NOFA4 - ABSTRACTS

NOFA4 - ABSTRACTS
Adamsen, Johannes, D1
Læreruddannelsen i Aarhus, VIA University College
joad@viauc.dk
Faglighed som æstetisk apori
Det er velkendt at den kunstneriske dimension i moderne (vestlige) samfund i bedste fald er
tvetydig i værste fald tillige selvmodsigende. På den ene side dyrkes en række æstetiske udtryk,
både (billede)kunst og (især) musik med en enorm interesse i fjernsyn og øvrige medier, på den
anden side er tilbøjeligheden til trivialisering og banalisering iøjnespringende. I skolen, ikke mindst
under pres fra internationale test og sammenligninger, ses en klar tendens til at tænke skolens fag
som først og sidst basisfag, typisk naturfag, det nationale sprog, engelsk og matematik, fx som i
Danmark, hvor disse fag umådeholdent prioriteres frem for alle andre både i folkeskole og på
læreruddannelsen. Rationalet er sammenligningerne selv og en ukendt, ideologisk størrelse ved
navn 'den internationale konkurrence'. De æstetiske, kulturelle og receptive erkendelsesdimensioner (i religion, historie og æstetiske fag, inkl. litteratur) udgrænses eller afgrænses til de
tidligere årgange. Underforstået: Når børnene bliver unge og voksenlivet rykker nærmere, så bliver
det alvor og der er ikke længere tid til underholdning i skolen. Hermed forsømmes fantasiens
næring, udvikling og differentiering – og børn bliver lette ofre for ganske slagkraftige påvirkninger
fra reklamer og underholdningsindustri, og i sidste instans bliver den højt besungne 'kritiske sans'
taber, idet den uden æstetisk dannelse forudsætter en form for intellektualistisk rationalitet, som
reelt ikke er en kimære, men et - - fantasifoster! Indlæggets tema er altså æstetisk dannelse som
faglighed, og problemstillingen er dels at forstå det herskende faglighedsbegreb, dels at vise dens
begrænsning og apori i henseende til det æstetiske. Afsættet er både lovgivning og faglige og
politiske diskussioner, og formålet er at vise at den æstetiske dannelse ikke meningsfuldt kan
tænkes væk fra skolen, hvis skolen skal kunne løfte sin opgave i frie, demokratiske samfund.
Afslutningsvis vil der blive rejst spørgsmål om der er bestemte aspekter af den æstetiske dannelse,
som kommer i klemme i en fagdidaktisk metodediskussion, fordi forholdet mellem form og indhold,
metode og hensigt, særlig tydeligt artikuleres i relation til den æstetiske dimension.
Andersson, Joakim, A3
Göteborgs universitet, Högskolan för Design och Konsthantverk, HDK,
joakim.andersson@hdk.gu.se
Förklara en ide med pennan
Joakim Andersson & Anneli MartinGöteborgs universitet, Högskolan för Design och Konsthantverk,
HDK, Sverigejoakim.andersson@hdk.gu.seanneli.martin@hdk.gu.se
Vi arbetar med lärarutbildning på universitetet med inriktning mot slöjd, respektive bild. I tidigare
samarbete har vi lagt märke till och fått positiv respons från studenter då vi integrerat
ämnesområdena slöjd och bild. Samarbetet har syftat till att studenterna dels skall bli bättre på att
kommunicera ämnesöverskridande i grundskolan i sina framtida lärarroller, dels att de genom
samarbetet bättre ska utveckla rit- och skisstekniker av olika slag. Utöver att rita och skissa är
betydelsefulla delar i ämnena är också värdet av att tillvarata de olika kompetenser som bildläraren
och slöjdläraren kan föra med sig till ämnesintegrationen. Vår hypotes är att ökade möjligheter till
kommunikation kan bidra till att integrera gamla hantverkskunskaper med modern teknik. Genom
att utföra observationsstudier i lärosalarna, intervjua studenter och ta del av deras
1
kursutvärderingar vill vi undersöka förändringar i kommunikation och uppfattningar om lärande.
Som utgångspunkt för vår undersökning ligger även studenternas tankar om hur de uppfattat slöjd
och bild i sin egen skolgång och hur de uppfattat lärandet genom kommunikationsmöjligheter som
exempelvis rit- och skissaktiviteter kan ge. Undersökningen genomförs vårterminen 2013 och med
de första resultaten önskar vi diskutera ämnesintegration och kommunikationsmöjligheter inför
fortsatt utveckling. Med vårt bidrag och undersökning hoppas vi kunna öppna gamla och nya dörrar
för vidare diskussioner.Vi kommer båda att ta del av inledning och som ledare för samtalen.
Bakken, Anja, A1
HINT/NTNU
anja.bakken@hint.no
Teacher Cognition about the Interplay of Texts in the English Language Classroom
This work-in–progress presentation will explore some aspects of teachers’ cognition about their
choices of texts in lower secondary education particularly related to texts from popular culture such
as films, images and you-tube-clip. To some extent these different literacy events in the classroom
mirror the multitude of modes and media teenagers encounter in their daily lives. In this context,
there are two important questions that I intend to address in the presentation. First, how do
teachers consider the role and purpose of such texts in the English language classroom? Second, to
what extent are teachers aware of interactions across modes and media in the meaning-making
process and the literacies required?
The presentation is based on a preliminary study of texts that teachers bring to the English language
classroom and interviews with the teachers about their choices and priorities. Although films and
other multimodal representations are in frequent use in the English language classroom, images,
either still or moving, have traditionally been subservient to verbal print texts and have worked as
illustrations and support in the learning process or as entertainment.
As indicated in the title I will apply a multimodal or social semiotic approach to teachers’ text
selections. In social semiotic thinking, a multimodal literacy event requires skills to interpret
semiotic resources at work between and across modes and media. In addition, I will explore some
aspects of teachers’ reasoning when choosing texts for their English language learners. Moreover, in
the encounter with texts created in a foreign cultural context there are additional semiotic
challenges to deal with in the meaning–making process. This intercultural dimension is always
present in foreign language education and will be addressed to some extent in this presentation.
Berg, Mikael, B10
Centrum för de samhällsvetanskapliga ämnenas didaktik(CSD), Karlstads universitet
mikael.berg@vbu.ludvika.se
Historilärares ämnesprinciper
Doktorand: Mikael BergHandledare: Bengt Schüllerqvist, professor, Karlstads universitet; Lars
Petterson, professor, Högskolan Dalarna. Mitt doktorandprojekt har fokus på historielärares
ämnesförståelse. Det innebär både den övergripande förståelse av historieämnets innehåll och
2
syfte som skolämne, samtidigt som det också innebär en konkretisering av ämnet i specifika kurser.
Studien är inriktad mot gymnasiets historielärare med hjälp av i första hand semistrukturerade och
stimulated-recall intervjuer som metod. Till Nofa-konferensen skulle jag vilja diskutera ett av mina
avhandlingskapitel som behandlar det som jag benämner historielärares ämnesprinciper. Med det
avses de principer som ämnet organiserats runt. På så sätt kan ämnesprinciperna tänkas utgöra en
konkretisering av lärarnas ämnesförståelse, utifrån den kurs de genomför. Det är framförallt fem
stycken olika ämnesprinciper som kan iakttas hos de lärare som ingår i studien. Det rör sig om
historia som narrativ, sammanhang, förklaring, perspektivtagande och redskap. I studien prövas
teoretiska utgångspunkter både från både den tysk-danska och den anglosaxiska historiedidaktiska
traditionen mot lärarnas ämnesprinciper.
Bergentoft, Heléne, D3
IDPP, Göteborgs universitet
helene.bergentoft@gu.se
Gymnasieelevers tal om erfarandet av kroppslig förmåga vid löpning
Detta paper diskuterar hur gymnasieelever utvecklar kunskap om kroppslig förmåga i ämnet idrott
och hälsa. Gymnasieskolans ämnesplan i idrott och hälsa syftar till att elever utvecklar sin kroppsliga
förmåga. Sambandet mellan rörelseaktiviteter och hälsa ska vara centralt i ämnet (1). Praktisk
kunskap är i stor utsträckning tyst, men kan artikuleras genom reflektion (2). Elevers
vardagstänkande kring idrott och hälsa utmanas i mycket liten utsträckning genom undervisningen.
Bristen på reflekterat kritiskt kunskapsinhämtande leder till att elevers möjlighet till ett ändrat eller
fördjupat förhållningssätt det egna lärandet uteblir (3). Ryles ”knowing how”, där teoretiskt och
praktiskt kunnande sammanflätas, kan vara en utgångspunkt för forskning av kunnandets hur
aspekt, för att identifiera möjligt lärande av mänskliga rörelser (4). Syftet är att undersöka
gymnasieelevers tal om kroppsligt förmåga vid löpträning, med fokus på kroppshållning.
En Learning Study genomfördes, 48 gymnasieelever deltog och lektionerna videofilmades.
Variationsteorin utgår ifrån att det krävs variation för att lära något nytt. Mönster av kontrast
möjliggör erfarande av en speciell aspekt av någonting, då aspekten separeras från andra delar.
Kontrast innebär att en särskild aspekt varierar medan andra förblir invarianta (5). Elever lär mer
effektivt om läraren medvetet kan strukturera presentationen så de kritiska aspekterna, liksom dess
samband och hur varje aspekt är kopplad till helheten tydlig framträder (6). Elevernas tal om
erfarandet av undervisningen analyserades fenomenografiskt, i syfte att få kunskap om elevers
kvalitativt skilda sätt att förstå kroppslig förmåga vid löpning (7).
Resultaten visar att undervisningsdesignen skapade reflektion och möjliggjorde separation och
fusion av kritiska aspekter av kroppslig förmåga vid löpning. Eleverna lyfter fram hur positionen av
olika kroppsdelar påverkar andra delars position samt dess relation till prestation och hälsa.
Mönster av kontrast kan för elever tydliggöra vad kroppslig förmåga i olika aktiviteter kan innebära
och möjliggöra självskattning av den kroppsliga förmågan samt skapa underlag för formativ
bedömning.
Litteraturförteckning
(1) Skolverket. (2011). Läroplan, examesmål och gymnasiegemensamma. Stockholm: Fritzes.
(2) Carlgren, I. (2011). Kunskap för bildning. i T. Englund, E. Forsberg, & D. Sundberg, Vad räknas
som kunskap. Stockholm: Liber.
(3) Lundvall, S., Meckbach, J., & Wahlberg, J. (2008). Lärandets form och innehåll - lärares och
elevers uppfattning om lärande och kompetens inom ämnet idrott och hälsa, SIH 2001 till SIH 2007.
Svensk Idrottsforskning , 4, ss. 17-22.
3
(4) Nyberg, G., & Larsson, H. (2012). Exploring "what" to learn in physical edication. Physical
Education and Sport Pedagogy , iFirst Article, ss. 1-13.
(5) Lo, L. M., & Marton, F. (2012). Towards a science of the art of teaching. Using varation theory as
guiding principles of pedagogic design. International Journal for Lesson and Learning Studies , 1 (1),
ss. 7-22.
(6) Chik, P. P., & Lo, M. L. (2004). Simultanity and the Enacted Object of Learning. i F. Marton, & A.
M. Tsui, Classroom Discourses and the Space of Learning. London: Lawrence Erldbaum Associates.
(7) Marton, F., & Pong, W. Y. (2005). On the unit of description in phenomenography. Higer
Education Research & Development , 24 (4), ss. 335-348.
Björkgren, Mårten, D7
Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi Vasa, Finland
marten.bjorkgren@abo.fi
Under livsfrågornas tryck. En diskursanalys av studerandetexter och ämneslärerintervjuer om pjäsen.
Kontrakt med Gud (Wasa teater) våren 2012
Under livsfrågornas tryck. En diskursanalys av studerandetexter och ämneslärarintervjuer om
pjäsen Kontrakt med Gud (Wasa Teater) i undervisningen våren 2012. Mårten Björkgren
(presenterar), Idamari Björkskog, Felix PennanenStudien Under livsfrågornas tryck syftade till att 1)
synliggöra vilka livsfrågor och livstolkningar pjäsen Kontrakt med Gud väckte hos finlandssvenska
gymnasiestuderande våren 2012, samt att 2) redogöra för vilken möjlig lärande potential
ämneslärare uppfattade att pjäsen erbjöd undervisningen i religion, samt modersmål och litteratur.
Forskningsintresset riktades mot en strävan att identifiera mönster i en meningsskapande
verksamhet hos studerande och deras lärare i mötet med idédramat Kontrakt med Gud. Pjäsen är
skriven av Mattias Andersson och uppfördes första gången på Stockholms stadsteater 2010. Den tar
upp stora livsfrågor om kärlek, otro, svek, förlåtelse och tro. Undersökningen sökte svar på följande
forskningsfrågor: Vilka tankar väckte pjäsen Kontrakt med Gud hos de studerande? Är det möjligt
att utgående från pjäsen Kontrakt med Gud hitta mönster i ungdomars livstolkning? Beträffande
lärarnas didaktiska tänkande formulerades följande forskningsfråga: Vilken lärande potential
uppfattade respondenterna att pjäsen tillförde undervisningen? Som metod i undersökningen
användes ett diskursanalytiskt närmande. I studien låg socialkonstruktionismens teoretiska ramverk
till grund för utgångspunkterna. Med avstamp i tanken om människans strukturerande av
verkligheten och världen i sociala processer valdes ett diskursanalytiskt närmande av
respondenternas texter. Empirin genom intervjuerna närmades på ett liknande diskursanalytiskt
sätt. I studien deltog sammanlagt 26 studerande och 6 ämneslärare.Resultaten av undersökningen
uppmärksammar och diskuteras studenternas fokusering på övegripande teman som [1] kärlek, [2]
tro, [3] förlåtelse, [4] övriga tankar, medan lärande potential handlade i hög grad om
ämnesdidaktiska aspekter i för- och efterarbetet till teaterföreställningen och om dess tematik.
Något tillspetsat kan man säga att de studerande i mötet med pjäsen Kontrakt med Gud
konstruerade en livstolkning för framtiden, dvs. hur de vill leva sina liv, medan lärarna var mer
orienterade mot dess lärande potential i den aktuella kursen.
Bock og Christensen, Kathrin og Mette, B3
Videncenter for Sprog, Læsning og Læring, VIA University College
mvc@viauc.dk
Genre i teori og praksis – betyr det noe?
Kathrin Bock, adjunkt og Mette Vedsgaard Christensen, lektor ph.d.Videncenter for Sprog, Læsning
og Læring ogLæreruddannelsen i SilkeborgVIA University CollegeI Danmark begynder flere og flere
skoler at arbejde med læse- og skrivedidaktik i en genrepædagogisk ramme. Dette indebærer, at
4
man arbejder med genrepædagogikkens sprog- og tekstteori som grundlaget for arbejdet med
sprog og tekster i skolen. Men hvad betyder det for undervisningen i skrivning, for elevernes
læringsudbytte, herunder for elevernes tekst- og sprogbevidsthed, at de præsenteres for en
socialsemiotisk teori om sprog og tekster? Oplægget byder på en gennemgang af og sammenligning
af tekstteorier, som de optræder i den danske undervisning i skrivning generelt. Analysen sker med
udgangspunkt i læsninger og analyser af læreplaner, undervisningsmaterialer og
uddannelsesmaterialer til modersmålslærere i grundskolen. Formålet er en sammenligning af de
mere produktorienterede tilgange til tekstteori med de socialsemiotisk orienterede tilgange.
Endvidere analyseres elevprodukter fra henholdsvis en produktorienteret tilgang og en socialsemiotisk tilgang til sprog og tekster. Bliver eleverne bedre og mere bevidste i omgangen med sprog
og tekster, når de præsenteres for en funktionel tilgang til sprog- og tekstarbejdet? Vores data fra
grundskolens ældste klasser tyder på det.
Broman, Anders, A10
CSD Karlstads universitet
anders.broman@kau.se
Bedömningspraktiker på mellanstadiet i samhällskunskap rörande demokratiske färdigheter
Presentationen beskriver utgångspunkterna för en kommande undersökning om hur lärare på det
svenska mellanstadiet bedömer färdigheter, kompetenser och kunskaper i ämnet samhällskunskap
med särskild inriktning gentemot demokrati.Skolans två grundläggande uppdrag
(kunskapsuppdraget och fostransuppdraget) beskrevs tidigare ofta som inbördes motstående
medan denna bild numera har nyanserats eller rent av suddats bort. Att dessa två uppdrag främjar
varandra är numera en tämligen vanlig beskrivning. En andra förändringstendens kan synas i de nya
läro- och kursplanerna i Sverige där det fostrande uppdraget snarare stärkts i de allmänna delarna
som gäller för samtliga ämnen medan det tonats ner något i ämnet samhällskunskap. Till detta vill
jag lägga en tredje punkt, nämligen betygssättningen i årskurs sex och de omfattande och
detaljerade kunskapskrav som numera finns i ämnet samhällskunskap på mellanstadiet.
Sammantaget menar jag att dessa tre förändringar eller tendenser utgör grunden för en intressant
problembild värd att beforska.Dilemmat kring att 'veta och göra demokrati' är tämligen väl
utvecklat i forskning, både generellt och specifikt kring samhällskunskap. Men studierna som
explicit undersöker lärares bedömningspraktiker rörande detta är få, och för mellanstadiet ytterst
få. Här finns således en betydande kunskapslucka kring hur mellanstadielärare uttrycker, modellerar
och kommunicerar kunskap, färdigheter och kompetenser i samband med bedömningspraktiker
kring demokrati. En kunskapslucka som denna undersökning vill bidra till att fylla.Förutom den
ämnesdidaktiska inriktningen och relevansen vill också undersökningen bidra till förståelse om det
demokratiska medborgarskapet. Ett demokratiskt medborgarskap består av individuella rättigheter
såväl som en kunskap om och förståelse av dessa rättigheter. Statsvetenskaplig forskning beskriver
olika medborgarskapsideal och en intressant fråga för undersökningen är om och på vilka sätt
demokratiaspekter visas och diskuteras i undervisning och bedömningspraktiker på mellanstadiet.
Medborgarskapsidealen kan kopplas till synen på elever och hur elever ska uppträda för att visa
färdigheter i demokratiskt beteende.
Brunosson, Albina, D3
Sektionen för lärande och miljö, Högskolan Kristianstad samt Institutionen för kostvetenskap,
Uppsala universitet
albina.brunosson@hkr.se
Att lära sig laga mat – en del av hem- och konsumentkunskapens didaktik
5
Det obligatoriska ämnet hem- och konsumentkunskap (hkk) syftar till att elever ska utveckla
kunskaper och intresse för hushållets verksamheter. På grundsärskolan i Sverige har elever med
lindrig utvecklingsstörning tre gånger så mycket hkk som elever i grundskolan. Den här studien
fokuserar på ämnesdidaktik i hkk på grundsärskolan. Mat, måltider och hälsa är ett centralt innehåll
i hkk och innefattar hur man lagar mat genom val av matlagningsmetoder, recept, ingredienser och
redskap. Att lära sig laga mat har historiskt sett skett genom att man har varit tillsammans med de
som behärskar kunskapen och sedan tagit efter. Att kunna laga mat kan ses som kunskaper för livet
och kan bidra till mer hälsosamma matvanor. Att förstå hur elever lär sig matlagning är därför något
centralt för att utveckla en ämnesdidaktik inom hkk. Syftet med studien är att undersöka och
diskutera vilka artefakter som elever möter och använder sig av när de lär sig matlagning i hkkundervisning. Teoretisk utgångspunkt är sociokulturell teori med särskilt fokus på elevers
användning av artefakter. Metoden är deltagande observation. Resultatet visar att elever i de
undersökta grupperna har stora svårigheter att använda recept för att lära sig laga mat, ändå är
recept något som lärare måste förhålla sig till enligt kursplanen. Hur kan praktiskt kunnande likt
matlagning läras ut? Är receptet som instruktion en didaktisk omöjlighet? De spörsmål som studien
ger upphov till rör inte enkom elever med särskilda behov, utan förmodligen många andra som
behöver lära sig matlagning. Vad kan vara problemet med att göra deltagande observationer i en
studie som denna? Vilka likheter och skillnader kan man tala om när det gäller ämnesdidaktik i
teoretiska respektive praktiska ämnen?
Burner, Tony, D9
Buskerud University College
tony.burner@hibu.no
Assessment and Learning in English as a Foreign Language (EFL) in Norway
Symposium, NOFA4, May 2013 Title: Research to Enhance Learning in Schools and Teacher
EducationThe symposium consists of three presentations. Coordinator: Tony Burner, Buskerud
University College. We would appreciate it if the conference committee could provide for us a
discussant, preferably a Professor in Educational Studies/Didactics, who can review our abstracts
and be the critical opponent during our presentations.Fredrik Mørk Røkenes, Norwegian University
of Science and TechnologyDigital Competence in Teacher EducationThis purpose of this
presentation is to present perspectives regarding the development of student teachers' digital
competence in teacher education. Norway and other international communities have experienced a
broad investment in ICT in education. Digital competence has recently become the fifth basic skill in
the Norwegian National Curriculum for Knowledge Promotion, and is considered as important as
writing, listening, arithmetic and speaking. Also, digital competence has been highlighted as one of
eight key competencies for lifelong learning by OECD. However, studies show that developing digital
competence among students, teachers, teacher educators and student teachers receives low
priority by educational institutions. Moreover, schools are continuously filled with new digital
technologies that teachers feel uncomfortable using due to lack of training and understanding.
Today's technology rich schools need digitally competent teachers in order to prepare and enable
students to fully participation in tomorrow's society. Yet, preparing student teachers for this reality
requires an understanding of this concept and the processes involved. How can we understand the
development of digital competence among student teachers? The issue needs to be addressed by
teacher education institutions.The presentation will be based on tentative findings and work from
an ongoing doctoral study in English didactics which focuses on understanding the development of
student teachers' digital competence during their campus based instruction in the English teaching
subject. A theoretical model for understanding and developing digital competence among teachers
and teacher educators is used as a lens to understand this development among post-graduate
student teachers in English. The model is founded on a sociocultural perspective and draws on
theories such as situated learning, constructivism and scaffolding. The study uses a design-based
6
research design involving both quantitative (questionnaire) and qualitative (observation, interview,
document analysis) data. A central question for discussion: How can we understand and develop
student teachers' digital competence through campus-based teaching in teacher education? Tony
Burner, Buskerud University CollegeAssessment and Learning in English as a Foreign Language (EFL)
in NorwayIn the last decades, there has been an increasing interest in the relationships between
assessment and learning, building on the formative learning potentials that lie in formative pupil
assessment (Black & Wiliam, 1998). Research tells us that assessment for and as learning are
beneficial for pupils' learning, but we know little about how such assessment is perceived,
developed and benefited from by pupils and teachers in English classes in Norway. The presentation
will be based on parts of a larger interventionist study conducted at a junior high school and tempts
to shed light on how pupils and teachers see the links between assessment and learning in English
classes. The intervention focuses on implementing a process approach to assessment in four English
classes. Portfolio assessment (Johnson, Mims-Cox, & Doyle-Nichols, 2010) is used as an inspiration
during the intervention. In portfolio assessment, pupils work continually with texts, selecting,
assessing, revising, and reflecting on them. Thus, text revision, peer assessment and self-assessment
are important ways of working formatively and closing the gap between assessment and learning.
The quality of teacher feedback is also central.Both quantitative (questionnaires) and qualitative
methods (observations, interviews, pupil texts, teacher feedback) are used to gather and analyze
data. The data collection started in 2012 and is still ongoing. The study is based on sociocultural
theories of learning (Vygotsky, 1978; Wertsch, 1991), where assessment is viewed as intertwined
with learning.Questions relevant for discussion are:- How can assessment be used to enhance
learning in EFL?- How can teachers and pupils work together to close the gap between assessment
and learning?Bodil Svendsen, Norwegian University of Science and TechnologySchool-Based
Teacher Professional Development in ScienceThe purpose of this presentation is to present
perspectives regarding school-based teacher professional development in science. The focus of the
presentation is on the impact over time of participation in the school-based teacher professional
development in science. The research question is 'How do teachers perceive the impact over time
on their professional development?'In many countries, including Norway, there is a growing interest
for school-based approaches to professional development which are sensitive to the context in
which teachers work, and which are grounded in a coherent view of teacher learning and teacher
professionalism. Teachers working together with a focus on improved learning and teaching, and to
generate new professional knowledge, may form what is called professional learning communities
(Harris & Jones, 2010). According to Vescio, Ross and Adams (2008), learning communities are
grounded in two assumptions: Firstly, it is assumed that knowledge is situated in the day-to-day
experiences of teachers and best understood through critical reflection with others who share the
same experience. Secondly, it is assumed that actively engaging teachers in professional learning
communities will increase their professional knowledge and enhance student learning.The focus of
the present study is on how science teachers, who have taken part in a school-based professional
development programme, perceive the impact, over time, on their professional development. The
study is based on interviews with science teachers from one school. The teachers had previously
participated in a one year school-based teacher professional development programme with
guidance from mentors from the Norwegian University of Science and Technology. The study is
conducted within a framework of quantitative approach (questionnaire) and qualitative
(observation, interview) based fieldwork. The presentation will be based on tentative findings and
work from a current doctoral study in Science didactics which focuses on understanding the process
of professional development in a learning community.Question for discussion:What elements are
important for teachers' professional development over time?
Carlgren, Ingrid, C7
Stockholms universitet
7
ingrid.carlgren@inca.su.se
Vad är det man kan när man kan något?
Vad måste en lärare kunna för att undervisa inom ett specifikt ämnesområde? Förutom
ämneskunskaper krävs kunskaper om det kunnande som undervisningen syftar till att utveckla.
Kunskaper om kunnande särskiljer läraren som ämnesexpert från andra ämnesexperter (Carlgren,
2011). Denna för läraryrket så viktiga aspekt är dock oftast osynlig. Även en lärare med djupa och
omfattande ämneskunskaper inom sitt område har oftast svårt att svara på frågan 'vad är det man
kan när man kan det man ska kunna?'. Hittills tycks det som att lärarna har klarat av att undervisa
och bedöma elevernas kunnande utan att kunna artikulera det som de bedömer. Idag finns dock en
ökande press på lärare att kunna artikulera dels vad det är eleverna förväntas lära sig och dels vad
det är som lärarna egentligen bedömer. De nya läroplanerna innehåller också nya typer av
ämnesplaner, där långsiktiga mål för undervisningen i varje ämne har formulerats i termer av
ämnesspecifika förmågor som eleverna förväntas utveckla. I mitt bidrag vill jag föra fram och
diskutera kunnande inom olika ämnesområden som ett centralt ämnesdidaktiskt forskningsobjekt.
Jag kommer också att presentera några exempel på studier där kunnandet har studerats inom
ramen för sk Learning Studies (Carlgren et.al., 2012). I en Learning Study ( Marton & Pang, 2006)
studerar forskare och lärare tillsammans elevernas lärande av ett specifikt lärandeobjekt. Vad det
innebär att kunna lärandeobjektet specificeras i planeringsfasen och i analysen av förtestet såväl
som i designandet och analysen av forskningslektionerna. Sammantaget leder det till att innebörden
i kunnandet specificeras (Carlgren, 2012). Genom att analysera skillnaderna mellan kvalitativt olika
sätt att erfara det specifika lärandeobjektet kan innebörden av olika ämnesspecifika kunnanden
beskrivas.Referenser-Carlgren, Ingrid (2011) Kunnande-kunskap-kunnighet I: Lindström, L.,
Lindberg, V. & Petttersson, A. (red) Pedagogisk Bedömning. Att dokumentera, bedöma och utveckla
kunskap [Pedagogic assessment. Documenting, assessing and developing knowledge]. HLS förlag Carlgren, I. (2012) The Learning Study as an approach for 'clinical'' subject matter didactic research.
International Journal for Lesson and Learning Study, Vol 1, Issue 2, pp. 126-139-Carlgren, I.,
Ahlstrand, P., Björkholm, E. & Nyberg, G. (2012) The meaning of knowing what is to be known.Marton, Ference and Pang, M. F. (2006). On some necessary conditions of learning. Journal of the
Learning Sciences, 15(2), 193-220
Chang Rundgren, Shu-Nu, B9
Karlstad University
shu-nu.chang-rundgren@kau.se
The virtual flood walk – Applying the knowledge of risk for life-relevant problem-solving through
a virtual environment
Lars Nyberg1, Mariele Evers1, 2, Shu-Nu Chang-Rundgren3**Corresponding person1Centre for
Climate and Safety (CCS), Karlstad University; 2 Bonn University, Germany (former Wuppertal
University); 3 Department of Engineering and Chemical Sciences & The Centre of Science,
Mathematics and Engineering Education Research (SMEER), Karlstad UniversityAbstractThe city of
Karlstad in Sweden is located in a flood risk area on the delta of River Klarälven at the northern edge
of Lake Vänern. Both river and lake pose threats and flooding has not been uncommon throughout
the history of the city. The expected future effects of climate change in the area, such as increased
precipitation, serves to accentuate the challenges of the city. To meet the challenges, Karlstad
Municipality has developed a comprehensive Flood Program, an activity in the EU Interreg project
SAWA (Strategic Alliance for Water Management Actions). Access to information such as the Flood
Program and applicable knowledge among societal actors as well as the general public are crucial
components in the prevention and mitigation of adverse effects of future flood events. The
development of risk awareness and knowledge through education is the key to achieve this goal.
This project aims to develop a virtual environment for a learning unit, which offers knowledge about
8
a nature and society related issue, flood risk management. The uppers econdary students'
awareness of risk, knowledge and attitude after participating in the 'virtual' flood walk environment
(N=25) or a 'physical' flood walk environment (N=40) were compared. A quantitative approach with
a questionnaire survey was applied to collect our data. The research questions addressed in this
study are: 1.Is there any difference revealed concerning students' knowledge development in the
virtual flood walk environment compared with the physical flood walk environment? 2.Is there any
difference found in students' attitudes toward the virtual flood walk compared with the physical
flood walk?
Christensen, Vibeke, D4
University College Nordjylland og Aalborg Universitet
vibeke@learning.aau.dk
Feedback i danskfaget i folkeskolen
Lektor i dansk ved Læreruddannelsen i Aalborg, ph.d.-stipendiat ved Aalborg Universitet
Præsentationen er centreret om feedback i teori og praksis i danskfaget i den danske folkeskole.
Der fokuseres på fagets mono- og multimodale tekstproduktion. Omdrejningspunkter i
præsentationen er Hatties feedbackmodel, kvalitative data fra et udviklingsprojekt på
Læreruddannelsen i Nordjylland og et igangværende ph.d.-projekt på Læreruddanenlsen i
Nordjylland og Aalborg Universitet. Begge projekter har karakter af case-studies, og datamaterialet
består primært af videoobservationer af undervisning i udskolingen suppleret med interviews og
dokumentanalyse.Feedback er et af de tiltag i undervisningen, der ifølge Hattie (Hattie & Timperley,
2007; Hattie, 2009; Hattie, 2012) har allerstørst indflydelse på elevernes læring. Hattie opstiller på
baggrund af sine metaanalyser en model for effektiv feedback, som har været til inspiration i den
danske folkeskole. Det er imidlertid ikke nødvendigvis umiddelbart muligt og hensigtsmæssigt at
anvende modellen som ramme for feedbackpraksis i grundskolen. I præsentationen diskuteres
grundlaget for modellen, lige som den vurderes i relation til de vidensformer (Gustavsson, 2001),
som ifølge læreplanen forekommer i danskfaget i folkeskolen. Feedback i praksis blev sat tydeligt på
dagsordenen i danskfaget, da den procesorienterede skrivning holdt sit indtog i folkeskolen. Specielt
elevfeedback forekom vanskelig at håndtere, og lærere oplevede svingende kvalitet af den
feedback, som eleverne gav hinanden med lavt læringsudbytte til følge. Hvordan er feedbackpraksis i dag? Præsentationen vil give et bud på dette spørgsmål med afsæt i kvalitative data fra
udviklingsprojektet EVALDI, (Læreruddannelsen i Nordjylland) og i kvalitative data fra ph.d.projektet Nettet fanger. Multimodale tekster, feedback og læring i danskfaget i folkeskolen
(Læreruddannelsen i Aalborg og Aalborg Universitet).Feedbackens form, indhold og kvalitet
vurderes i forhold til det faglige stof og de opstillede læringsmål. Når det faglige indhold i
danskfaget ændres fra skriftlige tekster til multimodale tekster, medfører det ændrede vilkår for
feedback. Præsentationen afsluttes med refleksioner over disse ændringer og konsekvenserne for
feedback. Om muligt inddrages data fra ph.d.-projektet i denne diskussion. ReferencesGustavsson,
B. (2001). Vidensfilosofi (1. udgave ed.). Århus: Klim.Hattie, J., & Timperley, H. (2007). The power of
feedback. Review of Educational Research, 77(1), 81-112. Hattie, J. (2009). Visible learning: A
synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement. London: Routledge.Hattie, J. (2012).
Visible learning for teachers: Maximizing impact on learning. Abingdon, Oxon: Routledge.
Christensen, Torben Spanget, B4
Syddansk Universitet
torben.christensen@sdu.dk
Medborgerskabsdannelse i en globalisert verden
Skolen skal uddanne eleverne til medborgere i samfundet, dvs. bidrage til at de udvikler sig som
kompetente demokratiske aktører. Men hvad er en kompetent demokratisk aktør i en globaliseret
9
verden? Traditionelt har borgeren i den demokratiske stat varetaget tre funktioner: tilslutning til
den demokratiske stat, afgivelse af stemme ved demokratiske valg og deltagelse i demokratiske
aktiviteter i samfundet. Borgeren har udført disse funktioner inden for rammerne af den støttende
og beskyttende demokratiske retsstat. En globaliseret verden stiller en ny udfordring til borgeren
om at kunne agere demokratisk uden for retsstatens beskyttende rammer og undertiden i en ikke
demokratisk kontekst. Fx som ansat i virksomheder og organisationer, der opererer globalt. Jeg
argumenterer for, at der derfor er brug for en selvstyring hos borgeren – en self-govenor. En selfgovernor er en kritisk samfundsborger der også er i stand til at handle demokratisk og innovativt
under ikke-demokratiske eller svagt demokratiske vilkår med de loyalitetskonflikter det kan
medføre (Christensen 2011). Derfor er det vigtigt at undervisningen træner eleverne i at reflektere
som globale borgere. Self-governor-begrebet er inspireret af governmentality-begrebet, som er
udviklet af Miller, Rose, Dean (Rose 1999, Miller & Rose 2011, Dean 2006) handler om borgernes
internalisering af politiske rationaler og teknologier og om at kunne acceptere styring fra andre og
insistere på selvstyring. Ligeledes er der inspiration fra teorier om nødvendigheden af at kunne
agere tværfagligt i det komplekse videnssamfund, som karakteriserer globaliseringen (Klausen 2011,
Hobel 2011)I præsentationen forfølges den idé, at undervisningen må arbejde systematisk med at
optræne eleverne i at reflektere som globale borgere, og jeg vil diskutere en model for arbejdet
med en sådan refleksion i gymnasieundervisningen. Modellen arbejder med 1. og 2.
ordensrefleksion (Sandahl 2011, Lévesque 2009, Seixas 2006) og tilføjer et 3. ordens
refleksionsniveau (Christensen 2009).Præsentationen har et udblik til Peter Hobels præsentation
om interkulturel dannelse.
Christiansen, Rune, A5
VIA University College, læreruddannelsen i Aarhus
ruch@viauc.dk
Fagligt inhold i historieundervisningen
Hvilket fagligt indhold bør grundskolens historieundervisning have, og hvordan reagerer lærere og
elever på forskellige indholdstyper?Historiefaget omhandler potentielt hundredvis af folkeslags,
civilisationers og samfundsgruppers udvikling ignnem årtusinder, og det er derfor muligt at arbejde
med mange forskellige faglige emner af vidt forskellig karakter. I de senere år er der imidlertid
kommmet stadig mere fokus på at etablere et fastlagt, kanonbaseret pensum i faget i Danmark.
Men hvilken rolle spiller fagets konkrete vidensindhold for den måde lærere og elever ser faget på,
og hvilken betydning har valget af indhold for udviklingen af faglige kompetencer som kildekritik,
kausalitetsforståelse og kronologisk overblik samt for fagpædagogiske mål som styrket
historiebevisthed eller demokratisk dannelse?Gennem helt nye danske undersøgelser vil vi forsøge
at belyse, hvordan danske lærere og grundskoleelever ser på forskellige typer af historiefaglige
emner, fra slægs og familiehistorie til mentalitetshistorie eller politisk historie. Ud fra denne viden
vil vi derefter lægge op til en dabat om, hvilke typer af emner der fremover bør prioriteres i
grundskolens historieundervisning. Her vil vi argumentere for, at man med fordel kan øge
anvendelsen af mindre traditionelle indholdsformer som lokal- eller slægshistorie, der i dag ikke
fylder ret meget i historieundervisningen i den danske grundskole.Oplægsholderne vil være lektor
Marianne Axelsen Leth og Adjunkt Rune Christiansen fra VIA University College, læreruddannelsen i
Aarhus.
