Verksamhetsberättelse för svensk dagvård och utbildning 2011

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR SVENSK DAGVÅRD OCH UTBILDNING 2011
1. VISION, VERKSAMHETSIDÉ, UPPDRAG OCH SYFTE
Vision för svenskspråkig dagvård och utbildning
Svensk dagvård och utbildning som organisation är välfungerande och flexibel. Verksamheten
genomförs så att barnet och dess föräldrar upplever kontinuitet. Inlärningsmiljön är relevant och
förbereder barnen för framtidens samhälle. Svensk dagvård och utbildning är en attraktiv
arbetsgivare.
Vision för pedagogiskt utvecklingsarbete
virtuell
centraliserad
global
formell
FLEX-DAG
FÖR BARN
OCH UNGA
lokal
informell
decentraliserad
fysisk
Verksamhetsidé
Det svenska dagvårds- och utbildningsväsendet arbetar för att varje barn och ung människa ges
goda möjligheter att växa, utvecklas och lära sig utgående från sina förutsättningar i en trygg och
inspirerande svenskspråkig miljö. Kontinuiteten i vård, fostran och lärande samt den kulturella
tillhörigheten förstärks genom att upprätthålla en sammanhållen förvaltning i perspektivet av
livslångt lärande.
Enheten för svensk dagvård och utbildning koordinerar utvärdering och utveckling av
verksamheten inom dagvård och skola, ansvarar för ekonomi och förvaltning samt skapar
förutsättningar för och ger stöd till dagvården och skolorna.
Uppdrag
Resultatenheten för svensk dagvård och utbildning skall för sin språkgrupps del anordna dagvård,
förskoleundervisning, grundläggande utbildning och gymnasieutbildning, medverka till
ombesörjandet av morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever samt koordinera och
utveckla utbildning som följer på den grundläggande utbildningen.
1
2. BALANSERAT STYRKORT FÖR ÅR 2009
Balanserade styrkort togs i bruk som en del av stadens strategiarbete. Stadsdirektören hade
navigationssamtal med stadens sektorers ledningsgrupper kring sektorernas balanserade styrkort.
Inom bildningssektorn arrangerades motsvarande samtal med utgångspunkt i bildningssektorns
balanserade styrkort. Bildningssektorns resultatenheter uppgjorde för sin del balanserade styrkort.
(SDU:s balanserade styrkort som bilaga)
Balanserade styrkortet som redskap för det strategiska arbetet presenterades för resultatenhetens
ledare vid en utvecklingsdag. Beredningen av ibruktagandet av kortet som verktyg för ledarna
fortsatte under året.
3. STATISTIK OM DAGVÅRD OCH UTBILDNING
Dagvård
Dagvårdsform
Kommunala daghem
Gruppfamiljedaghem
Familjedagvårdare
Köpavtalsdaghem
Privata daghem
Antal daghem
23
3
11
9
6
Dagvårdsstatistiken är räknad enligt barnantalet 15.12.2010 och 15.12.2011. Barnantalet år 2011 i
den kommunala dagvården är 1246 barn, varav 326 barn är i förskoleundervisning. Det totala
antalet barn i dagvård i Esbo är 1541. Antalet barn i dagvården varierar månatligen.
Barnantal
Kommunala daghem
Kommunal familjedagvård
Köpavtal
Privat dagvård
Totalt
2010
1180
66
189
106
1541
2011
1242
60
185
84
1571
Förändring
+62
-6
-4
-22
+30
Utbildning
Skolor i Esbo
Årskurs 1-4
Årskurs 1-6
Årskurs 7-9
Årskurs 1-9
Gymnasium
Totalt
2010
1
8
1
2
1
13
2011
1
8
1
2
1
13
2
Elevstatistiken är räknad enligt elevantalet 20.9.2010 och 20.9.2011.
Elevantal
Årskurs 1-6
Årskurs 7-10
Totalt
2010
1818
852
2670
Gymnasium
504
2011 Förändring
1848
+ 30
774
- 78
2622
-48
518
Elevantal enligt årskurs
Årskurs
2009-2010 2010-2011
1
329
333
2
294
331
3
275
297
4
330
272
5
268
325
6
280
260
7
294
254
8
284
295
9
284
282
10
20
21
Totalt
2658
2670
+14
2011-2012
312
334
317
290
273
322
225
252
287
10
2622
Förändring
-21
+3
+ 20
+18
-52
+62
- 29
-43
+5
-11
-48
Gymnasium (nationella + IB)
1
2
3
4
Totalt
2009
169
176
171
6
522
2010
177
157
166
4
504
2011
181
175
157
5
518
3
Gruppstorlekar
I tabellen nedan presenteras antalet elever i grundskolan fördelat på olika gruppstorlekar enligt
uppgifter per 20.9.2011 statistik. I statistiken ingår inte smågruppsundervisningen.
Antalet elever fördelat på gruppstorleken i grundskola:
Årskurs 1-2
storlek
< 18
18-21
22-25
26-29
2005-06
elever %
271
49
196
35
92
16
0
0
2006-07
elever %
261
44
211
35
92
15
26
4
2007-08
elever %
295
52
137
24
140
24
0
0
2008-09
elever %
250
45
187
33
122
22
0
0
2009-10
elever %
185
31
200
33
114
19
106
17
2010-2011 2011-2012
elever %
elever %
210
32 228
36
349
54 305
49
89
14 66
11
0
27
4
2005-06
elever %
207
17
354
29
327
27
243
20
93
8
2006-07
elever %
255
21
352
29
355
29
161
13
62
5
2007-08
elever %
210
17
534
43
206
16
306
24
0
0
2008-09
elever %
219
19
485
41
282
24
139
12
0
0
2009-10
elever %
283
25
382
34
382
34
82
7
0
0
2010-2011 2011-2012
elever %
elever %
370
33 269
24
306
27 447
40
314
28 288
26
107
9
79
7
31
3
31
3
2005-06
elever %
164
27
413
69
22
4
0
0
0
0
2006-07
elever %
196
27
470
66
44
6
0
0
0
0
2007-08
elever %
191
24
600
76
0
0
0
0
0
0
2008-09
elever %
497
58
359
42
0
0
0
0
0
0
2009-10
elever %
119
14
731
86
0
0
0
0
0
0
2010-2011 2010-2011
elever %
elever %
121
15 200
28
663
85 523
72
0
0
0
0
0
0
2005
18
21
18
2007
17
22
19
2009
20
20
19
2011
17
19
18
Årskurs 3-6
storlek
< 18
18-21
22-25
26-29
30Årskurs 7-9
Storlek
<18
18-21
22-25
26-29
30-
Medelstorleken
åk 1-2
åk 3-6
åk 7-9
2004
19
21
17
2006
17
19
19
2008
17
20
17
2010
18
18
19
4
4. DAGVÅRD
Dagvården
Ett samarbete med Helsingfors universitet och Åbo Akademi har inletts kring den nya
barnträdgårdslärarutbildningen som startade hösten 2011. I november 2011 påbörjade 15 st. av
SDU:s barnträdgårdslärare en handledarutbildning arrangerad av HU och ÅA för att från och med
våren 2012 kunna ta emot barnträdgårdslärarstuderanden som praktikanter under
barnträdgårdslärarutbildningens praktikperioder. Inom ramen för samarbetet har även personal
inom dagvården i Esbo gästföreläst på utbildningens kurser och SDU:s daghem och förskolor
kommer att ta emot fältbesök som är en del av barnträdgårdslärarutbildningens studieprogram.
Utvecklingsprojektet med syftet att genomföra insatser i språkstrategin när det gäller dagvården
avslutades vid årsskiftet och verksamheten i form av en halvdags konsultativ barnträdgårdslärare
implementerades som en del av dagvårdens vardag. Den konsultativa barnträdgårdsläraren har
besökt daghemmen regelbundet och hållit praktiska språkstunder för barn i små grupper.
Innehållet har varierat men anpassats till barnens ålder och utvecklingsnivå, bland annat rim och
ramsor, rytmik, sång och sånglekar, bilder, bildkort och språklekar av olika slag har använts.
Därutöver har den konsultativa barnträdgårdsläraren deltagit i föräldramöten och informerat om
språkets betydelse, tvåspråkighet och betydelsen av att tala med barnet samt upplyst om material
och metoder, tips på lekar, sånger med mera.
Inom dagvården vidareutvecklades genuspedagogiken under året. Som ett stöd för arbetet
samlades genuspedagogerna till idéträffar. I november 2011 anordnades två olika fortbildningar
om genuspedagogik - en för de som tidigare deltagit i genusfortbildningen samt en öppen för alla.
Fortbildningarna var gemensamma för personal i dagvård, grundläggande utbildning och
gymnasieutbildning.
Pedagogiska eftermiddagar i dagvården har fokuserat på bl.a. social träning, den pedagogiska
miljön och leken.
