Senaste nummret (PDF 4,2 MB)

Transcription

Senaste nummret (PDF 4,2 MB)
TEKNIK & HANTVERK FÖR SCEN
Nr 1
2013: STTF 38 ÅR!
LLB MÄSSAN 2013
LJUSTEKNISK E-BOK
MASKSKULPTÖR
SPECIAL EFFECTS
NYÅRSREVY: FOLKRÖRELSE
LLB 2013 SID 30
LLB: UTSTÄLLARE & MONTRAR SID 32
LLB: VARUMÄRKEN PÅ MÄSSAN SID 34
LLB: SEMINARIER SID 36
LLB: SEMINARIEHIGHLIGHTS SID 38
RIGGCERTIFIERING
STTF UPPVAKTAR...
STAVANGER KONSERTHUS
FARTEIN VALEN
MOSES TILL MAO
MASTHAMNSOPERAN
ALLTID I PROSCEN
STTF . SLF . LLB . UTBILDNING . OISTAT
Sidan 1
WWW.STTF.SE
LEDARE
STTF/SLF/LLB
Svensk TeaterTeknisk
Förening och Svenska
LjussättareFöreningen samt
Branschföreningen Ljus
Ljud och Bild för professionellt bruk. Tre föreningar
med många gemensamma
intressen.
6HGDQÀHUDnUWLOOEDNDKDU677)RFK6/)DUEHWDW
tillsammans med att arrangera möten, träffar och
för att sprida information som båda föreningars
medlemmar kan ha intresse av. Gemensamma
LQVDWVHULQQHElUDWWYLlUÀHUDVRPGHODUSnXSSgifterna vilket är nödvändigt eftersom alla arbetar
ideellt. Under åren har det förts sporadiska diskussioner om att vi också borde kunna samarbeta
med LLB. Nu har ett sådant tillfälle yppat sig. LLB
arrangerar sin mässa på Stockholmsmässan i år,
23-25 april.
STTF och SLF har fått möjligheten att organisera
seminarier under LLB 13. Arbetet har letts av Ulf
1LHOVHQ+DQWLOOVDPPDQVPHGQnJUDÀHUVRP
har fått ihop 20 STTF/SLF-seminarier. Om ni inte
redan har anmält er så passa på att göra det. Det
är mycket intressant det berättas om. I och med
att STTF och SLF knyts närmare till mässan vill vi
också passa på att sprida information om LLB 13
i ProScen.
Denna utgåva har tryckts upp i extra ex som
delas ut gratis på mässan. I mitten av tidningen
¿QQVHWWVlUWU\FNIUnQ//%PHGSUDNWLVNWLQIRUPDtion om utställare och produktpresentationer. I tidningen har också några föreläsare fått möjlighet
att lite mer utförligt få berätta vad deras seminarium handlar om. De som inte har möjlighet att
besöka LLB-mässan får därmed också reda på
vad som diskuterades.
I tidningen redogör Åke Svenstam för hur arbetet
går med att ta fram kompetensbevis för ”Ljus-,
ljud- och scentekniker”. Efter att först ha lyckats med att få teknikeryrken inom scenkonsten
DFFHSWHUDGHRFKGH¿QLHUDGHRFKGlULJHQRPKDU
erhållit en unik yrkeskod, SSYK 3522, fortgår
arbetet med att ta fram kriterier för hur de olika
yrkena skall valideras. Nästa steg äger rum under
LLB 13. STTF har inbjudit branschrepresentanter
till ett möte.
Syftet är att för branschens alla parter informera
om värdet i att enskilda tekniker kan få sin kompetens dokumenterad, vare sig man har lärt sig
yrket i en skola eller genom praktiskt arbetet. Vi
har en förhoppning om att detta arbete får starkt
stöd från branschen. Hittills har andra branschorganisationer i Sverige enats om kriterierna
Sidan 2
för 140 yrken. I ett vidare perspektiv skall ett för
Europa gemensamt betygsystem utvecklas så
att rörligheten bland teaterteknikerna mellan de
europeiska länderna underlättas.
Alla som är intresserade av dessa frågor kan
komma till STTF´s monter på onsdag 24 april kl.
15.00.
I februari 2011 initierade STTF ett möte ang
kommande förändring av regler för elarbeten.
Den s.k. elinstallatörsförordningen, utarbetad av
Elsäkerhetsverket. Anders Larsson på Stockholms Dramatiska Högskola har skickat ut kompletterande information till de som var med på
det första mötet. Man har lyckats komma överens
med representanter från Elsäkerhetsverket att
träffas så att branschen kan förklara vilka arbetsuppgifterna är som utförs på en teater. Mötet
kommer att äga rum på Stockholms Stadsteater
någon gång före sommaren. Syftet med att träffas
är att komma underfund med vilka arbeten som
är behörighetskrävande och vilka möjligheter det
¿QQVDWWWDIUDPHQHJHQEHK|ULJKHWI|UDUEHWHQ
inom teater och eventindustrin.
För att samla in branschens synpunkter och för
att få reda på vilka som vill vara med har Anders
bjudit in till ett nytt branschmöte. I läsande stund
har detta möte ägt rum. Fråga Anders så kan han
berätta mer.
Det är inte ofta det skrivs böcker om teaterteknik
på svenska. Men för några år sedan skrev Ulf
Sandström och Björn Asplind ”Grundläggande
Ljus”. Ulf reviderade den 2004 och gav ut som en
bok. Nu har han uppdaterat den igen men denna
gång ges det ut som e-bok. Kul för branschen
och lärorikt för de kommande teknikergenerationerna. Ulf berättar mer om detta i tidningen.
Och avslutningsvis. Detta nummer kommer ut
senare än vanligt. Vi har valt att göra så denna
gång för att få med så mycket information som
möjligt om LLB-mässan. Nästa nummer planeras komma ut strax före semestrarna i början av
sommaren. Hoppas att så många som möjligt kan
komma till LLB-mässan. Kom också till STTF´s
PRQWHU'HW¿QQVP\FNHWDWWSUDWDRP
Kom ihåg: STTFs ÅRSMÖTE, onsdag 24 april
kl. 13.00 rum meddelas på plats. Efter årsmötet
informerar Ulf om föreningens nya HEMSIDA.
Torsten Nobling, ordförande för STTF
torsten.nobling@aix.se
Sidan 3
proScen
proScen
Ledare
REDAKTÖR
ANSVARIG UTGIVARE
TORSTEN NOBLING
FORTSÄTT DIN UTVECKLING!
Och oavsett om du håller på med
amatörteater eller arbetar på Kungliga Operan eller Stavangers Konserthus så gäller samma fysiska
lagar. Samma juridiska ansvarsområden. En bra föreställning är en bra
föreställning - oavsett budget och
utbildning.
Ulf Sandström
Redaktör
www.ulfsandstrom.se
Du kanske har plockat det här
numret av ProScen på
LLB-mässan - eller så har du varit
medlem av Svensk TeaterTeknisk
Förening i många år.
Oavsett vilket betyder det att du troligtvis är verksam inom eller intresserad av ett område som berörs av
scenteknik i form av ljud, ljus eller
bild på ett eller annat sätt.
LLB som anordnar mässan är branschorganisationen för leverantörer av
tjänster och utrustning.
STTF är en ideell förening för dig
som också använder dessa utrustningar och tjänster i praktiken. För
dig som vill nätverka, hitta lösningar,
få information, medverka aktivt eller
följa på avstånd.
Men... scenproduktion är så mycket
mer än tekniken inom ljud, ljus och
bild. Det är snickare, maskörer,
scenografer, dekortillverkare, smink,
designers, projektledning, marknadsföring, regi...
Och ibland är det ett fåtal personer
som löser alla dessa uppgifter, inom
en folkrörelse som Nyårsrevyer till
exempel, som du kan läsa om i det
här numret.
1lUGXYLOOXWYHFNODV¿QQVGHWLQJHQ
OlUDUHPHUNYDOL¿FHUDGlQYHUNOLJ
heten. Varje gång du ger dig in i
ett nytt projekt utvecklas du. Varje
misstag som för stunden ger dig
tandagnisslan är morgondagens
konsultintäkter när du hjälper andra
undvika dom.
Men, måste jag vara medlem i typ
STTF för att kunna utvecklas?
Självklart inte. Du kan säkert hitta
mängder av information på nätet.
Bland annat på STTF’s hemsida
som i sin nya struktur med sökbara
databaser ger dig tillgång till artiklar,
forum, tjänster och medlemmarnas
expertis. Eller så går du med för ett
par hundralappar och får den här
tidningen i brevlådan, och information om mässor, evenemang och
workshops innan dom dyker upp på
Google....
Om du är lärare, musiker, vaktmästare, danspedagog, amatör
teater-entusiast, revykung,
ljudtekniker, ljustekniker, designer,
scenograf, snickare, maskör eller
professionel scenarbetare och
teknisk chef på landets större scener
är STTF en given del av din radar.
Och om du har en annan beröringspunkt: likaså.
Vad är det Du Tänker skriva om i
Nästa Nr?
Ulf Sandström
proscen@sttf.se
0704-888418
Tel. 0707-920102
REDAKTÖR
LAYOUT
ANNONSER
ULF SANDSTRÖM
Upplandsgatan 6
111 23 Stockholm
Tel. 0704-88 84 18
proscen@sttf.se
TRYCK
GL TRYCK AB
Fälandsgatan 4
291 54 Kristianstad
Tel. 044 100777
hm@gl-tryck.se
FORMGIVNING
www.switchbladedesign.com
MEDVERKANDE I
DETTA NUMMER:
Anders Larsson
Gunnar Steneby
Kristofer Röhr
Leif Holmgren
Mark Ryan
Mats Holme
Sunniva Thelestam
Torsten Nobling
Ulf Nielsen
Ulf Sandström
OMSLAGSFOTO
Katt, foto A. Cederquist
RED. ASS.
Stefan Andersson
Svensk Teaterteknisk Förening
STTF är svenska sektionen av
OISTAT (International Organization of
Scenographers, Theatre Architects
and Technicians)
STTF
Box 45003
104 30 Stockholm
Postgiro 51288-9
Bankgiro 570-9506
Medlemskap & Prenumeration:
Vanlig Medlem: 300kr
Stud/pensionär: 100kr
Företag: 600kr
I detta ingår 4 nr av Proscen, och
tillgång till över 600 medlemmars
tekniska kunnande. Märk inbetalningskortet med fullständigt namn och
adress. Ange nytt medlemskap.
Sidan 4
Medlemsfrågor
Stig-Bertil Bergström
stigus@spray.se
proScen
Innehåll
INNEHÅLL NR 1
LEDARE SID 2
BREV FRÅN REDAKTÖREN SID 4
NYHETER SID 6
LJUSTEKNISK E-BOK
SID 16
*UXQGOlJJDQGH/MXVWHNQLN¿QQVQXVRP
e-bok och går att ha i din smartphone.
MASKSKULPTÖR
SID 18
Sunniva Thelestam berättar om yrket
maskskulptör, vägen dit, tankar och
visioner.
SPECIAL EFFECTS
SID 22
LLB: VARUMÄRKEN PÅ
MÄSSAN SID 34
Ibland är det enklare att leta efter ett varumärke än en leverantör.
LLB: SEMINARIER
SID 36
Årets LLB mässa är späckad med seminarier inom otroligt många områden med
såväl nationell som Internationell expertis.
LLB: SEMINARIE HIGHLIGHTS SID 38
I mängden av fantastiska seminarier publicerar vi här ett axplock.
RIGGCERTIFIERING
SID 46
Ulf Nielsen berättar om projektet.
8OI1LHOVHQVNULYHURPÀHUGHWDOMHUIUnQ
Special Effects-resan i USA.
STTF UPPVAKTAR...
SID 47
UTBILDNINGSSIDORNA
SID 24
Ulf Nielsen berättar om en uppvaktning.
Har du koll på vad som händer i utbildningsfrågor kring teaterteknik och ljus?
Anders Larsson har massor av nyheter...
LJUSSÄTTAREFÖRENINGEN SID 26
Har du glädje av aktiviteter inom SLF,
Svenska Ljussättareföreningen?
NYÅRSREVY:
FOLKRÖRELSE
SID 29
Varje nyår sätter amatörteaterföreningar
över hela landet upp nyårsrevyer. Leif
Holmgren beskriver och funderar.
LLB 2013
SID 30
Den 12:e Ljud, Ljus och Bildmässan i
Sverige går av stapeln, och Mats Holme
inleder dena del av tidningen.
LLB: UTSTÄLLARE &
MONTRAR SID 32
Här har du utställarförteckningen med
monternummer och planritning.
Sid 18...
STAVANGER KONSERTHUS SID 48
Ett otroligt projekt i bild och text av Torsten
Nobling.
FARTEIN VALEN SID 54
Mark Ryan describes another aspect of the
Stavanger project.
MOSES TILL MAO
SID 56
Guldkorn från ljusdesignern Kristofer Röhr.
MASTHAMNSOPERAN
SID 58
Ett projekt väl värt att sätta sig in i ur
många aspekter.
DEADLINES PROSCEN
SID 62
Redaktionellt material
Skickas/mailas till Redaktör (se sid 4). Proscen
tar inget ansvar för inskickat material. Skall förses
med adresserat returkuvert. Artiklar från ProScen
får endast kopieras eller återges i oavkortat skick
och med angivande av källan efter medgivande av
redaktionen.
Sidan 5
ANNONSÖRER
Andersson & Co, sid 12
Arva Trading, sid 17
Fitzpatrick, sid 11
Hofmann, sid 63
IlMonte, sid 14
LLB, sid 31
Luthman, sid 7
1LYRÀH[VLG
OISTAT, sid 8
Okero, sid 8
OneTwoSales, sid 64
Primetime, sid 9, sid 11
Wirén, sid 3
proScen
Nyheter
VAD ÄR PÅ GÅNG?
NYHETER
Nyheter är sidorna där all sorts information dyker upp, oftast kring produkter men även om förändringar i
företag, mässor eller seminarier. Du skickar dina nyheter och notiser till redaktören via www.sttf.se.
D:Facto G-Spot? ThinLight
DPA lanserar d:facto II, en vidareutveckling av sångmikrofonen
d:facto, med möjlighet att skruva bort
supercardioidkapseln från handenheten och med specialdesignade
adaptrar även få DPA-soundet med
EH¿QWOLJDSRSXOlUDWUnGO|VDV\VWHPIUnQ
Sony, Lectrosonics, Shure, Wisycom
och Sennheiser. d:facto II är linjär
i frekvensgång och fas, både “onaxis” och “off-axis” med en suverän
upplösning och precision som återger
sångröster på bästa sätt.
‡([FHSWLRQHOOWQDWXUOLJWOMXG
‡+|JVHSDUDWLRQ
‡+DQWHUDUH[WUHPDOMXGWU\FN
‡0LQLPDOWKDQGOMXG
‡)OH[LEODDGDSWHUVI|UWUnGO|VDV\VWH
Den trådbundna versionen av d:facto
II, samt adapters för Shure, Sony,
Lectrosonics och Wisycom, kommer att
¿QQDVI|UOHYHUDQVIUnQIHEUXDUL
Adapters för Sennheiser kommer att
¿QQDVI|UOHYHUDQVXQGHUPDUVPnQDG
Arva Trading AB
Stockholm: 08-4705810
Malmö: 040-432390
info@arva.se
www.arva.se
SGM introducerar
G-SPOT, en
IP-65 klassad
moving light.
I fuktiga och
smutsiga
miljöer blir
påfrestningarna stora när
smuts orsakar
sämre kylning,
lägre ljusintensitet och
sämre projektionsskärpa. Tack vare
P-5 teknologi som ger högt ljusutbyte i
en IP-klassad armatur har vi lyckats ta
oss förbi de här svårigheterna.
6SHFL¿NDWLRQHU
540/270 pan/tilt, 16bit
Dynamisk färgkorrektion, 2500-10000K
Linjär CTO
Linjär CTB
Ultrasnabb strobe effekt, 1-50Hz
1:5 linjär vidvinkelzoom, 16bit, (9-45grad )
)URVW¿OWHU
4-facet prisma
Variabel focus
Dubbla effekthjul
Dubbla roterbara, indexerbara gobohjul
Iris med dynamiska effekter
850W RGB LED
IP-65 klassad
DMX, RDM
RFID
Wireless DMX G4
Neutrik true1 power in/ut
Neutrik 5-pin IP-65 XLR in/ut
www.sgmlight.se
Sidan 6
1X¿QQVYnUOMXVNDEHOVRP5*%
modell. Med endast 27mm Ø lyser
kabeln i 360° utan punktbelysning.
Ny slitstark och driftsäker ljustråd i
MLS50 (Mobila Ledbelysnings System)
som tål extremt hög belastning.
400 meter ljuskabel i tunnel i Bergen,
Norge.
Vasakronan installerar ytterligare 1000
meter ljustråd i sina fastigheter som
nödbelysning.
Bilden: Ljuskabel i tunnel
Den Norska konstnären HC Gilje
installation av “PULS” i Fantoft Paradis
tunnel i Bergen, Norge. Här används
400 meter LED kabel. Installationen
består av ena sidan en röd kabel och
andra sidan en blå kabel som tillsammans bildar långa vågformer. Bilden
visas med tillstånd av Olmec/Surelight
i England.
ThinLight Sweden AB
08-653 20 90
info@thinlight.se
www.thinlight.se
www.shure.com
www.axient.net
© 2012 Shure Incorporated
DigitalMik
SONY DWZ-M50 - Detta 2.4 GHz digitala trådlösa
sångmikrofonsystem från Sony ger samma ljudkaraktär som om mikrofonen varit kabelansluten. Handsändaren kan användas med utbytbara kapslar som
passar övriga trådlösa system från Sony. Mottagaren
har 3 st samtidiga utgångar (1 st balanserad XLR och
2 st obalanserade 1/4” telejack).
SÄKERSTÄLLER DIN PLATS
‡,GHDOLVNWI|UVnQJ
- I ETERN
- PÅ SCEN
- PÅ RAIDERN
‡':=VHULHQKDUELW.+]OLQMlUWRNRPSULPHUDW
(PCM) digitalt ljud
‡+DQGVlQGDUHQOHYHUHUDVPHGHQXWE\WEDUG\QDPLVN
cardioidkapsel. Den kan även användas med andra
mikrofonkapslar som passar Sonys trådlösa system
MED TOTAL KONTROLL!
‡0RWWDJDUHQKDUHQ/&'GLVSOD\PHGHQNHOnWNRPVW
till “Clear Channel Scanning” eller manuell kanalväljare
RFKHQEDQGVJUD¿VN(4
‡6\VWHPHWKDUVWYDOEDUDNDQDOHURFKWYn5)EDQGOlgen (”Wide” och ”Narrow”).
I ETERN
Intelligent frekvensskanning och övervakning av hela
systemet i realtid.
‡+|JNYDOLWDWLYWELW.+]OLQMlUWRNRPSULPHUDW
(PCM) digitalt ljud ger förstklassig ljudkvalité och ett
frekvens-omfång på hela 10 Hz till 22 kHz.
PÅ SCEN
För mångårigt dagligt bruk i såväl fasta som rörliga
sammanhang.
‡-lPI|UWPHGDQDORJDWUnGO|VDV\VWHPVnLQQHKnOOHU
DWZ ingen compander som försämrar ljudkvalitén.
PÅ RAIDERN
Ett stort urval av välkända och meriterade kapslar.
Smart laddsystem för enkel hantering och låga driftskostnader.
‡':=VHULHQlUXWUXVWDGPHGGLYHUVLW\PRWWDJDUV\Vtem.
TOTAL KONTROLL
Dubbelriktad trådlös kontroll av alla parametrar hos
såväl sändare som mottagare.
Rekommenderat cirkapris exkl. moms: 4 900 SEK
Arva Trading AB
Stockholm: 08-4705810
Malmö: 040-432390
info@arva.se
www.arva.se
SHURE – DU BESTÄMMER
www.luthmansmtts.se
Sidan 7
proScen
Nyheter
32chUSB
DirectOut Technologies lanserar
EXBOX.UMA, ett 32-kanals USBinterface med fyra ADAT-portar och en
MADI-port, anpassad för både studiooch mobila inspelningar.
EXBOX.UMA förenklar koppling mellan
ADAT, MADI och ditt inspelningsprogram, har ASIO- och WDM-drivers för
Windows® och stödjer Core Audio i
Apple OS X.
Den inbyggda 128x128-matrisen, gör
att upp till 32 audiokanaler från ADAToch MADI-ingångar kan kopplas via
USB till ditt inspelningssystem. Ytterligare 32 kanaler kan samtidigt tappas
från datorn till ADAT och/eller MADI.
En mätare visar nivån på alla ingångar.
Matrisens inställningar lagras i själva
maskinen, vilket ger formatomvandling
mellan ADAT och MADI utan behov
av extra utrustning. Dubbla Hiroseingångar gör det möjligt att koppla in
två externa nätdelar eller batteripack
för säker drift med redundans.
Upp till 32 kanaler i en inkommande
MADI-ström kan spelas in på exempelvis en laptop via USB. En extern
“recorder” kan kopplas in via ADATutgångarna för backup-inspelning av
samma signal.
Rekommenderat cirkapris exkl. moms:
6.200 SEK
Arva Trading AB
Stockholm: 08-4705810
Malmö: 040-432390
info@arva.se
www.arva.se
Dim695
OKERO som har tagit fram ett helt
sortiment av DMX produkter har också
vidareutvecklat sina mobila dimmers.
Senast i raden är den mobila 6-kretsars dimmern 695 som nu har fått nya
mekaniska lösningar och som numera
¿QQVPHGRSWLRQI|UWUnGO|VW'0;
OKERO AB
031-96 24 08
info@okero.se
www.okero.se
Du har väl inte glömt att ta backup?
Möt oss på LLB mässan
Vi kommer att finnas i monter B14:04 på LLB mässan 2013 som
arrangeras på Stockholmsmässan den 23‐25 april.
Ett par andra produkter vi kommer att ha med oss är den
universella DMX‐testaren DMXPLORER MARK II och adaptern
XLRJ45 som löser många av dina DMX kabelproblem.
OKERO Backup 24 och Backup 12
Varje enhet kan lagra 24 respektive 12 fulla moment (512 ch) från ett
stort ljusbord. Varje moment kan mixas fritt.
Instruktion
● Anslut backup enheten till DMX ut från stora ljusbordet.
● Lägg ut momentet som skall backas up.
● Se till att Master står på fullt på Backuppen och dra upp och ned
regeln som momentet skall ligga på. (Regeln måste dras ned
inom 3 sekunder).
● Fortsätt med de moment du vill ha uppbackade.
● När DMX kopplas bort från ingången på backuppen så kan man
köra de lagrade momenten.
Välkomna
OKERO AB ● Box 1057 ● 475 22 Öckerö ● Sweden ● +46‐31‐962408 ● info@okero.se ● www.okero.se
Sidan 8
proScen
Nyheter
MiljöOperahus
Rök ‡ Specialeffekt
‡
‡
‡
‡
‡
‡
‡
‡
‡
Som det första operahuset/teatern i Norden och det andra
i Europa har GöteborgsOperans miljöarbete registrerats
enligt den Europeiska förordningen för miljöledning och
miljörevision: EMAS. EMAS baseras på ISO 14001 men
ställer högre krav på granskningen av miljöarbetet.
Sedan 2001 har GöteborgsOperan drivit ett kontinuerligt
miljöarbete. Det är förankrat i och genomsyrar hela organisationen.
– Vår miljötanke syns i stort som smått. Allt från vilken typ
av färg vi använder i dekorverkstan till vilka råvaror som
köps in till restaurangen. Vi har en aktiv miljögrupp med
EUHGUHSUHVHQWDWLRQIUnQGHÀHVWDDYGHOQLQJDUQDLKXVHW
som driver miljöfrågan och följer upp arbetet årligen. säger
Peter Hansson, VD på GöteborgsOperan
/lWWU|N7XQJU|N
+D]H&UDFNHU
Rökvätska
$JD7RUULV
&22-HW
6NXP6Q|
%XEEORU9LQG
.RQIHWWL(OGVÀDPPRU
)ODPVN\GGVPHGHO
Tejper ‡ Folier
.RPSOHWWVRUWLPHQWI|U79WHDWHU
HYHQWPlVVRUQ|MHVSURGXNWLRQPP
‡ 9lYWHMS*DIIDWHMS
‡ 'XEEHOKlIWDQGHWHMS
‡ 'DQVPDWWHWHMS
‡ )OXRUHVFHUDQGHWHMS
‡ (IWHUO\VDQGHWHMS
‡ 39&WHMS&KURPDNH\WHMS
‡ )ODPVN\GGDGWHMS
‡ 7XQQHOWHMS6lNHUKHWVWHMSHU
‡ %ODFNZUDS%ODFN7DN
‡ 3DO/DEHO&DVHVN\OWDU
2004 hade GöteborgsOperan ett fullt infört miljöledningssystem baserat på ISO-14001. Samma år blev operahuset
L*|WHERUJPLOM|GLSORPHUDWDY*|WHERUJVVWDGRFKLIMRO¿FN
husets restaurang, som en av få i Göteborg, Nordens främsta miljömärkning: Svanen. Med EMAS registreringen tar
GöteborgsOperan ytterligare ett viktigt steg. Den innebär
att GöteborgsOperas ska ha en öppen, årlig granskning
av sin miljöredovisning. Den ställer också krav på ett aktivt
personalengagemang och en ärlig och öppen kommunikation av miljöarbetet.
GRÖNT FÖR EN HEL UPPSÄTTNING
Ett av GöteborgsOperans långsiktiga mål är att miljömärka
en hel uppsättning. För några år sedan gjordes en
livscykelanalys på operan Thaïs och nu genomförs
åtgärder utifrån de erfarenheterna. Bland miljömålen för
¿QQVDWWXQGHUV|NDKXU*|WHERUJV2SHUDQNDQELGUD
till att minska fossilberoende för publikens resor till och
från föreställningar, en faktor som visade sig ha en stor
miljöpåverkan i livscykelanalysen. Övriga mål fokuserar på
transporter, energi, inköp, kemikalier, och avfall.
