Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Uppsala län

Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Uppsala län
FJORTON FRÅGOR som HSO i Uppsala län vill ha ett skriftligt svar på senast
2014-08-13.
Svaren e-postas till: janne.wallgren@c.hso.se
Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Uppsala län
Sedan år 2009 gäller i Sverige FN-konventionen om rättigheter för personer med
funktionsnedsättning. Stat, landsting och kommuner är skyldiga att implementera
konventionen.
FN-konventionen är ett viktigt stöd i det intressepolitiska arbete som HSO Uppsala
län bedriver och som bygger på följande teser:
• att konventionen identifierar och förtydligar att mänskliga rättigheter även omfattar
personer med funktionsnedsättning
• att konventionen hjälper var och en att se vilka rättigheter som finns
• att konventionen lägger fast samhällets ansvar för att mänskliga rättigheter ska
förverkligas för personer med funktionsnedsättning
• att vi i beslut och ställningstagande frågar oss, hur det påverkar personer med
funktionsnedsättningar att få möjligheten till ett bra liv.
HSO i Uppsala län leds i sitt arbete bland annat av:
FN stadgan och den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna
FN: s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter
FN: s konvention om avskaffande av all diskriminering av kvinnor
FN: s konvention om Barns rättigheter
Under den kommande mandatperioden vill HSO Uppsala län att Landstinget
framför allt söker förverkliga följande rättigheter för personer med
funktionsnedsättning:
Arbete/sysselsättning åt alla
Trots långtgående arbete med att hävda allas lika värde, råder många fördomar om
personer med funktionsnedsättning.
Arbetsförmedlingen har genom olika stödformer möjlighet att stödja anställning av
personer med funktionsnedsättning. Det kan handla om praktikplatser,
lönebidragsanställning, trygghetsanställning, arbetstekniska hjälpmedel,
arbetsbiträde med mera.
Dagens arbetsmarknad inkluderar inte personer med funktionsnedsättning på ett
acceptabelt sätt. Samtidigt som fler och fler slås ut från arbetsmarknaden av
arbetsrelaterade sjukdomar och skador, hålls vissa grupper konsekvent utestängda.
Samhällsekonomiskt är det en dålig hushållning med arbetskraftsresurserna som
finns i landet.
Fråga 1
I Landstinget finns arbetsplatser/arbetsmiljöer som är tillgängliga och vars
arbetsuppgifter även fungerar för de flesta personer med funktionsnedsättning.
Landstinget i Uppsala län borde ha ett särskilt ansvar för att personer med
funktionsnedsättning har samma rätt till arbete som andra medborgare, efter sin
förmåga och kompetens, och som ges samma möjlighet till utveckling i sitt yrke.
Alla människor i arbetsför ålder ska erbjudas goda arbetsförhållanden och
meningsfulla arbeten och få en lön så att det är möjligt att leva på sitt arbete.
Arbetslösheten bland människor med funktionsnedsättning får inte vara större än för
andra.
I arbetet för att nå målen behövs kunskap om funktionsnedsättning, tillgänglighet och
ett bra bemötande.
HSO i Uppsala län och dess 45 medlemsorganisationer inleder gärna en dialog om
och kring detta med Landstinget i Uppsala län.
Finns det någon framtagen plan och/eller ett beslut i Landstinget i
Uppsala län, för hur fler personer med funktionsnedsättning ska kunna
erbjudas meningsfulla arbeten i Landstinget?
Finns det planer på att inleda en dialog om och kring detta med de 45
medlemsorganisationerna i HSO Uppsala län?
Anhöriga/Rehabilitering
I Norge finns skyldigheten att undervisa patienten om sjukdom inskriven i den norska
hälso- och sjukvårdslagen. Norge har utvecklat en strategi för samverkan mellan
funktionshinderrörelsen/ patientföreningar och vården. Genom gemensamma
utbildningar förstärks stödet vid funktionsnedsättning och sjukdom. Metoden, som är
väletablerad, kommer från Aker och kallas för ”Mestring-metoden” eller ”Akermetoden”. En patient- och närståendeutbildning enligt Akermodellen tillsammans
med vårdpersonal, stödperson och en moderator. Landstinget i Uppsala län har
beslutat att införa ”Akermodellen”
Många som vårdar sina anhöriga går ner i arbetstid, säger upp sig eller går i
förtidspension.