Dagsland, Torunn Paulsen, D2
Universitetet i Stavanger, IGIS
torunn.p.dagsland@uis.no
Ungdom som aktører til fagdidaktisk forskning og utvikling
Institutt for grunnskolelærerutdanning, idrett og spesialpedagogikk. Fag: Kunst og Problemstilling:
10
Hvordan kan vi utvikle fagdidaktikken med utgangspunkt i ungdoms erfaring fra undervisningen i
skolen?Presentasjonen bygger på avhandlingen «Eleven om aktør i dialog ned kunst», som handler
om å utvikle fagdidaktikken i hovedområde kunst i faget kunst og håndverk basert på ungdoms
erfaringer fra kunstundervisningen i grunnskolen. Avhandlingen ser på ungdom som kompetente
bidragsytere til forskning om fenomener som angår deres liv. Elevene er informanter til, eller
aktører i, forskning på fenomenet dialog med kunst. Forskningsprosjektet består av kasusstudier på
to ungdomskoler. Data er samlet inn gjennom, intervjuer, deltakende observasjon, dokumenter,
prosessbøker og foto av formingsprodukter. Studien bygger på virksomhetssystemet (Engeström)
supplert av dialogbegrepet (Bakhtin) og ulike fagdidaktiske tendenser i det moderne. Hensikten
med presentasjonen er å fokusere på hvordan virksomhetsteorien kan være et forskningsredskap
for å synliggjøre elevenes stemmer som et potensial for det å videreutvikle fagdidaktikken.
Virksomhetssystemet kan være et redskap til utvikling av og refleksjon over undervisning i ulike fag.
Virksomhetssystemet er i denne konteksten videreutviklet av Dagsland til en teori for praktisk
skapende arbeid i faget kunst og håndverk, et overgripende fagdidaktisk rammeverk. Spørsmål til
diskusjon: Kan virksomhetssystemet være et teoretisk redskap som utfordrer praksisen i
klasserommet og videreutvikler fagdidaktikken?
Edfors, Inger, B6
Linnéuniversitetet
inger.edfors@lnu.se
Fokusgrupper avslöjar representationers möjligheter och begränsningar för lärande i naturvetenskap
Fokusgrupper avslöjar representationers möjligheter och begränsningar för lärande i
naturvetenskap. Inger Edfors*, Brita Johansson Cederblad*, Susanne Wikman*, Cedric
Linder*#*Linnéuniversitetet, Kalmar, #Uppsala universitet, Uppsala, Sverige Många begrepp inom
naturvetenskap är abstrakta och i diskursen utnyttjas ett flertal olika representationer, tex bilder,
figurer, symboler, och fysiska modeller. I projektet studeras hur studenter använder och förstår
skilda representationer inom organisk kemi och genetik, samt vilka generella pedagogiska slutsatser
som kan dras från studenters arbete i fokusgrupp. De svårigheter som lärande inom naturvetenskap
är förknippade med kan delvis förklaras med att studenter/elever har problem med att bli delaktiga
i den naturvetenskapliga diskursen, dvs att utveckla kompetens att använda representationerna
inom ämnesområdet1. Tidigare erfarenheter och kunskaper påverkar hur en representation
uppfattas: goda förkunskaper ger möjlighet att koppla samman informationen i olika
representationer till en djupare förståelse, medan sämre förkunskaper leder till att
uppmärksamheten läggs på mindre väsentliga detaljer2. Fokusgrupp är en forskningsmetod där
deltagarna diskuterar en frågeställning under ledning av en moderator3, men som vi föreslår också
kan användas som undervisningsmetod eftersom den stimulerar ett lärande hos deltagarna.
Forskningsfrågor:- Vilka faktorer gör representationer meningsskapande för studenter?- Vilka
pedagogiska slutsatser kan dras från studenters diskussion i fokusgrupp?I fokusgrupperna (8
grupper universitetsstudenter, 4-8 studenter/grupp) användes ett urval av representationer från
föregående föreläsningar inom genetik respektive organisk kemi som underlag för
diskussionen.Några resultat och diskussionsfrågor:- Representationer som studenter känner igen
kan ge dem en falsk (?) uppfattning att de har en förståelse av de fenomen som representationen
åskådliggör- Studenter har svårt att själva skapa sammanhängande mening ur olika
representationer för ett givet fenomen - Fokusgrupp som metod avspeglar/avslöjar studenters
förmåga att använda kunskap, samt medvetandegör dem om gruppens variation i förståelseFokusgrupper kan användas för att utveckla både studenters lärande och lärares
professionReferenser1Airey J, Linder C (2009) J Research Science Teaching 46, 27-49 2Cook M et al
(2008) Science Education 92, 848-8673Wibeck V et al (2007) Qualitative Research 7, 249-267
Eggersen, Dorte, A2
11
Videncenter for Sprog, læsning og læring, VIA UC, DK
doeg@viauc.dk
Stedbaseret læsning i skolens ældste klasser
Dorte Eggersen, lektor på Læreruddannelsen i Silkeborg, Videnmedarbejder på Videncenter for
sprog, læsning og læring, VIA UCTema: Stedbaseret læsning som litteraturpædagogisk
metodeGrundskole – litteraturlæsning – ældste elever - udeskole. Faglige kundskaberTema
Stedbaseret læsning er tænkt som en ny litteraturpædagogik, som skal kvalificere
udeundervisningen i danskfaget i de ældste klasser. Metoden forsøger at bringe sted, tekst og
elever i dialog for at give eleverne nye nøgler til læseforståelse og for at gøre litteraturlæsningen
nærværende. Problemstilling og fokusStedbaseret læsning baserer sig på stedteori som
litteraturvidenskabelig tilgang og udeskole som undervisningsmetode. Stedbaseret læsning er et
forsøg på at skabe større synergi mellem stedet, teksten og eleven i udeundervisningen med
spørgsmål som Hvilke steder bruges i teksten, hvordan beskrives de, og hvad betyder de? Hvordan
bevæger personerne sig ind på, ud af eller omkring på disse steder? Er stederne autentiske eller
fiktive? Hvor er historien blevet skrevet, læst, diskuteret, og hvordan præger det tekstens
betydning? Hvordan har stedet præget teksten? Hvordan har teksten præget stedet (er det blevet
et kendt sted, fordi det er beskrevet i værket?, men også: Hvor opholdt du dig da du læste teksten,
og hvordan har det præget din læsning?I oplægget vil jeg præsentere et udkast til en model, og jeg
vil give eksempler på tekster, steder og undervisningsforløb.Stedteoretisk afsæt:Edward S Casey
(1998), Dan Ringgaard og Anne-Marie Mai (red 2010), Paul Ricoeur (1983), Anniken Greve
(2000)Projektet hjemmeside: http://www.viauc.dk/hoejskoler/psh/videncentre/sprog-laesning-oglaering/genrepaedagogik/Sider/stedbaseret-laesning.aspx Spørgsmål til diskussionMetodens
muligheder og begrænsninger
Elmose, Steffen, B9
Professionshøjskolen UC Nordjylland
ste@ucn.dk
Naturfaglig kompetence og IBSE – Det teoretiske grundlag for at evaluere elevers læring I
undersøgende naturfagundervisning
University College Nordjylland, Læreruddannelsen i Aalborg og Hjørringste@ucn.dkThe object of
this paper is to generate the theoretical and methodological foundation in order for researchers
and educators to be able to evaluate teaching, which is inspired by Inquiry Based Science Education.
The science teaching in a subsequent developmental project will be evaluated as to its ability to
enhance the science competencies of the pupils. The foundation consists of the integration of the
characteristics of IBSE-inspired teaching with learning outcomes in terms of science competence
and its four sub-competencies: investigative competence, representative competence, modeling
competence and perspective competence. The theory and method will integrate the two
perspectives, a methodological – IBSE – and a goal-oriented – science competence. The complexity
of the theory must be reflected by a complexity of the method, wherefore this paper presents and
discusses a three dimensional evaluation model in order for the researcher to be able to investigate
relations between IBSE-inspired teaching and learning outcomes in terms of science
competencies.Results from a subsequent research process are expected to highlight the links
between a teaching method and learning outcomes and give answers to critical questions about the
goals of IBSE-inspired teaching, and also give answers about the relevance of a matrix described
competence model for science teaching practice.
Engvik, Gunnar, C9
NTNU - PLU
12
gunnar.engvik@plu.ntnu.no
Vurdering i skolen – intensjoner og forståelser i faget
Problemstillingen for forskningsprosjektet er: Hvordan tolkes og forstås begrepet vurdering av
norske lærere i faget kroppsøving? Kunnskapsløftet som styringsreform bygger på målstyring,
rammestyring og resultatstyring. Sentralt i styringsmodellen er målet om å skape en balanse
mellom politisk styring og faglig-pedagogisk profesjonalitet, samt at ansvaret for det lokale
læreplanarbeidet er desentralisert til skoleeier, skoleledere og lærere. Dette krever høy
fagkompetanse og dyktighet på flere områder, men det er gitt få anvisninger om innholdet i det
fagstoffet som skal formidles og hvilke arbeidsformer som kan benyttes for å nå kompetansemålene
i læreplanen. Denne valgte styringsmodellen kan beskrives gjennom å hevde at staten styrer bakfra
gjennom testing og måling av elevens resultater i etterkant. I kroppsøvingsfaget er det imidlertid
ikke slike nasjonale tester og/eller målinger. Ut fra dette kan en se for seg at i den målformulerte
læreplanen i kroppsøving blir det mer åpent hva som kan inngå av innhold, arbeidsmåter og
vurderingsformer ettersom det heller ikke er nasjonale kjennetegn på måloppnåelse i fagene i
grunnutdanningen. Med bakgrunn i den metodiske friheten som ligger i læreplankonstruksjonen i
Kunnskapsløftet, har dette forskningsprosjektet fokus på hvordan norske kroppsøvingslærere i
grunnskolen (1. til 10. trinn) og i videregående opplæring (avgrenset til Vg1)tolker og forstår
nasjonale føringer for lokalt arbeid med læreplaner og deres forståelser av gode praksiser for
individuell vurdering og hva kroppsøvingslærere erfarer er viktige faktorer for deres
vurderingskompetanse.Prosjektet bygger på resultater fra forskningsprosjektet Forskning på
individuell vurdering i skolen (FIVIS), som er finansiert av Utdanningsdirektoratet og gjennomføres
av NTNU/PLU i samarbeid med SINTEF Teknologi og samfunn. Presentasjonen vil i hovedsak bygge
på funn fra en surveyundersøkelser med et utvalg lærere i kroppsøving (n=105), fra intervjuer med
kroppsøvingslærere, samt en gjennomgang av lokale planer i faget.Formålet med presentasjonen er
å belyse utfordringer som knytter seg til intensjoner og forståelser når det gjelder individuell
vurdering i faget kroppsøving.Navn på innleder: Gunnar Engvik (leder)
Ericsson, Claes, A4
Högskolan för scen och musik Göteborgs universitet
claes.ericsson@hsm.gu.se
HUR STÅR DET TILL MED DEN ESTETISKA KUNSKAPEN I SVENSK SKOLA OCH LÄRARUTBILDNING?
Ledare: Claes Ericsson Syftet med symposiet är att med utgångspunkt i ett antal aktuella
forskningsprojekt diskutera den estetiska kunskapsbildningens karaktär i skola och lärarutbildning.
Vid Göteborgs universitet, konstnärliga fakulteten, finns en dynamisk utbildningsvetenskaplig
forskning som fokuserar detta område. Musik, bild och dans men även mera allmänt estetiskt
lärande är representerat i symposieinslagen och alla skolformer täcks in. Forskningen bygger på
vetenskapsteoretiska perspektiv som poststrukturalism, socialkonstruktionism, nymaterialism,
sociokulturell teori och genusteori. Presentationerna har ett problematiserande anslag som väcker
frågor om estetisk verksamhets funktion i skolan. Detta kan också utgöra ett tema för den på
presentationerna följande diskussionen.
Inledning: Professor Claes Ericsson Estetisk verksamhet i det senmoderna samhället. Estetisk
kunskap i förskolan Doktorand Lena Magnusson Kameran kan titta: Visuella händelser i förskolanI
den svenska förskolan fotograferar och dokumenterar pedagogerna ofta och mycket och använder
digitalkamera för att fånga det som de talar om som barnens lärande. Detta synliggör pedagogernas
blick på barnen och deras handlingar. Vad händer om barnen ges möjlighet att returnera blicken?
Vad kan deras eget användande av kamera i verksamheten berätta om deras blick på förskolan? Hur
och på vilket sätt kan barnens aktörskap och agerande och deras fotografier visa och berätta något
om deras perspektiv på förskolan som del i deras vardagsliv? Estetisk kunskap i grundskolan
13
Doktorand Marie-Louise Hansson Stenhammar Dialogens betydelse för utveckling av
ämnesspecifika färdigheter i grundskolans åk 5. Utifrån analyser av klassrumsobservationer i
grundskolans årskurs 5 kan den multimodala dialogens betydelse som aktiv handling i en
tolkningsprocess diskuteras. Här blir den dialektiska relationen mellan reproduktion och produktion
(kreativitet) förutsättningen för utvecklandet av ämnesspecifika färdigheter.Doktorand Märtha
Pastorek GripsonElevers agens i dansundervisning sett ur ett genusperspektiv. Vem kan göra vilken
rörelse? Hur använder elever och lärare sin kropp, kraft, tid och rum i dansskapande och
dansutövande? Diskurser om kön och dans blir synliga i studien genom de subjektspositioner som
erbjuds/tas i bruk av aktörerna i skolans dansade praktik.Doktorand Tina KullenbergSigning and
Singing Acts - Children in Teaching and Learning Dialogues: Estetisk kunskap är relaterad till den
språkliga socialisationen i skolan. Klassrummets dialoger både möjliggör och begränsar det specifika
lärande hos elever som avses. Frågor om skoldiskurser, kommunikation och musikalisk
kunskapsbildning är här centrala.Lektor Tarja HäikiöAtt bedöma eller döma Ett nytt betygssystem
har implementerats i Sverige och nya kriterier har tagits fram för bedömning i skolämnena. Ett nytt
bedömningsstöd har tagits fram i bildämnet för årskurs 9. Här presenteras stödmaterial för formativ
och summativ bedömning såväl som elevernas självbedömning. I materialet finns också en
forskningsöversikt som presenterar olika perspektiv på bild, bedömning och undervisning och som
är tänkt att bidra till förståelsen kring bedömning i bildämnet.Estetisk kunskap i gymnasieskolan
Doktorand Annika HellmanRhizomatiskt lärande i media på gymnasiets Estetiska program: Med
hjälp av begrepp som rhizom, performativ agens och diffraktion, hämtade från en posthumanistisk
teoribildning, prövar jag att analysera elevers videodagböcker. Eleverna läser vid gymnasiets
medieinriktade Estetiska program och har under ett läsår regelbundet spelat in videodagböcker om
hur det är att vara elev i medieundervisningen. Syftet är att utforska vad begreppen gör med det
empiriska materialet, snarare än att ge en slutgiltig bild av det. Doktorand Carina BorgströmKällénNär musiken står på spel – musikundervisningens 'osynliga' villkor: Att elever på estetprogram
och i kulturskolor gör könsstereotypa val när de väljer instrument är knappast en nyhet för
musikforskare och musiklärare, men att könsstereotypa val också kan handla om villkoren för det
musikaliska lärandet är kanske inte lika påtagligt och självklart. Hur kan genus ses som ett, av flera,
villkor för musikaliskt lärande på Estetiska programmet? Hur kan undervisningen bidra till att
elevers musikaliska handlingsrepertoar breddas?Estetisk kunskap i lärarutbildningen Doktorand
Monica Frick Kampen om innehållet – att ta makten i samtaletUtifrån mikroanalyser av
lärarutbildningens estetiska kursverksamhet är det möjligt att diskutera hur lärares och studenters
förhandlingar om makt, auktoritet och kursinnehåll medför statusförskjutningar som resulterar i en
auktoritetsförlust för läraren. Vad får detta för betydelse för den estetiska
kunskapsbildningen?Lektor Monica LindgrenLegitimeringen av lärarutbildningens estetiska
verksamhetUtifrån resultatet av en aktuell empirisk forskningsstudie kring legitimeringen av den
svenska lärarutbildningens estetiska kurser, problematiseras ett bredare estetiskt kunskapsbegrepp
i relation till kontextspecifika faktorer.
Eriksson, Helena, D8
Institutionen för matematikämnets och nateurvetenskapsämnenas didaktik Stockholms universitet
helena.eriksson@edu.borlange.se
Upptäcka och erfara tal mellan de hela talen – studie der heteogeniteten i elevgrupper används
som resurs för att utforska ett lärandeobjekt
Avhandlingens syfte är att utforska och ytterligare nyansera beskaffenheten av ett lärandeobjekt
om rationella tal där heterogeniteten i stora elevgrupper används för, att om möjligt finna fler
kritiska aspekter. Frågan som studien vill besvara är om och hur kunskapen om lärandeobjektet
rörande rationella tal som tal ytterligare kan nyanseras och vilka de kritiska aspekterna i så fall är.
Avhandlingens utforskande av lärandeobjektet möjliggörs i den iterativa arbetsmodellen learning
14
study. Learning study erbjuder en arbetsmodell där lärare kan analysera, dokumentera, utvärdera
och revidera ett bestämt innehåll i ett lärande. Den första learning study lektionen planeras utifrån
redan kända kritiska aspekter. Fokus för learning study cyklerna är konstruktion av elevernas
arbetsuppgifter. Arbetsuppgifterna konstrueras och analyseras utifrån verksamhetsteori och
variationsteori. Verksamhetsteori används som stöd för att konstruera uppgifter till eleverna med
hjälp av frågorna hur ska uppgifterna konstrueras och varför kan de kontrueras på förekommande
vis. Variationsteori används att kritiska aspekter görs möjliga att erfaras med stöd av effektiva
variationsmönster. Elever som inte erfar de kritiska aspekter som behandlas i Learning study
lektionen uppmärksammas i ett samtal, enskilt eller i grupp, där rationella tal diskuteras ytterligare.
Dessa samtal syftar till att urskilja möjliga nya kritiska aspekter. Lektionerna dokumenteras med
videokamera. Samtalen under lektionen då elever arbetar med uppgifterna och de avslutande
samtalen med elever som inte får syn på kritiska aspekter dokumenteras genom ljudupptagning.
Denna dokumentation utgör studiens datamaterial. Denna studie tillför ökad kunskap om
beskaffenheten av lärandeobjektet genom att identifiera nya kritiska aspekter för att elever ska
urskilja rationella tal. Studien kommer även att ge ett specialpedagogiskt bidrag i bemärkelsen att
heterogenitet i elevgrupper kan användas för möjligheten att utforska mångfalden av kritiska
aspekter för ett lärandeobjekt. Även learning study konceptet utvecklas genom tillägget av de
efterföljande samtalen med elever som inte erfarit lärandet under lektionen.
Eriksson, Helena, D8 sjekk om dette er riktig abstract, hun har sendt inn to stk.
Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik Stockholms universitet
helena.eriksson@edu.borlange.se
Helena Eriksson licentiandstudent Learning study - forskarskola för lärare Erfara tal mellan talen - En
studie där heterogena elevgrupper används för utforskande av ett lärandeobjektSyfte med
projektet är att utforska och ytterligare nyansera beskaffenheten av rationella tal. Frågan som
studien vill besvara är vilken ytterligare nyansering och vilka ytterligare kritiska aspekter som finns
om det specifika innehållet, lärandeobjektet, att erfara rationella tal som tal. Heterogeniteten i
stora elevgrupper används för att finna fler aspekter som är kritiska för lärandet.Utforskandet av
lärandeobjektet möjliggörs i den iterativa arbetsmodellen Learning study. Learning study erbjuder
en arbetsmodell där lärare kan analysera, dokumentera, utvärdera och revidera ett bestämt
innehåll i ett lärande, ett lärandeobjekt (Marton & Booth, 1997). Fokus för Learning study cyklerna i
den här studien är konstruktion av elevernas arbetsuppgifter. Arbetsuppgifterna konstrueras och
analyseras utifrån två lärandeteoretiska perspektiv; verksamhetsteori och variationsteori. I
verksamhetsteori fokuseras varför en kunskap utvecklats och hur elever kan få syn på behovet av
den kunskapen (Davydov, 2008). Variationsteori används för att utveckla effektiva
variationsmönster som synliggör avgörande aspekter för ett lärande av ett undervisningsinnehåll
(Marton & Booth, 1997). Med anledning av de teoretiska perspektiv denna studie inramas av,
kommer den matematiska undervisningspraktiken i de aktuella elevgrupperna att utmanas (se van
Oer´s, 2001). Det blir därför intressant att förutom i Learning study lektionerna fokusera rationella
tal i samtal med elever som av olika anledningar inte erfar lärandeobjektet för att finna nya möjliga
kritiska aspekter. Studie tillför ökad kunskap om beskaffenheten av lärandeobjektet genom att
identifiera nya kritiska aspekter för att elever ska urskilja rationella tal. Studien ger även ett
specialpedagogiskt bidrag i bemärkelsen att heterogenitet i elevgrupper kan användas för
möjligheten att utforska mångfalden av kritiska aspekter för ett lärandeobjekt. Davydov, V. (2008).
Problems of Developemntal instruction. A theoretical and experimental psykological study. New
York: Nova Science Publishers, Inc.Marton, F., & Booth, S. (1997). Learning and awareness. New
Jersey: Lawrence Erlbaum Associates.Oer´s van, B. (2001). Educational Forms of Initiation in
Mathematic Culture. Educational tudies in Mathematics, 59-85.
15
Eriksson, Martin, Poster
Department of Engineering and Chemical Sciences at Karlstad University, Sweden
martin.eriksson.kau.se
The fact-value intertwinement in Socio-scientific issues
A mixed-method approach to how upper secondary school students relate to values and knowledge
in their informal argumentationMartin Eriksson (leder), Carl-Johan Rundgren & Shu-Nu Chang
Rundgren1E-mail: martin.eriksson@kau.se, Department of Engineering and Chemical Sciences at
Karlstad University, 651 88 Karlstad, Sweden2E-mail: carl-johan.rundgren@mnd.su.se, Department
of Mathematics and Science Education at Stockholm University, 114 18 Stockholm, Sweden3E-mail:
shu-nu.chang-rundgren@kau.se, Department of Engineering and Chemical Sciences at Karlstad
University, 651 88 Karlstad, Sweden Many former studies of students' informal argumentation
about socio-scientific issues (SSIs) shows that reasoning based on values is essential for the students
ability to take part in discussion and provides the fundament for decision-making on different SSItopics. We argue that, if value-laden argumentation is an essential part of SSI-teaching, we need to
think about how teachers could help to develop students' different values on SSI topics and science
in school education. However, many science teachers still seem to feel insecure and are in need of
instructions and guidance to deal with the intertwinement of ethics and science to manage the
challenges in respect to SSI argumentation. The present case study aims to explore how SSI
experiences can enhance students' value formation and develop their ability to reflect on values. In
a pre-study, 15 science major students at an upper secondary school in Sweden will be engaged in
SSI interventions. The data will be collected using multiple methods (questionnaires, focus groups
interviews and individual follow-up interviews) in order to triangulate the material. As the main
analytical framework, the SEE-SEP-model will be used. The SEE-SEP has earlier been validated as an
analytical tool for analyzing students' informal argumentation on SSIs in both written reports and
oral discussions. We hope that the investigation can give some new perspectives on the intertwined
connection between science, values and knowledge related to real-life issues.Proposed research
questions:1) To what extend do upper secondary school students develop their environmental
values when arguing on a SSI? 2) How do the development of values relate to the construction of
knowledge during the negotiation of a SSI? 3) How can SSI education affect students' view on the
nature of science (NOS)? Discussion matters:Are the research questions relevant and appropriate?
What implications for science education could be expected from the findings?
Eva, Lindqvist, C2
Institutionen för språkdidaktik, Stockholms Universitet
eva.lindqvist@isd.su.se
En fallstudie om två flerspråkliga högstadieelevers literacy-användning i skolämnena slöjd och
samhällskunskap
Det finns betydande skillnader i skolresultat (Egelund, 2012; Skolinspektionen, 2010) mellan barn
med svenska som modersmål och elever med annat modersmål än svenska. Det finns få studier i
Sverige som specifikt undersöker flerspråkiga elevers literacy-användning i olika skolämnen. För att
bidra med kunskap om hur literacy-användningen (Barton, 2007; Heath, 1983; Street & Lefstein,
2007) är i olika ämnen på högstadiet så studeras två flerspråkiga elever i slöjd och samhällskunskap.
Fokus i studien är på de språkliga krav och erbjudanden som eleverna får och hur de ämnesspråkliga
kraven och erbjudandena kommer till uttryck hos elever och lärare. Studien avser att jämföra och
beskriva de två literacypraktikerna, slöjd och samhällskunskap med fokus på vad som kännetecknar
literacy-användningen och relationen till ämnesspråket. Fallstudien kompletteras med intervjuer
och textanalyser. De frågor som studien försöker besvara är: Vad kännetecknar språket i
diskurspraktikerna? Vilka literacy-erbjudanden kommer till uttryck i diskurspraktikerna? Hur
16
beskriver eleverna ämnesspråket i de två ämnena? I min presentation avser jag att redovisa resultat
i form av verksamhetsteoretiska analyser (Engeström, 2000; Roth & Lee, 2007), transkriptioner av
literacy-händelser och SFL-analyser (Halliday, 2004; Thompson, 1996) av dessa. Dessutom kommer
följande didaktiska frågor att diskuteras i förhållande till presentationen av min pågående
licentiatsuppsats: Hur arbetar elever med literacy ämnesspecifikt? Är literacy-användningen
generell eller specifik i förhållande till skolämnet, dvs är läsa, skriva och tala om text en förmåga
(Liberg & Säljö, 2010) som kan läras ut inom ramen för ett språkämne eller bör det ingå specifika
språkmål i varje ämne? Barton, D. (2007). Literacy: an introduction to the ecology of written
language. Malden, MA: Blackwell.Egelund, N. (Red). (2012). Northern lights on Pisa 2009: focus on
reading. København.Engeström, Y. (2000). Activity Theory as a Framework for Analysing and
Redesigning Work. Ergonomics, 43(7), 960–974.Halliday, M. A. . (2004). An introduction to
functional grammar. (C. M. I. M. Matthiessen, Ed.) (3rd ed.). London: Arnold.Heath, S. B. (1983).
Ways with words: language, life, and work in communities and classrooms. Cambridge: Cambridge
University Press.Liberg, C., & Säljö, R. (2010). Grundläggande färdigheter - att bli medborgare. In U.
P. Lundgren, R. Säljö, & C. Liberg (Eds.), Lärande, skola, bildning : [grundbok för lärare] (pp. 233–
253). Stockholm: Natur & kultur.Roth, W.-M., & Lee, Y.-J. (2007). 'Vygotsky's Neglected Legacy':
Cultural-Historical Activity Theory. Review of Educational Research, 77(2), 186–
232.Skolinspektionen. (2010). Språk - och kunskapsutveckling för barn och elever med annat
modersmål än svenska, Kvalitetsgranskning, Rapport 2010:16. Stockholm. doi:40-2009:1849Street,
B. V., & Lefstein, A. (2007). Literacy: an advanced resource book. London: Routledge.Thompson, G.
(1996). Introducing functional grammar. London: Arnold.
Fenner, Anne-Brit, B5
Institutt for fremmedspråk, Universietet i Bergen
anne-brit.fenner@if.uib.no
Engelsk som dannings- og kulturfag
Symposium med følgende tittel: Kultur, kunnskap og kompetanse – språkdidaktiske
utfordringerDeltakere i symposiet:Heming Gujord, Institutt for lingvistiske, litterære og estetiske
studier, Universitetet i Bergen Anne-Brit Fenner, Institutt for fremmedspråk, Universitetet i
BergenHild Elisabeth Hoff, Institutt for fremmedspråk, Universitetet i BergenJan Paul Pietzuch,
Institutt for fremmedspråk, Universitetet i Bergen og Deutscher Akademischer Austausch Dienst
Hver deltaker sender sitt eget abstract. Vi er alle lærerutdannere og medlemmer i
forskningsgruppen 'Strategier for språkkompetanse' ved Humanistisk fakultet, Universitetet i
Bergen. For oss er det absolutt ønskelig at andre relevante bidrag til konferansen kan inngå i samme
symposium. Anne-Brit Fenner, Institutt for fremmedspråk, Universitetet i BergenEngelsk som
dannings- og kulturfagEngelsk er i gjeldende læreplan definert som «både et redskapsfag og et
dannelsesfag» (LK 06: 1). I høringsutkastet til revisjon av planen legges det stor vekt på å bearbeide
og tydeliggjøre de grunnleggende ferdighetene i faget, og på denne måten økes fokuset på
redskapsaspektene på bekostning av fagets dannelsesaspekter. Ser man læreplanen i sammenheng
med f.eks. «Å kunne lese som grunnleggende ferdighet» i «Rammeverk for grunnleggende
ferdigheter» (2012: 10-11), forsterkes et slikt inntrykk ytterligere. Beskrivelsene av nivå i forhold til
ferdighetsområder gir f.eks. lite rom for å utvikle kvalifiserte tilnærminger til skjønnlitterære
tekster. Her er det tydelig at man har hatt faktateksten i tankene og ikke de litterære tekstene som
må utgjøre en vesentlig del av språkfagenes innhold, særlig med henblikk på dannelsesaspektet.
Utgangspunktet for læreplanene i engelsk og fremmedspråk er Common European Framework of
Reference for Languages (CEFR) (2001) med sine kompetansemål innenfor de to hovedområdene
'general competences' hvor kultur- og danningsaspektene omtales, og 'communicative language
competences'. Mitt hovedanliggende er å se kritisk på kulturkompetanse og interkulturell
kompetanse slik de fremstilles gjennom kompetansemål i CEFR og i KL06 og knytte dette opp mot
17
fagets danningsaspekter. Definisjoner av kultur- og interkulturell kompetanse (Byram 1997, 2008 &
2012; Fenner 2001, 2005 & 2012; Risager 2006 & 2012) vil danne grunnlag for denne vurderingen. I
hvor stor grad har ferdighetstenkningen fått dominere utformingen av kompetansemålene?
Hvordan synliggjøres engelsk som danningsfag gjennom kompetansemålene, særlig innenfor
hovedområdet 'Kultur, samfunn og litteratur'? Hvordan er det mulig å ta vare på språkelevenes
danningsutvikling med dagens fokus på ferdigheter og kompetansemål i læreplanen i engelsk?
Franck, Olof, D7
Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet
olof.franck@gu.se
Att konstruera nationella prov i religionskunskap: utmaningar rörande bedömning och
utvärdering i relation till kunskapskrav med tillämpning på etik och religiösa traditioner
Annika Lindskog, projektledare, och Olof Franck, bitr projektledare, Nationella prov i
religionskunskap. Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet, Box
300, 405 30 Göteborg, Sverige. Det svenska Skolverket utvecklar för närvarande nationella prov i de
fyra samhällsorienterande ämnena geografi, historia, samhällskunskap och religionskunskap för
årskurserna 6 och 9. Proven ska spegla det centrala innehåll och de kunskapskrav som föreskrivs i
de kursplaner som började gälla hösten 2011 inom ramen för reformen för grundskolan Lgr11, och
de ska genomföras med början vårterminen 2013. Konstruktion och utvecklande av nationella prov I
religionskunskap genomförs vid Institutionen för didaktik och pedagogisk profession vid Göteborgs
universitet. Under processens gång har ett samarbete utvecklats med olika skolor i syfte att inte
bara politiska och byråkratiska krav och överväganden, utan också professionella lärares erfarenhet
och kunskap, ska beaktas. Huvudsyftet med de nationella proven är att understödja likvärdig och
rättvis bedömning och betygssättning, på samma gång som ett underlag för en analys av hur
kunskapsmålen uppfylls både på skolnivå och i ett nationellt perspektiv tillhandahålls. En lång rad
utmaningar har kunnat identifieras under det pågående arbetet – och nya utmaningar kommer att
visa sig i framtiden. Några av dessa är relaterade till den grundläggande frågan hur valida och
reliabla prov kan utvecklas i ett ämne vars själ rör djupa existentiella frågor om vad det innebär, och
vad det tänkbarligen skulle kunna innebära, att vara en frågande, sökande människa.
Frisch, Nina Scott, D2
DMMH
nsf@dmmh.no
Tegningen lever!
May Britt Postholm - Nina Scott Frisch (presenterer). Hensikten med paperet er å utforske og drøfte
grunnleggende begrep innenfor sosiokulturell teori som mulige referanser til forståelser av
læringsprosesser innen feltet barn og tegning. Begreper utledes og diskuteres (Engeström, 1999,
2004) som innspill i forståelsen av tegneundervisningspraksiser. Som et utgangspunkt for denne
utforskningen, stilles spørsmålet: Hvordan kan sosiokulturell teori bidra til å utvikle
tegneundervisningspraksis? Sosiokulturelle teoretikere innen det fagdidaktiske feltet i det kunst- og
håndverksfaglige (tegning i grunnskolen) og formingsfaglige (tegning i barnehagen) emnet tegning,
forstår tegning som tegn, dvs. som ulike visuelle sosiale meningsbærende språk (se blant andre
Atkinson, 1991; Gombrich, 1992; Goodnow, 1977; Hopperstad, 2002; Kindler & Darras, 1997;
Matthews, 1984; Thompson, 2002; Wilson, 2004; Wilson & Wilson, 1977). Vi presenterer og
diskuterer derfor først en grunnleggende forståelse av språkets betydning innen en sosiokulturell
teoretisk modell med den sovjet - russiske teoretikeren Lev Vygosky (1896 – 1934) som
hovedreferanse. Bakhtins (1986) forståelse av menneskets grunnleggende dialogiske (og dermed
sosiale) eksistens, og en forståelse av hans bruk av begrepet sjangre, presenteres som et grunnlag
18
for å beskrive begrepet tegnesjangre. Læringsteori og undervisningsteori innen en sosiokulturell
forståelse presenteres for så å skissere tidligere relevante teoretiske bidrag fra det tegnedidaktiske
feltet. Det konkluderes med en utmeisling av begreper som sees på som mulige nyttige bidrag til å
utvikle tegneundervisningspraksiser blant barn og voksne. De presenterte begrepene tegnesjangre,
appropriert tegning, den indre overbevisende tegningen, internalisert observasjon, den flerstemte
tegningen og visuelt kontrollert tegning er presentert med sine klare referanser til, og røtter i
sosiokulturell teori bruk i pedagogikken. Bak begrepene ligger en forståelse av den sosiale
kontekstens betydning når individet ytrer seg gjennom tegning. Tegning forstås som dialogisk, som
visuell kommunikasjon, (Nielsen, 2009), med utgangspunkt i individet som tegner i tid og sted.
Frohagen, Jenny, A3
Centrum för de humanistiska ämnenas didaktik vid Stockholms Universitet
jenny.frohagen@cehum.su.se
Kunnande i slöjd: vad kan man når man kan såga rakt?
Syftet med presentationen är att lyfta frågan om hur 'såga rakt' kan förstås som ett ämnesspecifikt
kunnande. Jag kommer att presentera resultat från en genomförd Learning Study i slöjd.Elever
bestämmer idag i hög grad över själva utförandet i slöjdarbetet, när en produkt eller yta är 'färdig'.
Hantverkskunnande har alltsedan Lpo94 tonats ner som ett ämnesspecifikt mål i slöjdämnet medan
fokus på analys och värdering av slöjdarbetet har ökat (Hasselskog, 2008; Skolverket, 2011). När
slöjdarbetet är av mer 'fri' art får många elever problem med konstruktionsaspekter, till exempel
träbitar som ska sågas ut, sättas samman och passas in (Svensson, 2000). Nedtoningen av
hantverkskunnandet har påverkat elevers förmåga att åstadkomma kvalitet i produkterna (Ibid.).
Många elever har idag svårigheter att kapa en bräda, som kan betraktas som ett grundläggande
hantverkskunnande. De har svårt att styra sågen, få den att glida fritt och få sågsnittet att bli rakt.
Att kunna hantera en såg är centralt i slöjdämnet, men vad detta kunnande består i och hur
undervisningen kan utformas för att utveckla det är inte undersökt. Att formulera innebörder av
vad det är man kan när man kan 'såga rakt', kan utgöra en del av ett professionellt språk som
underlättar lärarens kommunikation med eleven (Borg, 2007). Jag har använt Learning Study som
en ansats och metod (Carlgren, 2012; Marton & Ling, 2007) för att studera innebörder av detta
kunnande. Tillsammans med tre slöjdlärare formulerades lärandeobjektet 'såga rakt' vilket sedan
prövades i undervisningen i två cykler med elever i årskurs 4 och 5 på två grundskolor. Empirin i
denna studie består av filmade lektioner samt fotografier av elevers resultat på för- och eftertest.
Variationsteoretiska mönster (Lo & Marton, 2012) användes i lektionsdesignen. Jag önskar diskutera
detta kunnande i relation till estetiska och hantverksmässiga aspekter.Referenser: Borg, Kajsa.
(2007). Processes or/and products – what do teachers assess? Design and Technology Education: an
International Journal, 12:2. [Elektronisk resurs]. Stoke-on-Trent: Trentham Books. Tillgänglig på
Internet: http://ojs.lboro.ac.uk/ojs/index.php/DATE/article/view/Journal_12.2_0707_RES5
Carlgren, Ingrid. (2012). The Learning Study as an approach for 'clinical' subject matter didactic
research. International Journal for Lesson and Learning Studies, 1:2, 1-18.Hasselskog, Peter. (2008).
Här är det slöjdprocessen som räknas. I: Borg, Kajsa & Lindberg, Viveca. Kunskapande,
kommunikation och bedömning i gestaltande utbildning. 31-46.Lo, Mun Ling & Marton, Ference.
