HabQ - Föreningen Sveriges Habiliteringschefer

Kvalitetsregister för habilitering
15 maj 2014
Carina Folkesson
KVALITETSREGISTER FÖR
HABILITERING
SYFTE
Kunna svara på om
habiliteringens tjänster
uppfyller god kvalitet för sina
målgrupper
Syftet styr vilka
kvalitetsindikatorer som
behövs!
Nationellt kvalitetsregister för habilitering
(HabQ)
Syfte
•Att ta reda på om habiliteringen är kunskapsbaserad, ändamålsenlig och
patientfokuserad
•Att uppföljningen av ett antal väl definierade habiliteringsåtgärder ska ge
underlag för kunskaper om åtgärders nytta och därmed bidra till kloka val av
åtgärder och underlätta prioritering
•Att systematisk uppföljning över tid, öppna jämförelser mellan landsting
(verksamheter) ska bidra till kontinuerliga kvalitetsförbättringar som kommer barn,
familj och vuxen till godo
•Att säkerställa att alla brukare erbjuds en hälso- och kvalitetsuppföljning och att
informationen utgör en del av dialogen kring habiliteringsplanen.
2014-05-26
Källa SKL ansökan för 2012
Historik EBH – uppföljning av evidensbaserade åtgärder
2003
FSH utarbetar organisation och skapar resurser för att
tillsätta EBH-arbetsgrupper som sammanställer evidens
kring olika insatser som ges av habiliteringsverksamheter
genom systematisk litteraturgranskning.
2009
Kvalitetsarbetsgrupp utses
Samarbete med Socialstyrelsen kring utveckling av
indikatorer för God vård inom habilitering.
2010
Beslut att utveckla kvalitetsindikatorer för habilitering
utifrån EBH rekommendationer.
2011
Beslutar om samverkan med HEFa kring utveckling av
Nationellt kvalitetsregister i habilitering.
2014-05-26
Föreningen Sveriges Habiliteringschefer
Nationell spridning
Umeå maj 2012 – FSH ställer sig bakom
HabQ med valbara alternativ
Västerås oktober 2012 – Informations- och
kommunikationskonferens, alla chefer inom
habilitering
HabQ Au Utbildning till alla landsting som
anmält deltagande 2013-2014
Föreningen Sveriges Habiliteringschefer
EBH-kvalitetsindikatorgrupp
•
•
•
•
Carina Folkesson ,Västerbotten ordf
Tina Granat Uppsala
Anna Kågeson Västra Götaland
Marie Matérne Örebro
Föreningen Sveriges Habiliteringschefer
ORGANISATION
HabQ koordinatorgrupp
Valbara alternativ för start med kvalitetsregister
•Åtgärdsuppföljning föräldrastöd
•Autism hälso‐ och kvalitetsuppföljning och åtgärdsuppföljning mångsidiga intensiva insatser
•Cerebral pares hälso‐ och kvalitetsuppföljning och åtgärdsuppföljning HabQ för barn och ungdomar
•Diagnosspecifika hälsomått
•Generellt självskattat hälsostatus
Funktionsnedsättning/ och allmän hälsa
Diagnos +
Bakgrundsdata
•Kvalitet i verksamheten
•Åtgärdsuppföljning
Föräldrastöd i habilitering
Insatser för barn med autism
Habiliteringsplan CP 2014-05-26
Autism
Cerebral pares
EQ -5-DY
Upplevd
servicekvalitet
MPOC-20
Process och
resultatmått
Uppföljning av skolbarn med autism
• Population: De barn som registrerats/fått insats som
förskolebarn följs upp
• Relevans: Uppföljning av tidig intervention. Vilka
insatser som ges i skolåldern och hur detta påverkar
utveckling av adaptiv förmåga.
• Processmått: Vårdåtgärder kring kommunikation,
adaptiv förmåga och socialt samspel KVÅ koder utifrån
ICF
• Effektmått: Vineland adaptiv förmåga vid 9,12,15 18 år.
