Tidskrift för Bohusläns Hembygdsförbund 2007:2 Tidskrift för

Bohusarvet
Tidskrift för Bohusläns Hembygdsförbund 2007:3
2007:2
1
Fyren Pater Noster lyfts
in över Hamneskär
Främre omslag: Fyren Pater Noster lyfts in över Hamneskär. Foto: Gunnar Klasson
Bakre omslag: Basholmens hamn. Foto: Marika Russberg
Rättelse: I bildtexten till bilden på sidan 4 i förra Bohusarvet blev ett namn förväxlat, kvinnan på bilden med Västarvets presidium är Maria Zetterberg.
Innehåll
Pater Noster hemma på Hamneskär igen!
Fyrarna åter hotade
Bohusbanan 100 år
Kretsträff på Stenhuggarmuseet i Hunnebostrand
Ljungskileortens Hembygdsförening 75 år
Nationaldagsfirande med sydamerikanska rytmer
BHFs arbetsutskott på resande fot
BHFs styrelse i Dalsland
Ödsmåls Hembygdsförening digitaliserar sina samlingar
Burås Bygdegille
Västergötlands årsstämma
Kustträff på Bassholmen
På spaning efter hemma!
Intressanta dagar i Dalsland
Carl von Linné besökte Partille
Grattis Linné!
Nya böcker
Bilden
Programtips – Bohusläns museum
Kurser & konferenser
3
3
4
6
8
9
10
12
14
16
17
18
21
22
27
28
30
32
34
35
Bohusläns Hembygdsförbund
Adress: Box 403, 451 Uddevalla
E-post: bohuslans.hembygdsforbund@vgregion.se
Kansli: Unni Andersson, tfn 0522-65 65 18
Hemsida: www.bohuslanshembygdsforbund.se
Plusgiro: 52 31 88-1
Kulturarvskonsulent: Marika Russberg, tfn 0522-385 67
E-post: marika.russberg@vgregion.se
Bohusarvet
Ansvarig utgivare: Ulla Swedberg
Redaktör: Marika Russberg
Layout och grafisk form: Ove Drejenstam
Tryck: Märlan, Uddevalla, 2007
2
ISSN 1654-2274
Pater Noster hemma
på Hamneskär igen!
På förmiddagen den 3 juli påbörjade
fyren Pater Noster sin färd tillbaka till
Hamneskär utanför Marstrand, hängandes i en väldig pontonkran på en
pråm. På eftermiddagen sänktes fyren
från 1868 sakta ned mot sitt fundament
och nu står den åter där efter många år
av reparationsarbete. I samband med att
fyren kom på plats öppnade ett café/restaurang, en utställning, konferenslokaler och ett vandrarhem i de nyrenovera-
de fyrvaktarbostäderna. I samband med
Bok & Biblioteksmässan i september
lanseras en bok om Pater Nosters räddning och då tänds fyren på nytt av Sjöfartsverket efter att ha varit nedsläckt i
30 år. Läs mer om boken på sidan 24!
Läs mer på: www.utgangspunkten.se
under På gång eller på www.paternoster-fyren.com
Marika Russberg
Fyrarna åter hotade
Sveriges Hembygdsförbund och Svenska Fyrsällskapet kräver att regeringen omedelbart stoppar Sjöfartsverkets
pågående avveckling av Sveriges unika
maritima arv.
Sverige har genom tiderna varit en av
världens fem främsta fyrnationer. Nu aviserar Sjöfartsverket indragning av vissa
kustfyrar, till att börja med skall fyra fyrar tas ur drift, men totalt kan 200 fyrar
komma att släckas ner om Sjöfartverket
får sin vilja igenom. Hit hör bland andra den välkända Vinga Fyr på Västkusten.
Flera av de många fyrar och fyrplatser
som är hotade består av byggnader/miljöer med stora kulturhistoriska värden.
3
En nedsläckt fyr tappar snart sitt kulturhistoriska intresse.
Yrkessjöfarten har inte längre behov
av fyrarna, men det har den snabbt växande skaran av fritidsbåtar och turistnäringen. Utan de blinkande fyrarna blir
kust- och skärgårdslivet enormt mycket fattigare.
Redan 2003 uppmärksammade Sveriges Hembygdsförbund nedläggningshotet mot fyrarna och gav symboliskt
fyrarna sitt byggnadsmärke. Nu är det
dags att kämpa vidare för fyrarnas framtid.
Läs mer på Sveriges Hembygdsförbunds webb: www.hembygd.se/apps/
nyheter/las_mer.asp?NewsID=2197
Källa: Sveriges Hembygdsförbund
Bohusbanan 100 år
J
ubileet var ett samarrangemang mellan hembygdsföreningarna i SäveRödbo, Ytterby, Kode, Stenungsund,
Ljungskile och Uddevalla tillsammans
med Bergslagernas Järnvägssällskap,
Banverket och Västtrafik. Arrangemanget har krävt en minutiös planering, inte
minst av järnvägstrafiken och tidtabellerna. Sammanlagt gick det fem tåg
mellan Uddevalla och Göteborg varav
fyra drogs av ånglok.
Själv åkte jag med elloket kl 12.25
från Uddevalla. På Uddevalla station
fanns Uddevalla hembygdsförening på
plats och sålde bl.a. hemkokta karameller.
I Ljungskile måtte hela samhället gått
4
Morgonens tåg från Uddevalla i närheten av
Groheds station. Foto: Jan Aronsson
man ur huse för det var aktiviteter överallt på perrongen och framför stationsbyggnaden. Det var utställningar, musikunderhållning, folkdans och körsång.
Uppehållet i Ljungskile var hela 45 minuter vilket till den sista sekunden utnyttjades av Ljungskileortens hembygdsförening.
Tåget for vidare och stannade i Svenshögen en kort stund innan det bar i väg
mot Stenungsund. Där var det komplicerat! Hur skulle det gå? Inte nog
med att de båda veterantågen möttes
där, dessutom hade Västtrafiks ordina-
rie tåg ett möte samtidigt. Fyra tåg således inom en kort tidsrymd. Dessutom
fyllde ångtåget från Göteborg på vatten
samtidigt. Men trots att det vimlade av
tågpassagerare både vid och på spåren så
gick det galant.
Även i Stenungsund var det fullt av
aktiviteter under dagen. Och vid det
första tågmötet hade det varit musikkår och pampigt värre. Stenungsunds
hembygdsförening hade ordnat med utställning och sålde lokalhistoriska skrifter. Många hade tagit tillfället i akt och
klätt upp sig i tidsenliga kläder och jag
tror inte att det bara var för att de fick
åka gratis på tågen. Nej, de verkade njuta av varje sekund och alla ställde villigt
upp som fotomodeller.
I Stenungsund tog jag ångtåget tillbaka till Uddevalla och på ett par ställen såg jag flockar med kossor lägga av
i vilt sken. Denna frustande och rykande järnhäst skrämde förstås slag på dem,
vana som de är med Västtrafiks tysta
tåg.
Och efter en lång dag, som började i
gryningen, var det härligt att slå sig ned
i den fina restaurangen och bli serverad
raggmunk och fläsk.
Gunnar Klasson.
Läs mer om jubileet och mycket, mycket
annat på Gunnars blogg: Uddevallabloggen, se www.uddevallare.blogspot.com
Tre av jubileets frontfigurer: Kurt Gullberg, Ljungskileortens hembygdsförening, Morrgan Claesson, Bergslagernas Järnvägssällskap och Sven Hergens, Ljungskileortens
hembygdsförening. Foto: Gunnar Klasson
5
Kretsträff på Stenhuggarmuseet i
Text och foto: Marika Russberg
Hunnebostrand
E
n vacker sommarkväll möttes
representanter från ett par av
Sotenäskretsens föreningar –
Sotenäsgillet, Hunnebostrands Bildarkiv och Ulebergshamn Då & Nu
– på Stenhuggarmuseet i Hunnebostrand.
Stenhuggarmuseet
Stenhuggarmuseet drivs av Hembygdsföreningen Sotenäsgillet och invigdes
1993 i ett stenbrott som var i bruk från
1930- till 1950-talet. Området har röjts
och på platsen har en smedja, en utställningslokal och ett huggarskjul byggts.
En nyanlagd kulturstig genom Hunnebo klyfta finns i anslutning till museet
och föreningen arrangerar kulturvandringar här sommartid. Under sommaren finns också möjlighet att se stenhuggare och smed i arbete i stenbrottet.
