƟŬ͘ĂƩĞŶƟŽŶͲƌŝŬƐ͘ƐĞ
VILL DU TRÄFFA KOMPISAR,
GÖRA NÅGOT KUL ELLER BARA
KOPPLA AV LITEGRANN?
Läger året runt,
7-25 år.
Vi har korttidsvistelser på helger, vardagar samt en mängd
roliga läger under skolloven. Vi gör aktiviteter tillsammans
och ser också till att du får egen tid då du kan koppla av.
Du och de andra deltagarna bestämmer tillsammans med
oss vad ni vill göra.
Och glöm inte att det finns platser
kvar på våra och sommarläger!
www.aktiverakorttidshem.se
Året-runt-läger för barn och ungdomar
och unga vuxna med ADHD och
Aspergers syndrom.
TUSKULUM har helgläger samt
sommar-, höst-, vinter- och vårläger.
Läs mer på www.tuskulum.se där
du kan fylla i en ansökan.
TUSKULUM
|
ESKIL JOHANSSONS AB
Oppundavägen 6 | 122 48 Enskede | 08-648 77 40
info@tuskulum.se | www.tuskulum.se
Behöver du kunskap om ADHD,
Asperger, Tourettes syndrom,
språkstörning eller OCD?
Solhagagruppens vision är att ge
människor med funktionsnedsättning
ett gott liv hela livet.
Långsiktighet, trygghet och
engagemang är viktigast för oss.
För barn och unga
Boende, träningsboende, skola, utredning, HVB, stöd och fritid
För vuxna
Boende, utredning, HVB, arbete, stöd och fritid
Solhaga direkt: 010 707 58 99
www.solhagagruppen.se
Solhaga
gruppen
Ett gott liv – hela livet
24
Vi har kunskapen och erbjuder både öppna
och skräddarsydda utbildningar om NPF. Våra
föreläsare är både yrkeskunniga läkare, psykologer, sjuksköterskor, specialpedagoger samt arbetsterapeuter och personer med egen diagnos från
Riksförbundet Attention.
För information och bokning: 08-120 488 30
utbildning@attention-riks.se
Kunskap gör skillnad!
www.attention-utbildning.se
förbundsnytt
Tips och fakta för barn
Attention har tagit fram informationsbroschyrer om
ADHD, Asperger och Tourette som riktar sig till barn i
lågstadieåldern.
BROSCHYRERNA ÄR baserade på barns
egna upplevelser och innehåller citat
och tips från barnen själva. De ger kortfattad och lättförstådd information om
funktionsnedsättningarna och utgår
från styrkor och utmaningar istället för
problem. Fakta varvas med citat och tips
från barn om vad som kan underlätta
vardagen. Målsättningen är att barnen
ska känna igen sig och förstå att de inte
är ensamma.
— Vår målsättning är att barn med funktionsnedsättning, deras kompisar och
familj ska få information om ADHD,
Asperger och Tourette utifrån barnens
perspektiv. Vi hoppas därför att många skolor, psykiatrimottagningar och
liknande ska beställa broschyrerna. De
finns att beställa kostnadsfritt, säger Linnéa Rosenberg, informationssamordnare på Riksförbundet Attention.
Broschyrerna utgår från att NPF innebär både styrkor och utmaningar. De
består av livfulla illustrationer och lite
text, för att så många som möjligt ska
kunna ta till sig innehållet.
— De ser ut lite som en blandning
tecknade serier och barnböcker. Eftersom läsförmågan är så varierande i lågstadieåldern har vi varit noga med att
man inte ska behöva läsa texten för att få
ut något av dem. Man ska kunna välja att
enbart läsa vissa delar eller bara titta på
bilderna, säger Linnéa Rosenberg.
Den 13 maj lanserades Attentions
nya webbplats. Vi hoppas att den
ska göra det lättare för dig som
besökare att hitta det du letar efter,
inspirera dig till att läsa mer och få
dig att vilja återkomma ofta.
Webbplatsen uppdateras nästan
dagligen och under den närmaste
tiden kommer det att dyka upp flera
filmer och information som är riktad
till barn. För att vara säker på att inte
missa något kan du prenumerera på
Attentions nyhetsbrev. Anmäl dig via
webbplatsen.
Från och med 13 maj finns
även Attentionbloggen direkt på
webbplatsen. Där skriver kanslipersonal, föreningsaktiva och privatpersoner om aktuella frågor och
livet med NPF. Du kan prenumerera
på inläggen via RSS.
För mer information: attention-riks.se
Körkortsprojektet blir
körkortskoll
Fri-projektets film berör
Den 22 maj hade filmen "UTBROTT – En film om ADHD,
kriminalitet och missbruk" premiär. Filmen är framtagen av
Attention Fri-projektet och finns på YouTube.
