docFöreläsningar - Senior i Centrum
download 
Report Transcription
Föreläsningar - Senior i Centrum
2015.02.09 Arenarummet Palissad Syd Palissad Öst Palissad Väst 08.00 REGISTRERING - UTSTÄLLNINGEN ÖPPNAR 08.30 09.00 INVIGNING (ARENARUMMET) Foajé Nord Moderator: Sölve Elmståhl PROGRAM ONSDAG 6 MAJ Funderingar kring ett bokslut Mustafa Can, journalist, författare, Stockholm Äldres funderingar över livet och döden när det är dags att göra bokslut. Betraktelser av Mustafa Can, känd som sommarpratare, debattör och författare. KAFFE OCH UTSTÄLLNINGSBESÖK 10.15 - 10.45 10.45 - 12.15 VÅRD OCH OMSORG REHABILITERING OCH ÄLDRE PALLIATIV MEDICIN OCH VÅRD* Moderator: Anna-Karin Edberg, professor Moderator: Helle Wijk, docent, leg sjuksköterska Moderator: Carl-Magnus Edenbrandt, docent, överläkare När regnbågen grånar: Äldre HBTQ-personer Mats Christiansen, doktorand, leg. ssk, specialist i sexologi, universitetsadjunkt, Stockholm Det är nu cirka 70 år sedan samkönade kontakter legaliserades i Sverige. HBTQ-personer finns i alla åldrar och vi har nu ett antal av dessa som nu börjar åldras. Presentationen kommer att diskutera deras situation, baserat på såväl litteratur som empiriska data. Att åldras i främmande land Mustafa Can, journalist, författare, Stockholm Med en allt större grupp seniorer med utländsk härkomst står vi inför nya utmaningar. Mustafa Can berättar om hur det kan vara att åldras i ett främmande land och om längtan att återknyta till sina rötter. Team en framgångsfaktor för att Kunna identifiera behov av palliativ vård i livets slutskede åldras väl hemma Kajsa Eklund, docent, leg arbetsterapeut, (delmål B5) Göteborg; Katarina Wilhelmson, docent, geriatriker, Göteborg; Eva Holmgren, universitetslektor, leg sjukgymnast, Göteborg Under seminariet presenteras värdet av individuell vårdplanering och resultat av en vårdkedja för sköra äldre personer från akutmottagning och åter till hemmet. Fokus är på teambaserad rehabilitering och nyttan för den äldre personen. Comprehensive Geriatric Assessment (CGA) hur använder vi det? Yngve Gustafson, professor, överläkare, Umeå Kostnadseffektiv och säker behandling av gamla människor kräver att man ”ser” hela människan. En förutsättning är att en multiprofessionell och multidimensionell utredning görs med fokus på prevention och rehabilitering av ett team med kunskaper i gerontologi och geriatrik. 12.15 - 13.15 13.15 - 14.45 Axel Carlberg, doktor i etik, Lund; Carl-Magnus Edenbrandt, docent, överläkare i palliativ medicin, Lund Hospicefilosofin, värdegrund, etik, termer och begrepp, sjukdomsprogression, livsuppehållande åtgärder, brytpunkts-bedömning, symtomlindring, en god död. DEMENS GERIATRISK RADIOLOGI* Moderator: Olle Ekberg, professor Att se frisk ut men ha en demenssjukdom Birgitta Hillarp, överläkare, Malmö; Kasim Abul-Kasim, docent, överläkare, Malmö; Ola Björgell, docent, regionöverläkare, Malmö; Sassa Persson, sjuksköterska, Malmö Även personer i yrkesverksam ålder kan Sölve Elmståhl, professor, Malmö; Inga drabbas av demens. Det beräknas att det Redlund Johnell, docent, överläkare, Lund Den äldre patienten blir ofta föremål finns ca 10 000 personer som är yngre för olika radiologisk undersökningar. med demens sjukdom i Sverige. Dessa Hans/hennes symptom skiljer sig oftast kräver ett annat förhållningssätt och från yngres. Den radiologiska bilden är omhändertagande. ofta komplex. Denna kort-kurs ger en Att se sjuk ut men ha gott minne introduktion till hur denna allt större Elisabet Londos, lektor, överläkare, Malmö patientgrupp optimalt skall undersökas Lewy body sjukdom tillhör de sk neuoch bedömas. rokognitiva sjukdomarna. Patienterna drabbas