Varje stenhuggare hade sin egen hylla hos smeden. Smeden var viktig
för stenhuggaren, det var han som gav redskapen skärpa igen när de
blivit slöa. Att göra en mejsel både vass och hållbar krävde sin smed.
6
Gammelgården
I närheten ligger föreningens museigård
Gammelgården med bl.a. teaterlada,
Hunnebo Gård med anor från 1500-talet, skvaltkvarn, väderkvarn, sjöbod och
en herrgård från Säm i Bullaren som
idag rymmer vandrarhem, café, möteslokal för föreningen och snart också ett
stenforskarcentrum.
Vardagen i stenbrottet
Thomas Olsson och Sören Olsson visade runt i stenbrottet, demonstrerade
hur sten huggs till t.ex. knott, hur arbetet i smedjan gick till och berättade om
vardagen i stenbrottet.
7
Sören Olsson visade redskap, olika typer av
arbeten en stenhuggare utförde och högg själv
ett antal gatstenar av olika storlekar. Gatsten
fanns i många olika modeller – fler än 250
berättade Sören – och de kallades bl.a. låg
engelsman, storgatsten, knott, bamsing och
dansk gatsten.
Sedan vandrade vi en kort bit till Gammelgården och här visade Marianne Harryson, Sotenäsgillets ordförande, runt. Kvällen avslutades på Hotel
Kaprifol, som Sotenäsgillet samarbetar
med kring programverksamheten och
här bjöds på mumsiga ”skagenbåtar”
och kring borden på glasverandan diskuterades föreningarnas verksamhet.
Ljungskileortens Hembygdsförening
75 år
P
rotester mot ett
vägbygge
blev
startskottet för Ljungskileortens hembygdsförening. I år fyller
föreningen 75 år och
firar bl.a. genom att ge
ut en jubileumsskrift,
arrangera en mängd
aktiviteter som bl.a.
vandringar utmed vägsträckan som var upphov till att föreningen
bildades och under en
helg i våras hade föreningen öppet hus. Besökare kunde då
smaka på mat lagad efter recept från
1930-talet, se en fotoutställning med
bilder ur föreningens fotoarkiv, läsa
gamla tidningsklipp och höra om föreningens historia. Bohusläns Hembygdsförbunds nyinstiftade föreningsdiplom
delades ut till åtta personer som i många
år idogt arbetat för att föreningens möten och aktiviteter skall fungera.
Hur gick det då med vägbygget? Föreningen lyckades inte hindra att vägen
byggdes, men verksamheten fortsatte
och startårets medlemstal, 21, har nu
växt till 770.
Läs mer på www.ljungskileorten.se
Marika Russberg
Under öppet hus helgen visade Margita Santesson föremål från museet. Foto: Sven Hergens.
8
Diplommottagare, från vänster: Gun
Moberg, Ulla Lind, Anna-Lisa Pettersson, Gunilla Johansson, Ann-Marie Artelius, Marianne Ståhlberg Olsson, Stina
Lund, Lisbeth Richter-Pedersén.
Foto: Sven Hergens.
Nationaldagsfirande med
sydamerikanska rytmer
Firandet började vid Partille herrgård med tal, sång och musik och följdes av en parad till Partille hembygdsgård med musik och fanor i täten. Vid hembygdsgården hälsade ordförande
Barbro Aspström alla välkomna, Partille kulturskola och Jonsereds musikkår underhöll med musik och ett par från Sydamerika dansade, vilket blev mycket uppskattat. För barnen
lockade ansiktsmålning, Härryda hemslöjdsförening hade försäljning av hemslöjd och i trädgården avnjöt besökarna nationaldagsbakelser, kaffe och saft till fortsatt musikunderhållning.
Fler än 500 personer besökte hembygdsgården under dagen,
solen sken och alla var glada och nöjda.
Text och foto: Helge Aspström
9
BHFs arbetsutskott på resande fot
Text och foto: Marika Russberg
D
et har blivit tradition att BHFs arbetsutskott vid sitt första höstsammanträde besöker ett antal föreningar. I
år gick färden till Ucklum och Dalen i
Kode.
Ucklums Hembygdsförening
Första stoppet var Sköldunga skola i Ucklum från 1850-talet. Här finns
Ucklums hembygdsförenings museum
och i närheten Sköldunga kvarn, också den från 1850-talet. Här firar föreningen varje år Kvarnens dag då kvarnen
körs. Övriga aktiviteter under året är
kulturvandringar, berättaraftnar, hemvändardag och i år firar föreningen 50årsjubileum.
Under vintern och våren har föreningen med hjälp av BHFs accessanställda Kristina Holmström börjat registrera föremål i databasen Sofie och tills nu
10
Dalens hembygdsgård med ladugården från 1600-talet till vänster.
har medlemmarna registrerat ca 500 föremål.
Vid arbetsutskottets besök diskuterades bl.a. samarbete med skolan. Ragnar
Griep, Mayvor Fransson och Nils Axelsson berättade att för några år sedan
kom alla klasser från skolan i närheten
till museet på besök och detta berodde
till stor del på att en av lärarna satt med
i föreningens styrelse. Det är de personliga kontakterna med skolan som är viktiga om man inte lyckas få utbildningsledare och rektorer att inse värdet av att
ta del av kulturarvsföreningarna som
kunskapsresurs för skolan. Föreningen
arbetar vidare med att återigen få skolan
att besöka museet kontinuerligt.
Kode Hembygdskrets
Till Dalens Hembygdsgård går den
slingriga vägen genom skog och förbi
åkrar. Dalen ägs av Kode Hembygdskrets där Hålta, Jörlanda- och Solberga hembygdsförening ingår. Midsommarstången står kvar som ett minne av
den dag som är årets höjdpunkt i Dalen.
Det är inte ovanligt att över 3 000 personer dansar kring stången, dricker kaffe
med hembakat och köper hantverk här
på midsommarafton. Och som kretsens
ordförande Ragnar Haraldsson brukar
säga: ”Många tycker att det är midsommar först när de varit i Dalen.”
På området finns många byggnader
som smedja, ryggåsstuga, Gethuset, Hakebolhuset från 1700-talet, ladugården
från 1600-talet m.fl. Flera av byggna-
derna är flyttade till Dalen, men många
byggnader är lika med mycket underhållsarbete. I somras fick ena halvan av
taket på ladugården nytt tegel tack vare
frivilliga insatser och nu väntar resten av
taket. Sista lördagen i augusti arrangeras
Hembygdsdag i Dalen med hantverkare i arbete i t.ex. smedjan, ystning och
servering av äggost, det bjuds på musik
och dans, lotterier mm. De tre föreningarna har dessutom under året flera aktiviteter i egen regi som allsångskvällar,
vandringar, firande av nationaldagen,
studiecirklar mm. Det är här liksom hos
många andra kulturarvsföreningar ett
imponerande arbete som läggs ned. Föreningarna i Kode Hembygdskrets sköter dessutom om byggnader i den egna
socknen.
Verna Rydén, BHF, Ebba Adielsson, Gunnar Karlsson och Lennart Eliasson från Kode Hembygdskrets tittar närmare på ett bastant ekbord som använts i den ambulerande skolan i socknen.
11
BHFs styrelse i Dalsland
– ett litet landskap med mångfald
(enligt Dalslands turistbyrå)
I
slutet av våren åkte BHFs styrelse
på en studieresa och i år rullade
bussen från Uddevalla mot Dalsland.
Melleruds museum och
släktforskningsarkiv
Museet och arkivet är till stora delar
uppbyggt av Olof Ljung och det var
Olof som tog emot styrelsen och visade runt. Huset byggdes 1909 som tingshus och sedan 1985 har här varit museum. Här finns mycket att se i de många
uppbyggda miljöerna som t.ex. backstuga, arbetarbostad från 1920-talet, bondkök, finsalonger och skolsal. Runt ett
torg finns handelsbod, fotograf och telefonväxel och på Hantverksgatan ligger
små bodar där vi kunde titta in hos sko12
makaren, smeden, strykerskan och flera
andra yrkesgrupper. Högst upp i huset
finns ett släktforskningsarkiv med tio
forskarplatser. Museet och arkivet drivs
av Mellerud-Holm-Järns Hembygdsförening.
Olof berättade en mycket spännande
historia om ett skrin som funnits i hans
släkt sedan medeltiden. Om detta skrin
och händelser kring det som ägt rum i
Örs socken i Dalsland med omnejd under 1600-talet och framåt har han skrivit i boken Sagan om skrinet.
