Somatiska komplikationer – risk/missbruk
Transcription
Somatiska komplikationer – risk/missbruk
Per 43 år Riskbruk, skadligt bruk och beroende Jörg Rosowski Riskbruksprojektet Värmland Madelene, 50 år • • • • Jobbar som undersköterska Pappa dog i alkoholkomplikationer Dricker 2-3 flaskor rödvin per vecka Söker för sömnproblem Vad är vad? • • • • • • • Riskbruk Missbruk Skadligt bruk Beroende Illegalt bruk Friskbruk Bristbruk • Socialbidrag sedan 1998 • Flera ggr varit på behandlingshem pga alkoholproblem • Skild, ingen kontakt med sina barn • Brukar söka primärvården berusad för krissituationer Fredrik, 18 år • Blivit av med sitt körkort pga. rattfylleri • Var sedan också positiv för 3 olika droger vid screening med urintest • Har utbildningsplats, sköter sig bra där • Bor hos föräldrar Riskbruk – Vad är det? Ett bruk av alkohol som ökar risken för skadliga konsekvenser, men där beroende inte föreligger. www.fhi.se/riskbruksprojektet Jörg Rosowski distriktsläkare 1 Beroende Skadligt bruk 3 av följande 7: 1. tolerans 2. abstinens 3. kontrollförlust 4. varaktig önskan/försök minska 5. stor del av livet ägnas åt alk. 6. sociala aktiviteter/yrke försummas 7. fortsatt användning trots skador Alkoholanvändning som leder till hälsoskador Hur dricks det i Sverige? - Hur mycket alkohol dricks det? - Hur många dricker för mycket Missbruk - Hur mycket sjukdom och död orsakas Upprepad alkoholanvändning som leder till något av: 1. att skyldigheter ej fullgörs (skola, arbete, hemmet) 2. användning i risksituationer (bilkörning) 3. upprepade kontakter med rättsväsendet 4. fortsatt användning trots ihållande relationsproblem - Hur många riskbrukare/beroende träffar vi www.fhi.se/riskbruksprojektet www.fhi.se/riskbruksprojektet Alkoholkonsumtionen i Sverige 1996- 2006 Liter 100% alkohol per capita (inklusive icke-registrerad konsumtion) Alkohol och sjukvård Inga alkoholproblem, ca 8 miljoner svenskar 11 Generell alkohol politik Primärprevention 10 9 8 7 Riskbeteende, ca 700 000 6 5 Sekundärprevention i sjukvården 4 3 2 1 Beroende, ca 250 000 2005 2004 2005 2002 2003 2000 2001 1998 1999 1996 1997 0 Tertiär prevention Behandling i öppen eller sluten vård www.fhi.se/riskbruksprojektet Alcohol is more important as a cause of ill-health and premature death than diabetes or asthma • Svenska män dricker fortfarande dubbelt så mycket som svenska kvinnor • Undantag: svenska 18-åringar • 60 % av de unga männen och 20 % av de unga kvinnorna riskdricker (20-32 år) • 600 000 riskbrukare 6000 5000 DALYs (000’s) Alkoholproblemets storleksordning 4000 3000 2000 300 000 missbrukare/beroende 100 000 marginaliserade 150 000 barn har föräldrar med alkoholproblem 1000 0 Alcohol www.fhi.se/riskbruksprojektet Jörg Rosowski distriktsläkare Diabetes Asthma www.fhi.se/riskbruksprojektet 2 Hur mycket är för mycket? Hur vanligt är alkoholproblematik i primärvården? Om man träffar 2000 patienter om året: Som riskabelt bruk av alkohol anses: 1) mer än 14 standardglas per vecka för män, 9 standardglas per vecka för kvinnor 2) mer än 5 standardglas vid ett och samma tillfälle för män, 4 standardglas vid ett och samma tillfälle för kvinnor . • Så är >200 av dessa högkonsumeter av alkohol • >300 av dessa berusar sig två gånger per månad eller oftare Med ett standardglas menas alkohol innehållande 12 g 100% alkohol, ungefär denna mängd alkohol finns i: • 40-50 är alkoholberoende www.fhi.se/riskbruksprojektet www.fhi.se/riskbruksprojektet Dryckesmönster och konsekvenser ”Vodkabältet” ”Kontinentalt” Sociala problem Leverskador Olycksfall Cancer Misshandel Mage/tarm Cerebrovasculärt Skelett/leder Hjärtarytmier Nervsystemet Svensken har nu tagit till sig båda dryckesmönstren! Depression/Självmord