RAPPORT - Bergvik Skog informerar om vindkraft

Transcription

RAPPORT
Bergvik Skog AB
Vindpark Annefors
Uppdragsnummer 5462813000
Komplettering miljökonsekvensbeskrivning vindpark Annefors, Ovanåker och Bollnäs kommuner,
Gävleborgs län
Falun 2011-07-08
Maria Vabulis
Marie Ernström
ra04s 2011-02-17
1 (53)
Sweco
Sweco Environment AB
Marie Ernström
Parkgatan 3
Box 1902, 791 19 Falun
Telefon 023-464 00
Telefax 023-464 01
www.sweco.se
Org.nr 556346-0327
säte Stockholm
Ingår i Sweco-koncernen
Projektledare
Telefon direkt 023-464 39
Mobil 070-255 58 78
marie.ernstrom@sweco.se
Uppdrag 5462813000; o:\5470\5462813_vindkraftprojekt_annefors\arbmtrl\kompletteringsbegäran 2011-03-18\mkb-tillägg\2011-0707_mkb-tillägg_slutlig.docx
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Administrativa uppgifter
5 1 Inledning
5 2 MKB-tilläggets syfte, genomförande och avgränsning
5 2.1 Kartor
6 3 Samråd
6 4 Alternativ
6 4.1 Bedömningskriterier för val av lokalisering
6 4.2 Studerade alternativa lokaliseringar
6 4.3 Nollalternativ
7 5 Vindpark Annefors
7 5.1 Huvudalternativ
7 5.2 Lokalisering
7 5.3 Områdets lämplighet för vindkraft
5.4 Vindkraftverken
5.5 Layout
11 5.6 Ljus- och hindermarkering
11 5.6.1 Hindermarkering
14 5.6.2 Beskrivning av radarstyrd hinderbelysning (OCAS – Obstacle Collision Avoidance System)
16 5.7 Ljud
18 5.8 Skuggor
22 5.9 Fundament
24 5.10 Kringanläggningar
25 5.11 Transporter och transportvägar
25 5.12 Elnät
25 5.13 Drift, underhåll och service
26 5.14 Massor
26 5.15 Avveckling och återställning
26 5.16 Samverkan med andra vindkraftprojekt i området
26 5.17 Alternativa utformningar
26 5.18 Utformningsprocessen
26 5.18.1 Försvarshänsyn
27 5.18.2 Master och radiolänkar
27 5.18.3 Skydds- och säkerhetsavstånd
27 5.18.4 Landskapsbild
28 2 (53)
ra04s 2011-02-17
8 11 RAPPORT
Fel! Ingen text med angivet format i
dokumentet.
VINDPARK ANNEFORS
5.18.5 Tillgängligt område och energioptimerad layout
28 5.18.6 Ljud
28 5.18.7 Skuggor
29 5.18.8 Flyghinder
29 5.18.9 Naturmiljö.
29 5.18.10 Kulturmiljö
30 6 Relevanta normer, mål och planer
30 6.1 Miljökvalitetsnormer
30 6.2 Nationella miljömål
30 6.3 Regionala miljömål
30 6.4 Lokala miljömål
30 6.5 Planförhållanden - Överensstämmelse med översiktsplan Bollnäs och Ovanåkers kommuner
30 6.5.1 Bollnäs Översiktsplan tema Vindkraft
31 6.5.2 Ovanåker Översiktsplan tema Vindkraft och stora opåverkade områden
33 7 Nulägesbeskrivning
34 7.1 Landskapsbild
34 7.2 Naturmiljö
34 7.3 Djurliv
35 7.4 Kulturmiljö
37 7.5 Friluftsliv och turism
38 7.6 Övrig mark- och vattenanvändning
43 7.7 Konkurrerande intressen
43 7.8 Aktuella fastighetsägare
43 8 Konsekvensbedömningar och skyddsåtgärder (strategi)
43 8.1 Landskapsbild
45 8.2 Naturmiljö
46 8.3 Djurliv
46 8.4 Kulturmiljö
47 8.5 Friluftsliv och turism
48 8.6 Ljud
50 8.7 Skuggor
51 8.8 Ljus och reflexer
51 8.9 Utsläpp till vatten
51 8.10 Utsläpp till luft
51 8.11 Olycksrisker
51 8.12 Elektromagnetiska fält
51 8.13 Övrig mark- och vattenanvändning
52 8.14 Konsekvenser under byggtiden
52 ra04s 2011-02-17
3 (53)
RAPPORT
dokumentet.
VINDPARK ANNEFORS
8.15 Hushållning med naturresurser
53 8.16 Konsekvenser under avvecklingsfasen
53 9 Samlad bedömning
53 10 Referenser
53 Bilaga 1 Kartor över samlade värden
Bilaga 2 CD med hinderbelysningsanimationer
Bilaga 3 Karta foto- och animationspunkter
Bilaga 4 Fotomontage 150 m
Bilaga 5 Karta Hinderbelysning 150 m
Bilaga 6 Karta Hinderbelysning 180 m
Bilaga 7 Kartor över ljudutbredning
Bilaga 8 Kartor över skuggutbredning
Bilaga 9 Landskapsanalys – Bramme, COWI
Bilaga 10 Naturvärdesinventering Annefors, Skogsstyrelsen, sommaren 2010
Bilaga 11 Hydrologiutredning,Sweco Environment
Bilaga 12 Analys av effekterna på den lokala fladdermusfaunan, Naturvårdskonsult Gerell
Bilaga 13 Rapport från tilläggsinventering vid Annefors, Grouse Expeditions, 2011-06-03
Bilaga 14 Karta vandrings- och skoterleder samt fiskevatten och besöksmål
Bilaga 15 Delområden för etablering
Bilaga 16a Rapport från fågelinventering i Annefors, Grouse Expeditions, 2010-06-20
Bilaga 16b Utredningsresultat för smålom, Grouse Expeditions, 2011-06-18
Bilaga 17 Kartor lövträd Lövträdsandel
Bilaga 18 Kulturminnesrapport Annefors Vindkraftpark Särskild utredning 2011:08
Bilaga 19 Karta Restriktionsområden
Bilaga 20 Karta Riksintresse Vindbruk
ra04s 2011-02-17
4 (53)
RAPPORT
dokumentet.
VINDPARK ANNEFORS
Administrativa uppgifter
1
Verksamhetsutövare:
Bergvik Skog AB (www.bergvikskog.se)
Organisationsnummer:
556610-2959
Kontaktperson:
Peter Svantesson
Adress:
Trotzgatan 25, 791 71 Falun
Telefon:
023-583 29; mobil 070-380 20 66
E-post:
peter.svantesson@bergvikskog.se
Kommun:
Ovanåker, Bollnäs
Län:
Gävleborgs län
Verksamhetskod:
40.90 B
Inledning
I februari 2010 lämnade Bergvik Skog AB in en ansökan till Miljöprövningsdelegationen
om tillstånd att uppföra och driva en vindkraftanläggning i Annefors-området.
2011-03-18 beslutade Miljöprövningsdelegationen att förelägga Bergvik Skog att
komplettera sin ansökan och miljökonsekvensbeskrivning (MKB) på ett antal punkter. Till
föreläggandet bifogades även yttranden från länsstyrelsen i Gävleborgs län samt Bollnäs
(KS och KS-AU) och Ovanåkers kommuner.
I det följande kompletterar Bergvik Skog sin miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt
föreläggandet.
Sweco Environment AB (Sweco) har fått i uppdrag att bistå Bergvik Skog med MKB:n och
denna komplettering.
2
MKB-tilläggets syfte, genomförande och avgränsning
För de fullständiga kompletteringskraven hänvisar Bergvik Skog till
Miljöprövningsdelegationens föreläggande. Bergvik Skog hänvisar även till det som sägs i
yttrande med komplettering av ansökan om tillstånd, det huvuddokument som denna
MKB-komplettering utgör bilaga till.
Detta dokument syftar till att klargöra frågor som Miljöprövningsdelegationen ansett
kräver komplettering av den ursprungliga miljökonsekvensbeskrivningen. I de fall där
ingen komplettering gjorts hänvisas till ursprunglig MKB. Kapitelindelningen är densamma
som i ursprunglig MKB.
ra04s 2011-02-17
5 (53)
RAPPORT
dokumentet.
VINDPARK ANNEFORS
2.1
Kartor
De kartbilagor som ingår i ansökan är justerade så att de sammantaget innehåller
följande:

Vindkraftverkens positioner

Vägar och serviceytor

Byggnader

Motstående intressen (kultur, natur, friluftsliv, hydrologi etc)

