docLadda ner pdf
download 
Report Transcription
Ladda ner pdf
vuxna med autismspektrumtillstånd Att göra studiesituationen tillgänglig för Utgivna skrifter i denna serie: Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med funktionsnedsättning. Övergripande information om stödinsatser (omarbetad 2012). Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med autismspektrumtillstånd (omarbetad 2012). Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med ADHD (omarbetad 2012). Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi (2011). Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med psykisk ohälsa (2010). Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med utvecklingsstörning (2007). Vid förfrågan kan skrifterna tas fram i alternativa format som till exempel e-bok, punktskrift eller lättläst. Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med autismspektrumtillstånd © Specialpedagogiska skolmyndigheten Ansvarig på SPSM: Eva-Lotta Andersson Redaktör och text: Annika Wallin, Blira Konsult AB Grafisk form: Plan2 Illustration: Li Rosén Zobec, illli Tryck: DanagårdLiTHO AB, 2012 ISBN: 978-91-28-00410-7 (tryckt version), 978-91-28-00411-4 (pdf-version) Beställningsnummer: 00272 Skriften är utgiven av Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) och kan hämtas som pdf-dokument och beställas på myndighetens webbplats www.spsm.se. Den kan också beställas från order@spsm.se Tack till följande personer som har ingått i referensgrupp eller på annat sätt har lämnat synpunkter på texterna i skriften: Kerstin Alm från Riksförbundet Attention, Gunilla von Corswant från SPSM, Mårten Gerle från Socialstyrelsen, Mats Jansson från Autism- och Aspergerförbundet, Svenny Kopp från Göteborgs universitet och Solveig Larsson från SPSM. Tack också till Eva Lilja Ekström, Britt-Marie Nilsson, Agneta Lindberg och ”Linnea” som har låtit sig intervjuas och som på ett generöst sätt har delat med sig av sina erfarenheter. Förord Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) arbetar för att barn, ungdomar och vuxna oavsett funktionsförmåga, ska få förutsättningar att nå målen för sin utbildning. Vi ger rådgivning i specialpedagogiska frågor till huvudmän inom skolväsendet, som för vuxna omfattar kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare. Frågorna kan handla om strategier, förhållningssätt och konsekvenser av funktionsnedsättning eller om kompetens utveckling. Vi erbjuder även kostnadsfria fortbildningar. I vår rådgivning ingår frågor om läromedel, och vi producerar läromedel inom områden där den kommersiella marknaden inte täcker behoven. Folkhögskolor, universitet och högskolor kan söka statsbidrag från oss för att göra utbildningarna tillgängliga för studerande med funktionsnedsättning. Den här skriften presenterar tillgänglighets lösningar som kan ge vuxna med autismspektrumtillstånd ökade möjligheter till studier. Skriften gavs ut i en första version år 2008, av dåvarande Sisus, och har tryckts i 12 000 exemplar. Efterfrågan är fortsatt stor och därför har vi tagit fram den här omarbetade och uppdaterade versionen. Skriften vänder sig främst till anordnare av utbildning för vuxna, skolledare, lärare, studie- och yrkesvägledare och politiker. Förhoppningen är att skriften ska bidra till att fler vuxna med autismspektrumtillstånd ska kunna studera och utbilda sig utifrån sina intressen och förutsättningar. I arbetet med den här omarbetade och uppdaterade skriften har vi haft hjälp av sakkunniga läsare från Socialstyrelsen, Göteborgs universitet och berörda intresseorganisationer. SPSM står emellertid som ensam ansvarig för innehållet. Redaktör och skribent har varit Annika Wallin, Blira Konsult AB. Eva-Lotta Andersson som arbetar med statsbidrag till vuxenutbildning har varit ansvarig på SPSM, och texterna har granskats av sakkunniga inom myndigheten. Specialpedagogiska skolmyndigheten juni 2012. Leif Näfver Chef för Statsbidragsavdelningen Denna skrift kan med fördel läsas tillsammans med Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med funktionsnedsättning. Övergripande information om stödinsatser (omarbetad 2012). Den innehåller information om lagar och regler på området utbildning för vuxna samt information om olika stödinsatser och vem som har ansvar för dem. SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med autismspektrumtillstånd 3 Innehåll Förord......................................................................................... 3 Utbildning är viktigt.................................................................... 5 Om autismspektrumtillstånd....................................................... 6 Samtidiga tillstånd..................................................................... 10 Att skapa en bra studiesituation................................................ 12 Utbildning för vuxna................................................................. 16 Utbildningsanordnarens ansvar för stöd och finansiering.......... 19 Intervjuer En lärmiljö utan onödiga energitjuvar....................................... 20 Agneta tyckte bäst om proven................................................... 22 Deltagarna ska må bra under hela dagen................................... 24 Linnea hämtar kraft på trygga platser....................................... 26 Stöd vid möten med utbildningsanordnaren.............................. 29 Litteraturtips............................................................................. 30 Tips på kontakter...................................................................... 31 4 SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med autismspektrumtillstånd Utbildning är viktigt Genom studier och utbildning kan människor utvecklas, få nya kunskaper och stärka sin identitet i samspel med andra. Utbildning ger individen makt och frihet att göra sina egna livsval och ökar möjligheten att delta i demokratiska processer och samhällsliv. Utbildning är också en viktig förutsättning för att få arbete och lön. Alltför många vuxna med autismspektrumtillstånd har dåliga erfarenheter av tidigare skolgång. En stor andel har fått för lite eller inget stöd alls i grundskola och gymnasieskola. Otillräckligt stöd kan resultera i misslyckanden, att den studerande halkar efter, tröttnar och ger upp. En ofullständig skolgång ökar risken för att senare hamna i arbetslöshet och utanförskap. Vuxenstudier för alla Vuxenstudier handlar ofta om att komplettera tidigare utbildning eller om att utbilda sig i ett nytt yrke, ta till vara begåvning och bygga vidare på intressen. Studierna kan vara en ny chans om utbildningsanordnaren erbjuder en tillgänglig studiesituation och individuella lösningar. Att studiesituationen görs tillgänglig för vuxna med funktionsnedsättning är viktigt både för den enskilda individen och ur ett samhällsperspektiv. Genom att skapa utbildningsmiljöer som är tillgängliga för alla erbjuds samtliga studerande mångfald, erfarenhetsutbyten och nya perspektiv. Även arbetsmarknaden och samhället i stort gynnas av att fler får tillgång till utbildning. SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med autismspektrumtillstånd 5 Om autismspektrumtillstånd Beskrivningar av funktionsnedsättningar och diagnoser tar ofta fasta på begränsningar. Det är först när en person får stöd som kompenserar för de här begränsningarna, som han eller hon kan utveckla sina förmågor fullt ut. Den bästa informationen om vilket stöd som en person behöver får man i samtal med den det gäller, och med andra som känner honom eller henne väl. I mötet med studerande är det viktigt att prata om det som fungerar och ta fasta på förmågor och styrkor. Autismspektrumtillstånd Autismspektrumtillstånd innefattar olika former av autism som