VÅGA VISA - Danderyds kommun

Stocksundsskolans resultatenhet
Danderyds kommun
Birgitta Abrahamsson, Sollentuna
Katarina Bergman, Nacka
Robert Sirviö, Tyresö
Veckorna 6-7 år 2011
Innehållsförteckning
STOCKSUNDSSKOLANS RESULTATENHET .............................................................................................. 1
DANDERYDS KOMMUN ................................................................................................................................... 1
INNEHÅLLSFÖRTECKNING ................................................................................................................................... 2
VÅGA VISA .......................................................................................................................................................... 3
FAKTA OM ENHETEN ...................................................................................................................................... 4
Typ av skola ................................................................................................................................................... 4
ORGANISATION ................................................................................................................................................... 4
LEDNING ............................................................................................................................................................. 4
OBSERVATIONENS METOD ........................................................................................................................... 4
DELENHET 1: STOCKSUNDSSKOLAN ......................................................................................................... 5
MÅLOMRÅDEN .................................................................................................................................................... 5
Normer och värden ........................................................................................................................................ 5
Utveckling och lärande/kunskaper ................................................................................................................ 7
Ansvar och inflytande för barn/elever ......................................................................................................... 10
Bedömning och betyg .................................................................................................................................. 12
Styrning och ledning .................................................................................................................................... 13
JÄMFÖRELSE MED TIDIGARE OBSERVATION ...................................................................................................... 15
STARKA SIDOR .................................................................................................................................................. 15
FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN ................................................................................................................................. 15
SAMMANFATTANDE SLUTSATS OM ENHETEN SOM HELHET ............................................................................... 15
DELENHET 2: (LÅNGÄNGSSKOLAN) ......................................................................................................... 16
MÅLOMRÅDEN .................................................................................................................................................. 16
Normer och värden ...................................................................................................................................... 16
Utveckling och lärande/kunskaper .............................................................................................................. 18
Ansvar och inflytande för barn/elever ......................................................................................................... 22
Bedömning och betyg .................................................................................................................................. 24
Styrning och ledning .................................................................................................................................... 25
JÄMFÖRELSE MED TIDIGARE OBSERVATION ...................................................................................................... 26
STARKA SIDOR .................................................................................................................................................. 26
FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN ................................................................................................................................. 26
SAMMANFATTANDE SLUTSATS OM ENHETEN .................................................................................................... 27
HELA ENHETEN ............................................................................................................................................... 27
SAMMANFATTANDE SLUTSATS OM ENHETEN SOM HELHET ............................................................................... 27
REFERENSER .................................................................................................................................................... 28
2
VÅGA VISA
VÅGA VISA är ett samarbete om utvärdering inom utbildningsområdet mellan Danderyd,
Ekerö, Nacka, Salem, Sollentuna, Tyresö, Upplands Väsby och Värmdö kommuner. VÅGA
VISA innehåller fyra delområden:
• observationer
• självvärderingar
• kundundersökningar
• tester och prov
VÅGA VISA ska:
• ske utifrån ett medborgarperspektiv stimulera till erfarenhetsutbyte och ökat lärande
• ge kommuner och skolor underlag till förbättring och utveckling
• ge underlag för analyser och jämförelser mellan kommuner och skolor
• utgöra en viktig del av kvalitetsuppföljningen
• bidra till ökad måluppfyllelse.
Metoden
Observationer genomförs av skolledare och pedagoger. Observatörerna bildar lag som
besöker en skola i en annan kommun under en period, ofta en vecka. Observatörerna skaffar
sig en så heltäckande bild som möjligt av skolan och dess verksamhet genom verksamhetseller lektionsbesök samt intervjuer med barn, elever, personal och skolledning. I
observationsarbetet ingår också att ta del av skolans pedagogiska dokumentation.
En metodbok styr och stödjer observatörerna i deras arbete*. Metodboken är gemensam för
alla verksamheter från förskola till vuxenutbildning. Observationen redovisas i en rapport som
skrivs enligt en särskild mall.
Målområden
Observatörerna beskriver och bedömer verksamheten på fem områden som följer
läroplanernas målområden:
• Normer och värden.
• Utveckling och lärande/kunskaper.
• Ansvar och inflytande för barn/elever/studerande.
• Bedömning och betyg (gäller inte förskola).
• Styrning och ledning.
* Metodbok och ytterligare information finns på www.nacka.se/vagavisa
3
Fakta om enheten
Typ av skola
Stocksundsskolans resultatenhet är en kommunal enhet, som består av två skolor,
Stocksundsskolan och Långängsskolan. Enhetens vision är Våga, Vilja, Växa.
Stocksundsskolan har elever från förskoleklass till åk 6 och Långängsskolan har elever från
förskoleklass till åk 3. Resultatenheten har totalt ca 670 elever och drygt 100 anställda
fördelade på skola, förskoleklasser och fritidsverksamhet. Fritidsverksamheten är integrerad i
skolan. För åk 4 -6 finns tillgång till hemvist.
Antal elever
Stocksundskolan
Långängsskolan
Förskoleklass
49
71
Åk 1-3
130
163
Åk 4-6
255
-
Eleverna går i åldershomogena klasser och personalen arbetar i vertikala arbetslag. Eleverna
från Långängsskolan fortsätter i åk 4 på Stocksundsskolan.
Fritidshemsverksamheten är integrerad i skolan såväl lokalmässigt som pedagogiskt.
Varje fritidshem har två avdelningar med ca 40-45 barn/avdelning.
Stocksundsskolan har även en hemvist för elever åk 4-6. I augusti 2010 finns ca 120 inskrivna
barn.
Organisation
Resultatenheten har omkring 100 anställda fördelade på lärare, fritidspedagoger och övrig
personal inom skola och fritidshemsverksamhet. Vidare ett antal elevassistenter, skolmåltidspersonal, skolsköterskor, rektorsassistent, vaktmästare, biträdande rektor samt rektor.
Stocksundsskolan har två arbetslag F-3 samt två arbetslag 4-6.
Långängsskolan har två arbetslag, F-1 och 2-3. Varje arbetslag leds av en arbetslagsledare.
Ledning
Ledningsgruppen för Stocksundsskolan och Långängsskolan består av rektor, biträdande
rektor och ansvarig samordnare för fritidshemsverksamheten.
Observationens metod
På skolorna intervjuas 45 elever, skolledningen, lärare och fritidspedagog, specialpedagoger,
skolsköterskor och skolpsykolog. Vi observerar tre arbetslagsmöten, ett personalmöte, ett
möte med gruppen Elever för Elever (EFE), ett elevrådsmöte samt ett möte med
Elevhälsoteamet (EHT). Vi besöker lektioner i samtliga skolklasser. Även andra iakttagelser i
skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för observationen.
4
Delenhet 1: Stocksundsskolan
Målområden
Normer och värden
Beskrivning
Skolan arbetar med olika metoder för att förebygga mobbing och kränkande särbehandling.
Faddergrupper och Elever för elever (EFE), temaveckor kring värdegrunden och Gruppen mot
mobbning är fyra exempel.
Faddergrupper finns för barnen i förskoleklass till åk 3. Alla barn i förskoleklassen och åk 1
har varsin fadder. Förskoleklassen har faddrar i åk 2 och eleverna från åk 1 har faddrar i åk 3.
Vi deltar i ett faddermöte där olika faddergrupper träffas. På mötet ser vi hur faddrarna sitter
tillsammans med sitt fadderbarn i en ring på golvet. En lärare instruerar hur de ska arbeta med
dagens uppgift. Två och två sitter sedan fadder och fadderbarn tillsammans och arbetar med
uppgiften. Dagens övning som består i att tolka ord som innehåller positiva egenskaper som
kan känneteckna en bra kamrat. Vi ser hur faddrarna läser instruktionerna och leder samtalet
med sitt fadderbarn.
Skolan har också två grupper som heter Elever För Elever (EFE)1, som är en modifierad
version av Farstamodellen2. Den ena gruppen består av elever från förskolan till åk 3. Den
andra gruppen består av elever från åk 4 till åk 6. Varje klass har en representant och vid
sammankomsterna är två pedagoger närvarande. Syftet med mötena är att eleverna ska
diskutera trivselläget på skolan och föra fram åsikter från respektive klass. Vid gruppernas
möten förs protokoll. Mötena avslutas med att eleverna med sig en fråga med sig till sin klass
som besvaras på nästa möte. Vid det möte som vi observerar hade klasserna svarat på frågan:
”vad gör vi när vi upptäcker att en elev är ensam på rasten eller i korridorerna?”
Representanterna diskuterar sedan svaren och reflekterar över vad som sker i nuläget och vad
som kan ändras. EFE-grupperna har också ett visst ansvar för trivsel i skolan bl.a. genom att
dekorera lokalerna. Inför Alla Hjärtans dag dekorerar de matsalen med pappersblommor i
form av hjärtan. Blommorna är tillverkade i klasserna. Gruppen står också för lekaktiviteter
på skolgården under en rast på fredagarna. EFE har också en låda utanför systers rum där
elever anonymt kan kommunicera med gruppen i ärenden som kan handla om mobbing eller
annan kränkande behandling. De fall som inte kan diskuteras i EFE-gruppen förs vidare till
Gruppen mot mobbning.