Text: Carina Rejmus Cohen
DET VAR MÅNGA som hade tagit sig till
Bio Rio för premiären för Fri-projektets
nya film. Kvällen bjöd på en härlig blandning av mingel och filmvisning.
Bland publiken fanns bland annat
flera samverkanspartners till projektet,
filmens producenter och givetvis även
Angelica, Christer, Andreas och Emil
som medverkar i filmen.
— Den här filmen berör, det är på riktigt och den ger hopp, kommenterade
Emil när gänget fick gå upp för att bli
avtackade på scen.
Välkommen till vår nya
webbplats
— Vi är väldigt tacksamma för de
berättelser som Andreas, Angelica,
Christer och Emil delar med sig av,
säger Johan Bysell, en av projektledarna
för Attentions Fri-projekt. Filmen är en
del av det informationsmaterial som vi
tar fram i projektet. Syftet är att ge en
inblick i hur det kan vara att bryta med
kriminalitet och missbruk för personer
som även brottas med en ADHD-problematik. Materialet kommer att spridas
genom våra samarbetspartners och finnas tillgängligt på nätet, fortsätter Johan.
Attentions tidigare körkortprojekt har
fått en fortsättning i form av projektet
Körkortskoll. Genom Körkortskoll
vill Riksförbundet Attention arbeta
för att öka medvetenheten om trafiksäkerhet hos unga med NPF. Målet
är också att ge trafiklärare ökade
kunskaper om pedagogiska verktyg
och metoder när man undervisar
personer med NPF. Parallellt arbetar
Körkortskoll med att öka kunskapen
hos förbundets medlemmar om vad
som gäller när det kommer till körkort, NPF och trafiksäkerhet.
På Körkortskolls sida på Attentions webbplats kan du läsa mer om
projektet. Där finns även en lista med
körskolor som har anpassad undervisning för elever med NPF. Om du
har frågor är du välkommen att kontakta projektets informatör Cecilia
Brusewitz på 08-120 488 11.
25
förbundsnytt
Rekordstort NPF-forum
Den 15 och 16 maj samlades 800 personer på Attentions konferens NPF-forum på
Kistamässan utanför Stockholm för att sprida kunskap och utbyta erfarenheter om NPF.
Text: Linnéa Rosenberg Foto: Lovisa Schiller
Skådespelarna Rebecca Hurtig och Anna-Lill Karlberg från teatergruppen Ung utan pung.
MÄSSAN BJÖD PÅ en mängd föreläs-
ningar från yrkesverksamma inom
framförallt psykiatrin och skolan. Personer med egen funktionsnedsättning
stod för en betydande del av innehållet
på konferensen, som både föreläsare,
montervärdar och besökare.
— Det är bra att kunna ge tips
och idéer till lärare som inte vet vad
ADHD är, sa Brandon Gollwitzer från
Hjärkollsambassadörerna tog emot priset Åretsljus Prisutdelare var skolinspektionens generaldirektör Ann-Marie Begler.
Källbrinksskolan som var en av ungdomarna på plats i Attention-projektet
Min skolas monter.
Värdet av egna erfarenheter uppmärksammades även när Attention delade ut priset Årets Ljus – för personer/
organisationer som gjort viktiga insatser för att förbättra stödet till Attentions
medlemmar – till kampanjen Hjärnkolls
attitydambassadörer.
— Alla 350 ambassadörer runt om i
landet har gjort enastående insatser som
lett till mätbara attitydförändringar till
psykisk ohälsa, menade Attentions ordförande Anki Sandberg.
Under slutet av konferensen fick publiken även nöjet att se delar ur en föreställning med teatergruppen Ung utan pung,
som resulterade i många skratt och en ganska hög igenkänningsfaktor hos publiken.
Brandon Gollwitzer Källbrinksskolan, stod i projektet
Min skolas monter.
Bra att kunna ge tips och
idéer till lärare som inte
förstår ADHD.
–
Sara Millberg, Skolkurator,
ESS-gymnasiet stod i projektet
Min skolas monter.
– Det är fantastiskt att få
representera Attentions skolprojekt här tillsammans med
eleverna, som är de viktigaste personerna i projektet.
26
Handisam byter namn
Lena Persson från
Attention Ånge, deltog
som besökare.
Den 1 maj bytte Handisam namn till
Myndigheten för delaktighet, MFD.
Myndigheten arbetar för att alla,
oavsett funktionsförmåga, ska kunna vara delaktiga i samhället och
för att funktionshinderspolitiken
får genomslag i hela samhället. De
som arbetar på myndigheten kommer från före detta Handisam och
Hjälpmedelsinstitutet.