autistiskt syndrom, Aspergers syndrom och andra autismliknande tillstånd. Autism innebär begränsad förmåga till ömsesidigt socialt samspel och ömsesidig kommunikation. Ofta har personer med autismspektrumtillstånd begränsningar i sina beteenden, intressen och aktiviteter. Graden av funktionsnedsättning och hur den tar sig uttryck kan variera stort mellan olika personer. Genusskillnader Färre flickor och kvinnor än pojkar och män har diagnos inom autismspektrumet. Det kan bero på att de flesta studier har gjorts på pojkar och därför kan kriterierna som används för att stätta diagnos vara utformade för att beskriva just pojkars svårigheter. Flickors svårigheter Olika former av autism Aspergers syndrom är autism med begåvning inom normalvariationen. Personer med diagnosen Aspergers syndrom har haft en normal språklig och kognitiv utveckling under sina tre första levnadsår. Autistiskt syndrom kallas ofta bara för autism. Ungefär 70-80 procent av dem som har diagnosen autistiskt syndrom har även en utvecklingsstörning av någon grad. Tidigare kallade man autism i kombination med normal eller hög begåvning för ”högfungerande autism”. Under ett par decennier har forskningen försökt avgränsa och särskilja olika autistiska tillstånd från varandra. Den pågående utvecklingen i internationell forskningen går numera åt andra hållet. Allt fler använder den övergripande termen autismspektrumtillstånd och fokuserar på de svårigheter som är gemensamma för alla som har någon form av autism. kan ta sig andra uttryck och upptäcks i allmänhet senare. Det finns undersökningar som visar att flickor med autismspektrumtillstånd är mer intresserade av att härma och iaktta andras beteenden. Pojkarna gör detta i mindre utsträckning. Därför kan kvinnor och flickor med autism spektrumtillstånd uppfattas som mer socialt kompetenta än vad de verkligen är. 6 SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med autismspektrumtillstånd I kommunikationen med personer som har autismspektrumtillstånd bör man undvika oprecisa uttryck. Många tolkar språket bokstavligt och vill ha rak och tydlig information. Att uppmana någon att ”hitta en lagom nivå på studierna” är oprecist. Säg istället vad som förväntas och vad som måste göras. För en person som tolkar språket bokstavligt är det förvirrande att få instruktionen att ”hoppa över ett kapitel i boken”. Det är också otydligt att säga att klassen ”snart ska ha prov”. Säg hellre exakt när provet ska äga rum. Idén till illustrationen ovan kommer från Elisabet von Zeipel som är specialpedagog och har arbetat på Aspergercenter i Stockholm. SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med autismspektrumtillstånd 7 Ojämn begåvningsprofil Begåvningsprofilen hos personer med autism spektrumtillstånd är ofta ojämn. Personen kan ha starka och mycket välfungerande sidor samtidigt som han eller hon har stora svårigheter inom andra områden. Socialt samspel Personer med autismspektrumtillstånd har ofta svårt att förstå att andra kan tänka och känna på ett annat sätt än de själva. Det gör det besvärligt att intuitivt uppfatta avsikten bakom andras handlingar. De flesta som har autismspektrumtillstånd är intresserade av socialt umgänge men vet inte alltid hur man gör. En del saknar det ”sociala driv” som krävs. Svårigheter uppstår vanligen i situationer som bygger på oskrivna regler, social intuition eller på tolkning av tonfall och kroppsspråk. Till exempel kan ömsesidigheten bli lidande om personen inte känner på sig när det är dags att släppa in andra i ett samtal. Många finner småprat om ”väder och vind” meningslöst och föredrar samtal kring något ämne som intresserar dem. Det är vanligt att personer med autismspektrumtillstånd har en begränsad förmåga att tyda ansiktsuttryck och därför kan ha svårt att se när någon till exempel är ledsen. Om personen blir uppmärksammad på detta kan han eller hon visa medkänsla på samma vis som andra. Konkret språkförståelse Personer med autismspektrumtillstånd kan ha en språklig begåvning. Svårigheter uppkommer framför allt kring abstrakta uttryck. En del gör bokstavliga tolkningar av språket vilket gör att innebörden i ironi, metaforer och ordvistar kan gå dem förbi. Detaljer framför helhet Många tänker fakta- och detaljfokuserat. När man börjar med detaljerna och fokuserar på dem kan det vara svårt att se helhet och sammanhang. Detta förklarar varför personer med autismspektrumtillstånd kan tycka att allting ändras om en detalj ändras. Det fakta- och detaljfokuserade tänkandet kan vara en styrka och bidra till nya perspektiv och framgångsrik problemlösning. Minne Personer med autismspektrumtillstånd har ofta lätt att lära sig fakta och detaljer kring ämnen som de intresserar sig för. Andra saker kan vara svårare att komma ihåg. Det är vanligt att man glömmer tider, möten och annat som behöver planeras in. Planering och struktur Det är vanligt att personer med autismspektrumtillstånd har bristande tidsuppfattning och de flesta behöver stöd med planering av 8 SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med autismspektrumtillstånd studierna. Det kan handla om att prioritera, begränsa uppgifter, bedöma tidsåtgång, göra urval och att sätta igång med eller avsluta en aktivitet. Stöd kan också behövas för att få struktur på den fria tiden mellan lektioner och föreläsningar. Personer med autismspektrumtillstånd kan ha svårt att hantera förändringar, särskilt om de kommer oväntat. En del har svårt att skapa inre bilder och föreställa sig sådant som ännu inte har hänt. Orienteringsförmåga Ofta innebär funktionsnedsättningen svårigheter med att orientera sig. Det kan gälla såväl i den fysiska miljön som att orientera sig inom kursplaner och studieuppgifter. Sinnesintryck De flesta med autismspektrumtillstånd har någon form av överkänslighet för sinnesintryck som ljud, ljus, dofter, smak och beröring. Till exempel kan fläktar som surrar, lampor som flimrar och lukter som upplevs som påträngande stjäla mycket energi. fattningen kan leda till en känsla av stress och brist på kontroll. Många är dessutom mycket noggranna, ihärdiga och kan bli uppslukade av en arbetsuppgift så till den grad att de glömmer att ta pauser och därför blir uttröttade. Det är också vanligt att personer med autismspektrumtillstånd blir utmattade av att umgås längre stunder, eftersom det tar kraft att försöka förstå sig på och delta i det sociala sammanhanget. Detta i kombination med att sömnsvårigheter är vanliga, gör att många personer med autismspektrumtillstånd behöver mycket tid för vila och återhämtning. Specialintressen Personer med autismspektrumtillstånd brukar ha ett eller flera specialintressen. Det är vanligt att samla på saker eller att man med stor passion och idoghet inhämtar kunskap och fakta kring ett ämne. Trötthet och stress Personer med autismspektrumtillstånd har ofta svårt att göra saker automatiskt. Varje handling måste tänkas fram innan den utförs och det tar tid och kraft. Även det detaljfokuserade arbetssättet kräver energi och den bristande tidsupp- SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med autismspektrumtillstånd 9 Samtidiga tillstånd Det är relativt vanligt att personer med autismspektrumtillstånd även har andra diagnoser som depression, ångest, ADHD, OCD (tvångssyndrom) och Tourettes syndrom. ADHD En person med ADHD har koncentrationssvårigheter, är impulsiv och överaktiv i en omfattning som skapar svårigheter för honom eller henne. Den som har ADHD kan växla från hyperfokusering då han eller hon helt går upp i en uppgift till att lätt bli distraherad och tappa tråden. ADHD är en förkortning av engelskans Attention Deficit Hyperactivity Disorder som på svenska översätts med uppmärksamhetsstörning med överaktivitet. ADHD för också