Dansmattor ‡ Golvvinyl
.RPSOHWWVRUWLPHQWI|UGDQVWHDWHU79
VWXGLRVHYHQWPP
MER OM EMAS-REGISTRERINGEN
Inför EMAS registreringen och i granskningen av miljöredovisningen har GöteborgsOperan samarbetat med
*|WHERUJV8QLYHUVLWHW%DNRPDUEHWHW¿QQVEODQGDQGUD
Natalja Koniouchenkova en extern konsult som har varit
en av nyckelpersonerna i operans miljöarbete under
ÀHUDnU636YHULJHV7HNQLVND)RUVNQLQJVLQVWLWXWKDUYDULW
oberoende granskare inför EMAS registreringen. Registreringen omfattar verksamheten på Christina Nilssons gata,
operahuset i centrala Göteborg, samt de funktioner som
direkt styrs av verksamheten: turnéverksamhet, gästspel,
externa konserter etc.
Dirty Rigger
+DQGVNDURFKWLOOEHK|U
)|UVlOMQLQJ‡8WK\UQLQJ‡.RQVXOWDWLRQ
Läs mer om GöteborgsOperans miljöarbete på vår egen
webbplats www.sv.opera.se/
0LGVNRJVJUlQG6WRFNKROP
7HO
ZZZSULPHWLPHVHLQIR#SULPHWLPHVH
-HQQ\-HUQEHUJ-RHO%M|UEHUJ
Sidan 9
proScen
Nyheter
32chMik Ny Chef Konferans
-mikrofoner
ANDIAMO.MC är en 32-kanals mikrofonförstärkare med MADI och 32
kanaler linjeutgångar.
'HQKDUHQVR¿VWLNHUDGGHVLJQPHG
allra högsta nivå av integration på
endast 2 höjdenheter, och är perfekt för
exempelvis “remote recording” eller ihop
med digitala mixerbord.
ANDIAMO.MC kan skötas lokalt eller
via fjärrstyrning. Fjärrstyrningsmetoder
som stöds är USB, MIDI över MADI och
seriella protokoll över MADI.
Ingångskänsligheten spänner från
mikrofonnivå (-55 dBu) till linjenivå (+30
dBu) – omkopplare för fantommatning
RFKGEGlPSQLQJ¿QQV
Frontpanelen har LED´s för signalstatus på alla in- och utgångskanaler.
Produkten har två stycken speglade
MADI portar. Dessutom redundans
på strömförsörjningen med 2 stycken
redundanta nätaggregat.
Du kan välja klockkällor mellan Wordclock, MADI eller intern klocka. Den
valda klockan är alltid speglad till wordutgången.
$1',$020&¿QQVLWYnYDULDQWHU
ANDIAMO.MC SC/SC med optisk
anslutning och ANDIAMO.MC BNC/SC
med både coax och optisk anslutning.
Styrelsen för Stiftelsen Länsteatern
i Dalarna har fattat beslut om att till
ny teaterchef utse Lisa Hugoson,
Stockholm. Lisa Hugoson är idag
verksamhetschef för Riksteaterns teaterproducerande verksamhet, exklusive
Cullbergbaletten samt Södra teatern.
Lisa Hugoson är utbildad skådespelare. Från 1978 fram till 1998 arbetade
hon som skådespelare på olika
teatrar i landet, Uppsala Stadsteater,
Mitteatern i Härnösand, TV-teatern i
Göteborg, Stockholms parkteater och
Riksteatern. 1998 lämnade hon scengolvet för att regissera.
2000 blev hon konstnärlig ledare för
Riksteaterns teckenspråkliga verksamhet Tyst Teater.
2004 - 2010 var hon konstnärlig ledare
för Riksteaterns barn- och ungdomsverksamhet, Unga Riks.
Lisa Hugoson efterträder Gugge Sandström som går i pension i juni 2013.
Lisa Hugoson 070-63 75 959
Tjänster?
Rekommenderat cirkapris exkl. moms:
63.000 SEK
Arva Trading AB
Stockholm: 08-4705810
Malmö: 040-432390
info@arva.se
www.arva.se
Sony lanserar två
digitala trådlösa
mikrofonpaket för
konferens- och
presentationsbruk
‡
DWZ-M70/EU
- paket med
handmikrofon
‡
DWZ-B70HL/
EU - paket
med beltpack,
headset,
mygga
‡$NWLYUXQGJnQJVHOLPLQHULQJI|UKLQGUDU
i realtid oönskad akustisk rundgång.
‡7YnYDOEDUD5)OlJHQPHG6RQ\V
unika signalbehandling ger säker överföring utan att WiFi störs av de trådlösa
mikrofonsystemen.
‡6QDEEHQNHOODGGQLQJDYEDWWHULL
laddningsställ utan kontakter.
‡ELWOLQMlURNRPSULPHUDG3&0
digital överföring med exceptionell
ljudkvalité och frekvensgång (10Hz22kHz).
‡ELW$(6NU\SWHULQJI|U|YHUI|ULQJ
med mycket hög säkerhet.
‡8WE\WEDUDNDSVODUIUnQ6RQ\RFK
många 3:e-partsleverantörer till handmikrofonen.
Systemen kan kompletteras med
laddningsställ BC-DWZ1/EU med plats
I|UWYnVlQGDUHKDQGHOOHU¿FNVlQGDUH
BC-DWZ1 är en kontatklös laddare,
vilket innebär att du bara ställer ner
KDQGVlQGDUHQHOOHU¿FNVlQGDUHQL
laddstationen för att ladda uppladdningsbara NiMH-batterier, vilket ger
smidigare handhavande och spar tid.
Arva Trading AB
Stockholm: 08-4705810
Malmö: 040-432390
info@arva.se
www.arva.se
www.sttf.se
Sidan 10
proScen
Nyheter
Nya STTF.se
TG 1000
DIGITALT
TRÅDLÖST
SYSTEM
Har du upptäckt alla nya möjligheter du som medlem har
tillgång till på nya hemsidan?
RELIABLE, FLEXIBLE, FUTURE-PROOF
‡
‡
‡
‡
‡
‡
‡
(JHQVLGDPHG&9RFK&HUWL¿HULQJDU
Lägg upp egna produktnyheter
Lägg upp dina lokala evenemang
Visa dina projekt
Nätverka
Marknadsför dina kunskaper och tjänster
Ta del av artiklar och information
www.sttf.se
Nyheter ‡ Aktuellt
Beyerdynamic
presenterar nu ett helt
nytt digitalt trådlöst
system, med många
unika funktioner...
Komplett sortiment av:
2013
‡
‡
‡
‡
‡
‡
LJUD
LJUS BILD
Nordens ledande branschmässa
O WorldWideWireless Standard.
Ett trådlöst system för hela världen?
TG 1000 täcker ett område från 470 till 789MHz.
Monter B07:41
O Ultralåg Latency
Med en fördröjning på endast 2,1ms sätter TG 1000 en
ny standard för trådlösa digitala system.
O Utbytbara kapslar
Till TG 1000’s handsändare har du fem stycken kapslar ur
nya TG serien att välja mellan. Både dynamiska och kondesatorkapslar,
men även beyerdynamics unika riktade bandkapsel V90R finns tillgänglig.
O Krypterad överföring
Med beyerdynamics egna kryptering är man säker från att bli avlyssnad.
Scentyger
Scenmattor
Projektionsdukar
Flamskyddsmedel
Scenpodier
Scenteknik
Specialeffekter av stort och
smått format...!
Mer info på vår hemsida
eller kontakta oss!
O Unik webbaserad mjukvara
Glöm mjukvaror som inte funkar till vissa operativ eller som har fel version.
Varje mottagare har en egen IP adress/ hemsida och du kommer åt dem
via webbrowsern i vilken dator, surfplatta eller smart phone som helst.
Importeras av Fitzpatrick tfn 08-587 91500
info@fitzpatrick.se, www.fitzpatrick.se
Tel. 08-442 56 50 www.primetime.se
Sidan 11
info@primetime.se
proScen
Nyheter
Ny Dansmatta
STTF.se
ILMO-VARIO COLOUR
100 % PVC.
Tjocklek: 0.05” / 1.2 mm.
Längd per rulle ca 30 eller 40 lpm.
Levereras endast i hela rullar.
Minsta mängd vid beställning: 200 lpm.
Levereras i 183 RAL-färger, antingen
sidenmatt eller högblank yta.
Baksidan svart, andra färger vid förfrågan.
Ilmo-Vario-Colour Sidenmatt 17421691
Ilmo-Vario-Colour Högblank 17421692
AB ILMONTE
035-18 19 45
sales@ilmonte.se
www.ilmonte.se
Visste du att du kan lägga upp en komSOHWW\UNHVSUR¿OSURGXNWHUWMlQVWHURFK
artiklar på ditt konto i nya hemsidan för
sttf?
Som frilansare ökar det dina möjligheter till exponering, som anställd får
du större nätverk. Har du utforskat dina
möjligheter?
www.sttf.se
Sidan 12
Nht
Nyheter
proScen
WIRELESS HÄR?
S
Sydney
Operahus valde Nivoflex®
llösning. Nivoflex® har tusentals nöjda
kkunder världen över, bli en av de.
* Inkluderar 60 cm ben, QUICKLOCK – Benfästen, svart träyta, innomhusbruk
Sidan 13
proScen
Nyheter
Fritt Ljudprogram: ArrayCalc
“subwoofer arrays”. Detta inkluderar att
beräkna antalet högtalare och optimal
riktning, beräkning av “subwoofer
arrays” och tidsjustering mellan dessa
i förhållande till en vald källa, dokumentation av vikter och total dimensionering av “arrays” samt generera
utskrivbara ritningar för riggning och
produktlista.
att uppnå önskad täckning på långa
avstånd. ArrayCalc visar också korrekt
WLGVI|UGU|MQLQJPHOODQÀXJQDRFKPDUNstackade delar i ett system.
$UUD\&DOF¿QQVI|UNRVWQDGVIULQHGladdning på:
Av såväl akustiska skäl som säkerhetsskäl ska line array-lösningar med
d&b system designas med d&b:s
ArrayCalc-kalkylator.
ArrayCalc beräknar och visar fysiska
SDUDPHWUDUI|UXSSWLOOVWÀXJQD
“arrays” inklusive mekaniska lastI|KnOODQGHQLGHQÀXJQDSHODUHQ
säkerhetsinformation och viktvärden
för riggningspunkter. Varningar visas
vid överbelastningar. Simulering och
integration av 6 grupper av d&b ”point
source”-högtalare stöds.
ArrayCalc 7 är ett simuleringsverktyg
för att beräkna “line array”- och nu även
³SRLQWVRXUFH´NRQ¿JXUDWLRQHUOLNYlOVRP
ArrayCalc beräknar också spridningen
av subbasar i en horisontell “array” vid
olika LF-band och fördröjningstider för
d&b Audiotechnik lanserar ArrayCalc
7, nu även med beräkningar av ”point
source”-högtalare integrerade i högtalarlösningen.
Sidan 14
GE$UUD\&DOF¿QQVIUnQ9HUVLRQ
för Microsoft Windows, version XP
eller senare, eller Mac OS X, version
10.4.10 eller senare.
http://www.dbaudio.com/en/support/
downloads/array-calculators/
Arva Trading AB
Stockholm: 08-4705810
Malmö: 040-432390
info@arva.se
www.arva.se
proScen
Nyheter
Medlem i STTF - varför det?
Har du upptäckt den här tidningen
för första gången och undrar hur ofta
den kommer ut?
Fyra gånger om året är ganska
lagom med tanke på att tidningen
är ideell, och att den handlar om det
som är aktuellt - nya produkter, nya
scener och diskussioner kring olika
arbetsmetoder.
NORDENS STÖRSTA
MÖTESPLATS FÖR SCENTEKNIK
ProScen är visserligen Nordens
största och enda branschtidning för
dig som arbetar inom scentekniska
hantverk och design för scenkonst,
och en bra anledning att vara med i
Sttf - eftersom det är enda sättet att
få tidningen - men det är inte den
enda anledningen... eller hur?
Tanken med Svensk TeaterTeknisk
Förening för snart 40 år sedan var att
skapa ett forum för utbyte av erfarenheter, tankar, idéer och kunskaper.
På den tiden fanns i Sverige ingen
formell utbildning och det mesta av
scenkonst skedde på teaterscener
och hos Sveriges Television.
Idag ser verkligheten annorlunda
ut. Scenkonst sker också inom
offentlig miljö, på företagsevent och
konsertscener. Festivaler har större
scener och ibland budget än många
teatrar kan drömma om. Detta ökar
behovet av informationsutbyte...
Som komplement till traditionella
WLGQLQJDU¿QQVVMlOYNODUWVRFLDOD
medier som FaceBook och andra skillnaden är att du är “offentlig” och
ofta måste blanda nära relationer
med ytliga på ett sätt som inte är helt
effektivt i alla lägen.
Då är STTFs teatertekniska bransch-
databas ett alternativ - där du kan
nå ett tvärsnitt av branschen via mail
som är kontrollerat och där du kan
OHWDJHRJUD¿VNWHIWHUSHUVRQDOHOOHU
scener att arbeta på.
Men, du kanske undrar om det är
någon vits att vara medlem i en
organisation som verkar fokusera
mest på ljus och ljud och möten om
du utgår från den teknik som ofta
beskrivs?
Du kanske är mer involverad i
VFHQRJUD¿UHJLPDVNVQLFNHULHOOHU
något annan av alla scentekniska
hantverk?
Då kan du bli glatt överraskad när
du upptäcker att du är välkommen
att skriva om precis vad som helst i
tidningen under förutsättningen att
det du skriver uppfyller två krav:
- Du skriver om något du hade
velat läsa själv - då intresserar det
garanterat oss andra.
- Du skriver i eget namn och med
tydlig förklaring till din egen roll i
sammanhanget.
Detta innebär att du kan skriva om
egna produktioner, egna produkter
och tjänster - med full respekt för att
alla som läser är professionella och
vill veta detaljer som gör att dom kan
tillämpa det du beskriver i sin verklighet.
Om du har varit medlem i många
år, och “aldrig engagerat dig” är du
i gott sällskap. Detta är normalt i de
ÀHVWDLGHHOODI|UHQLQJDURDYVHWWV\IWH
och mänskligt. För tänk om alla som
är medlemmar engagerar sig - hur
otroligt inspirerande årsmöten skulle
vi kunna ha då?
Det normala är att en liten “klick”
driver det mesta framåt, och
YHUNVDPKHWHQ¿QDQVLHUDVSnROLND
sätt. Genom medlemsavgifter,
Sidan 15
annonsörer och detta ideella arbete
från styrelse, regionsansvariga och
medlemmar.
Medlemsavgiften täcker en liten, men
oerhört viktig del av de möjligheter
föreningen har att ordna seminarier,
få ut tidningen till dig, dela ut stipendier och samordna tekniska möten.
NÄR DU ÄR MEDLEM,
INVESTERAR DU I DIG
SJÄLV OCH ALLA ANDRA
-XÀHUYLlUGHVWRVW|UUHDQOHGQLQJDWW
vårt informationsutbyte kan blomstra.
STTF är dessutom svensk representant för en stor internationell
sammanslutning av professionellt
yrkesfolk inom scentekniska hantverk och tjänster som heter OISTAT.
International Organization of Scenographers, Theatre Architects and
Technicians.
Du kan bidra, nu!
Du kan bidra genom att du skriver,
berättar, frågar efter information,
organiserar möten eller söker stipendier. Om du inte hinner detta kan
du övertyga någon som du känner
att bli medlem genom att betala in
medlemsavgift (300kr) nu.
Plusgiro: 51288-9
Bankgiro 570-9506.
Glöm inte namn, adress, e-post.
Välkommen!
Ulf Sandström
Redaktör, ProScen
www.ulfsandstrom.se
proScen
Ljusteknisk E-Bok
ULF SANDSTRÖM
LJUSTEKNISK E-BOK
Boken Grundläggande Ljusteknik har varit en klassiker i snart 14 år
med konstanta uppdateringar och revisioner. Nu har den kommit som
ebok med stöd av ljusbranschen och informationen kan vara tillgänglig i din smartphone, ipad, läsplatta och dator.
Observera att du behöver en EBOKSLÄSARE för att öppna den här
W\SHQDYGRNXPHQW'RP¿QQVI|UIULQHGODGGQLQJ,SKRQHKDUL%RRN
$QGURLGKDU$OGLNRGHW¿QQVÀHURFKlYHQI|UGDWRU
74
Grundläggande Ljusteknik R4 - 2012
Grundläggande Ljusteknik Rev 4 - 2012
60
Grundläggande Ljusteknik Rev 4 - 2012
FONDER & SLÖJOR
Sidoljus
Jump 4 Joy på Scalateatern med foliefond från Prosit
Sidoljus riktat uppifrån är
användbart som lättningsljus för att släcka
ut skuggor från frontljuset. Sidoljus som är riktat vågrätt från sidan
träffar inte ett scengolv
och är därför inte synligt
förrän det träffare en artist eller ett föremål. I
danssammanhang är ett
sådant sidoljus tacksamt
för att skulptera fram
kroppen på dansarna.
Vilken typ av strålkastare behövs?
En viktig faktor som ramar in en scen är de tyger som hänger som intäckning
på sidor och tak. och längst bak. Dessa kallas för fonder, och ifall de kan
växla mellan att vara solida och genomskinliga - för slöjor. En ljussättning och
inramning av vad som helst på en scen vinner oftast på en genomtänkt fond.
Det här kapitlet ger dig lite tips och fakta kring hur du kan tänka med fonder.
Ordlista Fonder & Slöjor
b k
Med hjälp av din plot får du fram avstånd från strålkastare till det dom skall
belysa, och därmed vilken spridningsvinkel strålkastaren måste ha. Genom
att du tänker igenom vilken form din ljuskägla skall ha (mjuk, skarp, mönstrad, överlappande, diffus) kommer du fram till vilken typ av strålkastare
som behövs (profil, fresnel, flodljus, PAR-kanna osv). Se STRÅLKASTARE.
t
När du exempelvis i ett scensammanhang försöker reda ut vilken typ av strålkastare du kommer att behöva och var de skall placeras för att belysa spelytan kan du antingen prova dig fram eller lära dig en arbetsmetod som går
ut på att göra en ljusplan (plot). Om du lär dig arbeta med en plot kommer
du att förenkla ditt arbete med framtida ljussättningar (och med andra människor).
Det finns program som låter dig göra en plot i en dator, med möjligheter att
kunna skriva ut ritningar, ändringar och till och med simulera effekten av
vissa strålkastare (se MJUKVAROR FÖR LJUSSÄTTNING). Det finns också
ritmallar som gör att du oerhört snabbt kan skissa en plot med papper och
penna.
Grundläggande Ljusteknik är en bok
som används av såväl tekniker som
scenografer, av proffs lika väl som
amatörer.
Den innehåller grunderna i det
elektriska och tekniska, i ljusdesignprocessen och verktygen och inom
de olika tillämpningsområden där
detta går att använda. Den förklarar
strålkastare, lamptyper och färgblandning.
Genom omvandlingen till e-bok är
det nu möjligt att ha den i din smartphone, ipad, läsplatta och dator.
All information som är i tabell-form
RFKXWUlNQLQJDU¿QQVVWlQGLJWWLOO
hands. För egen del tog det lång
tid innan jag gav e-böcker en ärlig
FKDQV-DJJLOODUMXPLQDE|FNHU$Y
papper. Som jag känner tjockleken
på och kan vika sidorna i. Idag har
jag en annan inställning. Det är inte
frågan om papper eller digitalt, det
är snarare en praktisk fråga om vad
VRPSDVVDUElVWI|U|JRQEOLFNHW-DJ
har idag läst ett 30-tal böcker i köer,
SnEXVVDURFKÀ\JSODQI|UDWWMDJ
hade dom i telefonen. Och när jag
har böcker av papper läser jag dom.
Sidan 16
Fond
Ordet fond betyder bakgrund, eller
bakvägg i teatersalong. Det används
som samlingsbegrepp för ett tyg
som hänger längst bak på en scen.
Man kallar samma tygstycke för tak
om det hänger ner lite i taket, eller
byxa om det hänger i scenkant.
Sammet
Ett vanligt material för teatrar är sammet - för att det kan hängas så att
det glänser och veckas snyggt. Är
ludden nedåt blir det glansigt - är
den uppåt blir det matt. Man brukar
hänga sammet med ludden ned för
att den inte skall samla damm.
Bolton & Molton
Moltontyg (luddig på bägge sidor)
och Bolton (luddig på en sida) är
bland det billigaste och mest
grundläggande materialet som finns
för intäckning av scener. Läs mer
under VAL AV MATERIAL.
Slöja
Den typ av fond som kan verka solid
eller släppa igenom det som är
bakom beroende på ljussättning,
kallas för slöja. Det finns så kallad
Fransk (väldigt genomskinlig) och
Amerikansk (lite mindre genomskinlig) slöja.
'HW¿QQVYLVVDDVSHNWHUSnHE|FNHU
som tillför nya dimensioner, förutom
att dom håller rätt på vilken sida jag
är på, ger mig tillgång till lexikon och
länkar online till extern information.
-DJNDQRFNVnWLOOI|UDHJQDDQWHFNningar, lägga markörer... Kort sagt.
Ge det en chans. Böckerna blir klart
billigare dessutom. Grundläggande
Ljusteknik kostade riktpris 640 kr på
nätet - som e-bok får du den för 249
kr inom 30 sekunder.
Du hittar den bland annat på
www.stagebook.com
Ulf Sandström
u.sandstrom@gmail.com
make.believe
DWX - Digital Wireless Microphone System
U tbytbara kapslar
Sony’s banbrytande digitala trådlösa system DWX erbjuder total flexibilitet och anpassning med i stort sett alla
välkända mikrofonkapslar till handsändaren.
Kompromisslös ljudkvalitet och oöverträffad RF-stabilitet
Den digitala signalkedjan har ingen kompander eller andra kretsar som försämrar ljudkvalitén som i analoga
system. Detta ger oöverträffad detaljrikedom och taluppfattbarhet i kombination med överlägsen transientåtergivning. Ljudkvalitet och RF-stabilitet är enligt användarna närmast att jämföra med en trådbunden
mikrofon. DWX-systemet kan sända 50% fler kanaler på samma bandbredd jämfört med analoga system.
Fjärrstyrning av inställningar och 24 timmars logg
Sändarnas inställningar fjärrstyrs enkelt från mottagarna i realtid.
Mjukvaran Wireless Studio gör det bl.a möjligt att fjärrstyra både
sändarnas och mottagarnas inställningar via nätverk och ger en
tydlig överblick av alla viktiga parametrar. En ”Status Recorder”
loggar de senaste 24 timmarnas användning.
• Mjukvaran Wireless Studio föreslår en kanalplan
med lediga frekvenser ihop med andra trådlösa
system.
Kontakta oss för mer information och priser på detta digitala trådlösa
”state-of-the-art”-system.
Stockholm: tel. 08-470 58 10
Malmö: tel. 040-43 23 90
www.arva.se • info@arva.se
proScen
Maskskulptör
SUNNIVA THELESTAM
MASKSKULPTÖR
Sunniva Thelestam skriver om yrket som maskskulptör., om vägen
dit, tankarna, visionerna och utmaningarna. Foto bredvid: Sunniva
Thelestam.
Barn, fotograf Amanda Cederquist
Tar tunnelbanan mellan Skanstull
och Enskede Gård. Stiger av i ett
gnistrande vinterlandskap, går
genom en park och passerar en
tidsvall till ett annat sekel, 1700-talet.
I längan intill själva Gården hittar jag
Ateljé Donna dell´Arte.
Amanda Cederquist tar emot på trappan med en rykande skål linssoppa
tillredd med rödlök, honung och
Sambal Oelek. Härligt!
Hon kallar sig helst :
MASKSKULPTÖR.
Sidan 18
Ordet har hon översatt fritt från det
franska begreppet sculpteur de
masques.
Amandas väg till sitt yrke är lång,
kringelkrokig och väldigt personlig.
Det ena tillfället har lett till det andra
Maskskulptör
och hon har hela tiden haft sinnesnärvaro och viljestyrkan att följa
livets alla fatala nycker.
Hennes utvecklingsväg startade
egentligen i måleriet när hon som
tonåring gick på gamla ”Grundis”.
För att senare successivt övergå till
skulptur.
innebär att man får utbildning genom
att delta i den allmänt förekommande produktionen, från början till
en mycket blygsam lärlingslön, som
sedan successivt kommer att höjas
i förhållande till fullgjord utbildning.
Det här förfaringssättet gör det ibland
lite svårt att exakt peka på var lärlingen övergår till att vara freelance
och/eller eller anställd. - Men det är
ändå ett bra sätt att meritera sig in
i branschen tycker Amanda. Dessutom kan det hända att man som
yrkesverksam väljer att ytterligare
vidareutbilda sig.
hon återkom för att arbeta på Stadsteatern/Långa Näsan som dockspelare, scenograf och dockmakare i
ÀHUDnURFKROLNDXSSVlWWQLQJDU
VIDAREUTBILDNING
En kamrat rekommenderade henne
YLGDUHWLOOeFROH-DFTXHV/HFRTL
Paris, där skådespelare och scenografer får samma grund.
Hon var som klippt och skuren för
denna utbildning. Här undervisades i
dynamisk rörelse, färg och form.
Hon jobbade samtidigt med ”fria,
)nJODULÀRFNIRWRJUDI0DGHOHLQH1lV
Den lilla skalan fascinerade och
genom en kamrats mamma, som var
tapetserare på Stadsteatern, kom
hon i kontakt med LÅNGA NÄSAN
där hon blev elev i dockteaterscenoJUD¿RFKGRFNVSHOGRFNPDNHULRFK
stannade i 1 ½ år.