hårt med parkinsonliknande motorik, uttalad trötthet, märkliga Fortsättning nedan. synupplevelser samt störd drömsömn. Föreläsningen ger mer information om sjukdomstecknen och de olika behandlingsmöjligheter som finns. LUNCH MED SENIORGALA OCH UTSTÄLLNINGSBESÖK PALLIATIV MEDICIN OCH VÅRD Moderator: Carl-Magnus Edenbrandt, docent, överläkare PREVENTIVA INSATSER Moderator: Palliativ vård i kommunal omsorg Äldrevårdsmottagning på vårdLena Hjelmérus, överläkare, Stockholm central Läkarinsatser i kommunal omsorg. Lotta Hylén, sjuksköterska, palliativt ombud, Malmö Den kommunala personalens roll i den palliativa vården. Birgit H Rasmussen, professor, Lund Att vara närstående när någon ska dö. Eva Berg Petersson, distriktsläkare, Knislinge Vårdcentralen i Knislinge har arbetat aktivt med att utveckla vården för multisjuka äldre sedan 2010. I februari 2014 invigdes Äldrevårdsmottagningen. Föreläsningen beskriver tankarna bakom en Äldrevårdsmottagning och hur man har valt att arbeta i Knislinge. PALLIATIV MEDICIN OCH VÅRD* Moderator: Maria Taranger, överläkare Kunna genomföra brytpunktssamtal med patient och närstående (delmål B5) Wilhelmina Näs, ST-läkare, Göteborg; Mariana Villegas, Specialistläkare, Göteborg Teori och praktisk demonstration VÅRD OCH OMSORG Moderator: Margareta Albinsson, utvecklingsstrateg Region Skåne Fall inte i farstun! GERIATRISK RADIOLOGI* Moderator: Olle Ekberg, professor Fortsättning enligt ovan. Eva Nordell, Dr medicinsk vetenskap, sjukgymnast, Malmö; Mia Svensson Burghard, Medicinskt Ansvarig Rehab, Fallnätverket i Malmö stad, Malmö Hur vi undviker fallskador för våra vårdtagare i äldreomsorgen. Erfarenheter från förebyggande arbete i Malmö. Lipidbehandling för äldre Anders Gottsäter, docent, överläkare, Malmö Kolesterolsänkande behandling i högre åldrar, gör det nytta eller kanske t.o.m. skada? Genomgång av tillgängliga studier och förslag till rekommendationer baserade på dessa. 14.45 - 15.30 15.30 - 17.00 KAFFE OCH UTSTÄLLNINGSBESÖK PREVENTIVA INSATSER MILJÖ Moderator: Moderator: Mia Nilsson, docent Åldrandet och livskvalitet; en process Jag, flytta till särskilt boende?? Hur möblerar jag då? Ingalill Rahm Hallberg, professor emerita, Lund Föreläsningen kommer att avhandla åldrandet som en process, i detta fall från pensionering fram till livets slut, särskilt med hänseende till vad som bidrar till ett gott liv, hög livskvalitet och faktorer som hindrar ett gott liv. Åldrandet inrymmer möjligheter för individ och samhälle. Marianne Granbom, Dr Med Vet, Lund; Catharina Nord, docent, Linköping; Oskar Jonsson, filosofie doktor, Lund Vad avgör att man flyttar till särskilt boende? Hur blir tillgängligheten? Vad skall jag ta med mig? Hur skall jag möblera? Det finns goda skäl att anta att utformning av fysiska miljöer på särskilt boende kan ha inverkan på både den vård som bedrivs där och äldres livskvalitet. Är Morgondagens Geriatriska Patient en “Patient”? Börje Bjelke, professor, Oslo Äldre, Friskare, Bättre informerade, Större Krav på Funktion och Livskvalité PALLIATIV MEDICIN OCH VÅRD* Kunna initiera och tillämpa grundläggande principer för palliativ symtomlindring i livets slutskede (delmål B5) Carl-Magnus Edenbrandt, docent, överläkare, Lund Helhetssyn, symtomlindring, kommunikation och relation, teamarbete, samt närståendestöd. ANHÖRIG GERIATRISK RADIOLOGI* Moderator: Gerd Ahlström, professor, Lund Moderator: Olle Ekberg, professor Stöd till anhöriga - vad betyder det för mig? Lennarth Johansson, docent, Stockholm Sedan 2009 finns en bestämmelse i socialtjänstlagen om att kommunen …”ska stödja personer som vårdar eller stödjer närstående”… Vad betyder det för vården