med sig impulsivitet vilket innebär att personen kan handla fort och oövertänkt. För personer med ADHD tar det mycket kraft att försöka sålla bland alla intryck, hålla fokus och koncentration. Därför blir många lätt uttröttade, glömmer och har hög stresskänslighet. Det här påverkar förmågan att organisera, planera, genomföra och slutföra olika aktiviteter. Aktivitetsnivån kan vara mycket ojämn och dagsformen varierar. ADD (Attention Deficit Disorder) är en variant av ADHD och innebär en uppmärksamhetsstörning utan (eller med bara lite) överaktivitet och brist på impulskontroll. För mer information: www.attention-riks.se Depression En depression kan påverka tankar, känslor, beteende och även det fysiska välbefinnandet. Personer med depression upplever nedstämdhet, nedsatt intresse och minskad livsglädje. Det är också vanligt med sömnproblem, viktändring, brist på energi, skuldkänslor, sämre minne, minskad koncentrations- och tankeförmåga samt obeslutsamhet. Depression brukar delas in i lindrig, medelsvår och svår depression. Vid lindrig depression klarar man fortfarande av att studera eller arbeta. Vid medelsvår och svår depression krävs ofta sjukskrivning. För mer information: www.rsmh.se OCD OCD (Obsessive Compulsive Disorder), även kallat tvångssyndrom, omfattar tvångstankar och ritualer. Tvångstankarna är ofrivilliga, återkommande och ihållande impulser, tankar 10 SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med autismspektrumtillstånd eller fantasier. Dessa upplevs som främmande, meningslösa och orsakar kraftig ångest, äckel eller oro. Exempel på tvångstankar är: tänk om jag glömde låsa dörren, tänk om det börjar brinna eller tänk om jag får aids. Ritualer, som även kallas tvångshandlingar, kan vara upprepad kontroll av lampor, spis eller intensiv handtvätt. Det kan också vara mentala, osynliga ritualer som att räkna, rabbla ramsor eller undvika situationer som framkallar tvångs impulserna. Personer med OCD utför ritualerna för att dämpa ångesten. För mer information: www.ocdforbundet.se och www.attention-riks.se Tourettes syndrom Tourettes syndrom kännetecknas av tics, det vill säga återkommande ofrivilliga rörelser eller läten som förekommer i en viss mängd och under en längre tid. Ibland kan dessa undertryckas, men oftast är de svåra att styra viljemässigt. Ticsen kan förvärras av stress. För mer information: www.attention-riks.se Att göra stud iesituationen tillgänglig med ADHD för vuxna vuxna sa äl oh k is yk med ps tillgänglig för iesituationen Att göra stud Den som vill veta mer kan läsa SPSM:s skrifter Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med ADHD (omarbetad 2012) och Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med psykisk ohälsa (2010). SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med autismspektrumtillstånd 11 Att skapa en bra studiesituation En bra studiesituation för personer med autismspektrumtillstånd innebär framför allt • bakgrund och sammanhang för att kunna se helheten och inte bara detaljer • delaktighet i beslut om vilket stöd som behövs och hur det utformas • tillgång till kognitiva hjälpmedel i form av planering, minnesstöd och tidsstöd • konkret information och tydliga rutiner • en miljö utan störande sinnesintryck • förberedelser som berättar hur, när och varför en uppgift ska göras och när den är färdig • stöd för att orientera sig i den studiesociala situationen. 12 SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med autismspektrumtillstånd Individuellt stöd Graden av funktionsnedsättning och hur den tar sig uttryck kan variera stort mellan olika personer. Därför måste en studieplan och individuellt stöd utformas i samråd med den studerande och utgå från hans eller hennes önskemål samt från de krav som finns för att nå målet för studierna. Det är viktigt att den studerande är delaktig i besluten och får möjlighet att säga hur han eller hon vill ha det. En del studerande har en tydlig bild av vad de behöver medan andra är osäkra. Personer som känner den studerande väl kan vara en tillgång och stötta den studerande i besluten om vilket stöd som ska sättas in. Det kan vara bra att föreslå några konkreta stöd och låta den studerande prova för att sedan utvärdera efter ett par veckor. Rimliga krav Autismspektrumtillstånd syns inte utanpå och därför finns risk för överkrav. Omgivningen kan ha svårt att förstå hur stora svårigheter som personerna faktiskt har. Samtidigt kan missriktad hänsyn innebära för låga krav. Planering och struktur För studerande med autismspektrumtillstånd är det viktigt att få en konkret planering över vad som förväntas och vad som ska göras varje dag. Ett överblickbart schema för en eller flera veckor är ofta nödvändigt. Ibland kan det vara bra med ett särskilt schema för dagen eller till och med för lektionen. u n... n lektio Matte visa Kognitiva hjälpmedel En del personer med autismspektrumtillstånd uppskattar kognitiva hjälpmedel som ger stöd för att hålla reda på tider, planera sin dag, få påminnelser eller att hitta från en plats till en annan. Stödet kan till exempel bestå av ett schema på väggen som tydligt visar aktiviteter och klocklag. Stöd kan också finnas i en avancerad mobiltelefon med funktioner som kalender och larm. Sms-påminnelser eller andra liknande tjänster kan ibland synkroniseras med planeringsverktyg som finns på internet. De flesta mobiltelefoner ger även möjlighet att spela in och fotografera av information. För den som inte vill eller kan använda sin mobiltelefon på detta sätt finns alternativ i form av vanliga kameror, fickminnen, handdatorer, pekplattor, mp3-spelare, olika datorprogram och klockor med minnesstöd. SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med autismspektrumtillstånd 13 Studieteknik Många personer med autismspektrumtillstånd behöver stöd i sin studieteknik. De har lätt att fastna i detaljer och kan behöva hjälp att bedöma vad som är väsentligt i en uppgift. Eftersom lärstilen ofta är mer visuell (synlig information som till exempel text och bild) än auditiv (hörd information) kan det vara bra att komplettera med skriftliga instruktioner. Det är viktigt att förklara exakt vad som ska göras och varför: Vad är syftet med uppgiften? Varför lär vi oss detta? Hur ska uppgiften göras? Vilka sidor ska läsas? Hur många sidor ska uppsatsen bestå av? När är uppgiften slut? Vem ska jag samarbeta med? Instruktionerna bör ges i mindre portioner och uppgifterna ska vara klart avgränsade. Det måste vara tydligt när uppgiften är slut annars kan den upplevas som oöverstiglig, och den studerande kan känna sig utmattad och ge upp innan han eller hon ens har börjat. Anteckningsstöd För en del studerande med autismspektrumtillstånd kan det vara svårt att lyssna på en lektion och samtidigt välja ut vad som är väsentligt att anteckna. En lösning kan vara att den studerande får anteckningsstöd. En eller flera kurskamrater kan ta den här uppgiften. En del studerande vill spela in lektionsinnehåll och uppskattar när läraren delar ut presentationer och instruktioner i skriven form på papper, webbsida, USB-minne eller via e-post. Grupparbeten Grupparbeten kan vara besvärliga och har bäst förutsättningar att lyckas om formen är tydlig och välstrukturerad. Ämnet och uppgiften ska vara bestämda och rollerna uttalade. Ibland kan det behövas enskilda uppgifter istället för grupparbeten. Möjlighet till vila och extra tid Det kan finnas behov av en bestämd plats dit den studerande kan gå för återhämtning och vila. Ibland behövs längre tid för att komma igång med uppgifter och för att tolka budskap i resonerande eller abstrakta texter, och förlängd tid för prov. Förlängd studietid kan vara nödvändigt ibland. Stödperson och mentor Personer med autismspektrumtillstånd kan behöva en stödperson eller en mentor som ger stöd med struktur och planering. Stödpersonen eller mentorn kan också svara på frågor av olika slag och följa med till nya platser. 