– Jättebra mässa,
man lär sig så mycket
och träffar nya och
gamla bekanta. Egen
styrkas seminarium
var jätteintressant för
mig som förälder.
Attention står bakom
skolverkets förslag
Lena Karlsson och
Susanne Rosén,
från Nätverket för
dubbeldiagnoser
deltog som utställare.
– Vi är här för
brukarsamverkan
på förenings- och
individnivå. Vi är
nöjda, lokalen är
bra och folk är
intresserade.
Skolverket beslutade 2013 att ta
fram allmänna råd för att stödja
lärare, övrig skolpersonal, rektorer
samt huvudmän i deras arbete med
särskilt stöd och åtgärdsprogram.
Från och med den 1 juli 2014 har
bestämmelserna om stödinsatser i
skolan förtydligats och med anledning av det har Skolverket omarbetat de allmänna råden.
– Vi på Attention har tagit del av
förslaget och ställer oss bakom det,
i likhet med Handikappförbundens
remissyttrande från den 12 maj.
– Skolverket har anpassat de
allmänna råden efter det förtydligande som Utbildningsdepartementet
skrev i oktober förra året, säger Anna
Norrman som är intressepolitisk
ombudsman hos Attention. Den förtydligade bland annat att elever som
till följd av funktionsnedsättning har
svårt att nå kunskapskraven ska ges
stöd i syfte att så långt som möjligt
motverka konsekvenserna i funktionsnedsättningen.
Ny lokalförening i
västra götaland
Åsa Dahlström och Pontus Regnstrand från Linköpings kommun,
deltog som besökare.
– Ett jättebra forum och mycket information! Många är liksom
vi intresserade av ökad samverkan.
Attention växer och vi hälsar nu
lokalföreningen Attention Dals-Ed i
Västra Götaland välkommen. Ordförande i föreningen är Jimmy Sundbom. Det finns nu totalt 55 lokalföreningar runt om i landet. Du hittar
alla på sidan 30.
27
Träffa oss i Almedalen
Juni
10 Temadag om äldre med
psykisk ohälsa och NPF
— Stockhom
Attention kommer att vara på plats under Almedalsveckan
på Gotland. Välkommen på våra seminarier.
Foto: Gotlands kommun
11 Styrelsemöte
— Stockholm
30 Attention deltar på
Almedalsveckan
— Gotland
30 Start för Attentions
sommarläger
— Grebbestad
Juli
1-2 Attention deltar på Almed-
alsveckan
— Gotland
Måndagen den 30 juni
1-5 Attentions sommarläger
10.30 – 11.30
— Grebbestad
7-27 Riksförbundets kansli
har sommarstängt
September
6 Styrelsemöte
— Stockholm
11 Grundkurs om NPF
— Örebro
11 Temadag tjejer och NPF
— Stockhom
19 Nästa nummer av
Attention kommer ut.
Tema behandling
25 ADHD och beroende-
problematik
— Sollentuna
ADHD i klassen - vad gör vi?
Skolinspektionens granskning visar att
många skolor saknar rutiner för att utreda de behov av stöd som elever med
ADHD har. Rektorer och lärare uppger
att det saknas kunskap och resurser för
att de här eleverna ska kunna lyckas i
skolan. Vad innebär det för eleverna och
för samhället?
Deltagare: Ann-Marie Begler, generaldirektör Skolinspektionen, Tina Höglund,
specialpedagog Attentions förbundsstyrelse och Ingvar Nilsson nationalekonom.
Anna Norrman Attention, moderator.
13.00 – 14.15
En skola för ALLA
En fungerande skolgång är viktigt för att
barn och unga med neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar ska klara sig i
samhället. Men många elever vittnar om
svårigheter som resulterar i kunskapsluckor och hög frånvaro. Hur skapar vi
en skola där alla får undervisning efter
sina förutsättningar?
Deltagare: Anki Sandberg, ordförande
Riksförbundet Attention, Gunnar Berg
professor i pedagogik, Ing-Marie Wie-
28
selgren SKL, Mats Pertoft, riksdagsledamot (MP), Johan Pehrson, riksdagsledamot (FP). Christina Grewell,
Attention, moderator.
Tisdag den 1 juli
14.00 – 18.00
Besök Attention på Skeppsbron i
Visby hamn, utställarplats 115
Onsdagen den 2 juli
10.30 – 11.30
ADHD och kriminalitet – hur kan
vi arbeta?