ATT VARA LÄRLING
proScen
Sedan fortsatte lärlingsvägen hos
dockmakaren ARNE HÖGSANDER
i ytterligare 1 ½ år. ”Under den här
tiden förstod jag för första gången
sambandet mellan skulpterad form
och rörelse”, säger Amanda.
experimentella produktioner” runt
omkring skolan. Då den italienske
maskmakaren och konstnären
WRJHQVYlQJ|YHU'DQPDUN+RQ¿FN Donato Sartori kom till Peter Oskarbeställningsjobb av olika fria grupsons Helsingegården i Sverige
per i Sverige och var dockspelare på lockade han henne att komma till
697LÀHUDSURGXNWLRQHU9LVVW2FK
norra Italien, Abano Terme i Padua,
FRILANSANDET
Sidan 19
Maskskulptör
Katt, foto A. Cederquist
proScen
Sidan 20
proScen
Maskskulptör
för att delta i workshop för maskmakare/skulptörer. Det handlade då om
Commedia dell’Arte. I denna krets
av medarbetare till Dario Fo lärde
hon sig av Donato Sartori konsten att
tillverka lädermasker.
Amanda började själv undervisa
återkommande hos Giovanni Fusetti,
på den Lecoqpedagogiska teaterskolan Scuola Internazionale Creazione Teatrale, i maskmakeri.
KARAKTÄRSARBETE OCH
FORMGIVNING
Hur överför man karaktär till mask?
Vad är en grundkaraktär?
Kan man hitta de inneboende
GMXULVNDGUDJHQLUROO¿JXUHQVPDVN"
Karaktärer - eller med psykologins
termer: delpersonligheter - varje
människa har många olika typer
inom sig. Amanda utbrister i ett uppsluppet, skälmskt skratt.
Det är ju så teatern speglar oss,
eller hur?
'HW¿QQVHQLQQHERHQGHU|UHOVHL
varje form.
Skulptur är en påbörjad rörelse.
Om den fortsatte ut i rummet - vad
ville den då?
bUGHQVQDEEHOOHUWU|JÀ\WDQGH"
Vass eller mjuk?
Viljestark eller velig?
Skulpterad form har temperament,
rytm och tempo. Alla egenskaper för
en karaktär - som en karta för hela
¿JXUHQ
Hon hoppar plötsligt upp och sätter
sig i en något utmanande pose
som Den lille havfruen på bordet.
5LNWDUSUR¿OHQYlQVWHUXSSnW7DUVLJ
ömsom för pannan, bröstet, rumpan
och knät. Visar hur den ena formen
VYDUDUPRWGHQDQGUD-DJLQVHUDWW
GHW¿QQVHWWNODUWVDPEDQGPHOODQ
Amanda och det italienska temperamentet.
KVINNLIGA ARKETYPER
I det pågående undersökande ”Projekt Donna dell’Arte” (som föddes
i Paris 2000) arbetar Amanda med
grupper av skådespelerskor för att
vidga paletten av kvinnliga maskkaraktärer för scenen (och livet).
”Min intention är att helt fräckt
uppdatera Commedia dell’Arten till
modern tid, och från rötterna hämta
upp kvinnliga arketyper som skulle
kunna motsvara de kända manliga
PDVN¿JXUHUQD
I det arbetet smyger jag in ett och
annat element ifrån min utbildning i
bildterapi och religionshistoria också
- och allt vävs samman till en spännande forskning kring vad det är att
vara människa.”
Passionerat berättar hon om
sitt intresse för de ”inre, undre,
världarna”. Det vi inte ser. Maskernas värld materialiserar det som
inte tagit form. De kan bli magiska i
det att de plockar fram någonting ur
karaktärens eget inre.
INTERAKTIV PERFORMANCE
-XVWQXKDQGODUGHWP\FNHWRPLQWHUaktiv maskperformance, där spelarna
bär hela (tysta) djurmasker med
mänskliga kroppar. Här är maskerna
lika mycket åskådare av denna
verklighet som publiken av mask¿JXUHUQD
”I en tid fylld av inramade skärmbilder behöver vi kanske lämna
scenen och kliva ut i ”verkligheten”
för att människor ska få känna mer
påtagligt att deras närvaro påverkar
vad som sker här och nu.”
Känslan av det rituella triggar igång
publikens djupa reaktioner - obehagliga, likgiltiga eller euforiska.
av att fullständigt bli någon annan, (i
detta fall ett djur); den egna ”personan” utplånas och själens upplevelser, via den nya personligheten/
masken, tar över.”
Och där står de och glor fascinerat
på varandra... och upplevelsen är
lika stark för båda parter ”
- om de väljer att vara närvarande”
fyller hon i.
-XVWQXKDUKRQInWWHWWVWLSHQGLXP
från Konstnärsnämnden för att
jobba med en ”utställningsföreställning”. Hon menar att performance är
som ett mellanting mellan bildkonst
och teater. Performance bärs upp
från bilden.
Nu blir hon lite hemlig. Vill inte i
detalj gå in på allt det som hon just
värper på, men det kommer att
handla om en helt ny stor serie av
fåglar som utifrån stipendieidén ska
resultera i en interaktiv föreställning.
Lite yrvaket börjar jag leta efter
vantar och stövlar vid elementen.
Känner att jag bör dra mig tillbaka.
Hel- och halvfärdiga masker på
väggar och bord har fått stå tillbaka och tiga en lång stund nu. De
har ett pågående förtroendesamtal
med Amanda som de är ivriga att
fortsätta i fred.
När jag sneddar genom parken mot
tunnelbanan igen känner jag mig
iakttagen från alla håll. Det är som
om små ansikten intresserat skymtar fram bakom varje snöhög och
trädgren.
När Amanda arbetar kallar hon det
för att experimentera. Det ska bli
spännande att se vad hon experimenterar fram härnäst.
'HQQ\¿NQHlUYlONRPPHQDWWNLND
på hennes hemsida:
www.donnadellarte.se
eller på f-book:
Ateljé Donna dell’Arte.
”Medan spelarna har en upplevelse
Sunniva Thelestam
thelenord@telia.com
Sidan 21
proScen
Special Effects
ULF NIELSEN
SPECIAL EFFECTS
Specialeffekter från Hollywood kommer till LLB MÄSSAN i
Stockholm, här beskrivet av Ulf Nielsen.
Besök på Universal Studios
special-effektsavdelning
Alla har vi kanske någon gång
velat vara med på en Hollywoodinspelning och följa arbetet bakom?
På LLB mässan i Älvsjö 25 april
kommer du att kunna möta vår
svenska kameraman som kommer
DWWEHUlWWDRPRFKYLVD¿OPNOLSS
om hur inspelningarna gick till. Vi
som var med på specialeffektsresan som STTF arrangerade till
86$LK|VWDV¿FNLDOODIDOOHQOLWHQ
Anders Falk tillsammans med sin gamle vän Harry Lee, Hollywoods främsta
YDSHQPlVWDUH,6YHULJHSn//%¿QQV$QGHUV/H[QHYnUWODQGVIUlPVWD
LQEOLFNLDUEHWHWbYHQRPYLLQWH¿FN
YDUDPHGSnQnJRQ¿OPLQVSHOQLQJ
¿FNYLLDOODIDOOEHV|ND+ROO\ZRRGVWUH
VW|UVWD¿OPVWXGLRV9nUYlUG$QGHUV
Falk guidade oss med entusiasm
runt i Hollywood under vår resa och
han berättade ingående om hur man
JMRUGHVSHFLDOHIIHNWHUQDWLOOVWRU¿OPerna Titanic och Terminator 2, regLVVHUDGHDY-DPHV&DPHURQ$QGHUV
)DONGRNXPHQWlU¿OPDGHDUEHWHWPHG
¿OPHUQD
Sidan 22
På resan besökte vi också företag
som tillverkar specialeffekter och olika
´YDUHOVHU´WLOOPnQJDDYVWRU¿OPHUQD
Med allt detta i bagaget kommer
Anders Falk till Sverige och till LLB
2013 på Stockholmsmässan den 25
april. Om du inte hade möjlighet att
följa med på resan, ska du inte missa
GHWWDWLOOIlOOHDWWInHQLQEOLFNLKXU¿OPinspelning i Hollywood går till. Anders
Falk är utbildad på University of
Southern California, Los Angeles. Han
Special Effects
Vi besöker ett företag i Hollywood som tillverkar
varelser. Janne försöker mäta sig med en av dem.
är också kameraman vid inspelningarna av Svenska Hollywoodfruar,
producerad av Meter Film.
På seminariet ”pyroteknik och specialeffekter” på LLB mässan kommer
Olov Nylander att gå igenom den
NRPPDQGHFHUWL¿HULQJHQRFKXWELOGningen som Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap kommer
att kräva av personer som hanterar
pyrotekniska sceneffekter från och
proScen
Mekaniken justeras innan höljet sätts på.
med 2014. Olov Nylander har hållit
på med specialeffekter under många
år och han kommer under sitt seminarium på LLB 2013 att ge smakprov
på vad han har gjort genom åren.
Missa inte detta seminarium!
En hel dags föreläsningar på LLB
kommer att handla om specialeffekWHULQRPEnGH¿OPWHDWHURFKHYHQW
En ny specialeffektsresa är planerad till hösten 2014. Håll utkik efter
mer information i Proscen. Eller visa
ditt intresse till mig på ulf.nielsen@
stagevision.se
Under LLB 2013 kommer även
Sveriges vapenmästare Anders
Lexne att hålla ett seminarium kring
vapen, vapenhantering och tillstånd.
$QGHUVlUÀLWLJWDQOLWDGEnGHLQRP
¿OPRFKWHDWHU
Ulf Nielsen
ulf.nielsen@stagevision.se
Sidan 23
proScen
Utbildningssidorna
ANDERS LARSSON
UTBILDNINGSSIDORNA
Anders Larsson sitter i STTFs styrelse som utbildningsansvarig. Han har arbetat med utbildningsfrågor och undervisat,
EODQGDQQDWSn'UDPDWLVND,QVWLWXWHWVHGDQ+DQWDU
löpande upp olika utbildningsfrågor i ProScen. Har du tips eller
förslag på vad som borde behandlas i detta sammanhang, är du
välkommen med synpunkter.
Vi har för några månader sedan
passerat den mörkaste delen av året
och det börjar bli dags för landets
elever och studenter att ta del av
den ljusnande framtid som är vår.
Att våren är ljus det håller alla med
om, men hur är det egentligen med
framtiden – är den lika ljus?
Alla som till sommaren lämnar
grundskolan har under februari gjort
sina val till gymnasiet och här är det
många som har gjort strategiska
överväganden huruvida man ska
välja en hantverksinriktad eller en
universitetsförberedande gymnasieutbildning. För många är valet
enkelt – vill man ha chansen att gå
vidare till universitetsutbildningar är
det endast de universitetsförberedande programmen som gäller.
Vad det gäller alla de som till sommaren avslutar sina gymnasiestudier
har de den 15 april som sitt viktiga datum, eftersom detta är sista
ansökningsdag för alla som vill studera på universitetet till hösten.
Om man redan har en grundutbildning på universitetsnivå kan man
söka till magister eller masterutbildningar på den avancerade nivån,
men då gäller ofta helt andra datum.
För denna typ av utbildningar på
Stockholms dramatiska högskola
är det den 3 april som är sista
ansökningsdag.
Utöver alla dessa datum för de
RUGLQDULHXWELOGQLQJDUQD¿QQVGHW
även typer av utbildningar och
kompetenskurser som löpande
För både teatertekniker på väg in i branschen och de som redan
är yrkesverksamma gäller det att hålla sig a-jour med den senaste
teknik-utvecklingen i branschen. Här ses Teaterteknikerstudenter på
StDH under ledning av Calle Brattberg under en introduktionsutbildning i ett Grand MA ljusbord.
tillskapas genom till exempel uppdragsutbildningar på universitet eller
i form av kurser inom organisationen
Kulturkraft och där man aktivt måste
söka vilka startdatum som gäller.
Inom ramen för den bevakning
jag gör här kan jag bara sprida en
orienterande information om hela
GHWXWEXGVRP¿QQVL6YHULJHPHQ
jag hoppas att det ändå ska ge en
bra bild över vad som löpande är på
gång i vårt land.
Sidan 24
ETT NYTT LÄROSÄTE SER
DAGENS LJUS
Den 1 januari 2014 etablerar Dans
och Cirkushögskolan (DOCH),
Operahögskolan i Stockholm och
Stockholms dramatiska högskola ett
nytt konstnärligt lärosäte i Stockholm
som kommer att ha till huvuduppgift
att vara navet i den konstnärliga
forskningen för dessa tre högskolor.
Genom regeringens storsatsning på
konstnärlig forskning i en gemensam
Utbildningssidorna
forskningsmiljö får nu dessa högskolor en unik möjlighet att tillsammans forma och etablera en
forskning i världsklass.
En forskning som utvecklar de konstformer som dessa skolor är specialister på, men som även kommer
studenterna och de olika utbildningar till del och i förlängningen även
berikar den publik och det samhälle
skolorna arbetar för.
Konstnärer och forskare ska kunna
mötas, delge och diskutera varandras arbeten. Offentliga presentationer, omvärldsdialog och utveckling
av presentations- och dokumentationsformer är centrala
Utöver detta har Åke Svenstam
även lyckats få till en egen nummerNODVVL¿FHULQJI|UWHDWHUWHNQLNHULQRP
arbetsmarknadssystemet SSYK
med den nya koden 3522 vilket
avser Ljus- ljud och scentekniker.
Det nya lärosätet kommer att bestå
av en gemensam enhet för forskning och forskarutbildning. De tre
ingående högskolorna blir kvar som
autonoma enheter och behåller sina
respektive namn och självbestämmande över sina grundutbildningar.
I förra numret av ProScen skrev jag
även att Myndigheten för Yrkeshögskolan – Yh – håller på att bygga
upp en samlad information kring
validering av reell kompetens vilket
de har samlat på den nya hemsidan
www.valideringsinfo.se
Det nya konstnärliga lärosätet i
Stockholm blir en stark nationell och
internationell aktör, som kan samla
de resurser och skapa den kraft
som krävs för att Sverige ska vara
ett föregångsland avseende högre
utbildning och forskning i och för
konst
Men för att vår bransch ska kunna
bli en del av dessa aktiviteter måste
vi tillskapa ett eget branschråd
med representation från arbetsmarknadens parter och andra branschrepresentanter med insyn och
kunskap i våra yrken. Avsikten med
branschråd är att behovet av fortvidare- och kompetenskurser ska
vara ordentligt förankrade samt att
vi kan säkerställa och kvalitetssäkra
dessa.På senare år har det blivit
alltmer uppenbart att vi måste kunna
ordna kurser i mediaservrar, nya
ljusbord och dess funktioner, rigging,
byggnadsställningsbyggnation samt
det som kommer att bli aktuellt inom
en snar framtid – elbehörighetsutbildningar.
Om ni vill hålla er underrättade om
hur arbetet med det nya lärosätet
framskrider kan ni ta del av detta
arbete på den nya hemsidan;
www.stockholmuniarts.se
NU MÅSTE VI SKAPA ETT
BRANSCHRÅD!
För både teatertekniker på väg
in i branschen och de som
redan är yrkesverksamma
gäller det att hålla sig a-jour
med säkerhetsarbete och
\UNHVSUD[LV+lUVHV7HDWHUteknikerstudenter på StDH
under ett utbildningsmoment
kring höghöjdsarbete.
De tre högskolorna har tydligt uttryckt
att de vill skapa en gemensam
arena för strategiska diskussioner,
kursutveckling, handledarutbildning
och en stärkt forskningsanknytning
till grundutbildningarna. Den konstnärliga forskningen får ett forum
för spetsforskning, tvärkonstnärliga
och tvärvetenskapliga samarbeten.
proScen
Under de senaste tjugo åren har
utbildningsfrågorna inom scenkonstbranschen alltmer satts under lupp.
Inledningsvis var det alltid frågor
kring skådespelarutbildningen som
stod i fokus, men under de senaste
tio åren har det blivit många nya
frågeställningar kring hur vi förser
även alla andra yrkesgrupper med
relevanta utbildningar.
Dock bygger det så gott som alltid på
att dessa frågor drivs framåt av en
HOOHUÀHUDHQJDJHUDGHRFKKlQJLYQD
personer för att det ska bli framgång
på området. En av dessa engagerade personer har varit Åke Svenstam
utan vars envishet vi ännu skulle stå
och vänta på vår tur i många frågor.
I tidigare nummer av ProScen har
ni bland annat kunnat läsa om hans
och Rickard Bauers arbete med att
skapa organisationen TTTS som har
till ändamål att bevaka kompetensutvecklingsfrågor på teaterområdet.
Åke Svenstam har ännu en gång
tagit initiativet i denna fråga och
genom STTF bjudit in till en branschträff under LLB 2013 på Älvsjömässan, där syftet är att vi ska bilda
detta branschråd. Mötet kommer att
hållas i direkt anslutning till STTFs
årsmöte onsdagen den 24 april
klockan 15.00.
Vi hoppas att så många som möjligt
ska hörsamma detta upprop eftersom vi i förlängningen är mycket
beroende av dess existens för att
kunna utveckla allt som har med
utbildning och validering av kunskap
inom vår sektor.
Har du tips eller förslag på vad som
borde behandlas i detta sammanhang, är du välkomna med dina
synpunkter.
Anders Larsson
anders.larrson@stdh.se
Sidan 25
proScen
Rapport Från SLF
ANDERS LARSSON
LJUSSÄTTAREFÖRENINGEN
Svenska Ljussättareföreningen (SLF) är sedan några år en samarbetsförening till STTF. SLFs ordförande Anders Larsson informerar här om
vad som har hänt i föreningen. Foton av Anders Larsson.
Lagom när vi alla trodde att vintern var över för den här gången
bestämde sig Kung Bore för att slå
tillbaka med full vinterkyla. För alla
som hade sina sportlovsdagar kvar
var det naturligtvis bra, men för de
som började se fram mot en varm
vår kom detta som en chock!
Men även om Kung Bore kan kontrollera temperaturen kan han inte
hålla tillbaka att dygnsljuset nu håller
på att ändras så att vi nu har mer ljus
än mörker under dygnet!
För oss som arbetar med ljus kan
det tyckas vara konstigt att vi föredrar den ljusa delen av året, men
GHWVWRUDÀHUWDOHWDYDOODOMXVGHVLJQHU
arbetar med produktioner inomhus
där vi verkligen gör allt för att ha kontroll över samtliga parametrar som
påverkar det visuella resultatet. För
övrigt har i dagarna det ljusmässiga
maratonloppet i form av den svenska
melodifestivalen just avslutats med
GHQVWRUD¿QDOHQSn)ULHQGV$UHQD
där Robin Stjernbergs You tog hem
totalsegern.
Under de senaste tjugo åren har Svenska Ljussättareföreningen
försökt hålla sin skyddande hand över olika frågeställningar som har
med ljussättning att göra.
fest som den svenska uttagningen har varit då bidragen från hela
Europa kommer att bidra till den
stora variationen.
(IWHUDWWKDI|OMWÀHUDDYGHOXWWDJQLQJ
arna under ett antal veckor kan jag
konstatera att årets version har varit
ytterst professionell på alla plan och
de ljussättningar av årets bidrag som
)UHGULN-|QVVRQRFKKDQVWHDPKDU
genomfört visar på fantastisk yrkesskicklighet och kreativitet!
Vanligtvis brukar jag blicka framåt
på vad som kommer, men den
här gången ska vi i stället göra en
ordentlig tillbakablick på vad som har
hänt i föreningens historia eftersom
YLLnU¿UDUHWWVWRUWMXELOHXP
1DWXUOLJWYLVUlNQDUYLPHGDWW¿QDOHQ
som går av stapeln på Malmö Arena
kommer att bli en lika stora visuell
Svenska Ljussättareföreningens
historia började 1992. Under ett
DQWDOnUKDGHÀHUD\UNHVYHUNVDPPD
ljussättare runt om i landet försökt
DET BÖRJADE REDAN 1992
Sidan 26
få till ett erkännande av yrket. Under
många år hade de ljussättare som
frilansade känt att teatrarna gärna
ville ha tillgång till deras kompetens,
men när det kom till att stå för den
ekonomiska ersättningen var det inte
lika självklart hur denna skulle utgå.
Under våren och hösten samlades ett trettiotal av de då yrkesverksamma vid ett antal möten i
Stockholm för att försöka bringa
klarhet i vilka frågor som man var
tvungen att lösa. Det visade sig att
PDQYDUWYXQJHQDWWKnOODÀHUDEROODU
i luften samtidig. Den första frågan
var naturligtvis hur man skulle få ett
erkännande för yrket som sådant. På
Rapport Från SLF
samma sätt som yrket scenograf en
gång i tiden hade utvecklats ur yrket
dekormålare, stod vi nu inför att bryta
ur den konstnärliga och kreativa
delen från den kategori som dittills
hade haft hand om ljuset, nämligen
belysningsmästaren.
Redan från början av 1970-talet och
fram till 1990 talet var det många
belysningsmästare som hade arbetat
som självständiga ljussättare, men
detta skedde normalt inom och paral-
proScen
föreställningskörning och var i stort
sett aldrig kopplad till det konstnärliga arbetet.
ett stormöte den 14 december 1992
på dåvarande Dramatiska Institutets
teater.
Detta började nu ett antal personer vända sig emot, och under
de möten som kom till stånd under
1992 försökte man samla argument
så att ersättningen skulle utgå för
det konstnärliga arbetet i stället för
den arbetstid man hade ägnat åt
tekniken.
Redan under 1970-talet hade en
Ett sextiotal av de då yrkesverksamma samlades och efter en
kort genomgång av läget beslutade
man att konstituera sig som föreningen Svenska Ljussättareföreningen
– -SLF och tillsätta en interimsstyrelse
samt anta de stadgar som hade utarbetats under året.
Under våren framskred arbetet på
bred front och direkt efter sommaren
1993 kunde föreningen kalla till
föreningens första ordinarie årsmöte
där medlemsansökningskriterier samt
ordinarie styrelse antogs och valdes.
Föreningens första och största stötesten gällde – vem godkänner de
första medlemmarna? Det hela var
ju lite av hönan och ägget problem;
vem har befogenhet och kunskap att
bedöma om de sökande har tillräcklig
yrkeskunskap för att få bli medlem i
föreningen.
/|VQLQJHQEOHYDWWHQNRPPLWWp¿FNL
uppgift att validera in de första medlemmarna på vissa givna och fastslagna ansökningskriterier.
Föreningens arbete bedrivs till stora delar genom styrelsearbetet.
Här ses föreningens sekreterare Stefan Johansson i högsätet tillsammans med kassören Klas Möller (till vänster i bild) samt Mattias
Franzon, avdelning öst till höger
lellt med den ordinarie arbetsuppgiften att köra föreställningar på
teatern. Att under en längre period bli
frikopplad från föreställningskörningen var ytterst ovanligt, och att dessutom få en separat ersättning för det
konstnärliga arbetet förekom i stort
sett aldrig.
Under 1980-talet började det växa
fram en yrkeskår av frilansare som
livnärde sig på att ljussätta föreställning, och normalt även köra dessa.
Den ersättning man erhöll grundade
sig normalt på den arbetstid man
hade lagt ned på förberedelser,
repetitioner, riggningsarbete samt
grupp belysningsmästare undersökt
ersättningsfrågan och kommit fram
till ersättningen måste brytas ut ur
totalkostnaden för en uppsättning,
vilket innebar att om en ny yrkeskategori skulle få betalt, måste en
annan avstå från sin del av kakan
– var någon verkligen beredd att
göra denna uppoffring för denna nya
yrkeskategori?
DET KONSTITUERANDE MÖTET
Parallellt med dessa typer av frågor
hade det arbetats på hur man skulle
gå vidare för att få en bred bas att
stå på. Det beslutades att dra ihop till
Sidan 27
När de första medlemmarna var
antagna kom dessa så småningom
att ingå invalskommittén och de
XUVSUXQJOLJD¿FNDYJnI|UDWWVHGDQ
förbereda sina egna medlemsansökningar till föreningen.
Så här i efterhand kan det tyckas
vara ett onödigt arbete, men vi ville
verkligen inte bli anklagade för att ha
skapat en föreningen där invalet av
yrkesverksamma ljussättare skedde
på ett godtyckligt eller nepotistiskt
sätt.
AVTAL OCH KUNSKAP
Under föreningens första fem år
arrangerade vi en rad möten och
aktiviteter för att etablera föreningen inom teatersverige. Det viktigaste arbetet tog fart mot slutet av
1990-talet då dåvarande Teatrarnas
proScen
Riksförbund (nuvarande Svensk
Scenkonst) och Teaterförbundet i
sina avtalsförhandlingar enades om
att i riksavtalet skriva att ”frågan om
den frilansande ljussättaren” skulle
utredas.
Detta var en fråga för avtalsparterna
och som opolitisk fackligt obunden
yrkesorganisation hade SLF formellt
inget med denna fråga att göra. Men
eftersom en av föreningens grundsatser lyder; ”SLF ska verka för ett
fackligt erkännande” låg det naturligtvis i vårt intresse att göra allt för att
stödja de av våra medlemmar som
arbetade med denna fråga. Dessa
våra medlemmar hade framgång i sitt
arbete med denna fråga, och redan
inför den efterföljande avtalsomgången hade det kommit in en skrivning i
riksavtalet om att frilansande ljussättare tillhörde kategorin konstnärlig
personal och där det även framgick
hur ett ljussättningsarbete skulle
ersättas.
Ytterligare en viktig händelse under
1990 talet var när vi bjöd in Svenska
teaterkritikers förening till ett möte för
att berätta om vad ljussättningar är.
Frågan kan i dagens läge tyckas vara
lite märklig, men när vi hade frågat
teaterkritiker runt om i landet varför
de så sällan tog upp en uppsättnings
OMXVVlWWQLQJLVLQDUHFHQVLRQHU¿FN
vi till svar att ”vi vet inte hur vi ska
skriva om detta”.
För att ge denna yrkeskår lite mer
verktyg att arbeta med gjorde vi en
workshop där vi föreläste samt lät
dem själva experimentera lite med
ljus. Resultatet lät inte vänta på sig,
utan redan under de följande veckorna började de skriva om ljuset i
föreställningen som en viktig konstnärlig komponent i helhetsupplevelsen.