och omsorgen och för enskilda människor? Vad har hänt sedan 2009 och vad behöver göras ytterligare? Fortsättning enligt ovan. Kursen i geriatrisk radiologi innefattar 2x1,5h radiologi samt därtill ett valfritt kliniskt föreläsningspass ons-fre omfattande ytterligare minst 1,5h. Som man frågar får man svar - om stöd till anhöriga Martina Takter, Närståendekoordinator/ doktorand, Malmö En reflektion om den enskildes rättigheter, den anhöriges frivilliga insatser och bedömning av skälig levnadsnivå. Förenliga storheter eller strukturell paradox? Kan IT teknik hjälpa oss att bättre förstå personer med demens? Stefan Sävenstedt, professor, Luleå I stödet till personer med demens har olika former av elektroniska sensorer fram till nu främst använts för att öka tryggheten, både för personen själv och för familjen och personal. Nya rön visar på en möjlighet att också använda elektroniska sensorer för att bättre förstå personen med demens som har en BPSD problematik. *Kurs för läkare med möjlighet för övriga deltagare att lyssna. Begränsat antal platser. Med förbehåll för ändringar. 2015.02.09 Arenarummet Palissad Syd Palissad Öst 08.00 08.30 - 10.00 PALLIATIV MEDICIN OCH VÅRD* PROGRAM TORSDAG 7 MAJ Existentiella frågor och livssyn i dödens närhet (delmål C8) Caroline Krook, biskop emerita, Stockholm; Britt-Marie Ternestedt, professor, sjuksköterska, Stockholm; Carl-Magnus Edenbrandt, docent, överläkare, Lund Vårdarens möte med en döende patient och dennes närstående innebär inte endast medicinska utmaningar utan även svåra samtal, etiska dilemman och existentiella frågor. I detta möte utmanas också vårdaren att själv reflektera kring sin syn på livet, sjukdom och ytterst döden. PREVENTIVA INSATSER DEMENS MILJÖ Moderator: Agneta Malmgren-Fänge, docent God munhälsa på äldre dar´ Pia Andersson, bitr professor, Kristianstad Föreläsningen kommer att belysa munhälsans betydelse för nutritionen, allmänhälsan och välbefinnandet, samt ta upp orsaker som kan ge negativa konsekvenser för tänder och munslemhinnor hos äldre personer och åtgärder för att bevara en god munhälsa livet ut. Undernäring och fallrisk – ett folkhälsoproblem? Albert Westergren, professor i omvårdnad, Kristianstad Malnutrition i kombination med låg grad av fysisk aktivitet leder till minskad muskelmassa och ökad risk för att falla. Detta kan betraktas som ett folkhälsoproblem och informationskampanjer behövs vad gäller det ökade behovet av protein, D-vitamin samt vikten av fysisk aktivitet. MIGRATION OCH DEMENS* Moderator: Eva Granvik, verksamhetschef Hur skapar vi förutsättningar även Att se frisk ut men ha en demensför sköra äldres vardag? sjukdom Inledning av dagen Susanne Iwarsson, professor, Lund; Katarina Wilhelmson, docent, Göteborg; Terje Sund, Dr Med Vet, Oslo Hur kan forskningen och den samlade kunskapen omsättas till åtgärder som underlättar för äldre att klara sin vardag? Vilka utmaningar finns vid interventioner med sköra äldre personer? Hur omsätter vi de ökade kunskaperna kring hjälpmedel i en bättre vardag och deltagande i samhället? Challenges in cross-cultural assessment of dementia Sassa Persson, sjuksköterska, Malmö Även personer i yrkesverksam ålder kan drabbas av demens. Det beräknas att det finns ca 10 000 personer som är yngre med demens sjukdom i Sverige. Dessa kräver ett annat förhållningssätt och omhändertagande. Att se sjuk ut men ha gott minne Elisabet Londos, lektor, överläkare, Malmö Lewy body sjukdom tillhör de sk neurokognitiva sjukdomarna. Patienterna drabbas hårt med parkinsonliknande motorik, uttalad trötthet, märkliga synupplevelser samt störd drömsömn. Föreläsningen ger mer information om sjukdomstecknen