Förskoleundervisning
Inom förskoleundervisningen har fokus legat på implementeringen av förändringarna i lagen om
grundläggande utbildning. Arbete med att revidera förskolans läroplan i enlighet med
förändringarna inleddes under hösten 2010 och slutfördes våren 2011. Den reviderade läroplanen
för förskoleundervisningen godkändes i svenska dagvårds- och utbildningsnämnden 9.3.2011. De
största förändringarna i läroplanen gäller anordnandet av stöd för barnets växande och lärande.
Målet är att förstärka barnets rätt till planmässigt, tidigt och förebyggande stöd. Under våren
anordnades fyra verkstäder för personalen i förskolan kring läroplansförändringarna för att stöda
enheterna i att göra upp de förskolevisa läroplansdelarna samt för att stöda dem i tillämpningen av
förändringarna i vardagen. I början av hösten anordnades ytterligare tre tillfällen där personal i
förskolan hade möjlighet att ta del av de centrala förändringarna i läroplanen och de nya
förfaringssätten.
Familje- och gruppfamiljedagvård
Antalet familjedagvårdare som arbetar i eget hem var år 2011 tio till antalet. I
gruppfamiljedagvården var personalen tio till antalet; Kannbro gruppfamiljedaghem 3,
Fiskargrändens daghem 3, Portängens daghem 2 och Meteorgatans gruppfamiljedaghem 2.
I augusti 2011 Inledde Meteorgatans gruppfamiljedaghem sin verksamhet i de utrymmen öppna
daghemmet Ask och Embla tidigare verkat i. Gruppfamiljedaghemmet har åtta platser för barn i
åldern 1-5 år samt fyra platser reserverade för familjedagvården.
Från och med 1.8.2011 tillämpas arbetstidslagen på familjedagvårdare som arbetar hemma.
Förändringen medförde att familjedagvårdarnas arbetstid förkortades från 43:15 timmar till 40
timmar i veckan. Familjedagvårdarna började arbeta i sex veckors perioder med maximalt 9
5
timmars dagar. Under familjedagvårdarnas utjämningsperioder är barnen placerade på Kannbro och Meteorgatans gruppfamiljedaghem.
Språkprojektet har fortsatt i familjedagvården. Den konsultativa barnträdgårdsläraren har språkat
med familje- och gruppfamiljedagvårdens barn och personal på Kannbro och Fiskargrändens
gruppfamiljedaghem.
Specialdagvård
Inom specialdagvården skedde flera förändringar, både gällande personal och gällande processer.
I augusti återkom en konsultativ specialbarnträdgårdslärare till arbetet och därmed hade
dagvården
tre
konsultativa
specialbarnträdgårdslärare
i
arbete.
De
konsultativa
specialbarnträdgårdslärarna ansvarar för var sitt daghemsområde. Därutöver har en extern
konsultativ specialbarnträdgårdslärare arbetat inom dagvården, två dagar i veckan under våren
och en dag i veckan från och med hösten.
De konsultativa specialbarnträdgårdslärarna har ordnat regelbundna möten med dagvårdens
assistenter. Varje möte har haft ett tema. Assistenterna har utfört uppgifter mellan mötena, som
tillsammans bildat en innehållsmässig helhet.
För personalen inom specialdagvården ordnades utvecklingsdagar på våren för att följa upp och
uppdatera processer inom specialdagvården. Under utvecklingsdagarna uppdaterades Handboken
för ordnande av stöd och elevvård (tidigare Plan för barn och elever i behov av särskilt stöd) för
dagvårdens del. Den uppdaterade Handboken för ordnande av stöd och elevvård godkändes i
svenska dagvårds- och utbildningsnämnden 8.6.2011.
Svenska habiliteringsgruppen har sammanträtt regelbundet under våren 2011. Gruppens uppdrag
var att ge rekommendationer om stödåtgärder för barn i behov av särskilt stöd. Gruppen
sammanträdde under ledning av undervisningschefen. Gruppen bestod av representanter för
talterapi, ergoterapi, barnpsykologi, specialdagvård samt de tre föreståndare som ansvarar för
specialdagvården på var sitt område.
Hösten 2011 inrättades en ny habiliteringsgrupp för barn, i linje med förfaringssätten inom den
finskspråkiga dagvården. Habiliteringsgruppen för barn samlas kring ett enskilt barns ärende i syfte
att föra en dialog mellan ett barns föräldrar och en mångprofessionell arbetsgrupp samt för att
avtala om barnets habilitering. Målet är att skapa en helhetsbild av barnets livssituation och behov
av habilitering genom att göra upp en realistisk stödåtgärdsplan, sammanföra olika stödåtgärder
och terapier samt komma överens om uppföljningen. I gruppen behandlas de barns ärenden vars
stödbehov är mångfasetterade eller omfattande. Gruppen leds av en läkare, en hälsovårdare
fungerar som sekreterare. I mötet deltar vårdnadshavare och enligt behov representanter för
dagvården, rådgivningen och terapitjänsterna. Från dagvården deltar vanligen barngruppens
barnträdgårdslärare och områdets konsultativa specialbarnträdgårdslärare.
I och med att den nya habiliteringsgruppen för barn inrättats, ändrades den svenska
habiliteringsgruppens uppgift. Den svenska habiliteringsgruppen är numera ett nätverk av
sakkunniga som sammankallas två gånger om året för att skapa en helhetsbild av stödbehoven
inom den svenskspråkiga dagvården samt för att för sin del utvärdera och utveckla
specialdagvården. Till nätverksmötena kallas specialbarnträdgårdslärarna och terapeuterna inom
enheten för svensk dagvård och utbildning samt stadens svenskspråkiga terapeuter och
barnpsykolog. Vid behov kallas även andra sakkunniga. Nätverket behandlar inte enskilda barns
ärenden. De förändrade förfaringssätten inom dagvården uppdaterades i Handboken för ordnande
av stöd och elevvård under hösten och godkändes av nämnden 28.9.2011.
I Finno daghem fortsatte verksamheten i den integrerade dagvårdsgruppen för barn i behov av
särskilt stöd i åldern 3-5 år samt i den integrerade förskolegruppen. Under året har daghemmets
6
personal aktivt utvecklat specialdagvården i dessa grupper samt samarbetet mellan alla grupper i
Finno daghem.
Övrigt
Den öppna dagvårdsverksamheten låg nere på våren p.g.a. personalsituationen och på hösten
togs lokalerna i bruk för det nya gruppfamiljedaghemmet Meteorgatan. Gruppfamiljedaghemmet
fungerar som reservdagvårdsplats under familjedagvårdarnas utjämningsperioder.
5. GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING
Läroplan för den grundläggande utbildningen
Lagen om den grundläggande utbildningen förändrades och trädde i kraft 1.1.2011.
Lagförändringen föranledde en förändring av läroplanen. En arbetsgrupp och resultatenhetens
ledningsgrupp arbetade med förändringarna i läroplanen under hösten 2010. Läroplanen
bearbetades även under seminarier för skolornas elevvårdsgrupper. Ett utkast till ny läroplan
skickades för utlåtande till skolorna i december 2010. Den reviderade läroplanen för den
grundläggande utbildningen godkändes i nämnden 26.1.2011. De största förändringarna i
läroplanen gällde anordnandet av stöd för elevens lärande och skolgång. Målet var att förstärka
elevens rätt till planmässigt, tidigt och förebyggande stöd. Undervisningschefen besökte
tillsammans med en planerare skolornas lärarmöten under våren 2011 i syfte att presentera och
diskutera förändringarna i läroplanen tillsammans med alla lärare i de svenska skolorna i Esbo.
Förändringarna i läroplanen trädde i kraft 1.8.2011. Utbildningsdirektören och undervisningschefen
påbörjade uppföljningsbesök i skolorna i november. Under besöken diskuteras lag- och
läroplansförändringens inverkan på skolans verksamhet med skolans elevvårdsgrupp, lärarna och
skolgångsbiträdena samt användningen av resurser med rektor.
Med anledning av förändringarna i lagen om den grundläggande utbildningen definierade
Utbildningsstyrelsen i grunderna för läroplanen att det ska finnas en beskrivning av målen,
metoderna och elevbedömningen då det gäller orienteringen i arbetslivet och speciellt då det gäller
PRAO-perioderna. På grund av detta reviderades och uppdaterades läroämnet elevhandledning i
den lokala läroplanen i enlighet med de nationella grunderna. Målet Eleven får stöd och
handledning för sin yrkesinriktning innehåller en beskrivning av innehåll och lärostoff som anknyter
till orientering till arbetslivet och PRAO-perioderna och för att uppfylla det som stadgas i grunderna
för läroplanen gjordes justeringar i detta mål i innehållet och lärostoffet i alla årskurser. Svenska
dagvårds- och utbildningsnämnden godkände förändringarna i läroplanen för läroämnet
elevhandledning 18.5.2011.