• Praxis begåvningsutredningar, resultat registreras om
det görs
Kvalitetsindikatorer - målnivåer
• Alla skolbarn med autism ges insatser
inom ett/flera av dessa områden,
kommunikation, samspel, adaptiv förmåga
inom en 3-årsperiod
• 60% uppföljda med Vineland vid 9 år
• 80% uppföljda med EQ5DY vid 9 år och
barnen har inte ont/är oroliga/ledsna
Vuxna med autism
arbetsmaterial
Population: Vuxna över 18 år med autism som söker
för problem gällande kommunikation och/eller
beteendeproblem
• Urvalet till registret def utifrån diagnos inkl grad av
intellektuell funktion, kommunikativ funktion och
vårdbehov
• Risk felkälla att habiliteringarna gör olika och att inte
alla med detta behov fångas upp och kartläggs
EBH-kvalitetsindikatorgrupp
Bakgrundsvariabler
• Arbetar med beskrivning av demografiska
och sociala variabler, beskrivning av
funktionstillstånd, samhällsstöd,
medicinska insatser osv som skall kunna
användas för vuxna i HabQ
EBH-kvalitetsindikatorgrupp
Målnivåer
• Ledtid - personer som tillhör urvalet ska
ges en påbörjad insats inom 60 dagar
• Insatsen ska innehålla
rekommenderade insatser (vilka tas från
EBH-arbeten). Definieras genom KVÅ –
koder och specificerade anvisningar för
HabQ
EBH-kvalitetsindikatorgrupp
Processmått: Insatser för fungerande
kommunikation
•
Stöd och träning i att kommunicera. KVÅ kod QL000.
•
•
•
Uppdelat i
Insatser till personen
Insatser till personen + nätverket
Lista på insatstyper t ex PECS,TAKK inkl hjälpmedel
•
•
Omgivningsanpassning KVÅ kod QT012
Innefattar utbildning till nätverket och annan omgivningspåverkan för
att förbättra kommunikationsmiljö
EBH-kvalitetsindikatorgrupp
Insatser vid problemskapande
beteenden
Processmått:
Funktionell Beteendeanalys Ja/nej
Stöd och träning i kravhantering. KVÅ kod QK000
Stöd och träning i att samspela med andra KVÅ kod
QQ00
Uppdelas på
• Insatser till personen.
• Insatser till personen + nätverket
• Lista på insatstyper t ex kognitivt stöd innefattar
strategier och hjälpmedel, tillämpad beteendeanalys
EBH-kvalitetsindikatorgrupp
forts Insatser vid problemskapande
beteende
Omgivningsanpassning KVÅ kod
QQT012
• Insatser till personal/nätverk –undervisning,
konsultation
• Insatser i miljö (exkl hjälpmedel) - tillgång till
material och aktiviteter att välja på
Effektmått:
Aktivitetsförmåga och kommunikativ effektivitet
Mäts med TOM före respektive efter insats för
att se om förbättring skett.
EBH-kvalitetsindikatorgrupp
Effektmått
Vineland. Problembeteenden skattade före resp efter
intervention (av närstående/personal)
Söker en skala för närstående/personal kring behov av
stöd alt inställning till personen (positivt beteendestöd)
EBH-kvalitetsindikatorgrupp
Fortsatt arbete för
EBH-kvalitetsindikatorgrupp
• Fråga hur ser ni på fortsatt utökning med
nya grupper?
• Förslag att utveckla kvalitetsindikatorer
utifrån EBH-arbete kognitivt stöd barn,
ungdomar och vuxna 2015
• EBH-kvalitetsindikatorgruppen behöver två
nya personer som utses av
habiliteringchefer, början nov 2014
Föreningen Sveriges Habiliteringschefer
Möjligheter med kvalitetsregistret HabQ
– föräldrars synpunkter och önskemål på
information från register
Kontaktperson Pia Ödman pia.odman@liu.se
Projektgrupp
Annika Sköld
Leg. arbetsterapeut, Medicine Doktor
Avdelning sjukgymnastik, Institutionen för Medicin och Hälsa, Linköpings
Universitet
Pia Ödman
Leg. Sjukgymnast, Medicine Doktor, utvecklingsansvarig HabQ
Avdelning sjukgymnastik, Institutionen för Medicin och Hälsa, Linköpings
Universitet
Åsa Hedberg
Leg. Sjukgymnast, Medicine Doktor
FoU-ansvarig, Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar
(RBU)
Marie Matérne
Klinisk doktorand, Habiliteringens forskningscentrum
Verksamhetsutvecklare, Habilitering och Hjälpmedel Örebro läns
landsting
Kontaktperson Pia Ödman pia.odman@liu.se
Metod
Två intervjugrupper i två olika landsting
anslutna till HabQ,
Urvalskriterier:
• Förälder till ett barn med Cerebral Pares som erhåller
insatser från habiliteringen
• Intresserad av att diskutera användning av
kvalitetsregister, att uttrycka sig och att prata i grupp
Resultat
5 huvudteman
1. Registret är redan nu betydelsefullt för föräldrar på ett
indirekt sätt
2. Registret kan bli betydelsefullt för föräldrar på ett direkt
sätt
3. Föräldrar vill ge information till registret på ett sätt som
känns bra för dem
4. Föräldrar vill få information från registret på varierade
sätt
5. Föräldrar ser vissa risker med att göra information
tillgängligt
Projekt användbara data
• Projektmedel från SKL april-nov 2014
• HabQ anställt projektledare Ulrika Lundberg från
Habilitering & Hälsa Borås
• Utveckla återkoppling från HabQ som stöd i
förbättringsarbete
• Använda kvalitetsindikatorer från registerdata
• Lärande seminarier för verksamhetschefer augsept - hur man använda data från HabQ i
förbättringsarbete. Fråga Finns intresse?