Teckenförklaring

Skalangivelse
Kartorna är i A3-format och finns redovisade dels som översiktskartor och dels som
uppdelat i delområden vilka är aktuella för etablering inom området.
Alla kartor innehåller samma grundinformation som bilagorna till ursprunglig MKB.
Bilaga 1 innehåller samlad information gällande naturoch kulturvärden i området,
verksplaceringar enligt exempellayouten och delområden som avser utnyttjas för en
framtida etablering.
Notera att i kartor där hus anges separat är det samtliga taxerade byggnader som syns,
dvs exempelvis lador, kyrkor och obebodda hus likväl som permanenthus och fritidshus.
Dessa hus är inte helt identiska med de ljudkänsliga punkter som redovisas på kartorna i
bilaga 7 och motsvarande i bilaga 8. För beskrivning av befintliga byggnader inom
vindpark Annefors hänvisas till ursprunglig MKB bilaga 8.
3
Samråd
Inga kompletterande uppgifter, jämfört med ursprunglig MKB, anses nödvändiga under
denna rubrik.
4
Alternativ
4.1
Bedömningskriterier för val av lokalisering
denna rubrik.
4.2
Studerade alternativa lokaliseringar
denna rubrik.
ra04s 2011-02-17
6 (53)
RAPPORT
dokumentet.
VINDPARK ANNEFORS
4.3
Nollalternativ
Utöver den beskrivning av nollalternativet som angivits i ursprunglig MKB kapitel 4.3,
tillägger Bergvik Skog att ett nollalternativ innebär att ingen utbyggnad av vindkraft sker.
För Annefors-området innebär detta frånvaro av visuell och ljudmässig påverkan av
vindkraftverk i området och att landskapsbilden inte påverkas. Det innebär också att
vägarna i området behåller nuvarande skick och inte kommer att rustas upp.
Ett nollalternativ innebär också ett fortsatt beroende av fossila bränslen och att
möjligheterna att uppfylla EUs och Sveriges utbyggnadsmål för vindkraft minskar då det
bidrag Annefors vindpark skulle innebära inte förverkligas.
5
Vindpark Annefors
5.1
Huvudalternativ
Ansökans exempellayout (nedan kallad exempellayouten) omfattar 149 verk, vilket är ett
”worst case” gällande antalet verk. Om antalet verk blir färre i den slutgiltiga layouten
kommer den visuella påverkan att minska. Dock kan noteras att intrycket av färre verk
inte nödvändigtvis uppfattas som mindre störande, det är snarare inställningen till
vindkraft i allmänhet som avgör hur den enskilde betraktaren uppfattar påverkan. Se
vidare resonemang kring detta i kapitel 8.5 gällande påverkan på friluftslivet.
Det går inte att säga generellt att ett verk med högre effekt, högre höjd och/eller större
rotor automatiskt ger större påverkan på omgivningen. Angående maximal påverkan,
”worst case” gällande buller, skuggor, hinderbelysning, friluftsliv, naturoch kulturvärden
hänvisas till respektive rubrik nedan.
5.2
Lokalisering
Målsättningen för Bergvik Skogs vindkraftsatsningar är att vindresurserna i aktuella
områden ska kunna utnyttjas effektivt inom rimliga ekonomiska ramar och givet de
begränsningar som bolaget bedömer vara realistiska.
I utvecklingsskedet har Bergvik Skog koncentrerat sina vindparker på mark som i
huvudsak ägs av Bergvik Skog och som samtidigt uppvisar goda vindförutsättningar.
Lokaliseringsförutsättningen ”ingår i Bergviks markinnehav” är inte på något sätt absolut. I
Annefors-parkens områdesavgränsning ingår även externa markägare för att få en
sammanhållen park. Dessa markägare är informerade om planerna, ställer sig positiva till
dem och diskussioner kring nyttjandet av mark pågår.
ra04s 2011-02-17
7 (53)
RAPPORT
dokumentet.
VINDPARK ANNEFORS
Bild över Bergvik Skogs markinnehav i Annefors-området
Bolaget anser att det inte är ändamålsenligt att göra en obegränsad utredning av
vindresurser omfattande områden som inte är kopplade till Bergvik Skogs eget
markinnehav.
Annefors-området är lämpligt att utnyttja för vindkraftutbyggnad då den förväntade
vindpotentialen är hög och området innehåller förhållandevis få motstående intressen.
För att energioptimera en vindpark strävar man i projekteringsskedet dels efter att placera
verk på de platser som har bäst vindförutsättningar och dels efter att få en sammanhållen
park. Vid en terrängtyp som i Annefors med ett småkulligt landskap får fördelen med bra
vindförutsättningar prioritet över strävan att få en sammanhållen placering.
5.3
Områdets lämplighet för vindkraft
Exempellayouten är en energioptimerad layout som bygger på de vindmätningar som
fanns tillgängliga vid tidpunkten för ansökan. Stora delar av parkområdet har ej kunnat
utnytjas pga försvarets synpunkter men även av andra skäl. Mindre justeringar för att
klara ljudkraven 40 dB(A) vid bostäder samt undvika placering av vindkraftverk och vägar
i områden med högre naturoch kulturvärden har inarbetats. Se 5.18.4 och 8.2. Dessa
förändringar har endast påverkat energiproduktionen marginellt, varför de bedömdes som
rimliga hänsyn.
ra04s 2011-02-17
8 (53)
RAPPORT
dokumentet.
VINDPARK ANNEFORS
En av flera lämpliga verkstyper har använts för exemplet (Vestas V90, 2 MW) och alla
beräkningar av energiutbyte och påverkan på omgivningen är gjorda med denna
förutsättning. Exempellayouten utgör inte någon bedömning av vad som slutligen kan
eller bör byggas.
Långsiktiga vindmätningar och utveckling av verkstyper förbättrar kontinuerligt
förutsättningarna för att parken kan byggas på ett energioptimalt sätt Detta är grunden för
att Bergvik Skog ansöker om miljötillstånd för parken enligt en ”boxmodell”.
Antalet möjliga verk per total yta påverkas starkt av områdets karaktär. Ett område med
många ytor som ej kan användas t ex sjöar, våtmarker, naturvärden, låglänta områden
och försvarsrestriktioner minskar antalet möjliga verk per ytenhet. I bilaga 15 har
redovisats inom vilka områden vindkraftverken sannolikt kan placeras men även inom
dem finns mindre ytor som inte är tillgängliga (sjöar, våtmarker, natur och kulturvärden).
Minst hälften av ytan försvinner av detta skäl. Av turbulensskäl kan vindkraftverken inte
placeras tätare än motsvarande ca 4 verk per km2. En låg täthet är i sig positivt för
energioptimering eftersom det leder till låga vakförluster. Rent teoretiskt skulle det
rymmas fler verk än de 149 i ansökan inom Annefors-parkens område.
Miljöprövningsdelegationen begär information angående energiutbyte per ytenhet inom
påverkansområdet. Bergvik Skog uppfattar ordet ”påverkansområde” som parkens
utbredning, markerad med svart kontur på kartbilagorna. Parkens utbredning är 140 km2,
antalet verk är 149, och beräknad produktion är 800 GWh/år vid användande av
exempellayoutens verk, Vestas V90, 2MW på 150 m höjd.
Utifrån parkområdets yta ger dessa data ett energiutbyte på 5,7 GWh/km2. Antalet verk är
1,06 st/km2.
Ordet påverkansområde kan också tolkas som den yta som påverkas av vindkraftverken
avseende buller, skuggor eller visualitet.
Gällande visualitet anser bolaget att det inte är meningsfullt att beräkna antalet verk per
den yta varifrån verken kan skönjas, eftersom denna parameter inte har någon fysisk
inverkan på människors hälsa eller andra motstående intressen, undantaget
landskapsbilden. Denna hanteras i, ursprunglig MKB, kapitel 8.1 och denna komplettering
kapitel 8.1 samt bilaga 9.
ra04s 2011-02-17
9 (53)
RAPPORT
dokumentet.
VINDPARK ANNEFORS
Bild på hur påverkansområde för skugga, ljud och delområden för etablering beräknats
I det fall påverkansområdet beräknas som den yta som påverkas av buller över 40 dB(A)
är påverkansytan 135 km2. I detta fall blir energiutbytet 5,9 GWh/km2 och antalet verk 1,1
st/km2. Räknat på 180 m höga verk blir energiutbytet och antalet verk per km2 marginellt
högre, se avsnitt 5.7.
I det fall påverkansområdet beräknas som den yta som påverkas av skuggtid över 8
timmar per år är påverkansytan 106 km2. I detta fall blir energiutbytet 7,5 GWh/km2 och
antalet verk 1,4 st/km2. Räknat på 180 m höga verk blir energiutbytet och antalet verk per
km2 marginellt lägre, se avsnitt 5.8.
I det fall påverkansområdet beräknas som den yta Bergvik Skog vill ta i anspråk för
Annefors vindpark, de så kallade ”Delområden för etablering” (gula områden), bilaga 15,
är påverkansytan 80,4 km2 dvs 57% av den ursprungliga. I detta fall blir energiutbytet 9,9
GWh/km2 och antalet verk 1,9 st/km2.
Räknat på områden som inte omfattas av ytrestriktioner (se bilaga 19) minskar ytan
ytterligare och tar man hänsyn till ljudkravet 40 dB(A) sker ännu en reduktion av den yta
som kan användas så att mindre än 50% av parkområdets yta kan utnyttjas.
Om verk med större effekt än typverkets (2 MW) kommer att installeras innebär inte detta
med automatik att antalet verk kommer att reduceras. Dock behöver verk med större
rotorer i princip stå något glesare än de med typverkets rotor men tillståndslayoutens
verksplaceringar är energioptimerad varför avståndet inte alltid är det minimala.
ra04s 2011-02-17
10 (53)
RAPPORT
dokumentet.
VINDPARK ANNEFORS
Dessutom är minimiavståndet satt med marginal. Därför kan större verk komma att stå
lika tätt som i exempellayouten. Om de skulle ha ett högre källjud, vilket inte är säkert, (se
avsnitt 5.7), måste justeringar göras så att ljudnivån vid bostäder ej överstiger 40 dB(A)
vilket möjligen kan reducera antalet verk och ytan något. Produktionen med större verk
ökar dramatiskt. Ett 2 MW verk kan ha produktionen ca 5-6 GWh/år, ett 3 MW verk 8-9
GWh/år. Lämpliga 4MW verk finns idag inte kommersiellt tillgängliga. Energiutbytet per
ytenhet kommer att öka på motsvarande sätt. På så sätt kommer energiutbytet per
upplevt intrång snarare att minska än att öka med större vindkraftverk.
Beslutet att bygga med större eller mindre vindkraftverk blir huvudsakligen grundat i
kostnad för investeringen, samt risk- och lönsamhetsskäl. Eftersom anslutningen måste
ske till stamnätet finns det ingen direkt flaskhals som skiljer det ena alternativet (t ex
2*149 MW) från det andra (t ex 3*149 MW).
I och med att vindpotentialen är god i Anneforsområdet erhålls höga värden på
energiutbyte per ytenhet, oavsett vilken av ovanstående definitioner som används, vilket
gör Annefors till ett lämpligt område för vindkraftutbyggnad.
5.4
Vindkraftverken
Inga tillägg
5.5
Layout
Inga tillägg
5.6
Ljus- och hindermarkering
Miljöprövningsdelegationen anmodar bolaget att illustrera hur hinderbelysningen kommer
att påverka landskapsbilden för såväl vindkraftverk under som över 150 m vid dagsljus,
skymning och mörker. Det är värt att notera att i det skogklädda kulliga landskap där
Annefors planeras att byggas är det mycket svårt att hitta platser där större delen av
parken skulle kunna iakttas. På utsiktsplatser på långt håll som exempelvis Hällbo och
Kilafors kan man vid klart väder se många verk. Närmare etableringen, inne i parken,
syns färre verk men på närmare håll. På många platser, i och omkring parkområdet, där
människor bor och uppehåller sig går det inte att se några verk alls. Det gäller exempelvis
Vargas Vildmarkslodge som utpekats som betydelsefull för naturturismen. Påverkan till
följd av hinderbelysning behandlas även i avsnittet ”Påverkan” i landskapsanalysen i
landskapsanalys utförd av A Bramme, se bilaga 9.
”Worst case” gällande hinderbelysning uppfattas allmänt som det krav på högintensiv
hinderbelysning som Transportstyrelsen föreskriver på verk över 150 m. Effektnivån på
verken har ingen inverkan på denna bestämmelse, utan endast höjden. I ursprunglig
MKB finns fotomontage för flera lokaler som illustrerar den visuella påverkan i dagsljus.
På CD som bifogas detta MKB-tillägg, bilaga 2, finns animationer som gjorts utifrån
exempellayouten och ”Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av
föremål som kan utgöra en fara för luftfarten” (TSFS 2010:155). De visar exempel på hur
ra04s 2011-02-17
11 (53)
RAPPORT
dokumentet.
VINDPARK ANNEFORS
mycket hinderbelysningen kommer att synas under skymning/gryning och mörker från
platser där verken syns väl eller där synintrycket är påtagligt.
Praxis vid framtagande av fotomontage är att använda 50 mm optik på kameran vilket
motsvarar det intryck det mänskliga ögat får av en utblick i den riktning fotomontagen
visar. I vissa fall för Annefors har man använt 78 mm optik, vilket gör att montagen
uppfattas som ”zoomade”. Detta har ingen praktisk betydelse, mer än att verken kommer
att uppfattas som något mer framträdande på bilderna än de kommer att göra i
verkligheten när etableringen är klar. Effekten är dock marginell, varför justering av
bilderna inte gjorts i samtliga fotomontage i ursprunglig MKB.
Fotomontage finns från punkterna i kartan. Animationer är gjorda från Katrineberg, Annefors och Rimsbo,
markerade med rosa pilar
Exemplen har valts utifrån att det är samlad bebyggelse i områdena och att vindparken är
synlig i den vinkel som valts. Karta i större format framgår av bilaga 3.
ra04s 2011-02-17
12 (53)
RAPPORT
dokumentet.
VINDPARK ANNEFORS
Annefors
Katrineberg
Rimsbo
Animation 150 m
dagsljus
Bilaga 2 (CD)
Bilaga 2 (CD)
Bilaga 2 (CD)
Animation 180 m
dagsljus
Bilaga 2 (CD)
Bilaga 2 (CD)
Bilaga 2 (CD)
Animation 150 m
natt
Bilaga 2 (CD)
Bilaga 2 (CD)
Bilaga 2 (CD)
Animation 180 m
natt
Bilaga 2 (CD)
Bilaga 2 (CD)
Bilaga 2 (CD)
Animation 150 m
skymning/gryning
Bilaga 2 (CD)
Bilaga 2 (CD)
Bilaga 2 (CD)
Animation 180 m
skymning/gryning
Bilaga 2 (CD)
Bilaga 2 (CD)
Bilaga 2 (CD)
Fotomontage
150 m
Bilaga 4
Bilaga 4
Bilaga 4
Fotomontage
180 m
Ursprunglig
MKB bilaga 15
Ursprunglig
MKB bilaga 15
Ursprunglig
MKB bilaga 15
Tabell över fotomontage och animationer
I ursprunglig MKB redovisades fotomontage från 13 punkter för verkshöjd 180 m. Detta
motsvarar ett ”worst case” under förutsättning att betraktaren uppfattar det man ser som
något negativt vilket långt ifrån alla människor gör. För resonemang kring denna fråga
hänvisas till avsnitt 7.1 och 8.1 samt bilaga 9.
I denna komplettering redovisas även fotomontage för dessa punkter för verkshöjd upp till
150 m för att åskådliggöra den marginella skillnaden i synintryck för verk av olika höjd
(bilaga 4).
Värt att notera är att om radarstyrd hinderbelysning används för höjder över 150 m,
kommer belysningssituationen med högintensiv hinderbelysning, som illustreras med
animationerna, att gälla endast när flygfarkoster är i närheten. Under andra tillfällen, det
vill säga mesta delen av tiden, kommer all hinderbelysning att vara släckt. Notera också
att hinderbelysning i flera fall är avskärmad då vindkraftverken ligger inom 5 km från
fotopunkten.
ra04s 2011-02-17
13 (53)
RAPPORT
dokumentet.
VINDPARK ANNEFORS
5.6.1 Hindermarkering
Enligt Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av föremål som
kan utgöra ett hinder för luftfarten (TSFS 2010:155), samt i enlighet med beslut från
Transportstyrelsen måste hindermarkering och hinderbelysning utföras enligt dessa
regler.
Föreskrifterna anger några generella regler för hindermarkering av vindkraftverk, bl a:
12 § Ett vindkraftverk som inklusive rotorn i sitt högsta läge har en höjd av 45–150 meter
över mark- eller vattenytan ska markeras med vit färg enligt 19 § och vara försett med
medelintensivt rött blinkande ljus under skymning, gryning och mörker.
Ett vindkraftverk som inklusive rotorn i sitt högsta läge har en höjd som är högre än 150
meter ska markeras med vit färg enligt 19 § och förses med högintensivt vitt blinkande
ljus.
13 § I en vindkraftverkspark ska minst de vindkraftverk som utgör parkens yttre gräns
markeras enligt 12 § och enligt metoden i bilaga 2 respektive bilaga 3. De vindkraftverk
som ingår i en vindkraftverkspark och som inte utgör parkens yttre gräns ska markeras
med vit färg och förses med minst lågintensiva ljus.
De vindkraftverk som är belägna innanför vindkraftverksparkens yttre gräns och som har
en höjd över mark- eller vattenytan som är högre än de vindkraftverk som utgör den yttre
gränsen ska markeras enligt 12 §.
Princip för medelintensiv belysning för vindparkens yttre gräns vid verkshöjd under 150m.
ra04s 2011-02-17
14 (53)
RAPPORT
dokumentet.
VINDPARK ANNEFORS
Princip för högintensiv belysning för vindparkens yttre gräns vid verkshöjd över 150m.
På kartor i bilaga 5 och 6 visas hur hinderbelysningen kan komma att se ut för
exempellayouten.
Enligt beslut som fattats av Transportstyrelsen 2011-03-10 är radarstyrd hinderbelysning
godkänd i Sverige. Godkännandet förutsätter att en särskild ansökan om undantag enligt
33 § TSFS 2010:155 inges om exploatören önskar använda systemet. Citat från
Transportstyrelsens hemsida:
”Ny teknik för markering av flyghinder har godkänts
Den 10 mars 2011 godkände Transportstyrelsen för första gången en ny teknik för
markering av flyghinder. Lösningen innebär att hinderljusen släcks ner när det inte finns
flygplan eller helikoptrar i närheten. Genom den nya tekniken tas flygsäkerheten om
hand samtidigt som hänsyn tas till boende i närheten som kan störas av ljusen.
Föremål högre än 45 meter ska markeras. Det framgår av Transportstyrelsens föreskrifter
och allmänna råd (TSFS 2010:155) om markering av föremål som kan utgöra en fara för
luftfarten. Markeringarna förser piloter med information om föremålens placering och höjd
och är nödvändiga för att upprätthålla en hög säkerhetsnivå inom luftfarten.
ra04s 2011-02-17
15 (53)
RAPPORT
dokumentet.
VINDPARK ANNEFORS
I vissa fall upplevs de ljus som används för markering utifrån luftfartssynpunkt som
störande för personer som bor i närheten. Den teknik som nu godkänts av
Transportstyrelsen är baserad på radarteknik och innebär att hinderljusen släcks ner
under perioder då det inte finns flygplan eller helikoptrar i närheten. Beslutet avser
markering av en vindkraftverkspark i södra Sverige och har fattats i samråd med
Försvarsmakten.
Om du avser att använda denna eller liknande teknik för markering utifrån
luftfartssynpunkt ska du skicka en ansökan till Transportstyrelsen, som genomför en
prövning i varje enskilt fall. För att tekniken ska kunna godkännas måste vissa villkor vara
uppfyllda.”
För beskrivning av radarstyrt hinderbelysningssystem (OCAS), se avsnitt 5.6.2 nedan.
Högintensiva ljus
31 § Högintensiva ljus ska utgöras av vitt blinkande ljus. Ljusen ska i övrigt följa de
specifikationer som anges i bilaga 9 till dessa föreskrifter. Den reducering av
ljusintensiteten som anges i kolumn 5 och 6 i bilaga 9 till dessa föreskrifter får göras
under de förhållanden som anges i bilagan.
Allmänna råd
Blinkande ljus bör om möjligt synkroniseras med närliggande föremåls blinkande ljus för
att minska störningar i omgivningen. 32 § Om det finns bostadsbebyggelse inom en radie
på 5 kilometer från ett föremål, ska högintensiva ljus avskärmas så att direkt ljus inte
träffar markytan på närmare avstånd än 5 kilometer från föremålet.
5.6.2 Beskrivning av radarstyrd hinderbelysning (OCAS – Obstacle Collision
Avoidance System)
OCAS utvecklades ursprungligen för kraftledningar över norska fjordar. Systemet har
inga rörliga delar och är underhållsfritt.
Systemet är installerat på minst 40 kraftledningar i Norge. Installerade system finns även i
Canada, USA och Tyskland. Prov har genomförts på en svensk icke namngiven vindpark.
Systemet är principiellt godkänt i Sverige sedan 2011-03-10. För att få använda det
ansöker man om undantag från Transportstyrelsens hindermarkeringsregler.
Installationer finns upp till 70:e breddgraden, i Hammerfest i Norge och även i hett och
fuktigt klimat i Tennessee i USA. Systemet tål upp till 90 grader Celsius och är mycket
härdigt.
OCAS fungerar genom att en radarenhet monteras på eller invid flyghindret och
identifierar flygplan och helikoptrar som närmar sig vindparken/hindret. När de kommer
inom ett visst angivet avstånd tänds hinderbelysningen. Det finns även en option som
sänder en ljudvarning till planets VHF. Denna lösning används exempelvis i Norge och
USA, men är inte godkänd i Sverige.
ra04s 2011-02-17
16 (53)
RAPPORT
dokumentet.
VINDPARK ANNEFORS
Bild från OCAS hemsida http://ocas-as.no/
Radarenheten har ett arbetsområde på 220 grader. Beroende på parkens layout behövs
genomsnittligt en enhet per 8 verk, dock minst två enheter. Det är viktigt att tänka på att
enheten placeras på ett sådant sätt att den inte störs av närliggande vindkraftverk. I
parker vars form är oregelbunden, till exempel om parken består av olika ”öar”, kan det
möjligen vara detta som kommer att begränsa användandet av systemet.
Elförsörjningen av radarenheten (25W för hela systemet) löses med koppling till
vindkraftverket, alternativt med solpanel. Den placeras på en höjd av 25 m och fästs
exempelvis med band runt tornet. Det finns en inbyggd säkerhet i enheten, så om radarn
slutar fungera kommer belysningen att vara på.
Varselzonen för systemet ligger normalt på vindkraftverkets höjd + 200 fot (60m). Flyger
flygplan eller helikoptrar högre än så aktiveras inte systemet. Det finns möjlighet att utöka
varselzonen till vindkraftshöjden + 500 fot (150m). I stark vind (över 33 m/s, motsvarande
orkan) blir noggrannheten något sämre, om enheten hamnar lite ur läge. Det bör dock
noteras att helikoptrar och småflygplan normalt inte flyger i orkan.
I normalt driftläge beror tändningstiden av hinderbelysningen på hur stor parken är. Man
beräknar hur lång tid det tar för ett mindre flygplan eller en helikopter att göra en säker
undanmanöver och styr tändningstiden utifrån det. Normalt rör det sig kring 1-3 minuter.
ra04s 2011-02-17
17 (53)
RAPPORT
dokumentet.
VINDPARK ANNEFORS
Systemet är konstruerat på ett sådant sätt att hinderbelysningen tänds i god tid för att
uppfylla behoven av varsel för luftfarten. Marginalen för en undanmanöver är ca 15
sekunder.
Kommunikation med systemet kan ske med LAN (datornätverk) eller UHF (radio).
5.7
Ljud
Miljöprövningsdelegationen har anmodat bolaget att redovisa bullerberäkningarna på
översiktskarta i A3-format samt detaljkartor för delområden där ljudkänsliga punkter skall
markeras, se bilaga 7.
Med ordet ”ljudkänslig punkt” avses en punkt för vilken ljudberäkning gjorts i bilaga 3 i
ursprunglig MKB. Notera att de ”ljudkänsliga punkterna” som också redovisas i kartorna i
bilaga 7 inte enbart är bebodda hus utan det är samtliga taxerade byggnader på aktuell
fastighet som använts exempelvis lador, kyrkor och obebodda hus likväl som
permanenthus och fritidshus. För beskrivning av befintliga byggnader inom vindpark
Annefors hänvisas till ursprunglig MKB bilaga 8.
Beräkningarna utgår från ett ”worst case”. Den ljudnivå som uppmäts i direkt anslutning
till verket kallas källjud och mäts i decibel (dB(A)). Källjudet från ett vindkraftverk beror
bland annat av vindstyrka, verkens effekt och fabrikat. Normalt sett anges källjudet vid 8
m/s vid ljudberäkningar i samband med vindparker. Detta då det anses vara den
vindhastighet vid vilken ljudet från vindkraftverk upplevs som tydligast i förhållande till
omgivande ljud.
Ljudberäkningarna tar ingen hänsyn till om det finns skog mellan fastigheterna och
vindkraftverken. De tar inte heller hänsyn till förekomst av någon vegetation eller byggnad
som avger ljud i omgivningen, så kallad maskering. I beräkningarna blåser även vinden
från vindkraftverken mot respektive hus och vindens sus är det enda bakgrundsljud som
förekommer.
Inom parken finns inget område som betecknas som särskilt känsligt för buller. Den glesa
bebyggelsen består mestadels av jaktstugor och ej detaljplanerad fritidsbebyggelse.
Vargas vildmarkslodge är utpekad som särskilt känslig för störningar. Både
anläggningens huvudbyggnad och björnskådningsgömslet ligger utanför zonen för
påverkan av ljud över 35 dB(A). Anläggningen ligger utanför och nordväst om Annefors
vindpark.
Gruvbergets by består av ett flertal hus, och byn används av Kriminalvården som
utbildnings- och rekreationsområde för intagna. Husen används under kortare perioder.
Gruvbergets by ligger utanför Annefors vindpark i söder.
Ur bullersynpunkt är den redovisade layouten med 149 verk och de redovisade
ljudberäkningarna på 150 m ett ”worst case”. Parkens utformning som den redovisas i
exempellayouten är som tidigare sagts resultatet av en ljudoptimering som syftar till att
säkerställa att ljudnivån alltid skall understiga 40 dB(A) vid bostäder. Med ”worst case” ur
ra04s 2011-02-17
18 (53)
RAPPORT
dokumentet.
VINDPARK ANNEFORS
ljudsynpunkt menar Bergvik Skog det fall då flest antal boende ligger nära villkorsnivån
40 dB(A).
Skulle t ex höjden öka till 180 m och allting annat är lika så sänks ljudnivån något. En
verkshöjd under 149,9 m anses helt orealistisk ur lönsamhetssynpunkt.
Vidare skulle färre verk ge mindre ljudpåverkan, men det skulle behövas en stor skillnad i
antal för att få en påtaglig skillnad eftersom en layout med färre verk skulle vara ljud- och
energioptimerad, se förklaring nedan. Därför utgör antalet 149 verk ett ”worst case”.
Ljudet avtar med avståndet till verken. Detta beror dels av att ljudeffekten fördelas över
ett större område, och dels av den naturliga dämpning av ljud som sker på grund av luft
och mark. När en punkt har ljudpåverkan från flera riktningar tenderar beräkningarna att
överskatta bullerpåverkan. Detta beror på att man i beräkningen antar att vinden blåser i
riktning från varje verk mot bostaden. Om man har en situation med verk i flera riktningar
blir detta praktiskt omöjligt i och med att vinden normalt endast kommer från ett håll i
taget. Beräkningsmässigt utgör alltså ljudberäkningarna ett ”worst case”
Skulle en annan typ av verk som har ett högre källjud användas måste layouten
anpassas efter den typen. Annars kommer ljudet att överstiga det antagna villkoret 40
dB(A). En energi- och ljudoptimering kommer sannolikt att leda till att i princip samma
antal hus kommer att ligga nära villkorets ljudgräns men i avstånd kommer verken ligga
något längre bort från husen och något längre in i parken. Det leder till en tätare layout
som ger en större vakeffekt och därmed en lägre producerad energimängd. I värsta fall,
om området är för litet, måste antalet verk reduceras. Utgående från ljudsynpunkt blir en
sådan layout ungefär likvärdig med exempellayouten eftersom optimeringen kommer att
leda till att i princip samma antal hus kommer att ligga nära ljudgränsen. Om verk med
lägre källjud väljs så kommer av samma anledning som ovan ljudpåverkan bli ungefär
densamma men det blir en lägre vakeffekt och en större mängd producerad energi.
Källjudet kan vara olika av olika skäl. Det kan vara ett mer bullrande fabrikat, annorlunda
aerodynamik på vingarna, annorlunda vingdiameter etc. Man kan generellt inte säga att
ett verk med högre effekt och därmed oftast större vingdiametrar än typverket ger en
större skillnad i buller än den skillnad i buller som kan fås jämfört med ett annat fabrikat.
Verk på 3 MW finns kommersiellt tillgängliga men inte på 4 MW. Teknikutvecklingen går
också framåt så att källjudet reduceras (för i övrigt lika utformade verk).
Sammantaget ur ljudsynpunkt utgör alltså exempellayouten med 149 verk, typverket
Vestas V90 2 MW, och de redovisade ljudberäkningarna på 150 m höjd ett ”worst case”
En höjning till 180 m, allting annat, lika ger en marginell sänkning av ljudnivån och några
beräkningar redovisas därför ej.
Som förtydligande av ursprunglig MKB kan nämnas att från de 55 dB(A) som ett modernt
vindkraftverk numera ger upphov till direkt nedanför rotorn, minskar ljudstyrkan med
6dB(A) på ett avstånd av ca 100 m. För varje fördubblingsavstånd (200-400-800m)
minskar påverkan med ytterligare 6dB(A) för att vid ca 800 m avstånd vara nere i 40
ra04s 2011-02-17
19 (53)
RAPPORT
dokumentet.
VINDPARK ANNEFORS
dB(A). Effekten blir något annorlunda när ljudmottagaren påverkas av flera verk. Detta tar
projekteringsprogrammen hänsyn till.
Naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller (SNV RR 1978:5 rev 1983), är att
vindkraftverk skall placeras på ett sätt som gör att ljudet från verken har hunnit dämpas till
40 dB(A) eller lägre vid samtliga bostäder i anslutning till planerad park. 40 dB(A) brukar
jämföras med biblioteksmiljö medan vanlig konversation ligger i storleksordningen 60
dB(A).
Bild som illustrerar ljudutbredningen för exempellayouten
För vindpark Annefors har den zon runt parken som innebär ljudnivåer överstigande 40
dB(A) markerats. Layouten har planerats på ett sätt som gör att inga bostäder hamnar
innanför denna zon. Utöver detta har en utvidgad zon markerats vilken motsvarar
ljudnivåer överstigande 35 dB(A). Detta i syfte att åskådliggöra vilka områden som
beräknas vara nära respektive längre ifrån bullergränsen.
De huvudsakliga parametrar som styr vilka ljudnivåer som uppstår vid byggnader är hur
nära verken står och hur många verk som står i närheten. Väderstreck och topografi har
mindre betydelse. Eftersom huvudvindriktningarna är sydvästliga och nordvästliga
befinner sig dock t ex bostäder som ligger sydväst om ett vindkraftverk i ett mindre
känsligt läge än de som befinner sig nordöst om vindkraftverken (vid lika avstånd).
ra04s 2011-02-17
20 (53)
RAPPORT
dokumentet.
VINDPARK ANNEFORS
Nedan följer en beskrivning av de bostäder som i exempellayouten beräknas hamna nära
gränsen för 40 dB(A). Inget av exemplen bedöms vara särskilt känsliga för ljud. Flera
bostäder inom samma område beskrivs som en grupp. Beskrivningen börjar i parkens
norra del för att fortlöpa medurs. Klassificeringen av husen nedan som fritidshus eller
permanenthus gäller så som förhållandena var kända vid genomgången. Förhållandena
kan ha förändrats.
Sågtjärnen: Fritidshus beläget söder om Blyberget. Huvudsaklig ljudinverkan beräknas bli
från verken på höjden i östlig riktning.
Blybergsbo: Bostäder belägna öster om Blyberget. Huvudsaklig ljudinverkan beräknas bli
från verken på höjden i sydlig riktning.
Gösen: Ljudpåverkan på Gösen beror av parken som helhet med särskild vikt på de
enskilda verken i sydlig och östlig riktning.
Gällsjön/Gällsjöbo: Husen berörs av ljud från verk i flera riktningar. Generellt sett tenderar
beräkningsmetoden att överskatta ljudet något i dessa fall varför ett något lägre ljud än
det beräknade kan förväntas.
Öståsen: Öståsen, ligger nära 40 dB(A) gränsen. Huvudsaklig ljudpåverkan från öst.
Fansslåtterna: Även dessa fastigheter har verk på många sidor varför beräknade
ljudnivåer tenderar att överskattas. Fansslåtterna ligger relativt nära 40 dB(A).
Oxögat/Jönsbo: Dessa fritidshus ligger mest centralt i parken. Ingen av fastigheterna
ligger dock väldigt nära 40 dB(A). Även här finns verksplaceringar i flera riktningar.
Grannäs: Fritidshuset vid sjön Grannäsens östra strand ligger relativt nära 40 dB(A).
Långbo: De södra husen i Långbo ligger relativt nära 40 dB(A)-gränsen.
Studier har gjorts som visar att boende i anslutning till vindkraftverk störs i liten
utsträckning på grund av ljud. En sådan studie är avhandlingen ”Human response to wind
turbine noise – Perception, annoyance and moderating factors” av Eja Pedersen, doktor i
miljömedicin, Göteborgs Universitet, 2007. De konsekvenser som förväntas föreligga för
boende kring Annefors vindpark på grund av ljud bedöms därför som små.
ra04s 2011-02-17
21 (53)
RAPPORT
dokumentet.
VINDPARK ANNEFORS
5.8
Skuggor
Miljöprövningsdelegationen har anmodat bolaget att redovisa skuggberäkningarna på
översiktskarta i A3-format samt detaljkartor för delområden där skuggkänsliga punkter
skall markeras, se bilaga 8.
Skuggutbredning i värsta fall och sannolika fall
I och med att det finns en mängd olika alternativ gällande placeringar vid en
detaljprojektering är det inte meningsfullt att försöka förutsäga exakt hur en
skuggningspåverkan kommer se ut vid en slutgiltig layout. Kartan ovan och i bilaga 8
visar skuggutbredning vid 150 m höjd.
Med ”särskilt känslig punkt” avses nedan en punkt (”shadow receptor”) för vilken
skuggberäkning gjorts i bilaga 4 i ursprunglig MKB. Dessa punkter är identiska med de
punkter för vilka ljud beräknats, se avsnitt 5.7. Notera att dessa punkter, som också
redovisas i kartorna i bilaga 8, inte enbart är bebodda hus utan det är samtliga taxerade
byggnader på aktuell fastighet som använts exempelvis lador, kyrkor och obebodda hus
likväl som permanenthus och fritidshus. För beskrivning av befintliga byggnader inom
vindpark Annefors hänvisas till ursprunglig MKB bilaga 8.
Vindkraftverkets vingar avger rörliga skuggor vilket kan upplevas som störande.
Parklayouten har designats med hänsyn till att minimera dessa effekter. Den största
teoretiska tid per år som skuggning kan komma att föreligga har beräknats. I beräkningen
förutsätts att varje bostad hela tiden har fönster mot samtliga verk, att solen alltid skiner
ra04s 2011-02-17
22 (53)
RAPPORT
dokumentet.
VINDPARK ANNEFORS
dagtid, samt att verkens rotorer ständigt är vända mot alla hus. Se vidare kapitel 8.7 för
åtgärder när skuggnivåerna beräknas överstiga riktvärdena.
Illustration av hur skuggtiderna beräknas i programmet. Kurvorna representerar solens upp- och nedgång över
