RA PPORT T - Mobilsajt Mölndal Energi

RA PPORT
T
MÖL
LNDAL EN
NERGI AB
ökan om tillstånd enligt miljöba
alken för Riiskullaverk
ket
Ansö
UPPDRAGSNUMMER
R 1321452000
SAM
MRÅDSUN
NDERLAG
repo001.docx 2012-03-2914
2014-12-02, REV
VIDERAD 2014-12-22
Samman
nfattning
Mölndal En
nergi AB avse
er söka förnyyat tillstånd enligt
e
miljöba
alken för Riskkullaverket då
d nytt
bränsle pla
aneras att förrbrännas i pa
anna 3 (P3) tillsammans
t
med tidigaree tillståndsgiv
vna
bränslen. Detta
D
samråd
dsunderlag ä
är ett första steg i tillstånd
dsprövningenn av företage
ets
nna fas ges myndigheterr och andra bberörda möjlighet
verksamhe
et vid Riskulla
averket. I den
m särskilt ön
att lämna synpunkter
s
på den föränd
drade verksa
amheten och aspekter som
nskas
belysas.
Mölndal En
nergis verksa
amhet bestårr främst av el- och fjärrvä
ärmeprodukti on. Befintligtt
ed Göteborg
fjärrvärmen
nät är samma
ankopplat me
g Energis fjärrrvärmenät vvilket ger möjlighet
till överförin
ng av värme i båda riktnin
ngarna. Dettta kan utnyttjas för optimeering av
energiförsö
örjningen me
ellan kommun
nerna.
a produktion
Företagets största och huvudsakliga
nsanläggning
g, Riskullaverrket, finns i Åbro
Å
industriomrråde i Mölndals Stad. Nä
ärmaste störrre bostadsbebyggelse liggger ca 700 m från
anläggning
gen i nordostlig riktning. E
Enstaka bosttadsbebygge
else finns ca 100 m sydvä
äst
om anläggn
ningen.
repo001.docx 2012-03-2914
Verksamhe
etens huvuds
sakliga påve rkan på miljö
ön och männ
niskors hälsaa består av uttsläpp
till luft och vatten,
v
trans
sporter av brä
änsle och as
skprodukter samt
s
förbruknning av ändliiga
resurser.
Sweco
o
Gullbe
ergs Strandgata 3
Box 2 203
SE 40
03 14 Göteborg, S verige
Telefo
on +46 (0) 31 62 75
7 00
Fax + 46 (0) 31 62 77 22
2
www.ssweco.se
Sweco Environ ment AB
Org.nr 556346--0327
Styrelsens sätee: Stockholm
Anna Thyrén
T
Miljöko
onsult
Luft- och miljöanalys Gööteborg
Telefon direkt +46 (0)31 627546
Mobil +46
+
(0)7341225466
anna.thyren@sweco.se
Innehålls
sförteckning
1 Administra
ativa uppgiffter
2 2 Inledning och
o bakgrund
3 3 Sökt verks
samhet
3 4 Lokaliserin
ng
4 4.1 4.2 4.3 4.4 Befintlig loka
alisering
Planförhållanden
Riksintresse
en, natur- och kulturmiljö
Alternativ lokkalisering
4 5 5 7 5 Verksamhetsbeskrivn
ning
7 5.1 5.2 5.3 Anläggninge
en
Bränsle
Restproduktter
7 7 8 6 Miljöpåverrkan
8 6.1 6.2 6.3 6.4 6.5 6.6 6.7 6.8 6.9 Luft
Vatten
Transporter
Buller
Hantering avv kemikalier
Avfall och re
estprodukter
Utsläpp till mark
m
Risker
Energi
8 9 9 10 10 11 11 11 12 7 Samrådsp
processen
12 8 Tidplan
13 9 k
kvensbeskrrivning
Innehåll i kommande
miljökonsek
13 Referrenser
15 Bilaga
1. Situa
ationsplan
repo001.docx 2012-03-2914
1 (15)
RAPPO
ORT
2014-1
12-02, REVIDERA D 2014-12-22
ANSÖK
KAN OM TILLSTÅ ND ENLIGT MILJÖ
ÖBALKEN FÖR
RISKU
ULLAVERKET
1
Administrativa uppgifter
Anläggningsnamn
Riskullaverket
Verksamhetsutövare
Mölndal Energi AB
Box 34, Aminogatan 21
431 21 Mölndal
Telefon 031-86 65 00
Fax 031-86 65 05
www.molndalenergi.se
Organisationsnummer
556488–8518
Kontaktperson
Jan Brännström
031-86 65 17
jan.brannstrom@molndalenergi.se
Kommun
Mölndal
Fastighet
Riskullaverket 3
Fastighetsägare
Mölndal Energi AB
x- och y-koordinater:
x: 6396950 y:1272750
Kod enligt SFS 2013:251
29 kap. Avfall, 24 §. Tillståndsplikt B och