Halmens hus och
Gammelgården
Sven-Olov Andreasson, ordförande
i Dalslands Fornminnes- och hem-
Olof Ljung, Melleruds museum och släktforskningsarkiv, med sin bok Sagan om
skrinet. Foto: Ove Drejenstam
bygdsförbund, klev ombord på bussen
i Bengtsfors vid Halmens hus, Nordens
enda halmslöjdsmuseum. I Dalsland
finns sedan 1800-talet en stark och levande tradition att tillverka föremål av
Barnen flätade halmflätor, kvinnorna sydde ihop flätorna till hattar som männen pressade hattarna till rätt storlek. Halmens hus,
Bengtsfors.
Foto: Marika Russberg
råghalm och uppsvinget kom i slutet av
1800-talet när halmhattar blev högsta
mode. I den lilla socknen Ärtemark tillverkade invånarna 1906 fler än 100 000
halmhattar. Hela familjen var involverad
i tillverkningen. Barnen klippte, rensade och flätade halmen, kvinnorna sydde
ihop flätorna med lintråd till hattar och
männen pressade hattarna till olika storlekar. En hatt av god kvalité kunde inbringa 25 öre och halmflätor kunde bytas mot mat i handelsboden. Hattarna
från Ärtemark såldes i Östersund, Norrköping, Helsingborg och Norge.
Sven-Olof visade runt i museet och här
finns förutom basutställningen också
tillfälliga konstutställningar med halmkonst och butik som bl.a. säljer halmslöjd och hantverk. Museet ligger i friluftsmuseet Gammelgården med utsikt
över Bengtsfors. Vi visades runt på området i verkstäder för tillverkning av
halmhattar, t.ex. presshuset där halmhattar pressades och färgades. På området finns också bl.a. smedja, kölna,
kvarn, stugor och bodar.
Läs mer på: www.halmenshus.com och
www.gammelgarden.com
Hemfärden gick på slingriga vägar genom Sörbygden tillbaka till Uddevalla. Sedan väntade sommarlov för styrelseledamöterna när det gäller uppdrag i
BHF, men hemma i föreningarna startade istället för många högsäsong med
en mängd aktiviteter.
BHFs styrelseledamöter finns presenterade på BHFs hemsida, se www.bohuslanshembygdsforbund.se
Marika Russberg
13
Ödsmåls Hembygdsförening
digitaliserar sina samlingar
E
hushålls-, jordbruks- eller
fter ett inte alltför
”Sofie är en bångstyrig dam som har
skogsbruksföremål? Det
soligt sommaruppehåll har turen kommit en egen vilja, det får tar tid att lära sig tänka
både medlemmarna
om, men det får ta sin
till Ödsmåls Hembygdoch
jag
erfara”
förening att få lära sig
tid, det är inte bråttom.
allt som finns att veta Kristina Holmström om digitaFast det är inte bara jag
om föremålsregistrering lisering, ortnamnsforskning och som får lära ut saker; i
sägner
och digitalfotografering
Ödsmål får jag också lära
i Sofie. Och även om somig en massa. Trakten är
len inte alltid lyser ute, blir man varm full av sägner av olika slag men något
i hjärtat av att arbeta med människor som ligger mig varmt om hjärtat är ortsom brinner för sin hembygd.
namn och deras tillblivelse. Bl.a. får jag
Men både skratt och frustration blan- veta att det finns olika tolkningar till
das vid genomgångarna. Sofie är en hur Ödsmål fått sitt namn. Enligt en av
bångstyrig dam som har en egen vilja, dem var det en konung vid namn Östdet får både medlemmarna och jag er- en, broder till Sigurd Jorsalafar som enfara. Den nya versionen av programmet ligt sägnen gett namn åt Ödsmål. Han
har fortfarande en del ”barnsjukdomar”. residerade i en bygdeborg på Bua slottsDessutom är det en smula avigt att kom- berg, som fått sitt namn från borgen.
ma in i ”rätt” sätt att tänka. Det är inte Här sökte människorna i bygden skydd
alltid självklart att en spade ”bara” är en när det var ofärdstider.
En annan, kanske inte fullt så fanspade. Ska den t.ex. klassificeras som ett
Vad är detta?
14
tasifull tolkning, är professor Hjalmar
Lindroths beskrivning. Han härleder
namnet Auzmala (år 1388) – Audzmala
(år1399) - Ødzmåall (år 1519) – Ødtsmall (år 1573) – Øssmaal (år 1587) och
tolkar betydelsen som ”ett avgränsat
område, som röjts upp på förut obrukad
mark, men kanske hade ordet i praktiken blivit väsentligen liktydigt med röjning, nyodling överhuvud” (ÖdsmålGlimtar ur en sockens historia. s. 22.
Förf. Arne Bergermo, 1945). Ödsmål
skulle enligt denna förklaring alltså betyda nyodling.
Vid sjön Hällungen finns fler spännande namn som får sin ”förklaring”.
Fler sägner berättar om ortnamnen
i närheten. Vid sjön fanns, innan man
gjorde tågtunnlarna för Bohusbanan, en
utskjutande del av berget som kallades
för Skräddarenäsan. Namnet påstås ha
kommit från en skräddargesäll som tappat fotfästet och störtat
ner och dött. Och under
Slottsberget i en sluttning mot sjön finns en
grotta som kallas ”Friskars Urd”. Grottans ingång är ett svårupptäckt
hål i marknivå. Detta
hål leder ner till ett större bergrum med ca 35
m långa gångar. Här ska
enligt sägnerna stortjuven Friska, tillsammans
med andra stortjuvar
från trakten, Pulse-Herman och Elfström från
Eller det här?
15
Raden, haft sitt tillhåll. (Ödsmåls Hembygdsförening 1953-1999 – Förening
och bygd under 40 år, s 35, ur: En av
våra vandringar av Elsa Kollberg)
Fler sägner om ortnamn finns säkerligen och det skulle vara en skatt om någon som kände till dem samlade ihop
all kunskap. Det är det muntliga kulturarvet som glöms först.
Kristina Holmström
Accessanställd BHF
Efterlysning
Föreningen har ett par föremål
vars funktion är okänd. Är det
någon läsare som känner igen
föremålen och vet vad de har använts till? Kontakta kulturarvskonsulent Marika Russberg, epost marika.russberg@vgregion.
se, tfn 0522-385 67.
Burås Bygdegille
BHF välkomnar en ny förening
F
öreningen
bildades 1980 efter att Birgitta Arkenback, Sonja Dahlberg
och Thure Andersson
träffats och diskuterat
Burås kvarns framtid.
Kvarnen från 1892
stod då utan vingar
på en kulle i Glöskär
i Gloseby, Kungälvs kommun. Trion
skickar ut budkavlar i
bygden och bjuder in
till ett möte då en styrelse utses och stadgar
skrivs. Målsättningen
med föreningen blir
att bevara Burås kvarn
och öka gemenskapen i bygden.
Pengar samlas in, kommittéer bildas,
föreningen arrangerar julfest, midsommarfest och skördefest. Första etappen
i att rädda kvarnen består i att tak och
väggar renoveras, därefter får kvarnen
nya vingar och ny rumpestång. I augusti
1983 står så kvarnen där, stolt med nya
vingar. Men redan en månad senare förstör en storm på 46 meter per sekund
vingarna. Föreningen får ersättning via
försäkringen, men mycket arbete krävs
för att återställa skadan.
Sju år senare, i juli 1990, är kvarnen
så pass återställd att hättan går att vrida i vindriktningen och det går att mala
16
Foto: Andreas Hansen, Bohusläns museum
mjöl i kvarnen. Elva år senare är det åter
dags att renovera kvarnen, detta görs i
samråd med Bohusläns museum och
idag är kvarnen byggnadsminne.
De ca 400 medlemmarna består av
helårs- och fritidsboende i bygden runt
kvarnen samt personer med sina rötter
här.
För mer info och för vägbeskrivning
till Burås kvarn, se www.utgangspunkten.se (Bohusläns museums nya webbplats och utställning) under Platser att
besöka, sök i databasen.
MR
Västergötlands årsstämma
– De ä durt för en knalle å va mä i Sveriges Hembygdsförbund, var ett inlägg när Västergötlands Hembygdsförbund hade årsstämma i Ulricehamn.
Men han fick strax veta att avgiften per
medlem motsvarar knappt priset för en
kvällstidning (fem kronor till VHF och
åtta till SHF). Och sedan fylldes det på
med ytterligare argument för anslutning
från flera talare. Allt från konkreta, som
den förmånliga försäkringen, till ”eniga
vi stå men söndrade vi falla”.
