KUNGSBACKA KOMMUN FRILLESÅS Kulla Frillesås
Transcription
KUNGSBACKA KOMMUN FRILLESÅS Kulla Frillesås
KUNGSBACKA KOMMUN FRILLESÅS Kulla Frillesås Samfällighetsförening Geoteknisk utredning PM angående vägarnas kondition Projekteringsunderlag Göteborg Ärendenr. Handläggare Marieholmsgatan 122 415 02 Göteborg 2010-07-13 10-108 David Scherman/Mattias Magnusson Tfn: 031-43 84 50 Fax: 031-48 94 50 E-mail: info@geogruppen.se Hemsida: www.geogruppen.se Ärende nr. 10-108 2010-07-13 2 KUNGSBACKA KOMMUN FRILLESÅS Kulla Frillesås Samfällighetsförening Geoteknisk utredning PM angående vägarnas kondition. UPPDRAG På uppdrag av Kulla Frillesås Samfällighetsförening, genom föreningens ombud Tore Jireholt, har GEO-gruppen AB utfört en geoteknisk utredning för det rubricerade projektet. Vägarnas skick och bärighet ska kontrolleras så att den rådande lastbegränsningen, vilken är en begränsad bruttovikt på 10 ton, kan verifieras. FÄLTARBETE Resultaten av fält- och laboratorieundersökningarna redovisas i en separat handling: GEO-gruppen AB, 2010-07-13, ”Kungsbacka kommun, Frillesås, Kulla Frillesås Samfällighetsförening, Projekteringsunderlag, R-geo”, Ärende nr. 10-108. BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN Det undersökta området utgörs av ett bostadsområdet med ett drygt 3 kilometer långt vägnät. Vägnätet, som består av 10 stycken asfalterade vägar och en grusväg, trafikeras i huvudsak av personbilar, men också med jämna mellanrum av komunens lastbilar. Ett reningsverk i områdets södra del är orsaken till lastbilstrafiken, varvid framförallt Hästabacksvägen blir hårt belastad. En skylt vid infarten till bostadsområdet upplyser att den maximala tillåtna bruttoviketen på vägarna är 10 ton. Markförhållandena inom området är varierande. I den östra delen är terrängen kuperad med berg i dagen på ett flertal ställen. I den västra delen är terrängen låglänt och gränsar till havet samt dess sandstränder. Enligt uppgift finns det områden i denna låglänta del som tidvis är vattensjuk och då framförallt kring Frillesås Fasanväg. P:\2010\10101-10150\10108\PM-10108.doc Ärende nr. 10-108 2010-07-13 3 Ett antal av vägarna har dränerande diken uppfyllda med makadam. Öppna diken förekommer också och dessa är överlag grunda. I allmänhet skiljer det som mest någon decimeter i höjd mellan vägarna och intilliggande terräng då vägarna är något högre belägna. Frillesås Kullaväg som också är huvudmatarvägen i området har delvis en mer markant slänt i dess södra vägren. Höjdskilladen uppskattas till ca 0,8 meter och släntlutningen till mellan 1:1,51:2 Vägarnas ålder skiljer sig något åt. Frillesås Ängsväg är senast anlagd medan de övriga vägarna är äldre. Överlag har vägarna inga direkta skador men vissa längsgående sprickor förekommer ställvis. En viss antydan av hjulspår kan urskiljas på några av vägarna och då främst i direkt anknytning till de fartgupp som finns utplacerade inom området. MARKFÖRHÅLLANDEN I undersökta punkter utgörs marken av ett ytlager asfalt som underlagras av fyllning. Fyllningen vilar på en naturlig lagerföljd som utgörs av sand ovan lera. Provtagningen har utförts till mellan 2-3 meters djup och den underlagrande leran har ej påträffats i alla punkter. Lagerföljden under leran har ej undersökts i samband med denna utredning. Ytlagret utgörs av asfalt som har en tjocklek på ca 0,03 meter. Fyllningen utgörs av något siltig grusig sand och något siltigt sandigt grus. Silthalten varierar mellan 5-15 %. På grund av siltinnehållet är materialet delvis erosionskänsligt och flytbenäget i vattenmättat tillstånd. Materialet tillhör materialtyp 3B, tjälfarlighetsklass 2, vilket innebär att det är måttligt tjälfarligt. Fyllningens mäktighet varierar inom området. I huvuddelen av provtagningspunkterna förekommer fyllning ner till mellan 0,2-0,7 meter djup. Som mest förekommer fyllning ner till 1,5 meters djup. På grund av att det finns kablar och ledningar i gatorna kan det inte uteslutas att provtagning i vissa punkter utförts i en befintlig kabel/ledningsbädd. Det kan vara en orsak till att fyllningen delvis förekommer till större djup. Naturlig sand förekommer i huvudsak ner till mellan 0,5-1,0 meters