verksamhetskod 90.210 gäller för samförbränningsanläggning där avfall förbränns, om den tillförda
mängden avfall är större än 18 000 ton per kalenderår. I
den tillförda mängden inräknas inte
1. vegetabiliskt jord- och skogsbruksavfall som
energiåtervinns, eller
2. rent träavfall som energiåtervinns.
21 kap. Förbränning, 6 §. Tillståndsplikt B och
verksamhetskod 40.50 gäller för förbränning med en
total installerad tillförd effekt av 50 megawatt eller mer
om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 5 §.
Tillståndsgivande myndighet är Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen Västra
Götaland.
Den ansökta verksamheten berörs av industriutsläppsförordningen (SFS 2013:250) och
förordningen om förbränning av avfall (SFS 2013:253).
repo001.docx 2012-03-29
2 (15)
RAPPORT
2014-12-02, REVIDERAD 2014-12-22
ANSÖKAN OM TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN FÖR
RISKULLAVERKET
2
Inledning
g och bak
kgrund
Mölndal En
nergi AB (Mö
ölndal Energi ) avser att sö
öka förnyat tillstånd enliggt miljöbalken
n för
samförbrän
nning i befintlig anläggnin
ng, Riskullaverket. Förändringen jämffört med dag
gens
verksamhe
et innebär i huvudsak att d
det i befintlig
g anläggning tillkommer een utökning av
a
bränslefrakktioner. Mölndal Energi a nsöker om att
a få elda avffallsklassadee bränslen
tillsammans med rena biobränslen.
b
Bränslet kom
mmer huvudsakligen att utgöras av
o krossat träavfall, docck inte farligt avfall eller hushållsavfalll.
utsorterat och
Föreliggand
de samrådsu
underlag spe
eglar den vision och teknik som planeeras. Mindre
ändringar kan
k bli aktuella innan en sslutlig tillstån
ndsansökan lämnas in.
Mölndal En
nergi produce
erar fjärrvärm
me för Mölnd
dals centralorrt, Kållered ooch Lindome.
Fjärrvärme
enätet är sam
mmankopplatt med Götebo
org Energis fjärrvärmenä
f
ät vilket ger en
e
möjlighet till överföring av värme i b
båda riktninga
arna. Detta skapar
s
förutssättningar förr
optimering av energiförrsörjningen m
mellan komm
munerna. Vid produktionssstörningar ka
an
också rese
erveffektstöd lämnas i båd
da riktningarrna.
Mölndal En
nergi kan erb
bjuda sina ku
under både Bra
B Miljöval el
e och Bra Mi ljöval värme som
producerass vid Riskulla
averket. Möln
ndal Energis värme är de
essutom certiifierad enligt
REKO, fjärrrvärmens eg
gen kvalitetsm
märkning. He
ela verksamh
heten är certtifierad enligtt ISO
9001 för kvvalitet, ISO 14001 för miljjö och OHSA
AS 18001 förr arbetsmiljö..
Befintligt tillstånd enligt miljöbalken för Riskullav
verket medde
elades av Miiljödomstolen
n
2006-08-09
9 och togs i anspråk
a
2009
9-12-01 efter byggnation av Panna 3 (P3). Tillståndet
medger befintlig och utö
ökad verksa mhet vid Ris
skullaverket. I juni 2007 m
meddelade
Miljööverdo
omstolen en ändring av ö
överklagad dom. Ändringen gäller villkkorspunkt 15
5
(hantering av kemikalie
er) och den p
provisoriska föreskriften
f
P1
P (utsläpp aav dikväveoxid).
I oktober 20
012 erhölls ett
e beslut från
n Länsstyrels
sen i Västra Götalands lään angående
e
effekthöjnin
ng på panna 3 så att mottsvarande tillförd effekt uppgår till 90 MW. I augus
sti
2011 anmä
äldes en mind
dre ändring g
gällande återkylare.
3
Sökt verksamhet
Mölndal En
nergi avser med
m denna a nsökan att komplettera befintlig
b
verkssamhet med:

en utökad brän
nslemix i pan na 3 som me
edför samförrbränning av rena biobränslen
ed utsorterad
de avfallsfrakktioner och motsvarande
m
slen.
me
ökad hanterring av bräns

en höjd maxima
al tillförd brä nsleeffekt frå
ån totalt 225 MW till totaltt 245 MW

en ny hetvatten
npanna P4 m
med 55 MW tillförd
t
effekt eldad med oolja alternativ
vt
träbränsle. Utökningen är jä
ämförbar me
ed redan tillsttåndsgiven hhetvattenpanna P4
me
ed 55 MW tillförd effekt e nbart för olja
a.
repo001.docx 2012-03-2914
3 (15)
RAPPO
ORT
2014-1
12-02, REVIDERA D 2014-12-22
ANSÖK
KAN OM TILLSTÅ ND ENLIGT MILJÖ
ÖBALKEN FÖR
RISKU
ULLAVERKET
4
Lokalisering
4.1
Befintlig lokalisering
Riskullaverrket är beläget inom Åbro
o industriomrråde, söder om
o Söderled en, enligt
figur 3.1. Mölndal
M
Energ
gi har bedrivvit verksamhe
et på platsen
n sedan 19844.
Närmaste bostadsbeby
b
yggelse ligge
er ca 700 m från
f
anläggniingen i nordoostlig riktning
g.
Enstaka bo
ostadsbebygg
gelse finns cca 100 m syd
dväst om anläggningen.
Den starkt trafikerade Söderleden
S
lö
öper mellan bostadsbeby
yggelsen ochh Riskullaverrket.
Åby fritidsccentrum ligge
er ca 500 m n
norr om Risk
kullaverket.
Närmaste recipient
r
är Balltorpsbäck
B
ken som i sin
n tur mynnar i Mölndalsånn.
Balltorpsbäcken
n
Figur 3.1. Översiktskarta
Ö
a, röd ring vis
sar Riskullav
verkets lokalis
sering. Källa:: Länsstyrelsens
WebbGIS.
Riskullaverrket är strategiskt placera
at i fjärrvärme
enätet med huvudkulvert
h
tar för fjärrvä
ärmedistribution och utmatniing av elkraftt till närbeläg
get 30 kV-nätt. Vid anlägggningen finns
s
repo001.docx 2012-03-29
4 (15))
RAPPO
ORT
2014-1
12-02, REVIDERA D 2014-12-22
ANSÖK
KAN OM TILLSTÅ ND ENLIGT MILJÖ
ÖBALKEN FÖR
RISKU
ULLAVERKET
redan idag betydande infrastruktur i form av anläggningar so
om utnyttjas som t.ex.
oljecisterne
er, utrustning
g för fjärrvärm
medistribution, bränslemo
ottagning, laggring och
transportutrustning sam
mt vägnät. De
en tillståndss
sökta ändring
gen till en saamförbränningsanläggning
g förutsätter också
o
att Risskullaverkets
s befintliga fastbränslepannna utnyttjas
s.
En situation
nsplan över anläggninge
en återfinns som
s
bilaga 1.. Vidare uppffyller
Riskullaverrkets lokalise
ering följande
e grundföruts
sättningar:
-
4.2
Om
mråde klassa
at som industtrimark i den kommunala översiktsplaanen
Fungerande log
gistikläge
Nä
ärhet till fjärrv
värmenät
Planförhå
ållanden
I aktuell översiktsplan fö
ör Mölndals Stad1 är marrken kring Riskullaverkett avsatt för
verksamhe
eter (ÖP 2006
6). Söder om
m verksamhe
etsområdet finns mark avvsatt för
bostadsbeb
byggelse.
Området dä
är Riskullave
erket är lokalliserat är detaljplanelagt och
o planen2 medger
industriomrråde på fastig
gheten Risku
ullaverket 3. En översikts
skarta över oområdet återffinns i
figur 3.1.
För verksamheten gälle
er ytterligare en detaljplan3 som bl.a. omfattar ett smalt
markområd
de mitt emot Riskullaverkket. Detta ma
arkområde äg
gs av Mölndaal Energi och
h här
ges möjligh
het att förlägg
ga elkablar, ssåväl i luften
n som i mark.
4.3
Riksintres
ssen, natur- och kultu
urmiljö
Det finns in
nga riksintres
ssen för natu
urvård eller kulturmiljövård i verksamhhetens direktta
närhet. Ca 1,6 km sydv
väst om verkssamheten fin
nns ett områd
de som är klaassat som
e för friluftsliv
v runt Sisjön,, se figur 3.2 och 3.3.
riksintresse
1
Översiktsplan 2006 - Mölndals Sta
ad. Antagand
dehandling 2006.
2
2
DP2006/6
6. Akt.nr 1418K-P2006/6 , lagakraftvunnen juli 200
06.
Akt nr 148
81-P89. Anta
agen juni 198
88.
3
repo001.docx 2012-03-2914
5 (15)
RAPPO
ORT
2014-1
12-02, REVIDERA D 2014-12-22
ANSÖK
KAN OM TILLSTÅ ND ENLIGT MILJÖ
ÖBALKEN FÖR
RISKU
ULLAVERKET
Figur 3.2. Kulturmiljöer I Mölndal. Nr 1, 6 och 25 ligger närmast aktuell lokalisering.
Källa: ÖP 2006.
Figur 3.3. Riksintressen, naturskydd, friluftsliv osv. Källa: Länsstyrelsens WebbGIS.
repo001.docx 2012-03-29
6 (15)
RAPPORT
2014-12-02, REVIDERAD 2014-12-22
ANSÖKAN OM TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN FÖR
RISKULLAVERKET
4.4
Alternativ
v lokalisering
Någon alte
ernativ lokalis
sering för beffintlig och an
nsökt verksam
mhet bedömss inte vara
relevant. Det
D kan inte anses
a
som m
miljömässigt eller
e
ekonomiskt rimligt attt anlägga de
en
sökta verkssamheten nå
ågon annansstans än vid det
d befintliga Riskullaverkket. Ur
resurshush
hållningssynp
punkt är det iinte försvarb
bart med en annan
a
lokalissering som gör att
de befintliga anläggning
garna inte ka
an utnyttjas. Vad gäller transporter ärr läget vid
n väl valt.
Söderleden
Miljöpåverkkan från den ansökta pro
oduktionen be
edöms inte heller
h
vara avv sådan kara
aktär
att en anna
an lokaliserin
ng kan erford
dras.
5
Verksam
mhetsbesk
krivning
5.1
Anläggnin
ngen
I Riskullave
erket produceras el och fjfjärrvärme. Elen
E
distribue
eras till elnäteet och säljs via
v
den nordiskka elbörsen Nordpool. Fj ärrvärmen le
eds till fjärrvä
ärmenätet soom är samma
ankopplat me
ed Göteborg Energis fjärrrvärmenät. Riskullaverket
R
ts pannor haar tillsamman
ns en
tillförd brän
nsleeffekt av 190 MW fjärrrvärme (45+
+55+90 MW). Produktioneen av el i turrbinen
uppgår till 27,2
2
MW.
Riskullaverrket omfattar idag bränsle
emottagning, bränslelage
er, transportbband, oljecisttern,
tre produktionsenheter (panna 1, pa
anna 2 och panna
p
3), turbin, rökgaskoondensering
g,
f fjärrvärme
e och skorste
en (mynning ca 100 m öv
ver marknivåå).
återkylare för

