Om att använda fokusgrupper i forskningen En

Om att använda fokusgrupper i forskningen
En metoddiskussion
Jan Grenholm och Edvard Nordlander
Bakgrund
En regional studie om teknikämnets status i grundskolan genomfördes för
en tid sedan vid Högskolan i Gävle. Studien genomfördes med en enkät
riktad till lärare i teknik och tog bl.a. upp följande frågeställningar:
• På vilket sätt kan etnisk bakgrund ha betydelse för intresset av
teknik och hur påverkar det resultatet i skolämnet teknik?
• Lärarnas attityd till ämnet teknik.
• Möjligheter samt hinder att utveckla skolämnet teknik.
• Pojkar och flickors attityder till skolämnet teknik.
Källa: svt 2013-04-15
Mål och forskningsfrågor
Målet med studien är att se om kön och migrationsbakgrund har
betydelse för elevers intresse för tekniska utbildningar. I detta ingår att ta
reda på hur eleverna påverkas av kamrater, föräldrar och lärare
beträffande intresset för teknik.
Den specifika forskningsfrågan
• Hur påverkas intresset för teknisk utbildning hos flickor i
grundskolan med migrationsbakgrund beroende på påverkan från
kamrater, föräldrar och lärare?
Varför fokusgrupper som metod?
• Forskningsfrågan berör attityder och påverkan från andra
personer vilket i och för sig kan undersökas via enkäter. I ett
vidare perspektiv finns dock frågeställningar som sträcker sig
utanför en enkätblankett (Bell, 2006).
• Fokusgrupper är en lämplig metod att förstå hur handlande och
motivation hänger ihop (Wibeck, 2010). Belyser också olikheten
mellan människor.
• Respondenterna känner sig mer bekväma jämfört med
individuella intervjuer.
• Tidsbesparing, rationellare metod för att samla erforderlig
information.
Metodbeskrivning
• Utnyttja förstudiens material för att hitta signifikanta samband.
Exempelvis hur elevens intresse för teknik beror av kön,
etnicitet, kamrat-, föräldrar- och lärarpåverkan.
• Se hur dessa samband kan ge underlag för frågor i en enkät.
Enkäten distribueras till ca 300 elever i åk 9 i skolor från olika
kommuner. Enkätens uppgift är att ge underlag för
frågor/samtalsguide för intervjuer i fokusgrupp.
• Selektera 20 elever (flickor) som bildar 4 fokusgrupper som
vardera har gruppmedlemmar med homogen bakgrund.
Olika teorier finns om optimal gruppstorlek:
(Dunbar: max 4, Morgan: 6-12, Wibeck: 4-6).
• Genomföra minst fyra fokusgruppintervjuer för att få svar på
forskningsfrågan. Vad erfordras för att uppnå teoretisk mättnad?
• Transkribera, sortera och analysera.
Projektets tidsplan
Bearbetning av data
Intervjuerna/samtalen transkriberas.
De kodas och kategoriseras.
Från den övergripande forskningsfrågan skapas etiketter under vilka
respondenternas svar sorteras in.
Övergripande rubriker exempelvis: ”Kamratpåverkan, Lärarpåverkan och
Föräldrapåverkan”.
Pilotstudien
Deltagare till pilotstudien plockas ut så att man erhåller en grupp
elever som är jämförbara med de som skall ingå i den ordinarie
undersökningen .
Pilotgruppen innehåller 6 elever. Enkätfrågorna ligger till grund för
samtalet som videobandas. Videoinspelningen är i första hand
avsedd att analysera forskarens agerande. Avsikten är att inte
utnyttja kameran vid de ordinarie gruppsamtalen.
Pilotstudien är nödvändig för att bekanta sig med metoden, frågorna
och situationen (Robson,2011).
Fokusgruppsmetodens fördelar
Enbart en större enkät möjlig men den avslöjar inte känsloyttringar
som kan vara av värde.
Respondenterna känner sig mer bekväma i grupp än ensamma med
forskaren.
Tidsbesparande jämfört med kvalitativa individuella intervjuer.
Svagheter/begränsningar
Ger inte generaliserande svar, snarare trovärdiga exempel.
Kräver ett ödmjukt förhållningssätt, noggranna förberedelser och
förmåga att förstå den kontext respondenterna befinner sig i.
Svårt att vara säker på om teoretisk mättnad är uppnådd.
Frågor, funderingar?
Jan Grenholm, jgm@hig.se