Kvalitetsindikatorer
•
•
•
•
Välja fyra stycken, tas från målnivåer i HabQ
behöver förankras t ex
Tidig insats för barn med autism. Målnivå före 4
år
Andel nytillkomna familjer som erbjuds
basprogram: Målnivå 100%
Kognitionsbedömning före 7 år, Cerebral pares
Upplevelse av servicekvalitet efter föräldrastöd
bas med MPOC. Målnivå 85% nöjda/mycket
nöjda
Nationella Utdataportalen
• Ta fram förslag på lämpliga
kvalitetsindikatorer vid nästa
styrgruppsmöte i höst som kan visas
online - öppna jämförelser
• Problem täckningsgrader – måste välja
vad vi kan presentera och jobba hårt för
täckning
Årsrapport 2013
• Utdata från registret sammanställs av Pia
Ödman utvecklingsansvarig för HabQ med
stöd av AU.
• Prel. några resultat
”Täckningsgrader”
för HabQ 2013
uppföljda mellan 2013‐05‐02 – 2014‐02‐20
Nya Registrerade barn med CP, Autism, Föräldrastöd
Diagnosregistrering av alla i Compos DS
persnr, kön
Antal som är
informerade om register
och inte tackat nej.
Informationen sparas i
Compos QR
Information sparas och är tillgänglig för egen verksamhet
Compos DS= Compos beslutsstöd
Compos QR= Compos kvalitetsregister
HabQ
CP n=499
Autism n=176
Föräldrastöd n=139
Antal barn med Cerebral Pares
som har HabQ uppföljning
6n=520
6n=499 (96%) med uppföljning
Antal uppföljningar
1. n=238
2. n=179
3. n=80
4. n=1
Uppföljda mellan 2013‐05‐02 – 2014‐02‐20
n=21 registrering diagnos
och IDnr
utan uppföljning Täckningsgrad
Upplevelse av service-kvalitet MPOC-20
”att habiliteringens tjänster är
familjebaserade”
n=457
Täckningsgrad MPOC-20 (CP)
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Nej
MPOC-20
Tidigar
e
34
25
Ny
Total
Kalmar
5
0
39
25
Tidigar
Ny
Total
e
Östergötland
81
12
93
88
1
89
Tidigar
e
42
71
Ny
Total
Jönköping
5
47
2
73
Tidigar
e
36
50
Ny
Total
Tidigar
e
Uppsala
3
2
39
52
193
234
Ny
Total
Total
25
5
218
239
Lärdomar
• Rättvisare att jämföra täckningsgrader för
”tidigare” insamlade data
• Genom att titta på sitt eget landsting kan
man se hur många som inte påbörjat
uppföljning
”Täckningsgrader”
för HabQ autism
Nya Registrerade barn
med autism
Diagnosregistrering av
alla i Compos DS
persnr, kön
Information sparas och
är tillgänglig för egen
verksamhet
AA
Antal som är
informerade om
register och inte
tackat nej.