Läroplanen reviderades och kompletterades även i läroämnet historia och samhällskunskap i den
grundläggande utbildningen för årskursernas 7-9 del, med anledning av förändringar och
kompletteringar i grunderna för läroplanen fastställda av Utbildningsstyrelsen. Förändringarna och
kompletteringarna berörde bl.a. de mänskliga rättigheterna. Förändringarna och kompletteringarna
i läroplanerna genomfördes i samarbete med ämneslärarna i historia och samhällskunskap. I
samband med förändringen initierade ämneslärarna i historia och samhällskunskap ytterligare
förändringar för att klargöra mål och innehåll. Svenska dagvårds- och utbildningsnämnden
godkände förändringarna i läroplanen 18.5.2011.
Läroplan för gymnasieutbildningen
Läroplanen reviderades och kompletterades i läroämnet historia, livsåskådning och filosofi i
gymnasieutbildningen med anledning av förändringar och kompletteringar i grunderna för
läroplanen fastställda av Utbildningsstyrelsen. Förändringarna och kompletteringarna berörde bl.a.
de mänskliga rättigheterna. Förändringarna och kompletteringarna i läroplanen genomfördes i
samarbete med ämneslärarna i historia och samhällskunskap i gymnasiet. Svenska dagvårds- och
utbildningsnämnden godkände förändringarna i läroplanen 23.11.2011.
7
Särskilt stöd
Lagförändringen i den grundläggande utbildningen medförde nya begrepp. Före lagförändringen
deltog eleverna i den allmänna undervisningen eller i specialundervisningen. Från och med
1.1.2011 indelas stöd för eleven i allmänt, intensifierat och särskilt stöd. De elever som tidigare
varit överförda till specialundervisning kan enligt den gällande lagen höra antingen till intensifierat
eller särskilt stöd.
I de svenska skolorna hade, enligt statistiken 20.9.2011, 173 elever, d.v.s. 6,6 %, beslut om
särskilt stöd. Av de elever som tidigare varit överförda till specialundervisning omfattas nu en del
av intensifierat stöd, vilket gör att uppgifterna från tidigare år inte är fullt jämförbara med år 2011.
Samtidigt som andelen elever i behov av särskilt stöd i princip minskat, har många elever större
svårigheter än tidigare och för dem måste särskilda lösningar skapas. Inom ramen för
utvecklingsprojektet KELPO har genomförandet av lagförändringen förberetts. En närmare
beskrivning av projektet finns under kapitel 7. Utvecklingsprojekt.
Elevvård
Elevvårdens uppgift är att garantera elevens fysiska, psykiska och sociala välbefinnande i skolan.
En elev inom den grundläggande utbildningen har enligt lag rätt till avgiftsfria elevvårdstjänster.
Inom svensk dagvård och utbildning är elevvården och stödtjänsterna på svenska i Esbo
definierade i Handbok för ordnandet av stöd och elevvård (tidigare Plan för barn och elever i behov
av särskilt stöd) som nämnden godkände 8.6.2011.
Elevvårdspersonalen inom svensk dagvård och utbildning består av sex skolpsykologer, fyra
skolkuratorer, en talterapeut och en ergoterapeut. Två skolpsykologer arbetar på deltid.
För medlemmarna i skolornas elevvårdsgrupper ordnades seminarier som under detta år
behandlade förändringarna i lagen om grundläggande utbildning gällande specialundervisning (se
projekt KELPO) samt stöd i föräldraskap.
Samlingar för speciallärare ordnades under året.
Finno resurscentrum
Verksamheten i Finno resurscentrum inleddes 1.1.2008 med en koordinerande speciallärare och
en koordinerande skolpsykolog. Resurscentret samlar den kunskap inom specialdagvård och
elevvård som finns inom resultatenheten för svensk dagvård och utbilding. Finno resurscentrum
stödjer personal inom resultatenheten för svensk dagvård och utbildning i Esbo med fortbildning,
konsultativ verksamhet och verksamhet i ett infotek.
Under året utvecklades resurscentrumets verksamhet och inkluderar nu också olika stödgrupper
för barn/elever. Under året ordnades bl.a.:
en grupp för pojkar i fsk-åk 2 med målet att förstärka självkänsla och självkännedom
en ”överlevnadskurs” In to the wild för en grupp för pojkar i åk 5. In to the wild genomfördes
i Repovesi nationalpark och målet var för eleverna att lära sig självständighet, tålamod och
självsäkerhet, att lära sig nya färdigheter, ansvar och att förstå sin egen roll i
gemenskapen.
Måndagsgruppen, en grupp för elever i åk 2-3 med arbete kring självkännedom, självkänsla
och självförtroende.
Nätverksarbete tillsammans med regionens andra resurscentrum aktiverades.
Övrigt
Lärarnas fortbildningsdag ordnades 22.10.2011 med temat ’Framtiden i sikte’. I början av året
utnämndes tre konsultativa lärare att utveckla och koordinera följande temaområden:
8
speciallärarträffar, projektet ”Dator som redskap för språkstimulans” samt skolbibliotek och
NetLibris.
Ett informationstillfälle om den gemensamma ansökan till andra stadiet arrangerades i januari för
alla Esboelever i årskurs nio och deras vårdnadshavare. Utöver presentationen av
ansökningsprocessen inkluderade kvällens program även en kort presentation av studier i
gymnasiet och yrkesutbildning samt i årskurs tio. Deltagarna hade också möjlighet att bekanta sig
med olika läroanstalter på ett mässområde.
KULPS! är en verksamhetsform som tar eleverna i grundskolan till kultur- och idrottsplatser och till
biblioteken i hemstaden. Verksamheten är ett samarbete mellan skolväsendet och kultur-, idrottsoch ungdomsväsendet i Esbo. KULPS! är en del av den avgiftsfria grundläggande utbildningen och
syftet är att alla elever under sina nio år i grundskolan ska lära känna de viktigaste platserna i
Esbo. Varje årskurs har ett eget KULPS! -utbud från vilket lärarna kan välja lämpligt program för
sin klass. I utbudet finns årligen varierande antal evenemang, bl.a. föreställningar, besök och
utställningar.
Eftermiddagsverksamhet
Utgående från lagen om morgon- och eftermiddagsverksamhet vilken trädde i kraft 1.8.2004 och
från stadsstyrelsens beslut, understöder staden sådan verksamhet som följer lagen. Morgon- och
eftermiddagsverksamheten utvecklas i samarbete med den finska utbildningsenheten och
tjänsteproducenterna.
Under
läsåret
2011-2012
arrangeras
den
lagstadgade
eftermiddagsverksamheten av följande tjänsteproducenter:
Arrangör
Folkhälsan Syd Ab
Folkhälsan i Alberga
Esbo svenska församling
Skärgårdens Vänner i Esbo
Mattby svenska lekskola o. eftis
Matinkylän liikunnallinen
iltapäiväkerho
Lilla Villa
Rödskogs familjeförening r.f.
Föräldraföreningen vid
Vindängens skola
Skola/verksamhetsplats
Bemböle, Lagstad, Mårtensbro/ Rektorsgränden,
Smedsby
Boställ
Finno, Karamalmen, Kungsgård, Mårtensbro/
Sökö kapell samt Mattliden/kapellet i Mattby
Mårtensbro/Sommaröarna
Mattliden/Mattby
Mattliden/Mattby
Mattliden/Hemtans
Rödskog
Vindängen
Under våren 2006 fastställde nämnden kriterier för inval till eftermiddagsverksamhet. Utgående
från dessa bereds i första hand plats för elever i åk 1. Ifall behovet av plats för elever i åk 2 skulle
vara större än utbudet kunde lottning av plats för elever i åk 2 tillämpas. Inför höstterminen 2011
kunde alla elever i åk 2 i behov av eftermiddagsverksamhet beredas plats efter förhandlingar med
tjänsteproducenterna.
Svenska dagvårds- och utbildningsnämnden fastställde på hösten 2011 nya kriterier för barninval
och för val av tjänsteproducenter samt principer för understöd. Detta för att förenhetliga
verksamhetsgrunderna med den finska eftermiddagsverksamheten. De nya kriterierna och
principerna tillämpas på verksamheten fr.o.m. läsåret 2012-2013.
Enligt statistiken 20.9.2011 deltog 512 elever i morgon- och eftermiddagsverksamheten av vilka
277 var ettor (88 % av åk 1) och 235 tvåor (70% av åk 2). I den totala summan elever ingår även
elever i behov av särskilt stöd från åk 1-2.
9
6. ANDRA STADIETS UTBILDNING
Sedan 2005 arbetar gymnasiet i enlighet med den läroplan som uppgjordes i och med den
nationella läroplansreformen. Den nya läroplanen förutsätter att personalen har möjlighet att
fortbilda sig och att nödvändigt undervisningsmaterial anskaffas. Den nuvarande läroplanen
utvärderades i diskussion på lärarmöte. Utbildningsdirektören och stf. undervisningschefen deltog i
diskussionen.