och de olika behandlingsmöjligheter som finns. Rozita Torkpoor, Sjuksköterska Rune Nielsen, Neuropsykolog, Köpenhamn Rune Nielsen vid Nationalt Videncenter for Demens vid Rigshospitalet i Köpenhamn kommer utifrån sin forskning att belysa utmaningar som uppstår vid demensutredningar för personer med utländsk bakgrund. KAFFE OCH UTSTÄLLNINGSBESÖK 10.00 - 10.45 DEMENS Möss eller människor? Framtidens forskning kring demenssjukdomar Lennart Minthon, professor, överläkare, Malmö; Oskar Hansson, lektor, överläkare, Malmö; Håkan Toresson, docent, Malmö För att bota Alzheimers sjukdom har man i 15 år forskat på möss. Men alla försök har misslyckats. I vår Swedish BioFinder Study utgår vi från människan. Många patienter undersöks noga över lång tid och vi forskar på patientspecifika nervceller som omprogrammerats från hudceller. PREVENTIVA INSATSER PALLIATIV MEDICIN OCH VÅRD* SEXUALITET SUICID Moderator: Carl-Magnus Edenbrandt, docent, överläkare Yrsel hos äldre Patrik Midlöv, distriktsläkare, docent, Eslöv Yrsel är vanligt och ofta väldigt handikappande för äldre personer. Äldre har särskilt stor risk för att drabbas av yrsel pga andra sjukdomar och läkemedelsbehandling. Här ges förslag på utredning och behandling samt belyses särskilt läkemedel respektive sjukdomar som ökar risken för yrsel hos äldre. Datorbaserad utbildning bidrar till att undernärda får adekvat nutritionsbehandling Palliativ medicin/vård vid Sexualitet hos äldre demens, hjärt- och lungsjukdom Ingmar Skoog, professor, Göteborg Föreläsningen belyser olika aspekter av (delmål C4, C5) Johan Sundelöf, med.dr., överläkare, Uppsala; Claes Lundgren, överläkare, Skellefteå Hur ser brytpunktsbedömningen ut, hur skiljer sig symtom och förlopp från cancer, särskilda farmakologiska och icke-farmakologiska behandlingar vid icke-cancersjukdomar? Albert Westergren, professor i omvårdnad, Kristianstad En timmes Datorbaserad Utbildning i Näring och Ätandet (DUNÄT) bidrar till att fler patienter med risk för undernäring erhåller adekvat nutritionsbehandling och vård utan att öka överbehandlingen av personer som inte har risk för undernäring. 12.15 - 13.15 13.15 - 14.45 Foajé Nord REGISTRERING Moderator: Axel Carlberg, doktor i etik 10.45 - 12.15 Palissad Väst sexualitet hos äldre. Suicid bland äldre, något vi kan förebygga? Margda Waern, professor, Göteborg Äldre har höga suicidtal i Sverige och internationellt. Psykosociala, psykiatriska och biologiska faktorer som är kopplade till suicidalt beteende kommer att presenteras Förebyggande åtgärder diskuteras. MIGRATION OCH DEMENS* Kognitiv testning av personer med utländsk bakgrund och varierande utbildningsnivå. Vad är viktigt att ta hänsyn till i utredningen? Peter Wetterberg, överläkare, Oslo Peter ger oss en inblick i utmaningen av demensutredning av personer med annan etnisk bakgrund samt kunskap om adekvata kognitiva tester. Min far och hans demenssjukdom Simin K. Yahoo, anhörig, Lund Simin Yahoo har master i internationella Kulturella Relationer och arbetar som ekonomiassistent på vårdekonomi i Region Skåne.. Simins far har Alzheimersjukdom. Simin berättar om sin far Ghafoor. LUNCH MED SENIORGALA OCH UTSTÄLLNINGSBESÖK REHABILITERING OCH ÄLDRE Urininkontinens hos äldre- en utmaning att identifiera, utreda och behandla Ulla Molander, docent, universitetssjukhusöverläkare, Göteborg Urininkontinens (UI) är en folksjukdom där bara en bråkdel söker hjälp, och där många, även i vården menar att urininkontinens är en del av åldrandet och ingen ide att försöka behandla. Tvärtom så är det viktigt att identifiera de med UI för att utreda och behandla på ett adekvat sätt. TANDVÅRD VÅRD OCH OMSORG Moderator: Margareta Albinsson, utvecklingsstrateg Region Skåne Moderator: Pia Nilsson, utvecklingssekreterare Malmö Stad ANHÖRIG Moderator: Gerd Ahlström, professor, Lund När munnen blir ett hinder för ätandet Hur ska vi tillgodose Agdas behov? Anhörigas roll som ställföreträdare inom äldreomsorgen Eddie Grahn, dietist, Malmö; Jeanette Appelqvist, Ansvarig för uppsökande verksamhet och munhälsobedömningar, Kristianstad; Mats Nilsson, tandläkare, Malmö Om munhälsans betydelse, om ett adekvat näringsintag hos äldre samt om att stödja tandhälsovården för äldre. Du som arbetar med äldre får här kunskaper som du direkt kan använda i det dagliga arbetet. Pia Nilsson, Samordnare för Ämmaprojektet, Malmö; Dr Lars Stavenow, Läkare, Malmö; Lotta Tyrberg, Gunilla Marcusson, Medicinskt ansvariga sjuksköterskor, Hässleholm, Broby Lärande exempel från Skåne, där kommuner, sjukhus, primärvård och Agda själv gemensamt ser till att hon får den vård hon behöver. Tove Harnett, Bitr. universitetslektor, Lund Anhöriga har i Sverige idag inte någon rättslig beslutskompetens som ställföreträdare. Trots detta skulle nog många av oss nästan reflexmässigt inta rollen som företrädare om en nära anhörig till oss blev dement och tvingades flytta till ett äldreboende. Under föreläsningen diskuteras utmaningar och problem som relateras till frågan om anhöriga som ställföreträde i äldreomsorgen. Manligt åldrande – vilken evidens finns för androgen terapi? MIGRATION OCH DEMENS* Interkulturell kommunikation: Kulturkompetens och möten i vården Bo Norlund, Kommunikationskonsult, Malmö ”En kulturkompetens är inte bara en moralisk och etisk tillgång eller ’något som är bra att ha’. Kulturkompetens är idag en skyldighet enligt lagen.” Visst, men vilka nya kompetenser behöver vi i möten med människor från olika kulturella bakgrunder? När är någon beslutsoförmögen? Mats Johansson, Fil. Dr., universitetslektor, Lund När är en person att betrakta som beslutsoförmögen? Och vem ska ta ställning till detta? Föreläsningen berör dessa och liknande frågor, från såväl ett etiskt som ett praktiskt perspektiv. Stefan Arver, professor, Stockholm Testosteron lyfts omväxlande fram som undergörande och inland som roten till mäns allvarliga sjukdomar. Presentationen skall ge ordning och reda på vad vi vet och hur vi skall tänka kring behandling med testosteron Ställföreträdare behöver vägledning Linus Broström, Fil. Dr., Biträdande forskare, Lund Hur företräder man bäst den äldre när denne själv inte är förmögen att fatta ett visst beslut? Föreläsningen introducerar olika tankar om vilka slags hänsyn en ställföreträdare bör ta, ur ett etiskt perspektiv. 14.45 - 15.30 15.30 - 17.00 KAFFE OCH UTSTÄLLNINGSBESÖK VÅRD OCH OMSORG REHABILITERING OCH ÄLDRE PALLIATIV MEDICIN OCH VÅRD* REHABILITERING OCH ÄLDRE Moderator: Margareta Albinsson, utvecklingsstrateg Region Skåne Moderator: Sölve Elmståhl, professor, överläkare Moderator: Carl-Magnus Edenbrandt, docent, överläkare Moderator: Sölve Elmståhl, professor, överläkare Sarkopeni, gerasteni och kakexi – muskler, mat och träning vid åldrande och sjukdom Närstående till patient i palliativ vård (delmål C11) Passion för livet Lars Stenbäck, Seniorcoach, Sveriges Kommuner och Landsting, Stockholm Om hur äldre får möjlighet att påverka sin hälsa och livskvalitet. Inspiration för dig som arbetar med vård och omsorg om äldre. Ett nytt geriatriskt kvalitetsregister presenteras. Ett verktyg för CGA i kommun, primärvård och slutenvård Anna Milberg, docent, överläkare, Tommy Cederholm, professor, överläkare, Norrköping Trygghet och meningsfullhet är avgöran- Sölve Elmståhl, professor, överläkare, Uppsala de om närstående ska