BIENNALER, PRISET
OCH MÄSSOR
Redan från början var det viktigt att
föreningen skulle synas utåt i många
olika sammanhang. Redan under
NOTT 1995 i Göteborg medverkade
vi med en liten skärmutställning.
Rapport Från SLF
Detta har sedan följts upp på bl a
NOTT 2008 i Stockholm.
Utöver detta har vi återkommande
medverkat på LLB 2003, 2005,
2007 och 2011 både i form av olika
seminarier, men under de senaste
omgångarna även med utställningar
tillsammans med STTF.
Det har även varit viktigt för föreningen att delta på Teaterbiennalerna
under 2000-talet vilka har hållit jämna
steg med LLB och där vi alltså har
hållit viktiga och uppskattade yrkesseminarier 2003, 2005, 2007, 2009
och 2011. Sedan fyra år tillbaka har
vi även medverkat vid Bibu i Lund där
vi talat om ljussättningens betydelse i
barnteatersammanhang.
Ytterligare en viktig aktivitet har blivit
instiftandet av SLFs ljussättarepris
vilket både har tilldelats Ulf Englund
och Torkel Blomkvist. Denna del av
vår verksamhet skulle kunna få en
mer kontinuerlig form, men är för
närvarande beroende av att vi får in
externa medel som kan gå till prissumman.
UTBILDNING OCH SEMINARIER
I föreningens löpande verksamhet
ingår att vi försöker ordna en rad
aktiviteter för medlemmarna, både
i form av att ta del av varandras
uppsättningar men även andra
mötes-aktiviteter som att t ex besöka
för ljusområdet viktiga utställningar.
Men föreningens utan tvekan största
DNWLYLWHW¿FNYLKDQGRPGnYL
blev ansvariga för ljussättarmötet
Scandligt för första gången. Det
gick då under benämningen ”Möte i
gränslandet” eftersom det riktade sig
till såväl ljussättare som arkitekter.
Sommaren 2012 följdes det upp med
mötet ”Future use of sourse equipment – FUSE.” Båda dessa möten
var mycket välbesökta och uppskattade med ett sextiotal ljussättare från
hela Skandinavien.
Föreningens medlemmar håller
dessa aktiviteter för mycket viktiga,
eftersom det är en av de få möj-
Sidan 28
ligheter som ges till kompetensutbildning inom området. Eftersom
stora möten av det slag som Scandlight utgör kräver en stor kraftsamling av en ideell förening kan de
oftast bara ske vart tredje år, även
om önskemålet från föreningens
medlemmar är att det skulle ske
betydligt mer ofta.
1993 – 2013 DET SKA VI FIRA
-DJKRSSDVDWWMDJKDUNXQQDWJH
er en bild av en förening som är
mycket aktiv och verksam inom en
rad olika områden och som ännu
fyller en mycket viktig funktion. Tillsammans med STTF har vi en rad
aktiviteter och vi hoppas att vi redan
under våren kommer att spela en
viktig roll i bildandet av ett branschråd kring utbildningsfrågor, ta
aktiv del i Elsäkerhetsverkets syn på
vad vi som yrkesmän måste kunna
för att ta några av de aktiviteter som
ligger framför oss under året. Om
du är yrkesverksam som ljussättare
men ännu inte medlem i föreningen
ska du veta att du behövs för att vi
ska kunna gå vidare med bl a fördjupad kraft kring det som gäller inom
upphovsrättsområdet för ljussättningar.
Och så till slut – det är alltså i år vi
¿UDUI|UHQLQJHQVWMXJRnUVMXELOHXP
även om det konstituerande mötet
hölls redan i december 1992. Hur
GHWWD¿UDQGHNRPPHUDWWWDVLJXW
återkommer vi till senare i vår men
räkna med att det inte går spårlöst
förbi.
Med detta avslutar jag för den här
gången. Har ni tips eller förslag på
vad som borde behandlas i detta
sammanhang är ni välkomna med
era synpunkter.
Rapport Från SLF
proScen
LEIF HOLMGREN
NYÅRSREVY: FOLKRÖRELSE
Att nyårsrevyer är en folkrörelse är ingen hemlighet, men vet du som
KnOOHUSnPHGGHWWDYLONHQQ\WWDGXNDQKDDYH[SHUWLVHQLQRP677)"
Varje nyår sätter amatörteaterföreningar över hela landet upp
nyårsrevyer. Glada människor som
driver med lokalpolitiker och lokala
händelser.
10.000 tals ideellt arbetande teaterintresserade offrar tid och kanske
pengar på sitt stora intresse,
TEATER!
Själv har jag haft glädjen att få
beträda tiljan i ett tjugotal uppsättningar under 25 år. Men jag har också
fått jobba som producent vid några
tillfällen, ytterst lärorikt.
ATF Bomhus Nästa, som för övrigt
fyller 30 2014, har varit lite av en
”plantskola” för många talangfulla
ungdomar. Där har kommit fram
ämnen till många professioner inom
teaterverksamheten både på scen
och teknik sidan. Mäkta stolt blev
man när nyheten om att rollen som
Maria i West Side Story på Stadsteatern i Stockholm kommer att spelas
av Sanna Gibb, från Gävle.
Sanna spelade Maria i vår ungdomsuppsättning av just West Side
6WRU\nUPHG3HU-lGHUEHUJ
som regissör. Roligt var också att
MDJ¿FNFKDQVHQDWWVSHODPHGLGHQ
XSSVlWWQLQJHQVRP2I¿FHU6FKUDQN
GHQWXIIDJULVLJDSROLVHQ-DJEOHY
mäkta imponerad av våra ungdomar
RFKÀHUDDYGHPKDUJnWWYLGDUHLQRP
showbiz.
Vad gäller den scentekniska sidan
förekommer det många ”kluriga”
människor med lösningar av scenoJUD¿HUYLNEDUDNXOLVVHURFKS\ORQHU
på hjul och mycket annat smått och
gott. Vad dessa personer kanske har
behov av är nog en kontakt som man
kan fråga om t.ex. tekniska problem.
Ett medlemskap i Sttf kan ge föreningarna lite användbara råd och tips
JHQRPDWWOlVD3UR6FHQ,GHÀHVWD
fallen rör de tekniska problemen
pengar!
Ett sätt att få ATF:erna att närma sig
STTF är att göra reklam för LLB –
mässan, där kommer man i kontakt
med både tekniken och STTF som
ju kommer att ha många intressanta
seminarier som kan hjälpa amatörerna till bättre kunskap.
SÅ, Ni alla proffs inom Sttf, kontakta
era lokala teaterföreningar, tipsa om
LLB-mässan och se efter hur stor
nytta amatörer kan ha av Sttf.
På det viset kan ni hjälpa en
folkrörelse att bli ännu bättre.
Man har helt enkelt inte råd att investera i det senaste, men man kanske
kan få lite tips hur man klara skivan
ändå.
Sidan 29
Leif Holmgren
leif.h.holmgren@gavle.se
proScen
LLB 2013
MATS HOLME
LLB 2013
Från och med den här sidan och ett antal sidor framöver
har du material som har att göra med LLB Mässan 2013,
här med en ingress av Mats Home, Ordförande i branschföreningen för Ljud, Ljus och Bild som också arrangerar mässan. Fotograf: Ola Larsson, ElektronikBranschen
DEN 12:E LJUD, LJUS
OCH BILD-MÄSSAN
Nordens största branschmässa
för ljud, ljus, bild och medieteknik
arrangeras på Stockholmsmässan den 23-25 april 2013. På
Ljud, Ljus och Bild-mässan 2013
NRPPHUÀHUWDOHWDY6YHULJHVRFK
Europas ledande leverantörer av
professionell utrustning och tjänster
inom områdena ljud, ljus, bild,
medieteknik m m att presentera
de smartaste och mest innovativa
idéerna och produkterna.
Ljud, Ljus och Bildmässan arrangeras av branschföreningen LLB
(Ljud, Ljus och Bild för professionellt bruk) i samarbete med
Stockholmsmässan. LLB är en
branschorganisation för företag
som tillhandahåller professionell utrustning och tjänster inom
områdena audio, video, ljus-,
scen-, konferens- och medieteknik
samt musikinstrument och tillbehör på den Svenska marknaden.
Mässan har genomförts vartannat
år sedan 1991. Årets mässa är den
12:e i ordningen.
Mässan brukar samla nära 100
utställare och besökas av mer än
4000 professionella användare,
konsulter och inköpare av audio,
video, ljus, scen-, konferens- och
medieteknik samt verksamma inom
produktionsbolag, musikbranschen,
HYHQWI|UHWDJVNRODXWELOGQLQJPÀ
8QGHUPlVVGDJDUQD¿QQVGHWP|Mlighet att bli uppdaterad kring det
senaste inom teknikutvecklingen samt
träffa leverantörer, experter och branschkollegor.
Att det sker en snabb utveckling inom
branschen återspeglar sig bland annat
genom att ett 20-tal nya utställare har
anslutit sig till årets mässa. I anslutning till det populära caféområdet
mitt på mässgolvet kommer några av
branschens tjänsteföretag att erbjuda
möjlighet för kundmöten och rådgivning.
I anslutning till mässan arrangeras
olika branschaktiviteter samt ett brett
seminarieprogram av hög kvalitet
LQRPHWWÀHUWDODYGHlPQHVRPUnGHQ
som kan vara av stort intresse för
mässbesökarna. Nytt för 2013 är att
Branschorganisationerna för teatertekniker (STTF) och ljussättare (SLF)
arrangerar ett seminarieprogram med
20 seminarier under mässdagarna..
Mer om Ljud, Ljus och Bildmässan:
www.llbmassan.se
Mats Holme
mats.holme@branschkansliet.se
Sidan 30
proScen
Ladda gärna ner vår Ljud Ljus
och Bild app - din egna guide
SnPlVVDQ*UDWLV¿QQVI|U
både Iphone och Android.
$QYlQG45NRGHUQDVn
kommer du direkt till appen,
välj att ladda ned eller följ
dessa enkla steg;
1. Besök App Store eller
Google Play (före detta
Android Market) och sök på
”Ljud Ljus och bildmassan”.
2. Ladda ner Appen
3. Klar att använda!
android
Ljud Ljus
och Bild
Appen
Appen är gratis och här hittar
du alla utställare, läs om aktiviteter och föredrag och få tips
på var du kan äta en bit mat
HOOHUWDHQ¿ND
iphone
LLB 2013
VI SYNS OCH HÖRS!
Den 23-25 april är det äntligen dags igen: Stockholmsmässan öppnar sina portar för Sveriges alla proffs
inom ljud-, ljus- och bildområdet. Här kan du se de senaste produkterna, träffa gamla och nya kollegor, få
häftig inspiration och självklart göra riktigt bra affärer. Vill du uppleva den senaste tekniken från tillverkare
över hela världen? Kom till LLB-mässan. Vill du höra spännande och aktuella föreläsningar där branschœ±n†a±Xa†8±‰aX´t8Ç´aŒ8´¼aŒÊ¼¼§anŒŒ´œ@~‰<´´8Œ¡
Gå in på llbmassan.se och registrera dig så får du fri entré till mässan.
OBS! Registreringen öppnar i januari 2013. Vi håller öppet tisdag-torsdag 10-18.
2013
Välkommen till en mötesplats för entusiaster!
LJUD LJUS OCH BILD PÅ STOCKHOLMSMÄSSAN 23-25 APRIL 2013
Sidan 31
www.llbmassan.se
proScen
Utställare och montrar
2rent Sweden AB B09:20
AB Ilmonte B07:30
AB Nordic Photo Gear B05:40
Adam Hall B13:10
Adapt AB B07:29
Anderson & Co Sweden AB B10:41
Arno-Remmen AB B03:31
Arva Trading AB B01:31
Autodesk B09:46
AV1 AB B10:02
Avit-Systems Sverige AB B10:31
Beacon SSR AB B14:11
Bellalite AB B03:11
Benum Nordic As, Danm... B10:35
Bison Produkter AB B10:01
Bose Sverige B07:31
Cabletronic AB B09:30
Camera Nordic AB B03:41
Canon Svenska AB B12:41
Danmon Svenska AB B05:41
Debro Multimedia Consult B16:05
-0&6\VWHPV(QJLQHHULQJ%
Kavena B10:11
Electrosound AB B07:32
Eventgross AB B13:19
Extron Electronics B09:29
Fitzpatrick B07:41
Flaa Music AB B15:18
Lanlink AB B07:10
LAWO-MARK IV Ind ... B16:11
Ljus & AV-Teknik AB B13:25
/MXVSUR¿OHQ$%%
Luthman SMTTS AB B14:21
Genelec OY B01:41
Gobo & Highlight A/S B09:11, B09:18
Martin Professional Scan... B07:21
Mediateknik B09:41
Hofmann Teknik AB B05:51, B07:51
Holmbergs Cases B10:22
Nikon Nordic AB B13:39
Nordic Finance B13:11
Ilt Scandinavia AB B14:30
Interlite AB B01:11, B01:21
Intersonic AB B03:29
Intinor AB B10:51
OKERO AB B14:04
One Two Sales AB B03:29
-%PXVLN$%%
Sidan 32
Panvideo Sverige AB B10:32
3LWFK¿UH$%%
POL Teknik AB B13:51
proScen
Primetime AB B07:11
Professional Sound Syste... B09:39
Prophon Audio & Teknik A... B05:30
Proscen B01:05
Protel B15:41
Roland Scandinavia A/S B05:31
Scandinavian Photo AB B12:41
Scenesalg ApS B14:02
Semafor Mediateknik AB B09:31
Sennberg AB B10:29
Sennheiser Nordic A/S B10:03
Septon Electronic AB B07:38
SFL B03:29
SGM Sweden AB B05:11
ShowTex B14:10
Sony Europe Limited B13:48
Soundware Sweden B05:41
SPL Produktion AB B12:54
SPS / Void Acoustics B05:19
Standard Audio AB B14:31
Starfelt Company AB B10:21
Stockholm B-ljud B13:59
Stockholms dramtiska högsk B17:33
Stockholmsmässan
STTF, Svensk teatertekni... B17:31
Studio, IDG B01:07
Supersonic Svenska AB B05:21
Teaterteknik AB B15:21
Technovox B03:18
Tidningen Monitor B01:01
TLP AB B01:10
Totalljud AB B16:28
Watt & Volt Sverige AB B15:49
WaveCapture B10:02
Wem Works AB B10:49
VIDAB B10:30
Wiktors AV-line AB B16:30
Visono Media AB B12:38
Woodlite Sweden AB B09:10
Sidan 33
XL AUDIO B01:40, B01:51
Yamaha Music Europe GMBH...
B13:31
proScen
Varumärken på Mässan
3Play Lanlink AB
Abekas Protel USA
Active Audio Intersonic AB Frankrike
ADB Anderson & Co Sweden AB Belgien
Adder Technology Cabletronic AB Storbritannien
Advance Tapes Primetime AB Storbritannien
$-$9LGHR6\VWHPV3URWHO86$
Alpine Standard Audio AB Nederländerna
AMC Starfelt Company AB Litauen
AMS Neve Soundware Sweden Storbritannien
AMX Standard Audio AB USA
Anton Bauer Protel USA
Apart Sennheiser Nordic A/S Sverige
$34(YHQWHTXLSPHQW$QGHUVRQ&R6ZHGHQ$%7\VNODQG
Arri Lighting SFL Tyskland
ASL Intercom Intersonic AB Nederländerna
Astatic Standard Audio AB USA
Audac Starfelt Company AB Belgien
Audica Standard Audio AB Storbritannien
Audix Visono Media AB USA
Australian Monitor Visono Media AB Australien
Auvitran Intersonic AB Frankrike
AVID Soundware Sweden USA
AVT Audio Video Technologies Intersonic AB Tyskland
Axia Audio Soundware Sweden USA
Belden Cabletronic AB USA
Black Magic Design Mediateknik Storbritannien
Blackmagic Design Protel Australien
Bluebell Opticom Cabletronic AB Storbritannien
Bosch Standard Audio AB Tyskland
BrightSign Visono Media AB USA
Camco Intersonic AB Tyskland
camRade Mediateknik Nederländerna
Casio Wiktors AV-line AB Sverige
Cast Software One Two Sales AB Kanada
Caymon Starfelt Company AB Belgien
CEDAR Audio Soundware Sweden Storbritannien
Celestion XL AUDIO Storbritannien
Cerwin Vega XL AUDIO USA
&KDXYHW'-6WDUIHOW&RPSDQ\$%86$
Chauvet Professional Starfelt Company AB USA
Chief Wiktors AV-line AB Sverige
Chimera Lighting Mediateknik USA
Chromlech One Two Sales AB Frankrike
City Theatrical One Two Sales AB USA
Clear-Com Soundware Sweden USA
Clear-Com Visono Media AB USA
Clearone Standard Audio AB USA
Cloud Standard Audio AB Storbritannien
CM Lodestar Anderson & Co Sweden AB USA
CM Prostar Anderson & Co Sweden AB USA
Coda Audio Technovox Tyskland
Coemar Anderson & Co Sweden AB Sverige
Communication Specialties Cabletronic AB USA
Community Standard Audio AB USA
COMO VIDAB Tyskland
Company NA One Two Sales AB Lettland
&RPSXOLWH6\VWHP/7'3LWFK¿UH$%6YHULJH
Comrex Visono Media AB USA
Core Lighting One Two Sales AB Storbritannien
Cornered Audio AVP Sales AB Danmark
Countryman XL AUDIO USA
DAD - Digital Audio Soundware Sweden Danmark
dB Technologies Standard Audio AB Italien
Dedolight Mediateknik Tyskland
Dedolight SFL Tyskland
'H¿QLWLYH:LNWRUV$9OLQH$%6YHULJH
'HQRQ'-;/$8',2-DSDQ
'HQRQ3URIHVVLRQDO;/$8',2-DSDQ
DiGiCo Soundware Sweden Storbritannien
Digigram Intersonic AB Frankrike
Digital Rapids Lanlink AB Kanada
DK Technologies Soundware Sweden Danmark
Doughty Intersonic AB Storbritannien
Doughty One Two Sales AB Storbritannien
Doughty SFL Storbritannien
Drawmer XL AUDIO Storbritannien
Dynaudio Soundware Sweden Danmark
Ecler Intersonic AB Spanien
Ecler Wiktors AV-line AB Sverige
Electro-Voice Standard Audio AB USA
Ensemble Design Protel USA
ESTRAD Bison Produkter AB Sverige
ETC - Electronic Theatre Controls One Two Sales AB USA
ETS Cabletronic AB USA
Eurocable Intersonic AB Italien
Eurotruss Martin Professional Scandinavia A/S Nederländerna
FAB Subtitling Lanlink AB Tyskland
FilmGear Mediateknik Kina
Focus VIDAB Frankrike
)25$3URWHO-DSDQ
Gefen Cabletronic AB USA
Gekko Technology SFL Storbritannien
Genelec Intersonic AB Finland
Ghielmetti Semafor Mediateknik AB Schweiz
Glensound Semafor Mediateknik AB Storbritannien
Grandview Wiktors AV-line AB Sverige
Grape Audio Standard Audio AB Sverige
Grass Valley LDX Series™ Grass Valley Sverige
Grass Valley® K2 Dyno® Replay System Grass Valley Sverige
G-Spot, IP klassad Moving Light SGM Sweden AB Sverige
Hall Research Visono Media AB USA
Hamlet Protel Storbritannien
Harlequin Anderson & Co Sweden AB Luxemburg
HARMONIC VIDAB USA
Hitachi Wiktors AV-line AB Sverige
ID-AL Visono Media AB Frankrike
IDX Technology Mediateknik Storbritannien
Ikon AVS Visono Media AB Storbritannien
Iluminarc Starfelt Company AB USA
InOut Standard Audio AB Italien
InterM Standard Audio AB Sydkorea
Intersonic Intersonic AB Sverige
i-Pix One Two Sales AB Storbritannien
-(00DUWLQ3URIHVVLRQDO6FDQGLQDYLD$66YHULJH
-9&9,'$%-DSDQ
K&M XL AUDIO Tyskland
K5600 Lighting Mediateknik Frankrike
Kinesys Anderson & Co Sweden AB Storbritannien
Kings (Winchester) Cabletronic AB USA
KinoFlo SFL USA
Klark Teknik Intersonic AB Storbritannien
.RUJ;/$8',2-DSDQ
KRK XL AUDIO USA
Sidan 34
proScen
Le Mark / MagTape Primetime AB Storbritannien
Lectrosonics Visono Media AB USA
Link Intersonic AB Italien
Litepanels Mediateknik USA
LTM - Lift Turn Move Intersonic AB Storbritannien
Lycian One Two Sales AB USA
Magic Fx Primetime AB Nederländerna
Magma Soundware Sweden USA
0DUDQW];/$8',2-DSDQ
Marshall Protel USA
Martin Martin Professional Scandinavia A/S Sverige
0DUWLQ-HP3ULPHWLPH$%'DQPDUN
Martin Audio XL AUDIO Storbritannien
MediaSite Debro Multimedia Consult Sverige
Meyer Sound One Two Sales AB USA
MicW Semafor Mediateknik AB Kina
Midas Intersonic AB Storbritannien
Miller Protel Australien
MurrayPro VIDAB Storbritannien
Neumann Sennheiser Nordic A/S Sverige
Neutrik Intersonic AB Schweiz
Newhank Starfelt Company AB Nederländerna
Newtek Lanlink AB USA
Nexo Intersonic AB Frankrike
Numark Starfelt Company AB USA
OConnor Mediateknik USA
Omnia Audio Soundware Sweden USA
OmniTek Protel Storbritannien
Outboard Anderson & Co Sweden AB Storbritannien
P.CORDER VIDAB Tyskland
P-5 Wash Light SGM Sweden AB Sverige
Paladin Tools Cabletronic AB USA
Panasonic Mediateknik Sverige
3DQDVRQLF9,'$%-DSDQ
Phase3 Intersonic AB Storbritannien
Philips Wiktors AV-line AB Sverige
Philips Showline One Two Sales AB Nederländerna
Phonak Semafor Mediateknik AB Schweiz
3KRWRÀH[0HGLDWHNQLN86$
PRG TruColor HS Mediateknik USA
Procab Starfelt Company AB Belgien
3UR'-XVHU6WDUIHOW&RPSDQ\$%6YHULJH
ProGaff Primetime AB USA
4:DVK/LJKW6*06ZHGHQ$%6YHULJH
4/LJKW9,'$%6YHULJH
46&;/$8',286$
Rainbow One Two Sales AB Tyskland
Rane XL AUDIO USA
Raxxess Wiktors AV-line AB Sverige
RDL Standard Audio AB USA
5HÀHFPHGLD9,'$%6WRUEULWDQQLHQ
Riedel Communications AVP Sales AB Tyskland
Roland Systems Group Roland Scandinavia A/S Sverige
Rolls XL AUDIO USA
Rosco One Two Sales AB USA
Rosco SFL USA
RUSH by Martin Martin Professional Scandinavia A/S Sverige
Rycote Sennheiser Nordic A/S Sverige
Sachtler Mediateknik Tyskland
Samson XL AUDIO USA
Schill Cabletronic AB Tyskland
SeaChanger One Two Sales AB USA
Sennheiser Mediateknik Sverige
Sennheiser Sennheiser Nordic A/S Sverige
ShowLED One Two Sales AB Belgien
Signet Standard Audio AB Storbritannien
Six-Pack LED Blinder SGM Sweden AB Sverige
Smoke Factory One Two Sales AB Tyskland
SMRT Cabletronic AB Norge
SMS Wiktors AV-line AB Sverige
Sonifex Visono Media AB Storbritannien
SONY Mediateknik Sverige
621<3URWHO-DSDQ
Sony Europe Sony Europe Limited Sverige
6RXQG¿HOG;/$8',26WRUEULWDQQLHQ
Soundtube Standard Audio AB USA
Stage Technologies Anderson & Co Sweden AB Storbritannien
Stanton XL AUDIO USA
6WDU¿VK7HFKQRORJLHV/DQOLQN$%6WRUEULWDQQLHQ
Studio Network Solutions Soundware Sweden USA
SurgeX XL AUDIO USA
Switchcraft Intersonic AB USA
Symetrix Visono Media AB USA
T&M Systems Visono Media AB Tyskland
T&M Systems Visono Media AB Tyskland
Tannoy Standard Audio AB Storbritannien
TC Electronic Soundware Sweden Danmark
TC455 Lanlink AB USA
TC8000 Lanlink AB USA
TC855 Lanlink AB USA
7HFKÀH[&DEOHWURQLF$%86$
Telos Soundware Sweden USA
TeraCue Lanlink AB Tyskland
Tesa Primetime AB Tyskland
Thelight SFL Spanien
TriCaster Lanlink AB USA
TV-One Cabletronic AB Storbritannien
Tüchler Primetime AB Österrike
Universal Effects Primetime AB Frankrike
Vari*Lite One Two Sales AB USA
Waves SoundGrid for Yamaha AVP Sales AB Sverige
Wharfedale Pro XL AUDIO Kina
Whirlwind XL AUDIO USA
VidiGo Graphics Lanlink AB Nederländerna
VidiGo Live Lanlink AB Nederländerna
VidiGo Playout Lanlink AB Nederländerna
VidiGo Visual Radio Lanlink AB Nederländerna
VidiGo Works Lanlink AB Nederländerna
Windtech XL AUDIO USA
WINNOV VIDAB USA
WisyCom Semafor Mediateknik AB Italien
VITEC VIDAB Frankrike
Vivitek Wiktors AV-line AB Sverige
VMB Intersonic AB Spanien
Voice Technologies Intersonic AB Schweiz
X-5 White LED Strobe SGM Sweden AB Sverige
XC-5 RGB LED Strobe SGM Sweden AB Sverige
Xilica Starfelt Company AB Kanada
<DPDKD$)&$936DOHV$%-DSDQ
<DPDKD1XDJH$936DOHV$%-DSDQ
ZTE Wiktors AV-line AB Sverige
Sidan 35
Sidan 36
$)4
6<)484
7,-;<): 7<7:;374)
G:.5D;*:.1:2;87.;
::*70G:7-.:;;878$?.-.7
%2-
!6;,)/)8:14
%2-
8;.8:98:*<2878,1G:0.755F7$.728:2.5-
7027..:8;.$,*7-27*>2*
::*70G:8;.$,*7-27*>2*
;A55-<:1+)::)A;.7:.1@-,16;<)44)<176;
G:.5D;*:.$82,12:8*A*;12,8=;<2,#.;.*:,1
E/8:-;<-:)6,-<-)5
G:.5D;*:.$<./*781*7;;87$
#24;=<;<D557270*:
::*70G:$
%2-
4E,4)58)6;-:;C<<):-
G:.5D;*:.%186*;$*7->*557.:026A7-201.<.7
::*70G:$
%2-
%2-
::*70G:$%%
%-)<-:*A//6)<176
G:.5D;*:.%8:;<.7 8+5270
%-)<-:84)6-:16/
G:.5D;*:.%8:;<.7 8+5270
::*70G:$%%
%2-
);<0)56;78-:)6161.:D67+0=<
G:.5D;*:.G:*7*:;;87$A:;*869.<.7,.