(2012). Towards a science of the art of teaching: Using variation theory as a guiding principle of
pedagogical design. International Journal for Lesson and Learning Studies, 1:1, 7-22Lo, Mun Ling &
Marton, Ference.(2007). Learning from the learning study. Journal of Research in Teacher
Education. 1, 33-41. Skolverket. (2011). Kommentarmaterial till kursplanen i slöjd. Stockholm:
Fritzes.Svensson, Bengt. (2000). Skolslöjd med kvalité och personlig prägel. ISBN: 91-973910-1-8.
Grut, Gunnar, B7 og C5
PLU/SVT/NTNU
19
gunnar.grut@plu.ntnu.no
Prøver i samfunnsdagene – Nordiske erfaringer
Skolen i nordiske land er i økende grad gjenstand for målinger i fag og ferdigheter. De tradisjonelle
samfunnsfagene - historie, geografi og samfunnskunnskap - utgjør en viktig del av den demokratiske
dannelse som den nordiske skolemodellen har fremmet. Prøver i samfunnsfagene er i ulik grad tatt i
bruk i Norden. Internasjonale undersøkelser kaster også lys over spørsmålene. Denne sesjonen vil
trekke fram hvilke erfaringer som er gjort, og søke å stake ut mulige og ønskelige utviklingstrekk på
tvers av fag og stater. Samfunnsfag: Prøver i Norden: Sverige & NorgeHistorieJohan Samuelsson /
KAUArve Hepsø /PLU NTNUGeografiLena Molin /UppsalaAnne Kristine Østerås /PLU
NTNUSamfunnskunnskap(NN)Gunnar Grut /PLU NTNUPsykometri & politiske
holdningsmål(NN)Thomas Dahl /PLU NTNUSesjonsansvarlig:Gunnar
GrutUniversitetslektorProsjektleder karakterstøttende utvalgsprøver samfunnsfagPLU NTNU
Gujord, Heming, B5
Universitetet i Bergen, Institutt for lingvistiske, litterære og estetiske studier
heming.gujord@lle.uib.no
Kulturbegrepet i norskfaget
Symposium med følgende tittel: Kultur, kunnskap og kompetanse – språkdidaktiske utfordringer.
Deltakere i symposiet: Anne-Brit Fenner, Institutt for fremmedspråk, Universitetet i Bergen
(leder)Heming Gujord, Institutt for lingvistiske, litterære og estetiske studier, Universitetet i
BergenHild Elisabeth Hoff, Institutt for fremmedspråk, Universitetet i BergenJan Paul Pietzuch,
Institutt for fremmedspråk, Universitetet i Bergen og Deutscher Akademischer Austausch Dienst Vi
er alle lærerutdannere og medlemmer i forskningsgruppen 'Strategier for språkkompetanse' ved
Humanistisk fakultet, Universitetet i Bergen.Det er ønskelig at andre relevante bidrag kan inngå i
samme symposium.ABSTRACTKulturbegrepet i norskfagetEtter gjeldende fagplan (LK06) skal
norskfaget være et fag for «kulturforståelse, kommunikasjon, dannelse og identitetsutvikling». Ett
av fagets fire hovedområder heter «Kultur og språk», noe som i utkastet til revidert fagplan har blitt
supplert med «Kultur, språk og litteratur». På det som kan kalles norskfagets formuleringsarena har
dermed fagdomenet kultur en framskutt plass, ikke minst når det ses i sammenheng med
målsetningene dannelse og identitetsutvikling som ikke kan løsrives fra kulturaspektet.Et morsmålseller førstespråksfag kan vanskelig tenkes som noe annet enn et kultur- og danningsfag. Like fullt
kan man hevde at nettopp disse aspektene ved norskfaget settes under press under gjeldende
læreplanregime. Ved overgangen fra L97 til LK06 gjennomgikk norskfaget en utvikling fra et
tendensielt statisk til et tendensielt dynamisk kultursyn, ikke minst i en mer offensiv holdning til den
eksisterende tekstkulturen. Denne offensive holdningen er blant annet reflektert ved at
sammensatte tekster ble gjort til et eget hovedområde i norskfaget etter LK06. Når sammensatte
tekster foreslås fjernet som eget hovedområde i utkastet til revidert fagplan, og litteratur legges til i
det nåværende hovedområdet «Kultur og språk», er dette en justering i konservativ retning. Det
implisitte kulturbegrepet i læreplanen justeres dermed i retning L97 mot det tendensielt statiske.
Denne utviklingen bør diskuteres i lys av fagets overordnede målsetning om å bidra til
kulturforståelse i en situasjon der tekstkulturen er underlagt endringer, ikke minst medierelaterte
endringer, som skapes utenfor rammen av faget selv.
Gullberg, Tom, B8
Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi
tom.gullberg@abo.fi
Den Arabiske våren – tematiserad och digitaliserad inom lärarutbildningen
20
Mårten Björkgren (ordf), Tom Gullberg och Charlotta Hilli, Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi
Vasa, FinlandForsknings- och utvecklingsprojektet var ett samarbete mellan historia, religion,
samhällslära, dramapedagogik, modersmål (svenska) och litteratur med temat Arabiska våren.
Ämneslärarstuderande samarbetade i mindre grupper kring en videopresentation på några minuter
som publicerades på YouTube med målgruppen klasslärarstuderande. Ett av kursens mål var att
både lärarutbildare och lärarstuderande samarbetade över ämnesgränserna och med stöd av
ämnesspecifika infallsvinklar försökte förstå den utveckling som skett och sker i Mellanöstern.
Frågan 'Varför är det viktigt att undervisa om detta tema?' är aktuell för alla lärare oavsett ämne.
Det finns ett behov för alla ämnen att problematisera olika händelser och att hantera en mängd
fakta för att kunna ge en helhetsbild och en djupare förståelse. Ett annat mål var att introducera
digitala verktyg och deras pedagogiska potential (inom ramen för forskningsprojektet Didaktiska
dimensioner av digitalt lärare – DiDiDi). Projektarbeten kan idag produceras och publiceras digitalt
vilket öppnar för en ny publik med allt vad det innebär. För lärarutbildare uppstod den intressanta
situationen att kunna såväl lära som undervisa under den tid som utbildningen pågick, eftersom
lärarstuderandes förkunskaper, intressen och representationer avgjorde hur projektet framskred.
Lärarstuderande fick i sin tur en inblick i hur en lärare kan hantera de mera oförutsägbara
momenten av undervisningen t.ex. tekniska problem eller källkritiska frågor. Detta
konstruktivistiska sätt att arbeta betonas i de finländska läroplanerna och lärarutbildningen har en
viktig funktion när det gäller att förbereda nya lärare för yrkets utmaningar i en digital tidsålder, att
introducera fungerande didaktiska metoder. Tack vare YouTube ges både nya och gamla lärare en
materialbank som de kan återkomma till i sin undervisning.
Gullberg, Tom, A5
Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi, Vasa
tom.gullberg@abo.fi
Kritisk tänkande genom undervisning i historia?
Tom Gullberg, Fil.dr, akademilektor i historiens och samhällslärans didaktik, Pedagogiska fakulteten
vid Åbo Akademi, Vasa Undervisningen i historia i den finländska grundskolan syftar till att 'lära
eleven att växa upp till en ansvarsfull aktör som kritiskt kan behandla händelser i nuet och i det
förgångna' (läroplanen för grundläggande utbildning). Ur en historievetenskaplig synvinkel ter det
sig begripligt att undervisningen i historia skall syfta till kritiskt tänkande. Läroplanen betonar att
eleverna skall lära sig att förstå att 'historisk kunskap baserar sig på historikernas tolkningar', och
eleverna skall kunna 'skilja fakta från åsikter'. Eleverna på årskurs 7-9 förväntas även kunna 'läsa och
tolka källmaterial av olika slag'. Via de ofta renodlat källkritiska uppgifterna i studentexamen finns
det en god inblick i hur undervisningen i kritiskt tänkande slår ut på gymnasienivån. Hur kritiskt
tänkande i grundskolan tränas inom ramen för historieundervisningen finns det däremot
förvånansvärt lite kunskap om. Det finns även påfallande lite kunskap om hur lärare som undervisar
historia i grundskolan förhåller sig till kritiskt tänkande. I min kommunikation med lärare i de yngre
grundskolklasserna har jag ofta hört kommentaren att man inte kan undervisa elever att 'bli
kritiska', och att elever inte kan börja 'kritisera allt' - att de måste kunna ha tilltro till den kunskap
som presenteras i läroböckerna. Utgående från den formen av erfarenheter, har jag inspirerats till
att göra en preliminär undersökning kring temat. Hur ser undervisningen i kritiskt tänkande ut, och
hur tolkar lärarna begreppet 'kritiskt tänkande'. I mitt paper redogör jag för och analyserar hur ett
sampel klass- och ämneslärarstuderande, samt klasslärare och ämneslärare resonerar kring
undervisning i kritiskt tänkande. Jag analyserar även de metoder som de olika grupperna menar att
lämpar sig för undervisning i kritiskt tänkande.
Gøttsche & Bundgaard Svendsen, Nina & Helle, A2
Læreruddannelsen VIA UC, Videncenter for sprog, læsning og læring, Danmark
21
nbg@viauc.dk & hbs@viauc.dk
Strukturert og eksplisitt litteraturundervisning i skolens overbygning
Navn og institusjon Nina Berg Gøttsche og Helle Bundgaard Svendsen, Læreruddannelsen VIAUC,
Videncenter for sprog, læsning og læring, Danmark,
http://www.viauc.dk/hoejskoler/psh/videncentre/sprog-laesning-oglaering/genrepaedagogik/Sider/genrepaedagogik.aspx. Tema Struktureret og eksplicit
litteraturundervisning i skolens overbygningProblemstilling, fokus og formål med presentasjonenI
dette udviklingsarbejde har vi udviklet og afprøvet en eksplicit og struktureret
litteraturundervisning med fokus på læse- og skrivestrategier til folkeskolens overbygning.
Undervisningen er målrettet alle klassens elever, men vores hypotese er, at en struktureret og
eksplicit metode særligt vil gavne elever med læseforståelsesvanskeligheder. Vi afprøver derfor
metoden i en klasse med ordblinde unge, der som følge af deres vanskeligheder også har udviklet
læseforståelsesvanskeligheder, ligesom den afprøves i 2 almindelige folkeskoleklasser, for derefter
kvalitativt at kunne analysere lærernes oplevelse og vurdering af arbejdet med metoden. På
konferencen vil vi gerne præsentere vores foreløbige resultater. Vi vil primært fokusere på
metodens didaktiske muligheder i litteraturundervisningen i danskfaget, hvor
undervisningsdifferentiering bliver mere og mere påtrængende i takt med politiske beslutninger om
en inkluderende dansk folkeskole. Metoder og teori/materiale en bruker for å undersøke
problemstillingen Metodisk arbejdes der med refleksionssamtaler med de involverede lærere,
refleksionsnotater, samt observation af undervisningen. Desuden indsamles elevprodukter. I
analysefasen er der fokus på lærerens udfordringer i forhold til at anvende metoden, samt lærerens
vurdering af de forskellige elevgruppers udbytte af undervisningen. Dette understøttes af
observationerne og elevprodukterne.Det teoretiske grundlag er beskrevet i:Gøttsche, Nina &
Bundgaard Svendsen, Helle (2011): 'Litteraturlæsning – fra lærerkompetence til elevkompetence' in:
Vedsgaard, Mette & Møller Daugaard, Line (red.): 'Sprog på spil – at sætte viden om sprog i spil i
profession og uddannelse', VIA SYSTIMESpørsmål til diskusjon Hvad finder tilhørerne interessant
ved den præsenterede litteraturundervisning? Ser de særlige styrker eller svagheder?
Hakola, Outi, C9
University of Helsinki, Department of Teacher Education
outi.hakola@helsinki.fi
Teacher and student conceptions of teaching, studying and assessing oral language skills in oral
foreign language courses
Author and presenter: Outi Hakola. Communicative language ability has been included in the
Finnish language curricula since decades. However, skills in writing and reading have been
dominating the teaching. Communicative skills, understanding and producing coherent and
comprehensible language and taking part in a conversation have been left behind. This is much due
to the final examination at the Finnish upper secondary school which does not test these but
concentrates on writing skills and reading and listening comprehension. In August 2010 a reform to
the national curriculum for upper secondary school was made, and new advanced courses in oral
language skills in foreign languages were introduced. Since then these courses have been offered to
all students who study foreign languages according to long syllabi. This presentation focuses on
teachers' and students' overall conceptions of teaching, studying and assessing oral language skills,
and on those teachers' and students' conceptions of the new oral courses that already held or taken
part in them. The research was conducted as an electronic survey among teachers of foreign
languages at the upper secondary school in Finland. Student survey was sent electronically to
specific, scheduled schools to collect a national sample. The number of respondents was around
200 (teachers) and around 600 (students). Both questionnaires addressed a range of well22
established core components of conceptions with around 50 items of Likert type and around 10
open questions. Appropriate statistical methods were applied to detect relationships between
relevant background variables and conceptions of respondents towards teaching and studying oral
proficiency and implementation of new courses. The other part of the research, which will also be
discussed in the presentation, consists of semi-structured teacher interviews (N=4) and classroom
observations (N=4) on the oral language courses in Swedish and in English at the Finnish upper
secondary school. Both interviews and classroom observations were made in teachers´ own working
milieu. The interviews were filmed, and they consist of 20 questions – 10 questions concerning
teachers´ overall conceptions of teaching and learning oral language skills and 10 questions
concerning their own teaching of the same skills. These interviews are compared with the electric,
anonymous teacher questionnaires to ensure the teachers´ attitudes towards teaching oral
language skills in Finland.Questions:1)What are the core variables that have an influence on
teachers´ classroom actions?2)What are the core variables that have an influence on students´
conceptions of oral language learning and studying?
Hammarlund, KG, A6
Högskolan Halmstad
kg.hammarlund@hh.se
Hva skiller? Hva forener? Begrepet historiebevissthet i nordisk historiedidaktikk: status og
perspektiver.
Begrepet historiebevissthet har fått en akseptert status som omdreiningspunket for skolefaget
historie i Skandinavia slik det fremgår av læreplanene i Danmark, Sverige og Norge. Det står også
sentralt i skandinavisk historiedidaktisk forskning. Veien frem mot klasserommet og praksis er
betydelig mer uklar. I engelsk og nordamerikansk historiedidaktikk har det de senere årene funnet
sted en betydelig teoriutvikling knyttet til visse aspekter av begrepet, til dels med praksisutprøving.
Kontakten mellom forskningsmiljøene har imidlertid vært minimal og lite er gjort når det gjelder
sammenligning av begrepsforståelse og forskningsresulter.
Det er tilsynelatende grunnleggende motsetninger på vesentlige punkter. Hva består disse i tilfelle
i? Eller tildekker forskjellige filosofiske grunnposisjoner det som er felles i begge tradisjoner?
Hvordan forstås begreper som narrativ kompetanse, scenariokompetanse, livsverden, førforståelse,
second order begreper? Kan en bedre gjensidig forståelse og innsikt gi begrepet historiebevissthet
et skyv både når det gjelder teoretisk klargjøring og implementering i klasserommet? Hva er status
for begrepet historiebevissthet i de nordiske land – i forskning og klasserom? Dette er noen av de
spørsmål som tas opp i symposiet med innledere fra flere nordiske land.
Symposiet organiseres av KG Hammarlund, Högskolan i Halmstad og Erik Lund, tidl. Høgskolen i
Østfold.
Presentasjoner fra:
Sirkka Ahonen, Helsingfors Universitet: ʼHistoriekultur – en utmaning för historieundervisningen’
KG Hammarlund, Högskolan i Halmstad: ʼFörflutenhet och samtid – att förena skolhistoria och
livsvärld’
Erik Lund, tidl. Høgskolen i Østfold: ʼHistoriebevissthet og ˮsammenhengsforståelse” – en
sammenlignende analyse av dansk og engelsk begrepsforståelse’
23
May-Brith Ohman Nielsen, Universitetet i Agder och Karlstads universitet
Helén Persson, Lunds universitet: ʼKunskapsutveckling i historia, i teorin och i praktiken’
Harald Stokkedal Bokn, Universitetet i Bergen
Hammarlund, KG, C3
Högskolan Halmstad
Hva skiller? Hva forener? Begrepet historiebevissthet i nordisk historiedidaktikk: status og
perspektiver.
Begrepet historiebevissthet har fått en akseptert status som omdreiningspunket for skolefaget
historie i Skandinavia slik det fremgår av læreplanene i Danmark, Sverige og Norge. Det står også
sentralt i skandinavisk historiedidaktisk forskning. Veien frem mot klasserommet og praksis er
betydelig mer uklar. I engelsk og nordamerikansk historiedidaktikk har det de senere årene funnet
sted en betydelig teoriutvikling knyttet til visse aspekter av begrepet, til dels med praksisutprøving.
Kontakten mellom forskningsmiljøene har imidlertid vært minimal og lite er gjort når det gjelder
sammenligning av begrepsforståelse og forskningsresulter.
Det er tilsynelatende grunnleggende motsetninger på vesentlige punkter. Hva består disse i tilfelle
i? Eller tildekker forskjellige filosofiske grunnposisjoner det som er felles i begge tradisjoner?
Hvordan forstås begreper som narrativ kompetanse, scenariokompetanse, livsverden, førforståelse,
second order begreper? Kan en bedre gjensidig forståelse og innsikt gi begrepet historiebevissthet
et skyv både når det gjelder teoretisk klargjøring og implementering i klasserommet? Hva er status
for begrepet historiebevissthet i de nordiske land – i forskning og klasserom? I rundebordssamtalen
drøftes disse spørsmål med utgansgspunkt i presentasjonerna fra symposium A6.
Samtalen organiseres av KG Hammarlund, Högskolan i Halmstad og Erik Lund, tidl. Høgskolen i
Østfold.
Deltakere:
Sirkka Ahonen, Helsingfors Universitet
KG Hammarlund, Högskolan i Halmstad
Erik Lund, tidl. Høgskolen i Østfold
May-Brith Ohman Nielsen, Universitetet i Agder och Karlstads universitet
Helén Persson, Lunds universitet: ʼKunskapsutveckling i historia, i teorin och i praktiken’
Harald Stokkedal Bokn, Universitetet i Bergen
Henriksson, Ann-Catherine, A9
Åbo Akademi
ann-catherine.henriksson@abo.fi
Vad tror jag, vad vet jag, vad kan jag?
Pedagogiska fakulteten, Vasa. Om klasslärarens kontroll av elevernas förhandskunskap inom de
naturvetenskapliga läroämnena i grundskolans årskurser 3 – 6. I undervisningen inom de
naturvetenskapliga läroämnena är målet självfallet att eleverna skall skapa sig olika slags kunskap
24
om dessa läroämnen. Denna studie berör den kunskap som eleverna besitter redan då ett nytt tema
eller en ny sekvens i läroämnet påbörjas. I en skolklass kan denna kunskap variera stort bland
eleverna. För att kunna planera undervisningen är medvetenheten om denna förhandskunskap och
förförståelse viktig för läraren (jmf. t.ex. Unesco, 2004; Nilsson, 1999; Helldén, Jonsson, Karlefors &
Vikström, 2010) men medvetenheten är även viktig för den enskilda elevens kunskapsutveckling
(Ausubel, 1968) och för elevens motivation för arbetet. Genom att kontrollera elevens förförståelse
kan läraren även uppdaga eventuella missuppfattningar och s.k. vardagsförståelser som tyvärr ofta
kan vara ganska fast rotade hos eleverna (Marton, 1997;Dimenäs & Sträng Haraldsson, 1996;
Treagust, 2006). Frågeställningen i denna studie är om och i så fall hur klassläraren kontrollerar
elevernas förhandskunskap då en ny sekvens i undervisningen påbörjas. Undersökningen
genomfördes som en intervjuundersökning våren 2012 bland 15 klasslärare i 15 olika skolor
(årskurserna 3-6) i Svenskfinland. I svaren framkom bl.a. att flera av lärarna diskuterar temat med
eleverna då en ny sekvens inleds. Få lärare gör detta mera systematiskt. Andra åsikter som att
läraren inte behöver kontrollera förhandskunskapen eftersom läraren har kännedom om den utan
kontroll framkommer också. En lärare vill ogärna lista elevernas förhandskunskap p.g.a. att läraren
inte känner sig säker på sina egna ämneskunskaper inom temat. På basen av lärarnas svar inställer
sig följande frågeställningar: Hur kan en klasslärare kontrollera den enskilda elevens
förhandskunskap på ett tillfredsställande sätt? Hur kan en lärare i undervisningen sedan utgå från
och beakta den erhållna informationen om elevernas varierande förhandskunskaper?Nyckelord:
grundskola, klasslärare, förförståelse, förhandskunskap, naturvetenskapliga läroämnen
Hestetræet, Torill, A1
UiB/UiS
Torill.Hestetreet@if.uib.no
Vocabulary instruction in 7th grade English classes
This talk aims to present a study about approaches to vocabulary teaching used in 7th grade English
lessons. The study is qualitative, based on classroom observations and teacher interviews. The focus
is on the teachers' beliefs and practices connected to the teaching and learning of vocabulary.
Examples of vocabulary teaching practice will be presented and discussed. These include ways of
using the textbook, factors deciding the use of L2 or L1, how vocabulary is taught through the four
skills, pupil-pupil and teacher-pupil interaction, in addition to ways of presenting new vocabulary.
Similarly, the teachers' own in-depth explanations about these practices will be presented. Thus it is
the teachers' cognition in relation to the teaching and learning of vocabulary that is studied.
Hobel, Peter, B4
Institut for Kulturvidenskaber, Syddansk Universitet
peterhobel@sdu.dk
INTERKULTUREL PÆGOGOGIK, INTERDISCIPLINARITET OG INNOVATION- udfordringer i det danske
gymnasium
Globaliseringen og vor tids epokale og internationale problemer skaber et behov for globale og
innovative medborgere med handlekomptence og selvstyringsevne (Christensen et.al. 2012), der er
i stand til at kommunikere på tværs af kulturelle og sociale skel. Det sætter skolen under pres, for
hvilken faglig kundskab og hvilke kompetencer skal eleverne have for at matche denne udfordring?
Denne paperfremlæggelse vil diskutere dette i et fag- og tværfagsdidaktisk perspektiv og spørge,
hvordan fag, temaer og stof skal udvælges for at møde udfordringen, hvordan der skal undervises,
hvem der skal deltage, og hvor det skal foregå. Endvidere vil spørgsmålet om forholdet mellem de
gymnasiale fags basisfag og de gymnasiale uddannelsers dannelsesmål (det normative og det
handlingsorienterede perspektiv) blive diskuteret. Paperfremlæggelsen vil indeholde en diskussion
25
og definition af begreberne 'kommunikation', 'interkulturalitet' og 'innovation', hvorefter
spørgsmålet 'Er interkulturel kommunikation mulig?' vil blive rejst. Dette spørgsmål vil blive
besvaret positivt (Eriksen 1994, Rattansi 2011), og derefter vil følge en diskussion af betingelserne
og mulighederne for en interkulturel pædagogik – med fokus på spørgsmålet om
indholdsintegration og videnskonstruktionsprocesser (Banks 2008).Og den vil endvidere indeholde
en kort diskursanalyse og diskussion af to interdisciplinære undervisningsforløb fra det danske
gymnasium. Dels et forløb, hvor elever i 1.g samarbejder med elever fra et indisk gymnasium om
Corporate Social Responsibility (Hobel 2012), dels et forløb, hvor kursister fra 1. HF arbejder med
temaet 'Det gode samfund' (Hobel work in progress). Fokus vil være på, hvordan lærere og elever i
og med arbejdet i disse forløb diskursivt positionerer sig i forhold til interkulturalitet,
interdisciplinaritet og innovation. Data til disse cases stammer dels fra et forskningsprojekt om
innovation og entreprenørskab i de gymnasiale uddannelser, dels fra et forskningsprojekt om
skrivning i de gymnasiale uddannelser. Paperfremlæggelsen vil have et udblik til Torben Spanget
Christensens paper og diskutere relationen mellem interkulturel dannelse og
medborgerskabsdannelse.Referencer:• Banks, James A. (2008): An Introduction to Multicural
Education. Boston: Pearson• Christensen, Torben Spanget; Hobel, Peter og Paulsen, Michael (2012):
Innovation i gymnasiet. Evaluering af projekt innovationskraft og entreprenørskab på gymnasier i
region Hovedstaden. Rapport 3 og 4. Odense: Skriftserien Gymnasiepædagogik nr. 89• Hobel, Peter
(2012): Når innovation og fagligt samspil sætter fag under pres – fagdidaktiskkommunikation i det
danske gymnasium efter reformen i 2005. In: Nordidactica – Journalof Humanities and Social
Science Education. 2012:1, pp. 26-53• Hobel, Peter (work in progress): Skriveridentitet og fagligt
samspil – en kursists skrivning i de to faggrupper på HF• Eriksen, T.H. (1994): Det tapte kulturelle
øyrike. In: Eriksen, T.H.: Kulturelle veikryss: Essays om kreolisering, pp. 11-43. Oslo:
UniversitetsforlagetRattansi, Ali (2011): Multiculturalism. A Very Short Introduction. Oxford: Oxford
University Press
Hoff, Hild Elisabeth, B5
Universitetet i Bergen
hild.hoff@if.uib.no
Fostering the intercultural reader: How do Norwegian EFL textbooks encourage learners to
engage with English Literature?
A significant feature of The Knowledge Promotion (LK-06), the national curriculum which was
introduced in Norway in 2006, is that it awards literature a prominent role in language education. In
addition, there is an increased focus on intercultural matters in education and in our society as a
whole. Encompassing both of these objectives, the English subject curriculum emphasises literature
as a particularly suited medium for intercultural explorations. At the same time, the curricular
guidelines do not indicate how learners should be invited to engage with literary texts in order to
develop their intercultural competence. Moreover, we have little knowledge about the extent to
which this aspect is reflected in the teaching material that is available to teachers and learners. Is
the potential educational role of literature in this particular context even recognized and taken
advantage of in EFL textbooks? If not, how can this aspect be properly promoted? Such concerns
constitute the investigative core of my PhD project, which is based in EFL didactics. Focusing on
textbook tasks, my project examines whether the teaching material can be said to navigate and
assist learners in their interaction with English literature in a manner which allows them to become
capable and confident 'intercultural readers.' I will analyse the textbook tasks according to a
number of criteria, such as relevant aspects of communicative competence (related to the
communicative experience that the reading of literature entails), Michael Byram's categories of
intercultural 'savoirs,' the competence aims in the national curriculum, theories of literature and
Bildung, and types of learner activity. Relying on a qualitative and comparative method of research,
26
my analysis of the textbook tasks will be supported by a collective case study based on observation
of classroom practice at the upper secondary Vg1 level, as well as interviews with teachers and
students.
Hoveid, Halvor, C7
NTNU, PLU
halvor.hoveid@plu.ntnu.no
Hva betyr det at lærere kan?
En analyse av lærerfaglig kunnskap sett i forhold til utdanningssystemets organisering. Halvor
Hoveid, NTNU Arbeidet er et forsøk på å vise kompleksiteten vi må knytte til lærerfaglig kunnskap.
Utdanningssystemets organisering kan analyseres på mange ulike måter. For eksempel ved å skille
mellom teori og praksis, ved å skille mellom teoretiske fag og praktiske fag, ved å se på
organiseringen i fag, ved å se på organiseringer i profesjoner, ved å se på organiseringer i
institusjoner, ved å se på organiseringer i grupper osv. Spesielt for utdanningens organisering er at
det er mange ulike relasjoner mellom ulike enheter. For eksempel er det ei gruppe fag, realfagene,
som studerer menneskets naturlige omgivelser og oss selv som organisme i tid og rom og tre fag
som gir oss rammene for hvordan vi skal forstå dette, historie, geografi og astronomi. Det finnes
altså implisitte strukturer mellom ulike deler av utdanning som ikke vanligvis ses i forhold til
hverandre. Beskrivelsene av strukturer i lærerfaglige kunnskap som jeg kommer fram til på grunnlag
av analysen av organiseringer av utdanning vil jeg så konfrontere med utdanningsforskning i forhold
til lærerutdanning. Bakgrunn: Det har etter den siste verdenskrig vært en spenning mellom det
forskningen veit, altså forskningsfronten i de ulike forskningsdisiplinene, og det som blir undervist i
utdanning. Innenfor noen utdanninger blir det da stilt spørsmål om dette ikke kan rettes ved å gjøre
utdanningen mer utforskende -inquiry based education. Jeg har et håp om at dette oppsettet jeg
har på analysen min skal kunne bidra til å kaste noe lys på hvordan dette ser ut i lærerutdanning.
Forskningsspørsmål: Hva slags forskning er det som bidrar til at lærerutdanning er forskningsbasert?
Kan en lærerutdanningen som er forskningsbasert vise hva slags kunnskap som er viktig for lærere?
Hvordan gjør den i så fall det?
Høegh, Tina, C8
Syddansk Universitet. Institut for Kulturvidenskaber
thoegh@sdu.dk
Symposium: Samspilsdidaktik – fagene på tværfagligt arbejde
Kontakt: Tina Høegh, Syddansk Universitet, thoegh@sdu.dk
Hvordan arbejder vi som undervisere med tværfaglighed og samspil fagene imellem? Hvilket
samarbejde og hvilket fagligt beredskab skal den typisk teoretisk uddannede underviser være en del
af i tværfaglige teams på fremtidens uddannelser? Det kræver anderledes lærerkompetencer at
undervise på uddannelser der fx prioriterer innovation og case-, problem- og projekt-baseret
undervisning hvor fag på tværs af natur- og teknikvidenskabelige, humanistiske, kunstneriskkreative og samfundsvidenskabelige fagområder skal tænkes sammen i undervisningen.
Symposiet om fagligt samspil lægger ved fem korte indledende oplæg fra forskere fra hver deres
fag-område op til en fælles diskussion med deltagerne af hvordan vi på tværs af vores kendte
fagligheder kan opnå et ”fælles sprog”, fælles begreber i tværfagligt arbejde, og hvordan vi
organiserer gode rammer for lærernes nye samspil.
27
Vi vil på symposiet diskutere om der er tale om en ny og anden samspilsfaglighed, og om vi fx kan se
og undersøge den som praksis, professionernes eller fagenes praksis på de forskellige
uddannelsesinstitutioner. Vi har forskellige underviserpraksisser, empiri-praksisser, praksis for
videnskabsteoretisk samtale. Ligeledes sendes elever og studerende ud til mange former for praksis,
allerede efter en grundskole- og ungdomsuddannelse, men jo især efter videreuddannelserne.
Hvordan ser de praksisser ud, og hvorfra har lærerne på de forskellige institutioner ideerne til hvilke
kompetencer og gørens-former de uddanner eleverne og studerende til? Der ligger endvidere tavs
viden hos undervisere om fagligt indhold, færdigheder og kompetencer som ikke er at finde i
ministeriernes styredokumenter eller i fagbeskrivelserne på den enkelte skole. Hvordan finder og
ekspliciterer man tavs viden, praksis uden for og inde på en uddannelsesinstitution og omdanner
den til fælles og ekspliciteret bevidsthed?
På flere områder foregår ihærdige bestræbelser på at kompetencebeskrive samtlige uddannelser
(aktuelt eksempel på de danske læreruddannelser), og det kunne være interessant at følge hvorvidt
kompetencemål for fagene medvirker til et øget samarbejde mellem nærtstående fag. Kan
kompetencemålene medvirke til øget tværfaglighed/flerfaglighed - også mellem fag der ikke deler
videnskabsteoretisk fundament? Symposiet vil diskutere distinktionen mellem en tværfaglighed og
en overfaglighed.
Oplægsholdere og diskussionspanel:
Et fælles naturfagligt kompetencebegreb - et fælles sciencefag i den danske grundskoles 7.-9.
skoleår?
Steffen Elmose, biologi, lektor, University College Nordjylland i Aalborg
http://www.ucn.dk/Forside/UCN/Kontakt/Find_os/Steffen_Elmose.aspx?PID=142039
I 2003 blev der i Danmark formuleret et fælles naturfagligt kompetencebegreb, hvis formål er at
sammenfatte alle delmål for de fire naturfag. Naturfagene i den danske grundskole omfatter
biologi, fysik/kemi og geografi, og disse kan genfindes i ungdomsuddannelserne og på videregående
uddannelser. Formålet med oplægget er at motivere en diskussion af berettigelsen af at opretholde
3-4 forskellige fag, hvis de alligevel skal resultere i udviklingen af de samme kompetencer.
Endvidere giver jeg en kort præsentation af naturfaglig praksis/gøren (doings) /kultur med henblik
på at undersøge mulige grænseflader og paralleliteter med andre fagområder.
Tværfaglighed og overfaglighed som reaktion på fagtrængsel og faglig glemsel
Sven-Erik Holgersen, musik, lektor, Institut for Uddannelse og Pædagogik (DPU) – Didaktik ved
Aarhus Universitet. http://pure.au.dk/portal/da/persons/id%28ffbff5b3-faa2-40e0-adc4b690ab463e09%29.html
Situationen i Danmark er præget af fag-trængsel (ämnes-trängsel) både internt i de enkelte fag og
blandt forskellige fagområder, der må kæmpe med de såkaldte PISA "kernefag" om
opmærksomheden. Uddannelsessystemet har reageret på denne situation med at foreslå
tværfaglighed og overfaglighed som erstatning for en styrkelse af de enkelte fags kerneindhold.
Denne situation sigter jeg til med mit indlæg.
28
Tillsammans eller var för sig: SO-ämnena i den svenska grundskolan
Martin Stolare, historie og SO-ämnena, docent, Karlstad Universitet
http://www.kau.se/forskning/forskdb?to_do=show_researcher&id=512
Geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap går i den svenska skolan under den
gemensamma beteckningen, samhällsorienterande ämnen, SO-ämnen. Under de senaste 30-40
åren har det förts en debatt kring den gemensamma kärnan hos dessa ämnen. Min ambition är att
utifrån denna debatt diskutera frågan om bredare ämnesöverskridande perspektiv i dagens skola.
Finns det en särskild kompetens som SO-ämnena kan bidrag med? Vad skulle den kunna var och hur
kan den relateras till andra ämnen i skolan?
’Gørens’former. Elevens problemløsning som lærernes fælles forestillinger om mål på
ungdomsniveauerne
Tina Høegh, dansk/nordisk modersmålsfag (L1), lektor, Syddansk Universitet,
http://www.sdu.dk/ansat/thoegh , og
Anette Skipper Jørgensen, matematik, lektor, University College Nordjylland i Aalborg
http://www.ucn.dk/Forside/UCN/Kontakt/Find_os/Anette_SkipperJ%C3%B8rgensen.aspx?PID=142039
Vi spørger med indlægget om vi ved hjælp af målsætninger for undervisning som ganske konkrete,
ægte problemstillinger der skal løses for verden, kan opnå at samarbejdende lærere fra forskellige
fag udvikler fælles forestillinger og dermed fælles ’sprog’ i deres faglige samspil. Konkrete
målsætninger er fx modeller der skal bygges, udvikling af faglig formidling for konkrete målgrupper
eller bæredygtige løsninger og innovative tiltag for fx miljøbeskyttelse der tilbydes virksomheder.
Oplægget giver eksempler på fag-samspil mellem kunstneriske fag, sprog- og modersmålsfag,
matematik og naturfag for ungdomsniveauet.
Referencer
Carter, M. 2007. Ways of Knowing, Doing, and Writing, in College Composition and Communication;
58, 3; Proquest Education Journals: 85.
Gericke, N. og Schüllerqvist, B. (red.) 2012. Ämnesdidaktisk Komparation – Länder, ämnen, teorier,
metoder, frågor och resultat. Studier i de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik nr. 16. Karlstad
University Press
Krogh, E. og Nielsen, F.V. (red.) 2011. Sammenlignende fagdidaktik. CURSIV Skriftserie no. 7.
Skriftserie udgivet af Institut for Didaktik, Danmarks Pædagogiske Universitetsskole, Aarhus
Universitet.
Krogh, E. og Nielsen, F.V. (red.) 2012. Sammenlignende fagdidaktik 2. CURSIV Skriftserie no. 9.
Skriftserie udgivet af Institut for Didaktik, Danmarks Pædagogiske Universitetsskole, Aarhus
Universitet.
Nielsen, F. V. (red.) (2010). Musikfaget i undervisning og uddannelse: Status og perspektiv 2010.