I Gruppen mot mobbning ingår skolsköterska, pedagoger, skolpsykolog samt fritidspersonal.
Mobbinggruppen ser till att agera så snabbt som möjligt efter rapporterad kränkning genom
att kontakta berörda elever för en utredning. Efter det första samtalet kontaktas även
föräldrarna till berörda parter. Veckan efter så träffas eleverna igen för en uppföljning för att
försäkra att mobbingen har upphört. Gruppen träffas även kontinuerligt en gång per månad.
Vid vårt samtal med ledningen framkommer att skolan konsekvent arbetar med värdegrunden
i verksamheten. Vi ser ett anslag med trivselregler i entrén samt i alla klassrum. Under året
arbetar klasserna med sju olika teman och varje tema tar tre veckor i anspråk Exempel på
1
2
http://www.danderyd.se/DanderydTemplates/Page____9798.aspx
http://www.ordkallanpedaktiv.se/index.htm
5
teman är vårdat språkbruk, känslor, trygghet och omtanke. Det aktuella temat integreras i en
rad olika skolaktiviteter.
Aggression Replacement Training (ART3) används i klasserna. All personal har fått
utbildning. Det är ett EQ baserat program där man övas i att prata om olika känslor bl.a. Det
är också ett verktyg att bruka i klassen.
Stocksundsskolan har en likabehandlingsplan som bl. a finns på skolans hemsida 4. Skolans
likabehandlingsplan har upprättats av ledningsgruppen i samråd med arbetslag,
elevhälsoteamet, skolråd och elevråd. I likabehandlingsplanen finns Stocksundsskolans
värdegrund med tillhörande regler och förhållningssätt. Enheten har också utarbetat en
enklare version av Likabehandlingsplanen - Elevernas Likabehandlingsplan. Vid skolstarten
delas en informationsbroschyr ut till elever och föräldrar som ombeds att ta del av skolans
regler och de förväntningar som finns för uppförande på skolan. Vi ser skolans trivselregler
och klassens regler uppsatta i klassrummen, men även konsekvensstegen som talar om vilka
konsekvenser som gäller om en elev bryter mot de uppsatta reglerna. Vi ser också att några
klassrum har klassens lägesrapport uppsatta. Lägesrapporten bygger på en trivselenkät som
genomförs terminsvis i klassen och resultatet visas i form av staplar som underlättar
uppföljning av utvecklingen. I skolans likabehandlingsplan finns också åtgärdsplan vid
mobbning publicerad.
Under vår observation på skolan ser vi att pedagoger finns i korridorerna och ute på
skolgården som rastvakter.
Vi ser lärare och elever bemöter varandra på ett respektfullt sätt. På lektioner ser vi hur lärare
ser till att eleverna följer klassens trivselregler. Elever som vi talar med säger om sina lärare: ”
de är snälla och inte så stränga”. I de flesta klassrum som vi besöker råder arbetsro.
Aktivt arbete med genusfrågor ser vi inte i klassrummen när vi besöker skolan. Däremot tar vi
del av en arbetsplan för hur pedagogerna i ett arbetslag konkret har tänkt sig arbeta med att
motverka traditionella könsmönster. De föreslår bl.a. att flickor och pojkar får turas om att
använda klassens fotboll och att träffas i könsuppdelade grupper för att diskutera
förhållningsätt för att undvika kränkningar. Vi hör inte av eleverna att det har implementerats.
Pedagogerna inom fritidsverksamheten arbetar däremot praktiskt för att bryta traditionella
könsmönster genom att initiera aktiviteter som passar bägge könen. Vi ser hur slöjdutrymmet på
fritids används flitigt av både pojkar och flickor.
Bedömning i text
Skolan arbetar aktivt med värdegrunden ur många perspektiv, där trygghet för eleverna är en
central utgångspunkt. Arbetet startar med de yngsta som genom fadderverksamheten lär
känna de äldre eleverna och fortsätter med fokus på trivsel genom EFE. Vidare finns en väl
genomtänkt plan för att motverka att mobbing förekommer genom Gruppen mot mobbning.
3
http://www.ungart.se/
http://www.danderyd.se/upload/Stocksundskolan/Viktiga%20dokument/Likabehandlingsplan%20aug%202010.
pdf
4
6
De vuxna är goda exempel på hur de kan vinna respekt genom vänligt bemötande. Lärarna ser
också till att likabehandlingsplanen och trivselreglerna följs och att det råder arbetsro på de
flesta lektionerna.
Genusarbetet syns inte i klassrummen, däremot ser vi att fritidsverksamheten har genomtänkta
könsneutrala aktiviteter.
Bedömning enligt skala5
Ej tillfredsställande
Tillfredsställande
God kvalitet
2,0
3 3,0
1 1,0
Mycket god kvalitet
4,0
x
Utveckling och lärande/kunskaper
Beskrivning
Stocksundsskolan som byggdes i början på förra seklet har en huvudbyggnad i fyra plan.
Byggnaden inrymmer förutom klassrum även expedition, gymnastiksal och lokaler för
fritidsverksamhet. Till skolan tillhör även en byggnad, samtida med huvudbyggnaden, som
rymmer klassrum, bibliotek och matsal. Bakom huvudbyggnaden finns ett annex som
inrymmer klassrum och lokaler för tal- och språkgruppen.
Skolgården innehåller förutom plana ytor för lek och bollspel, en kuperad terräng som bjuder
in till andra typer av lekar.
På skolan finns två förskoleklasser. Dessa finns inrymda i två olika byggnader och förutom
klassrummet disponerar eleverna ett antal intilliggande rum som är lämpliga för lek och
skapande verksamhet. Barnens utveckling dokumenteras med hjälp av portfolio. Barn som
pedagogerna upptäcker har inlärningsproblem har tillgång till speciallärare/specialpedagog
samt talpedagog. Barnen kan också remitteras av speciallärarna till logopeden på Danderyds
sjukhus.
Förskolklassen arbetar med social träning i form av lekar och gruppuppgifter. Kreativt
skapande är också en viktig del av aktiviteterna. De arbetar även med grundläggande
språkliga och matematiska begrepp. För att stimulera läs-och skrivinlärning används
Bornholmsmodellen6. Pedagogerna tillhör två olika arbetslag där också bl.a. grundskollärarna
ingår. Detta gör att övergångarna från förskoleklass till grundskola har rutiner som är väl
beprövade och samtliga lärare och pedagoger är informerade om de enskilda barnens behov.
5
SKALA :
4.0 MYCKET GOD KVALITET – verksamheten uppvisar goda lösningar och förhållanden som visar att
den kommit långt i sin strävan att nå målen.
3. 0 GOD KVALITET – verksamheten har i huvudsak god kvalitet med vissa förbättringsområden.
2. 0 TILLFREDSSTÄLLANDE – verksamheten är i huvudsak tillfredsställande, men har varierande
kvalitet eller vissa brister.
1.0 EJ TILLFREDSSTÄLLANDE – verksamheten är utifrån gällande styrdokument inte
tillfredsställande.
6
http://www.bornholmsmodellen.se/
7
Elevantalet ligger i snitt på 22 elever per grundskoleklass. Barnens bänkar är ofta placerade i
grupper om fyra. På väggarna finns elevernas arbeten, diverse planscher och aktuella anslag
uppsatta. Arbetsmaterial till de olika ämnena finns tillgängliga i klassrummen eller i
intilliggande grupprum. Eleverna som inte har bänkar med förvaringsmöjligheter har sitt eget
material och böcker i små skåp eller lådor märkta med elevens namn.
I många klassrum har lärare skrivit upp dagens aktiviteter på tavlan och ser till att stryka ut
dem varefter de är avklarade. I andra klassrum har eleverna egna beting som de själva kan
välja i vilken ordning de vill utföra uppgifterna. Vi ser att elever har planeringsböcker där de
har veckans arbete inklistrat och kan föra egna anteckningar.
Klassrummen är placerade längs ena sidan av korridorer. På andra sidan korridorerna finns
lokaler för fritidsverksamheten och vi ser att dessa används även som extra utrymmen för
elever som vill sitta enskilt och arbeta.
Vi ser att arbetssätten varierar från lärarledda till elevaktiva. I musiken ser vi elever som
samarbetar med att ta fram kompet till ett musikstycke och på gymnastiken arbetar klassen i
tre grupper med rörelser till musik. Annars ser vi få grupparbeten. Under lektionsbesök i
basämnena ser vi att eleverna huvudsakligen arbetar med läroböcker eller av läraren tillverkat
material. Vi ser hur läraren har genomgångar och eleverna hänvisas till kapitel i boken där de
fortsätter att läsa och lösa uppgifter. Vi ser även exempel på hur eleverna arbetar laborativt
och ”talar” matematik samt att de har tillgång till en mobil matteverkstad. I ett av arbetslagen
hör vi att de bl.a. arbetar med Utbildningsradions serie Matematik och konst7 inspirerat av
Anthony Furness. I ett annat arbetslag arbetar lärarna med Snilleblixtrarna8 som syftar till att
träna eleverna i entreprenöriellt förhållningssätt.