.>.5896.7<
::*70G:$%%
%2-
--,*)+3-<<3:).<.=44<=<>-+3416/;>-:3<A/
G:.5D;*:.G:*7*:;;87$A:;*869.<.7,.
.>.5896.7<
::*70G:$%%
%2-
7)+0)6,--,):;3)8
G:.5D;*:.G:*7*:;;87$A:;*869.<.7,.
.>.5896.7<
::*70G:$%%
%2-
B:;5E<-$%%
:*-<;5142E>-:3-<;:-/4-:.E:;+-67+0->-6<
G:.5D;*:.&5/ 2.5;.7$<*0.'2;287
::*70G:$%%$<*0.>2;287
%2-
%2-
G:.5D;*:."87<=;:2+.:0
&5/ 2.5;.7# 8:-2,
::*70G:$%%# 8:-2,
"$#1//16/-:<1.13)<
-:<1.1-:16/.E:#1//):-
4;C3-:0-<.E:$+-67+0->-6<
G:.5D;*:.=7255*#8;F75864>2;<
::*70G:$
%2-
<<;)5):*-<)7+0>1;=)41;-:)8:72-3<1
G:.5D;*:.%8+2*;:8-::*70G:$%%
%2-
::*70G:$%%
%2-
G:.5D;*:.7-:.*;(2:-.68
7=,6-;;7+0%:=-8-)361>D5C<616/1
:7),+);<7+0 7*14%&
G:.5D;*:.%186*;=7-1%5.,<:872,;
::*70G:$8=7-?*:.
%2-
%0-:->74=<176
G:.5D;*:.".<.:81*7;.7
::*70G:$$?.-.7
%2-
J
%2-
G:.5D;*:.#87*44.:)*6*1*866.:,2*5=-28
::*70G:)*6*1*=;2,=:89.=-25.5.,<:8*,8=;<2,;
+<1>-)+7=;<1+
-60)6+-5-6<;A;<-5
::*70G:*+5.<:872,
%2-
);-%*7=<+)*4-;)6,-@<-6,-:;.7: )6,&?1<0<0-4)<-;<<-+06747/A
G:.5D;*:.$<.91*7'274../.7
":)3<1;3<144C58616/)>,1/1<)4)51@-:*7:,
G:.5D;*:.*+:2B28"2*BB272*<<2*;*15278,1
%26$1*@;87
::*70G:$8=7-?*:.
%2-
$+)4-%0:7=/0 7,=4):1<A87;<57,-:6<)3-
76416-)::)A
G:.5D;*:.:*7,82;.//*:0.;
::*70G:!7.%?8$*5.;
%2-
%2-
6<-441/-6<41/0<16/16744A?77,8:7,=+<176;
G:.5D;*:.8;1%1*<,1.:
::*70G:7<.:52<.
%2-
-4A;616/
G:.5D;*:. 2,5*;:>2-;;87
::*70G:7<.:52<.
%2-
'1:-4-;;)6,):/->-6<;
G:.5D;*:.%=868%8587.7$1=:.
::*70G:
%2-
%2-
G:.5D;*:..7*::270<878,18;1%1*<,1.:
::*70G:(2:.5.;;$85=<287$?.-.7$*5.;
%:D,4E;;<A:616/)>42=;
%2-
::*70G:@<:875.,<:872,;=:89.
G:.5D;*:..7;$<:866.:997027..: &
-;1/616/&$A;<-5;
.7:<0-1/1<)4.=<=:-
::*70G:$87A
%2-
G:.5D;*:.$87A":8-=,<$9.,2*52;<7-A8<<.7
"1>-":7,=+<176
::*70G:$$>.7;4*;.4<287.7
%2-
%0-?7:4,-A76,$76A;6-?16-4<)F
+)5-:);
G:.5D;*:.$87A":8-=,<*7-(8:4/58?$9.,2*52;<%86
:-6)42=,;15=4-:16/7+0>-:341/0-<
:8,4.:
G:.5D;*:.70.6*:!15;;878,1$<.>.72--5.
::*70G:$87A
E/:-*:)6,;C3-:0-<5-,*:)6,158:-/6-:16/
E<-;:=5
-,1)):31>5-,-63-4;E3.=63<176
G:.5D;*:. 8:6*7$,15864*
::*70G:''2-.8*<*2$>.:20.
%2-
E<-;:=5
%2-
G:.5D;*:.#87*44.:)*6*1*866.:,2*5=-28
::*70G:)*6*1*=;2,=:89.=-25.5.,<:8*,8=;<2,;
+<1>-)+7=;<1+-60)6+-5-6<;A;<-5
E<-;:=5
#1//)8D-<<;C3-:<;C<<
G:.5D;*:.#200*:6D;<*:.#200!55.*,8+;;87
::*70G:$%%
%2-
%2-
G:.5D;*:.#87*44.:)*6*1*866.:,2*5=-28
::*70G:)*6*1*=;2,=:89.=-25.5.,<:8*,8=;<2,;
+<1>-)+7=;<1+-60)6+-5-6<;A;<-5
E<-;:=5
TTTScandinavia
A.<)67:,616/):7+0:1//616/.E:
=6,-:0D44616/;16,=;<:16
G:.5D;*:.1:2;200;6/5
::*70G:7-.:;;878$?.-.7
%2-
%1;,)/)8:14
//%6HPLQDULHU
;-516):1-:
proScen
;A55-<:1+)::)A;.7:.1@-,16;<)44)<176;
$)4
6<)484
Sidan 37
%2-
G:.5D;*:.#87*44.:)*6*1*866.:,2*5=-28
::*70G:)*6*1*=;2,=:89.=-25.5.,<:8*,8=;<2,;
+<1>-)+7=;<1+-60)6+-5-6<;A;<-5
%2-
G:.5D;*:.#87*44.:)*6*1*866.:,2*5=-28
::*70G:)*6*1*=;2,=:89.=-25.5.,<:8*,8=;<2,;
+<1>-)+7=;<1+-60)6+-5-6<;A;<-5
%2-
G:.5D;*:.#87*44.:)*6*1*866.:,2*5=-28
::*70G:)*6*1*=;2,=:89.=-25.5.,<:8*,8=;<2,;
+<1>-)+7=;<1+-60)6+-5-6<;A;<-5
%2-
::*70G:8;.$,*7-27*>2*
G:.5D;*:.$82,12:8*A*;12,8=;<2,#.;.*:,18;.
8:98:*<2878,1G:0.755F7$.728:2.5-7027..:8;.
$,*7-27*>2*
%7:;,)/)8:14
:=6,-:6)1 (8:7<73744-<-44-: (.E:
=551;
G:.5D;*:.*<<2*;K*<<.6*<L:*7B87
:25*7;*7-.53=;;D<<*:.201<6*<.274G9270
::*70G:$
%2-
A6)51;3)42=;;C<<616/):5-,8:72-3<7:-:
G:.5D;*:.C:3*73D55;<:G6"#!!.;207
::*70G:$
%2-
"A:7<-3613$8-+1)4-..-3<-:
G:.5D;*:.!58> A5*7-.:
::*70G:$%%
%2-
":72-3<176-:7+0>1;=-44)16;<)44)<176-:
G:.5D;*:.@.5*,8+;87@*087*56G
::*70G:$
%2-
$74=<176;<7<0-0)44-6/-;7.1/0<16/
G:.5D;*:..;9.:870;1*=0
::*70G:$
%2-
&.7:":7.-;;176)4&
G:.5D;*:.$<.91.7"*<<.:;87
::*70G:=<16*7$%%$"
%2-
%)4)<=<:A55616/;4):5
>143):-/4-:/C44-:
G:.5D;*:.#.9:.;.7<*7</:E7$=9.:;872,
$>.7;4*8,1.7:.9:.;.7<*7</:E7%!
.5.,<:872,;
::*70G:$=9.:;872,$>.7;4*
%2-
77316/)<158=4;-:-;876;-16:-)441.-
8:)+<1+)44A
G:.5D;*:.$.+*;<2**7.23.:
::*70G:
%2-
-016,<0-;+-6-76=:78-)6$76/76<-;<?1<0
=6+758:-;;-,,1/1<)4?1:-4-;;5=4<1+0)66-4
;A;<-5;
G:.5D;*:.87*; *.;+A
::*70G:$.771.2;.:
%2-
$8-+1)4-..-3<-:1744A?77,;5-;<
;8-3<)3=4C:).145-:
G:.5D;*:.7-.:;*54
::*70G:$%%.A$9..,1
%2-
::*70G:@<:875.,<:872,;=:89.
%2-
G:.5D;*:..7;$<:866.:997027..: &
-;1/616/&$A;<-5;
.7:<0-1/1<)4.=<=:-
<-+06747/A?0A;75-<016/;7=60-):,7.
1;;71587:<)6<
G:.5D;*:.$<.91.7"*<<.:;87
::*70G:=<16*7$%%$"
%2-
%:758-47-14<:-,15-6;176-44)144=;176-:7+0
8:721+-:)<42=;
$C3-:0-</-675;6)**3755=613)<176
G:.5D;*:..;9.:(*,1<6.2;<.:
16<-:+75
::*70G:$
G:.5D;*:.#.9:/:E7$=9.:;872,$>.7;4*8,1.7
%2-
:.9:/:E7%!.5.,<:872,;
::*70G:$=9.:;872,$>.7;4*
%2-
$<-816<7<0-?7:4,
G:.5D;*:."*7;;87/:E7"*7>2-.88,124.
$<.27+:.,1.:/:E7885=@
::*70G:$
%2-
&)8-68D.1457+08D<-)<-:
G:.5D;*:.7-.:;.@7.
::*70G:$%%
%2-
%2-
-;1/616/&$A;<-5;
.7:<0-1/1<)4.=<=:-
1/0-.161<176=,17
G:.5D;*:.".:$3G;<.7
::*70G:$$>.7;4*;.4<287.7
%2-
%2-
#-9=1:-5-6<;.7:,)<))6,87?-:
16.:);<:=+<=:-;.7:;<)/-41/0<16/
G:.5D;*:.-*6.77.<<.
::*70G:!7.%?8$*5.;
!8<1+)41;+:+01>-$74=<176;
G:.5D;*:.$87A":8-=,<$9.,2*52;<8527
%1869;87
::*70G:$87A
%2-
1:-+<176)447?.:-9=-6+A;7=:+-;
G:.5D;*:.-+*=-28<.,1724*748#*6=;,*4
::*70G::>*%:*-270
%2-
*-4A;616/)A-:;7.41/0<
G:.5D;*:.%26$<841856::*70G:!7.%?8$*5.;
%2-
::*70G::>
%2-
G:.5D;*:.-+*=-28<.,1724*748#*6=;,*4
%0-$-+:-<7.)/77,
;7=6,;A;<-5,-;1/6
::*70G:@<:875.,<:872,;=:89.
%2-
G:.5D;*:..7;$<:866.:997027..: &
E<-;:=5
-,1)):31>5-,-63-4;E3.=63<176
G:.5D;*:. 8:6*7$,15864*
::*70G:''2-.8*<*2$>.:20.
%2-
# (<:D,4E;;<A:;A;<-5
E<-;:=5
%2-
G:.5D;*:."*<:2, 8:-8/6*77%.4724.7
:.9:.;.7<*7</:E7=6.7#*-28
::*70G:8/6*77%.47242;*6*:+.<.6.-=6.7#*-28
TTTScandinavia
proScen
proScen
Seminarie Highlights
VAPEN PÅ FILM & TEATER
Onsdag 24/4 15.00-17.00
A Lexne AB är det enda företaget i
Sverige som har ett permanent, rikstäckande tillstånd att använda olika
W\SHUDYULNWLJDYDSHQI|U¿OPWYRFK
teater.
Anders Lexne har 40 års erfarenhet och gedigen kunskap om såväl
YDSHQVRPVSHFLDOHIIHNWHUYLG¿OPinspelning och teateruppsättningar.
Han är utbildad vapentekniker och
känner väl till hur vapen hanteras i
olika situationer av polis och militär,
jägare och sportskyttar.
Han har jobbat med i princip alla som
KDQWHUDUYDSHQL¿OPHUVRP:DOlander, Beck, Maria Wern, Winter,
Millennium, Snabba Cash, Max
Manus, Dogville och Pistvakt. Det är
en lång lista och mycket mer än bara
SROLVRFKDFWLRQ¿OPHU1lUXWOlQGVND
ERODJ¿OPDUL6YHULJHlUGHW$QGHUV
som har ansvar för vapen och ger
skådespelarna instruktioner, bland
andra Kenneth Branagh i BBCs version av ”Wallander”, Daniel Craig i
”The girl with the dragon tatoo”, och
George Clooney i ”The American”.
Vid inspelning är Anders med och
ansvarar för både vapen och för
säkerheten med dem. Även om de
aldrig är laddade med skarp ammunition utan lösa skott eller s.k. effekts-
kott, är ett vapen alltid ett vapen.
1lUGHW¿QQVEnGHWLGRFKEXGJHW
åker Anders till en skjutbana med
skådespelaren, som då får känna
hur vapnet uppför sig och kan agera
mer realistiskt. ”Det viktiga är att hon
eller han känner sig trygg och kan
hantera vapnet naturligt, avslappnat.
Har någon för bråttom brukar jag be
honom eller henne att dra ner på
tempot. Det blir direkt mycket bättre,
när kroppen och rörelsen är i balans.
Man har mer tid än man tror. Tar
man det bara lugnt blir det ett mycket
bättre resultat.”
9LKDUYlODOODVHWWDFWLRQ¿OPHUGlU
skurkarna kastas bakåt när de träfIDVDYHWWVNRWWSnWUHWWLRPHWHU´-R
VnGDQWKlQGHUSn¿OPPHQGHQ
som träffats på riktigt sjunker bara
till marken, vilket inte är lika spektakulärt. Dessutom skjuter riktiga
poliser sällan på mer än sju-tio meter,
max femton. I en stressad situation,
vilket det är när de måste avlossa
ett skott, blir det alldeles för riskabelt
att skjuta på längre avstånd. Vissa
anpassningar av verkligheten måste
ju göras. När en skådespelare ska
dra sitt vapen och gå in i ett hus, kan
han lyfta vapnet och med en mantelrörelse lägga en kula i loppet. Ljudet
RFKJHVWHQK|MHUVSlQQLQJHQL¿OPHQ
I verkliga livet har poliser helt andra
rutiner. Det viktiga är att karaktären
framställs på rätt sätt, att den blir trovärdig och att allt blir som regissören
vill ha det.”
FAKTA
Svensk vapenlagstiftning har omfattande regler om användning, transport och förvaring av skjutvapen. Ett
vapen får endast användas enligt
VSHFL¿NDWLRQLOLFHQVLQQHKDYDUHQV
tillstånd.
Sidan 38
LOUDNESS OCH
TRUE-PEAK NIVÅMÄTNING I BROADCAST
OCH MOBIL TV
Onsdag 24/4 11.45-13.30
Förklaring av ny EBU och ITU Loudness standard. New EBU and ITU
loudness standards explained.
True-peak level och “Loudness
Wars” i musik. Loudness i broadcast production och utsändning.
Loudness i HDTV, Radio, Mobile TV
och iTunes. Loudness och Truepeak nivåmätning i Broadcast och
Mobil TV.
PROJEKTIONER OCH
VISUELLA
INSTALLATIONER
Onsdag 24/4 15.30-17.00
Inom teater , museer, mässor och
event söker man hela tiden nya
utmaningar för att visuellt skapa nya
miljöer. Det lilla företaget Ixagon har
utvecklat ett program för att göra
projektonsmapping enkelt snabbt
och billigt.
proScen
slutresultatet ser korrekt ut oavsett
vinklar och form.
Bilden transformeras så att projektorn till och med kan vara i sned
vinkel från föremålet man vill ha som
projektionsyta. Detta underlättar då
projektorn annars måste monteras
väldigt exakt.
Ixagon är bland de första i Sverige
som utvecklar projektionsmjukvara
och är just nu mitt uppe i en lanseringsprocess där de satsar på hela
världen med målet att vara ett av
de självklara valen bland utställare.
Tjusningen med just Shaped är att
alla steg så som mappning, sekvenVKDQWHULQJRFKSURMHNWLRQ¿QQVL
samma mjukvara och är allt man
behöver för att på egen hand skapa
iögonfallande installationer, montrar
och utställningar.
Ixagon grundades av tre interaktionsdesigners som nu arbetar med
interaktiva och visuellt imponerande
installationer. Ixagon använder
sin egen mjukvara kallad Shaped
tillsammans med helt vanliga proMHNWRUHUI|UDWWSDVVDLQELOG¿OPRFK
information på fysiska objekt, exempelvis stora plexiglaskuber, skyltdockor eller arkitektoniska element.
Projektionerna sker i realtid, vilket
betyder att man som åskådare vid
Ixagons projekt kan interagera med
och påverka installationerna genom
att exempelvis att röra sig framför
projektionen , knapptryckning eller
pekskärmar. Tekniken de använder
kallas projektionsmappning eller
”3D-mappning”.
Ixagons projektionsmappning
fungerar på så sätt att man med en
helt vanlig projektor och en dator
kan projicera på okonventionella ytor
genom att transformera bilden så att
”Innovation inom utställningsteknik
är nödvändigt om museer, företag
och utställare ska behålla en konkurUHQVNUDIW´VlJHU$[HO-DFREVRQ
marknadsansvarig på Ixagon AB.
Redan i början av 2010 började
Ixagon utveckla mjukvaran Shaped
I|UÀHUVNlUPVO|VQLQJDURFKSURMHNtioner i utställningsmiljöer. Ixagons
lösningar har varit på allt från Shanghai World Expo och European Spallation Source(ESS) i Lund till mindre
mässmontrar och museer.
”Mjukvara låter kanske långt ifrån
utställningar och mässor men är oerhört viktigt då den ger våra kunder
ett sätt att behålla konkurrenskraften
och lönsamheten genom att fånga
uppmärksamhet, väcka intresse och
därigenom skapa återkommande
besökare.
Industrin står inför en stor utmaning
RFKI|UlQGULQJQlUDOOWÀHUHOHPHQW
i en utställning blir digitalt. Det vi
Sidan 39
skapat är ett enkelt verktyg för att
överlagra all denna digitala information i nya och redan existerande
utställningselement.”, säger Axel
-DFREVRQ
Utvecklingspotentialen inom projektionsmappning är enorm och Ixagon
har förutsättningar för att bli världsledande inom sitt område. Området
är strategiskt viktigt för att pressa
priserna inom utställningsteknologi
och för att låta producenter reproducera, återskapa och kopiera installationer med små medel och på kort
tid.
”Ett av Ixagons övergripande mål är
att göra utställare, konstnärer och
producenter mer produktiva. Om
företagen inte kan utnyttja möjligheterna är risken att man halkar bakom
och förlorar sin plats på kartan.”,
säger Axel Jacobson
Ixagon arbetar med både museer
och företag, vilket gör att mjukvaran
blir mer relevant eftersom den riktar
in sig på problem inom både kommersiella och icke kommersiella
verksamheter vars lösningar sällan
delas över gränserna. På så sätt
kan exempelvis museer dra nytta av
visualiseringsteknik från företagsvärlden för att skapa nya innovationer och vise versa.
Ixagon håller även workshops i
Shaped för yrkesverksamma samt
studenter där de lär sig projektionsmappning från grunden. Tanken med
workshopsen är att introducera ny
teknologi samtidigt som man låter
representanter från olika branscher
se och diskutera varandras olika
lösningar på ofta samma problem,
dvs att synas på rätt sätt.
proScen
Seminarie Highlights
TEATERBYGGNATION
OM ATT BYGGA EN NY TEATER
Tisdag 23/4 16.00-16.50
Eller att bygga om en teater, ett konserthus eller någon annan byggnad
som skall användas för föreställningar eller konserter.
Torsten Nobling berättar utifrån egna
erfarenheter om hur det går till att
bygga en teater.
När man väl har planerat hur teatern
skall se ut, vad den ska innehålla
och man vet hur den ska skötas och
drivas gäller det att se till så att alla
förväntningar infrias. På samma sätt
som under planeringen, att teatern
har en person som har möjlighet
och mandat att representera teatern
under planeringsfasen, så behövs
det en person som kan göra det
under genomförandefasen. Helst
skall det vara samma person som
följde planeringen. Planeringen
avslutas med en beskrivning, ett s.k.
program, och ritningar. Båda dokument utgör grunden för nästa fas.
Det gäller att överföra all information
från planeringen till de som är ansvariga för utförandet.
Alla projekt har en projektledare.
Det är hans eller hennes uppgift att
se till så att slutresultatet motsvarar
förväntningarna. Inte bara avseende
den fysiska byggnaden med alla
sina tekniska system utan också att
projektet blir klart i tid och att kostnadskalkylen inte överskrids. Och
framför allt att huset går att använda
på avsett sätt.
En viktig faktor som påverkar
resultatet är upphandlingsformen.
Entreprenader kan handlas upp,
beställas, enligt i princip tre olika
metoder. Som delad upphandling,
generalupphandling och som totalentreprenad upphandling. Metoden
som väljs påverkar resultatet mer än
man kan ana. Oberoende av vilken
entreprenadform som används är
det avgörande för slutresultatet att
teaterns representant får och har
möjlighet att medverka under hela
planerings och produktionsperioden.
Tillbaka till programhandlingen. Den
är det dokument som är en slags
överenskommelse mellan beställaren, den som betalar, brukaren,
oftast de som driver teatern och
konsultgruppen, de som planerar det
nya huset eller ombyggnaden.
Programhandlingens intentioner
|YHUI|UVWLOOÀHUDDQGUDGRNXPHQW
Det som kallas bygghandlingar.
Vägen dit går via beskrivningar som
beskriver vad som skall byggas och
ritningar som beskriver hur det skall
byggas. Sammantaget kallas dessa
dokument för Förfrågningsunderlag,
FU. FU är det underlag olika entreprenörer använder för att räkna ut
hur mycket det kostar att uppföra
byggnaden och att installera de
tekniska systemen. Enkelt uttryckt
är det så att den entreprenör som
säger att de kan bygga så som det
är beskrivet och som har lägsta pris,
eller i alla fall ett lågt pris också är
den entreprenör som ”får jobbet”.
Oberoende av vem som får uppdraget och oberoende av entreprenadform så pågår under hela
byggperioden diskussioner och
förhandlingar mellan entreprenörer
Sidan 40
och beställaren om vad som ingår i
uppdraget och vad som inte gör det.
Vem som vill ha så mycket pengar
som möjligt och vem som vill betala
så lite som möjligt är inte så svår att
föreställa sig.
Under byggprocessen upptäcks alltid
att det ibland inte går att bygga som
det är tänkt. När sådana händelser
inträffar är det helt avgörande för
slutresultatet att teaterns representant är med och kan fatta prioriterade
beslut. Det är i denna situation som
erfarenhet är som mest värdefullt.
Beslut måste fattas snabbt för att inte
riskera att försena hela byggförloppet. Ovan nämnda händelser är det
som Torsten Nobling huvudsakligen
kommer att prata om. Frågeställningar och problem illustreras med
verkliga händelser som har inträffat i
olika projekt
Han kommer också att berätta lite om
hur projekt avslutas. Vilka besiktningar som måste göras och av vem,
och hur besiktningar skall genomföras mm.
LOOKING AT IMPULSE
RESPONSE IN REAL LIFE
- PRACTICALLY
Onsdag 24/4 15.15-17.15
Aimed at Pro Audio engineers for
both live- and installations - why
education around measuring PA sys-
proScen
tems really matters (Read: Get your
act together!). With the help of live
measurements on speakers we will
practically demonstrate to you that
measuring lower frequencies with the
DVVRFLDWHGSKDVHVKLIWRIWKH¿OWHUV
applied yields wrong results easily
when you do not interpret the signals
correctly.The demonstration will be
supported by an in-depth explanation
on how frequency, phase and the
impulse response are related to each
other.
We will also let you hear the difIHUHQFHEHWZHHQDUHDVRQDEO\ÀDW
phase system and one that has
VWHHS,,5¿OWHUVDQGGLVFXVVWKH
issues one will encounter when
JRLQJLQWKHÀDWSKDVHGLUHFWLRQLQ
audio developments. This seminar is
intended to give you the incentive to
further your personal development
why and how to properly handle your
sound system in order to improve
results in the critical phase-domain.
There are a lot of misunderstandings around this topic and being
able to master what this seminar
touches enables you to understand
the magnitude of the problem and
take appropriate actions to improve
PA-system performance dramatically.
This seminar is a must for every
serious PA engineer and technician
dealing with sound systems - Live or
Installation.
HÖGRE BRANDSÄKERHET
MED
BRANDIMPREGNERING
Tisdag 23/4 10.00-11.30
BRANDSKYDD AV LÖS
INREDNING
'HW¿QQVHQXSSVM|DYUHJOHUI|UKXU
man ska bygga eller renovera för
att uppnå en brandsäker miljö. Men
reglerna vid om eller nybyggnation
berör bara den fasta inredningen, d v
s väggar, dörrar, golv och tak, så vad
händer när en verksamhetsutövare
À\WWDULQVLQDP|EOHU"
De två lagar som är tongivande
när det gäller brandskydd i Sverige
idag är Boverkets Byggregler (BBR)
kapitel 5 och Lag om skydd mot
olyckor. Den första lagen reglerar hur
man i detalj får bygga och renovera
byggnader och berör bara den fasta
inredningen. Lag om skydd mot
olyckor (LSO) är en målstyrd lag som
anger att fastighetsägaren och nyttjanderättshavaren ska vidta åtgärder
för att skydda sig mot brand.