Tendenser, muligheder, problemer. København: Danmarks Pædagogiske Universitetsskole, Aarhus
Universitet. http://musikmanifest.dk/Statusrapport%20final.pdf
Jakobsen, Carsten Linding, A10
Læreruddannelsen i Aarhus, VIA University College
29
CJ@viauc.dk
Elevers samfunnskunnskaper og –ferdigheter samt opfatninger af demokrati i Danmark og Norge
ved Førstelektor Jonas Christophersen, Avdeling for lærerutdanning, Høgskolen i Bergen samt
lektor Leif Brondbjerg og lektor Carsten Linding Jakobsen, Læreruddannelsen i Aarhus, VIA
University College, DanmarkDette er resultater fra en komparativ spørgeskemaundersøkelse i
2010/11 av danske og norske elever på grunn-(folke-) skolens siste trinn og deres læring i dansk og
norsk samfunnskunnskaps-/samfundsfagsundervisning og dimensioner ved deres demokratiske
kompetense og -oppfatninger. Bakgrunn og resultater fra undersøkelsen ble presentert på NOFAkonferansene i 2009 og i 2011. Undersøkelsen omfattet bl.a. fagets innhold og arbeidsmåter,
elevenes kunnskaber, ferdigheter, holdninger, syn på arbeidsmåter og deres interesse for politikk,
samfunnsforhold og samfundsfag/samfunnskunnskap. Her har vi valgt å se på elevenes
samfunnskunnskaper, ferdigheter og deres demokratiopfatninger. Problemstillingene er: hvilke
samfunnskunnskunnskaper og –ferdigheter har elevene og hvilke forskjeller finner vi mellom de to
landene og hvordan kan vi forklare disse kunnskapene, ferdighetene og forskjellen i dem mellom
landene? Mer spesielt er vi interessert i om ulik faglig vektlegging, ulike arbeidsmåter, elevers
motivasjon og bakgrunn påvirker deres læring i samfunnskunnskap/samfundsfag. Vi har også
undersøgt elevernes demokratiopfattelser, og forskellige former for demokrati i
samfundsfags/samfunnskundskabs undervisningen. Disse fag har som bekendt en særlig
forpligtigelse i grundskolen til at undervise i demokrati og gennem demokrati. Vi vil ligeledes se på
om visse elevgrupper oplever mere demokrati i klassen og hvad dette i givet fald kan skyldes.
Afslutningsvis vil vi lægge op til en diskussion i relation til muligheder og begræsninger i relation til
at fremme demokratiet i undervisningen i samfundsfag/samfunnskundskap, samt hvilke muligheder
fagene i de to lande har for at berige hinanden.
Johannesen, Monica, C2
Høgskolen i Oslo og Akershus
monica.johannesen@hioa.no
Teknologistøtte for tospråklige studenter
Leikny Øgrim, Monica Johannesen, Laurance Habib, Høgskolen i Oslo og Akershus. Problemstilling,
fokus og formål med presentasjonen: Hvordan kan digital teknologi brukes som støtte for
tospråklige studenter i deres læringsarbeid? Fokus er på studenters oppfatninger av egne behov og
hvordan teknologien kan bidra til å støtte deres læringsarbeid. Formålet er å diskutere didaktisk
bruk av teknologi for denne studentgruppa. Metoder og teori/materiale en bruker for å undersøke
problemstillingen: 15 tospåklige studenter som studerer digital kompetanse er intervjuet om sine
erfaringer med studiene, og behov og ønsker i forhold til teknologibruk Spørsmål til diskusjon: Ut fra
presentert materiale – kan digital teknologi gi didaktiske fordeler i forhold til undervisning og læring
for tospråklige studenter? Didaktisk teknologistøtte for tospråklige studenterTospråklige studenter
har særlige problemer i forhold til studiesituasjonen. At både undervisnings- og
administrasjonsspråket er et annet enn morsmålet, fører til betydelig merarbeid både for å lese,
bearbeide forelesninger, forstå og gjennomføre oppgaver både skriftlig og muntlig. I et forsøk på å
trenge inn i behov og ønsker for denne studentgruppa, er 15 tospråklige studenter intervjuet om
sine erfaringer med studiene, spesielt i forhold til teknologibruk. Disse studentene deltar på et 30
studiepongs kurs i digital kompetanse. Intervjuene avdekker et mangfold av erfaringer og behov.
Noen fellestrekk er likevel funnet. Mange studenter bruker flere alternative kilder for å tilegne seg
fagstoff, som f eks wikipedia eller andre nettsider på eget språk. De fleste hevder å lære mest av å
bearbeide fagstoff gjennom diskusjoner med medstudenter, men bare et fåtall har tatt i bruk
digitale medier for diskusjoner på tross av at de fleste har svært begrenset med tid. Tre forslag til
didaktisk teknologistøtte for tospråklige studenter vil bli presentert og diskutert: Bruk av LMS,
30
bildefortellinger og omvendt undervisning (flipped classrom). Presentasjonen vil ende ut i en
diskusjon om hvorvidt og eventuelt hvordan digital teknologi kan gi didaktiske fordeler i forhold til
undervisning og læring for tospråklige studenter.
Johansson, Patrik, B10
Cehum, Stockholms universitet
patrik.johansson@cehum.su.se
Som man frågar får mamn svar – prelimerära resultat från en Learning study der gymnasieelever
engagerats i historiskt resonerande
I mitt forskningsprojekt kommer jag att fokusera förmågan till historiskt resonerande (historical
reasoning), och hur den förmågan utvecklas i elevernas möte med de historiska primärkällorna.
Forskningen har inspirerats av den historiska kompetensmodell som utarbetats av FEUR-gruppen i
Tyskland, samt av begreppet historiska resonerande som formulerats av van Boxtel och van Drie i
Holland. I den kommande avhandlingen utforskas innebörden av att kunna tolka historiska
primärkällor, och att kunna ställa historiska frågor. Att tolka historiska källor och ställa historiska
frågor utgör de s.k. lärandeobjekten i Learning studyn och forskningen syftar till att ge empirisk
kunskap om innebörden av lärandeobjekten, samt insikter i de svårigheter som eleverna ställs inför
när de arbetar med primärkällor. Vidare studeras hur historielärare strävar efter att identifiera
kritiska aspekter i elevernas lärande och hur de försöker lösa svårigheter och problem som eleverna
stöter på. Forskningen bedrivs som en Learning Study på en gymnasieskola i Stockholm under
januari och februari 2013, där två historielärare deltar med sina fyra klasser. I
historieundervisningen fokuseras tre gruppers inkludering och exkludering i den svenska
demokratiseringsprocessen. De tre grupperna är arbetare, kvinnor och prostituerade, och de
representerar grupper av individer som traditionellt, i hög grad, varit uteslutna från inflytande i
samhället. För varje samhällsgrupp har ett källmaterial sammanställts, som eleverna arbetar med i
historieundervisningen. Sekvenser av historielektioner spelas in på video, analyseras av mig och de
två historielärarna, revideras i syfte att öka möjligheterna till lärande, och upprepas i en ny sekvens.
En förstudie i form av gruppintervjuer avslöjade några kritiska aspekter i elevernas möte med
primärkällorna. Den fenomenografiska analysen pekade exempelvis på att kontextuella kunskaper,
förmågan till perspektivtagande (historisk empati) samt förmågan att urskilja historiska diskurser är
kritiska i elevernas lärande. Mitt forskningsintresse är att nå en förståelse för hur
undervisningspraktiken kan främja förmågan att till historiskt resonerande, och förhoppningen är
att denna kunskap ska kunna användas för att utforma effektiva lärandeuppgifter och bidra till
utvecklingen av den praktiska historieundervisningen. I samband med NOFA4 kommer jag att kunna
presentera preliminära resultat från studien med särskilt avseende på vad det beskrivna kunnandet
innebär. Vad kan egentligen eleverna när de kan tolka källor och ställa historiska frågor, och vad är
kritiska aspekter när eleverna lär sig detta? Hur kan lärande av detta kunnande främjas av
undervisningspraktiken?
Jurström, Ragnhild Sandberg, C10
fil.dr och lektor i musikpedagogik
Institutionen för konstnärliga studier, Musikhögskolan Ingesund, Karlstads universitet, Sverige
Att lära sig gestalta musik – ett multimodalt och designteoretiskt perspektiv på sång- och
ensembleundervisning i musiklärarutbildningen
Presentationen belyser kunskapsbildning i musiklärarutbildningens sång- och
ensembleundervisning, hur musikdidaktiska och konstnärligt gestaltande aspekter hanteras samt
vilka förutsättningar som skapas för studenters musikaliska lärande. Det saknas idag djupare
31
praxisnära forskning om relationen mellan konstnärliga och didaktiska perspektiv i
musiklärarutbildningen samt hur studenter utifrån dessa aspekter förbereds för sin roll som
musiklärare.
Studien utgår från ett multimodalt, socialsemiotiskt och designteoretiskt perspektiv där lärande och
kommunikation ses som en social process av teckenskapande, där musikaliska betydelsebildningar
skapas och konstrueras via användning av flera samtidigt samverkande socialt och historiskt
formade teckensystem och där fokus finns på de förutsättningar för lärande som skapas i den miljö
olika aktörer befinner sig.
Två musiklärarstudenter med inriktning mot rytmisk och improviserad musik har videoinspelats på
sammanlagt tolv sång- och ensemblelektioner. Utifrån detaljerade transkriberingar av videofilmerna
har analyser gjorts av hur olika verbala, kroppsliga och materiella resurser som exempelvis gestik,
blickar, tal, sång och noter används som representationer för olika musikaliska aspekter, hur det
didaktiska och konstnärliga innehållet designas samt vilka konsekvenser denna design får för
studentens möjlighet att lära sig utveckla olika kunskaper och färdigheter.
I resultatet visas hur en praktiskt-teoretiskt orienterad design formas, där förutsättningar skapas för
hur studenten ska kunna lära sig olika kulturella konventioner kring improviserad musik, praktisera
olika för genreområdet specifika uttryck samt träna på för området karaktäristiska resurser som
exempelvis skalor, rytmiska figurer, intervall och ljud. En mer praktiskt-personligt orienterad väg har
fokus på kunnande om, upplevelser av och intuition för hur den aktuella musiken kan gestaltas, där
val av resurser baseras på intresse, idéer och känslor kopplade till den kulturella kontexten samt där
egna personliga upptäckter och uttryck är i fokus. Lärares didaktiska och konstnärliga design
varierar, men målet är att studenterna skall lära sig gestalta och framföra musiken på ett eget, nytt
och personligt sätt. Resultatet sätter fokus på en praktisk kunskapsbildningstradition som är
kopplad till både teori och personligt intresse och som i sig själv är didaktiskt orienterad.
Järvinen, Heini-Marja, C2
Helsingfors universitet
hemajarv@mappi.helsinki.fi
Språkundervisning i fokus: flerspråklighet i stället för fåspråklighet
Flerspråkighet i stället för fåspråkighetFinland har hamnat i en situation där främmande språk inte
studeras lika mycket som tidigare. Sinande språkresurser har lett till en krissituation och ett
allvarligt hot t ex till Finlands konkurrensförmåga. Engelska har blivit en lingua franca, som 'alla kan'.
Svenska har blivit tvångssvenska, som ingen vill studera. Det finns flera orsaker till den nuvarande
situationen, bl a gradvis ökad frivillighet fr o m 1980-talet. Finländare lider av fåspråkighet (Sauli
Takalas term).
I det förenade Europa har man börjat tala om flerspråkighet (plurilingualism), som
hänvisar till en individs flerspråkighet. Att bli flerspråkig eller plurilingval innebär inte att alla blir
polyglotter med flera fullständigt behärskade språk, utan det betyder att alla kan flera språk men på
olika nivåer och med olika språkprofiler. En individ kan t ex förstå talad ryska, men inte skriva ryska.
En annan kan syft till A2-färdigheter i franska och C2 i engelska och nöja sig med turistspanska. För
att öka antalet av språk och språkstuderanden behövs det reformer i utbildningssystemet, både i
utvärderingen av språkfärdigheterna och mål och innehåll av de nationella läroplanen. Det gäller en
ny syn på språkundervisning och språklärarutbildning.
Jørgensen, Anne-Mette Bladt, D8
32
Læreruddannelsen i Silkeborg, VIA University College
abj@viauc.dk
Lærerens bevidste brug av præsis matematisk fagsprog som middel til elevers udvikling av
begreber i faget matematik
Anne-Mette Bladt Jørgensen, Læreruddannelsen i Silkeborg, VIA University College i samarbejde
med Lóa Björk Jóelsdottir, Læreruddannelsen i Silkeborg, VIA University College, Peter Müller,
Ellekærskolen i Aarhus, Lisser Rye Ejersbo, Aarhus Universitet. Problemstilling Kendetegnende for
faget matematik er en stor mængde fagord, som hver især har deres helt specifikke betydning i en
matematisk kontekst. Derudover ændrer betydningen af fagordene sig også gennem skoleforløbet.
Det er derfor af stor vigtighed, at man som matematiklærer bevidst arbejder med elevernes
tilegnelse af fagsproget, og at man som lærer er i stand til at tænke en konkret sproglig progression
ind i sin undervisning. Projektet har til formål at undersøge og dokumentere, hvordan en bevidst
brug af præcis matematisk fagsprog i klasseværelset understøtter elevernes udvikling af
matematiske begreber. I en undervisning forekommer forskellige didaktiske situationer, som
læreren har forberedt forinden. Der er både den meget stramme brug af faglige ord, hvor læreren
er sig meget bevidst om, at eleverne skal bruge hans sprog som rollemodel for egen
kommunikation, denne situation har til formål at skærpe elevernes matematiske begrebsopbygning,
så den bliver sikker og hele tiden udvikles. En anden didaktisk situation er, hvor læreren ønsker, at
eleverne skal være reflekterende i relation til nye problemstillinger og deres løsning. Her bruger
læreren en anden slags kommunikation i form af spørgsmål, som har til formål at fremlokke og
inspirere til at bruge de matematiske begreber og algoritmer på både nye og kendte måder.
Metoder og teori/materiale en bruker for å undersøke problemstillingenVi koncentrerer os om at
undersøge de mentale/kognitive processer i relation til udvikling af elevens matematiske begreber i
en 1. klasse gennem observationer af elevernes metoder/strategier/værktøjer som reaktion på
lærerens måde at kommunikere på. Resultaterne fra undersøgelserne tænkes brugt til en dobbelt
didaktisk dimension:1. Andre lærere kan inspireres og dermed målrette undervisningen med det i
fokus 2. Lærere i linjefaget matematik på læreruddannelsen kan sammen med de studerende
udvikle en didaktik på denne baggrund.Projektet er tænkt som et Design Research projekt.
Kallioniemi, Arto, D7
Department of Teacher Education, University of Helsinki
arto.j.kallioniemi@helsinki.fi
How primary school student teachers view religious education as a school subject?
The focus of this paper is to research how primary school student teachers view religious education
as a school subject. In Finland almost every 10 year it has been investigated this matter. After Tirri's
and Kallioniemi's (1999) last research the Finnish society has rapidly changed. Teacher education is
an important phase in socialization for primary school teacher. Furthermore, it can be stated that
teacher education has a significant role in student teachers constructions of religious education and
also how they practice RE in comprehensive school after teacher education. According to many
researchers primary school teachers prefer religious education as a difficult subject to teachThe
research is based on survey which has conducted spring 2012. In survey student teachers ought to
answer a questionnaire. There were taken 8 different units for primary teacher education to
participate to this survey. They were located around Finland. The students studied at the
Universities for first or second year. The research material was gathering in the lecture. Altogether
538 student primary teachers participated in this survey. There were 421 female students and 117
male students. The main research question is how primary school student teachers view religious
education as school subject? In this paper it is looked how primary school student teacher estimate
religious education in semantic differential scale? And how the prefer the main contents in primary
33
level RE curriculum? In totally student primary school teachers estimations of religious education
are positive. Four statements mean placed in positive part of scale (under 3) and the rest of
estimations placed between 3-4. Student primary school teachers prefer significantly more ethical
questions and pupils' life questions than bible stories and teaching and the historical mainlines of
Christianity and the life and the doctrine of Lutheran church. After factor analysis it was formulated
three different sum scales: 1. basic knowledge of Christianity and Lutheran church, 2. different
world religions and interaction with people of different religious background and 3. Ethics and
pupils life questions. Results are interesting and there can be discussed about the role of teacher
education.
Kaspersen, Peter, C1
Syddansk Universitet
peter.kaspersen@sdu.dk
Veje frem i litteraturundervisningen
Symposium med tittel: Den nordiske skolen, fins den? Didaktiske diskurser og dilemmaer i
skandinaviske modersmålsfag. Leder: Ellen Krogh. Hvordan reagerer de yngste modersmålslærere i
Nordfag-undersøgelsen på de udfordringer de står overfor? Lærerne giver udtryk for at de befinder
sig under et dobbelt pres fra ledelsen og eleverne i retning af at gøre undervisningen nyttig. Et tema
der efterhånden også dominerer den offentlige debat om humanistisk undervisning og forskning.
Undersøgelsen prøver at klarlægge de strategier lærerne derefter anlægger. I oplægget vil jeg
perspektivere disse strategier vha. resultaterne fra to andre undersøgelser. Den første er en analyse
af aktuelle positioner i litteraturdidaktikken, publiceret i Ongstad (red.) Nordisk
modersmålsdidaktik. Forskning, felt og fag (2012). Den anden er et aktionsforskningsprojekt
omkring interdisciplinært samarbejde mellem dansk og matematik med titlen Kognition og
uendelighed, som er gennemført på flere danske gymnasier i 2010 og 2012. Det vil blive diskuteret
om den tværvidenskabelighed som har udviklet sig i specielt kognitionsforskningen i de seneste
årtier, giver litteraturundervisningen nogle nye muligheder, særligt i henseende til erfaringsbasering
og nytteværdi.
Kristiansson, Martin, A10
Karlstads universitet
martin.kristiansson@kau.se
Samhällskunskapsämnets ämnesmarkører og ämnesbindingar – en analys av intervjuer med
mellamstadielärare om samhällskunskap i deras SO-undervisning
I grundskolan i Sverige undervisar lärare i ett samhällsorienterande block som består av ämnena
geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Hur samhällskunskapsämnet kommer till
uttryck i denna undervisning på mellanstadiet vet vi lite om och projektet riktar sig mot vad lärare
som undervisar i SO-ämnena på mellanstadiet har att säga om denna fråga. Intervjuer har
genomförts enskilt med sju lärare från sju olika skolor i en mindre landsortskommun i
mellansverige. De har svarat på frågan. När du undervisar i SO vad brukar du undervisa om då?
Utifrån denna ingång har intervjuerna sedan handlat om att urskilja vad som är samhällskunskap i
lärarnas tal. Interjuerna har sammanfattats och getts tillbaka till lärarna som sedan träffats för att i
grupp samtala om samhällskunskapsämnets del i SO-undervisningen. Såväl de enskilda intervjuerna
och gruppsamtalet har legat till grund för analysen. Analysen av interjvuerna visar att
samhällskunskapsämnet beskrivs som stort, vitt och brett. Det är ett Här och nu-ämne som ständigt
förändras och går in i andra ämnen. Det är abstrakt och komplicerat och svårt att lära sig. Ett sådant
ämne, kan man tro, borde ha en stor plats i SO-undervisningen om det som är stort och svårt att
lära sig behöver ägnas mer tid än mindre svåra saker. Men ämnet är tillsammans med
34
religionskunskap ett mycket litet ämne hos lärarna relativt historia och samhällskunskap. Man skulle
också kunna tro att det är ett ämne som skiljer sig åt innehållsmässigt mellan lärarna när det är så
svårt att beskriva. Det visar sig dock att innehållet inte skiljer sig åt nämnvärt. Lärarna säger att de
undervisar om diktatur och demokrati, om brott och straff, och om värdegrundsfrågor. De gör
studiebesök, har klassråd och simulerar val vid valtider. Och varje fredag har de veckans nyheter
och nyhetstipset. Samtidigt skiljer det sig från övriga SO-ämnen, särskilt visavi geografi och historia.
De saknar så kallade ämnesmarkörer i högre grad än dessa ämnen. Lärarna talar sällan om
samhällskunskap när de undervisar i det, skriver inte upp ämnet på tavlan, har sällan en lärobok och
ger sällan läxor och prov specifikt i ämnet. Allt detta sker däremot i geografi och historia. Att
markera ämnet med termen samhällskunskap på dessa olika sätt sker alltså sällan och på så vis syns
inte ämnet lika tydligt som geografi och historia. Det innehåll lärarna menar tillhör samhällskunskap
såsom klassråd och värdegrundsfrågor identifieras inte med ämnet. Ämnet tycks också sakna
nyckelmarkörer som geografi och historia äger i termer av rumsbegreppet och tidsbegreppet. I SOsammanhanget framträder ämnet mer som ett hjälpämne än ett ämne som står på egna ben. Detta
syns också i dess ämnesbidningar. De har flera bindningar till övriga SO-ämnen och andra ämnen
men i första hand som ett komplement till andra ämnen. Däremot framträder något av en annan
slags typ av relation som inte präglar övriga SO-ämnen lika starkt. Samhällskunskapsämnet knyter
an till vardagen i och utanför skolan. Det tycks ha en relativt tydlig identitet som omvärldsämne.
Mitt bidrag till konferensen handlar alltså om att presentera tolkningar av samhällskunskapsämnets
roll och karaktär på mellanstadiet såsom detta kommer till uttryck i samtal med lärare - tolkningar
som ges ett innehåll med hjälp av begreppen ämnesmarkörer och ämnesbindningar .
Krogh, Ellen, C1
Institut for Kulturvidenskaber, Syddansk Universitet
ellen.krogh@sdu.dk
Didaktiske diskurser og dilemmaer i skandinaviske modersmålsfag.
Den nordiske skolen, fins den? Symposiet præsenterer diskussioner og fund fra en kvalitativ
empirisk undersøgelse af nordiske modersmålslæreres beskrivelser og refleksioner over deres
undervisning. Undersøgelsen er resultatet af et tæt samarbejde mellem otte danske, norske og
svenske modersmålsforskere som startede i 2007 og førte til publiceringen af en bog med
ovenstående titel på Novus forlag i 2012. Symposiet vil præsentere undersøgelsens teoretiske og
metodologiske grundlag og diskutere dens resultater. Et centralt fund er at de skandinaviske
modersmålslærere, på trods af væsentlige forskelle mellem uddannelsessystemer og læreplaner,
erfarer problemer og udfordringer overraskende ens. Det er samtidig en pointe at svaret på titlens
spørgsmål på sin vis ligger i spørgsmålet selv. Undersøgelsen opererer i et diskursivt felt som i disse
år er underlagt massive uddannelsespolitiske forskydninger, og spørgsmålet om den nordiske skole
har ingen enkle svar, men ansporer til en nødvendig diskussion og refleksion over hvad vi skal med
skolen og modersmålsfaget i de moderne nordiske vidensøkonomier. Symposiets præsentationer
tager fat i forskellige aspekter af modersmålsfagene. Deltagere er Nikolaj Frydensbjerg Elf, Syddansk
Universitet, Peter Kaspersen, Syddansk Universitet, Ellen Krogh, Syddansk Universitet, Sylvi Penne,
Høgskolen i Oslo og Akershus, I, Universitetet i Bergen, og Maria Ulfgard, Uppsala Universitet.
Opponent for symposiet er Jon Smidt, Høgskolen i Sør Trøndelag. I det følgende præsenteres de
enkelte bidrag: Didaktiske diskurser og dilemmaer i nordiske modersmålsfag Ellen Krogh, Institut for
Kulturvidenskaber, Syddansk UniversitetI denne præsentation introduceres baggrunden for det
forskningsprojekt som symposiet præsenterer. Det udspringer af en tradition for komparativ og
etnografisk modersmålsdidaktisk forskning som blev udviklet i regi af International Mother Tongue
Education Network (IMEN). Projektets empiriske data er 26 undervisningsdagbøger og interview
med skandinaviske modersmålslærere i det første gymnasieår eller ungdomsskolen. Alle studier
anlægger et komparativt perspektiv på dette datasæt, men fokuserer på forskellige områder og
35
problemstillinger i modersmålsfaget. Teoretisk refererer studierne til den såkaldte paradigmeteori
(Sawyer & Van de Ven 2007) som er baseret på en historisk undersøgelse af paradigmeskift i
europæiske modersmålsfag. Derudover er diskursanalytiske strategier dominerende. Overordnet
initieres undersøgelsen af spørgsmålet om der (fortsat) findes en nordisk model for undervisningen
i modersmålsfagene. Det empiriske fokus på lærernes perspektiv betyder at et vigtigt
underspørgsmål er hvordan nordiske modersmålslærere konstruerer deres professionelle faglige
identitet. Diskurser og dilemmaer viser sig i disse studier at være nationalt overgribende.
Dilemmaer kan iagttages såvel i konstruktionen af eleverne hvor heterogeniteten er en udfordring, i
spektret af professionelle identiteter hos lærerne og i fagkonstruktionen hvor lærerne finder det
vanskeligere at begrunde litteraturundervisningen end skriveundervisningen, og hvor medierne
fortsat udgør en fagdidaktisk udfordring. Denne præsentation anlægger afsluttende et bredere
internationalt perspektiv med henvisningen til et særnummer af L1. Educational Studies in
Language and Literature (12, 2012). Her sættes fokus på 'the inescapability of language' i
modersmålslæreres konstruktion af en epistemologi for deres praksis. 'Language' refererer til fagligt
indhold - sprog, litteratur og kultur - og redaktørerne ser en kløft mellem dagens standardiserende
uddannelsesreformer og den sociokulturelt funderede forståelse af modersmålsfaglig praksis som
tematiseres i særnummerets bidrag. Hva trenger vi egentlig litteraturen til? Politikk, didaktikk og
hverdagsteorier i nordiske klasserom Sylvi Penne, Fakultet for lærerutdanning og internasjonale
studier, Høgskolen i Oslo og AkershusTittelen på denne presentasjonen, er også tittelen på mitt
kapittel i boken Den nordiske skolen – fins den? I første del av presentasjonen skisserer jeg opp
resultatene av den nordiske undersøkelsen. Hva trenger vi litteraturen til ifølge våre intervjudata
med danske, svenske og norske morsmålslærere. Deretter vil jeg presentere resultater fra ny empiri
fra ungdomstrinnet og videregående skole i den norske skolen. Her er det ikke lærerne som er
spurt, men elevene. Hva er så deres erfaringer med litteraturen i skolen? Hva husker de av det de
har lest av litteratur på skolen? Hvordan begrunner elevene litteraturundervisningen i norskfaget?I
begge undersøkelsene anvendes diskursanalytiske tilganger til intervjumaterialet (Bruner 1996, Gee
2000, 2003, Johnson & Lakoff 1999, Olson 2003). Spørsmålet det åpnes for er hvilke didaktiske
begrunnelser som nå anvendes for skolens litteraturundervisning i det senmoderne samfunnet.
Hvor forskningsbaserte er de? Mye tyder på at det er behov for nye diskusjoner om litteraturens
plass i morsmålsfagene, og nye begrunnelser for litteraturen i morsmålsfagene. Det er også
konklusjonen i min artikkel i boka Den nordiske skolen- fins den?Veje frem i
litteraturundervisningenPeter Kaspersen, Institut for Kulturvidenskaber, Syddansk
UniversitetHvordan reagerer de yngste modersmålslærere i Nordfag-undersøgelsen på de
udfordringer de står overfor? Lærerne giver udtryk for at de befinder sig under et dobbelt pres fra
ledelsen og eleverne i retning af at gøre undervisningen nyttig. Et tema der efterhånden også
dominerer den offentlige debat om humanistisk undervisning og forskning. Undersøgelsen prøver at
klarlægge de strategier lærerne derefter anlægger. I oplægget vil jeg perspektivere disse strategier
vha. resultaterne fra to andre undersøgelser. Den første er en analyse af aktuelle positioner i
litteraturdidaktikken, publiceret i Ongstad (red.) Nordisk modersmålsdidaktik. Forskning, felt og fag
(2012). Den anden er et aktionsforskningsprojekt omkring interdisciplinært samarbejde mellem
dansk og matematik med titlen Kognition og uendelighed, som er gennemført på flere danske
gymnasier i 2010 og 2012. Det vil blive diskuteret om den tværvidenskabelighed som har udviklet
sig i specielt kognitionsforskningen i de seneste årtier, giver litteraturundervisningen nogle nye
muligheder, særligt i henseende til erfaringsbasering og nytteværdi.Læreres diskurser om elever og
fag i en kulturell og språklig heterogen skolehverdagDag Skarstein, PhD-stipendiat, Institutt
for,lingvistiske, estetiske og litterære studier,Universitetet i BergenInnlegget presenterer artikkelen
'I spänningsfältet mellan det etniskt homogena och heterogena: Nordiska modersmålslärares
diskurser om elever och undervisning i det etniskt heterogena samhället' (Hägerfelth/Skarstein) fra
boken Den nordiske skolen – finns den? Artikkelen har som ett av sine utgangpunkt Herrlitz & van
de Vens (2007) påstander om dilemmaer innenfor kulturmøteproblematikk i et europeisk
36
utdanningsperspektiv: 'The national curricula are [..] to be understood in the context of the
dilemmas of diversity and homogenity.' Herrlitz og van de Ven mener at nettopp det etnisk
heterogene samfunnet 'strongly contrasts with the trend of homogenisation reflected in the
national curricula.' I følge Herrlitz og van de Ven uttrykkes disse utfordringene og dilemmaene blant
annet i skolens styringsdokumenter gjennom en økt vekt på spørsmål om (nasjonal)språk, kulturarv
og kanontenkning. Artikkelen undersøker om slike dilemmaer som Herrlitz og van de Ven refererer
til, kan påvises i de nordiske landenes styringsdokumenter, men også om det finnes avtrykk av slike
dilemmaer i lærernes diskurser om det etnisk heterogene. Gjennom en diskursanalytisk tilnærming
til lærerintervjuene kategoriseres lærernes talehandlinger på den ene siden med utgangspunkt i
elevperspektivet, altså etter hvordan elever med ulik kulturell/språklig bakgrunn omtales i
lærerdiskursene, og på andre siden med utgangpunkt i innholdsperspektivet, altså etter hvordan
lærerne uttrykker det etnisk heterogenes betydning for innholdet i deres undervisning. Den
komplexa legitimeringen av modersmålsämnet: Inte antingen eller utan 'både och'Maria Ulfgard,
Litteraturvetenskapliga institutionen, Uppsala universitetDenna presentation ligger nära de
forskningsresultat som presenteras i mitt kapitel i Nordfag:s bok Den nordiska skolan finns den?
Genom närläsning av 18 intervjuer från gymnasielärare i de tre skandinaviska länderna utreds
komplexiteten i lärarnas legitimering av skolämnena danska, norska och svenska. Lärarnas utsagor
kategoriseras utifrån bl.a. Sawyers och Van de Vens paradigmteori (2006). Kategoriseringen visar att
fler gemensamma teman kan klarläggas än teman som är specifikt nationsbundna. Metoden vid
analysen av de enskilda utsagorna är diskursanalytisk (Foucault 1971, Gramsci 1971, Laclau 1997,
Mouffe 1997) och resultaten vid denna analys ger en tydlig bild av hur nationsöverskridande
mönstren är vid lärarnas legitimering av sin ämneskonstruktion. Lärarna är tydligt situerade i den
postmoderna samhällskontexten och de delar problem och glädjeämnen. Vid närläsningen av
intervjuerna framgår det att gymnasielärarna lägger sin argumentation på en mycket konkret nivå
och frånvaron av metakognition och ämnesdidaktiska begrepp och teorier är slående. I
förlängningen problematiseras därför behovet av ämnesdidaktisk fortbildning för verksamma lärare
och behovet av ett tydligare inslag av ämnesdidaktisk teori i lärarutbildningarna i de tre
länderna.Medieundervisning i modersmålsfaget. På vej mod multimodale perspektiverNikolaj
Frydensbjerg Elf, Institut for Kulturvidenskaber, Syddansk UniversitetDenne præsentation
fremlægger hovedfundene i artiklen Medieundervisning i modersmålsfaget i Den nordiske skolen –
fins den. Grundspørgsmålet er hvordan lærerne italesætter medieundervisningen. Teoretisk
anlægges to tilgange til datamaterialet, dels en media literacy-tilgang inspireret af David
Buckinghams arbejde, dels en multimodalt orienteret analyse inspireret af Gunther Kress og andre.
Analysemetoden er diskursanalytisk. Et hovedfund er at mediedidaktikken er italesat som en stærk
teknologidiskurs der lægger vægt på undervisningen med medier. Undervisning om medier er
begrænset og relativt snævert orienteret mod bestemte vidensområder som medieæstetik og
mediekritik. Samtidig viser lærernes dagbøger og interviewene at der er behov for nye multimodalt
orienterede begreber til at forstå modersmålsfagets medieundervisning med. Der foreslås en
begrebsoptik hvor der differentieres mellem monomodalt, dobbeltmodalt, flermodalt og
multimodalt orienterede undervisningsstrategier. Nogle lærere formår, i søgende processer, at
integrere disse strategier i en kompleks praksis hvor udvikling af semiotiske kompetencer måske
bliver et fagdidaktisk integrerende nøgleord – på godt og ondt. Analysen viser i et større
samfundsmæssigt perspektiv at der er behov for en langt mere nuanceret diskurs om mediernes
betydning i modersmålsfaget og i skolen mere generelt end den dikotomiske for eller imod medierdiskussion man ofte ser i offentlige debatter.Afslutningsvis diskuteres validiteten i dette og bogens
øvrige studier. Det sker i en diskussion med Nordisk modersmålsdidaktikk (red. Sigmund Ongstad,
2012). Af mit studie kan udledes at medier og it bidrager til at gøre modersmålsfaget til et amorft,
destabiliseret fag; bogens øvrige bidrag peger på en række andre aspekter der fører til
destabilisering af faget. Det rejser spørgsmål om præmisser for at sammenligne faget og discipliner
inden for dette på tværs af nationale kontekster.Den nordiske skolen, fins den? Didaktiske diskurser
37
og dilemmaer i skandinaviske modersmålsfag.Symposiet præsenterer diskussioner og fund fra en
kvalitativ empirisk undersøgelse af nordiske modersmålslæreres beskrivelser og refleksioner over
deres undervisning. Undersøgelsen er resultatet af et tæt samarbejde mellem otte danske, norske
og svenske modersmålsforskere som startede i 2007 og førte til publiceringen af en bog med
ovenstående titel på Novus forlag i 2012. Symposiet vil præsentere undersøgelsens teoretiske og
metodologiske grundlag og diskutere dens resultater. Et centralt fund er at de skandinaviske
modersmålslærere, på trods af væsentlige forskelle mellem uddannelsessystemer og læreplaner,
erfarer problemer og udfordringer overraskende ens. Det er samtidig en pointe at svaret på titlens
spørgsmål på sin vis ligger i spørgsmålet selv. Undersøgelsen opererer i et diskursivt felt som i disse
år er underlagt massive uddannelsespolitiske forskydninger, og spørgsmålet om den nordiske skole
har ingen enkle svar, men ansporer til en nødvendig diskussion og refleksion over hvad vi skal med
skolen og modersmålsfaget i de moderne nordiske vidensøkonomier. Symposiets præsentationer
tager fat i forskellige aspekter af modersmålsfagene. Deltagere er Nikolaj Frydensbjerg Elf, Syddansk
Universitet, Peter Kaspersen, Syddansk Universitet, Ellen Krogh, Syddansk Universitet, Sylvi Penne,
Høgskolen i Oslo og Akershus, Dag Skarstein, Universitetet i Bergen, og Maria Ulfgard, Uppsala
Universitet. Opponent for symposiet er Jon Smidt, Høgskolen i Sør Trøndelag. I det følgende
præsenteres de enkelte bidrag: Didaktiske diskurser og dilemmaer i nordiske modersmålsfag Ellen
Krogh, Institut for Kulturvidenskaber, Syddansk UniversitetI denne præsentation introduceres
baggrunden for det forskningsprojekt som symposiet præsenterer. Det udspringer af en tradition
for komparativ og etnografisk modersmålsdidaktisk forskning som blev udviklet i regi af
International Mother Tongue Education Network (IMEN). Projektets empiriske data er 26
undervisningsdagbøger og interview med skandinaviske modersmålslærere i det første gymnasieår
eller ungdomsskolen. Alle studier anlægger et komparativt perspektiv på dette datasæt, men
fokuserer på forskellige områder og problemstillinger i modersmålsfaget. Teoretisk refererer
studierne til den såkaldte paradigmeteori (Sawyer & Van de Ven 2007) som er baseret på en
historisk undersøgelse af paradigmeskift i europæiske modersmålsfag. Derudover er
diskursanalytiske strategier dominerende. Overordnet initieres undersøgelsen af spørgsmålet om
der (fortsat) findes en nordisk model for undervisningen i modersmålsfagene. Det empiriske fokus
på lærernes perspektiv betyder at et vigtigt underspørgsmål er hvordan nordiske modersmålslærere
konstruerer deres professionelle faglige identitet. Diskurser og dilemmaer viser sig i disse studier at
være nationalt overgribende. Dilemmaer kan iagttages såvel i konstruktionen af eleverne hvor
heterogeniteten er en udfordring, i spektret af professionelle identiteter hos lærerne og i
fagkonstruktionen hvor lærerne finder det vanskeligere at begrunde litteraturundervisningen end
skriveundervisningen, og hvor medierne fortsat udgør en fagdidaktisk udfordring. Denne
præsentation anlægger afsluttende et bredere internationalt perspektiv med henvisningen til et
særnummer af L1. Educational Studies in Language and Literature (12, 2012). Her sættes fokus på
'the inescapability of language' i modersmålslæreres konstruktion af en epistemologi for deres
praksis. 'Language' refererer til fagligt indhold - sprog, litteratur og kultur - og redaktørerne ser en
kløft mellem dagens standardiserende uddannelsesreformer og den sociokulturelt funderede
forståelse af modersmålsfaglig praksis som tematiseres i særnummerets bidrag. Hva trenger vi
egentlig litteraturen til? Politikk, didaktikk og hverdagsteorier i nordiske klasserom Sylvi Penne,
Fakultet for lærerutdanning og internasjonale studier, Høgskolen i Oslo og AkershusTittelen på
denne presentasjonen, er også tittelen på mitt kapittel i boken Den nordiske skolen – fins den? I
første del av presentasjonen skisserer jeg opp resultatene av den nordiske undersøkelsen. Hva
trenger vi litteraturen til ifølge våre intervjudata med danske, svenske og norske morsmålslærere.