14 SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med autismspektrumtillstånd ”Jag är mentor åt en kvinna med Asbergers syndrom. För ett tag sedan fick jag ett samtal från henne då hon undrade över den här situationen: ´Igår kom jag med samma tåg som min lärare. När hon fick syn på mig ropade hon mitt namn och sprang ikapp mig. Sedan gick vi tillsammans till skolan. Varför gjorde hon det? Vad ville hon?´. Jag förklarade att läraren nog tyckter att du är trevlig och bara ville umgås en stund. Det var inte alls självklart för den här kvinnan.” /Birgitta Andersson, specialpedagog. Studiegruppens sammansättning Studiesituationen kan arrangeras på olika sätt. Vissa utbildningsanordnare skapar särskilda grupper för personer med autismspektrumtillstånd. Andra inkluderar studerande med sådana diagnoser i större grupper. Båda lösningarna kan fungera bra. Vissa personer med autismspektrumtillstånd föredrar att studera tillsammans med andra som har liknande erfarenheter. Detta för att få trygghet, acceptans och möjlighet att utvecklas på sina villkor. Andra studerande upplever att sådana lösningar bidrar till en känsla av utanförskap, exkludering och stigmatisering. Studier tillsammans med andra utan funktionsned sättning kan ge tillfälle att utveckla strategier som blir användbara i arbetslivet, samhällslivet och i social samvaro. Det går förstås att kombinera studier i olika typer av grupper. Viktigt med bra bemötande Många personer med autismspektrumtillstånd har erfarenhet av bristande förståelse och uteblivet stöd. Detta i kombination med svårigheterna med att skapa struktur och överblick i sin livssituation kan vara en förklaring till att personer med autismspektrumtillstånd oftare än genomsnittet drabbas av depression och ångest. Om den studerande ska uppleva sin studietid som positiv måste han eller hon bemötas med respekt, förståelse och känna sig accepterad och delaktig. Ett sådant gott bemötande underlättas av att omgivningen har kunskap om funktionsnedsättningen och dess konsekvenser. Skolledning, lärare och stödpersoner behöver fördjupade teoretiska kunskaper men även studiekamrater, personal i matsalen, kaféet, biblioteket och vaktmästeriet behöver information. Om den studerande vill hålla sin diagnos hemlig går det ändå att tala allmänt om att alla har olika förutsättningar och behov. Fritiden är också viktig Autismspektrumtillstånd hör ihop med hög uttröttbarhet. För läraren är det bra att känna till att ostrukturerad tid utanför skolan kan ta mycket kraft och att det kan gå ut över studier na. Många är trötta på grund av sömnsvårigheter och kan ha svårt att komma i säng, och gå upp, i tid. Själva resan till utbildningen kan också vara utmattande. SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med autismspektrumtillstånd 15 FOLKHÖGSK OLA ILDNING PRIVAT UTB YRKESHÖGSKOLAN Utbildning för vuxna Alla som arbetar med studier och utbildning för vuxna behöver kunskap om vilka stöd som finns och om de lagar och regler som gäller för att möjliggöra studierna för personer med funktionsnedsättning. Utbildningsanordnare inom alla utbildningsformer måste också erbjuda en tillgänglig miljö. Tillgänglighet gäller såväl de fysiska förhållandena som kommunikation, information, pedagogik och den studiesociala miljön. Läs mer om detta i SPSM:s skrift Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med funktionsnedsättning. Övergripande information om stödinsatser (omarbetad 2012). Utbildning för vuxna i Sverige omfattar • skolväsendet för vuxna med kommunal vuxen utbildning (komvux), särskild utbildning för vuxna (särvux) och utbildning i svenska för invandrare (sfi) • folkbildningen med kurser och studiecirklar vid folkhögskolor och studieförbund • högskole- och universitetsutbildningar • arbetsmarknadspolitiska program (arbetsmarknadsutbildning) • utbildningar inom Yrkeshögskolan • utbildningar som bedrivs i privat regi. 16 SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med autismspektrumtillstånd HÖGSKOLA KOMVUX SÄRVUX SFI STUDIEFÖRBUN D Skolväsendet för vuxna Enligt skollagen (SFS 2010:800) är målet för skolväsendet för vuxna, att vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. De ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet. Utbildningen ska också främja personlig utveckling. Utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes behov och förutsättningar. Kommunal vuxenutbildning ska ge kunskaper motsvarande grundskolan (grundläggande nivå) eller gymnasieskolan (gymnasial nivå). De som fått minst utbildning ska prioriteras och för varje elev ska det finnas en individuell studieplan. Planen ska innehålla uppgifter om den enskildes utbildningsmål och planerad omfattning av studierna. Särskild utbildning för vuxna vänder sig till vuxna med utvecklingsstörning och till personer med förvärvade hjärnskador. Utbildningen ska motsvara den nivå som kan uppnås i grundsärskolan eller i gymnasiesärskolan. Även här ska de som har fått minst utbildning prioriteras och för varje elev ska det finnas en individuell studieplan. Planen ska innehålla uppgifter om den enskildes utbildningsmål och planerad omfattning av studierna. Utbildning i svenska för invandrare ska ge grundläggande kunskaper i det svenska språket. Kursplanen får anpassas för personer med utvecklingsstörning, med hörselnedsättning och för personer som är döva. SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med autismspektrumtillstånd 17 Folkhögskola Folkhögskolestudier är ofta ämnesövergripande och bedrivs i projektform med utgångspunkt i deltagarnas behov, förkunskaper och erfarenheter. Till skillnad från andra skolformer är folkhögskolor inte bundna av centralt fastställda läroplaner. Varje folkhögskola bestämmer själv över sin verksamhet och profil. I Sverige finns 150 folkhögskolor. Av dessa drivs 107 av folkrörelser, organisationer och stödföreningar, 43 drivs av regioner och landsting. För mer information se Folkhögskolekatalogen och www.folkhogskola.nu. Studieförbund Studieförbundens verksamheter utgår från deltagarnas erfarenheter, behov och förkunskaper. Utöver studiecirklar bedriver studieförbunden även en betydande kulturverksamhet, bland annat i de över 250 kommuner som saknar statliga kulturinstitutioner. I Sverige finns tio statsbidragsberättigade studieförbund. Högskola Utbildning på högskola och universitet innebär högre eftergymnasiala studier. Sammanlagt finns det drygt 50 högskolor, universitet och enskilda utbildningsanordnare som ger akademisk utbildning i Sverige. Universitetens och högskolornas huvudsakliga uppgifter är att bedriva utbildning, forskning och att samverka med det omgivande samhället, till exempel genom att samarbeta med företag och myndigheter. En stor del av den statligt finansierade forskningen sker vid universiteten och högskolorna. Arbetsmarknadsutbildning Arbetsmarknadsutbildning ges i form av kortare yrkesinriktade utbildningar som ska vara tydligt relaterade till efterfrågan på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen upphandlar kurserna från till exempel utbildningsföretag eller högskolan. Yrkeshögskolan Yrkeshögskolan består av två eftergymnasiala utbildningsformer, Yrkeshögskoleutbildning (Yh-utbildning) och Kvalificerad yrkesutbildning (Ky-utbildning). Från 2013 kommer alla utbildningar inom yrkeshögskolan att vara Yh-utbildningar. Utbildningarna inrättas utifrån arbetsmarknadens behov. Privata utbildningar Det finns även eftergymnasiala utbildningar som bedrivs i privat regi av till exempel utbildningsföretag eller stiftelser. Flera av dem finansieras genom att den studerande betalar en avgift. Även privata utbildningar omfattas av ansvarsoch finansieringsprincipen (se sid 19) samt av förbudet mot diskriminering som har samband med funktionsnedsättning. Folkbildning Den gemensamma värdegrunden om alla människors lika värde och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning är ett särskilt motiv för statens stöd till folkbildningen, enligt förordningen om statsbidrag till folkbildningen (1991:977). Till folkbildningen räknas folkhögskolor och studieförbund. 