Vi kan konstatera att BBR är betydligt mer detaljerad än LSO, och att
GHWLQWH¿QQVQnJUDW\GOLJDUHJOHUI|U
den lösa inredningen (Lös inredning:
Föremål man lätt kan ta med sig, t ex
soffa, säng, TV, mm)
RISKBEDÖMNING
För att bedöma brandrisken bedömer
vi två saker: sannolikhet för och
konsekvens av brand. Det som avgör
hur sannolikt det är att en brand
uppstår är t ex om det förekommer
heta arbeten, pyroteknik, elektriska
värmekällor, risk för anlagd brand
mm. Konsekvensen avgörs av dels
hur mycket bränsle (brandbelastQLQJGHW¿QQVVDPWYDGGHW¿QQV
för förutsättningar för utrymning.
Uppstår en brand kommer den inte
ta hänsyn till om bränslet tillhör fast
eller lös inredning, brinner det så
brinner allt brännbart. Hur ska jag då
avgöra vad som är brandsäkert och
vems är ansvaret?
Det är viktigt att göra en helhetsbedömning av brandskyddet och inte
stirra sig blind på en viss detalj. I de
ÀHVWDIDOOUlFNHUGHWPHGVXQWI|UQXIW
i svåra fall kan man behöva tillkalla
extern hjälp från brandkonsult. För
att stödja enskilda utövar kommun-
Sidan 41
ens räddningstjänst tillsyn av LSO,
och kan i förelägganden eller påpekanden begära eller rekommendera
vissa åtgärder. Viktigt: det är dock
inte räddningstjänstens uppgift eller
befogenhet att godkänna någonting,
ansvaret vilar helt på fastighetsägare och hyresgäst.
BRANDIMPREGNERING
ETT ENKELT SÄTT ATT MINSKA
RISKEN FÖR BRAND
För att minska brandrisken kan vi
antingen minska sannolikheten
(värmekällor) för eller konsekvensen
(brandbelastningen) av en brand.
Detta kan man göra på väldigt
många olika sätt, ett av dem som
dessutom är ganska billigt och
enkelt är att använda sig av brandimpregneringsmedel, att ”branda”
det material man bedömer som
alltför lättantändligt. På vissa
VFHQHU¿QQVHQOnQJWUDGLWLRQDYDWW
använda brandhämmande kemikalier. Moderna kemikalier är helt
ofarliga för miljö och hälsa och kan
göra absorberande material så gott
som obrännbara.
Man ska dock vara försiktig med
att överdriva användandet av en
viss metod. En riskbedömning och
åtgärdsplan måste göras i varje
enskilt fall. Att brandimpregnera
material är troligtvis en metod som
kommer att bli mycket vanlig i framtiden.
Andreas Wirdemo är Utbildad
brandman (SMO) vid MSB Revinge.
Startade 2009 företaget Eldupphör AB som erbjuder utbildning
och konsultation inom områdena
brandskydd, utrymning, systematiskt
brandskyddsarbete samt första
hjälpen.
proScen
Seminarie Highlights
MASTHAMNSOPERAN
INIFRÅN OCH UT
Tisdag 23/4 14.00-14.50
Beskrivning av arbetsprocessen
vid framtagandet av förslaget till
en ny nationalscen för opera, dans
och musikteater i Stockholm med
arbetsnamnet ”Projekt Masthamnsoperan”.
Utgångspunkten har varit att
skapa ett musikteaterhus med hela
verksamheten under samma tak
GLÖDLAMPANS
ERSÄTTARE
GER PLATS PÅ SCEN
FÖR NY TEKNIK
Onsdag 24/4 10.00-10.50
Glödlampan är snart ett minne blott,
den har stegvis fasats ut från våra
hem med start år 2009 då alla matta
glödlampor var först ut att förbjudas.
Första september förra året försvann
de sista glödlamporna då klara 40,
25 och 15 watts lampor fasades ut.
-Vi är mitt i ett spännande teknikskifte på belysningsområdet som
både ger möjligheter till bättre belysning och stora energibesparingar,
berättar Thomas Sandvall, belysningsspecialist vid Energimyndighetens Testlab.
och med stor utvecklingskapacitet
långt in i framtiden. Masthamnen
som ligger vid Fåfängans fot är en
ypperlig plats för ett hus av den
här storleken, men närheten till
Fåfängan, som är ett mycket älskat
XWÀ\NWVPnOI|UPnQJDVWRFNKROPDUH
kräver också att man visar platsen så
stor respekt som möjligt.
Vi kommer vid föreläsningen att
steg för steg visa hur vi har arbetat
med att konstruera huset inifrån och
ut. Den tänkta verksamheten och
hänsynen till platsen har alltså varit
helt styrande för husets utformning. Förslaget, som det ser ut i dag,
NRPPHUDWW¿QQDVSUHVHQWHUDWLHQ
monter på mässan LLB 2013 under
rubriken ”Projekt Masthamnsoperan”.
Första september är ett viktigt datum
för alla som arbetar med belysning och ljussättning. I år kommer
LED-lampor och riktade ljuskällor,
GlULEODQGUHÀHNWRUODPSRUDWWInQ\D
energikrav och alla slags lampor
kommer att energimärkas för att
göra det lättare att välja energisnåla
lampor. Dessutom utökas skalan på
energimärkningen med ytterligare
A-klasser, A+ och A++, för att ge
plats för LED-lampor. Med start nästa
år kommer energimärkning även på
armaturer som ska visa vilken sorts
lampa som kan användas i armaturen. Det är tillverkare, importörer,
leverantörer och handlare som delar
ansvaret för att lamporna uppfyller
kraven och är rätt energimärkta och
därför behövs marknadskontroll för
att se att de följer lagen. Det handlar
också om att skydda konsumenter
och upprätthålla en rättvis konkurrens. Energimyndigheten är ansvarig
myndighet i Sverige för EU:s ekodesign- och energimärkningsförordningar.
Sidan 42
-Vår roll är att främja ny energieffektiv teknik och bevaka produktkvaliteten, säger Thomas Sandvall.
Det handlar inte bara om att ställa
krav på energieffektivitet utan även
ljuskvalitet, till exempel färgåtergivning och livslängd som också
omfattas av EU-lagstiftningen.
ALLA SPARAR PÅ EFFEKTIVARE
BELYSNING
När alla glödlampor och annan
ineffektiv hembelysning är borta
beräknas det minska elanvändningen i EU med minst 39 miljarder
kilowattimmar och i Sverige med upp
till 2 miljarder kilowattimmar per år.
Sveriges minskning motsvarar den
totala elanvändningen i över 100
000 elupp-värmda villor. Ekodesignoch energimärkning bidrar till EU:s
mål om 20 procents energieffektivisering till år 2020. Mer information
om belysning hittar du på Energimyndighetens webbplats, www.
energimyndigheten.se/belysning
eller ladda ner Lampguiden som är
Energimyndighetens mobilapplikation om hembelysning.
COACHANDE LEDARSKAP
Tisdag 23/4 10.00-10.50
”Målet för ett coachande ledarskap
är att skapa medvetenhet, ansvarskänsla och självtillit hos varje
medarbetare. Då frigörs deras fulla
potential”
Coaching är ett fenomen som
drar över världen sedan många år
tillbaka. Det utbildas oerhört många
professionella coacher i Sverige
just nu och många startar eget med
målet att hjälpa andra människor
att utvecklas, nå sina mål, förbättra
relationer, hitta jobb, ”boosta” sin
karriär, etc.
– Det är ibland lite för mycket av
proScen
”halleluja” i branschen, säger Göran
Larsson på Syrsa som är professionell coach och utbildningskonsult. Många coacher är så uppfyllda
sina nyvunna kunskaper och ”upppeppade” av företagen som utbildar
dem, att de ofta är övertygade om att
de kommer att frälsa världen.
Göran Larsson på Syrsa har valt att
jobba strikt professionellt med coachning och fokuserar på att coacha och
utveckla yrkesverksamma chefer. Vi
ser allt oftare i platsannonser att det
söks ”coachande chefer” och kraven
på ett coachande ledarskap blir allt
vanligare. Tappert försöker många
chefer att anpassa sitt ledarskap för
att bli mer coachande.
en. “Båda dessa saker gör att frigör
tid för ledarna och samtidigt skapar
vi motivation på arbetsplatsen,”
säger Göran Larsson på Syrsa.
FEEDBACK
ETT KRAFTFULLT UTVECKLINGSVERKTYG
Tisdag 23/4 11.00-12.00
“Man vill bli älskad, i brist därpå
beundrad, i brist därpå fruktad, i brist
därpå avskydd och föraktad. Man
vill ingiva människorna något slags
känsla. Själen ryser för tomrummet och vill kontakt till vad pris som
helst.”
- Min erfarenhet är att alltför många
chefer förvisso har en bra uppfattning
coachning, men har liten vetskap om,
och förmåga i hur de skall använda
coachning i sitt ledarskap. De har för
lite på fötterna och är otränade, vilket
leder till ett otydligt ledarskap. Likaså
tappar de förmågan och modet att
vara chefer när det behövs. Det
coachande ledarskapet passar inte i
alla situationer!
MEN VAD ÄR DÅ BRA MED ETT
COACHANDE LEDARSKAP?
Först och främst är det ett fantastiskt
bra kommunikationsverktyg. Kommunikation är något av det svåraste
vi har att hantera i yrkeslivet och
en del påstår att ledarskap till mer
90% handlar om kommunikation.
Ett coachande ledarskap ökar din
förmåga att kommunicera tydligt.
Det coachande ledarskapet har
fokus på att frigöra potential.
Genom att skapa medvetenhet hos
medarbetarna ger du dem större
möjlighet att välja och ta beslut i
vardagen. Eget ansvar är en av våra
största motivatorer i yrkeslivet. Det
coachande ledarskapet är tydligt
med det egna ansvaret hos var och
Citatet kommer från Hjalmar Söderbergs dagboksroman Dr. Glas från
&LWDWHWVlWWHU¿QJUHWSnHQ
av de största motivatorerna vi har i
yrkeslivet (kanske även i privatlivet)
– att bli sedda och bekräftade för
det vi gör. Feedback eller återkoppling som ju är ett utmärkt svenskt
ord, är det bästa sättet att se och
bekräfta medarbetare och kolloger i
det dagliga arbetet. Då handlar det
inte bara om beröm, utan att faktiskt
hjälpa medarbetare och kollegor att
se beteenden som kanske inte blir
bra eller leder framåt mot målen.
Feedback är effektivt när det gäller
att sätta en gräns – tex. när någon
pratar för mycket under mötena, när
vi blir utsatta för ”härskartekniker”,
när en medarbetare ständigt kommer
Sidan 43
för sent, osv. - I dessa situationer
krävs det naturligtvis mod och det är
lättare att vara modig när man har
verktyg för framgångsrik feedback,
säger Göran Larsson på Syrsa som
jobbar med att utbilda chefer och
medarbetare i feedback.
Feedback är också ett kraftfullt
verktyg för att hjälpa varandra att
utvecklas. Vi vill alla vara framgångsrika i vår yrkesroll oavsett vi
är fotbollsproffs, skådespelare,
ekonom, lärare, chef, projektledare
eller industriarbetare. För att utvecklas behöver vi omgivningens ”ögon”
och ”öron”. Det kan dock upplevas
oerhört jobbigt till en början att få
feedback på våra prestationer. Detta beror oftast på två saker,
säger Göran Larsson. Vi styr inte
återkopplingen själva (vi har kanske
inte ens bett om den) och den har
oftast fokus på det vi inte gör bra.
Genom att själva be om feedback
kan vi styra den och om vi alla
lägger mer fokus på det vi gör bra
(vilket ofta är 90-95% av det vi gör
om dagarna) så kommer vi lättare
ta emot feedback även på de saker
vi inte är starka på. Det krävs både
mod och spelregler för att ta emot
respektive ge feedback för att den
ska bidra till utveckling. Att ge en
medarbetare återkoppling som inte
vill eller är beredd att ta emot den är
meningslöst. Det enklaste sätter för
en ledare att nå fram med feedback,
är att jobba med ett coachande
förhållnings-sätt. – Låt medarbetaren
VMlOYI|UVWUHÀHNWHUD|YHUVLQDLQVDWser – både vad den gjort bra och vad
som behöver förändra eller förbättra.
Genom att ställa frågor och lyssna
på medarbetaren så behöver du
som chef egentligen bara förstärka
GHWVRPPHGDUEHWDUHQUHÀHNWHUDW
över. Minst 80% av fokus skall ligga
på det medarbetaren gör bra och på
deras beteende, inte deras person,
påpekar Göran Larsson. Det mest
framgångsrika sättet att skapa ett
proScen
Seminarie Highlights
feedback klimat i organisationen
är att prata om hur ni jobbar med
feedback och att utbilda alla. Ett bra
feedbackklimat skapar utveckling
och leder till goda relationer. Goda
relationer på arbetsplatsen frigör
mer energi och potential än t.ex.
löneförhöjning eller ny inredning gör,
avslutar Göran Larsson på Syrsa.
arrangements, their workings,
EHQH¿WVDQGGUDZEDFNV&RPPRQ
approaches to directional subwoofers will be dissected, discussed and
compared, giving an overview of the
features that count, which comprise
quite a bit more than “making it quieter behind the box”.
to understand the magnitude of
the problem and take appropriate
actions to improve PA-system performance dramatically. This seminar is
a must for every serious PA engineer
and technician dealing with sound
systems - Live or Installation.
LOOKING AT IMPULSE
RESPONSE IN REAL LIFE
PRACTICALLY
ASYMMETRIC ARRAYS
FOR FIXED INSTALLATIONS
Onsdag 24/4 15.15-16.15
Onsdag 24/4 15.15-17.15
Tisdag 23/4 15.30-17.00
Whether it is an installation or a
mobile application, sound reinforcement systems seem to be all about
the latest in digital gadgetry that
“makes it work properly” these days.
While digital signal processing
(DSP) is a very powerful tool for the
r&d engineer to get the most out of
components, how drivers are physically arranged still is the dominating
factor in many key parameters of a
loudspeaker cabinet. In the same
way, the user of a modern sound
reinforcement system should always
remember and respect some fundamental acoustic relationships before
DWWHPSWLQJWR¿[SUREOHPVGLJLWDOO\
The session will address some of
those issues, starting with sound
ways to approach a system design,
and progressing into basic but
effective direct sound management
techniques that work in a refreshingly
non-DSP way to prevent common
issues from happening
Aimed at Pro Audio engineers for
both live- and installations - why education around measuring PA systems
really matters (Read: Get your act
together!).
Conventional array versus progressive directivity array, and horizontally
DV\PPHWULFDOSDWWHUQ7KHLQÀXHQFH
on FRVI (Frequency Response Variation Index) from room acoustics,
arrayability, gain shading, typical
line array and Progressive Directivity Array with both symmetrical
and asymmetrical waveguides. The
presenters will use real examples
and simulate the result both graphical and using Auralization..
DIRECTIONAL LOW
FREQUENCY SOURCES
This seminar is intended to give you
the incentive to further your personal development why and how to
properly handle your sound system
in order improve result in the critical phase-domain. There are a lot
of misunderstandings around this
topic and being able to master what
this seminar touches enables you
THE SECRET OF A GOOD
SOUND SYSTEM DESIGN
Torsdag 25/4 10.00-11.00
is about unveiling the mystery that
often shrouds directional subwoofer
With the help of live measurements
on speakers we will practically
demonstrate to you that measuring
lower frequencies with the associDWHGSKDVHVKLIWRIWKH¿OWHUVDSSOLHG
yields wrong results easily when you
do not interpret the signals correctly.
The demonstration will be supported
by an in-depth explanation on how
frequency, phase and the impulse
response are related to each other.
We will also let you hear the difIHUHQFHEHWZHHQDUHDVRQDEO\ÀDW
phase system and one that has
VWHHS,,5¿OWHUVDQGGLVFXVVWKH
issues one will encounter when
JRLQJLQWKHÀDWSKDVHGLUHFWLRQLQ
audio developments.
Sidan 44
One of the unique requirements
for sound reinforcement speaker
V\VWHPVLVWKHQHHGIRUÀH[LEOH
coverage control – sometimes this
requires an asymmetrical pattern.
Vertical control can be achieved
by arraying sound sources, but in
the horizontal plane, a horizontally
asymmetrical waveguide may be
the best solution. The radiation
characteristics of horizontally asymmetrical waveguides with continuous
arc diffraction slots are discussed.
Waveguides with different angular
variations are developed and their
radiation characteristics are measured. Symmetrical and asymmetrical waveguides are compared, and
the controllable frequency range and
limitations are discussed.
proScen
INTELLIGENT LIGHTING
IN HOLLYWOOD
PRODUCTIONS
verkligheten ut jämfört med de
beräkningar. Vi ska också höra om
hur man projekterar arenaljud från ett
akustiskt perspektiv.
Onsdag 24/4 12.30-13.30
An overview training for users on
general wireless lighting control, how
to Co-Exist in a radio crowded environment but also how to combine
different protocols from DMX, RDM,
Art-Net as well s/ACN. Wireless
Solution display and explain different
products and tools for Wireless Controls. How to use them to get the best
result. How to avoid basic traps and
get the best wireless technology with
different installation or rental project.
In the session Ben Darrington with
5 year experience from Installation
ZLOOJXLGHDQGH[SODLQDQG-RVKXD
Thatcher from LA Lighting Controls
in USA experience his knowledge on
how to use Wireless Lighting control
in the movie industry.
WIRELESS AND LARGE
EVENTS
Onsdag 24/4 10.00-11.00
How new wireless technology can
help us in the future - impressive
examples of major events and installations
ARENA LJUD
SIMULERING OCH VERKLIGHET
Tisdag 23/4 10.00-11.30
Nu är den nya nationalarenan i
bruk med den senaste tekniken i
nätverk audio och line array. En
kort genomgång av hur man använder modern datateknik att ta fram
electroacoustic designs. Hur ser
SCALE THROUGH
MODULARITY
terade färgsystemet X7 som ger
oanade möjligheter. Tim har många
års erfarenhet av belysning och
installation och arbetar idag för ETC
- Electronic Theatre Controls, en av
världens största tillverkare av professionell ljusutrustning och styrning.
Nya krav på infrastruktur för data
och strömförsörjning när LED gör
intåg på scenen.
A POST-MODERN TAKE ON LINE
ARRAYS
Onsdag 24/4 16.30-17.30
NEXO’s chef för forskning och
utveckling Francois Deffarges preVHQWHUDU670GHUDVQ\DÀDJJVNHSS
Francois beskriver utvecklingen från
koncept till färdig produkt, om de patenterade lösningar som ligger bakom
det modulära systemet. Vi får en
genomgång av allt från elementens
utformning till de unika lösningar som
tagits fram för riggning. Är STM ett
gångbart alternativ till ett traditionellt
line-array?
AN INSIDE VIEW ON
LED LIGHTING
Onsdag 24/4 13.00-14.00
Tim Stokholm redogör ingående för
LED-tekniken och dess fördelar.
7HNQLNHQ¿QQVUHGDQLVWRUXWVWUlFNning på marknaden men Tim tar upp
vad du som erfaren ljussättare med
höga krav ska tänka på för att välja
rätt.
1X¿QQV/('DUPDWXUHUVRPNDQ
ersätta eller kombineras med traditionell belysning och Tim berättar
om tekniken bakom denna lösning
och hur du som användare får ut så
mycket som möjligt av den.
Ett seminarium där vi fokuserar på
den nya tekniken och det paten-
Sidan 45
REQUIREMENTS FOR DATA
AND POWER
INFRASTRUCTURES FOR
LED STAGE LIGHTING
Torsdag 25/4 13.00-14.00
Detta seminarium utforskar djupgående de nya krav som ställs på
systemen för data och el som ställs
i en blandad miljö med LED och
glödljus.
Adam tar upp frågor som läckströmmar, startströmmar och hur vi kan
ta tillvara de miljömässiga fördelarna med den nya tekniken och
samtidigt ge en designer frihet att
blanda traditionellt ljus med LED
som den önskar. Målgruppen är
systemutvecklare, konsulter, designers, teknisk personal, scen- och
teknikchefer.
SVÅRA FRÅGOR ÄR VÄLKOMNA!
Adam är teknisk chef på ETC
Europa med inriktning på LEDteknologi, dimning och strömförsörjning för scener, med djupgående
kunskap om CE märkning, störningsskydd och elektromagnetisk
interferens.
proScen
Riggcertifiering
ULF NIELSEN
RIGGCERTIFIERING
3URMHNWHWPHGDWWLQI|UD3/$6$VULJJLQJFHUWL¿HULQJL
Norden är i hamn.
Projektet med att införa PLASAs
ULJJLQJFHUWL¿HULQJL1RUGHQlULKDPQ
Assessorgruppen har ”tränat” på ett
DQWDOSLORWSHUVRQHUVRPKDUFHUWL¿erats av våra nordiska assessorer
under överinseende av PLASAs
kontrollanter. Så nu kommer vi själva
DWWNXQQDVN|WDFHUWL¿HULQJHQ
Föreningen IRC-Nordic har nu
fullföljt sitt uppdrag att transformera
|YHU1DWLRQDO5LJJLQJ&HUWL¿HULQJWLOO
de nordiska länderna. Föreningen
IRC-Nordic har haft många medlemmar under åren som föreningen har
funnits. Medlemmarna är från arenor
och teatrar, både stora och små. I
I|UHQLQJHQ¿QQVRFNVnWHNQLNI|UHWDJ
och teknikleverantörer och några
arrangörer.
Föreningen vill framföra sitt tack till
alla medlemmar som har stött oss.
Företag som Layher och Certiex
har varit föreningen till stor hjälp
med utrustning, så att vi har kunnat
JHQRPI|UDFHUWL¿HULQJHQHQOLJW
PLASAS anvisningar. Föreningens
PHGHOKDURDYNRUWDWJnWWWLOODWW¿QDQsiera projektets genomförande. Alla
inblandade har ställ upp och medverkat ideellt.
VAD HÄNDER NU?
Nu har man möjlighet att öka krav
och kompetens på de som arbetar
med att hänga upp och rigga rår
och trossar. Den personal som man
anlitar till att sätta lyftpunkter kan
QXYDUDFHUWL¿HUDGHULJJDUH'HWWD
innebär också att de personer som
VNDIIDUVLJVLQFHUWL¿HULQJEOLUUHJLVtrerade och de olika arbetsgivarna
kan nu välja personal från en lista.
Arbetsmiljöverket har följt och stöttat
processen och tycker det är bra att
branschen har infört en ”standard” på
hur riggarbetet ska utföras. De rigJDUHVRPYLOOJHQRPI|UDVLQFHUWL¿HULQJNDQQXDQPlODVLJWLOOFHUWL¿HULQJ
Den kommer till en början att
genomföras i Malmö. StageVision
Oresund AB har fått i uppdrag att
RPEHV|UMDFHUWL¿HULQJVP|MOLJKHWHU
genom att öppna ett riggingcenter
GlUGHWNRPPHUDWW¿QQDVP|MOLJKHW
DWWFHUWL¿HUDVLJ&HQWHUWVPDQDJHU
är Pontus Friberg pontus.friberg@
stagevision.se som ansvarar för att
FHUWL¿HULQJVSURFHVVHQVNHUHQOLJW
PLASAs direktiv. Även danska,
QRUVNDRFK¿QVNDULJJDUHNRPPHU
DWWFHUWL¿HUDVL0DOP|)|UXWRP
FHUWL¿HULQJDUNRPPHU6WDJH9LVLRQDWW
hålla olika förberedande utbildningar
på olika nivå på vårt center i Malmö.
StageVision kommer under 2013
att hålla olika event och öppet-hus
aktiviteter på olika platser i landet
för att informera, träffas och öva.
Först ut är Göteborg med öppet-hus
måndagen den 29 april kl. 14-20 i
,56(V|YQLQJVORNDOL-RQVHUHG.RP
dit och testa riggingutrustning och
|YDSnK|JK|MGVDUEHWH¿NDPHGRVV
RFKWDODULJJLQJFHUWL¿HULQJ
Under LLB mässan i Älvsjö den 24
april kommer IRC-Nordic att hålla ett
semniarie och informera kring riggLQJFHUWL¿HULQJHQ$QPlODQRFKPHU
information kring seminariet hittar
du på www.llbmassan.se Vill du veta
PHUNULQJULJJLQJFHWUL¿HULQJHQNDQ
du kontakta StageVision Oresund AB
och Pontus.friberg@stagevision.se
Ulf Nielsen
ulf.nielsen@stagevision.se
Sidan 46
proScen
STTF Uppvaktar...
x
ULF NIELSEN
STTF UPPVAKTAR...
STTF uppvaktar Arbetsmiljöverket och Elsäkerhetsverket.
På initiativ från STTF uppvaktas
både Arbetsmiljöverket och Elsäkerhetsverket kring frågor som berör
säkerheten på våra scener och
event.
Arbetsmiljöverket uppvaktas kring
riktlinjer för uppförande av scener
och läktare. Svensk Teaterteknisk
Förening har tillsammans med SLS
– Ställningsleverantörerna i Sverige
(Layher, Haki, Plusåtta och Peri)
och fackförbunden, Teaterförbundet , Svenska Musikerförbundet
och Sveriges Yrkesmusikerförbund SYMF, gjort en gemensam
skrivelse till generaldirektören på
Arbetsmiljöverket. Där framför vi en
stor oro kring de ökade tillbuden och
olyckorna i samband med scenbyggnationer och läktare.
Det har under senare tid inträffat ett
antal tillbud och allvarliga olyckor
kring scen- och läktarbyggen både i
Sverige och i övriga världen.