Av förbundets mångsidiga verksamhet kan nämnas en fototävling ”Här lever jag” som alla gymnasieskolor i Västergötland inbjudits till. De vinnande
bidragen publiceras i förbundets tidning Västgötabygden och renderar honorar.
Marks Hembygdskrets har reagerat
på det engelska språkets inflytande på
svenskan och exemplifierade med datateknologi och att det framförts krav
på att uppsatser och avhandlingar generellt ska skrivas på engelska. I en motion hemställdes att årsstämman som
sin bestämda uppfattning skulle fastslå
att svenskan ska vara det samhällsbärande språket i Sverige och att det fastställs
i lag. Motionen bifölls av stämman.
Uppslutningen i Sveriges största regionala hembygdsförbund var imponerande med cirka 400 deltagare från de
flesta av de 220 medlemsföreningarna.
Av dessa uppmärksammades särskilt
Eggvenas som utnämndes till ”Årets
hembygdsförening” eftersom den utgör
17
Till ”Årets Hembygdsförening” utsågs
Eggvenas, vars representanter fick ta
emot utmärkelsen av ordföranden,
Hugo Isaksson. Foto: Ove Drejenstam
en sammanhållande länk med mottot
”då–nu–framtid”. Hemsidans är adress:
www.eggvena.nu för den som vill veta
mer om föreningen.
Ordföranden, Hugo Isaksson, harangerades med diplom och emblem med lagerkrans. Han blev dessutom omvald.
Med arbetsinsatser av hembygdsföreningar från sju Ulricehamnssocknar
gick årsmöte, alla utflykter och övriga
arrangemang som smort. Vi som valde
att gå på stadsvandring fick ta del av en
dramatiserad krönika om Ulricehamn
som firar 700-årsjubileum. Varje sekel
skildrades efter vägen med teatertablåer
om digerdöden, Sten Sture d.y., Gustav
Vasas frieri i trakten o.s.v. till Birgit Th.
Sparres romantisering av herrgårdslivet
runt Åsunden.
Nästa årsstämma äger rum i Mariestad
där stadens sex hembygdsföreningar står
för värdskapet.
Ove Drejenstam
Kustträff på Bassholmen
Text och foto: Marika Russberg
Några av föreningens ca 50 båtar
i hamnbassängen på Bassholmen
I
nför sommaren 2007 gav FAB (Föreningen Allmogebåtar) tillsammans
med BHF och Bohusläns museum ut
en uppdatering av broschyren Små och
stora sevärdheter, Det maritima kulturarvet. Broschyren distribuerades till turistbyråer, campingplatser och museer
och finns att ladda ned från BHFs hemsida: www.bohuslanshembygdsforbund.
se under Nyheter.
I slutet av augusti bjöd FAB och BHF
in till en Kustträff på Bassholmen. Re18
presentanter från ett tiotal föreningar
från Rörö i söder till Seläter i norr deltog; Föreningen Gullholmen, Föreningen L. Laurin, Föreningen Mollösunds
museisektion, Föreningen Sjöstjärnan,
Rörö Biblioteks- och Hembygdsförening, Seläters med omnejd hembygdsförening, Skaftö Hembygdsförening,
Strömstads Maritima Förening och
Tjörns hembygdsförening.
Efter en båttur med en av FABs båtar visade Kjell Fjellsson, ordförande i
Bassholmens varv,
byggnaderna har
bl.a. använts som
trankokeri, silloljefabrik, smedja och
verkstäder för montering av Bolinders
råoljemotorer.
FAB, museet med båtsamlingen, båtbyggarverktyg, fiskeredskap och motorer. Sedan samlades sällskapet i den
nybyggda sjöboden för landgång och
kaffe. Sigvard Fjellsson, ekonomiansvarig och redaktör för FABs skriftserie
och Kjell Fjellsson berättade om bevarande av kustens traditionella bruksbåtar, om urvalsprinciper, renovering och
underhåll och om den bohuslänska träfiskebåtens bevarande. FAB önskar att
fler föreningar skall bevara och vårda en
allmogebåt, föreningen kan då få unga
att engagera sig i t.ex. renoveringsarbeten. Då skulle kunskapen och hantverket kunna leva vidare. Från FABs styrelse deltog också Leif Lexell, sekreterare
och Mats Ekberg, vice ordf.
Sen de deltagande föreningarna presenterat sin verksamhet följde samtal
kring hur föreningarna kan samarbeta
framöver när det t.ex. gäller gemensamma programdagar och gemensam marknadsföring m.m. Deltagarna enades om
att det är angeläget att en kustträff hålls
varje år så att samtalet och samarbetet
hålls levande.
19
Nytt kursprogram
Därefter presenterade Lars-Erik Hammar, Bohusläns museum, museets nya
reviderade Kustprogram. Kustland är
ett av museets tre profilområden (gränsland och samtidskonst är de övriga) där
museet är särskilt angeläget om att utveckla kunskap och verksamhet. Kustprogrammet är därför både ett styrinstrument för att förverkliga museets
vision av kustens vård och utveckling
och en informationsskrift.
Avslutningsvis informerade Jan Sjöberg, ordförande i BHF och representant för Sveriges Hembygdsförbunds
försäkringsråd, om Hembygdsförsäkringen. Kulturarvskonsulenten Marika Russberg berättade om BHFs tidskrift, hemsida och Bohusläns museums
nya basutställning Utgångspunkten där
BHF har ansvar för en del av utställningen.
Föreningen Allmogebåtar
Föreningen arbetar för att bevara våra
gamla nordiska båttyper, samt fiskaroch båtbyggartraditioner runt dem. Ar-
betet har både en teoretisk och praktisk inriktning. De 3000 medlemmarna
är spridda över hela Norden och föreningen har två båtsamlingar, en på Fjäderholmarna i Stockholm och en på
Bassholmen i Bohuslän. Dessutom har
föreningen arbetslag runt om i Sverige
som renoverar och brukar äldre allmogebåtar.
Båtmuseum
Det är några år sedan bröderna Kjell
och Sigvard Fjellsson rodde ut till Bassholmen och möttes av murkna bryggor och övergivna byggnader som stått
Entrén till museet är inrymd i varvets
gamla maskinhall. Innan föreningen tog
över byggnaden användes hallen som förvaringslokal för hö och under höet stod
en traktor och en Volvo Duett!
tomma sedan 1950-talet. Men bröderna såg möjligheterna att kunna skapa
en samlingsplats för äldre allmogebåtar
på Bassholmen. Föreningen Allmogebåtar fick hyra varvsområdet av Uddevalla
kommun och nu startade arbetet med
att städa, renovera och iordningställa lokalerna och insamlingen av bruksbåtar
som höll på att försvinna. På Bassholmen har föreningen sedan 1976 byggt
upp ett båtmuseum i det gamla varvet
och idag finns tjugofem båtar tillsammans med båtbyggarverktyg, fiskeredskap och motorer utställda i lokalerna
och i hamnbassängen finns ytterligare tjugo båtar. Här ligger också den nybyggda makrillgarnbåten Blixten.
Den stora händelsen på Bassholmen varje år är Bassholmsdagen andra lördagen
i juli. Olika hantverk som impregnering
av segel och repslagning visas och höjdpunkten är en defilering av båtar under rodd och segel. Det är inte ovanligt
att 3000 personer besöker Bassholmen
denna dag. FAB arrangerar också arbetsdagar på Bassholmen då båtar renoveras och nya byggs och ger fyra gånger
om året ut tidskriften Träbiten.
Maritimt på Hyllan
Helgen den 16-18 november blir
temat Det maritima kulturarvet
i Bohuslän på Hyllan, Bohusläns
museum. Föreningar med maritim inriktning presenterar sin
verksamhet, det blir korta föredrag, fotoutställning, musik m.m.
Läs mer på www.bohusmus.se
under Program.
20
På spaning efter
hemma!
BHFs skolprojekt
F
ör det gångna läsåret var temat
Hipp hipp hurra för vår Blomsterkung med anledning av Linnéjubileet.
Nästa år är det 150 år sedan Selma Lagerlöf föddes och 350 år sedan fred slöts
mellan Sverige och Danmark-Norge i
Roskilde. Dessa båda händelser blir tillsammans med hembygd huvudteman i
BHFs skolprojekt läsåret 07-08.
Information har gått ut till föreningar, skolor, lärare, rektorer, kultursekreterare m.fl. och nu gäller det för er i föreningarna att inspirera skolorna att ta
chansen delta i projektet, att samarbeta
med er och ta del av den kunskapsresurs
som ni i föreningarna utgör.