Informationen sparas
i
Compos QR
HabQ
Autism n=176
Compos DS= Compos beslutsstöd
Compos QR= Compos kvalitetsregister
Antal uppföljningar med
autism
6n=176
6n=151 med autism up
n=25 Registrering (ID) utan uppföljning (ännu) Påbörjad utan uppföljning
n=2 endast F‐stöd dvs Ej påbörjat autism up n=129 en uppföljning
n=20 två uppföljningar
Diagnos och utredning före
4 års ålder
Tidig upptäckt av barn med autism
Under/över 4 år vid start fördelat på län (Autism)
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
<4 år
>4 år
2014-05-26
Kalmar
Östergötland
Jönköping
Uppsala
Dalarna
6
14
7
28
15
36
11
28
4
2
Årsrapport 2013
Västmanlan
Västerbotten
d
3
7
5
8
Total
53
121
Fördelning av åldrar när MII
påbörjas
Ålder vid påbörjad MII
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
>6 år
4-6 år
0-4 år
Kalmar
1
2
1
Jönköping
0
7
3
Uppsala
4
3
4
Dalarna
0
1
1
Västmanland
0
1
0
Västerbotten
0
9
3
Total
5
23
12
Totalt 40 barn varav 37 barn MII IBT, 1 barn MII‐
TEACCH och 2 barn Annan metod
Innehåll autismutredning
Utredningsenhet fördelat på län (Autism)
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Kalmar
Info saknas
Endast klinisk bedömning (DSM IV/ICD-10)
Tester
2014-05-26
20
0
0
Östergötlan
Jönköping
d
32
46
1
0
2
5
Årsrapport 2013
Uppsala
Dalarna
29
0
10
5
1
0
Västmanla Västerbotte
nd
n
6
10
0
1
2
4
Total
148
3
23
Totalt antal timmar/vecka MII
MII timmar per vecka (median)
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Mer än 30 tim/v
26-30 tim/v
21-25 tim/v
16-20 tim/v
11-15 tim/v
6-10 tim/v
Upp till 5 tim/v
Kalmar
0
0
0
0
2
0
1
Jönköping
0
0
0
0
6
2
0
Uppsala
1
0
0
0
0
1
2
Dalarna
0
0
0
0
0
2
0
Västerbotten
0
1
1
3
2
1
0
Total
1
1
1
3
10
6
3
Andel som svarat på Vineland-II
före påbörjad MII
Genomfört Vineland-II innan påbörjad MII
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Ej Vineland innan MII
Vineland innan MII
Kalmar
0
3
Jönköping
5
3
Uppsala
1
3
Dalarna
1
1
Västerbotten
4
4
Total
11
14
Lärdomar
• Låga täckningsgrader leder till försämrad
möjlighet att dra slutsatser
• Försök mata in så komplett information
som möjligt
Beskrivning av gruppen som mottagit Föräldrastöd
Nya Nyregistrerade
familjer till barn med
funktionsnedsättningar
i habiliteringens
verksamhet
n=?
Diagnosregistrering av
alla nyregistrerade i
Compos DS
Funktionsnedsättningsgru
pp
A
A Andel som är
informerade om register
och inte tackat nej.
Informationen sparas i
Compos QR
Registrerade i HabQ
n=139
%
Beskrivning av nivå 1 ‐undergrupper som påbörjat föräldrastöd
Årsrapport 2013
%
Beskrivning av innehåll KVÅ
åtgärder enligt basprogram
Lärdomar
• Om alla nytillkomna barn registreras i
Compos DS beslutsstöd skulle
verksamheten ha kontroll över hela
populationen och storlek på bortfall skulle
kunna preciseras. Fråga hur ser ni på det?
• Låga täckningsgrader –stor
förbättringspotential. Fråga är ni beredda
att arbeta för förbättring?
Tjänstekoppling
Tillgång för vårdprofessionella
Tillgång för patient
M
V
K
Vårdprofessionella aktivt ‐ 2
Compos PM
Formulärmotor
Patient
aktivt ‐ 1
Nationella sammanställningar
Patienten X
Kliniken Y
”brevlåda” Journaldb
Huvudjournal
Kliniken Y
Journaldb
Lokala data
Samtycke till maskinell överföring ‐3
Rapporter
Nationellt
gemensamma uppgifter
QR
Compos DS
Beslutsstöd
Tjänster
Databaser
Sekretessgräns
Utlämnandetjänst