PDF-dokument 2.56 MB

Transcription

Årsredovisning 2008
Innehåll
1 Året i korthet
2 Kort om Rottneros
4 VD har ordet
6 Affärsidé, mål och strategier
8 Marknad och produkter
12 Koncernens enheter
18 Råvaruförsörjningen
21 Rottneros ansvar – Allmänt
22 Rottneros ansvar – Medarbetare
24 Rottneros ansvar – Miljö
28 Möjligheter och risker
32 Rottnerosaktien
34 Innehåll ekonomisk redovisning
35 Förvaltningsberättelse med
ekonomisk översikt
40 Resultaträkningar koncernen
41 Balansräkningar koncernen
42 Förändringar i eget kapital koncernen
43 Kassaflödesanalyser koncernen
23
april
ÅRSSTÄMMA
Ekonomisk information
Årsstämma
23 april 2009
Delårsrapport (jan–mars 2009)
23 april 2009
Delårsrapport (jan–juni 2009)
44 Resultaträkningar moderbolaget
Delårsrapport (jan–sept 2009)
44 Förändringar i eget kapital moderbolaget
Bokslutskommuniké för 2009
24 juli 2009
23 oktober 2009
2 februari 2010
45 Balansräkningar moderbolaget
46 Kassaflödesanalyser moderbolaget
47 Tilläggsupplysningar och noter
62 Revisionsberättelse
63 Bolagsstyrning
68 Styrelse och revisorer
70 Ledande befattningshavare
72 Sexårsöversikt
Definitioner, ordlista
Adresser
Å R sstä mma
Välkommen till årsstämma i Rottneros AB torsdagen den 23 april 2009, kl.
14.00 på Hotell Selma Spa, Sundsbergsvägen 3 i Sunne.
Aktieägare som önskar delta i årsstämman ska dels fredagen den 17 april
2009 vara införd som aktieägare i den av Euroclear Sweden AB (tidigare
VPC AB) förda aktieboken, dels senast fredagen den 17 april 2009 anmäla
sitt deltagande.
Anmälan kan göras
per telefon 08-590 010 00
per telefax 08-590 010 01
per email till info@rottneros.com eller
per post till Rottneros AB, Box 600, 194 26 Upplands Väsby
Aktieägare med förvaltarregistrerade aktier måste registrera dem i eget
namn för att kunna delta i årsstämman. Tillfällig ägarregistrering, så kallad
rösträttsregistrering bör begäras i god tid före fredagen den 17 april 2009
hos den bank eller fondförvaltare som förvaltar aktierna.
Alla värden uttrycks i svenska kronor. Miljoner kronor förkortas MSEK och miljarder kronor förkortas MDR. Miljoner
dollar förkortas MUSD. Sifferuppgifter inom parentes avser
2007 eller motsvarande period föregående år, om inte annat
uppges. Data om marknader och konkurrenssituation är
Rottneros egna bedömningar, om en specifik källa inte
anges.
Resultatsiffrorna avseende 2004 har räknats om med
hänsyn till IFRS.
Vid anmälan uppges namn, person-/organisationsnummer, adress och
telefonnummer, samt eventuella biträden. För aktieägare som företräds av
ombud bör fullmakt i original översändas före årsstämman. Fullmaktsformulär tillhandahålls av bolaget på begäran och finns även tillgängligt på
bolagets hemsida www.rottneros.com. Den som företräder juridisk person
ska kunna uppvisa kopia av registreringsbevis, ej äldre än ett år, eller motsvarande behörighetshandlingar som visar behörig firmatecknare.
Text och produktion: Hallvarsson & Halvarsson. Grafisk form: Meze Design.
Foto: Omslag Johnér/Hans Geijer och lilla bilden på sidan 6 Johnér/Sven
Halling, sidan 17 MostPhotos/Liane Matrisch. Övriga bilder Rottneros och
Victor Brott. Repro och tryck: Elanders Gummessons i Falköping, mars
2009.
Denna årsredovisning är tryckt på miljövänligt papper, omslaget på
200g Arctic Volume och inlagan på 115g Arctic Volume från Arctic
Paper Håfreströms AB. Papperskvaliteten innehåller pappersmassa
från Rottneroskoncernen.
Rottneros årsredovisning 2008
Å R E T I K O R T HE T
Året som gått
• R
esultatet efter finansnetto för helåret 2008 uppgick till -385 (-384) MSEK, varav 106 MSEK är hänförliga till nedskrivningar på anläggningstillgångar i Miranda genom ett Impairment test och -115 MSEK
är hänförliga till nedläggningskostnader och förluster fram till stängningen av det under 2008 nedlagda
Utansjö Bruk.
• Den 1 februari tillträdde Ole Terland som VD och koncernchef för Rottneros.
• D
en sedan tidigare beslutade och offentliggjorda nedläggningen av Utansjö Bruk genomfördes under
året. Massaproduktionen vid bruket upphörde under juni. Renseriet vid bruket samt mark och byggnader har i olika omgångar sålts till Domsjö Fabriker AB.
• F
abriken för produktion av livsmedelsförpackningen SilviPak i anslutning till det spanska massabruket i
Miranda, togs i drift under hösten. Fabriken skulle i fullt utbyggt skede ha en tillverkningskapacitet på
cirka 200 miljoner förpackningar per år. Affärsutvecklingen har bromsats något av både finansiella och
produktionstekniska skäl.
• R
ottneros tecknade i oktober avtal om nya lånefaciliteter uppgående till 83,3 MUSD, vilket motsvarar
cirka 620 MSEK. Detta var ett led i en refinansiering av Rottneros befintliga syndikeringslån från 2003
om 85,8 MUSD motsvarande cirka 640 MSEK, vilket därmed ersattes.
• U
nder fjärde kvartalet försämrades efterfrågan och försäljningspriset på massaprodukter sjönk kraftigt
i USD och EUR. Försäljningspriserna sjönk betydligt mindre i SEK genom kronans försvagade växelkurs.
rottneros i siffror
2007
2008
Nettoomsättning, MSEK
2006
2005
Kvarvarande
verksamheter
Totalt
2004
Kvarvarande
verksamheter
2003
Totalt
2005
2004
2 380
2 663
2 927
2 690
2 429
2 411
2 356
2 272
-385
-384
-23
-103
-141
-121
-38
115
Investeringar i anläggningstillgångar, MSEK
191
163
113
234
234
283
283
193
Medeltal anställda
667
718
754
804
800
835
807
857
Resultat efter finansnetto, MSEK
Relationstal, %
Soliditet
40
45
57
58
58
65
65
73
Avkastning på sysselsatt kapital
Neg
Neg
Neg
Neg
Neg
Neg
Neg
7
Avkastning på eget kapital
Neg
Neg
Neg
Neg
Neg
Neg
Neg
5
Resultat efter skatt
-1,84
-1,67
-0,05
-0,35
-0,50
-0,50
-0,16
0,47
Utdelning
0,00*
0,00
0,10
0,10
0,10
0,20
0,20
0,30
Kronor/aktie
* Föreslagen utdelning.
K VARTALSDATA KONCERNEN (MSEK)
2008
Inklusive avvecklade verksamheter
Nettoomsättning
Rörelseresultat före avskrivningar
2007
2006
IV
III
II
I
IV
III
II
I
IV
III
II
I
534
601
780
748
721
687
779
740
713
662
615
700
4
14
-19
-81
9
-44
51
60
69
47
36
-4
Avskrivningar
-139
-27
-29
-29
-320
-38
-40
-38
-42
-36
-38
-39
Rörelseresultat
-135
-13
-48
-110
-311
-82
11
22
27
11
-2
-43
-34
-24
-9
-12
-10
–
-6
-8
-6
-10
–
–
-169
-37
-57
-122
-321
-82
5
14
21
1
-2
-43
Finansnetto
Resultat efter finansiella poster
Skatt
-9
13
17
33
71
22
-1
-9
3
-2
4
10
-178
-24
-40
-89
-250
-60
4
5
24
-1
2
-33
Produktion massa, tusen ton
119,5
136,3
162,6
184,3
190,0
177,9
186,1
176,1
181,1
167,8
175,4
174,6
Leveranser massa, tusen ton
118,4
137,1
186,3
176,1
174,2
164,5
193,2
182,9
178,9
168,7
164,2
187,7
746
885
900
878
844
803
777
752
725
704
655
615
Massapris, listpris NBSK, USD1)
1)
Källa för NBSK-listpris är PIX-pris
1
2
K O R T O M R O T T NE R O S
Koncernöversikt
• R
ottneros med anor ända tillbaks till 1600-talet är en ointegrerad och kundanpassad leverantör av
högkvalitativa pappersmassor.
• R
ottneros producerar avsalumassa, det vill säga pappersmassa som säljs på den öppna marknaden,
till skillnad mot massa som produceras vid fabriker med integrerad pappersproduktion.
• R
ottneros inledde under 2006 produktion av livsmedelsförpackningar tillverkade av massafibrer under
varumärket SilviPak. Produktionen av dessa livsmedelsförpackningar sker i anslutning till bruket
Miranda i Spanien och vid bruket i Rottneros.
• R
ottneros har en produktionskapacitet på cirka 600 000 ton massa per år vid tre bruk i Sverige och
ett i Spanien.
• R
ottneros är ledande på mekanisk pappersmassa för avsalumarknaden och en betydande leverantör
av övriga kvaliteter. CTMP är en process som utvecklades vid Rockhammars Bruk 1974.
• P
roduktionen vid Utansjö Bruk upphörde enligt plan under andra kvartalet 2008 vilket berörde cirka
140 medarbetare.
VedförsöRjningen
• A
tt ha ett sofistikerat och flexibelt system för vedförsörjning
är strategiskt viktigt för Rottneros eftersom koncernen inte
äger någon egen skog.
• Rottneros målsättning är att ha flerårsavtal med de största
ved- och flisleverantörerna för att minska beroendet av
spotmarknaden.
• För att sprida de risker som är förknippade med råvaruförsörjningen har Rottneros affärsrelationer med ett flertal
leverantörer.
• Under de senaste åren har Rottneros strävat efter att
minska andelen importerad ved beroende på den höga
kostnadsnivån.
• En förändring av vedpriset med 10 SEK per kubikmeter
påverkar resultatet efter finansnetto med 20 MSEK.
N E T T O O M S ÄT T N I N G , MSEK R E S U LTAT, MSEK
4 000
1 000
3 000
750
2 000
500
1 000
250
0
0
-1 000
-250
-2 000
-500
2004
2005
2006
2007
Rottneros strävar efter att ha små optimerade lager av massaved vilket ger ett bättre vedutnyttjande än om äldre ved används.
2008
K O R T O M R O T T NE R O S
K O N C E R N E N S P R O D U K T E R , procent av försäljningen
OMSÄTTNINGENS GEOGR AFISK A FÖR DELNING
Italien 17,8%
Spanien 14,4%
Tyskland 12,9%
Sverige 9,3%
USA 7,6%
Österrike 5,0%
Finland 4,9%
Sulfatmassa 56%
CTMP 25%
Slipmassa 18%
Virke 1%
Frankrike 4,7%
Storbritannien 4,1%
Polen 3,8%
Norge 3,5%
Kina 3,0%
Övriga Europa 3,1%
Övriga världen 5,8%
R O T T N E R O S G LOBA LA M A RKNA DSA NDELA R F ÖR AVSALUMASSA 2008
Slipmassa, 63%
CTMP, 4%
Sulfatmassa, 1%
koncernens Tillverkningsenheter
Bruk
Massatyp
Tillverkningskapacitet
Antal anställda
Rottneros Bruk
Slipmassa
CTMP
165 000 ton
145
Rockhammars Bruk
CTMP
75 000 ton
58
Vallviks Bruk
Långfibrig sulfat
220 000 ton
180
Rottneros Miranda
Kortfibrig sulfat
(eukalyptus)
150 000 ton
155
Totalt
610 000 ton
Produktion av livsmedelstråg
Slipmassa
Skriv- och tryckpapper, LWC/ULWC,
kartong
CTMP
Skriv- och tryckpapper, kartong, tissue
Skriv- och tryckpapper, finpapper
Kartong, filter
Långfibersulfatmassa
Finpapper, skriv- och tryckpapper LWC/
ULWC, kartong, tissue, filter
O R G A N I S AT I O N
HUVUDKONTOR
TILLVERKNING
Rockhammars Bruk
Vallviks Bruk
Filter, elektriska tillämpningar, absorberande produkter
Eukalyptussulfatmassa Finpapper, tissue, skriv- och tryckpapper
Rottneros Bruk
Rottneros Miranda
Centralt
Lokalt
Centralt
LEVERANTÖRER
Användningsområden
RÅVARUANSKAFFNING
Massatyp
FÖRSÄLJNING
Kemisk massa
Mek anisk massa
Rottneros massat yper och ANVÄNDNINGSOMRÅDEN
KUNDER
Rottneros Packaging
(SilviPak)
3
4
VD HAR ORDET
Turbulent år för Rottneros
och branschen
2008 har varit ett mycket turbulent år! Världens
finansmarknader har skakat, vilket även medfört
att handeln med råvaror prismässigt tidvis både har
nått historiskt mycket höga nivåer men även hunnit krascha. Massaindustrin generellt har följt med
i turbulensen och så naturligtvis också Rottneroskoncernen.
Året inleddes med en stark massamarknad och
positiv prisutveckling som dock främst var driven
av en allt svagare USD. Under andra kvartalet mattades efterfrågan på marknaden och USD försvagades ytterligare. Vår lönsamhet var svag och koncernens refinansiering drog ut på tiden. Sommaren
utmärktes av att priset på vedråvara åter steg och av
att elpriserna nådde extremt höga nivåer.
Under hösten svängde marknaden definitivt.
Efterfrågan på massa försämrades påtagligt för att
bli dramatiskt svag under fjärde kvartalet, då också
priserna föll kraftigt. Prisfallet kompenserades i
någon mån av en stigande USD-kurs i förhållande
till europeiska valutor, men detta var långt ifrån
tillräckligt. En viss lättnad kom under slutet av året,
då de höga priserna på både massaved och el tenderade att sjunka.
El i m i n e r a d fö r lu s t k ä ll a
För Rottneros del var avvecklingen av Utansjö Bruk
den enskilt största händelsen under året. Åtgärden
innebär att cirka 150 medarbetare har tvingats
lämna koncernen och att vår produktionskapacitet
minskat med 150 000 ton mekanisk massa, vilket
motsvarar cirka 600 MSEK i omsättning.
Genom nedläggningen av Utansjö har vi eliminerat koncernens största förlustkälla. Under de fem
senaste åren har Utansjö kostat oss sammanlagt
nära 800 MSEK i form av förluster, samtidigt som
drygt 350 MSEK investerats i bruket. Utansjös
främsta problem var brist på ved av rätt kvalitet i
närområdet, vilket gjorde att bruket tvingades
importera dyr ved från bland annat Baltikum. Nivån
på vedkostnaden, i kombination med fortsatt höga
energikostnader, gjorde det omöjligt att driva bruket vidare.
Det andra större problemet är det spanska bruket
i Miranda. Bruket har av marknads- och kostnadsskäl stått still sedan årsskiftet, och i skrivande stund
är det oklart när återstart kommer att ske. Även i
Miranda är dyr vedråvara grundorsaken till problemen. Den iberiska eukalyptusveden, som Miranda
använder, är alltför dyr i förhållande till den eukalyptusved som våra sydamerikanska konkurrenter
använder. Sydamerikanernas kostnadsfördel används
i den svaga marknadssituationen till att sätta prisnivån för kortfibrig eukalyptusmassa så lågt att
Mirandas kostnader inte täcks.
K r a ft i g n e d s k r i v n i n g
Mirandas situation har lett till att vi har tvingats
göra en nedskrivning av bokfört värde i samband
med det årliga så kallade ”impairment test” som görs
i samband med bokslutet. Impairment test innebär
en prövning av värdet av tillgångarna i förhållande
till förmågan att generera kassaflöde. I år är resultatet en stor nedskrivning i Miranda vilket påverkat
koncernens resultat för 2008 negativt.
Jag kan konstatera att av årets rörelseresultat på
-306 MSEK är mer än 220 MSEK hänförligt till
förlusterna i Utansjö och Miranda. Resterande för-
lust är lika stor som årets kostnad för den gamla
olyckliga massaprissäkringen.
Ö k a d e ff e k t i v i t e t
Trots att 2008 har varit ett tungt år för Rottneroskoncernen finns det flera positiva inslag. Rottneros
Bruk har blivit effektivare efter installationen av ett
nytt kontrollrum som möjliggör styrning av hela
bruket från en plats. Förutsättningarna för tillverkning och försäljning av brukets slipmassa har förbättrats avsevärt genom att sileriutrustning från
Utansjö flyttats till Rottneros. Detta har höjt massans renhet väsentligt samtidigt som nedläggningen
av Utansjö medgivit en framgångsrik kundoptimering. Rottneros Bruk har därigenom kunnat befästa
sin position som en av världens ledande leverantörer
av slipmassa, även om beroendet av ett fåtal stora
kunder förblir stort. Brukets sliplinje har körts för
fullt under året medan CTMP-linjen tvingats till
åtskilliga veckors marknadsrelaterade stopp under
sista kvartalet.
Även vid Vallviks Bruk, som firade sitt 100-årsjubileum under 2008, har konkurrenskraften förstärkts. Självförsörjningsgraden av elektricitet har
under året förbättrats väsentligt av den nya elproducerande ångturbinen som togs i drift 2007. Turbinen
drivs av överskottsenergi från massatillverkningen
och har även lett till att bruket får intäkter från försäljning av så kallad grön el. Vallviks Bruk har
vidare inlett en studie som ska leda till att oljeförbrukningen minskar ytterligare och att bruket totalt
sett blir en nettosäljare av elektricitet. Bruket har
under året inte haft stopp av marknadsskäl.
M i n s k a d e n e r g i fö r b r u k n i n g
Rockhammars Bruk som producerar CTMP, har
tvingats till marknadsrelaterade produktionsstopp
men uppnådde trots detta en produktion motsvarande drygt 90 procent av kapaciteten. Genom ett
systematiskt arbete under en följd av år har bruket
minskat sin energiförbrukning med cirka 20 procent
vilket har stärkt konkurrenskraften.
SilviPak, som är vår massafiberbaserade livsmedelsförpackning, produceras sedan hösten 2008 både
vid Rottneros Bruk och i en nyinvigd fabrik i anslutning till bruket i Miranda. Därigenom har vi en
tillverkningskapacitet som innebär att vi kan ta
order från stora internationella producenter av färdiglagad mat. Även om svårigheterna att utveckla
den nya produktionsteknologin har varit större än
väntat, så har marknadens intresse för produkten väl
motsvarat våra förväntningar.
Sy da f r i k a b e s lut n ä r m a r s i g
Om vi ser till framtiden innebär den planerade etableringen av ett CTMP-bruk i Sydafrika tillsammans med det sydafrikanska företaget NCT (se
sidan 17) att vi får en avancerad massafabrik på en
marknad med helt andra förutsättningar än den
svenska. Tillgången på eukalyptusved, som lämpar
VD HAR ORDET
sig väl för tillverkning av CTMP, är mycket god och
elpriserna ligger på en långsiktigt rimligt nivå.
Beslutet att genomföra etableringen har fördröjts
genom oklarheter under stora delar av 2008 avseende den sydafrikanska elförsörjningen. Nu har en
lösning kommit allt närmare, dels genom att den
inhemska efterfrågan på el har minskat, dels genom
möjligheten till alternativ energiproduktion. Vår
bedömning är nämligen att ett biomassabaserat
kraftvärmeverk i anslutning till bruket både kan ge
elektricitet till rimliga priser och samtidigt bidra till
en kostnadseffektivare produktion.
Om projektet genomförs kommer det redan från
början att medföra en väsentlig realisationsvinst och
ett betydande likviditetstillskott till koncernen
genom att CTMP-anläggningen från nedlagda
Utansjö Bruk säljs till det konsortium som ska etablera och driva fabriken.
D e l a r av m a r k n a d e n o påv e r k a d
En följd av den svaga konjunkturen är att efterfrågan
på tryckpapper har sjunkit på grund av minskad
annonsering. Även behovet av papper till förpackningar som är kopplade till industriell produktion
har minskat av konjunkturella skäl. Detta medför
att världsmarknaden för massa sammantaget är fortsatt svag. Vad som lätt glöms bort är däremot att
stora segment av de marknader som konsumerar
massa, till exempel papper för hygien och hushåll,
inte påverkats särskilt mycket av konjunkturen.
När jag blickar framåt kan jag konstatera att vi,
genom besluten att lägga ner bruk med felaktiga
förutsättningar och fel kostnadsnivå på framförallt
råvaror och istället flytta resurserna till anläggningar med bättre förutsättningar, banar väg för vår
framtida produktion. Här är våra kompetenta och
lojala medarbetare som har gjort ett fantastiskt jobb
under 2008 en viktig framgångsfaktor.
Vi producerar ekologiskt förnämliga produkter
som marknaden efterfrågar. Konsumenterna vill ha
cellulosafiberbaserade produkter. Den globala massaindustrins problem är konjunkturella och inte
strukturellt.
I framtiden kommer det att finnas fortsatt behov
av starka vedfibrer, som under överskådlig tid huvudsakligen kommer att täckas av skog och producenter
i Skandinavien och Nordamerika. Behovet av cellulosafibrer för tillverkning av exempelvis papper
med goda absorbtionsegenskaper eller släta tryckytor kommer däremot i allt högre grad att täckas av
snabbväxande trädslag från plantager i Sydamerika,
Afrika och delar av Asien. Genom vår planerade
etablering i Sydafrika räknar vi med att kunna möta
dessa behov.
Stockholm i mars 2009
Ole Terland, VD och koncernchef
5
6
A F F Ä R S I D É , M ÅL O C H S T R A T E G I E R
Rottneros målsättning är att av kostnadsskäl minska
vedimporten från bland annat Baltikum.
A F F Ä R S I D É , M ÅL O C H S T R A T E G I E R
En kundbehovsstyrd
massaleverantör
Rottneros övergripande mål är att ge aktieägarna
konkurrenskraftig avkastning över en konjunkturcykel.
För att uppnå detta måste koncernen skapa mervärde åt kunderna, vara en attraktiv arbetsgivare och
därmed ta ett samhällsansvar.
Värde skapar Rottneros genom att fokusera på
segment där koncernen genom produktionsinriktning och applikationer kan få en stark ställning på
marknaden för avsalumassa. Exempel på detta är
mekanisk avsalumassa där Rottneros är en ledande
leverantör och kemisk massa för elektriska applikationer där koncernen har utvecklat ett unikt kunnande.
Det är Rottneros strategi att producera både
mekanisk och kemisk avsalumassa. Skälet till detta
är att koncernen vill kunna erbjuda kunderna en
komplett produktportfölj.
Mervärde åt kunderna skapar Rottneros även
genom att erbjuda nytt kunnande om massaapplikationer som kan stärka deras position på sina respektive marknader.
Affä r s i d é
Rottneros affärsidé är att vara en oberoende och
flexibel leverantör av högkvalitativ, kundanpassad
pappersmassa. Denna affärsidé bygger på de framgångsfaktorer som styrelse och ledning identifierat,
nämligen att vara ett kundbehovsstyrt och renodlat
företag med effektiv produktion. Genom ständig
produktutveckling, hög leveranssäkerhet, tekniskt
stöd och service anpassar Rottneros utbudet till
krävande kunders behov.
I förlängningen av affärsidén har Rottneros
inlett produktion av avancerade livsmedelsförpackningar av massafibrer för färdiglagad kyld och fryst
mat, som bygger på koncernens kunnande om fiberteknologi.
Affärsidén ligger till grund för den strategi som
koncernen tillämpar och som präglas av specialisering, fokusering och kundorientering. Stora resurser
har satsats på produktutveckling, produktion, logistik, marknadsföring och IT för högre lönsamhet
över konjunkturcykeln. Satsningen har kompletterats med ett fortlöpande ledar- och kompetensutvecklingsprogram som skapar förutsättningar för
de gemensamma värderingar och den helhetssyn
som ska prägla medarbetarna.
M å l o c h s t r at e g i e r
Koncernledningen har ett antal övergripande mål
för den operativa verksamheten, som tillsammans
ska leda till konkurrenskraftig avkastning på aktieägarnas kapital och till att aktiens kursutveckling
blir mindre volatil. Målen förutsätter att konjunkturen följer ett normalt cykliskt mönster och att
yttre faktorer som Rottneros bara kan påverka i
begränsad utsträckning utvecklas på ett rationellt
sätt. Så har fallet inte varit under de senaste åren
vilket har resulterat i en svagare kursutveckling än
index. De främsta problemen har varit de långsiktigt
höga elpriserna samt de under 2007 och 2008 höga
priserna på massaved.
• R
ottneros ska vara en renodlad, kundfokuserad
massaproducent som är ledande på mekanisk
avsalumassa.
• R
ottneros strävar efter att bli en ledande
europeisk leverantör av fiberbaserade livsmedelsförpackningar.
• R
ottneros ska sträva efter minskade svängningar i resultatet över en konjunkturcykel.
AFFÄRSIDÉ
Rottneros är en oberoende och flexibel leverantör av
kundanpassade, högkvalitativa massor. Genom ständig
produktutveckling, hög leveranssäkerhet, teknisk support
och service anpassar Rottneros sitt utbud till krävande
kunders behov.
Vision
Rottneros ska uppfattas som marknadens ledande alternativ för att möta krävande massakunders behov. Detta ska i
sin tur leda till en stabil lönsamhet över en konjunkturcykel.
7
8
MARKNAD OCH PRODUKTER
Stora variationer på massamarknaden
Massamarknaden under 2008 var den mest turbulenta på många år. Året inleddes med mycket
stark efterfrågan på samtliga massakvaliteter och stigande priser. Även under tredje kvartalet,
som traditionellt är svagare än de två första, ökade leveranserna ytterligare. Priserna började
dock redan då sjunka och situationen under det fjärde kvartalet står i skarp kontrast mot
utvecklingen under årets första nio månader. Priserna för samtliga kvaliteter sjönk dramatiskt
och leveranserna stannade av ordentligt. Rottneros har trots detta bibehållit sin position som en
viktig aktör på avsalumarknaden, främst beträffande mekanisk massa. Detta tillsammans med
tillverkningen av den avancerade livsmedelsförpackningen SilviPak, gör att Rottneros fortsätter
vara en viktig marknadsaktör inom de segment man verkar i.
Rottneros agerar som producent och global leverantör av pappersmassa för avsalu inom de tre massatyperna långfibrig kemisk massa, kortfibrig kemisk
massa och mekanisk massa. Marknaden för avsalumassa omfattar en volym om cirka 43 miljoner ton i
världen varav 17 miljoner ton i Europa. Avsalumassa definieras av att den produceras, torkas, emballeras och skeppas för att säljas på marknaden, i motsats till den avsevärt större volymen pappersmassa,
som produceras vid fabriker med integrerad pappersproduktion.
EU RO PA M ARKNADEN
Under 2008 sålde Rottneros 617 900 ton massa varav
516 600 ton i Europa, vilket innebär att Rottneros
har en marknadsandel i Europa om cirka tre procent. Europa är Rottneros hemmamarknad och stor
kraft läggs på att ha en försäljningsorganisation som
kan möta denna marknads krav. Bland annat arbetar
Rottneros med kundanpassade lagerhanteringssystem, så kallade VMI, och andra lösningar som har
slagit väl ut och gett Rottneros ytterligare marknadsfördelar mot sina konkurrenter. Detta tillsammans med att kunderna erbjuds den pappersmassa,
eller kombination av pappersmassor, som så kostnads- och resurseffektivt som möjligt uppfyller
kraven på kundens slutprodukt, har skapat en bra
bas för fortsatt expansion.
Italien och Spanien är de länder dit Rottneros
exporterar störst mängd massa och dessa står för 18
procent respektive 14 procent av Rottneros totala
omsättning 2008. Tyskland och Sverige är två andra
viktiga länder som under 2008 stod för 13 procent
respektive 9 procent av koncernens totala försäljning.
OM S ÄT T NI NGE NS GE OGR A FI S K A FÖR DELNING
Italien 17,8%
Spanien 14,4%
Tyskland 12,9%
Sverige 9,3%
USA 7,6%
Österrike 5,0%
Finland 4,9%
Frankrike 4,7%
Storbritannien 4,1%
Polen 3,8%
Norge 3,5%
Kina 3,0%
Övriga Europa 3,1%
Övriga världen 5,8%
VÄR L DS M ARKNADEN
Produktionen av pappersmassa i världen uppgick
under 2008 till cirka 230 miljoner ton, varav cirka
43 miljoner ton utgörs av avsalumassa. Av den totala världsmarknaden för avsalumassa är 46 procent
blekt kortfibrig kemisk massa, 51 procent blekt långfibrig massa och resterande oblekt kemisk massa och
mekaniska massor.
De senaste årens kapacitetstillskott på massamarknaden har nästan uteslutande varit kortfibrig
massa, där utbyggnaden skett på det södra halvklotet och Brasilien har haft en ledande position. Även
Chile, Indonesien, Kina och Uruguay har vuxit till
viktiga producentländer med ett antal nya fabriker
som startats under senare år.
I och med den kraftiga avmattning som skedde
på massamarknaden, kombinerat med den kris som
uppträdde på finansmarknaden under andra halvåret 2008, har i princip samtliga planerade expansionsprojekt under kommande år skjutits upp eller
avskrivits. Förutom detta har höga el- och vedpriser
i kombination med det totala stopp av massaleveranser som i princip inträffade under slutet av året, gjort
att flera massaproducenter aviserat nedläggningar
och att omfattande produktionsstopp genomförts.
I Sverige, Finland, Canada och USA har bruk lagts
ned under 2008 och ytterliggare nedläggningar
förväntas under 2009.
För Rottneros del har bruket i Utansjö lagts ned
under året. På grund av detta har koncernens totala
leveransmängd av massa minskat med 14 procent
under 2008 jämfört med 2007. Det är främst minskad försäljning av kortfibrig kemisk massa och
mekanisk massa som bidragit till minskningen.
ROTTNEROS GLOBALA MARKNADSANDELAR
F Ö R AV S A L U M A S S A 2 0 0 8
Slipmassa, 63 %
CTMP, 4 %
Sulfatmassa, 1 %
PRIS U T VEC K L INGEN
Priserna på avsalumassa sätts i USD och för de
svenska bruken är det därmed en kombination av
prisutvecklingen på avsalumassa och USD-kursen
som avgör vilket pris som erhålls i svenska kronor.
Under första halvåret steg priserna i USD kraftigt,
men till följd av en sjunkande dollarkurs blev den
genomsnittliga prisökningen i svenska kronor
endast 3–6 procent.
Under tredje kvartalet började priserna vända
nedåt, men tack vare en kraftig förstärkning av valutakursen i USD, blev det en fortsatt prisförbättring
i svenska kronor.
Fjärde kvartalet fortsatte med sjunkande priser
och under november och december dök priserna
rejält. En fortsatt starkare USD-kurs gjorde att
prisfallet i svenska kronor inte var lika dramatiskt,
men var vid årets slut 10–11 procent lägre än vid
årets början.
Den främsta anledningen till det dramatiska
prisfallet är den mycket kraftiga inbromsningen av
världsekonomin under det fjärde kvartalet. Till
detta kommer en kombination av stängningar och
omfattande produktionsbegränsningar av papperstillverkningskapacitet, samt att många pappers- och
kartongtillverkare jagat likviditet genom lagerneddragningar och senarelagda beställningar.
Den svaga efterfrågan på massa bedöms fortsätta
under 2009 på grund av kraftigt ökat utbud av kortNBSK-PRIS I USD OCH EURO 1990 – 2008
1 000
800
600
400
200
0
■ NBSK-pris i USD
K O N C E R N E N S P R O D U K T E R , procent av försäljningen
Sulfatmassa 56%
CTMP 25%
Slipmassa 18%
Virke 1%
KON C ERNENS PROD U K T ER
Vid Vallviks bruk produceras långfibrig kemisk
massa, i Miranda tillverkas kortfibrig kemisk massa
och vid bruken i Rottneros och Rockhammar tillverkas mekanisk massa.
Sedan 2002 har även utveckling skett av en avancerad livsmedelsförpackning som lanseras under
varumärket SilviPak. Under 2008 har SilviPak
framgångsrikt etablerat nya viktiga kundrelationer
och arbetar strukturerat mot sitt mål att nå en marknadsandel i Europa på fem procent inom förpackningsområdet för färdigmat.
L Å NGFI B RIG K E MISK MASSA
M ARKNADEN
F RA M T IDEN
90 91 92 93 94 95 96 97
fibrig kemisk massa under året är risken stor att
dagens låga priser består under en stor del av året.
Marknadssituationen för långfibrig kemisk massa
ser något bättre ut, då inga nya kapaciteter tillkommer.
98
99
00
01
02
03
04
05
06
07
08
NBSK-pris i EURO
Den långfibriga kemiska massan tillverkar Rottneros i Vallvik och denna står för 33 procent av Rottneros totala produktion av massa. Världsproduktionen av blekt långfibrig kemisk massa uppgick under
2008 till 21 miljoner ton, vilket är en minskning
med 2,5 procent jämfört med 2007. Under 2008
stängdes ett flertal bruk i såväl Nordamerika som i
Finland och Sverige. Orsakerna till stängningarna
har varierat. Vissa har stängts då de gått i konkurs
medan andra avvecklats av ägarna i försök att balansera marknaden. Vissa av bruken som stängdes,
återstartades senare under året med nya ägare.
Kemisk massa
Mek anisk massa
Rottneros massat yper och kvaliteter
Massatyp
Vedslag
Blekning
Typ av blekning Användningsområden
Slipmassa
Gran
Oblekt/blekt
TCF
Skriv- och tryckpapper, LWC/ULWC, kartong
CTMP
Gran
Oblekt/blekt
TCF
Skriv- och tryckpapper, kartong, tissue
Asp
Blekt
TCF
Skriv- och tryckpapper, finpapper
Tall
Oblekt/blekt
TCF
Kartong, filter
Tall / gran
Blekt
ECF
Finpapper, skriv- och tryckpapper LWC/ULWC,
kartong, tissue, filter
Långfibersulfatmassa
Oblekt
Eukalyptussulfatmassa Eukalyptus Blekt
Filter, elektriska tillämpningar, absorberande produkter
ECF
Finpapper, tissue, skriv- och tryckpapper
9
10
Rottneros största marknad för långfibrig kemisk
massa är Tyskland, dit cirka 55 tusen ton levererats,
vilket är en minskning med 17 procent jämfört med
året innan. Härefter följer USA som minskat med
18 procent till drygt 35 tusen ton.
Av den totala marknaden för blekt kemisk avsalumassa står den långfibriga för 51 procent. Bland
de största producenterna på avsalumarknaden är
Arauco, Södra, Mercer, Canfor och Tembec.
Under året sjönk priset per ton från USD 880 i
januari till USD 642 i december. Som högst var
priset i juni då det uppgick till USD 905 per ton.
Den stärkta dollarkursen gjorde dock att priset i
svenska kronor inte föll mer än 11 procent mellan
årets början och slut.