På skolan finns en interaktiv tavla och i några av klassrummen finns en projektor uppsatt. Vi
ser inte att någon projektor används. Vi ser inte heller att datorer som står i klassrummen
används i undervisningen. Åk 4-6 har en flyttbar datavagn med ett 20-tal bärbara datorer. Elever
som vi talar med tycker att ”datorerna som finns i skolan är sega.” Rektor informerar oss om
att skolan planerar att öka antalet datorer på skolan
Lärarna i arbetslaget har två möten per vecka varav det ena ägnas åt Lokal Pedagogisk
planering (LPP) och pedagogiska diskussioner. Ett av flera syften med de pedagogiska
mötena är att tydliggöra målen för och innehållet i lektionerna för föräldrar och elever. Men
dessa möten möjliggör också enligt lärarna, att få en insikt i hur de andra klasserna i
arbetslaget arbetar. I samma arbetslag finns också lärare som delar undervisningen i två
klasser ur samma årskurs, s.k. Parallell - lärare. Den ena av dessa lärare har oftast svenska och
so, den andra matematik och no. Två parallell - lärare som vi talar med anser att den
gemensamma lektionsplaneringen och samarbetet kring klasserna är nödvändig för att ge
eleverna en bra progression i sitt lärande.
Lärarna tar ofta ut eleverna på besök utanför skolan. Besök på Naturhistoriska och Tekniska
museet är vanligt förekommande och dessutom finns projektpengar att söka som täcker
kostnaderna för teaterbesök eller studiebesök för klasserna.
Elever som vi talar med säger att de är mycket nöjda med skolan och att lärarna är det bästa
med skolan.
7
8
http://www.ur.se/mb/pdf/Texter/Matematik_och_konst.pdf
http://www.snilleblixtarna.se/
8
Överallt på skolan ser vi hur elever läser skönlitteratur både i och utanför klassrummet. På
skolan finns ett eget bibliotek och en bibliotekarie som är anställd på 50 %. I anslutning till
biblioteket finns en liten datasal med sju datorer som vi ser användas av en halvklass.
Biblioteket är, enligt bibliotekarien, väl utnyttjat. Lärarna utnyttjar biblioteket för att se till att
det finns faktaböcker till lektioner i något ämne. Vi ser också hur en lärare hämtar engelsk
litteratur till sina lektioner. I detta fall har bibliotekarien införskaffat böckerna från olika
bibliotek i kommunen. Bibliotekarien ser också till att det finns böcker för barn som behöver
talböcker eller material till Daisyspelare.
Skolan är ansluten till NTA (Naturvetenskap och Teknik för Alla). Varje klass har en egen
låda med NTA-material.
För elever med särskilda behov finns det 3,0 speciallärare/ specialpedoger och skolan
inrymmer också Kommunens resursgrupp, Tal- och språkgruppen, som främst finns till för
elever från förskoleklasserna till åk 4 som har försenad eller avvikande tal-eller
språkutveckling. I klasser där det finns barn med speciella behov finns oftast assistenter som
möjliggör för eleven att inkluderas i klassen. På skolan finns också ett Elevhälsoteam (EHT).
I EHT ingår förutom rektor, skolsköterskan, skolpsykolog även samtliga
speciallärare/specialpedagoger. Klass/målkonferenser genomförs i alla klasser 1 gång/termin.
Då träffas hela elevhälsoteamet, klasslärare samt ev. annan personal. Skolan har också
utvecklat en plan för elevhälsoarbetet som finns publicerad på skolans hemsida.9 Planen
beskriver hur arbetsgången för elever i behov av särskilt stöd skall ske.
Det finns en mycket tydlig arbetsgång vid elevvårdsärenden. I EHT (elevhälsoteamet) ingår
också skolpsykolog, skolsköterska, rektor och biträdande rektor. EHT handhar
inlärningsproblem och psykosociala ärenden. Specialpedagogen handleder även pedagoger
och deltar i möten om elever. Vi får vara med om ett sådant möte som kallas för
”konsultation”. Läraren redogör för ett elevärende och frågar efter råd från EHT. Skolan har
en talpedagog anställd på 20 %.
En pedagogisk kartläggning görs av läraren och åtgärdsprogram upprättas samarbete med
specialpedagogen. Även specialpedagogernas arbetsbeskrivning är under revidering för att
bättre möta nya utmaningar. En gång i veckan träffas specialpedagogerna från
Stocksundsskolan och Långängsskolan för att samordna sina arbeten. Detta är ett sätt att följa
eleverna vid övergången från åk 3 på Långängsskolan till åk 4 på Stocksundsskolan. En gång
i månaden är skolledningen representerad på dessa möten.
För elever med annat modersmål finns olika modersmålslärare som organiseras av
Kevingeskolan.
På Stocksundsskolan finns ett tillagningskök som också levererar mat till Långängsskolan.
Till varmrätten serveras alltid grönsaksbuffé. Eleverna från åk 6 har tidigare genom ett matråd
varit med och bestämt om vilka rätter som ska serveras. När vi besöker skolan tillämpas inte
längre detta, vilket flera elever vi talar med beklagar och de tycker att maten har blivit
försämrad.
9
http://www.danderyd.se/DanderydTemplates/Page____10306.aspx
9
Bedömning i text
Vi bedömer att förskoleklasserna har väl inarbetade aktiviteter och arbetssätt som främjar de
yngre barnens utveckling.
Grundskolan har traditionella klassrumsaktiviteter som är lärarledda och ger lite utrymme till
elevernas individuella stimulans till självständighet. Vi anser att eleverna inte får adekvat
tillgång till datorer och IT-kunskap för att arbeta multimedialt.
Klassrummen fungerar bra som miljö för lärande och är väl utrustade med material i
basämnena.
Skolans bibliotek ger möjligheter att stimulera eleverna till eget utforskande och stimulera
läsning.
Studie- och teaterbesöken är ett bra sätt för eleverna upptäcka kunskap och kultur i samhället.
Elever med särskilda behov upptäcks tidigt genom en rad screeningar och diagnostiska prov.
De får adekvat hjälp genom specialpedagogerna och assistenterna så att de kan fortsätta att
vara inkluderade i klassen.
Elevernas utveckling stöds av dokumentationen i form av portfolio och IUP som finns
lättillgängliga och som följs upp med regelbundenhet.
Bedömning enligt skala
Ej tillfredsställande
1 1,0
Tillfredsställande
God kvalitet
2,0
3 3,0
Mycket god kvalitet
4,0
x
Ansvar och inflytande för barn/elever
Beskrivning
Skolan har som ett av sina lokala mål att antalet elever, som upplever att de får ta ansvar och
ha inflytande över sina studier, ska öka. För att öka elevens ansvarskänsla har skolan infört
elevledda utvecklingssamtal. Lärare berättar att eleverna tränas i att se sina svagheter och
styrkor för att sedan kunna formulera egna realistiska mål för sitt lärande. Vid
utvecklingssamtalet skrivs målen ner och ansvaret för hur målen ska nås fördelas mellan elev,
lärare och föräldrar.
Vi tar del av elevers planeringsböcker och ser att de har varierande kvalitet. En del innehåller
bara en kopia av lärarens planering och i andra har eleven själv skrivit en planering för dagen
eller veckan. I en klass ser vi också hur elever väljer, när och i viss mån hur, de vill
genomföra veckans planering.
Vi ser få elevaktiva temaarbeten i grupp eller fri forskning pågå under vårt besök. Vi hör från
elever och lärare att det förekommer. Vid vårt besök startar skolan med projektet ”Grön
10
flagg”10 som utarbetats av Håll Sverige Rent och är Sveriges största nätverk för skolor och
förskolor som arbetar med miljö och hållbar utveckling. I projektet ingår en hel del moment
som kräver att eleverna jobbar demokratiskt mot gemensamma mål
Vi är med på ett personalmöte som handlar om planering av Elevens val. Under fyra dagar har
eleverna möjlighet att välja mellan ett antal aktiviteter som eleverna själva har föreslagit.
Elevens val anordnas två gånger per läsår och pågår under fyra dagar. Då blandas klasserna
och årskurserna. Skoldagarna under Elevens val börjar klockan halv nio och slutar klockan
ett. På fritidsverksamheten och hemvisten gör eleverna dagligen egna val kring olika
aktiviteter.
På skolan förekommer enligt lärarna regelbundet klassråd och elevråd. Klassråden äger rum
varannan vecka och frågorna som tas upp av klassen tar klassens representant med sig till
elevrådet som hålls påföljande vecka. Klassläraren leder klassrådet och rektor leder elevrådet.
Protokoll förs vid bägge tillfällena och en lärare tycker att det är bra att starta nästa klassråd
med att läsa upp det tidigare protokollet för att på så sätt få eleverna uppdaterade och se vad
som händer med frågor som tas upp i elevrådet. ”På så sätt blir eleverna involverade i en
demokratisk process. säger läraren. Vi ser att elevrådets protokoll finns uppsatt i entrén.
Frågor som tas upp handlar mycket om trivsel, mat och studierna. I det senaste protokollet
finns frågor kring läxor, om hur många som eleverna ska ha per vecka. Elever vi talar med
tycker att det är för mycket läxor, ”man har ju inte tid med ett socialt liv” som en elev
uttrycker sig.