Exempel på teman att arbeta med är:
Selma Lagerlöf
- Tänk dig att du som Nils Holgersson
flyger över din hembygd. Vad ser du?
Vad kan du inte se?
- Selma var författare och lärarinna, hur
var det att gå i skolan i början av 1900talet? Jämför med idag!
- I sin bok Troll och människor skriver
Selma om skrock och sägner. Spottar du
tre gånger över axeln när en svart katt
går över vägen? I så fall, varför?
Freden i Roskilde
- Hur var det att vara barn på 1600-talet? Hur såg kläderna ut? Vad lekte banen? Gick de i skolan?
21
- Om du var barn på 1600-talet var
kanske din pappa, äldre bror, kusin och
morbror långt borta som soldater, hur
fick du reda på hur de mådde när det
inte fanns telefoner eller datorer?
- Ibland följde barn och kvinnor med
soldaterna ut i krig, hur levde de då?
Nyheter
Nytt för i år är att sista datum för inlämning av bidrag, efter önskemål från
lärare, skjutits fram så att klasserna har
ett par veckor även i maj att arbeta med
temat.
En annan nyhet är att det, efter beslut på årsmötet, delas ut ett pris till
varje ”stadium” även på lokal nivå. Så
är det redan på regional nivå, BHF utser en vinnare i varje ”stadium” som får
5.000 kr var. Så på lokal nivå innebär
det att ett bidrag från år F-3, ett från år
4-6 och ett från år 7-9 i varje kommun
belönas med 1 000 kr. Tanken är att alla
föreningar i en kommun skall gå samman och utse en vinnare i varje ”stadium” och sedan gemensamt stå för prispengarna.
Har ni frågor eller funderingar? Kontakta kulturarvskonsulenten Marika
Russberg, tfn 0522-385 67, mobiltfn 0702-38 99 80, e-post marika.
russberg@vgregion.se
MR
Intressanta dagar i Dalsland
Text: Jan Sjöberg.
Foto: Bo Andersson
N
är Dalslands Fornminnes- och
Hembygdsförbund
arrangerar
konferenser vet man redan i förväg att
det blir lyckade dagar. Flera duktiga personer från förbundet lägger ned sin själ i
både förarbete och genomförande. Men
garanten för intressanta program är förbundets studieansvariga Gudrun Rydberg – hon är synnerligen duktig!
Under ett par dagar i augusti arrangerade det dalsländska förbundet ”Norsksvensk grensetreff” i Ed. Det var en
konferens om svenskt bistånd och samarbete med Norge under andra världskriget och om den norska Hjemmearméns djärva insatser. Gudrun Rydberg
hade lyckats engagera en mängd föredragshållare, som genom forskning eller
egna erfarenheter hade gedigna kunskaper i ämnet. För kontakterna med föreläsarna hade Gudrun fått god hjälp av
22
Roger Grini, som har stor förtrogenhet
med motståndsrörelsens insatser, inte
minst genom att hans mor hade tillhört
hjemmearmén.
Med en tonsäker trumpetfanfar
Sedan ordföranden i Dalslands Fornminnes- och Hembygdsförbund SvenOlov Andreasson välkomnat de över
50 deltagarna från båda grannländerna
öppnades konferensen med en tonsäker
trumpetfanfar av den just 84 år fyllda
kaptenen Martin Alexandersson i uniform.
Att det fanns en norsk polisutbildning i Sverige under andra världskriget
har väl många hört talas om. Men att
Konferensdeltagare framför ruinerna efter Dalmans stuga. I mitten:
Gudrun Rydberg, Dalslands Fornminnes- och Hembygdsförbund.
det egentligen var en norsk armé på omkring 15 000 män och även en del kvinnor som i hemlighet utbildades och rustades i vårt land är det ringa kunskap
om. Detta var ”Den glömda armén”.
Den kallas så därför att man har vetat
mycket litet om den, naturligtvis under
kriget, men även alla år efter freden.
Den glömda armén
De norska soldaterna skulle, om det blev
nödvändigt, medverka till att tvinga
Tyskland att kapitulera i det ockuperade hemlandet. Under den sista krigsvintern sattes en del av soldaterna in i
den norska Finnmarken, sedan Röda armén hade tvingat den tyska Lapplandsarmén till reträtt in i Norge. Här skulle
soldaterna förhindra att tyskarna använde den brända jordens taktik, som de
hade gjort i norra Finland. Den glömda arméns soldater ryckte vid slutskedet
av kriget även in på ett par andra platser i Norge. De skulle säkra lag och ordning och inleda en rättslig uppgörelse
med quislingar och krigsförbrytare. Eftersom den tyska armén i Norge avväpnade sig själv, kom det aldrig till några stridshandlingar i detta slutskede av
ockupationen.
Om detta intressanta och föga kända
inslag i nordisk krigshistoria berättade
Anders Johansson från Eskilstuna. Han
har efter omfattande forskning skrivit
en mycket initierad bok om Den glömda armen, som också är boken namn.
(Billigaste bokpris 195 kr inkl frakt – se
www.bokfynd.nu) Jag rekommenderar
den intresserade att gå in på webben och
läsa mer om Den glömda armén. Gå till
23
någon sökmotor eller använd www.malsaker.nu och klicka vidare på Den glömda armén.
Stor hemlig underrättelseverksamhet
I det ockuperade Norge uppstod tidigt
spontana grupper som illegalt aktiverade
sig i motståndskampen mot inkräktarna
på olika sätt. De opererade inledningsvis vid sidan av den norska militärorganisationen och ofta på ett amatöraktigt
och blåögt sätt. Inom grupperna kände
man till varandra och kunde ha listor på
sig med kamraternas namn. Detta innebar att de ofta blev ett rov för den tyska
och norska säkerhetspolisen. Men snart
lärde sig kvinnorna och männen i etterretninggrupperna hur man skulle agera
för att skapa säkerhet och effektivitet.
Smågrupperna kom att speciellt koncentrera sig på tre verksamhetsområden:
propaganda och nyhetsförmedling, evakuering av flyktingar och eftersökta personer samt olika former av underrättelsetjänster.
Terje Kristoffersen har förtjänstfullt
forskat i denna del av den norska krigshistorien och givit ut en skrift om etterretnings- og sikringsorganisasjonen 830
S. Han berättade i Ed om dess dramatiska verksamhet, där både kvinnor och
män deltog med risk för sina liv, och en
del även miste livet i kampen för sitt
fosterland.
Den totalt orädde Finn Norrman
Terjes föreläsning var lysande. Han tog
oss med på flera av de farliga uppdrag
som gruppmedlemmarna utfört. Det
var många och kan inte rymmas i en
kort artikel. Men något måste nämnas
om den till synes totalt orädde ledaren
Finn Norrman. I tysk uniform vågade
han sig in i tyska förläggningar, iakttog
och fotograferade. Han sökte sig även
in i den källarlokal där tyskarna hade
lagt liken efter torterade motståndsmän
och fotograferade dessa för att skaffa bevis på fiendens grymheter. När tyskarna skruvade fast kistlocken tog sig Finn
Norrman tid att skruva upp dem och
fortsatte sitt farliga arbete.
Finn Norrman blev arresterad och satt
på Grini (nazisternas koncentrationsläger utanför Oslo för politiska fångar) närmare ett år. Tyskarna hade ingen konkret anklagelse mot honom, utan
han blev tagen på en misstanke. Under
de hårda förhören och tortyren avslöjade Norrman inget om sin grupp. Under
tiden i Grini lyckades ingenjören Norrman och hans medfångar bygga en egen
24
Gudrun Rydberg (t. h.) tackar
Roger Grini och Gun Förde för
deras arbete som gjort att konferensen kom till stånd.
radio. Tyskarna skickade sina radioapparater till radioverkstaden på Grini för
reparationer. Och vem var chef för den
verkstaden om inte Finn Norrman! Nu
kunde man ta emot nyheter från London och vidarebefordra dem till andra
fångna landsmän i fängelset. Under tiden på Grini byggde Norrman upp ett
underrättelseväsen med ordonnanser
ut till motståndsrörelsen. I detta arbete deltog icke-nazifiserade tyskar, civilarbetare och familjemedlemmar. När
Finn Norrman frisläppts fortsatte han
motståndsverksamheten, men tvingades
till slut att fly till Sverige.
Fick inget yppa efter kriget om
motståndsrörelsen
Trond Five var en annan ledare i 830 S.