ADHD är överrepresenterat bland dem
som lever i kriminalitet och kan göra den
långa processen att lämna en kriminell
livsstil ännu mer krävande. På seminariet berättar vi hur det kan vara att leva
med ADHD och kriminalitet, och hur
kan man arbeta med att stödja och inspirera till förändring.
Deltagare: Nicole Wolpher och Johan
Bysell, projektledare på Attentions Arvsfondsfinansierade projekt Attention Fri,
Thomas Karlsson, Visionsrumsansvarig
på Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare (RFS). Anna Norrman, Attention,
moderator.
VILL DU VETA
MER OM ADHD?
PHSWE/CONC/1213/0002 JC-130564-1
Besök www.levamedadhd.se,
hemsidan för dig som är
patient, förälder/anhörig
eller sjukvårdspersonal.
Här kan du läsa mer om orsak,
utredning och behandling
av ADHD.
DÅLIG SÖMN?
SVÅRT ATT KOMMA NER I VARV?
KOM TILL RO MED
KEDJETÄCKET
Kedjetäcket är ett förskrivningsbart tyngdhjälpmedel
som med sitt jämna, omfamnande tryck mot kroppen
hjälper dig att komma ner i varv och slappna av.
Positiva effekter märks ofta på både insomningstid och
sömnkvalitet såväl som på antal uppvakningar och
www.levamedadhd.se
Janssen-Cilag AB Box 7073, SE-192 07 Sollentuna
Tel 08-626 50 00, jacse@its.jnj.com, www.janssen.se
förmågan att somna om vid uppvakning.
Gå gärna in på vår hemsida för att läsa mer eller hör
av dig direkt till oss om du har frågor.
Janssen-Cilag AB
Tel: +46 (0)31-301 17 20 Mail: info@somna.eu www.somna.eu
Lunaskolans gymnasium
- med unikt boende på Lidingö
Mitt på natursköna Lidingö ligger Lunaskolan Östra
Gymnasium och Lunaboendet - ett gymnasium och ett
LSS-boende unikt anpassade för elever med Asperger,
autism och ADHD.
Skolan och boendet är belägna i
ĚŝƌĞŬƚĂŶƐůƵƚŶŝŶŐƟůů>ŝĚŝŶŐƂƌĞƐĞƌvatet och endast 22 minuter från
Stockholms central med goda
ŬŽŵŵƵŶŝŬĂƟŽŶĞƌ͘ƵƐƐĞŶƐƚĂŶŶĂƌ
ƉƌĞĐŝƐǀŝĚƐŬŽůĂŶ͘
>ƵŶĂƐŬŽůĂŶ ćƌ ^ǀĞƌŝŐĞƐ ƐƚƂƌƐƚĂ
ƐĂŵůĂĚĞĞŶŚĞƚĨƂƌďĂƌŶŵĞĚŶĞƵƌŽƉƐǇŬŝĂƚƌŝƐŬĂ ĨƵŶŬƟŽŶƐŚŝŶĚĞƌ
ŽĐŚ ƚƌǇŐŐŚĞƚ͕ ƚŽůĞƌĂŶƐ͕ ƂƉƉĞŶŚĞƚ