PROD U K T ER O C H A PPL IKAT IONER
Rottneros producerar sulfatmassa, baserad på tall
och gran. Den största delen av långfibermassan
utgörs av så kallad ECF-massa (Elemental Chlorine
Free), som används till framförallt skriv- och tryckpapper. Den långfibriga massans unika styrkeegenskaper kommer bäst till sin rätt som förstärkningsfiber i diverse trähaltiga tryckpapperskvaliteter.
Övrig produktion av sulfatmassa hos Rottneros
utgörs av en oblekt massa (UKP – Unbleached Kraft
Pulp), där koncernen utvecklat en massa med mycket hög renhet. Vallviks UKP-massa har utvecklats
under många år och har idag en kvalitet som gör att
bruket är den ledande leverantören av massa för
kabelpapper som används av producenter av transformatorer och kablar.
Vallviks massor är flingtorkade och därför även
speciellt lämpliga för filter och andra absorberande
produkter.
F RA M T IDEN
Under 2009 tillkommer inget utbud på marknaden
av långfibrig massa, utan snarare är sannolikheten
hög att den fortsätter minska på grund av svag lönsamhet hos ett stort antal producenter. Utbuds/
efterfråge balansen bör därför successivt förbättras
under året med vissa möjligheter till förbättrade
priser när detta inträffar.
L E V E R A N S AV K E M I S K AV S A L U M A S S A
KORTFI B RIG K E MISK MASSA
M ARKNADEN
I Miranda tillverkar Rottneros sin kortfibriga
kemiska massa, vilken står för 22 procent av Rottneros totala produktion av massa. För Miranda har
2008 varit ett turbulent år. Konkurrenssituationen
på Eucalyptusmarknaden är hård, då stora kapacitetstillskott tillförts marknaden under senare år,
framförallt från det södra halvklotet där Brasilien,
Indonesien och nyligen Uruguay varit ledande
nationer avseende utbyggnation av produktionskapacitet. Utbudet av kortfibrig kemisk eukalyptusmassa ökade ytterligare under året och världsproduktionen steg med 9,6 procent och uppgick under
2008 till 19 miljoner ton.
Rottneros har sålt all kortfibrig kemisk massa
som producerats till Europa, där Spanien och
Frankrike är de viktigaste marknaderna. Världens
ledande producenter av kortfibrig kemisk massa är
Aracruz, VCP, CMPC och Ence.
Vid årets början uppgick priset per ton på kortfibrig kemisk massa till USD 780, vilket som högst
gick upp till USD 840 i juni 2008. Under andra
halvåret sjönk priset kraftigt och uppgick vid årsslutet till USD 585 per ton.
Kortfibrig kemisk massa tillverkas i Miranda av
Eucalyptus Globulus som är ECF-blekt, och ger en
mycket stark kortfibrig massa. Eucalyptus massa
används till skriv- och tryckpapper för att ge god
tryckyta och till tissue för att ge mjukhet.
Mirandas massor anses ha en extra god styrka
jämfört med sina konkurrenter och används därför
i första hand för tillverkning av produkter där såväl
styrka som formation och ljushet krävs, till exempel
högkvalitativ kartong och tissue.
F RA M T IDEN
Även under 2009 tillkommer relativt stora kapaciteter på marknaden för kortfiber, där VCP startar en
ny fabrik i Brasilien med en total kapacitet av cirka
1,3 miljoner ton, samt i Europa där Ence och Altri
bygger ut sina kapaciteter i Spanien respektive Portugal.
U T V E C K L I N G VÄ R L D S L A G E R O C H N B S K - P R I S
ton
%
tusen ton
USD
20 000
20
5 000
1 000
4 000
800
3 000
600
16 000
16
12 000
12
8 000
8
4 000
4
2 000
400
0
-4 000
0
-4
1 000
200
-8 000
2007
Nordamerika
2008
Västeuropa
Östeuropa
Latinamerika
Japan
Kina
Övriga
världen
-8
Förändring i procent
0
0
2006
Världslager, tusen ton
2007
2008
NBSK-pris USD/ton
M E KANISK MASSA
M ARKNADEN
Koncernen tillverkar mekaniska massor vid bruken
i Rottneros och Rockhammar. Fram till och med
maj 2008 tillverkades även mekanisk massa vid det
nu nedlagda bruket i Utansjö. Världsproduktionen
av mekanisk massa uppgick under 2008 till 2,6 miljoner ton. Detta är en minskning med 8 procent
jämfört med 2007.
De kanadensiska företagen Tembec och West
Fraser är de största producenterna av mekaniska
massor på avsalumarknaden.
Prisutvecklingen på mekanisk massa följde de
kemiska massorna med ökade priser under första
halvåret för att sedan dramatiskt sjunka under främst
det fjärde kvartalet 2008. Som högst uppgick priset
till USD 800 per ton och vid årets slut var priset
USD 520 per ton, en nedgång med 35 procent jämfört med vid årets början. I svenska kronor var priset
4 800 kr per ton vid årets början och 4 000 kr per
ton vid årets slut.
De mekaniska massor som Rottneros tillverkar är
CTMP och slipmassa. CTMP (Chemi-ThermoMechanical Pulp) tillverkas både vid bruken i Rottneros och Rockhammar. Vid tillverkning av CTMP
har veden fått en mild förbehandling med kemikalier vid förhöjd temperatur. Massan finns både i
blekta och oblekta kvaliteter och gran, tall och asp
är de huvudsakliga vedråvaror som används, där
kombinationer av dessa ger olika massakvaliteter.
Användningsområdena för CTMP är olika
beroende på vilka vedråvaror som använts. CTMP
av asp används främst till skriv- och tryckpapper,
medan CTMP av tall och gran i stor omfattning
används av kartongtillverkare. Andra användningsområden för speciella CTMP-kvaliteter är filtertillverkning och tillverkning av tissue.
Slipmassa tillverkas endast vid bruket i Rottneros efter att bruket i Utansjö lagts ned. Rottneros
tillverkar ett antal slipmassakvaliteter speciellt
anpassade för att användas vid tillverkning av olika
tryckpapper, där massans unika egenskaper är uppskattade. Som vedråvara används gran och slipmassan finns i både oblekta och blekta kvaliteter med
olika ljushetsnivåer.
Samtliga Rottneros massor är TCF-blekta det
vill säga helt klorfria.
F RA M T IDEN
Marknaden för mekaniska massor står inför stora
utmaningar under 2009. Hoten kommer bland
annat från fortsatt höga energikostnader, men även
det ökade utbudet av kortfibrig kemisk massa som
konkurrerar med mekaniska massor baserade på
lövved. Den mycket svåra marknadssituationen i
inledningen av 2009 har tvingat producenter av
mekaniska massor till avsevärda produktionsbegränsningar på grund av orderbrist eller för dålig
lönsamhet.
SI LV IPAK
M ARKNADEN
SilviPak är det varumärke som Rottneros använder
för sina livsmedelsförpackningar. Den europeiska
marknaden för den kategori av förpackningar som
Rottneros tillverkar uppgår till mellan sju och åtta
miljarder tråg per år. Det finns idag ett tiotal större
tillverkare av denna typ av livsmedelsförpackningar
på marknaden.
Under 2008 har Sverige och Storbritannien varit
Rottneros största marknader för SilviPak. Antalet
kunder är ökande och målet är att inom fyra år ha
en marknadsandel i Europa om fem procent.
Rottneros producerar livsmedelsförpackningarna i
anslutning till bruken i Rottneros och Miranda.
Fabriken i Miranda invigdes under 2008.
Till skillnad från de flesta konkurrerande förpackningar som är oljebaserade, tillverkas SilviPak
av massafibrer som är en förnyelsebar råvara och
som har stora miljövärden. SilviPak har även en
lägre vikt än flertalet motsvarande förpackningar
och andra egenskaper som gör den lämplig för
främst portionsförpackad fryst och kyld mat. Bland
annat tål den uppvärmning i både traditionell ugn
och mikrovågsugn, samtidigt som förpackningen
har isoleringsegenskaper som gör att den är hanterbar direkt efter uppvärmning.
F RA M T IDEN
Marknaden för livsmedelsförpackningar för kyld
och fryst färdiglagad mat växer snabbt och har en
tillväxt på närmare tio procent per år. Rottneros ser
goda möjligheter att konkurrera på denna marknad
och räknar med en kraftigt ökad marknadsandel och
försäljning. Inom en fyraårsperiod är målet att ha
en försäljning av cirka 350 miljoner förpackningar
per år.
11
12
K O N C E R NEN S ENHE T E R
Produktiviteten i fokus
Rottneroskoncernen producerar pappersmassa vid fyra massabruk. I Vallvik och i det spanska
bruket i Miranda tillverkas kemisk massa, medan bruken i Rottneros och Rockhammar producerar mekanisk massa. Vid Rottneros Bruk och i en separat fabrik i anslutning till bruket i
Miranda tillverkas livsmedelsförpackningen SilviPak inom dotterbolaget Rottneros Packaging.
Koncernen har vedförsörjningsbolag i Lettland och Portugal samt marknadsbolag i Tyskland
och Belgien. Under andra kvartalet 2008 upphörde driften vid Utansjö Bruk.
ROT T NEROS BR U K
Rottneros Bruk producerar mekanisk massa av två
kvaliteter, slip respektive CTMP-massa. Bägge tillverkningsprocesserna är mycket miljövänliga med
låg vedförbrukning per producerat ton massa genom
högt utnyttjande av råvaran. Produktionen sker vid
två separata tillverkningslinjer.
Vid produktionen av slipmassa används rundved
av gran. Användningsområdet är framförallt trähaltiga tryckpapper som kräver en god opacitet, det vill
säga tunt papper med hög ogenomsynlighet.
CTMP-massan framställs i första hand av gran- och
aspflis, men även björkflis. Användningsområden
för massan är bland annat tryck- och skrivpapper,
kartong och tissue.
Bruket har en tillverkningskapacitet på cirka
165 000 ton. Under 2008 producerades 144 000 ton
vilket är en minskning med sex procent. Minskningen beror främst på marknadsrelaterade stopp
under fjärde kvartalet.
Fokus under året har varit höjd produktivitet och
energibesparingar. Produktivitetsutvecklingen, det
vill säga producerat ton per anställd, har varit positiv under en följd av år med en ökning på cirka 50
procent sedan 2004. Brukets produktion steg 20–25
procent samtidigt som bemanningen reducerades
med 20–25 procent. Detta innebär att produktiviteten enbart under 2008 steg med över 10 procent.
Under 2008 har ett antal investeringar gjorts,
vilka främst har syftat till ökad produktivitet. Den
största är en ny driftscentral varifrån hela fabriken
styrs. Driftscentralen möjliggör ett effektivare
arbetssätt, där operatörerna får en bättre helhetsbild
av processen samtidigt som processen kan skötas av
färre personer.
En kvalitetshöjande investering som förbättrat
massans renhet markant, vilket är mycket viktigt vid
tillverkning av tunna papperskvaliteter, har under
hösten gjorts på tillverkningslinjen för slipmassa.
Investeringen innebär även att en kapacitetsmässigt
trång sektor i fabriken har byggts bort.
I slutet av 2006 inleddes ett investeringsprogram
som syftade till att bättre ta till vara lågvärdig
energi, så kallad spillvärme. Investeringen består i
att varmvatten från fabriken värmeväxlas och
används för att förvärma luften till torkningsproces-
sen av massan. Besparingen hittills uppgår till närmare 2 000 kubikmeter olja, vilket innebär att investeringen redan är återbetald. Trots en kraftig
produktionsökning vid Rottneros Bruk under de
senaste åren har den totala oljeförbrukningen minskat. Även elförbrukningen per producerat ton har
minskat kraftigt de senaste åren vilket har resulterat
i att den totala elförbrukningen inte har stigit trots
ökad produktion.
Under 2009 kommer fokus att ligga på fortsatt
produktivitetsutveckling och energieffektivisering,
samtidigt som ett antal utvecklingsprojekt drivs, till
exempel logistik, förråd/anläggning och kompetensutveckling.
U TANS J Ö BR U K
Produktionen vid Utansjö Bruk, som producerade
mekanisk slip- respektive CTMP-massa, upphörde
i juni 2008. Den främsta orsaken var höga el- och
vedkostnader. Beslut om nedläggning fattades redan
i augusti 2006.
Därefter har fokus legat på att utveckla företagsbyn Utansjö Företagsbruk inom området. Detta har
resulterat i ett antal etableringar, bland annat Utansjöverken som barkar och flisar åt Domsjö Fabriker
i Örnsköldsvik, PQ Sweden AB som tillverkar vattenglas för massa- och pappersindustrin, entreprenörsfirman Suntib samt SÅTAB som hanterar biobränsle.
Arbeten har även pågått med att skapa förutsättningar för en eventuell flytt av CTMP-anläggningen till Sydafrika samt utnyttjande av begagnad
processutrustning inom Rottneroskoncernen och
försäljning till externa köpare.
Under slutet av 2008 såldes fastigheten vid Utansjö Bruk, inkluderande mark, byggnader samt företagsbyn till Domsjö Fabriker AB:s dotterbolag Domsjö Utansjöverken AB. Domsjö Fabriker har förlagt
en del av sin vedhantering till Utansjö. Kostnaderna
för avvecklingen har blivit lägre än prognosticerat.
RO C KHA M M ARS BR U K
Vid Rockhammars Bruk produceras mekanisk pappersmassa av CTMP-typ. Bruket var 1974 först i
världen med att producera pappersmassa med denna
processteknik.
Vallviks Bruk firade sitt 100-års jubileum i december 2008.
13
14
Fabriken har under åren 2006 till och med 2008 haft
ett tillfälligt tillstånd att producera 66 000 ton
massa per år, vilket innebär en ökning med 10 procent. Under 2006 och 2007 har detta tillstånd
utnyttjats fullt ut medan produktionen sänktes till
62 100 ton 2008 som ett resultat av marknadsrelaterade produktionsstopp under slutet av året.
En av Rockhammars specialprodukter är en
CTMP baserad på tall som används för produktion
av filter, vilket är ett av Rottneroskoncernens specialområden.
Under 2008 ansökte Rockhammars Bruk hos
miljödomstolen om att få öka produktionen till
90 000 ton per år. Förhandlingar angående det nya
tillståndet kommer att äga rum under första halvåret 2009.
För att klara den planerade produktionsökningen krävs ett antal åtgärder. Exempelvis har bruket
investerat i en ny flistvätt under året. Övriga större
investeringar är ombyggnad av bränsleinmatningen
till pannan med tillhörande hantering av bräckage
från råvaruavdelningen samt renovering av befintlig
vattenturbin.
Investeringarna syftar till att effektivt tillvarata
bark och bräckage från råvaruhanteringen och därmed minska behovet av externt träbränsle.
Renoveringen av vattenturbinen och utbyte av
generatorn medför att verkningsgraden på elproduktionen ökar och att behovet av inköpt elenergi
förväntas minska med cirka tre procent.
Rockhammars Bruk AB har från och med 2006
ett certifierat energiledningssystem vilket innebär
att man systematiskt arbetar med att effektivisera
tillverkningsprocessen vid bruket. Varje år identifieras och värderas energiaspekterna och mål sätts
för verksamhetsåret med fokus på förbrukning av
el, olja samt biobränsle.
De åtgärder som har vidtagits för att minska
elförbrukningen är i huvudsak att övergå till att
använda så kallade lågenergisegment i raffinörerna,
effektivisering av biosteg i vattenreningsanläggningen samt ombyggnader av massatorken. Resultatet av dessa åtgärder som till viss del avslutades
under 2008, är en minskning av den specifika elförbrukningen med cirka 20 procent.
För att minska förbrukningen av olja och biobränsle har barktorken effektiviserats vilket har
resulterat i en minskning av den specifika oljeförbrukningen med cirka 35 procent. Det kan noteras
att brukets oljeförbrukning är extremt låg. Andelen
biobränsle är cirka 97 procent.
Under 2009 kommer arbetet med energieffektivisering att fortsätta med inriktning på att minska
energiförbrukningen ytterligare i raffinörerna samt
att byta ut hydraulaggregat med låg verkningsgrad
mot direktdrift med el.
VA L LVIKS BR U K
Vid Vallviks Bruk tillverkas långfibrig sulfatmassa
av två kvaliteter: helblekt sulfatmassa ECF (Elemental Chlorine Free) och oblekt sulfatmassa UKP
(Unbleached Kraft Pulp). Fabriken har tillstånd att
producera 220 000 ton. Under 2008 firade Vallviks
Bruk 100 år som massaproducent.
Under 2008 uppnåddes nästan produktionsrekordet från 2007 med 200 500 ton (201 400) vilket
är resultatet av ett fortsatt systematiskt arbete med
förebyggande underhåll, förstärkt systemstöd för
underhållsarbete samt en prioritering av produktionshöjande aktiviteter.
Vår fokusering på armeringsmassa och massor
för elektriska applikationer, filter, tissue samt grease
proof (fettätt papper) förstärktes under året. För
ECF-massa är armering det största användningsområdet, det vill säga denna fiber ska svara för
styrkan i en blandning med andra fibertyper. Vid
produktion av armeringsmassa är färsk nordlig
gran- och tallved viktig.
Vidareutvecklingen av UKP-massa med mycket
lågt metallinnehåll för användning i speciella elektriska tillämpningar, där Vallviks massa klassas som
en av de kvalitetsmässigt bästa, har fortsatt under
året. Under 2009 är avsikten att öka andelen massa
för elektriska applikationer och filter ytterligare.
I oktober 2007 togs en ny ångturbin för produktion av elektricitet med mottryckskraft i bruk. Turbinen har en kapacitet på 28 MW och investeringen
uppgick till cirka 87 MSEK. Investeringen ledde till
att produktionen av elektricitet under 2008 uppgick
till 138 GWh vilket motsvarar en självförsörjningsgrad på nästan 84 procent, båda rekord för Vallvik.
Turbinen är dimensionerad för en framtida högre
produktionsnivå i fabriken. Turbinprojektet slutfördes under 2008, till en totalkostnad som understeg
budgeten. Under året har ett antal studier påbörjats
i syfte att öka elproduktionen ytterligare. Studierna
ska även leda till minskad oljeförbrukning. Målsättning är att bruket på sikt ska bli nettosäljare av
elektricitet och även olja genom att produktionen av
tallolja överstiger den inköpta volymen eldningsolja.
I samband med ett underhållsstopp i september
genomfördes även ett antal energibesparande åtgärder inom ramen för PFE (program för energibesparing). Åtgärderna beräknas minska elförbrukningen
med cirka 0,6 GWh per år.
På miljösidan avvaktar Vallviks Bruk ett beslut
av Högsta Domstolen (HD) avseende prövningstillstånd för omprövning av ett beslut av Miljööverdomstolen i maj 2008 gällande investering i biologisk rening vid bruket med driftssättning senast vid
början av 2010.
Under 2009 kommer Vallviks Bruk att fortsätta
arbetet med energibesparande åtgärder, samt att i
nära samarbete med kunderna utveckla såväl produkter som logistiklösningar.
ROT T NEROS M IRANDA
I Rottneros massabruk i Miranda i Spanien tillverkas sulfatmassa av eukalyptusved. Produktionen
under 2008 uppgick till 134 300 ton (145 800). Den
minskade volymen beror främst på ett betydligt
längre underhållstopp än under föregående år och
marknadsrelaterade stopp under senare delen av året
som en följd av den svaga massamarknaden.
Den totala produktionskapaciteten uppgår till
cirka 149 000 ton. Även om fabriken är i gott skick
finns det ett visst investeringsbehov under de närmaste åren. Fabriken producerar en hög massakvalitet tack vare att de olika processtegen innebär en
mild fiberbehandling och en mycket bra vedråvara.
Fabriken i Miranda har drabbats av kraftiga
kostnadsökningar avseende såväl massaved som
naturgas och kemikalier. De spanska vedpriserna
steg med cirka 20 procent under 2008, medan kemikalierna steg med cirka 20 procent och naturgasen
med 28 procent.
För att hålla kostnaden nere strävar Rottneros
Miranda efter att köpa vedråvaran på den Iberiska
halvön och därmed undvika import från Sydamerika.
Under 2008 och 2009 pågår miljöinvesteringar
i form av nya indunstare och förbättringar av sodapannor till ett belopp om cirka 120 MSEK.
SIA ROT T NEROS BA LT I C O C H
ROT T NEROS M ADEIRAS
Rottneros svenska bruk importerar en del av sin
råvara från i huvudsak Lettland via det egna dotterbolaget SIA Rottneros Baltic. Import till den
spanska fabriken i Miranda sker från dotterbolaget
Rottneros Madeiras i Portugal.
SIA Rottneros Baltic är en strategisk del i Rottneroskoncernens råvaruförsörjning. Bolaget kan
också bidra till anskaffning av vedråvara från övriga
Baltikum, Ryssland och Vitryssland.
Som en följd av nedläggningen av Utansjö Bruk
och en i övrigt uttalad strävan att öka den svenska
lokala råvaruanskaffningen har volymen importerad
råvara sjunkit. Detta har resulterat i att SIA Rottneros Baltic har minskat sin verksamhet, flyttat till
mindre och ändamålsenligare lokaler samt att antalet anställda har minskat från 25 till sju personer.
Den ved som Rottneros inte har behov av säljs
till externa kunder. Virket i Lettland köps in via
terminaler i Riga och Ventspils där mätning och
lagring sker innan det skeppas till Sverige.
Leveranserna från SIA Rottneros Baltic är i
högsta grad en logistisk operation där volymerna
integreras med övriga leveranser i ett jämnt flöde
till mottagande industri.
R ott n e r o s Pac k ag i n g – S i lv i Pa k
Rottneros Packaging AB är ett affärsområde som
producerar livsmedelsförpackningar av massafibrer
under varumärket SilviPak. Verksamheten startades
under våren 2006. Produktionen av SilviPak sker
Rottneros massabruk
Anställda
Rottneros Bruk
Massatyper
Medelantal
Mekanisk
145
slip
CTMP
Kemisk
Produktion
2007, ton
75 000
79 000
154 000
2008, ton
73 000
71 000
144 000
Leveranser av massa
Minsk 07/08, %
2004 – 2008, tusen ton
3
10
6,5
131 147 146 154 149
Rockhammars Bruk
58
CTMP
65 900
62 100
6
57
Vallviks Bruk
180
långfibersulfat
201 400
200 500
58
64
67
62
0
190 196 201 190 193
Rottneros Miranda
155
eukalyptussulfat
145 800
134 300
8
146 149 139 147 126
15
16
vid Rottneros bruk och från hösten 2008 även i en
nybyggd fabrik i anslutning till koncernens massabruk i Miranda i Spanien.
Skälet till att Rottneros har valt att gå in i förpackningsbranschen är en strävan att på sikt minska
det ensidiga beroendet av konjunkturen för pappersmassa och USD-kursen, samtidigt som koncernens
kunnande om massateknologi utnyttjas.
Att etablera en helt ny producent av livsmedelsförpackningar är ett långsiktigt arbete eftersom
byte av leverantör är en omfattande process för de
stora livsmedelstillverkarna och dess kunder. I början av februari 2009 började SilviPak leverera till en
av världens ledande producenter av livsmedel och
färdiglagad mat, vilket är en viktigt milstolpe.
SilviPak används främst för portionsförpackad
fryst och kyld mat för mindre hushåll som bland
annat säljs i dagligvaruhandeln och av storkök och
restauranger. SilviPak har egenskaper som gör att
produkten tål uppvärmning i traditionell ugn och
mikrovågsugn samtidigt som förpackningen även
har isoleringsegenskaper som gör att den är hanterbar direkt efter uppvärmning.
SilviPak har, genom att produkten tillverkas av
förnyelsebar råvara samt en lägre vikt än flertalet
motsvarande förpackningar, stora miljövärden.
Dessa egenskaper bidrar starkt till att SilviPak
svarar upp mot den miljötrend som råder.
Den europeiska marknaden för den kategori
förpackningar Rottneros tillverkar uppgår till mellan sju och åtta miljarder tråg per år varav den
största andelen utgörs av helt oljebaserade tråg. Tillväxten ligger på närmare tio procent per år. Det
finns idag ett tiotal större tillverkare på marknaden.
Målet är att inom en fyraårsperiod ha en marknadsandel på cirka fem procent vilket innebär en
försäljning av cirka 350 miljoner förpackningar per
år. Försäljningen beräknas då uppgå till cirka 300–
400 MSEK per år.
När den nybyggda fabriken i Miranda är helt
utbyggd kommer kapaciteten att ligga på cirka 200
miljoner förpackningar per år.
Investeringen i den nya fabriken uppgår inledningsvis till cirka 50 MSEK.
CTMP-bruk i Sydafrika
I mars 2007 träffades en avsiktsförklaring mellan Rottneros och det sydafrikanska skogsföretaget
NCT Forestry Co-Operative Ltd. om att utreda möjligheten att bygga en fabrik för produktion av
mekanisk pappersmassa av CTMP-typ i Richards Bay i Sydafrika. Landet erbjuder en mängd
fördelar för produktion av CTMP. Priset på elektricitet är förmånligt och tillgången på eukalyptus-ved och andra råvaror till konkurrenskraftiga priser är mycket god.
Avsikten är att den nya CTMP-anläggningen i
Utansjö Bruk, som lades ner i maj 2008, ska säljas
till ett gemensamt ägt bolag och flyttas till Richards
Bay i Sydafrika. Anläggningen kommer att utgöra
grunden för den nya fabriken.
VD har i uppdrag från styrelsen att färdigförhandla och underteckna de avtal som krävs. Under
slutet av 2008 och början av 2009 har projektförberedelserna fördjupats. Finansieringen är i allt väsentligt säkerställd. Den huvudsakliga strukturen i
avtalen innebär att Rottneros åtar sig att färdigställa en fabrik med en produktionskapacitet på
165 000 ton för produktion av CTMP-massa baserad
på eukalyptus som vedråvara. Investeringen blir projektfinansierad genom det gemensamägda bolaget.
Efterfrågan på CTMP, som är ett av Rottneros
satsningsområden, förväntas ha en god tillväxtpotential samtidigt som endast begränsad tillverkningskapacitet tillkommer på världsmarknaden.
Ko s t n a d s e ff e k t i v pr o d u k t i o n
En CTMP-fabrik i Sydafrika har flera fördelar. Sydafrika har låga energipriser i en internationell jämförelse och tillgången på eukalyptusved är god.
NCT garanterar vedförsörjningen till konkurrenskraftiga priser. Detta sammantaget innebär att
fabriken blir en av världens mest kostnadseffektiva
CTMP-producenter. Elförsörjningen i Sydafrika
stod i fokus under en stor del av 2008, men en lösning har kommit allt närmare, dels genom att den
inhemska efterfrågan har minskat och dels genom
möjligheter till alternativ energiproduktion. Rottneros bedömning är att ett biomassabaserat kraftvärmeverk i anslutning till massafabriken i Richards
Bay förutom att ge elektricitet också skulle bidra
till en kostnadseffektivare produktion. Rottneros
undersöker möjligheten att finna externa intressenter som är intresserade av att investera i ett biomassabaserat kraftvärmeverk.
Den nya planerade fabriken blir först i världen
med att i stor skala producera CTMP av eukalyptusved. Den fullskaliga provproduktion som skedde
i Utansjö under hösten 2007 uppvisade mycket goda
resultat både produktions- och kvalitetsmässigt. För
Rottneros innebär den avsedda satsningen i Sydafrika en bra möjlighet att etablera produktion på
södra halvklotet med eukalyptus som råvara och där
produkten med dess egenskaper förstärker Rottneros satsning på nischprodukter. Ett område där
Rottneros med sin kompetens har en möjlighet att
vara ledande aktör.
E x p o r t t i ll Sy d o s ta s i e n o c h Eu r o pa
Sydafrikanska NCT är ett kooperativt skogsföretag
som säljer massaved som kommer från skogsplantager på sammanlagt cirka 300 000 hektar. Bolaget
ägs av över 2 000 medlemmar. Huvuddelen av veden
är eukalyptus. NCT driver tre flisningsanläggningar i Richards Bay och Durban. Merparten av
flisen exporteras till den japanska massaindustrin.
Den planerade verksamheten ska drivas av det
gemensamt ägda företaget Pulp United (Pty) Ltd.
som bildades av NCT för att utvärdera en etablering
av en anläggning för produktion av CTMP-massa
i Richards Bay. Massan, som i första hand ska exporteras till Sydostasien och Europa, avses säljas genom
Rottneros marknadsorganisation.
Om projektet realiseras kommer det redan från
start medföra en väsentlig realisationsvinst och ett
betydande likviditetstillskott till Rottneros AB.
Tillgången till eukalyptusved,
som är den råvara som ska användas
i det planerade CTMP-bruket,
är mycket god i Sydafrika.
17
18
R Å V A R U F Ö R S Ö R J N I N G EN
Cirka 20 procent av den massaved
Rottneros köper är i format av flis.
Billigare ved i slutet av året – fortsatt
höga energipriser
De viktigaste insatsvarorna vid produktion av pappersmassa är vedråvara och elektricitet, följt
av kemikalier. Att ha ett effektivt och flexibelt system för vedförsörjningen är strategiskt viktigt
för Rottneros eftersom koncernen inte äger någon egen skog. Energiförsörjningen tillgodoses
i första hand genom handel på elbörsen Nord Pool och genom långsiktiga kontrakt.
V e d fö r s ö r j n i n g e n
Rottneros målsättning är att ha flerårsavtal med de
största ved- och flisleverantörerna för att minska
beroendet av spotmarknaden. Även där inte formella flerårsavtal tecknats är målsättningen att
upprätthålla långsiktiga affärsrelationer. För att
sprida de risker som är förknippade med råvaruförsörjningen har Rottneros affärsrelationer med
många leverantörer.
Koncernen har organisationer för vedförsörjning
i Sverige och Spanien samt bolag för vedanskaffning
i Lettland och Portugal. Under de senaste åren har
Rottneros strävat efter att minska andelen importerad ved, beroende på den höga kostnadsnivån.
Rottneros har som målsättning att ha anpassade
små lager av massaved för att optimera tillgången
av färskt virke. Detta är kostnadseffektivt av flera
skäl. Dels utnyttjas veden bättre om den är färsk,
dels minskas kapitalbindningen. Färsk ved minskar
förbrukningen av blekkemikalier vilket är såväl
miljömässigt som kostnadsmässigt positivt.
Att arbeta med små lager ställer höga krav på ett
jämnt och säkert flöde av massaved vilket förutsätter
goda relationer med vedleverantörerna.
I Sverige är de största leverantörerna Skogsägarföreningen Mellanskog och statliga Sveaskog medan Marques Alves och Alvarez Forestal är de största leverantörerna till bruket i Spanien. Koncernen
förbrukade cirka två miljoner kubikmeter vedråvara 2008. En minskande del av vedråvaran
importeras. Sedan 2006 har andelen importerad
råvara nästan halverats. Den import som sker kommer till väsentlig del via råvarubolagen i Lettland
och Portugal. I Spanien har Rottneros som målsättning att köpa in eukalyptusved från Spanien och
Portugal, men under enstaka år har ved eller flis
även köpts från Sydamerika.
För att undvika onödiga transporter av både
miljö- och kostnadsskäl strävar Rottneros efter att
använda svensk vedråvara så nära fabriken som möjligt. Därför förekommer virkesbyte med andra
skogsindustriföretag. Den vedråvara som importeras
till Sverige transporteras med fartyg och går i första
hand till bruket i Vallvik, som ligger vid havet och
har egen hamn. Bruket i Rottneros köper en mindre
del av sin råvara i Norge. Dessa leveranser sker med
bil och är att betrakta som normal gränshandel.
Vedmarknaden
Under 2007 och de två första kvartalen 2008 steg
priserna på massaved kraftigt, vilket var ett stort
problem för Rottneros liksom övriga massaindustrin. Prisökningarna på importerad råvara var
ännu större, vilket minskade massaindustrins lönsamhet kraftigt. De främsta orsakerna till prishöjningarna var att det rådde ett hårt efterfrågetryck
på massaved och flis samt att värmesektorn i ökad
utsträckning konkurrerar om råvaran. Den förväntade höjningen av de ryska exporttullarna på virke
bidrog påtagligt till den positionering som skandinavisk skogsindustri intog. Köpare från Finland,
Tyskland och Norge konkurrerade om den svenska
råvaran.
Trenden bröts emellertid under slutet av 2008,
främst som en följd av den globala konjunkturnedgången som har resulterat i en kraftig minskning av
efterfrågan på skogsprodukter. Utöver att de befintliga bruken efterfrågat mindre vedvolymer har flera
massabruk lagts ner under 2008, vilket har minskat
efterfrågan ytterligare. I och med att efterfrågan har
minskat har ett överutbud på massaved uppstått
vilket är en av orsakerna till prissänkningarna. Två
prissänkningar kunde genomföras i Rottneros verksamhetsområde i Sverige under slutet av 2008.
Situationen var då markant annorlunda än den som
rådde under 2007 och första halvan av 2008.
De ryska exporttullarna på rundvirke har under
flera år setts som ett hot främst mot den finska
skogsindustrin men i förlängningen även mot den
svenska. Den ytterligare höjning av tullarna som var
planerad att träda i kraft i början av 2009 har dock
inte genomförts.
En effekt av att virkesbalansen i Sverige är
bättre är alltså att Rottneros har ersatt en stor del av
den importerade veden med inhemsk råvara. Virkespriserna förväntas falla ytterligare under 2009.
19
20
Spå r b a r h e t s c e r t i fi e r i n g
Rottneros har rutiner för så kallad spårbarhetscertifiering, för att kontrollera ursprunget hos den
massaved koncernen använder, vilket får allt större
betydelse i relationen med massakunderna.
Spårbarhetscertifieringen och dess rutiner syftar
till att säkerställa att inget virke som förbrukas vid
koncernens industrier har illegalt eller kontroversiellt ursprung. Bruket i Miranda är spårbarhetscertifierat enligt PEFC.
Koncernen har ett så kallat multi-site-certifikat
för FSC och PEFC-certifiering vilket är de två
internationella system som används i Sverige. Det
innebär att de svenska bruken har en gemensam
spårbarhetscertifiering.
Det lettiska dotterbolaget SIA Rottneros Baltic
är spårbarhetscertifierat enligt FSC liksom miljöcertifierat enligt ISO 14001. Dessutom sker en
stickprovskontroll av spårbarhetssystemet, vilket
utförs av en utomstående part.
Elfö r s ö r j n i n g e n
De höga elpriserna har under en följd av år utgjort
massaindustrins och Rottneros största problem vid
sidan om vedpriserna. Dessa är orsaken till de besparingsprogram på sammanlagt cirka 200 MSEK som
har genomförts sedan 2002 och till nedläggningen
av Utansjö Bruk.
Elmarknaden är mycket volatil. 2008 inleddes
med en kraftig högkonjunktur där efterfrågan på
energi var mycket stor och där kol och oljepriset
nådde rekordnivåer under sommaren. Detta tillsammans med låg tillgänglighet i kärnkraften och en
under året försämrad hydrologisk balans (-30 TWh
på cirka sju månader), gjorde att elpriset nådde
extremt höga nivåer. Under sommaren prissattes
elen för 2009 på nivåer upp till cirka 70 öre per
kWh.
Från augusti inträdde en annan bild i och med
den kraftiga konjunkturförsämringen. Priserna på
kol och olja föll under nivåerna från 2007. Samtidigt
var det fortsatt låg hydrologisk balans och låg tillgänglighet på kärnkraft. För 2009 prissätts elen nu
till cirka 40 öre per kWh, för 2012 till cirka 43 öre
per kWh och för 2013 till cirka 47 öre per kWh.