På konferensen medverkade hans dot-
ter Suzanne. Hon berättade bl.a. att
hon aldrig hade känt till något om faderns illegala och farliga verksamhet under kriget. De som hade kämpat i motståndsrörelsen fick efter kriget skriva
under en försäkran om att de inte skulle yppa något om vad de hade varit med
om. Inte förrän 1988, alltså 43 år efter
kriget, hävdes detta åläggande. Men då
var redan många av de motståndsmän
döda som hade kunnat berätta en betydelsefull krigshistoria. Det fanns även
de som i sina landsmäns ögon dog som
nazistsympatisörer, även om de enbart
hade uppträtt som sådana för att komma tyskarna in på livet i kampen för det
egna fosterlandet. Suzanne Five förstod
först efter faderns död vad han hade varit involverad i under kriget. Hon hittade en del undangömda papper, som avslöjade detta.
Jag vill nämna för den intresserade
att Terje Kristoffersens intressanta skrift
kan beställas för ett par tior hos Norges Hjemmefrontsmuseum, Oslo mil/
Akershus, 0015 Oslo eller på telefon
0047 23093138. Det går även att maila
till museet: post.nhm@gmail.com
Läkarkandidater i motståndsrörelsen
På konferensen medverkade norrmän
som aktivt deltagit i motståndsrörelsen och som spontant gjorde intressanta
inlägg. Rolf Sörbye, tidigare läkare vid
Sahlgrenska sjukhuset och därefter uppbyggare av en neurofysiologisk klinik
vid dåvarande regionsjukhuset i Örebro,
höll ett synnerligen intresseväckande föredrag om sin tid i den största, hemliga
25
underrättelsetjänsten i Norge, XU, under studieåren i Oslo. Hans spännande
berättelse skulle kunna fylla flera sidor i
Bohusarvet.
Många avrättades
Låt mig dock kortfattat nämna en del av
vad Rolf Sörbye vittnade om. I början
av kriget växte det inom alla samhällsgrupper fram illegala motståndsrörelser. De var dock, som jag nämnt ovan,
ovarsamma, och Gestapo kom över listor med hundratalet personer; sju av
dessa avrättades. Under perioden hösten
1940 - hösten 1941 avrättades sammanlagt 50 personer. Med tiden skärptes säkerheten så betryggande som möjligt.
Man hade ansiktsmasker vid överläggningarna. Den näst högste ledaren i organisationen satt i ett annat rum än de
övriga. Det enda man visste om denne
var namnet, Aslak. När Aslak ville tala
med någon i gruppen knackade denne
i väggen.
En solskenshistoria
Efter kriget blev Aslaks identitet avslöjad. Det var en späd, blond kvinna, som
hette Anne-Sofie Östvedt. Hon var eftersökt av tyskarna, men undkom genom att byta identitet och utseende.
Inte ens hennes egen familj visste annat
än att hon hade flytt till Sverige. Vid ett
tillfälle när hon åkte spårvagn, såg hon
upp på mannen som stod intill henne –
hennes far. Denne kände dock inte igen
henne, och vid nästa hållplats hoppade hon av. När hon skrev brev smugglades dessa till Sverige, stämplades och
återsändes. En solskenshistoria i detta
Enningdalens kyrka i Prestebakke. Jens Bakke från
Idd- og Enningdalens historielag berättar om striden mellan svenskar och
norrmän som stod i och
kring kyrkan 1808. Man
kan fortfarande se skotthål
inne i kyrkan.
sammanhang: Anne-Sofie Östvedt gifte
sig med ledaren för XU, Öisten Strömnäs. Rolf Sörbye har fortfarande kontakt med henne. Öisten lever dock inte
längre.
Raketer och fantasitidningar
Rolf Sörbye berättade att XU hade kunskapare och fotografer i hela Norden
och även i Tyskland. En student lyckades mycket tidigt fotografera den jättelika anläggningen vid Peenemünde och
rapporterade detaljfullt om vad som
gjordes där. Allt pekade på att det handlade om raketer. På olika vägar nådde hans rapporter London. Här tyckte
man att det var orimliga uppgifter som
lämnades och sa att norrmännen skulle
sluta att läsa fantasitidningar.
– Visst, svarade norrmännen, men när
den första raketen kommer till London,
26
så jämför med våra uppgifter.
Efter det att den första V- raketen
drabbat London fick norrmännen svar:
– Fortsätt att läsa Fantasitidningen!
Förrädare eller idealister?
Idéhistorikern Lars Solli behandlade
den svåra frågan ”förrädare eller idealister”. Han klarade sin uppgift utmärkt.
Föredraget höll han på ett filosofiskt
plan och resonerade utifrån den grekiske filosofen Platons tankevärld. Han
lämnade inga svar på frågan, men väckte tankar hos åhörarna.
Konferensdeltagarna gjorde även ett
besök på den norska militära basen på
Nolgården i Rävmarken i Dalsland. Här
bodde och tränade ett antal norska soldater ur Den glömda armén. De rönte
enorm omsorg från en familj som bodde på Nolgården. Conny Olsson, son
Carl von Linné
besökte Partille
I strålande solsken tog Partille hembygdsförening emot självaste blomsterkungen Carl von Linné, som gestaltades
av Ivar Haedde i tidsenliga 1700-tals
kläder. En stor skara besökare hade samlats i hembygdsgårdens trädgård och de
kunde avnjuta laxsoppa med lax från
Säveån och ostkaka från Småland, allt
hemlagat av flinka damer. Maträtterna skulle symbolisera Carl von Linnés
samröre med de olika landskapen. Västergötland besökte Linné 1746.
Med sig hade årets Linné den officiella
budkavlen, ur vilken han läste upp valda delar. Han uppmanade bl.a. besökarna att värna om djur och natur så att de
får leva vidare.
Barbro Aspström.
till dottern Lilly Olsson på gården, berättade tillsammans med Gudrun Rydberg om den hemliga verksamhet som
där en gång hade utspelat sig. Vi fick
även komma in i Lillys hus, som stått
orört sedan hon avlidit för några år sedan. Köket var identiskt med det kök
som sattes in 1920!
Kulhål från svenskekrigen
Konferensdagarna hade många andra inslag, bl.a. besöktes Idd og Enningdalens
historielag. Här visade dess ordförande
Jens Bakke Prestebakkes historieomsusade kyrka med kulhål från svenskekrigen. Förbundets vice ordförande Gun
27
Foto: Helge Aspström
Förde ledde en historisk promenad genom Ed, och Gudrun Rydberg tog deltagarna med på en kulturhistorisk exkursion till bl.a. Köpmannebro. Ett
tidsenligt inslag utgjorde ”beredskapssoldaterna” från Skepplanda hemvärnoch kulturförening, vilka demonstrerade livet i fält på 40-talet.
Det var med många intryck från en
traumatisk tid i den norsk-svenska historien som deltagarna vände åter från
vackra Dalsland.
Mer att läsa: ”Hembygden 2005” och
”Kontakt över gränsen” av Stig Roth,
bägge böckerna utgivna av Dalslands
Fornminnes- och Hembygdsförbund.
Grattis Linné!
Text: Verna Rydén, ordförande i
Föreningen Kungälvs Musei Vänner.
Foto: Gunnar Fransson.
Du klarade den vingliga båtfärden över
den strömstarka Nordre Älv den 26 juli
när du kom med din skrivare som bar
din budkavel väl inlindad i vattenavstötande fårskinn! Tur att Roddklubbens
män är tränade!
En stor folkmängd tog emot nedanför Bohus fästning och prästens mamsell Lovisa/Verna Rydén/ hade fullt schå
med att förklara för både skrivaren /Eivind Claesson/ och Linné/Nils Zandhers/ att kungälvsborna numera inte är
så fattiga och staden så eländig som de
tyckte vid förra besöket 1746.
Linné förtjustes av alla blommor som
barn kom och ville veta namnet på och
den ståtliga Linnérabatten i Bohusbacken gjorde honom salig. Han var dock
rätt omild mot den vackra tiggerskan
Charlotta som
envist påstod att
Linné minsann
varit förälskad
i henne vid sitt
förra besök och
att resultatet blivit den dotter
hon nu hade vid
sin sida!
Carl von Linné/Nils Zandhers/ anländer
till Kungälv efter en båtfärd över
Nordre Älv.
28
Fången Leopold – han som satt fängslad i 43 år för sin pietistiska tros skull –
hade fått dagpermission och fick vandra
med tillsammans med sina två väktare,
som dock var snälla och hjälpte honom
med fotbojan. Linné myste när han fick
se den utställning vi gjort till hans ära
i den gamla hembygdsgården på Fästningsholmen. Lovisa lovade att han
skulle få övernatta där…
Föreningen Kungälvs Musei Vänner
hade tagit ansvar för hela arrangemanget med budkavledagen i Kungälv den
26 juli och ett digert program genomfördes hela eftermiddagen med både
Linné, hans skrivare och alla andra aktörer i högform.
