KUNGSBACKA KOMMUN FRILLESÅS Kulla Frillesås

Transcription

KUNGSBACKA KOMMUN FRILLESÅS Kulla Frillesås
KUNGSBACKA KOMMUN
FRILLESÅS
Kulla Frillesås Samfällighetsförening
Geoteknisk utredning
PM angående vägarnas kondition
Projekteringsunderlag
Göteborg
Ärendenr.
Handläggare
Marieholmsgatan 122
415 02 Göteborg
2010-07-13
10-108
David Scherman/Mattias Magnusson
Tfn: 031-43 84 50
Fax: 031-48 94 50
E-mail: info@geogruppen.se
Hemsida: www.geogruppen.se
Ärende nr. 10-108
2010-07-13
2
KUNGSBACKA KOMMUN
FRILLESÅS
Kulla Frillesås Samfällighetsförening
Geoteknisk utredning
PM angående vägarnas kondition.
UPPDRAG
På uppdrag av Kulla Frillesås Samfällighetsförening, genom föreningens ombud Tore
Jireholt, har GEO-gruppen AB utfört en geoteknisk utredning för det rubricerade projektet.
Vägarnas skick och bärighet ska kontrolleras så att den rådande lastbegränsningen, vilken är
en begränsad bruttovikt på 10 ton, kan verifieras.
FÄLTARBETE
Resultaten av fält- och laboratorieundersökningarna redovisas i en separat handling:
GEO-gruppen AB, 2010-07-13, ”Kungsbacka kommun, Frillesås, Kulla Frillesås
Samfällighetsförening, Projekteringsunderlag, R-geo”, Ärende nr. 10-108.
BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN
Det undersökta området utgörs av ett bostadsområdet med ett drygt 3 kilometer långt vägnät.
Vägnätet, som består av 10 stycken asfalterade vägar och en grusväg, trafikeras i huvudsak av
personbilar, men också med jämna mellanrum av komunens lastbilar. Ett reningsverk i
områdets södra del är orsaken till lastbilstrafiken, varvid framförallt Hästabacksvägen blir hårt
belastad. En skylt vid infarten till bostadsområdet upplyser att den maximala tillåtna
bruttoviketen på vägarna är 10 ton.
Markförhållandena inom området är varierande. I den östra delen är terrängen kuperad med
berg i dagen på ett flertal ställen. I den västra delen är terrängen låglänt och gränsar till havet
samt dess sandstränder. Enligt uppgift finns det områden i denna låglänta del som tidvis är
vattensjuk och då framförallt kring Frillesås Fasanväg.
P:\2010\10101-10150\10108\PM-10108.doc
Ärende nr. 10-108
2010-07-13
3
Ett antal av vägarna har dränerande diken uppfyllda med makadam. Öppna diken förekommer
också och dessa är överlag grunda. I allmänhet skiljer det som mest någon decimeter i höjd
mellan vägarna och intilliggande terräng då vägarna är något högre belägna. Frillesås
Kullaväg som också är huvudmatarvägen i området har delvis en mer markant slänt i dess
södra vägren. Höjdskilladen uppskattas till ca 0,8 meter och släntlutningen till mellan 1:1,51:2
Vägarnas ålder skiljer sig något åt. Frillesås Ängsväg är senast anlagd medan de övriga
vägarna är äldre. Överlag har vägarna inga direkta skador men vissa längsgående sprickor
förekommer ställvis. En viss antydan av hjulspår kan urskiljas på några av vägarna och då
främst i direkt anknytning till de fartgupp som finns utplacerade inom området.
MARKFÖRHÅLLANDEN
I undersökta punkter utgörs marken av ett ytlager asfalt som underlagras av fyllning.
Fyllningen vilar på en naturlig lagerföljd som utgörs av sand ovan lera. Provtagningen har
utförts till mellan 2-3 meters djup och den underlagrande leran har ej påträffats i alla punkter.
Lagerföljden under leran har ej undersökts i samband med denna utredning.
Ytlagret utgörs av asfalt som har en tjocklek på ca 0,03 meter.
Fyllningen utgörs av något siltig grusig sand och något siltigt sandigt grus. Silthalten varierar
mellan 5-15 %. På grund av siltinnehållet är materialet delvis erosionskänsligt och flytbenäget
i vattenmättat tillstånd. Materialet tillhör materialtyp 3B, tjälfarlighetsklass 2, vilket innebär
att det är måttligt tjälfarligt. Fyllningens mäktighet varierar inom området. I huvuddelen av
provtagningspunkterna förekommer fyllning ner till mellan 0,2-0,7 meter djup. Som mest
förekommer fyllning ner till 1,5 meters djup. På grund av att det finns kablar och ledningar i
gatorna kan det inte uteslutas att provtagning i vissa punkter utförts i en befintlig
kabel/ledningsbädd. Det kan vara en orsak till att fyllningen delvis förekommer till större
djup.