18 SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med autismspektrumtillstånd Utbildningsanordnarens ansvar för stöd och finansiering Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) kan ge stöd i olika former till kommunal vuxenutbildning (komvux), särskild utbildning för vuxna (särvux) och utbildning i svenska för invandrare (sfi). Myndigheten har rådgivare runt om i landet som ger specialpedagogiskt stöd och kan förmedla kunskap om pedagogiska konsekvenser av olika funktionsnedsättningar. I rådgivningen ingår även frågor om läromedel, bland annat finns läromedelsutställningar på ett antal orter. Dessutom kan myndigheten anpassa läromedel utifrån olika behov och erbjuda kompetensutveckling i form av kurser och konferenser. Anordnaren kan ta kontakt med SPSM för vidare information. Folkhögskolor, universitet och högskolor kan söka statsbidrag från SPSM. Bidragen ska på olika sätt möjliggöra för anordnarna att göra sina utbildningar tillgängliga för studerande med funktionsnedsättning. Vuxna med funktionsnedsättning och deras anhöriga kan få bidrag för bland annat internat och resor när de deltar i vissa korta studier, de kallas ofta korta kurser på folkhögskola, hos studieförbund och inom komvux. Även de som studerar inom särskild utbildning för vuxna (särvux) kan få bidrag under vissa förutsättningar. Ansvars- och finansieringsprincipen En av de grundläggande principerna inom svensk funktionshinderspolitik är den så kal�lade ansvars- och finansieringsprincipen. Den innebär att varje verksamhet i samhället ska utformas och bedrivas så att den blir tillgänglig för alla medborgare, inklusive personer med funktionsnedsättning. Kostnaderna och de nödvändiga anpassningsåtgärderna ska finansieras inom den ordinarie verksamheten. Källa: Regeringens proposition 1999/2000:79, Nationella handlingsplanen för handikappolitiken, sidan 16. SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med autismspektrumtillstånd 19 I nterv ju En lärmiljö utan onödiga energitjuvar Ågesta folkhögskola ligger utanför Stockholm och lärarna där har lång erfarenhet av att undervisa vuxna med Aspergers syndrom. Eva Lilja Ekström är lärare på informatörs utbildningen och berättar hur hon försöker skapa en lugn lärmiljö som värnar om deltagarnas energi. På Ågesta folkhögskola finns tre utbildningar för personer med Aspergers syndrom. Det är en arbetslivsförberedande kurs, en informatörskurs och en kurs för personer som behöver komplettera sina gymnasiebetyg. Eva Lilja Ekström undervisar på informatörsutbildningen. Den kursen är ettårig och vänder sig till personer som vill sprida kunskap om Aspergers syndrom och dela med sig av erfarenheter. – Vi tar in åtta deltagare per år. Den lilla gruppen ger möjlighet för kursdeltagarna att hitta sin identitet och bli stark i den. Med färre människor blir miljön dessutom lugnare. De studerande på informatörsutbildningen har all sin undervisning i ett och samma klassrum. Eva Lilja Ekström har sytt vita överdrag till lysrörsarmaturerna i det rummet. – Det händer ofta att personer med Aspergers syndrom kommer in där, andas ut och säger att det är så skönt ljus. Det har aldrig hänt att någon person utan Aspergers syndrom har reagerat på det, men för våra deltagare kan lysrörs ljuset vara störande och därmed stjäla energi och fokus. Fokus och koncentration Eva säger att man ska ha respekt för att personer med Aspergers syndrom måste lägga ned mycket energi på social samvaro och på att sortera intryck. – Vi andra kan tycka att det är mysigt att sitta och småprata på rasten. Våra deltagare kan bli helt dränerade på energi av det. Stressen kan sedan leda till känsloutbrott som vi i omgivningen kan ha svårt att förstå. Hon berättar om en deltagare som blev full ständigt utmattad av att åka kommunalt till folkhögskolan. – Han blev så trött av alla intryck att han var tvungen att sova i två timmar när han kom fram. Ändå gick det inte att få färdtjänst efter som han, på en blankett, hade svarat ja på frågan om han kunde åka kommunalt. Han tolkade frågan bokstavligt. Att han däremot inte orkade åka kommunalt tog handläggarna inte hänsyn till, trots att de senare fick den kompletterande informationen. Det har visat sig att många av deltagarna på kursen orkar hålla fokus och koncentration bättre om de samtidigt har något att sysselsätta 20 SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med autismspektrumtillstånd händerna med. Därför har Eva Lilja Ekström köpt olika slimefigurer och stressbollar som ligger i en korg i klassrummet. De är mycket populära. Stödperson med Aspergers syndrom Undervisningen på informatörsutbildningen är sammanhållen och man arbetar med samma ämne en hel dag, eller åtminstone en hel föreller eftermiddag. Det är viktigt eftersom personer med Aspergers syndrom ofta har lång startsträcka och blir trötta av förändringar. Dagarna innehåller därför så få lärarbyten som möjligt. På informatörsutbildningen arbetar tre lärare och två stödpersoner. En av stödpersonerna har själv Aspergers syndrom. – Hon är helt ovärderlig! Att ha henne i klassrummet är att ständigt bli fortbildad och få nya insikter. Hon kan signalera när vi lärare pratar för mycket eller för länge. Hon vet exakt när de studerande behöver paus eller när vi är otydliga i våra instruktioner. Varje vecka har arbetslaget metodmöte och går igenom planeringen för nästa vecka. Dessa möten är navet i hela undervisningen. – De studerande måste få tydliga uppgifter och information om varför vi gör olika saker, vilka böcker vi ska läsa och vad som ska hända. Vid studiebesök är det extra viktigt att de får veta när vi ska åka, vad som ska ske och när vi ska åka hem. Arbete efter utbildningen För att de färdiga informatörerna lättare ska få jobb efter sin utbildning har Ågesta folkhögskola för avsikt att startat ett socialt företag. Det främsta målet med ett socialt företag är att underlätta för grupper som annars riskerar permanent utanförskap på arbetsmarknaden. – De som har utbildat sig till informatörer hos oss kan till exempel ta uppdrag som föreläsare eller handledare, men många tycker att det är svårt att ringa runt och söka jobb. Folkhögskolans sociala företag ska fungera som en informatörspool med några av deltagarna som utbildat sig på skolan. SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med autismspektrumtillstånd 21 I nterv ju Agneta tyckte bäst om proven Agneta Lindberg är 48 år, öppen och verbal. Hon har haft framgång i studier och arbete, men mitt i livet höll hon på att förlora allt. Idag är hon informatör och berättar gärna om sin Aspergerdiagnos och dess konsekvenser. Agneta har alltid haft lätt för att lära. I grundskolan tyckte hon att samhällskunskap var tråkigt men blev motiverad av att skriva bra på proven och få höga betyg. – Matte, kemi och fysik lärde jag mig fort och jag hade behövt större utmaningar. På högstadiet hjälpte jag mest mina klasskompisar. Agneta tycker att hon är lyckligt lottad som började i skolan för drygt 40 år sedan. Hennes lärare undervisade från katedern och eleverna satt på bestämda platser och jobbade enskilt. – Dagens skola med fler grupparbeten, fler val och egna projekt hade jag klarat sämre. Jag behöver precisa uppgifter som inte kan skjutas