Gamla Torget var avstängt för trafik
och här serverades förstås saft på fläder
Prästens mamsell Lovisa/Verna Rydén/ tar emot
skrivaren/Eivind Claesson/ vid hans ankomst till
Kungälv.
– det var ju den buske Linné noterade
”som ymnigast” vid hans förra Västgötaresa. Här fanns både apotek med gammaldags attiraljer och en bod med kloka
gummor som hjälpte till när apotekets
medikamenter inte hjälpte! Linné föreläste bryskt om vikten av vetenskaplig
grund!
På torget lekte barn gamla lekar och
gick runt och bjöd på bär och ställde frågor till Linné. Positivets och pianoharpans musik fascinerade, apan tittade förundrad på och torget myllrade
av folk i 1700-talsstass eller sommarshorts! I den mörka fängelsehålan i kyrkstugans källare serverades i hemlighet
det på 1700-talet förbjudna kaffet med
Kungälvs Pepparkaka med smör, en specialitet som leder sina anor till slutet av
1700-talet!
Linné inbjöds att vandra med till
Bergfeltska trädgården och tillsammans
29
med den medagerande kommunordföranden Elisabeth Mattsson
återupplevde alla den
härliga invigningsdagen
i maj.
Längs Strandpromenaden prunkade Linnés
klockrabatt som innehåller växter som slår
ut och sluter sig vid sådana tidpunkter
att man åtminstone kan utläsa att det är
mat- eller sängdags!
Vasa Ordens högreståndsdansare intog torget, pris utdelades för Kungälvs
vackraste trädgård och en hyllningsvisa till Linné sjöngs som allsång innan
Elisabeth Mattsson undertecknade den
budkavle Linné medfört och högtidligt lovade att stödja det miljöbudskap
den medförde. Eftersom hon olyckligtvis vrickat foten bjöd Lovisa henne
omedelbart på en skål smultron att dela
med Linné som ju var fast övertygad om
att smultron höll den smärtande gikten
borta. Vem vet vad smultron mer kan
avhjälpa…
De 10-åriga trumpetpojkarna Samuel
och David satte punkt med ståtliga fanfarer, som vi ännu kan höra ekot av mellan torgets fasader. Se det var en fest i
Linnés anda!
Nya böcker
Text: Marika Russberg
Grannar vid gränsen – då Sverige och
Norge hörde ihop
Text: Olav Aaraas, bild: Anna-Karin
Svensson
År 1814 tågade den svenske kronprinsen Karl Johan
med sina soldater över gränsen till Norge efter att ha förklarat landet krig. Kriget
blev kort och resultat blev
unionen: två länder med
egna lagar och var sin flagga men med samma kung
och drottning. När unionen upplöstes 1905 efter
krav från Norge var det nära att det blev
krig igen…
I boken möter vi norske Knut och
svenska Anna vid olika tider och olika
händelser i unionens historia. Här berättas också om en drottning, en prins,
en tjurfäktare, om världens starkaste
man och många, många fler. Faktasidor
beskriver de städer där berättelserna utspelar sig, Sverige och Norge under olika tider, kungahusen mm.
Bokens målgrupp är främst barn och
unga, men den kan läsas med behållning av alla. Här får läsaren på ett lätttillgängligt och tilltalande sätt en presentation av unionstiden.
Boken är ett samarbete mellan Bohusläns museum, Halden historiske Samlinger, Kvinnemuseet i Kongsvinger och
30
Värmlands museum.
Boken finns bl.a. att köpa på Bohusläns museum för 95 kr, 127 s.
Pater Noster
Red: Viveka Overland,
Bohusläns museums
förlag.
”Det här är en bok
om hur man gjorde
det omöjliga möjligt
eller Sagan om fyren
som inte ville slockna.”
Så skriver Hans Manneby, ordf. i styrgruppen för
Pater Noster och Västarvets förvaltningschef, i förordet till boken, som kommer att släppas i samband
med Bok & Biblioteksmässan 27 – 30
sept. Då kommer också fyren att tändas igen efter att ha varit släckt i 30 år,
men första försöket att släcka den lyckades inte och därav Mannebys ord om fyren som inte ville slockna.
En mängd aktörer har varit involverade i projektet och sedan den 3 juli är Pater Noster hemma igen på Hamneskär.
Det är fascinerande att åter se fyren på
plats med vetskapen om att den 2002
var nedplockad i delar, en hög järnskrot
på över 100 ton! Och fyrens historia
kunde ha slutat där…
Författare är bl.a. projektledare, byggnadsantikvarie, svetsare, antikvarie,
konservator m.fl. och de skriver om detta stora och komplicerade projekt, om
det svenska fyrväsendet, om Pater Nosters konstruktion, om liv och arbete,
husen samt naturen på och kring Hamneskär och om visioner för framtiden
och mycket mer.
263 sid., rikt illustrerad.
Boken kommer att kunna köpas bl.a. på
Bohusläns museum. Priset ej fastställt.
Arbetslivsmuseer i Sverige
av Malin Blomqvist och Monica Stangel-Löfvall
Det finns mer än 1300 arbetslivsmuseer i Sverige. Flera av dem finns i
Bohuslän som t.ex. Tullvaktarstugan
– Västra Frölunda hembygdsförening,
Burås kvarn – Burås Bygdegille, Skandiaverken – Föreningen L. Laurin och
Vikarvets museum båda i Lysekil, Jonsereds- och Mölndals hembygdsföreningar, Mollösunds-, Kosters- och Sotenäsgillets hembygdsmuseer.
Läs mer på: www.industrihistoria.se
Boken Arbetslivsmuseer i Sverige presenterar fler än 1000 av dessa museer
runt om i landet. Det är repslagerier, veteranjärnvägar, bogserbåtar, järnbruk,
mentalvårdsmuseer och många, många
fler. Gemensamt för museerna är att
de fokuserar på 1900-talshistoria och
det industrihistoriska kulturarvet. Här
speglas teknik och maskiner, men också
arbetets vardag.
240 sid, häftad.
Boken finns bl.a. att köpa via Riksantikvarieämbetets bokhandel på nätet:
www.dialog.raa.se/cocoon/forlag/
Pris: 50 kr (tidigare 90 kr).
31
Fönster
- historik och råd vid renovering
av Olof Antell och Jan Lisinski.
Skriften ger en grundläggande genomgång av våra fönster. Här beskrivs fönster från olika tider och hur de kan repareras och ev. kompletteras för att svara
mot dagens behov och krav. I detalj beskrivs val av virke, dimensioner, färger
och hur fönstren skall renoveras och underhållas genom utförda exempel.
Häftad, 56 sid.
Boken kan bl.a. köpas via Riksantikvarieämbetets bokhandel på nätet:
www.dialog.raa.se/cocoon/forlag/
Pris: 110 kr.
Bokmässan 27-30 sept.
I år kommer Västarvet, den nya museiorganisationen i Västra Götaland, att delta med en gemensam monter på Bok &
Biblioteksmässan i Göteborg. I Västarvet ingår: Bohusläns museum, Forsviks
Industriminnen, Göteborgs Naturhistoriska museum, Hemslöjd Västra Götaland, Studio Västsvensk konservering,
Vitlycke museum och Regionmuseum
Västra Götaland. I Västarvets monter
finns det nära 50 program att ta del av
där museianställda inom Västarvet pratar om ämnen som: Malmska valen och
andra klassiker, Att rädda Pater Noster,
Skåda naturen där du är, Kan man göra
färg själv?, Möten med isbjörnar, Ruggigt och raggigt – rya nu m.m.
Så titta förbi Västarvets monter C04:42
för föredrag, bildspel och böcker till
mässpriser!
Mer info på: www.bohusmus.se under Program eller www.bok-bibliotek.se
Bilden
– Jag har valt bilden eftersom jag tycker
det är en härlig bild på en äldre vallpiga,
knappast en syn vi ser idag.
Foto: Marika Russberg
Rose-Mari Larsen som valt bilden ur
Bohusläns museums arkiv, har arbetat
med bildregistrering på Kulturvårdscentrum, KVC, sedan 2005. Hon tycker att
registreringen är spännande, bakom varje bild finns en historia som ibland finns
dokumenterad, men som ibland kräver en hel del efterforskningar för att få
fram. Saknas dokumentation om bilden
använder hon sig av litteratur, tidningsklipp och personliga kontakter för att få
fram fakta, och informationen läggs sedan in i databasen Sofie.