Elpriset på Nord Pool spotmarknad för 2008 låg i
genomsnitt på 49 öre per kWh jämfört med 28 öre
per kWh under 2007.
Mot den bakgrunden har åtgärder för att minska elförbrukningen per producerat ton massa haft
högsta prioritet under en följd av år.
Detta har inneburit förfinade processer och
trimning av befintliga anläggningar, samt investeringar i nya metoder.
Den största enskilda energiåtgärden under
senare år är investeringen på cirka 87 MSEK i den
nya ångturbinen för elproduktion vid Vallviks Bruk,
som togs i bruk under hösten 2007. Denna innebär
att Vallviks självförsörjning på el ligger på nästan
84 procent och att koncernens självförsörjningsgrad
har stigit från 12 till cirka 21 procent.
Åtgärder som syftar till att minska elförbrukningen genomförs löpande vid koncernens samtliga
bruk. Exempel på detta är fortsatt optimering av
lågenergisegment samt pumpbyten vid Rottneros
Bruk och effektiviseringen av vattenreningsanläggningen och massatorken vid Rockhammars Bruk.
Dessutom deltar de tre svenska bruken i den energiintensiva industrins ”Program För Energieffektivisering”, PFE. Sammantaget har förbrukningen av
externt köpt el minskat med nära 20 procent per ton
sedan arbetet med att effektivisera energianvändandet inleddes.
Elförbrukningen i den spanska enheten Miranda som är ett kemiskt bruk är måttlig och priserna
var under första halvåret 2008 reglerade.
Kemik alier
Under 2008 noterades en markant prisuppgång på
i stort sett samtliga kemikalier. I princip följer kemikalier den allmänna konjunkturutvecklingen, men
under 2008 har bland annat den industriella utvecklingen i Asien haft en stor inverkan på tillgång och
efterfrågan.
Det har medfört att det under året har varit tidvis brist på flera viktiga kemikaliekällor vilket har
resulterat i kraftiga kostnadsökningar på kemikalier
för Rottneros. Koncernens strategi avseende kemikalier är att knyta långsiktiga ramavtal med årliga
prisförhandlingar.
R O T T NE R O S A N S V A R
Ansvarstagande skapar mervärde
Relationen med våra intressenter är mycket viktig
för oss på Rottneros. Vi anstränger oss för att agera
ansvarsfullt gentemot dem som är beroende av oss
och som vi också är beroende av. Det är endast tillsammans med våra intressenter som vi kan skapa
långsiktigt aktieägarvärde, välstånd och livskvalitet.
Vi värnar om de mänskliga rättigheterna, om den
gemensamma miljön och om en hållbar utveckling.
Vår människosyn utgår alltid från alla människors
lika värde och respekt för den individuella integriteten.
stödja de medarbetare som drabbades av nedläggningen av Utansjö Bruk.
GRI
MILJÖ
För att underlätta mätning och uppföljning av de
mål vi har inom ramen för ansvarsarbetet har vi
under året påbörjat att i viss utsträckning rapportera i enlighet med Global Reporting Intiative
(GRI). Detta gäller inte minst i fråga om ansvarsfrågor. Vår avsikt är att under 2009 utöka arbetet
med GRI för att på så sätt möjliggöra återkoppling
till ytterligare indikatorer.
Vi tar miljöansvar genom att samtliga produktionsenheter inom koncernen ska uppfylla de miljökrav
som ställs i lagar och förordningar. Målet är att
sänka utsläppen till nivåer som är tekniskt möjliga,
ekonomiskt rimliga och ekologiskt motiverade.
Miljömålen följs upp regelbundet tillsammans med
den ekonomiska redovisningen och en aktiv dialog
förs med intressenter om verksamhetens och produkternas miljöpåverkan.
SA M HÄ L L E T
Vi tar ansvar gentemot samhället. Rottneros verkar
ofta i en brukskultur med starka band till de lokala
samhällena och är ofta den största arbetsgivaren på
orten. Det ger oss både ett ekonomiskt och socialt
ansvar. Vi samarbetar med de kommuner där vi är
verksamma, bland annat genom att erbjuda praktikplatser och studiebesök.
K U NDER O C H L EVERAN TÖRER
Rottneros visar ansvar gentemot kunderna genom
att alltid eftersträva bästa tänkbara kvalitet på företagets produkter. Vi skapar mervärde åt kunderna
genom att tillhandahålla ny kunskap som kan stärka deras position på sina marknader. Vi känner även
ett ansvar gentemot leverantörer och andra samarbetspartners. Rottneros representanter får inte
tillskansa sig själva fördelar eller ge företaget konkurrensfördelar på ett otillbörligt sätt. Rottneros
ingår inte i affärsrelationer med företag som medvetet och systematiskt bryter mot lagar, regler och
internationella konventioner om mänskliga rättigheter.
ANS TÄ L L DA
Vi visar ansvar gentemot de anställda genom att
verka för god hälsa, miljö och säkerhet på arbetsplatserna. Vi erbjuder bra arbetsvillkor och goda
utvecklingsmöjligheter. Vi värnar om de anställdas
rättigheter, motarbetar alla former av diskriminering och trakasserier samt främjar mångfald på
arbetsplatsen. Stor möda har under året lagts på att
ÄGARE
Vi tar ansvar gentemot våra ägare genom att arbeta
för värdemaximering inom ramen för vad lagar,
regler och normer tillåter. Vårt agerande gentemot
kapitalmarknaden präglas av transparens och ärlighet. Vi redovisar öppet ledningsgruppens och styrelsens ägande, lönevillkor och förmåner. Vi följer
de lagar, regler och etiska riktlinjer som omgärdar
kapitalmarknaden. Vi strävar efter att minska koncernens riskexponering och ge våra aktieägare en
stabil avkastning.
ROTTNEROS ANSVARSTAGANDE
ÄGARE
ANSTÄLLDA
ROTTNEROS
MILJÖ
SAMHÄLLE
KUNDER/LEVERANTÖRER
21
22
R O T T NE R O S A N S V A R – M E D A R B E T A R E
Stöd till de anställda
i Utansjö i fokus
En viktig del av HR-funktionens arbete under 2008 har varit att stödja de cirka 140 medarbetare
som påverkades när produktionen av pappersmassa vid Utansjö Bruk upphörde. Ett intensivt
arbete av företrädare för bolaget, lokala fack och externa aktörer har medfört att cirka 60
anställda har fått ny sysselsättning eller påbörjat utbildning när uppsägningstiden upphört. Ett
tiotal medarbetare har fått fortsatt anställning i samband med att renseriet har sålts. Arbetet
med att stödja medarbetare i processen att finna ny sysselsättning fortsätter under 2009.
Andra satsningsområden inom HR under året har varit kompetensutveckling och friskvård.
Ko mpe t e n s ut v ec k l i n g
Verksamhets- och ledarutvecklingsprogrammet
R-Plus fortgick även under 2008. Ett knappt 40-tal
chefer, ledare och andra nyckelmedarbetare och
specialister har under året genomgått modul nio i
programmet. Utöver dessa har ett 40-tal medarbetare under året påbörjat och avslutat olika delar av
modulerna fyra, fem och sex. Rottneros avsikt är att
starta upp såväl nya grupper som nya moduler.
Syftet med R-Plus är att skapa kunskap om för
koncernen viktiga nyckeltal och marknadsförutsättningar samt skapa en gemensam syn på ledarskap
och de värden och strategier som är basen för Rottneros verksamhet.
arbetet”. Resultatet visar bland annat att majoriteten
av koncernens medarbetare trivs bra på sina arbeten,
vilket även bekräftas av att den genomsnittliga
anställningstiden för koncernen som helhet är drygt
20 år.
Cirka 75 procent av de tillfrågade har angett fyra
eller fem (på en femgradig skala) på frågan om den
egna trivseln. Dock skiljer sig förutsättningarna
stort mellan olika regioner, företag och branscher
varför en jämförelse inte alltid är relevant. Resultatet har därför analyserats på bruksnivå och lokala
handlingsplaner tagits fram. Uppföljande undersökningar är planerade.
M EDARBE TARE
HÄ L SO - O C H F RISKVÅRDS PROGRA M
Det hälso- och friskvårdsprogram som påbörjades
under 2006 har fortsatt. De ursprungliga målen var
att sänka sjukfrånvaron med 15 procent och antalet
olycksfall med 50 procent jämfört med 2005 och att
Rottneros därmed skulle bli ett av skogsindustrins
friskaste företag. Hittills har sjukfrånvaron och
antalet olycksfall minskat med 29 respektive 33 procent.
Friskvård kan bedrivas på många olika sätt.
Rottneros uppmuntrar därför sina medarbetare att
själva komma med förslag på aktiviteter och koncernen står sedan för delar av kostnaden.
M e da r b e ta r u n d e r s ö k n i n g
Under slutet av 2007 genomfördes en medarbetarundersökning som utvärderade trivsel, ledarskap,
kommunikation och arbetsmiljö. Resultatet från den
har under året analyserats och ligger nu som grund
för ett handlingsprogram som ska syfta till att
utveckla de förbättringsområden som identifierats.
En del av undersökningen är det så kallade ”Nöjd
Medarbetarindex” (NMI). Undersökningen bygger
på ett antal frågor med övergripande teman som
förväntningar, jämförelser med andra realistiskt
möjliga arbeten samt jämförelsen med ”det perfekta
Rottneroskoncernen har totalt 667 (718) anställda.
Av dessa arbetar 165 i Spanien, 7 i Lettland och 5 i
Portugal. Av medarbetarna är cirka 500 kollektivanställda, 13,3 procent är kvinnor och den genomsnittliga åldern är 48,5 år.
Att antalet anställda minskat under året är framförallt ett resultat av upphörandet av produktion vid
Utansjö Bruk.
Sjukfrånvaron har under året minskat med 22
procent och uppgår till 3,05 procent. Koncernens
medarbetare drabbades under 2008 av 12 olycksfall
som föranledde mer än en frånvarodag, vilket även
det är en minskning från föregående år. Frånvaro
på grund av olycksfall motsvarar cirka 0,1 procent
av den totala sjukfrånvaron.
ROT T NEROS PAC KAGING
Under året har en ny fabrik tagits i bruk i Spanien.
Detta har medfört att ett tiotal nya medarbetare har
anställts.
LÖNER
Under året uppgick löner och andra ersättningar till
personalen exklusive sociala avgifter till 285,9
(281,0) MSEK (se även not 5 sidan 53). Detta motsvarar cirka 11 procent av den totala omsättningen.
R O T T NE R O S A N S V A R – M E D A R B E T A R E
GENOMSNITTLIG ANSTÄLLNINGSTID OCH ÅLDER, ÅR
60
50
40
30
20
10
0
Rottneros
Rockhammar
Anställningstid, år
Utansjö
Vallvik
Miranda
Moderbolag
Genomsnittsålder
Lars-Olof Johansson och Stefan Hjulström
vid Vallviks Bruk reparerar en växellåda.
Koncernen
23
24
R O T T NE R O S A N S V A R – M I L J Ö
Certifierad råvara och klimatarbete
viktiga kundkrav
Användning av certifierad virkesråvara vid massaframställningen är sedan några år ett krav från
delar av marknaden. Rottneros som inte har någon egen skog är beroende av att virkesleverantörerna kan leverera certifierat virke. Koncernen är spårbarhetscertifierad, vilket säkerställer att
all massaved och flis som används kommer från kontrollerade källor och är avverkad i enlighet
med gällande skogsvårdslagstiftning. Reduktion av koldioxidutsläppen är fortsatt i fokus. Den
reducerade tilldelningen av fria utsläppsrätter till den europeiska industrin liksom en klimatdeklaration för företagens produkter, är tecken på detta.
C e r t i fi e r i n g av v i r k e
Under ett antal år har skogsindustrin mött ökande
krav på att det virke som används för massaframställningen skall vara certifierat. Certifieringen
syftar till att förstärka hänsynstagandet i skogsbruket. Kraven på certifiering ställs av skogsindustrins
kunder som i sin tur får krav från sina kunder.
I Sverige har vi sedan lång tid en tradition av god
skogsskötsel och en utvecklad skogsvårdslagstiftning. Den lilla privata skogsägaren som kanske inte
är certifierad, sköter som regel sin skog långsiktigt
och med stor hänsyn. Detta virke är givetvis inte
”sämre” än certifierat virke men det saknar den formella status som certifieringen ger.
C e r t i f i e r i n g av s ko g a r
Det finns ett flertal certifieringssystem i världen. De
största är PEFC (Programme for Endorsement of
Forest Certification schemes), FSC (Forest Stewardship Council) och SFI (Sustainable Forest Initiative).
PEFC är störst med 204 miljoner certifierade hektar.
FSC är med 103 miljoner certifierade hektar näst
störst medan SFI, som finns i Nordamerika, har 60
miljoner certifierade hektar.
I Sverige finns FSC och PEFC. Generellt i Sverige är skog hos större skogsbolag, staten etc certifierad enligt FSC medan privata små skogsägare
tilllämpar PEFC. Detta gäller också för Rottneros
största virkesleverantörer, Mellanskog och Sveaskog.
De har olika förutsättningar genom att Mellanskog
består av 26 000 privata skogsägare medan statliga
Sveaskog är Sveriges största skogsägare.
I Spanien tillämpas i huvudsak PEFC, i Portugal
FSC medan FSC dominerar i Sydafrika där Rottneros överväger en etablering.
I samtliga länder är bara en del av skogsmarken
certifierad. I Sverige är cirka 46 procent certifierad
enligt FSC och cirka 33 procent enligt PEFC. Det
finns även skogsmark som är certifierad enligt båda
systemen. I Spanien är den certifierade andelen 10
procent, i Portugal 7 procent och i Sydafrika 75 procent.
Rottneros tilltänkta vedlevererande partner i Sydafrika har FSC-certifierat 35 procent av sin skog.
Andelen certifierad skogsmark ökar något för
varje år. Orsaken till att inte all skogsmark är certifierad är att i första hand de små skogsägarna saknar
ekonomiska och även miljömässiga incitament för
att ta på sig den kostnad och det administrativa
arbete som en certifiering innebär.
Den mängd certifierat virke som Rottneros AB
köper varierar något mellan åren men de senaste åren
har cirka 35 procent av det inköpta virket varit certifierat. Andelen förväntas stiga något under 2009.
Spå r b a r h e t s c e r t i f i e r i n g – e tt
h e ltäc k a n d e a lt e r n at i v
Det är osannolikt att all skogsmark blir certifierad
bland annat därför att i till exempel Sverige ägs
cirka hälften av all skogsmark av enskilda privata
skogsägare. Därmed kommer ej certifierat virke
alltid att utgöra en viss del av fabrikernas råvara.
I syfte att säkerställa virkets ursprung och att det
är avverkat i enlighet med gällande skogsvårdslagstiftning är Rottneros samtliga fabriker och organisationer för virkesinköp spårbarhetscertifierade.
Det innebär att man har rutiner för att säkerställa
att råvaran kommer från kontrollerade och godkända källor. 100 procent av fabrikernas virkesförbrukning är spårbarhetscertifierad vilket innebär
att virkets ursprung därmed är känt och att allt
virke kan spåras till den ursprungliga källan. Detta
säkerställer att inget virke härrör från så kallade
kontroversiella källor.
Rottneros är spårbarhetscertifierat enligt både
FSC och PEFC vilket också innebär att koncernen
har rutiner för att tillgodogöra sig den volym certifierat virke som köps in. Dessa rutiner medger att man
kan sälja motsvarande mängd certifierad massa.
Utöver spårbarhetscertifieringen har Rottneros
ett s.k. ”Controlled Wood” certifikat. Det är en
rutin för att bedöma och fastställa riskområden.
Samtliga system och rutiner för kontroll av virkets ursprung revideras av oberoende tredje part.
Utsläpp 2007
Tilldelning
2005–2007
Tilldelning
2008–2012
Utsläpp 2008
20 183
24 103
21 784
15 148
459
1 512
1 385
518
Tåg
Båt
Andel
av totalt
transportarbete %
fördelning av transportarbete
inom rottneroskoncernen, tonkm
Bil
Rottneros tilldelning av utsläppsrätter
för koldioxid, ton per år
Utansjö
6 354
19 135
21 830
2 512
Massaved,%
38
28
34
35
Vallvik
6 655
19 382
17 958
8 355
Kemikalier, %
82
18
–
2
15
25
60
63
25
26
49
100
Bruk
Rottneros
Rockhammar
Miranda
45 772
59 507
61 315
47 471
Massa, %
Totalt
79 423
123 639
124 272
74 004
Andel av totalt transportarbete, %
Utsläpp till VATTEN och LUFT 2008
Rottneros
Rockhammar
Utansjö
Vallvik
Miranda
144 000
62 100
60 800
200 500
134 300
S, ton/år
4
6
0,2
157
390
Tillstånd
–
–
–
185
–
38
16
9
310
192
–
–
–
338
1 046
Suspenderade ämnen, ton/dygn
0,5
0,09
1,8
0,9
0,8
Tillstånd
1,2
0,25
1,7
2,0
1,0
COD, ton/dygn
8,4
2,3
11,5
24
7,3
11
–
22
35
8,5
Produktion, ton
NOx,ton/år
Tillstånd
Tillstånd
BOD7, ton/dygn
2,3
0,26
2,9
9,5
0,98
Tillstånd
–
0,30
–
–
1,14
AOX, ton/dygn
–
–
–
0.1
0.1
Tillstånd
–
–
–
0.4
–
Fosfor, kg/dygn
1,5
0,3
42
35
62
Tillstånd
6,0
2,50
30
–
–
Miranda
Totalt
2 200
Riktvärden har överskridits i Utansjö för utsläpp till vatten av COD, suspenderade ämnen och kväve.
energiförbrukning och koldioxidutsläpp 2008
Rottneros
Rockhammar
Utansjö
Vallvik
Biobränslen inkl svartlut
76
58
35
1 480
551
Fossila bränslen
55
2
9
31
160
257
131
60
44
1 511
711
2 457
58
97
80
98
78
90
–
0,5
–
138
45
183
Energiförbrukning, GWh
Total energiförbrukning exkl elektricitet
Andel biobränsle, %
Elektricitet genererad i fabrikerna
därav grön el
–
0,5
–
135
31
166
Köpt elektricitet
249
88
143
33
37
550
Total elförbrukning
249
89
143
171
82
734
0
0,6
0
81
55
25
Andel producerad i fabrikerna, %
Koldioxidutsläpp, ton/år
Fossila bränslen*
15 148
518
2 512
8 355
47 471
74 004
Biobränslen
34 310
25 991
15 744
566 649
172 515
815 209
69
98
86
99
78
92
% biobränslen
* Endast fossila bränslen bidrar till växthuseffekten.
25
26
U t s l ä pp av ko l d i ox i d
Rottneros fabriker har under den första perioden
2005–2007 med utsläppsrätter för koldioxid framgångsrikt lyckas sänka utsläppen med i genomsnitt
35 procent. Den nu påbörjade perioden 2008–2012
innebär enligt planerna att den fria tilldelningen av
utsläppsrätter totalt sett har reducerats. Tabellen på
sidan 25 visar att reduktionen är mellan sju och tio
procent för tre av bruken medan Utansjö och
Miranda har fått ökad tilldelning.
” Ca r b o n fo otpr i n t ” – k l i m at d e k l a r a t i o n på g å n g
I årsredovisningen för 2007 beskrevs kortfattat den
fördjupade metodik för att bedöma en produkts
koldioxidutsläpp som höll på att utarbetas. Det slogs
fast att det krävs en allmänt accepterad beräkningsmetod för att denna metod skall vara användbar.
I slutet av året publicerades en brittisk standard
för Carbon Footprint. Det har gjorts många invändningar mot denna, kanaliserade genom den europeiska skogsindustrins gemensamma organ CEPI. Det
förslag till beräkningsmodell som CEPI gjort på
uppdrag av den europeiska skogsindustrin är ännu
inte godkänt.
Trots bristen på en allmänt accepterad standard
så har olika företag börjat göra beräkningar för sina
produkter i marknadsföringssyfte, trots att korrekta jämförelser med konkurrerande produkter inte
kan göras på ett invändningsfritt sätt.
M i lj öa r b e t e t v i d b r u k e n
Rottneros Bruk
Rottneros Bruk tog sitt nya produktionstillstånd i
anspråk slutet av 2007. Under 2008 kunde bruket se
resultatet av föregående års miljöinvesteringar samtidigt som arbetet fortsatte med de frågor från
Miljödomstolen som skall åtgärdas under den ålagda prövotiden.
Bland åtgärderna ingår att allt virke nu landlagras
och att transport av virke i vatten har upphört.
Detta innebär att organiskt material från virke inte
längre urlakas till vatten. Vidare anlades en utsläppstub till Fryken för det processvatten som renats i
den biologiska reningsanläggningen.
Dessa två åtgärder innebär att Rottnanälven och
dess mynning för första gången på 400 år inte tar
emot utsläpp från verksamheten vid bruket.
I slutet av 2007 installerades en värmeväxlare för
att spillvärme ska kunna användas till förvärmning
av luft till flingtorken. Under 2008 har effekten av
investeringen i värmeväxlaren gett stora miljövinster. Oljeförbrukningen har minskat med cirka 20
procent och därmed har också utsläppen av fossil
koldioxid minskat.
Under 2008 har utvecklingsarbetet med lågenergimålsegment fortsatt. Resultaten indikerar en
minskning med 5 procent el vid nuvarande produktion.
Arbetet med ”Programmet För Energieffektivisering” (PFE) har också fortsatt. Utbyte av pumpar,
installationer av frekvensriktare samt nya körsätt
har inneburit en elbesparing på 1 GWh motsvarande 0,5 procent av brukets förbrukning.
Rockhammars Bruk
Rockhammars Bruk har under åren 2006–2008 haft
ett tillfälligt tillstånd att öka produktionen med 10
procent till 66 000 ton per år. Det finns emellertid
möjligheter att till rimliga kostnader öka produktionen ytterligare.
Bruket har därför under året lämnat in en ansökan till Länsstyrelsen i Örebro län om omprövning av verksamheten. I ansökan ingår en begäran
om att få öka produktionen till 90 000 ton per år.
Dialogen med Länsstyrelsen om förutsättningarna för produktionsökningen har påbörjats.
Rottneros miljö- och energipolicy
• S
amtliga produktionsenheter inom koncernen ska uppfylla
de krav som ställs på verksamheten i lagar och förordningar.
• En målsättning för miljöarbetet inom koncernen är att
nedbringa utsläpp till de nivåer som är tekniskt möjliga,
ekonomiskt rimliga och ekologiskt motiverade. För energiförbrukningen gäller motsvarande vid val av energikällor.
Med den förnyelsebara råvaran är verksamheten en del av
naturens kretslopp.
• Alla anställda ska ha nödvändig kompetens inom miljöoch energiområdet, känna till miljö- och energipolicyn och
aktivt medverka till att den uppfylls.
• M
iljövårds- och energimålen följs upp regelbundet tillsammans med den ekonomiska redovisningen.
• En aktiv dialog förs med intressenter om verksamhetens
och produkternas miljöpåverkan och inverkan på energiförbrukningens storlek.
• Ett mål för produkt- och processutvecklingen är att
begränsa miljöpåverkan och minska energiförbrukningen,
såväl vid framställningen som vid användningen av koncernens produkter.
Andelen aspved i produktionen har ökat under
senare år. Asp medför en högre belastning på den
biologiska reningen jämfört med långfiber. För att
öka reningens kapacitet har bruket installerat ytterligare luftare under året.
Utansjö Bruk
Naturvårdsverket ställer krav på att det skall göras
en inventering och riskklassning av förorenade
områden inom landet. Länsstyrelsen i Västernorrlands län har därför begärt att Utansjö och andra
företag skall genomföra miljöutredningar. Utansjö
har under året genomfört en fördjupad förstudie av
föroreningar i mark, grundvatten och sediment.
De resultat som framkommit i den fördjupade
förstudien tyder på att de föroreningar som återfunnits inom Utansjö Bruk samt i sediment utanför
bruket generellt påvisar låga värden och innebär små
risker för människa och miljö. De föroreningar som
påträffats härrör främst från kisaska som är en restprodukt vid svavelframställning som bedrevs
1918–1935. Till skillnad från många andra massafabriker har Utansjö inte blekt med klorgas eller
klordioxid och inte heller använt kvicksilver för konservering. Detta förklarar varför föroreningarna har
begränsad förekomst och spridning.
De föroreningar som finns har tillkommit långt
tillbaks i tiden. Verksamheten bedrevs på det sätt
som då var vedertaget och enligt den tidens gällande
regelverk. Sedan Rottneros tog över Utansjö 1991
har i stort sett inga föroreningar tillkommit. Bland
annat mot denna bakgrund är det inte sannolikt att
några ekonomiska krav för återställning av fabriksområdet kommer att ställas på Rottneros AB och ej
heller på Domsjö AB, som vid årsskiftet 2008/09
övertog fabriksområdet i Utansjö.
Vallviks Bruk
I oktober 2007 invigdes en ny ångturbin för produktion av elektricitet med mottryckskraft i bruk.
Turbinen har en kapacitet på 28 MW och investeringen uppgick till cirka 87 MSEK. Turbinen är
dimensionerad för en framtida högre produktionsnivå i fabriken. Arbetet med intrimning och optimering har fortsatt under 2008. Ett nytt elproduk-
tionsrekord med 138 GWh sattes under året. Detta
motsvarar en självförsörjningsgrad på 84 procent.
Under året har ett antal studier för att öka elproduktionen liksom för att minska oljeförbrukningen
ytterligare påbörjats.
Vallviks Bruk kommer att minska utsläppen av
svavel till luft ytterligare. För att kunna göra detta
så har under året påbörjats installation av utrustning, en så kallad skrubber, för att rena luft från
flisbasningsfickan. Arbetet kommer att avslutas
under början av 2009. Bruket arbetar enligt Program
för Energieffektivsering (PFE). Under underhållsstoppet i september genomfördes ett antal åtgärder
som beräknas minska brukets elförbrukning med 0,6
GWh per år.
När det gäller myndighetskontakter kan nämnas
att Vallvik i slutet av året erhöll fortsatt tillstånd för
hamnverksamheten av Miljödomstolen i Östersund.
Vallvik har vidare begärt prövningstillstånd hos
Högsta Domstolen (HD) för omprövning av Miljööverdomstolens dom, som föreskriver att en biologisk rening skall installeras. Beslut väntas i början
av 2009. Under året har förhandlingar förts om
anläggning av en ny deponi. Ett godkännande från
Miljödomstolen i Östersund kom i slutet av januari
2009.
Rottneros Miranda
Rottneros Miranda har indunstare där rökgaserna
kommer i direkt kontakt med svartluten inbyggda i
sina sodapannor. Indunstarna är i sådant skick att
brukets tillgänglighet försämras.
Dessa indunstare medför också att de svavelföreningar som ingår i luftemissionerna ligger högre
än myndigheternas krav. Pannorna har också alltför
höga utsläpp av kolmonoxid och partiklar.
I syfte att sänka utsläppen till luft och samtidigt
öka produktionskapaciteten något har en investering
i nya indunstare påbörjats. I samband med detta
kompletteras luftdistributionen till sodapannorna
så att mängden kolmonoxid minskas.
Under året har ett av de två elektrofiltren renoverats vilket minskar utsläppet av partiklar till luft.
Ett utbyte av det andra elektrofiltret har planerats
och förberetts.
27
28
M Ö J L I G HE T E R O C H R I S K E R
Riskspridning en viktig strategi
Rottneroskoncernen är ett av börsens mest konjunkturkänsliga bolag. Bolaget delar in möjligheter och risker i två kategorier – rörelserelaterade respektive finansiellt relaterade faktorer.
Operativt arbetar bolaget med ett antal åtgärder och
strategier, till exempel fokusering på nischer och
olika specifika kunder och kundsegment, som syftar
till att göra koncernen mindre beroende av listpriset
på avsalumassa samt att dämpa fluktuationerna i lönsamheten över en konjunkturcykel. Etableringen av
affärsområdet Rottneros Packaging och breddningen in i ett nytt förädlingsled utgör ytterligare ett steg
i processen med att göra koncernen mindre ensidigt
känslig för fluktuationerna på massamarknaden.
Bolaget tillämpar som komplement till den operativa
strategin även en strategi för minimering av finansiella risker.
Med en mer utvecklad hantering av dessa strävar
Rottneros efter att stabilisera koncernens volatila
resultatutveckling och framför allt försöka skapa en
grundtrygghet så att förlustperioder undviks (se
redovisningsprinciper sidan 47). De risker som har
störst påverkan på koncernens resultat är knutna till
valutakurser, massapriser, ved och el.
Den finansiella riskhanteringen, sker på koncernnivå enligt riktlinjer som finns angivna i koncernens finanspolicy, som fastställts av styrelsen.
Den strategiska exponeringen är en huvudfråga för
styrelsen och positionerna utvärderas vid varje ordinarie styrelsesammanträde. Då bedöms om någon
av faktorerna USD-kursen, massapris eller el är
attraktiva för att göra strategiska säkringar. Finansutskottet övervakar löpande finanspolicyn och de
riskmandat som styrelsen ger. Finansiella säkringsinstrument används inte i spekulativt syfte utan
enbart för att jämna ut resultatet och för att säkra
affärer/kalkyler.
R ö r el s e r el at e r a de
möjligheter och risker
M ASSA PRIS O C H KON J U NK T U REN
Under de senaste 30 åren har massacyklerna varit
mycket regelbundna och en högkonjunktur har kommit vart femte år. Prisutvecklingen har ofta legat
tidigt i den globala konjunkturfasen. Efterfrågevariationerna är främst hänförliga till ett oregelbundet inköpsbeteende från Asien/Kina. Utvecklingen
under 2000 talet, har inte följt de historiska femårscyklerna. Stora kapacitetstillskott i främst Sydamerika har orsakat överkapacitet på världsmarknaden.
Massapriset (NBSK) sätts i USD medan tillverkningskostnaderna till stor del är i lokala valutor. Den
genomsnittliga USD-kursen var 2008 3 procent
lägre jämfört med den genomsnittliga kursen 2007.
Det finns ett samband mellan NBSK-priset och
USD. Om USD är stark tenderar NBSK-priset
uttryckt i USD att vara lägre, medan en låg USD
kurs tenderar att ge ett högre NBSK-pris i USD.
NBSK-priset omräknat i SEK uppgick i genomsnitt
under 2008 till 5 617 SEK per ton vilket ska jämföras med 5 368 SEK per ton under föregående år.
Detta innebär att priset omräknat i SEK förbättrats med 5 procent i förhållande till 2007. Priset i
lokal valuta för kortfibrig massa har förbättrats med
422 SEK per ton från 4 743 till 5 165 SEK per ton,
en ökning med 9 procent.
K U NDER
Koncernen har flera stora kunder med geografiskt
spridd verksamhet och är inte beroende av något
enskilt land. Huvuddelen av koncernens omsättning
sker i Europa där Italien, Tyskland och Spanien
utgör de största marknaderna. Sammantaget har
koncernen i storleksordningen drygt 250 kunder,
varav de tio största tillsammans representerar drygt
50 procent av omsättningen. Detta innebär att Rottneros har en god kommersiell riskspridning. All
försäljning kreditförsäkras om möjligt.
KA PI TA L INVES T ERINGAR
Ledningen gör årligen en översyn av samtliga bruks
investeringsbehov för de närmaste åren. Resultatet
är att det löpande årliga investeringsbehovet beräknas uppgå till 100 MSEK i genomsnitt. Därtill kommer expansionsinvesteringar för att undanröja
flaskhalsar samt investeringar som syftar till att höja
kvaliteten, vilket är den typ av investeringar som
har prioriterats under de senaste åren. Dessa anpassas dock till konjunkturen och kassaflödet. Rottneros har generellt en försiktig och kostnadseffektiv
investeringsstrategi och köper gärna bra begagnad
utrustning. Vidare har Rottneros ett för branschen
lågt anläggningskapital, vilket leder till låga avskrivningar och en låg kapitalkostnad. Rottneros totala
anläggningstillgångar var vid utgången av 2008
bokförda till 1 149 MSEK. Utslaget på årskapaciteten på 600 000 ton ger det ett bokfört värde på drygt
1 900 SEK per ton. Återanskaffningsvärdet för motsvarande kapacitet ligger i storleksordningen sju till
åtta gånger det bokförda värdet.
F i n a n s i ell a m ö j l i g h e t e r
och risker
M ASSA PRISSÄKRING ( i n tä k t e r n a )
Rottneros har under den senaste femårsperioden haft
massaprissäkringar men massaprisportföljen har
trappats av. Bolaget har dock för avsikt att fortsätta
säkra massapriset om attraktiva nivåer kan erhållas.
VA LU TAEX P ONERING
( h u v u d s a k l i g e n i n tä k t e r n a )
Transaktionsexponering
Realflödet i USD, som beräknas uppgå till cirka 40
procent av det totala inflödet, kan säkras. Visserligen
fakturerar Rottneros i olika valutor, men den underliggande valutan för priset på pappersmassa är till
största delen USD. Cirka 20 procent av omsättningen är kontrakterad i EUR. Denna försäljning
har till del säkrats för 2009.
Det innebär att den underliggande exponeringen mot USD är mycket hög, men att det direkta
inflödet av USD (realflödet) endast motsvarar cirka
40 procent av omsättningen. Genomslaget av kursförändringar för den indirekta exponeringen fördröjs dock av att kontraktens löptid normalt är 1–3
månader. Lägre eller högre massapriser i lokala
valutor till följd av en ändrad USD påverkar resultatet först efter en tid. Under 2008 har resultatet av
säkringarna uppgått till -49 (-69) MSEK.
Balansriskexponering
Försäljningspriset på massa baseras oftast på aktuellt
massapris noterat i USD omräknat till en faktureringsvaluta. Fakturering sker till största delen i
USD, EUR och SEK. Den balansriskexponering
som uppstår på utestående kundfordringar i EUR
och USD säkras och balanseras genom att koncernen har upptagit lån i motsvarande valuta. Se stycket refinansiering.
Omräkningsexponering
Bolaget har valt att inte säkra de utländska dotterbolagens egna kapital. Koncernens underliggande
exponering i USD per 31 december 2008 framgår
av tabellen på nästa sida. Motpartsrisker avseende
valutasäkringarna är gjorda med större banker och
är uteslutande valutaterminer.
E L DERIVAT
Från och med 2004 handlas all fysisk el till de
svenska bruken direkt över elbörsen Nord Pool.
Elpriserna noteras i EUR.
Avseende 2008 har cirka 25 procent säkrats till
27 öre per kWh och avseende 2009 har 13 procent
av normalkapacitet säkrats till 25 öre per kWh. Motpartsrisker avseende de finansiella säkringarna är
måttliga med ISDA-avtal med Nord Pool.
M ARKNADSVÄRDERING AV
FINANSIE L L A INS T R U M EN T
Av not 4 på sidan 53 framgår marknadsvärdet den
31 december 2008 av samtliga finansiella instrument. Dessa värden är också bokförda i enlighet med
IFRS och IAS 39.