orka. Kroppens muskler bryts långsamt ner Malmö; Eva Nordell, enhetschef, sjukgymmed ökande ålder och leder till minskad Rosmari Eliasson-Lappalainen, professor, nast, Malmö; Linnea Callegari, ST- läkare rörlighet och styrka. Sarkopeni är en Lund geriatrik, Malmö; Sara Svensson, arbetsterriskfaktor för gerasteni (eller skörhet). En närstående berättar… apeut, Malmö Samtidig sjukdom gör att muskelnedEtt nytt geriatriskt kvalitetsregister (GKR) Kristina E Svensson, samverkansansvarig, brytningen går ännu snabbare (kakexi). med spindeldiagram presenteras samt Försäkringskassan, Lund Lyckligtvis finns det möjligheter att med erfarenheter från sluten och öppen vård Närståendepenning. vår livsstil, dvs. med mat och träning och kommun. Information kring vanliga skjuta upp och motverka sarkopenin. Martina Takter, närståendekoordinator/ tillstånd som smärta, fall, kost, förvirring, doktorand, Malmö läkemedel, funktionsförmåga, livskvaliÄldres sjukdomspanorma: Spelar Närståendestöd ur ett ideologiskt tet, trycksår, inkontinens och anhörigetnicitet roll för vanliga symtom perspektiv. stöd fås i realtid som stöd för rondarbete och sjukdomar och guidelines redovisas. Sölve Elmståhl, professor, överläkare, Malmö Äldre med omfattande behov av vård och omsorg utgör idag ca 550 000 personer. Mycket vanliga symtom efter 80 års ålder är trötthet, smärta, gångproblem, nedstämdhet och minnesproblem. Att vara utlandsfödd innebär risk för ökad dödlighet, och kortare vårdtid för vissa tillstånd. *Kurs för läkare med möjlighet för övriga deltagare att lyssna. Begränsat antal platser. MIGRATION OCH DEMENS* Tolkanvändareutbildning Pirkko T Kyllönen , VD för Språkservice AB, auktoriserad tolk, Malmö Pirkko kommer att föreläsa om tolkens arbete och tolkade möten och utgår från lagar och förordningar, tolketikens huvudregler, felkällor och fallgropar. Med förbehåll för ändringar. 2015.02.09 Arenarummet Palissad Syd Palissad Öst 08.00 08.30 - 10.00 Palissad Väst REGISTRERING MILJÖ PREVENTIVA INSATSER PALLIATIV MEDICIN OCH VÅRD* DEMENS Moderator: Bengt Holgersson, fd landshövding PROGRAM FREDAG 8 MAJ Foajé Nord LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE* Moderator: Eva Granvik, verksamhetschef Äldres vardagsmiljö: Vad vet vi – vad gör vi nu? Att förebygga fall och frakturer, med eller utan läkemedel? Susanne Iwarsson, professor, Lund; Oskar Jonsson, filosofie doktor, Lund; Torbjörn Svensson, docent, Lund I dag involveras allt oftare äldre personer och andra intressenter i själva forskningsprocessen. Hur omsätts kunskaperna i åtgärder som underlättar för äldre att klara vardagen? Vilka innovationer kan vi vänta oss? Kan en App för att hitta en lämplig och anpassad bostad vara till hjälp? Annika Kragh Ekstam, Geriatriker, Hässleholm/Kristianstad Tre insatser är viktiga för att förebygga nya fall och frakturer efter en lågenergivåld fraktur; att utreda för osteoporos, att behandla osteoporos och att förebygga att nya fall inträffar. Höftfrakturer är ofta relaterade till osteoporos. Behandling med läkemedel kan vara till nytta i vissa fall och skadliga i andra. Etiska dilemman i livets slutskede: Möss eller människor? Framatt behandla eller inte behandla? tidens forskning kring demens(delmål C3) sjukdomar Marit Karlsson, med.dr., överläkare, Linköping; Axel Carlberg, doktor i etik, Lund Etik, svåra kliniska situationer, etiska dilemman, palliativ sedering, eutanasi. Läkemedelsgenomgångar för äldre multisjuka-finns det ett behov? Lennart Minthon, professor, överläkare, Malmö; Oskar Hansson, lektor, överläkare, Malmö; Håkan Toresson, docent, Malmö För att bota Alzheimers sjukdom har man i 15 år forskat på möss. Men alla