32
Fotografen Oscar Färdig
Oscar Färdig föddes 1882 på soldattorpet Ängkasen under fastigheten Öxna i
Foss socken, Munkedal. Hans far Gustav Vilhelm, var sjukvårdskorpral på
Backamo och senare anställd på Torreby gods. Modern hette Johanna Karolina och Oscar hade sju syskon.
Oscars yrkesliv startade i stenhuggerierna på Rixö innan han tog värvning
som volontär och sjukvårdare i Karlsborg
1902. Det var under tiden som militär
som han och en kamrat, Johan Vestin,
började fotografera. De hade ateljé i ett
militärtält och motiven var främst porträtt på militärkamrater. Efter en tid tog
både Oscar och Johan avsked ur armén
för att bli fotografer. Johan etablerade
sig i Vedum i Västergötland och Oscar
flyttade hem till Munkedal och startade sin verksamhet i ett hus bredvid Foss
kyrka. 1908 öppnade han en ateljé vid
Kvistrum efter att ha lånat ett starkapital på femhundra kronor av ryttmästare Sörensen på Torreby. I och med detta
blev Oscar knuten som fotograf till Torreby som blev väl dokumenterat. Under
de första åren bodde Oscar i sin ateljé,
men 1918 byggde han ett bostadshus
vid Munkedals Nedre station.
Oscar gifte sig 1919 med Hilma, f.
Olofsson och två år senare föddes sonen
Rune som arbetade hos Oscar i fotoateljén till 1962 då han fick tjänst som
kantor.
I slutet av 1930-talet började Oscar
använda metoden Multifoto där kunden
fick en kontaktkarta och kunde välja vilka bilder som eventuellt skulle förstoras.
1946 byggdes ateljén om, den vinterbonades och elektriskt ljus installerades.
Verksamheten bestod av fotograferingsuppdrag i ateljén och hos kunder i olika miljöer, försäljning av kameror, film
och annan fotoutrustning samt framkallning och kopiering. Firman upphörde formellt den 1 januari 1968, men
Oscar fortsatte att fotografera och ställde alltid upp om gamla kunder önskade
hjälp med t.ex. kopieringar.
Oscar dog den 10 april 1978. All utrustning, t.ex. glasplåtar från hela verksamhetstiden, stod orörd till 1983 då hus
och inventarier såldes på auktion. Mun33
Kristina Andersson på betesvallen 1920.
Foto: Oscar Färdig
kedals kommun köpte Oscars glasplåtsamling och deponerade denna till Bohusläns museum som idag förvarar och
vårdar Oscars cirka 23 000 glasplåtar.
Marika Russsberg
Källa: Björn Jacobson, KVC, Bohusläns
museum
Programtips – Bohusläns museum
Debatt – bildvisning – teater – musik m.m.
Önskar du få programmet månadsvis? Kontakta Bohusläns museum, tfn
0522 – 65 65 00, e-post: bohuslans.
museum@vgregion.se
Läs mer på: www.bohusmus.se
kommer systern Anna-Maria dragande med blasfemiskt tvivel och nya bibeltolkningar. Och brodern Carl, med
sin vetenskap, är inte ett dugg bättre: ett
sexualsystem för växter och så påståendet att människan är ett djur!
Till minne av Carl von Linné sätter
Riksteater Väst upp föreställningen för
vuxna. Den handlar om Carl von Linné, hans systrar och deras tankar kring
tro och vetenskap.
Manus: Ulf G Eriksson och Anders
Dejke.
Entré 120:-, stud. & pens. 90:-.
Onsdag 10 oktober diskuterar vi Museets nya basutställning.
Vi har under sommaren både kunnat
läsa och höra kritik när det gäller vår
nya basutställning.
Nu vill vi gärna diskutera detta och
inbjuder alla intresserade till en synpunktskväll. Vi vill gärna höra era åsikter! Vi kommer att berätta om syfte,
bakgrund och varför vi valt att presentera Bohusläns historia på det sätt vi
gjort och hur det sista avsnittet Bohuslän Kustland kommer att utformas.
Vi bjuder på förfriskningar!
Tisdag 23 oktober kl 12.30
Bohusläns historia. Terje Fredh, dagspressjournalist och författare, har gjort
skrifter om Sverige under andra världskriget och om Bohuskustens historia.
Han har gett ut ett 40-tal böcker. Terje har forskat om nordisk sjöfart under
andra världskriget och erhöll för det arbetet Kong Olavmedaljen av norska regeringen.
Söndag 14 oktober kl 13.00
Trans-Asian-Tour, 2003 – 2005
Nils Sjöström ryggsäcksluffade i 11 länder med tung fotoutrustning och för
lite kläder. Han berättar om sin resa
och visar bilder från Nepal, Sri Lanka,
Bangladesh, Indien, Kina, Filippinerna,
Mongoliet och Ryssland.
Entré 60:-.
Torsdag 8 november kl kl 18.30
Digitala kartor på Internet. Bengt-Olof
Käck, Lantmäteriet, berättar om kartor m.m. på Internet. Samarrangemang
med Uddevalla Släktforskare och Uddevalla Hembygdsförening.
Fredag 19 oktober kl 19.00 och
Lördag 20 oktober kl 16.00
Teaterföreställning: Prästkragen.
Sofia Juliana ska gifta sig med prästen
Johan. Det är vackert och spännande och helt enligt Guds vilja – men så
Lördag 17 november kl 14.00
Lyckliga stunder. Janne Magnarssons
Trio med sånger från kusten och sommaren. Petra Hellqvist – cello, Lars Ek34
Kurser & konferenser
Sön den 14 oktober kl 12–16.
Temadag: flyttning av timmerhus.
Arrangör: Byggnadsvård Nääs, mer info
på: www.bvn.nu
Lördag 27 oktober kl 9.30 – 16.00.
Seminarium: Vi och våra fornlämningar – vad man får och inte får göra inom
hembygdsrörelsen.
ABF-huset, Sveavägen, Stockholm.
Sista anmälningsdag: 25 september.
Arrangörer: Sveriges Hembygdsförbund
och Riksantikvarieämbetet, mer info på:
www.hembygd.se/index.asp?lev=15913
Mån 29 – tis 30 oktober (2 dagars
kurs) kl 8.30 –16.00
Grundkurs i digitaliseringskedjan
Bohusläns museum, Uddevalla
Sista anmälningsdag: 25 oktober.
Arrangör: ABM-centrum, mer info på:
www.abm-centrum.se/utbildning
Temadag om byggnadsvård
BHF, KVC – Bohusläns museum och
Byggnadsvård Nääs arrangerar en temaberg – piano och Janne Magnarsson
- sång, gitarr. Gästartist är Kajsa Magnarsson.
Entré 120:-, stud. & pens. 90:-.
Tisdag 27 november kl 18.30
Finn Zetterholm på Bohusläns museum. En lysande trubadur och historieberättare.
Entré 150:-.
35
dag om byggnadsvård den 13 oktober:
Ta hand om husen...
Temadagen kommer att ledas av Björn
Ohlén, Byggnadsvårds Nääs och Gunnar Malm, KVC. Information om vanliga skador på byggnader, tips på material
och metoder för underhåll och reparation av t.ex. grunder, timmer, fönster
mm kommer att varvas med praktiska
övningar.
Inbjudan har sänts ut till alla föreningar.
Mer byggnadsvård…
På Byggnadsvårds Nääs hemsida finns
många tips och råd när det gäller byggnadsvård, t.ex. faktablad om fönster, tegeltak, murstockar och skorstenar mm,
recept på färger som äggoljetempera och
limfärger, recept på såplutning mm.
Byggnadsvård Nääs har också tagit fram
en byggnadsvårdspärm med 21 tematiska faktablad. Pärmen kostar 375 kr och
lösbladen kan också köpas separat för
15 kr st.
Läs mer på: www.bvn.se
Uppdatering av Sofie
Nu finns en ny uppdatering till Sofie
7.0.0 Gör så här: Gå in på databasens
hemsida: www.databasensofie.se
Klicka på Ladda ner och Sofie Reflex 7.0
för Windows, klicka därefter på Sofie
Reflex/ och till sist SOFIEreflex705r5.
exe Nu har du den senaste uppdateringen! På hemsidan hittar du också nyhetsbrev, information om kurser, kontaktperson för support m.m.
36