RÄN T E L ÄGE
Koncernens upplåning framgår av not 14 på sidan
58 och uppgår till 774 MSEK. En förändring av
ränteläget med en procent påverkar därmed koncernens resultat med cirka 8 MSEK.
L IKVIDI T E T SRISK O C H RE F INANSIERING
Likviditetsrisk hanteras genom att koncernen innehar tillräckligt med likvida medel och kortfristiga
placeringar med en likvid marknad, tillgänglig
finansiering genom avtalade kreditfaciliteter. Koncernen gör löpande likviditetsprognoser.
Koncernens syndikeringslån på 85,8 MUSD som
upptogs 2003 omfinansierades i oktober 2008. Den
nya krediten är arrangerad som ett säkerställt lån
motsvarande 53,3 MUSD och en kreditfacilitet med
ett rambelopp på 30 MUSD, där Banco Bilbao,
Danske Bank, DnB Nor, HSH Nordbank och
Nordea deltar. Krediten löper på tre år med möjlighet till ett års förlängning. Amortering ska ske med
2,2 MSEK och 0,3 MEUR per kvartal under 2008
och 2009, samt 4,4 MSEK och 0,5 MEUR per kvartal därefter. Vid förbättrat kassaflöde kan amorteringstakten öka. Krediten var vid årets utgång
utnyttjad med 602 MSEK fördelat på 238,9 MSEK,
18,6 MEUR, 20,7 MUSD.
Under hösten 2004 upptog bolaget ett åttaårigt
obligationslån med Nordiska Investeringsbanken
på 150 MSEK för finansieringen av Utansjö CTMP
linje. Detta lån förfaller i oktober 2012.
Tabellen på sidan 30 analyserar koncernens
finansiella skulder som kommer att regleras netto,
uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår
fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp
som anges i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena. De belopp som förfaller inom tolv
månader överensstämmer med bokförda belopp,
eftersom diskonteringseffekten är oväsentlig.
HAN T ERING AV KA PI TA L RISK
Koncernens mål avseende kapitalstrukturen är att
trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet, så att den kan fortsätta att generera avkastning till aktieägarna och nytta för andra intressenter och att upprätthålla en optimal kapitalstruktur
för att hålla kostnaderna för kapitalet nere.
För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen, kan koncernen förändra den utdelning som
betalas till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att
minska skulderna.
På samma sätt som andra företag i branschen
bedömer koncernen kapitalet på basis av skuldsättningsgraden. Detta nyckeltal beräknas som räntebärande skulder dividerat med eget kapital.
Under 2008 var koncernens strategi, som var
oförändrad jämfört med 2007, att upprätthålla en
skuldsättningsgrad på maximalt 1,0. Skuldsättnings-
29
30
graden per 31 december 2008 och 2007 framgår av
tabellen nedan.
KREDI T RISKER
Kreditrisk hanteras på koncernnivå. Kreditrisk uppstår genom likvida medel, derivatinstrument och
tillgodohavanden hos banker och finansinstitut samt
kreditexponeringar gentemot kunder. Affärsrisken
i form av kundfordringar är med få undantag försäkrade genom kreditförsäkring med tio procent
självrisk. Försäkringsbolaget bedömer bland annat
koncentrationen av kreditrisker vid beviljande av
kreditförsäkring. Detta säkerställer en god riskspridning. Den maximala kreditrisken på utestående kundfordringar uppgår till 54 MSEK (10
procent självrisk + eventuell fordran som ej är försäkrad). Av den totala kundfordran som var utestående per 31 december var 86 procent försäkrad.
Historiskt har koncernen haft små kreditförluster.
SKULDSÄTTNINGSGRAD
Per den 31 december
Räntebärande långfristiga skulder
Räntebärande kortfristiga skulder
FÖRSÄKRINGAR
Rottneros försäkrar sina anläggningar mot egendoms- och avbrottsskador. Det egna risktagandet i
de olika bruken varierar.
Öv r i g a m ö j l i g h e t e r o c h r i s k e r
P O L I T ISKA RISKER
Koncernen, liksom kunderna, arbetar för närvarande i länder som anses politiskt stabila. Därför är
exponeringen mot politiska risker begränsad.
MILJÖ
Ledningen har utarbetat en miljöplan som tar hänsyn till alla kända förändringar i den svenska och
europeiska miljölagstiftningen. Se miljöavsnittet
sidan 24.
KONCERNENS FINANSIELLA SKULDER
2008
692
2007
173
82
452
Totalt räntebärande skulder
774
625
Totalt eget kapital
810
1 050
Skuldsättningsgrad
1,0
0,6
Per den 31 december 2008
< 1 år
2 år
3–5 år
78
35
638
–
Derivatinstrument – inflöde
283
0
0
0
Derivatinstrument – utflöde
277
0
0
0
Leverantörsskulder
och andra skulder
207
4
13
6
35
34
35
Banklån
Räntor
Per den 31 december 2007
> 5 år
< 1 år
2 år
3–5 år
> 5 år
Banklån
448
–
150
–
Derivatinstrument – inflöde
650
167
–
–
Derivatinstrument – utflöde
718
212
–
–
Leverantörsskulder
och andra skulder
283
4
13
6
17
8
23
–
Räntor
K ÄNSLIGHETSANALYS 2008
G E N O M S N I T T S K U R S P E R K V A R TA L
Effekt på årsresultat efter:
12
1,2
10
1,0
Hög
8
0,8
Hög
6
0,6
80
Medium
4
0,4
55
60
Medium
2
0,2
20
20
Medium
0
8
6
Finansnetto (MSEK)
2008
2007
50 USD / ton
200
240
USD
50 öre / USD
210
230
Elpriser
10 öre / kWh
55
EUR
50 öre / EUR
Vedpriser
10 SEK / m3f
Ränterisk
1%-enhet
Riskslag
Förändring
Massapris
Känslighet
Ingen
Kreditrisk
Självrisk 10%
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
USD/EUR
NBSK priser i Europa C.I.F. per ton kvartalsvis 1963–2008
Kvartal 1
Kvartal 2
Kvartal 3
Kvartal 4
Totalt
5 988
2 307
6 011
24 960
39 266
Massaprissäkringar
-12 184
-15 204
-15 633
-19 935 -62 956
Elprissäkringar
-12 683
-19 905 -22 683
10 177 -45 094
400
Totalt
-18 879 -32 802 -32 305
15 202 -68 784
200
1 000
2007
800
Valutasäkringar
600
2008
0
Valutasäkringar
Massaprissäkringar
Elprissäkringar
Totalt
6 200
-1 122
-990
-22 365
-23 777
-23 874
2 499
2 715
7 270
-13 666 -22 184
-17 594
12 800
16 888
63 65 67 69 71 73 75 77 79 81 83 85 87 89 91 93 95 97 99 01 03 05 07 08
USD
-13 448 -83 464
4 844
17 328
4 196 -49 248
R ESULTAT EFTER FINANSNETTO P ER K VARTA L, MS EK
Valutasäkring per den 31 december 2008
Andel av årlig
exponering, %
Belopp
MUSD
Genomsnittskurs
SEK/USD
350
–
–
–
250
Andel av årlig
exponering, %
Belopp
MEUR
Genomsnittskurs
SEK/EUR
100
8
9,99
2009
År
2001
MASSAINDUSTRINS HISTORISKA FEMÅRSCYKLER
resultateffekten av säkringarna
2007 och 2008
År
2000
USD/SEK
Refinansiering
TSEK
0,0
1998 1999
Låg
2009
150
50
-50
-150
-250
-350
97
98
99
00
01
02
03
04
05
06
07
08
Marknadsvärdering (MSEK) december 2008
Säkring
Säkrad volym
Säkringsnivå
Marknadsvärde
Valuta USD, termin
4 MUSD
6,60 SEK/USD
0
6,77 SEK/USD
Valuta EUR, termin
8 MEUR
9,99 SEK/EUR
-7
10,94 SEK/EUR
36 000 ton
628 USD (PIX)
1
USD 625/7,75 SEK/USD
43 800 MWh
25,1 öre/kWh
10
45,8 öre/kWh
Massapris
El
Totalt marknadsvärde
Referensvärde Avista 31 december 2008
4
Marknadsvärdering (MSEK) december 2007
Säkring
Säkrad volym
Säkringsnivå
Valuta USD, termin
15 MUSD
Valuta EUR, termin
25 MEUR
Massapris
El
Marknadsvärde
Referensvärde Avista 31 december 2007
6,57 SEK/USD
2
6,43 SEK/USD
9,28 SEK/EUR
-4
9,46 SEK/EUR
96 000 ton
637 USD (PIX)
-126
USD 869/6,43 SEK/USD
140 400 MWh
26,4 öre/kWh
31
39,8 öre/kWh
-97
31
32
R O T T NE R O S A K T I EN
Svag kursutveckling
Rottnerosaktien är sedan november 1987 noterad på NASDAQ OMX Nordic, Stockholm.
Börslistorna är indelade i tre storlekssegment. Inom varje segment klassas bolagen också in i
branscher. Rottneros ingår i Small Cap segmentet och klassas som ett bolag i branschen
Material. Rottneros börsvärde var vid utgången av 2008 cirka 198 MSEK (435 MSEK). Vid
årsskiftet hade Rottneros 17 869 (17 688) aktieägare. De utländska aktieägarnas andel i
Rottneros uppgick till 13,8 (18,8) procent av kapitalet.
Rottneros aktiekurs föll under 2008 från 2,38 kronor vid årets ingång till 1,06 kronor vid året slut, en
nedgång med 55 procent. Aktien stod som högst i
3,01 kronor den 12 september medan den lägsta
kursen, 1,05 kronor, noterades den 30 december.
Börsen som helhet, mätt som Affärsvärldens Generalindex, sjönk med 42,1 (-6,8) procent under 2008,
medan Affärsvärldens skogsindex sjönk med 38,9
(10,4) procent.
A k t i e n s o m s ätt n i n g
Under 2008 bytte totalt 91 miljoner (146) aktier till
ett värde av 182 MSEK (690 MSEK) ägare. Det motsvarar en omsättningshastighet av aktiestocken under
året på 51 (78) procent. Den totala omsättningshastigheten bland bolagen i Small Cap-segmentet på
börsen i Stockholm var 35 procent medan genomsnittet för hela Stockholmsbörsen var 152 procent. I
genomsnitt gjordes varje dag 55 avslut i Rottneros
aktie. En handelspost uppgår till 1 aktie.
A k t i e k a pi ta l o c h åt e r kö p
av eg n a a k t i e r
sådan överlåtelse har dock inte skett under året och
bolagets innehav av egna aktier är oförändrat från
föregående år 8,2 miljoner aktier vilket motsvarar
4,4 procent av antalet utestående aktier.
Utdelningspolitik
Utdelningen till aktieägarna är anpassad till Rottneros resultatnivå, finansiella ställning och framtida utvecklingsmöjligheter. Målsättningen är att
utdelningen under en konjunkturcykel ska uppgå
till cirka 25 procent av det ackumulerade resultatet
efter skatt. Detta innebär att de sämre åren i en
konjunkturcykel måste vägas in i helheten när man
bedömer ett enskilt års utdelning. I samband med
att koncernen tecknade avtal om förnyade lånefaciliteter i oktober 2008 förband sig styrelsen att inte
föreslå aktieutdelningar innan den finansiella ställningen väsentligen förbättrats.
För verksamhetsåret 2008 föreslår styrelsen att
ingen utdelning lämnas.
A k t i e äg a r i n fo r m at i o n
Aktiekapitalet uppgick vid utgången av året till 94,2
MSEK fördelat på 188 432 105 aktier. Alla aktier ger
samma rösträtt och andel i bolagets kapital och
vinst. Aktiekapitalets utveckling beskrivs i tabell på
sidan 33.
Vid bolagsstämman 2008 fick styrelsen mandat
att överlåta redan återköpta aktier i bolaget. Någon
Rottneros informerar aktieägare och omvärlden
genom flera kanaler. Information som offentliggörs
i form av årsredovisningar, kvartalsrapporter och
pressmeddelande läggs löpande ut på www.rottneros.com. Där finns också presentationsmaterial från
presentationer av kvartalsrapporterna för journalister och analytiker tillgängligt för nedladdning.
Årsredovisningen skickas till samtliga aktieägare.
Rottnerosaktiens ut veckling 1996 –2008
Antal aktier
60 000
SEK
30
25
50 000
20
40 000
15
30 000
10
20 000
5
10 000
0
1996
1997
1998
1999
Affärsvärldens Generalindex
2000
2001
2002
Affärsvärldens Skogsindex
2003
2004
Rottneros
2005
2006
2007
2008
Omsatt antal aktier, 1 000-tal
0
R O T T NE R O S A K T I EN
ägarstruktur per 2008 12 31
Aktiefördelning per 2008 12 31
Aktieägare
Nemus Holding AB
Antal aktier
Procent av
kapitalet
Innehav
Antal aktieägare
Procent av
aktiekapitalet
0,77
51 366 484
27,26
1
–
500
6 671
Evli Bank PLC, Stockholms Filial
8 414 693
4,47
501
–
1 000
3 569
1,72
Skagen Vekst värdepappersfond
7 000 000
3,71
1 001
–
5 000
4 818
6,99
Livförsäkringsaktiebolaget Skandia
4 137 896
2,20
5 001
–
10 000
1 333
5,94
Idea, Prior & Nilsson, Fond och kapitalförvaltning
2 506 500
1,33
10 001
–
15 000
366
2,56
Larsson/O, Bo
2 220 500
1,18
15 001
–
20 000
344
3,50
Andra AP-Fonden
1 859 061
0,99
20 001
–
JP Morgan Bank
1 602 000
0,85
SEB Private Bank S.A., NQI
1 456 300
0,77
Försäkringsaktiebolaget, Avanza Pension
1 316 546
0,70
Summa 10 största ägarna – innehavsmässigt 81 879 980
43,46
Summa 2008-12-28
768
78,52
17 869
100,0
Källa: Euro Clear Sweden, VPC Analys
Analy tiker som följer Rottnerosaktien
Enskilda Securities Linus Larsson
Rottneros AB (egna aktier från återköp)
8 219 641
4,36
98 332 484
52,18
188 432 105
100,00
Övriga aktieägare
Totalt
Claes Rasmuson
Procent av
Innehav (%) aktiekapitalet
Geografisk fördelning av ägandet
Sverigeboende
162 359 762
86,16
Övriga Norden
10 931 616
5,80
Övriga Europa (exkl. Sverige och Norden)
12 061 130
6,40
USA
2 337 621
1,24
741 976
0,39
188 432 105
100,00
Innehav
Innehav (%)
Övriga världen
Totalt
Swedbank Fördelning av ägandet mellan ägarkategorier
Fysiska personer
74 740 904
39,66
Juridiska personer
113 691 201
60,34
Totalt
188 432 105
100,00
Källa: Euro Clear Sweden, VPC Analys
Aktiedata1, 6)
2008
2007
2006
2005
2004
2003
180 212
180 212
180 212
180 212
180 722
182 980
Aktier vid periodens ingång 2)
Antal
Återköpta egna aktier 2)
Antal
–
–
–
–
510
2 258
Aktier vid periodens utgång 2)
Antal
180 212
180 212
180 212
180 212
180 212
180 722
Genomsnittligt antal aktier 2)
181 422
Antal
180 212
180 212
180 212
180 212
180 392
Rörelseresultat/aktie
SEK
-1,69
-2,00
-0,04
-0,50
-0,64
0,67
Resultat efter finansnetto/aktie
SEK
-2,13
-2,13
-0,13
-0,57
-0,67
0,64
Resultat efter skatt/aktie
SEK
-1,84
-1,67
-0,05
-0,35
-0,50
0,47
Rörelsens kassaflöde/aktie 3)
SEK
-1,33
-0,56
0,19
-2,28
-0,41
-0,23
Eget kapital/aktie
SEK
4,49
5,83
7,78
8,45
9,28
9,50
Utdelning
SEK
–
–
0,10
0,10
0,20
0,30
4)
Utdelning/eget kapital/aktie
%
–
–
1,3
1,2
2,2
3,2
Börskurs vid periodens slut
SEK
1,05
2,31
6,55
6,80
7,55
8,55
Börskurs/eget kapital/aktie
ggr
0,2
0,4
0,8
0,8
0,8
0,9
P/E-tal/aktie
ggr
Neg
Neg
Neg
Neg
Neg
18,3
%
–
–
1,5
1,4
2,6
3,5
Direktavkastning 5)
1) Det finns inga program som medför utspädning.
5)
Antal aktier anges i tusental.
3)
Kassaflöde efter normala investeringar men exkl. strategiska investeringar.
4)
Föreslagen utdelning.
6)
2)
Direktavkastning beräknas i förhållande till börskursen vid årets slut.
År 2003 har inte räknats om med hänsyn till övergången till IFRS. Justering
skulle behöva göras med avseende på IAS 39.
33
34
F I N A N S I ELL A R A P P O R T E R
I n n e h å l l Eko n omisk r e dovis n i n g
35
Förvaltningsberättelse med ekonomisk översikt
40
Resultaträkningar koncernen
41
Balansräkningar koncernen
42
Förändringar i eget kapital koncernen
43
Kassaflödesanalyser koncernen
44
Resultaträkningar moderbolaget
44
Förändringar i eget kapital moderbolaget
45
Balansräkningar moderbolaget
46
Kassaflödesanalyser moderbolaget
47
Tilläggsupplysningar och noter
52
Not
1 Fördelning av nettoomsättning
och rörelseresultat
Not
2 Övriga intäkter
Not
3 Råvaror och förnödenheter
53 Not
Not
54 Not
4 Finansiella instrument
5 Personal
6 Ersättningar till ledande befattningshavare
Not
7 Revisionskostnader
Not
8 Uppgifter om inköp och försäljning
mellan koncernföretag
55 Not
9 Finansiella intäkter
Not 10 Finansiella kostnader
Not 11 Skatt på årets resultat
56 Not 12 Immateriella anläggningstillgångar
57
Not 13 Materiella anläggningstillgångar
58 Not 14 Räntebärande skulder
Not 15 Operationella leasingavtal
59 Not 16 Finansiella anläggningstillgångar
Not 17 Varulager
Not 18 Kundfordringar
60 Not 19 Övriga kortfristiga fordringar
Not 20 Likvida medel
Not 21 Eget kapital
61
Not 22 Avsättningar
Not 23 Beviljade krediter
Not 24 Övriga icke räntebärande skulder
Not 25 Eventualförpliktelser
Not 26 Övriga upplysningar
62
Revisionsberättelse
F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T EL S E
Förvaltningsberättelse
• R
esultatet efter finansnetto för helåret 2008 uppgick till -385 (-384) MSEK, varav 106 MSEK
är hänförliga till nedskrivningar på anläggningstillgångar i Miranda genom ett Impairment test
och -115 MSEK är hänförliga till nedläggningskostnader och förluster fram till stängningen av
det under 2008 nedlagda Utansjö Bruk.
• B
olagets resultat har påverkats av den dramatiskt försvagade marknadssituationen där
priset och efterfrågan på massa har fallit kraftigt under fjärde kvartalet, vilket medfört att
Rottneros under det fjärde kvartalet har begränsat produktionen vid flera av koncernens
fabriker för att inte bygga för stora lager av färdigvaror.
• Ö
kade kostnader för vedråvara och el har påverkat resultatet för helåret 2008 negativt med
193 MSEK jämfört med föregående år.
• R
ottneros tecknade i oktober avtal om nya lånefaciliteter uppgående till 83,3 MUSD, vilket
motsvarar cirka 620 MSEK. Detta var ett led i en refinansiering av Rottneros befintliga
syndikeringslån från 2003 om 85,8 MUSD motsvarande cirka 640 MSEK, vilket därmed
ersattes.
• Bolaget avstår från att lämna en prognos för helåret 2009.
• D
en svaga marknaden ger Rottneros en ansträngd likviditet. Rottneros förhandlar därför
med bolagets kreditgivare för att säkerställa det kortfristiga likviditetsbehovet och för att få
rådrum för att skapa nödvändiga förändringar av den operativa och finansiella strukturen.
Styrelsen och verkställande direktören för Rottneros AB, avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för verksamhetsåret 2008.
PROD U K T ION O C H L EVERANSER
Koncernens massafabriker i Rottneros, Rockhammar, Vallvik och Miranda i Spanien har en sammanlagd produktionskapacitet på knappt 600 000
ton per år. År 2007 uppnåddes en produktion för
helåret på 730 100 ton. Verksamheten vid Utansjö
Bruk lades ner i månadsskiftet maj/juni vilket medförde att produktionen under 2008 minskade jämfört med föregående år och uppgick till 602 700
(730 100) ton. På grund av den svaga efterfrågan har
koncernen under fjärde kvartalet genomfört produktionsbegränsningar med cirka 19 000 ton. I och
med stängningen av Utansjö Bruk minskar koncernens årliga produktionskapacitet till den nya nivån
på cirka 600 000 ton. Årliga underhållsstopp har
genomförts vid bruken i Vallvik och Rottneros
under tredje kvartalet och i Miranda och Rockhammar under fjärde kvartalet. Samtliga kostnader för
underhållsstopp redovisas under den period då stoppen genomförs.
Utleveranserna under 2008 uppgick till 617 900
(714 800) ton, vilket motsvarar en minskning med
14 procent.
FAK T U RERING O C H RES U LTAT
Koncernens nettoomsättning uppgick under perioden till 2 663 (2 927) MSEK. Verksamheten inom
Rottneros Packaging, med varumärket SilviPak, är
under uppbyggnad varför någon särredovisning per
affärsområde inte lämnas.
Omsättningen för 2008 var 264 MSEK lägre än
motsvarande period föregående år. De faktorer som
främst påverkat omsättningen är: minskade leveranser -397 MSEK, svagare USD 69 MSEK, högre
massapris i USD 181 MSEK samt övriga förändringar 20 MSEK. Det genomsnittliga priset på
långfibrig sulfatmassa NBSK uttryckt i USD ökade
med 7 procent från USD 794 till USD 852 medan
de genomsnittliga priserna för NBSK-massa omräknat till SEK ökade från 5 368 till 5 617 kr per ton,
en ökning med 5 procent. Genomsnittspriset i USD
för eukalyptusmassa, BEK, ökade från USD 702 till
USD 789 per ton eller med 12 procent medan motsvarande genomsnittspriser omräknat i SEK ökade
från 4 743 till 5 165 kr per ton, en ökning om 9
procent.
Resultatet har under årets första kvartal belastats
med en avsättning för nedläggningskostnader vid
Utansjö Bruk om 90 MSEK. Produktionen vid bruket upphörde vid månadsskiftet maj/juni. Verksamheten vid Utansjö Bruk har utgjort en betydande
förlustkälla för Rottneroskoncernen under ett antal
år. Totalt berörs cirka 140 medarbetare. Nedläggningen har netto en betydande positiv kassaflödeseffekt på Rottneroskoncernen genom att rörelsekapital frigörs. I slutet av året avyttrades fabriksområdet
i Utansjö till Utansjöverken som tog över verksamheten från och med 1 januari 2009. Som ett resultat
av överlåtelsen har 13 MSEK av reserven för nedläggningskostnader återförts.
35
36
Resultatet har belastats med en nedskrivning av
värdet på anläggningstillgångar i Miranda med 106
MSEK genom ett Impairment test.
En stor del av förlusten under 2008 är hänförlig
till verksamheten vid Utansjö Bruk, vars operativa
resultat efter finansiella poster inklusive nedläggningskostnader fram till nedläggningen i juni uppgår till -115 MSEK. Resultatet har under fjärde
kvartalet tyngts av den svaga marknadsutvecklingen
där priset och efterfrågan på massa har fallit kraftigt
och Rottneros har genomfört marknadsanpassade
produktionsbegränsningar vid flera av fabrikerna för
att inte bygga för höga lager av färdigvaror.
Under första halvåret steg priset på massa för att
under andra halvåret åter sjunka kraftigt. Det högre
priset på massa i USD under första halvåret har i
stor utsträckning motverkats av den svaga USDkursen. Under andra halvåret har USD-kursen
förstärkts kraftigt samtidigt som massapriset har
sjunkit vilket under inledningen av hösten gav en
prisförbättring i SEK. Under december månad försämrades även priset i SEK kraftigt. Sammantaget
omräknat till Euro och SEK är inte den genomsnittliga prisökningen tillräckligt stor för att kompensera för höjda råvarukostnader.
Elpriset på el-börsen Nord Pool har under 2008
genomsnittligt uppgått till 49 öre per kWh att jämföras med 28 öre per kWh under föregående år. För
åren 2009 och framåt handlas el på Nord Pool för
närvarande till cirka 35–40 öre per kWh.
Vedförsörjningen har fungerat väl under året.
Prisnivån för massaved är dock fortsatt hög. Sammantaget har kostnaderna för ved ökat med 128
MSEK jämfört med föregående år. Priset har sjunkit under slutet av året och förväntas sjunka ytterligare under 2009.
Koncernens rörelseresultat under 2008 uppgick
till -306 (-360) MSEK.
De kostnader som huvudsakligen har påverkat
resultatet för året i jämförelse med föregående år är
förutom kostnaderna enligt ovan, ökade kostnader
för vedråvara med 128 MSEK, högre elkostnader,
exklusive effekten av elsäkringar 65 MSEK och
ökade kostnader för brännolja, 37 MSEK. Avskrivningar på anläggningstillgångar är 34 MSEK lägre
än föregående år. Utfallet av realiserade säkringsaktiviteter under 2008 uppgick till -49 (-69)
MSEK.
Koncernens resultat efter finansnetto uppgick
till -385 (-384) MSEK och inkluderar ett finansnetto på -79 (-24) MSEK. I finansnettot ingår finansiella kursförluster med -35 MSEK. Dessa motverkas
av operativa kursvinster på kundfordringar. Resultat efter skatt uppgår till -331 (-301) MSEK. Resultatet per aktie efter skatt blev -1,84 (-1,67) SEK.
Kassaflödet per aktie uppgick till -1,33 (-0,56)
SEK.
Moderbolaget
Resultatet efter finansnetto för 2008 i moderbolaget
blev -230 (-377) MSEK. All fakturering av massa
inom koncernen har centraliserats till moderbolaget
som agerar som distributör för samtliga bruk och
erhåller för detta en normal försäljningskommission.
De kommentarer som lämnats för koncernens försäljning gäller därmed även för moderbolagets försäljning. I resultatet ingår realiserade säkringsaktiviteter för hela koncernen som påverkat resultatet
med -49 (-69) MSEK. Moderbolagets resultat belastas med en nedskrivning av aktier i dotterbolag med
179 MSEK.
Resultatet efter finansnetto i moderbolaget för
fjärde kvartalet 2008 blev -140 MSEK jämfört med
269 MSEK motsvarande period föregående år och
-22 MSEK under tredje kvartalet 2008.
I moderbolagets verksamhet ingår även verksamheten inom affärsområdet Rottneros Packaging som
i sitt uppstartningsskede innebär en kostnadsbelastning. Kostnader för projektet i Sydafrika ingår
också i moderbolagets resultat.
PÅGÅENDE U PP S TAR T AV VERKSA M HE T ER
Rottneros Packaging – SilviPak
Rottneros inledde under 2006 produktion av förpackningar för kyld och fryst färdiglagad mat tillverkade av massafibrer under varumärket SilviPak.
Verksamheten bedrivs i det nya affärsområdet Rottneros Packaging. Verksamheten är under uppbyggnad varför någon separat redovisning inte lämnas
för affärsområdet.
En utökning av SilviPaks produktionskapacitet
genomfördes under 2008. En ny fabrik som ligger i
anslutning till massabruket i Miranda i Spanien togs
i bruk under fjärde kvartalet. Investeringen uppgår
till drygt 50 MSEK.
Sydafrikaprojektet
I mars 2007 träffade Rottneros och det sydafrikanska skogsföretaget NCT en avsiktsförklaring om att
utreda möjligheterna att bygga en gemensamt ägd
fabrik för produktion av mekanisk pappersmassa av
CTMP-typ i Sydafrika. Anläggningstillgångarna i
Utansjö, som bland annat består av en nyinvesterad
massalinje för produktion av CTMP-massa, är tänkt
att utgöra grunden till etableringen i Sydafrika.
Under fjärde kvartalet 2008 har projektförberedelserna fördjupats. Finansieringen är i allt väsentligt säkerställd. Den tidigare oklarheten kring
elförsörjning kvarstår, men har kommit närmare en
lösning dels genom den minskade inhemska efterfrågan, dels genom möjligheter till alternativ energiförsörjning. Om projektet realiseras kommer det
redan från start medföra en väsentlig realisationsvinst och ett betydande likviditetstillskott till Rottneros AB.
FORSKNING O C H U T VE C K L ING
Utvecklingsarbete är en integrerad del av produktionen och avser processförbättrande åtgärder som
kostnadsförs när de inträffar.
RISKHAN T ERING
Operativt arbetar bolaget med ett antal åtgärder och
strategier, till exempel fokusering på nischer och
olika specifika kundsegment, som syftar till att göra
koncernen mindre beroende av listpriset på avsalumassa samt att dämpa fluktuationerna i lönsamheten
över en konjunkturcykel. Etableringen av affärsområdet Rottneros Packaging och breddningen in i ett
nytt förädlingsled utgör ytterligare ett steg i processen med att göra koncernen mindre känslig för
fluktuationerna på massamarknaden. Bolaget tilllämpar som komplement till den operativa strategin
även en strategi för finansiella risker. Med en mer
utvecklad hantering av dessa strävar Rottneros efter
att stabilisera koncernens volatila resultatutveckling.
De faktorer som har störst påverkan på koncernens
resultat är valutakurser, massa-, ved- och elpriser.
USD
Realflödet i USD, som beräknas uppgå till drygt 40
procent av det totala inflödet, kan säkras. Visserligen
fakturerar Rottneros i olika valutor, men den underliggande valutan för priset på pappersmassa är till
största delen USD. Cirka 20 procent av omsättningen är kontrakterad i EUR. Denna försäljning
har till del säkrats för 2009.
Det innebär att den underliggande exponeringen mot USD är mycket hög, men att det direkta
inflödet av USD (realflödet) motsvarar drygt 40
procent. Genomslaget av kursförändringar för den
indirekta exponeringen fördröjs dock av att kontraktens löptid normalt är 1–3 månader. Lägre eller
högre massapriser i lokala valutor till följd av en
ändrad USD påverkar resultatet först efter en tid.
Under 2008 har resultatet av säkringarna uppgått
till -49 (-69) MSEK.
Den genomsnittliga USD-kursen var 3 procent
lägre under 2008 än föregående år och uppgick
genomsnittligt under perioden till 6,58 jämfört med
6,76 föregående år. Påverkan på omsättningen av en
lägre genomsnittskurs för USD gentemot SEK
under 2008 uppgick till -69 MSEK jämfört med
2007.
Vid utgången av december fanns valutakurssäkringar i form av terminskontrakt tecknade för
8 MEUR till en kurs av 9,99 SEK/EUR för leveranser 2009.
Massapris
Massapriset (NBSK) sätts i USD medan tillverkningskostnaderna till stor del är i lokala valutor.
Massaprissäkringar har tecknats för två- respektive
treårsperioder till en ursprunglig total volym av
168 000 ton som förfaller från och med det fjärde
kvartalet 2006 och framåt. Säkringarna motsvarar
5 000 ton per månad under 2008 och 4 000 ton per
månad under 2009 och löper ut september 2009.
Säkringsnivån för de vid årsslutet kvarstående säkringarna uppgår genomsnittligt till 628 USD per
ton.
El
För 2009 har 13 procent säkrats till 25 öre per kWh.
Den genomsnittliga prisnivån för el på Nord Pool
uppgick för 2008 till cirka 43 öre per kWh och för
2007 till cirka 28 öre per kWh.
REDOVISNINGS PRIN C I PER
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet
med International Financial Reporting Standards
såsom de har antagits av EU medan moderbolagets
redovisning har upprättats enligt RFR 2.1, Redovisning för juridiska personer. Samma redovisningsprinciper och definitioner avseende nyckeltal och
beräkningsmetoder tillämpas som i den senaste
årsredovisningen. Inga nya standarder har trätt i
kraft som påverkar Rottneros ställning eller resultat.
Se närmare i avsnittet redovisningsprinciper, sidan
47.
FÖRSÄ L J NING AV EGNA AK T IER
Årsstämman 2008 gav styrelsen bemyndigande att
under tiden till nästkommande årsstämma fatta
beslut om att överlåta aktier i bolaget. Någon sådan
överlåtelse har inte skett under året.
INVES T ERINGAR O C H
F INANSIE L L S TÄ L L NING
Koncernens investeringar i anläggningstillgångar
under 2008 uppgick till 191 (163) MSEK. De största investeringarna avser en miljöinvestering i
Miranda och en ny förpackningsfabrik i Miranda i
Spanien. I Rottneros Bruk har en investering i en
gemensam driftscentral genomförts.
Koncernens likvida medel uppgick till 45 MSEK
vid årets utgång, jämfört med 121 MSEK vid
utgången av 2007. Koncernen hade per 31 december
2008 räntebärande skulder om sammanlagt 774
MSEK (625 MSEK per 31 december 2007) och en
nettolåneskuld om 729 MSEK (504 MSEK per 31
december 2007). Beviljade men outnyttjade krediter
uppgick per 31 december 2008 till sammanlagt 37
MSEK. Se vidare händelser efter rapportperiodens
slut. Soliditeten uppgick till 40 procent per 31
december 2008 jämfört med 45 procent per 31
december 2007. Det egna kapitalet per aktie uppgick
till 4,49 SEK (5,83 SEK per 31 december 2007).
KASSA F LÖDE
Kassaflödet från den löpande verksamheten före
investeringar uppgick under 2008 till -49 (63)
37
38
MSEK och inkluderade kassaflöde från finansiella
säkringar med -56 (64) MSEK. Kassaflödet efter
investeringsverksamheten uppgick till -219 (-100)
MSEK. Nedläggningen av Utansjö Bruk har gett
en betydande positiv kassaflödeseffekt på Rottneroskoncernen genom att rörelsekapital frigjorts och
avyttring av anläggningstillgångar pågår.
M EDE L AN TA L E T ANS TÄ L L DA
Medelantalet anställda uppgick under 2008 till 667
(718).
HÄNDE L SER E F T ER
RÄKENSKA P SÅRE T S U TGÅNG
Ett nytt låneavtal undertecknades den 23 oktober
2008. Därefter har massamarknaden genomgått en
dramatisk förändring med fallande priser och kraftigt minskad efterfrågan. Rottneros har mot den
bakgrunden begränsat produktionen under fjärde
kvartalet men sammantaget har bolagets likviditet
utvecklats sämre än vad som förväntats. Rottneros
förhandlar därför med bolagets kreditgivare för att
säkerställa det kortfristiga likviditetsbehovet och
för att få rådrum för att skapa nödvändiga förändringar av den operativa och finansiella strukturen.