året, inklusive omställning av sommar/normaltid, medan färgfälten visar vilket vindkraftverk som orsakar
skuggning vid vilken tidpunkt. Observera att exemplet är från en annan park än Annefors
Skuggning beräknas på ett avstånd upp till 2000 m från varje verk. Därefter bedöms så
pass liten del av solen täckas att inga märkbara skuggor uppstår. Beräkningen beaktar ej
skuggning då solen är mindre än 3 grader över horisonten på grund av atmosfärisk
diffusion samt att avskärmning ofta föreligger.
Vid en verkshöjd på 180 m faller skuggan något annorlunda jämfört med en verkshöjd på
150 m (vid vilken skuggberäkningarna har gjorts), och kan påverka andra fastigheter än
de som redovisats i exempellayouten. Skuggberäkningarna har redovisats för
exempellayouten på 150 m därför att den är ett ”worst case” ur ljudsynpunkt och ljud
anses viktigare än skugga. Högre torn, t ex 180 m, skulle om allting annat är lika leda till
något längre skuggtid om inga åtgärder vidtas. Som redovisas i avsnitt 8.7 har man en
automatik som då man riskerar överskrida rekommenderade värden stannar
vindkraftverken och därför blir det ingen skillnad mellan olika höjder för de platser och
verk där man gör detta. Några skuggberäkningar för högre höjder än 150 m har därför
inte redovisats.
Enligt Boverkets Vindkraftshandbok, januari 2009, ska den teoretiska skuggtiden, ”worst
case”, inte överskrida 30 timmar per år och den sannolika skuggtiden, ”real case”, ska
inte överskrida 8 timmar per år. För ”worst case” finns också en rekommendation att
ra04s 2011-02-17
23 (53)
RAPPORT
dokumentet.
VINDPARK ANNEFORS
skuggningen per dag inte ska överstiga 30 minuter. För ”real case” anges ingen
motsvarande rekommendation. Detta beskrivs närmare i ursprunglig MKB, kapitel 5.8.
Nedan följer en beskrivning av de fritidshus och permanentbostäder som beräknas få
nämnvärt mer skuggning än rekommendationerna anger. Flera bostäder inom samma
område beskrivs som en grupp. Beskrivningen börjar i parkens norra del för att fortlöpa
medurs. Observera att tiderna är beräknade utan att några skuggbegränsande åtgärder
vidtagits. Klassificeringen av husen nedan som fritidshus eller permanenthus gäller så
som förhållandena var kända vid genomgången. Förhållandena kan ha förändrats.
Blybergsbo (permanenthus): Blybergsbo har beräknade skuggtider på 31-40 timmar per
år enligt worst case och ca 7-9 timmar per år enligt real case. Maximala skuggtiden per
dag beräknas till 36 minuter för det hus som får minst skugga till 47 minuter för det som
beräknas få mest . Skuggningen förekommer främst under oktober-december samt
februari-mars och då huvudsakligen omkring kl 12:00. Skuggningen uppkommer främst
med anledning av verk nummer 143 och 145.
V Gällsjöbo (fritidshus): V Gällsjöbo har beräknade skuggtider på 35-37 timmar per år
enligt worst case och ca 10-11 timmar per år enligt real case. Maximala skuggtiden per
dag beräknas till 31-32 minuter beroende av bostad. Skuggningen förekommer främst
under juni-augusti omkring kl 18:00. Skuggningen uppkommer främst med anledning av
verk nummer 79.
Öståsen (fritidshus): Öståsen har beräknade skuggtider på 40-45 timmar per år enligt
worst case och ca 13-14,5 timmar per år enligt real case. Maximala skuggtiden per dag
beräknas till 32 minuter. Skuggningen förekommer främst under juni-augusti omkring kl
04:00 samt april och september strax innan kl 06:00. Skuggningen uppkommer främst
med anledning av verk nummer 11.
Långbo (fritidshus): De tre bostäder som ligger söder om Långbotjärnen kommer att få
skuggtider mellan 31 och 39 timmar per år enligt worst case beräkningen. Den östra av
dem kommer dessutom att ligga något högt i skuggtid per dag, 32 minuter. Skuggningen
kommer främst att föreligga kring kl 10:00 december-februari, kring kl 08:00 mars och
oktober samt strax efter kl 18 under sommarmånaderna (juni-augusti). För bostaden
längst österut föreligger ingen skuggning under sommaren. Skuggningen uppkommer
främst med anledning av verk nummer 113, 117 och 127.
Många fritidshus nyttjas inte vintertid i och med deras svåråtkomliga läge. Vägnätet ägs
till största delen av Bergvik Skog och plogas normalt inte vintertid. Därför bedöms
skuggning vintertid för fritidshus i detta område vara ett mindre problem. För åtgärder vid
för hög skuggning hänvisas till kapitel 8.
5.9
Fundament
För betongtillverkning till fundament kan mobila anläggningar bli aktuella. För denna
verksamhet kommer i sådant fall separat anmälan enligt miljöbalken göras. Ett annat
alternativ är att betong transporteras från betongstationer i regionen.
ra04s 2011-02-17
24 (53)
RAPPORT
dokumentet.
VINDPARK ANNEFORS
5.10 Kringanläggningar
denna rubrik.
5.11 Transporter och transportvägar
De transporter som kommer bli aktuella att genomföra i samband med etablering och drift
av vindpark Annefors har beskrivits i kapitel 5.11 i ursprunglig MKB.
Det preliminära vägsystem, som redovisas för exempellayouten i ursprunglig MKB, har
tagits fram utifrån samma hänsyn som beskrivits vad gäller verksplaceringarna, se kapitel
5.18.4 nedan.
Vid detaljprojekteringen av vägsystemet, som påbörjas vid erhållande av tillstånd för
parken och slutgiltig layout beslutats, kommer geotekniska fältundersökningar etc att
behövas för att utforma de nya vägavsnitten. Som beskrivits i ursprunglig MKB så
kommer vägarnas utformning att variera beroende på markförhållanden och topografiska
förhållanden. De nya vägarnas profil anpassas för att skapa massbalans av
schaktmassor inom området.
Vägarna planeras för att i möjligaste mån undvika myrar och andra känsliga områden.
Som framgår av kartorna i bilaga 1 så kommer det, utifrån den preliminära väglayouten,
att vara nödvändigt att passera över en del myrar eller andra känsliga områden på ett
fåtal partier invid följande verk: vkv 1, vkv 47, vkv 49, vkv 94, vkv 105, vkv 115, vkv 146
och vkv 148. Dessa vägdragningar kan dock komma att behöva justeras när slutgiltig
layout fastställts och de geotekniska arbetena genomförts. De flesta av exemplen ovan
beror på att de skyddsvärda områdena inte varit kända av vägprojektören (bl a beroende
på att exempellayouten och dess vägdragning gjordes innan de kompletterande
inventeringarna). Om exempellayouten behålls som slutlig layout kommer det vara möjligt
att justera vägdragningarna i de flesta av exemplen ovan.
De hänsyns- och skyddsåtgärder som kommer att tas vid den slutliga utformningen av
transportvägsystemet vad gäller t.ex. vägdragning över myrmarker och vattendrag
framgår av kapitel 8.
5.12 Elnät
Behovet av att dra intern markförlagd kabel utanför planerad vägsträckning bedöms som
litet. Det uppstår då man inte vill dra elkablarna långa omvägar längs befintliga vägar för
undvika onödiga kostnader och onödig indirekt miljöbelastning vid tillverkningen av den
extra kabellängden. Nedgrävning av kabel vid sidan av befintlig väg kan också ge högre
miljöbelastning än en kortare ny kabelgrav, utanför planerad vägsträckning . Ett
undantagsfall då en kortare ny kabelgrav utanför planerad vägsträckning kan visa sig
vara önskvärt kan vara om befintlig väg går genom ett känsligt natur- eller kulturavsnitt. I
detta fall kan man överväga att dra kabel mellan verken i en annan sträckning för att
minimera den nödvändiga bredden på det kombinerade väg- och kabelstråket. De exakta
vägdragningarna fastställs vid slutlig projektering och därefter den slutliga elnätslayouten.
ra04s 2011-02-17
25 (53)
RAPPORT
dokumentet.
VINDPARK ANNEFORS
5.13 Drift, underhåll och service
Inga tillägg
5.14 Massor
Inga tillägg
5.15 Avveckling och återställning
Inga tillägg
5.16 Samverkan med andra vindkraftprojekt i området
Inga tillägg
5.17 Alternativa utformningar
Inga tillägg
5.18 Utformningsprocessen
Tillståndsansökan har utformats enligt ”boxmodellen” för att ge god flexibilitet för
detaljplanering inom bestämda ramar. Bergvik Skog har sökt tillstånd för att uppföra
maximalt 149 vindkraftverk med en maximal höjd på 180 m. Navhöjden på verken får inte
överskrida 140 meter. I övrigt finns förslag rörande bl a samråd för slutlig utformning av
vindparken inklusive vägar och olika begränsningar om bl a ljud och skuggor.
Bergvik Skog anser att anslutningsmöjligheten för framtida vindparker, tillsammans med
fördelaktiga vindlägen är avgörande faktorer för om ett område är intressant för
tillståndsansökan. För att avgöra storleken för Annefors vindpark gjordes i ett inledande
skede en bedömning av elanslutningsmöjligheter för en framtida vindpark.
Traditionellt har vindparker byggts i mindre omfattning och har anslutits till regionnät.
I Annefors-området finns bra vindlägen men svaga regionnät. Däremot ligger
parkområdet i nära anslutning till nationella 400 kV och 220 kV ledningar.
Det ansågs vid denna genomgång orimligt att i Annefors planera för en mindre park
ansluten till regionnät, utan planering startade för en större park som själv ska kunna bära
kostnaden för anslutning till det nationella stamnätet.
Exempellayouten är en energioptimerad layout med 5 rotordiametrar som minsta avstånd
(dvs 450 m för det typverk som använts). Energioptimeringen bygger på de
vindmätningar (vindhastigheter och vindriktningar) som fanns tillgängliga vid tidpunkten
för ansökan.
Placeringen av vindkraftverk har i exempellayouten skett på ett sådant sätt att varje
individuell tänkt placering är teoretiskt möjlig ur miljö- och skyddssynpunkt. Bortsett från
naturoch kulturvärdesinventeringarna samt fågel- och fladdermusinventeringarna har
dock ingen detaljkontroll skett på plats.
ra04s 2011-02-17
26 (53)
RAPPORT
dokumentet.
VINDPARK ANNEFORS
I exempellayouten har hänsyn tagits till vad som framkom under samrådet och i övrigt var
känt vid tillfället för ansökan. Så har t.ex. stora områden ej kunnat användas för placering
av vindkraftverk till följd av synpunkter från försvaret, hänsynt till ekoturism, befintliga
master, fallavstånd och iskastavstånd från vägar, kraftledningar etc.
Inom de kvarstående områdena har hänsyn tagits till ljudkrav vid bostäder, hänsyn till vid
ansökningstillfället kända naturoch kulturvärden etc vilket redogörs för i avsnitten nedan.
Efter att exempellayouten gjordes och ansökan lämnades in har ytterligare information
framkommit. Kompletterande inventeringar har skett i form av en naturinventering
(Skogsstyrelsen sommaren 2010, bilaga 10), fågelinventeringar (Grouse Expeditions
sommaren 2010 och 2011, bilaga 13, 16a-b), en fladdermusinventering (Gerell,
sommaren 2010) och en kulturinventering (Länsmuséet Gävleborg 2010-2011, bilaga
18). Resultatet av dessa senare inventeringar kan innebära att några av
verksplaceringarna i exempellayouten eventuellt inte längre är lämpliga (gäller med idag
känd information vkv 131 och vkv 138).
I stort sett samma principiella hänsyn som togs när exempellayouten gjordes kommer att
tas när slutlig layout fastställs utgående från vad som är känt vid det tillfället. Strategin för
projekteringsprocessen beskrivs under kapitel 8.
5.18.1
Försvarshänsyn
Under samrådsprocessen, innan exempellayouten fastställdes, framkom på olika sätt att
försvaret ej kan tillåta placering av vindkraftverk inom stora delar av parkområdet. Av
sekretesskäl är det inte lämpligt att exakt visa vilka områden det rör sig om.
Exempellayouten är placerad utanför de av försvarets intresseområden som var kända
vid ansökningstillfället. Därefter har det tillkommit några smärre ytor som påverkar några
verksplaceringar. Hänsyn till dessa kommer tas när slutlig layout fastställs.
5.18.2
Master och radiolänkar
Hänsyn har tagits till en skyddszon (350 m radie) runt den enda mast som finns inom
området. I princip har ingen hänsyn tagits till den enda radiolänk som var känd vid
ansökningstillfället då sökanden anser att rättsläget är osäkert och per automatik inte ger
företräde till radiolänkar. I praktiken berör inte denna länk något av verken i
exempellayouten och ligger utanför de områden där vindkraftparken kommer att byggas
(gula områden i bilaga 15)
5.18.3
Skydds- och säkerhetsavstånd
Fallskyddszoner har tillämpats vid t.ex. stamnätskraftledningar och iskastzoner runt
allmänna vägar. Bebodda byggnader kommer med automatik utanför iskastavstånd pga
ljudkraven om 40 dB. I slutlig layout måste dessa zoner kontrolleras beroende på valt
verks navhöjd och rotordiameter.
ra04s 2011-02-17
27 (53)
RAPPORT
dokumentet.
VINDPARK ANNEFORS
5.18.4
Landskapsbild
Gällande visuell påverkan har Bergvik Skog tagit hänsyn till Vargas vildmarkslodge och
dess björnskådningsgömsle. I området söder om gömslet har flera möjliga
verksplaceringar uteslutits av hänsyn till verksamheten. I övrigt har bolaget generellt inte
vidtagit några separata åtgärder. Fotomontage har studerats för att analysera påverkan
på platser där människor bor eller vistas. Eftersom bedömning gjorts att den lokala
påverkan är liten har inga ytterligare åtgärder vidtagits.
5.18.5
Tillgängligt område och energioptimerad layout
Ovanstående fyra faktorer, 5.18.1-5.18.4, är de som har begränsat den tillgängliga ytan i
stort. Inom den tillgängliga ytan har sedan en energioptimerad layout tagits fram. Av
vindresursskäl placeras därvid inga vindkraftverk i områdets lägre delar. Därefter
kvarstående områden motsvarar de gulmarkerade områdena i bilaga 15. Den
energioptimerade layouten har sedan justerats och kontrollerats enligt nedanstående
punkter för att därefter utgör ansökans exempellayout.
5.18.6
Ljud
Hänsyn har tagits till bebyggelsen genom att planerade verk som ger för hög ljudnivå (40
dB(A) eller högre) har flyttats eller strukits i exempellayouten.
Bakgrundsljud kan i vissa fall maskera ljudet från vindkraftverk. Med ”vindskugga” brukar
menas den eventuella effekt som kan uppträda i kuperad terräng, exempelvis om
vindkraftverk är belägna på berg med bebyggelse i en intilliggande dalgång. I sådana fall
kan bakgrundsljudet vid vissa vindriktningar vara lägre vid de vindskyddade husen i
dalgången än vid vindkraftverken och detta kan leda till att ljudet från vindkraftverken
upplevs som högre än om det var placerade på samma nivå som bebyggelsen.
Enligt Boverkets Vindkrafthandbok (januari 2009) kan det finnas anledning att ta hänsyn
till risken för ”vindskugga” i de fall vindhastigheten vid bebyggelse är i storleksordningen
50% lägre än vid vindkraftverket/vindkraftanläggningen. Landskapet i Anneforsparken är
inte alltför kuperat varför vindskugga i ovanstående bemärkelse inte förekommer.
Skillnaderna i vindhastighet mellan bebodda hus i lågpunkter och närmaste berg med
vindkraftverk beräknas uppgå till maximalt omkring 20%. På de flesta ställen mindre än
så.
Vid utformningen av exempellayouten har Bergvik Skog tagit hänsyn till
Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2004:15) om buller från byggplatser. De idag
gällande riktvärdena för buller ställer inga strängare ljudkrav vid låga vindhastigheter för
att undvika s k ”vindskugga”. I vissa europeiska länder finns det dock strängare ljudkrav
vid låga vindhastigheter för att undvika detta fenomen.
ra04s 2011-02-17
28 (53)
RAPPORT
dokumentet.
VINDPARK ANNEFORS
5.18.7
Skuggor
Vissa platser har enligt beräkningarna skugga under sådan tid att det kan kräva
uppmärksamhet eller åtgärd. Bolaget har redovisat vilka fastigheter som påverkas i
ursprunglig MKB och denna komplettering.
Utfallet har studerats och resultatet har inte föranlett några ytterligare justeringar av
verksplacering i exempellayouten.
I de fall då skuggningstiden överskrider rekommendationerna kan denna reduceras
genom användandet av skuggdetektorer snarare än att försämra energiutbytet genom en
förändrad placering. Av denna anledning har exempellayouten inte justerats ytterligare på
grund av skuggberäkningar.
5.18.8
Flyghinder
Som en del i samrådet har vindkraftverkens placeringar kontrollerats med Luftfartsverket
och Transportstyrelsen. Inget framkom som gjorde att de tilltänkta placeringarna inte
kunde användas.
5.18.9
Naturmiljö.
Utgående från offentliga databaser såsom Länsstyrelsens GIS-databas, GIS-data från
Skogsstyrelsens Skogens källa, Bergvik Skogs databaser och de riktade naturinventering
som genomfördes i delar av parkområdet under 2009 (bilaga 9 och 10 i ursprunglig
MKB), har olika naturvärden definierats.
Specifik hänsyn har tagits till följande naturvärden i exempellayouten:

Nyckelbiotoper

Biotopskyddade områden

Våtmarker klass 1 och 2

Bergviks frivilliga avsättningar

Områden med höga naturvärden identifierade i inventering 2009

Strandskydd mot sjöar, tjärnar och större vattendrag
Inom området finns inga Natura 2000 områden, riksintressen för naturvård, biotopskydd
eller naturreservat. Därför har inga justeringar gjorts med anledning av dessa värden i
exempellayouten. Vid tidpunkten för upprättandet av exempellayouten fanns inga kända
häckningsplatser för kungsörn i området. En specifik inventering av kungsörn som
utfördes feb-juni 2009 hade inte heller påvisa några lokaler för boplatser, varför inga
hänsyn tagits till denna art.
Med några mindre undantag, t ex verksplacering 138, har bolaget undvikit placeringar i
och i omedelbar anslutning till dessa naturvärden. Då dessa förändringar endast har
påverkat energiproduktionen marginellt, bedömdes det som rimliga hänsyn.
ra04s 2011-02-17
29 (53)
RAPPORT
dokumentet.
VINDPARK ANNEFORS
Påverkan på närliggande Natura 2000-områden behandlas i kapitel 7.2 och 7.3.
Kompletterande inventeringar som utförts efter inlämning av ansökan behandlas under
kapitel 7.
5.18.10
Kulturmiljö
Länsmuseet i Gävleborg har på Bergvik Skogs uppdrag genomfört en arkeologisk och
kulturmiljömässig förstudie. Utredningen finns tillgänglig som bilaga 11 till MKB. Den visar
på endast ett fåtal betydelsefulla lämningar inom parkområdet. För exempellayouten har
Bergvik Skog valt att helt undvika dessa områden för verksplacering och vägplanering.
Inventeringar som utförts efter inlämning av ansökan behandlas under kapitel 7.
6
Relevanta normer, mål och planer
6.1
Miljökvalitetsnormer
Inga tillägg
6.2
Nationella miljömål
Inga tillägg
6.3
Regionala miljömål
Inga tillägg
6.4
Lokala miljömål
Inga tillägg
6.5
Planförhållanden - Överensstämmelse med översiktsplan Bollnäs och Ovanåkers
kommuner
Bergvik Skog arbetade fram områdesavgränsningen för Annefors vindpark och
exempellayouten för denna under 2008 och 2009. Vid den tidpunkten fanns inga färdiga
fördjupade översiktsplaner med tema vindkraft framtagna hos respektive kommun.
Arbetet var planerat eller påbörjat i vissa delar.
Avsaknaden av fördjupade översiktsplaner för vindkraft har inte hindrat kommunerna från
att diskutera Bergvik Skogs planer, tvärtom har kommunerna varit intresserade av att
diskutera Anneforsparken under framtagandeprocessen och framhållit att varje aktuell
park skall diskuteras utifrån sina egna förutsättningar oavsett status på översiktsplanen.
Det har också framhållits att de föreslagna vindkraftområdena för respektive kommun inte
är absoluta, utan att alla placeringar kan diskuteras.
Under den tid som Bergvik Skogs ansökan om tillstånd för Annefors vindpark handlagts
av Miljöprövningsdelegationen har kommunernas arbete med de fördjupade
ra04s 2011-02-17
30 (53)
RAPPORT
dokumentet.
VINDPARK ANNEFORS
översiktsplanerna för vindkraft fortgått. Nedanstående punkter innehåller en genomgång
av hur den föreslagna etableringen av Annefors vindpark överensstämmer med
kommunernas planer till dagens datum. Sammanfattningsvis kan konstateras att
Annefors vindkraftsplaner överensstämmer med intentionerna i Bollnäs och Ovanåkers
kommuners fördjupade översiktsplaner inklusive tillägg till dessa och att det planerade
nyttjandet av områdena påverkas i positiv riktning med Annefors vindpark.
6.5.1 Bollnäs Översiktsplan tema Vindkraft
Bollnäs kommun Översiktsplan tema Vindkraft antogs av kommunfullmäktige 2010-05-31.
I översiktsplanen redovisas exempelvis riksintresseområden för vindkraft, kommunala
intresseområden för vindkraft, stora opåverkade områden och utredningsområden.
Annefors vindpark sammanfaller delvis med riksintresseområden för vindkraft i Bollnäs
kommun i tre fall, X026 (öster Gruvberget), X013 (sydost Annefors) och X028 (sydväst
Hällbo). Annefors vindpark sammanfaller med kommunalt intresseområde för vindkraft i
ett fall, VK6 (söder Annefors).
Annefors vindpark sammanfaller med utredningsområde i ett fall, U1 (Stora Öjungen till
Söndagsåsen på gränsen mot Ovanåkers kommun)
Översiktsplanen anger att för riksintresseområden och kommunala intresseområden för
vindkraft skall vindkraftutbyggnad prioriteras. För övriga områden i kommunen kan
prövning ske, men ingen prioritering av vindkraft framför andra intressen ska gälla.
Översiktsplanen anger som riktlinjer för riksintresseområdena X013 och X028 :
”Naturvärdena skall beaktas. Rovfågelintressena skall beaktas. Samråd skall ske med
Bollnäs Fågelklubb. Fornlämningarna skall beaktas. ”
Genom inventeringar av naturvärden, rovfåglar och fornlämningar som skett i
samrådsskedet och redovisas i ursprunglig MKB och denna komplettering, säkerställer
Bergvik Skog att dessa intressen tillvaratas. Information och rapporter från utförda
inventeringar har delgivits Bollnäs Fågelklubb.
Översiktsplanen anger som riktlinjer för riksintresseområde X026 : ”Naturvärdena skall
beaktas.”
Genom inventeringar av naturvärden som skett i samrådsskedet och redovisas i
ursprunglig MKB och denna komplettering, säkerställer Bergvik Skog att dessa intressen
tillvaratas.
Översiktsplanen anger som riktlinjer för det kommunala intresseområdet VK6:
”Naturvärdena och det rörliga friluftslivet skall beaktas. Rovfågelintressena skall beaktas.
Samråd skall ske med Bollnäs Fågelklubb.”
Genom inventeringar av naturvärden och rovfåglar, samt genomgång av möjlig påverkan
på det rörliga friluftslivet som skett i samrådsskedet och redovisas i ursprunglig MKB och
ra04s 2011-02-17
31 (53)
RAPPORT
dokumentet.
VINDPARK ANNEFORS
denna komplettering, säkerställer Bergvik Skog att dessa intressen tillvaratas. Information
och rapporter från utförda inventeringar har delgivits Bollnäs Fågelklubb.
Översiktsplanen anger som riktlinjer för U1:” Inom området skall inga vindkraftverk
anläggas innan särskild utredning av konflikter mellan olika intressen tagits fram och
ställning tagits för vilka intressen som skall prioriteras.”
Bergvik Skog ställer sig positiva till att underlätta den särskilda utredningen av område
U1. Bolaget anser att området, tack vare sina goda vindresurser, bör innefattas i det
kommunala vindkraftsområdet VK6.
Bergvik Skog för diskussioner med kommunen med anledning av detta men eftersom det
inte finns något ställningstagande ännu har inte någon hänsyn kunnat tas i denna
komplettering.
MKB för översiktsplanen anger att ”De områden som är mest lämpliga för
vindkraftsutbyggnad ligger på högre belägna bergspartier utanför de dalgångar som
föreslås fria från vindkraft, exvis Ljusnans dalgång.”
Annefors vindparks placering överensstämmer med denna viljeinriktning genom att den
ligger i högre belägna bergspartier i sydvästra delen av kommunen, medan Ljusnans
dalgång är belägen i norra och östra delarna av kommunen.
MKB för översiktsplanen anger att ”Områden som inte är lämpliga [för vindkraft] är dels i
havsbandet i orörd natur dels i kulturbygderna i dalgångarna.”
Annefors vindparks placering överensstämmer med denna viljeinriktning genom att den
ligger i högre terräng i inlandet, i områden som domineras av produktionsskog.
MKB för översiktsplanen anger att vindkraftetablering är positiv ur miljösynpunkt. Vidare
anges i planen att vindkraftetableringar direkt eller indirekt påverkar 11 av Miljöbalkens 16
Miljökvalitetsmål positivt. Annefors vindpark bidrar till att uppfylla kommunens strävanden
på detta område.
MKB för översiktsplanen anger under rubriken naturvård att ”Vindkraft bedöms inte stå i
konflikt med naturvårdens intressen vid etableringar inom redan exploaterade områden.”
Annefors vindpark är placerad inom redan exploaterade områden, i och med att Bergvik
Skog bedriver storskaligt skogsbruk inom dessa.
MKB för översiktsplanen anger under rubriken kulturmiljö att ”Närliggande vindkraftverk
kan upplevas som en stark motsättning till den gamla kulturmiljön”
Annefors vindpark är placerad i ett område med få kända kulturmiljöer. En
kulturmiljöinventering har utförts i Gävleborgs Länsmuseums regi under hösten 2010 och
våren 2011. Hänsyn till resultatet kommer att tas när slutlig layout projekteras, se avsnitt
8.4
ra04s 2011-02-17
32 (53)
RAPPORT
dokumentet.
VINDPARK ANNEFORS
MKB för översiktsplanen anger under rubriken friluftsliv/rekreation att ”Områden som
nyttjas för friluftsliv eller rekreation kan komma att störas visuellt eller genom ljudalstring
från vindkraftverken.”
För genomgång av etableringens påverkan på friluftslivet hänvisas till punkt 8.5 i denna
komplettering.
MKB för översiktsplanen anger under rubriken Stora opåverkade områden att ”I Bollnäs
kommun finns tre områden som klassas som stora opåverkade områden. Områdena skall
hållas fria från vindkraftsutbyggnad”
Annefors vindpark ligger utanför dessa områden.
MKB för översiktsplanen anger under rubriken Fauna att ”Hur fågellivet och fladdermöss
påverkas lokalt vid en vindkraftsetablering måste varje projektör utreda vidare i samband
med tillståndsansökan eller anmälan enligt miljöbalken.”
Bergvik Skog har i samband med tillståndsansökan och denna komplettering genomfört
studier rörande Annefors vindpark för att klargöra denna påverkan.
MKB för översiktsplanen anger under rubriken Flora att ”Verksamhetsutövare som söker
tillstånd eller gör en miljöanmälan för vindkraft, bör i miljökonsekvensbeskrivningen
kartlägga om det lokalt finns något värdefullt växtliv.”
naturvärdesinventeringar rörande Annefors vindpark för att klargöra denna påverkan.
MKB för översiktsplanen anger under rubriken Buller att ”För att kunna bedöma
konsekvenserna som ljudbidraget från vindkraft ger i landskapet måste en bedömning
göras för varje specifik plats där vindkraftverk avses att uppföras.”
ljudberäkningar rörande Annefors exempellayout för att klargöra denna påverkan.
MKB för översiktsplanen anger under rubriken Belysning att ”Vindkraftverk ska förses
med ljus enligt Luftfartsstyrelsens föreskrifter. Det är frågor som ska utredas närmare i
samband med tillståndsansökan eller anmälan enligt miljöbalken.”
studier rörande Annefors exempellayout för att klargöra denna påverkan, se kapitel 5.6.
6.5.2 Ovanåker Översiktsplan tema Vindkraft och stora opåverkade områden
Ovanåker kommun Översiktsplan tema Vindkraft och stora opåverkade områden är inte
antagen. Utställning för allmänheten avslutades 2011-03-31.
I förslaget till översiktsplan under rubriken Enskilda projekt anges att ”Om en exploatör
finner området lämpligt kan vidare studier ske innefattande en miljökonsekvensbeskrivning som redovisar konsekvenserna av det eventuella projektet. Det innebär att
frågan avgörs slutligt först när projektets konsekvenser tydligt framgår vilket ej sker på
översiktsplanenivå utan på projektnivå. Där tas slutlig ställning till projektet.”
ra04s 2011-02-17
33 (53)
RAPPORT
dokumentet.
VINDPARK ANNEFORS
studier rörande Annefors vindpark för att uppfylla kommunens viljeinriktning.
Diskussioner har förts med kommunen angående lämpligheten av olika områden i
Annefors-parken för vindkraftetablering. Under samrådsperioden konstaterades att stora
områden inom parken/kommunen inte kunde användas pga försvarets intressen. Vidare
har hänsyn till björngömslet inom Vargas vildmarkslodge tagits i exempellayouten. I övrigt
saknas kommunens slutliga ställningstagande varför någon ytterligare förändring inte
gjorts i denna komplettering
7
Nulägesbeskrivning
7.1
Landskapsbild
Under april/maj 2011 har Bergvik Skog låtit utföra en kompletterande landskapsanalys.
Anders Bramme, Cowi AB har utfört analysen. Rapporten finns redovisad i denna MKBkomplettering som bilaga 9.
Rapporten visar inte bara Annefors vindparks påverkan på landskapsbilden utan också
den sammantagna effekt som kan uppstå med övriga planerade vindkraftetableringar i
närområdet. Sammantaget är det planerat för ca 300 vindkraftverk inom en yta som är ca
20 km bred och 40 km lång.
Analysen visar att alla dessa verk inte kommer att synas samtidigt från någon plats i
området. Möjligtvis kan man under vissa specifika förhållanden se upp till100 verk
samtidigt och då troligtvis på mycket långt avstånd.
För bolagets strategi med avseende på landskapsbilden, hänvisas till kapitel 8.1.
7.2
Naturmiljö
Naturvärdesinventering sommaren 2010
Förutom de två naturinventeringar som finns redovisade i den ursprungliga
miljökonsekvensbeskrivningen har ytterligare en kompletterande naturvärdesinventering
av hela parkområdet utförts av Skogsstyrelsen sommaren 2010. Inventeringen finns
bifogad som bilaga 10 till denna komplettering. Skogsstyrelsen har själva valt att med
hjälp av beståndsregister identifiera de områden som bedöms som intressanta för
naturvärdesinventering, bl. a. baserat på trädålder. Dessa områden har sedan inventerats
grundligt. Hyggen har av förståeliga skäl inte inventerats. I och med inventeringarna 2009
och 2010 har alla enligt professionella inventerare relevanta delar av parkområdet
inventerats.
Inventeringen sommaren 2010 fokuserade på att hitta eventuella värdekärnor och hur
eventuell negativ påverkan på dessa, orsakade av uppförandet av parken, kan
minimeras.
Vid inventeringen noterades 16 nya värdekärnor, varav endast ett bestånd bedömdes nå
upp till den högsta klassen, nyckelbiotop. Skogsstyrelsen skriver i sammanfattningen av
ra04s 2011-02-17
34 (53)
RAPPORT
dokumentet.
VINDPARK ANNEFORS
rapporten att, av samtliga värdekärnor, nya liksom tidigare noterade, bedöms
värdekärnorna endast i ringa omfattning påverkas av den planerade exempellayouten.
Endast i två fall rekommenderas mindre justeringar av vägdragning och verksplacering.
De två utpekade värdekärnorna, där särskild hänsyn bör tas, ligger öster om sjön Östra
Jönsen respektive väster om Harjuberget.
För bolagets kommentarer angående föreslagna hänsynsåtgärder, med avseende på
naturvärden, hänvisas till kapitel 8.2.
Hydrologi
Vid inventeringen sommaren 2010 studerade Skogsstyrelsen även de värden som är
kopplade till vattenmiljön som finns inom planerat vindparkområde. Slutsatsen var att det
inom området finns många sjöar, tjärnar och vattendrag samt ett flertal våtmarksområden
och sumpskogar. Vattenkvaliteten bedöms vara god mot bakgrund av att det registrerats
flodpärlmusslor i flera vattendrag. I rapporten ges även allmänna rekommendationer vad
gäller hänsyn till vattendrag, våtmarker och sjöar som bör tas vid byggnation av verk och
vägar
Med anledning av Miljöprövningsdelegationens föreläggande har Bergvik Skog även låtit
utföra en kompletterande rapport om hydrologiska förhållanden i parkområdet och deras
påverkan på närliggande Natura 2000-områden. Denna har utförts av Sweco
Environment i Västerås under april 2011. Se bilaga 11.
Rapporten visar att dagens flöden kommer att påverkas i låg grad och att utbyggnaden
av Annefors vindpark kommer att ha en mycket låg till försumbar inverkan på hydrologin i
och omkring området.
naturvärden, hänvisas till kapitel 8.2.
7.3
Djurliv
Fladdermöss
På uppdrag av Bergvik Skog har naturvårdskonsult docent Rune Gerell (medförfattare bl
a till Naturvårdsverkets rapport 5546 Handlingsprogram för skydd av fladdermusfaunan)
under hösten 2010 utfört en analys av effekterna på den lokala fladdermusfaunan, se
bilaga 12.
Av rapporten framgår sammanfattningsvis att det aktuella barrskogslandskapet
producerar relativt liten mängd insekter vilket medför att födotillgången för fladdermöss är
begränsad. Som framgår av bilaga 17 är lövträdsandelen mycket liten i området. Lövskog
är en förutsättning för god insektstillgång.
Få lämpliga miljöer för fladdermöss finns i området då sannolikt endast ett fåtal hålträd
finns liksom få hus som kan utnyttjas som boplatser.
ra04s 2011-02-17
35 (53)
RAPPORT
dokumentet.
VINDPARK ANNEFORS
Inga markanta ledlinjer för flyttande fladdermöss kunde heller noteras enligt studien.
Analysen visar således att effekterna på fladdermusfaunan till följd av en etablering av
vindparken är försumbara, varför inga specifika hänsynsåtgärder bedömts vara
nödvändiga.
Fågelinventering
I augusti 2010 kompletterades den ursprungliga miljökonsekvensbeskrivningen med en
fågelinventering som utförts i parkområdet. Inventeringen utfördes enligt metoden
linjetaxering. Metoden innebär att ornitologen haft möjlighet att höra förekommande arter
på 100% av parkområdet. Rapporten i sin helhet i reviderad form finns bilagd denna
MKB-komplettering (bilaga 16a). En inventering omfattande småloms flygmönster mellan
häckningssjö och fiskesjö inom parkområdet har redovisats i PM bilaga 16b.
De hänsynsåtgärder som föreslås i rapporterna är följande:

att extra hänsyn tas till områden med en biotop lämplig för tretåig hackspett och
videsparv,att ortolansparv och törnskata får fortsatt tillgång till öppna hyggen med
stående björk och asp samt en del stående död ved,att en skogsridå (100 m
motsvarande strandskydd räcker) bevaras vid häckningstjärnar för smålom samt
skyddszoner i flygriktningarna etableras enligt kartan i bilaga 16 b.
Fågelinventering Natura 2000-områden
Under april och juni 2011 har ytterligare en inventering utförts av Grouse Expeditions, för
att studera den eventuella påverkan Annefors vindpark kan medföra på de Natura 2000områden som finns i anslutning till parkområdet. Rapporten återfinns i sin helhet i bilaga
13.
Ingen verksamhet som etableringen av vindparken medför kommer att beröra
Natura2000-områden, då dessa endast finns utanför områdesavgränsningen.
Av rapporten framgår att av de fågelarter med bevarandevärden för Natura 2000områdena i anslutning till parkområdet så är det endast Fiskgjuse, Smålom och Storlom
som studerats, då dessa arter är de enda som har en känd problematik med vindkraft.
Slutsatsen av studien visar att inga spår av pågående häckningar eller stationära
fiskgjusar hittades, varför inga specialhänsyn bedöms behöva tas för denna art.
Vad gäller smålom konstateras att specialhänsyn behövs intill själva häckplatsen, dvs en
skogsridå vid häckningstjärnarna.
Storlom noterades endast som överflygande och då aldrig parvis, vilket tyder på att ingen
häckning inletts i inventeringsområdet.
Kungsörnsinventering
Våren 2011 rapporterade Kungsörnsgruppen ett förstagångsförsök till kungsörnshäckning
på en av gruppen uppförd artificiell plattform inom Anneforsområdet. Grouse Expeditions
ra04s 2011-02-17
36 (53)
RAPPORT
dokumentet.
VINDPARK ANNEFORS
har i juni 2011 kontrollerat häckningen som konstaterades avbruten ( rapporten från
Grouse biläggs inte av sekretesskäl). Försöket var det första kända överhuvudtaget i
Anneforsområdet. Det kan ha varit fråga om så kallad skenhäckning av ungfågel.
Ytterligare iakttagelser vid en annan artificiell boplattform har också skett och kommer att
undersökas av Grouse expeditions och kungsörnsgruppen.
För Bergvik Skogs kommentarer angående föreslagna hänsynsåtgärder, med avseende
på djurliv, hänvisas till kapitel 8.3.
7.4
Kulturmiljö
Efter samråd på Bergviks Skogs intiativ och enligt beslut från kulturmiljöenheten,
Länsstyrelsen Gävleborg, (2010-10-20, Dnr 431-5855-10), skall en särskild utredning
enligt 2 kap 11 § lagen om kulturminnen mm utföras i Annefors-området. En sådan
utredning påbörjades hösten 2010 av Länsmuséet Gävleborg, men fick avbrytas p g a
vintern. Utredningen avslutades under våren 2011.
Enligt överenskommelse med länsstyrelsen har inventeringen begränsats till de områden
där vindkraftverk och tillhörande nya vägar med stor sannolikhet kommer att byggas.
Exempellayouten med tillhörande nya vägar ligger, förutom några smärre undantag, inom
dessa områden. Undantagen utgörs av ca 100 m t verk 74, 100 m t verk 48, ca 300 m
öster verk 2 och 3 (de vägarna kan förmodligen utgå), t verk 92 (kan dras om) och verk
79 (kan dras om). Inom dessa områden (se gula områden i bilaga 15) inventeras 100%
av ytan. I övriga områden där det bedömdes osannolikt att vindkraftverk och nya vägar
kommer att byggas genomförs ingen inventering. De gula områdena i bilaga 15 har
sedan valts att bilda utgångspunkt för strategin när slutlig layout projekteras. Se avsnitt 8.
Rapporten från Länsmuséet Gävleborg 2011:08 finns bilagd denna MKB-komplettering
som bilaga 18. Rapporten bör läsas i kombination med den skrivbordsstudie som
genomfördes av Länsmuséet Gävleborg 2009 och finns redovisad som bilaga 11 i
ursprunglig MKB.I föreliggande rapport redovisas 212 lämningar, varav 177 utgör rester
från kolningsverksamhet (kolbottnar, kolarkojor och kolningsområden), som
kulturhistoriska lämningar. Av de redovisade lämningarna utgör 7 fasta fornlämningar,
varav 4 är placerade inom området för etablering. De senare består av:

Gränsmärke (punkt 57)

Bytomt/gårdstomt (punkt 89, ”Ändalösa”)

Tjärdal (punkt 255)