Föräldrakontakter med skolan sker på informationsmöten för nya föräldrar och föräldramöten
som hålls en gång per läsår vardera. Klasslärare kan själva kalla till ett extra föräldramöte. Det
ger läraren en möjlighet att diskutera frågor som läraren tycker att föräldrarna bör ta del av. På
skolan finns också ett skolråd som träffas två gånger per termin. Skolrådet består av
skolledningen och en förälder från varje klass. Rektorn är sammankallande via Schoolsoft11,
en kommunikationsplattform mellan skola och hem. Schoolsoft är ett nätbaserat program. Där
kan föräldrarna ta del av elevernas skriftliga dokument, målbeskrivningar för arbetet och
veckobrev. Föräldrarna anmäler också frånvaro där.
Föräldrarna kan påverka dagordningen och frågor som kommer upp rör ofta skolmiljön och
skolans budget. Minnesanteckningarna publiceras sedan på Schoolsoft.
Bedömning i text
De elevledda utvecklingssamtalen och utformandet av IUP gagnar elevens ansvar över sina
studier samtidigt som de övas i att uttrycka sina styrkor och svagheter.
Elevernas planeringar har skiftande kvalitet. Det är få elever på skolan som får möjlighet att
arbeta med sin egen planering och ha inflytande över sitt eget lärande.
Elevens val ger eleverna möjlighet att konkret påverka valet av aktiviteter.
Föräldrarna ges goda möjligheter till dialog med skolan både organiserat i Skolrådet och
enskilt genom Schoolsoft samt genom lärarnas inbjudande attityd och önskan till samarbete
med hemmen.
10
11
http://www.hsr.se/documents/NY_Skola_o_forskola/Utbildning/GFPres_2010GSKb.pdf
http://www.schoolsoft.se/
11
Bedömning enligt skala
Ej tillfredsställande
Tillfredsställande
God kvalitet
2,0
3 3,0
1 1,0
Mycket god kvalitet
4,0
x
Bedömning och betyg
Beskrivning
För att strukturera och dokumentera tematiskt arbete med LPP utifrån läro- och kursplaner
arbetar lärarna med att utveckla matriser för mål och bedömning. I de exempel på skriftliga
omdömen som vi har tagit del av i matematik och svenska ser vi inte någon beskrivning av
målen som eleven ska nå. Vi läser också att som eget mål detta läsår har lärarna valt att
utveckla och förbättra de skriftliga omdömena.
Vi ser att i klassrum finns mål i kursplaner uppsatta, men vid frågan om elever känner till
målen är de mer svävande i sina svar.
Lärare säger att de har en bra dialog med föräldrarna och dessa uppmuntras att ta del av
planeringen på Schoolsoft och elevernas planeringsböcker.
På skolan använder sig lärarna av olika verktyg för att diagnostisera elevernas utveckling i
förhållande till de lokala målen. Förutom de nationella proven screenas eleverna med hjälp av
Läsutvecklingsschemat (LUS)12 Diagnostik för läs- skriv- och matematikförmåga, (DLS)13
och Diamant14 för diagnoser i matematik. Speciallärare genomför också diagnoser.
Lärarna analyserar och följer upp resultaten på testerna och för elever som har svårigheter att
nå målen finns stöd att få hos speciallärarna.
Vid utvecklingssamtalet upprättas IUP-mål för att sätta fokus på vad eleven behöver utveckla.
Lärarna säger att dessa utvärderas regelbundet. Vi ser att i många klassrum finns pärmar med
elevens namn där protokollen från IUP förvaras. Vi ser också att det finns
utvecklingsportfolio som lärare säger används i utvecklingssamtalen. En lärare säger att det
finns engagemang hos föräldrarna att stötta eleven genom att arbeta med IUP - målen hemma,
hjälpa till vid läxläsning och stimulera eleverna att läsa böcker.
Fritidspedagogerna skriver ner elevens sociala mål i IUP. Både klassläraren och
fritidspedagogen har enskilda samtal med varje elev före utvecklingssamtalet.
Fritidspedagogens fokus i dessa samtal är de sociala målen. Fritidspedagogerna deltar på
några utvecklingssamtal.
Lärarna säger att de använder arbetslagets pedagogiska samtalstid att också arbeta med att
förbättra likvärdigheten och allsidigheten på bedömningar. I förekommande fall diskuterar
parallell - lärare och specialpedagog oklarheter kring bedömning av enskilda elever.
12
http://www.bibo.se/
http://www.hogrefe.se/Skola/Las--skriv--och-matematikdiagnostik/Screening/DLS-for-klasserna-2-och-3/
14
http://www.skolverket.se/content/1/c6/01/72/77/Diagnos_Matematik_inledning_dec2009.pdf
13
12
Bedömning i text
I dagsläget är omdömen och matriser inte fullkomliga men arbetslagen har som mål att
förbättra dem. Kursmål finns uppsatta i klassrum men saknar konkreta exempel för att
eleverna till fullo ska förstå vad som förväntas. I IUP- dokument är de däremot konkreta.
Lärare säger att föräldrarna engagerar sig i dokumenten och tar ansvar för den del som
delegerats dem.
Skolan har en rad olika diagnostiska verktyg för att försäkra sig om att elevers utveckling
följer målen.
Under lärarnas pedagogiska mötestid arbetar de bl.a. med att förbättra med likvärdiga
bedömningar.
Bedömning enligt skala
Ej tillfredsställande
Tillfredsställande
God kvalitet
2,0
3 3,0
1 1,0
Mycket god kvalitet
4,0
x
Styrning och ledning
Beskrivning
Nuvarande rektor tillträdde tjänsten 1 januari 2010 och detta har medfört vissa gamla rutiner har
brutits och nya har fått ta vid. Nytt för i år är att alla i elever i resultatenheten fr.o.m. åk 4 går
på Stocksundsskolan. Konsekvenserna är fler elever och lärare på skolan.
Det finns totalt fyra arbetslag på skolan och varje lag leds av en arbetslagsledare som inte
tillhör skolledningen. Rektor träffar arbetslagsledarna varannan vecka och all personal en
gång i veckan för information. Lärarna säger sig vara väl inkörda på arbetslagets rutiner och
arbetsuppgifter. Fritidspersonal på skolan har ett gemensamt möte varje vecka och träffas i
laget för ytterligare en gång för planering.
På enheten finns en plan för hur utvärderingsarbetet fortlöper under året. Planen finns i form
av en cirkel, också kallad årscykeln. Varje arbetslag har arbetslagsplaner som utvärderas
kontinuerligt. Dessa bygger på enhetens arbetsplan. Den årliga kvalitetsredovisningen, som
personalen på enheten är delaktig i, omfattar en analys av olika målområden och vad som
behöver arbetas med inom dessa.
Skolledningen ser positivt på att lärarna går på Lärarlyftet eller annan kompetenshöjande
utbildning och försöker att ordna vikariesituationen så att elevernas skoldag påverkas så lite
som möjligt. Varje anställd lärare och pedagog har en summa avsatt till kompetensutveckling.
Hänsyn tas till individens önskan men arbetslaget och skolans behov av kompetens räknas
också in.
Arbetslagen utarbetar en arbetsplan som bygger på resultatet av skolans kvalitetsredovisning
och kommunens kundundersökning. Arbetslagens arbetsplaner utvärderas och revideras
kontinuerligt.
13
I Danderyds kommun finns ett flertal förskolor. Enligt pedagogerna har vissa förskolor byggt
upp en god rutin kring överlämnandet av elever till förskoleklassen. Pedagoger från förskolan
ges möjlighet att komma med synpunkter till hur förskoleklassen kan vara sammansatt.
Förskolorna lämnar också underlag som beskriver hur barnet arbetar, starka och svaga sidor
samt om barnet behöver särskilt stöd för att klara övergången så bra som möjligt.
Eleverna på Stocksundsskolan väljer efter åk 6 bland ett flertal skolor inom kommunen,
Överlämningsrutinerna skiljer sig åt beroende på vilken skola eleverna valt. När det gäller
elever i behov av särskilt stöd så har skolpsykologen ett ansvar för att kontakt tas med
mottagande skola.
Bedömning i text
Skolans ledning och organisation har stort förtroende hos de anställda. Arbetslagen arbetar
autonomt och arbetslagsledare ingår inte i skolans ledning. De träffar rektor endast varannan
vecka.
Arbetslaget tar fram arbetsplaner som gäller i arbetslagets klasser och ser till att det finns
kompetensutveckling som gynnar arbetslagets totala kompetens.
Övergångar till förskolan och från åk 6 har väl inarbetade rutiner med etablerade skolor.
Rutinerna vid överlämnandet till Stocksundsskolan fungerar inte alltid som skolans ledning
önskar. Detta gäller i viss mån även övergångarna från Stocksundsskolan till de högre
årskursernas skolor i kommunen.
Bedömning enligt skala
Ej tillfredsställande
1 1,0
Tillfredsställande
God kvalitet
2,0
3 3,0
Mycket god kvalitet
4,0
x
14
Jämförelse med tidigare observation
Någon tidigare rapport att jämföra med finns inte.