Alla klassrum har utrustats med dokumentkamera och interaktiv tavla, en s.k. Smartboard. Hösten
2009 startade Mattlidens gymnasium distansundervisning i realtid tillsammans med Helsinge
gymnasium i Vanda och fr.o.m. hösten 2012 kommer också Kyrkslätt gymnasium och Gymnasiet
Grankulla svenska samskola med i samarbetet.
Mattlidens gymnasium är det enda svenskspråkiga gymnasiet i Esbo. Skolan har 518 elever och
ca 40 lärare och övrig personal. Mattlidens gymnasium är känt för sin internationella inriktning. En
tredjedel av skolans elever går på IB-linjen och avlägger the International Baccalaureate Diploma,
som är en internationellt synnerligen högt uppskattad studentexamen.
Gymnasiets elever har som de enda svenskspråkiga gymnasiestuderandena i Finland, möjlighet
att avlägga delar av Delf-examen (Diplome d´etudes en langue francaise) i franska. Denna
examen anordnas av franska staten via ambassaden i Helsingfors. Sedan tre år tillbaka har
studerandena också kunnat delta i en språkexamen i tyska, Deutsches Sprachdiplom, likaså
administrerad via ambassaden. Mattlidens gymnasium erbjuder också elva olika kurser i datateknik
och några av eleverna avlägger ECDL (European Computer´s Driving Licence). Gymnasiets
studeranden kan avlägga gymnasiediplom i bildkonst och fr.o.m. hösten 2012 gymnasiediplom i
media. Ryska kommer att inkluderas i språkutbudet under läsåret 2012 - 2013.
Gymnasiet deltar också i ToP-projektet som gör det möjligt för eleverna att ta en dubbelexamen,
d.v.s. såväl student- som yrkesexamen. Solvalla är vår främsta partner. Gymnasiet har en
omfattande utbytesverksamhet med ett antal skolor i olika länder: Tyskland och Frankrike för dem
som läser landets språk, Norge, Polen, Italien och Skottland för miljö- och kulturintresserade.
Några elever har möjlighet att representera skolan i Model European Parliament (MEP). MEP är ett
ungdomsparlament som två gånger i året samlar EU-ungdomar runt lagstiftningsfrågor,
resursfördelning, miljöfrågor, försvarspolitik mm.
Redan i många år har Mattlidens gymnasium haft en omfattande tutorverksamhet. Skolan utbildar
tutorer som tar hand om de nyantagna studerandena genast vid skolstarten. I slutet av den andra
veckan under höstterminen åker alla tutorer (ca 35 st.), alla de nyantagna eleverna (ca 180 st.) och
alla grupphandledare i åk 1 samt studiehandledaren, kuratorn, hälsovårdaren och
gymnastiklärarna till Folkhälsans lägergård i Högsand för två introduktionsdagar. Under dessa två
dagar blir de nya eleverna bekanta med varandra och med tutorerna och genom lekar och trevliga
program, sport och fritid skapas en vi-anda och studerandena sammansvetsas. Mattlidens
gymnasium försöker med hjälp av fester, program, teater, temadagar osv. skapa en känsla av
samhörighet som motvikt till den känsla av rotlöshet som det årskurslösa gymnasiet medförde. Vi
har också med hänvisning till föregående tagit ett steg bakåt och infört fasta grupper (klasser) i alla
obligatoriska kurser under det första läsåret. Det innebär att samma elevgrupp följs åt och avlägger
kurserna tillsammans. Självfallet kan man byta grupp om man av någon anledning vill göra det och
under de två följande åren är det meningen att man själv gör sin läsordning.
Våren 2008 blev saneringen av den gamla gymnasiebyggnaden klar och vi har nu en modern,
välfungerande och vackert inredd skolfastighet. Följande utmaning för gymnasiet blir att i några
ämnen övergå till nätbaserad undervisning. Två klassrum håller nu på att utrustas med den
behövliga utrustningen.
10
7. UTVECKLINGSPROJEKT
Intelligent på tangent
Projektet Intelligent på tangent fortsatte under 2010 i enlighet med projektplanen för det
finlandssvenska nätverket. Projektet avslutades i slutet av 2010 men kunskap och erfarenheter
från projektet delades under 2011 vid olika seminarier runt om i Svenskfinland. I Esbo ordnades
två seminarier, en för personal i förskolan och en för lärare inom den grundläggande utbildningen
med fokus på åk 1-4. Projektets resultat är dokumenterat i publikationen "Intelligent på tangent handbok för lärare" av Heilä-Ylikallio & Häggblom (red.).
Dator som redskap för språkstimulans
Som fortsättning på projektet Intelligent på tangent tillsattes ett nytt projekt "Dator som redskap för
språkstimulans" för tiden 1.8.2010–31.12.2012. Syftet med projektet är dels att utvidga det tidigare
projektet att gälla de övriga förskolorna och skolorna inom resultatenheten, dels att vidareutveckla
idén bakom projektet.
Projektet Dator som redskap för språkstimulans grundar sig på tanken om ett utvidgat textbegrepp
vilket innebär att texterna kan vara fiktiva eller faktabaserade, handskrivna, tryckta, grafiska eller
elektroniska. I detta vidgade textbegrepp ingår alltså förutom skrivna och talade texter även
mediatexter, ljud, bilder och kroppsspråk samt kombinationer av dessa.
Under året ordnades några idéträffar och seminarier kring temat. Behovet av maskinvara kartlades
och nya minibärbara datorer skaffades. Olika böcker om temat har beställts till enheterna.
Utveckling av distansundervisning
Mattlidens gymnasium har tillsammans med Helsinge gymnasium i Vanda utvecklat en modell för
distansundervisning i realtid. Genom projektet strävar man efter att de studerande ska ha möjlighet
att välja kurser ur ett bredare kursutbud än bara det egna gymnasiets. Samtidigt skapas lämpliga
tillvägagångssätt för utvecklandet av ett gemensamt kursutbud i små gymnasier, som går att
tillämpa också i andra gymnasier.
2009 inreddes det första klassrummet i Mattlidens gymnasium med utrustning för videokonferens,
enligt modell från Esbo stads IT-förvaltning. Utrustningen består av en media server, storbilds tv,
videokanon, Smartboard och dokumentkamera.
Distansundervisningen i realtid genomförs via en videobrygga som Esbo stads IT-förvaltning äger
och upprätthåller. Deltagande klasser ringer upp till ett gemensamt klassrum i videobryggan. När
båda klasserna har kontakt med det gemensamma klassrummet i bryggan kan ljud, bild och
undervisningsmaterial förmedlas mellan de deltagande klasserna i realtid.
I och med att projektet nu fått spridning även till Gymnasiet Grankulla samskola och till Kyrkslätts
gymnasium, inreddes under 2011 ytterligare två klassrum i Mattlidens gymnasium med utrustning
för videokonferens.
Den första kursen genomfördes med start i oktober 2009 mellan Mattlidens gymnasium och
Helsinge gymnasium. Under projektets gång har sammanlagt sju kurser genomförts från
Mattlidens gymnasium - en kurs i Riskernas geografi, tre kurser i Konsthistoria och tre kurser i
livsåskådning. Undervisningen skedde i Mattlidens gymnasium och studerande från Helsinge
gymnasium deltog på distans.
Från Helsinge gymnasiums sida har det också genomförts sammanlagt sju kurser - tre kurser i
Mellanösterns historia, två kurser i Astronomi och två repetitionskurser i kemi. Undervisningen
skedde i Helsinge gymnasium och studerande från Mattlidens gymnasium deltog på distans.
11
Undervisningen har överlag fungerat bra och projektets syfte med att utveckla en modell för
distansundervisning i realtid har uppfyllts. Även målet att de studerande skulle kunna välja kurser
ur ett bredare kursutbud än bara det egna gymnasiets, har uppnåtts.
Elektronisk porfolio i dagvården
Pilotering av Flekstest, en portal för elektronisk portfolio, startade i full skala i augusti 2011 och
avslutades 31.12.2011. Piloteringen har genomförts i barngrupperna Jordgubbarna i Distby
daghem och Ugglebo i Mattbergets daghem. Daghemspersonalen fick sammanlagt en halv dags
handledning i att använda Flekstest portalen samt att bekanta sig med utrustningen.
De slutsatser som kan dras från piloteringen är att nätverken (då främst trådlöst) måste fungera
innan det går att introducera Fleks eller liknande elektroniska porfolielösningar. Den tekniska
utrustningen ska vara pålitlig och fungera som ett välkommet stöd i arbetet med porfolien. Den
elektroniska portfolioplattformen måste vara smidigare uppbyggd så att det går att ladda upp
material med mindre antal ”klickningar” (effektivare och rakare), då tiden personalen har för detta
är begränsad. Det som har varit positivt är bland annat att personalen nu gärna jobbar med bild,
film och dator tillsammans med barnen, samt att det inte har varit några problem att få föräldrarna
engagerade i att använda portalen.