Deretter vil jeg presentere resultater fra ny empiri fra ungdomstrinnet og videregående skole i den
norske skolen. Her er det ikke lærerne som er spurt, men elevene. Hva er så deres erfaringer med
litteraturen i skolen? Hva husker de av det de har lest av litteratur på skolen? Hvordan begrunner
elevene litteraturundervisningen i norskfaget?I begge undersøkelsene anvendes diskursanalytiske
tilganger til intervjumaterialet (Bruner 1996, Gee 2000, 2003, Johnson & Lakoff 1999, Olson 2003).
38
Spørsmålet det åpnes for er hvilke didaktiske begrunnelser som nå anvendes for skolens
litteraturundervisning i det senmoderne samfunnet. Hvor forskningsbaserte er de? Mye tyder på at
det er behov for nye diskusjoner om litteraturens plass i morsmålsfagene, og nye begrunnelser for
litteraturen i morsmålsfagene. Det er også konklusjonen i min artikkel i boka Den nordiske skolenfins den?Veje frem i litteraturundervisningenPeter Kaspersen, Institut for Kulturvidenskaber,
Syddansk UniversitetHvordan reagerer de yngste modersmålslærere i Nordfag-undersøgelsen på de
udfordringer de står overfor? Lærerne giver udtryk for at de befinder sig under et dobbelt pres fra
ledelsen og eleverne i retning af at gøre undervisningen nyttig. Et tema der efterhånden også
dominerer den offentlige debat om humanistisk undervisning og forskning. Undersøgelsen prøver at
klarlægge de strategier lærerne derefter anlægger. I oplægget vil jeg perspektivere disse strategier
vha. resultaterne fra to andre undersøgelser. Den første er en analyse af aktuelle positioner i
litteraturdidaktikken, publiceret i Ongstad (red.) Nordisk modersmålsdidaktik. Forskning, felt og fag
(2012). Den anden er et aktionsforskningsprojekt omkring interdisciplinært samarbejde mellem
dansk og matematik med titlen Kognition og uendelighed, som er gennemført på flere danske
gymnasier i 2010 og 2012. Det vil blive diskuteret om den tværvidenskabelighed som har udviklet
sig i specielt kognitionsforskningen i de seneste årtier, giver litteraturundervisningen nogle nye
muligheder, særligt i henseende til erfaringsbasering og nytteværdi.Læreres diskurser om elever og
fag i en kulturell og språklig heterogen skolehverdagDag Skarstein, PhD-stipendiat, Institutt
for,lingvistiske, estetiske og litterære studier,Universitetet i BergenInnlegget presenterer artikkelen
'I spänningsfältet mellan det etniskt homogena och heterogena: Nordiska modersmålslärares
diskurser om elever och undervisning i det etniskt heterogena samhället' (Hägerfelth/Skarstein) fra
boken Den nordiske skolen – finns den? Artikkelen har som ett av sine utgangpunkt Herrlitz & van
de Vens (2007) påstander om dilemmaer innenfor kulturmøteproblematikk i et europeisk
utdanningsperspektiv: 'The national curricula are [..] to be understood in the context of the
dilemmas of diversity and homogenity.' Herrlitz og van de Ven mener at nettopp det etnisk
heterogene samfunnet 'strongly contrasts with the trend of homogenisation reflected in the
national curricula.' I følge Herrlitz og van de Ven uttrykkes disse utfordringene og dilemmaene blant
annet i skolens styringsdokumenter gjennom en økt vekt på spørsmål om (nasjonal)språk, kulturarv
og kanontenkning. Artikkelen undersøker om slike dilemmaer som Herrlitz og van de Ven refererer
til, kan påvises i de nordiske landenes styringsdokumenter, men også om det finnes avtrykk av slike
dilemmaer i lærernes diskurser om det etnisk heterogene. Gjennom en diskursanalytisk tilnærming
til lærerintervjuene kategoriseres lærernes talehandlinger på den ene siden med utgangspunkt i
elevperspektivet, altså etter hvordan elever med ulik kulturell/språklig bakgrunn omtales i
lærerdiskursene, og på andre siden med utgangpunkt i innholdsperspektivet, altså etter hvordan
lærerne uttrykker det etnisk heterogenes betydning for innholdet i deres undervisning. Den
komplexa legitimeringen av modersmålsämnet: Inte antingen eller utan 'både och'Maria Ulfgard,
Litteraturvetenskapliga institutionen, Uppsala universitetDenna presentation ligger nära de
forskningsresultat som presenteras i mitt kapitel i Nordfag:s bok Den nordiska skolan finns den?
Genom närläsning av 18 intervjuer från gymnasielärare i de tre skandinaviska länderna utreds
komplexiteten i lärarnas legitimering av skolämnena danska, norska och svenska. Lärarnas utsagor
kategoriseras utifrån bl.a. Sawyers och Van de Vens paradigmteori (2006). Kategoriseringen visar att
fler gemensamma teman kan klarläggas än teman som är specifikt nationsbundna. Metoden vid
analysen av de enskilda utsagorna är diskursanalytisk (Foucault 1971, Gramsci 1971, Laclau 1997,
Mouffe 1997) och resultaten vid denna analys ger en tydlig bild av hur nationsöverskridande
mönstren är vid lärarnas legitimering av sin ämneskonstruktion. Lärarna är tydligt situerade i den
postmoderna samhällskontexten och de delar problem och glädjeämnen. Vid närläsningen av
intervjuerna framgår det att gymnasielärarna lägger sin argumentation på en mycket konkret nivå
och frånvaron av metakognition och ämnesdidaktiska begrepp och teorier är slående. I
förlängningen problematiseras därför behovet av ämnesdidaktisk fortbildning för verksamma lärare
och behovet av ett tydligare inslag av ämnesdidaktisk teori i lärarutbildningarna i de tre
39
länderna.Medieundervisning i modersmålsfaget. På vej mod multimodale perspektiverNikolaj
Frydensbjerg Elf, Institut for Kulturvidenskaber, Syddansk UniversitetDenne præsentation
fremlægger hovedfundene i artiklen Medieundervisning i modersmålsfaget i Den nordiske skolen –
fins den. Grundspørgsmålet er hvordan lærerne italesætter medieundervisningen. Teoretisk
anlægges to tilgange til datamaterialet, dels en media literacy-tilgang inspireret af David
Buckinghams arbejde, dels en multimodalt orienteret analyse inspireret af Gunther Kress og andre.
Analysemetoden er diskursanalytisk. Et hovedfund er at mediedidaktikken er italesat som en stærk
teknologidiskurs der lægger vægt på undervisningen med medier. Undervisning om medier er
begrænset og relativt snævert orienteret mod bestemte vidensområder som medieæstetik og
mediekritik. Samtidig viser lærernes dagbøger og interviewene at der er behov for nye multimodalt
orienterede begreber til at forstå modersmålsfagets medieundervisning med. Der foreslås en
begrebsoptik hvor der differentieres mellem monomodalt, dobbeltmodalt, flermodalt og
multimodalt orienterede undervisningsstrategier. Nogle lærere formår, i søgende processer, at
integrere disse strategier i en kompleks praksis hvor udvikling af semiotiske kompetencer måske
bliver et fagdidaktisk integrerende nøgleord – på godt og ondt. Analysen viser i et større
samfundsmæssigt perspektiv at der er behov for en langt mere nuanceret diskurs om mediernes
betydning i modersmålsfaget og i skolen mere generelt end den dikotomiske for eller imod medierdiskussion man ofte ser i offentlige debatter. Afslutningsvis diskuteres validiteten i dette og bogens
øvrige studier. Det sker i en diskussion med Nordisk modersmålsdidaktikk (red. Sigmund Ongstad,
2012). Af mit studie kan udledes at medier og it bidrager til at gøre modersmålsfaget til et amorft,
destabiliseret fag; bogens øvrige bidrag peger på en række andre aspekter der fører til
destabilisering af faget. Det rejser spørgsmål om præmisser for at sammenligne faget og discipliner
inden for dette på tværs af nationale kontekster.
Landmark, Dan och Wiklund, Ingrid, A2
Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation
dan.landmark@mdh.seingrid.wiklund@mdh.se
Andraspråksperspektiv på litteraturundervisning
Dan Landmark och Ingrid WiklundIngen lärare har kunnat undgå att se att samhället förändrats
betydligt under de senaste årtiondena, det har blivit mer språkligt, etniskt och kulturellt heterogent:
ungefär var femte elev i svenska klassrum har, nationellt sett, en icke-svensk bakgrund – och på
många orter är andelen betydligt större än så och detta faktum påverkar givetvis skolan. Det här är
alltså ingen nyhet, men hur har man i praktiken anpassat sig till situationen? Vi menar att det finns
en hel del att diskutera i denna fråga, bland annat när det gäller skolans undervisning i och om
skönlitteratur. En övertygelse som genomsyrat skolan såväl som lärarutbildningen i långa tider är att
man i svenskundervisningen inte enbart ska syssla med ren språkinlärning utan även med kulturoch litteraturstudier. Men, märkligt nog, är det fullt möjligt att bli lärare i svenska som andraspråk
på gymnasienivå utan ha studerat litteraturvetenskap under lärarutbildningen.
I Skolverkets
styrdokument som gäller för såväl svenska som svenska som andraspråk för årskurs 7-9 och
gymnasiet betonas skönlitteraturens betydelse inom ämnena och att man ska arbeta med
skönlitteratur från olika tider och kulturer. Frågor om etnicitet och om olika kulturer bör få väsenligt
utrymme. Men har man inte fått relevant lärarutbildning för att möta vad som krävs förställer vi oss
att man kommer att uppleva en vilsenhet i sin lärarroll – och det gäller för lärare i svenska som
andraspråk likaväl som för lärare i svenska. Av det ovan konstaterade följer att det kan förefalla
både enkelt och svårt att undervisa i litteratur. Man har som lärare mycket stor frihet att välja både
vilka verk som ska läsas och metod för litteraturstudierna, vilka frågor som ska ställas till texterna
och vilka sammanhang de ska relateras till. En första fråga är sannolikt just: Vad ska man läsa? En
andra fråga är hur man ska läsa det man läser. I vårt bidrag diskuterar vi
litteraturundervisningens villkor och möjligheter i de två skolämnen där man som lärare att skyldig
40
att bedriva den, svenska och svenska som andraspråk.
Larssen, Drew & Charbonneau, Deborah, Ion, Rebecca, A1
University of Stavanger
deborah.larssen@uis.no
What is the subject “English” as represented in dialogues between student teachers and their
teaching practice mentors?
Larssen leads the project. This paper looks at the interaction between student teachers of English
and their teaching practice mentor during a cycle of pre- and post- lesson supervision sessions in
relation to English lessons in Norwegian primary schools. The sessions were video recorded. The
aim is to study to what extent the focus of the discussions is specifically about the subject of English
within the context of the lesson and how the subject of English is viewed by both students and their
mentor. The discourse interactions are analysed in terms of who is saying what, what is being said
and how it is being said. The data indicates little attention paid to English as a language-skills
promoting subject, whereas more attention is paid to cultural aspects of the subject, in addition to
the practicalities of the classroom setting.This study is part of a larger cross-curricular NFR funded
project- TasS (Teachers as Students), involving English, Mathematics, Science and Physical Education
in teacher education at the University of Stavanger. The project compares students in a 'business as
usual' context with those in a 'lesson study' intervention context. The data presented here is from
the 'business as usual' context. The focus of the project is to investigate the affordances provided to
student teachers during their teaching practice and to assess the impact of 'lesson study' on the
students' quality of teaching.
Lenz, Claudia, D6
The European Wergeland Centre
c.lenz@theewc.org
The intercultural Glossary project
Symposiet vil fokusere på hvordan begrepslæring kan være med til å utstyre elever og studenter
med ferdigheter, holdninger/disposisjoner og kunnskap som er avgjørende for å kunne bli en aktiv
medborger i det flerkulturelle, pluralistiske samfunn. I læringssituasjoner på samme måte som i
samfunnsdebatter dukker ofte spørsmålet opp i forhold til grunnleggende begreper: Snakker vi/de
egentlig om det samme?? I stedet for å levere avklarende, ferdige definisjoner kan begrepslæring
faktisk vende denne usikkerheten til en didaktisk fordel. Forskjellige aktører legger forskjellig
betydning inn i et begrep? Hvorfor gjøre de det? Hor kommer disse forskjellene fra? Hvilken
konsekvens har de? Hvordan et begrep tolkes er avhengig av en person sin bakgrunn, alder, politisk
orientering. Men begreper er også gjenstand for makt- og definisjonskamper i et samfunn. Å kunne
forholde seg kompetent og reflektert til disse dimensjonene er et viktig utgangspunkt for politisk
deltagelse. Symposiet vil presentere noen teoretiske og empiriske innfallsvinkler I forhold til
hvordan begrepslæring kan følge prinsippene som (selv)refleksivitet, kritisk tenkning og
multiperspektivitet. Et referansepunkt for alle bidrag skal være et prosjekt som involverer en rekke
internasjonale høyere utdannings- og læringsinstitusjoner: 'The Intercultural Glossary Project' (IGP).
Prosjektet forener organiseringen av interaktive læringsprosesser, utvikling av en
læringsmetodologi og utviklingen av en skreddersydd læringsplattform. Symposiets innledere
er:Prof. Helge Jordheim/ Universitet i Trondheim skal innlede om begrepshistorie som
inspirasjonskilde for interkulturell begrepslæring. Dr. Claudia Lenz/The European Wergeland Centre
skal innlede om IGP. Anders Hassing/DK (tbc) skal innlede om begrepslæringserfaringer fra skoler i
Danmark. N.N./NTNU (tbc) skal innlede om erfaringene med begrepslæring i lærerutdanningen.
41
Lund, Erik, A6 og C3
frilanser
erikstlund@gmail.com
Historiebevissthet og 'sammenhengsforståelse'- en sammenlignende analyse av dansk og engelsk
begrepsforståelse.
Tidl. Høgskolen i Østfold. Målsettinger for historiefaget i skolen har ofte som kjerne at faget skal
gjøre elevene i stand til å utvikle bilder av fortida med indre sammenheng som knytter an til deres
oppfatning av egen samtid. Virkeligheten, slik mange lærere, forskere og myndigheter erfarer den,
er at elever forlater skolen med så fragmentert kunnskap om fortida at den har liten eller ingen
verdi for deres orientering i dagens verden I Danmark har en påstått manglende 'sammenhengsforståelse' hos elevene blitt knyttet til bruken av historiebevissthetsbegrepet. Det var en vesentlig
grunn til at tidligere læreplaner, hvor historiebevissthet var omdreiningspunktet, har blitt erstattet
med dagens læreplaner hvor begrepet står langt mindre sentralt. En kanon med 29 emner og vekt
på kronologi skal nå legge grunnlag for 'sammenhengsforståelse'. I England er også elevenes
manglende 'sammenhengsforståelse' et sentralt punkt i kritikken av historiefaget. Forskere har
dokumentert elevenes manglende evne til å danne seg sine egne sammenhengende bilder av
fortida. Mye av den empiriske forskning, som har vært utført over de siste 30 år, handler om
hvordan elever tenker om fortida og forholdet til nåtida. De senere årene har denne forskningen
blitt knyttet til den engelske forståelse og bruk av historiebevissthetsbegrepet. Det har blitt
omdreiningspunktet for å utvikle elevenes 'sammenhengsforståelse'.Teori og praksis knyttet til de
to begrepene er svært forskjellige i de to landene. Artikkelen analyserer sentrale forskjeller ut i fra
disse spørsmålene:
• Hvordan forholder begrepene historiebevissthet og 'sammenhengsforståelse' seg til hverandre?
• Hva sier historiedidaktisk forskning om kanon og kronologi som grunnlag for å utvikle
'sammenhengsforståelse'?
• Hva innebærer det at historiebevissthetsbegrepet gjøres til omdreiningspunktet for å utvikle
elevenes 'sammenhengsforståelse'?
• Hvilke konsekvenser bør det for oppbygning av læreplaner og undervisningsstrategier?
Lunde, Torodd, B9
Institutionen för ingenjörs- och kemivetenskaper KAU
torodd.lunde@kau.se
Faktorer som påverkar lärares respons på undersökandebaserad undervisning i ett
lärarfortbildningsprogram
Torodd Lunde1 & Carl-Johan Rundgren21 Institutionen för ingenjörs- och kemivetenskaper, Karlstad
Universitet, SE-651 88 Karlstad, Sverige: torodd.lunde@kau.se2Institutionen för Matematikämnets
och Naturvetenskapsämnenas Didaktik (MND), Stockholms universitet, 106 91 Stockholm: carlJohan.rundgren@mnd.su.seLäroplaner och utbildningsprogram runt om i världen är baserade på
undersökandebaserad naturvetenskaplig undervisning (IBSE) som ett bärande princip. Denna
princip är också bärande i den nya svenska lärolanen för grundskolan Lgr11. Forskning på lärarnas
roll i implementering av IBSE är därför av stor betydelse för att ta ställning till vad som är realistiskt
att uppnå i stor skala. Det finns många studier som kretsar kring implementering av IBSE genom
fortbildningsprogram, men dessa involverar ofta ett urval frivilliga lärare som är motiverade för
förändring. I denna studie deltar så när som alla NO-lärarna från tre högstadieskolor och fem
mellanstadieskolor i ett fortbildningsprogram på 30 timmar som löper under ett år.
Fortbildningsprogrammet ingår som del av ett europeiskt projekt – PROFILES – initierad för att
främja undersökandebaserat undervisning i No-ämnena (http://www.profiles-project.eu/). Viktiga
moment i fortbildningsprogramet är tid för lärarna att konstruera egna undervisningsmoduler,
42
reflektera i grupp över utfallet och delta i förläsningar som fördjupar ämnes- och ämnesdidaktisk
kunskapen förknippad med IBSE. I denna studie kommer lärarnas perspektiv lyftas och hur de
reflekterar kring mötet med IBSE. Syftet är att undersöka hur lärarna upplever IBSE och vilka olika
faktorer som framträder som viktiga för lärarna i deras sätt att respondera på IBSE. Frågor av
intresse är:- Hur ställer sig lärarna till IBSE och implementering av undervisningsformen i den egna
undervisningen?- Vilka faktorer framträder som de viktigaste i lärarnas sätt att agera i mötet med
denna undervisningsform?Frågorna kommer belysas dels genom audioinspelade gruppreflektioner
och dels genom semistrukturerade intervju med ti av lärarna i efterkant av
fortbildningsprogrammet.
Lyrberg, Åsa, Poster
Specialpedagogiska Institutionen, Stockholms Universitet
asa.lyrberg@specped.su.se
Undervisning och lärande i grundsärskolans läs- och skriftspråkliga praktik
Studien fokuserar läs-och skriftspråkliga undervisning och hur den kan designas för att möjliggöra
lärande av individuella lärandeobjekt inom ramen för en gemensam literacypraktik, där andra
elever och lärare utgör medierande resurser. I studien betraktas läs- och skriftspråkligt lärande som
en produkt av deltagande i sociala praktiker. Läsande och skrivande sker alltid i ett visst
sammanhang och för bestämda syften samt fungerar som redskap, snarare än en uppsättning
tekniska färdigheter som kan läras ut fristående från sitt sammanhang.
Syftet med studien att analysera undervisningspraktiken i grundsärskolan med fokus på
framväxande och tidiga literacykompetenser. Avsikten med analyserna är att beskriva dessa
kompetenser samt explicitgöra de delar av praktiken som är viktiga för att möjliggöra lärande för
samtliga elever utifrån deras skiftande förutsättningar.
Två Learning studies, bestående av minst tre lektioner vardera, planeras och genomförs tillsammans
med lärare i grundsärskolan. Inledningsvis kartläggs elevernas läs- och skriftspråkliga kompetenser
genom observationer i autentiska undervisningssituationer. Lektionerna videofilmas, analyseras och
revideras gemensamt av forskaren och lärarna. Elevernas och lärarnas agerande i relation till det
läs- och skriftspråkliga ämnesinnehållet studeras och diskuteras gemensamt, dels för att urskilja det
lärande som skett (eller inte skett) och dels för att skapa ett förfinat upplägg inför nästa lektion.
Kunskapsbidraget förväntas bli av ämnesdidaktisk och undervisningsutvecklande karaktär.
Beskrivningar av framväxande och tidiga läs- och skriftspråkliga kompetenser samt aspekter av
undervisningspraktiker som möjliggör aktivt talande, läsande och skrivande lyfts fram. Learning
study som forskningsansats prövas och utvecklas genom att främst utgöra ett redskap för
praktikanalys. En problematisering av praktiken och vad som möjliggör lärande i grundsärskolans
läs- och skriftspråkliga sammanhang bli möjlig. Studien bör även ha relevans för andra
verksamheter där kunskap om framväxande läs- och skriftspråklighet efterfrågas, exempelvis
förskolan.
Ämne för diskussion: Sociokulturell teori, situerat lärande och praktikens betydelse för vilket slags
lärande som blir möjligt. Vad innebär det att behärska de läs- och skriftspråkliga redskapen i
grundsärskolans undervisningspraktik?
43
Doktorand: Åsa Lyrberg, Forskarskolan i Learning study, Specialpedagogiska Institutionen,
Stockholms Universitet
Handledare: Diana Berthén, universitetslektor, Specialpedagogiska Institutionen, Stockholms
Universitet
Biträdande handledare: Professor Inger Eriksson, ansvarig för Forskarskolan i Learning study,
Institutionen för Pedagogik och Didaktik, Stockholms Universitet
Lysne, Dag Atle, A9
NTNU
dag.atle.lysne@plu.ntnu.no
Hva spør læreren om i forbindelse med praktisk arbeid?
En konsekvens av et sosialkonstruktivistisk perspektiv på læring er at lærerne må danne seg et bilde
av elevenes forestillinger om aktuelle begreper og forklaringsmodeller knyttet til
målformuleringene. I det studiet som her presenteres, vil jeg analysere om og hvordan lærere viser
interesse for elevenes tenking i forbindelse med at elevene bygger teknologiske konstruksjoner.
Teknologi og design er en del av naturfag i Norge og er spesielt egnet til å studere læreres fokus inn
mot elevers forestillinger siden det som oftest er flere løsninger når en konstruksjon skal bygges for
å imøtekomme gitte kravspesifikasjoner. Diskusjon av og begrunnelse for en gitt løsning har derfor
en naturlig plass i arbeidet. Problemstilling: Hva fokuserer lærerne i samtaler om teknologiske
konstruksjoner som elevene bygger?Sammen med lærere i grunnskolen ble i alt fem elevprosjekter
utviklet og prøvd ut i samarbeid med fem skoler fra 3. til 10. årstrinn. Det ble filmet med flere
kameraer under gjennomføringene. Kommunikasjonen mellom lærere og elever ble kategorisert i
vel 70 samtaler ut fra innholdet i samtalene. Tolkningen av enkeltsituasjoner ble validert ved at to
eller flere forskere diskuterte den aktuelle situasjonen. I de analyserte samtalene ble følgende
tematikk registrert; oppmuntrende kommentarer, organisering av arbeidet og materialvalg,
beskrivelser av hva som konkret er gjort og hva som skal gjøres. Vi fant ingen eksempler på at
lærere viste interesse for, og gav rom til, elevenes egne beskrivelser av forklaringsmodeller og
begrunnelser for løsninger.En stor andel av skolens målformuleringer er av teoretisk karakter der
begreper og forklaringsmodeller skal beskrives, forklares og drøftes. Hvordan kan slike samtaler
mellom lærere og elever knyttet til praktiske situasjoner fremme læring av teoretiske begreper og
forklaringsmodeller?
Lödén, Hans, B8
Karlstads universitet
hans.loden@kau.se
Critical events, political identification and national identity: The terror attacks in Oslo and on
Utøya 22 July
Jag gör gärna min presentation i sammanhang med Kerstin von Brömssen eftersom vi båda ingår i
samma forskningsprojekt.
Jag har tidigare gjort en anmälan av titeln på mitt konferensbidrag men glömde då bifoga abstract.
Här kommer abstract - jag hoppas denna dubbla anmälna inte ställer till problem för
er!AbstractCritical events, political identification and national identityThe terror attacks in Oslo and
on Utöya 22 July 2011Hans Lödén, Karlstad UniversityIn the project is studied reactions, as
expressed in the collected memory material, to the terrorist attacks in Oslo and on Utøya July 22,
2011, as related to other individuals and in relation to the Norwegian society, its political system
and regime values and to society and its representatives. Reactions are analyzed using the concepts
44
'national identity', 'national identity dynamics' and 'political loyalty'.The attacks are seen as a critical
event. Critical events can be understood as events with meaning and significance beyond the
immediate context. The events can raise questions about an individual's view of himself, of other
individuals and how the individual looks at society and its political system What were the reactions
to the attacks? What views do they reflect on the nature and meaning of the atrocity? What views
are expressed regarding the object of the attack in terms of values, institution, groups or
individuals? What views are expressed regarding values, institutions, groups or individuals worth
protecting and how to protect them? Answers to these questions are used to discuss and highlight
the overarching research question: What do the reactions say about the conceptions of Norwegian
national identity? The questions can be answered courtesy of the National Archives of Norway in
Oslo where the extensive commemorative material is preserved on files and available to
researchers. The collected and archived material also makes it possible to study if the views
expressed change over time and if there are differences in perspectives depending on the location
of the memorial sites.
Löfström, Jan, A10
Institutionen för lärarutbildning, Helsingfors universitet
jan.lofstrom@helsinki.fi
Den nya samhällsläran I årskursene 4. – 6. som en ämnesdidaktisk utmaning för undervisning och
lärerutbildning i Finland
Sommaren 2012 beslöt statsrådet i Finland, som en del av den nya timfördelningen i grundskolan,
att skolämnet samhällslära ska ingå i undervisningen i 4.-6. klasserna fr.o.m. 2016. Samhällslära har
sedan tidigare ingått och fortsättningsvis kommer att ingå i undervisningen i klasserna 7.-9. (i
praktik närmast i 9. klassen). Arbetet för att förnya läroplansgrunderna för grundskolan har nyligen
börjat, och de beslut som kommer att fattas i de blivande läroplansgrunderna har en stor betydelse
för hurdan profil den nya samhällsläran i grundskolans lägre årskurser kommer att ha. Aktuella
frågor gäller bl.a. hurdana kunskaper och färdigheter i samhällsvetenskapen och i
demokratiuppfostran kommer lärare och lärarutbildare att ställas inför och vilka eventuellt också
motstridiga förväntningar kommer att riktas mot undervisningen av lärare, lärarutbildare,
utbildningspolitiker och mediaoffentligheten. Frågan har också anknytning med
arbetsmarknadsmässiga tvister ty den gäller även arbetsfördelningen mellan klasslärare och
ämneslärare. Konferensbidraget diskuterar kontexten för det ovannämnda beslutet och de förslag
och argument som framförts angående mål och innehåll i den nya samhällsläran och dess
iakttagande i ämnesdidaktiken, i synnerhet inom klasslärarutbildningen. Det ger en analys av
utmaningarna som situationen för med, med hänvisning till debatten om eventuella för- och
nackdelar i att betona fackkunskaper eller allmänna pedagogiska färdigheter i kunskapskravena för
blivande samhällslärare i lägre årskurserna.
Mellemsether, Hanna, C4
Museene i Sør-Trøndelag
hanna.mellemsether@mist.museum.no
Fagdidaktikk i museene
Symposium. Museene skal nå publikum med kunnskap og opplevelse og være tilgjengelig for alle.
Det innebærer målrettet tilrettelegging for ulike grupper og aktuell formidling som fremmer kritisk
refleksjon og skapende innsikt. Museene er læringsarena for mange ulike fag, som for eksempel
matematikk, historie, design, kunst osv. De forholder seg til forskjellige fags didaktikk, uten at det
blir drøftet eller problematisert i særlig grad i museene. Samtidig opplever vi at museene strever
med å finne begrep og teorier som rommer erfaringer og praksiser de til daglig driver med. Denne
45
sesjonen på NOFA4 er første gang vi har en egen museumssesjon og vi har valgt ut fem
presentasjoner, fra både forsknings- og praksisfeltet. Vi håper det viser bredden i hva og hvordan
museer kan være relevant for undervisning og utdanningssektoren ved både å vise forskning på
museumsprosjekter og gode eksempler på fagdidaktikk i museene. Ettersom dette er en nordisk
konferanse vil det gi mulighet til å starte en felles diskusjon i museene i de nordiske landene om en
praksis vi har til felles. Er det grunnlag for å etablere et felles nordisk nettverk (knyttet til NOFA) for
fagdidaktikk i museene? Det vil også være en god arena for dialog mellom museene og
fagdidaktikere og lærere i ulike fag.
Inger Haug, førstelektor, samfunnsfag ved Høgskolen i Hedmark, Avdeling for Utdanning og
Naturvitenskap
Museer som samspills- og delingsarena. Bruk av digitale fortellinger som arbeidsmetode i
innsamling, dokumentasjon og deling av kulturbærende fortellinger fra innvandrere til Norge
Digitale fortellinger (DF)er multimodale tekster som er produsert og lagret digitalt. Bilde, tekst og
lyd samarbeider i forming og formidling av et budskap innenfor rammen av korte fortellinger. Dette
er egenskaper som gjør DF spesielt egnet til å samle inn og å dele kulturbærende fortellinger.
I 2012 gjennomførte Kvalifiseringssenteret i Stange kommune en pilot og et hovedprosjekt i
samarbeid med Glomdalsmuseet og Høgskolen i Hedmark, prosjektet «Sing Out», finansiert av
Norsk kulturråd og Hedmark Fylkeskommune. Prosjektets hovedformål var å undersøke om og
hvordan nylig ankomne innvandrere kan bruke digitale fortellinger som arbeidsmetode for
dokumentasjon og formidling av eksempler fra deres immaterielle kulturarv. De tre samarbeidende
institusjonene har hatt til dels sammenfallende og til dels noe ulike interesser i og av prosjektet.
Kvalifiseringssenteret ønsket å teste om bruk av DF stimulerer språkopplæring. Glomdalsmuseet,
med spesielt ansvar for minoritetskultur i fortid og samtid, ønsket å teste ut om DF kan fungere som
metode for innsamling og deling av minoritetskulturers kulturbærendefortellinger og immaterielle
kulturarv.
Høgskolens interesse i dette prosjektet var å utforske om og hvordan denne bruk av DF kan bidra til
«empowerment og reconstruction of sustainable identities in immigrant populations». Høgskolen
har deltatt i flere prosjekter der bruk av digitale fortellinger i ulike lærings-situasjoner har stått
sentralt, eks. DF som metode i arbeid med fag i videregående opplæring og i etablering av
kulturoverskridende dialoger i internasjonalt og kulturelt sammensatte grupper.
På konferansen vil vi introdusere prosjektet (ambisjon, organisasjon/metode, og resultater) og vise
en eller to utvalgte fortellinger. De bidragene empowermentteori, visuell antropologi og –sosiologi
har gitt til utforming og tolkning av forskningsspørsmål vil bli introdusert, før vi åpner for drøfting av
om og hvordan DF kan bidra til rekonstruksjon, formidling og deling av innvandreres identifiserte
fortellinger i deres nye kulturelle kontekst. Prosjektets erfaringer så langt antyder at både
prosessen og produktene (de ferdige fortellingene) bidrar til å forløse så vel tilsiktede og utilsiktede
reaksjoner hos skaperne og mottakerne av de digitale fortellingene. I løpet av våren vil de ferdige
produktene være allment tilgjengelig på et eget nettsted på Glomdalsmuseets hjemmesider.
Piloten og hovedprosjektet har vært fulgt tett av forsker gjennom alle stadier av prosjektet.
Metodisk er data samlet inn gjennom aksjonsforskning (pilot), deltagende observasjon og
strukturerte samtaleintervjuer med lærere på kvalifiseringssenteret samt gruppesamtaler med
deltakere (hovedprosjekt).
Håvard Heggelund, Nina Bratland og Torhild Skåtun, Teknisk museum og Telemuseet
46
Digitale fortellinger som metode for læring og erindring i museer. Testing av verktøy og metoder.
Erfaringer og muligheter
I løpet av de siste ti årene har museer og arkiver vært gjennom en omfattende
digitaliseringsprosess. Samlingene har blitt mer tilgjengelige. Dette har åpnet for nye
tilnærmingsmåter til generelt museumsarbeid og gjort det mulig for besøkende å bruke materialet
direkte, til læring og egne aktiviteter.
Ved å se nærmere på to prosjekter vil vi belyse læring- og erindringspotensialet i digitale
fortellinger, med IPad som verktøy.
I samarbeid har Teknisk Museums og Telemuseet prøvd ut Fort fram – Digitalt fortalt, et nytt
undervisningsprogram for elever i alderen 13 til 16 år, basert på digitale fortellinger.
Pilotprosjektet omfattet tre skoleklasser. Målet var å undersøke om digitale fortellinger, brukt på
museet, var egnet som verktøy for å gjøre gjenstandssamlinger og fotoarkiv mer synlig og
tilgjengelig. Vi ønsket samtidig å skape en arena der unge mennesker deltok ved å produsere eget
innhold.
Elevene arbeidet innenfor en ramme på fire timer. Etter en introduksjon ble de delt i grupper på tre.
Hver gruppe bestemte seg for tema og startet med å lete etter relevant materiale. På Ipadene
kunne de finne mapper med kildemateriale, bilder og artikler knyttet til de ulike temaene. I tillegg
skulle elevene legge egne foto og lydopptak, og skrive en tekst som ble lest inn i et lydstudio.
Fortellingene ble vist for alle til slutt.
Piloten ble innlemmet i et forskningsprosjekt der en masterstudent ved Pedagogisk
forskningsinstitutt UiO studerte hvordan elevene løste oppgaven. Han ferdigstiller sin
masteroppgave vår 2013.
I desember 2012 arrangerte Telemuseet et verksted i samarbeid med engelske Pip Hardy.
Hun driver en læringsressurs, The Pilgrim Project, sammen med Tony Sumner. Her har de blant
annet etablert The Patient Voice Programme for å bringe fram pasienters og helsearbeideres egne
digitale fortellinger, som verktøy for å bedre helsesektoren.
Med utgangspunkt i vårt eget prosjekt Møter med minner, et museumstilbud til personer med
demens i Oslo, ønsket vi spesielt å lære om Pip Hardys arbeid med personer i en tidlig fase av
demens. Deltakerne på verkstedet laget alle en egen digital fortelling, fikk erfaring med idéfase,
personlige temaer, produksjon og teknikk. Nettbrett fungerte både som kamera, skrivemaskin,
innlesing- og redigeringsverktøy.
Oppsummerende spørsmål
Læring, minner, formidling og digitale verktøy er kjernebegreper når vi ser nærmere på erfaringer
fra disse to testprosjektene. Finnes det fellestrekk vi kan dra nytte av? Hvordan kan vi bruke digitale
fortellinger i vårt arbeid med ulike grupper av besøkende på museet? Hvordan kan digitale
fortellinger på museet kobles til Læreplanene?
FD Sofia Kling, Nordiskt centrum för kulturarvspedagogik,
47
Arkivpedagog Eva Tegnhed, Riksarkivet Landsarkivet i Östersund
Kulturarvsbaserat lärande. Om att se sina egna begränsningar och möta skolans
potential
Hur blir arkiv en självklar plats för lärande och hur kan det ickeformella lärande som utmärker arkiv
och museum vara en resurs för skolan och dess formaliserade kursoch läroplaner? Landsarkivet i
Östersund har länge arbetat aktivt och målmedvetet med
pedagogiska program riktade till skolan. Nordiskt centrum för kulturarvspedagogik har
utarbetat modeller för hur lärande på arkiv och museum kan struktureras och utvärderas
för att göras relevant inom alla utbildningsnivåer. I ett gemensamt paper kommer vi, med
utgångspunkt i den pedagogiska praktiken, att diskutera ramverk, metoder och pedagogiska verktyg
som bidrar till att göra arkivet (och museet) till en attraktiv, utvecklande och inspirerande arena för
både grundskola och gymnasium. Vi diskuterar lärstilar, nyckelkompetenser och Generic Learning
Outcomes (GLO) och vi sätter fingret på vad som framför allt skiljer arkiven som lärandemiljö från
skolan. Slutligen frågar vi oss hur dessa skillnader kan användas för att stärka arkivens
lärandepotential.
Eli Kristine Økland Hausken, UiB, Anne Kari Skår, Arkeologisk museum, UiS og Morten Steffensen,
Vitenskapsmuseet, NTNU
På akkord med egenart?
Skoletjenestene ved universitetsmuseene i dag skylder på mange måter sin eksistens til skolenes
behov for og vurdering av disse museene som verdifulle og komplementerende læringsarenaer.
Dette har ført til at universitetsmuseenes skoletjenester i stor grad har utviklet sitt
undervisningsarbeid og tatt sine didaktiske valg for å kunne tilby skolene det de etterspør. I dette
innlegget vil vi stille spørsmål om hvilken rolle universitetsmuseenes undervisning skal ta i
fremtiden.