Panna 1 (P1) är
ä en hetvatte
enpanna som
m eldas med fastbränsle,, huvudsaklig
gen
torv, med 45 MW
M tillförd brä
änsleeffekt. Pannan
P
är fö
örsedd med uutrustning för att
red
ducera svave
elutsläppen g
genom tillsats av kalk och
h stoftavskiljnning sker me
ed ett
ele
ektrofilter. Pa
annan är ocksså försedd med
m rökgasko
ondensering .

Panna 2 (P2) är
ä en hetvatte
enpanna som
m eldas med eldningsoljaa 1 (Eo1) med
e
Panna
an används endast
e
för topp- och reseervlast.
55 MW tillförd effekt.

Panna 3 (P3) är
ä en ångpan
nna som elda
as med fastbränsle med 990 MW tillförrd
effe
ekt. Pannan är utrustad m
med en turbin samt rökga
askondenserring.
Re
eningsutrustn
ningen på Pa
anna 3 består av SNCR med
m ammoniiak som
red
duktionsmedel och natriu
umkarbonat tillsätts för reduktion av svvavel. Stoft
avsskiljs i textilt spärrfilter. P
Pannan är förrsedd med rö
ökgaskondennsering för
ene
ergiåtervinning och renin
ng av rökgaskondensatet görs med m
membrantekn
nik.
P2, togs i driift år 1984 oc
De två hetvvattenpannorrna, P1 och P
ch P3 togs i ddrift 2009.
5.2
Bränsle
De bränsle
en som idag används
a
för P3 är främstt icke föroren
nade träbränsslen som gre
enar
och toppar (grot), träflis
s, bark, torv ssamt ej avfallsklassad retturflis. De avvfallsklassade
e
om tillkomme
er i aktuell an
nsökan är hu
uvudsakligen
n returflis frånn bygg- och
bränslen so
repo001.docx 2012-03-2914
7 (15)
RAPPO
ORT
2014-1
12-02, REVIDERA D 2014-12-22
ANSÖK
KAN OM TILLSTÅ ND ENLIGT MILJÖ
ÖBALKEN FÖR
RISKU
ULLAVERKET
rivningsavfall och motsvarande utsorterade returbränslen. EWC-koder för de avfallsslag
som planeras att förbrännas kommer att redovisas i tillståndsansökan.
Grot och träflis kommer främst från skogsregionerna i västra Sverige. Spån och bark
liksom träbriketter, träpellets och returflis kommer från skogsindustrier och orter inom ett
större upptagningsområde. I första hand avses inhemska samt norska bränslen att
användas, men ytterligare import kan bli aktuellt.
Det bränsle som används för P1 är i första hand inhemsk stycketorv men i vissa fall även
importerad torv. Den inhemska torven utvinns i västra Sverige inom en genomsnittlig
radie på ca 200 km. Från början eldades P1 med kol, men från och med år 1991 har
stycketorv använts som huvudsakligt bränsle.
Bränslen levereras till anläggningen med lastbil. Bränslet tippas i en lossningsficka för P1
och en lossningsplatta för P3, båda placerade inomhus. Från lossningsfickan förs
bränslet via lager med transportband vidare till pannhuset.
För oljepannan P2 används Eo1 med en svavelhalt under 0,05 %. Inom anläggningen
finns en oljetank som rymmer 1 300 m³. Oljan transporteras med lastbil från raffinaderi i
Göteborgsregionen.
5.3
Restprodukter
Vid eldning med fasta bränslen uppkommer flygaska och bottenaska. Askorna används
idag dels för återföring av näringsämnen till skogen och dels som täckmassor på
avfallsdeponi.
6
Miljöpåverkan
Miljöpåverkan från Riskullaverket, i form av emissioner m.m., sammanfattas nedan. I den
kommande ansökans miljökonsekvensbeskrivning kommer framtida utsläpp m.m. att
beskrivas och bedömas.
Verksamheten bedrivs sedan år 2002 med ett certifierat miljöledningssystem enligt
ISO 14001, varvid miljöaspekter har identifierats och värderats.
6.1
Luft
Utsläpp till luft från Riskullaverket utgörs i huvudsak i av förbränningsgaser som koldioxid,
kolmonoxid, kväveoxider och svaveldioxid samt stoft, men även utsläpp av ammoniak
och lustgas uppkommer.
Innan rökgaserna lämnar anläggningen, via en 100 m hög skorsten, renas de och
kontrolleras med hjälp av olika mätinstrument, enligt avsnitt 4.1 ovan.
Mätningar görs på utgående luft enligt NFS 2000:15, varvid kontinuerlig mätning av
kväveoxider utförs. Mölndal Energi dokumenterar syftet med mätningarna, mätresultat,
tekniska egenskaper hos mätanordning, tekniska förhållanden vid mättillfället, metoder