upp. Om jag får välja mellan två olika saker vet jag inte vad jag ska börja med. Då sätter jag mig och löser sudoku istället. Allra bäst trivdes Agneta när det var prov i skolan. Då var det tyst, uppgiften var tydlig, avgränsad och hade en sluttid. Dessutom tyckte hon att frågorna var lätta. Behöver absoluta deadlines På grund av sin Asperger har Agneta svårt att komma igång med saker. Det är därför som hon behöver absoluta deadlines som inte kan skjutas upp. – I provsituationer, och i skolan generellt, finns ett schema som säger att jag måste göra en viss sak nu. Så är det inte hemma. Där kan jag göra allting när som helst och då blir inget gjort. Till exempel har jag svårt att komma mig för att tvätta i min egen tvättmaskin. Det är enklare om jag bokar tvättid i tvättstugan för då är tiden mer på riktigt och inte något som jag själv bara har hittat på. Svårt att få grepp om tiden Agneta saknar känsla för tid och berättar hur det kan ta sig uttryck. – För ett tag sedan behövde jag kolla upp min senaste tandläkartid. Jag visste att den varit ganska nyligen och letade i almanackan. Jag tittade en vecka tillbaka, sedan två veckor, men upptäcke till min förvåning att tiden varit i förmiddags samma dag! Den bristande tidsuppfattningen påverkar Agnetas förmåga att planera framåt. – Jag brukar ta mitt boendestöd till hjälp för att få överblick över den närmsta månaden. Jag behöver ett schema så att jag ser hur lång tid det är mellan aktiviteter och uppgifter. Annars upplever jag att allt kommer att hända samtidigt och blir stressad. 22 SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med autismspektrumtillstånd Sociala relationer kräver energi Som tonåring tyckte Agneta att världen var konstig. Bland annat insåg hon att alla andra människor verkade ha ett stort socialt behov som hon saknade. – Det sociala har aldrig varit svårt för mig. Jag har alltid haft vänner men jag har förlorat kontakten med dem när jag har bytt skola eller jobb. För mig kräver det mycket tankeverksamhet och energi att umgås med andra. Jag har alltid undrat hur folk kan tycka att det är värt mödan att underhålla sociala relationer. Blev djupt deprimerad När Agneta hade tagit studenten började hon studera datateknik på KTH. Tentorna gick galant men labbuppgifterna var mer diffusa och hon lämnade högskolan med några oavslutade kurser. Det gjorde inget. På arbetsmarknaden var behovet av datatekniker stort och hon fick jobb direkt. – Jag har ju ingen tidsuppfattning men jag gissar att jag jobbade i fem år som datakonsult. Det var kul att programmera och jag var på jobbet sex eller sju dagar i veckan. Jag kom först och gick sist och tog aldrig semester. Ingen stoppade mig och till slut blev jag utarbetad. Agneta gick in i en djup depression. När det var som värst försökte hon ta sitt liv. – Jag hamnade sedan i narkotikamissbruk och levde utanför samhället en tid. Till slut blev jag dömd för innehav och fick fängelse i sex månader. Det gjorde mig gott för i fängelset kunde jag återhämta mig. Efter att Agneta hade avtjänat sitt straff råkade hon läsa en tidningsartikel om Aspergers syndrom. Hon hade inte hört talas om diagnosen tidigare men såg likheterna med sig själv. Hon såg till att få en utredning och 40 år gammal fick hon sin diagnos. Nytt är tröttande Agneta säger att Aspergers syndrom bidrar till att hon är logisk, noggrann, rak, ärlig, kreativ, snäll och naiv. Det är egenskaper som oftast är positiva men som kan trassla till det. Aspergers syndrom tar också mycket kraft. – Jag är ansiktsblind och har svårt att orientera mig. På nya ställen känner jag mig osäker och därför behöver jag ha någon vid min sida. Ibland tar jag med en stödperson men ofta räcker det att jag har min hund med mig. Agneta är nyfiken på det mesta men nya aktiviteter, nya platser och nya människor gör henne trött. – Efter de första dagarna på informatörsutbildningen här på Ågesta folkhögskola var jag helt slut och låg platt på ryggen hela helgen. Agneta gick grundutbildningen till informatör för några år sedan och läser nu fortsättningskursen. Vid förfrågan föreläser hon om Aspergers syndrom på skolor eller för andra intresserade. När hon inte studerar eller arbetar ägnar hon sig åt skapande. – Jag målar mest tavlor i akryl men tycker också om keramik och att trycka på tyg. SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med autismspektrumtillstånd 23 I nterv ju Deltagarna ska må bra under hela dagen Britt-Marie Nilsson arbetar som stödperson, eller assistent som de säger på Österlens folkhög skola, på en kurs för personer med Aspergers syndrom. I hennes jobb ingår att ge socialt stöd, påminnelser och att skapa struktur under dagen. Österlens folkhögskola har haft kurser för deltagare med Aspergers syndrom sedan 1996. Britt-Marie Nilsson har varit med sedan starten. – Vi vill att deltagarna ska få möjlighet att ta ansvar för sina studier och för sitt eget liv. Målet är att de ska må bra under hela dagen och därför arbetar vi för att skola och fritid ska bli en fungerande helhet. På Österlens folkhögskola finns två inriktningar på gymnasial nivå för personer med Aspergers syndrom. Den ena är en baskurs som är inriktad mot boende, arbetsliv och social kompetens. Britt-Marie Nilsson arbetar på den andra som ger gymnasiekompetens. – Just nu är det sju killar och tre tjejer som studerar på den inriktningen. De är uppdelade på två klasser och de flesta bor här på vårt internat. Utbildningen är treårig men deltagarna kan gå kortare eller längre tid beroende på förkunskaper och individuell studietakt. – Alla som vill börja här får först komma hit och prova på under två veckor. Då får de en uppfattning om vad studierna innebär och vi får möjlighet att se deras styrkor och behov av stöd. Nya deltagare tas in efter hand när någon annan slutar. Det innebär att de som går tillsammans kan ha kommit olika långt i sina studier. Går in i klassrummet vid behov Britt-Marie är en av fem assistenter som arbetar med de här kursdeltagarna. Assistenterna är sällan med i klassrummet men kan gå in där om det behövs. – Det händer att deltagare kan behöva lämna klassrummet. Då kan vi följa med på en promenad. Vi assistenter kan även sitta med om någon behöver göra ett prov eller uppgifter enskilt. Undervisningen pågår mellan klockan 8.30 och 14.15 och deltagarna växlar mellan två olika klassrum. Där finns olika hyllor där deltagarna har sitt studiematerial. – Det är praktiskt att ha böckerna i klassrummen. Då slipper deltagarna bära runt på dem och riskera att glömma dem. Scheman och påminnelser Någon av assistenterna finns på plats dygnet runt på folkhögskolan. – Vi börjar dagen med att se till att alla är på 24 SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med autismspektrumtillstånd plats till frukosten. Många av våra deltagare har svårt att komma i säng på kvällen och är morgontrötta. Det är vanligt att deltagare som är nya på folkhögskolan har vänt på dygnet och levt så ett bra tag. Då kan det ta lång tid innan de har fått ordning på dygnsrytmen igen. Assistenterna ger också stöd för att deltagarna ska komma i tid till lektionerna efter raster. – Förutom att vi går runt och påminner gör vi även tydliga scheman som visar på lektioner och aktiviteter under hela dagen. Varje deltagare får ett sådant inplastat litet schema att ha i plånboken eller i fickan. På internatet har vi en anslagstavla där vi sätter upp information om vad som händer under veckan. Socialt stöd är betydelsefullt Assistenterna arrangerar fritidsaktiviteter för dem som bor på internatet. – Många personer med Aspergers syndrom har svårt att ta kontakt och inleda vänskapsrelationer. Vi ordnar biljard, golf, innebandy och andra aktiviteter på eftermiddagarna och det gör det lättare att lära