Svensk dagvård och utbildning ska under 2012 ta fram en lösning på elektronisk portfolie i
dagvården som beaktar resultatet av utvärderingen av Flekstest.
Creaza i Esbo Moodle
Lärarna har önskat ett lättanvänt multimedia verktygspaket att använda till digitalt berättande med
eleverna. Vi valde Creaza för dess möjlighet att på ett enkelt sätt kombinera text, bild, seriefigurer,
video och ljud.
Creaza piloterades på två skolor innan vi gjorde det tillgängligt för övriga skolor. Båda pilotskolorna
fick en dags introduktionsutbildning i att arbeta med Creaza.
Syftet med piloteringen var att identifiera eventuella tekniska problem och att åtgärda dem innan
övriga skolor börjar använda Creaza. Creaza är nu tillgängligt för samtliga elever och lärare i
Moodle.
VOSE-projekt (Projekt för prognostisering av kompetensbehov)
Målsättningen är att utveckla en modell för prognostisering av kompetensbehov som kan användas
på alla utbildningsstadier och inom alla branscher. Enheten för svensk dagvård och utbildning har
deltagit i det svenska pilotarbetet inom VOSE-projektet gällande kunskapsbehov inom dagvården.
Projektet var inrättat för tiden 1.6.2008-31.5.2011 och leddes och koordinerades av
Utbildningsstyrelsen.
Utveckling av det allmänna, intensifierade och särskilda stödet inom den grundläggande
utbildningen, projektet KELPO
Svensk dagvård och utbildning deltar sedan år 2008 i Utbildningsstyrelsens nationella projekt
KELPO vars syfte var att utveckla det allmänna, intensifierade och särskilda stödet inom den
grundläggande utbildningen. Det nationella utvecklingsarbetet har varit en del av beredningen av
lagförändringen gällande specialundervisningen som trädde i kraft 1.1.2011. Målet med
utvecklingsarbetet var att vidareutveckla det tidiga iakttagandet och stödåtgärderna inom den
grundläggande utbildningen i enlighet med specialundervisningsstrategin som låg som grund för
förändringarna i lagen om den grundläggande utbildningen. Förändringarna i lagen trädde i kraft
1.1.2011 och föranledde förändringar i de nationella grunderna för läroplanen för den
grundläggande utbildningen samt för förskoleundervisningen. Ändringar och kompletteringar i
12
läroplansgrunderna för den grundläggande utbildningen
Utbildningsstyrelsen.
Ändringar
och
kompletteringar
förskoleundervisningen fastställdes 2.12.2010.
fastställdes 29.10.2010
i
läroplansgrunderna
av
för
Svensk dagvård och utbildning beviljades 80 000 € i understöd för åren 2008-2009, 51 000 € för
åren 2009-2010, 80 000€ för år 2011 och ytterligare 85 000€ för åren 2011-2012 för genomförande
av projektet. Svensk dagvård och utbildning i Esbo har med understödet för åren 2008 och 2009
utvecklat det tidiga iakttagandet och det tidiga stödet genom att utveckla en modell för
speciallärarens arbete i förskola, utvecklat stödet inom påbyggnadsundervisningen samt utvecklat
modeller och strukturer för allmänt, intensifierat och särskilt stöd på lokal nivå. Stödet för elever
inom allmänundervisningen med svårigheter inom det sociala beteendet eller känslolivet har även
utvecklats genom att erbjuda tio lärare fortbildning i ART. En arbetsgrupp har under 2009-2010
utarbetat modeller för pedagogisk bedömning, pedagogisk utredning och plan för elevens lärande,
samt diskuterat andra centrala ärenden inom ramen för projektet.
Under hösten 2010 påbörjades arbetet med den lokala läroplanen i enlighet med de av
Utbildningsstyrelsen fastställda ändringarna och kompletteringarna i grunderna för läroplanen för
den grundläggande utbildningen. Ändringarna i den lokala läroplanen skickades ut till skolorna
1.12.2010 för kommentarer. Ändringarna och kompletteringarna i läroplanen för den
grundläggande utbildningen godkändes av svenska dagvårds- och utbildningsnämnden 26.1.2011.
Handboken för ordnande av stöd och elevvård (tidigare Plan för barn och elever i behov av särskilt
stöd) uppdaterades i enlighet med den förändrade lagen om grundläggande utbildningen och den
förändrade läroplanen. I handboken beskrivs processer som är anknutna till ordnande av stöd och
elevvård. En person arbetade som konsultuppdrag med uppdateringen av handboken under våren
2011. Handboken för ordnande av stöd och elevvård godkändes i svenska dagvårds- och
utbildningsnämnden 8.6.2011.
Inom ramen för projektet har speciallärare i åk 7-9 fått en extra resurs för att handleda och stöda
ibruktagandet av den nya läroplanen och de nya förfaringssätten i sina respektive skolor under år
2011. Skolor med åk 1-6 hade även under hösten möjlighet att tilldela en extra resurs till lärare
som aktivt arbetat med att genomföra förändringen i den egna skolan.
Under året har även en coach med uppdraget att handleda skolorna att genomföra förändringarna
som den förändrade lagen kräver i praktiken. Coachens uppgift har varit att stödja personalen i
förändringsprocessen och handleda personalen att utveckla den egna skolans interna processer i
enlighet med riktlinjer som SDU lagt upp på kommunal nivå och Utbildningsstyrelsen på nationell
nivå. Coachen har i sitt arbete fokuserat speciellt på förändringens betydelse för
verksamhetskulturen och de olika arbetsrollerna i skolan. Coachen har genom individuella samtal
med rektorerna lagt upp en plan för respektive skola och genomfört handledningen i enlighet med
skolornas individuella behov.
Verksamhet inspirerad av ART har planerats tillsammans med lärare som tagit del av ART
utbildningen. Under hösten kartlades behovet av ART verksamhet i skolorna och det beslöts att en
grupp startas under vårterminen 2012 i en skola där behov finns. Under höstterminen har även
verksamhet inspirerad av ART genomförts i en skola med åk 1-6 för en grupp med behov av social
träning. Denna verksamhet har understötts med KELPO statsunderstöd.
Under år 2011 har tre elevvårdsseminarier ordnats där representanter för skolornas
elevvårdsgrupper samlats och diskuterat centrala teman gällande lagförändringen samt stöd i
föräldraskap. Elevvårdsgrupperna har även under seminarierna bearbetat texter för Handbok för
ordnande av stöd för elevvård.
En fortbildning om differentiering anordnades under våren. Differentiering är en av de mest
centrala aspekterna i lagförändringen.
13
Med KELPO statsunderstödet har även en elektronisk portal för lärarna utvecklats. Tanken var att
samla material som anknyter till ordnandet av stöd och elevvård i Moodle lättillgängligt för hela
personalen. Målet var att lärarna själva även skulle dela med sig material och idéer. Detta arbete
färdigställdes inte under år 2011 och enheten för svensk dagvård och utbildning beviljades
tilläggstid för genomförande av projektet fram till slutet av år 2012.
Utvecklandet av klubbverksamhet i skolan
Resultatenheten för svensk dagvård och utbildning har beviljats understöd för utvecklande av
klubbverksamhet för åren 2008-2009 23 000 €, åren 2009-2010 35 000€ och för 2010-2011
48 000€. För åren 2011-2012 har beviljats ytterligare 58 667 €. Kommunens egen andel av
understöden är 25 %.
Skolans klubbverksamhet utvecklas för årskurserna 1 9 i den
grundläggande utbildningen.
Målen för utvecklingen inom svensk dagvård och utbildning är bland annat att fördjupa hemmets
och skolans samarbetsformer, att utveckla samarbetet med tredje sektorn i anordnande av
verksamhet, att utöka elevernas delaktighet och att varje barn ska få en möjlighet att delta i någon
form av klubbverksamhet, t.ex. i idrottslag, under hela sin grundläggande utbildning. Projektet har
möjliggjort att klubbar på alla skolor startat. Skolorna planerar och genomför klubbverksamhet
enligt elevernas behov och intressen. Lärare har deltagit aktivt i planeringen av klubbarna och
genomförandet av klubbarna. Nya former av klubbar har startats, där deltagarantalet inte är
begränsat. I de större skolorna har behovet av vuxennärvaro på eftermiddagarna ökat och tanken
om "svenska rum" i skolor med 7-9 med en vuxen närvarande utvecklas vidare. Klubbledarna är
delvis skolornas egen personal, men även utomstående klubbledare anlitas.
Rakt på sak
SDU deltar som en av sex pilotkommuner i projektet Rakt på sak som leds av Finlands
Kommunförbund och Institutet för de inhemska språken. Målet med projektet är att förbättra och
förtydliga den skriftliga kommunikationen inom kommunen och på så sätt höja kvaliteten på
servicen till kommunborna. Inom ramen för projektet uppmuntras de anställda att utveckla sin
språkliga kompetens och bland annat kommunernas blanketter, information och beslutsberedning
granskas. Under året sammankom kommungruppen till några möten och ett projektseminarium. I
Esbo ordnades också ett eget seminarium för anställda som arbetar med svenskspråkiga texter.