som använts, samt tid och plats för mätning. Mätplatserna är utformade enligt SS-EN
15259:2007 och uppfyller kraven för emissionsmätning.
repo001.docx 2012-03-29
8 (15)
RAPPORT
2014-12-02, REVIDERAD 2014-12-22
ANSÖKAN OM TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN FÖR
RISKULLAVERKET
En karaktäristisk lukt frå
ån hantering
g och lagring av trädbräns
slen och torvv kan uppkom
mma.
Från de två
å mottagning
gsstationerna
a för bränsle samt från as
skutmatningeen vid flygasksilon
kan en visss diffus damn
ning förekom
mma. Om störningar inträfffar ska dettaa rapporteras
s till
driftledning
gen som säke
erställer att å
åtgärder vidta
as för att elim
minera probleemet.
Den framtid
da användnin
ngen av avfa
allsklassade bränslen kom
mmer att meedföra margin
nellt
ökade emisssioner av sttoft och svavvel men mins
skad emission av kväveoxxider p.g.a.
kompletteriing av rening
gsutrustninge
en, jämfört med
m nuvarand
de förhållandden.
Under år 20
013 uppgick de totala utssläppen av kväveoxider
k
till
t ca 103 tonn, av svaveld
dioxid
till ca 3,2 to
on och av sto
oft till ca 1,3 tton.
6.2
Vatten
Anläggning
gen försörjs med
m vatten frrån det komm
munala stads
svattennätet .
Sanitärt avloppsvatten avleds till de
et kommunala
a spillvattenn
nätet.
Rökgaskon
ndensat återa
används i mö
öjligaste mån
n. Eventuellt överskott avvleds till
dagvattenn
nätet. Sotvattten från pann
norna återan
nvänds efter partikelavskiiljning eller
sedimentattion.
Golvbrunna
ar i anläggnin
ngen där riskk för oljespill föreligger ärr anslutna tilll oljeavskiljarre,
nätet. Proces
med vidare
e avledning tiill spillvattenn
sspillvatten från
f
pannor l eds via
nedblåsningstankar till spillvattennä
ätet.
Utgående dagvatten
d
frå
ån anläggnin
ngen, från tak
k, hårdgjorda
a markytor occh kondensa
at
enligt ovan, avleds till Balltorpsbäck
B
ken som rinn
ner ut i Mölnd
dalsån. En seedimentering
gsdamm finnss anlagd läng
gs Söderlede
en och dagva
attnet passerar den inna n det når
Balltorpsbä
äcken.
Utredninga
ar kommer attt genomföra
as avseende behov av be
ehandling av dagvatten och
påverkan på
p närliggand
de recipiente
er. Även en utredning
u
avs
seende uppssamling och
omhändertagande av släckvatten
s
ko
ommer att ge
enomföras. Utredningarn
U
na kommer att
a
ande ansökan
n.
redovisas i den komma
6.3
Transportter
tationer och oljecistern med
Bränsle inkkommer till mottagningsst
m
m lastbil, viilket ur
miljösynpunkt innebär en
e påverkan i form av buller och avga
aser. Transpporterna skerr
gen via E6 och
o Söderled
den samt loka
alt inom indu
ustriområdet.
huvudsaklig
År 2013 ge
enomfördes dagligen
d
ca 3
30 transporte
er till och från
n Riskullaverrket per dag.
Transporte
er sker av brä
änslen, kemikkaler etc. Fö
örändringen av
a bränslemixx medför att
bränslen med
m högre en
nergiinnehåll kommer att eldas. Därmed förväntass inte
transporterrna till anlägg
gningen att ö
öka mer än marginellt.
m
Utgående transsporter från
verksamhe
eten är i huvu
udsak avfall o
och restprodukter.
Bränsletran
nsporter kom
mmer att tas e
emot dygnet runt, precis som i dagslääget. Huvudd
delen
av transporrterna komm
mer dock att sstyras till dag
gtid. Viss ombyggnad harr gjorts så attt fler
repo001.docx 2012-03-2914
9 (15)
RAPPO
ORT
2014-1
12-02, REVIDERA D 2014-12-22
ANSÖK
KAN OM TILLSTÅ ND ENLIGT MILJÖ
ÖBALKEN FÖR
RISKU
ULLAVERKET
fordon kan röra sig inom anläggningen, för att undvika kö på Aminogatan om många
leveranser kommer in samtidigt.
6.4
Buller
Anläggningen är belägen i ett industriområde. Bullret härrör i huvudsak från fläktar,
transportband, kross och lastbilstransporter.
År 2010 genomfördes en kontroll av om förväntade ljudnivåer innehålls för maskinutrustning i och utanför den då nya fastbränslepannan (P3). Resultaten visade att anläggningen
är välprojekterad från ljudsynpunkt och att miljötillståndets villkor innehålls.
En hantering av bränslen utomhus på gården kan bli aktuellt och kommer att medföra