ŽĐŚƚƌŝǀƐĞůŚĂƌďůŝǀŝƚƐŝŐŶŝĮŬĂŶƚĨƂƌ
den moderna och växande verkƐĂŵŚĞƚĞŶ͘
ʹPƐƚƌĂ'ǇŵŶĂƐŝĞƚŽĐŚ>ƵŶĂďŽĞŶĚĞƚćƌƚǀĊĨƂƌůćŶŐŶŝŶŐĂƌĂǀ>Ƶnaskolans grundskolor, säger Max
ƌĂƌ͕ǀĞƌŬƐĂŵŚĞƚƐƵƚǀĞĐŬůĂƌĞ͘
Tillsammans med eleverna skaƉĂƐ ĞŶ ŬƌĞĂƟǀ ŽĐŚ ŽŵƐŽƌŐƐĨƵůůƚ
>ƵŶĂďŽĞŶĚĞƚ ćƌ ĞƩ ŝŶƚĞƌŶĂƚ Ěćƌ
ungdomar med neuropsykiatriska
ĨƵŶŬƟŽŶƐŚŝŶĚĞƌ͘
ĂŶƉĂƐƐĂĚŐǇŵŶĂƐŝĞŵŝůũƂĚćƌĞůĞǀĞƌŶĂ ĨƂƌďĞƌĞĚƐ ĨƂƌ ĨƌĂŵƟĚĞŶ͘ På
ŐǇŵŶĂƐŝĞƚ ĮŶŶƐ ĨǇƌĂ ŽůŝŬĂ ƵƚďŝůĚŶŝŶŐƐƉƌŽŐƌĂŵ ĂƩ ǀćůũĂ ŵĞůůĂŶ
ŽĐŚ ĞůĞǀĞƌŶĂ ŚĂƌ ŵƂũůŝŐŚĞƚĞŶ ĂƩ
ƉĊǀĞƌŬĂďĊĚĞĂƌďĞƚƐƐćƩŽĐŚƉƌŽŐƌĂŵŝŶŶĞŚĊůů͘hŶĚĞƌǀŝƐŶŝŶŐƐŐƌƵƉperna är små och personaltäthe-
ĞŚćƌƉƌŽŐƌĂŵŵĞŶĮŶŶƐƉĊ>ƵŶĂƐŬŽůĂŶPƐƚƌĂ'ǇŵŶĂƐŝƵŵ͗
ͻ ƐƚĞƟƐŬƚƉƌŽŐƌĂŵ
ͻ EĂƚƵƌǀĞƚĞŶƐŬĂƉůŝŐƚƉƌŽŐƌĂŵ
ͻ ^ĂŵŚćůůƐǀĞƚĞŶƐŬĂƉůŝŐƚƉƌŽŐƌĂŵ ͻ /ŶƚƌŽĚƵŬƟŽŶƐƉƌŽŐƌĂŵŵĞƚ
ƚĞŶŚƂŐĨƂƌĂƩŬƵŶŶĂŵƂƚĂǀĂƌũĞ
ĞůĞǀƐŝŶĚŝǀŝĚƵĞůůĂďĞŚŽǀ͘
Ğƚ ŽŵƚǇĐŬƚĂ ŐǇŵŶĂƐŝĞƚ ĨƂĚĚĞ
ƚĂŶŬĂƌ Žŵ ĞƩ ĞŐĞƚ >^^ͲďŽĞŶĚĞ
ŽĐŚ ϮϬϭϭ ƐƚŽĚ >ƵŶĂďŽĞŶĚĞƚ ĨćƌĚŝŐƚ ĨƂƌ ŝŶŇǇƩŶŝŶŐ͘ >ƵŶĂďŽĞŶĚĞƚ
ŚĂƌĞƩŶćƌĂƐĂŵĂƌďĞƚĞŵĞĚPƐƚƌĂ
Gymnasiet och genom individuella anpassningar får ungdomarna
ŵƂũůŝŐŚĞƚĞŶĂƩŚŝƩĂƐŝŶĂĞŐŶĂƐćƩ
ĂƩƐŬĂƉĂĞŶŵĞŶŝŶŐƐĨƵůůǀĂƌĚĂŐ͘
WĊ ďŽĞŶĚĞƚ ĮŶŶƐ ϭϭ ƐƚƵĚĞŶƚůćgenheter med eget badrum och
ungdomarna inreder själva sina
ůćŐĞŶŚĞƚĞƌ ĞŌĞƌ ƚǇĐŬĞ ŽĐŚ ƐŵĂŬ͘
dŝůů ĚĞ ŐĞŵĞŶƐĂŵŵĂ ǇƚŽƌŶĂ ŚƂƌ
ǀĂƌĚĂŐƐƌƵŵ͕ ŬƂŬ͕ ŵĂƚƌƵŵ ŽĐŚ
ĂůůƌƵŵ͘
ʹĞƚĮŶŶƐĞŶƵŶŝŬŬƵŶƐŬĂƉŚŽƐ
ǀĊƌ ƉĞƌƐŽŶĂů ŽĐŚ ĚĞŶ ŬŽŶŬƌĞƟƐĞƌĂƐ ŽĐŚ ŬŽŵŵĞƌ Ɵůů ƐŝŶ ĨƵůůĂ ƌćƩ
ƉĊǀĊƌƚďŽĞŶĚĞ͕ƐćŐĞƌDĂǆƌĂƌ͘
WĞƌƐŽŶĂů ĮŶŶƐ ƉĊ ďŽĞŶĚĞƚ ĚǇŐŶĞƚƌƵŶƚŽĐŚƟůůƐĂŵŵĂŶƐƉůĂŶĞƌĂƌ
personal och ungdomarna goda
ŵŝĚĚĂŐĂƌ͕ ƌŽůŝŐĂ ĂŬƟǀŝƚĞƚĞƌ ŽĐŚ
ƉƌĂŬƟƐŬĂ ůƂƐŶŝŶŐĂƌ ĞŌĞƌ ĚĞ ďŽĞŶĚĞƐďĞŚŽǀŽĐŚƂŶƐŬĞŵĊů͘
>ƵŶĂƐŬŽůĂŶƐ PƐƚƌĂ ŐǇŵŶĂƐŝƵŵ ůŝŐŐĞƌ ƉĊ >ŝĚŝŶŐƂ͘ ^ŬŽůĂŶ ŚĂƌ ĞƩ ŶćƌĂ
ƐĂŵĂƌďĞƚĞŵĞĚ>ƵŶĂďŽĞŶĚĞƚƐŽŵćƌĞƩŝŶƚĞƌŶĂƚĨƂƌĞŶĚĞůĂǀƐŬŽůĂŶƐ
ĞůĞǀĞƌ͘>ćƐŵĞƌƉĊǁǁǁ͘ůƵŶĂƐŬŽůĂŶ͘ƐĞ͘
<ŽŶƚĂŬƚPƐƚƌĂ'ǇŵŶĂƐŝƵŵ͗
ůŝŶƵƐ͘ďĂƌŬΛůƵŶĂƐŬŽůĂŶ͘ƐĞ
08 – 585 096 36
<ŽŶƚĂŬƚ>ƵŶĂďŽĞŶĚĞƚ͗
ũŽŚĂŶŶĂ͘ĞƌŝŬƐƐŽŶΛůƵŶĂƐŬŽůĂŶ͘ƐĞ
08 – 656 27 49
29
Riksförbundet Attentions lokala föreningar
BLEKINGE LÄN
Attention Blekinge
Jan Hinderyd
0454-181 95
vandring@bredband.net
info@attention-blekinge.se
www.attention-blekinge.se