Fosterskador www.fhi.se/riskbruksprojektet Samtalet – vårt främsta verktyg! www.fhi.se/riskbruksprojektet Kostnadseffektivt 167 – Blodtrycksbehandling Vid lägre nivå av förhöjt blodtryck måste etthundrasextiosju patienter behandlas i fem år för att en stroke skall undvikas 20 – Rådgivning om tobak Vid rådgivning om tobak är det en av tjugo som slutar röka 8 – Enkel rådgivning om alkohol Vid enkel rådgivning om alkohol är det en av åtta riskkonsumenter som minskar sin konsumtion till ofarliga nivåer. www.fhi.se/riskbruksprojektet Jörg Rosowski distriktsläkare www.fhi.se/riskbruksprojektet 3 Hur alkohol ändrar beteendet Hur alkohol ändrar beteendet • Svensk bar en fredagsnatt: De flesta har en promillehalt >0,8 • Man mår bäst vid <0,55 promille enligt forskning 0,2-0,3 promille Ökning av endorfiner, värmekänsla, avspänning, minskad självkritik, reaktionshastighet och precision försämras 0,5-0,6 promille Upprymdhet, hämningar minskar, omdöme och förmågan att ta in information försämras 0,8 promille Långsammare reflexer, överdrivna rörelser, högljudd, sämre synförmåga, överdrivet självsäker, upplevs berusad. Normalkonsumenten slutar oftast dricka senast vid detta promilletal. • Många tror att man får roligare ju mer man dricker - felaktigt! • Vid höjd toleransnivå krävs mer alkohol för samma effekt • Vid utvecklad alkoholism kan det gå åt andra hållet - man blir kraftigt berusad av nästan ingenting www.fhi.se/riskbruksprojektet www.fhi.se/riskbruksprojektet Könsskillnader Hur alkohol ändrar beteendet 1,0 promille Sluddrigt tal, försämrad muskelkontroll, svårt att gå stadigt, svårt att kontrollera känslor, kraftigt berusad 1,5 promille ”Packad”, raglar, kräkningar, emotionella utbrott, somnar 2,0 promille Svårt att prata och gå upprätt, dubbelseende 3,0 promille Uppfattar inte vad som händer, gränsar till medvetslöshet 4,0 promille Medvetslöshet, långsam andning, risk för dödlig alkoholförgiftning www.fhi.se/riskbruksprojektet www.fhi.se/riskbruksprojektet Vanliga alkoholskador Psykiska *Sömnstörning Trötthet Alkohol och ohälsa Stresskänsla *Depression *Ångest Självmord - 48% alkoholrelaterat *Minnesstörning Kunskap – en trygg grund i samtalet Nervsystem Alkoholdemens Kronisk värk www.fhi.se/riskbruksprojektet www.fhi.se/riskbruksprojektet Jörg Rosowski distriktsläkare 4 Växande hjärna – extra känslig 1 Alkoholskador - Blod Leukocyter Neutropeni (toxisk effekt) Hämmad mobilisering/migrering Infektionskänslighet These images show functional activity levels (MR) in the brain of a healthy 15-year-old male nondrinker (left), and that of a 15-year-old male heavy drinker (right). Ref: Susan Tapert, Alcoholism: Clinical and Experimental Research (Volume 24, Number 2) www.fhi.se/riskbruksprojektet www.fhi.se/riskbruksprojektet Alkoholskador Alkoholskador Andningsvägar Sömnapnésyndrom Andningsdepression Mag-Tarm Metabol Kaloritillskott - Övervikt Ökad frekvens nyinsjuknande diabetes (X2) Försämrad reglering (inkl metabolisk acidosrisk) Höga Blodfetter Reflux-halsbränna GI-blödningar Bukspottskörtelinflammation Levercirros Villusatrofi/resorptionsstörning Motorikstörning Diarré www.fhi.se/riskbruksprojektet Alkoholskador Hjärta-kärl Könsorgan www.fhi.se/riskbruksprojektet Alkoholskador *Hypertoni Stroke Hjärtinfarkt Hjärtsvikt *Hjärtarytmier Hud *Svårläkta sår (ektyma ”vinsår”) *Psoriasis * Infektion *Ökad infektionsbenägenhet (cellmedierat) *Impotens *Infertilitet www.fhi.se/riskbruksprojektet Jörg Rosowski distriktsläkare www.fhi.se/riskbruksprojektet 5 Alkoholskador Muskler Alkoholskador - Cancer värk Linjärt samband mellan alkohol - cancer svaghet Skelett Osteoporos (Mg, Ca förlust, PTH ökar) + ökad falltendens Vanligt Ovanligare men