känna andra. Jag upplever att våra deltagare är mycket måna om varandra och flera delar ett brinnande intresse för datorer. Ibland kommer deltagare som nyligen har slutat högstadiet till folkhögskolan. Eftersom Aspergers syndrom kan innebära en långsammare mognadsmässig utvecklingstakt kan en del av de unga deltagarna upplevas som ”omogna” av de andra. – I sådana lägen brukar någon av oss prata enskilt med personen, och sedan med hela gruppen, om hur olika beteenden kan uppfattas av andra. Viktigt att veta sin roll Socialt stöd kan även behövas i matsalen. En del nya deltagare kan tycka att det är obehagligt att äta med många andra. Då kan de få sitta tillsammans med en assistents vid ett eget bord. – Efter ett par månader brukar det gå bra att sitta med de andra men vi tar det i varje persons takt. En del personer med Aspergers syndrom ogillar vissa maträtter eller råvaror. Ofta handlar det om grönsaker av olika slag. Det händer inte särskilt ofta, men om det visar sig att någon av de studerande skulle ha mer omfattande ätstörningar eller må dåligt av andra skäl finns en kurator på folkhögskolan. – Ofta kan den som mår dåligt klaga över ont i huvudet, ont i magen eller dålig sömn och vi som känner dem ser när något inte stämmer. Men vi assistenter är noga med att inte försöka vara terapeuter utan hjälper deltagaren till andra kontakter när det behövs. SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med autismspektrumtillstånd 25 I nterv ju Linnea hämtar kraft på trygga platser Linnea är 23 år och har Aspergers syndrom. Hon studerar på halvtid på komvux med stöd från en daglig verksamhet. Hon klarar studierna väl även om klassrumssituationen kan ta mycket energi. Emellanåt låser det sig för Linnea, utan att det finns någon förklaring. Ibland får hon plötsligt svårt att skriva prov, och ibland hittar hon knappt hem trots att hon känner vägarna i Stockholm väl. – Jag tror att det är så med Aspergers syndrom. Ibland händer det bara saker utan att man kan säga varför. Linnea har alltid haft en del svårigheter. Tidigare visste hon inte vad de berodde på. Hon klarade sig ändå bra i grundskolan och valde att läsa naturprogrammet på gymnasiet. Men under det sista året förlorade hon motivationen. – Jag mådde dåligt och gjorde inte klart mina kurser, så jag slutade med ofullständiga betyg. Hon såg komvux som en möjlighet att komplettera betygen för att få grundläggande behörighet till högskola eller universitet, men det var svårt att få struktur på allt som hade med studierna att göra. – Jag förväntades ta tag i allting själv och det var alltid något som gick snett. Jag hade behövt hjälp med orienteringen och de praktiska detaljerna. Som att hålla reda på ansökningsdatum, hitta rätt på hemsidan och hitta rätt i lokalerna. Efter misslyckandet med komvuxstudierna följde en period då Linnea gick hemma utan sysselsättning. Hon blev deprimerad. När hon började må lite bättre orkade hon söka sig till vårdcentalen. – Jag funderade på vad depressionen berodde på och ville få hjälp att förstå det. Därför fick jag gå hos en samtalsterapeut, och min mamma tyckte att jag skulle be om en utredning. Diagnosen avlastar Utredningen ledde till att Linnea fick diagnosen Aspergers syndrom. – Jag blev väldigt överraskad och identifierar mig bara till hälften med diagnosen. Men den ger avlastning och det är skönt. Nu kan jag lägga skulden för en del av mina svårigheter på diagnosen, och inte på mig själv. Linnea säger att för henne innebär Aspergers syndrom att hon är lite oflexibel och kan vara stel i tanke och handling. Så är det till exempel när hon ska planera och göra olika val. – Jag har svårt att jämföra och resonera mig fram till något. Istället bestämmer jag mig direkt för om något är jättebra eller jättedåligt. Jag behöver någon att prata med som kan vägleda mig. En resonerande tankeprocess sker inte av sig själv. 26 SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med autismspektrumtillstånd Bra stöd i daglig verksamhet Personer med autismspektrumtillstånd kan i vissa fall få daglig verksamhet enligt LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det fick Linnea och med stöd från verksamheten började hon studera på komvux igen. – Först läste jag två kurser på distans och satt på den dagliga verksamheten och pluggade. Nu läser jag min andra kurs på Åsö Vuxengymnasium och går i en vanlig klass där. Det går oväntat bra trots att Linnea helst vill fly när hon ska gå till ett klassrum. – Ett klassrum innebär att man måste gå till rätt plats, i rätt tid, ha förberett rätt saker och göra rätt. Samtidigt finns ett stort element av kaos för lärare ändrar planer och instruktioner. Den kombinationen kan kännas ohanterlig för mig. På rasterna skyndar sig Linnea till den dagliga verksamheten som ligger tvärs över gatan. Där är det lugnt och hon möter människor som hon känner. – På den dagliga verksamheten är jag trygg och välkommen. Jag får liksom baka in ångestmomenten i trygghetsplatser. Då klarar jag det. Jag går även till den dagliga verksamheten efter skolan för då blir jag lugn och kan fortsätta jobba där. Om jag skulle gå direkt hem skulle jag fortfarande vara orolig. För Linnea är det viktigt att ha personer omkring sig som hon kan fråga hur mycket som helst om saker som hon funderar över. – På en stor skola är det svårt att hitta exakt rätt person att prata med, och i den exakta stunden kunna säga exakt vad jag behöver hjälp med. Jag måste ha en pågående dialog för annars vågar jag inte fråga eller be om hjälp. Ansträngande att tänka på allt samtidigt Att sitta i klassrummet kan ta mycket kraft och Linnea säger att hon ständigt måste balansera olika funktioner i huvudet. – Jag måste lyssna, minnas, tänka själv, planera och veta var jag är i tid och rum. Jag skulle vilja fokusera på en sak i taget och då kanske det skulle gå bra. Det är ansträngande att balansera uppmärksamheten och om andra sinnesintryck stör faller koncentrationen ihop. För Linnea är det mycket störande om luften i klassrummet är dålig. Den negativa upplevelsen kan ta över hela hennes hjärna. Hon är också känslig för lysrörsljus. – Ljuset är för starkt och har fel färg. Det lägger sig som ett filter över allt och världen framstår inte som vanligt. Det känns som om ögonen skrynklar ihop sig och slutar fungera. För att hon ska veta vad som förväntas av henne behöver hon tydliga och utförliga instruktioner. – Det är alltid bra att få kopior och instruk- SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med autismspektrumtillstånd 27 I nterv ju tioner måste lämnas flera gånger. Annars glömmer jag bort dem eller antar att det inte var så allvarligt. Viktiga saker måste man upprepa och visa att det här är betydelsefullt. Instruktionerna får inte ändras eller delas ut i olika versioner. I sådana lägen har Linnea svårt att avgöra vad som gäller. Överhuvudtaget vill hon att det ska finnas en tydlighet i situationen så att hon vet vad som pågår. Hon umgås gärna med andra men kan känna stark stress när folk flamsar och springer runt utan synbart mål. – Då får jag panik och vill bara skrika åt alla att sätta sig ned och vara tysta. Eftersom jag är rädd att jag faktiskt ska göra det så blir jag istället tyst och tillbakadragen. planera dem bättre utan får börja om varje gång. Linnea har studerat på halvtid för att hinna och orka med. Nu läser hon sin sista kurs på komvux och inom några veckor har hon den behörighet hon eftersträvat. Sedan väntar nya, spännande utmaningar. – I sommar har jag fått en vikarietjänst inom hemtjänsten, och till hösten har jag sökt in på högskolan. I första hand har jag valt psykologi och i andra hand en civilingenjörsutbildning. Linnea heter egentligen någonting annat. Studerar på halvtid Linnea säger att hon