Projektet fortsätter under 2012.
Kvalitetskriterier för den grundläggande utbildningen
Stadens svensk- och finskspråkiga utbildningsenheter har tillsammans genomfört ett projekt med
målsättningen att utveckla metoder för att ta i bruk de nationella kvalitetskriterierna för den
grundläggande utbildningen samt att anpassa metoderna till nuvarande utvärderingssystem.
Därutöver har målsättningen varit att beskriva en process genom vilken kvalitetskriterierna som en
del av utvärderingssystemet, förenas med resultatenheternas strategiarbete inklusive BSC.
Projektets ledningsgrupp har bestått av vardera utbildningsenhetens direktörer och chefer. Alla
svenskspråkiga grundskolor har deltagit i projektets första del som avslutades 31.12.2011.
Projektet har fått tilläggsfinansiering från Utbildningsstyrelsen för tiden 1.1.2012–31.12.2013.
Delaktig i Finland
Resultatenheten för svensk dagvård och utbildning är tillsammans med förvaltningarna för dagvård
och utbildning i huvudstadsregionens kommuner samarbetspartners i det nationella projektet
Delaktig i Finland, vilket leds av Arbetarinstitutet i Helsingfors i samarbete med Luckan. Ett par
möten i anslutning till projektet har arrangerats under året.
KOHUR
Inom ramen för det nationella Kunnig-projektet har huvudstadsregionens kommuner beviljats
medel för att utveckla former för och stödja undervisningspersonalens kompetensutveckling.
14
Kyrkslätt kommun koordinerar arbetet och har anställt en koordinator för att genomföra projektet.
Under året arrangerades studiecirklar m.m.
8. PERSONAL
Personalsituationen inom dagvården är fortfarande allvarlig. Läroavtalsutbildning för närvårdare
har fortsatt under året och i slutet av året utexaminerades 7 nya närvårdare som en del av
effektivitetsprojektet gällande avvecklande av biträden inom dagvården. Tillgången på sökande till
barnträdgårdslärare är begränsad.
Fyra grundskolor fick ny rektor från och med läsåret 2010-2011. Rektorerna rekryterades under
våren och inledde arbetet i augusti. Enligt överenskommelse med de valda personerna inleddes
introduktion i arbete för dessa och för några daghemsföreståndare i juni. Introduktionen fortsatte
under hösten med sammanlagt 3 fortbildningsdagar. För varje ny rektor utsågs en mentor bland
resultatenhetens övriga rektorer. Under hösten sammankom de nya ledarna tillsammans med
utbildningsdirektören för att diskutera olika aktuella ärenden. Utbildningsdirektören besökte även
de nya rektorernas arbetsplatser dels för att delta i lärarmöte och dels för att hålla enskilt samtal
med rektorn.
Inom resultatenhetens förvaltning har en rekrytering pågått under en lägre period. På grund av att
personer internt valts till för dem nya vakanser inom resultatenheten har rekryteringsprocessen
varit fortgående och kommer att sträcka sig till 2011 innan alla förvaltningens tjänster besattas med
ordinarie anställda. Rekryteringen har lyckats väl. Den omstrukturering av ansvars- och
arbetsfördelning inom resultatenheten vilken planerats som en följd av bildningssektorns
omorganisering i matrisorganisation, kan genomföras fullt ut under 2011 då alla vakanser är
besatta. Det dagliga arbetet har präglats av tidsbrist då resultatenheten i praktiken haft en anställd
för lite under en längre period.
Nyinrättade tjänster och befattningar (har grundats 2011, tas i bruk 2012)
Grundskolan
Antal
10
2
1
1
1
Benämning
klasslärare
speciallärare
specialklasslärare
lektor
jopo-lärare
Dagvården
Antal Benämning
6
barnträdgårdslärare
5
barnskötare
Fastanställningar år 2011
51
skola + dagvård
sammanlagt
15
Enheten för svensk dagvård och utbildning
Ordinarie
Benämning
Antal 2010 Antal 2011
utbildningsdirektör
1
1
undervisningschef
1
1
familjedagvårdsledare
1
1
planerare
2
3
pedagogisk sakkunnig
1
1
sekreterare
1
1
utvecklingschef
0
1
Totalt
7
9
Elevvården grundskolan/gymnasiet
Ordinarie
Benämning
psykolog
kurator
talterapeut
ergoterapeut
Totalt
Tillfälliga
Benämning
skolpsykolog
Totalt
Antal 2010
5
4
1
1
11
Antal 2011
5
4
1
1
11
Antal 2010
2
2
Antal 2011
1
1
Antal 2010
4
1
131
3
3
10
14
10
14
193
Antal 2011
5
1
145 (74+71)
6
2
10
20
12
15
216
Antal 2010
52
39
31
1
1
Antal 2011
72
35 (21+14)
12
2
0
5
124
Grundskolan
Ordinarie
Benämning
rektor
biträdande rektor
lärare (klassl&lekt)
timlärare
vaktmästare
skolsekreterare
skolgångsbiträde
specialklasslärare
speciallärare
Totalt
Tillfälliga
Benämning
timlärare
lärarvikarie (klassl&lekt)
skolgångsbiträde
skolsekreterare
vaktmästare
specialklasslärare
Totalt
129
16
Gymnasiet
Ordinarie
Benämning
rektor
biträdande rektor
lektor
timlärare
skolsekreterare
Totalt
Antal 2010
1
1
23
0
1
26
Antal 2011
1
1
20
0
1
23
Antal 2010
0
13
2
15
Antal 2011
0
12
6
18
Tillfälliga
Benämning
biträdande rektor
timlärare
lärarvikarie
Totalt
Dagvården
Ordinarie
Benämning
daghemsföreståndare
spec.barnträdgårdslärare
barnträdgårdslärare
barnskötare
reservperson
anstaltsbiträde
gruppassistent
gruppfamiljedagvårdare
familjedagvårdare
Totalt
Antal 2010
19
3
42
76
1
16
0
3
11
171
Antal 2011
17
4
44
93
2
15
11
3
11
184
Antal 2010
0
0
46
94
0
27
1
3
1
172
Antal 2011
0
0
33
88
1
3
2
3
0
167
Tillfälliga
Benämning
daghemsföreståndare
spec.barnträdgårdslärare
barnträdgårdslärare
barnskötare
reservperson
gruppassistent
anstaltsbiträde
gruppfamiljedagvårdare
familjedagvårdare
Totalt
17
Kompetensutveckling
Kompetensutvecklingen för olika personalgrupper presenteras i samband med olika teman i
verksamhetsberättelsen. Lärarnas fortbildningar arrangerades från och med hösten 2011
huvudsakligen som ett samarbete inom huvudstadsregionen inom ramen för Kohur-projektet.
Mattelandet arrangerade fortbildningar som tidigare.
Huvudstadsregionens daghemsföreståndare samlades till gemensamma utvecklingsdagar i
januari. Det var första gången föreståndarna kom samman och dagarna gav ett mervärde för
deltagarna.
I juni samlades stadens svenskspråkiga daghemsföreståndare, rektorer och förvaltningspersonal
till strategidagar. Sdu:s vision fördjupades och handlingsplanen diskuterades.
Resultaten i PISA gav anledning att kalla samman huvudstadsregionens daghemsföreståndare
och rektorer till ett gemensamt seminarium, som arrangerades i Esbo inom ramen för Kohur. Alla
ledare deltog i en 360 graders utvärdering med fokus på temperament och interaktionsstil. I
anslutning till utvärderingen gavs varje ledare möjlighet att träffa en coach för genomgång av
resultaten. Utvärderingen fördjupade ledarnas självkännedom och upplevdes relevant. Teman för
utveckling av ledarskap har i övrigt haft fokus på delat och dialogiskt ledarskap.
9. NÄTVERK OCH SAMARBETE
Resultatenheten för svensk dagvård och utbildning har ett aktivt samarbete och befintliga nätverk
både inom Svenskfinland och inom staden med olika resultatenheter, främst med resultatenheten
för finskspråkig dagvård och för finskspråkig utbildning. Inom utbildningen har samarbetet mellan
de finsk- och svenskspråkiga rektorerna aktiverats särskilt i anslutning till stadens olika projekt
såsom skolvis budgetering och utvecklande av ledarskap. Mattlidens gymnasiums rektor träffar de
finska gymnasiernas rektorer regelbundet på Lurex (lukion rehtorit) möten. Stadens
svenskspråkiga resultatenhet är en aktiv aktör även nationellt och i samarbete med
utbildningsenheter som Helsingfors universitet, Åbo Akdemi, Arcada och Prakticum.
10. FASTIGHETSÄRENDEN
Nya enheter
I augusti 2011 togs det öppna daghemmets lokaler i Olars i bruk av Meteorgatans
gruppfamiljedaghem. Gruppfamiljedaghemmet fungerar bl.a. som reservdagvårdsplats under
familjedagvårdarnas utjämningsperioder.