U T SIK T ER FÖR 20 0 9
Massamarknaden har under fjärde kvartalet försvagats vilket har medfört sjunkande priser och lägre
leveranser. För närvarande råder ett överutbud av
massa. Den negativa prisutvecklingen i USD har
dock delvis kompenserats av att dollarkursen har
förstärkts kraftigt men dollarförstärkningen avtog
under december samtidigt som massapriset fortsatte ner. Marknaden för massa förväntas förbli svag
under inledningen av 2009, på grund av en svag
efterfrågan på papper och kartong på världsmarknaden. Bland insatsvaror är priset på ved fortsatt
högt även om den svaga konjunkturen för sågverksoch massaindustrin ger en fortsatt prispress på
sågtimmer och massaved. Vedpriset förväntas att gå
ned ytterligare under 2009. Priset på el har också
varit fortsatt högt men visar en fallande trend. Oljepriset har fallit kraftigt och det är sannolikt att
prispressen fortsätter på råvaror i den svaga konjunktur som råder.
Bolaget avstår från att lämna en prognos för
2009.
U T DE L NING FÖR 2 0 0 8
Styrelsen föreslår årsstämman den 23 april 2009 att
ingen utdelning lämnas.
ERSÄT T NING T I L L L EDANDE
BE FAT T NINGSHAVARE
Styrelsen föreslår att årsstämman beslutar om följande riktlinjer för bestämmande av ersättning till
VD och andra ledande befattningshavare. Förslaget
är likalydande med de riktlinjer som fastställdes vid
årsstämman 2008. Med andra ledande befattningshavare avses för närvarande de 11 personer som
tillsammans med VD utgör koncernledningen och
presenteras på bolagets hemsida och sidorna 70–71
i årsredovisningen för 2008.
Ersättningen till VD och andra ledande befattningshavare skall utgöras av fast lön, eventuell rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Den
sammanlagda ersättningen skall vara marknadsmässig och konkurrenskraftig på den arbetsmarknad
befattningshavaren verkar. Fast lön och rörlig
ersättning skall vara relaterad till befattningshavarens ansvar och befogenhet. Den rörliga ersättningen skall baseras på utfallet i förhållande till
definierade och mätbara mål och vara maximerad.
Uppsägningstiden skall vara mellan ett halvt och
ett år från befattningshavarens sida och mellan ett
och två år från bolagets sida. VD skall ha rätt till
årlig ersättning under två år motsvarande den lön
som utbetalas under uppsägningstiden.
Pensionsförmåner skall vara antingen förmånseller avgiftsbestämda, eller en kombination därav,
och ge befattningshavaren rätt att erhålla pension
från lägst 62 års ålder.
Frågor om ersättning till bolagsledningen skall
behandlas av ett ersättningsutskott och, när det gäller VD, beslutas av styrelsen. Om bolaget i något
särskilt fall ger enskild styrelseledamot uppdrag för
bolaget utöver ordinarie styrelsearbete och utskottsarbete, skall styrelsen besluta om ersättningen,
vilken skall vara marknadsmässig och skälig.
Styrelsen skall äga rätt att frångå riktlinjerna,
om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det.
En särskild maximerad prestationsbaserad bonus
kopplad till Sydafrika-projektet avses att utges till
VD och efter beslut av ersättningsutskottet till
andra berörda befattningshavare.
FÖRS L AG T I L L HAN T ERING AV
INNEHAV AV EGNA AK T IER
Styrelsen föreslår att årsstämman beslutar delegera
ett fortsatt mandat till styrelsen att besluta om att
överlåta egna aktier för att finansiera strategiska
investeringar eller förvärv och delegeringen skall
avse tiden fram till nästa årsstämma år 2010. Detaljer om förslaget kommer att meddelas när dessa
fastställts av styrelsen.
F Ö R S L A G T I LL V I N S T D I S P O S I T I O N
Förslag till vinstdisposition
Till bolagsstämmans förfogande står:
Balanserade vinstmedel
Årets nettoresultat
Kronor
296 860 256
-205 834 597
91 025 659
Koncernens resultat- och balansräkningar kommer
att föreläggas årsstämman 2009-04-23 för fastställelse. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder
som avser i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om
tillämpning av internationella redovisningsstandar-
Styrelsen föreslår:
Att till aktieägarna utdelas 0,00 SEK per aktie
Att i ny räkning balanseras
91 025 659
Kronor
91 025 659
der och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Koncernförvaltningsberättelsen
ger en rättvisande översikt över utvecklingen av
koncernens verksamhet, ställning och resultat samt
beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer
som de företag som ingår i koncernen står inför.
Upplands Väsby den 4 mars 2009
Rottneros AB (publ) org nr 556013-5872
Rune Ingvarsson
Styrelsens ordförande
Roger Asserståhl
Styrelseledamot
Per Eiritz
Styrelseledamot
Johan Holmgren
Styrelseledamot
Mikael Lilja
Styrelseledamot
Hans-Åke Nordstrand
Styrelseledamot
Kjell Ormegard
Styrelseledamot
Ingrid Westin Wallinder
Styrelseledamot
Ole Terland
Koncernchef och verkställande direktör
Vår revisionsberättelse är avgiven den 9 mars 2009
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Magnus Brändström
Huvudansvarig revisor
39
40
Resultaträkningar – Koncernen
1 januari – 31 december, belopp i MSEK
Not
2008
2007
Nettoomsättning
1, 8
2 663
2 927
-33
84
91
57
2 721
3 068
3, 4
-1 747
-1 859
Övriga kostnader
7, 8
-630
-718
Personalkostnader
5, 6
-426
-415
Förändring av lager av färdiga varor
Övriga intäkter
2
Rörelsens kostnader
Råvaror och förnödenheter
Avskrivning och nedskrivning av materiella
och immateriella anläggningstillgångar
12, 13
Rörelseresultat
-224
-436
-306
-360
Finansiella poster
Finansiella intäkter
9
4
9
10
-83
-33
-79
-24
-385
-384
54
83
Årets resultat
-331
-301
Resultat per aktie 1)
-1,84
-1,67
180 212
180 212
Finansiella kostnader
Summa finansiella poster
Resultat före skatt
Skatt på årets resultat
Antal aktier i genomsnitt
Det finns inga program som medför utspädning.
1)
11
Balansräkningar – Koncernen
1 januari–31 december, belopp i MSEK
Not
2008
2007
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Derivatinstrument
Uppskjuten skattefordran
Övriga finansiella anläggningstillgångar
12
24
22
13, 14
1 002
1 015
4
–
11
11, 22
104
74
16
19
1
1 149
1 123
17
447
493
Kundfordringar
18
258
411
Övriga kortfristiga fordringar
19
113
120
Summa anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Varulager med mera
Skattefordran
Derivatinstrument
Likvida medel
10
8
4
10
33
20
45
121
883
1 186
2 032
2 309
Summa omsättningstillgångar
Summa tillgångar
Eget kapital och skulder
Eget kapital
21
Aktiekapital
94
94
Övrigt tillskjutet kapital
387
387
Återköpta egna aktier
-69
-69
50
-39
Andra reserver
Balanserad vinst
348
677
Summa eget kapital
810
1 050
692
173
Långfristiga skulder
Räntebärande skulder
14
Ej räntebärande skulder
Derivatinstrument
Uppskjutna skatteskulder
14
2
4
–
47
11, 22
–
–
706
222
82
452
203
279
Summa långfristiga skulder
Kortfristiga skulder
14
Leverantörsskulder
Skatteskuld
Övriga icke räntebärande skulder
Derivatinstrument
Övriga avsättningar
–
–
182
212
4
7
83
22
42
11
516
1 037
2 032
2 309
14, 25
772
Inga
25
7
Inga
24
Summa kortfristiga skulder
Summa eget kapital och skulder
Ställda säkerheter
Eventualförpliktelser
41
42
Förändringar i eget kapital – Koncernen
Andra reserver
Belopp i MSEK
Ingående balans per 1 januari 2007
Övrigt
Aktie- tillskjutet
kapital
kapital
94
387
Återköpta
egna
aktier
-69
Kassaflödessäkringar, resultat före skatt
BalanseSäk- Omräk- rad vinst Summa
ringsnings- inkl årets
eget
reserv differens
resultat kapital
-26
17
10
–
–
–
-44
10
Årets resultat
10
–
-34
-301
-301
-301
–
–
–
–
–
-301
-18
-18
94
387
-69
-70
31
677
1 050
Utdelning avseende 2006
Utgående balans per 31 december 2007
1 403
-61
17
Valutakursdifferenser
Summa redovisade intäkter och kostnader
996
-61
Kassaflödessäkringar, skatteeffekt
Summa transaktioner redovisade
direkt i eget kapital
21
Andra reserver
Belopp i MSEK
Övrigt
Aktie- tillskjutet
kapital
kapital
94
387
Återköpta
egna
aktier
-69
BalanseSäk- Omräk- rad vinst Summa
ringsnings- inkl årets
eget
reserv differens
resultat kapital
-70
31
677
1 050
Kassaflödessäkringar, resultat före skatt
100
100
Kassaflödessäkringar, skatteeffekt
-28
-28
Effekt på uppskjuten skatt
av ändrad svensk skattesats
1
Valutakursdifferenser
Summa transaktioner redovisade
direkt i eget kapital
2
16
16
–
–
–
73
16
2
-331
-331
–
–
–
–
–
-331
-331
94
387
-69
3
47
348
810
Årets resultat
Summa redovisade intäkter och kostnader
Utdelning avseende 2007
Se även Not 21, Eget kapital, på sidan 60.
3
91
–
Kassaflödesanalyser – Koncernen
Not
2008
2007
-306
-360
224
436
Vinst/förlust vid avyttring av anläggningstillgångar
-18
16
Resultat vid avyttring av utsläppsrätter
-19
–
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet
Avskrivningar/Nedskrivningar
Förändring avsättningar
29
–
-90
92
Erhållna räntor och liknande resultatposter
3
6
Betalda räntor och liknande resultatposter
-52
-34
-5
-5
-144
59
57
-94
Erhållen/betald inkomstskatt
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital
Förändringar av rörelsekapital
Förändring av varulager
Förändring av kortfristiga fordringar
Förändring av kortfristiga skulder (ej räntebärande)
Summa rörelsekapitalförändring
Kassaflöde från den löpande verksamheten
218
6
-180
92
95
4
-49
63
-14
-5
-177
-157
21
–
Investeringsverksamheten
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar
Förvärv av materiella anläggningstillgångar
Försäljning av materiella anläggningstillgångar
Förvärv av finansiella anläggningstillgångar
Kassaflöde från investeringsverksamheten
–
-1
-170
-163
Finansieringsverksamheten
Upptagna lån
Amortering av skuld
Utbetald utdelning
561
119
-426
-4
–
-18
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
135
97
Årets kassaflöde
-84
-3
Likvida medel vid årets början
121
122
8
2
45
121
Outnyttjade krediter
37
196
Disponibel likviditet vid årets slut
82
317
Omräkningsdifferens i likvida medel
Likvida medel vid årets slut
20
43
44
Resultaträkningar – Moderbolaget
Not
2008
2007
Nettoomsättning
1, 8
2 674
2 905
-2
–
2
57
104
2 729
3 009
3
-2 627
-2 922
Övriga kostnader
7, 8
-138
-169
Personalkostnader
5, 6
-50
-36
Förändring av lager av färdiga varor
Övriga intäkter
Rörelsens kostnader
Avskrivning och nedskrivning av
materiella och immateriella anläggningstillgångar
12, 13
-6
-6
-92
-124
9
87
45
10
Rörelseresultat
Finansiella poster
-225
-298
Summa finansiella poster
-138
-253
Resultat efter finansiella poster
-230
-377
25
22
-205
-355
Skatt på årets resultat
11
Årets resultat
Förändringar i eget kapital – Moderbolaget
Belopp i MSEK
Aktiekapital Reservfond
Fritt eget
kapital
Summa
635
1 094
-18
-18
2007
94
365
Utdelning
Lämnat koncernbidrag
46
46
Avgår skatt på koncernbidrag
-12
-12
Årets resultat
Belopp i MSEK
-355
-355
365
296
755
Aktiekapital Reservfond
Fritt eget
kapital
Summa
296
755
-205
-205
91
550
94
2008
94
365
Årets resultat
Se även Not 21, Eget kapital, på sidan 60.
94
365
Balansräkningar – Moderbolaget
Per 31 december, belopp i MSEK
Not
2008
2007
12
5
13
Tillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
13, 14
2
19
16
359
520
366
552
17
3
2
Kundfordringar
18
246
393
Övriga kortfristiga fordringar
19
919
952
Likvida medel
20
5
21
Summa omsättningstillgångar
1 173
1 368
Summa tillgångar
1 539
1 920
94
94
Reservfond
365
365
Balanserad vinst
296
651
-205
-355
550
755
Finansiella anläggningstillgångar
Summa anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Varulager med mera
Eget kapital och skulder
Eget kapital
21
Aktiekapital
Årets resultat
Summa eget kapital
Långfristiga skulder
14
673
150
673
150
14
68
460
13
20
24
235
535
316
1 015
1 539
1 920
14, 25
567
Inga
25
7
2
Summa långfristiga skulder
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder
Övriga icke räntebärande skulder
Summa kortfristiga skulder
Summa eget kapital och skulder
Ställda säkerheter
Eventualförpliktelser
45
46
Kassaflödesanalyser – Moderbolaget
Not
2008
2007
-92
-124
6
6
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet
Avskrivningar/Nedskrivningar
-86
-118
Erhållna räntor och liknande resultatposter
44
40
Betalda räntor och liknande resultatposter
-57
-36
–
1
-99
-113
Erhållen/betald inkomstskatt
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital
Förändringar av rörelsekapital
Förändring av varulager
Förändring av kortfristiga fordringar
Förändring av kortfristiga skulder (ej räntebärande)
Summa rörelsekapitalförändring
Kassaflöde från den löpande verksamheten
-1
-1
261
-269
-330
277
-70
7
-169
-106
-1
–
Investeringsverksamheten
Emmiterat kapital i dotterföretag
Återbetalt insatt kapital i dotterföretag
6
–
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar
–
-2
-7
-5
Förvärv av materiella anläggningstillgångar
Förvärv av finansiella anläggningstillgångar
Kassaflöde från investeringsverksamheten
–
-1
-2
-8
561
118
-406
–
Finansieringsverksamheten
Upptagna lån
Amortering av skuld
Utbetald utdelning
–
-18
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
155
100
Årets kassaflöde
-16
-14
21
35
–
–
5
21
Outnyttjade krediter
25
190
Disponibel likviditet vid årets slut
30
211
Likvida medel vid årets början
Omräkningsdifferens i likvida medel
Likvida medel vid årets slut
20
T I LLÄ G G S U P P LY S N I N G A R O C H N O T E R
Tilläggsupplysningar och noter
R e d ov i s n i n g s - o c h
vä r d e r i n g s pr i n c i pe r
Grund för rapporternas upprättande
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen, International Financial Reporting Standards (IFRS)
samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting
Interpretations Committee (IFRIC) sådana de antagits av EU. Vidare
har redovisningsrådets rekommendation RFR 1.1, kompletterande
redovisningsregler för koncerner, tillämpats.
Förutsättningar vid upprättande av koncernens
finansiella rapporter
Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som också
är rapporteringsvalutan för såväl moderbolaget som koncernen.
Samtliga belopp som anges är, om inget annat anges, avrundade
till närmaste miljon. Koncernredovisningen är upprättad enligt
anskaffningsvärdesmetoden förutom vad beträffar vissa finansiella
tillgångar vilka värderas till verkligt värde.
De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna
koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer
har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat
anges.
Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper med de
undantag och tillägg som stipuleras av Redovisningsrådets rekommendation RFR 2.1 ”Redovisning för juridiska personer”. Redovisningprinciperna för moderbolaget anges i avsnittet ”Moderbolagets
redovisningsprinciper”.
•
•
Nya redovisningsprinciper
Ändringar av befintliga standarder som har trätt i kraft 2008
• IAS 39 (Ändring) och IFRS 7 (Ändring), ”Omklassificering av
finansiella instrument” (gäller från 1 juli 2008). Ändringen i
IAS 39 ger under vissa omständigheter företag möjlighet att
omklassificera finansiella tillgångar som innehas för handel.
Ändringen är inte obligatorisk och bedöms främst påverka
banker och andra liknande företag. Koncernen tillämpar inte
ändringen i IAS 39 och IFRS 7 (Ändring).
•
Standarder, ändringar och tolkningar som trätt i kraft 2008 men
som inte är relevanta för Koncernen
• IFRIC 14, IAS 19 – Begränsningen av en förmånsbestämd tillgång, lägsta fonderingskrav och samspelet dem emellan.
• IFRIC 11, IFRS 2 Transaktioner med egna aktier – även koncerninterna.
• IFRIC 12, Service concession arrangements.
•
Standarder, ändringar och tolkningar av befintliga standarder
som ännu inte har trätt i kraft och som inte har tillämpats i förtid
av Koncernen
• IFRS 8, Rörelsesegment (gäller från den 1 januari 2009). IFRS
8 ersätter IAS 14 och anpassar segmentrapporteringen till kraven i USA-standarden SFAS 131, Disclosures about segments
of an enterprise and related information. Den nya standarden
kräver att segmentinformationen presenteras utifrån ledningens perspektiv, vilket innebär att den presenteras på det sätt
som används i den interna rapporteringen. Koncernen kommer
att tillämpa IFRS 8 från 1 januari 2009. Ledningen analyserar
fortfarande vilken inverkan standarden kommer att få, men
räknar inte med att detta kommer att leda till några väsentliga
nedskrivningsbehov.
• IAS 1 (Ändring), Utformning av finansiella rapporter (gäller från
den 1 januari 2009). Den reviderade standarden kommer att
förbjuda presentation av intäkts- och kostnadsposter (dvs.
”förändringar i eget kapital exklusive transaktioner med aktieägare”) i rapporten över förändringar i eget kapital utan kräva
att ”förändringar i eget kapital exklusive transaktioner med
aktieägare” redovisas separat från förändringar i eget kapital
som avser transaktioner med aktieägare. Det kommer att
krävas att alla förändringar i eget kapital som inte avser ägare
ska redovisas i en räkning (rapport över totalresultat) eller i två
räkningar (separat resultaträkning och rapport över totalresultat). Om ett företag gör en retroaktiv omräkning eller en ändrad
klassificering av jämförande information, måste det presentera
•
•
en omräknad balansräkning per början av jämförelseperioden,
utöver det gällande kravet att presentera balansräkningar i
slutet av den aktuella perioden och jämförelseperioden. Koncernen kommer att tillämpa IAS 1 (Ändring) från och med den
1 januari 2009. Sannolikt kommer både separat resultaträkning
och rapport över totalresultat att presenteras som räkning.
IAS 23 (Ändring), Lånekostnader (gäller från den 1 januari
2009). Ändringen kräver att ett företag aktiverar lånekostnader som är direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång som det tar en betydande tid i anspråk
att färdigställa för användning eller försäljning, som en del av
anskaffningsvärdet för tillgången. Alternativet att omedelbart
kostnadsföra dessa lånekostnader kommer att tas bort. Koncernen kommer att tillämpa IAS 23 (Ändring) från den 1 januari
2009 men den är för närvarande inte relevant för koncernen
eftersom det inte finns några tillgångar för vilka lånekostnader
kan aktiveras.
IAS 27 (Ändring), Koncernredovisning och separata finansiella
rapporter (gäller från den 1 juli 2009), är fortfarande föremål
för EUs godkännandeprocess. Ändringen innebär bland annat
att resultat hänförligt till minoritetsaktiägare alltid ska redovisas
även om det innebär att minoritetsandelen är negativ, att transaktioner med minoritetsaktieägare alltid ska redovisas i eget
kapital, samt att i de fall ett moderföretag mister det bestämmande inflytandet ska den eventuella kvarvarande andelen
omvärderas till verkligt värde. Ändringen av standarden kommer att påverka redovisningen av framtida transaktioner från
och med 1 januari 2010.
IFRS 3 (Ändring), Rörelseförvärv (gäller från den 1 juli 2009), är
fortfarande föremål för EUs godkännandeprocess. Ändringen
gäller framåtriktat för förvärv efter tidpunkten för ikraftträdandet. Tillämpningen kommer att innebära en förändring av hur
framtida förvärv redovisas, bland annat vad avser redovisning
av transaktionskostnader, eventuella villkorade köpeskillingar
och successiva förvärv. Ändringen av standarden kommer inte
att innebära någon effekt på tidigare gjorda förvärv men kommer att påverka redovisningen av framtida transaktioner från
och med 1 januari 2010.
IAS 32 (Ändring), ”Finansiella instrument: Klassificering, och
IAS 1 (Ändring), ”Utformning av finansiella rapporter” – ”Puttable financial instruments and obligations arising on liquidation” (gäller från 1 januari 2009), är fortfarande föremål för EUs
godkännandeprocess. Enligt de ändrade standarderna ska
klassificering som eget kapital ske för inlösningsbara finansiella instrument och instrument, eller delar av instrument, som
påför företaget en förpliktelse att till en annan part överlämna
en proportionell andel av företagets nettotillgångar endast vid
likvidation, under förutsättning att de finansiella instrumenten
har särskilda egenskaper och uppfyller vissa villkor. Koncernen kommer att tillämpa IAS 32 och IAS 1 (Ändring) från den
1 januari 2009 men detta förväntas inte ha någon inverkan på
koncernens finansiella rapporter.
IAS 39 (Ändring) 1, ”Finansiella instrument: Redovisning och
värdering” – ”Eligible Hedged Items” (gäller från den 1 juli 2009),
är fortfarande föremål för EUs godkännandeprocess. Ändringen klargör hur befintliga principer för säkringsredovisning ska
tillämpas i två specifika situationer. Den klargör när inflationen
kan identifieras som den säkrade risken i ett finansiellt instrument samt hur redovisning ska ske vid användning av optioner
som säkringsinstrument. Koncernen kommer att tillämpa IAS
39 (Ändring) från den 1 januari 2009 men detta förväntas inte
ha någon inverkan på koncernens finansiella rapporter.
IFRS 5 (Ändring), ”Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter” (och den därav följande
ändringen av IFRS 1, ”Första gången IFRS tillämpas) (gäller från
1 juli 2009), är fortfarande föremål för EUs godkännandeprocess. Ändringen är en del av IASBs årliga förbättringsprojekt
som publicerades i maj 2008. Ändringen klargör att ett dotterföretags samtliga tillgångar och skulder klassificeras som
innehavs för försäljning om en plan för partiell avyttring leder
till att det bestämmande inflytandet förloras. Erforderliga upplysningar ska lämnas om detta dotterföretag om definitionen
av avvecklad verksamhet är uppfylld. Följdändringen av IFRS
47
48
1 fastställer att dessa ändringar ska tillämpas framåtriktat från
dagen för övergången till IFRS. Koncernen kommer att tillämpa
IFRS 5 (Ändring) framåtriktat för alla partiella avyttringar av dotterföretag från den 1 januari 2010.
• IAS 23 (Ändring), ”Lånekostnader” (gäller från 1 januari 2009), är
är en del av IASBs årliga förbättringsprojekt som publicerades
i maj 2008. Ändring har gjorts i definitionen av lånekostnader
så att räntekostnader beräknas med hjälp av effektivräntemetoden så som den definieras i IAS 39 ”Finansiella instrument:
Redovisning och värdering”. Härigenom elimineras skillnaden
mellan IAS 39 och IAS 23. Koncernen kommer att tillämpa IAS
23 (Ändring) vid aktivering av lånekostnader, framåtriktat från 1
januari 2009.
• IAS 36 (Ändring), ”Nedskrivning av tillgångar” (gäller från 1
januari 2009), är fortfarande föremål för EUs godkännandeprocess. Ändringen är en del av IASBs årliga förbättringsprojekt
som publicerades i maj 2008. När verkligt värde minus försäljningskostnader beräknas på basis av diskonterade kassaflöden, ska upplysningar motsvarande dem avseende beräkning
av nyttjandevärde lämnas. Koncernen kommer att tillämpa IAS
28 (Ändring) och där så är tillämpligt lämna erforderliga upplysningar om prövning av nedskrivningsbehov från den 1 januari
2009.
• IAS 19 (Ändring), ”Ersättningar till anställda” (gäller från 1 januari 2009), är fortfarande föremål för EUs godkännandeprocess.
Ändringen är en del av IASBs årliga förbättringsprojekt som
publicerades i maj 2008.
– Ändringen klargör att en ändring i en plan som förändrar i
vilken utsträckning löften om förmåner påverkas av framtida löneförhöjningar är en reducering, medan en ändring av
förmåner avseende tjänstgöring under tidigare perioder ger
upphov till en negativ kostnad för tjänstgöring under tidigare
perioder, om det leder till en reduktion av den förmånsbestämda förpliktelsens nuvärde.
– Ändring har gjorts i definitionen av avkastning på förvaltningstillgångar för att fastslå att administrationskostnader
för planen dras av i beräkningen av avkastning på förvaltningstillgångar endast i den utsträckning sådana kostnader
har exkluderats från värderingen av den förmånsbestämda
förpliktelsen.
– Gränsdragningen mellan kortfristiga och långfristiga förmåner till anställda kommer att baseras på om förmånerna ska
regleras inom eller efter 12 månader efter att den anställdes
tjänster har utförts.
– IAS 37, ”Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar” kräver att upplysning lämnas om eventualförpliktelser, inte att de redovisas. Ändring har gjorts i IAS 19 för att få
överensstämmelse.
Koncernen kommer att tillämpa IAS 19 (Ändring) från 1 januari
2009. Detta förväntas inte ha någon inverkan på koncernens
finansiella rapporter.
• IAS 39 (Ändring), ”Finansiella instrument: Redovisning och värdering” (gäller från den 1 januari 2009), är fortfarande föremål
för EUs godkännandeprocess. Ändringen är en del av IASBs
årliga förbättringsprojekt som publicerades i maj 2008.
– Denna ändring klargör att det är möjligt att det kan finnas
rörelser in och ut från kategorin värderade till verkligt värde
via resultaträkningen, då ett derivatinstrument för kassaflödessäkring eller säkring av nettoinvestering börjar eller upphör att uppfylla kraven för säkringsredovisning.
– Ändringen förtydligar hur definitionen av finansiell tillgång
eller finansiell skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen förhåller sig till poster som innehas för handel.
En finansiell tillgång eller skuld som ingår i en portfölj med
finansiella instrument som förvaltas tillsammans och för vilka
det finns ett bevisat nyligen faktiskt mönster av kortfristiga
realiseringar av vinst, inkluderas i portföljen vid det första
redovisningstillfället.
– Den nuvarande vägledningen om hur säkringar identifieras
och dokumenteras fastslår att ett säkringsinstrument måste
involvera en part utanför den rapporterande enheten och
anger att ett segment kan vara ett exempel på en rapporterande enhet. Detta innebär att om säkringsredovisning ska
tillämpas på segmentnivå, måste kraven för säkringsredovisning för närvarande uppfyllas av det aktuella segmentet.
Ändringen tar exemplet med segment så att IAS 39 överensstämmer med IFRS 8, ”Rörelsesegment”, som kräver
att upplysningar avseende segment baseras på information
som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. För
segmentrapporteringssyfte identifierar för närvarande varje
dotterföretag avtal med Koncernfinans som verkligt värdeeller kassaflödessäkringar så att säkringarna redovisas i det
segment till vilket de säkrade posterna hör. Detta stämmer
överens med den information som granskas av den högste
verkställande beslutsfattaren. Se not 3.1 för ytterligare information. När ändringen trätt i kraft, fortsätter säkringen att
redovisas i det segment till vilket de säkrade posterna hör
(och om vilket information lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren) men koncernen kommer inte att formellt
dokumentera och testa detta säkringsförhållande.
– När nytt redovisat värde fastställs för ett skuldinstrument, i
samband med att det upphör att redovisas som en säkring
av verkligt värde, klargör ändringen att en reviderad effektivräntesats (beräknad den dag då säkringsredovisningen
upphör) ska användas.
Koncernen kommer att tillämpa IAS 39 (Ändring) från den 1
januari 2009. Detta förväntas inte ha någon inverkan på koncernens finansiella rapporter.
• IAS 1 (Ändring), ”Utformning av finansiella rapporter” (gäller
från 1 januari 2009), är fortfarande föremål för EUs godkännandeprocess. Ändringen är en del av IASBs årliga förbättringsprojekt som publicerades i maj 2008. Ändringen klargör
att vissa, men inte alla, finansiella tillgångar och skulder som
klassificerats som innehav för handel i enlighet med IAS 39,
”Finansiella instrument: Redovisning och värdering” är exempel på omsättningstillgångar respektive kortfristiga skulder.
Koncernen kommer att tillämpa IAS 39 (Ändring) från 1 januari
2009. Detta förväntas inte ha någon inverkan på koncernens
finansiella rapporter.
• IAS 38 (Ändring), ”Immateriella tillgångar” (gäller från 1 januari
2009), är fortfarande föremål för EUs godkännandeprocess.
publicerades i maj 2008. En förskottsbetalning får endast redovisas i de fall betalning har gjorts innan koncernen har fått tillgång till varor eller tjänster har erhållits. Koncernen kommer att
tillämpa IAS 38 (Ändring) från 1 januari 2009. Detta förväntas
inte ha någon inverkan på koncernens finansiella rapporter.
• Det finns ett antal mindre ändringar i IFRS 7, ”Finansiella
instrument: Upplysningar”, IAS 8, ”Redovisningsprinciper,
ändringar i uppskattningar och bedömningar samt fel”, IAS
10, ”Händelser efter balansdagen”, IAS 18, ”Intäkter”, och IAS
34, ”Delårsrapportering”, som ingår i IASBs årliga förbättringsprojekt som publicerades i maj 2008 (ej behandlade ovan och
är fortfarande föremål för EUs godkännandeprocess). Det är
osannolikt att ändringarna kommer att ha någon inverkan på
koncernens redovisning och de har därför inte analyserats i
detalj.
• IFRIC 16 ”Hedges of a net investment in a foreign operation”
(gäller från 1 oktober 2008), är fortfarande föremål för EUs
godkännandeprocess. IFRIC 16 klargör den redovisningsmässiga behandlingen av säkring av nettoinvestering. Här ingår det
faktum att säkring av nettoinvestering avser skillnader i funktionell valuta, inte rapporteringsvaluta, och att säkringsinstrument
kan innehas av vilket företags som helst i koncernen. Kraven
i IAS 21, ”Effekterna av ändrade valutakurser”, gäller för den
säkrade posten. Koncernen kommer att tillämpa IFRIC 16 från
den 1 januari 2009. Detta förväntas inte ha någon väsentlig
inverkan på koncernens finansiella rapporter.
Tolkningar av befintliga standarder som ännu inte har trätt i kraft
och som inte är relevanta för Koncernen
• IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar (Ändring) - Vesting conditions and cancellations (gäller från den 1 januari 2009).
Ändringen påverkar definitionen av intjänandevillkor samt inför
ett nytt begrepp, non-vesting conditions (villkor som inte är
definierade som intjänandevillkor). Standarden anger att nonvesting conditions ska beaktas vid uppskattningen av det verkliga värdet på eget kapitalinstrumentet. Varor eller tjänster som
erhålls av en motpart som uppfyller alla andra intjäningsvillkor,
ska redovisas oavsett om non-vesting conditions uppfyllts eller
inte. Koncernen har i dagsläget inga aktierelaterade ersättningar.
• IFRS 1 (Ändring), ”Första gången IFRS tillämpas” och IAS 27
”Koncernredovisning och separate finansiella rapporter” (gäller
från 1 januari 2009) ), är fortfarande föremål för EUs godkännandeprocess. Ändringen behandlar värdering av innehav i dotterföretag, gemensamt kontrollerade företag och intresseföretag
vid övergång till IFRS. Den tillåter att förstagångstillämpare vid
sådan värdering använder ett antaget anskaffningsvärde som
•
•
•
•
•
•
utgörs av antingen verkligt värde eller redovisat värde enligt
tidigare redovisningsregler, i de separata finansiella rapporterna. Ändringen innebär också att definitionen av anskaffningsvärdemetoden tas bort från IAS 27 och ersätts med ett
krav på att ägaren ska redovisa utdelningar som intäkter i sina
separata finansiella rapporter. Koncernen har i dagsläget inga
dotterföretag som kommer att övergå till IFRS.
IFRIC 13, Customer loyalty programmes (gäller från 1 juli 2008
med obligatorisk tillämpning från 1 januari 2009). IFRIC 13
klargör att när varor eller tjänster säljs tillsammans med någon
form av incitament för kundlojalitet (till exempel lojalitetspoäng
eller gratisprodukter) handlar det om ett avtal med flera delar
(multiple elements arrangements). Den ersättning som erhålls
från kunden fördelas mellan de olika delarna i avtalet utifrån
respektive dels verkliga värde. Koncernen har i dagsläget inte
några lojalitetsprogram som faller in under IFRIC 13.
IAS 28 (Ändring), ”Innehav i intresseföretag” (och de därav
följande ändringarna i IAS 32, ”Finansiella instrument: Klassificering” och IFRS 7, ”Finansiella instrument: Upplysningar”)
(gäller från 1 januari 2009), är fortfarande föremål för EUs godkännandeprocess. Ändringen är en del av IASBs årliga förbättringsprojekt som publicerades i maj 2008. Ett innehav i ett
intresseföretag behandlas som en enskild tillgång vad avser
prövning av eventuellt nedskrivningsbehov och en eventuell
nedskrivningsförlust fördelas inte på specifika tillgångar som
ingår i innehavet, exempelvis goodwill. Återföringar av nedskrivningar redovisas som en justering av innehavets värde
i den utsträckning som intresseföretagets återvinningsbara
belopp ökar. Koncernen har i dagsläget inga intresseföretag
som faller in under IAS 28.
IAS 16 (Ändring), ”Materiella anläggningstillgångar” (och därav
följande ändring av IAS 7, ”Kassaflödesanalys”) (gäller från 1
januari 2009), är fortfarande föremål för EUs godkännandeprocess. Ändringen är en del av IASBs årliga förbättringsprojekt som publicerades i maj 2008. Ett företag vars ordinarie
verksamhet omfattar uthyrning och efterföljande försäljning
av tillgångar, ska redovisa intäkter från försäljningen av dessa
tillgångar som nettoomsättning. För en sådan tillgång ska det
redovisade värdet föras till posten varulager när den blir en
tillgång som innehas för försäljning. En följdändring i IAS 7
anger att kassaflöden som uppstår genom köp, uthyrning och
försäljning av sådana tillgångar klassificeras som kassaflöden
från den löpande verksamheten. Ändringen kommer inte att
ha någon inverkan på koncernen, eftersom det inte finns något
företag inom koncernen vars ordinarie verksamhet omfattar
uthyrning och därpå följande försäljning av tillgångar.
IAS 27 (Ändring), ”Koncernredovisning och separata finansiella rapporter” (gäller från 1 januari 2009), är fortfarande
föremål för EUs godkännandeprocess. Ändringen är en del av
IASBs årliga förbättringsprojekt som publicerades i maj 2008.
Då ett innehav i ett dotterföretag som redovisas enligt IAS 39,
”Finansiella instrument: Redovisning och värdering” klassificeras som ett innehav för försäljning enligt IFRS 5, ”Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade
verksamheter”, ska IAS 39 tillämpas även fortsättningsvis.
Ändringen kommer inte att ha någon inverkan på koncernen,
eftersom koncernen har som princip att innehav i dotterföretag redovisas till anskaffningskostnad i det ägande företagets
separata finansiella rapporter.