har svårt att avgöra hur lång tid olika saker tar. – Jag vet att om jag ska göra två saker efter varandra så kommer något att gå snett. Svårast är det att passa två tider efter varandra, och allra värst är det om en av tiderna dessutom är på en konstig plats som jag måste hitta till. Den bristande tidsuppfattningen märks också i studiesituationen. – Jag lär mig aldrig hur lång tid det tar att göra en uppgift. Även om jag får flera likadana uppgifter efter varandra så kan jag ändå inte 28 SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med autismspektrumtillstånd Stöd vid möten med utbildningsanordnaren Här är en punktlista som är utformad av personer som har Aspergers syndrom. Listan ska fungera som stöd vid möten med lärare och annan skolpersonal. Materialet har tagits fram inom Projekt Empowerment som drevs av Riksföreningen Autism (numera Autism- och Aspergerförbundet) under perioden 2001-2004. En lista att lämna till personal i skolan Jag har kryssat för det som är viktigt för mig på grund av min funktionsnedsättning. ■ 1. Lärare och personal ska få information om autismspektrumtillstånd. ■ 14. Öronproppar eller hörlurar för att slippa ljud. ■ 2. Tydliga skyltar och gärna foton på personalen utanför deras rum. ■ 16. Hjälpmedel som ger mig struktur, till exempel en whiteboard, scheman eller listor på vad jag ska göra. ■ 3. Inga surrande fläktar, störande ljud eller flimrande starka lysrör. ■ 17. Stöd och strategier för hur jag ska börja ett arbete och avsluta det. ■ 4. Att ha en stödperson, som kan hjälpa mig med kamrater, raster och vara med på möten och förklara vad som händer. ■ 18. Tala om precis vad jag ska göra och i vilken ordning jag ska göra det, vad som är viktigast att göra först om jag inte hinner allt, vem jag ska fråga om något blir fel och när jag kan fråga, när jag har ansvar och när andra har ansvar. ■ 5. Information i god tid om vad som ska hända. Det är jobbigt för mig om det händer något oväntat. ■ 6. Säg vad ni menar rakt och tydligt. ■ 7. Jag vill ha både muntlig och skriftlig information. ■ 8. Jag tolkar språket bokstavligt. Säg därför inte sådant som ”Hoppa över kaffet”, ”Stå på egna ben” eller ”Ta med dig dörren när du går.” ■ 15. Jag behöver ordning och reda. ■ 19. Jag vill på bestämda tider gå igenom hur allt fungerar och ha stöd, samtal och hjälp att lösa problem. Annat som är viktigt för mig: _____________________________________________________ _____________________________________________________ Mitt namn:___________________________________________ ■ 9. Be att jag berättar vad ni har sagt så att ni blir säkra på att jag verkligen har förstått. Adress:_______________________________________________ ■ 10. All undervisning på så få ställen som möjligt. Telefonnummer:______________________________________ ■ 11. Jag vill få hjälp att hitta sysselsättning på raster och lektionsfri tid. E-postadress:_________________________________________ ■ 12. Tillgång till ett lugnt rum om jag blir stressad. ■ 13. Skriftlig information om vilken hjälp jag kan få och vem jag ska prata med för att få stöd. Detta material får lämnas ut till: _____________________________________________________ _____________________________________________________ SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med autismspektrumtillstånd 29 Litteraturtips Abrahamsson, L (2010): Tänk om. En bok om autism, Aspergers syndrom, ADHD och andra förmågor. Epago Andersson, B, Thorsson, L, red (2007): Därför inkludering. Specialpedagogiska skolmyndigheten. Attwood, T (2011): Den kompletta guiden till Aspergers syndrom. Studentlitteratur. Ekman, O red (2005): Jag är ändå jag – fyra killar om Aspergers syndrom. Studentlitteratur. Gerland, G (1996): En riktig människa. Studentlitteratur. Gerland, Gunilla (2011): Aspergers syndrom – och sedan? Studentlitteratur. Gerland, Gunilla (2011): Hjälpmedelsboken. Psykiska funktionsnedsättningar. För människor med ADHD, Aspergers syndrom, OCD och psykossjukdomar,deras anhöriga och personal. Pavus Utbildning. Gerland, G (2010): Arbeta med Aspergers syndrom: hantverk och den professionella rollen. Pavus Utbildning. Gillberg, Christopher (2011): Barn, ungdomar och vuxna med Asperger syndrom – normala, geniala, nördar? Studentlitteratur. Kopp, Svenny (2010): Girls with social and/or atten tion impairments. University of Gothenburg: Institute of Neuroscience and Physiology Child and Adolescent Psychiatry. Gillberg, C & Peeters, T (2001): Autism – medicinska och pedagogiska aspekter. Studentlitteratur Mesibov, G B, Shea, V & Schopler, E (2007): TEACCH vid autismspektrumstörning hos barn och vuxna. Studentlitteratur. Specialpedagogiska skolmyndigheten (2012): Möjligheter till högre studier – för studenter med psykisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, En guide. Stockholm: Specialpedagogiska skol myndigheten Mer litteratur finns i Autism- och Aspergerförbundets webbutik http://shop.autism.se/ och i Riksföreningen Attentions webbutik http://webbutik.attention-riks.se/ 30 SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med autismspektrumtillstånd Tips på kontakter Autism- och Aspergerförbundet (autismspektrumtillstånd) Bellmansgatan 30, 118 47 Stockholm tel 08-702 05 80 www.autism.se Autismforum (kunskapscenter) Box 170 56, 104 62 Stockholm tel 08-690 60 00 www.autismforum.se Hjälpmedelsinstitutet Box 2047, 174 02 Sundbyberg tel 08-620 17 00 www.hi.se Riksförbundet Attention (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) Förmansvägen 2, 117 43 Stockholm tel 08-709 22 60 www.attention-riks.se RSMH – Riksförbundet för Social och Mental hälsa Instrumentvägen 10, 126 53 Hägersten tel 08-12 00 80 40 www.rsmh.se Barn- och elevombudet (även för vuxenstuderande) Box 23069, 104 35 Stockholm tel 08-586 08 000 www.skolinspektionen.se/beo Skolverket 106 20 Stockholm tel 08-527 332 00 www.skolverket.se Diskrimineringsombudsmannen Box 3686, 103 59 Stockholm tel 08-120 20 700 www.do.se Skolväsendets överklagandenämnd Box 23069, 104 35 Stockholm tel 08-729 77 60 www.overklagandenamnden.se Folkbildningsrådet Box 380 74, 100 64 Stockholm tel 08-412 48 00 www.folkbildning.se Handikappförbunden (Paraplyorganisation för handikapporganisationer) Box 1386, 172 27 Sundbyberg tel 08-546 404 00 www.handikappförbunden.se Handisam – myndigheten för handikappolitisk samordning Arenavägen 63, 121 77 Johanneshov tel 08-600 84 00 www.handisam.se Socialstyrelsen 106 30 Stockholm tel 075-247 30 00 www.socialstyrelsen.se Specialpedagogiska skolmyndigheten Box 110, 871 29 Härnösand tel 010-473 50 00 www.spsm.se Svenska OCD-förbundet Ananke (Tvångssyndrom) Svalövsvägen 1, 121 53 Johanneshov tel 08-628 30 30 www.ocdforbundet.se SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med autismspektrumtillstånd 31 Den här skriften handlar om hur utbildningsanordnare kan göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med autismspektrumtillstånd. Skriften innehåller tips och exempel från kommunal vuxenutbildning och folkhögskolor. Skriften vänder sig till anordnare av vuxenutbildning, främst rektorer och lärare. Andra målgrupper är politiker, beslutsfattare och handläggare av olika stöd. Budskapet i skriften är att möjligheter till vuxenutbildning ska finnas för alla, inklusive personer med autismspektrumtillstånd. Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) arbetar för att barn, unga och vuxna oavsett funktionsförmåga ska få förutsättningar att nå målen för sin utbildning. Det gör myndigheten genom specialpedagogiskt stöd, undervisning i specialskolor, tillgängliga läromedel och stats bidrag. Den kompetens SPSM erbjuder kompletterar kommunernas och skolornas egna resurser. ISBN: 978-91-28-00410-7 (tryckt) 978-91-28-00411-4 (pdf) Best. nr: 00272 www.spsm.se