Saneringar
Karamalmens skolas sanering färdigställdes i juni 2011 och lokalerna togs i bruk i början av
höstterminen.
Skepparbackens daghem flyttade i början av augusti 2011 till tillfälliga lokaler i Stensvik eftersom
fastigheten på Sjöfarargatan där daghemmets ordinarie verksamhetslokaler finns stod inför en
omfattande sanering.
Planering
Planeringen av ombyggnaden av Vindängens skola och daghem fortgick under 2011.
Ombyggnadsarbetet kommer att omfatta ändringar i skolans kök och matsal samt daghemmets
och tandklinikens lokaler. Arbetet förväntas påbörjas under våren under 2012 och ta ca ett drygt år
i anspråk.
Nybyggen
Byggnadsarbetet av Mårtensbro nya skola och daghem fortsatte hela kalenderåret.
Byggnadsarbetet fördröjdes bl.a. av väderförhållanden och lokalerna kunde inte tas i bruk
planenligt vid årsskiftet 2011-2012 utan senare under våren 2012.
18
11. IT INOM DAGVÅRD OCH SKOLA
Undervisningsteknologiska hjälpmedel har införskaffats till de enheter som har haft behov. De
undervisningsteknologiska hjälpmedlen består av videokanoner, dokumentkameror, smartboards
och utrustning för distansundervisning.
Under 2012 kommer vidareutveckling av Linuxnätet att genomföras. Resultatenheten för svenska
dagvård och utbildning har 2011 fått statsunderstöd för utbyggnad av ett trådlöst nätverk.
Utbyggnaden beräknas vara klar senast 2013.
Grund- och kompletterande IT-utbildning för personalen erbjöds inom svensk dagvård och
utbildning, och kursdagar genomfördes under 2011. Inom ramen för kompetensutveckling inom
huvudstadsregionens svenska utbildningsväsenden, KOHUR, erbjuds it-relaterad utbildning
kontinuerligt.
12. STÖDTJÄNSTER
Skolskjutsar och skjutsar inom dagvården
Esbo stad ordnar skjutsar för elever i årskurs 1-2 om skolvägen är över tre kilometer och för elever
i årskurs 3-9 om skolvägen är över fem kilometer. Skolvägen mäts enligt kortaste väg som är
framkomlig till fots året runt. Skolskjutsarna ordnas med kollektiva trafikmedel eller som
abonnerade skjutsar med taxi. I första hand beviljas skolskjuts för elever i årskurserna 1-10 som
kollektivtrafikens resekort. För elever i förskoleundervisningen beviljas reseunderstöd genom att
understöda vårdnadshavarna med ett belopp som motsvarar priset av kollektivtrafikens
periodbiljett för en vuxen.
År 2011 beviljades 445 resekort för elever i grundskolan. Abonnerade skjutsar beviljades för 68
elever. Största delen av de beställda skjutsarna har beviljats för specialelever. En del av eleverna
har inte abonnerad skolskjuts för alla skolresor och därför kan de ha båda förmånerna. Därutöver
beviljas skjutsar på grund av undervisningsarrangemang, till exempel skjutsar i anslutning till
religionsundervisningen.
Inom dagvården beviljas skjutsar på basis av specialdagvårdens rekommendationer och
läkarutlåtanden. Inom dagvården beviljades skjuts för 1 barn. 2 elever skjutsades till
förskoleundervisningen. Reseunderstöd beviljades för en elev på hösten i förskolundervisningen.
Kajon Oy och Oy Taxia Handicab Ab har handhaft grundskolelevernas abonnerade skolskjutsar
och skjutsar inom dagvården, och Oy Taxiapartners Handicab Ab för handikappade elevers
skolskjutsar. Skjuts i samband med undervisningsarrangemang (främst religionsundervisning) har
från hösten sköts med Lähitaksikort och gällt totalt 4 elever. Vårdnadshavaren har beställt taxin
och ersatts för telefonkostnaderna som föranletts av detta arrangemang. Skolskjutsarna till
sjukhusskolorna ansvarade Taxione Oy för och för tillfälliga skolskjutsar p.g.a. olycksfall eller
annan orsak ansvarade Myllymäen Kuljetus Oy. Åbergin Linja Oy ansvarade för den abonnerade
skjutsen mellan Karamalmens skola/Bemböle skola och Boställsskolan då eleverna i dessa skolor
haft undervisningen i gymnastik och slöjd i Boställsskolans lokaler.
Esbo catering
Under år 2010 handhade Esbo catering bespisningen i de svenska skolorna och daghemmen.
Personalen vid Esbo catering skötte största delen av skolornas bespisning.
19
Sodexo Oy skötte bespisningen i två svenska skolor, Karamalmens skola och Kungsgårdsskolan
samt i tre daghem, Karamalmens daghem, Kungsgårds daghem och Mickels daghem. I
Vindängens skola och daghem har Folkhälsanhuset ansvarat för bespisningen.
Avgiftsbelagda mellanmål hade eleverna möjlighet att köpa i Lagstads skola, Mattlidens skola,
Mårtensbro skola och Sökövikens skola.
Esbo catering skötte om mellanmålen till fyra eftisar och Sodexo till ett eftis. I Vindängen
ansvarade Folkhälsan även för eftismellanmålet.
13. INFORMATION
Resultatenhetens webbsidor har utvecklats. Under året har ett ledarinfo regelbundet en gång per
vecka sänts till ledarna. En av resultatenhetens planerare har sammanställt nödvändig information
och sänt dem till ledarna. Resultatenheten saknar fortfarande en informatör.
14. FÖRVALTNING
Svenska dagvårds- och utbildningsnämnden
Svenska dagvårds- och utbildningsnämnden har som uppgift att leda, utveckla och övervaka
verksamheten inom svensk dagvård och utbildning enligt stadsfullmäktiges och stadsstyrelsens
fastställda mål.
Under året sammankom nämnden till möte tio gånger. Dessutom deltog nämnden i en
utvecklingsdag tillsammans med ledningsgruppen för svenska dagvårds- och utbildningsenheten, i
bildningssektorns ekonomi- och strategiseminarium för sektorns nämnder samt i ett seminarium
om ämnesprofilering i skolan. Nämnden sammanträdde också till möte med ordförandena för Esbo
svenska skolors direktioner.
Nämnden övergick i december till elektroniskt sammanträdesförfarande.
20
Svenska dagvårds- och utbildningsnämnden 2009-2012
Ordförande
Grundström Mia, SFP
Viceordförande
Hursti Anna-Mari, C
Becker Emilia, Saml.
Binder Tesi, Gröna
Grönholm Inari, Saml.
Hellsten Kenneth, SFP
Holst Jan, Saml.
Kivistö Kalevi, VF
Krogius Edward, KD
Norrman Ralf, SDP
Pakarinen Heikki, Saml.
Stolt Stig, SFP
Wenman Mikaela, SDP
Stadsstyrelsens företrädare
Pankasalo Anja, Saml.
Ungdomsfullmäktiges representant
Kujala Nicholas
Representanter i Grankulla skolnämnd
Nyholm Annica, SFP
von Knorring Hans-Peter, SFP
Norlamo Sabrina, KA
Eertola Nils, C
Solhagen Tuuli, Saml.
Knaapila Nina, Gröna
Liimatainen Vilho, Saml.
Ruth Christina, SFP
Meurman Elisabet, Saml.
Arnö Monika, VF
Tulijoki Juha-Pekka, KD
Liljelund John, SDP
Nortamo Simon, Saml.
Hellsten-Palomäki Katarina, SFP
Lindholm Britta, SDP
Åkerlund, Kirsi, Saml.
Ajalin Riia
Bergman Anna, SFP
Viertomies Pekka, SFP
Direktionerna
Direktionerna som väljs av nämnden fungerar som förtroendemannaorgan i grundskolorna och i
gymnasiet. De arbetar i enlighet med uppgifter som nämns i instruktionen för nämnder och
direktioner inom Esbo stads bildningssektor.
Under året sammanträdde direktionerna i medeltal två till tre gånger.
Ledningsgruppen för svensk dagvård och utbildning
Till ledningsgruppen för svensk dagvård och utbildning hör utbildningsdirektören,
undervisningschefen, utvecklingschefen, de tre områdesansvariga daghemsföreståndarna, tre
rektorer, vilka representerar olika utbildningsstadier samt rektorn för Finno skola. I
ledningsgruppen deltar också en sakkunnig från sektorns personalenhet, en sakkunnig från
sektorns ekonomienhet samt en representant för arbetstagarna. Ledningens sekreterare fungerar
som sekreterare i ledningsgruppen.
Tidsmässigt hölls ledningsgruppens möten före nämndens möten för att göra det möjligt för
ledningsgruppens medlemmar att medverka i resultatenhetens beredningsarbete. Mängden
information vid mötena minimerades och mera tid avsattes för diskussion. Arbetet följer den
uppgjorda årsklockan, som konkretiserar och ger bättre förutsättningar för ledningsgruppen att
ansvara för uppföljning av olika projekt.