IAS 28 (Ändring), ”Innehav i intresseföretag” (och de därav
följande ändringarna i IAS 32, ”Finansiella instrument: Klassificering” och IFRS 7, ”Finansiella instrument: Upplysningar”)
(gäller från 1 januari 2009), är fortfarande föremål för EUs
godkännandeprocess. Ändringen är en del av IASBs årliga
förbättringsprojekt som publicerades i maj 2008. När innehav
i ett intresseföretag redovisas i enlighet med IAS 39, ”Finansiella instrument: Redovisning och värdering” behöver endast
vissa, men inte alla, upplysningar enligt kraven i IAS 28 lämnas
utöver de upplysningar som krävs enligt IAS 32, ”Finansiella
instrument: Klassificering” och IFRS 7 ”Finansiella instrument:
Upplysningar”. Ändringen kommer inte att ha någon inverkan
på koncernen, då det i dagsläget inte finns några intresseföretag som faller in under IAS 28.
IAS 29 (Ändring), ”Redovisning i höginflationsländer” (gäller
från 1 januari 2009), är fortfarande föremål för EUs godkännandeprocess. Ändringen är en del av IASBs årliga förbättringsprojekt som publicerades i maj 2008. Standarden har
ändrats så att den beaktar att ett antal tillgångar och skulder
värderas till verkligt värde snarare än till anskaffningsvärde.
•
•
•
•
•
•
•
•
eftersom inget av koncernens dotterföretag är verksamt i ett
höginflationsland.
IAS 31 (Ändring), ”Andelar i joint ventures” (och därav följande
ändringar i IAS 32 och IFRS 7) (gäller från 1 januari 2009), är
är en del av IASBs årliga förbättringsprojekt som publicerades i maj 2008. När ett innehav i ett joint venture redovisas i
enlighet med IAS 39 behöver endast vissa, men inte alla, upplysningar enligt kraven i IAS 31 lämnas utöver de upplysningar
som krävs enligt IAS 32 ”Finansiella instrument: Klassificering”
och IFRS 7 ”Finansiella instrument: Upplysningar”. Ändringen
kommer inte att ha någon inverkan på koncernen eftersom
inga innehav i joint ventures förekommer.
IAS 38 (Ändring), ”Immateriella tillgångar” (gäller från 1 januari
publicerades i maj 2008. Ändringen tar bort formuleringen
som anger att det ”sällan eller aldrig” finns övertygande stöd
för en avskrivningsmetod som ger en lägre avskrivningstakt
än den linjära metoden. Ändringen kommer inte att ha någon
inverkan på koncernen, eftersom alla immateriella tillgångar
skrivs av linjärt.
IAS 40 (Ändring), ”Förvaltningsfastigheter” (och därav följande
ändringar i IAS 16) (gäller från 1 januari 2009), är fortfarande
föremål för EUs godkännandeprocess. Ändringen är en del
av IASBs årliga förbättringsprojekt som publicerades i maj
2008. Ändringen innebär att fastigheter som bebyggs eller
exploateras för framtida användning som förvaltningsfastigheter ska redovisas enligt IAS 40. När verkligt värde-modellen
tillämpas, värderas sådana fastigheter därför till verkligt värde.
I de fall det verkliga värdet på en förvaltningsfastighet under
uppförande inte kan mätas på ett tillförlitligt sätt, värderas
fastigheten dock till anskaffningsvärde fram till den av följande
tidpunkter som infaller först, nämligen den tidpunkt då byggandet är avslutat och den tidpunkt då det verkliga värdet kan
mätas på ett tillförlitligt sätt. Ändringen har ingen inverkan på
koncernen, eftersom koncernen inte innehar några förvaltningsfastigheter.
IAS 41 (Ändring), ”Jord- och skogsbruk” (gäller från 1 januari
publicerades i maj 2008. Den kräver att en marknadsbaserad
diskonteringsränta används när beräkningar av verkligt värde
baseras på diskonterade kassaflöden och tar bort förbudet att
beakta biologisk omvandling vid beräkning av verkligt värde.
eftersom ingen jord- eller skogsbruksverksamhet bedrivs.
IAS 20 (Ändring), ”Redovisning av statliga bidrag och upplysningar om statligt stöd” (gäller från 1 januari 2009), är fortfarande föremål för EUs godkännandeprocess. Förmånen av
ett statligt lån med en ränta som är lägre än marknadsräntan,
värderas till skillnaden mellan redovisat värde vid första redovisningstillfället i enlighet med IAS 39, ”Finansiella instrument:
redovisning och värdering” och den låneutbetalning som har
erhållits. Förmånen redovisas enligt IAS 20. Ändringen kommer inte att ha någon inverkan på koncernen, eftersom det
inte finns några statliga lån eller andra statliga bidrag.
De mindre ändringarna i IAS 20, ”Redovisning av statliga
bidrag och upplysningar om statliga stöd”, IAS 29, ”Redovisning i höginflationsländer”, IAS 40, ”Förvaltningsfastigheter”
och IAS 41, ”Jord- och skogsbruk”, ingår i IASBs årliga förbättringsprojekt som publicerades i maj 2008 (ej behandlade ovan
och är fortfarande föremål för EUs godkännandeprocess).
Ändringarna har ingen inverkan på koncernen, vilket framgår
av beskrivningarna ovan.
IFRIC 15, ”Agreements for construction of real estates” (gäller
från 1 januari 2009), är fortfarande föremål för EUs godkännandeprocess. Tolkningen klargör om IAS 18, ”Intäkter”, eller
IAS 11, ”Entreprenadavtal” ska tillämpas på vissa transaktioner. Den kommer sannolikt att leda till att IAS 18 tillämpas på
fler transaktioner. IFRIC 15 är inte relevant för koncernens
verksamhet eftersom alla intäkter redovisas enligt IAS 18.
IFRIC 17, ”Distributions of Non-cash Assets to Owners” (gäller
för räkenskapsår som börjar 1 juli 2009 eller senare), är fortfarande föremål för EUs godkännandeprocess. IFRIC 17 ger vägledning om att en skuld avseende sakutdelning ska redovisas
då företaget har ett åtagande gentemot sina aktieägare och att
skulden ska värderas till verkligt värde. När skulden regleras,
d.v.s. vid utdelningstidpunkten ska tillgångarna som delas ut
för att reglera skulden omvärderas till verkligt värde. Resul-
49
50
tatet av omvärderingen ska redovisas i resultaträkningen.
IFRIC 17 anger även att IFRS 5 Anläggningar som innehas
för försäljning och avvecklade verksamheter är tillämplig
för anläggningstillgångar som är tillgängliga för utdelning.
Koncernen kommer att tillämpa IFRIC 17 vid sakutdelningar
och i de fall utdelningen är en blandning av sakutdelning och
kontanter, framåtriktat från 1 januari 2010.
Ko n c e r n r e d ov i s n i n g s pr i n c i pe r
Koncernens omfattning
Koncernbokslutet omfattar boksluten för moderbolaget och
samtliga dotterbolag i vilka Rottneros AB äger minst 50 % av
rösterna eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande.
Konsolideringsprinciper
Koncernredovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden. Denna metod innebär att det egna kapitalet, som vid förvärvstillfället fanns i dotterbolagen elimineras i sin helhet. Därmed ingår
endast resultat uppkomna efter förvärvstidpunkten i koncernens
eget kapital. Det egna kapitalet i det förvärvade dotterbolaget
bestäms utifrån en marknadsvärdering av tillgångar och skulder
vid förvärvstidpunkten. I de fall marknadsvärderingen beträffande tillgångar och skulder ger väsentligt andra värden än det
förvärvade bolagets bokförda värden, anses dessa marknadsvärden utgöra koncernens anskaffningskostnad. Skillnaden
mellan anskaffningsvärdet för dotterbolagsaktier och det vid
förvärvstidpunkten beräknade värdet av eget kapital redovisas i
förekommande fall som koncernmässig goodwill.
Internvinster inom koncernen elimineras i sin helhet.
Samtliga dotterbolag är helägda. Minoritetsintressen är därmed inte aktuella.
Obeskattade reserver / bokslutsdispositioner
Vid upprättandet av koncernredovisningen har obeskattade
reserver och bokslutsdispositioner redovisade i de enskilda
bolagen delats upp på uppskjuten skatt och bundet eget
kapital. Den uppskjutna skatteskulden har beräknats till aktuell
skattesats. Den på detta sätt beräknade skatt som är hänförlig
till årets bokslutsdispositioner ingår i koncernens redovisade
skatt såsom uppskjuten skatt. Se även not 11.
Omräkning av utländska dotterbolag
För samtliga bolag inom koncernen gäller att lokal valuta
motsvarar den funktionella valutan för bolaget. I koncernredovisningen används svenska kronor som är moderbolagets
funktionella valuta och rapportvaluta. Tillgångar och skulder
omräknas till balansdagens kurser. Poster i resultaträkningarna
omräknas till genomsnittskurs för varje månad. Omräkningsdifferensen redovisas ej över resultaträkningen utan förs direkt till
koncernens eget kapital.
Intäkter
Försäljning av varor redovisas vid leverans av produkter till
kunden, i enlighet med försäljningsvillkoren. Försäljning redovisas netto efter moms och rabatter. I koncernredovisningen
elimineras koncernintern försäljning.
Övriga intäkter som intjänats intäktsredovisas enligt följande:
• Hyresintäkter – i den period uthyrningen avser
• Ränteintäkter – i enlighet med effektiv avkastning
Segmentsredovisning
Rottneroskoncernens primära segment är rörelsegrenar. Massamarknaden är en global marknad där världsmarknadspriser
råder. Koncernens möjligheter och risker är likartade oavsett
var tillverkningen sker. Koncernens nya affärsområde Rottneros Packaging, som marknadsförs under namnet SilviPak, och
som startades 2006, är ett eget segment, men har ännu inte
nått sådan volym att det kan särredovisas.
All produktion inom koncernen sker i Västeuropa. Koncernens totala försäljning sker via ett gemensamt försäljningsbolag
som även ansvarar för logistiken. Alla enheter inom koncernen
är organisatoriskt integrerade och verkar på en i allt väsentligt
gemensam marknad med likartade risker och möjligheter. Det
saknas därför underlag för en sekundär segmentsredovisning
fördelat på olika geografiska områden. Nettoomsättningen
redovisas dock fördelat på land, se not 1.
Fordringar och skulder i utländsk valuta
Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. Skillnaden mellan anskaffningsvärde och balansdagens värde har tillförts resultatet.
Fordringar och skulder
Tillgångar och skulder har värderats till anskaffningsvärdet om
ej annat framgår. Osäkra fordringar tas upp till det belopp, som
efter en individuell bedömning beräknas bli betalt.
Varulager
Lager består huvudsakligen av råvaror och förnödenheter,
avverkningsrätter, massa samt sågade trävaror.
Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet (enligt
FIFU-principen) och nettoförsäljningsvärdet. Nettoförsäljningsvärdet är försäljningspriset efter avdrag för försäljningsomkostnader. Innehavet av avverkningsrätter värderas till kontraktspriser, som genomsnittligt icke överstiger det verkliga värdet.
Likvida medel
Likvida medel innefattar kontantkassa, banktillgodohavanden
samt kortfristiga placeringar. Kortfristiga placeringar består
av tillfällig placering av överskottslikviditet i enlighet med koncernens finanspolicy som inom 3 månader kan säljas eller på
annat sätt omvandlas till likvida medel. Placeringarna värderas
till marknadsvärde. Vinster och förluster redovisas i resultaträkningen. Under 2007 och 2008 har koncernen inte haft några
kortfristiga placeringar.
Redovisning av leasingavtal
När leasingavtal innebär att koncernen, som leasetagare, i
allt väsentligt åtnjuter de ekonomiska förmånerna och bär de
ekonomiska riskerna som är hänförliga till leasingobjektet,
redovisas objektet som en anläggningstillgång i koncernbalansräkningen. Motsvarande förpliktelse att i framtiden betala
leasingavgifter redovisas som skuld.
Övrig leasing redovisas som operationell leasing och kostnadsförs linjärt.
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningskostnad efter avdrag för ackumulerade planenliga avskrivningar och nedskrivningar. Utgifter för reparationer och underhåll
redovisas som kostnad i den period de uppstår. Tillkommande
utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas
som separat tillgång.
Immateriella tillgångar
Förvärvade varumärken och licenser redovisas till anskaffningsvärde. Förvärvade programvarulicenser aktiveras på
basis av de kostnader som uppstått för att få programvaran i
drift. Dessa immateriella tillgångar har begränsade nyttjandeperioder. Utsläppsrätter aktiveras till marknadsvärde vid tilldelningsdagen och skrivs av i takt med att de förbrukas.
Avskrivningar
Avskrivningar enligt plan baseras på tillgångarnas anskaffningsvärden och beräknade nyttjandeperiod. Linjär avskrivningsmetod används för samtliga typer av anläggningstillgångar.
Följande avskrivningstider har tillämpats:
Licenser
Programvaror
Byggnader och markanläggningar
Maskiner och andra tekniska anläggningar
Inventarier, verktyg och installationer
Datorer
10 år
3–5 år
20–50 år
10–20 år
5–10 år
3–5 år
Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas varje
balansdag och justeras vid behov. I de fall det finns indikationer
på att en tillgångs värde överstiger dess beräknade återvinningsvärde görs en prövning av om det föreligger ett nedskrivningsbehov. Återvinningsvärdet är det högsta av en tillgångs
nettoförsäljningsvärde och nyttjandevärde.
Avsättningar
En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns ett legalt
eller informellt åtagande som en följd av en inträffad händelse,
det är troligt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet och beloppet kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt.
Avsättning för omstruktureringsåtgärder görs när en detaljerad,
formell plan för åtgärderna finns och välgrundade förväntningar
har skapats hos dem som kommer att beröras av åtgärderna.
Skatter
Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som skall betalas
eller erhållas avseende aktuellt år, justeringar avseende tidigare
års aktuella skatt samt förändringar i uppskjuten skatt.
Värdering av skatteskulder/-fordringar sker till nominella
belopp och enligt de skatteregler och skattesatser som är
beslutade eller som är aviserade och med stor säkerhet kommer att fastställas.
För poster som redovisas i resultaträkningen, redovisas även
därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen.
Skatteeffekter av poster som redovisas direkt mot eget kapital,
redovisas mot eget kapital.
Uppskjuten skatt beräknas och redovisas i enlighet med
balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader mellan det
skattemässiga värdet och det redovisade värdet av tillgångar
och skulder, samt ackumulerade underskottsavdrag. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av skattesatser (och
lagar) som har beslutats eller aviserats per balansdagen och
som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran
realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras.
I balansräkningen redovisas beräknad aktuell skatteskuld
som kortfristig. Uppskjuten skatteskuld redovisas som avsättning. Uppskjuten skattefordran redovisas som långfristig fordran, i den omfattning det är troligt att framtida skattemässiga
överskott kommer att finnas tillgängliga.
Ersättningar till anställda
Inom koncernen finns utöver ITP-planen endast avgiftsbestämda planer. Koncernens utbetalningar avseende avgiftsbestämda planer redovisas som kostnad under den period när de
anställda utfört de tjänster avgiften avser.
Åtaganden för de i Sverige anställda tjänstemännens åldersoch familjepensioner tryggas genom en försäkring i Alecta, en
ITP-plan som enligt uttalande från Redovisningsrådets Akutgrupp, URA 42, är en förmånsbestämd plan som omfattar flera
arbetsgivare. Upplysning i enlighet med reglerna i IAS 19 punkten 29 kan dock inte lämnas då försäkringsgivaren inte kan
lämna de uppgifter som behövs. ITP-planen redovisas därför i
enlighet med IAS 19 punkten 30 som en avgiftsbestämd plan.
Årets avgifter för pensionsförsäkringar enligt ITP som är tecknade hos Alecta uppgår till 5 MSEK (6 MSEK). Alectas överskott
kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid
utgången av 2008 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 112 procent (152 procent). Den
kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på
Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden,
vilka inte överensstämmer med IAS 19.
Rottneros har inga aktierelaterade ersättningar till anställda.
Statliga stöd
Statliga stöd redovisas till verkligt värde när det med rimlig säkerhet går att bedöma att stödet kommer att erhållas och att koncernen kommer att uppfylla alla därmed sammanhängande villkor.
Statliga stöd relaterade till förvärv av tillgångar redovisas i
balansräkningen genom att stödet reducerar tillgångens redovisade värde.
Statliga stöd som hänför sig till kostnader redovisas som en
förutbetald intäkt och intäktsförs i takt med att de kostnader,
som det statliga stödet är avsett att kompensera, uppkommer.
I de fall ett statligt stöd varken hänför sig tillförvärv av tillgångar
eller till kompensation av kostnader, redovisas stödet som en
övrig intäkt.
Forskning och utvecklingskostnader
Utvecklingsarbete är en integrerad del av produktionen och
avser processförbättrande åtgärder som kostnadsförs då de
inträffar.
Lånekostnader
Lånekostnader belastar resultatet för den period till vilken de
hänför sig.
Kassaflödesanalys
Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför
in- eller utbetalningar. Detta innebär att avvikelse kan förekomma
jämfört med förändring i enskilda poster i balansräkningen.
Som likvida medel klassificeras, förutom kassa- och banktillgodohavanden, även kortfristiga finansiella placeringar som
dels är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer, dels har en förfallotidpunkt som inte överstiger 3 månader
från anskaffningstidpunkten.
Finansiella tillgångar
Finansiella tillgångar som redovisas i balansräkningen inkluderar derivatinstrument och kundfordringar. Finansiella tillgångar
värderade till verkligt värde via resultaträkningen är finansiella
tillgångar som innehas för handel. Derivat klassificeras som
att de innehas för handel om de inte är identifierade som säkringar. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när
rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller
överförts och Koncernen har överfört i stort sett alla risker och
förmåner som är förknippade med äganderätten.
Derivatinstrument
Derivatinstrument redovisas i balansräkningen på kontraktsdagen och värderas till verkligt värde både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Metoden för att redovisa den vinst eller
förlust som uppkommer vid omvärdering beror på om derivatet
identifierats som ett säkringsinstrument. Koncernen använder derivat för att säkra riskerna för valutakursförändringar,
förändringar i massapris och för att säkra sin exponering för
förändringar i elpriserna. Samtliga säkringstyper används för
att skydda värdet av framtida kassaflöden.
Då transaktionen ingår, dokumenterar Koncernen förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten, liksom även koncernens mål för riskhantering och riskhanteringsstrategin avseende säkringen. Koncernen dokumenterar också
sin bedömning, både när säkringen ingås och fortlöpande, av
huruvida de derivatinstrument som används i säkringstransaktioner är effektiva när det gäller kassaflöden som är hänförliga
till de säkrade posterna.
Upplysning om verkligt värde för olika derivatinstrument
som används för säkringssyften återfinns i not 4. Förändringar
i säkringsreserven i eget kapital framgår av not 21. Hela det
verkliga värdet på derivat som utgör säkringsinstrument klassificeras som anläggningstillgång eller långfristig skuld när den
säkrade postens återstående löptid är längre än 12 månader,
och som omsättningstillgång eller kortfristig skuld när den
säkrade postens återstående löptid understiger 12 månader.
Derivatinstrument som innehas för handel klassificeras alltid
som omsättningstillgångar eller kortfristiga skulder.
Den effektiva delen av förändringar i verkligt värde på ett
derivatinstrument som identifieras som kassaflödessäkring och
som uppfyller villkoren för säkringsredovisning, redovisas i eget
kapital. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva
delen redovisas omedelbart i resultaträkningen i posten Övriga
intäkter valutaderivat och massaprisderivat samt i posten
Råvaror och förnödenheter när det gäller elprisderivat.
Lånefordringar och kundfordringar
Den post i balansräkningen som omfattas av denna kategori är
endast posten Kundfordringar. Kundfordringar är icke-derivata
finansiella tillgångar med fastställbara betalningar. De ingår i
omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras
som anläggningstillgångar.
Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och
därefter till upplupet anskaffningsvärde minskat med eventuell
reservering för värdeminskning. Verkligt värde på kundfordringar med korta kredittider motsvaras av nominellt värde.
En reservering för värdeminskning görs när det finns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla alla
belopp som är förfallna. Det reserverade beloppet redovisas i
resultaträkningen och ingår i posten Övriga kostnader.
Leverantörsskulder
Leverantörsskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde
och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av
effektivräntemetoden.
51
52
Upplåning
Upplåning redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter
transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet
belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden.
Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om inte koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av skulden
i åtminstone 12 månader efter balansdagen.
Räntekostnaden redovisas i den period den hänför sig till.
Viktiga uppskattningar och antaganden
Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och
baseras på historisk erfarenhet och andra faktorer, inklusive
förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under
rådande förhållanden.
Koncernen gör uppskattningar och antaganden om framtiden. De uppskattningar för redovisningsändamål som blir följden av dessa kommer, definitionsmässigt, sällan att motsvara
det verkliga resultatet. De uppskattningar och antaganden som
innebär en betydande risk för väsentliga justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder under nästkommande
räkenskapsår diskuteras nedan.
Varulager
75 (38) procent av varulagret har värderats till nettoförsäljningsvärde. Nettoförsäljningspriset har bedömts med ledning av gällande listpris på NBSK-massa. Skulle massapriset förändras
med 30 USD/ton så skulle värdet av varulagret förändras med
12 (6) MSEK.
NOT 1 FÖRDELNING AV NETTOOMSÄTTNING
OCH RÖRELSERESULTAT
Nettoomsättningen och rörelseresultatet fördelade sig på
rörelsegrenar enligt följande:
Nettoomsättningen hänför sig i sin helhet till rörelsegrenen massatillverkning. Segmentet förpackningar är under uppbyggnad
varför någon särredovisning inte lämnas.
Nettoomsättningen fördelade sig på geografiska marknader enligt följande:
2008
%
2007
%
Sverige
247
9,3
318
10,9
Övriga Norden
228
8,6
172
5,9
Italien
475
17,8
431
14,7
Tyskland
343
12,9
411
14,0
Spanien
383
14,4
382
13,1
Frankrike
126
4,7
168
5,7
Storbritannien
108
4,1
146
5,0
Polen
103
3,9
112
3,8
Österrike
134
5,0
61
2,1
80
3,0
165
5,6
Övriga Europa
USA
202
7,6
283
9,7
Kina
79
3,0
104
3,6
155
5,7
174
5,9
2 663
100,0
2 927
100,0
Övriga världen
Prövning av nedskrivningsbehov
Varje år prövas koncernens tillgångar för eventuella nedskrivningsbehov enligt IAS 36. Koncernens kassagenererande
enheter representeras av de enskilda bruken och deras tillgångar. Återvinningsvärdet för respektive kassagenererande
enhet fastställs normalt genom beräkning av nyttjandevärden.
Beräkningarna utgår ifrån de strategiska planer som fastställts
av koncernledningen och vid nuvärdesberäkning av framtida
förväntade kassaflöden används aktuell vägd kapitalkostnad
(WACC). De diskonterade kassaflödena jämförs med bokförda
värden per kassagenererande enhet. Prövningen görs i årets
fjärde kvartal. Vid 2008 års prövning konstaterades nedskrivningsbehov på tillgångarna i Miranda. Inga andra nedskrivningsbehov har identifierats.
Summa
M o d e r b o l ag e t s r e d ov i s n i n g s pr i n c i pe r
Moderbolaget följer samma redovisningsprinciper som koncernen med de undantag som anges nedan.
Värdeförändring av derivatinstrument redovisas inte under
kontraktens löptid, utan tillsammans med den faktiska transaktionen. Terminspremier/diskonton periodiseras över kontraktets
löptid som ränta. Vid valutasäkring av framtida budgeterade
flöden omvärderas inte säkringsinstrumenten vid förändrade
valutakurser. Hela effekten av förändringar i valutakursen redovisas i resultaträkningen när säkringsinstrumenten förfaller till
betalning.
Andelar i dotterföretag redovisas till anskaffningsvärde med
avdrag för eventuella nedskrivningar.
Rottneros följer Rådet för finansiell rapporterings uttalande
UFR 2 om redovisning av koncernbidrag vilket innebär att de
redovisas efter sin ekonomiska innebörd. Koncernbidrag som
lämnas och tas emot i syfte att minimera koncernens skatt
redovisas som en minskning respektive ökning av fritt eget
kapital. Hos såväl givare som mottagare görs justering för skatteeffekten av koncernbidraget.
Samtliga leasingavtal redovisas som operationell leasing.
Erhållen utdelning redovisas när rätten att erhålla utdelning
bedöms som säker.
I moderbolaget redovisas, på grund av sambandet mellan
redovisning och beskattning, den uppskjutna skatteskulden
på obeskattade reserver som en del av de obeskattade reserverna.
NOT 2 ÖVRIGA INTÄKTER
Koncernen
Övriga rörelseintäkter
Moderbolaget
2008
2007
2008
2007
Resultat vid försäljning av
anläggningstillgångar
25
–
–
–
Försäljning av biprodukter
25
20
–
–
Provisionsintäkter
–
–
47
51
Transportintäkter
5
4
25
34
Valutaterminskontrakt –
kassaflödessäkringar
18
42
18
42
Massaterminskontrakt –
-83
-63
-83
-63
Försäljning av certifikat
grön el
45
22
–
–
Utsläppsrätter
32
1
–
–
Värdering av inbäddade
derivat
-11
12
–
–
Kursdifferenser
22
–
47
36
Övrigt
13
19
3
4
Summa
91
57
57
104
NOT 3 RÅVAROR OCH FÖRNÖDENHETER
Koncernen
Elterminskontrakt –
Moderbolaget
2008
2007
2008
2007
17
-45
17
-45
Övriga kostnader för
råvaror och förnödenheter
-1 764 -1 814
-2 644 -2 877
Summa
-1 747 -1 859
-2 627 -2 922
NOTER
NOT 4 FINANSIELL A INSTRUMENT
2008
2007
Tillgångar Skulder
Derivatinstrument
Marknadsvärderingen är gjord av oberoende parter och avser
likvidationsvärdet av terminskontrakten på balansdagen. Referensvärdet avser avista notering på balansdagen.
Tillgångar Skulder
–
7
2
4
innehav för handel
–
–
–
–
1
–
–
126
9
–
31
10
7
33
Summa
De för Rottneroskoncernen största möjligheterna och riskerna
hänger samman med utvecklingen av massapris, USD-kurs
samt elpris. Med syfte att minska volatiliteten i resultatet och
för att skapa en grundtrygghet så att förlustperioder undviks
arbetar Rottneros med finansiell säkring av dessa risker. En
utförligare beskrivning av möjligheter och risker samt en känslighetsanalys finns i ett separat avsnitt se sidan 28 ff.
NOT 5 PERSONAL
2008
130
2007
Medelantal
anställda
Varav
män
%
Moderbolaget
21
71,4
20
65,0
Dotterföretag
646
87,2
698
88,4
Koncernen totalt
667
86,7
718
87,7
88,3
Minus långfristig del:
Medelantal
anställda
Varav
män
%
–
–
–
–
–
–
–
47
–
–
11
–
Sverige
490
86,7
548
–
–
11
47
Lettland
7
57,1
9
77,8
10
7
22
83
Portugal
5
80,0
5
80,0
Spanien
165
87,9
156
86,5
Koncernen totalt
667
86,7
718
87,7
2008
9,99
8 MEUR SEK/EUR
-7
10,94
SEK/EUR
Massapris
36 000
628
ton USD (PIX)
1
USD 625/7,75
SEK/USD
El
43 800
MWh
10
45,8
öre/kWh
v Moderbolagets pensionskostnader avser 3,7 (3,2) MSEK verkA
ställande direktören och övriga ledande befattningshavare. Några
pensionskostnader eller pensionsförpliktelser för styrelsen finns ej.
2)
Av koncernens pensionskostnader avser 5,4 (5,6) MSEK verkställande
direktörer och övriga ledande befattningshavare.
1)
Löner och andra ersättningar fördelade mellan gruppen
styrelse och verkställande direktörer och övriga anställda:
2008
4
Säkrad
volym
Säkrings- Marknadsnivå
värde
6,57
15 MUSD SEK/USD
2
6,43
SEK/USD
Valuta
EUR
9,28
25 MEUR SEK/EUR
-4
9,46
SEK/EUR
El
96 000
637
ton USD (PIX)
140 400
MWh
26,4
öre/kWh
-126
USD 869/6,43
SEK/USD
31
39,8
öre/kWh
-97
2007
14,4
(–)
Sverige
10,1
(–) 187,9
Lettland
0,9
(–)
1,7
Portugal
0,7 (0,1)
0,8
Spanien
7,8 (1,3) 53,7 (0,3)
7,2 (1,1) 52,9 (0,3)
33,9 (1,4) 252,0 (0,8)
31,6 (1,2) 249,4 (0,7)
Referensvärde à vista
Valuta
USD
Massapris
(varav pensionskostnader)
281,0 113,0 (15,7)2)
Marknadsvärde på säkringsderivat per 31 december 2007
Säkring
Sociala kostnader
285,9 110,6 (14,0)2)
MSEK
(varav bonus)
Koncernen
totalt
(varav bonus)
Styrelse, verkställande direktörer
och andra ledande
befattningshavare
25,1
öre/kWh
262,9 101,5 (11,3)
97,2
11,7
(–)
(–)
11,3
(–) 187,3
(–)
(–)
0,7
(–)
1,9
(–)
(–)
0,7 (0,1)
1,0
(–)
(varav bonus)
Referensvärde à vista
(9,1)
13,4 (4,9)1)
Övriga anställda
Säkrings- Marknadsnivå
värde
(4,4)1)
263,6
(varav bonus)
Valuta
EUR
Säkrad
volym
11,5
22,3
Dotterföretag
Styrelse, verkställande direktörer
och andra ledande
befattningshavare
Säkring
18,1
Moderbolaget
Övriga anställda
Marknadsvärde på säkringsderivat per 31 december 2008
MSEK
Löner och andra
ersättningar
Den maximala exponeringen för kreditrisk på balansdagen
är verkligt värde på de derivatinstrument som redovisas som
tillgångar i balansräkningen.
2007
(varav pensionskostnader)
Den ineffektiva delen, redovisad i resultaträkningen, avseende
kassaflödessäkringar uppgår till 0 (0) MSEK.
Sociala kostnader
Derivatinstrument som innehas för handel klassificeras som
omsättningstillgångar eller kortfristiga skulder. Hela det verkliga
värdet på ett derivatinstrument som utgör säkringsinstrument
klassificeras som anläggningstillgång eller långfristig skuld om
den säkrade postens återstående löptid är längre än 12 månader, och som omsättningstillgång eller kortfristig skuld om den
säkrade postens återstående löptid understiger 12 månader.
Löner och andra
ersättningar
Kortfristig del
Varav
Moderbolaget
Sverige
7,9 (0,5)
6,3 (0,4)
Dotterföretag
Koncernen totalt
53
NOTER
Övriga förmåner
Pensionskostnad
Övrig ersättning
Summa
Ersättningar och övriga förmåner under året
Bonus
Till verkställande direktören i moderbolaget har under året
utgått lön och ersättningar med 3,6 (2,2) MSEK samt till styrelsens ordförande 0,5 (0,4) MSEK.
Grundlön/
styrelsearvode
54
Styrelsens ordförande,
Rune Ingvarsson
0,5
0,0
0,0
0,0
0,1
0,6
Styrelseledamot,
Per Eiritz
0,2
0,0
0,0
0,0
0,0
0,2
Styrelseledamot,
Johan Holmgren
0,2
0,0
0,0
0,0
0,0
0,2
Styrelseledamot,
Roger Asserståhl
0,2
0,0
0,0
0,0
0,0
0,2
Styrelseledamot,
Kjell Ormegaard
0,3
0,0
0,0
0,0
0,0
0,3
Styrelseledamot,
0,3
0,0
0,0
0,0
0,0
0,3
Tidigare styrelseordförande,
Bengt Nordin
0,2
0,0
0,0
0,0
0,0
0,2
Tidigare styrelseledamot,
Ingrid Lindqvist
0,1
0,0
0,0
0,0
0,0
0,1
Ersättning till verkställande direktören och andra ledande
befattningshavare följer riktlinjerna för ersättningar till ledande
befattningshavare beslutade av årsstämman. Ersättningen
utgörs av fast och rörlig lön, övriga förmåner samt pension.
Med andra ledande befattningshavare avses de elva personer
som tillsammans med verkställande direktören utgör koncernledningen. För koncernledningens sammansättning se sidan
70–71.
Verkställande direktör,
Ole Terland
3,6
0,0
0,1
1,3
0,0
5,0
Tidigare verkställande
direktör, Lars Blecko
0,7
0,0
0,0
0,0
0,0
0,7
4,0
2,4 35,2
Rörlig lön
Rörlig lön är alltid maximerad. Fördelningen mellan fast lön och
rörlig lön ska stå i proportion till befattningshavarens ansvar
och befogenhet. För verkställande direktören är den rörliga
lönen helt kopplad till koncernens resultat efter finansiella poster, maximerad till en tredjedel av grundlönen. För 2008 utgår
ingen rörlig lön till verkställande direktören. För andra ledande
befattningshavare är den rörliga delen baserad på individuellt
uppsatta mål samt koncernens resultat efter finansiella poster.
För 2008 utgår rörlig lön med maximalt 30 procent av grundlönen.
Kommentarer till tabellen
• Bonus avser verksamhetsåret 2007 som har utbetalats
2008.
• Övriga förmåner avser tjänstebil samt förmån av fria resor
och boende för befattningshavare med dubbelt boende.
• Bolaget har köpt advokattjänster på marknadsmässiga
villkor för 0,4 (0,2) MSEK från RydinCarlsten Advokatbyrå,
numera Advokatfirman Lindahl, där styrelseledamoten Ingrid
Westin Wallinder är verksam.
• Gruppen ledande befattningshavare vid årets slut, om totalt
43 personer, utgörs av 7 kvinnor och 36 män.
Sjukfrånvaro i moderbolaget, %
2008
Sjukfrånvaro under en sammanhängande
tid av 60 dagar eller mer
2007
0,0
0,0
0,5
0,2
Sjukfrånvaro:
Genomsnittlig total sjukfrånvaro
Detaljerad information om sjukfrånvaro för olika kategorier
av anställda lämnas inte då ingen enskild grupp av anställda
omfattar mer än 10 anställda.
NOT 6 ERSÄTTNINGAR TILL LEDANDE
BEFATTNINGSHAVARE
Principer
Till styrelsens ordförande och ledamöter, samt för utskottsarbete, utgår arvode enligt årsstämmans beslut. För arbete utöver ordinarie styrelsearbete kan styrelsen, enligt riktlinjerna för
ersättningar beslutade av årsstämman, i vissa fall besluta om
särskilt arvode. Arbetstagarrepresentanter erhåller ett mindre
inläsningsarvode enligt årsstämmans beslut.
Pensioner
Pensionsåldern för verkställande direktören är 65 år. Pensionspremien uppgår till 35% av grundlönen. Övriga ledande
befattningshavare omfattas av nu gällande kollektivavtal mellan
Svenskt Näringsliv och PTK med en pensionsålder om 65 år.
Avgångsvederlag
Uppsägningstid från verkställande direktörens sida är ett halvt
år. Vid uppsägning från bolagets sida har verkställande direktören i moderbolaget rätt till 24 månadslöner. För övriga ledande
befattningshavare tillämpas från den anställdes sida mellan ett
halvt och ett års uppsägningstid och vid uppsägning från bolagets sida en uppsägningstid på mellan ett och två år.