ökad rörelse av maskiner, t.ex. hjullastare, ute på gårdsplan.
6.5
Hantering av kemikalier
De kemikalier som används i verksamheten idag är i första hand ammoniak för rening av
rökgaser, natronlut för pH-justering och svavelsyra för avskiljning av ammonium från
rökgaskondensat. Svavelgranulatet används i P3 istället för torveldning. Vidare används
silversand i P1 och rådasand i P3 som bäddmaterial. Kalkstensmjöl används för
svavelreduktion i P1 och natriumbikarbonat för svavelreduktion i P3.
För kemikalier som levereras med tankbil, t.ex. ammoniak, lut och svavelsyra, gäller att
transportören ska kontakta kontrollrummet vid ankomst. Transportören får inte påbörja
lossning förrän Mölndal Energi godkänt uppkopplingen. Personal från Mölndal Energi ska
alltid vara med vid lossning av ammoniak, lut och svavelsyra, då slang kopplas på och av.
Vid lossningsplatsen för ammoniak, lut och svavelsyra till P3 finns en uppsamlingstank
under jord som en extra säkerhet om ett stort läckage skulle inträffa.
Tanken för Eo1 är dubbelmantlad. Dessutom finns en uppsamlingsränna för eventuellt
oljespill. Uppsamlingsrännan är försedd med avlopp kopplad till oljeavskiljare. Behållare
och tankar kontrolleras löpande med avseende på läckage. Nivåmätare och
överfyllnadsskydd för tankar kontrolleras avseende tillförlitlighet en gång per år.
Under 2013 har ingen torv använts som bränsle i P3. För att minska risken för
högtemperaturkorrosion, som uppstår då ingen torv används, tillsätts i stället
svavelgranulat till pannan. En ytterligare effekt med tillsats av svavel är att luftöverskottet
kan minskas vid förbränningen, vilket ger en något ökad pannverkningsgrad.
Mölndal Energi strävar efter att använda produkter med minimal påverkan på människors
hälsa och den yttre miljön, genom att kontinuerligt hålla sig informerad om de använda
produkternas egenskaper.
Den förändrade bränslemixen kommer inte att innebära någon större förändring av
verksamhetens kemikaliehantering eller rutiner kring detta. Vissa nya kemikalier kan
tillkomma beroende på val av reningsutrustning t.ex. aktivt kol.
repo001.docx 2012-03-29
10 (15)
RAPPORT
2014-12-02, REVIDERAD 2014-12-22
ANSÖKAN OM TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN FÖR
RISKULLAVERKET
6.6
Avfall och
h restprodu
ukter
Avfallsmän
ngder kontrolleras kontinu
uerligt och ra
apporteras i miljörapporte
m
en. Analys av
v
flygaska gö
örs minst 4 ggr per år och
h bottenaska
a minst 2 ggr per år.
De avfallssslag och de fö
öretag som ttransporterarr och omhändertar avfalleet finns
förtecknade
e. Endast tra
ansportörer o
och mottagarre med tillstånd anlitas. M
Mölndal Enerrgi har
tillstånd förr transport av
v eget farligt avfall som uppkommit i verksamhete
v
en.
Ett system finns för att sortera ut fa rligt avfall oc
ch övrigt avfa
all för återvin ning och korrrekt
rvaras i särsk
kild miljöconttainer.
omhändertagande. Farrligt avfall förv
Aska från förbränninge
f
n används id
dag huvudsa
akligen som täckningsmatterial till
Kikåstippen
n.
Den nya assksammansä
ättningen, so
om uppkomm
mer till följd av
v förändrad bbränslemix,
kommer intte att medförra någon änd
dring av hantteringen av askan
a
från P33. Askan kom
mmer
att hanteras på samma
a sätt som ida
ag, d.v.s. anv
vändas som täck- eller koonstruktions-material altternativt depo
oneras. Ana lyser av aska
an kommer att
a genomförras för att säk
kra
rätt omhändertagande.
6.7
Utsläpp till mark
Mölndal En
nergi är den första
f
verksa
amhetutövare
en på fastigh
heten. Då verrksamheten
omfattas avv industriutsläppsförordn ingen (SFS 2013:250)
2
ko
ommer en sttatusrapport att
upprättas i samband med tillståndsa
ansökan. Sta
atusrapport kommer
k
att bbeskriva
eventuella föroreningarr i mark och vvatten inom verksamhets
v
sområdet. Raapporten
redovisas i ansökan.
6.8
Risker
Identifiering
g av risker i verksamhete
v
en avseende yttre miljö, arbetsmiljö
a