Fråga 2
HSO i Uppsala län och våra 45 medlemsorganisationer är angelägna om att få vara
delaktiga och att våra kunskaper används när vårdutbud planeras samt när kvalitet
och insatser diskuteras.
Alla befintliga Nationella riktlinjer för olika sjukdomsgrupper måste få genomslag i
Landstinget för att säkerställa en god vård.
Patienten- och anhörigas ställning i vården måste stärkas så att inflytande och
delaktighet stärks.
Ett sätt är att ha individuella vård- och rehabiliteringsplaner med översikt över
behandlingsåtgärder, vem som har ansvar och vilka mål som ska uppnås.
Genom öppna kvalitetsregister får vi tillgång till kvalitetsvariabler bland annat
tillgänglighet, omvårdnad, bemötande, medicinsk kvalitet och eftervård.
Hälso- och sjukvården måste bli mer tillgänglig inte bara i fråga om att få kontakt på
telefon, besök eller åtgärd utan också handla om fysisk tillgänglighet, informativ
tillgänglighet, kommunikativ tillgänglighet och ett bra bemötande.
HSO i Uppsala län anser det viktigt att Landstinget kan erbjuda patienter utbildning,
information och rehabilitering kring sina sjukdomar.
- Finns det någon framtagen plan och/eller ett beslut i Landstinget i Uppsala
län, för att individuella vård- och rehabiliteringsplaner erbjuds alla patienter
med långvariga sjukdomar eller skador, samt hur Landstinget i Uppsala län kan
säkerställa möjligheten för personal att kunna delta under arbetstid i patient
och anhörigutbildningar?
Tillgänglighet
Vi har ett gemensamt ansvar för att skapa ett samhälle där alla kan vara delaktiga
oavsett funktionsförmåga
Många personer som lever i Sverige (Landstinget i Uppsala län) har någon form av
funktionsnedsättning. Det kan röra sig om personer med rörelsehinder, nedsatt syn
eller hörsel, psykisk funktionsnedsättning, sjukdomsrelaterad funktionsnedsättning,
allergi, utvecklingsstörning eller läs- och skrivsvårigheter.
Vi har ett gemensamt ansvar för att skapa ett samhälle där alla kan vara delaktiga
oavsett funktionsförmåga. Mycket av den samhällsservice som finns ges av
Landstinget. Alla medborgare kommer dagligen i kontakt med Landstingets tjänster.
För att alla människor ska kunna ta del av Landstingets tjänster krävs det att lokaler,
byggnader, utemiljö, information och de olika verksamheterna är tillgängliga. Det är
också viktigt att alla som arbetar inom Landstinget har ett funktionshinderperspektiv i
sitt arbete.
Tillgänglighet är ett begrepp som används för att beskriva hur pass väl en
verksamhet, plats eller lokal fungerar för människor med funktionsnedsättning. Detta
innefattar lokalers fysiska beskaffenhet, tillgången till förståelig information och ett
bra bemötande.
När till exempel en vårdcentral pratar om tillgänglighet menar de ofta sina öppettider.
För en människa med allergi och annan överkänslighet handlar det om att miljön ska
vara bland annat fri från tobaksrök, doftande växter och parfym. För den som är
rörelsehindrad, handlar tillgänglighet om att miljön ska vara så utformad att alla,
självständigt, värdigt och på i övrigt lika villkor skall kunna ta sig fram, vistas i och
använda all miljö till det den är avsedd för. För andra grupper, till exempel människor
med kognitiva funktionsnedsättningar, är den utformade tillgängliga informationen
livsviktig.
Fråga 3
Hälso- och sjukvården måste bli mer tillgänglig inte bara i fråga om att få kontakt på
telefon, besök eller åtgärd utan också handla om fysisk tillgänglighet, informativ
tillgänglighet, kommunikativ tillgänglighet och ett bra bemötande.
HSO i Uppsala län och dess 45 medlemsorganisationer förväntar sig att Landstinget i
Uppsala län fortsätter arbetet med att göra Landstinget tillgängligt, bland annat
genom den samverkan som finns mellan HSO i Uppsala län och Landstingsservice.
I den tidigare nationella handlingsplanen ”Från patient till medborgare”, skulle enkelt
åtgärdade hinder vara tillgodosedda senast år 2010.
- Hur ser ditt politiska parti på frågan om hur Landstinget i Uppsala län
konkret ska kunna fortsätta arbetet med att utveckla
tillgänglighetsarbetet inom landstingets alla verksamheter, utan att det
måste till sanktioner och en tvingande lagstiftning?