Naturlig sand förekommer i huvudsak ner till mellan 0,5-1,0 meters djup men har ej påträffat
i alla undersökningspunkter. I några punkter (1 & 4) har provtagningen avbrutits i sanden på
mellan 2,0-3,0 meters djup. Materialet utgörs av siltig sand (ställvis finsand) och tillhör
materialtyp 3B, tjälfarlighetsklass 2, vilket innebär att det är måttligt tjälfarligt. Den siltiga
sanden är erosionskänslig och flytbenägen i vattenmättat tillstånd. I en punkt har mulljord
påträffats i sanden.
Naturlig lera förekommer i huvudsak på större djup än 0,5-1,0 meter. I några punkter har lera
ej påträffats (se naturlig sand ovan). Leran är i huvudsak siltig och delvis även sandig. Sand
förekommer också som skikt. Torrskorpa förekommer inom delar av området. Den siltig leran
tillhör materialtyp 5A, tjälfarlighetsklass 4, vilket innebär att den är mycket tjälfarlig. Den är
också erosionskänslig och flytbenägen i vattenmättat tillstånd.
P:\2010\10101-10150\10108\PM-10108.doc
Ärende nr. 10-108
2010-07-13
4
GRUNDVATTEN
På grund av att borrhålen rasade igen i samband med provtagningen kunde ingen fri vatten yta
registreras. Enligt beställaren så är området norr om Frillesås Fasanväg vattensjukt under
delar av året.
UTVÄRDERING AV RESULTAT
Resultaten ifrån fält- och laboratorieundersökningarna har jämförts med råd och anvisningar
för enkilda vägar enligt Vägverket (2001)1.
Överbyggnaden i en vägkropp utgörs av slitlager, bärlager, förstärkningslager och eventuellt
materialskiljande lager.
Slitlagret utgörs av asfalt med en tjocklek på ca 30 mm och rekommenderad tjocklek är 50
mm. Något specifikt bärlager påträffades ej i undersökta punkter. Den rekommenderade
lagertjockleken för bärlagret är 150 mm. Där den naturliga jorden utgörs av materialtyp 3 får
detta lager ej ligga närmare vägytan än 500 mm och där den naturliga jorden utgörs av
materialtyp 5 får detta lager ej ligga närmare vägytan än 700 mm. Mäktigheten på
överbyggnaden är generellt för liten vilket innebär att dessa kriterier ej uppfylls.
Kornstorleksfördelningen har kontrollerats i fyllningen i 3 punkter. Materialet uppfyller ej den
rekommenderade kornstorleksfördelningen för varken bärlager eller förstärkningslager (se
bilaga 2 i R-geo). Materialet i vägen är för finkornigt.
Dikenas djup har ej kontrollerats i detalj i samband med denna utredning då detta ej har ingått
i uppdraget. Normalt skall dikesdjupet under närmaste vägkant ej understiga 0,8-1,0 meter.
Dikes botten skall dock minst vara belägen 0,2 meter under förstärkningslagrets underkant. I
den delen av området där öppna diken förekommer är dikesdjupet mindre än 0,8 meter och
inom delen med makadamiserade dikena är djupet ej känt. Vid Frillesås Fasanväg är den
kringliggande marken vattensjuk under delar av året.
Vid Frillesås Kullaväg finns inom en del en mindre slänt med lutningen uppskattad till 1:1,51:2 vilket får accepteras. Rekommenderad släntlutning är 1:3 vilket innebär att slänten är
något för brant.
Överlag har vägarna inga direkta skador men vissa längsgående sprickor förekommer ställvis.
Detta är tecken på tjäl- eller sättningsskador. En viss antydan av hjulspår kan urskiljas på
några av vägarna och då främst i direkt anknytning till de fartgupp som finns utplacerade
inom området. Detta är också tecken på sättningsskador.
1
Vägverket, 2001-01, ”Handbok i projektering och byggande av enskilda vägar”, Publikation 2001:9
P:\2010\10101-10150\10108\PM-10108.doc
Ärende nr. 10-108
2010-07-13
5
REKOMMENDATIONER
Befintlig begränsning av bruttovikten på 10 ton bibehålls.
På grund av lagrens mäktighet och sammansättning samt osäkra dräneringsförhållanden
rekommenderas att tung trafik undviks i samband med tjällossning.
Inom området och framförallt inom den del av området där den kringliggande marken är
vattensjuk (ex Frillesås Fasanväg) bör befintliga diken fördjupas enligt ovan. Vid Frillesås
Kullaväg är marknivån högre på den norra sidan. Det är viktigt att det avskärande diket mot
den högre terrängen har en fullgod funktion.
För att kontrollera de makadamfyllda dikenas djup och funktion rekommenderas att
provgropar grävs samt att grundvattenrör installeras för att mäta vattennivåer.
David Scherman
Mattias Magnusson
P:\2010\10101-10150\10108\PM-10108.doc