Beslutsprocessen
Ersättningar till verkställande direktören och andra ledande
befattningshavare behandlas av ersättningsutskottet. Ersättningar till verkställande direktören beslutas av styrelsen.
Ersättningar till andra ledande befattningshavare beslutas av
ersättningsutskottet.
Andra ledande befattningshavare (39 personer)
26,2
1,3
1,3
Summa
32,5
1,3
1,4 5,3 2,5 43,0
NOT 7 REVISIONSKOSTNADER
Koncernen
2008
Moderbolaget
2007
2008
2007
0,4
PricewaterhouseCoopers
– Revision
1,7
2,1
0,3
– Konsultation
2,2
2,2
1,9
1,8
Summa
3,9
4,3
2,2
2,2
NOT 8 UPPGIFTER OM INKÖP OCH FÖRSÄLJNING MELLAN KONCERNFÖRETAG
Moderbolagets nettoomsättning utgjordes till 4 (4) procent av
omsättning från dotterbolag och 95 (92) procent av dess rörelsekostnader avsåg inköp från dotterbolag.
NOTER
NOT 9 FINANSIELLA INTÄKTER
Koncernen
Koncernen
2008
Moderbolaget
2007
2008
2007
– Ränteintäkter
5
4
1
3
Moderbolaget
Skillnad mellan koncernens skattekostnad och skattekostnad baserad
på gällande skattesats
2008
Redovisat resultat före skatt
-385 -384
Skatt enligt gällande skattesats
Skatteeffekt av ej
avdragsgilla poster
2008
2007
2007
-230 -377
108
108
64
106
-3
-95
-51
-75
– Ränteintäkter från koncernbolag
–
–
43
38
– Anteciperad utdelning
från dotterföretag
–
–
92
–
Skatteeffekt av ej
skattepliktiga intäkter
5
74
25
–
– Resultat vid försäljning av
finansiella anläggningstillgångar
–
–
-1
–
Skatteeffekt av korrigering
av temporära skillnader
1
-5
1
-9
Omvärdering av uppskjuten skatt
– ändring av svensk skattesats
-6
–
-4
–
Skatteeffekt på ej aktiverade
skattemässiga underskottsavdrag
-53
–
-10
–
– Kursdifferenser på fordringar
och skulder
–
4
-48
4
Summa
4
9
87
45
NOT 10 FINANSIELLA KOSTNADER
Effekt av utländska skattesatser
Koncernen
Moderbolaget
2008
2007
2008
2007
– Räntekostnader
-44
-33
-42
-30
– Räntekostnader till koncernbolag
–
–
-3
-3
– Nedskrivning av aktier
i dotterbolag
–
–
-38
–
-1
–
-1
–
–
–
-83
-33
– Kursdifferenser på fordringar
och skulder
–R
esultat vid försäljning av
finansiella anläggningstillgångar
Summa
-179 -265
-225 -298
NOT 11 SKATT PÅ ÅRETS RESULTAT
Koncernen
Moderbolaget
2008
2007
2008
2007
Aktuell skatt
-1
-3
1
13
Uppskjuten skatt
55
86
24
9
Summa
54
83
25
22
1
–
–
83
25
22
Skattesats
Gällande skattesats är 28% (28%). Från och med 1 januari 2009
är skattesatsen i Sverige 26,3 procent varför denna skattesats
har använts vid beräkning av uppskjuten skattefordran/-skuld
i Sverige.
Temporära skillnader
Temporära skillnader föreligger i de fall tillgångars eller skulders redovisade respektive skattemässiga värden är olika.
Temporära skillnader avseende följande poster har resulterat i
uppskjutna skatteskulder och uppskjutna skattefordringar:
Koncernen
Överavskriv- Derivatinningar strument
Övrigt
Totalt
Per 1 januari 2007
-91
0
0
-91
Redovisat i resultaträkningen
26
–
–
26
Redovisat i eget kapital
–
–
–
0
Omräkningsdifferenser
–
–
–
0
-65
0
0
-65
Per 31 december 2007
26
–
–
26
2
-3
–
-1
Omräkningsdifferenser
–
–
–
0
-37
-3
0
-40
2008
2007
2008
2007
Uppskjuten skatt avseende
obeskattade reserver
22
24
–
–
Uppskjuten skattekostnad avseende övriga temporära skillnader
-15
-10
–
–
Uppskjuten skatteintäkt avseende
övriga temporära skillnader
52
72
26
9
Effekt av förändring i den
svenska skattesatsen
Derivatinstrument
Övrigt
Totalt
Underskottsavdrag
Årets uppskjutna skattekostnad
Moderbolaget
2
54
Skattemässiga
skillnader i anläggningstillgångar
Koncernen
Summa
-4
–
-2
–
Per 1 januari 2007
2
32
10
18
62
9
59
7
-3
-3
60
Uppskjuten skatt i
resultaträkningen
Koncernen
55
86
24
Uppskjutna
skattefordringar
Koncernen
Skatt avseende poster som
redovisats direkt mot eget kapital
Moderbolaget
2008
2007
2008
2007
Skatteeffekt av koncernbidrag
–
–
–
-12
Summa
–
–
–
-12
–
–
17
–
17
61
39
24
15
139
-61
102
–
-12
29
–
–
-24
–
-24
0
141
0
3
144
Not 11 forts. sidan 58
55
56
NOTER
Uppskjutna skattefordringar redovisas för skattemässiga
underskott i den utsträckning som det är sannolikt att de kan
tillgodogöras genom framtida beskattningsbara vinster. Koncernen redovisar inte uppskjutna skattefordringar motsvarande
36 (0) MSEK, vilka kan utnyttjas mot framtida beskattningsbar
vinst.
Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder kvittas när det
finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och
skatteskulder samt när uppskjutna skatter avser samma skattemyndighet. Efter sådan kvittning har följande belopp framkommit och redovisats i balansräkningen:
Koncernen
Koncernen
2008
Moderbolaget
2007
2008
2007
Uppskjutna skattefordringar,
kortfristiga
3
83
–
–
Uppskjutna skattefordringar,
långfristiga
141
56
62
37
Uppskjutna skatteskulder,
kortfristiga
-3
–
–
–
Uppskjutna skatteskulder,
långfristiga
-37
-65
–
–
Summa
104
74
62
37
Uppskjutna skattefordringar
2008
2007
2008
2007
104
74
62
37
–
–
–
–
104
74
62
37
Summa
Moderbolaget
NOT 12 IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
2008
Koncernen
Programvara
2007
Varu- Utsläppsmärken
rätter
Licenser
Summa
Programvara
Varu- Utsläppsmärken
rätter
Licenser
Summa
37
25
4
6
72
37
25
9
5
76
Årets anskaffning
–
–
14
–
14
–
–
4
1
5
Utrangeringar
–
–
-6
–
-6
–
–
-9
–
-9
37
25
12
6
80
37
25
4
6
72
-24
-25
–
-1
-50
-17
-22
–
-1
-40
-5
–
–
-1
-6
-7
-3
–
–
-10
-29
-25
–
-2
-56
-24
-25
–
-1
-50
8
–
12
4
24
13
–
4
5
22
Ingående anskaffningsvärde
Utgående ackumulerade
anskaffningsvärden
Ingående avskrivningar
Årets avskrivningar
avskrivningar
Utgående planenligt
restvärde
Programvara inkluderar underhållssystem samt produktionsstyrningssystem.
2008
Moderbolaget
2007
Programvara
Licenser
Summa
Programvara
Licenser
Summa
16
6
22
16
5
21
Årets anskaffning
–
–
–
–
1
1
Försäljningar
–
-6
-6
–
–
–
anskaffningsvärden
16
–
16
16
6
22
-8
-1
-9
-5
-1
-6
Försäljningar
avskrivningar
restvärde
–
2
2
–
–
–
-3
-1
-4
-3
–
-3
-11
–
-11
-8
-1
-9
5
–
5
8
5
13
NOTER
NOT 13 MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
2008
Mark
Markanläggn.
Byggnader
Maskiner
Inventarier
Pågående
nyanl./förskott
Summa
Mark
Markanläggn.
Byggnader
Maskiner
Inventarier
Pågående
nyanl./förskott
Summa
2007
30
26
300
2 501
125
49
3 031
30
27
306
2 460
115
57
2 995
Omräkningsdifferens
3
–
10
103
6
11
133
–
–
–
29
2
-1
30
Inköp/förskott
–
4
2
41
22
109
178
1
4
7
159
13
49
233
-6
-8
-126
-133
-20
-2
-295
-1
-5
-15
-187
-13
-6
-227
–
–
2
40
-5
-37
–
–
–
2
40
8
-50
–
27
22
188
2 552
128
130
3 047
30
26
300
2 501
125
49
3 031
–
-6
-159 -1 409
-90
– -1 664
–
-8
-155 -1 395
-85
–
–
-7
-87
-4
–
-98
–
–
–
-24
-1
–
-25
Försäljningar/
utrangeringar
–
3
65
63
17
–
148
–
3
8
124
9
–
144
Omklassificeringar
–
–
–
-2
2
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
-1
-12
-108
-11
–
-132
–
-1
-12
-114
-13
–
-140
Utgående ackumulerade avskrivningar
–
-4
-113 -1 543
-86
– -1 746
–
-6
-159 -1 409
-90
– -1 664
Ingående nedskrivning
-6
-6
-67
–
–
Försäljningar/
utrangeringar
6
6
Årets nedskrivning 1)
–
–
Under året
omförda poster
–
–
–
–
Årets nedskrivningar
–
Utgående ackumulerade nedskrivningar
Koncernen
Ingående
anskaffningsvärde
Försäljningar/utrangeringar
Under året
omförda poster
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
-265
-7
61
68
-5
-80
–
–
–
6
-7
-61
–
– -1 643
–
-68
-1
-352
2
–
143
–
–
–
–
–
–
–
–
-1
-86
-6
-6
-60
-204
-7
-1
-284
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
-14
–
–
-14
–
–
–
–
–
–
–
–
–
4
10
–
–
–
–
–
–
–
–
–
-5
-291
-5
2
-299
-6
-6
-67
-265
-7
-1
-352
restvärde
27
18
70
718
37
132
1 002
24
14
74
827
28
48
1 015
Taxeringsvärden i
Sverige
27
1)
33
306
607
Avser nedskrivning av anläggningstillgångar i Miranda (under 2008) respektive Utansjö (under 2007) till nettoförsäljningsvärde.
Koncernen har inte erhållit några statliga stöd under 2007 och 2008.
2008
Maskiner
Inventarier
Summa
Maskiner
Inventarier
Summa
2007
21
2
23
16
1
17
5
1
6
5
1
6
-26
–
-26
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
–
3
3
21
2
23
Ingående ackumulerade
avskrivningar
-1
-1
-2
-1
-1
-2
Moderbolaget
Ingående
anskaffningsvärde
Inköp
Försäljning
Försäljning
3
–
–
3
-2
–
-2
-2
–
-2
Utgående ackumulerade avskrivningar
–
-1
-1
-3
-1
-4
restvärde
–
2
2
18
1
19
57
58
NOTER
NOT 14 RÄNTEBÄRANDE SKULDER
Koncernen har följande ej utnyttjade krediter:
Koncernen
Långfristiga räntebärande skulder
Moderbolaget
2007
2008
2007
150
150
150
150
Banklån
523
–
523
–
– löper ut om mer än ett år
19
23
–
–
Summa
692
173
673
150
Utgående balans
Koncernen
Kortfristiga räntebärande skulder
Moderbolaget
2008
2007
2008
2007
Checkräkningskredit
63
45
53
28
Banklån
15
403
15
403
Skuld avseende finansiell leasing
4
4
–
–
Övrigt
–
–
–
29
82
452
68
460
774
625
741
610
Utgående balans
Summa räntebärande skulder
Obligationslånet löper fram till 2012 med en rörlig ränta som
fastställs varje halvår.
Banklånen avser utnyttjade belopp inom syndikeringslånet och
löper fram till 2011 med en rörlig ränta som fastställs var tredje
månad.
2008
2007
2008
2007
Företagsinteckningar
275
–
275
–
Aktier i dotterföretag
493
–
288
–
Utgående balans
768
–
563
–
Ränta på balansdagen var som följer:
2008
%
SEK USD EUR
SEK
4,35 2,85 4,90
5,00
Banklån
5,11
5,38 6,13 5,25
Obligationslån
5,48
4,67
–
37
196
AckumuleAnskaffnings- rade avskrivvärden
ningar
2008 2007 2008 2007
Maskiner och andra
tekniska anläggningar
Inventarier, verktyg och
installationer
Summa
43
43
-21
-17
3
3
-3
-3
46
46
-24
-20
Framtida minimileasingavgifter har följande
förfallotidpunkter:
Senare än ett men inom fem år
Senare än fem år
Summa
Nominella
värden
Nuvärden
2008
2008
2007
4
4
4
4
19
17
15
15
–
6
–
4
23
27
19
23
Nuvärdet av de framtida minimileasingavgifterna redovisas
som skuld till kreditinstitut dels som kortfristig skuld, dels som
långfristig skuld.
EUR
NOT 15 OPERATIONELLA LEASINGAV TAL
5,12
Redovisade belopp och verkligt värde för långfristig upplåning är som följer:
Nominella värdet av framtida minimileasingavgifter,
avseende icke uppsägningsbara leasingavtal fördelar sig
enligt följande:
Koncernen
Redovisade belopp
2008
2007
Obligationslån
150
Banklån
523
2007
I koncernens resultat ingår variabla avgifter avseende finansiella
leasingavtal med 5 (5) MSEK.
2007
USD
196
–
I koncernens materiella anläggningstillgångar ingår
leasingobjekt som innehas enligt finansiella leasingavtal
enligt följande:
Inom ett år
Moderbolaget
37
– löper ut inom ett år
För banklånen finns ställda säkerheter enligt följande:
Koncernen
2007
Rörlig ränta:
2008
Obligationslån
Skuld avseende finansiell leasing
2008
2008
2007
150
122
118
–
457
–
Det verkliga värdet på kortfristig upplåning motsvarar dess
redovisade värde eftersom diskonteringseffekten inte är
väsentlig. Verkliga värden beräknas på diskonterade kassaflöden med en ränta som baseras på låneräntan.
2007
2008
2007
Förfaller till betalning inom ett år
2
2
1
–
Förfaller till betalning senare än ett
men inom fem år
1
2
–
–
Summa
3
4
1
–
Leasingkostnader och leasingintäkter avseende operationella leasingavtal uppgår under året till följande:
Koncernen
Redovisade belopp, per valuta, för koncernens upplåning
är följande:
Leasingkostnader
2008
2007
SEK
531
342
USD
2
87
EUR
218
169
Moderbolaget
2008
Verkligt värde
Moderbolaget
2008
2007
2008
2007
3
3
1
–
3
3
1
–
Varav
minimileasingavgifter
NOTER
NOT 16 FINANSIELL A ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Koncernen
Moderbolaget
2008
2007
2008
2007
Andelar i koncernföretag
–
–
297
481
Uppskjuten skattefordran
–
–
62
37
Andra långfristiga fordringar
19
1
–
2
Utgående planenligt restvärde
19
1
359
520
Ovanstående poster specificeras nedan.
Andelar i koncernföretag
Moderbolagets innehav
Org nr
Säte
Antal andelar
Röst/kapital andel %
Bokfört värde
08-12-31 07-12-31
Rottneros Bruk AB
556014-4502
Sunne
2 100 000
100
Utansjö Bruk AB
556012-7994
Vallviks Bruk AB
556445-8163
Rockhammars Bruk AB
Rottneros Packaging AB
SIA Rottneros Baltic
Härnösand
500 000
100
79
79
Söderhamn
415 000
100
101
101
556150-8366
Lindesberg
145 000
100
19
19
556307-5356
Upplands Väsby
10 000
100
1
–
000319171
Lettland
100
100
6
6
Spanien
20 000
100
–
179
Schweiz
1 000
100
1
7
615
95
1
1
100
–
–
297
481
Rottneros Miranda SA
Aspen Tree Re AG
CH-170.3.025.640-6
Rottneros S.A.
RC-Brussels 660940 Belgien
Rottneros GmbH
HRB 89758
Tyskland
Summa
Moderbolaget
2008
2007
766
556
Nyemission
Återbetalning av insatt aktiekapital
Aktieägartillskott
anskaffningsvärden
NOT 17 VARULAGER
1
–
Koncernen
-6
–
–
210
761
766
Ingående nedskrivningar
-285
-75
Årets nedskrivningar
-179
-210
nedskrivningar netto
-464
-285
Utgående bokfört värde
297
481
2008
2007
149
172
Avverkningsrätter
1
3
Massa under tillverkning
3
3
Massa 1)
294
315
Utgående balans
447
493
1)
v det totala massalagret har 75 (37) procent värderats till nettoförsäljA
ningsvärde. Inga nedskrivningar har gjorts.
NOT 18 KUNDFORDRINGAR
Koncernen
Specifikation kundfordringar
Uppskjuten skattefordran:
Kundfordringar, brutto
Moderbolaget
2008
2007
Uppskjuten skatt på temporära skillnader
62
37
Summa
62
37
Andra långfristiga fordringar
Koncernen
Anskaffat under året
Moderbolaget
89
89
Reserv för osäkra kundfordringar
Kundfordringar, netto
Moderbolaget
2008
2007
2008
2007
262
414
250
396
-4
-3
-4
-3
258
411
246
393
Koncernen
Förändringar i reserven för osäkra
kundfordringar är som följer:
Moderbolaget
2008
2007
2008
2007
Ingående balans
-3
-1
-3
–
Reservering för osäkra
kundfordringar
-1
-3
-1
-3
–
–
–
–
2008
2007
2008
2007
1
1
2
1
19
–
–
1
Återförda outnyttjade belopp
Fordringar som skrivits bort under
året som ej indrivningsbara
Årets amortering/upplösning
-1
–
-2
–
Utgående balans
Utgående planenligt restvärde
19
1
–
2
Not 18 forts. sidan 60
–
1
–
–
-4
-3
-4
-3
59
60
Bokförda värden på kundfordringar överensstämmer med
verkliga värden och motsvaras av nominella belopp. Inga
fordringar har lämnats som säkerhet för skulder eller eventualförpliktelser.
Per den 31 december 2008 var kundfordringar uppgående till
36 MSEK (68 MSEK) förfallna utan att något nedskrivningsbehov ansågs föreligga. Dessa gäller ett antal oberoende kunder
vilka tidigare inte haft några betalningssvårigheter. Åldersanalysen av dessa kundfordringar framgår nedan:
Koncernen
Mindre är 3 månader
från förfallodagen
3 till 6 månader från förfallodagen
Summa
Moderbolaget
2008
2007
2008
2007
36
68
36
68
–
–
–
–
36
68
36
68
Redovisade belopp, per valuta, för kundfordringar och
andra fordringar är följande:
Koncernen
2008
Moderbolaget
2007
2008
2007
NOT 21 EGET KAPITAL
Moderbolaget
2008
2007
Antal aktier vid årets ingång
180 212 464 180 212 464
Antal aktier vid årets utgång
180 212 464 180 212 464
Genomsnittligt antal aktier
180 212 464 180 212 464
Under andra kvartalet 2003 inledde bolaget det återköpsprogram som beslutades av bolagsstämman den 29 april 2003.
Syftet med återköpen är dels att optimera bolagets kapitalstruktur, dels att skapa möjligheter att använda egna aktier
som likvid vid framtida förvärv.
Moderbolagets innehav av egna aktier uppgår till 8 219 641
aktier med ett nominellt värde av 4 110 TSEK. Transaktionskostnaden för återköpen har redovisats direkt mot eget kapital
och uppgick under 2004 till 8 TSEK.
Finansinspektionen har ifrågasatt om ett antal registreringspliktiga återköpsaffärer som Rottneros genomförde under 2001
har blivit anmälda till Finansinspektionen i tid. I slutet av 2006
har länsrätten satt ned beslutad förseningsavgift från 3 till 1
MSEK.
Hantering av kapitalrisk
Koncernens mål avseende kapitalstrukturen är att trygga
Koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet, så att den
kan fortsätta att generera avkastning till aktieägarna och nytta
för andra intressenter samt att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att hålla kostnaderna för kapitalet nere.
SEK
47
59
37
42
USD
74
136
74
136
EUR
132
211
130
210
5
5
5
5
För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen, kan Koncernen förändra den utdelning som betalas till aktieägarna,
återbetala kapital till aktieägarna, utfärda nya aktier eller sälja
tillgångar för att minska skulderna.
Moderbolaget
På samma sätt som andra företag i branschen bedömer
Koncernen kapitalet på basis av skuldsättningsgraden. Detta
nyckeltal beräknas som räntebärande skulder dividerat med
eget kapital.
Andra valutor
NOT 19 ÖVRIGA KORTFRISTIGA FORDRINGAR
Koncernen
2008
Fordringar hos koncernföretag
Övriga fordringar
Förutbetalda kostnader och
upplupna intäkter
Utgående balans
2007
2008
2007
–
–
863
905
67
80
48
35
46
40
8
12
113
120
919
952
2008
Specifikation förutbetalda kostnader och upplupna intäkter.
Koncernen
Förutbetald försäkringspremie
Upplupen intäkt av säkringar
Förutbetalda kostnader
Upplupen intäkt vid försäljning
av grön el
Under 2008 var koncernens strategi, som var oförändrad jämfört med 2007, att upprätthålla en skuldsättningsgrad på högst
1,0 ggr. Skuldsättningsgraden per 31 december 2008 och
2007 framgår nedan:
Moderbolaget
774
625
Eget kapital
810
1 050
Skuldsättningsgrad
1,0
0,6
2008
2007
-70
-26
51
-131
2008
2007
2008
2007
6
8
1
1
Förändring av säkringsreserv
Ingående balans
2
2
2
2
20
16
1
1
6
6
–
–
Övriga upplupna intäkter
12
8
4
8
Utgående balans
46
40
8
12
Kassaflödessäkringar:
–verkligt-värde vinster under året
–skatt på verkligt-värde vinster
-14
37
–överföringar till resultaträkningen
49
69
–skatt på överföringar till
resultaträkningen
Utgående balans
NOT 20 LIKVIDA MEDEL
Koncernen
Moderbolaget
2008
2007
2008
2007
Kassa och bank
45
121
5
21
Utgående balans
45
121
5
21
2007
-13
-19
3
-70
NOT 22 AVSÄTTNINGAR
Koncernen
Koncernen
2008
Moderbolaget
2007
2008
2007
Avsättning för uppskjuten skatt
–
–
–
–
Kortfristiga avsättningar:
–
1
Avsättning för
omstruktureringskostnader
30
10
–
–
12
–
–
–
Summa
42
11
–
–
–
–
Avsättning för framtida miljökostnader avser kostnader för
hantering av slam i Utansjö samt miljöförbättrande åtgärder i
Miranda som beslutades om i samband med förvärvet.
Avsättning för omstruktureringskostnader avser avsättning för
personalneddragningar i samband med ombyggnad av kontrollrum i Rottneros enligt beslut 26 juli 2007, samt avsättning
relaterad till avvecklingen av Utansjö Bruk enligt beslut 8 januari
2008.
Övriga avsättningar avser utsläppsrätter vid bruket i Miranda
som kommer utnyttjas under 2009.
Koncernen
2008
Avsättningar vid årets ingång
Ianspråktagna avsättningar
Avsättningar vid årets utgång
2008
616
448
601
431
Under 2008 togs ett nytt syndikeringslån upp på motsvarande
83,3 MUSD. Syftet med lånet var att ersätta existerande lånefacilitet samt att skapa ett generellt låneutrymme för koncernen.
Lånet har en struktur på tre trancher med en löptid på tre år
med en genomsnittlig ränta vid årsskiftet på 4,98 (5,85) procent.
Checkräkningskrediten löper med en genomsnittlig ränta vid
årsskiftet på 4,8 (5,0) procent.
Lånefaciliteten är kopplad till ett antal finansiella villkor och
nyckeltal, samt vissa rörelseanknutna villkor. Vidare innehåller
lånefaciliteten villkor som bland annat innebär att investeringsnivån begränsas till den nu gällande långsiktiga investeringsplanen, villkor för att avyttra tillgångar, göra förvärv samt vissa
begränsningar i samband med ägarförändringar. Vidare förbinder sig styrelsen att inte föreslå aktieutdelningar innan den
finansiella ställningen väsentligen förbättrats.
NOT 24 ÖVRIGA ICKE RÄNTEBÄRANDE SKULDER
Koncernen
–
–
Skulder till koncernföretag
–
1
–
–
2007
–
Avsättningar under året
90
10
–
–
-57
–
–
–
Upplösta avsättningar
-13
–
–
–
30
10
–
–
Koncernen
Moderbolaget
2008
2007
2008
2007
Avsättningar under året
18
–
–
–
-6
–
–
–
12
–
–
–
28
403
–
–
Övriga skulder
Koncernen
Moderbolaget
2008
2007
2008
2007
Uppskjuten skatt på
obeskattade reserver
–
–
–
–
Uppskjuten skatt på
temporära skillnader
–
–
–
–
Summa
–
–
–
–
Uppskjuten skatt på obeskattade reserver är hänförliga till
överavskrivingar och utnyttjas i takt med att planenliga avskrivningar görs. Se vidare not 11.
Moderbolaget
2008
2007
2008
–
–
–
–
–
–
195
519
38
41
–
1
2007
Upplupna kostnader och
förutbetalda intäkter
144
171
40
43
Utgående balans
182
212
235
563
Specifikation upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Koncernen
Moderbolaget
2008
2007
2008
2007
Semesterlöneskuld
31
32
3
4
Sociala avgifter
12
12
3
3
Löneskuld
11
13
–
–
Upplupet resultat av
massaprissäkringar
3
7
3
7
Punktskatter
2
1
–
–
2
–
–
8
3
8
Fastighetsskatt
Räntekostnader
Leveranskostnader
Specifikation av avsättning för uppskjuten skatt:
431
20
–
2008
63
53
–
–
448
45
1
2007
–
78
2007
403
1
10
533
20
-1
2008
Avsättningar vid årets ingång
–
63
2007
Moderbolaget
2008
533
Syndikeringslån
Växelskulder
Koncernen
2007
Moderbolaget
2007
Moderbolaget
2008
Varav:
Summa
Avsättning för framtida
miljökostnader
Avsättning för
omstruktureringskostnader
Förfaller senare än ett år
Förfaller inom ett år
Långfristiga avsättningar:
Avsättning för framtida miljökostnader
Utnyttjade krediter
3
25
18
25
18
Upplupna reparationskostnader
2
10
–
–
Deponiavgifter
9
10
–
–
Råvarukostnader och insatsvaror
27
31
–
–
Övriga upplupna kostnader
19
27
3
3
144
171
40
43
Utgående balans
NOT 25 Eventualförpliktelser
Moderbolaget och koncernen har eventualförpliktelser avseende garantier uppgående till 7 (2) MSEK. För årets eventualförpliktelser finns ställd säkerhet i form av spärrade bankmedel
om 4 MSEK.
NOT 26 ÖVRIGA UPPLYSNINGAR
NOT 23 BEVILJADE KREDITER
Beviljade krediter uppgår för moderbolaget till 627 (621) MSEK
och för koncernen till 653 (644) MSEK. Utnyttjade krediter var
vid årsskiftet 616 (448) MSEK.
För upplysningar om händelser efter räkenskapsårets utgång
hänvisas till förvaltningsberättelsen, sidan 38.
För upplysningar om risker som bolaget står inför hänvisas dels
till Riskavsnittet, sidan 28, dels till förvaltningsberättelsen, sidan
36.
61
62
R E V I S I O N S B E R Ä T T EL S E
Revisionsberättelse
Till årsstämman i Rottneros AB (publ)
Org nr 556013-5872
Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Rottneros AB
(publ) för år 2008. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av
detta dokument på sidorna 35–61. Det är styrelsen
och verkställande direktören som har ansvaret för
räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för
att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet
av årsredovisningen samt för att internationella
redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av
EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att
uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.
Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och
genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen
och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska
ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision
ingår också att pröva redovisningsprinciperna och
styrelsens och verkställande direktörens tillämpning
av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören
gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade
informationen i årsredovisningen och koncernre-
dovisningen. Som underlag för vårt uttalande om
ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut,
åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna
bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget.
Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller
verkställande direktören på annat sätt har handlat i
strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen
eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger
oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med
årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av
bolagets resultat och ställning i enlighet med god
redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen
har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU
och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild
av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och
koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget
och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och
beviljar styrelsens ledamöter och verkställande
direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Stockholm den 9 mars 2009
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Magnus Brändström
Huvudansvarig revisor
BOLAGSSTYRNING
Bolagsstyrning inom Rottneros
O r d fö r a n d e h a r o r d e t
Sedan 1 juli 2008 är Rottneros ett ”kodbolag” genom
att även bolag som noteras i segmentet Small Cap
på Nasdaq Stockholmsbörsen från detta datum
omfattas av ”Svensk Kod för Bolagsstyrning”. För
Rottneros del innebär detta inga större förändringar eftersom vi i allt väsentligt har tillämpat
Koden sedan tidigare. Vi har gjort en genomgång
som har resulterat i ytterligare anpassning samt ett
utökat bolagsstyrningsavsnitt.
Styrelsens arbete under 2008 har varit intensivt
med 16 styrelsemöten. Arbetet har till stor del präglats av att hantera frågor kring företagets lönsamhet
och sedan de dramatiska förändringarna av företagets förutsättningar som en följd av det som har
inträffat på finansmarknaden och försämringen av
marknaden.
Detta medförde bland annat att arbetet med att
ersätta krediterna blev ett komplicerat och långdraget arbete som kom att involvera styrelsen i
betydande utsträckning. Att vi trots dessa besvärliga förutsättningar kunde signera ett avtal i oktober
om nya lånefaciliteter om motsvarande cirka 620
MSEK är speciellt glädjande.
Andra områden som har stått högt på styrelsens
agenda har varit nedläggningen av det förlustbringande Utansjö Bruk, koncernens framtida struktur
och satsningsområden, till exempel den planerade
etableringen av en ny fabrik för produktion av
CTMP-massa i Sydafrika. Denna är baserad på en
flyttning av CTMP-anläggningen som var en del
av Utansjö Bruk, vilken lades ner under 2008.
Under 2009 kommer frågor kring företagets
lönsamhet att ha en fortsatt hög prioritet. Även
strukturfrågor med fokus på våra satsningsområden
kommer fortsatt att ha en stor tyngd i styrelsens
arbete. Vidare räknar jag med att bolagsstyrningsfrågor får en ökad betydelse i takt med att omvärldens krav på rapportering och transparens ökar.
Karlstad i februari 2009
Rune Ingvarsson
Styrelsens ordförande
B o l ag s s t y r n i n g s r a p p o r t 2 0 0 8
Rottneros är ett svenskt publikt aktiebolag med säte
i Sunne och noterat på NASDAQ OMX Nordic,
Stockholm, (”Börsen”). Till grund för bolagsstyrningen inom Rottneros ligger aktiebolagslagen,
årsredovisningslagen och börsens regelverk, inklusive Svensk kod för bolagsstyrning (”Koden”) och
andra relevanta lagar och regler. Denna rapport är
inte en del av den formella årsredovisningen och har
inte granskats av bolagets revisorer. Några avvikel-
ser från Kodens bestämmelser har inte noterats
sedan Koden trädde i kraft för Rottneros del den 1
juli 2008.
A k t i e äg a r e
Rottneros aktie är noterad på Börsen sedan 1987.
Enligt den av Euroclear (före detta VPC) förda aktieboken hade Rottneros vid årsskiftet 17 869 aktieägare. Aktiekapitalet uppgick till 94 216 053 kronor,
fördelat på 188 432 105 aktier med samma rösträtt och
andel i bolagets vinst och kapital. Rottneros innehav
av egna aktier uppgår till 8 219 641 aktier.
St y r i n s t r um e n t
Till de externa styrinstrumenten som utgör ramarna för bolagsstyrningen inom Rottneros hör aktiebolagslagen, årsredovisningslagen, Börsens regelverk inklusive Koden samt andra relevanta lagar och
regler.
Till de interna styrinstrumenten hör den av
bolagsstämman fastställda bolagsordningen, liksom
styrelsens arbetsordning och instruktioner för verkställande direktören, styrelsens utskott och den
ekonomiska rapporteringen. Därutöver finns bland
annat finansiella och kvantitativa mål, budgetar, rapporter, policys, värderingar och uppförandekoder.
De policys som beslutas av styrelsen är finanspolicy, etikpolicy, kommunikationspolicy, miljö- och
energipolicy och utdelningspolicy. Dessutom finns
13 policys som beslutas av VD och som delges styrelsen; exempelvis kreditpolicy, arbetsmiljöpolicy, kvalitetspolicy, råvarupolicy och jämställdhetspolicy.
Å r s s tä mm a
Årsstämman, eller i förekommande fall extra bolagsstämma, är Rottneros högsta beslutande organ.
Årsstämman fattar beslut om bolagsordning, utser
styrelse och styrelseordförande, väljer revisor, fastställer resultat- och balansräkning och beslutar om
vinstdisposition och ansvarsfrihet, beslutar om valberedning, principer för ersättning till VD och
övriga ledande befattningshavare med mera.
Vid årsstämman har varje aktieägare rätt att
delta, personligen eller genom ett med fullmakt utrustat ombud. Varje aktieägare har rätt att få ett
ärende behandlat på stämman.
Rottneros årsstämma 2008 ägde rum den 24
april 2008 i Sunne. På stämman deltog 41 av bolagets aktieägare, representerande 28 procent av röster och kapital.
Beslut
Årsstämman fattade beslut om att
• I enlighet med styrelsens förslag lämnades inte
någon utdelning till aktieägarna.
63
64
BOLAGSSTYRNING
• S
tyrelsen skall bestå av sex (6) ordinarie ledamöter.
Ledmöterna Per Eiritz, Johan Holmgren, Rune
Ingvarsson, Kjell Ormegard och Ingrid Westin
Wallinder omvaldes. Till ny styrelseledamot valdes
Roger Asserståhl.
• Rune Ingvarsson valdes till styrelsens ordförande.
• Avgående styrelseledamöterna Bengt Nordin, styrelseordförande, samt Ingrid Lindqvist och Jan Viper
tackades för förtjänstfullt arbete i styrelsen.
• A rvode till styrelsen skall utgå med 500 000 kronor till
styrelsens ordförande och 250 000 kronor vardera
övriga styrelseledamöter som inte är anställda i bolaget.
Till ledamöter i utskotten utgår ett dagsarvode om
totalt 10 000 kronor och till arbetstagarrepresentanterna utgår ett inläsningsarvode om 25 000 kronor per
person. Arvode till revisorerna utgår enligt av VD
godkänd räkning.
• Styrelsen bemyndigades att under tiden fram till nästkommande årsstämma fatta beslut om att överlåta de
aktier i bolaget som tidigare förvärvats under återköpsprogrammet. Överlåtelse kan ske med avvikande från
aktieägarnas företrädesrätt för att finansiera företagsförvärv eller andra strategiska investeringar på ett
kostnadseffektivt sätt.