försök har misslyckats. I vår Swedish BioFinder Study utgår vi från människan. Många patienter undersöks noga över lång tid och vi forskar på patientspecifika nervceller som omprogrammerats från hudceller. Läkemedelsbehandling av äldre – ny webbutbildning som del i AT Frida Nobel, specialistläkare geriatrik, sakkunnig läkare Socialstyrelsen Socialstyrelsen har tagit fram en fallbaserad webbutbildning om läkemedelsbe-handling av äldre och vänder sig till läkare som ännu inte påbörjat specialisering men innehållet är lämpligt för alla läkare som vill uppdatera eller förbättra sin kompetens om läkemedelsbehandling av äldre patienter. Fortsättning nedan... Åsa Bondesson, Dr med vet, leg apotekare, Malmö Under de senaste 25 åren har läkemedelsanvändningen bland äldre blivit allt mer omfattande och komplex. Samtidigt använder en hel del äldre potentiellt olämpliga läkemedel för äldre. KAFFE OCH UTSTÄLLNINGSBESÖK 10.00 - 10.45 10.45 - 12.15 REHABILITERING OCH ÄLDRE VÅRD OCH OMSORG Moderator: Pia Nilsson, utvecklingssekreterare Malmö Stad PALLIATIV MEDICIN OCH VÅRD* Moderator: Carl-Magnus Edenbrandt, docent, överläkare ANHÖRIG Moderator: Gerd Ahlström, professor, Lund Hur ska vi tillgodose Agdas behov? Strategier för att förebygga fall och fallskador bland äldre Icke-farmakologiska behandlings- Delaktighet och utanförskap Familjens perspektiv metoder (delmål C6) Pia Nilsson, Utvecklingssekreterare, Malmö; Dr Lars Stavenow, Läkare, Malmö; Lotta Tyrberg, Gunilla Marcusson, Medicinskt ansvariga sjuksköterskor, Hässleholm, Broby Lärande exempel från Skåne, där kommuner, sjukhus, primärvård och Agda själv gemensamt ser till att hon får den vård hon behöver. Eva Nordell, enhetschef, leg. sjukgymnast, Malmö Ett systematiskt arbetssätt, inte bara för att förebygga nya fall utan även för att utreda och åtgärda bakomliggande orsaker till fall, behöver stärkas i vården. Samarbete mellan olika myndigheter bör stärkas och nationella riktlinjer införas. Torkel Falkenberg, docent, Stockholm Komplementär och alternativ medicin – ett EU perspektiv. Kajsa Landgren, dr med. vet., universitetsadjunkt, Lund Öronakupunktur. Berit Seiger-Cronfalk, med.dr., Stockholm Mjuk massage i palliativ vård. Trycksår – prevention och behandling Katarina Frick, leg sjuksköterska, Malmö Föreläsning innehållande förslag på preventiva åtgärder för att undvika trycksår samt förslag på behandling då trycksår redan uppstått. Vikten av att hela teamet arbetar med dess olika uppgifter runt patienten med trycksår. LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE* Moderator: Eva Granvik, verksamhetschef Läkemedelsbehandling av äldre – ny webbutbildning som del i AT Birgitta Andershed, professor, Stockholm och Gjövik Vårdens fokus har alltmer förskjuts till det egna hemmet. Många vårdinsatser utförs nu av den som är sjuk och anhöriga. Ändå säger man ofta att patienten/ anhöriga ska göras delaktiga i vården. Vad menar vi då med delaktighet och med vården? Under föreläsningen kommer detta att problematiseras. Fortsättning enligt ovan... Att inse att man till slut måste släppa taget Fortsättning nedan... Vid föreläsningarna 8 maj får du möjlighet att gå igenom utbildningens stora patientfall, övningsfrågor samt teoretiska delar. Det innebär en genomgång av den huvudsakliga delen av utbildningen. Om du vill kan du därefter gå igenom de mindre kvarvarande fallen och därefter genomföra kunskapstestet för att sedan skriva ut ett kursintyg. Annica Forsgren, Verksamhetsledare, FoU Skåne Min berättelse handlar om att leva med en man som har Alzheimer och till slut inse att man måste släppa taget. Att inte se det som ett nederlag när man måste fatta beslutet om ett annat boende utan en kärlekshandling. Att vara närstående till en äldre person Magdalena Andersson, Med Dr, FoU-koordinator, Malmö Föreläsningen baseras på studier med anhöriga till äldre personer som befinner sig i den allra sista delen av livet. Det kommer att presenteras anhörigas syn på vården för de äldre svårt sjuka och hur de upplever att vara anhöriga. 