KALMAR LÄN
Attention Kalmar
Gunilla Gustafsson
Gunilla61@hotmail.com
070-358 88 01
www.attention-kalmar.se
DALARNA LÄN
Attention Dalarna
070-365 67 54
attention-dalarna@hotmail.com
www.attention-dalarna.se
Attention Västervik/Vimmerby
Gunilla Stieng
073-504 10 98
g.stieng@telia.com
www.attention-vastervikvimmerby.
se
GOTLANDS LÄN
Attention Gotland
Mikael Lindholm
0768-50 10 70
mikael.b.lindholm@telia.com
www.attention-gotland.se
KRONOBERGS LÄN
Attention Kronoberg
Sara Johansson Elving
070-982 30 38
attention.kronoberg@gmail.com
www.attention-kronoberg.se
GÄVLEBORGS LÄN
Attention Gästrikland
Anders Simu
0736-31 46 88
anders.simu@attention-gatrikland.se
www.attention-gastrikland.se
NORRBOTTENS LÄN
Attention Luleå-Boden
Sofie Andersson
070-304 23 66
sofie_andersson83@hotmail.com
Attention Hudiksvall
Hanna Wickström Andersson
0650-120 22
070-446 56 76
foreningsmail@attentionhalsingland.se
www.attention-halsingland.se
HALLANDS LÄN
Attention Halmstad
Bo Törnros
035-15 22 82
info@attentionhstd.se
www.attention-halland.se
Attention Kungsbacka
Annika Alnesjö
0738-31 81 66
info@attention-kungsbacka.se
Attention Falkenberg/Varberg
Lizette Högfeldt
073-055 87 12
attention.fbgvbg@gmail.com
JÄMTLANDS LÄN
Attention Jämtland/Härjedalen
Marina Eriksson
070-375 73 70
ordforande@attentionjamtlandharjedalen.se
www.attention-jamtlandharjedalen.
se
JÖNKÖPINGS LÄN
Attention Jönköping
Ulrika Andersson
076-393 63 50
ordf.attention.jkpg@gmail.com
www.attention-jonkoping.se
SKÅNE LÄN
Attention Lund
Pontus Eriksson
073-622 73 47
info@attention-lund.com
www.attention-lund.com
Attention Malmö
Birgitte Filbert
0729-30 57 82
info@attentionmalmo.se
www.attentionmalmo.se
Attention Helsingborg
Inger Nilsson
070-243 37 35
inger.nilsson@attention-nvskane.se
www.attention-nvskane.se
Attention KristianstadHässleholm
Föreningstelefon: 0768-55 68 60
attention.nosk@spray.se
www.attention-nordostraskane.se
Attention Sydöstra Skåne
Thomas Persson
0725-471 829.