VA L BEREDNING
Rottneros årsstämma fattar beslut om principerna för
valberedningens tillsättande. Årsstämman 2008 beslutade, liksom tidigare år, att valberedningen skall bestå
av styrelsens ordförande samt ytterligare två ledamöter, vilka ej får vara styrelseledamöter. Av dessa två
ledamöter ska en vara representant för bolagets största aktieägare och en representant för någon av bolagets
övriga fyra största aktieägare. Valberedningen utser
inom sig ordförande, styrelsens ordförande skall inte
vara ordförande i valberedningen. Styrelseordföranden är sammankallande. Principerna innefattar också
ett förfarande om ersättande av ledamot som lämnar
valberedningen i förtid.
Namnen på ledamöterna i valberedningen skall
presenteras senast sex månader före årsstämman. Val-
beredningens sammansättning skall från tid till annan
offentliggöras på bolagets hemsida. Pressmeddelande
med uppgift om valberedningens sammansättning
publicerades den 23 oktober 2008 och har hållits tillgängligt på Rottneros hemsida.
Valberedningens sammansättning
Andel av röster per
2008-09-30
Namn
Representerande
Olle Grundberg, ordf
Nemus Holding AB
Torgny Prior
Idea, Prior &
27,26 %
Nilsson, Fond och
Kapitalförvaltning
Rune Ingvarsson
1,33 %
–
Ordf Rottneros
S T YRE L SEN
Styrelsens sammansättning
Rottneros styrelse skall enligt bolagsordningen bestå
av lägst tre och högst tio ledamöter med högst sex
suppleanter valda av årsstämman.
Därutöver utser de anställda två representanter
med två suppleanter. Rottneros styrelse har under
2008 bestått av sex stämmovalda ledamöter utan suppleanter samt två ledamöter och två suppleanter utsedda av de anställda. Verkställande direktören är inte
ledamot av styrelsen men adjungeras till samtliga styrelsemöten, utom då utvärdering av styrelsens arbete
och av verkställande direktören står på dagordningen.
Även andra tjänstemän i bolaget deltar som föredragande alltefter behov. Bolagets ekonomi- och finansdirektör är sekreterare i styrelsen.
Styrelsens sammansättning under 2008 framgår
av tabellen nedan.
Utvärdering av styrelsens arbete
Ordföranden ansvarar för utvärderingen av styrelsens
arbete och att valberedningen får del av bedömningarna. Utvärderingen av 2008 års styrelsearbete har
utförts i början av 2009 och denna kommer även att
ligga till grund för 2009 års styrelsearbete.
STYRELSENS SAMMANSÄTTNING
NÄRVARO
Invald år
Oberoende
Totalt arvode
Styrelsemöten
Utskottsmöten
Rune Ingvarsson (ordf.)
2007
Nej*
453 333
100%
91%
Roger Asserståhl
2008
Ja
166 667
100%
–
Per Eiritz
2007
Ja
216 667
100%
–
Johan Holmgren
2002
Ja
226 667
100%
100%
Kjell Ormegard
2007
Ja
296 667
100%
100%
2006
Ja
266 667
100%
100%
(arbetstagarrep/suppl)
–
21 667
69%
–
Mikael Lilja
(arbetstagarrep.)
–
16 667
92%
–
Hans-Åke Nordstrand
(arbetstagarrep.)
–
21 667
94%
–
(arbetstagarrep/suppl)
–
21 667
100%
–
Lars-Ove Brolin
Mats Wennborn
* Innehar numera uppdrag för till Rottneros huvudägare relaterat bolag.
Oberoende
Enligt Börsens regelverk och Koden skall en majoritet
av de bolagsstämmovalda ledamöterna vara oberoende
i förhållande till bolaget och bolagsledningen samt
minst två av dessa ledamöter även vara oberoende i
förhållande till bolagets större aktieägare.
Rottneros styrelse har bedömts uppfylla Börsens
och Kodens krav på oberoende, då de stämmovalda
styrelseledamöterna bedömts vara oberoende såväl i
förhållande till bolaget och bolagsledningen som till
bolagets större aktieägare, med undantag för styrelseordföranden Rune Ingvarsson som är beroende av
bolagets större aktieägare.
BOLAGSSTYRNING
• A
vvecklingen av den förlustbringande verksamheten
vid Utansjö Bruk.
• Åtgärdsprogram för att förbättra lönsamhet och kassaflöden.
• Bolagets finansiering.
• Planering för etableringen av en ny fabrik för produktion av CTMP-massa i Sydafrika.
Därutöver får styrelsen varje månad en rapport över
bolagets resultat- och likviditetsutveckling. Behandling av övriga ärenden styrs av varje enskilt ärendes
karaktär.
Styrelsens kontroll av den finansiella rapporteringen
Styrelsens arbete och ansvar
Styrelsen övervakar verkställande direktörens arbete
och ansvarar för att organisation, ledning och riktlinjer för bolagets medel är ändamålsenligt uppbyggda.
Styrelsen ansvarar också för att bolaget är organiserat
så att det finns en ändamålsenlig intern kontroll. Styrelsen ansvarar vidare för utveckling och uppföljning
av bolagets strategier genom planer och mål, beslut
om förvärv och avyttringar av verksamheter, större
investeringar, tillsättningar och ersättningar i ledningen samt löpande uppföljning under året. Styrelsen
fastställer budget och årsbokslut.
Styrelsens arbetsordning
Styrelsens arbete följer den särskilda arbetsordning
som fastställts rörande arbetsfördelningen mellan
styrelsen och verkställande direktören, mellan styrelsens olika utskott och inom styrelsen samt instruktion
för den ekonomiska rapporteringen. I styrelsens
arbetsordning ingår en särskild VD-instruktion.
Konstituerande styrelsesammanträde hålls i omedelbar anslutning till årsstämman eller i omedelbar
anslutning till extra bolagsstämma där ny styrelse valts.
Dessutom sammanträder styrelsen vid fem ordinarie
tillfällen per år och därutöver när ordföranden finner
det lämpligt eller inom fjorton dagar efter att någon
ledamot framställt yrkande därom. Under 2008 har 16
styrelsemöten hållits.
Styrelsens arbete följer en i förväg uppgjord plan
med vissa fasta beslutspunkter under verksamhetsåret;
• I februari behandlas bokslutskommunikén, styrelsens
rekommendation beträffande utdelning samt eventuell
komplettering av budget och verksamhetsplan. Bolagets
revisorer rapporterar iakttagelser från revisionen.
• I slutet av februari behandlas den publika årsredovisningen.
• I april behandlas första kvartalets resultat samt översyn
av koncernens strategier.
• I juli och oktober behandlas resultatet för andra resp.
tredje kvartalet. I oktober behandlas också investeringsplaner för nästkommande verksamhetsår.
• I december behandlas föreberedelser för årsbokslut
samt godkännande av verksamhetsplan för nästkommande år.
Utöver ovanstående punkter har styrelsens arbete
under 2008 bland annat haft fokus på:
Styrelsen övervakar den ekonomiska rapporteringens
kvalitet genom instruktioner avseende denna och
genom instruktioner till verkställande direktören.
Verkställande direktören har i uppgift att, tillsammans
med ekonomi- och finansdirektören, granska och
säkerställa kvaliteten i all extern ekonomisk rapportering inklusive bokslutsrapporter, delårsrapporter,
årsredovisning, pressmeddelanden med ekonomiskt
innehåll samt presentationsmaterial i samband med
möten med media, ägare och finansiella institutioner.
Styrelsens revisionsutskott medverkar till att
säkerställa att en korrekt finansiell rapportering av hög
kvalitet upprättas, slutligen godkänns av styrelsen och
kommuniceras. Styrelsen erhåller månatliga ekonomiska rapporter och vid varje styrelsesammanträde
behandlas bolagets och koncernens ekonomiska situation. Styrelsen behandlar vidare delårsrapporter och
årsredovisning.
För att säkerställa styrelsens informationsbehov
rapporterar bolagets revisorer, förutom till revisionsutskottet, också till styrelsen varje år sina iakttagelser
från revisionsgranskningen och sin bedömning av
bolagets interna kontroll. Minst en gång per år redogör
bolagets revisorer för styrelsen för huruvida bolaget
tillsett att bokföring, förvaltning och ekonomisk kontroll fungerar, varefter styrelsen, utan närvaro av verkställande direktören eller annan person från bolagsledningen för en dialog med revisorerna.
S T YRE L SENS U T SKOT T
Styrelsen har den fulla insikten i och ansvaret för alla
frågor som styrelsen har att besluta om. Under året har
dock arbete bedrivits i tre av styrelsen utsedda utskott;
revisionsutskott, finansutskott och ersättningsutskott.
Revisionsutskott
Utskottet består av tre representanter för styrelsen och
har bland annat till uppgift att inför styrelsens beslut
bereda styrelsens arbete med kvalitetssäkring av bolagets finansiella rapportering, överväga omfattningen
och inriktningen på revisionsuppdraget, bereda frågor
om revision, utvärdera revisionsinsatsen, fastställa
riktlinjer för tillåten upphandling av övriga tjänster av
bolagets revisor, följa och överväga tillämpningen av
nuvarande redovisningsprinciper och införandet av nya
redovisningsprinciper samt av andra krav på redovis-
65
66
BOLAGSSTYRNING
ningen som följer av lag, god redovisningssed, gällande
börsregler eller eljest. Revisionsutskottet rapporterar
till styrelsen och slutliga beslut fattas av styrelsen.
Bolagets huvudansvarige revisor och representanter för revisionsfirman är adjungerade vid sammanträdena. I förekommande fall adjungeras ledande
befattningshavare.
Utskottet har bestått av styrelsens ordförande Rune
Ingvarsson samt styrelseledamöterna Ingrid Westin
Wallinder och Kjell Ormegard. Ordförande i utskottet
har varit Ingrid Westin Wallinder.
Revisionsutskottet har haft fem sammanträden
under året och styrelsen erhåller löpande protokoll från
sammanträdena. Revisorerna har varit närvarande vid
revisionsutskottets sammanträden.
Ersättning för arbetet i utskottet har utgått med
10 000 kronor per ledamot och dag, totalt 140 000
kronor.
Finansutskott
Utskottet består av två ledamöter från styrelsen och
verkställande direktören samt ekonomi- och finansdirektören. Utskottet har som uppgift att övervaka
finanspolicyn och riskmandatet. Utskottet har vid ett
flertal tillfällen adjungerat externa finansiella experter.
Finansutskottet har fått mandat av styrelsen att styra
tillämpningen av koncernens finanspolicy, och fatta de
genomförandebeslut som policyn kräver och fortlöpande övervaka att policyn och dessa beslut iakttas.
Finansutskottet har sedan det konstituerande styrelsemötet den 24 april 2008 bestått av Kjell Ormegard,
Rune Ingvarsson, Ole Terland (VD) och Karl Ove
Grönqvist (Ekonomi- och finansdirektör). Ordförande
i utskottet har varit Kjell Ormegard.
Utskottet har under 2008 haft nio sammanträden och
styrelsen erhåller löpande protokoll från finansutskottet.
10 000 kronor per ledamot och dag, totalt 120 000
kronor.
VD O C H KON C ERN L EDNING
VD har att i enlighet med aktiebolagslagens regler
och övrig lagstiftning sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar, samt
vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets
bokföring skall skötas på ett betryggande sätt. VD ska
vidare tillse att styrelsen löpande får information som
behövs för att på ett tillfredsställande sätt följa bolagets och koncernens ekonomiska situation, ställning
och utveckling samt i övrigt uppfylla sin rapporteringsskyldighet avseende ekonomiska förhållanden.
Bolagets verkställande direktör leder verksamheten
inom de ramar som styrelsen lagt fast i den särskilda
VD-instruktionen. Instruktionen omfattar bland annat
VD:s ansvar för den dagliga verksamheten och frågor
som alltid kräver styrelsebeslut eller anmälan till styrelsen samt VD:s ansvar för den ekonomiska rapporteringen till styrelsen.
VD tar i samråd med ordföranden fram nödvändigt
informations- och beslutsunderlag inför styrelsemöten,
föredrar ärendena och motiverar förslag till beslut.
Styrelsen utvärderar fortlöpande VD:s arbete.
Ledningens arbete
VD leder koncernledningens arbete och fattar beslut i
samråd med övriga i ledningen. Denna består av VD
och ytterligare 11 personer; två affärsområdeschefer,
tre dotterbolagschefer samt sex stabschefer. Information om VD och koncernledning framgår på sidan
70–71 i årsredovisningen för 2008.
Företagsledningen har verksamhetsgenomgångar
under VD:s ledning ungefär var sjätte vecka, ofta i
samband med besök vid koncernens olika enheter.
Lön och ersättningar till VD och övriga ledande
befattningshavare framgår av not 6 i årsredoviningen
2008 för Rottneros.
Aktierelaterade incitamentsprogram
Det finns inga utestående aktierelaterade incitamentsprogram för bolagsledningen.
Ersättningsutskott
Utskottet består av tre av styrelsens ledamöter. Utskottets arbetsuppgifter skall främst vara att inför styrelsens
respektive årsstämmans beslut bereda ärenden angående formerna och riktlinjerna för ersättning och
anställningsvillkor till verkställande direktören och
andra ledande befattningshavare.
Ersättning till verkställande direktören beslutas av
styrelsen. Ersättning till andra ledande befattningshavare beslutas av ersättningsutskottet inom de ramar
som fastställts av styrelsen och årsstämman.
Ersättningsutskottet har bestått av Rune Ingvarsson, Johan Holmgren och Per Eiritz. Ordförande i
utskottet har varit Rune Ingvarsson.
Utskottet har haft ett sammanträde och styrelsen
erhåller protokoll från ersättningsutskottet.
10 000 kronor per ledamot och dag, totalt 30 000 kronor.
REVISORER
Rottneros revisorer väljs vid årsstämman för en period
om fyra år. Vid årsstämman 2007 valdes Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB, med auktoriserade revisorn
Magnus Brändström som huvudansvarig, till revisor för
perioden fram till årsstämman 2011. Magnus Brändström är huvudansvarig revisor sedan 2004.
Revisionsarbetet
Revisorerna granskar bolagets och koncernens årsredovisning och bokföring samt styrelsens och VD:s
förvaltning. Bolagets revisor var närvarande vid ett
styrelsesammanträde under 2008. Revisorerna har varit
närvarande vid revisionsutskottets sammanträden och
på årsstämman 2008. Revisorn deltar vid årsstämman
för att föredra revisionsberättelsen.
Utöver revisionuppdraget har Öhrlings PricewaterhouseCoopers bistått Rottneros med moms- och
skattekonsultationer samt diverse redovisningsmässiga
utredningar. Öhrlings PricewaterhouseCoopers har att
pröva sitt oberoende vid varje rådgivningsuppdrag.
Arvoden till revisionsbolaget framgår av not 7 i årsredovisningen 2008.
Revisor:
Öhrlings PricewaterhouseCoopers
Huvudansvarig: Magnus Brändström
Auktoriserad revisor
Aktieinnehav i Rottneros: 0 aktier
Ytterligare information på www.rottneros.com
• Bolagsordning
• I nformation från tidigare årsstämmor, från och med
2004 (kallelser, protokoll, beslut, VD:s anföranden)
• Information om valberedningen
• Beskrivningar av bolagsstyrningen från 2004–2007
(ingår i årsredovisning för respektive år).
St y r e l s e n s r a pp o r t o m d e n i n t e r n a
ko n t r o ll e n o c h r i s k h a n t e r i n g e n
av s e e n d e d e n f i n a n s i e ll a
r a pp o r t e r i n g e n
Styrelsen ansvarar enligt den svenska aktiebolagslagen
och Koden för den interna kontrollen. Denna rapport
har upprättats i enlighet med Koden och är begränsad
till intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen. Denna rapport utgör inte en del av de formella
årsredovisningshandlingarna. Denna rapport är inte
granskad av bolagets revisorer.
Kontrollmiljö
Styrelsen har fastställt ett antal styrande dokument för
bolagets interna kontroll och styrning, bland annat
styrelsens arbetsordning och instruktioner för verkställande direktören och styrelsens utskott, rapporteringsinstruktioner och finanspolicy, som alla syftar till
att säkerställa en tydlig roll- och ansvarsfördelning.
Rapportering av finansiell information sker genom ett
koncerngemensamt rapporteringssystem.
Ansvaret att upprätthålla en effektiv kontrollmiljö
och det löpande arbetet med intern kontroll och riskhantering åligger verkställande direktören och koncernledningen som rapporterar till styrelsen utifrån
fastställda rutiner. Cheferna på olika nivåer i företaget
har vidare detta ansvar inom sina respektive ansvarsområden och rapporterar i sin tur till koncernledningen.
Riskbedömning
Rottneros uppdaterar kontinuerligt riskanalysen avseende bedömning av risker vilka kan leda till fel i den
finansiella rapporteringen. Detta sker främst genom
kontakter mellan koncernledningen och dotterbolagens ledningsgrupper. Vid riskgenomgångarna identifierar Rottneros de områden där risken för fel är
förhöjd. De områden som det under 2008 har lagts
störst fokus på är lager och kundfordringar. Likviditetsrisker har även särskilt följts upp till följd av den
refinansieringsprocess som genomförts och den likviditetssituation Rottneros befunnit sig i.
BOLAGSSTYRNING
Kontrollaktiviteter
Varje månad upprättas finansiella rapporter för samtliga bolag inom koncernen tillsammans med konsoliderade finansiella rapporter. Dessa ligger till grund för
månatliga telefonmöten som koncernledningen har
tillsammans med ledningsgruppen för varje dotterbolag. Särskild analys görs här av orderläge, kostnadsuppföljning, investeringar och kassaflöde. Dessutom gör
Ekonomi- och finansdirektören fysiska besök hos dotterbolagen flera gånger per år där även den huvudansvarige revisorn deltar minst en gång per år. På dessa
möten läggs särskild vikt vid att eventuella problemställningar följs upp och att en korrekt finansiell rapportering säkerställs. Prognoser uppdateras varje
kvartal för samtliga koncernbolag och det finns ekonomifunktioner med controllers både lokalt och centralt,
som följer upp dessa mot utfall och tillser att den finansiella informationen är rättvisande och korrekt.
Styrelsens revisionsutskott och finansutskott träffas
regelbundet för att behandla frågor om de risker som
har identifierats.
Kontrollmiljön skapas genom gemensamma värderingar, företagskultur, regler och policys, kommunikation och uppföljning samt av det sätt som verksamheten är organiserad.
Huvuduppgiften för staber och dess medarbetare
är dels att implementera, vidareutveckla och upprätthålla koncernens kontrollrutiner, dels att utföra intern
kontroll inriktad på affärskritiska frågor.
Rottneros revisorer granskar dels den finansiella
informationen för det tredje kvartalet och dels årsbokslutet. Dessutom granskar revisorerna varje år ett urval
av kontroller och processer och rapporterar eventuella
förbättringsområden till både koncernledning och ledningsgrupp för respektive dotterbolag. Huvudansvarig
revisor närvarar även vid revisionsutskottets möten.
Information och kommunikation
Rottneros väsentliga styrande dokumentation i form av
policys, riktlinjer och manualer kommuniceras framförallt via ett koncerngemensamt intranät. Kommunikation sker även i form av månatliga telefonmöten med
koncernledningen.
Uppföljning
Rottneros ekonomifunktioner finns lokalt på varje bolag
och rapporterar genom ett koncerngemensamt rapporteringssystem. Koncernens redovisningschef och controller har också ett nära samarbete med dotterbolagsansvariga avseende bokslut och rapportering.
En särskild översyn av koncernens interna kontroll
genomfördes under 2007 huvudsakligen enligt den så
kallade COSO-modellen enligt vilken det skett genomgångar och bedömningar inom områdena kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, information
och kommunikation samt uppföljning. Denna översyn
har följts upp under året.
Styrelsen bedömer att koncernens omfattning och
komplexitet för närvarande inte motiverar en egen
internrevision.
67
68
S T Y R EL S E
Styrelse
R u n e I n gvarsso n
R O G E R A S S E R STÅHL
PE R E I R I T Z
f 1943, ingenjör
Ordförande sedan 2008
Styrelseledamot i Arctic Paper S.A., Polen,
SATOMO Invest. Tidigare ledande
befattningar inom bland annat Norske
Skog, APRIL och Aracruz.
Invald: 2007
Antal aktier i Rottneros: 180 000
(inkl jur person)
f 1943, civiljägmästare
f 1951, civilingenjör
Styrelseordförande i Clarahälsan AB,
Solstahälsan AB, Svensk PCI AB och Svensk
PCI Värmland AB. Styrelseledamot i KMW
Energi AB och Capee Group AB. Tidigare
bland annat VD i Valmet/Metso.
Invald: 2007
Styrelseledamot i Bergvik Skog AB, extern
verkställande direktör Asserståhl Partners AB.
Ledamot i Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, ordförande i Skogshistoriska
Sällskapet. Tidigare bland annat vice
koncernchef i AssiDomän AB.
Invald: 2008
J O H A N H O L M G R EN
Kj e ll O r m e g a r d
I N G R I D W EST I N WA LL I N D E R
f 1944, filosofie kandidat
Styrelseordförande i Bo Ohlsson i
Tomelilla AB, Bo Ohlsson i Tomelilla
Holding AB, Troll Nursery SIA och
Användbart Litet Företag goes abroad AB.
Styrelseledamot i Hafa Bathroom Group
AB och JG Business Development AB.
Invald: 2002
(inkl jur person)
f 1949, civilekonom
Styrelseordförande i Getupdated Internet
Marketing AB. Styrelseledamot i Ormegard
Internet Marketing AB. Tidigare bland
annat ordförande i Handelsbanken Capital
Markets; ledande befattningar i Alfred Berg
och Consensus. Har varit partner i
Affärsvärlden och ledamot av styrelsen för
Stockholmsbörsen.
Invald: 2007
f 1957, jur kand
Advokat och delägare i Advokatfirman
Lindahl KB (f.d. RydinCarlsten Advokatbyrå) sedan 2002. Styrelseledamot i Uppsala
Akademiförvaltning. Tidigare arbetslivserfarenhet är bland annat chefsjurist och
styrelsesekreterare i Avesta Sheffield AB och
i Avesta AB, samt bolagsjurist i Nordstjernan AB.
Invald: 2006
Antal aktier i Rottneros: 0
S T Y R EL S E
M ika e l l i l ja*
H A N S -Å K E N O R D ST R A Nd *
f 1966, mekaniker, Rottneros Bruk AB
Medlem av Pappers avd 89, ledamot av
Pappers förbundsstyrelse.
Utsedd: 2008
f 1955, förrådsarbetare, Utansjö Bruk AB
Medlem av Pappers avd 5.
Utsedd: 2007
L A R S - OV E B R O L I N * *
M AT S W ENN B O R N * *
f 1945, mekaniker, Vallviks Bruk AB
Utsedd: 2007
f 1951, processoperatör, Rockhammars
Bruk AB
Utsedd: 2005
REVISORER
Ö h r l i n gs Pric e wat e r h ous eC oop e rs A B
Huvudansvarig: Magnus Brändström,
Auktoriserad revisor, vald fram till
årsstämman 2011
Avled den 6 februari 2009
* Utsedd av de anställda
** Suppleant
69
70
LE D A N D E B E F A T T N I N G S H A V A R E
Ledande befattningshavare
O LE T E R L A N D
f 1958, verkställande direktör och
koncernchef.
Teknologie licentiat
Ledamot av Skogsindustriernas styrelse
Bakgrund: Tidigare ledande befattningar
inom SCA-koncernens verksamhetsområden
finpapper, journalpapper, förpackningar och
mjukpapper; senast chef koncernstab Teknik
vid SCA:s huvudkontor.
Anställd sedan 2008
O l l e Da h l i n
f 1954, verkställande direktör Rottneros
Bruk AB och Utansjö Bruk AB. Affärsområdeschef, högutbytesmassor.
Civilingenjör och civilekonom
inom SCA-koncernen, AssiDomän,
Frantschach och Arctic Paper.
I n g e mar E l iasso n
f 1956, råvarudirektör.
Skogsmästare
Bakgrund: Har tidigare arbetat
med virkesanskaffning i Mellanskog
Skogsägarna och STORA.
K A R L OV E G R Ö N QV I ST
f 1954, ekonomi- och finansdirektör.
Civilekonom
Bakgrund: I tidigare befattningar
verksam som revisor och auktoriserad
revisor, olika ekonomtjänster i rederikoncernen Johnson Line/EffJohn,
ekonomidirektör i AssiDomän Packaging
och senast Frango.
Ja n Ho l m
f 1959, personaldirektör.
Socionom
Antal aktier i Rottneros: 0.
ROBER T J ENSEN
f 1956, verkställande direktör
Rockhammars Bruk AB.
Driftingenjör
Bakgrund: Innehaft flera olika befattningar inom Rockhammars Bruk.
Bakgrund: Tidigare personalchef vid
Vallviks Bruk samt olika HR-befattningar inom Landstinget Gävleborg.
LE D A N D E B E F A T T N I N G S H A V A R E
M IKAE L KROOK
f 1973, tf affärsområdeschef
Rottneros Packaging AB.
Teknologie doktor
Bakgrund: Tidigare projektledare ABB samt
bakgrund från STFI-Packfors. Senast
produktchef Rottneros Packaging AB.
R ag n ar Lu n db e rg
f 1947, teknisk direktör.
Civilingenjör
Bakgrund: Har tidigare arbetat med
forskning, utveckling, teknisk kundtjänst,
produktion och försäljning inom STFI,
MoDo-koncernen och SCA Packaging.
G r e gorio M arti n P e r e z
f 1948, Verkställande direktör
Rottneros Miranda SA.
Civilingenjör, Industriell ekonomi
Bakgrund: Tidigare produktionschef Ence
och ledande befattningar inom Scott Paper
samt Kimberly-Clark.
A NN O LHE D E
f 1958, inköpsdirektör.
Redovisningsekonom
Bakgrund: Tidigare ledande befattning
i bolag inom MTG (Modern Times Group)
och senast som chef Inköp Norden
i Accenture.
Ha n n u T h omasfo l k
f 1951, verkställande direktör
Vallviks Bruk AB.
Civilingenjör
inom koncernerna Stora Enso, Sappi,
Metso, RGM/APRIL, Graningeverken
och AssiDomän.
Tomas W ik lu n d
f 1966, marknadsdirektör.
Bakgrund: Tidigare verksam inom
Stora Cell och Stora Ensos försäljningsorganisationer för massa.
71
72
Sexårsöversikt
2007
2008
2006
2005
Kvarvarande
verksamheter
2004
Totalt
Kvarvarande
verksamheter
2003
Totalt
Faktorer som påverkar omsättningen
Massapris listpris NBSK, USD 1)
USD/SEK 2)
Massapris listpris NBSK i SEK
Rottneros leveranser, ton
852
794
675
611
617
524
6,58
6,76
7,37
7,48
7,35
8,09
5 617
5 368
4 977
4 565
4 532
4 235
617 900
714 700
699 500
666 700
625 000
641 100
2 663
2 927
2 690
2 411
2 429
2 272
2 356
2 380
-82
75
148
9
48
129
109
239
Försäljning och resultat, MSEK
Nettoomsättning
Rörelseresultat före avskrivningar
Av-/nedskrivningar
-224
-435
-155
-138
-138
-162
-223
-117
Rörelseresultat efter avskrivningar
-306
-360
-7
-129
-90
-33
-114
122
Finansnetto
-79
-24
-16
-12
-13
-5
-7
-7
Resultat efter finansnetto
-385
-384
-23
-141
-103
-38
-121
115
-331
-301
-8
-91
-63
-31
-91
85
1 149
1 123
1 363
1 435
1 349
1 249
Varulager
447
493
397
430
474
388
Kortfristiga fordringar
391
572
570
595
572
443
45
121
122
125
157
252
–
–
–
26
16
–
Eget kapital
810
1 050
1 403
1 523
1 673
1 717
Långfristiga räntebärande skulder
692
173
177
180
186
42
Balansposter, MSEK
Likvida medel
Tillgångar hänförliga till verksamheter
under avveckling
Långfristiga ej räntebärande skulder
14
49
85
118
174
158
Kortfristiga räntebärande skulder
82
452
304
375
56
6
434
585
483
405
472
414
Kortfristiga ej räntebärande skulder
Skulder hänförliga till verksamheter
under avveckling
Balansomslutning
–
–
–
10
7
–
2 032
2 309
2 452
2 611
2 568
2 332
Nyckeltal
Rörelsemarginal
%
-11,5
-12,3
-0,3
-5,3
-3,7
-1,5
-4,9
5,1
Vinstmarginal
%
-14,4
-13,1
-0,9
-5,8
-4,2
-1,7
-5,2
4,8
Avkastning på sysselsatt kapital
%
Neg
Neg
Neg
Neg
Neg
Neg
Neg
7
Avkastning på eget kapital efter full skatt
%
Neg
Neg
Neg
Neg
Neg
Neg
Neg
5
Soliditet
%
40
45
57
58
58
65
65
73
Skuldsättningsgrad
ggr
1,0
0,6
0,3
0,4
0,4
0,2
0,2
0,0
Räntetäckningsgrad
ggr
Neg
Neg
Neg
Neg
Neg
Neg
Neg
18,2
Övrigt
Investeringar
MSEK
191
163
113
234
234
283
283
193
Medelantal anställda
st
667
718
754
804
804
835
835
857
Källa för NBSK listpris är PIX pris respektive för äldre värden Market Pulse.
Källa: Riksbankens årsgenomsnitt.
3)
Uppgifter för året 2003 har inte räknats om i enlighet med IAS/IFRS. Justering skulle behöva göras för IAS 39.
1)
2)
Ordlista
AOX
Absorberbara organiska halogener.
Mekanisk massa Pappersmassa som framställs genom en mekanisk
process för fiberseparering och bearbetning. Har
högre bulk, styvhet och opacitet än kemisk massa.
BEK
Bleached Eucalyptus Kraft, blekt eukalyptusmassa.
NBSK
Northern Bleached Softwood Kraft: blekt långfibersulfatmassa. Prisledare på världsmarknaden.
BOD
Biological Oxygen Demand, biologisk mätmetod för
syreförbrukande ämnen.
Norscan
Kanada, USA, Sverige och Finland.
Bulk
Volymitet, inverterade värdet av densitet (täthet) uttryckt som cm3/g.
Närsalter
Består av olika fosfor- och kväveföreningar som har
en gödningseffekt i recipienten.
COD
Chemical Oxygen Demand, kemisk mätmetod för
syreförbrukande ämnen.
Opacitet
Ogenomsynlighet.
CTMP
Chemi-Thermo-Mechanical Pulp, vidareutveckling
av TMP, där råvaran impregneras med kemikalier.
Starkare än TMP.
Slipmassa (SGP) Mekanisk massa som använder rundved som råvara.
ECF
Elemental Chlorine Free, sulfatmassa som bleks
endast med klordioxid.
Spethalt
Halten av bitar med oseparerade fibrer i massan.
EPIS
European Pulp Industry Sector.
Sulfat
Metod för tillverkning av kemisk massa.
Fub
Fast mått under bark: mått för vedråvara.
Sulfit
Som sulfat, men med annan kokteknik,
andra kemikalier och annan kemikalieåtervinning.
Kemisk massa
Pappersmassa som framställs genom kokning av
vedråvaran i kemikalier. Har högre vithet och styrka
än mekanisk massa.
TCF
Totally Chlorine Free, helt klorfri blekt sulfatmassa.
Latency
Det deformerade tillståndet hos massafibrer.
TMP
Thermo-Mechanical Pulp: mekanisk massa som
använder tillverkningsteknik med förvärmning av
flis med ånga.
Lignin
Polymerförening uppbyggd till största delen av
fenylpropanenheter, binder huvudsakligen ihop
fibrerna i veden.
ULWC
Ultra Light Weight Coated, som LWC men med lägre
ytvikter.
LWC
Light Weight Coated, typ av bestruket papper,
används ofta i kataloger och tidskrifter.
UKP
Unbleached Kraft Pulp, oblekt sulfatmassa.
Ytvikt
Vikten av ett papper per ytenhet anges som g/m2.
Nyckeltalsdefinitioner
Sysselsatt kapital:
Balansomslutningen med avdrag för icke
räntebärande rörelseskulder inklusive
uppskjutna skatteskulder.
Soliditet:
Eget kapital inklusive minoritet i procent av
balansomslutningen.
Skuldsättningsgrad:
Räntebärande skulder dividerat med eget
kapital.
Rörelsemarginal:
Rörelseresultat efter avskrivningar i procent
av årets nettoomsättning.
Räntetäckningsgrad:
Resultat efter finansnetto med tillägg för
räntekostnader dividerat med räntekostnader.
Vinstmarginal:
Resultat efter finansnetto i procent av årets
nettoomsättning.
P/E tal:
Aktiekurs vid årets utgång i förhållande till
resultat per aktie efter skatt.
Nettoresultat:
Nettoresultatet är resultatet efter skatt.
Direktavkastning:
Resultat per aktie:
Nettoresultatet dividerat med genomsnittligt
antal aktier.
Utdelning i procent av aktiekurs vid årets
utgång.
Avkastning på
sysselsatt kapital:
Resultat efter finansnetto med tillägg för
räntekostnader dividerat med genomsnittligt
sysselsatt kapital.
Avkastning på eget kapital: Nettoresultatet i procent av genomsnittligt
eget kapital.
Rörelsens kassaflöde/aktie: Kassaflöde från den löpande verksamheten
och normala investeringar dividerat med
antalet aktier.
Koncernkontor
Rottneros AB
Box 600
194 26 Upplands Väsby
Besöksadress: Kanalvägen 16
InfraCity (Stockholm)
Telefon 08-590 010 00
Telefax 08-590 010 01
e-mail info@rottneros.com
www.rottneros.com
Vallviks Bruk AB
820 21 Vallvik
Telefon 0270-620 00
Telefax 0270-692 10
Rockhammars Bruk AB
718 81 Frövi
Telefon 0581-377 00
Telefax 0581-703 40
Utansjö Bruk AB
870 15 Utansjö
Telefon 0612-716 200
Telefax 0612-421 18
SIA Rottneros Baltic
Pramju str 2
LV-3601 Ventspils
Lettland
Telefon +371 362 92 73
Telefax +371 362 92 75
Rottneros Bruk AB
686 94 Rottneros
Telefon 0565-176 00
Telefax 0565-176 80
Rottneros Miranda, S.A.
Carretera de Logrono s/n
P.O.B. 6
ES-09200 Miranda de Ebro (Burgos)
Spanien
Telefon +34 947 31 02 45
Telefax +34 947 34 72 44
Rottneros Madeiras, LDA
Avenida 25 de Abril
n° 809 –1°dto.
PT-2200-299 Abrantes
Portugal
Telefon +351 241 36 51 21
Telefax +351 241 36 52 21
Rottneros SA
Avenue de Kraainem, 33
B-1950 Kraainem
Belgien
Telefon +32 2 766 16 90
Telefax +32 2 766 16 99
Rottneros GmbH
Kontakta Rottneros SA,
se adress ovan

PDF-dokument 2.56 MB

Transcription

Similar documents

Broschyr Brf Rottneros

MAG Interactives tillväxtresa”

Ekonomichef Sverige - Peterson Packaging

Storebrandkoncernens etiska regler

PDF-dokument 5.61 MB

Här - Tågkompaniet

Obliga on - JOOL Capital Partner

Årsredovisning 2012

Tipstolva-2013 inkl. svarsblankett och facit