I de senere årene har det blitt gjennomført en profesjonalisering av universitetsmuseenes
skoletjenester som nå jobber for å ha et bevisst forhold til pedagogisk teori og begrepsbruk, noe
som gjenspeiles i de undervisningsopplegg som nå produseres og tilbys skolene. Det er likevel en
tendens til at kunnskap om læring og didaktikk ikke når ut over museenes skoletjenester. Vi vil løfte
frem behovet for mer kunnskap om læring og hva som motiverer læring hos museenes ulike
brukere og diskutere hvordan en implementering av museumsdidaktikk, i all museal formidling, vil
kunne bidra til å i større grad oppnå målet om god kommunikasjon med brukere og for å
tilrettelegge for «open-ended» læring.
Universitetsmuseene har potensiale til å være en av universitetenes fremste rekrutteringsarenaer.
Vi vil stille spørsmål om disse spesielle museene, i tillegg til å tilby ekspertise i fagområder som
skolene mangler selv og i sin funksjon som en annerledes undervisningsarena, også kan ta en mer
aktiv rolle i rekrutteringsarbeid til universitetene. Fag som biologi, antropologi, geologi, historie,
arkeologi, kunsthistorie har lange og sterke bånd til universitetsmuseene blant annet på grunn av
store gjenstandssamlinger, men kan fag som matematikk, kjemi, litteraturvitenskap, medisin osv. få
en sterkere kobling til universitetsmuseene? Kan universitetsmuseenes undervisningsarbeid løsrive
seg fra tradisjonelle gjenstandssamlinger og utstillinger og bli en ny form for læringsarena? For gjør
48
universitetsmuseene skolene og elevene en bjørnetjeneste ved å tilby undervisningsopplegg
utviklet med utgangspunkt i eksisterende kompetansemål? Vil universitetsmuseene, ved å
gjenkjenne og anerkjenne sin særskilte kompetanse og sitt unike potensiale, kunne utvikle seg i en
ny retning og i større grad tilby skolen noe de ikke visste de trengte? Hva vil dette i så fall medføre
for universitetsmuseumsdidaktikken?
Annika Bergsland, Stockholms universitet
Lärarutbildning + museum = sant
Det handlar om två samarbeten mellan lärarutbildningen vid Stockholms universitet och 15 museer
i Stockholm under åren 2005-2011. Cirka 1400 lärarstudenter vid Stockholms universitet har under
sin första termin på lärarutbildningen undervisats i museipedagogik. I de unika utvecklingsprojekten
har museipedagoger varit delaktiga som lärare i den obligatoriska lärarutbildningen och visat
exempel på vilka didaktiska möjligheter som museisamarbeten innebär. I samband med detta har
några studier gjort som undersöker svenska lärarstudenters tidigare erfarenheter av
museipedagogik genom skolan. Studierna undersöker även om lärarstudenterna har för avsikt att
använda sig av museer i sitt framtida arbete som lärare. Resultatet visar att lärarstudenterna varit
positiva till museibesök i yngre åldrar men att de tenderat att bli mer negativa ju äldre de blivit.
Grunden till en positiv museierfarenhet är en engagerad lärare. Vidare menar de att möjligheten att
vara aktiva under besöket och att olika sinnen stimuleras är grunden till positiva erfarenheter.
Lärarstudenternas utvärderingar av museipedagogiken i lärarutbildningen är övervägande positiva.
De är även positiva till att använda museer som en framtida didaktisk resurs.
Metod/arbetssätt
Seminarier med lärarstudenter, lärarutbildare och museipedagoger på campus och i museer.
Enkätstudier för att undersöka blivande lärares tidigare erfarenheter av museipedagogik och hur de
ser på museer som en undervisningsresurs i sitt kommande yrke.
Diskussion
Lärarstudenter uppskattar samarbeten med museer. Museipedagoger uppskattar samarbeten med
lärarutbildningen, men hur lyckas man få lärarutbildare att uppskatta museer som en resurs i
lärarutbildningen? Kan verkligen museipedagogik i lärarutbildningen motiveras tillräckligt för att
kunna bli en engagerande del i den obligatoriska lärarutbildningen?
Molin, Lena, A7
Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet
lena.molin@edu.uu.se
Ämnessyn, ämneskunskaper och bedömning – ett samtal om aktuella geografididaktiska frågor
För första gången i svensk skolhistoria ska nationella prov i geografi för åk 6 och 9 genomföras
under våren 2013. Detta rundabordssamtal fokuserar på geografiämnets status och utmaningar
utifrån arbetet med nationella prov. Arbetet med att utveckla nationella prov i geografi har väckt
frågor om lärares ämnessyn, elevers kunskaper samt bedömning av elevers kunskaper. Vidare
presenteras delar av en större nationell svensk enkätstudie om geografilärares arbete och
ämnessyner. Skolämnet geografi har i påtaglig grad präglats av tydliga selektiva traditioner, där en
stark betoning av regionalgeografi och namngeografi ofta utgjort basen i undervisningen. I den nya
läroplanen betonas perspektiv där frågor kring förståelsen av geografiska sammanhang och
relationer t.ex. i form av resurskonflikter skall behandlas samt där mera värdebaserad geografi med
teman som miljö- och hållbar utveckling lyfts fram. Hur påverkas lärares innehållsval och ämnessyn
av nationella prov och ny läroplan? Ett antal geografididaktiker från Sverige kommer att ge kortare
49
inledningar kring temat ämnessyn, ämneskunskaper och bedömning och diskutera aktuella
geografididaktiska utmaningar i ett svenskt sammanhang. Parallella förändringsprocesser i de övriga
nordiska länderna med nya läroplaner och införandet av nationella prov ger möjlighet till
jämförelser. Vi inbjuder till ett samtal där vi gärna ser komparativa bidrag från övriga nordiska
länder. Lena Molin, PhDSenior lecturerInstitutionen för pedagogik, didaktik och
utbildningsstudierUppsala universitetlena.molin@edu.uu.seGabriel Bladh, docent Centrum för de
samhällsvetenskapliga ämnenas didaktikKarlstads UniversitetGabriel.Bladh@kau.se
Mossberg Schüllerqvist och Berg, Ingrid och Pia, D4
Inst. för språk, litteratur och interkultur, Karlstads universitet
Vilka strategier använder gymnasieelever när de läser fiktionstexter med sanningsanspråk?
Ingrid Mossberg Schüllerqvist och Pia Berg, Ingrid Mossberg Schüllerqvist Under lärarutbildningen
omformar (Ongstad 2004) svensklärarstudenterna sin ämnesförståelse i en dubbel bemärkelse. De
ska själva lära sig forskningsdisciplinernas innehåll och metoder, förstå och hantera hur dessa
integreras i lärarutbildningsämnet tillsammans med kunskaper om ämnesdidaktik i litteratur och
språk. Utveckling av kunskaper och förståelse för det framtida professionsämnet/ skolämnet via
styrdokument och praktikperioder ingår. Men, utifrån resonemang om glappet mellan lärares
ämnesförståelse och elevers (Halldén 1985 ff., Hetmar1996) samt constructive alignment (Biggs
2003, Hattie 2009) ska de också kunna distansera sig från den egna ämnesförståelsen för att i
iscensättning av undervisning kunna urskilja och utgå från den ämnesförståelse som eleverna har.
Få studier beskriver och problematiserar svensklärarstudenters växande ämnesförståelse.Studien
Lärarblivande i svenska undersöker hur studenter uppfattar, förstår och urskiljer viktiga
kunskapsområden inom litteraturvetenskap/ litteraturdidaktik och svenska språket/ språkdidaktik,
hur de resonerar om den kommande undervisningssituationen och på vilka sätt de tänker om hur
elever uppfattar och förstår svenskämnet. Undersökningen är longitudinell och resultaten från en
pilotstudie presenteras vid konferensen. PCK används av Grossman och Shulman för att beskriva
professionskunskap i ämnen. Hos Nilsson och Loughran (2010) preciseras PCK via
ämnesrepresentationer (Content Representations, CoRe) som innehåller särskilt viktiga delar av
ämnet (Big Ideas) samt självbedömningsfrågor gällande kunskaper om elevers förståelse. Vår studie
syftar till att kartlägga och problematisera svensklärarstudenters ämnesförståelse i relation till
elevers förståelse. Fyra lärarstudenter på ämneslärarutbildningen har skrivit om Big Ideas inom
ramen för CoRe efter två terminers studier (litteraturvetenskap, svenska språket samt praktik). I
uppföljningsintervjuer har vi använt självbedömningsfrågor fokuserade på elevers förståelse samt
följt upp texterna om ämnesrepresentationer. Bland studiens resultat ingår att den första praktiken
inte har gett lärarstudenterna avgörande kunskaper om elevers ämnesförståelse och inte heller har
de fått distans till den egna ämnesförståelsen. Ämnesrepresentationerna innehåller olikartade Big
Ideas och visar vilka ämnesaspekter som studenterna tagit fasta på.
Mossberg Schüllerqvist och Hedelin, Ingrid och Zara, A2
Inst. för språk, litteratur och interkultur, Karlstads universitet
ingrid.mossberg-schullerqvist@kau.se
Vilka strategier använder gymnasieelever när de läser fiktionstexter med sanningsanspråk?
I den samtida litteraturen finns många exempel på texter som leker med gränser mellan fiktion,
självbiografi och dokumentärer(Elam 2012, Janson 2006). I ungdomars lässtrategier dominerar
faktiva strategier, en läsning där texten uppfattas som utsagor om verkligt liv (Elmfeldt 1997, OlinScheller 2006,Mossberg Schüllerqvist & Olin-Scheller 2011,Tengberg 2011,Torell 2002, Årheim
2007). PISA och Pirls visar att allt fler svenska elever inte läser 'mellan raderna' utan istället läser
efferent och faktivt. En komplex läsförmåga verkar vara svår att etablera. Wolfgang Iser menar i sina
50
teoretiska arbeten att fiktiva texter innehåller telling gaps och textstrukturer, appellstrukturer, som
leder läsaren till en fiktiv läsart (Iser 1971, 1974, 1980). Men, flera studier visar att så inte är fallet
(Elmfeldt 1997, Årheim ). En utgångspunkt för studien är att pröva om elever uppfattar
appellstrukturer, om de har möjligheter att kan resonera om Dobbeltkontrakten (Behrendt 2006)
och vilken betydelse paratexter om sanning och verkliga historier har för receptionen av
fiktionstexter.I studien undersöks receptionen av tre verk, Vingklippt ängel av Berny Pålsson, Den
högsta kasten av Carina Rydberg och Pojken som kallades Det av Dave Pelzer. Med hjälp av två olika
former av styrda gruppdiskussioner undersöks gymnasielevers resonemang om hur de går tillväga
för att bestämma om en text är sann eller inte, varför texter med sanningsanspråk är tilltalande att
läsa, vilka element i texterna, t ex tomrum, som hjälper dem att bestämma sig för olika
lässtrategier, hur de rör sig genom textvärlden med stöd av Langers stances (2011). I läsningen inför
diskussionerna använder eleverna markeringspennor och diskuterar sedan hur de färgmarkerat
olika meningar och avsnitt. Eleverna skriver också metatexter om hur de läser de aktuella texterna.
Naastad, Nils, A8
PLU/NTNU
nils.naastad@plu.ntnu.no
Symposium: Sikkerhet og sikkerhetspolitikk i samfunn og skole og barns utrygghet
Symposieleder: Nils Naastad. Terroraksjonene mot Norge i juli 2011 har brakt spørsmålet om norsk
sikkerhet inn i samfunnsdebatten. Den ene siden av dette er selve begrepets innhold. Hvordan
behandles begrepet innenfor våre akademiske institusjoner? Vi prøver å komme frem til en
forståelse av selve begrepet. Hvordan formidler lærebøkene sikkerhet på samfunnsmessig og
individuelt plan? Diskuteres begrepet i det hele tatt i skolens lærebøker? I så tilfelle må vi forvente
at begrepet også er behandlet i våre læreplaner. I den grad sikkerhet og sikkerhetspolitikk ikke er
behandlet i skolen, må både et normativt og didaktisk spørsmål stilles: Bør sikkerhet behandles, og i
så tilfelle hvordan?
En annen side av spørsmålet om sikkerhet, er spørsmålet om barns utrygghet. Under den kalde
krigen lå mange barn søvnløse og fryktet atombombene. Hva vet vi om fryktbildet nå? Det er all
grunn til å forvente at den 22. juli 2011 har satt spor. Kanskje vil den pågående globale oppvarming
også skape angst.
Vi blir fem deltagere:
Førstelektor Øistein Espenes (Luftkrigsskolen): Sikkerhet. Hva og hvem skal sikres?
Førsteamanuensis Karl Erik Haug (Luftkrigsskolen): Norsk trusseloppfatning og sikkerhetsforståelse.
Førstelektor og stipendiat Ole Jørgen Maaø (Luftkrigsskolen): Den (be)regnbare sikkerhet.
Sikkerhetsaspekter og –tenkning under den kalde krigen.
Førsteamanuensis, Nils Naastad (Program for lærerutdanning, NTNU): Barns utrygghet og sikkerhet i
skolens læreplaner og lærebøker.
Universitetslektor Gunnar Grut (Program for lærerutdanning, NTNU): Spørsmål om sikkerhet (om
oppgaver i samfunnsfagene).
Nordberg, Olle, D10
Uppsala universitet, litteraturvetenskapliga inst.
olle.nordberg@littvet.uu.se
Läsandets hemligheter – gymnasielervers syn på läsning i ett tolvårigt perspektiv
Olle NordbergDen här uppsatsen behandlar gymnasieungdomars syn på fiktionsläsande i ett 1251
årigt perspektiv. I min studie har svenska avgångselever på gymnasiet under ht 2012 genomfört en
nationell provuppgift i svenska som för första gången skrevs ht 2000. I uppgiften ombeds eleven
resonera om sitt läsande utifrån givna instruktioner. I artikeln sammanfattas resultaten från
respektive år och sätts i relation till varandra. Sedan diskuteras möjliga förändringar i ungdomars
förhållande till skönlitterär fiktion, under en tidsperiod där ungdomars IT- och multimedievanor
förändrats radikalt, och sätts i ett ämnesdidaktiskt perspektiv.I en bredare jämförelse anas en
förändring i synen på skönlitteratur där fiktionsläsningen i dag av ungdomar betraktas som ren
underhållning. Boken som sådan tycks inte ha tappat mark, tvärtom är läsningen något som ligger
många varmt om hjärtat. Dock talar de flesta elever från skrivtillfällena 2012 om fiktionsläsning som
en semesteraktivitet, enbart avkopplande. Att se fiktionsläsningen verklighetsorienterande och
personlighetsutvecklande är klart vanligare bland uppsatserna från 2000. Denna tendens kan också
ses i de skönlitterära verk som eleverna refererar till som starka läsupplevelser. Ungdomarna från ht
12 lyfter i större utsträckning fram fantasy än vad som var fallet 12 år tidigare. I den tidigare
gruppen finns också en större andel av klassiker och ansedda författare. Den tidigare gruppen har
också mer utvecklade resonemang vad gäller inlevelse och bearbetning av skönlitterärt läsande.När
det gäller sociala medier, E-böcker, läsning över nätet etc. är det slående få som tar upp detta 2012.
Också detta kan ses som att fiktionsläsning är något för lugna stunder i hängmattan och inte ens
konkurrerar med användningen av moderna medier. I ett pedagogiskt perspektiv framgår behovet
av att i skolorna på ett meningsfullt sätt bearbeta och diskutera det ungdomar läser. Att genom
reflektion och analys lyfta fram existentiella frågor ur elevernas läsupplevelser, att gå från den
subjektiva inlevelsen till en mer allmänmänsklig diskussion, är ett möjligt sätt att motverka
tendensen som undersökningen pekar ut. Modersmålslärarens roll är central i detta arbete.
Nordlander, Edvard, C10
Högskolan i Gävle
enr@hig.se
Om att använda fokusgrupper i forskningen.
Jan Grenholm och Edvard Nordlander, Högskolan i Gävle, SverigeForskningsfråga: Hur påverkas
intresset för teknisk utbildning hos grundskoleelever av kön och etnicitet?Att hitta orsaker till
elevers val, eller bortval, av utbildningar inom teknik och naturvetenskap är en fråga som är viktig
för såväl individen som samhället i stort. Elevernas attityder är ofta resultat av påverkan från lärare,
föräldrar och kamrater. Elstad och Turmo (2010) genomförde en studie i Norge med 16-17 år gamla
elever på gymnasiet av bl.a. föräldraengagemanget för pojkar och flickor i etniska
minoritetsgrupper.Attitydundersökningar kan behandlas via enkäter (Robson, 2011). Å andra sidan
ger en kvantitativ enkätundersökning mindre utrymme att observera motiv och känslor jämfört med
flexibelt designade kvalitativa intervjuer (Bell, 2006). En mindre kommun i Mellansverige är positivt
inställd till att medverka i projektet och grundskoleelever från denna kommun kommer att vara
forskningsobjekt. Med detta som bakgrund är avsikten att göra en inledande kvantitativ
enkätundersökning i den aktuella kommunen som skall ge svar på om det finns skäl att tro att
elevernas kön och etnicitet påverkar deras intresse för teknisk utbildning. Det innebär 375 enkäter
till samtliga elever i årskurs 9 från nio skolor i den samverkande kommunen som skall distribueras
och sammanställas. Enkätsvaren ges i en likertskala och skall ge grund för en fördjupad studie i form
av fokusgrupper samt utformande av intervjuguide. Valet av fokusgrupper som metod ger möjlighet
att utnyttja gruppdynamiken samt interaktionen mellan deltagarna för att observera känslor som
inte framkommer vid andra undersökningsmetoder (Wibeck, 2010).En pilotundersökning med
fokusgruppintervjuer som metod genomförs för att bekanta sig med metoden och för att ge en
fingervisning om utformandet av intervjuguiden (Robson, 2011). Pilotundersökningen kommer att
genomföras med en grupp bestående av 5 elever (varav några har invandrarbakgrund), som har
deltagit i ett projekt som kallas 'Tjejer och teknik' och nu går åk 2 i olika gymnasieprogram. Frågorna
52
behandlar vilka faktorer som låg bakom deltagarnas val av gymnasieprogram. Pilotundersökningen
utvärderas med avseende på gruppsammansättning, längd och innehåll.Följande frågor kommer att
diskuteras vid presentationen:- Storlek på fokusgruppen, Wibeck (2010), Dunbar (2007), Robson
(2011), Morgan (1998), Stewart och Shamdasani (1990)- Sammansättning av fokusgruppen
(homogen eller inhomogen), Wibeck (2010), Jarret (2003)- Antal fokusgrupper för teoretisk
mättnad, (Wibeck, 2010), Helander (1998)- Längd på intervjuer- Intervjuguide- Typ av
dokumentation (noteringar, ljudupptagning, videoinspelning)- Etiska överväganden- Styrkor och
svagheter(Jan Grenholm håller presentationen)
Nordlander, Edvard, D8
Högskolan i Gävle
MST-utbildning i den svenska förskolan
Iiris Attorps, Edvard Nordlander och Göran Nordström. Högskolan i Gävle, SverigeSvenska elever
hamnar efter i PISA- och TIMSS-undersökningarna. I matematik har matningarna visat på sjunkande
kunskaper sedan början av 2000-talet och i naturvetenskap ligger de svenska eleverna ständigt
under det internationella genomsnittet. Detta är alarmerande för landet och skälen bör
utredas.Som en del i EU-projektet SECURE inom ramprogrammet Fp7 presenteras resultat från lokal
forskning om genomförandet av MST-kursplanerna och attityder till ämnena bland lärare och
elever. Med MST avser vi matematik, naturvetenskap och teknik. Intervjuer och enkäter har utförts
bland lärare och elever i 47 klasser i 15 skolenheter i några mellansvenska kommuner. De
åldersgrupper som studerats är elever från åldersgrupperna 5, 8, 11 resp. 13 år. Vi fokuserar här på
förskolans verksamhet, d.v.s. arbetet med 5-åringar.Som en följd av införandet 2011 av en
reviderad läroplan för förskolan, kan vi se att MST har fått en framträdande plats i den svenska
förskolan som verkar vara mycket uppskattad av förskollärarna. I den reviderade läroplanen
framgår att förskollärare ska ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen
stimuleras och utmanas i sin matematiska utveckling, samt stimuleras och utmanas i sitt intresse för
naturvetenskap och teknik. Exempel på hur de skall gå tillväga finns också i läroplanen. Detta kan i
praktiken uppfattas som en informell tidigareläggning av den obligatoriska skolan i Sverige,
eftersom förskolan inte är obligatorisk men utnyttjas av de allra flesta. Det skulle därmed kunna
innebära en vändpunkt för resultaten i grundskolan och förhoppningsvis ge avtryck i kommande
PISA- och TIMSS-undersökningar.De förskollärare som intervjuats är medvetna om vikten av att
undervisa MST i förskolan. Detta tydliggörs av några uttalanden från intervjuade förskollärare. 'Det
som är nytt nu är att man pratar om lärare och att vi utbildar barnen.' 'Det här lärandet är för livet.
Det är inte bara för individen. Verksamheten på förskolan bidrar till hela samhällsutvecklingen.'
Även föräldrarnas förväntningar på förskolan har förändrats. 'Föräldrarna uppskattar resultaten i
matematik och ser förskolan som en skolform snarare än förvaring av barn.'I denna presentation
ges exempel på hur MST-ämnena undervisas på ett integrerat sätt i förhållande till den praxis som
råder i svenska förskolan, samt i förhållande till ålder och mognad hos barnen.(Presentationen
utförs av Göran Nordström)
Olofsson, Hans, B10
CSD, Karlstads universitet
hans.olofsson@kau.se
Narrative förkortningar som ämnesdidaktisk resurs och problem i historieundervisningen
Begreppet narrativa förkortningar har myntats av socialantropologen Heidrun Friese och beskrivits
av historiedidaktikern Jörn Rüsen som en kondenserad berättelse 'som av dem som förstår [dem]
kan upplösas i en narrativ form och förvandlas till en mer eller mindre utbroderad berättelse'. I
såväl privatlivets samtal ('morfars äppelträd') som i den offentliga historieskrivningen ('Stockholms
53
blodbad'/'Tjernobyl') kan narrativa förkortningar fungera som effektiva kommunikationsinstrument
med betydelsebärande snabbreferenser till komplicerade historiska sammanhang. I skolorna är
narrativa förkortningar sannolikt mycket vanliga i historieundervisningen, till exempel i läroböcker
och då lärare konstruerar prov eller då man lokalt eller nationellt diskuterar ämnets
undervisningsinnehåll. I den danska folkskolans kursplan ingår exempelvis explicit en lång rad
sådana narrativa förkortningar i det som anges vara ämnets 'kanonpunkter'. I min
licentiatavhandling visade jag att svenska högstadieelever spontant kunde uppfatta narrativa
förkortningar som en markör för 'allmänbildning'. Att tillägna sig kunskaper om narrativa
förkortningar var därmed enligt dessa elever en viktig motivation för lärandet i historia. Att ha
förståelse för en uppsättning narrativa förkortningar kunde både uppfattas som ett slags tillägnande
av ett kulturellt kapital och som en förberedelse för ett deltagande i samhällslivet (Fatta historia,
2011, sid. 197ff).
På Nofa 4 avser jag presentera en fördjupad analys av företeelsen och vill där
diskutera frågor om de narrativa förkortningarnas funktion i historieundervisningen. Med
konferensdeltagarna vill jag också samtala om eventuella motsvarigheter i andra skolämnen och
vilka ämnesdidaktiska implikationer företeelsen i så fall har där. En annan samtalsfråga är samband
mellan det politiska intresset för ett livslångt lärande uttryckt i (åtminstone skenbart) enkelt
mätbara kunskaper och bruk av narrativa förkortningar i undervisningen. Jag vill också få
synpunkter på hur jag ska gå vidare. Det empiriska materialet består av inspelade
klassrumsdialoger, intervjuer med lärare och elever samt svar på skriftliga prov.
Ongstad, Sigmund, C7
Høgskolen i Oslo og Akershus
sigmund.ongstad@hioa.no
Faglighet og/eller språklighet i læreplaner etter innføring av læringsutbyttebeskrivelser?
Presentasjonen/paperet er en del av Discursivity and Disciplinarity: Literacies and/as semiotics
across curricula, som inngår i NFR-prosjektet The Didactic Challenge of New Literacies in School and
Teacher Education ledet av Sylvi Penne. En hovedproblemstilling i underprosjektet er hvilken rolle
språk, diskursivitet og semiotikk spiller for fremstilling av faglighet i læreplaner (curricular
disciplinarity), altså i hvilken grad og/eller på hvilke måter faglighet og språklighet kan sies å avvike
fra hverandre eller sammenfalle. I tillegg til mer prinsipielle sider ved spørsmålet tilskyndes
problemstillingen av Kunnskapsløftets sterke integrering av grunnleggende ferdigheter i fag- og
læreplaner. Tre av disse, å kunne uttrykke seg muntlig, å kunne uttrykke seg skriftlig og å kunne
lese, kan sies være språklige aktiviteter. Problemfokus motiveres videre av innføringen av
læreutbyttebeskrivelser i nasjonalt kvalifikasjonsrammeverk. Disse er i vesentlig grad er bygget på
revisjon av Bloom og Kratwohls 1956-taksonomi for læringsmål (Anderson&Kratwohl 2001).
Ambisjonen bak denne typen av taksonomi er å fastholde faglighet i hierarkiske sett av
verber/substantiver kombinert med graderende adjektiver/adverber. Slike nøkkelbegreper utgjør
hovedverktøy, ikke bare i forbindelse med testing, som f.eks. PISA-studiene, men også for design og
harmonisering av læreplaner nasjonalt og internasjonalt. Utviklingen har i overraskende liten grad
blitt forsket på. Presentasjonen tar konkret for seg de generelle læringsbyttebeskrivelsene for
grunnskolen på hovedområdene 'kunnskaper', 'ferdigheter' og 'generell kompetanse', basert på
såkalt posisjoneringsanalyse. Denne metodologiske tilnærmingen studerer tekst/kontekst ut fra
hypotesen om at mening etableres gjennom dynamikk og differensiering mellom fem
hovedkonstituenter for komunikasjon, struktur/form, referanse /innhold, funksjon/handling, tid og
sted (kontekst). Studien studerer språklige, og følgelig delvis faglige, delaspekter som ned/prioriteres ved den spesielle begrepsrelasjonen mellom 'kunnskaper', ferdigheter' og 'generell'
kompetanse.Presentasjonen av delstudien munner ut i diskusjonsspørsmålet: I et kritisk
fagdidaktisk perspektiv - hvilke former for 'faglighet' synes å (kunne) bli 'forfordelt' av
rammeverkets diskursive beskrivelser av kvalitet og kompetanse?
54
Palm, Kirsten, D4
Høgskolen i Oslo og Akershus
kirsten.palm@hioa.no
Early Years Literacy Program- Hva slags norskfag ser vi med denne modellen?
Temaet for dette innlegget er et forskningsprosjekt på en grunnskole knyttet til en
undervisningsmodell som kalles for Early Years Literacy Program. Mange norske grunnskoler, ikke
minst et stort antall skoler i Oslo kommune, har innført denne modellen for lese- og
skriveopplæringen på 1- til 4. årstrinn etter en modell fra Australia. Modellen har en svært fast
struktur med stasjonsundervisning der elevene arbeider 12-15 minutter på hver stasjon. En stasjon
er lærerstyrt med veiledet lesing, mens på de andre stasjonene skal elevene arbeide selvstendig
uten lærer. Grunnskolen som er deltaker i prosjektet, har brukt denne modellen i et par år.
Praktiseringen av modellen i norsk skole har i liten grad blitt studert ut fra et norskfaglig perspektiv,
til tross for at enkelte skoler bruker denne arbeidsformen i fire av fem norskøkter. I innlegget vil vi
presentere noen resultater fra prosjektets andre fase som gjennomføres våren 2013. I innlegget
ønsker vi å belyse noen av problemstillingene i prosjektet:
I hvilken grad blir de ulike kompetansemålene i norskfaget ivaretatt gjennom modellen?
Hva slags endringer ønsker lærerne og prosjektskolen å gjøre etter noen års erfaring med
modellen?
Prosjektet er et samarbeid med en av høyskolens praksisskoler og har et aksjonsforskingsdesign
(Reason & Bradbury 2006), der deltakerorientering, refleksjon og endringer i praksis er sentralt.
Presentasjonen vil baseres på analyse av både åpne og strukturerte observasjoner av
norskundervisning i en førsteklasse og en tredjeklasse, og på intervju og samtaler med to lærere.
Spørsmål til diskusjon: Hva slags norskfag ser vi i Early Years Literacy Program? Hvordan kan man
gjøre endringer i en slik fast undervisningsmodell? I hvilken grad egner aksjonsforskning seg som
metode i denne sammenhengen?
Patron, Emelie, A9
Linnéuniversitetet
emelie.patron.sigfridsson@lnu.se
Kemilärarers reflektioner kring använding av visiella representationer
Författare: Emelie Patron (a), doktorand; Susanne Wikman (a), docent; Inger Edfors (a), docent;
Brita Johansson-Cederblad (a), docent; Cedric Linder (b), professor(a) Linnéuniversitetet, Sverige;
(b) Uppsala universitet, SverigeKemilärares reflektioner kring användning av visuella
representationer Kemi upplevs ofta som ett svårt och abstrakt ämne. I syfte att underlätta elevers
lärande använder kemilärare representationer av olika slag (Wu & Shah, 2004). Tidigare studier har
visat att det är viktigt att lärare har ett syfte med de representationer de använder och explicit
förklarar vad representationer åskådliggör för att de ska vara till hjälp för elever (Hilton & Nichols,
2011). Det är viktigt att representationerna gör de abstrakta kemiska fenomenen lättare att förstå
utan att de för den skull är överförenklade, då detta kan leda till att elever upplever
representationerna på ett sätt som är skilt från den vetenskapligt vedertagna förklaringen och från
det avsedda lärandemålet samt till underminering av elevers framtida utveckling av sina
kemikunskaper (Nahum, Mamlok-Naaman, Hofstein, & Taber, 2010). Det är därför viktigt att
studera vilka visuella representationer lärare använder samt hur de ser på användningen av visuella
representationer i kemiundervisningen. De forskningsfrågor som har undersökts i studien är:– På
55
vilka sätt används visuella representationer av gymnasielärare i kemi för att förklara begreppet
kemisk bindning?– Vilka syften och motiv ligger till grund för lärares val av visuella
representationer?I studien har 12 gymnasielärare i kemi från 7 olika skolor intervjuats. Intervjuerna
var semistrukturerade och varade i ca 1timme. Alla intervjuer har transkriberats fullständigt och
genom analys av materialet erhölls olika kategorier som visar på lärares syn på representationer. De
preliminära resultaten visar att lärarna i studien anser att visuella representationer är viktiga i
undervisning av kemisk bindning och att de används i stor utsträckning. I intervjuerna diskuterar
lärarna bland annat varför de använder olika sorters visuella representationer, på vilket sätt dessa
används och vilka för- och nackdelar som finns vid användning av visuella representationer i
undervisning av kemisk bindning. ReferenserHilton, A., & Nichols, K. (2011). Representational
classroom practices that contribute to students' conceptual and representational understanding of
chemical bonding. International Journal of Science Education, 33, 2215-2246. Nahum, T. L.,
Mamlok-Naaman, R., Hofstein, A., & Taber, K. S. (2010). Teaching and learning the concept of
chemical bonding. Studies in Science Education, 46, 179-207. Wu, H. K., & Shah, P. (2004). Exploring
visuospatial thinking in chemistry learning. Science Education, 88, 465-492.
Penne, Sylvi, B4
Høgskolen i Oslo og Akershus, Fakultet for lærerutdanning og internasjonale studier
Sylvi.Penne@hioa.no
Økende sosiale ulikheter i den norske skolen: Tolkning av kvalitative data med utgangspunkt i
begrepet literacy (Unesco 2004)
For tiden leder jeg et NFR-finansiert prosjekt (Utdanning 2020) kalt The Didactic Challenge of New
Literacies in School and Teacher Education. Min del av prosjektet er knyttet til norskfaget og til
klasserom på ungdomstrinn og videregående skole. Jeg interesserer meg mest for de elevene som
ikke gjør det så godt på skolen. De flinke og engasjerte elevene lærer ganske bra uansett hvilken
metode, læreplan eller lærebøker de utsettes for. Det er fra karakteren 3 og nedover at
utfordringene begynner. Fram til 2000-tallet levde den norske (og nordiske) skolen trygt med sine
idealer om inkludering og økende demokrati. Den var ifølge Telhaug m.fl. (2006) forbilledlig i det
internasjonale samfunnet. Men fra 2000-tallet startet det internasjonale testsystemet, og den
nordiske skolen er ikke lenger spesielt beundret. Samtidig viser kvantitative undersøkelser at de
sosiale ulikhetene i det norske skole- og utdanningssystemet (i likhet med de fleste andre land) stille
og rolig har økt, og at de fortsetter å øke (Bakken 2004, 2009, Bakken og Elstad 2012). Kvantitative
undersøkelser dokumenterer hva som skjer i skolen på grunnlag av elevenes målbare
skoleresultater. De kan også vise at sosiale forskjeller øker, men ut over dette kan de ikke si særlig
mye om hvordan dette skjer. Det jeg skal gjøre i det følgende, er å legge fram min tolkning av
kvalitativ empiri som kanskje kan gi noe mer nyanserte svar. I presentasjonen viser jeg derfor,
med utgangspunkt i kvalitative data (intervju, elevtekster og klasseromsobservasjoner) hvordan
forskjellen mellom svake og sterke elever kan forklares og utdypes med utgangspunkt i begrepet
literacy (Unesco 2004) som blant annet omfatter elevenes medierende språk og deres
språkbevissthet. Jeg avslutter med didaktiske spørsmål og problemstillinger.
Petersen, Jesper Aagaard, B4
PLU, NTNU
Jesper.petersen@plu.ntnu.no
Når kundskab krænker: Religionsfaget mellem værdipolitik og videnskabsfag
Grundskolens undervisning i religion, livssyn og etik skal være «objektiv, kritisk og pluralistisk». På
samme vis skal undervisningen på videregående skole «bidra til kunnskap om og respekt for» ulike
positioner. Selvom det ikke kan siges at saglighed og respekt er gensidigt udelukkende, markerer
56
disse fordringer en spænding mellem et værdimæssigt ståsted og et fagligt metodisk, der ikke
fungerer tilfredstillende. Faget nævnes derfor eksplicit i Opplæringsloven paragraf 2.3 og 2.4, mens
fagets indhold berøres i både formålsparagraffen 1.1 og i den generelle læreplan (her særligt
omkring det meningssøkende, allmendannede og integrerte menneske). «Respekt» bliver her et
gennemgående nøgleord i brobygningen mellem faglige og værdipolitiske aspekter, og «krænkelse»
bliver den aksel, hvorom faglige problemer orienteres.
Problemet er, at «respekt» og «krænkelse» ikke er en absolutte størrelser, der fremtræder ens for
alle parter. Som løsning er fremført et argument baseret på ikke-valg og forsigtighed – grænserne er
frie, så længe du ikke træder over grænsen. Dette er berørt i både den hermeneutisk-eksistentielt
orienterede religionsdidaktik (der maner til varsomhed) og religionsvidenskabens grundlagsdebat
(hvor fænomenologien opfordrer til metodologisk agnosticisme). Fagets tilrettelægning baseres
altså på heuristikker, der ophøjes til absolutte principper, men i praksis fungerer som ikke-værdier.
Et argument mod dette veletablerede syn er, at enhver ikke-religiøs omgang med religion per
definition må kompromittere religionens (eller mere korrekt religiøse aktørers) egen selvforståelse.
Ethvert fagligt arbejde må krænke, netop fordi det betragter religion som menneskeskabt kultur,
der kan analyseres og fortolkes historisk-kritisk. Selve fagets eksistens og metoder forudsætter altså
et brud med en religiøs selvforståelse, selvom det ikke i sig selv er målet med arbejdet.
Det er mit argument, at denne indsigt vender det værdipolitiske aspekt på hovedet: Fagets
kundskaber, færdigheder og holdninger må forankres eksplicit i læreplanværkets eget fokus på
demokrati, sekulære værdier, menneskerettigheder og anti-diskrimination. Det er altså ikke
værdineutralitet, der sikrer respekt og tolerance, snarere tværtimod. Respekt og tolerance sikres
gennem aktive og eksplicitte værdivalg, der fordrer ligeværdigt kritisk engagement og en
opmærksomhed på hele skolens faglige kundskab. Krænkelse bliver således et pædagogisk og ikke
et fagligt problem.
Pietzuch, Jan Paul, B5
UiB, HF, IF/DAAD
jp.pietzuch@if.uib.no
Kulturdidaktikk i språkfag – et innblikk i dagens tyskspråklige fagdebatter
Deltakere i symposiet: Heming Gujord, Institutt for lingvistiske, litterære og estetiske studier,
Universitetet i Bergen, Anne-Brit Fenner, Institutt for fremmedspråk, Universitetet i Bergen, Hild
Elisabeth Hoff, Institutt for fremmedspråk, Universitetet i Bergen, Jan Paul Pietzuch, Institutt for
fremmedspråk, Universitetet i Bergen og Deutscher Akademischer Austausch Dienst. Det er absolutt
ønskelig at andre relevante bidrag til konferansen kan inngå i samme symposium. I fremmedspråkdidaktikken spiller kulturdidaktiske diskusjoner en større rolle i dag enn noensinne. Det gjelder
også for tyskspråklige fagdebatter, som i høy grad er påvirket av anglo-amerikansk forskning,
europeisk fremmedspråkpolitikk og ikke minst employability- og accountability-retorikk. Samtidig
gjenoppdages danningsteoretiske perspektiver på tilegnelsen av fremmede språk og kulturer. I mitt
innlegg skal jeg gi et innblikk i sentrale kulturdidaktiske kontroverser og presentere dagens viktigste
retninger i tyskspråklig kulturdidaktikk. Et spesiellt fokus vil være forholdet mellom empiriske,
didaktiske og politiske interesser i definisjonen av ‚kultur' og 'kulturkompetanse'. Bidraget kan
danne grundlag for en diskusjon om likheter og forskjeller i skandinaviske og tyske fagdebatter.