Starka sidor
Skolan har väl etablerade rutiner kring elevdokumentationer och åtgärder vid mobbing och
barn med speciella behov samt en väl fungerande support till barn med särskilda behov.
Elevernas trygghet och trivsel skapas genom vuxenbemötande och en rad konkreta arbetssätt.
Elevernas ansvar över sina studier gynnas av att de själva planerar och genomför sina
utvecklingssamtal.
Ledningen är lyhörd till personalens önskemål kring undervisning och kompetensutveckling.
Förbättringsområden
Stimulera eleverna till eget utforskade lärande och demokratiska arbetsformer.
Konkreta mål i kursplanerna som gör det lättare att förstå de skriftliga omdömena.
Ge möjlighet att IKT kompetensen bland personal och elever genom fler digitala verktyg.
Sammanfattande slutsats om enheten som helhet
En väl fungerande enhet där ledning, lärare och elever arbetar tillsammans för gemensamma
mål. Ledningens lyhördhet gentemot alla berörda parter gör att det råder en förnöjsam
stämning.
Väl fungerande arbetslag som är intresserade av skolutveckling och söker samsyn i
pedagogiska frågor.
I Stocksundsskolan finns en holistisk syn på eleven. Då eleven dessutom har engagerade
föräldrar och stimulerande aktiviteter på fritids/hemviste har de stora möjligheter till en
positiv utveckling.
15
Delenhet 2: (Långängsskolan)
Målområden
Normer och värden
Beskrivning
Alla klasser arbetar efter värdegrunden på olika sätt. Vi har tagit del av skolans
likabehandlingsplan. Fritidsverksamheten och de båda arbetslagen arbetar aktivt med planen.
Skolans och klassens regler finns uppsatta i klassrummen. Särskilda regler finns för matsalen.
Vid varje skolstart tar man upp och aktualiserar reglerna. Då har skolan en dag som handlar
om Vänskap och trygghet. Då samarbetar F-1 och 2-3. I ett fadderprojekt är eleverna i åk 3
faddrar till åk 1.
De används sedan som ett levande dokument varje dag. Föräldrarna får information om
reglerna och likabehandlingsplanen. Elever och föräldrar får också ett förväntansdokument,
där det står punktat vad skolan förväntar sig.
Konsekvensstegen finns också uppsatt i klassrummen. En lärare berättar att den följs upp när
någon elev gjort någon av förseelserna på skoltid eller på fritids. Vi ser inget av det under
veckan.
På skolan använder man sig av EFE. En representant från varje klass och några pedagoger är
med i EFE. De arbetar för att förebygga mobbning och trakasserier. På rasterna är de aktiva
och har gula västar på sig för att synas. En låsbar låda finns som töms regelbundet, där
eleverna kan anmäla anonymt.
En elev berättar att de har Veckans lek som EFE- representanter leder på fredagar på
skolgården. Leken är frivillig. De arrangerar också EFE-disco.
Vid allvarligare fall av trakasserier går ärendet till Gruppen mot mobbning, som består av
lärare, fritidspedagoger, skolpsykolog och skolsköterska. De träffas en gång i månaden.
Några av dem har nyligen genomgått en utbildning i Farstamodellen.
Kring värdegrunden jobbar man i tre veckor i olika tema. Exempel på tema är: självkännedom
och nätetik. Pedagogerna använder en EQ-pärm15, Emotionell Quotient (EQ) som idébank.
Där finns uppslag för sju teman.
Aggression Replacement Training (ART16) används i klasserna. All personal har fått
utbildning. Det är ett EQ baserat program där man övas i att prata om olika känslor bl.a. Det
är också ett verktyg att bruka i klassen.
En av lärarna uttrycker sig mycket positivt om det. Genom att använda det i klassen till hjälp
för stökiga elever har resultatet blivit bättre på en kort tid.
15
http://www.harryda.se/download/18.393d39f211f42ac4a1f800052990/P%C3%85%C3%A4ngens+bibliotek.pdf
16
http://www.ungart.se/
16
Kompissamtal har alla klasser varje vecka. Samtalet leds av en pedagog och tar upp relationsfrågor eller om hur läget är i klassen. Det finns en frågemall att gå efter.
Vid besök hos treorna ser vi hur båda klasserna samlas för att se ett program från
Utbildningsradion (UR). Programmet heter Vara vänner. Det visar hur en flicka blir mobbad
och utfryst av en annan flicka i klassen. Lärarna diskuterar sedan med eleverna om vad de
sett. Många reflektioner kommer från eleverna.
Rastvakter finns ute varje rast. De syns bra i sina ljusgröna jackor och är en trygghet.
I klassrummen, på väggarna, ser man exempel på att de jobbat med Guldord i alla klasser.
Positiva ord som man säger till varandra.
Elever och vuxna visar ömsesidig respekt. De använder ett vårdat språk, vi hör inte många
svordomar och det är ofta en god stämning.
Faddersystem har man i de yngre åldrarna. När förskoleklassens elever börjar får de en elev
från åk två till fadder. Treorna är faddrar till ettorna och de jobbar i projekt tillsammans.
En av lärarna säger att det inte fungerar nu men att de vill utveckla det till fadderfamiljer från
förskoleklass till åk tre.
Vi ser inget särskilt arbete kring genusfrågorna. En pedagog berättar att hon i den ettan
arbetar aktivt med genusfrågan. De har ett projekt där pojkarna lär sig sy och flickorna spelar
bandy.
Vi märker att eleverna i flera klasser har arbetsro under lektionstid. I klasserna åk 1-3 arbetar
de i halvklass, när de har basämnen, som svenska och matematik. Den andra halvklassen har
då idrott eller ansvarar fritidspedagogen för dem. Skolan har väl tilltagna resurser till elever i
behov av särskilt stöd, som assistenter och specialpedagoger.
I matsalen är det också lugnt. Skolan använder sig av en metod som en elev berättar om. De
får inte prata under 5 minuter och använder sig då av ett timglas för minuter för att se hur lång
tid det blir.
Bedömning i text
Skolans förebyggande arbete med värdegrunden, regler, EQ, ART och inte minst EFE har gett
bra resultat som visar sig i trygga elever.
Det finns ett aktivt väl fungerande arbete mot mobbning och kränkande behandling.
Eleverna och de vuxna som arbetar i skolan har ett ömsesidigt respektfullt förhållningssätt
gentemot varandra. Samtalstonen är trevlig och de använder ett vårdat språk.
På skolan är det ett öppet klimat och lärarna lyssnar på och tar tid med eleverna.
De elever vi pratar med verkar stolta över att vara EFE-representant och tar det på allvar.
Faddersystemet med personlig fadder fungerar. Enligt en lärare är det ett utvecklingsområde.
Något tydligt medvetet genusarbete ser vi inget exempel på.
Arbetsron i de flesta klasserna är god och eleverna är ofta koncentrerade.
17
Bedömning enligt skala17
Ej tillfredsställande
1 1,0
Tillfredsställande
God kvalitet
2,0
3 3,0
Mycket god kvalitet
4,0
x
Utveckling och lärande/kunskaper
Beskrivning
En gång i veckan har pedagogerna på Långängsskolan pedagogiska samtal. Ibland är båda
arbetslagen representerade tillsammans och andra gånger delar man upp sig. Under vårt besök
planerar arbetslag F-1 ett fortlöpande samarbetsprojekt och arbetslag 2-3 planerar kommande
elevens val.
För att stimulera lärandet och få eleverna att samarbeta samt lära känna varandra bättre över
klassgränserna, har skolan olika pågående samarbetsprojekt.
Ett annat sätt att stimulera lärandet på skolan är matterummet eller matteverkstan som finns
på skolan. Rummet är ägnat bara maten och där finns material i form av lådor med övningar
och material som klasserna hämtar. Dessutom är varje klass, även förskoleklasserna anslutna
till NTA (Naturvetenskap och Teknik för Alla). Varje klass har en egen låda med NTAmaterial.
Eleverna i åk 1 samarbetar med eleverna i förskoleklasserna. En gång i veckan träffas
eleverna för att arbeta med ett matematikprojekt Varför geparden har fläckar. Klasserna mixas
till fem grupper om 15 elever i varje grupp. Under vårt besök handlar arbetet om olika
geometriska figurer. I korridoren utanför klassrummen ser vi elevalster som är ett resultat från
ett tidigare temaarbete.
Skolan har också ett faddersystem för förskoleklass och åk 2. Fadder och fadderbarn har t.ex.
skrivit en saga tillsammans. Resultatet blev en stor bok av alla sagor. Inom ramen för
fadderprojektet sker också läsning tillsammans. I temat Hälsoresan ska fadder och fadderbarn
forska om en idrott. Det hela ska resultera i en idrottsdag på vårkanten. Detta arbete pågår en
gång i veckan. Av fritidspersonal får vi veta att fadderprojektet även omfattar att äta mellis
tillsammans.