12.15 - 13.15 13.15 - 14.45 LUNCH MED SENIORGALA OCH UTSTÄLLNINGSBESÖK ANHÖRIG REHABILITERING OCH ÄLDRE PALLIATIV MEDICIN OCH VÅRD* Moderator: Anna-Karin Edberg, professor Moderator: Sölve Elmståhl, professor, överläkare Moderator: Carl-Magnus Edenbrandt, docent, överläkare Sorg får man väl klara själv? Monica Nanni, ordförande Riksförbundet för änkor och änkemän, Stockholm Riksförbundet för änkor och änkemän berättar om erfarenheter av att vara efterlevande och om sina erfarenheter av att möta efterlevande. Vilket efterlevandestöd behöver anhöriga? Lennart Björklund, socionom, diakon och leg psykoterapeut, Göteborg När tomheten och ensamhetskänslan kommer behövs ett speciellt stöd. Ett stöd från vänner och släkt är viktigt, men i vissa lägen behövs ett professionellt stöd. Ett stöd från äldreomsorg och boenden måste finnas. Vanliga senkomplikationer till stroke Sölve Elmståhl, professor, överläkare, Malmö Mer än 3500/100 000 personer > 85 år vårdas årligen för stroke och senkomplikationer såsom smärta, spasticitet, sarkopeni, hemiosteoporos, dysfagi, nedstämdhet, personlighetsförändringar, balansstörningar och kranialnervssymtom är vanligt. Checklista för uppföljning presenteras. Ortopedtekniska lösningar vid neurologiska tillstånd Hanna Skoglar, leg ortopedingenjör, Malmö; Jenny Adelros, leg ortopedingenjör, Malmö Hur kan en ankel-fot ortos påverka stabiliteten i knä och höft. Biomekaniska aspekter kring olika ortopedtekniska lösningar i nedre extremiteterna. Genomgång av ortopedtekniska hjälpmedel som bevarar eller förbättrar mobiliteten. Agnete Kinman, överläkare em., präst, själavårdare, författare, Kimstad; Pia Dellson, överläkare, psykoterapeut, författare, Lund Att ha kunskap om egna personliga värde- och trossystem, attityder till döden, samt betydelsen av att kontinuerligt utsättas för sorg och förluster, hur personliga förluster och sorg påverkar arbetet, värdet av handledning samt veta när och var man kan få hjälp. LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE* Moderator: Eva Granvik, verksamhetschef När munnen blir ett hinder för ätandet Läkemedelsbehandling av äldre – ny webbutbildning som del i AT Eddie Grahn, dietist, Malmö; Jeanette Appelqvist, Ansvarig för uppsökande verksamhet och munhälsobedömningar, Kristianstad; Mats Nilsson, tandläkare, Malmö Om munhälsans betydelse, om ett adekvat näringsintag hos äldre samt om att stödja tandhälsovården för äldre. Du som arbetar med äldre får här kunskaper som du direkt kan använda i det dagliga arbetet. Fortsättning enligt ovan... KAFFE OCH UTSTÄLLNINGSBESÖK 14.45 - 15.30 15.30 - 16.30 Den palliativa medicinens möjligheter och begränsningar (delmål C12) TANDVÅRD Moderator: Margareta Albinsson, utvecklingsstrateg Region Skåneö State of the art föreläsning: Att vända en verksamhet. Från ett patogent till ett salutogent arbetssätt Föreläsare: Peter Westlund, docent i socialt arbete, fil dr i samhällsplanering med erfarenhet som universitetslektor och FoU-ledare inom socialtjänst och primärvård, krönikör i Tidningen Äldreomsorg samt författare till ett flertal böcker om en salutogen äldreomsorg 16.30 - 16.40 AVSLUTNING Moderator: Sölve Elmståhl *Kurs för läkare med möjlighet för övriga deltagare att lyssna. Begränsat antal platser. Med förbehåll för ändringar.