Rydén, Mette-Maria, B6
VIA-University College. Danmark.
57
mr@viauc.dk
Sprogbrugsituationer i matematik på mellomtrinnet
Hvordan får elever magt over det matematiske sprog? Hvilket sprog værdsættes af lærerne i
matematik? Og hvad kan den australske genreskole og særskilt Beverly Derewiankas sneglemodel
give af inspiration?Oplægget viser konkrete eksempler fra et udviklingsarbejde i 5 kl. hvor vi har
arbejdet med ejendomsmægler-ekspertsprog, evaluerende beskrivende sprog, og instruktivt og
beskrivende matematik-fagsprog, feks. 'hvordan man måler et hus op' og 'salgsopstilling'. Metode:
Metoden har været at to lærere og en læreruddanner sammen har planlagt og gennemført både
forløb og enkeltlektioner, og efter hver 3-lektioners undervisningssession har arbejdet i genren
'reflektionsnotat', suppleret af foto-dokumentation samt afsluttende video-evaluering. Eleverne har
dels produceret tekster, it-skitser, beregninger og tegninger, dels indgået i en lang række
sprogbrugssituationer, hvor de har kunnet øve det matematiske fagsprog. Videooptagelser af
elevernes slutprodukt og gruppe-elev-evalueringer udgør en stor del af dokumentationsmaterialet
for det samlede forløb, mens elev-logbøger og indsamling af 6 fokuselevers produkter samt
observation af dem undervejs udgør dokumentation for forskellige elevtypers udbytte af den
tilbudte form for undervisning. Teori: Teorien er SFL og genrepædagogik med særlig vægt på
sprogbrugsituationer og continuum af sprog gående fra hverdagsprog mod specialiseret matematisk
fagsprog. Spørgsmål til diskussion: Hvilket elev-fagsprog værdsættes af
matematiklæreren?Oplægsholder: Mette-Maria Rydén, VIA-University College. Danmark. Litteratur:
Beverly Derewianka: Rocks in the Head: Children and the Language of Geology i: R. Carter (ed):
Knowledge about Language and the Curriculum. London: Hodder & Stoughton 1990. Daugaard, Line
Møller: Samspillet mellem 'hverdagssprog' og 'matematisk sprog i matematikundervisningen i
flersprogede klasserum'. In: Sproget med i fagene –andetsprogspædagogiske perspektiver på
fagundervisningen.Gibbons, Pauline: Bridging Discourses in the ESL Classroom. Students, teachers
and researchers. London: Continuum. Kabel, Kristine: Er matematisk samtale bare samtale? Mona
2009/4
Rättyä, Kaisu
Östra Finlands universitet, Lärarutbildningen i Joensuu
kaisu.rattya@uef.fi
Languaging as a method for grammar teaching. Research questions and methods. My presentation
discusses the use of languaging method in grammar teaching. The languaging method has been
developed in the area of mathematics but I have applied it to grammar teaching. Languaging means
elaborating the thoughts of thinking process and reflecting the thoughts with others and teacher.
For example, explaining the difference between noun and pronoun or sentence constituents.
Method has its grounds in socio-constructivism and cognitivism. My research questions are how
and why languaging functions as a new method for grammar teaching. In this presentation, I
explore also the needs for lingvistic metalanguage in primary school.My research is a theoryoriented educational design research, which concentrates on teaching grammatical concepts.
Theoretical understanding of metacognitions is the ground on which I build my theory and new
learning methods. During the different phases 2010-2012, I have collected material on student's
knowledge in Finnish grammar and executed different exercises. In the first phases, the material
consists of texts produced by languaging. The analysis follows content analysis method.
Participants of the study are mainly first-year students in teacher education in two Finnish
universities. These students study the main features of Finnish grammar to acquire competence for
teaching mother tongue in primary school. Result and discussion The outcome of the research is a
renewed thinking of grammar teaching methods. The idea of conceptual change is the essential
starting point. By understanding the processes of conceptual change, learning methods and
58
contents of teaching can be chosen reasonably. The findings can also have effect on new teaching
materials since main material until this day has been grounded on behaviorist learning theory.
Samuelsson, Johan, A5
Karlstads Universitet
johan.samuelsson@kau.se
Koll på källor: Mellanstadielärares bedömningspraxis gällande källor
Jag kommer att presentera en delstudie i mitt pågående projekt kring mellanstadielärares
bedömningspraxis i SO. Delstudien bygger på en analys av 10 stycken mellanstadielärares
resonemang kring autentiska elevsvar gällande källvärdering och orsaksförklaringar. Lärarna har
'tänka högt' kring ett antal elevuppgifter i samband med att de bedömde uppgifterna. Studien tar
sin utgångspunkt dels historiedidaktiskt forskning som inspirerats av anglosaxisk historiedidaktik,
dels i allmändidaktisk forskning som resonerar om perspektiv på undervisning och kunskap. Inom
pedagogisk och historiedidaktisk forskning har man (både internationellt och nationellt) intresserat
sig för bedömning, undervisning och kunskapssyn för framförallt ämneslärare(Englund, 2007;
Rosenlund, 2011; Grant, 2003, Wineburg 2001). Intresset har varit mindre för mellanstadielärare.
De omfattande reformerna i Svensk skola just nu med bl a nationella prov i åk 6 och betygsättning i
åk 6 ställer nya krav på mellanstadielärares ämneskunskaper, detta motiverar studien. I texten
kommer jag visa hur det jag kallar 'vardagsdidaktiska' begrepp och perspektiv i ligger till grund för
vissa lärares värderingar av elevsvar i historia. Exempel på vardagsdidaktiska begrepp i
bedömningssammanhang är t ex: ha koll på, klurigt svar, tunt, finurligt tänkt. Detta är begrepp som
explicit inte utgår från läroplanen eller allmändidaktiska begrepp och perspektiv. Begreppen är
snarare att betrakta som en form av traderat professionellt yrkesspråk. Jag kommer vidare att visa
hur generella allmändidaktiska förhållningssätt också är vanligt i värderingar av elevsvar. Här
används begrepp som 'analys' och 'kritiskt tänkande' på ett sätt som skulle kunna användas i vilket
ämne som helst. Slutligen ska jag också visa hur mer disciplinära begrepp och förhållningssätt till
källor och orsaksresonemang finns representerat hos ett antal lärare. Min utgångspunkt är
Wineburg (1997, 2001)och hans resonemang om disciplinär förståelse av skolämnen. I ett
disciplinärt förhållningssätt jobbar lärarna mer med kontextualisering, kunskapens relativitet,
jämförelser med snarlika fenomen i andra sammanhang och källkritik.
Sandvik, Lise Vikan, B3
PLU, NTNU
lise.sandvik@plu.ntnu.no
Vurdering i faglige kontekster
I norsk sammenheng har det siden innføringen av ny læreplan i 2006 vært et stort fokus på
vurdering i skolen, og myndighetene har brukt store ressurser på å utvikle skolenes
vurderingskompetanse. Det arbeidet som er gjort for å fremme bedre vurderingspraksiser i norsk
skolekultur synes primært å ha hatt et allment pedagogisk preg, og ny forskning (Sandvik mfl, 2012)
på vurderingspraksiser i norske skoler viser at det fremdeles gjenstår et betydelig arbeid med å
oversette innholdet i denne satsningen til de enkelte fagenes egenart. Å studere
vurderingspraksiser handler i et fagdidaktisk perspektiv om studere vurderingens validitet. I
forskningen på validitet i vurdering fremstilles gjerne sammenhengen mellom mål, oppgave,
kriterier, prestasjon og konsekvenser som en validitetskjede (Crooks, 1996; Engh, Dobson og
Høihilder, 2007). Lærerne fortolker lærplanmålene, og omsetter dem i en undervisningsdesign
bestående av læremidler, aktiviteter, mål og vurderingsformer. Validitet i vurdering handler om den
lange kjeden av fortolkninger og mulige misforståelser som kan oppstå når kulepunktene i
Kunnskapsløftet skal omsettes til lærerens klasseromspraksis og elevenes læring.
59
Forskningsprosjektet FIVIS (Forskning på individuell vurdering) undersøker validitet i vurdering i
ulike faglige kontekster. I denne presentasjonen fremstilles funn fra klasseromobservasjoner,
intervjuer og dokumentanalyser i fagene norsk og engelsk i alle skoleslag. Forskerne i prosjektet har
fulgt lærere fra åtte forskjellige skoler i deres undervisning, og har gjennom intervjuer med lærerne
og deres elever forsøkt å forstå hvordan vurderingspraksiser i disse skolene preges både av
lærernes læreplanforståelse, tidligere praksiser og fagdidaktiske syn. Forskningsspørsmålet som
søkes svart er:Hvilke vurderingspraksiser finnes i norske klasserom? Jeg undersøker praksiser i
fagene norsk og engelsk. Funn fra studien viser at det for språkfagenes del i stor grad eksisterer
sprikende forståelser av hva som utgjør gode bevis for læring, og hva som kan regnes som gyldige
slutninger om elevenes kompetanse.
Schüllerqvist, Bengt, D5
CSD, Karlstads universitet
bengt.schullerqvist@kau.se
Some Conceptual Suggestions Regarding Content in History Education: Content Repertoire, TimeSpace, National Framework
I mitt konferensbidrag vill jag pröva att argumentera för en ämnesdidaktisk term, referensämne ,
med exempel från historia, och i någon mån från andra samhällsorienterande ämnen. Dagens
historiedidaktisk terminologi har sin bakgrund dels i anglosachsisk History Education , dels i tysk
historiedidaktik. History Education har fokus på historia inom skolväsendet och har framför allt
utvecklat second order concepts , begrepp redskap för analys av historiskt material. I denna
tradition ligger fokus på historical skills . Jag uppfattar att i denna tradition finns en brist på intresse
för analyser av det historiska stoff som dessa skills skall användas på. Tyska traditionen har fokus på
det bredare samhälleliga bruk av historia och historiens roll i människors livsvärld, medan jag
uppfattar att man inte utvecklat någon specifik terminologi för bruket av historia i skolinstitutionen
med dess speciella förutsättningar. I historiedidaktisk debatt finns inte sällan kritik mot alla former
av nationell kanon och krav på en historieskrivning som inte utgår från nationella gränser (ex.
Grever & Stuurman: Beyond the Canon 2007). En postmodern argumentering förs mot användandet
av 'stora berättelser'. Är detta en realistisk målsättning så länge olika nationer finns och styr sitt
skolväsen?Tomas Nygren visar i sin avhandling (2011) att historieämnet i svensk skola under
efterkrigstiden genomgått en stark internationalisering där både lärares och elevers fokus i hög grad
ligger på en internationell nivå. En ledande amerikansk historiedidaktiker Peter Stearns (2007)
hävdar dock att en radikal förändring av amerikansk skolhistoria i riktning mot globalhistoria,
multikulturalism och postmodernitet stolthet är helt orealistisk och skulle möta starkt motstånd
både från politisk ledning och general public , som vill behålla ett starkt nationellt fokus och
betydande nationell stolthet i narrationen. En grekisk avhandling (Tamisoglou 2011) pekar på en
likartad historisk kultur, som utgör motstånd mot införandet av en mindre nationalistisk
historieberättelse i grekiska skolan. Med mitt inlägg önskar jag, med material från debatt,
kursplaner och undervisningsstudier i historia bidra till en diskussion om den innehållsliga sidan av
skolans historieundervisning, de narrativ som elever i olika åldrar förväntas utveckla sina skills ifrån,
och problematisera de skillnader som finns mellan olika länder därvidlag. En hypotes att pröva är
om i alla länder finns en form av nationalistisk berättelse, i vissa fall av ett mer dämpat slag som
'nationen i världen' , andra fall av mer traditionellt nationalistiskt slag och att bla faktorer som har
med ländernas utrikespolitiska situation, dominansambitioner, krigsrisk, längd som egen nation mm
kan tjäna som förklaring för olikheter. Skolhistoriens referensämne konstrueras utifrån
förutsättningar som är nationellt varierande. En historiedidaktik som skall vara ett redskap för
lärarnas arbete bör i högre grad fokusera på frågor relaterade till konstruktionen av sådana
nationella referensämnen.
60
Schüllerqvist, Bengt, B10
Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik, Karlstads universitet
bengt.schulllerqvist@kau.se
Unga människor behöver en berättelse som säger att det egna samhället är värt att leva i.
Önskar skapa ett mini-symposium tillsammans med paper från Mikael Berg, Karlstads universitet,
som gör en empriskt studie medan mitt paper är ett mer teoretiskt paper kring likartad
problematik. Temat ser jag som begreppsutveckling inom historiedidaktik, eventuellt med relevans
för vissa andra skolämnen. En problematisering av historiedidaktikens innehållsliga sidor. I
konferensbidraget prövas argument för ett historiedidaktiskt program som har fokus på
historieundervisningens innehållsliga aspekter. En premiss är att skolväsendets historieundervisning
behöver sin egen teoretisering, en teori om historiebruk i samhället inte är tillräcklig. Historiebruk i
skolan sker i ett bestämt institutionellt sammanhang, där anställda specialister, genom sitt arbete
skall bidra till utvecklingen av ungas historiska kunskaper och färdigheter. Urval av det historiska
innehåll, kring vilket kunskaper och färdigheter skall utvecklas, bör då vara en central
historiedidaktisk fråga. Inom anglosachisk historiedidaktik fokuseras de färdigheter som skall
utvecklas – innehållskunskaperna. Ett innehållsintresse av kritiskt och dekonstruerande slag möter
man i t.ex nationalismforskning och forskning baserad på postkolonialt perspektiv. För läraren
räcker inte dekonstruktion, han/hon måste konstruera undervisning, dvs göra urval av innehåll och
arrangera detta på sätt som fungerar i kommunikation med unga människor. En historiedidaktisk
terminologi behövs för att hantera innehållsliga frågorna. En sådan term kan vara referensämne.
Lärarens referensämne utgör (preliminärt) de innehållsliga kunskaper om historien, som läraren kan
använda i undervisningen som grund för uppbyggnad av historiska narrativ och göra till föremål för
analys och diskussion. Elevernas referensämne är elevernas innehållsliga kunskaper utifrån vilka de
kan utveckla historisk förståelse – och svara på lärarens frågor. Eleverna kan inte dekonstruera ett
narrativ som de inte känner till. Referensämnet kan aldrig formuleras som en separat utsaga eller
text, eftersom det när det uttrycks, alltid måste arrangeras efter vissa principer, som kan beteckna
som historiegrammatiska former. Den brittiska historiedidaktikens second order concepts kan ses
som ett (ofullständigt) utkast till sådan grammatik. Termen historiskt narrativ kan också ses en
kategori inom en historiedidaktisk grammatik. I Bergs kommande doktorsavhandling (se separat
konferenspaper) ges - utifrån empiriska studier av historielärares arbete - förslag till
vidareutveckling av de historiegrammatiska kategorierna. En annan central innehållslig diskussion
är huruvida meningsfull historieundervisning med unga människor kan ske utan att det egna
samhället framställs som värt att leva i. Inom samhällsvetenskapsdidaktik ses legitimering av den
egna nationen som en självklar del av ämnesundervisningens syfte. Inom historiedidaktik förs
diskussioner om en global och interkulturell historieundervisning, som inte skall ha nationen som
referenspunkt. Jag ser de radikala positionerna i denna debatt som problematiska så länge
medborgskap och demokrati utövas inom nationer. Alla alternativa mänskliga gemenskapsformer är
liksom nationen former av imagined communities, några andra gives icke. Komparativa studier bör
kunna tydliggöra hur länder hanterar sina nationella skolnarrativ på olika sätt. För länder av
Sveriges typ har det nationella narrativet under efterkrigstiden i hög grad sammanfogats med ett
internationellt narrativ, medan länder som USA och Grekland (av skilda skäl) behåller långt starkare
nationella historiska narrativ i sina skolor.
Selin, Per, C10
Göteborgs Universitet
per.selin@gu.se
Att undersöka elevers förmåga att anpassa sitt främmande språk genom learning study
61
I början av 1990-talet lanserade Schmidt (1990) och Robinson (1995) lingvistiska teorier om andraoch främmandespråkslärande, noticing, där det pekades på vikten av att det som skulle läras också
blev fokuserat för eleverna. Senare forskning har undersökt och testat hur denna fokusering bäst
genomförs. I detta paper beskrivs hur learning study (Pang & Marton, 2003, Holmqvist 2011, Pang &
Lo, 2011) kan vara ett sätt att åstadkomma denna fokusering.
Syftet med detta paper är att visa hur learning study med variationsteori som teori om lärande kan
komplettera och fördjupa samt förnya den lingvistiska diskussionen om noticing.
Metoden som användes för empiriinsamlingen var learning study. I en learning study genomförs en
gemensamt planerad lektion av en lärare i en lärargrupp. Denna filmades och analyserades i
efterhand av hela lärargruppen varefter planeringen reviderades och lektionen genomfördes av en
ny lärare i en ny elevgrupp. Sammanlagt tre cykler gjordes. I hela processen användes
variationsteori (Marton & Booth, 1997) som teori om lärande. Skolämnet som denna learning study
genomfördes i var engelska och lärandeobjektet var ”att anpassa sitt talade språk utefter person”.
Resultatet visade att eleverna fick en utökad kunskap om hur de kunde anpassa sin talade engelska
utefter vem de talade med. Eleverna visade också att de efter lektionen bättre kunde variera sitt
språk. De fördröjda eftertesterna visade även att de elevgrupper som identifierade sig mer med de
roller de skulle spela i samtalen också uttryckte sig fylligare och hade ett mer bestående
språklärande. Genom att använda variationsteori lyckades man inte bara visa vad eleverna skulle
fokusera, utan även hur de skulle lära sig detta.
En fråga är på vilket ätt det är relevant att studera språklärande på denna detaljnivå?
Referenser
Holmqvist, M. (2011). Teachers´ learning in a learning study. Instructional Science, 39 (4) p.497-511.
Marton, F & Booth, S. (1997) Learning and awareness. Mahwah, NJ: Lawrence Erlbaum Associates.
Pang, M. F. & Lo, M. L. (2011). Learning study: helping teachers to use theory, develop
professionally, and produce new knowledge to be shared. Instructional Science, 40 (3), p.589-606
Pang, M. F., & Marton, F. (2003). Beyond “lesson study”: Comparing two ways of facilitating the
grasp of some economic concepts. Instructional Science, 31, 175-194
Robinson, P. (1995). Review Article: Attention, Memory, and the “Noticing” Hypothesis, Language
Learning 45 (2) pp.283-331
Schmidt, R. (1990). The Role of Consciousness in Second Language Learning, Applied Linguistics 11
(2) pp.129-158
Sitter, Nora, D1
PLU, NTNU
nora.sitter@plu.ntnu.no
Multimodal pedagogisk dokumentasjon som kritisk og transformativ praksis i skole og
62
lærerutdanning
I denne presentasjonen vil jeg diskuterer muligheten for utvikling av nye didaktiske designs
(Selander & Kress, 2010) for dokumentasjon og kritisk refleksjon i skole og lærerutdanning.
Formålet mitt er å utforske multimodale måter å reflektere på i pedagogiske
utviklingsprosesser.Studien er knyttet til FoU-prosjektet SPACE ME, som har som målsetting å bidra
til økt kunnskap om et potensielt utvidet kunnskapsbegrep innenfor utdanning av lærere i kunstfag
og naturfag, med fokus på transformative prosesser innenfor en relasjonell pedagogikk og –
estetikk.Min problemstilling i denne presentasjonen er:Hvilket transformativt potensial ligger i
arbeid med multimodal dokumentasjon- og refleksjonsarbeid i skole- og lærerutdanning?Ved hjelp
av multimodal analyse (Jewitt, 2009), beskriver og tolker jeg eksempler fra multimodale
refleksjonsøkter med aktører fra skole og lærerutdanning i etterkant av SPACE ME-prosjektet. Jeg
tar for meg arbeid med pedagogisk dokumentasjon (Lenz Taguchi, 2012) som en måte å samle inn
et rikt datamateriale på- og som en måte å generere et refleksjonsgrunnlag for deltagelse og
medvirkning i pedagogisk utviklingsarbeid. Jeg spør konkret hva som skjer når aktører i skole og
lærerutdanning møter speilinger av sin egen læringsprosess i FoU prosjektet SPACE ME, i form av
tekst- og fotodokumentasjon. Hva skjer når de får se seg selv fra utsiden, fra et nytt perspektiv og
får mulighet til å svare gjennom å skape nye refleksjonsuttrykk i form av sammensatte tekster.Målet
er å identifisere og artikulere hva som kjennetegner den multimodale dialogiske refleksjonen slik
den kommer fram gjennom eksemplene. Som teorigrunnlag har studien dialog- og
relasjonspedagogisk (Sidorkin, 2002) og kritisk tenkning (Mezirow 1990).Litteratur:Jewitt, C. (ed)
2009: The Routledge handbook of multimodal analysis. London: Routledge.Lenz Taguchi, H. (2012)
Pedagogisk dokumentation som aktiv agent: Introduktion till intra-aktiv pedagogik. Malmö:
Gleerups.Mezirow, J. and associates. (1990) Fostering Critical Reflection in Adulthood: A Guide to
Transformative and emancipatory Learning. San Fransisco: Jossey-BassSelander, S. og Kress, G.
(2010). Design för lärande – ett multimodalt perspektiv. Stockholm: Norstedts. Sidorkin, A. M.
(2002). Learning Relations – Impure Education, Deschooled Schools, & Dialogue with Evil. New York:
Peter Lang
Skulstad, Aud Solbjørg, C2
Universitetet i Bergen
aud.skulstad@if.uib.no
Writing tasks in EFL textbooks from the point of view of genre awareness
Above all, writing is a choice-making process. In other words, learning to write in a second/foreign
language means to learn to make appropriate choices according to communicative purpose, genre,
audience, semiotic resources available, societal context and so forth. This ability has traditionally
been called communicative competence or textual competence, or more recently, genre
awareness. Writing tasks need to be designed in such a way that they 'allow' learners of English as a
foreign language (EFL) to practise making the central choices inherent in the process of writing in
terms of factors such as communicative purpose, genre and audience. The central question is:
which criteria should writing tasks in EFL textbooks fulfil in order to facilitate the practising of this
type of choice-making?The paper identifies important criteria for writing tasks which may engage
the learners in the choice-making process of writing, and which ultimately may facilitate the
development of learners' genre awareness. This awareness may enable the learners to operate
successfully in central genres of their discourse communities, and may also enable them to analyse
their writing practices when changes occur which may call for new practices. The paper reports on a
study of writing tasks in Norwegian EFL textbooks. Four textbooks for the 10th grade have been
analysed. A qualitative analysis has been used, and the tasks are analysed according to a set of
criteria. The paper will comment on strengths and weaknesses of writing tasks found in these four
textbooks. These illustrative examples aim to make textbook designers and teachers more aware of
63
what may constitute a 'good' EFL writing task.
Stokke, Ruth Seierstad, B3
Høgskolen i Oslo og Akershus
ruth-seierstad.stokke@hioa.no
Hva 'bruker' barn litteraturlesing til? Kan nyere psykologi og hjerneforskning hjelpe oss å forstå
barns litteraturlesing?
I presentasjonen drøftes om nyere psykologi i kombinasjon med hjerneforskning (Theory of Mind og
mentaliseringsteori) kan hjelpe oss å forstå barns møte med litteratur og hva barn «bruker»
litteraturlesing til. Utgangspunktet er en resepsjonsstudie av en gruppe førsteklassinger på
barnetrinnet (6-åringer) som leser bildeboken De tre bukkene bruse på badeland av Rørvik og
Morsund (2009). Materialet består av observert høytlesning, klassesamtale og åtte elevintervjuer. I
klassesamtalen begynner barna på eget initiativ å undre seg over og samtale om trollets mentale
tilstander og følelser ut fra trekk ved tegningene. Hvorfor har trollet forskjellig farge på øynene? Er
han redd? Hvorfor går øyenbrynene nedover? Har han sint munn? Det samme skjer i over
halvparten av intervjuene med barna. Barnas utsagn i resepsjonsstudien indikerer at barn bruker
litteratur til å arbeide med/utvikle det nyere psykologi og hjerneforskning kaller evne til
mentalisering. Dette er et begrep som en finner både i litteratur om Theory of Mind (ToM) og i teori
om mentalisering. Teoretikere innenfor disse tradisjonene forsøker å forklare eller forstå hvordan
mennesker utvikler en evne til å forstå, sette seg inn i og forutse andre menneskers (og dermed
egne) tanker, følelser, motiver, behov og reaksjoner. (jf. f.eks. Goldman 2006, Allen og Fonagy
2006). Evne til mentalisering utvikles særlig i de første barneårene, særlig i nære relasjoner. Det er
imidlertid også en evne som kan oppøves og videreutvikles senere. Det er blitt hevdet at ToM kan
utvikles gjennom å lese skjønnlitteratur, med utgangspunkt i studier av voksenromaner (Zunshine
2006). Denne resepsjonsstudien tyder på at ToM og mentaliseringsteori gir mulighet til innsikt også
når det gjelder barns lesing og bruk av litteratur. Spørsmål til samtale: 1. Vurderes den valgte
teorien som fruktbar for å belyse data? 2. Innspill og drøfting mht. didaktiske konsekvenser av
funnene.
Stolare, Martin, A5
Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik, Karlstads universitet
martin.stolare@kau.se
Med eller utan horn? Undervisning kring vikingatid och källor på mellanstadiet
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11) har fungerat som
styrdokument för den svenska grundskolan i nära två år, implementeringsarbetet är emellertid inte
på något sätt avslutat. I vissa avseende har Lgr 11 kommit att medföra stora förändringar för lärare
och elever. Störst kanske förändringarna har varit för årskurserna 4-6, mellanstadiet. Återförandet
av betyg i årskurs 6, utvecklandet av ämnesspecifika kursplaner även för årskurserna 4-6 har skapat
ett särskilt förändringstryck för dessa delar av skolan. Jag kommer i mitt konferensbidrag skildra
aspekter av denna förändringsprocess som kan kopplas till implementeringen av Lgr 11 för
årskurserna 4-6. I detta fall gäller det undervisningen i SO och specifikt i historia.I konferensbidraget
presenteras de första tentativa resultaten av en undersökning där undervisning kring vikingatid och
källor i en klass på mellanstadiet har studerats. Det empiriska materialet utgörs av intervjuer med
lärare och elever, klassrumsobservationer, elevers arbetsmaterial samt lärarens
undervisningsmaterial.En central fråga blir att analysera det narrativ som tar form i undervisningen i
samspelet mellan lärare, elever och de källor som kommer att utgöra narrativets byggstenar. Hur
ser relationen ut mellan de innehållsliga delarna av detta narrativ och de organiserade idéer och
begrepp som bidragit till att ge narrativet dess struktur? En annan fråga gäller mer specifikt hur man
64
kan arbeta med organiserade idéer och begrepp, det som i historiedidaktisk forskning benämns för
second-order concepts, i dessa delar av ungdomsskolan? Här är det framförallt begreppet källa som
kommer att uppmärksammas. (Lévesque 2008; VanSledright 2011)En fråga som avslutningsvis
kommer att lyftas rör disciplinära perspektivs bärkraft. Den historiedidaktiska begreppsapparaten
har till övervägande del sin bakgrund i de senare delarna av ungdomsskolan eller är utvecklade i
mer tydligt disciplinära sammanhang. Vilka utmaningar men också möjligheter ligger det i att
anlägga disciplinära perspektiv på de tidigare delarna av ungdomsskolan där sådana av tradition
inte varit lika framträdande? Vilken bärkraft har en disciplinärt färgad historiedidaktisk
begreppsapparat för studier av de tidigare delarna av skolan, om och i så fall hur behöver den
förändras och utvecklas?
Strømme, Alex, B1
NTNU, PLU
Alex.Stromme@plu.ntnu.no
Forelesningens kunst – intuisjon eller bevisste valg?
I denne sammenheng menes 'forelesning' med undervisningssesjoner der en foreleser/lærer
presenterer faglig innhold for mange studenter, hvis rolle i hovedsak er å følge med og eventuelt ta
notater, og i relativt liten grad interagere med andre. Forelesninger ha en sentral plass i norsk
utdanning, både i skole og i høyere utdanning (Klette 2010). Ved å studere fagstudier ved norske
universiteter, ser man at er forelesninger den dominerende undervisningsformen i mange studier. I
følge Bligh (2000), har forelesningen liten betydning for studentenes læring i de aller fleste tilfelle.
Grunnen til dette kan være at mange forelesere ikke er bevist nok på å følge en del grunnprinsipper
i hvordan studenter best er i stand til å lære under slike omstendigheter (Pettersen 2005, Tellhaug
2007). Kress (2010) og Selander (2010) hevder at kjennskap til, og bruk av multimodal
kunnskapsforståelse i undervisning er viktig for å legge til rette for læring, spesielt i forelesninger.
Det vil bli beskrevet hvordan en forelesning kan være en god læringsarena, med et selvopplevd
eksempel for en forelesning som har blitt gitt en rekke ganger for et varierende publikum.
Forelesningens innhold og oppbygging har blitt analysert i lys av multimodal teori (Kress 2010), Uteori (Scharmer 2007) og klassiske retoriske appelformer (Aritoteles). Innlegget er ikke ment som
den ene modellen som legger til rette for god læring, men som et eksempel der et bevist forhold til
retorikk, dialog og multimodalkunnskapsforståelse kan være gunstig for læringsutbyttet i en
'klassisk' forelesning.
Sundqvist, Pia, A1
Karlstads universitet
pia.sundqvist@kau.se
Elever i förskoleklass pratar språk: Ämnesdidaktiska konsekvenser för undervisning och
lärarutbildning
Pia Sundqvist, fil.dr, engelskaInstitutionen för språk, litteratur och interkultur Fakulteten för
humaniora och samhällsvetenskapKarlstads universitet651 88 Karlstad, Sverige.
Språkundervisning/Yngre barn. Min presentation bygger på material som samlats in inom ramen för
studien 'Informellt lärande av engelska bland yngre barn (F-6)'. Det övergripande syftet med studien
är att belysa informellt lärande i form av extramural engelska bland yngre barn kopplat till skola,
studieresultat, socioekonomisk bakgrund, kön och modersmål. Med extramural engelska avses
kontakter med engelska som sker på fritiden utanför skolans väggar genom att t.ex. se på tv/film,
spela dataspel, lyssna på musik, läsa böcker etc.; med yngre barn avses elever från förskoleklass (F,
5-6 år) till årskurs 6 (11-12 år). Ytterligare ett syfte med studien är att se hur den språkliga
mångfalden ser ut på fritiden bland yngre barn. Totalt ingår 176 elever i studien, men i denna
65
presentation ligger fokus enbart på de yngsta eleverna (N = 27), fördelade på två förskoleklasser vid
två skolor. Det material som samlats in från dessa yngsta består dels av intervjuer (2-3
elever/intervju; totalt 11 intervjuer), dels av två 'målningsuppgifter'. Intervjuerna genomfördes med
hjälp av ett frågeformulär som finns framtaget för åldersgruppen i den Europeiska Språkportfolion
och målningsuppgifterna bygger på en metod som tagits fram av forskaren i syfte att få små barn
att tala om språk i allmänhet och engelska i synnerhet. Materialet har analyserats kvalitativt. I
framställningen redogörs för resultat som alltså framkommit när förskoleklasselever 'pratar språk',
det vill säga, när de förhållandevis fritt till exempel berättar om vilka språk de kan, hur de lär sig
språk, vilka språk de vill lära sig i framtiden och varför det är viktigt (eller inte) att kunna flera språk.
Deras syn på engelska berörs speciellt. Avslutningsvis diskuteras vilka ämnesdidaktiska
konsekvenser resultaten kan ha för skolans språkundervisning samt även på vilka sätt utbildningen
av nya lärare i språk kan lära av små barn som faktiskt pratar språk.
Tellefsen, Helga Kufaas, C9
HiOA
Vurdering i matematikk som en del av undervisning og læring i klasserommet.
Vurdering er et redskap for læreren, slik at han eller hun kan vite om elevene har lært det de skal
lære. Gjennom prosjektet ”Et felles løft for bedre vurderingspraksis”. veiledet jeg lærere på 2., 4.,
og 7. trinn ved en av skolene som deltok, i forbindelse med deres utarbeidelse av kjennetegn for
måloppnåelse i matematikk. Jeg deltok også i undervisningen for å se hvordan vurderingen kom til
uttrykk. Det kom klart fram at lærernes ulike kompetanse både matematikkfaglig og didaktisk
hadde stor betydning både i utarbeidelse av kjennetegn og hvordan de integrerte vurderingen i
undervisningen. I tillegg har jeg fulgt opp egne studenter som har tatt fordypning i matematikk her
ved HiOA samt andre lærere med lang erfaring samt høy faglig kompetanse. Jeg har vært til stede i
flere undervisningsøkter hos tre lærere på tre forskjellige ungdomsskoler for å se hvordan vurdering
var knyttet sammen med undervisning og læring. Ovenstående arbeider har ført til artikler.
Det jeg ønsker nå er å følge lærere som underviser i ungdomsskolen og som har deltatt i etter-/
videreutdanningsprogram ved HiOA hvor vurdering for læring i matematikk har vært et sentralt
tema. Jeg skal delta i undervisningsøkter hos lærere for å se hvordan de knytter vurdering sammen
med undervisning og læring i klasserommet. I tillegg ønsker jeg å ha samtaler med lærerne om
deres syn på vurdering, og hvordan de mener at dette kommer til uttrykk gjennom undervisningen.
Jeg skal bruke lydopptak og samtidig ta notater.
Blant de viktige spørsmålene er:
”Hvordan trekker læreren inn vurdering som en naturlig del av undervisningen med tanke på
læring?”
”Hvilke tilbakemeldinger får elevene?
«Hvordan fungerer underveisvurderingen med tanke på at læring skal skje?”
”Hvilken betydning har lærerens undervisningskompetanse i matematikk for vurdering for læring?”
Thomsen, Anders, C10
Aarhus Universitet
atho@dpu.dk
Skole-virksomhedssamarbejde
Partnerskabspyramiden. I Danmark har vi oplevet en markant stigning i brugen af eksterne partnere
66
i bestræbelserne på at styrke naturfagsundervisningen. Værdien af elevers besøg på museer og
sciencecentre er blevet undersøgt, men en anden type ekstern partner bruges i stigende grad i
naturfagsundervisningen, nemlig private virksomheder. Dette paper ønsker at præsentere en
klassifikation af skole-virksomhedssamarbejde kaldet 'Partnerskabspyramiden'. Pyramiden har 4
niveauer, der repræsenterer forskellige tilgange til skoler og virksomheders samarbejde.Formål og
problemstillingHvad betyder det for elevernes læring samt deres ønske for at tage uddannelse og
job med naturfagligt indhold, at de besøger virksomheder i naturfagsundervisningen, og hvad
betyder samarbejdets form for elevernes udbytte?Formålet med klassifikationen er at tilbyde en
model, der kan anvendes af lærere, elever og virksomheder til planlægning og gennemførelse af
skole-virksomhedssamarbejde. Dette inkluderer faktorer som varighed, elevinddragelse, lærernes
tidsforbrug og virksomhedernes ressourceforbrug. Det er desuden et formål med undersøgelsen, at
undersøge om eleverne oplever at have mødt rollemodeller og personer med spændende job, samt
om de mener de har lært noget nyt om naturfag på besøgene. Konkret følges en klasse i
overbygningen, der gennem 3 år samarbejder med en større virksomhed i procesindustrien som et
eksempel på 'Det kulturbaserede samarbejde' fra 2011-2014.MetodeDe anvendte metoder er bl.a.
interview, spørgeskemaer, video og feltnoter. Opfølgende dataindsamling som foretages i forår
2013 vil bl.a. undersøge elevernes udbytte efter 1½ års samarbejde med virksomheden Chr.