Vi ser under vårt besök mestadels lärarledda lektioner. En klass i åk 2 läser eleverna för
varandra i läsgrupper om cirka fyra elever. Gruppindelningen är gjord efter senaste LUSgenomgången. Enligt lärare som vi talar med varieras arbetssätten över tiden. I ett temaarbete
om istiden i åk 3 har båda treorna arbetat tillsammans i blandade grupper med efterföljande
redovisning. Elevens val har åk 2 och 3 varje vår och höst fyra dagar åt gången. Eleverna får
17
SKALA :
4.0 MYCKET GOD KVALITET – verksamheten uppvisar goda lösningar och förhållanden som visar att
den kommit långt i sin strävan att nå målen.
3. 0 GOD KVALITET – verksamheten har i huvudsak god kvalitet med vissa förbättringsområden.
2. 0 TILLFREDSSTÄLLANDE – verksamheten är i huvudsak tillfredsställande, men har varierande
kvalitet eller vissa brister.
1.0 EJ TILLFREDSSTÄLLANDE – verksamheten är utifrån gällande styrdokument inte
tillfredsställande.
18
komma med önskemål. Det handlar om fördjupning i ämnena, t.ex. i NO och bild. Elevens val
har inte direkt koppling till de lokala målen, enligt en lärare som vi talar med.
Lusten att läsa stimuleras på olika sätt. Alla elever läser varje vecka och redovisar i läslogg
eller muntligt inför sina skolkamrater. Läsning sker av egna val av böcker eller
klassgemensamma böcker. Under höstterminen ritades diagram över antalet lästa sidor i en
klass redovisas i staplar har varit ett sätt att stimulera och utmana. Ett annat sätt att stimulera
läsandet är att varje elev har en individuell läsläxa, som redovisas muntligt eller skriftligt i en
läslogg. En gång i veckan sker läsning i blandade läsgrupper. Läsgrupperna kan se olika ut
och de kan bestå av en blandning av elever från två klasser i samma åk.
Att tala och uppträda inför grupp är enligt lärare och fritidspersonal som vi talar med en viktig
del i elevernas vardag. Förutom muntlig redovisning av lästa böcker eller gemensamma
forskningsarbeten, har eleverna möjlighet att på fritidstid under veckan förbereda ett
uppträdande på fredagens show på fritids. Enligt en fritidspedagog som vi talar med är
intresset mycket stort bland eleverna. På fritids har man dagligen kortare samlingar där var
och en kan bli sedd och hörd och är samtidigt ett forum att uttrycka tankar och känslor.
På skolan finns ett bibliotek med inhyrd bibliotekarie närvarande två dagar i veckan. Av
bibliotekarien kan lärare beställa böcker inför t.ex. ett tema. Inläst material kan också
beställas på biblioteket.
Det finns en mycket tydlig arbetsgång vid elevvårdsärenden. I EHT (elevhälsoteamet) ingår
också skolpsykolog, skolsköterska, rektor och biträdande rektor. EHT handhar
inlärningsproblem och psykosociala ärenden. Specialpedagogen handleder även pedagoger
och deltar i möten om elever. Vi får vara med om ett sådant möte som kallas för
”konsultation”. Läraren redogör för ett elevärende och frågar efter råd från EHT. Skolan har
en talpedagog anställd på 20 %.
Barn med behov av särskilt stöd får hjälp av skolans heltidsanställda specialpedagog.
Antingen kommer eleverna till specialpedagogen för riktat stöd eller så går specialpedagogen
till eleverna i sina klasser. Skolan har tillgång till annan resurspersonal för elever som har
särskilda behov. Klass/målkonferenser genomförs i alla klasser 1 gång/termin. Då träffas hela
elevhälsoteamet, klasslärare samt ev. annan personal. Skolan har också utvecklat en plan för
elevhälsoarbetet som finns publicerad på skolans hemsida.18 Planen beskriver hur arbetsgången
för elever i behov av särskilt stöd skall ske.
En pedagogisk kartläggning görs av läraren och åtgärdsprogram upprättas samarbete med
specialpedagogen. Även specialpedagogernas arbetsbeskrivning är under revidering för att
bättre möta nya utmaningar. En gång i veckan träffas specialpedagogerna från
Stocksundsskolan och Långängsskolan för att samordna sina arbeten. Detta är ett sätt att följa
eleverna vid övergången från åk 3 på Långängsskolan till åk 4 på Stocksundsskolan. En gång
i månaden är skolledningen representerad på dessa möten.
För högpresterande elever har man ingen speciell metod. Elever som ligger långt framme i
matematik och svenska får fortsätta med nästa lärobok. En lärare säger att ”man får hitta på”
utmaningar till elever som är snabba. Specialpedagogen tipsar lärarna om material för
högpresterande elever.
18
http://www.danderyd.se/DanderydTemplates/Page____10306.aspx
19
För elever med annat modersmål finns olika modersmålslärare som organiseras av
Kevingeskolan.
Utvecklingssamtalet leds av eleven. ”Detta är en sak som vi är stolta över”, säger en pedagog.
Samtalet förbereds noggrant av pedagog och elev. Varje elev har en portfolio. Den förbereds
inför utvecklingssamtalet och används sporadiskt övriga tider på terminen. Lärare och eleven
hjälps åt att göra i ordning portfolion, som eleven ska visa för sina föräldrar under
utvecklingssamtalet. I portfolion samlas arbeten som kommenteras av eleven. De flesta elever
på skolan har en vanlig pärm som pågående och avslutade arbeten läggs i under respektive
ämnesflik. På utvecklingssamtalet upprättas en individuell utvecklingsplan (IUP) på en
gemensam blankett i samarbete mellan elev, lärare och föräldrar. Skriftliga omdömen delas
också ut vid detta tillfälle.
När vi frågar eleverna om hur de vet vad de ska arbeta med under dagen och veckan så
berättar de för oss att ”fröken skriver schemat och arbetsuppgifter på tavlan”. Eleverna har
ingen planeringsbok. När vi talar med eleverna i elevrådet får vi veta att en klass i åk 3
använder en loggbok. ”I den skriver vi vad vi har gjort i dag och vad som ska göras i
morgon”. I stället skrivs schema och arbetsuppgifter på vita tavlan. Enligt lärare som vi talar
med sker planeringen en dag i taget då som anteckning på tavlan över uppgifter som ska
göras. Arbetsuppgifter delas också ut i pappersform och eleven prickar då av på papperet de
arbetsuppgifter som är gjorda. Vi ser dock exempel på att utvärdering sker efter ett
arbetsområde i till exempel matematik och i läsning. Utvärdering sker också enligt en lärare
som vi talar med muntligt helklass på måndag morgon då föregående vecka utvärderas.
Den fysiska utemiljön på Långängsskolan präglas av en stor skolgård med många möjligheter
till lek. Vi ser att det sjuder av aktiviteter på skolgården då eleverna har sina längre raster.
Skolgården används också till samlingar för hela skolan några gånger varje läsår. Under vårt
besök introduceras Grön Flagg.
När projektet invigs samlas hela skolan på skolgården och invigs av en lokalpolitiker.
Invigningen avslutas med fågeldansen och alla deltagare ställer sig i en stor ring och gör
”vågen”. Efter rasten sker en uppföljning av projektet i klassrummen. Första uppgiften blir att
varje elev ska föra protokoll över fysisk aktivitet, sömn och mat. Vi ser att eleverna är mycket
engagerade och har många frågor.
I skolans närmiljö finns tillgång till såväl skog som vatten. Närområdet utnyttjas flitigt både
vår och höst för studier av träd och djur. Täcka udden och ett skogsparti vid Stockhagens IP är
populära områden för klassernas utomhusaktiviteter. I vår ska eleverna i en åk 2 göra
”knoppisar”, ett studium av vårens ankomst.
Till skolan hör också en relativt stor fotbollsplan som bokas i förväg. Fotbollsplanen används
flitigt av fritids.
Långängsskolan består av två skolbyggnader. Placeringen av klasserna i dessa byggnader är
ny sedan höstterminen. Åk 2 och 3 finns i varsin byggnad för att parallellerna ska kunna
samarbeta i olika projekt. Placeringen av förskoleklass och åk 1 i respektive byggnad
understöder det pedagogiska samarbetet inom F-1. Lokalerna är spatiösa med högt i tak och
stora ljusinsläpp. Klassrummen är inbjudande med många elevalster uppsatta på väggarna,
både i korridorer och klassrum. Mycket material ligger framme, och bokhyllorna är ofta fulla
20
av böcker, pärmar och annat pedagogiskt material. Vid gruppövningar används klassrum,
grupprum och korridorer.
Varje klassrum är utrustad med två datorer av skiftande ålder. Under vårt besök ser vi inte att
datorerna används i någon större utsträckning. Flera pedagoger som vi talar med anser att
skolan behöver utrustas med fler datorer för att möta framtidens pedagogiska krav. På skolan
finns totalt tre videoprojektorer kopplade till internet och DVD-spelare. Fler projektorer
kommer att anskaffas. Skolan har nyligen anslutit sig till Mediecenter Jönköping för att göra
det möjligt för pedagogerna att ytterligare stimulera sina undervisningsgrupper.
Klasserna genomför studiebesök utanför skolan. Dels rör det sig om besök på svenska kyrkan
som har skolprogram för de olika stadierna och dels rör det sig om olika typer av museibesök.