starkt samband Bröst Grovtarm Ändtarm Magsäck Äggstockar Munhåla/svalg (70-80%) Matstrupe Lever (kvinnor) Ej lika starka kopplingar som tobak - lungcancer www.fhi.se/riskbruksprojektet Varför dör man av alkohol? (globalt 2002) Alkohol orsakar bröstcancer 133 140 124 Skador/olyckor 40,4 % Cancer 22,0 % 80 diabetes/lever etc 16,9 % 60 hjärta-kärl 14,5 % 40 neuro & psykiatriskt 6,1 % Alkoholens andel av all global dödlighet 3,7 % 116 120 100 cancerfall/år www.fhi.se/riskbruksprojektet 88 94 101 108 20 0 0 1 2 3 4 5 6 Standardglas/dag incidens bröstca per 1000 kvinnor vid 80 åå 5000 dödsfall/år i Sverige Ref: Collaborative Group on Hormonal Factors in Breast Cancer, USA www.fhi.se/riskbruksprojektet Skadligt bruk • Män >18 Standardglas/vecka www.fhi.se/riskbruksprojektet Alkoholens skademekanismer Dryckesmönster (berusning) Volym/år • Kvinnor > 13 Standardglas/vecka toxisk effekt berusning Kronisk sjukdom beroende akuta sociala kroniska sociala Olyckor/skador www.fhi.se/riskbruksprojektet Jörg Rosowski distriktsläkare 6 Varningsklockor Tidiga konsekvenser av alkohol: - Sömnproblem/trötthet/stress - Psykiska problem - Mage/Tarm-problem - Infektioner - Hudproblem - Hypertoni www.fhi.se/riskbruksprojektet Rekommendationer om alkohol och hälsa Riskbrukshypotesen (FHI 2005) •Den individuella känsligheten för vad som är riskabelt hög alkoholkonsumtion varierar i stor utsträckning • De angivna alkoholmängderna ska bara ses som utgångspunkter för en diskussion om vad som i den enskilda fallet kan vara en ohälsosamt hög konsumtion Hallberg Hans. Riskbruk av alkohol, ett studiebrev av SFAM • Rekommendera inte alkohol som medicin • Avråd inte från måttligt drickande i det enskilda fallet, men ta hänsyn till kända kontraindikationer • Informera om att de gynnsamma effekterna uppnås vid mycket måttlig konsumtion • Avråd alltid från berusningsdrickande • Avråd alltid deprimerade patienter från att dricka alkohol • Inga säkra nivåer för gravida www.fhi.se/riskbruksprojektet www.fhi.se/riskbruksprojektet Frågeformulär Biologiska alkoholmarkörer Sensitivitet Högkons Sensitivitet Alk ber Specificitet Högkons GGT 35% 65% ca 50% ASAT ALAT MCV CDT 17% 33% 22% 29% 57% 47% 47% 79% <50% <50% <50% 93% Nytt prov: Fosfatidyletanol B-PEth Sensitivitet Högkons Sensitivitet Alk ber Specificitet Högkons CAGE 93% 91% 76% MAST 85% 89% 88% AUDIT 92% - 94% Linjärt svar vid högkonsumtion Finns bara i Lund, ca 200:- Jörg Rosowski distriktsläkare www.fhi.se/riskbruksprojektet 7 Kort alkoholrådgivning i ett nötskal Bestäm hur screening ska läggas Bestäm screeningmetod upp. Exempel: Nybesök Hälsokontroller Alla pat under vissa perioder Vissa diagnoser Kort rådgivning Om möjligt ges kort rådgivning (5-10 minuter) till riskkonsumenter direkt. Annars bokas pat in på snabbt återbesök. AUDIT-formuläret AUDIT-3 Livsstilstest Vem är riskkonsument? Konsumtionen beräknas genom att multiplicera antalet glas med antalet dagar per vecka. Män: ≥14 glas/vecka För kvinnor: ≥ 9 glas/vecka. Berusningsdrickande (mer än 5 glas på en gång 2 ggr per månad eller oftare) Pos med förändring Mindre bra status quo Mindre bra med förändring Partner, familj CRA KBT 1212-steg Börja med bedömning av beredskap till förändring Använd motivationskorset som samtalsupplägg. Okomplicerad högkonsument: ingen ytterligare åtgärd, förutom uppföljning Pat med tyngre alk problem: hänvisa till kurator på vårdcentralen om sådan finns, alternativt till beroendemottagning Institut omsorg Farmakol behandling Motivationskorset Pos med status quo Behandlingstrappan Dokumentera / följ upp Telefonuppföljning efter 2-3 veckor Motiv.höj behandl Screening, kort rådgivn www.fhi.se/riskbruksprojektet Jörg Rosowski distriktsläkare 8