Enheten för svensk dagvård och utbildning
Bildningssektorns omorganisering i matrisorganisation i början av 2010 medförde att en del
personer med arbetsuppgifter flyttade från enheten till sektorns ekonomi- och it-enheter.
Utbildningsdirektören, cheferna och planerarna träffades varje vecka för ett gemensamt möte, i
vilka representanter för de centraliserade enheterna för ekonomi och personalförvaltning deltog.
21
Gemensamma möten med finska utbildningens ledning har hållits en gång/månad. Regelbundna
möten hålls också med representanter för den finska dagvården.
Personalen hade regelbundna arbetsplatsmöten samt några utvecklingsdagar/år.
Daghemmens ledning
Den svenska dagvården i Esbo är uppdelad i tre områden med en områdesansvarig
daghemsföreståndare på varje område. Strukturen för dagvårdens ledarskap har utvecklats och
under året blev alla daghemsföreståndare administrativa. Viceföreståndarnas engagemang i
dagvårdens ledarstruktur ska konkretiseras och utvecklingseftermiddagar med temat arrangerades
under hösten.
Övervakningen av köpavtalsdaghem och privata daghem sköts av två daghemsföreståndare.
Skolornas ledning
Boställ, Karamalmen, Smedsby och Vindängen fick nya rektorer från och med läsåret 2010-2011.
Lagstads skola och Mattlidens gymnasium har tidigare inom ramen för ett utvecklingsprojekt
beviljats biträdande rektorstjänster. Projektet avslutades år 2010 och systemet permanentades,
vilket innebär att de båda skolorna har sedan hösten 2010 ordinarie anställda biträdande rektorer.
Övrigt
Regelbundna ledarmöten har hållits en gång per månad med alla daghemsföreståndare och
rektorer. Mötestiden användes dels för aktuella ärenden och dels för något gemensamt
fortbildningstema. Utöver dessa möten hade daghemsföreståndarna några egna möten. Ledarnas
utvecklingsdagar genomfördes enligt tidigare modell.
15. EKONOMIN
Den justerade driftsbudgeten för Svensk dagvård och utbildning år 2011 uppgick till 51,5 milj. euro.
Bokslutet för svensk dagvård och utbildning visar ett totalt överskott på 154 000 euro. Överskottet
beror främst på personalutgifterna och de interna mattjänsterna som varit mindre än det
budgeterade. De budgeterade inkomsterna uppgick till 3,5 milj. euro och bokslutet visar ett
överskott för inkomsternas del på 0,1 milj. euro. Överskottet hänför sig främst till dagvårdens
kundavgifter som varit högre än det budgeterade.
1000 euro
Svensk dagvård o utbildning,
nämnden, centralen, IT
Grundläggande utbildningen
Gymnasiet
Dagvården
Totalt
Budget
2011
1 656
Utgifter
24 957
3 753
21 135
51 501
24 718
3 743
20 943
51 347
1 942
Över/underskott
-286
239
9
191
154
De olika verksamhetsområdenas över-/underskott beror på följande:
Verksamhetsområdet 321 som inkluderar nämnden, centralen samt IT-utgifterna överskrider det
budgeterade med 0,3 milj. euro. Överskridningen hänför sig främst till IT-budgetens köp av tjänster
och IT-budgetens leasinghyror, då utgångspunkten vid uppgörandet av budgeten var att
utrustningen ska köpas i stället för att leasas.
22
Verksamhetsområdet 322 som inkluderar utgifterna för den grundläggande utbildningen visar ett
överskott på 0,2 milj. euro och användningsgraden av budgeten är 99,0 procent.
Personalutgifterna underskrider det budgeterade med knappa 0,6 milj. euro. Av detta hänför sig
0,2 milj. euro till periodiseringen av understöd som erhållits av staten, bl a för att förminska
undervisningsgrupperna. Undervisningens löner underskred för skolornas del det budgeterade
med 0,4 milj. euro.
Köp av tjänster visar ett underskott på 0,1 milj. euro och underskottet hänför sig till användningen
av hyrd arbetskraft, då skolorna köper skolgångsbiträdestjänster av Seure till den del
skolgångsbiträdena inte är fastanställda av staden.
Köp av material och förnödenheter visar en överskridning på dryga 0,1 milj. euro. Skolornas
helhetsbudgetering har möjliggjort att oanvända personalutgifter kunnat utnyttjas för köp av
behövlig utrustning och material.
Utomstående hyror visar en underskridning på knappa 0,1 milj. euro på grund av en stor
kreditfaktura, som hänför sig till en faktura från år 2010.
De interna fastighetshyrorna överskrider det budgeterade med 0,2 milj. euro och beror på att
hyresuppgifterna var bristfälliga vid uppgörandet av budgeten.
Verksamhetsområdet 323 som inkluderar utgifterna för gymnasie-utbildningen visar ett överskott
på 9 tusen euro, vilket innebär att 99,7 procent av de budgeterade medlen använts.
Personalutgifterna underskrider det budgeterade med 24 tusen euro samtidigt som köp av tjänster
överskrider det budgeterade med nästan samma belopp, då bl a städtjänsterna varit dyrare än det
budgeterade.
Verksamhetsområdet 324 som inkluderar de kommunala daghemmen och familjedagvården,
köptjänster av övriga daghem samt FPA-understöden, dvs stödet för privat dagvård och
hemvårdsstödet, visar ett överskott på 0,2 milj. euro. Totalt har 99,1 procent av det budgeterade
använts inom verksamhetsområdet.
Personalutgifterna överskrider det budgeterade med knappa 0,1 milj. euro, medan köp av material
underskrider det budgeterade med knappa 0,1 milj. euro. Köp av interna tjänster visar ett överskott
på 0,2 milj. euro då matavgifterna varit lägre än det budgeterade.
Utveckling och jämförelse av elevpriserna 2009-2011
Grundskolorna
Antal elever
Förvaltning, undervisning och
elevvård
Skolskjutsar
Fastighetskostnaderna
Matavgifter
Grundskolan totalt
Gymnasierna
Antal elever
Förvaltning, undervisning och
elevvård
Fastighetskostnaderna
Matavgifter
Gymnasiet totalt
BS- 2009
SUKO
SDU
24 276
2 666
€ / elev
€ / elev
BS- 2010
SUKO
SDU
24 193
2 664
€ / elev
€ / elev
BS- 2011
SUKO
SDU
24 216
2 646
€ / elev
€ / elev
5 504
5 355
5 667
5 593
5 837
5 764
171
1 956
453
8 084
136
2 798
492
8 781
179
2 051
459
8 356
113
2 791
485
8 982
162
2 210
442
8 651
111
3 032
455
9 362
BS- 2009
SUKO
SDU
4 495,5
512
€ / elev
€ / elev
BS- 2010
SUKO
SDU
4 619
506
€ / elev
€ / elev
BS- 2011
SUKO
SDU
4 634
510
€ / elev
€ / elev
4 281
4 783
4 487
4 937
4 688
5 103
1 717
412
6 410
2 164
341
7 288
1 685
405
6 577
2 171
360
7 468
1 782
392
6 861
2 175
329
7 608
23
Utveckling och jämförelse av barnpriserna 2008-2010
Kommunala
daghem
Beräknat antal barn
Personalkostnader
Fastighetskostnader
Övriga kostnader
Totalt
BS- 2008
SOTET
8 710
€ / barn
BS- 2009
SDU
1 350
€ / barn
SOTET
9 193
€ / barn
BS- 2010
SDU
SOTET
1 425
9 193
€ / barn
€ / barn
SDU
1 425
€ / barn
6 622
1 397
2 135
6 707
1 227
2 226
6 535
1 563
2 045
6 801
1 399
2 060
6 522
1 630
1 912
7 246
1 599
1 762
10 154
10 160
10 143
10 261
10 064
10 607
16. UTVÄRDERING
Utvärderingsarbetet leddes och koordinerades av enhetens ledningsgrupp.
Under verksamhetsåret har följande objekt utvärderats:
Inlärningsresultat i matematik i åk 9 (UBS)
Inlärningsresultat i naturvetenskaper i åk 9 (UBS)
Inlärningsresultat i historia och samhällslära i åk 9 (UBS)
Enkät om serviceförmågan hos huvudstadsregionens skolor till elever och vårdnadshavare i åk 2
Enheternas kvalitetsredovisningar insamlades under hösten. Kvalitetsredovisningen gjordes för
åttonde gången och i den utvärderades hur skolans/daghemmets mål för läsåret/verksamhetsåret
har uppfyllts.
Tjänstemän från svensk dagvård och utbildning har gjort utvärderingsbesök i alla daghem under
året.
Utvärderingsrapporten för svensk dagvård och utbildning 2011 godkändes av nämnden i
december.
24