Fossilåker/Röjningsrösen (punkt 384, ”Torpberget”)
I tidigare känd dokumentation, inklusive databasen Skog & Historia, har angivits ett
fyrtiotal punkter samt en yta med övriga kulturhistoriska lämningar. Ett tiotal av dessa
ligger utanför de områden inom vilka parken kommer att uppföras (gula områden i bilaga
15.)Samtliga lämningar redovisas i bilaga 1.
kulturmiljö, hänvisas till kapitel 8.4.
ra04s 2011-02-17
37 (53)
RAPPORT
dokumentet.
VINDPARK ANNEFORS
7.5
Friluftsliv och turism
Som beskrivits i kapitel 7.5 i tidigare MKB, så består det rörliga friluftslivet inom området
framförallt av vandring, fiske, jakt och skoteråkning. Nedan görs ett tillägg till den
beskrivningen.
Finnskogsleden
Inom området går den s k Finnskogsleden, se karta bilaga 14. Av turistbyråns
informationsmaterial framgår att leden erbjuder vyer, vildmarkskänsla och
kulturupplevelser. I beskrivningen kan läsas att naturen längs med leden ofta varierar.
Leden går genom blåbärsgranskogar, blockrika tallskogar, över kala hällmarker, över
hyggen, myrar och fäbodvallar, längs sjöar och bäckar. Det står även att den kuperade
topografin, det kärva klimatet och den oftast magra jordmånen dock har skapat en natur
som är relativt artfattig, såväl när det gäller växter som djur.
Huvudman för leden är Bollnäs kommun. Enligt uppgift från ledansvarig används leden
relativt flitigt sommartid av bl a skolklasser. Vintertid hålls dock leden inte framkomlig.
Några undersökningar av hur många som nyttjar leden har inte gjorts.
För två år sedan utfördes en upprustning av hela ledsträckningen (ca 35 km). I år har
kommunen lagt nytt tak på Gäddtjärnskojan vid Nästaberget, som ligger inom det
planerade vindparksområdet.
Av turistbyråns och föreningen Finnskogsrikets kartor över Annefors-området framgår att
en del besöksmål i form av vindskydd, raststugor och utsiktsplatser finns i närheten till
planerade verksplaceringar och i anslutning till området, se karta bilaga 14.
Fiske
Planerat vindkraftområde ligger huvudsakligen inom Bollnäs Södra Fiskevårdsområde.
Fisket i området är utarrenderat till Gruvbergets fiskevårdsförening som ombesörjer
fiskevården samt försäljning av fiskekort.
Fiskekortsförsäljning sker genom Gruvbergets fiskevårdsförening. Fiskekort från
föreningen upplåter sportfiske i alla vatten inom planerat vindparkområde förutom de
delar av parken som ligger inom Hanebo-Segersta fiskevårdsförening respektive Alfta
fiskevårdsområdesförening, se tabell 1. Dessa två föreningar upplåter fiske inom tidigare
nämnda områden till allmänheten. Båda föreningarna anser dock att vattnen som berörs
av den planerade vindkraftparken är ointressanta för deras verksamhet med undantag för
Västra Nottjärn, se tabell 1. I Västra Nottjärn tar Alfta fiskevårdsområdesförening avelsfisk
för odling av öring. Utöver detta finns det ett område i den östra delen av parken där
fisket ej upplåts genom försäljning av fiskekort, se karta bilaga 14 och tabell 3.
Tabell 1. Vatten som upplåts för fiske genom andra föreningar än Gruvbergets fiskevårdsförening.
Sjö
Fiske
Kommentar
ra04s 2011-02-17
38 (53)
RAPPORT
dokumentet.
VINDPARK ANNEFORS
Prästbergstjärn, kallåstjärn samt
Fiske upplåts genom fiskekort från
del av Västra Nottjärn
Alfta FVO. I Västra Nottjärn tar
Alfta FVO avelsöring
Fisklösen och Lomtjärn
Fiske upplåts genom fiskekort från
Hanebo-Segersta FVF.
Enligt uppgift från Gruvbergets fiskevårdsförening bedrivs sportfiske i någon mån i de
flesta sjöar som föreningen säljer fiskekort till inom det planerade vindparkområdet d.v.s.
alla sjöar förutom tidigare nämnda undantag. Fisket sker till stor del vintertid. De sjöar
som används flitigast är Put-and-Take vattnen Trehörningen och Abborrtjärn, se karta
bilaga 14 samt tabell 2. På föreningen Finnskogsrikets karta finns två sjöar utmärkta som
fiskesjöar, Lålamm och Stålbergstjärnen i nordöstra delen av vindparken men enligt
Gruvbergets fiskevårdsförening så nyttjas inte sjöarna mer än andra sjöar inom området
för den planerade vindkraftparken, se karta bilaga 14.
ra04s 2011-02-17
39 (53)
RAPPORT
dokumentet.
VINDPARK ANNEFORS
Tabell 2. Speciellt utpekade fiskevatten av Gruvbergets FVF samt Finnskogsrikets karta. Tabellen
omfattar inte alla vatten som upplåts av Gruvbergets FVF.
Sjö
Fiske
Kommentar
Lilltjärn
Naturligt fiskebestånd av öring och abborre
Sparsamt isfiske
Puppodammen
Naturligt fiskebestånd av öring och abborre
Sparsamt isfiske
Gryssjön
Gädda, Abborre
Östra Jönsen
Gädda, Abborre
Västra Jönsen
Gädda, Abborre
Trehörningen
Inplantering av regnbåge och öring (Put-And-Take)
Högt fisketryck
Abborrtjärn
Inplantering av röding och öring (Put-and-Take)
Högt fisketryck
Högsjön
Gädda, Abborre
Långsjödammen
Gädda, Abborre
Stugsjön
Gädda, Abborre
Rocksjön
Gädda, Abborre
Västra Gällsjön
Gädda, Abborre
Vittsjöbosjön
Gädda, Abborre
Stugsjön
Gädda, Abborre
Inom det område i den centrala delen av parken där fisket ej upplåts genom försäljning av
fiskekort är fisket utarrenderat till två privata fiskeklubbar, se karta bilaga 14. Endast
medlemmar i dessa fiskeklubbar har rätt att fiska i området.
I sjöarna Abborrkassen, Hälltjärnen, Linnåstjärnen och Lorttjärnen, inom undantaget
område, planteras det in öring och röding av Abborrkassens fiskeklubb, se karta bilaga 14
samt tabell 3. Fiskeklubben är öppen för anställda vid Korsnäs, Stora Enso och Bergvik
Skog. Klubben har även en liten stuga invid Linnåstjärnen. Enligt klubben nyttjas vattnen
flitigt året om och har gjort så sedan år 1964. Såväl stugan som sjöarnas arrenderas av
Bergvik Skog.
Sjöarna St. och L Saltsjön, Dammtjärn, Holmsjön m.fl även dessa inom undantaget
område arrenderas ut av Bollnäs Södra fiskevårdsområdesförening till Korsnäs AB, se
karta bilaga 14 samt tabell 3. Enligt uppgift från Gruvbergets FVF så vill Korsnäs säga
upp arrendeavtalet och sjöarna kommer då liksom övriga vatten förvaltas av Gruvbergets
fiskevårdsförening.
ra04s 2011-02-17
40 (53)
RAPPORT
dokumentet.
VINDPARK ANNEFORS
Tabell 3. Privata fiskevatten som ej omfattas av fiskekortsförsäljning till allmänheten inom det planerade
vindparkområdet.
Sjö
Fiske
Kommentar
Abborrkassen, Hälltjärn,
Öring, Röding
Fiske endast upplåtet för
medlemmar i Abborrkassens
Linnåstjärn och Lorttjärn
fiskeklubb
St. och L Saltsjön,
Öring, Röding
Dammtjärn, Holmsjön m.fl
Fiske endast upplåtet för
medlemmar i privat fiskeklubb
I stort sett samtliga ovanstående sjöar ägs av Bergvik Skog med något undantag, t ex
delar av sjön Ö Jönsen.
Jakt
Jakt som bedrivs inom området har beskrivits i tidigare MKB.
Skoterleder
Skoteråkning, som bedrivs inom området, har beskrivits i tidigare MKB. Skoterlederna
framgår av karta i bilaga 14 i denna komplettering.
Naturturism
Utanför det planerade parkområdet finns företag som bedriver naturturism. Mest känd av
dessa är verksamheten vid Vargas Vildmarkslodge, vilket även finns redovisat i MKB.
ra04s 2011-02-17
41 (53)
RAPPORT
dokumentet.
VINDPARK ANNEFORS
Bild baserad på Finnskogsrikets sevärdhetskarta som återfinns på deras hemsida. De ljusblå punkterna och
vindparkområdets kontur har Bergvik Skog lagt till på kartan.
Föreningen Finnskogsriket verkar inom aktuellt område. Föreningen arbetar för att främja
livsvillkor och företagsutveckling. Detta sker genom att sprida kunskap och att utveckla de
naturoch kulturvärden som finns inom området. En karta har bl a tagits fram av
föreningen, som pekar ut de besöksmål, leder, naturoch kulturvärden som föreningen
vill framhålla i området.
En utredning har nyligen utförts i samband med framtagandet av Bollnäs kommuns
tematiska översiktsplan för vindkraft (Etex konsult, ”Översikt av vindkraftens påverkan på
turism, version 0.9, 2011-01-05”). I studien har ett antal turistföretag inom kommunen, via
en enkät, fått lämna uppgift om sin bedömning av hur vindkraftetableringar i närområdet
kan komma att påverka deras nuvarande och framtida verksamhet.
En av slutsatserna i rapporten är att vindkraftexploateringen kommer påverka de flesta
turistföretagen negativt. Enligt flera företagare har de sin verksamhet i området på grund
av den unika vildmarken. Av flera av enkätsvaren framgår att utan en
vindkraftexploatering i området så kommer deras turismverksamhet att öka under de
kommande åren och flera av företagarna poängterar att de har internationella kunder
som vill uppleva en unik orörd vildmark.
ra04s 2011-02-17
42 (53)
RAPPORT
dokumentet.
VINDPARK ANNEFORS
Enligt enkäten uppskattar verksamheterna tillväxtmöjligheterna, om vindkraften inte
byggs ut, på 10 års sikt till en ökning som anges som 8 personers ökning (från 14 i
dagsläget.) Om vindkraften byggs ut uppger vissa att de helt behöver avveckla sin
verksamhet andra att minska den. Minskningen anges till tre personer. Någon
redovisning av hur utvecklingen sett ut under de senaste 10 åren för respektive
verksamhet framgår dock inte av rapporten.
Utredningen visar även att någon företagare uppgett att vindkraftutbyggnaden kan leda
till positiva effekter, då det under anläggningsarbetet (men även kommande drift och
underhåll) drar med sig många besökare. Något företag uppger även att man inte alls
bedömer att verksamheten kommer påverkas av vindkraftsutbyggnaden.
För Bergvik Skogs kommentarer angående föreslagna hänsynsåtgärder, med avseende
på friluftsliv och turism, hänvisas till kapitel 8.5.
7.6
Övrig mark- och vattenanvändning
Inga tillägg
7.7
Konkurrerande intressen
Inga tillägg
7.8
Aktuella fastighetsägare
Inga tillägg
8
Konsekvensbedömningar och skyddsåtgärder (strategi)
I detta kapitel beskrivs Bergvik Skogs strategi vid utformningen av den slutliga
parklayouten.
Bergvik Skogs grundinställning är att utbyggnaden av vindparken Annefors skall kunna
ske på ett sådant sätt att hög produktion kan uppnås utan att inkräkta på motstående
intressen på ett oacceptabelt sätt.
Begränsning av området i stort:
Strategin utgår ifrån att inga vindkraftverk och huvudsakligen inga vägar eller kabelgravar
ska anläggas utanför det gulmarkerade området i bilaga 15. När det gäller vägar och
kabelgravar kan det dock bli fråga om något marginellt avsnitt som undantagsvis behöver
byggas eller breddas utanför det gulmarkerade området, se detaljer i avsnitten nedan.
Undantagen gäller nya vägar varav följande vägar från exempellayouten kan bli aktuella:
ca 100 m t verk 74, 100 m t verk 48, ca 300 m öster verk 2 och 3 (de vägarna kan
förmodligen utgå), t verk 92 (kan dras om) och verk 79 (kan dras om).
Enligt överenskommelse med Länsstyrelsen har det gulmarkerade området i bilaga 15 till
100 % inventerats av kulturminnesinventeringen (se avsnitt 7.4. Övriga inventeringar
omfattar i princip 100 % av gulmarkerat område samt övriga delar av parken.
ra04s 2011-02-17
43 (53)
RAPPORT
dokumentet.
VINDPARK ANNEFORS
Bergvik Skog kommer att påbörja detaljprojekteringen av Annefors vindpark när tillstånd
är beviljat från Miljöprövningsdelegationen och har vunnit laga kraft. Vid detta tillfälle
kommer ett arbete att påbörjas med att skapa en energioptimerad layout utifrån de
omfattande vindmätningar som Bergvik Skog idag har tillgång till och den verkstyp man
väljer. I detta skede kommer idag kända restriktioner att inarbetas. I praktiken kommer
detta ske för flera olika typer verk och scenarier för att beräkna lönsamhet och bedöma
risk innan layouten slutligen fastställs. Strategin beskriven inom avsnitt 8.1-8.16 tillämpas
alltså inom de gulmarkerade områdena på kartan i bilaga 15.
Efter det att den slutliga layouten fastställts i kartform kommer geoundersökningar och
andra undersökningar att vidtas i terrängen. Vidare kommer avverkningar inför
vägbyggen och vindkraftplatser att särskilt bedömas enligt Bergvik Skogs certifiering.
Resultatet kan komma att förändra layouten i mindre eller större grad.
Placeringen av vindkraftverk både i projekterings- och fältskede kommer att ske i samråd
med tillsynsmyndigheten.
I bilaga 19 redovisas de i strategin redovisade restriktioner som är definierade som area.
Då redovisas till exempel inte effekterna av ljudrestriktioner. Riskavstånd för iskast mot
allmän väg redovisas som ett avstånd, baserat på formeln nedan. För
stamnätskraftledningar redovisas ett avstånd på totalhöjd. Dessa avstånd är beroende av
vilken verkstyp som väljs och kan därför komma att behöva justeras.
Rekommenderat riskavstånd för iskast när vindkraftverket är igång:
d (D H) x1.5
där d motsvarar riskavståndet för iskast, D motsvarar rotordiameter och H navhöjd
Försvarshänsyn
De områden som var kända vid ansökanstillfället ligger utanför de gulmarkerade i bilaga
15.
Därutöver är det känt att ett mindre restriktionsområde för försvaret har tillkommit. Detta
kommer att undantas från den yta inom vilken en energioptimerad layout tas fram och så
har gjorts i bilaga 19.
Innan den slutliga layouten fastställs måste den kontrolleras ytterligare en gång med
Försvarsmakten, vilket också innebär att en kontroll tillsammans med Transportstyrelsen
görs.
Master och radiolänkar
Den vid ansökningstillfället kända länken ligger utanför de gula områdena i bilaga 15.
Nya sträckningar för Teracoms och MSB:s (Myndigheten för Samhällsskydd och
Beredskap) radiolänksystem (RAKEL) är idag kända. Innan den energioptimerade
layouten tas fram kommer det kontrolleras om ytterligare länkar fanns vid beslutstillfället
och om dessa ligger inom de gula områdena i bilaga 15. Är så fallet kommer en
diskussion med länkägarna, rådande forskningsläge vad gäller nödvändig buffert och
ra04s 2011-02-17
44 (53)
RAPPORT
dokumentet.
VINDPARK ANNEFORS
rådande rättsläge avgöra i vilken grad radiolänkbuffertar undantas från den yta som en
energioptimerad layout tas fram för.
Skydds och säkerhetsavstånd
Skydds- och säkerhetsavstånd har tillämpats när de gula områden i bilaga 15
upprättades se 5.18.3.
Dessa kommer att kontrolleras mot navdiameter och tornhöjd hos de valda verken och
möjligen kan det inskränka området ytterligare inom vilket den energioptimerade layouten
beräknas. Se beskrivning av beräkningsformel för riskavstånde iskast ovan.
Kommunala ställningstaganden
Ovanåker kommun har tidigare uttryckt uppfattningen att man motsätter sig placeringar
av vindkraftverk mellan sjöarna Stora Öjungen och Grannäsen. Inom den ytan ligger
enligt exempellayouten 4 verk. Om det skulle vara kommunens slutliga ställningstagande
och en förutsättning för en tillstyrkan avser Bergvik Skog att respektera detta. Det innebär
i så fall att det gula området i bilaga 15 väster om kommungränsen och norr om Grannäs
ej kommer att inkluderas i den yta som den energioptimerade layouten beräknas för.
8.1 Landskapsbild
Vid placering av vindkraftverk måste de energioptimerande aspekterna väga tyngre än
verkens eventuella synbarhet. Om ett placeringsvillkor konsekvent var att placera verken i
positioner där de syns minst, skulle detta ohjälpligt leda till en väsentligt lägre
energiproduktion.
Oavsett var vindkraftverk placeras är de synliga från något håll, varför en minskad
synbarhet från ett håll kan leda till en ökad synbarhet från ett annat håll.
Om en lägre effekt (exempelvis 2 MW) på verken väljs vid slutlig projektering kommer
antalet verk sannolikt att uppgå till de sökta 149, eftersom exempellayouten är
energioptimerad för detta antal verk och denna effekt. Om en högre effekt på verken väljs
(exempelvis 4 MW) är det möjligt att antalet verk minskar men inte säkert, se avsnitt 5.3.
Påverkan per producerad energienhet blir betydligt lägre med större och högre verk än
med lägre. Skillnaden i produktion mellan kommersiellt tillgängliga 2 och 3 MW-maskiner
är 30-40%. (Lämpliga 4 MW maskiner är ännu inte kommersiellt tillgängliga.) För att
illustrera detta kan man tänka sig det ytterligare antal 2MW-maskiner som krävs för att, i
någon annan park, producera den energi som utgör skillnaden mellan ett 2 MW och ett 3
MW-alternativ i Annefors. Det blir ca 50 st och den större påverkan på landskapet i stort
blir då uppenbar.
Det avstånd som ges av 40 dB(A)-villkoret kan också anses lämpligt som ett
hänsynsavstånd av synbarhetsskäl. En väsentlig utökning av avståndet av synbarhets-,
ljudskäl eller något annat skäl kan göra att en etablering i Annefors inte blir möjlig.
ra04s 2011-02-17
45 (53)
RAPPORT
dokumentet.
VINDPARK ANNEFORS
Exempelvis ger en fördubbling av radien i ett skyddsavstånd en fyrdubbling av den
layoutarea som berörs.
8.2 Naturmiljö
Bergvik Skogs grundinställning är att i samband med utbyggnad ta samma hänsyn som
beskrivits i kapitel 5.18 Utformningsprocessen, nämligen att följande naturvärden ska
undantas från etablering av verk och vägar:
1. Nyckelbiotoper (Bergviks tidigare, de identifierade i inventeringarna 2009 och
2010 samt eventuella av Skogsstyrelsen tidigare identifierade på privat mark),
2. Biotopskyddade områden
3. Våtmarker klass 1 och 2,
4. Myrskyddsplan, kategori 1-2
5. Bergviks frivilliga avsättningar,
6. Områden med höga naturvärden identifierade i inventeringar 2009 och 2010 och
7. Strandskydd.
För illustration av detta se bilaga 1. Vilka överväganden som Bergvik Skog gjort i detta
sammanhang förklaras närmare i yttrande med komplettering av ansökan om tillstånd till
vilket detta dokument är bilaga.
8.3 Djurliv
Vad gäller de specifika hänsynsåtgärder för fåglar, vid vissa verks- och vägplaceringar,
som föreslås i utförda inventeringar, avser Bergvik Skog att i möjligaste mån ta hänsyn till
dessa. De hänsynsåtgärder som föreslagits är följande:
1. att extra hänsyn tas till områden med en biotop lämplig för tretåig hackspett och
videsparv,
2. att ortolansparv och törnskata får fortsatt tillgång till öppna hyggen med stående
björk och asp samt en del stående död ved,
3. att en skogsridå (100 m motsvarande strandskydd räcker) bevaras vid
häckningstjärnar för smålom samt skyddszoner i flygriktningarna etableras enligt
kartan i bilaga 16 b.
Videsparv häckar i lämplig biotop som ligger utanför de områden där vindkraftverk
kommer att byggas dvs utanför de gula områdena i bilaga 15, varför någon specifik
åtgärd inte behöver vidtas. Den tretåiga hackspetten har hörts trumma, den exakta
häckningsplatsen är inte känd. Lämplig biotop är förmodligen en avsättning Bergvik gjort
strax intill platsen där hackspetten hörts trumma. Avsättningar kommer att undantas för
placering av vindkraftverk, se avsnitt 8.2. Lämpligt hänsynstagande får diskuteras i
samråd med tillsynsmyndigheten/ornitologer.
ra04s 2011-02-17
46 (53)
RAPPORT
dokumentet.
VINDPARK ANNEFORS
Åtgärd 2 berör i första hand normalt skogsbruk . Framtida avverkningar kommer att leda
till att öppna hyggen tas upp (samtidigt som de gamla växer igen). I enlighet med Bergvik
Skogs certifiering tas också sådan generell naturvärdeshänsyn att punkt 2 tillgodoses dvs
stående död ved sparas på hyggena. Vindparksetableringen i sig själv ger inte upphov
till att större hyggen tas upp och något åtagande enligt punkt 2 kan därför inte göras inom
ramen för denna komplettering. Vid etablering av vindkraftverk och vägar till dessa
kommer dock endast undantagsvis naturvärdesträd och död ved att tas bort.
Förutom de i punkt 3 föreslagna åtgärderna kommer hänsyn till smålom att tas genom att
en zon kommer att lämnas orörd närmast de tjärnar där smålommen häckar. Normalt
strandskyddsavstånd på 100 m är tillräckligt, se bilaga 13. I flygriktningen mot de sjöar
där smålommen fiskar kommer en zon etableras så att smålommen kan lyfta utan att
kollidera med något vindkraftverk. Denna zon undantas från etablering av vindkraftverk.
Zonen framgår av karta i Grouse rapport, bilaga 16.
Våren 2011 rapporterade Kungsörnsgruppen ett förstagångsförsök till kungsörnshäckning
på en av gruppen uppförd artificiell plattform inom Anneforsområdet. Grouse Expeditions
har i juni 2011 kontrollerat häckningen som konstaterades avbruten ( rapporten från
Grouse biläggs inte av sekretesskäl). Försöket var det första kända överhuvudtaget i
Anneforsområdet. Det kan ha varit fråga om så kallad skenhäckning av ungfågel.
Ytterligare iakttagelser vid en annan artificiell boplattform har också skett och kommer att
undersökas av Grouse expeditions och kungsörnsgruppen.
Som framgår av kapitel 7.3 ovan samt rapport bilaga 12, så visar den genomförda
fladdermusanalysen att effekterna på fladdermusfaunan till följd av en etablering av
planerad vindpark är försumbara. Med bakgrund av detta avser Bergvik Skog inte ta
några specifika hänsynsåtgärder utifrån fladdermusperspektivet, då det ej bedömts vara
nödvändigt.
Strategin blir alltså att vid beräkning av den energioptimerade layouten göra undantag
enligt ovan. Vilka överväganden som Bergvik Skog gjort i detta sammanhang, i synnerhet
vad gäller kungsörn förklaras närmare i Yttrande med komplettering av ansökan om
tillstånd till vilket detta dokument är bilaga.
8.4 Kulturmiljö
Länsmuséet i Gävleborg har anlitats av Länsstyrelsen i Gävleborg för att genomföra en
fältstudie utifrån den skrivbordsstudie som genomfördes inför planeringsskedet.
Fältstudien är slutförd och rapporten finns bifogad som bilaga 18.
Fasta fornlämningar kommer att undantas för placering av vindkraftverk, vägar och andra
anläggningsarbeten. Fasta fornlämningar som rapporterats är (se bilaga 18):

Gränsmärke (punkt 57)

Bytomt/gårdstomt (punkt 89, ”Ändalösa”)

Tjärdal (punkt 255)
ra04s 2011-02-17
47 (53)
RAPPORT
dokumentet.
VINDPARK ANNEFORS