ooch ekonomis
ska
faktorer görs kontinuerligt. En överssyn av riskerr görs en gån
ng per år ochh rutiner etc.
uppdaterass vid behov.
Beträffande
e yttre miljö bedöms
b
utslä
äpp av ammoniak som den största rissken och
ns framtagna
åtgärdsrutiner för incide
enter etc. finn
a. Det som få
ått högst riskkbedömning i
genomförd riskanalys är
ä om en lasttbil krockar med
m andra fordon eller byyggnader.
Sannolikhe
eten för att ettt större läcka
age ska uppstå bedöms som liten. O
Om en
läckageolyccka skulle up
ppstå är det ttroligast att det
d sker i form
m av spill, vidd tömning eller
vid underhå
åll av rör/pum
mpar och då endast i små
å mängder.
Det kan do
ock konstaterras att genere
rellt bedöms hanteringen av 25 % am
mmoniak inte
medföra nå
ågon risk för omgivningen
n utanför Ris
skullaverket. Det bedömss endast uppstå
farliga konccentrationer av ammonia
ak inom ett om
mråde på ca 100 m från hanteringen, även
vid relativt stora utsläpp
p som får ansses som extremt ovanliga. En viktig aanledning till att
et inte blir stö
örre är att am
mmoniaklösningen endast är 25 % ochh att cisterne
en är
riskområde
invallad, villket begränsar förångning
gsytan till 25
5 m2, samt att eventuellt lääckage samlas
upp i en sp
pillvattentank och inte nårr recipienten, Balltorpsbä
äcken.
repo001.docx 2012-03-2914
11
1 (15)
RAPPO
ORT
2014-1
12-02, REVIDERA D 2014-12-22
ANSÖK
KAN OM TILLSTÅ ND ENLIGT MILJÖ
ÖBALKEN FÖR
RISKU
ULLAVERKET
6.9
Energi
Optimering av driften görs kontinuerligt med avseende på emissioner, ekonomi,
tillgänglighet, förbrukning av råvaror och energi, inköp och försäljning av energi etc.
Riskullaverket förbrukade 23 741 MWh el under 2013. Det görs kontinuerlig energioptimering inom hela verksamheten, bl.a. genom att återvinna bromsenergi på
traversskopor, frekvensomformare på motorer (undantaget de minsta), belysningsstyrning
med rörelsevakter eller tillsyn, arbetsbelysning med timer samt energiåtervinning av
nedblåsningsånga.
Förändrad verksamhet inom anläggningen kommer inte höja verksamhetens
energiförbrukning.
7
Samrådsprocessen
Ett församråd genomfördes den 3 november med Länsstyrelsen i Västra Götalands län.
Vid detta möte presenterades Mölndal Energis intentioner och fortsatt samråd
diskuterades. En verksamhet av detta slag bedöms alltid medföra en betydande
miljöpåverkan och därför ska samråd även ske med särskilt berörda och med en utökad
samrådskrets.
Den 15 december genomförs myndighetssamråd med Länsstyrelsen i Västra Götalands
län, miljöförvaltningen och tekniska enheten i Mölndals Stad samt räddningstjänsten i
Storgöteborg.
Samrådsunderlaget kommer därefter att översändas för synpunkter till Jordbruksverket,
Naturvårdsverket, Havsmyndigheten, lokala naturskyddsföreningar, vatten- respektive
luftvårdsförbund samt eventuella ytterligare potentiellt berörda myndigheter och
intresseorganisationer.
Ett gemensamt samrådsmöte kommer att genomföras med allmänheten samt
verksamhetsutövare i närområdet. Samrådsmötet och information om ansökan kommer
att annonseras i Göteborgs-Posten och Mölndals-Posten.
Ett informationsmöte kommer att genomföras i samband med Mölndals Stads
Hållbarhetsvecka under mars 2015.
Samrådsunderlaget kommer att finnas tillgängligt på Mölndal Energis hemsida (vilket
anges i annonsen).
repo001.docx 2012-03-29
12 (15)
RAPPORT
2014-12-02, REVIDERAD 2014-12-22
ANSÖKAN OM TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN FÖR
RISKULLAVERKET
8
Tidplan
Samrådsprrocessen löp
per enligt ova
an och beräknas att avslu
utas under m
mars 2015.
Ansökan occh miljökons
sekvensbesk rivning inklus
sive underlag
gsutredningaar kommer att
arbetas fram under våren 2015 och
h ansökan pla
aneras att lämnas in kringg halvårsskifftet
2015.
9
Innehåll i komman
nde miljök
konsekven
nsbeskrivn
ning
Den kommande tillståndsansökans miljökonsek
kvensbeskrivning kommeer preliminärt att
er:
omfatta avssnitt med följjande rubrike