Enligt lärare vi talar med händer det att föräldrar kommer till skolan för att berätta om sina
yrken.
Bedömning i text
Skolans arbete med elever i behov av särskilt stöd är föredömligt.
De blandade läsgrupperna upplevs av eleverna som spännande och ger ökad läslusta och ger
ökad säkerhet i både läsning och i presentationsteknik.
Formerna för utvecklingssamtalet är skolans flaggskepp. Eleven ges stort ansvar och bidrar
till skolans vision Våga, vilja, växa.
Datortillgången på skolan bör öka för att möta framtidens pedagogiska krav.
Elevens delaktighet i planering och utvärdering är ett utvecklingsområde.
Variationen i arbetssätten i den dagliga undervisningen är ett utvecklingsområde.
Bedömning enligt skala
Ej tillfredsställande
1 1,0
Tillfredsställande
God kvalitet
2,0
3 3,0
Mycket god kvalitet
4,0
x
21
Ansvar och inflytande för barn/elever
Beskrivning
På Långängsskolan är eleverna delaktiga i många områden. Klassvärdar eller matvärdar finns
i alla klasser. De har ansvar för att torka borden efter maten i matsalen.
I en del klasser har de olika uppgifter i klassrummen. De har nya värdar varje vecka.
Vi ser många lärarledda lektioner. Elever jobbar ofta på ett traditionellt sätt i böcker och följer
det som läraren planerat. Vi ser inga planeringsböcker. Arbetssättet är inte elevstyrt. Dagens
schema finns skrivet på vita tavlan.
Vi ser en lektion där de får välja lite mera fritt. Där arbetar förskolebarn och ettor tillsammans
i ett matteprojekt: Samverkansprojektet Geparden. De ska tillsammans i smågrupper göra
olika geometriska figurer med kroppen och måla olika mönster på papper.
En del elever i trean är medvetna om sina mål och vad de ska kunna i ämnena men i de yngre
klasserna saknas denna medvetenhet. Målen för basämnena finns uppsatta på väggen i nästan
alla klassrum. Idrottsläraren har också mål för sina lektioner under en fyraveckorsperiod. De
finns uppsatta på väggen i idrottshallen.
Alla elever har en portfoliopärm där de samlar några alster från varje åk. I den finns också
IUP och skriftliga dokument efter målbeskrivningar i olika ämnen. Fritidspedagogerna är med
och skriver om den sociala kompetensen. Arbetet med dokumentationen i portfolion startar i
förskoleklass.
Under vår observation spelar 3:or upp en pjäs för 1:orna om hur ett utvecklingssamtal går till.
Åk 1 ska för första gången ha utvecklingssamtal enligt skolans mall där eleverna själva leder
samtalet och bjuder in sina föräldrar.
Sedan tre år tillbaka leder eleverna från förskoleklass till åk tre sina utvecklingssamtal.
De ansvarar för redovisning av sin kunskapsutveckling under utvecklingssamtalet med
föräldrarna. De yngre eleverna får hjälp av sina lärare, att öva sig innan.
Lärarna tycker att föräldrarna har varit mycket positiva till detta, samtidigt som eleverna lär
sig att presentera vad de gjort och vad de ska öva mer på.
Elevens val har man en gång per termin. Båda skolorna har det samtidigt för att kunna
utnyttja kompetensen hos pedagogerna. Det pågår under fyra dagar. Eleverna får göra tre val
från de olika förslagen. Exempel som de kan välja mellan är bild, idrott, kost-hälsa, NOexperiment, matteverkstad och svenska.
Under veckan vi observerar startar skolan ett miljöprojekt: Grön flagg. Eleverna medverkar
aktivt i varje klass. Projektet kallas Hälsoresan och är i form av en stege. Klassen ska samla så
många steg som möjligt på stegen. Varje elev känner sig delaktig och de visar stort
engagemang. De får med sig ett protokoll där de kryssar i sina aktiviteter.
Ett annat exempel på delaktighet ser vi i ett annat miljöprojekt. De väger då matresterna som
blir över varje dag under en vecka. Sedan ritar de in resultatet i ett stapeldiagram. Det sitter
uppe på väggen intill matsalen, så alla kan följa det.
22
På ”Fritids” får eleverna ofta välja vad de vill göra. Pedagogerna erbjuder dans, drama, pyssel
utelek och musik. Ex. De planerar dramatisering av en saga tillsammans. Eleverna medverkar
aktivt.
Fritids har en förslagslåda. Åk 3 har haft tema på fritids, nämligen att sy fleecemössor.
Mini-star på fredagar. Elever har möjlighet att under veckan förbereda ett uppträdande, som
sker på fredag eftermiddag för alla 100 fritidsbarnen.
Klassråd har man i alla klasser. De leds av lärare. Läraren skriver upp på tavlan vad de ska ta
upp. Elevernas förslag är ofta om maten, rastleksaker och om miljöfrågor.
Till elevrådsrepresentant utses en från varje klass. De som vill vara det anmäler sig sedan får
lotten avgöra. I förskoleklassen har man två representanter.
Elevråd är schemalagt en gång/ månad. Miljörådet ingår i Elevrådet. Det leds av biträdande
rektor som också skriver protokoll.
Ett klassråd ska föregå elevrådet. En del klasser har inte haft klassråd. Det hör vi när vi frågar
några elevrådsrepresentanter. De saker som tas upp handlar om rasten, önskemål i maten och
förslag till lekar på fotbollsplan. Eleverna önskar semlor på semmeldagen. De får svar samma
dag att matpersonalen kommer att ordna det.
Schoolsoft är ett nätbaserat program. Där kan föräldrarna ta del av elevernas skriftliga
dokument, målbeskrivningar för arbetet och veckobrev. Föräldrarna anmäler också frånvaro
där.
Skolrådet som finns på skolan är en föräldraförening. En till två representanter från varje
klass är med. Rektor och biträdande rektor deltar i de regelbundna mötena. Den fråga som
diskuteras nu och sedan en tid tillbaka är trafiken utanför skolan på morgonen. Ett förslag är
att föräldrar ska vara trafikvakter.
Bedömning i text
Elevernas ansvar och inflytande över sin undervisning kan utvecklas.
De elevledda utvecklingssamtalen ger eleverna ett stort ansvar och stor delaktighet i sitt
lärande.
Valmöjligheten i Elevens val är positiv. Eleverna bör ges större inflytande över innehållet i
Elevens val.
”Fritids” har kommit långt i elevernas medverkan i planering och val av aktiviteter. De har
flera och stora lokaler och utnyttjar dem bra.
Klassråden leds inte av eleverna utan av lärarna. De kan utvecklas så att eleverna känner sig
mer delaktiga i förslagen. De är inte heller schemalagda, utan sker mer spontant.
Elevrådet har kommit igång bra och har många förslag om vad de kan jobba med.
23
Bedömning enligt skala
Ej tillfredsställande
Tillfredsställande
God kvalitet
2,0
3 3,0
1 1,0
Mycket god kvalitet
4,0
x
Bedömning och betyg
Beskrivning
I samtliga klassrum som vi besöker finns kursmålen i den lokala pedagogiska planen, LPP,
väl synliga på väggen i ämnena matematik, svenska och engelska. När vi ber elever att berätta
om målen så varierar kännedomen om dem, från att ”jag vet inte vad det är”, till ”ja, det är ju
det vi ska kunna”. Vi får uppfattningen att eleverna inte arbetar aktivt med målen utan att
målen utgör grund för uppgifter formulerade som sidor i en lärobok eller som mål i ett beting.
Vi får av elever veta att matematikboken och läroboken i svenska innehåller egna
målformuleringar. LPP-målen utgör grund för de skriftliga omdömena. När det kommer till
upprättandet av IUP så är eleverna i allmänhet mycket väl orienterade om att begreppet mål
används för att visa på sådant som måste utvecklas.
Skolan har en plan för att kartlägga och diagnostisera elevernas språkliga färdigheter. I
förskoleklass används Bornholmsmetoden, i åk 2 och 3 screenas eleverna med hjälp av DLS.
Talpedagogen utför en fonolek på eleverna i åk 1. Lärarna LUS-ar eleverna i åk 1-3 två
gånger per läsår. Skolan använder skolverkets diagnosmaterial i svenska och matematik. Åk 3
har nationellt prov i både svenska och matematik. Skolans diagnosplan är under vårt besök
föremål för revidering.
Under hösten har lärarna utarbetat matriser för hur de skriftliga omdömena ska se ut i svenska
och matematik. I de skriftliga omdömena uttrycks kunskapsmålen i dessa ämnen som ”På väg
att nå målen” och ”Har nått målen”. Vi får under vårt besök veta att formen för de skriftliga
omdömena är under revidering, fler ämnen ska omfattas av dem. Enligt en lärare ligger
arbetet för närvarande lite på sparlåga i avvaktan på de nya kursplanerna. Språkbruket i IUP
är också ett förbättringsområde. Det ska vara framåtsyftande och proffsigt. Upprättad IUP
aktualiseras efter utvecklingssamtalet (US) och klistras på bänken när nästa samtal närmar
sig.