Fossilåker/Röjningsrösen (punkt 384, ”Torpberget”)
Vilka överväganden som Bergvik Skog gjort i detta sammanhang förklaras närmare i
Yttrande med komplettering av ansökan om tillstånd till vilket detta dokument är bilaga.
8.5 Friluftsliv och turism
Etableringen av vindpark Annefors kommer, som beskrivits i tidigare MKB, att medföra
vissa konsekvenser på det rörliga friluftslivet i form av förändrad landskapsbild, viss risk
för buller- och skuggningseffekter samt risk för iskast under den kalla delen av året.
Genom planerat vindparkområde går Finnskogsleden samt skoterleder. Det finns även
raststugor/vindskydd och fiskesjöar inom området. Som framgår av karta i bilaga 14 finns
en del vindkraftverk i exempellayouten i närheten av dessa.
Om det vid detaljprojekteringen av parken visar sig att lederna och/eller
raststugor/vindskydd berörs när den energioptimerade layouten beräknats så kan det
finnas behov av viss omledning av lederna och flytt av vindskydd. Detta bl a för att kunna
följa de av Elforsk rekommenderade säkerhetsavstånden för iskast när det gäller leder
som används vintertid t ex skoterleder. Bergvik Skog kommer då att kontakta ledansvarig
på Bollnäs kommun och andra berörda, såsom föreningen Finnskogsriket samt
skoterklubbarna för diskussion om detta. Bergvik Skog är berett att diskutera ett bidrag till
omledningskostnaderna.
Då Finnskogsleden inte nyttjas vintertid, bedöms inga specifika hänsynsåtgärder
avseende risk för iskast behöva vidtas, men leden kan behöva dras om något ändå för att
uppnå de verksplaceringar som kan bidra till energioptimering i området. Framförallt kan
det bli aktuellt i området vid Abborrtjärnen och Lördagsåsen. Detsamma gäller för
skoterlederna i dessa områden. Graden av omdragning får diskuteras med ledansvariga.
Eftersom det kommer att vara uppenbart att det finns vindkraftverk i området kan det vara
av intresse att faktiskt passera i omedelbar närhet av något eller några av dem.
Alternativt vill man minska intrycket så mycket som möjligt och då får leden dras en större
omväg.
Vad gäller avstånd till sjöar och vattendrag avser Bergvik Skog att hålla
strandskyddsavstånd, d v s 100 m från sjö och vattendrag och således inte placera
vindkraftverk eller vägar inom det strandskyddade området med vissa reservationer. Den
konkreta påverkan/begränsning på fisket som en vindkraftetablering kan tänkas medföra
inom området bedöms främst vara risken vintertid för eventuella iskast. Om det vid den
slutliga detaljprojekteringen framkommer att verkens slutliga placering ligger närmare de
sjöar, som nyttjas för vinterfiske, än vad som är rekommenderat riskavstånd enligt
beräkningsmodell från Elforsk, kommer tydliga varningsskyltar att uppföras invid dessa
platser.
Eftersom det innebär att fiske inte alltid kommer att kunna bedrivas vintertid kommer en
diskussion att tas upp med de aktuella fiskeklubbarna om t ex andra sjöar skulle vara
lämpligare.
ra04s 2011-02-17
48 (53)
RAPPORT
dokumentet.
VINDPARK ANNEFORS
Inom planerat vindparkområde har Bergvik Skog arrenderat ut jakträttigheter till jaktlag.
Utöver det som tidigare beskrivits i MKB, vad gäller den bedömda påverkan på djurlivet,
bedöms den konkreta påverkan/begränsning vad gäller jakten, vara risken för eventuella
iskast under den kalla delen av året. Varningsskyltar för iskast kommer uppföras vid
vindkraftverken.
Upplevelsevärden kopplade till naturoch friluftsliv samt naturturism är mycket subjektiva
och en fullständigt objektiv bedömning av hur en vindkraftexploatering i Annefors kan
komma att påverka upplevelsevärdena i området är därför omöjlig att utföra. Något som
är helt säkert är att landskapsbilden kommer att påverkas då vindkraftverken uppförs.
Upplevelsen av detta är dock olika från person till person och kan såtillvida kanske
medföra att vissa turister inte vill besöka området, medan andra kanske istället tycker att
vindkraftverk är intressanta att studera och av den anledningen väljer att åka dit.
Ytterligare konsekvenser på naturoch friluftsliv samt naturturism, som planerad
verksamhet kan medföra, bedöms vara viss risk för buller och skuggningseffekter. Även
dessa faktorer upplevs subjektivt. En del besökare upplever kanske att intrycket av en
tyst, ”orörd” och ”naturlig” skogsmiljö försvinner. I detta sammanhang bör dock framhållas
att inom det planerade parkområdet har det sedan många år tillbaka bedrivits
kommersiellt skogsbruk, så området kan inte sägas vara en helt opåverkad ”vildmark” där
det finns stor potential för utbyggnad av naturoch kulturturism.
Jakt, fiske och eller ekoturism i organiserad form omfattas inte av allemansrätten. Det
bedrivs på Bergvik Skogs mark med bolagets goda minne enligt muntliga eller skriftliga
avtal under förutsättning att bolagets verksamhet inte störs. Dessa avtal gäller under
begränsad tid. Tidigare har med verksamhet i första hand avsetts skogsbruket men
kommer nu och i framtiden också avse vindbruk. I den mån detta vindbruk inskränker
nyttjanderätterna enligt ovan anser Bergvik skog att det i första hand är en diskussion
mellan parterna som ska avgöra hur frågan löses. På ungefär samma sätt förhåller det
sig med den mindre del av parken som har andra ägare än Bergvik Skog.
De planer på utveckling av naturturism- och friluftsliv, som framgår av turismutredning i
samband med ÖP Bollnäs kommun, anser bolaget vara alltför positivt framställda. Då
marken inom aktuellt vindparkområde i huvudsak ägs och brukas av Bergvik Skog är en
förutsättning för att en sådan utveckling ska kunna ske att bolaget ger accept via
avtal/arrenden för att företagen skall få ha sin verksamhet på markerna. Bergvik Skog
anser inte detta alltid vara aktuellt då det inom området bedrivs kommersiellt skogsbruk.
Bolaget menar att en utbyggnad av en vindkraftpark ger mer positivt bidrag till
utvecklingen genom uppfyllelse av det nationella planeringsmålet för vindkraft. En
etablering och drift av en vindpark i Annefors bedöms även bidra till att ett större antal
arbetstillfällen skapas jämfört med vad en utveckling av friluftsliv och turism kan ge. Enligt
en utredning från Svensk Energi (2009) samt erfarenheter från projekt Havsnäs i
Strömsund ger en vindkraftetablering under byggfas ca 20 arbetstillfällen/verk och under
driftsfas ca 0,5 arbetstillfällen/verk. Dvs. 3000 respektive 75 årsarbetstillfällen per år. Det
ska jämföras med den ökning som naturturismen beräknas ge, ca 8 årsarbetstillfällen per
år.
ra04s 2011-02-17
49 (53)
RAPPORT
dokumentet.
VINDPARK ANNEFORS
De hänsynsåtgärder som vidtagits avseende verksamheten som bedrivs vid Vargas
Vildmarkslodge framgår av kap 5.18 i ursprunglig MKB samt i kap 5.18.1 ovan. Denna
hänsyn innebär att vissa områden undantagits från de gula områdena i bilaga 15 dvs de
områden inom vilken parken avses att byggas. Se också vidare avsnitt 8 Kommunala
ställningstaganden där ytterligare hänsyn som direkt påverkar Vargas diskuteras.
Aktuellt vindparkområde ligger delvis inom utpekat riksintresseområde för vindbruk, men
området är inte utpekat som riksintresse friluftsliv eller riksintresse för rörligt friluftsliv. Mot
bakgrund av det nationella planeringsmålet för vindkraft måste olika värden vägas mot
varandra som t ex lämplig lokalisering ur produktionssynpunkt kontra turism och friluftsliv.
Bergvik Skog anser att den valda placeringen av vindpark Annefors är mycket lämplig ur
produktionssynpunkt, den är delvis riksintresse för vindbruk och den finns placerad inom
ett område som sedan länge är påverkat av kommersiellt skogsbruk och därför inte kan
klassas som orörd ”vildmark” med stor potential för utveckling inom friluftsliv eller naturoch kulturturism.
På kartan i avsnitt 7.5 redovisas några av de aktuella turistföretagen. Som framgår av
kartan ligger de aktuella företagen tämligen långt från Anneforsparken (och även andra
vindkraftparker). Det område som Finnskogsriket tycker är lämpligt för turism är också av
en storlek att det borde finnas utrymme för både turism och vindkraftparker. De företag
som sysslar med logi och restaurangverksamhet borde kunna dra stor nytta av
vindkraftparken både under etablerings- och driftfas.
Strategin vad gäller denna punkt blir därför och sammanfattningsvis att inom det tillåtna
begränsade området (gula områden i bilaga 15, hänsyn redan taget till Vargas mm) göra
en energioptimerad layout och justera denna enligt övriga avsnitt under punkt åtta. Om
det visar sig nödvändigt förs sedan diskussioner med de olika intressenterna listade i
punkt 8.5 om förändringar i deras verksamheter så att dessa kan bedrivas på ett säkert
sätt utan alltför stora ingrepp. Skulle det visa sig lämpligast eller nödvändigt att flytta
sådan verksamhet är Bergvik Skog beredd att diskutera bidrag för att göra det. I stort sett
all verksamhet sommartid kan dock fortgå. Bergvik Skog är ändå öppen för dialog om
enstaka verksplaceringar uppfattas som alltför störande.
8.6 Ljud
När en ny energioptimerad layout beräknats kommer en ny ljudberäkning att genomföras
för att säkerställa att ljudnivån alltid skall understiga 40 dB(A) vid bostäder. Om så
behövs kommer justeringar att göras i den energioptimerade layouten för att uppnå detta.
Dessa beräkningar kommer då att utföras med data för den verkstyp som väljs.
Det finns också programvara som gör energi- och ljudoptimering i ett moment. Om sådan
används behöver inte heller några justeringar göras.
Strategin blir alltså att kontrollera och justera den energioptimerade layouten för att
säkerställa de ljudvillkor som ges i tillståndet.
ra04s 2011-02-17
50 (53)
RAPPORT
dokumentet.
VINDPARK ANNEFORS
8.7 Skuggor
Vid en slutgiltig layout kommer en ny skuggberäkning att genomföras för att kartlägga
vilka bostäder som riskerar att drabbas av skuggbildning. Dessa beräkningar kommer då
att utföras med den verkstyp som väljs på den layout som slutligt beslutas. Om en bostad
beräknas drabbas av för höga, jämfört med villkorsförslag från Bergvik Skog,
skuggvärden kommer de verk som berörs att förses med skuggdetektorer.
Skuggdetektorer fungerar genom att man programmerar in de tider som verket ger
skuggning vid den bostad som har för höga skuggvärden. Under dessa tider känner en
sensor av om solen skiner eller inte. Skiner solen stängs verket av under perioden, och
skiner inte solen stängs inte verket av utan är i drift som vanligt.
Strategin är alltså att vidta dessa tekniska åtgärder. Någon justering av layouten anses
inte nödvändig eller ändamålsenlig.
8.8 Ljus och reflexer
Inga tillägg
8.9 Utsläpp till vatten
En kompletterande hydrologiutredning över området har genomförts, se bilaga 11 samt
under beskrivning i kapitel 7.2 ovan.
Bolaget kommer att följa de förslag till hänsynsåtgärder som föreslås i denna rapport,
dvs:

Vid vattenöverfarter med vägar dimensioneras trummorna för stora flöden för att
undvika översvämning.

Där diken anläggs vid vägar eller i anslutning till vindkraftverken arrangeras
möjligheter att låta dikena passera en översilningsyta innan vattnet når sjöarna

För att undvika grumling utförs diken meandrande, där så är möjligt.
Under byggperioden kommer ytterligare åtgärder vidtas för att förhindra grumling, så det
kan t. ex vara lämpligt att placera ut halmbalar eller liknande åtgärder.
8.10
Utsläpp till luft
Inga tillägg.
8.11
Olycksrisker
Inga tillägg
8.12
Elektromagnetiska fält
Inga tillägg
ra04s 2011-02-17
51 (53)
RAPPORT
dokumentet.
VINDPARK ANNEFORS
8.13
Övrig mark- och vattenanvändning
Behovet av att dra intern markförlagd kabel utanför planerad vägsträckning bedöms som
litet. Det uppstår då man inte vill dra elkablarna långa omvägar längs befintliga vägar för
att undvika onödiga kostnader och onödig indirekt miljöbelastning vid tillverkningen av
den extra kabellängden. Också nedgrävning av kabel vid sidan av befintlig väg kan ge
högre miljöbelastning än en kortare ny kabelgrav. Ett annat undantagsfall då detta kan
visa sig vara önskvärt kan vara om befintlig väg går genom ett känsligt natur- eller
kulturavsnitt. I detta fall kan man överväga att dra kabel mellan verken i en annan
sträckning för att minimera den nödvändiga bredden på det kombinerade väg- och
kabelstråket.
Strategin i detta fall blir att först göra den energioptimerade layouten med de ytor
undantagna och nödvändiga justeringar gjorda som i övrigt anges under avsnitt 8.
Därefter görs väglayout och först därefter görs elkabellayout med övervägandena enligt
ovan.
8.14
Konsekvenser under byggtiden
För ett så här omfattande byggprojekt kommer ett dokumenterat ledningssystem att
upprättas. Ett sådant system innehåller exempelvis rutiner och instruktioner för hur olika
arbeten ska bedrivas, från projektering till färdigställande.
Ett viktigt första steg i detta är att göra en grundlig genomgång av erhållet tillstånd och
alla därtill hörande handlingar för att lista alla begränsningar som ålagts Bergvik Skog,
och som Bergvik Skog åtagit sig.
I den mån arbetena innefattar miljöaspekter kommer det även att beskrivas hur dessa ska
hanteras. Exempel på detta är:
•
Hänsyn till nyckelbiotoper och andra naturvärden i samband med slutlig
lokalisering av fundament, uppställningsplatser, nya vägar och kablar samt
vid breddning och förstärkning av befintliga vägar.
•
Skyddsåtgärder mot mekanisk påverkan av känslig natur, träd med mera.
•
Hänsyn till vattendrag och geohydrologi i samband med slutlig lokalisering av
fundament, uppställningsplatser, nya vägar och kablar samt vid breddning
och förstärkning av befintliga vägar.
•
Metoder för att utföra dikning, vägtrummor o dyl.
•
Skyddsåtgärder mot förorening av mark och vatten.
•
Tydliga anvisningar för vilka tillstånd, anmälningar och andra
myndighetsrelaterade åtgärder som måste vidtas.
•
Inför projektering och byggnation av parken kommer information ges till
berörda (boende, turismföretag, fiskevårdsområdesföreningar, ledansvariga
för vandrings- och skoterleder etc) om tider för byggnation, begränsningar i
framkomlighet och liknande.
ra04s 2011-02-17
52 (53)
RAPPORT
dokumentet.
VINDPARK ANNEFORS
8.15
Hushållning med naturresurser
Inga tillägg
8.16
Konsekvenser under avvecklingsfasen
Inga tillägg
9
Samlad bedömning
Inga tillägg
10
Referenser
Inga tillägg.
ra04s 2011-02-17
53 (53)
RAPPORT
dokumentet.
VINDPARK ANNEFORS

RAPPORT - Bergvik Skog informerar om vindkraft

Transcription

Similar documents

Inbjudan till samråd 2014-11-25

Plansamråd Äspet i Åhus (område A), Dnr PLAN 10

Miljökonsekvensbeskrivning MKB

Affischer om Vindpark Ödmården - Bergvik Skog informerar om

Hur skapa bokningar i Google-kalender

Svar på skrivelser rörande ljudberäkning