Ickke teknisk sammanfattnin
ng

Administrativa uppgifter

Inle
edning

Samråd

Lokalisering
- Befintlig
B
lokalisering
- Planförhålland
P
den
- In
ntressen i om
mgivningen
- Alternativ
A
loka
alisering

Verksamhetsbe
eskrivning
- Anläggningen
A
n
- Bränslen
B
- Medieförsörjn
M
ning
- Kemikalier
K
- Luft
- Avlopp
A
- Avfall
A
- Buller
B
- Transporter
T

Skyddsåtgärde
er, inklusive B
BAT och BRE
EF

Milljöpåverkan
- Miljömål
M
och miljökvalitets
m
snormer
- Luft
- Vatten
V
- Kemikalier
K
- Restprodukte
R
r och avfall
- Buller
B
- Transporter
T
- Säkerhet
S
och risker
- Mark
M
repo001.docx 2012-03-2914
13
1 (15)
RAPPO
ORT
2014-1
12-02, REVIDERA D 2014-12-22
ANSÖK
KAN OM TILLSTÅ ND ENLIGT MILJÖ
ÖBALKEN FÖR
RISKU
ULLAVERKET
- Naturmiljö
N
- Hushållning
H
med
m mark oc h naturresurser

No
ollalternativ

Avvveckling av verksamhete
v
en
Sweco Envvironment AB
B
Göteborg Luft
L och Miljö
öanalys
Klas Anderrsson
Granskad:
Anna Boken
nstrand
repo001.docx 2012-03-29
14 (15
5)
RAPPO
ORT
2014-1
12-02, REVIDERA D 2014-12-22
ANSÖK
KAN OM TILLSTÅ ND ENLIGT MILJÖ
ÖBALKEN FÖR
RISKU
ULLAVERKET
An
nna Thyrén
Referens
ser

Övversiktsplan 2006
2
- Mölnd
dals Stad. An
ntagandehan
ndling 2006.

De
etaljplan för Riskullaverke
R
et 3. Akt nr 14
418K-P2006
6/6 antagand e beslut BN 200605--17. Laga kra
aft 2006-07-0
03.

De
etaljplan för del
d av Riskullla Industriom
mråde. Akt nrr 1481-P89. A
Antagen juni
198
88.

KVV. ÅFRa
apport nr 551990-1. Möln dal Energi Uppföljning
U
Ljjud Riskulla K
infrrastruktur AB
B/Ingemanssson. 2010-03
3-11 (rev 2010-04-13)
repo001.docx 2012-03-2914
15
1 (15)
RAPPO
ORT
2014-1
12-02, REVIDERA D 2014-12-22
ANSÖK
KAN OM TILLSTÅ ND ENLIGT MILJÖ
ÖBALKEN FÖR
RISKU
ULLAVERKET
RISKULLAVERKET
AMMONIAK
BIKARBONAT
SVAVELSYRA
SLANGFILTER
N
SKORSTEN
ELFILTER
ASKA
PANNA 1
OLJECISTERN
OMLASTNING
TOM BIL UT
GRIND 1
PROVTAGNING
B
KONTOR
BYGGNAD
ASKA UT
P
GRIND 2
GRIND 3
GRIND 4
0 10 20
SKALA 1:1000
50
100
PERSONTRP IN/UT
A-E
H,P,T PANNHALL
K,Q KOMPRESSORER
F,U VERKSTAD
I
L
G
BOTTENASKA
J
GIS
TURBIN
M,R FLYGASKA
N,S
O
PUMPRUM
X
KONDENSERING
TIPPHALL