thomaspersson,333@gmail.com
Attention Trelleborg
Ann-Mari Holmgren
0410-41814,
Måndag – Fredag 17.00 – 19.00
ann-mari.holmgren@attentiontrelleborg.se
www.attention-trelleborg.se
STOCKHOLMS LÄN
Attention Sollentuna
Jonna Svensson
073-784 84 45
info@attention-sollentuna.se
ordforande@attention-sollentuna.se
www.attention-sollentuna.se
Attention Nynäshamn
Marie Anklew
073-344 78 17, sönd kl. 13.00-16.00
kontakt@attention-nynashamn.se
Attention Huddinge-Botkyrka
Inger Lundin
076-769 15 10
kontakt@attention-hubo.se
www.attention-hubo.se
Attention Tierp/Älvkarleby
Carina Pettersson
072-212 32 01
070-556 77 52
ordforande@attention-tierpalvkarleby.se
VÄSTRA GÖTALANDS LÄN
Attention Borås
Camilla Larsson
070-433 38 07
camilla@attention-boras.se
www.attention-boras.se
Älvkarleby: Ann-Catherine Mattsson
076-792 33 90
ann-cathrine.m@live.se
Attention Dals-Ed
Jimmy Sundbom
0738-12 89 70
jimmy@sundbom.nu
Attention Nacka/Värmdö
Ann Louise Brage
076-039 97 62
ann-louise_brage@hotmail.com
www.attention-nackavarmdo.se
Attention Uppsala
Ewa Wikander
070-604 62 55
ewa.wikander@trion.se
www.attention-uppsala.se
Attention Roslagen
Camilla af Geijerstam
0731-58 89 34
styrelse.attention.roslagen@gmail.
com
www.attention.roslagen.se
VÄRMLANDS LÄN
Attention Karlstad
Maria Christensson-Fröman
070-299 28 32
maria.ch-f@bredband.net
www.attentionvarmland.se
Attention Stockholms stad
Karina Braun
08-447 60 20
karina@attention-stockholm.se
www.attention-stockholm.se
VÄSTERBOTTENS LÄN
Attention Skellefteå
info@attention-skelleftea.se
attention-skelleftea.se
Attention Södertälje/Nykvarn
Åsa Werner
070-585 11 28
asa@teamone.se
info@attention-sony.se
www.attention-sony.se
Attention Haninge
Elsie Jedholt
08-777 13 10 , 070-760 66 10
elsie.jedholt@attention-sodertorn.
org
www.attention-sodertorn.org
SÖDERMANLANDS LÄN
Attention Eskilstuna-Strängnäs
Laura Troka
072-174 28 32
laurakettunen@hotmail.com
www.attention-eskilstuna.se
Attention KFV-regionen
(Katrineholm, Flen,Vingåker)
Eva Nagy
073-834 94 36
nagy.eva@telia.com
Attention Nyköping
Anikka Holstein
073-788 12 52
attention_nykoping@yahoo.se
UPPSALA LÄN
Attention Enköping/Håbo – Nätet
Jessica Axberg
0708-20 39 72
styrelsen@attention-eh.se
www.attention-eh.se
Attention Heby kommun
Karin Ahlberg
karin.ahlberg@uppsalavatten.se
Attention Umeå
Annika Wallin
Tel: 070-551 29 69 (efter kl 18.00 på
vardagarna)
AttentionVasterbotten@yahoo.se
www.attention-vasterbotten.se
Attention Vilhelmina
Ida Märtha Grankvist
idamartha@telia.com
070-555 95 69
VÄSTERNORRLANDS LÄN
Attention Sundsvall/Timrå
Bengt Norlander
attention@attention-st.se
070-216 58 88
www.attention-st.se
Attention Ånge
Britt Lindström
bm.lindstrom@telia.com
070-566 42 34
Attention Örnsköldsvik
Einar Härdin
0660-58 552, 070-665 85 52
attention.ovik@gmail.com
www.attention-ovik.se
VÄSTMANLANDS LÄN
Attention Sala
Peter Lindné
076-795 10 27
peter.lindne@gmail.com
www.attention-sala.com
Attention Västerås
Karin Kiuru
Föreningstelefon: 070-851 46 67
attention.vasteras@hotmail.com
www.attention-vasterås.se
Attention Göteborg
Henrik D. Ragnevi
031-788 08 36
attention@vgl.se
www.attention.vgl.se
Attention Hisingen-Kungälv
Madelein Larsson Wollnik
070-386 86 76
attentionhisingenkungalv@gmail.