Dåligt väder och okunskap kring
uppbyggandet av läktare/scen, samt
felaktigt val av material har varit
några bidragande orsaker. STTF
och de övriga i gruppen vill tydligöra
problematiken kring de ökande
olyckorna och ser en negativ utveckling på området.
Man hoppas att Arbetsmiljöverket
ska bidra till framtida direktiv kring
kompetens på personal och bättre
kunskaper kring material och laster
som påverkar scener och läktare.
För att öka säkerheten i denna fråga
har det bildat en arbetsgrupp där
även Svensk Scenkonst och SP,
Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, samt besiktningsmän ingår.
Arbetsgruppen kommer att ta fram
ett förslag på PM och riktlinjer som
kommer att skickas ut på remiss.
inom teater och event som kräver
el-behörighet, samt hur framtida
elbehörigheter kan se ut för teateroch eventbranschen.
Mötet tillsammans med arbetsgruppen och Elsäkerhetsverket, kommer
att hållas på Stockholms Stadsteater
under våren.
För mer information kontakta Ulf
Nielsen i STTFs monter på LLB. eller
via mail.
Även Elsäkerhetsverket kommer
under våren att uppvaktas för att
tillsammans med branschen se över
vilka arbetsuppgifter som utförs
Ulf Nielsen
ulf.nielsen@stagevision.se
Sidan 47
proScen
Stavanger Konserthus
TORSTEN NOBLING
STAVANGER KONSERTHUS
Torsten Nobling berättar om projektet med Stavanger Konserthus.
I Stavanger har det byggts ett nytt
konserthus. Invigningen ägde rum
under något som kallades ”House
warming week” med början den 15
september i höstas.
Det nya huset ligger inte långt från
”Kuppelhallen”, Stavangers tidigare
konserthus, i Bjerstedparken.
Tillskottet är huvudbyggnaden i kommunens satsning på att förvandla
parkområdet till ett kulturområde med
musikkonservatorium, kulturskolor på
både grundskole- och gymnasienivå
och dansskola mm.
Torsten Nobling berättar om AIX
arbete med att planera de scentekniska systemen.
Stavanger symfoniorkester kommer
att framföra sina konserter i det nya
huset.
Sidan 48
'HW¿QQVWUHROLNDUXPI|UPXVLN
Konsertsalen för akustiska konserter
med plats för 1500 åhörare är döpt
till Fartein Valen. Vid sidan om den
ligger multisalen Zetlitz. En konsertsal anpassad för elektroakustisk
musik med plats för 850 sittande.
I kombination med sittande och
stående ryms det 1900 personer.
I foajén hänger en plattform som
kan användas för kammarmusik och
Stavanger Konserthus
solokonserter för ca. 100 åhörare.
Alla scener är planerade för att ta
emot gästande orkestrar och andra
musikaliska produktioner.
Framför konserthuset, mot Stavanger centrum, ligger ett stort torg
RPJLYHWDYHWWXWRPKXVDP¿3n
torget kan det byggas upp temporära
scener med plats för upp till 10 000
besökare. Denna artikel handlar om
konsertsalen Fartein Valen. I nästa
ProScen berättar jag om Zetlitz.
KONSERTSALEN
Salen är byggd enligt ”skolådemodellen”. Det är en rektangulär box som
står helt fritt från övriga delar av
huset. Rummet är ca 25 meter brett,
40 meter långt och 23 meter högt.
Rummet är disponerat så att parketten har plats för ca 600 åhörare.
Resten av publiken sitter på balkonger i tre nivåer. Den relativt sett
lilla parketten innebär att åhörarna
kan placeras så att rummet känns
som om det vore fullsatt och intimt
även när det inte är utsålt. Belysningen på balkongerna kan tonas ned
så att kontakten mellan orkestern
RFKSXEOLNHQLQWHQVL¿HUDV
För att rummet skall ha så stor
volym som möjligt samtidigt som
det upplevs som intimt har sidobalkongerna placerats fritt hängande
en bit ut från väggarna. En åtgärd
som föreslogs av projektets akustiker Eckhard Kahle. I och med att
balkongfronterna hamnade närmare orkestern förbättrades också
förutsättningarna för att ge musikHUQDWLGLJDVNODWHUDODUHÀH[HU
Det som också utmärker salen är
att den är utrustad med ett höj- och
sänkbart tak. Slaglängden är knappt
5 meter. Att förändra takhöjden
innebär att salens akustiska volym
kan varieras med ca 25 %. I och
med detta förändras också rummets
efterklangstid direkt proportionellt
Sidan 49
proScen
mot volymförändringen. Tillsammans med övriga variabla akustiska
system kan efterklangstiden varieras
i området 1,4 – 2,1 sec.
Den långa efterklangstiden behövs
inte bara för att tillgodose behovet
för en symfoniorkester. Den stora
volymen behövs i hög grad eftersom
Stavanger hade råd att bygga en
riktigt stor orgel.
I salens fond, infälld i en väggnisch,
installerades en orgel med 65 stäm-
mor och 4 564 pipor. Den största är
10 meter hög, den minsta är bara
18 mm. Instrumentet är 10,5 meter
högt och upptar ca 300 kubikmeter
i volym. Orgeln har byggts av det
norska företaget Ryde & Berg Orgelbyggeri AS.
HÖJ- OCH SÄNKBART TAK
Takelementen är uppdelade i 8
sektioner som kan manövreras
proScen
oberoende av varandra. Spalterna
mellan elementen och omgivande
väggar upptar en area av ca 3 % av
hela takarean. Det innebär att taket
kan betraktas som akustiskt tätt vilket
är nödvändigt för att volymförändringen skall ge någon effekt.
Varje taksektion inklusive egenvikt
kan väga 30 ton. Viktvariationen
beror på hur mycket nyttig last som
har hängts upp. Total rörlig vikt som
därmed kan hänga ovanför publiken
är 240 ton. I nuläget är inte den
totala kapaciteten utnyttjad varför det
”endast” hänger 180 ton.
Takelementen är tillgängliga,
oberoende av vilken höjd taket
hänger i, via teleskopiska stegar från
tågvinden. Väl nere på taket kan man
röra sig fritt över alla taksektioner.
Varje element har skyddsräcken runt
RP0HOODQGHP¿QQVGHWJULQGförsedda passager så att det går att
gå och transportera utrustning mellan
taken utan att behöva ta sig upp
till tågvinden. På varje takelement
är uttag för ström, signal och ljud
permanent installerade för att kunna
försörja tillfälliga installationer. Alla
kabelmatningar sker via kabelkedjor,
chain links, från tågvinden. Varje taksektion är försedd med tre kabelkedjor med olika innehåll för att undvika
störningar mellan de olika systemen.
Den från publiken synliga undersidan
av taket består av böjda gipsskivor
som väger 70 kg/m2, därför den höga
totalvikten. Takpanelernas uppbyggnad är självklart en viktig del av
rummets akustiska behandling.
Takpanelerna är uppdelade i sektioner med 10 cm breda spalter
orienterade i rummets längdriktning.
Spalterna är till för att kunna släppa
LJHQRPO\IWNURNDUIUnQÀ\WWEDUDNlWtingtelfrar som står på det rörliga
takets ”golv” av gallerdurk. Gallerdurken har en maskvidd på 65x65
mm, tillräckligt stora öppningar för att
låta en lyftkrok passera. Kättingtelfrar
är monterade i stativ försedda med
KMXOVnDWWGHNDQÀ\WWDVRPNULQJ
Varje telfer kan lyfta 1 ton.
Stavanger Konserthus
För att det höj- och sänkbara taket
skall vara akustiskt tätt är spalterna
normalt täckta med 60 cm långa lock.
Locken tas tillfälligt bort när en lyftkrok skall kunna passera. Viktigt är att
locken återplaceras när öppningen
inte längre behövs för att garantera
att taket är tätt.
Taket är som sagt till för att förändra
salens volym och därmed efterklangstiden.
REFLEKTORER
Oberoende av på vilken nivå taket
hänger så är det för högt upp för
att kunna ge musikerna värdefulla
UHÀH[HULUlWWWLG)|UDWWJDUDQWHUD
musikerna bra feed-back installHUDGHVK|MRFKVlQNEDUDUHÀHNWRUHU
med en total area på ca 180 kvm.
5HÀHNWRUHUQDNDQKLVVDVlQGDQHG
till golv. De är tillverkade i vit Corian.
Ett patenterat material som tillverkas
av DuPont. Akryl är en av de viktigare beståndsdelarna. Materialets
främsta egenskap är att det efter
uppvärmning till ca 150°C kan formas
till i stort sätt vilka former som helst.
De färdiga föremålen blir helt fria från
synliga skarvar. En annan egenskap
är att det kostar mycket pengar.
Genom att variera tjockleken på
PDWHULDOHWSnUHÀHNWRUHUQDV|YHU
resp. undersidor har utomordentligt
goda akustiska egenskaper erhållits.
Beroende på orkesterns storlek och
typen av musik som skall framföras
KLVVDVUHÀHNWRUHUQDWLOOOlPSOLJK|MG
BELYSNINGSTROSSAR
5HÀHNWRUHUVRPQlVWDQWlFNHUKHOD
scenpodiet är ju inte det man helst
önskar sig när det kommer till att
belysa scenen. Dels behöver musikerna mycket ljus och från rätt håll
och dels skall scenen och fonden
kunna belysas under konserter och
andra föreställningar. Efter många
och intensiva diskussioner accepterade akustikerna att en 80 cm bred
]RQPHOODQUHÀHNWRUHUQDNXQGH
användas för installation av höj- och
Sidan 50
sänkbara belysningstrossar. I totalt
6 st. trossar monteras armaturer för
podiebelysningen och strålkastare
för den sceniska ljussättningen. För
att förstå komplexiteten. Det gick
inte att komma överens om de olika
placeringarna över hela scenområGHW,VWlOOHW¿FNYLWLOOYHUNDHQDYGH
IHPWRQWXQJDUHÀHNWRUHQKHWHUQD
så att den kan vinklas för att göra
det möjligt att passera med en belysningstross.
Belysningstrossarna varierar i längd
mellan 13-15 m. Till varje belysningstross matas fast ström, DMX och
Ethernet till distribuerade dimrar
monterade inne i trossarna. Andra
kablar ned är till för ljud och video
mm.
Utöver de fast installerade trossarna
ingår i utrustningen också lösa trosVDUVRPNDQO\IWDVPHGGHÀ\WWEDUD
telfrarna för att skapa tillfälliga
scenuppbyggnader med intäckning
och tak.
Inte bara strålkastare kan lyftas.
Även om Fartein Valen är en
konsertsal för akustisk musik utan
förstärkning behövs i många sammanhang ändå högtalare.
Tre högtalarlyftar är installerade
över scenens framkant. Den mittre
för att lyfta ett center cluster.
De två yttre högtalarlyftarna, L/R,
kan förskjutas i sidled så att ljuddistributionen kan optimeras till hur
scenen är disponerad.
RIDÅER
Något som inte är allt för vanligt i en
konsertsal är behovet av en huvudridå. I Stavangers fall var det tidigt
uttalat att en ridå skulle installeras.
Kravet byggde på erfarenheter från
den tidigare konsertsalen ”Kuppelhallen”. Man har av tradition ofta
tagit emot artister, företrädesvis
internationella, som kräver att det
¿QQVHQULGn$WWNRQVWUXHUDHQULGn
i den skala som Fartein Valen salen
har var inte lätt.
Stavanger Konserthus
Ridån skulle inte kunna öppnas
i sidled eftersom den då skulle
kollidera med sidobalkongerna.
Rummet saknar scenhus vilket innebar att den inte kunde förvaras i ett
scentorn. Ett absolut akustiskt krav
YDURFNVnDWWLQJDWH[WLOHU¿FNKlQJD
fritt i rummet när de inte behövdes
eftersom de då fungerar som absorbenter.
Den enda lösningen som återstod
var att se till så att ridån kunde lyftas
rakt uppåt. Konsekvensen blev att
den 22 meter höga ridån kan veckas
upp och in i ett 1,5 m högt utrymme
mellan det höj och sänkbara taket
och under tågvindsgolvet. För att
komplicera det hela ytterligare så
måste den del av taket där ridån lyfts
igenom byggas som en öppningsbar
lucka, 1,7 m bred och 20 meter lång.
När det visade sig att det skulle
gå bra kändes det inte så svårt att
bygga två liknande konstruktioner
till. Den ena är för att dölja en s.k.
repetitions fond, back-drop. Den är
placerad långt bak i salen framför
EDONRQJHUQD,QHG¿UDWOlJHPRWVvaras den absorberande effekten
av den som publiken står för under
konserter.
Den andra liknande konstruktionen
är en vanlig, men kraftigt absorberande, svart fond installerad
bakom scenen.
2YDQI|UOXFNDQI|UIRQGHQ¿QQVGHW
också plats för förvaring av en rullbar projektionsduk monterad i en
bärande trosskonstruktion. Projektionsduken är 22 meter hög och 13
m bred. En av de största som leverantören har tillverkat.
AKUSTIKGARDINER
För att uppfylla kraven med att förändra de akustiska förhållandena i den
omfattning som önskades installerades också sidogående draperier. I
utdraget läge täcker gardiner salens
båda långväggar från golv till tak.
Tillräckligt hög absorptionsfaktor
erhölls i och med att dubbla lager av
Sidan 51
proScen
proScen
500 gr/kvm tyg hänger en bra bit ut
från vägg. Även dessa textilier kan
inte hänga fritt i salen när de är frånGUDJQDXWDQnNHULQLVWRUDWH[WLO¿FNRU
i fram-resp. bakkant av konsertsalen.
När draperierna är inkörda stängs
förvaringsutrymmena för med paneldörrar.
Bakom scenpodiet inne i ventilationsdonet hänger också en motoriserad textil som kan användas
I|UDWWGlPSDUHÀH[HUQDIUnQWH[
slagverkarna.
SCENEN
Slutligen scenen. Alla ansträngningar med att utforma salen är av intet
värde om inte scenen fungerar för
musikerna. Scenen är 18 m bred
i framkant och 12 m djup. Effektiv
yta är ca 200 kvm. Det är en normal
storlek för scener i moderna konserthus. Den har plats för upp till ca
110 musiker vilket motsvarar en stor
Stavanger Konserthus
orkester för t.ex. en Mahler symfoni.
Stavangers Symfoniorkester har en
ambition att vara ca 70 musiker, med
inlånade upp till 90.
uppgift eftersom man måste komma
ihåg att varje dirigent har möjlighet
att placera om instrumenten som
det passar dem.
Det innebär att scenen skall kunna
möbleras för allt däremellan. Bland
annat därför är det avgörande att
kunna förändra salens volym och
DWWNXQQDYDULHUDK|MGHQSnUHÀHNtorerna.
De fyra raderna av podier kan lyftas
olika högt med ökande höjd ju
längre bak på scenen de ligger.
Projektets akustiker i samarbete med
symfoniorkestern utarbetade scenens
utformning.
Den främre delen av scenen har
fast golv. Den delen där dirigenten
VWnURFKGHQGHOHQGlUÀ\JHOQNDQ
rullas in och ut. Golvytan längre in på
scenen byggdes upp av 20 stycken
svängda podier fördelade i fyra
ringar.
Djupet på varje ring anpassades till
storleken på de olika instrumentgruppernas behov. En inte helt självklar
Sidan 52
För ovanlighetens skull kan de
bakre podierna lyftas 1,6 m. Detta
för att visuellt bygga ihop scenen
med körläktaren bakom scenen.
BELYSNINGSSYSTEM
Belysningssystemet planerades av
de engelska konsultföretaget Theatre Projects Consultants.
Mark Ryan därifrån beskriver vad de
planerade och hur arbetet genomfördes i en annan artikel i detta nr.
proScen
Stavanger Konserthus
SLUTORD
Nedan följer några data som kan
vara bra att känna till.
Det har varit en fantastisk resa att få
vara med att planera ett av de senast
uppförda konserthusen. För varje
konsertsal blir resultatet bättre och
bättre. Redan efter bara fem månaders drift har Stavanger konserthus
InWWÀHUDLQWHUQDWLRQHOODHUNlQQDQGHQ
Beställare
Nytt Konserthus i Stavanger IKS
Invigning: 25 september 2012
Storlek:13 800 kvm
Produktionskostnad:1,3 miljarder NOK
Perioden sedan invigningen har varit
hektisk. Till antalet besökare kan
man säga att Stavangers samtliga
200 000 invånare redan har besökt
huset.
0HQVRPVDJWGHW¿QQVPHUDWW
berätta om. Zetlitz, en kanske ännu
intressantare sal beskrivs i nästa
ProScen. Hoppas då också att vi
får med en beskrivning av ljud- och
bildsystemen.
I ett projekt av den här storleken är
det många företag och personer som
är inblandade.
Konsultgruppen
Arkitekt: RATIO arkitekter as, Norge
Akustiker: Kahle Acoustics, Belgien
Akukon OY, Finland
Sinus AS, Norge
Scenteknisk konsult: AIX-Teater, Sverige
Belysningsteknisk konsult: Theatre Projects Consultants, Storbritannien
Elektroakustisk konsult: Akukon Oy,
Finland
Konstruktör: Hjellnes Consult as, Norge
El-konsult: ÅF Consult as, Norge
Ventilation: ÅF Consult as, Norge
Leverantörer teaterteknik
Scenteknik: Waagner-Biro, Stage
System, Österrike
Scenbelysning: Bico, Danmark
Ljud o bild: Fotophono/Atea, Norge
Scentekniska data
20 orkesterpodier
dynamisk last 250 kg/m²,
hastighet 5 m/min
statisk last 500 kg/ m²
6 belysningstrossar 1000 kg
hastighet 10 m/min
3 högtalarlyftar 1000 kg
hastighet 0,3 m/sec
17 kättingtelfrar i stativ 1000 kg
hastighet 10 m/min
8 taksektioner á 30 ton, varav 5 t nyttig
last hastighet 2,5 m/min
Huvud ridå 17x22 meter
hastighet 1 m/sec
2 fondridåer 15x22 meter
hastighet 1 m/sec
Projektionsduk 13x22 meter
hastighet 0,5 m/sec
Torsten Nobling
torsten.nobling@aix.se
Sidan 53
proScen
Fartein Valen
MARK RYAN
FARTEIN VALEN
Mark Ryan from Theatre Projects writes about the Fartein Valen Concert Hall, Stavanger.
Theatre Projects Consultants provided production and architectural
lighting-design and consultation
services for the Fartein Valen Concert Hall in Stavanger, Norway. This
involved coordination, supervision
and integration, across the planning and construction phases of the
project. A close working relationship
developed within the international
team, which allowed Theatre Projects to work sensitively to the client’s
aesthetic, production and technical
lighting requirements.
The design process involved examination of user aims and objectives in
order to correctly identify the venue’s
performance priorities. Study and
analysis of user aims and objectives
was crucial in order for the team to
design-in technical solutions and a
OLJKWLQJV\VWHPWKDWZDVVSHFL¿FWR
each performance space. In some
instances, the client’s aims for lightLQJFDPHLQWRFRQÀLFWZLWKRWKHU
services, requiring detailed coordination between the system designers to achieve the best possible
overall result. The infrastructure was
designed by Theatre Projects, but
installed to a very high standard by
BICO Professionel (Denmark) in conjunction with ETC (USA) and Apply
TB (Norway).
7KHUHVXOWVFRQ¿UPWKHDFFXUDF\DQG
precision of a well-informed design
process. The Fartein Valen Concert
Hall, used primarily for classical
music concerts, had very strict noise
criteria to adhere to. The acoustic
QRLVHÀRRUZDVVHWWREHYHU\ORZDQG
therefore the lighting installed within
needed to be silent, to not distract
the audience from the performance.
An additional challenge was that the
KDOOQHHGHGWREHÀH[LEOHHQRXJKWR
accommodate different music perforPDQFHVZKLFKRIWHQPHDQVVDFUL¿Fing acoustics with motorised lights.
Since thyristor dimmers are capable
RILQWHUDFWLQJZLWK¿ODPHQWODPSV
to produce noise, Kahle Acoustics
asked for Sinewave dimming, which
helps to prevent this.
The Sinewave dimmers (ETC Matrix)
are themselves very quiet, which
allowed more freedom of dimmer
placement. A mixture of centralised
and decentralised dimming and
switching was used, which was
particularly functional in the con-
Sidan 54
cert hall because the production
lighting was destined to suspend
from the moving acoustic ceiling.
170 circuits of centralised and 165
circuits of distributed dimming and
switching was used throughout the
hall with power supplies and data
infrastructure to support more. By
having some of the dimming system
in the trusses, the team were able
Fartein Valen
proScen
to meet the acoustic and lighting
requirements with considerably less
infrastructure. AIX provided cable
management for power and data to
be distributed locally to each truss.
This not only made cable management easier, but also reduced the
costs of the system as a whole
without compromising the acoustics.
The lights and other loose equipment
VSHFL¿HGE\7KHDWUH3URMHFWVZHUH
supplied by the Stavanger-based
Hove lighting. MA lighting consoles
controlled a mixture of conventional
and moving lights. The moving lights
(ADB Warp M and Martin TW1) were
provided for non-orchestral events,
VXFKDVOHFWXUHVRUDPSOL¿HGPXVLF
but were still chosen for their acoustic performance because there is no
way to hide the noise from cooling
fans in such a space. The power
supplied to these lights is remotely
isolated during orchestral performances to ensure the audience are
not distracted from the concert.
The architectural lighting in the auditoriums and foyers was a mixture of
both traditional tungsten and contemporary LED technology. As LED
technology improves in price and
performance the modular infrastructure designed by Theatre Projects
can be adapted to control either LED
or traditional lights. This is progressive and environmentally sensitive
in its design and allows the public
areas to be updated in years to come
without needing to replace infrastructure.
Stage Lighting Equipment List,
Fartein Valen
2x Grand MA2 light consoles with network processing unit
24x Pathport DMX Nodes
[5REHUW-XOLDW[[=RRP3UR¿OHV
1200W
18x ADB Fresnels (F101& SH50)
12x ADB PCs (C203)
24x ETC Source Four PAR EA
[-7KRPDV[:&\FORUDPD
ÀRRG
12x ADB 1X1000W Flood (LF1000)
[5REHUW-XOLDW$UDPLV)ROORZVSRW
24x ADB Warp/M (12/30 & 22/50)
18x Martin TW1
+accessories and cabling
Mark Ryan
mryan@theatreprojects.com
Sidan 55
proScen
Moses Till Mao
KRISTOFER RÖHR
MOSES TILL MAO
Kristofer Röhr berättar ur arkivet om April 1975
Från Moses till Mao
/H*UDQG0DJLF&LUFXVHWVHVDQLPDX[WULVWHV
.Lux et veritas” - Ljus och sanning
Föreställningen ”Från Moses till Mao”
var ett samarbete mellan Stadsteatern och SVT. Ett spektakel i mycket
fransk tappning i cabare/revy/vaudeville-stil. Lokalen var Cirkus, som på
den tiden var en av SVT:s publika
studiolokaler.
Cirkus var då utrustad med ett motoriserat ljusbord med 40 stycken 2kw
kretsar, alltså en liten motor för varje
krets (Strandfabrikat tror jag). Plus
ett tiotal uttag för 5kw, alltså bara
på eller av. Trögheten i de gamla
IRWRWRQRUQDJMRUGHDWWPDQ¿FN
en liten upptoning, slog man på de
någon sekund efter tvåornas motoriserade que, som hade en kortaste
övertoningstid på 2,5 sekunder, så
À|WGHLQ¿QW6nYDUGHWGn
Det franska teatersällskapet ”Le
Grand Magic Circus”, skulle ge tre
publikföreställningar, ”Från Moses
till Mao” inför betalande publik med
premiär söndag 27 april 1975.
Producenten Elisabeth Wennberg,
bildproducenten Benny Persson,
$OMXGHW-DQ(ULN%HUJVWUDQGRFK
XQGHUWHFNQDG¿FNLDOOKDVWnNDWLOO
Paris en vecka innan för att få se en
föreställning. Vilket var en självklar
förutsättning inför själva inspelningen.
I Paris letade vi upp teatersällskapets
kontor som då låg i närheten av Rue
Mouffetard i en av Paris äldsta stadsdelar. Det var en pittoresk och nästan
medeltida stämning över gator och
hus. De var små, så när vi efter
smala portar och trånga trappor och
loftgångar, skulle kliva in i deras
NRQWRU¿FNYLNUXPPDEnGHKXYXG
och rygg för att inte stöta i dörrkarmen. Där inne satt en småväxt kille,
en dvärg, bakom ett stort ritbord som
upptog nästan hela rummet. Han den
småväxte, Carlos, föreslog att vi gick
ner till le bistro på hörnet, för att få
plats. Vi fyra långa nordbor och den
lille fransosen, satte oss på
kvartersbistron runt ett stort grovt
bord, där en ritning rullades ut och
espresso serverades.
llande några bilder, så anade vi
ett rörligt skeende och Elisabeth
hade ju sett tidigare och förklarat en
del. Somligt skulle utspela sig ute i
salongen t.ex.
Det var en hyfsat detaljerad
EHVNULYQLQJSnVFHQRJUD¿QODPSbestyckning och en del övriga
teknikfakta. Carlos, som var både
ljudtekniker och inspicienten,
förklarade med få engelska och
många franska ord några ljudtekniska
detaljer med Bergstrand. Elisabeth
¿FN|YHUVlWWDMDJIDWWDGH¶XQSHWLWH
peu’ - ett uns. Carlos beklagade att
föreställningen var inställd och gjorde
en sammanfattning av showen som
vi inte fattade mycket av, men med
lite hjälp av ett programblad innehå-
I TV-studios då, använde vi bara
fresneler och s.k. mjukljussängar,
SUR¿OHUNDQVNHIDQQVHWWWLRWDOI|U
att projicera enkla gobos. Mobila
ljusbord hade vi några få 6-kretsars,
så det blev till att ragga lampor och
OMXVERUG-DJ¿FNULQJDUXQWWLOOGHIn
¿UPRUVRPKDGHOMXVXWUXVWQLQJLVLWW
förråd, det enda tillgängliga var ett
28 kretsars som man snabbt kunde
få hit från Köpenhamn, men det
hade bara ett förval. Med de två
O|VDNUHWVDUVPRGXOHUQD¿FNMDJ
DOOWVnLKRSRFKGHW¿FNGXJD'HQ
Sidan 56
Efter att ha smält det något kaotiska
RFKJDQVNDREHJULSOLJDP|WHW¿FN
det bli lite Paris touristique innan
den snara hemresan. En högprioriterad detalj som tydligt urskiljde
sig för min ljustekniska del, var att
GHYLOOHKDSUR¿OHULPlQJGSOXVHQ
ljuskonsol med minst 40 kretsar och
helst två förval. (Allt var analogt på
den tiden.)