Fritidspedagogerna skriver ner elevens sociala mål i IUP. Både klassläraren och
fritidspedagogen har enskilda samtal med varje elev före utvecklingssamtalet.
Fritidspedagogens fokus i dessa samtal är de sociala målen. Fritidspedagogerna deltar på
några utvecklingssamtal.
Arbetet med matriserna för de skriftliga omdömena är ett resultat av diskussioner och
sambedömningar i respektive ämne. Lärarna har gjort sambedömningar av LUS-arbetet för att
nå en likvärdighet i bedömningen. Planer finns att de nationella proven i åk 3 ska
sambedömas av inblandade lärare. I kommunen har lärare från Långängsskolan deltagit i
kommungemensamma ämnesnätverk i t.ex. matematik och NO i syfte att göra bedömningar
likvärdiga. Dessa nätverksträffar är enligt rektor sporadiska.
24
Bedömning i text
Det är positivt med de lokala kursplanemålen men de bör också omfatta strävansmål.
Eleverna är väl medvetna om att det upprättas mål under utvecklingssamtalet, men
kännedomen om och arbetet med kunskapsmålen i det dagliga arbetet är ett
utvecklingsområde.
Skolan har en välgenomtänkt plan för att diagnostisera elevernas språkliga färdigheter.
Det påbörjade arbetet med matriser som underlag för de skriftliga omdömena är positivt.
Bedömning enligt skala
Ej tillfredsställande
Tillfredsställande
God kvalitet
2,0
3 3,0
1 1,0
Mycket god kvalitet
4,0
x
Styrning och ledning
Beskrivning
Enhetens biträdande rektor är platsansvarig på Långängsskolan. En dag i veckan finns hon på
Stocksundsskolan för att träffa övriga i ledningsgruppen. Biträdande rektor uppfattas som en
tydlig och inspirerande ledare.
På skolan finns två arbetslag, F-1 och 2-3. Båda lagen leds av varsin arbetslagsledare som har
två timmars nedsättning i sin tjänst. Arbetslagen träffas två gånger varje vecka varav den
andra gången är ett möte för pedagogiska samtal för lärarna. När vi intervjuar lärarna får vi
veta att arbetslagen är relativt självgående i det dagliga arbetet. Arbetslagsledarna och
skolledningen träffas varannan vecka, men ingår inte i skolans ledningsgrupp. Det finns en
tydlig arbetsbeskrivning för arbetslagsledarna.
På enheten finns en plan för hur utvärderingsarbetet fortlöper under året. Planen finns i form
av en cirkel, också kallad årscykeln. Varje arbetslag har arbetslagsplaner som utvärderas
kontinuerligt. Dessa bygger på enhetens arbetsplan. Den årliga kvalitetsredovisningen, som
personalen på enheten är delaktig i, omfattar en analys av olika målområden och vad som
behöver arbetas med inom dessa.
Skolan har en tydlig kompetensutvecklingsplan för personal, som utgår från skolans,
arbetslagets och individens behov. Under läsåret genomgår flera lärare olika kurser genom
lärarlyftets försorg. Representanter från de olika arbetslagen deltar i implementeringsarbetet
med den nya läroplanen.
Vid överlämning från förskola till förskoleklass besöker förskollärarna på Långängsskolan
överlämnande förskolor vid två tillfällen före skolstart. Förskolebarnen skolas in vid
läsårsstarten. Specialpedagogerna och fritidspersonal deltar på överlämningar.
Vid övergångar inom enheten möts lärare, fritidspersonal och specialpedagoger på
Långängsskolan och Stocksundsskolan för att bilda de nya klasserna.
25
Det finns upparbetade rutiner för överlämning.
På skolan finns två fritids, Kantarellen och Enebacken (delas upp i Dungen och Gläntan) med
cirka 100 fritidsbarn tillsammans. Varje fritidspedagog är knuten till en klass och arbetar
tillsammans med pedagogen i klass cirka 8-10 timmar i veckan på förmiddagarna. Då arbetar
man antingen tillsammans i helklass eller i halvklass. De pedagoger som vi talar med på både
skola och fritids upplever att samverkan fungerar på ett bra sätt och bidrar positivt till en
helhetssyn på barnets skoldag.
En gång i veckan har fritidspersonalen ett gemensamt möte. Vi är med under ett sådant möte.
Goda exempel och dilemman står på dagordningen och man går laget runt.
Bedömning i text
Ledningen upplevs av personalen som både tydlig och lyssnande.
Personalen på både skola och fritids upplever vi som kompetent och utvecklingsbenägen.
Skola och fritids har funnit goda samverkansformer, vilket bidrar positivt till en helhetssyn av
barnets skoldag.
Att arbetslagen är självgående är positivt men detta kan också innebära att utvecklingsarbetet
sker i olika takt i de olika arbetslagen.
Bedömning enligt skala
Ej tillfredsställande
Tillfredsställande
God kvalitet
2,0
3 3,0
1 1,0
Mycket god kvalitet
4,0
x
Jämförelse med tidigare observation
Någon tidigare rapport att jämföra med finns inte.
Starka sidor
Värdegrundsarbetet
Formerna för utvecklingssamtalet
Faddersystemet
Personalens kompetens, utvecklingsbenägenhet och engagemang.
Tydlig och lyssnande ledning
Helhetssynen på barnets utveckling
Skolans arbete med elever i behov av särskilt stöd
Förbättringsområden
Elevens kännedom om och aktiva arbete med målen
Datortillgången på skolan
Elevens delaktighet planering och utvärdering
Klassråden
26
Sammanfattande slutsats om enheten
Långängsskolan är en väl fungerande enhet inom Stocksundsskolans resultatenhet. Personalen
är engagerad och utvecklingsbenägen. Värdegrundsarbetet genomsyrar den dagliga
verksamheten med fokus på en helhetssyn på elevens utveckling. Skolan har ett genomtänkt
och medvetet arbete med barn i behov av särskilt stöd. Långängsskolan och Stocksundsskolan
har ett nära samarbete i den dagliga verksamheten och i olika utvecklingsprojekt. Skolan har
ett antal utvecklingsområden, t.ex. elevernas arbete med målen och delaktighet i sin egen
planering av sitt lärande samt utvärdering av sitt arbete.
Hela enheten
Sammanfattande slutsats om enheten som helhet
Stocksundsskolans resultatenhet är en väl fungerande verksamhet. Enhetens personal är
kompetent, utvecklingsbenägen och engagerad. Lokalerna är väl utrustade och används på ett
ändamålsenligt sätt.
Arbetet med värdegrunden genomsyrar det dagliga arbetet för såväl personal som elever och
är förankrat genom ett flertal arbetssätt. Skolans har prioriterat fritidsverksamheten, vilket har
bidragit till en helhetssyn på barnets utveckling.
Barn i behov av särskilt stöd kartläggs på ett tidigt stadium och enheten har en medveten plan
för hur man upptäcker och åtgärdar. Elevhälsoteamets sammansättning utgör ett
ändamålsenligt stöd för detta arbete.
Skolledningen och personalen är medveten om många av enhetens utvecklingsområden.
27
Referenser
Våga Visa Metodbok
Lpo 94
Antal elever på Stocksundsskolan och Långängsskolan 2010
Arbetslagsplan Cayenne 2010-2011
Arbetslagsplan F-3 2010-2011
Arbetsmiljökalendarium för Stocksundsskolan och Långängsskolan
Elever för elever – EFE dokument
Elevernas Likabehandlingsplan
Engelska-matris 11 okt 2010
Funktionsbeskrivning för arbetslagsledare
Förväntansdokument för Stocksundsskolan och Långängsskolan
Individuell utvecklingsplaner – ett antal från olika åk och olika ämnen
Info om fritidsverksamheten juni-10
Gruppen mot mobbing - dokument
Kalendarium för februari 2011
Kompetensutvecklingsplan Stocksunds re
Konsekvensstegen
Kvalitetsredovisning 2010 inom barnomsorg och skola
Lokala mål i matematik för åk 4-6
Lokala mål i engelska för åk 4-6
Lokala mål i svenska för åk 3
Lokala pedagogiska planeringar från åk 3,4 och 5
Minnesanteckningar Elevråd den 26 januari
Redovisning av utbildningsresultat lå 2009/2010
Sammanställning av NP och måluppfyllelse vt
Sammanställning av LUS
Schoolsoft-dokument – skriftliga omdömen från åk 4 och åk 6
Skolverkets inspektions-rapport från 2007
Skriftligt omdöme i idrott och hälsa från period 1 v.34-39 HT 2010
Stocksundsskolornas hemsida: www.stocksundsskolan.se
Stocksundsskolans regler från 2008-09
Så här gör vi i matsalen – regler från 2008-09
Tjänstefördelning 2010-2011
Underlag för skriftligt omdöme i svenska från sept-09
Utvärderingscirkel för ett läsår
Verksamhetsplan för fritidshem och hemvist Stocksundsskolan 2011-02-17
Välkommen till Långängsskolans fritidsverksamhet
Välkommen till Stocksundsskolans fritidshem och hemvist
Åtgärdsprogram från åk 1, åk 5 och åk 6 (exempel)
Åtgärdsprogram del 2 åk 1 (exempel)
28