com
www.attention-hissingenkungalv.se
Attention Skaraborg
Christina Brinkemo
076-197 15 08
attentionskaraborg@hotmail.com
www.attention-skaraborg.se
Attention Uddevalla
Anita Larsson
072-5680581
info@attention-uddevalla.se
www.attention-uddevalla.se
Attention Öckerö
Ulrika Melander
0708-62 44 30
ordforande@attentionockero.se
www.attentionockero.se
ÖREBRO LÄN
Attention Lindesberg
Tuula Pettersson
070-352 40 94
humlandumlan@live.com
www.attention-lindesberg.se
Attention Örebro
Karin Trulsen
0762-569 083
mammaambulans@hotmail.com
www.attention-orebro-lokal.se
ÖSTERGÖTLANDS LÄN
Attention Östergötland
Annelie Holm
0730-75 33 94
attention-ostergotland@hotmail.com
www.attention-ostergotland.se
Attention Linköping
Arne Andersson,
073-032 44 56
arne@attention-linköping.se
Medlemmar som flyttar eller av andra skäl vill byta förening måste meddela ändringen till
förbundskansliet via mail kansliet@attention-riks.se eller via telefon 08 120 488 00
V
år kropp behöver de essentiella fettsyrorna omega-3 och omega-6, men kan
inte tillverka dem själv. Därför måste de tillföras via kosten. eye q innehåller en speciell
kombination av viktiga fettsyror och är ett
enkelt och bekvämt sätt att säkerställa det
dagliga intaget. Idag används eye q av hundratusentals nöjda familjer runt om i världen.
Rekommenderas av experter
eye q är den i särklass mest välstuderade
produkten inom sitt område och är därför
säker att använda. Experter över hela världen väljer att rekommendera eye q till vuxna
och barn som behöver ett smart tillskott av
omegafettsyror.
eye q säljs på apotek och i hälsobutiker.
Konsumentkontakt Tel: 040-239520 info@iqmedical.se www.iqmedical.se
se
För hjärnans och ögats utveckling
mumomega är ett kosttillskott med specifika omega-3 och omega-6 fettsyror, som DHA, EPA och GLA. Dessa
fettsyror är speciellt viktiga vid en avgörande tidpunkt i livet: graviditeten och amningsperioden.
För ögats och hjärnans utveckling
Moderns intag av DHA bidrar till att
hjärnan och ögonen utvecklas normalt hos foster och spädbarn som
ammas. Fettsyran DHA bidrar även till
att synen utvecklas normalt hos spädbarn. mumomega innehåller DHA-rik
fiskolja och nattljusolja. Nattljusoljan
är rik på GLA (gammalinolensyra),
som i kroppen omvandlas till den viktiga fettsyran arakidonsyra, AA.
av 300 mg DHA dagligen, vilket
du finner i en kapsel mumomega.
mumomega kan tas under hela graviditeten och så länge du ammar.
För din och ditt barns trygghet
DHA utvinns ur omega-3 fiskolja och
GLA utvinns ur nattljusolja. Tillverkningen följer de krav som ställs från
EU och WHO. mumomega är därför
säker att använda för gravida och
ammande.
Rekommenderad dagsdos
”International Society for the Study of
Fatty Acids and Lipids” (www.issfal.
org) har utfärdat en rekommendation
att gravida och ammande är i behov
Konsumentkontakt Tel: 040-239520 info@iqmedical.se www.iqmedical.se
Posttidning B
Returadress:
Riksförbundet Attention
Tjurhornsgränd 6
121 63 Johanneshov
Porto betalt
ALLA HAR
RÄTT TILL
EN FRAMTID
Vi erbjuder stöd och vård till barn,
ungdomar och vuxna med social
problematik, genom ett heltäckande utbud av tjänster inom
individ och familjeomsorgen.
Vi hjälper till – dygnet runt, året om.
Vi ser till att du får hjälp
med din placering oavsett när du
kontaktar oss. Om en placering inte
fungerar, hittar vi ett nytt alternativ.
Vi erbjuder:
> HVB-verksamhet
> Resurspersonsboende
> Familjehem
> Resursskola
> HVB-verksamhet för ensamkommande barn och ungdomar
VI
FÅR FÖRT
R
NDE FÖR A
T
T
AR
OE
Vill du veta mer kontakta oss:
Placeringsjouren | 020-22 80 00 eller info#placeringsjouren.se | frosunda.se/individ-och-familj
Transparens och öppenhet är vårt sätt att bygga förtroende. På frosunda.se kan du ta del av vår
Förtroenderedovisning som visar vår syn på kvalitet, vad vi har gjort 2013 och vad vi tänker göra 2014.
AR AN
SV
VI T

TEMA SKOLAN Elever med NPF: Så vill vi ha det

Transcription

Similar documents

HÄR - Välkommen till Attention Västerås

Produktblad Stöd och matchning Ockelbo

Ladda ner För bättre villkor!

Utskick V.. - Välkommen till Attention Sollentuna

Åhörarkopior Marie Adolfsson

NPF Coach och ADHD Coach

Litteraturlista

Problematisk frånvaro ”Hemmasittare”

4:1 Vad är Aspergers syndrom?