Moses Till Mao
som hänt och jag som just lyssnade
på bilradion hörde att man sprängt en
bomb på tyska ambassaden, någon
3UR¿OHU¿FNMDJOnQDLKRSIUnQQnJUD hade dött och nio stycken skadade
- tror jag. På min knaggliga franprivatteatrar och från DI bl.a. totalt
ska blev det aningen fel; ils ont fait
en 70 - 80 stycken. Sen var det
exploser une bombe, cétait neuf tue,
problemet med Cirkus motoriserade
dimmer-reglage. Det fanns en packe mais pas grave, alltså jag påstod att
det var nio döda men inte allvarligt.
ljusrår över manegen på Cirkus och
för att kunna använda de uttagen och Detta utlöste ett allmänt skrattande så
jag höll på att köra på en polisbil, ja ja
koppla de till de lösa dimmer vi hyrt
man lär av sina misstag. Det blev en
LQ¿FNYnUHOYHUNVWDGNRSSODI|UEL
uppsluppen och lustig middag med
motorerna i ställverket till ett giganmin lilla familj med ettårig dotter.
tiskt knippe kablage som landade
ute i ryttargången. Där vi placerade
På Lördan satte ljusrigg och riktning
dimmers och några lösa LPU:er.
RUGHQWOLJWIDUWRFKMDJ¿FNGnVHDWW
det användes många olika färger i
Mellan pelarna i salongen på Cirkus
fronten och tror att jag övertalade
fanns inga rår, så det blev en annan
$ODLQDWWN|UDPHGR¿OWUHUDGHI|OMHVspecialbeställning. SVT var väl
potar så att inte närbilderna skulle bli
försedd med diverse verkstäder
alltför smetiga i den tidens ljussvaga
på 1970-talet och mekaniska verkkameror.
VWDQ¿FNGLWHQSLSDPHOODQYDUMH
pelare där huvuddelen av frontljuPå söndagen började de repetera
set placerades. På torsdagen kom
RFKMDJ¿FNVHOLWHNDPHUDELOGHUVn
teknikgänget och ett par lastbilar,
scenbygget började. Framåt 23-tiden att jag kunde be Alain justera nivåer,
vilket han motvilligt förstod då han
bad mig teknikerna om hjälp med
också kunde se resultatet i monitorn.
matställe, så jag slussade dom
Ljuskontrollen hade placerats på
till den enda öppna restaurangen
nedre läktare vänster, alltså mitt i
som kunde servera mat så dags,
publikhavet. Alain hade visat mig
Lilla Köpenhamn. Kyparen såg lite
konfunderad ut när jag översatte lille körschemat, ett A4 block med handCarlos önskemål på en 9-äggs-omel- skrivna siffror. Krets för krets med
nivå för de aktiva och en que-siffra.
lett, men lyckades faktiskt tillfredVWlOODGHÀHVWDLGHQQDEURNLJDVNDUD Fortfarande hade jag ingen större
hum om själva föreställningen, men
jag skulle få hjälp av en sekreterare.
På fredagen fortsatte dekorbygge
Hon var ganska nyanställd i gruppen.
och ljusrigg. Till kvällen bad ElisaMen hon var till föga hjälp, hon hade
beth, producenten, mig ta hand om
heller inte sett denna föreställning
Alain, ljussättaren hans fästmö och
tidigare, men hon tyckte vi kunde
Carlos, eftersom jag var den enda
hjälpas åt att tyda Alains kråkfötter i
som talade en gnutta franska. Hon
körschemat.
själv skulle se till regissören/huvudSHUVRQHQ-HURPH6DYDU\
Premiär söndag kväll 19:30 och Alain
dök upp med vitsminkat ansikte,
-DJULQJGHPLQGnYDUDQGHIUXRFK
vadan detta, tänkte jag oförstående.
undrade om det skulle gå bra med
Spektaklet började och efter ett tag
några franska middagsgäster. -???
GnInUGHWEOLSL]]DW\FNWHKRQ-DJ reste han på sig tog av sig sin jacka
och byxor och sa till mig att köra
tryckte in fransoserna i min Saab
och iväg rullade vi mot Strandvägen. nästa moment när Ceasar gjorde
entré och försvann.
Där på andra sidan Djurgårdsbron
var det avspärrat upp mot gärdet,
Där satt jag med ett svårtytt
fullt med polisbilar och blåljus, men
vi skulle rakt upp till Fältöversten och körschema och en fransktalande
systembolaget, killarna ville ha vin till sekreterare som inte heller kunde
föreställningen och undrade hur och
pizzan. Fransmännen undrade vad
franske ljussättaren, Alain Poisson,
tyckte att det skulle gå.
proScen
när Ceasar gjorde entré. När en
UXQGQlWW¿JXUPHGODJHUNUDQVSn
huvudet och en romersk toga runt
kroppen dök upp, gjorde jag antagligen den mest tveksamma ljusväxlingen i min yrkeskarriär. Sen kom
plötsligt Alain in på scen som gladiator och revybrottades med en dito,
bägge nästan helnakna med romersk
hjälm på huvet och lätt köns-skylda.
Strax efter, i denna tvärhistoriska
resa från bibelns Moses till kinas
Mao, var det David och Goliats tur
där David spelades av han som
skötte ena följespoten.
Sen skulle Adam och Eva dyka upp i
en tablå ute i salongen, den ”råkade”
fransyskan se och hastade upp
regeln som jag visat henne tidigare.
Du får ta hand om de två spelplatserna i salongen, bad jag henne.
Strax dök Alain upp med svetten
rinnande och tog över ljusköret.
Carlos som skötte ljudeffekter och
diverse rekvisita, hade också ett
antal roller att spela. Han gjorde en
väl påpälsad gorilla (som assisterade S.Freud), en aningen kortvuxen
Napoleon och en liten Hitler vad jag
minns.
En bit in i föreställningen bättrade
Alain på sitt smink, krängde på sig en
fransig mockajacka, satte en cowboyhatt på huvet och gav mig åter
en svårtydd instruktion (min dåliga
franska) och försvann igen. Så där
höll det på under den minst sagt spektakulära föreställningen. En premiär
som samtidigt blev en första pjästitt
för mig. Tack o lov så spelade vi in
två föreställningar till, så jag kunde
få Alain att göra diverse ljusjusteringar till de ljussvaga kamerornas
IURPPDRFKVnDWWPDQ¿FNLKRSVn
pass mycket material att det gick att
klippa ihop ett hyfsat sammanhållet
TV-show.
Fast TV-programmet kom i detta
fall inte i närheten av den märkliga
stämningen, av både skratt och
häpna miner som skakade om i
Cirkus salong.
Kristofer Röhr
Sidan 57
proScen
Masthamnsoperan
GUNNAR STENEBY
MASTHAMNSOPERAN
Gunnar Steneby berättar om Projektet Masthamnsoperan.
Bilder: Ulf Hedberg och Gunnar Steneby
Ulf Hedberg som är projektledare
och initiativtagare till projektet har
arbetat större delen av sitt yrkesliv
på Kungliga operan, med undantag för 8 år under 80-talet då han
var teknisk chef på Stockholms
stadsteater. Under den perioden
var även jag, Gunnar Steneby,
anställd där som chefscenograf.
Ulf och jag blev utsedda att, tillsammans med teaterchefen Lars
Edström, vara teaterns representanter i arbetet med att skapa de bästa
P|MOLJDI|UXWVlWWQLQJDUQDI|UÀ\WWHQ
av Stadsteatern från Folkets Hus
vid Barnhusgatan till Kulturhuset vid
Sergels torg.
Det faktum att vi på ett mycket tidigt
stadium blev delaktiga i processen
JMRUGHDWWYL¿FNXQLNDP|MOLJKHWHUDWW
påverka utformningen både när det
gällde arkitektur och utrustning.
Ulf och jag hade ett mycket gott
samarbete under dessa år, och vetskapen om detta gjorde att vi vågade
oss på att starta det stora arbete
som det innebär att rita ett komplett
operahus. I slutet av 80-talet gick Ulf
tillbaka till Operan, nu som teknisk
chef, och jag tillbaka till Upsala stadsteater.
På våren 2008 besökte jag Ulf i hans
ateljé i Gäddviken. Vi hade under
Stockholmsmodellen i kulturhuset med Masthamnsoperan inlagd.
de mellanliggande åren bara träffats
några enstaka gånger. Ulf var nu
pensionär och arbetade i sin ateljé
med en modell av Drottningholmsteatern i skala 1:10.
-DJKDGHHPHOOHUWLGGnLQJHQ
uppfattning om var i Stockholm det
var tänkbart att placera ett så stort
hus som ett operahus.
Men det visste Ulf: Masthamnen!
Skälet till mitt besök var att jag trodde
mig veta att Ulf det sista året på
Operan hade arbetat med frågan om
ett nytt operahus och att han därför
kanske hade ett byggnadsprogram.
-DJKDGHQlPOLJHQWlQNWDWWVRP
pensionär försöka skissa på ett nytt
operahus i Stockholm. Bakgrunden till denna, som det kanske kan
tyckas, något bisarra idé var att jag
deltagit i arkitekttävlingen om Musikens Hus i Uppsala och jag hade
genom detta arbete fått en erfarenhet
som jag ville vidareutveckla.
Sidan 58
Han hade under sitt letande efter
någon lämplig tomt fastnat för Masthamnens östra del nedanför Fåfängan. Ställer man sig på berget och
tittar ner på kajen nedanför, så inser
man att detta är platsen! Här får ett
operahus plats!
Ulf hade dessutom en rad idéer om
hur ett operahus på den här platsen
skulle utformas, som t.ex. att stora
scenen skulle ha en spegelvänd
IXQNWLRQLIRUPDYHQH[WHUL|UDP¿WH-
proScen
Masthamnsoperan
ater, och att superellipsen skulle
utgöra den geometriska formeln för
huset.
Den dåvarande operaledningen var
emellertid inte intresserad, och Ulf
¿FNOlJJDVLQDLGpHUSnK\OODQ'HWWD
var 2006.
Mötet med Ulf i april 2008 blev
omtumlande för oss båda. För min
del därför att han hade detta fantastiska förslag till placering och idén
om en utomhusscen.
För Ulfs del därför att hans tankar nu
skulle kunna leva vidare och kanske
också kunna konkretiseras i ett utarbetat förslag. Det kändes verkligen
inspirerade!
Trots den långa tid (nästan 20
år) som gått, så kändes det ändå
självklart för oss att gemensamt
starta detta projekt som vi kom att ge
arbetsnamnet: Masthamnsoperan.
Det blev en rivstart! Redan samma
dag åkte vi till Tekniska nämndhuset
I|UDWWLQN|SDWRSRJUD¿VNDULWQLQJDU
över den aktuella platsen i skala
1:400. Vi tänkte att som start bygga
en modell av berget. Vi insåg att det
var viktigt för att se hur huset med
VLQDP¿WHDWHUVNXOOHSODFHUDVLI|UKnOlande till Fåfängan.
Ulfs bestämda uppfattning var att
byggnaden skulle innehålla alla
funktioner d.v.s. scener, verkstäder,
repsalar, förråd och administration
och möjliggöra verksamhet året
om. Utöver detta skulle huset även
innehålla restauranger, bibliotek,
butiker och ytor för utställningar.
Vad projektet i första hand ville visa
var att ytan i Masthamnen kunde
rymma ett operahus, en ny nationalscen för opera, musikteater och
dans. Vi visste att Fåfängan var ett
av många stockholmare älskat utÀ\NWVPnORFKDWWGHWGlUI|UYDUYLNWLJW
att visa största möjliga respekt för
platsen och dess intressanta historia.
I detta sammanhang uppstod frågan,
hur vi skulle förhålla oss till Bergs-
Modell i skala av Fåfängan och operahuset.
hyddan. Denna byggnad som
ligger i sänkan på Fåfängans östra
sluttning, visade sig ha anor från
tidigt 1700-tal. Den har på senare år
genomgått omfattande renoveringar,
och Stockholms stad erbjuder här
konstnärer från de andra nordiska
huvudstäderna stipendievistelse
under sommarhalvåret. Alltså insåg
vi tidigt att Bergshyddan måste bevaras, och detta faktum kom naturligtvis att i hög grad påverka husets
utformning.
Vår ambition var att konstruera huset
inifrån och ut.
Vi startade därför med placeringen
av huvudscenen och den på samma
nivå liggande friluftsscenen med sitt
nVNnGDUUXPIRUPDWVRPHQDP¿WHater nedsprängd i berget. Detta
resulterade i att scengolvets nivå
hamnade 14 meter över vattennivån,
vilket kom att visa sig föra med sig
mycket stora fördelar, framför allt att
vi inte behövde gräva oss ner mer
än 2 meter under vattennivån. När
vi slutligen kunde fastställa läget för
huvudscenen, hade vi en fast punkt
att arbeta vidare från.
Vi delade in huset i tre block: det
östra, det centrala och det västra
Sidan 59
blocket.
Det västra blocket innehåller i
bottenvåningen huvudentrén med
informationsdisk, biljettförsäljning,
butik, restaurang, bibliotek och en
stor yta för utställningar samt den
OLOODVFHQHQHQÀH[LEHOVFHQI|UFLUND
400 åskådare.
Här placerades även sceningången
med därtill hörande utrymmen och
Operahögskolans scen samt loger
för statister och barn. Att Operahögskolan kom att ingå, berodde på att
nuvarande rektor Magnus Aspegren,
i en artikel i DN den 15 februari,
menade att om det byggs ett nytt
operahus så skall Operahögskolan
absolut också ligga där.
De övriga tre våningsplanen
innehåller loger, administration och
inte minst en barn- och ungdomsRSHUDWlQNWVRPHQÀH[LEHOVFHQ
med cirka 200 platser. Utöver detta
ett stort antal sångrum. Denna del
av huset har hållits låg för att inte
skymma utsikten från Bergshyddan
in mot staden.
Det centrala blocket innehåller den
stora scenen på +14 meter med
sina väl tilltagna sidoscener och
proScen
Masthamnsoperan
bemödat sig om att snarare upplösa
denna gräns utan att förlora den
magi som kan växa inom detta
scenområde.”
Den rörliga delen av scengolvet
(scenhissen) har en yta på 16 X 16
meter och är kompatibel med den
ÀHVWDRSHUDVFHQHUQDLYnURPYlUOG
På kajnivå (+2 meter) ligger repetitionssalar för kör och orkester.
Orkestersalen ligger rakt under
salongen och orkesterdikets hiss gå
ända ner till repsalen. Båda salarna
har tillgång till dagsljus. Underscenen (scenkällaren) har lika stora
sidoscenutrymmen som scenen.
Planritning av plan 4 +14m. Verkstäder, huvudscen administration.
Det centrala blocket innehåller även
personalrestaurang, kostymateljéer
och perukmakeri samt opera- och
orkesteradministration. Högst upp
ligger en restaurang för upp till 600
personer. I anslutning till restaurangen ligger ett ”showroom”, en liten
biograf för 200 personer. Utrymmet
ovanför restaurangen, taket, är tänkt
att kunna utnyttjas under sommartid
för t.ex. konserter och ha tillgång till
servering.
Längdsektion genom scenmitt.
friluftscenen. Publiken tar sig upp
med rulltrappor, hissar eller vanliga
trappor som leder till foajén som är
rymlig och har möjlighet till stora
utskänkningsdiskar och dessutom en
fantastisk utsikt.
Salongen för cirka 1 400 åskådare
är med sin balkong utformad som
ett cirkelsegment enligt samma
teori som styrde skapandet av
festspelsteatern i Bayreuth, alltså
att alla åskådare sitter riktade mot
scenen. Wagner ville rikta publikens
uppmärksamhet mot scenen och
föreställningen. Det viktigaste var
att besökarna både såg och hörde
föreställningen, och inte att de själva
8QGHUDP¿WHDWHUQOLJJHULQVSUlQJG
i berget, ett magasin för upp till 120
verk och även andra förrådsutrymmen och arkiv. Stenen från berget,
tänkte vi, skulle kunna användas till
GHODUDYIDVDGHQRFKDP¿WHDWHUQV
gradäng.
blev sedda, något som annars varit
viktigt i den borgerliga 1800-talssalongen.
Utformningen av prosceniet har gjorts
VnÀH[LEHOVRPP|MOLJWXWDQDWWI|UORUD
möjligheten till en god akustik. Här
vill jag citera Lars-Åke Tessman som
lämnat följande skriftliga omdöme:
”Jag tycker mycket om den energi
och noggrannhet som ägnats
det område på teatern som kan
rubriceras som en teaters hjärt- (och
ibland smärt-) punkt: området kring
prosceniet. (---) Gränsen mellan
scen och salong kan om den är fel
utformad bli en barriär. Här har man
Sidan 60
Det östra blocket i vars översta
våning verkstäderna är placerade på
samma nivå som huvudscenen, är
dimensionerade efter de nuvarande
verkstäderna i Gäddviken. Under
snickarverkstaden och smedjan
är kostym- och rekvisitaförråd
placerade i två plan. Ett bild- och
ljudlab är också placerat här och
skall användas för bl.a. överföring
av föreställningar till nätet, t ex till
Folkets Hus och TV (pay per view).
På kajnivå ligger den stora scenens
repsal med full takhöjd, cirka 10
meter, plus 2 stora balettsalar och
5 mindre, alla dessa med lägre
WDNK|MG+lU¿QQVlYHQHWWJ\PRFK
Masthamnsoperan
proScen
bastu med en pol på 6 x 12 meter. I
GHWWDEORFN¿QQVRFNVnRPNOlGQDGsrum för baletten och för teknik- och
verkstadspersonal samt tjänsterum
för balettadministration, teknisk- och
verkstadsledning och inte minst ett
antal uppspelningsrum för olika grupper i orkestern, t.ex ”stråkförare”.
Att vi kommit så här långt med vårt
projekt beror på att vi mött så mycket
entusiasm och glad uppmuntran från
många olika håll. Främst naturligtvis
från teater- och operafolk, men även
från politiker, arkitekter, byggare och
andra intressenter.
Vi har till exempel haft visningar för
kulturdepartementet, Stockholms
handelskammare, Operainitiativet,
Wagner-Sällskapet, ett antal Rotaryklubbar, TSO, Ord och Bild Akademin, teaterteknikstudenter vid
Stockholms dramatiska högskola
tillsammans med Anders Larsson
samt lärare och studenter vid Operahögskolan. Det betyder att fram till
idag har cirka 600 personer tagit del
av projektet. Det är självklart att vi
även fått en del kritiska synpunkter
och förslag till andra lösningar, en del
av dessa har känts relevanta och har
då också fått påverkat utformningen.
Huset är konstruerat inifrån och ut
eftersom verksamheten har varit
det viktigaste för oss, inte den yttre
utformningen. Ulfs stora erfarenhet
och kunskap om hur ett operahus
fungerar och hans stora nätverk
inom operavärlden har varit ovärderligt i arbetet med de logistiska och
tekniska lösningarna. Hela materialet
som beskriver projektet i form av ritQLQJDURFKPRGHOOHU¿QQVL8OIVDWHOMp
L*lGGYLNHQGlUGHÀHVWDDYYnUD
visningar har ägt rum.
När vi startade arbetet, hoppades vi,
att vi skulle bidra till att få igång en
förnyad debatt om ett nytt operahus
i Stockholm, och så långt har vi ju
verkligen lyckats. 2011 bildade vi på
inrådan av Håkan Hagegård en ideell
förening för att föra projektets talan
i vidare kretsar. Föreningen har en
hemsida www.masthamnsoperan.
VHGlUGHW¿QQVPHULQIRUPDWLRQRP
Rendering från Waldemarsudde.
föreningen och projektet. Där hittas
även en kort historik om Fåfängan
och Berghyddan.
Under arbetets gång har en vision
kunnat formuleras, visionen om en
ny nationalscen för opera, musikteater och dans som önskar förnya
och utveckla sina konstarter men
också förvalta och föra vidare kulturarvet inom dem.
‡
‡
Förverkliga nya tankar om en
konstnärlig verksamhet som når
nya och gamla publikgrupper.
Skapa nya tekniska möjligheter
för konstnärliga uttryck och
kapacitet för dessa att nå utanför
själva huset genom distribution
och utsändning av föreställningar
på nätet.
‡
Möjliggöra en verksamhet som
når nya publikgrupper, både
barn, ungdomar och vuxna
genom möjligheten till föreställningar också utomhus.
‡
Bidra till öppenhet mot det som
händer inom andra konstarter
och mot utvecklingen i samhället.
‡
Etablera ett pedagogiskt centrum
för svensk scenkonst tillgänglig
för alla rikets intressegrupper,
forskare och studerande.
‡
Nå sin publik året om och därig-
enom bli en internationell attraktion, viktig för stockholmare,
viktig för hela riket.
Till sist frågan: Behövs det ett nytt
operahus?
Av den debatt som pågått den
senaste tiden har det väl framgått att
DOOWÀHUEnGHSROLWLNHURFKNXOWXUPlQniskor tycker att det är på tiden att
Sverige får en ny nationalscen för
opera, dans och musikteater.
Så här utryckte sig Birgitta Svendén, VD och operachef, i slutet på
ett inlägg under rubriken ”Ett nytt
operahus i Stockholm – varför?” i
tidskriften Opera nr 4/10:
´-DJRPIDPQDUPLWWJDPODKXVPHG
en kärlek som är full av beundran för
allt det man har gjort och gett oss i
så många år. Hon är en skönhet och
många som träder in blir hänförda.
Men tidens tand gnager, publiken
liksom personalen har förtjänat en ny
boning där opera- och balettkonsten
kan leva i nuet och spänna bågen
högre”.
-DJKRSSDVQXDWW8OI+HGEHUJV
och mitt förslag tillsammans med
de övriga förslag som föreligger
skall sätta fart på frågan om ett nytt
operahus så att den inte hamnar i
långbänk och skjuts långt in i framtiden.
Gunnar Steneby
Sidan 61
proScen
English Summary
ENGLISH SUMMARY
This is a short summary of the articles of this issue to allow reders from other
FRXQWULHVWRDTXLUHDQLGHDRIWKHFRQWHQWV,I\RX¶UHLQWHUHVWHGLQDFRPSOHWH
translation, please contact STTF (address information is stated on page 5).
EDITORIAL PAGE 2
Chairman Torsten Nobling speaks.
LETTER FROM THE
EDITOR PAGE 4
Editor Ulf Sandström contemplates.
NEWS PAGE 6
The latest products and news items
are regularly presented.
STAGE LIGHTING
E-BOK
PAGE 16
Grundläggande Ljusteknik is a classic educational book about Stage
Lighting - now as an e-book.
MASKS PAGE 18
Sunniva Thelestam explains the
trade, training, visions and thoughts.
SPECIAL EFFECTS
PAGE 22
Ulf Nielsen continues the tales from
the trip to the USA and about some
of the issues that can be checked
out at the LLB trade show.
EDUCATIONAL
PAGES PAGE 24
Anders Larsson reports about issues
concerning education.
LIGHTING DESIGNERS ASSOCIATION
PAGE 26
LLB: SEMINAR
HIGHLIGHTS
PAGE 38
The Swedish Lighting Designers
association SLF report by Anders
Larsson.
A random selection of the LLB
Seminars in more depth.
NEW YEAR REVUES:
LOCAL TRADITION
PAGE 29
Every New Year there is a strong
local tradition of creating a Revue.
LLB 2013
PAGE 30
The 12th Sound, Light and Image
trade show in Sweden is presented
by the LLB society through Mats
Holme.
LLB: EXHIBITORS &
STANDS PAGE 32
This is the exhibitor and stand list
for the LLB trade show.
LLB: BRANDS
PAGE 34
6RPHWLPHVLWVVLPSOHUWR¿QGZKDW
you are looking for by brand....
LLB: SEMINARS
PAGE 36
There are so many great seminars
in Swedish and English this year.
RIGGCERTIFICATION PAGE 46
Ulf Nielsen explains about the progress in the Nordic Countries.
STTF MAKES A
CALL PAGE 47
Ulf Nielsen about standards
STAVANGER CONCERT HOUSE
PAGE 48
An incredible project described by
Torsten Nobling.
FARTEIN VALEN
PAGE 54
Mark Ryan describes the lighting
system of the Stavanger project.
MOSES TILL MAO
PAGE 56
Glimpses of gold from the career of
Lighting Designer Kristofer Röhr.
MASTHAMNSOPERAN
PAGE 58
A project about a new opera house
in Stockholm worth checking out.
DEADLINES NÄSTA PROSCEN
Nr 1: Slutet Mars - material 10:e Februari
Nr 2: Början Juli - material 1:a Juni
Nr 3: Slutet September - material 20:e Augusti
Nr 4: Början December - material 5:e November
BOKA ANNONS NU!
Sidan 62
LLB i proScen
Sidan 63
proScen
proScen
LLB i proScen
Your One Stop Shop
;
;;
B03:29
2013
LJUD
LJUS BILD
Nordens ledande branschmässa
I år hittar du det bästa för Scen, Turné, Installation, Bild & Broadcast i en och samma monter.
Tillsammans representerar vi ett stort antal av branschens ledande
varumärken. I år premiärvisar vi ett antal spännande nyheter och
flera av våra leverantörer kommer att ha representanter på plats.
På årets mässa har vårt mål varit att skapa en mötesplats
för diskussion och trivsamt umgänge. Välkommen!
Intersonic, One two sales och SFL finns numera på en gemensam besöksadress;
Vretenvägen 2 i Solna strand.
www.intersonic.se | www.onetwosales.se | www.sfl.se
Sidan 64