Fråga 4
Resurser
Rehabilitering kan vara det som avgör hur en väl person kan komma tillbaka till sitt
tidigare liv efter en olycka eller en allvarlig sjukdom.
Vi vet att flera av HSO i Uppsala läns medlemsorganisationers medlemmar idag inte
får tillgång till den rehabilitering som de tycker sig behöva. Vi vet också att
sjukvården som vill erbjuda rehabilitering anser att resurserna för rehabilitering är ett
problem
WHO har i dagarna presenterat en Action Plan som kommer att implementeras
globalt. I denna klargör man att tillgång till rehabilitering, resurser för rehabilitering
och ett noggrant datainsamlande kommer att vara de tre frågor som man kommer att
trycka på till regeringar världen över.
The Disability Action Plan “WHO global disability action plan 2014–2021:
"Better health for all people with disability"
-
Hur kan ni svara HSO i Uppsala läns medlemsorganisationers
medlemmar på frågan, finns den rehabilitering i Uppsala läns Landsting
som de behöver?
Fråga 5
Kommunikation
-
Hur vill ni under nästa valperiod säkerställa att kommunikationen mellan
sjukvård, HSO i Uppsala län/HSO i Uppsala läns medlemsorganisationer
och de tjänstemän som ni verkar genom skall fungera på ett bästa sätt?
Fråga 6
Lokaler
Som ni vet kommer den lokal som idag huserar Akademiska sjukhusets
rehabiliteringsmedicinska dagvård/öppenvård, avdelning 170 på
Ulleråkerområdet, att rivas inom en nära framtid.
-
-
Hur kan ni skapa ett RehabCentrum i Uppsala som drivs av Kommunen
och Landstinget i samverkan där människor med
funktionsnedsättning/skada möter en samlad kunskap och erbjuds rätt
träning för att komma åter till ett aktivt liv?
Hur tänker ert parti om att åstadkomma en sammanhållen kontinuerlig
rehabilitering, för att den enskilde ska få möjlighet att i möjligaste mån
kunna bibehålla sina nödvändiga funktioner?
Fråga 7
Vi som bor i Knivsta har dålig tillgång till sjukvård, primärvård med mera
Befolkningen har ökat de sista 10 åren med cirka 5 000 personer, främst i Alsike,
men tillgång till vårdcentralen är oförändrad. En privat husläkare startade i mindre
skala för några år sedan men i övrigt har inget hänt.
Utbyggnad av kommunen har nu startat med stormsteg. Hela Sågen-området
bebyggs nu med bostäder och ett nytt område för ytterligare 10 000 personer
planeras.
Habilitering för barn och vuxna har ingen filial i Knivsta. Knivsta är den enda
kommunen i Uppsala län som saknar en sådan.
Vårdcentralen ser likadan ut som på 80-talet då den öppnade.
-
-
Jag har inte sett i några nyhetsmedier att det överhuvud taget pågår
någon planering av utbyggd primärvård? Habilitering? Eller
Folktandvård med mera i Knivsta kommun?
Varför finns det ingen Habilitering för barn och vuxna i Knivsta?
Dessutom är det för stor omsättning av husläkare på Vårdcentralen och detta
problem har funnits i massor med år.
Fråga 8
Frågor (fråga 8 – 13) om HAB, AKK och LSS
-
Vill ert politiska parti verka för att utöka resursen med
habiliteringshusläkare?
Fråga 9
-
Vill ert parti verka för en utökning av resurserna på habiliteringens
autismmottagning eftersom antalet ny- diagnostiserade barn ökat?
Fråga 10
-
Hur ser ert parti på att de utvecklingsstörda inte har ett eget team på
habiliteringen?
Fråga 11
-
Hur arbetar ert parti för att det ska finnas kompetent personal när det
gäller AKK (alternativ kommunikation) för personal inom LSS?
Fråga 12
-
Anser ert parti att insatsen Råd och Stöd enligt LSS fungerar?
Fråga 13
Är ert parti nöjd med hur sinnes- och aktivitetsträning för
fler-funktionsnedsatta vuxna fungerar efter kommunreformen. Om svaret är nej
- hur vill ni förbättra insatsen?
Fråga 14
Behandling
Det är viktigt för att säkerställa att HSO i Uppsala läns medlemsorganisationers
medlemmar får tillgång till de behandlingar som de behöver.
-
Ser Landstinget läkemedel som en del av behandlingen?