djup men har ej påträffat i alla undersökningspunkter. I några punkter (1 & 4) har provtagningen avbrutits i sanden på mellan 2,0-3,0 meters djup. Materialet utgörs av siltig sand (ställvis finsand) och tillhör materialtyp 3B, tjälfarlighetsklass 2, vilket innebär att det är måttligt tjälfarligt. Den siltiga sanden är erosionskänslig och flytbenägen i vattenmättat tillstånd. I en punkt har mulljord påträffats i sanden. Naturlig lera förekommer i huvudsak på större djup än 0,5-1,0 meter. I några punkter har lera ej påträffats (se naturlig sand ovan). Leran är i huvudsak siltig och delvis även sandig. Sand förekommer också som skikt. Torrskorpa förekommer inom delar av området. Den siltig leran tillhör materialtyp 5A, tjälfarlighetsklass 4, vilket innebär att den är mycket tjälfarlig. Den är också erosionskänslig och flytbenägen i vattenmättat tillstånd. P:\2010\10101-10150\10108\PM-10108.doc Ärende nr. 10-108 2010-07-13 4 GRUNDVATTEN På grund av att borrhålen rasade igen i samband med provtagningen kunde ingen fri vatten yta registreras. Enligt beställaren så är området norr om Frillesås Fasanväg vattensjukt under delar av året. UTVÄRDERING AV RESULTAT Resultaten ifrån fält- och laboratorieundersökningarna har jämförts med råd och anvisningar för enkilda vägar enligt Vägverket (2001)1. Överbyggnaden i en vägkropp utgörs av slitlager, bärlager, förstärkningslager och eventuellt materialskiljande lager. Slitlagret utgörs av asfalt med en tjocklek på ca 30 mm och rekommenderad tjocklek är 50 mm. Något specifikt bärlager påträffades ej i undersökta punkter. Den rekommenderade lagertjockleken för bärlagret är 150 mm. Där den naturliga jorden utgörs av materialtyp 3 får detta lager ej ligga närmare vägytan än 500 mm och där den naturliga jorden utgörs av materialtyp 5 får detta lager ej ligga närmare vägytan än 700 mm. Mäktigheten på överbyggnaden är generellt för liten vilket innebär att dessa kriterier ej uppfylls. Kornstorleksfördelningen har kontrollerats i fyllningen i 3 punkter. Materialet uppfyller ej den rekommenderade kornstorleksfördelningen för varken bärlager eller förstärkningslager (se bilaga 2 i R-geo). Materialet i vägen är för finkornigt. Dikenas djup har ej kontrollerats i detalj i samband med denna utredning då detta ej har ingått i uppdraget. Normalt skall dikesdjupet under närmaste vägkant ej understiga 0,8-1,0 meter. Dikes botten skall dock minst vara belägen 0,2 meter under förstärkningslagrets underkant. I den delen av området där öppna diken förekommer är dikesdjupet mindre än 0,8 meter och inom delen med makadamiserade dikena är djupet ej känt. Vid Frillesås Fasanväg är den kringliggande marken vattensjuk under delar av året. Vid Frillesås Kullaväg finns inom en del en mindre slänt med lutningen uppskattad till 1:1,51:2 vilket får accepteras. Rekommenderad släntlutning är 1:3 vilket innebär att slänten är något för brant. Överlag har vägarna inga direkta skador men vissa längsgående sprickor förekommer ställvis. Detta är tecken på tjäl- eller sättningsskador. En viss antydan av hjulspår kan urskiljas på några av vägarna och då främst i direkt anknytning till de fartgupp som finns utplacerade inom området. Detta är också tecken på sättningsskador. 1 Vägverket, 2001-01, ”Handbok i projektering och byggande av enskilda vägar”, Publikation 2001:9 P:\2010\10101-10150\10108\PM-10108.doc Ärende nr. 10-108 2010-07-13 5 REKOMMENDATIONER Befintlig begränsning av bruttovikten på 10 ton bibehålls. På grund av lagrens mäktighet och sammansättning samt osäkra dräneringsförhållanden rekommenderas att tung trafik undviks i samband med tjällossning. Inom området och framförallt inom den del av området där den kringliggande marken är vattensjuk (ex Frillesås Fasanväg) bör befintliga diken fördjupas enligt ovan. Vid Frillesås Kullaväg är marknivån högre på den norra sidan. Det är viktigt att det avskärande diket mot den högre terrängen har en fullgod funktion. För att kontrollera de makadamfyllda dikenas djup och funktion rekommenderas att provgropar grävs samt att grundvattenrör installeras för att mäta vattennivåer. David Scherman Mattias Magnusson P:\2010\10101-10150\10108\PM-10108.doc