Hansen.Resultat'Partnerskabspyramiden' samt dens mulige implikationer på elevers udbytte af
samarbejde med/besøg på virksomheder.Spørgsmål til diskussionHvilke implikationer har
resultaterne for fremtidige skolebesøg på virksomheder?Hvad adskiller virksomhedsbesøg fra
museumsbesøg?Hvordan kan 'Partnerskabspyramiden' anvendes i nordisk
sammenhæng?ForfatterAnders V. Thomsen, ph.d.-studerende, Institut for pædagogik og
uddannelse, DPU, Aarhus Universitet, Danmark. e-mail: atho@dpu.dk
Tväråna, Malin, C6
Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet
malin.tvarana@edu.su.se
Att skapa rättvisa – En Gemensam angelägenhet. Prelimenära resultat från tre Learning Studies
Projektet undersöker nödvändiga förutsättningar för att genom undervisning möjliggöra för elever
att utveckla en förmåga till principiellt grundade resonemang kring rättvisa, i syfte att analysera
samhällsvetenskapliga frågor. Att kunna urskilja, och argumentera för, olika principiella perspektiv
på rättvisa, makt, frihet, samhällsnytta och andra grundläggande begrepp inom samhällskunskap, är
en förutsättning för ett aktivt deltagande i deliberativa demokratiska samtal, och nödvändigt för att
urskilja den egna ståndpunkten i samhällsfrågor. Sådana principiellt grundande resonemang utgör
en viktig aspekt av förmågan till samhällsvetenskaplig analys, och utgår från att ett begrepps
innebörd skiftar med utgångspunkter och värderingar. Ämnesdidaktisk forskning inom svensk
samhällskunskap har till övervägande del fokuserat ämnesundervisningens syfte och utformning
men i mindre utsträckning innebörden av dess innehåll, vilket undersökningen vill bidra till att
förändra.Projektet omfattar tre Learning Studies med samhällskunskapslärare på tre
gymnasieskolor. En lektion kring rättvisa designas gemensamt av en lärargrupp, under ledning och
medverkan av licentiand Malin Tväråna vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms
universitet. Lektionen genomförs av undervisande lärare, spelas in, analyseras och revideras samt
genomförs på nytt i en ny undervisningsgrupp. Materialet, totalt nio lektioner, tre från varje
Learning Study, analyseras utifrån variationsteorin (Marton & Booth, 1997; Lo, 2012), samt utifrån
förekomsten/frånvaron av dialogiska inslag i undervisningspraktiken (Matusov, 2000). Den första
studien är slutförd, de övriga två kommer avslutas i februari respektive mars 2013. En
fenomenografisk förstudie av elevers erfarande av rättvisa visar på att insikten att innebörden av
rättvisa inte är entydig, insikten att det finns olika principiella grunder för olika möjliga innebörder
samt insikten att dessa grundas i skilda ideologiska värderingar, som hänger ihop med ontologiska
67
föreställningar, kan vara kritiska aspekter av elevernas lärande.Utifrån resultaten vill jag vid NOFA4konferensen diskutera frågorna: Av vad består kunnandet att resonera principiellt kring rättvisa i
förhållande till en samhällsfråga? Vilka inslag i undervisningen möjliggör utvecklandet av detta
kunnande?
Tørnby, Hilde, C2
Høgskolen i Oslo og Akershus
Hilde.Tornby@hioa.no
Å regne i engelskfaget i et dannelsesperspektiv
Tema for denne presentasjonen er den grunnleggende ferdigheten å regne i engelskfaget.
Problemstillingen er som følger: Hvordan forstår og integrer lærere den grunnleggende ferdigheten
å regne i engelskfaget og på hvilken måte forstås regning i et dannelsesperspektiv? Formålet med
presentasjonen er å få en større innsikt i engelsklærers forståelse og integrering av den
grunnleggende ferdigheten å regne etter reform LK2006. Metoden som presentasjonen bygger på,
er kvantitative. Funn fra en spørreundersøkelse gjennomført våren 2010 presenteres og drøftes.
Spørreundersøkelsen fokuserer på den grunnleggende ferdigheten å lese og å regne, samt
kulturaspektet i engelskfaget. Funnene i denne undersøkelsen er at lærere har ulik forståelse av hva
den grunnleggende ferdigheten å regne og å lese er i engelskfaget. I dette bidraget er det regning
som er i fokus, men det er allikevel interessant å påpeke diskrepansen knyttet til hvor viktig lesing
og regning anses blant lærere i datamaterialet. Da det nærmest er konsensus om at lesing er viktig i
engelskfaget, er det langt fra konsensus om hvor viktig den grunnleggende ferdigheten å regne er.
Når det gjelder regning, kan læreres svar i denne undersøkelsen tyde på at det er frustrasjon og
vanskeligheter knyttet til integreringen av ferdigheten i engelskfaget. Funnene i
spørreundersøkelsen belyses med faglitteraturen i engelsk som omhandler regning, NIFU STEP
rapportene (2009, 2012), samt PISA og LK06 sin definisjon av regning. I tillegg analyseres funnene
opp mot UDIR sitt rammeverk for grunnleggende ferdigheter. Avslutningsvis drøftes funnene i lys av
et dannelsesteoretisk perspektiv.
Ulfgard, Maria, C1
Litteraturvetenskapliga instituitonen, Uppsala universitet
maria.ulfgard@littvet.uu.se
Den komplexa legitimeringen av modersmålsämnet: Inte antingen eller utan «både och»
Detta bidrag redovisar en del av ett VR-projekt (Vetenskapsrådet i Sverige) där litteraturundervisning i skola och lärarutbildning har undersökts. Ulfgard har följt tre olika lärarutbildningar.
Avsikten har varit att studera skolans litteraturundervisning så som den förmedlas i den
högskoleförlagda utbildningen samt i den utbildning som är förlagd i skolverksamheten (VFU,
Verksamhetsförlagd utbildning). I studien belyses litteraturundervisningens motiv och metodiska
gestaltning genom textstudier och genom enkäter och intervjuer med lärarutbildare inom olika
delar av utbildningen och med lärarstuderanden som utbildar sig för olika åldersgrupper inom barnoch ungdomsskolan. (I studien ingår olika kategorier av lärarstuderanden, från första skolåret t.o.m.
gymnasieskolans sista årskurs). Vid analysen läggs ett grundläggande diskursteoretiskt perspektiv
(Fairclough 1992) samt kultursociologiska perspektiv (Bourdieu 1979, Ziehe 2004). Vid diskussionen
anknyts till teoribildningar hos bl.a. Cochran-Smith & Zeichner 2005, Gee 1999, Graff 1992,
Nussbaum 1990, 1997 & 2010, Ongstad 2004 & 2009, Persson 2007, Penne 2006, Scholes 1998,
Showalter 2003, Søreide 2007 och Zunshine 2006 & 2010. I analysen av studiens samlade empiri
framkommer med stor tydlighet att utbildningen i litteraturundervisning inom lärarutbildningarnas
olika delar inte är synkroniserade med varandra och att den diskursiva praktiken är splittrad i olika
diskurser som i vissa fall representerar dikotomier. Detta resultat kommer att belysas med exempel
68
och resultatet kommer att problematiseras vid presentationen av forskningsprojektet.
Ulleberg, Inger, A9
Høgskolen i Oslo og Akershus
inger.ulleberg@hioa.no
Hva spør vi om? Spørsmålsstilling i klassesamtalen i matematikk
Ida Heiberg Solem og Inger UllebergFakultet for lærerutdanning og internasjonale studierHøgskolen
i Oslo og Akershus. PROBLEMSTILLING OG FORMÅL: Hvordan kan en modell for spørsmålsstilling i
matematikk brukes i analyse og utvikling av klassesamtaler i matematikk?I et tidligere prosjekt
utviklet vi en modell for å kategorisere spørsmålstyper som stilles i klassesamtaler i matematikk
(Solem & Ulleberg 2013). I dette prosjektet prøver vi ut denne modellen gjennom et samarbeid med
7 lærere i 1.-7.klasse. Vi undersøker hvordan det å fokusere på spørsmålene som stilles kan bidra til
å utvikle de matematiske samtalene i klassen. I samarbeid med lærerne undersøker vi dynamikken i
modellen og ser nærmere på sammenhengen mellom de ulike spørsmålsformene. Modellen brukes
til å analysere konkret undervisning, og vi prøver ut hvordan modellen kan bidra i drøfting av
matematiske samtaler i klasserommet. Erfaringene fra prosjektet skal senere prøves ut i etter- og
videreutdanning av lærere og i praksisopplæring i lærerutdanningen.Vi ønsker å presentere
erfaringene vi har gjort så langt i prosjektet.METODEProsjektet er et aksjonsforskningsprosjekt der
vi har gjennomført dialogkonferanser med alle lærerne samlet, og vi har observert og drøftet
klassesamtaler i matematikk med den enkelte lærer.Materialet omfatter notater og transkripsjoner
fra to dialogkonferanser, fra observasjon av klassesamtaler i 7 klasserom og samtale med den
enkelte lærer etter observasjon i klassen. Sluttanalysen vil foretas som en temaanalyse som er
delvis teori- og modelldrevet og delvis datadrevet (Braun & Clarke 2006).SPØRSMÅL Å DRØFTEHva
kan være mulighetene med å velge å fokusere på spørsmålene som stilles i klassesamtaler i
matematikk? Hva er begrensningene?Hvordan kan en modell bidra til å analysere klassesamtaler i
matematikk?LITTERATURBraun, V. & Clarke, V. (2006): Using thematic analysis in Psychology. In:
Qualitative Research in Psychology 2006; 3: 77-101.Solem, I.H. & Ulleberg, I. (2013) Hva spør vi om?
Om spørsmålsstilling i klassesamtale i matematikk. I: Christensen, H. og Ulleberg, I. Klasseledelse,
fag og danning. Oslo: Gyldendal Akademisk (in press).
Skjong, Synnøve og Vederhus, Inger, C7
HIOA
Synnove.Skjong@senior.hioa.no, inger.vederhus@hioa.no
Personlege minne som topos (argument) når lærarstudentar skriv om tilknytinga si til nynorsk
Frå 2005 til 2013 har lærarstudentar ved Høgskolen i Oslo, seinare Høgskolen i Oslo og Akershus,
skrive refleksjonsnotat om arbeidet sitt med nynorsk skriftutvikling som del av skrivemappe i
norskfaget. Ved studiestart har også nokre reflektert over det å skrive på nynorsk, medan andre har
drøfta eigne haldningar til nynorsk i digitale samtaleforum, tatt del digitale samtaler klassevis. Dette
er ein del av eit stort materiale som er brukt til studiar i skriveutvikling og mappevurdering, med
vekt på drøfting av læringsutbytte, haldningsendringar/undersøkingar, responsutbytte og vurdering.
(Skjong og Vederhus 2005 -2013).
Noko vi har lagt merke til i det omfattande refleksjonsmaterialet, er den verdien studentane gir
eigne erfaringshistorier i refleksjonane om nynorsk. Det er interessant å sjå nærare på kva slags
minnehistorier som kjem til uttrykk, og drøfte kva desse kan fortelje om samanhengen mellom
stadtilknyting/ skulekultur og utviklinga av språkleg identitet.Drøftinga er i hovudsak basert på
teoriar frå Keith C. Barton (seinast 2012 og 2011), med hans studiar i literacy, forteljing og
historieforståing hos elevar. Vi bruker også arbeid av filosofen Avishai Margalit (Ethics of Memory
2002) og hans formuleringar og utdjupingar om at «memory is crucial for personal identity». Paul
69
Ricoeurs vektlegging av forteljinga både som ein måte å konstituere minna på og som ein måte å
kunne vurdere og revurdere overflatiske og openberre, ofte kulturelt påførde, vurderings- og
forståingsmåtar er også ein del av teorien.. (Ricoeur: Memory, History, Forgetting (2009).
Er omtalen av nynorsk av knytt til personlege minne? Eller er det kollektive språkhistorier som blir
formidla i desse minnehistoriene? Med utgangspunkt i det omfattande materialet undersøkjer vi
spor frå minneforteljingane og drøfter teoretisk korleis desse spora kan bli utgangspunkt eller
argument for ulike språkhaldningar og språkpraksis.
Vesterdal, Knut, C6
Program for Lærerutdanning, NTNU
knut.vesterdal@plu.ntnu.no
The role of human rights education in Norway: teachers' intentions and framework
States today are increasingly adopting the rhetoric of human rights education (HRE) (Mihr 2009).
This is somewhat seen as a response to incentives from intergovernmental organizations to
implement educational strategies that may contribute to building inclusive, democratic societies
based on recognized universal human rights (Cardenas 2005). HRE may play several roles in the
society in addition to contributing to for instance, empowering citizens to stand up against human
rights violations and developing inclusive democratic citizenship. Also, it may serve as components
of national identity construction and international image-building (Vesterdal 2012). However, few
studies have been carried out to explore the contents of how and why this topic is implemented in
upper secondary schools in Norway, despite high ambitions concerning the focus on human rights
both in a international and national context. This chapter/article discusses Norwegian teachers'
perspectives on human rights education, based on semi- structured interviews with teachers in
upper secondary schools concerning their approaches to HRE; intentions, interpretations and
framework. What are their guidelines and framework concerning HRE? Why do they (or not)
implement it and to what purpose? Arguing that different perspectives, intentions and approaches
to human rights education serve different functions (and different agents), I study and discuss its
didactical and societal consequences through this research question: How is human rights
education interpreted and intended by teachers in upper secondary schools in Norway and what
determines their implementation of the topic? The study, which is a part of my phd dissertation on
the roles of human rights education in Norway, is a qualitative content analysis combined with
discourse-analytic approaches, aiming to discuss how the HRE discourse is constructed and
approached within the teachers' sphere.
Vikström, Anna, B6
Institutionen för Konst, kommunikation och lärande Luleå tekniska universitet
Anna.M.Vikstrom@ltu.se
Forskningsresultat och undervisningshaldningar – vad gör skilnad för elevers lärande om
begreppet materia
Elevers svårigheter med att förstå det naturvetenskapliga begreppet materia har studerats inom det
na-didaktiska forskningsfältet under decennier. För lärare är också dessa svårigheter välbekanta.
Med utgångspunkt i kända forskningsresultat studerade sex lärare sina 13-14 åriga elevers lärande
av materiabegreppet i relation till hur innehållet behandlades i undervisningen. Detta genomfördes
i form av tre s.k. Learning studies som innebär att lärare med variationsteori som teoretiskt ramverk
designar, observerar och analyserar lektioner i en cyklisk modell. Variationsteorin bygger på tre
nyckelbegrepp; variation, urskiljning och samtidighet. Ett visst sätt att förstå något definieras av
vilka aspekter av lärandeobjektet som samtidigt urskiljs. För att ett nytt sätt att se på ett
lärandeobjekt ska uppstå måste därför vissa kritiska aspekter göras möjliga att urskilja för den
70
lärande. Variation, någon form av kontrast, är i sin tur en förutsättning för urskiljandet.
Komplexiteten i den lärandes förståelse avgörs sedan av hur många kritiska aspekter som urskiljs
samtidigt. Variationsteorin utgjorde ramverk i tre hänseenden:1. Fokus på lärandets objekt2. Synen
på kunskap som ett sätt att se på något och att lärande innebär att den som lär förändrar sitt sätt
att se på lärandeobjektet.3. Tre typer av variation som grund; variationen i elevers sätt att uppfatta
lärandeobjektet, variationen i lärares förståelse och sätt att behandla lärandeobjektet samt
variationsteori som en guidande princip vid design av lektioner. Resultatet visade att elevernas
förståelse för materiabegreppet utvecklades gynnsamt då lärarna i undervisningshandlingar:a.
Kontrasterade materia och energi mot varandra genom en samtidig behandling av begreppen.b.
Kontrasterade den makroskopiska och den molekylära nivån genom att behandla observerbara
fenomen samtidigt med sub-mikroskopiska beskrivningar där särskilt tomrummet mellan partiklarna
fokuserades.c. Kontrasterade vardagliga beskrivningar av ett fenomen med naturvetenskapliga
beskrivningar av detsamma. (ledare enligt ovan)
von Brömssen, Kerstin, B8
University of Gothenburg/University of Karlstad, Sweden
kerstin.vonbromssen@lir.gu.se
Discourses from the extreme - Manifest 2083 in a critical discourse reading
The attacks towards central parts in Oslo and on the island on Utøya in July 2011 was a 'critical
event' affecting many young people in both Norway and Sweden. For many, it raised questions on
aspect of values, beliefs, attitudes and behaviour and might have a significant impact on personal
lives and professional learning. Furthermore, it also brings up questions on the knowledge
production in media, especially on the internet concerning right-wing extremism and Islamophobia.
In this paper I analyse discourses from the extreme ; i.e. from the Manifest - 2083, A European
Declaration of Independence , compiled by Anders Bering Breivik and published on the internet just
before the attacks in July, 2011. A discourse-analytical approach will be used when analysing the
text, focusing on extracts of values and attitudes in the extremist ideology represented by Breivik.
Furthermore, dominating sources and original texts for the Manifest will be discussed. As school is
one of the main places for learning, socialisation and developing knowledge and values, this
research will be important to all subjects, not the least subjects in social science. (Önskar presentera
i samma sessions som Hans Lödén, Karlstads Universitet)
Waale, May-Britt, D3
Profesjonshøgskolen, Universitetet i Nordland
may-britt.waale@uin.no
Refleksjoner over egen yrkesidentitetsutvikling gjennom digitale bildefortellinger
Som lærer på PPU for yrkesfaglærere, har jeg vært opptatt av den omformingen av yrkesidentitet
nye lærere gjennomgår. Studentene på PPU har ofte bred yrkesfagutdanning og lang praksis. Dette
er basisen for konstruksjon av en ny identitet som yrkesfaglærer. På PPU har vi en arbeidsoppgave
der studentene gjennom digitale bildefortellinger skal beskrive sosialiseringen til et yrke, med
utgangspunkt i tre nettforelesninger og pensumslitteratur. Dette har gitt spennende blikk inn i den
yrkesidentitetsprosessen studentene står oppe i. Problemstilling, fokus og formål med
presentasjonenJeg har formulert følgende problemstilling: Hvordan kan PPU-studenter gjennom
digitale bildefortellinger utvikle faglig kunnskap i forhold til sin nye yrkesidentitet som
yrkesfaglærer?Her ser jeg på hvordan studentene gjennom bruk av et digitalt verktøy reflekterer
over sin samkjøring av to yrkesidentiteter. Omforming av yrkesidentitet er et meget tidsaktuelt felt,
stadig flere vil i løpet av sitt yrkesaktive liv skifte yrke. Derfor er det viktig å finne ut om studentene
gjennom nylært pedagogiske kunnskap har fått et språk hvor de klarer å reflektere over dette
71
møtet. Metoder og teori/materiale en bruker for å undersøke problemstillingen Empirimaterialet
består av 52 bildefortellinger fra to studentkull, samlet inn i perioden 2009-11. Jeg valgt å
konsentrere meg om ti fortellinger, og har tolket både bilde-, tale-, tekst- og musikkmateriale, med
hovedvekt på de tre første. Materialet kan defineres som yrkeslivshstorier (Wadel, 1991; Thagaard,
2009; Fangen, 2010; Goodson, 2013), og i analysen har jeg valgt en videografisk tilnærming (Engen
& Karlsaune, 2008; Knoblauch, 2008).Å forme en yrkesidentitet har et forholdsvis rikholdig
litteraturtilfang (Bouij, 1998; Thunborg, 1999; Hjellnes, 2001; Watn, 2006; Nymo, 2007; Nilssen,
2009), men omforming fra en tidligere til en ny yrkesidentitet, har få relevante undersøkelser. Jeg
har primært anvendt Wenger (1998) og Nygren (1998) som teoribakteppe og i analysen.Spørsmål til
diskusjon Hvordan kan PPU-studentene reflektere over egen yrkesidentitetskonstruksjon?Hvordan
kan digitale verktøy nyttes aktivt for god konstruksjon av kunnskap og varig læring i
lærerutdanningen?
Walan, Susanne, Poster
Fakulteten för häls, teknik och naturvetenskap, Karlstads universitet, Sverige
Susanne.Walan@kau.se
When Pre- and In-service Teachers face Swedish Curriculum at Pre-School Level
Susanne Walan, adjunct in biology, Faculty of Health, Technology, and Science, Karlstad University,
Sweden. Shu- Nu Chang Rundgren, professor in science education, Faculty of Health, Technology
and Science, Karlstad University, Sweden.In 2010, the Swedish curriculum for pre-school education,
Lpfö98, was revised. The revision now contains goals of embedding science and technology for preschool level. How pre- and in-service teachers at pre-school level face the revised curriculum of
focus in this study. There will be two groups of a total of 100 pre-service and in-service teachers
participating in this study. In the research, a Likert-scale questionnaire has been used to investigate
teachers competence and needs from both groups of teachers quantitatively. The research
questions of this study are:1. How are pre-service and in-service teachers competent on embedding
science in their teaching?2. What are pre-service and in-service teachers' needs in their professional
development?The implications to science education at pre-school level will be discussed.
Ødegaard, Julie Ane, C6
Institutt for sammenliknende politikk
julie.odegaard@isp.uib.no
Studying school elections as political education in Norway upper secondary schools
PhD candidate, University of Bergen. An increasing concern related to a decreasing voter turnout in
most established democracies,has encouraged a larger focus on young people`s involvement in
democratic processes and their democratic participation. Although the schools play a major part in
the teaching of political knowledge and skills necessary to participate, it has been discussed
whether the school is doing enough to educate young citizens. A widely organized activity more
than 400 Norwegian upper secondary schools participate in each election year, is the school
election. The basic idea behind organizing school elections is that by educating and involving youth
in the election process, they will be more likely to participate politically.This qualitative study
provides insight into the student`s perspectives on the schools political education and contributes
to the debate about the most effective ways of organizing and conducting this education.
Ørevik, Sigrid, D10
Institutt for fremmedspråk, Universitetet i Bergen
Sigrid.Orevik@if.uib.no
72
Read the text and do the task: changes in genre and functions of text for reception in Norwegian
EFL exams
The Norwegian national written examination for EFL in the first year of upper secondary school
traditionally contains a number of text attachments which vary in genre and purpose. For example,
song lyrics may be subjected to literary analysis or used as topical reference. This paper analyzes
differences in genre and purpose between texts for reception in exam papers from the curriculum
periods Reform 94 (1994-2005) and The Knowledge Promotion (2006-present). Certain findings,
such as an increased focus on metalinguistic tasks, can be linked directly to changed competence
aims in subject curricula. Other observations, however, for example the disappearance of literary
prose in late LK06 exams, seem to require other theories of explanation.The empirical material of
the present study consists of attached and embedded texts (task questions and instructions
excluded) in 16 EFL exam papers from 1996 to 2011, evenly distributed between the curriculum
periods R94 and LK06. A mixed method consisting of simple qualitative and quantitative studies is
employed in order to detect and visualize patterns of change in distribution and purpose of texts for
reception. Criteria for the qualitative analysis include elements from genre theory and theory of
multimodality.The findings are discussed in the light of documents and articles connected to
Norwegian EFL syllabi and exams, as well as research within genre and design of materials and tasks
for teaching and testing. This paper is part of an ongoing PhD project investigating genre change in
EFL material for teaching and testing in Norwegian upper secondary school 1996-2012, with a
particular view on digitization and multimodality. The PhD project aims at contributing to a general
discussion and evaluation of the role of genre in Norwegian EFL education.
Örtegren, Hans, D1
Estetiska ämnen Umeå universitet
hans.ortegren@erstet.umu.se
Education through digital art about art
Hans Örtergren, Four school´s enviroments have been selected where paraphrases in art is a
commondenominator as a choice during secondary school. In this study, comparisons are
madebetween digitally produced paraphrases, hand made paraphrases and blended production.
The purpose is to shed some light on how the attitudes towards appropriations can be related to
different media-specific tools. Theories about paraphrases of Art (Örtegren 1992), are used to
commenting on student´s work when paraphrasing by means of digital and/ or manualtechniques.
The concluding remarks are that digital paraphrases of theme dominates, using quite simple
juxtapositions, but still with interesting implications. Different ways of working with pictures
digitally exposes multimodal ways for pupils to appropriating picture-making for their own
purposes.
Østern, Anna-Lena, B1
Program for lærerutdanning, NTNU
anna.l.ostern@plu.ntnu.no
Dramaturgi som begrepsapparat for undervisning og læringsledelse – lærerrollen som
performativ praksis
Symposium av Anna-Lena Østern, Geir Stavik-Karlsen og Tone Pernille Østern: Den problemstilling
som er fokusert under dette symposiet er hvilken betydning dramaturgisk forståelse har for
undervisningsplanlegging, gjennomføring av undervisning og klasseromsledelse. I symposiet drøftes
muligheter for å gi lærere tilgang til en utvidet handlingsrepertoar med fokus på nærvær og mening.
Det teoretiske grunnlaget for denne drøftingen er dramaturgi som begrepsapparat (Gladsø m.fl.,
2010), dramaturgi og didaktikk (Karlsen, 2004), estetisk erkjennelse (Hohr, in print), embodied
73
pedagogy (bl.a. Dixon og Senior, 2011) og performanceteori (Carlson, 1996; Evans, 2006) samt flere
gjennomførte FoU-prosjekt i regi av symposiedeltakerne (bl.a. Dansepedagogens kroppslige
kunnskap, Østern T.P. 2009-11; SPACE ME, Østern T.P. m.fl., 2011-12). 1. Anna-Lena Østern
gjennomgår undervisningsplanlegging bygd på prinsipper for dramaturgisk tenkning, med
utgangspunkt i et pedagogisk forsøk med storyline og undersøkende læring i FoU-prosjektet SPACE
ME. Hun analyserer Cyborg – en dansende kyborg i prosjektet - fra dramaturgisk perspektiv og
peker på hvordan Cyborg fungerer både som et anslag, et frampek og som en påtrengende
provokasjon; en lærer-som-performer som tvinger elevene til interaksjon og improvisasjon. Cyborg
er også et didaktisk design (Selander og Svärdemo-Åberg, 2008); en didaktisk planlegging i stadig
bevegelse. 2. Fra Anna-Lena Østerns overbygging går Geir Stavik-Karlsen i sin presentasjon nærmere
inn på læreren-som-performer og i sær tanken om et annerledes lærerideal som også har rom for
provokasjon for å koble elevene på. Dette kan åpne for det som kan kalles «lærerkunst». Mange
lærere mangler – særlig i deres første år som lærere – et repertoar som kan beherske, men også
«utnytte» klasserommets mange uventede hendelser. I stedet for å se disse som brysomme, bør en
i stedet se på hvilke muligheter det spontane og ikke-planlagte gir for improvisasjon og
engasjement. Her kan dramaturgi og dramaturgiske begrep bidra til å utvikle en slik «lærerkunst»
videre.3. Tone Pernille Østern ser videre på Karlsens sammenligning av læreren med en performer.
Hva skal til for at en lærer skal kunne være helt tilstede og realisere undervisningsøyeblikket,
akkurat som en performer må være helt og fullt til stede for å holde publikum fanget? Østern peker
her på lærerkroppen som viktig dramaturgisk element for å kunne 'holde' elevene. Kort sagt, så er
kroppens betydning for læring erkjent, men forsømt i dagens skole. Men kroppen har også stor
betydning for læreren i praktiseringen av sin lærerrolle. Opplevelsen av å undervise er kroppslig og
kraftfull. Lærere berøres både i og etter sin undervisning, enten ved å føle seg utslitt og tappet eller
opprømt og oppstemt. Felles for slike tilstander er at de kjennes i kroppen. Disse beskrivelsene
indikerer at det skjer en kontinuerlig kroppslig opplevelse og lytting hos læreren. Denne kroppslige
lyttingen har betydning for hvordan læreren agerer og går videre i sin undervisning. Østern søker - i
dialog med forskningsfeltet embodied pedagogy - å etablere en forståelse og en pedagogisk
vokabular for lærerkroppens betydning som mottaker og aktør i klasserommet. Referanser: Carlson,
M. (1996). Performance: a critical introduction. London: Routledge.Dixon, M. & Senior, K. (2011).
Appearing pedagogy: from embodied learning and teaching to embodied pedagogy. In Pedagogy,
Culture and Society, Vol. 19, No. 3, Oct 2011, 473-484.Evans, M. (2006). Innføring i dramaturgi.
Oslo: Cappelen.Gladsø, S. m.fl. (2010). Dramaturgi. Forestillinger om teater. Oslo:
Universitetsforlaget.Hohr, H. (2012, i trykk). Den estetiske erkjennelse. I A-L. Østern m fl (red.)
Kunstpedagogikk og kunnskapsutvikling. Oslo: Universitetsforlaget. Karlsen, G. (2004). Dramaturgi
og didaktikk – mellom i og om. Et forsøk på å utvide undervisningens semiotikk. Rapport fra FoU i
Praksis 2004. Karlsen, G. (i trykk). Påtrengende provokasjon som innfallsport til å koble eleven på. I
A-L. Østern m fl (red.) Kunstpedagogikk og kunnskapsutvikling. Oslo: Universitetsforlaget.Selander,
S. & Svärdemo-Åberg, E. (red.). Didaktisk design i digital miljö- nya möjligheter för lärande. Lund:
Liber.Østern, A-L. (2010). Estetisk tilnærming til læring. I S. S. Hovdenak & O. Erstad (red.). Kunnskap
i skolen, s. 181-198. Trondheim: Tapir Akademisk Forlag. Internetkilder: FoU-prosjektet 'SPACE ME',
www.ntnu.no/plu/space-me (20.01.2013)FoU-prosjektet 'Dansepedagogens kroppslige kunnskap',
koreografier skapt av de begge dansepedagogene i prosjektet om deres kroppslige opplevelser av
sin undervisning, https://vimeo.com/40075211 (Ingeborg) og https://vimeo.com/40433953
(Mari)Anna-Lena Østern (professor i estetiske fags didaktikk, leder for symposiet), Geir StavikKarlsen (professor i pedagogikk) og Tone Pernille Østern (førsteamanuensis i estetiske fags
didaktikk) jobber alle ved Program for lærerutdanning, NTNU.
Østern, Tone Pernille, B9
Program for lærerutdanning, NTNU
tone.pernille.ostern@plu.ntnu.no
74
Undring som didaktisk vegviser i undersøkende læring i naturfag og kunstfag
Problemstilling for denne presentasjonen er hvordan elevers undring over et tema kan brukes som
didaktisk vegviser i lærerens planlegging av undersøkende læringsprosesser. FoU-prosjektet SPACE
ME (2011-2012) hadde som hensikt å undersøke et potensielt utvidet kunnskapsbegrep knyttet til
kunstfag og naturfag hos prosjektdeltakerne. Universet var tematisk innhold, med forankring i
Kunnskapsløftet (LK 06) knyttet til naturfag som sier at 'emnet (universet) peker på
fremtidsperspektiver og er spesielt egnet til å vekke nysgjerrighet, undring og fascinasjon'. Undring
og fascinasjon er en tydelig drivkraft hos flere framstående vitenskapsmenn som jobber med å øke
kunnskapen om verdensrommet, f.eks. Carl Sagan (1994), Stephen Hawking (1988), samt hos en
rekke kunstnere som på kunstnerisk veg har undersøkt verdensrommet, som for eksempel Adrien
Mondot (2010) i scenekunst. Alt for ofte kan denne undringen lyse med sin fravær i skolen som
læringsarena. Som utviklingsprosjekt handlet SPACE ME om å skape didaktisk design (Selander og
Kress, 2010) som ga plass for nettopp nysgjerrighet, undring og fascinasjon i læringsprosesser
knyttet til kunstfag og naturfag. I forkant av prosjektet skrev prosjektdeltakerne (212 elever,
lærerstudenter, lærere, lærerutdannere og kunstnere) en historie med tittelen 'Jeg og universet' en personlig historie om eget forhold til verdensrommet. Tekstene var proppfulle med undring.
Undring karakteriserte de fleste deltakernes forhold til verdensrommet da prosjektet startet – et
godt utgangspunkt for undersøkende læring. En nærmere analyse av tekstene, med undring som
analytiske briller, viste at ulike typer undring framkom i tekstene: a) naturfaglig undring b) estetisk
undring c) eksistensiell undring og d) ikke-undring. I denne presentasjonen analyseres de ulike
typene undring i tekstene, samt hvordan og hvor vidt den didaktiske designen i SPACE ME benyttet
seg av den undring som var der i starten av prosjektet. I dialog med Michail Bachtins (1991) teori
om behovet for autentiske dialoger og Thomas Edlevs (2009) definisjon av estetiske,
'symboliserende' og naturfaglige, 'kategoriserende' læreprosesser diskuterer jeg hvordan elevers
undring kan brukes som didaktisk veiviser for å gjøre læringsprosesser både opplevelses- og
kunnskapsrike for elevene. Referanser: Bachtin, Michail (1991). Det dialogiska ordet. Gråbo:
Anthropos.Edlev, L.T. (2009). Naturopplevelse og naturfaglig interesse. Hva er forholdet mellom
æstetiske læreprosesser og naturfaglig undervisning? I Kirsten Fink-Jensen og Anne Maj Nielsen
(red.), Æstetiske læreprocesser – i teori og praksis, s. 13-28. Værløse: Billesø & Baltzer. Hawking,
Stephen (1988). A brief history of time. New York: Bantam BooksSagan, Carl (1994). Pale blue dot. A
vision of the human future in space. New York and Toronto: Random House Publishing
GroupSelander, Staffan and Kress, Gunther (2010). Design for lärande – ett multimodalt perspektiv.
Stockholm: NorstedtsVideoreferanserMondot, Adrien (2010). Sceneforestillingen Cinematique,
http://www.am-cb.net/projets/cinematique (nedlastet 21.02.2013)Tone Pernille ØsternTone
Pernille Østern er førsteamanuensis i estetiske fags didaktikk ved Program for lærerutdanning,
NTNU. År 2011-12 var hun prosjektleder for FoU-prosjektet SPACE ME (www.ntnu.no/plu/spaceme). Hun er også kunstnerisk leder for Inclusive Dance Company (www.dance-company.no) samt
koreograf og dansepedagog på frilansbasis.
Åstrand, Björn, C6
Institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå universitet
bjorn.astrand@umu.se
Demokrati och värdegrundsfrågor i svensk lärarutbildning
Lärarutbildningar i Europa reformeras vanligen en gång per decennium. Sverige sjösatte år 2001 och
år 2011 nya lärarprogram. Bakgrunden till reformerna kan sökas inom två områden, dels debatt och
kritik rörande utbildningarna, dels mer övergripande allmän- och utbildningspolitiska ambitioner
rörande framtidens samhälle. I samband med de nyligen genomförda utbildningsreformerna i
Sverige, däribland ny skollag, nya läroplaner och ny lärarutbildning har debatten fokuserat på ökade
75
ämneskunskaper. Att vända de sjunkande svenska resultaten i PISA, TIMSS och PIRLS har varit ett
centralt motiv. Samtidigt har det i andra undersökningar (exv. Lindberg & Svensson, 2012) visats att
unga medborgares kunskaper om stöd för demokrati också är i förändring. Föreliggande studie
undersöker därför hur demokrati- och värdegrundsfrågor uppfattas och behandlas i svensk
lärarutbildning och hur dessa frågor relateras till ämnesundervisningen och ämnesdidaktik.
Undersökningen bygger primärt på ett omfattande material av intervjuer med såväl ledningar som
aktiva lärare inom ett urval lärarutbildningar i landet men också på dokumentstudier.
Åstrand, Björn, D5
Institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå universitet
What about the education of history teachers? An entangled history of academic and educational
cultures
Preparation of future teachers is a key component in societies strategies for the future – and
frequently under both debate and reform. This study investigates outcome from the point of view
of newly graduated teachers opinions on their period of training. The study is based upon a
questionnaire to all teacher students (n=7856) in Sweden two years after graduation. Education of
history teachers is compared with preparation of teachers in other subjects and other teacher
degrees. This national case study is analyzed in relation to international studies on students learning
in higher education (Pascarella & Terenzini, (1991), Arum & Roksa, (2011) as well as to studies on
academic cultures and traditions (Becher & Trowler 2001, Biesta 2011). Questions addressed are:
How does students perceive the balance between and outcome of studies in content knowledge,
pedagogical content knowledge and the wider preparation for a teaching career? How successful
are teacher students training in areas like teaching history in relation to democracy, values
etc.?
What are the differences between preparation in different subjects, at different types of
higher education institutions and being prepared to teach a subject or as a class teacher?The
conference theme highlights the quest for 'more knowledge' in concert with a number of recent
educational reforms. This study addresses issues such as 'in depth subject knowledge' and the
discussion of how successful different subject specific educational cultures seems to be in this
respect. This study presents unique findings and raises key questions from academic perspectives as
well as from a pedagogical content knowledge perspective.
Åström, Maria, C9
inst för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet
maria.astrom@edusci.umu.se
What need teachers learn more about when assessing students? Teachers' comments to Socioscientific issues in national science tests in Sweden
Socio-scientific issues are part of the Swedish curriculum since 1994. Revisions of the science syllabi
2000 and 2011 stress this part of the science curriculum. Starting with national science tests in year
2009 this was considered as one crucial part in constructing items. This presentation considers
collected statements from teachers giving feed-back on the tests in a web based formula during the
years 2009, 2010, 2011. Socio-scientific issues are one of two most commented areas of test items
from the teachers.Research problemThe research question was to find what teachers' state they
have different challenges when assessing students' answers on socio-scientific issues on the
national tests in biology, chemistry and physics in year 9 in compulsory school.Methods and
theoriesTeachers were requested to answer a survey with questions about the test after scoring
students answers. Questions dealt with for instant if they found the standard settings sufficiently
and if they found the test aligned to the syllabus. The most common survey item form was multiple
choice questions but there were also some possibilities to personal statements were teachers could
76
write succeeding text to their own choice. There are approximately 800 biology, physics and
chemistry teachers that answered the surveys each spring. Between 2 and 11 percent of teachers in
the years 2009, 2010 and 2011 had some comment on the socio-scientific issues, depending on
what test (biology, physics or chemistry) they had assessed students answers on the different
years.DiscussionA majority of teachers state that they use socio-scientific issues in teaching and in
teacher constructed tests. However teachers are insecure in how to judge students' answers in the
national tests. Possible problems found in teachers statements about items are presented and
discussed.
NN
Xxx
Xxx
xxx
77